Teknik- och samhällsbyggnadskansliet - Linköpings kommun

Datum Diarienr
TEKNIK OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 2012-05-25 Sbn 11.240
Michael Porath
Detaljplan i Majelden/Vimanshäll för del av Vimanshäll
1:1 m.fl., Linköpings kommun
Samrådsredogörelse (samråd om detaljplan)
Orientering ..................................................................................................... 3
Samrådsförfarandet ........................................................................................ 3
Inkomna synpunkter ....................................................................................... 4
Agnerhem Jan ............................................................................................ 6
Anonym skrivelse 1 ................................................................................... 6
Anonym skrivelse 2 ................................................................................... 7
Bendrik Christina, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping......................... 8
Berga geografiska utskott .......................................................................... 9
Berglind Åsa (6 skrivelser) ...................................................................... 11
Bjäresten, Erik och Josefin; Rankegård, Anders och Kristina; Holmgren,
Fredrik och Thurfjell, Lina ...................................................................... 27
Bjäresten, Erik och Josefin ...................................................................... 30
Brundin, Göran, och Olivebrant, Lena ..................................................... 31
Böckman-Köhl Carola; Köhl Lars, Köhl Gustav, Köhl Gabriel .............. 31
Enquist Håkan .......................................................................................... 34
Erici Fredrik ............................................................................................. 35
Erlandsson Gunilla och Hansen Fjellström Inger .................................... 35
Gustafsson Fredrik ................................................................................... 36
Gustavsson Helene ................................................................................... 37
Henell Per, Henell Anita, Boll Agneta, Boll Tommy, Wiberg Gun ........ 37
Holmlund Lars, Isevall Kristina ............................................................... 38
Hyresgästföreningen ................................................................................ 40
Johansson Kjell ........................................................................................ 41
Johansson Lotta........................................................................................ 45
Jonson Lars-Magnus ................................................................................ 47
Jonsson Kenneth ...................................................................................... 50
Kalganov Kir ............................................................................................ 50
Karlsson Monica ...................................................................................... 51
Lantmäterimyndigheten ........................................................................... 52
Larsson Mona .......................................................................................... 53
Lindahl Johnny och Lindahl Maria .......................................................... 53
Lindberg Lennart, Lindberg Karin, Lindberg Erica, Lindberg Johan,
Lindberg Magnus och Lindberg Maja...................................................... 54
Lindgren Sören......................................................................................... 63

Lindholm Yvonne .................................................................................... 66
Lindman Anders och Hjalmarson Owe .................................................... 67
Länsstyrelsen ............................................................................................ 68
Lönebrink Thomas, Lönebrink Britt-Louise, Johansson Henry, Andersson
Viola, Landelius Linda, Nordhammer Sven ............................................ 70
NCC Boende ............................................................................................ 71
Rundqvist Monica .................................................................................... 71
Rydén Jadwiga, Rydén Mireille, Brundin Göran, Alarik Lilian, Carlsson
Anders, Svensson Jens ............................................................................. 72
Räddningstjänsten Östra Götaland ........................................................... 74
Saab AB ................................................................................................... 74
Storstad Linköping/Robin Andersson ...................................................... 74
Strand Karin ............................................................................................. 77
Naturskyddsföreningen Linköping c/o Ström Björn ................................ 80
AB Stångåstaden ...................................................................................... 81
Tekniska Verken i Linköping AB ............................................................ 81
Torstensson Veine.................................................................................... 82
Wahlstein Jan ........................................................................................... 83
Wallén Johanna ........................................................................................ 87
Wiktorsson Christina och Wiktorsson Göran .......................................... 89
Hur synpunkter under samrådet har tillgodosetts ........................................ 89
Slutsatser ...................................................................................................... 91
BILAGOR .................................................................................................... 92
- Minnesanteckningar från samrådsmöte
- Länsstyrelsens samrådsyttrande i sin helhet
- Lantmäterimyndighetens samrådsyttrande i sin helhet
2

Orientering
Planområdet omfattar ett område för bostäder, vårdbostäder och förskola
m.m. i stadsdelen Majelden/Vimanshäll, öster om Vistvägen och söder om
Brokindsleden.
AB Stångåstaden får genom detaljplanen möjlighet att bygga ytterligare ca
65 bostäder, som tillskott till de ca 270 lägenheterna som bolaget redan har i
denna del av Majelden. De nya lägenheterna är fördelade på ett punkthus i
14 våningar och två så kallade stadsvillor i fyra våningar. I bottenvåningen
på de båda stadsvillorna möjliggörs en förskola för ca 40-50 barn.
Genom en markanvisningstävling har NCC fått möjlighet att inom planområdet
bygga drygt 70 bostäder, fördelade på ett punkthus i 10 våningar, fyra
så kallade stadsvillor i fyra våningar och 15 radhus.
I detaljplanen ingår också en tomt för vårdbostäder för äldre. En arkitekttävling
om vårdboendets utformning pågår, och vinnare kommer att utses senast
i maj 2012.
Detaljplanen innebär att mark tas i anspråk för bebyggelse, som idag är naturmark.
Som en del i detaljplanens genomförande ingår därför även upprustning
och förbättring av de återstående park- och naturområdena.
Samrådsförfarandet
Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade i maj 2010 att påbörja
detaljplanearbetet.
Samhällsbyggnadsnämnden i Linköping har i november 2011 beslutat att
samråd ska ske om den nu aktuella detaljplanen. Samrådsförslag till detaljplan
har remitterats för samråd med allmänheten och berörda myndigheter,
organisationer och grannar fr.o.m. 13 januari 2011 t.o.m. 24 februari 2012.
Ett samrådsmöte anordnades 2012-01-26 i kommunens hus på Drottninggatan
45 i Linköping. Annonsering om samråd och samrådsmöte hade skett i
lokalpressen. Fastighetsägare enligt fastighetsförteckning hade fått särskild
inbjudan. Minnesanteckningar från samrådsmötet bifogas till denna samrådsredogörelse.
De förslag som lämnats in i arkitekttävlingen om vårdboendets utformning
har varit utställda på kommunens webbplats under tiden 30 mars-13 april
2012. Ett informationsmöte om förslagen anordnades den 3 april 2012 i hotell
Ekoxen i Linköping. 13 personer var närvarande vid mötet. Annonsering
om mötet hade skett i lokalpressen. Fastighetsägare enligt fastighetsförteckning
hade fått särskild inbjudan.
3

Inkomna synpunkter
Yttranden har inkommit från nedanstående:
- Agnerhem Jan, Vårdkasvägen 1A, 587 32 Linköping
- Anonym skrivelse 1
- Anonym skrivelse 2
- Bendrik Christina, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
- Berga geografiska utskott, 581 81 Linköping
- Berglind Åsa, Vårdkasvägen 1B, 587 32 Linköping
- Bjäresten Erik och Josefin, Vimansgatan 15, 587 32 Linköping
Rankegård Anders och Helena, Vimansgatan 17, 587 32 Linköping
Holmgren Fredrik, Vimansgatan 13, 587 32 Linköping
Thurfjell Lina, Vimansgatan 15, 587 32 Linköping
- Brundin Göran, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
Olivebrant Lena, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
- Böckman-Köhl Carola, Bockhornsvägen 4, Linköping
Köhl Lars, Gustav och Gabriel, Bockhornsvägen 4, Linköping
- Enquist Håkan, Pilgatan 10, 587 31 Linköping
- Erici Fredrik, Majeldsvägen 1B, 587 32 Linköping
- Erlandsson Gunilla, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
Hansen Fjellström Inger, Bockhornsvägen 4 , 587 32 Linköping
- Gustafsson Fredrik, Hässlegatan 16, 589 57 Linköping
- Gustavsson Helene, Vårdkasvägen 8A, 587 32 Linköping
- Henell Per och Henell Anita, Pilgatan 5, 587 31 Linköping
Boll Tommy och Boll Agneta, Sandtorpsgatan 3F, 587 31 Linköping
Wiberg Gun, Pilgatan 7, 587 31 Linköping
- Holmlund Lars, Isevall Kristina, Majorsgatan 12, 587 31 Linköping
- Hyresgästföreningen, Box 301, 581 02 Linköping
- Johansson Kjell (adress ej angiven)
- Johansson Lotta, lottajohansson65@hotmail.com (gatuadress ej angiven)
- Jonson Lars-Magnus, Vårdkasvägen 8C, 587 32 Linköping
- Jonsson Kenneth, kenneth.utmarka@telia.com (gatuadress ej angiven)
- Kalganov Kir, kir.kalganov@googlemail.com (gatuadress ej angiven)
- Karlsson Monica, Bockhornsvägen 1, 587 32 Linköping
- Lantmäterimyndigheten, 581 81 Linköping
- Larsson Mona, Vårdkasvägen 6A, 587 32 Linköping
- Lindahl Johnny och Lindahl Maria, Bockhornsvägen 1, 587 32 Linköping
- Lindberg Lennart, Lindberg Karin, Lindberg Erica, Lindberg Johan, Lindberg
Magnus och Lindberg Maja, Eklundsgatan 11, 587 32 Linköping
- Lindgren Sören, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
- Lindholm Yvonne, Vårdkasvägen 8A, 587 32 Linköping
- Lindman Anders, Bockhornsvägen 3, 587 32 Linköping
4

Hjalmarson Owe, Bockhornsvägen 3, 587 32 Linköping
- Länsstyrelsen, 581 86 Linköping
- Lönebrink Thomas och Britt-Louise (adress ej angiven)
Johansson Henry (adress ej angiven)
Andersson Viola (adress ej angiven)
Landelius Linda (adress ej angiven)
Nordhammer Sven (adress ej angiven)
- NCC Boende, Box 1505, 581 15 Linköping
- Rundqvist Monica, Vårdkasvägen 1A, 587 32 Linköping
- Rydén Jadwiga, Bockhornsvägen 1, 587 31 Linköping
Rydén Mireille (adress ej angiven)
Brundin Göran, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
Alarik Lilian, Vårdkasvägen 1A, 587 32 Linköping
Carlsson Anders (adress ej angiven)
Svensson Jens (adress ej angiven)
- Räddningstjänsten Östra Götaland, Albrektsvägen 150, 602 39 Norrköping
- Saab AB, 581 88 Linköping
- Storstad Linköping/Robin Andersson (adress ej angiven)
- Strand Karin, Vårdkasvägen 8A
- Naturskyddsföreningen Linköping c/o Ström Björn, Åbylundsgatan 36, 582 36
Linköping
- AB Stångåstaden, Box 3300, 580 03 Linköping
- Tekniska Verken i Linköping AB, Box 1500, 581 15 Linköping
- Torstensson Veine, Pilgatan 4A, 587 31 Linköping
- Wahlstein Jan, Eklundsgatan 5, 587 32 Linköping
- Wallén Johanna, Bockhornsvägen 3, 587 32 Linköping
- Wiktorsson Christina, Liljegatan 16, 587 31 Linköping
- Wiktorsson Göran, Liljegatan 16, 587 31 Linköping
I det följande refereras – i vissa fall i sammanfattning – och kommenteras de
synpunkter som framförts i de inkomna samrådsyttrandena. Hela länsstyrelsens
och lantmäterimyndighetens yttranden bifogas i slutet av samrådsredogörelsen.
Samtliga yttranden finns i sin helhet tillgängliga som allmän handling
i teknik- och samhällsbyggnadsnämndens arkiv och förvaras under
ärendets diarienummer.
I ett antal fall har skrivelser inkommit som är helt anonyma, eller där adress
till avsändaren inte är angiven och inte har gått att finna trots att kommunen
gjort efterforskningar. Dessa kommenteras ändå likvärdigt, men kontakter
med eller distribution av handlingar till vederbörande kan av det skälet inte
äga rum.
5

Agnerhem Jan
Sammanfattning
Jan Agnerhem framför sammanfattningsvis följande synpunkter:
Varför förtäta och bygga på detta lilla naturområde i Majelden Det
måste bli väldigt kostsamt då stora delar av området är berg. Ni säger att
ni vill föryngra området, men vilka unga har råd att köpa dessa lägenheter
och hus Tallskogen som tidigare inte fått röras ska nu huggas ner.
Stora störningar under lång tid för oss som bor i området idag. De nya
husen kommer att ligga alldeles för nära befintliga hus. Nya vägar och
parkeringar "förstör" området. Parkeringsproblemet är stort redan idag.
Var ska besökande parkera Varför bebyggs inte tomten där Berga skola
tidigare fanns och varför byggs det inte på det s.k. Manhattan Om ni
nu ändå måste bygga i Majelden, släpp då på prestigen och titta på förslaget
som arkitekt Jan Wahlstein gjort. (Varför har inte fler arkitekter
fått lämna förslag än den enda ni har anlitat) Så som ert förslag ser ut
idag motsätter jag mig att det byggs nya hus i Majelden.
Kommentar
Det är riktigt att det kan bli dyrare att bygga på berg, jämfört med många
andra grundförhållanden. Detta är en av de faktorer som kommunen måste
väga in när man tar ställning till projektet. Det är också sant att nyproducerade
lägenheter och hus är dyra, men det gäller för alla ålderskategorier och i
princip i hela landet.
Det kommer att bli störningar under byggtiden, men byggherrarna har en
generell skyldighet att se till att störningarna blir så små som möjligt. Hur
parkeringsproblematiken ska lösas kommer att redovisas i den slutliga planhandlingen.
Det stämmer att det vore önskvärt att byggherrarna i större utsträckning
byggde inom redan detaljplanelagda byggrätter. Denna fråga regleras dock
av marknadens efterfrågan och fastighetsägarnas bedömningar, och står i
stor utsträckning utanför kommunens kontroll.
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i samband med hans yttrande.
Anonym skrivelse 1
Sammanfattning
Den anonyma framför sammanfattningsvis följande synpunkter:
Tallarna! De fina tallarna i Majelden! Det är djupt beklämmande att läsa
om de byggplaner som är aktuella för oss i Majelden. Vi välkomnar för-
6

nyelse! Men vi välkomnar inte ett skövlande av vår natur. Vår artrika
natur. Våra historiska tallar som har många år på nacken. Det kommer
ta tid att återskapa det beståndet som idag är. Om 50 år till kommer de
att berätta vår historia och är än mer värdefulla. Värdefulla tallar för vår
boendemiljö, men värdefulla som värdar och bostad för sällsynta insekter
och småkryp. Vi måste värna om detta! Det är unikt för vår stad! Det
är något vi och kanske snarare våra barn kan vara stolta över att visa
upp i sin stad, när vi inte finns längre. Det handlar inte bara om här och
nu kring 2012 när frågan lyfts. Den historien spänner så mycket längre
än inom den framtid vi ser som nära. Tänk efter lite! Det kommer inte
kunna återskapas! Idag har vi i vår kommun många fina oaser som sparats
för eftervärlden. Det ska vi vara mycket tacksamma för att politiska
föregångare har medverkat till!
Kommentar
Linköpings kommun instämmer i att tallarna är vackra. Inom det ursprungliga
programområdet, där detaljplanen ingår, finns i dagsläget ca 500 tallar
med en stamdiameter som överstiger 20 cm i brösthöjd. Omkring 250 av
dessa kommer att behöva avverkas till följd av den föreslagna exploateringen.
Det innebär att det även på längre sikt kommer att finnas ganska gott om
tallar i Majelden.
Anonym skrivelse 2
Sammanfattning
Den anonyma framför sammanfattningsvis följande synpunkter:
"Naturmark tas i anspråk" Det är bland mycket annat det vi kan läsa i
detaljplanen. Intressant vad man definierar som naturmark. Natur är av
sin egen natur och går aldrig att skapa så unikt som när naturen själv får
vara kreatör. På 1940-50-talet så byggde man här ett antal hyreshus med
utgångspunkt från naturen. Det har till och med sagts att det skulle vara
ett boende speciellt for de med dålig hälsa och obstruktiva problem
(astma) har den förre områdesansvarig berättat. Här är klar och hög luft.
Tyst och lugnt. Dessa kuriosa hör till områdets historia. Och är icke att
förringa eller förakta. Den fanns en tanke med det här området. Den
finns som en del av vår stads historia. Beakta det innan det byggs bort!
Innan man bygger bort områdets själ! Det går inte att återskapa.
Kommentar
Ingen kommentar.
7

Bendrik Christina, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
Sammanfattning
Christina Bendrik framför sammanfattningsvis följande synpunkter:
Boende på Bockhornsvägen är djupt oroade över kommunens byggplaner
i området Majelden/Vimanshäll och vi vill härmed framföra några
av våra synpunkter:
De senaste åren har antalet tallar runt Bockhornsvägen reducerats kraftigt
genom skövling i olika omgångar vilket har lett till kraftigt ökade
ljudnivåer från biltrafiken jämfört med tidigare. Busstrafiken på Vistvägen
hörs idag mycket tydligt in i våra lägenheter. Också trafiken på
Brokindsvägen hörs tydligt. Även flygtrafiken har blivit ett störande
moment på senare år. Kommunens nuvarande byggplaner innebär att
stora ytor av trädbevuxen mark och buskage försvinner vilket kommer
att förstärka oljudet ytterligare. Samtidigt skulle även trafiken på Bockhornsvägen
öka dramatiskt i och med att all trafik till nybyggnationer
planeras gå via vår gata. Vi som bor på nedre botten på Bockhornsvägen
kommer att drabbas mycket hårt av detta.
Om kommunen absolut anser att det måste byggas hus i dessa grönområden
kräver vi i så fall att ny infart görs från Vistvägen mellan Bockhornsvägen
och Brokindsleden. En rondell lokaliserad där skulle per automatik
ge lägre hastighet till trafiken på Vistvägen, som i dagsläget är
alltför hög.
Detta skulle innebära att vi boende i området slipper all byggtrafik och
på sikt den stora trafikökningen från alla nyinflyttade. Linköpings
kommun har byggt otaliga rondeller på senare år, varför inte en till som
också får en god effekt på hastighetssänkning på all trafik mellan centrala
Linköping och Berga. Trafik som kommer nedifrån city och kör
uppför Vistvägen mot Majelden har oftast alldeles för hög hastighet vilket
också resulterat i olyckor samt svårigheter för gående att ta sig över
det obevakade övergångsstället på backkrönet. Detta förslag skulle gynna
alla boende i Majelden/Vimanshäll, både befintligt boende liksom
alla som kommunen planerar ska flytta hit.
Kommentar
Det är sannolikt riktigt att bullret har ökat från både Vistvägen och Brokindsleden.
Troligen beror detta på den trafikökning som långsiktigt har
skett på dessa gator, och som sker i hela gatunätet i alla städer, beroende på
att transportarbetet successivt ökar. Träd och vegetation dämpar erfarenhetsmässigt
inte bullret annat än marginellt.
8

Olika vägar kan prövas för att minska trafiken och bullret i området. Ny
tillfart från Vistvägen med cirkulationsplats förefaller dock orealistiskt med
tanke på lutningsförhållandena och trafiksäkerhetsmotiv att hålla antalet
korsningar nere. Långsiktigt innebär dock kommunens trafikplanering bland
annat att trafiken på Brokindsleden minskar till följd av byggandet av Östra
Länken, och att hastigheten på Vistvägen sänks till 40 km/tim, samtidigt
som gatan byggs om till två körfält. Detta kommer med stor sannolikhet att
leda till minskat buller.
Berga geografiska utskott
Sammanfattning
Berga geografiska utskott framför följande synpunkter:
Berga geografiska utskott har deltagit på samrådet om Vimanshäll(1:1)
Majelden som ägde rum den 26:e januari med 54 personer närvarande.
Utskottet vill börja med att framföra att det ur demokratisk synpunkt är
oacceptabelt att samrådsmöten gällande ett område inte hålls i området,
detta för att underlätta ett högt deltagande. Av samma skäl borde tiden
vara 19.00.
Utskottet uppfattade att deltagarna känner stor oro inför de förändringar
som presenterats i förslaget. Utskottet vill därför redovisa följande
sammanfattade punkter från diskussionerna på mötet.
Övergripande var deltagarna vid samrådet eniga om att det behövs
fler bostäder i Linköping, men det gäller att bygga den typ som
kommer att efterfrågas och då finns en tveksamhet över om det är
bostadsrätter och dyra centrumnära radhus som efterfrågas.
I Berga geografiska utskotts område finns byggklara tomter för
bostadsrätter och då dessa byggrätter inte startats på fem år kan
det tolkas som att det inte är den typen av bostäder som efterfrågas
i första hand.
Det fanns en förståelse bland deltagarna att om ett projekt ska få
ekonomi behövs en ganska kraftig förtätning, men Majelden (Vimanshäll
(1:1) är ett tidstypiskt, idag centrumnära, 50-talsområde
med stora grönytor och vuxna träd. Deltagarna ansåg det vara
mycket olyckligt att genomföra en kraftig förtätning i området
med bostäder som egentligen inte efterfrågas.
På mötet uttrycktes en stark besvikelse över att antalet lägenheter
ökat sedan programsamrådet.
Det ifrågasattes om kommunens norm för antalet p-platser i förhållande
till byggyta är för låg. Speciellt när det gäller förtätningsområden
där befintlig bebyggelse redan har ett stort under-
9

skott av p-platser. I aktuellt område spiller parkering över till gatumark
i närliggande villaområde.
När det gäller trafik var det en stor oro över att den ökande trafiken
i korsningen Bockhornsgatan-Vistvägen kan innebära problem.
Även en av cykelvägarna till centrum korsar Bockhornsgatan.
Mötet var tveksamt till att området bara har Bockhornsgatan som
in- och utfart. Befintliga och planerade gator är dessutom så smala
så att om ett större fordon exempelvis sopsugen stannar så blockeras
all trafik.
När det gäller äldreboendet uttrycktes en osäkerhet eftersom det
för stunden inte finns ett färdigt förslag. Som det idag är inritat på
planen fanns en oro över att det kan bli alltför dominant i förhållande
till befintlig byggnation i dess närhet. Dessutom oroades
över om hur parkering och (dygnetrunt) angöring kommer att påverka.
På mötet framfördes att äldreboendet och förskolan kunde samlokaliseras
för att kunna bjuda de äldre på mer liv och rörelse i området.
Samrådsmötet rekommenderade även ett förslag från Jan Wahlstein
och det framkom även yttranden om att det föredragna förslaget
kommer att överklagas.
Avslutningsvis vill utskottet utöver ovanstående referat tillföra följande:
Utskottet är angeläget att den oro som visades över trafik- och parkeringssituationen
kommer att tas hänsyn till i den fortsatta planeringen.
Då det finns starka åsikter om planen och dess omfattning förutsätter utskottet
att det kommer att vara en fortsatt medborgardialog i ärendet
med mål att det finns en förståelse och förankring för slutresultatet. Från
utskottets ser vi att nämnden i görligaste mån tar i beaktande de boendes
synpunkter.
Kommentar
Annonserat möte är en av flera kanaler för information om planer som
kommunen erbjuder. Av och till förekommer synpunkter på val av lokal och
tidpunkt för samrådsmöte. Tid och plats passar inte alltid för alla. Kollisioner
kan ibland inträffa med andra arrangemang, som fotbollsmatcher och
liknande. Det finns dock möjlighet att i så fall få information genom andra
kanaler, exempelvis genom telefonsamtal, besök hos kommunen eller via
webben.
Kommunen eftersträvar att information ska hållas i närbelägna lokaler. Alla
lokaler är dock inte likvärdiga, och bra alternativ saknas i Majelden. Det är
bland annat viktigt att lokalen är tillräckligt stor och ger förutsättningar för
högkvalitativ information. Avståndet från Majelden till den valda lokalen på
10

Drottninggatan 45 är knappt 1500 m, och sammantaget bedömdes att det
gångavståndet var överkomligt. Av alla de ca 60 yttranden som inkommit
under plansamrådet är det bara det geografiska utskottet som framfört denna
synpunkt, så den verkar inte vara så vanlig bland de boende på platsen.
Det är riktigt att efterfrågan på hustyper med olika upplåtelseformer kan
variera från tid till annan, bland annat beroende på läget i staden. Detaljplanen
kommer emellertid att gälla i många år framöver, och det är svårt att i
dagsläget säga något bestämt om hur efterfrågan ser ut i framtiden när planens
olika delar genomförs. Upplåtelseform regleras dessutom inte i planen.
Det stämmer att det vore önskvärt att byggherrarna i större utsträckning
byggde inom redan detaljplanelagda byggrätter. Denna fråga påverkas dock
bland annat av marknadens efterfrågan och fastighetsägarnas framtidsbedömningar,
och står i stor utsträckning utanför kommunens kontroll. Om de
bostäder som nu planläggs inte efterfrågas så kommer de med största sannolikhet
inte att byggas.
En programhandling är ett mycket preliminärt utkast. Att antalet lägenheter
ökat efter programskedet är inte förvånande, eftersom handlingarna bearbetas
och utvecklas successivt under planprocessen.
Parkeringsproblematiken är uppmärksammad och kommer att diskuteras
närmare under det fortsatta planarbetet. Detsamma gäller trafiksäkerhetsfrågorna
i området. Beträffande äldreboendet har ett särskilt samrådsmöte hållits
angående detta och tävlingsförslagen har hållits tillgängliga på kommunens
webbplats. Samlokalisering av äldreboendet och förskolan bedöms inte
som möjligt med tanke på det begränsade utrymmet.
Jan Wahlsteins synpunkter kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Kommunen delar utskottets uppfattning angående vikten av dialog i planfrågan.
Förfarandet i detaljplaneprocessen är lagreglerat, och Linköpings kommun
följer lagens bestämmelser.
Berglind Åsa (6 skrivelser)
Sammanfattning
Åsa Berglind framför sammanfattningsvis nedanstående synpunkter. För att
underlätta läsningen av synpunkterna kopplat till kommunens efterföljande
kommentarer har texten här redaktionellt delats upp under olika rubriker.
[1. Områdets karaktär och förtätning samt planprocessen]
När ett område som Majelden skall förtätas, så gäller det att så långt
som möjligt ta vara på de viktiga värden som gör Majelden till just
Majelden, dvs. man bör vårda dess karaktär och också förstå att det
11

finns en otrolig styrka det är att bevara dessa värden, inte bara för
stadsdelen utan för Linköping som stad. Detta verkar också vara
kommunens inställning när man läser dokument som till exempel
översiktsplanen för Linköping, den rekreationsanalys som gjorts i området,
eller till exempel de uttalade målen med markanvisningstävlingen.
Problemet är bara det att man inte lever upp tilldessa i den detaljplan
som presenteras. Tvärtom så exploaterar man Majelden till oigenkännlighet
och uppnår inte denna målsättning. Med en bättre planering
och en något lägre exploateringsgrad så kan man uppnå en förtätning
av området, utan att sänka attraktiviteten och trivseln i området.
Man skulle också kunna spara viktig naturmark. Med en bättre
planering skulle en viss förtätning till och med verka revitaliserande
på området.
Som jag inledde med bör man vid exploateringen bevara de värden
som gör Majelden attraktivt att bo i. I markanvisningstävlingen kan
man läsa att kommunens målsättning med området: ”att den nya bebyggelsen
ska bli ett gott exempel på ett mycket gynnsamt och fördelaktigt
stadsförnyelseprojekt i en befintlig stadsmiljö med behov av
förnyelse och föryngring, samt att den nya bebyggelsen ska ha en intressant
och genomarbetad arkitektur, med god anpassning till befintlig
miljö – arkitektur och utformning kommer att tillmätas stor betydelse
vid utvärderingen”. Kommunen har inte lyckats uppnå dessa mål
med den föreslagna detaljplanen, inte heller har exploatörerna visat att
man utformat byggnader på ett passande sätt. Kommunen har brustit
stort i att förverkliga de intentioner man haft. Detta har man gjort genom
den skövling av naturmark som detaljplaneringen innebär samt
att man antingen gjort en tillräckligt tydlig kravlista vid markanvisningstävlingen
och dessutom sedan genom att godkänna en vinnare.
Mitt krav är att kommunen realiserar de mål man satt upp. Den nuvarande
detaljplanen gör stora intrång på dessa värden och kommunen
samt exploatörerna visar stora brister i försöka bevara dessa värden.
Samma grönområden som man hänvisar till gör området attraktivt,
skövlar man i nästa stund för den nya bebyggelsen. Det finns ingen
kontinuitet i arkitekturen eller hänsynstagande till den befintliga miljön.
Mitt krav är att man tar ett helhetsperspektiv på området och bevara
de områden som är viktiga för stadsdelen.
Exploatörernas byggen längs Brokindsleden uppnår varken målet med
föryngring i området (speciellt radhusen), då läget och det försvårande
markområdet fördyrar bygget och gör boende oattraktivt för barnfamiljer.
Arkitekturen tar ej hänsyn till områdets karaktär och naturvärden.
Man brister i att gestalta området med tanke på dessa värden. Skissen
ger ett kargt och kallt intryck, vilket är precis tvärt emot de värden
Majelden representerar idag. Majelden får en profil som inte är önskvärd.
Lummigt byts mot en karg och kal vy. Med tanke på bergområ-
12

dets svåra framkomlighet kommer ingen eller en mycket liten del av
befintlig skog/natur kunna bevaras.
Krav att nya byggnader byggs klimatsmart och energisnålt borde ha
ställts av kommunen.
Det finns också ett alternativt förslag som jag ställer mig bakom, men
några få synpunkter. Och det är arkitekt Wahlstens förslag. I det förslaget
har han förskonat naturområdet från exploatering vilket ligger i
linje med mitt tyckande. Han har ritat om vårdboendet och placerat
byggnaden längs Vårdkasvägen, i en smart vinkel för att hålla parken
öppen och luftig. Vägen genom parkområdet är borttagen, vilket ökar
tillgängligheten både i parken och naturmarken. I det stora hela känns
förslaget lämpligt och trivsamt. Jag har bara två synpunkter. Som jag
redan nämnt i mitt yttrande, anser jag att man bör se över in och utfarter
från området. Bockhornsvägen bör dras bakom husen, gärna ända
ifrån Vistvägen för att minimera trafiken genom området. Byggnaderna
på skissen kan läggas ännu längre bak i Majelden för att minimera
nyttjandet av parkmark. Byggnaderna längre bak i Majelden kan vara
högre, medan de byggnader som ligger närmare parken bör vara lägre.
Kommunen brister i nå det uttalande målet att byggnadernas arkitektur
skall anpassas efter den existerande miljön. Byggnadernas gestaltning
har genomgående ej anpassats efter varken de existerande byggnaderna
eller den miljö dessa skall stå i. Förslaget ger Majelden ett splittrat
intryck med spretig arkitektur där känslan för området helt saknas. Här
krävs ett omtag! Byggnaderna bör byggas klimatsmart och anpassas
efter den vackra lummiga miljö dessa skall stå i. Stadsvillorna närmast
existerande byggnader bör byggas i högst samma höjd, medan hus som
står längre ifrån kan byggas i annan höjd.
Byggprocessen riskerar att bli lång och jobbig för de boende. Med anledning
av att sprängning och markschakt kommer ske nära existerande
byggnader bör det utredas om byggprocessen kan genomföras på ett
lämpligt sätt, dvs om marken är lämplig att bebyggas. Man måste kunna
vistas hemma under dagtid även under byggprocessen.
Samrådsprocessen bör göras om med anledning av att detaljplanen
brister i att redovisa en lösning för parkeringssituationen. Med anledning
av att nya p-platser kommer göra intrång på ytterligare naturmark,
så bör berörda få möjligheten att ge ett yttrande över detta.
Kommunen har ej ställt krav på exploatörerna på att återställa de antal
existerande p-platser som de bygger bort, vilket borde ha varit ett uttalat
krav. Vårdboendets gestaltning finns ej med att ta ställning till.
Kommunen borde presentera en grönstrukturplan för området, innan
man tillåts exploatera området. Kommunen har ej visat en detaljplan
där man uppnått de ställda mål man uttalat för området angående föryngring
av populationen eller byggnaders gestaltning. Förarbeten till
13

detaljplanen liksom styrdokument som översiktsplanen gör bedömning
att exploatering av naturmarken och tallmarken vid parken är tveksam,
därför bör denna del av planen ha reviderats innan den gick vidare till
samråd.
[2. Trafik och parkering]
En sak man skall ha klart för sig är att området inte är byggt för den
ökande trafikmängd en exploatering skulle innebära. Området är redan
i dag ansträngt med trånga gator, för få parkeringsplatser och farliga
korsningar. Den här biten blir en viktig bit för kommunen att lösa innan
man låter byggtrafik beträda området. Här gäller det att få en lösning
som ökar säkerheten och inte inkräktar för mycket på gräsmattor
och dyl. - och som en deltagare sa på samrådsmötet ”ni kan ju inte
bygga så mycket att vi inte får plats”. Slutresultatet måste bli en väl
fungerande, bra planerad helhet.
Man bör beakta den mängd trafik som förskolan för med sig, när det
gäller hämtning och lämning varje dag. Vägen genom parken bör slopas,
då detta är ytterligare en säkerhetsrisk för förskolans barn och de
barn som kommer till parken för att leka. Det drar också ner på trivseln
i parken.
Hela den här planen vilar på grundförutsättningen att vägnätet ses
över, görs säkert och tål den ökande trafikmängd som exploateringen
kräver. Parkeringsplatser måste tillföras på ett bra sätt då kantstensparkering
tas bort i hela området, samt att existerande parkeringsplats
byggs bort.
När det gäller vägnätet så bör man se över in och utfart från området.
Vänstersväng från Bockhornsvägen ut på Vistvägen är trafikfarlig. Bilar
kommer med hög hastighet ifrån stan och dyker upp snabbt.
Man bör se över möjligheten att skapa ytterligare en infart till området
för att minska belastningen på Bockhornsvägen. Infarten borde gå
bakom husen på Bockhornsvägen. Kan en väg dras upp från Brokindsleden
Kan en liten rondell byggas längs Vistvägen och leda in trafiken
i området på ett bra sätt
När det gäller säkerhet har jag fullt förtroende för kommunen och jag
vet att kommunen prioriterar detta. Har dock några synpunkter; Vägarna
bör byggas om och göras trafiksäkrare innan någon byggtrafik
får beträda området! Trottoaren vid Vårdkasvägen 8 bör breddas för
att undvika att någon kliver direkt ut på gatan, då det i framtiden
kommer gå trafik till det tilltänka vårdboendet alla tider på dygnet.
Vägen genom parkområdet bör undvikas, då detta är en ytterligare säkerhetsrisk.
Parken ska locka till sig barn som springer i området. Det
är stor skillnad på barnens frihet att nyttja parken om där går en bilväg
14

där eller inte. Eftersom en förskola planeras i området är detta än mer
viktigt.
Bockhornsvägen är slingrig och ligger i uppförs lut, sikten är dålig.
Med anledning av det och med tanke på den ökade trafikmängden så
bör man se om man kan dra vägen in på området bakom husen på
Bockhornsvägen. Ex genom en tidigare sväng (i backen på Vistvägen)
in på området.
Vårdkasvägen kommer få en stor ökning av trafik. Här finns ett problem
med trafikstockning vissa tider på dygnet. Samma tider som boende
ska åka till jobb/kommer hem från jobb, ska även förskolebarnen
hämtas och lämnas. Förskolan med plats för 40 barn, genererar ca 40
bilar under koncentrerade tider under dygnet. Bilarna kommer inte
kunna stanna längs Vårdkasvägen, inte heller lär de få plats på den tilltänka
parkeringen vid förskolan. Den lilla Vårdkasvägen kommer ha
svårt att hantera denna koncentration. Lägg därtill trafiken till Vårdboendet
och den allmänt ökade trafiken i området i övrigt. När slambilen/sopbilen
kommer blockerar han trafiken på Vårdkasvägen.
Problemet med P-platser påverkar områdets gestaltning negativt. Parkeringsplatser
som tas bort eller byggs bort måste ersättas. Redovisningen
av ersättningen av dessa P-platser är obefintlig i detaljplanen.
Dessutom har ej tillräckligt med p-platser visats för de nya byggnaderna.
På Vårdkasvägen försvinner nästan all existerande parkering och
detta kommer bli ett stort problem att lösa. Då dessa P-platser mest
troligt kommer ta grönytor i anspråk borde detta varit redovisat i detaljplanen
så att detta varit en del av samrådsprocessen. Detaljplanen
bör kompletteras och samrådsprocessen bör tas om.
Parkering nära bostaden är inte bara en bekvämlighetsaspekt utan en
trygghetsaspekt. Jag skulle själv inte kunna tänka mig att parkera i ett
öde parkeringshus mitt i natten och sedan gå genom området till bostaden.
Det finns också risk att parkering långt ifrån bostaden genererar
ytterligare trafik då alla åker fram porten och lämnar tunga saker
och sedan åker och parkerar. Personligen bär jag ofta på mellan 5-10
kg dagligen. Det är jobbväska med
dator mm, träningsväska, matvarukassar etc.
Kommunen har endast satt en norm för p-platser gällande nybygget,
men ej satt ett tal för de antal p-platser som exploatörerna ska ersätta
för de p-platser som byggs bort! Exploatörerna måste ersätta de antal
p-platser som området kräver. Om de inte kan det så kan man inte
bygga.
Vägnät skall göras säkert innan byggtrafik får beträda området. In och
utfarter bör ses över. Parkeringssituationen måste lösas på ett bra sätt.
Speciellt gäller detta på Vårdkasvägen där det idag är brist på p-platser
15

och där man dessutom planerar att bygger bort nästan all existerande
parkering. Behovet, exklusive nybyggets behov, är kring 50 parkeringar.
Parkering nära bostadshusen är en trygghetsfråga.
Biltrafiken på Vårdkasvägen bör ses över med anledning av den koncentration
av bilar som kommer vid hämtning/lämning av barn vid
förskolan, samtidigt som boende ska åka/kommer hem från jobb och
dyl. Till detta ska läggas till trafiken till vårdboendet. Här riskeras trafikstockning
och det finns inte tillräcklig plats för bilarna att stanna eller
parkera. När slambilen kommer blockerar den vägen helt.
[3. Parkeringshus]
P-huset: Det finns inget gott att säga om P-huset. Det kommer bli dyrt
att bygga och dyrt för boende att hyra plats. Det bridrar till en förfulning
av området. Det finns risk att den redan nu dåliga sikten i korsningen
Vistvägen Bockhornsvägen blir ännu sämre. Det 3-vån. höga
huset är placerat alldelens för tätt mot huset på Bockhornsvägen och
kommer skugga nuvarande hus. P-huset löser kanske p-frågan för de
som bor närmast – men för boende på Vårdkasvägen samt i bortre änden
av Majeldsgatan ligger P-huset för långt bort, det är inte främst en
bekvämlighetsfråga utan en trygghetsfråga.
Det planerade p-huset bidrar till en förfulning av området, löser inte
situationen för boende på Vårdkasvägen och boende längre bort på
Majeldsvägen då avståndet är för lång för att det ska vara en trygg lösning.
Det blir dyrt. Skuggar huset närmast på Bockhornsvägen.
[4. Parkområdet med stadsvillorna B1, B2, E1, E2 och Vårdkasvägen]
Parkområdet med stadsvillor: Om man kan lösa problemet med att
existerande parkering försvinner på ett bra sätt, så är platsen att bygga
på OK för byggnad B1, B2, E1, E2. Stadsvillorna bör ej vara högre än
existerande bostadshus. Stadsvillorna är ganska neutrala i sin utformning,
vilket gör att de inte stör existerande byggnader, men de tillför
heller inget till området. Inte heller visar man att man ansträngt sig för
att få byggnaderna att passa in i den befintliga bebyggelsen. De ser ut
som dussinhus. Jag vill se ett tydligare grepp på att man anstränger sig
för att uppnå det mål kommunen satt med att byggnaderna skall anpassas
till den existerande miljön. Dessa hus står mitt i ”central park” och
borde gestalta detta värdet. Element av natur (ex trädetaljer, sten etc)
kan tas upp i byggnaderna. Jag förordar också att nya byggnader bör
byggas klimatsmart och vara passiva hus.
De många byggnaderna som planeras längs Vårdkasvägen gör att vägen
kommer bli mörk. Speciellt när solen står lågt, vilket den gör större
delen av det svenska året.
16

Byggnad E4 är placerad alltför tätt (10 m) mot Vårdkasvägen 1. Eftersom
bygganden står snett mot huset, kommer denna att kasta skugga
och drastiskt försämra för boende där. Byggnaden passar ej heller in
att stå tätt mot de existerande byggnaderna, den blir det svarta fåret
som förstör. Jag tror inte det är någon bra utgångspunkt varken för
dem som bor på Vårdkasvägen 1 eller för de som i så fall skulle bo
där. Placeringen passar inte heller med den gestaltning området har i
övrigt – så tätt är det inte byggt i Majelden någon stans och även om
Majelden ligger centralt så är det inte centrala innerstaden staden där
man kan förvänta sig väldigt tätt boende. Om det inte vore för den
värdefulla naturmarken med tallar hade mitt förslag varit att istället
ställa byggnaden gavel mot gavel med Vårdkasvägen 1, men det förslaget
blir inte heller bra med tanke på naturmarkens höga värde och
sluttning.
[5. Byggnaderna A och C i Bockhornsvägens förlängning]
Byggnaderna har en bra placering i området. Min främsta kritik gäller
den ökade belastningen på Bockhornsvägen. I det senare avseendet anser
jag att både kommunen brustit genom att inte ställa tillräckliga
krav på exploatörerna, men också exploatörerna/arkitekterna, som vad
det verkar, inte satt sin fot på Majelden. Här kan man knappast anse
att byggnaderna är anpassade efter den befintliga miljön.
Det 14 våningar höga höghuset har en ok placering i området, men
brister stort i utformning. En byggnad i svart och orange tar inte hänsyn
till befintliga byggnader eller till den omkringliggande miljön.
Kommunen visar brister i att ta helhetsgrepp på gestaltnigen av området.
Var finns kommunens estetiska kunnande och känsla för gestaltning
[6. Naturmarken och tallarna]
Majeldens viktigaste sammanhängande naturresurser ligger i det inramade
området och utgörs av två sammanhörande delar med lite olika
karaktär. Båda är viktiga ur olika aspekter. ”Stadsdelsskogar och områden
av stadsparkskaraktär är också av stor betydelse för staden då
dessa områden bedöms ha mer än lokal betydelse.” Översiktsplan för
Linköping
Exploatering av naturområdet bör undvikas i sin helhet! Att spara naturområdet
ligger helt i linje med vad styrdokument som översiktsplanen
för Linköping förordar. Området är mycket viktigt ur rekreationssynpunkt,
men även ur ett biologiskt/miljö perspektiv. Området är
egentligen inte speciellt stort och det är det enda i området, därför är
det än viktigare att bevara detta. Området sätter sin unika prägel på
Majelden som stadsdel och bidrar till områdets attraktivitet.
17

De höga, gamla tallarna – områdets vackraste och viktigaste - vetter
mot parken och fungerar som en lummig avdelare mellan bostad och
parkområde. Tallarna ramar in parken på ett fint sätt. Tallarna har i
kommunens inventering (Nardus 2011) klassats ha högt naturvärde.
Den här delen bör ej bebyggas. Marken är oerhört värdefull för områdets
karaktär och de höga tallarna sätter stark prägel på området. Det
är också en lummig ingång till naturområdet.
I den variationsrika naturmarken med bergshällar, buskar och träd
finns en
upptrampad stig och här har Majeldsbona vandrat sedan 50-talet. Den
här marken är mycket viktig för Majelden/Vimanshäll som stadsdel,
men även för intilliggande stadsdelar som ex. Ramshäll. Det är här vi
träffas, det är här vi promenerar. Naturen här är ett viktigt inslag i det
som ger Majelden sinkaraktär och trivsamhet. Här är djurlivet också
mycket rikt.
Den nya vägdragningen genom det intilliggande parkområdet, dvs. det
som idag är cykelväg, bör undvikas. Parken bör förskonas från biltrafik
som den är idag. Genom att ta till vara på naturområdet och därmed
slopa byggnation av byggnad E4, E3 och radhusen, så kommer
man få ett mycket trivsamt område där barnen kan springa fritt i parken
och naturområdet kommer utgöra ett spännande område för upptäcktsfärder
och lek. Det här en stor tillgång för området!
Naturområdet bör tas bättre hand om. Röjning av sly bör göras regelbundet.
Kanske kan man plantera (ätbara) bärbuskar i området. Stigen
kan breddas. Det här området har stor potential att bli ett omtyckt område
inte bara för Majeldsborna, utan för utflykt, långpromenader och
upptäcktsfärder. En hälsans stig kan gå ifrån Trädgårdsföreningen över
Tinnerbäcken sedan genom Berga hage, igenom Majelden och vidare
upp mot utkiksplatsen och vidare ner mot kanalen vid Hejdegården.
Tänk om vi kan förtäta vår stad och ändå bevara de viktigaste värden.
De som gör att vi trivs och inte bara bor, utan lever i stadsdelen. Med
rätt planering kan detta bli en livlig och vital stadsdel som får behålla
sin gröna profil. Detta skulle sammantaget göra stadsdelen till en av de
mest attraktiva i staden.
Bästa stadsplanerare på kommunen – ni måste förstå vilket otroligt
värde och tillgång denna naturmark är, inte bara för oss på Majelden
utan för Linköping som stad. Att bevara dessa viktiga ytor så långt det
är möjligt, borde vara en del av kommunens långsiktiga strategi när
man bygger det hållbara samhället. Behovet av att bygga nya bostäder
får inte förblinda er så ni inte längre ser dessa guldkorn. Det är inte naturmark
i allmänhet, utan dessa guldkorn i synnerhet, jag vill bevara.
För er är detta exploaterbar mark, för oss som trampar på den här marken
är det livskraft och gemenskap i vardagen. Jag har själv nästan
inget minne av någon lekpark jag lekte i som barn, däremot har jag
18

massor av minnen av lek i skogsgläntor med kojbyggen och kurragömma.
Låt framtidens generation också uppleva detta.
”Inom varje stadsdel skall det finnas tillgång till gröna ytor av god
kvalitet. Närheten och tillgängligheten till dessa är avgörande för hur
de nyttjas. Miljön ska inbjuda till samvaro, sociala kontakter eller
möte med naturen”. Översiktsplan för Linköping.
Kommunen saknar en färdig grönstrukturplan, vilket är en brist.
Stadsdelar med mycket naturmark bör inte få exploateras innan en ordentlig
utredning av området gjorts i en sådan här plan. Det är också
mitt krav.
”I Varje enskilt fall där planerad bebyggelse kommer i konflikt med ett
värdefullt grönområde bör man studera de mer detaljerade stadsdelsanalyserna
som kommer att presenteras i grönstrukturplanen.” Översiktsplan
för Linköping.
I kommunens rekrationsanalys (Rekreationsanalys för detaljplaneprogram
i Ramshäll, del av Vimanshäll 1:1 m.fl.) fastslår man att marken
vid parken/ lekparken nyttjas men att naturmarken är otillgänglig och
ej används. Detta är helt fel slutsats! Lekparken nyttjas ganska sparsamt
idag, medan det ständigt vandrar människor längs stigen över naturmarken
upp till utkiksplatsen. Naturområdet kan dock rustas upp
och göras mera tillgängligt och attraktivt. Det är också mitt förslag.
Utveckla detta härliga grönområde. Det, om något kommer göra Majelden
till en av de mest attraktiva stadsdelarna att bo i Linköping. Det,
kommer också locka barnfamiljer till området.
Det är av största vikt att man inte lägger en väg genom parkområdet,
detta för att göra både parken och naturmarken tillgänglig fr alla, speciellt
för barn att springa fritt.
När det kommer till de mycket värdefulla tallarna, så är jag helt överrens
med den naturinventering (Nardus 2011) som gjorts där slutsatsen
dras att den planerade exploateringen skulle ge en allvarlig förlust av
viktiga tallar i område 8b, 8c, dvs. där byggande E4 och E3 är placerad
idag. ”Störst negativ påverkan kan befaras på tallmiljöerna i områdena
7 och 8. En betydande andel av de äldre tallarna riskeras. Allvarligast
skulle vara förlusten av grova tallar i område 8b och 8c eftersom de
växer solexponerat i kanten mot öppen mark." (Nardus 2011). Det är
min fasta övertygelse att byggnad E4 och E3 bör slopas, dels för att
dessa tallar har ett högt naturvärde som bör skyddas men också för att
få ett bättre planerat område. Vidare menar man att tallarna i de viktiga
områdena bör nyckelbiotopklassas. Tillkommer en sådan klassning
antar jag att skogen skyddas hur som helst.”… förekomst av grov tall
med reliktbock bör betraktas som nyckelbiotopsklass enligt Tommy
Ek, skogsekolog på Länsstyrelsen. Eftersom grova tallar i solbelyst
19

läge är mycket ovanliga i brukade skogar är tätortens tallbestånd viktiga”.
Exploatering av den s.k. naturmarken inklusive tallarna i kanten parkområdet
bör slopas av flera anledningar som också ligger helt i linje
med kommuners egen översiktsplan och de förarbeten man gjort till
detaljplanen (ex rekreationsanalysen och naturinventeringen). Naturområdet
bidrar till områdets attraktivitet och bör istället vårdas och utvecklas.
Genom att slopa radhusbygget, byggnad E4, E3, kan man
också skippa vägdragningen genom parkområdet vilket ökar parkens
användningsbarhet och säkerhet. Tanken är att parken ska locka barn
och att en förskola ska ligga i anslutning. Barnen kan springa fritt och
också nyttja naturområdet i sin lek.
Tallområdet kring parken har klassats ha höga naturvärden och bör
bevaras. Det bildar också en lummig avgränsning mot bostadsområdet
och är en fin ingång till naturområdet.
[7. Vårdboendet]
Det tilltänka vårdboendet har en tveksam placering och breder ut sig
på naturmarken för mycket. Om en byggnad ska ligga där bör den göras
mycket mindre så att naturmarken kan användas som promenadstråk
även fortsättningsvis (Porath har fått en muntlig redovisning,
samt utritat på karta hur stigen går idag). Minska tomtytan.
Byggnaden är också tveksam ur ett funktionellt perspektiv då den ligger
på en höjd, med ojämna sluttande omkringliggande mark. Äldre
människor med rullatorer och balansproblem kan ej se detta som en
fördel och kan ej heller nyttja det fina området på ett bra sätt. Detta är
sammanfattningsvis en ej lämplig placering, ej heller uppnås optimal
funktion. Det måste finnas bättre mark att bygga vårdboende på i Linköping
än på en sluttande bergshäll.
En alternativ placering är där nuvarande förskola planeras. Se arkitekt
Wahlsteins förslag. Där är marken platt och de äldre kan nyttja parken
och vara nära barnens lek. Det skulle vara trivsamt och uppiggande.
Man bör då också beakta byggnadens storlek och placering, åter igen
hänvisar jag till Wahlsteins förslag.
Till detta skall tilläggas att Vårdboendets utformning ej är redovisat i
detaljplanen, vilket den rimligtvis borde ha gjorts. Detaljerna kring
vårdboendet bör kompletteras till detaljplaneförslaget och samrådet
bör tas om.
Vårdboendes mark breder ut sig för mycket och ytan bör minskas för
att boende ska fortsättningsvis kunna vandra upp till utkiksplatsen.
Vårdboendets placering på den ojämna och sluttande berghällen gör
20

den direkt olämplig. Bättre vore en placering där förskolan planeras
idag alternativt byggas på någon annan mark i Linköping.
[8. Radhusen]
Radhusen är det mest sorgliga i den här detaljplanen. Jag blir omväxlande
arg och omväxlande ledsennär jag tittar på detaljplanen. Det är
så ogenomtänkt. Var ska jag börja
De tar en mycket värdefull natur i anspråk och för att bygga dessa radhus
kommer än mer natur tas i anspråk då man måste göra om hela
området till en byggarbetsplats där stora fordon ska kunna komma
fram. Det ändrar Majeldens profil ifrån staden (ex. sett från Brokindsleden)
från lummigt grön, till att ge ett kargt och kallt intryck. Jag anser
att detta är en klar försämring. Det ser inte inbjudande ut. Tvärtom.
Bygget bidrar inte till utan snarare motverkar (!) det uttalade målet att
från kommunens sida föryngra populationen på Majelden. Bygget
kommer bli dyrt. Läget mot Brokindsleden och bergsstupet samt avsaknad
av egen trädgård, talar tydligt mot att det är barnfamiljer som
bosätter sig här. Istället kommer pensionärer utan intresse eller ork att
sköta trädgård, som sålt villan att flytta hit.
Byggnaderna bidrar inte heller till att uppfylla kommunens andra krav
på att presentera byggnader med genomarbetad arkitektur och med god
anpassning till den befintliga miljön. Det finns inga tecken att dessa
byggnader tar hänsyn till den befintliga arkitekturen eller till de naturvärden
som finns.
Priset för dessa radhus är mycket högt, orimligt högt speciellt när man
betänker hur relativt få boenden man dessutom får ut. Det är orimligt
att ta den här naturmarken i anspråk (som är viktig för hela stadsdelen),
för 15 pensionärer, speciellt när dessa hus dessutom motverkar
kommunens hela målsättning för området. Husen är direkt olämpliga,
rent anstötliga.
Radhusbygget är ej i linje med kommunens mål att föryngra populationen
då detta bygge ej tilltalar barnfamiljer. Priset är exploateringen
är för högt jämfört med vad man får ut.
[9. Stadsvillorna E4 och E3 ]
Byggnad E4 och E3 med parkering är placerade på områdets vackraste
och viktigaste tallmark med skogsglänte-karaktär. Jag hänvisar till vad
jag redan sagt angående att inte bygga på denna mark, det är min fasta
ståndpunkt. De här träden är jag beredd att kämpa hårt för att området
skall behålla.
21

Byggnad E4 med parkering och E3 gör för stora intrång på den värdefulla
naturmarken då dessa är placerade på områdets vackraste mark
med höga tallar, som också är ett viktigt inslag i inramningen och avgränsningen
mellan byggnader och parken.
Placeringen av bygganden E4 framförallt, ter sig alltför tätt intill
Vårdkasvägen 1,3,8. De tre 50-tals husen längst ner på Vårdkasvägen
är placerade i en fyrkant och byggnad E4 blir avvikande och passar
inte in. Det blir splittrat intryck. Byggnaden E4 står för tätt mot Vårdkasvägen
1 (10 m) och kommer att skugga byggnaden bildligt och
bokstavligt. De många bygganderna på Vårdkasvägen kommer skymma
solen och vägen kommer bli
mörk. Stadsvillorna längs Vårdkasvägen bör ej vara högre än existerande
byggnader.
Att byggnad E4 och E3 har en tveksam placering belyses inte mindre
än i två av kommunens egna förarbeten till detaljplanen. I den naturinventering
(Nardus 2011) som gjorts hävdas att skövlingen av träd här
skulle vara mycket allvarlig. Men också ur den rekreationsanalys som
kommunen gjort framhävs detta; ”Två av de föreslagna stadsvillorna
med mellanliggande parkering i den nordöstra kanten av dagens parkområde
har en tveksam placering ur rekreationssynpunkt. Placeringen
i slänten medför omfattande schaktningsarbete vilket gör det svårt att
behålla något av slänten och den trädskärm som i dagsläget skapar en
trivsam inramning av parkområdet samt ger området en tydlig karaktär
av bebyggelse i park.” Rekreationsanalys för detaljplaneprogram i
Ramshäll, del av Vimanshäll 1:1 m.fl. I rekreationsanalysen ges ett
förslag att placera byggnaderna så att de kan försörjas av samma lokalgata
som försörjer de bakre byggnaderna i planen och kan man lösa
det så kommer man därmed också komma ifrån att vägen genom parken
dras. Det är ett förslag jag tycker vara vettigt.
Stadsvillorna bör ej vara högre än de existerande husen för att bidra
till att ge området en bra gestaltning. Möjligtvis kan de hus som ej ligger
nära existerande hus vara något högre. Men stadsvillorna på Vårdkasvägen
som ligger nära de existerande husen bör byggas i nivå med
nuvarande bebyggelse för att bidra till områdets helhets intryck.
Kommentar
[1. Områdets karaktär och förtätning samt planprocessen]
Yttrandet återger korrekt Linköpings kommuns målsättning med detaljplanen,
nämligen att den nya bebyggelsen ska bli ett gott exempel på ett mycket
gynnsamt och fördelaktigt stadsförnyelseprojekt i en befintlig stadsmiljö
med behov av förnyelse och föryngring, samt att den nya bebyggelsen ska ha
en intressant och genomarbetad arkitektur, med god anpassning till befintlig
miljö. Kommunen menar att planförslaget mycket väl uppfyller målsättningen.
22

Förslaget innebär en avsevärd förtätning i området, men kommunen håller
inte med om att detaljplanen medför en så hårdhänt exploatering som yttrandet
gör gällande. Till ytan är det exempelvis mindre än hälften av naturmarken
i det ursprungliga programområdet som tas i anspråk.
Inte heller kan kommunen se att de föreslagna byggnaderna innebär en dålig
utformning eller anpassning. Tvärtom är det fråga om en intressant och välanpassad
arkitektur, utformad i konkurrens och genom medverkan av några
av Linköpings och landets mest välrenommerade arkitektkontor.
Klimatsmart och energisnålt byggande möjliggörs främst i projekteringsskedet.
Det finns inget i detaljplanen som hindrar en projektering med en sådan
inriktning.
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i samband
med hans eget yttrande.
Det är riktigt att byggprocessen kan komma att innebära en påfrestning för
de som redan bor i området. Detta är normalt när förändringar och kompletteringar
sker i redan befintliga miljöer. Byggherrarna har en grundläggande
skyldighet att se till att störningarna blir så små som möjligt, och att skada
eller fara inte uppkommer.
Detaljplanen kommer efter plansamrådet att justeras och bearbetas på ett
antal punkter, bland annat för att åstadkomma bättre anpassning till den befintliga
miljön, åstadkomma tillräckligt med parkeringsplatser m.m. Det är
vanligt och önskvärt i plansammanhang att detaljplanen förbättras och
kompletteras under planprocessen, och det föranleder inte att samrådet görs
om. Att en grönstrukturplan ännu inte är klar utgör inte heller hinder för att
ta fram detaljplaner. Detaljplanen har god överensstämmelse med översiktsplanen.
[2. Trafik och parkering]
Det är riktigt att Majelden är byggt vid en tid då få hade bil, och antalet parkeringsplatser
på kvartersmark är därför med dagen mått otillfredsställande.
Kantstensparkeringen är omfattande, vilket kan leda till sämre trafiksäkerhet,
även om det inte finns några sjukhusrapporterade olyckor i området.
Detaljplanen medför genom nya bostäder, ny förskola och nytt vårdboende
en kraftig ökning av trafiken både på Vårdkasvägen och på Bockhornsvägen,
vilket innebär 500-600 fordon/dygn respektive 600-700 fordon/dygn.
Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis låga trafiksiffror, jämfört
med lokalgator i jämförbara lägen.
Det är riktigt att vägnätet bör ses över och göras säkrare i samband med exploateringen.
Det ingår i planförslaget att lokalgatorna i området ska rustas
upp och utformas med en modern gatusektion, som är angiven i planhand-
23

lingarna, för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Ombyggnaden
innefattar trafiksäkerhetshöjande åtgärder såsom breddning av trottoarer,
kompletterande skyltning, ombyggnad av övergångsställen m.m.
Parkeringsfrågan utreds och redovisas mer ingående i det fortsatta planarbetet.
Inriktningen är att för nybebyggelsen inom planområdet klara Linköpings
kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen. Det finns också
en målsättning att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen ska
kunna tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten.
Planförslaget innebär även en ökning av trafiken i korsningen Vistvägen/
Bockhornsvägen. Kommunens trafikplanering innebär att Vistvägen på sikt
ska minskas till två körfält och att tillåten hastighet ska sänkas. Detta kommer
att möjliggöra bättre utrymmen på Vistvägen, bättre trafiksäkerhet och
minskat buller.
Det kommer att övervägas i det fortsatta arbetet om den föreslagna nya,
nordsydliga lokalgatan mellan Vårdkasvägen och Bockhornsvägens förlängning
österut bör slopas av trafiksäkerhetsskäl.
Att skapa ytterligare en infart till området bedöms som olämpligt av trafiksäkerhetsskäl
och med tanke på de kraftiga lutningsförhållandena i terrängen.
[3. Parkeringshus]
Som framgår ovan under [2] kommer parkeringsfrågan att utredas och redovisas
mer ingående i det fortsatta planarbetet. Det är en fördel om detta kan
lösas så att det föreslagna parkeringshuset inte behöver byggas, och mycket
talar i dagsläget för att detta är möjligt. Byggrätten för parkeringshuset bör
med tanke på eventuella framtida behov finnas kvar i detaljplanen, även om
det inte behöver byggas nu.
Avståndet mellan det befintliga huset vid Bockhornsvägen och det föreslagna
parkeringshuset är 15 m, och detta är inget orimligt eller olämpligt avstånd
i stadsmiljö. Det är inte heller orimligt eller ovanligt att det mitt i Linköping
kan vara ett visst gångavstånd mellan bostaden och parkeringsplatsen.
[4. Parkområdet med stadsvillorna B1, B2, E1, E2 och Vårdkasvägen]
Frågan om utformningen av de nya husen har kommenterats under [1] ovan.
Kommunens bedömning är att det valda antalet våningar är rimligt och bidrar
till att accentuera de nya byggnaderna på ett positivt sätt. Kommunen
håller inte med om att Vårdkasvägen kommer att uppfattas som mörk och
trång. Miljön kommer att upplevas på ungefär samma sätt som Majeldsvägen,
som idag har ungefär den täthet och avstånd mellan byggnader som
föreslås för Vårdkasvägen. Avståndet mellan byggnaden E4 och Vårdkasvä-
24

gen 1 är tillräckligt. I det fortsatta arbetet kommer dock av andra skäl att
övervägas möjligheten att flytta byggnaden ytterligare västerut.
[5. Byggnaderna A och C i Bockhornsvägens förlängning]
Byggnadernas utformning har kommenterats under [1] ovan. Trafikfrågorna
har kommenterats under [2] ovan.
[6. Naturmarken och tallarna]
Som framhållits under [1] ovan håller kommunen inte med om att detaljplanen
medför en så hårdhänt exploatering som yttrandet gör gällande. Förslaget
innebär en avsevärd förtätning i området, men till ytan är det mindre än
hälften av naturmarken i det ursprungliga programområdet som tas i anspråk.
Den naturinventering som kommunen utfört uppmärksammar bland annat
förekomsten av reliktbock, en rödlistad art, på de gamla tallarna. Reliktbocken
står i den nedersta kategorin på rödlistan, bland ”nära hotade” arter.
Den är alltså inte klassad som hotad art (sårbar, starkt hotad eller akut hotad).
Reliktbocken är beroende av solexponerade tallstammar. Det är riktigt att de
höga gamla tallarna är mycket vackra, och att de utgör en tillgång i miljön i
området. Det finns dock ca 500 tallar med stamdiameter större än 20 cm i
det ursprungliga programområdet. Detaljplanen innebär att omkring hälften
av dessa avverkas, och hälften kommer att finnas kvar. Vidare är det gott om
gamla vackra tallar i det närbelägna parkområdet Berga hage och söderut i
bostadsområdena i Ånestad och Johannelund. Reliktbocken har nyligen påträffats
även vid naturinventering vid Ånestadsskolan, och kan eventuellt
vara ganska vanlig i Linköping. Mot denna samlade bakgrund bedömer
kommunen att den föreslagna exploateringen inte innebär något hot mot
reliktbockens fortbestånd.
25

Naturområdena och stigarna i området har fått stor uppmärksamhet i planeringen,
och som framgår av planbeskrivningen innebär förslaget att parken,
naturområdena och vissa av stigarna ska tas tillvara, röjas, förbättras och
göras mer tillgängliga i samband med exploateringen. Alla stigar kan dock
inte finnas kvar om området ska bebyggas. Människors rörelsemönster brukar
dessutom kunna anpassa sig på ett bra sätt till ändrade förhållanden.
Den föreslagna nya lokalgatan i nordsydlig riktning genom parkområdet
kommer att uppmärksammas i det fortsatta planarbetet. Eventuellt bör det
övervägas om gatan kan tas bort ur planen och ersättas med en gång- och
cykelväg.
[7. Vårdboendet]
Linköpings kommun har under plansamrådet genomfört en arkitekttävling
om det föreslagna vårdboendet. Det vinnande förslaget kommer att inarbetas
i detaljplanen i utställningsskedet. En hel del anpassning och bearbetning av
det förslaget återstår att göra i projekteringsskedet. Till dessa anpassningsfrågor
hör tillgängligheten för funktionshindrade, som synpunktsgivaren
mycket riktigt påpekar. Att minska tomtytan är dock inte möjligt utifrån ett
funktionellt perspektiv – vårdboendet tar stor plats. Det är därför inte heller
möjligt att placera det i anslutning till den föreslagna förskolan.
[8. Radhusen]
Det är riktigt att delar av området periodvis kommer tas i anspråk för byggnadsarbeten
under den tid som utbyggnaden pågår. Detta är dock en övergående
fas. Kommunen delar inte uppfattningen att yngre familjer inte skulle
kunna bosätta sig i de föreslagna radhusen. Området är inte på något sätt
olämpligt för barnfamiljer. Yngre familjer med eller utan barn förekommer i
alla inkomstklasser, och exempelvis intresset för trädgårdsskötsel varierar
starkt oavsett ålder.
[9. Stadsvillorna E4 och E3 ]
Det är korrekt att dessa byggnader kommer att ta i anspråk mark som innehåller
flera vackra tallar och tilltalande natur. Tilltalande natur förekommer
dock även i stora delar av det ursprungliga programområdet i övrigt. Till
ytan är det mindre än hälften av naturmarken i det ursprungliga programområdet
som tas i anspråk. Det finns ca 500 tallar med stamdiameter större än
20 cm i det ursprungliga programområdet. Detaljplanen innebär att omkring
hälften av dessa avverkas, och hälften kommer att finnas kvar. Vidare är det
gott om gamla vackra tallar och trevlig natur i det närbelägna parkområdet
Berga hage. Med detta vidare perspektiv anser kommunen att byggnaderna
E4 och E3 medför ett måttligt intrång.
Avståndet mellan SV hörnet på Vårdkasvägen 1 och NO hörnet på den föreslagna
byggnaden E4 är ca 10 m, enligt den illustrationskarta som hör till
detaljplanen. Mellan samma hörn på Vårdkasvägen 1 och SO hörnet på
byggnaden E4 är avståndet ca 18 m. Avstånden är fullt rimliga och accep-
26

tabla i Majelden. Den nya byggnadens placering kommer inte att medföra att
belysningsförhållandena blir dåliga eller på något sätt olämpliga i eller vid
Vårdkasvägen 1.
mörk. Stadsvillorna längs Vårdkasvägen bör ej vara högre än existerande
byggnader.
De mindre punkthusen (”stadsvillorna”) kommer att påminna om den befintliga
bebyggelsen i skala och format. Det har dock bedömts som rimligt att
de nya byggnaderna är avvikande i utformningen, och att de med fördel kan
vara något högre. Nedanstående bild, som är tagen ur planbeskrivningen,
visar förhållandet mellan en befintlig byggnad på Vårdkasvägen (till vänster)
och ett av de föreslagna nya punkthusen med förskola i bottenvåningen.
Bjäresten, Erik och Josefin; Rankegård, Anders och Kristina; Holmgren,
Fredrik och Thurfjell, Lina
Sammanfattning
Vimanshäll är idag ett område där bebyggelse blandas med naturmiljö
oå ett tilltalande sätt. Ett av de mest nyttjade områdena är området runt
utsiktsplatsen. Naturmiljön runt utsiktsplatsen bryter av mellan bostadskvarteren
och ger en känsla av det finns orörd natur mitt i staden. Detta
framhävs även av kommunen som en viktig aspekt: "Gränsen mellan
den mer omhändertagna centrala kvartersmiljön och naturlika ytor är
flytande och dungar av natur finns insprängda i kvarteren. Området runt
lusthuset uppe på berget ligger högt och vackert med utsikt över Linköping
och Roxen." (sidan 15 Detaljplan i Vimanshäll). Kommunen uttrycker
även att området kring Utsikten som ett område att satsa på, som
"har potential att bli ett mer "långväga" besöksmål för gående och cyklister.
Utsiktsplatsen bör rustas och planteringar, belysning, sittmöjligheter
m.m. förbättras" (s 11 Detaljplan i Vimanshäll).
Vi som bor nära området vet att det redan idag nyttjas flitigt av såväl
boende i området, för rekreation, rastning av hundar och motion som av
långväga besökare. Varje dag och särskilt på helger kommer cyklister
och även bilister till Utsikten för att njuta av miljön och utsikten. Det
27

finns ett motsvarande område med samma utsikt vid Brinkbacken. Naturområdet
ligger där bakom raden av villor utmed gatan och det är inte
samma känsla av natur insprängt i villakvarter. Gatan som leder upp till
området ser ut som en enskild gata och besökarna hittar inte dit på
samma sätt som till Utsikten, där området är tydligt exponerat. Området
kring Utsikten är ett relativt stor sammanhållet naturområde med skog,
stigar och mera platt mark där möjlighet ges till promenad och lek.
Marken för det föreslagna vårdboendet är idag en användbar rekreationsyta.
Området är barnvänligt eftersom det är fritt från trafik.
Den sista delen av Vimansgatan är en återvändsgränd med relativt få bilar.
De som kör på gatan är boende och besökare till Vimansgatan 15
och 17 samt besökare till Utsikten. I detaljplaneförslaget står att läsa att
"Många av gatorna har en så låg fordonshastighet och trafikintensitet att
lek på gatorna, till exempel landbandy, förekommer. Det är överlag ett
tryggt område för barnen att röra sig i." (s16 Detaljplan i Vimanshäll).
Vimansgatan är ingen trygg gata för barn eftersom den är en genomfartsgata.
Området för det föreslagna vårdboendet är ett område utan
biltrafik som idag är barnvänligt. Där kan små barn leka fritt utan fara
för förbipasserande bilar. Den lilla kullen är en perfekt och flitigt nyttjad
pulkabacke för mindre barn. Större barn (och lekfulla vuxna) åker
pulka/snowracer på berget vid Bockhornsgatan, där backen är brantare
och barnen bygger gupp. Med det föreslagna vårboendet följer möjlighet
för genomfart mellan Vårdkasvägen och Vimansgatan. Med genomfartsmöjlighet
försvinner fördelen av att området närmast naturområdet
är fritt från bilar.
Det föreslagna vårdboendet skulle ta bort flera av de fördelar som
nämns ovan. Vårdboendet skulle lägga beslag på stor del av den användbara
rekreationsytan i denna del av området och kvar blir grönområden
främst i form av branter och stup bakom vård boendet. Det föreslagna
vårdboendet skulle bilda en vägg mellan bostäderna och naturområdet.
Naturområdet skulle inte som idag vara insprängt i kvartersmiljön
som en variation mellan bebyggelse och natur utan bli ett naturområde
som är en instängd oas bakom bebyggelsen. Slutligen kommer
det föreslagna vårdboendet innebära ett flerbostadshus i direkt anslutning
till villaområdet och vi som bor i de till området gränsande villorna
känna det som att vi bor i trädgården till vårdboendet.
Om området ska bebyggas, vilket vi tycker skulle vara olyckligt, bör
övervägande göras om välja ett alternativ som inkräktar så lite som möjligt
på användbara rekreationsytor och ger en kvarvarande känsla av naturmiljö
insprängd i kvartersmiljön. Det tidigare föreslaget med ett
punkthus i kanten av området är att föredra framför det nu föreslagna
vårdboendet.
Vi vill också poängtera vikten av att man bygger så många nya parkeringsplatser
att det täcker det verkliga behovet den nya bebyggelsen
28

kommer att skapa. Vi vill inte att det blir permanent parkering på gatorna.
Vi kan inte ta slutgiltig ställning till planförslaget så som det ser ut i
detta utställningsskede. När det gäller vårdboendet som ligger närmast
vår fastighet och därför är mest intressant för oss så är informationen
knapphändig. Vi har en inritad tomtyta och en uppgift om 3500 m 2 BTA
att ta ställning till. Vi vill få möjlighet att yttra oss om ett tydligare förslag
när det finns framme.
Kommentar
Det är riktigt att området kring utsiktsplatsen är attraktivt och välbesökt, och
som framgår av yttrandet har Linköpings kommun uppmärksammat detta i
detaljplanläggningen. I planen ingår också olika förbättringsåtgärder i återstående
naturområden. Detta gäller även den park i västra delen av planområdet,
som nämns i yttrandet. Naturområdet kommer fortfarande att vara väl
tillgängligt, dels i Bockhornsvägens förlängning dels från Vårdkasvägen och
Vimansgatan mellan detföreslagna vårdboendet och villabebyggelsen vid
Vimansgatan. Med den föreslagna tomtavgränsningen för vårdboendet skulle
själva utsiktsplatsen med sitt lusthus ligga ca 50 m från tomtgränsen. Detta
har bedömts som ett tillräckligt avstånd för att säkerställa utsiktsplatsens
attraktivitet.
Detaljplanen är utformad så att allmän genomfartstrafik mellan Vårdkasvägen
och Vimansgatan inte får ske, eftersom detta i så fall skulle ske över
vårdboendets tomt. Det är alltså bara för den som har ärende till vårdboendet
som infart och utfart i båda riktningarna är möjlig.
Avståndet mellan den närmaste villan vid Vimansgatan och den närmaste
byggnaden i vårdboendet bedöms bli ca 20 m. Detta avstånd har bedömts
som acceptabelt. Avstånden mellan villor och andra byggnader i Vimanshäll
som ligger på fastigheter som gränsar till varandra är ofta väsentligt mindre.
Det är korrekt att den föreslagna bebyggelsen medför ett intrång i naturområden
och en stor förändring av Majelden. Kommunen anser dock inte att
detaljplanen medför en hårdhänt och oacceptabel exploatering. Till ytan är
det exempelvis mindre än hälften av naturmarken i det ursprungliga programområdet
som tas i anspråk.
I princip gäller kommunens parkeringsnorm vid beräkning av parkeringsbehovet
för den nya bebyggelsen. Målsättningen är också att därutöver åstadkomma
ett överskott på parkeringsplatser, så att åtminstone kantstensparkeringen
längs Majeldsvägen kan tas bort.
Beträffande synpunkter på redovisning av vårdboendet i detaljplanen har
särskild information om vårdboendet senare anordnats. Se nedanstående
kommentar till yttrande från Erik och Josefin Bjäresten.
29

Bjäresten, Erik och Josefin
Sammanfattning
Vi har i ett tidigare yttrande framfört våra åsikter om vilka fördelar vi
ser med området kring utsiktsplatsen så som det ser ut idag och värdet
av att inte exploatera området. Naturmiljön runt utsiktsplatsen bryter av
mellan bostadskvarteren och ger en känsla av det finns orörd natur mitt
i staden. Området är idag flitigt nyttjat av såväl boende i området, för
rekreation, rastning av hundar och motion som av långväga besökare för
att njuta av miljön och utsikten. Till skillnad från stora delar av naturmiljöerna
inom Vimanshäll 1:1, är området kring Utsikten ett relativt
stort sammanhållet naturområde med skog, stigar och mera platt mark
där möjlighet ges till promenad och lek. Området är barnvänligt eftersom
det är fritt från trafik.
Med det föreslagna vårdboendet försvinner till stor del de fördelar som
finns idag. I tre av de inlämnade arkitektförslagen föreslås en spridd bebyggelse
som i princip tar upp hela den platta ytan. Förslagen med
spridd bebyggelse stänger in de kvarvarande naturområdena bakom
huskroppar, uteplatser och parkeringsplatser. Med ett vårdboende följer
trafik av anställda, varuleveranser, sjuktransporter, anhöriga med mera.
Även om någon del av grönområdet sparas så kommer trivseln och lugnet
inte att kunna sparas. Parkering och angöring kommer att ta en betydande
del av naturmarken i anspråk, troligtvis betydligt mer än vad arkitekterna
illustrerat på bilderna.
Med det föreslagna vårdboendet följer i tre av förslagen möjlighet för
genomfart mellan Vårdkasvägen och Vimansgatan. Med genomfartsmöjlighet
försvinner fördelen av att området närmast naturområdet är
fritt från bilar.
Vi tycker att det skulle vara mycket olyckligt att förstöra grönområdet
och den lugna stämningen genom att bygga ett vårdboende där. De föreslagna
byggnaderna gör ett för stort intrång i miljön. Naturområdet kanske
skulle kunna orka med ett hälften så stort vårdboende som det nu
föreslagna. Om man ändå beslutar att bygga så är den samlade bebyggelsetypen
i Gunborgförslaget bättre än de andra förslagens utspridda
bebyggelse. Det är då viktigt att de kvarvarande grönytorna som redovisas
i Gunborgförslaget får vara natur och inte hägnas in eller används
till parkeringsplatser.
Kommentar
Det är riktigt att området kring utsiktsplatsen är attraktivt och välbesökt. I
planen ingår också olika förbättringsåtgärder i återstående naturområden.
Naturområdet kommer även då planen genomförts att vara väl tillgängligt,
dels i Bockhornsvägens förlängning dels från Vårdkasvägen och Vimansga-
30

tan mellan detföreslagna vårdboendet och villabebyggelsen vid Vimansgatan.
Detaljplanen är utformad så att allmän genomfartstrafik mellan Vårdkasvägen
och Vimansgatan inte får ske, eftersom detta i så fall skulle ske över
vårdboendets tomt. Det är alltså bara för den som har ärende till vårdboendet
som infart och utfart i båda riktningarna är möjlig.
Den föreslagna bebyggelsen medför ett intrång i naturområden och en stor
förändring av Majelden. Kommunen anser dock inte att detaljplanen medför
en hårdhänt och oacceptabel exploatering. Till ytan är det mindre än hälften
av naturmarken i det ursprungliga programområdet som tas i anspråk.
Brundin, Göran, och Olivebrant, Lena
Sammanfattning
Yttrande! Jag är starkt kritisk till hela planen! Är förfaringssättet enligt
lag och regler Ingen information från kommunen har skickats! Bara
undermålig info från Stångåstaden AB! Min reflektion är alltså; kan
kommunen köra över redan boende i området på detta sätt Det borde
vara självklart, för politiker och tjänstemän, att vi som bor inom området,
får en helt annan boendemiljö, om förslaget genomdrives! Det är att
jämföra med en vräkning! Hyresgästerna här har valt miljön för dess
stora naturvärde och, framför allt, ingen stor biltrafik slingrande runt
sovrummen. Jag kommer inte att kunna bo kvar! Tyvärr förstår jag att
detta "samrådsmöte" bara är ett spel för galleriet. Ber ändå att hela projektet
läggs ner!
Kommentar
Detaljplaneprocessen är lagreglerad i plan- och bygglagen, och Linköpings
kommun följer vad som är föreskrivet i lagen. Förslaget innebär en avsevärd
förändring och förtätning av området, men kommunen anser att den nya
bebyggelsen på längre sikt kommer att upplevas som ett värdefullt tillskott i
den befintliga stadsmiljön.
Böckman-Köhl Carola; Köhl Lars, Köhl Gustav, Köhl Gabriel
Sammanfattning
Byggplaner riskerar att förstöra Majelden/Vimanshäll. I Stångåstadens
information om Bockhornsvägen står idag att läsa "Majelden platsen för
dig som vill bo centralt men samtidigt ha grönskan inpå knuten". Dags
att ändra den informationen om området med tanke på den detaljplan
som gjorts över
Majelden/Vimanshäll. En idyll med tidstypisk arkitektur, grönområde
med skog och rikt djurliv, men här ska förtätas det vill säga byggas ut
och området ändrar sin karaktär helt.
31

När norra Majelden byggdes 1948 var det med tanke på naturen. När de
tre punkthusen på Bockhornsvägen byggdes lät man tallarna vara högre
än husen för att det låg i tiden att bevara naturen. Så idag när man åker
Brokindsleden fram eller Vistvägen upp (vid vattentornet) skymtar de
tre höghusen mitt bland tallarna, smälter in i skogsdungen, de framhäver
sig inte utan anas bara mellan talltopparna. I Majeldens historia (Gunnar
Elfström) kan läsas om hur medborgarna var med och påverka utformningen
av Majelden, något att kanske ta efter också idag.
När jag såg den nya detaljplanen över MajeldenjVimanshäll första
gången blev jag chockad och mina tankar gick till Stockholmsförorten
Alby då jag såg bilden på de hus som är uppritade längst Brokindsleden.
Hus så olika de som finns här idag, en helt annan arkitektur som inte
stämmer. Detta kommer inte bara beröra oss som bor i området utan
också alla som åker här förbi. För här är det en stadsbild som ändrar karaktär
helt. Linköping anses vara en luftig och grön Stad, med mycket
natur och äldre träd i staden. Det gröna inslaget i stadsmiljön har blivit
en del av Linköpings identitet. Vad blir då konsekvenserna av den nya
detaljplanen i framtiden sett Att förstöra, röra om i ett lugnt område,
speciellt med tanke på vilka problem en del områden i Linköping har
idag. En idyll kan som vi vet "inte skapas" den blir till beroende på dess
villkor, förutsättningar. Därför känns denna byggplanering över Majelden/Vimanshäll
som ett stort misstag
Vi bör vara rädda om alla träd,de är lätta att hugga ner men tar åratal att
växa upp igen. Linköping behöver alla slags träd för att inte stå utan all
grönska en dag. (Almsjukan!) Träd och grönska i människans närmiljö
främjar folkhälsan både psykiskt och fysiskt, det är känt sedan länge.
Och en del områden höjer sig utöver det vanliga. L det här fallet rör det
sig om områden präglade av äldre tallar respektive varierande och artrika
hällmarksområden. Tallar med tallticka, vilket är ett tecken på att de
nått en mogen ålder, att de är intressanta som livsmiljö för sällsynta arter.
Ett stort antal grova tallar visar sig också ha kläckhål efter reliktbock,
som är en rödlistad art. Djurlivet!Att som idag kunna möta rådjur
i en skogsdunge. Hur ser det ut i framtiden, i nästa generation Då
vi flytta in på Bockhornsvägen fick vi klart för oss att inga tallar togs
ner, trots att de skymde vår utsikt, eller skapade problem vid kraftig
blåst. Men vad händer nu
Angående den trafik som kommer att bli inom området, verkar byggförslaget
ogenomtänkt. Genomfartstrafiken som kommer att bli är oacceptabel,
kan inte accepteras. Byggplanen är endast en projektering i vinst
intresse, lägenheter med fin utsikt på bekostnad av så mycket annat.
Vid byggnation av höghus bör tänkas på skuggeffekt. Höga hus kastar
en slagskugga, vilket för våra breddgrader med vår låga vår- och höst
solstånd är särskilt besvärande.
32

Kommunen har påbörjat en grönstrukturplan (2009) som på stadsdelsnivå
ska analysera vilka områden som ska anses vara värda att bevara.
Denna plan är ej klar över Majelden/Vlmanshäll. Rimligt borde vara att
kunna kräva att en ordentlig grönstrukturanalys görs innan man tillåter
byggnation.
Från Linköpings kommuns översiktsplan kan läsas att park och naturområden
i staden ska bibehållas och utvecklas i syfte att förbättra framkomlighet,
tillgänglighet och biologisk mångfald, och vid komplettering
ska hänsyn tas till stadens grönstruktur och kulturarv, samt att den nya
bebyggelsen ska ha en intressant och genomarbetad arkitektur med god
anpassning till befintlig miljö, och att hänsyn ska tas till gröna länkar
för biologisk mångfald. Exploateringen av Majelden/Vimanshäll bör
göras med större hänsyn till områdets karaktär och unika natur och
parkmark.
Så här skrev kommunen i underlag för mark anvisningstävlingen.
Kommunens mål för projektet är att den nya bebyggelsen ska bli ett gott
exempel på mycket gynnsamt och fördelaktigt stadsförnyelseprojekt i en
befintlig stadsmiljö med behov av förnyelse och föryngring samt att den
nya bebyggelsen ska ha en intressant och genomarbetad arkitektur med
god anpassning till befintlig miljö – arkitektur och utformning kommer
att tillmätas stor betydelse vid utvärdering.Tycker ni målet verkar uppfyllt
Gynnar exploateringen med lyxradhus och dyra bostadsrätter föryngringen
Har man presenterat byggnader med genomarbetad arkitektur
med god anpassning till denbefintliga miljön. Vi vill påstå att man
inte lyckats.
Kommentar
Det är korrekt att den nya bebyggelsen kommer att medföra en stor förändring
av Majelden. Kommunen anser dock inte att det skulle vara fråga
om en hårdhänt exploatering. Mer än hälften av den naturmark som
finns inom det ursprungliga programområdet bevaras.
Inte heller kan kommunen se att de föreslagna byggnaderna innebär en
dålig utformning eller anpassning. Tvärtom är det fråga om en intressant
och välanpassad arkitektur, utformad i konkurrens och genom
medverkan av några av Linköpings och landets mest välrenommerade
arkitektkontor.
Kommunen håller med om att de stora tallarna i området är mycket
vackra, men inom programområdet finns över 500 tallar med en stamdiameter
större än 20 cm, och ungefär hälften av dessa kommer att finnas
kvar. Reliktbocken är en värdefull insektsart, men den förekommer på
flera platser i Linköping och tillhör inte de hotade arterna på rödlistan.
Dessutom finns det gott om gamla tallar både i den närbelägna parken
Berga Hage och i Ånestad.
33

Detaljplanen är utformad så att genomfartstrafik inte ska förekomma i
området. Kommunen bedömer att de föreslagna höghusen har fått en
sådan placering att de inte kommer att skugga andra byggnader eller
parkområden i någon större utsträckning. Att det ännu inte finns någon
färdig grönstrukturplan är inget hinder för detaljplanläggning. Den föreslagna
detaljplanen står i god överensstämmelse med den gällande översiktsplanen.
Kommunen ser inget hinder mot att yngre familjer skulle kunna bosätta
sig i de föreslagna radhusen eller flerbostadshusen. Området är inte på
något sätt olämpligt för barnfamiljer. Yngre familjer med eller utan barn
förekommer i alla inkomstklasser.
Enquist Håkan
Sammanfattning
Ni har ej tagit hänsyn till del jag påpekande om gator och cykling. Det
fanns ingen ändräng av detta i den nya förslaget. Har ni mätt cykelflödet
på majeldsvägen det bordes göra innan ni ta beslut. Med så många nya
lägenheter så ökar biltrafiken på gator sedan med förskola så kommer
folk ock lämna barn. Man ska dela på biltrafik o cykelväg. Man borde
minska biltrafik förbi skolor o daghem. Det borde ni förstå i nämnden
med biltrafik. Jag har bott i 65 år så jag vet att det har förändras med
biltrafik i området. När området byggdes så fanns det någon enstaka bil
på den tiden. I dag har alla bilar som bor i området eftersom det är yngre
som flyttar in. Det borde nämnden förstå att det ökar med bilar då är
inte gator byggda för biltrafik. Jag har pratat med trafikverket om detta
dom menar att man ska bygga bort korsningar med bil o cykel. Jag undrar
om ni vet hur det ser ut i området o om ni har varit ock tittat hur det
ser ut. Jag funderar på om nl vet i nämnden något om biltrafik. Parkeringsplattser
vid äldreboende är för lite dels dom som jobbar o besök så
räcker inte dessa plattser du undrar jag om ni vet vad ni pratar om när ni
inte vet vad det går åt antal plattser. Sedan att använda Vimansgatan
s@m transport väg till äldreboende med material då undrar jag hur man
kan tänka så för det är parkgång upp till utsikten då är det barn o vuxna
som går där för då kan man inte ha biltrafik. Jag vill att ni tittar ock gör
i ordning parkmark vid utsiktstornet så att folk kan använda eftersom
det är fin utsikt. Ock förstöra en så fin plats med nya hus. Jag tycker att
man ska lysna vad folk tycker om detta för ni i nämnden så tappar förtroende
hos invånare. Det hete så vackert att ni lysnar på invånare i Linköpings
kommun. Om man ska ha förtroende bland folk så måste man
lyssna. Det verkar inte så i nämnden att ni lyssnar vad vi tycker om detta.
Det finns folk i nämnden som har andra åsikter om detta byggnader
ock ni borde lysna på dom personer vad dom tycker. Jag tycker att nl
borde höra av er så att vi kan på området tillsammans så vi tala om hur
vi ser på detta det verkar inte så ni vet hur det ser ut. Jag ställer upp ock
34

visa i området så ser kanske på ett annat set. Jag har kört tung trafik under
40 år så vet hur det bör se ut o vilka problem det är då borde ni lyssna
på mej.
Kommentar
Linköpings kommun är väl medveten om trafikförhållandena i Majelden.
Kommunens beräkningar visar att synpunktsgivaren har helt rätt i att den
föreslagna nya bebyggelsen kommer att medföra en väsentlig trafikökning
på gatorna i området. Detaljplanen medför genom nya bostäder, ny förskola
och nytt vårdboende en kraftig ökning av trafiken både på Vårdkasvägen
och på Bockhornsvägen, vilket innebär 500-600 fordon/dygn respektive
600-700 fordon/dygn. Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis
låga trafiksiffror, jämfört med lokalgator i jämförbara lägen.
På grund av den ökade trafiken ingår det i projektet att även de befintliga
gatorna ska byggas om, förbättras och få en modern gatusektion för att möta
den nya tidens krav. Trafiksäkerhetsåtgärder har utretts och kommer att vidtas
på flera punkter. Det ingår också upprustning och förbättring av parkområden,
även vid utsiktsplatsen, som efterlyses i yttrandet. Beträffande parkeringsfrågor
har kommunen nyligen antagit en modern parkeringsnorm, som
kommer att följas för att dimensionera parkeringsutrymmen för den nya bebyggelsen.
Det bör därmed finnas förutsättningar att lösa parkeringsbehovet
på ett betryggande sätt. Utöver normens krav är målsättningen att framställa
ett överskott på parkeringsplatser, så att åtminstone kantstensparkeringen på
Majeldsvägen kan tas bort.
Erici Fredrik
Sammanfattning
Jag heter Fredrik Erici och bor på Majeldsvägen 18. På Bockhornsvägen
har jag Carport för bilen. Hoppas verkligen inte dem försvinner om
byggnationen ska genomföras. Skulle det va så illa så ska vi som har
Carport få parkering i Phus direkt.
Kommentar
Detaljplanen gör det nödvändigt att ta bort vissa längor med carport men ger
också möjlighet att bygga carports i andra lägen. Fördelningen av carports
till gamla och nya hyresgäster bestäms inte i detaljplanen utan avgörs mellan
Stångåstaden och hyresgästen i särskild ordning.
Erlandsson Gunilla och Hansen Fjellström Inger
Sammanfattning
Vi har tagit del av den nya informationen om förslaget till detaljplaneprogram
för Vimanshäll l: l. Vi hänvisar till tidigare inskickad skrivelse av den 27 juli
2010, se bilaga. Vår åsikt är inte förändrad. Vi håller fast vid att Jan Wahl-
35

steins förslag är betydligt bättre. Tar mer hänsyn till naturen. Vi är fortfarande
helt emot de höga punkthus (i det nya förslaget dessutom ökat från 12 vån. till
14 vån. + ytterligare ett punkthus med 10 vån.)
Kommentar
Synpunktsgivarnas tidigare yttrande av den 27 juli 2010 har blivit bemött
och kommenterat i samrådsredogörelse över programsamrådet för denna
detaljplan, daterad 2011-02-01.
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Detaljplan tas fram i en process som är lagreglerad i plan- och bygglagen.
Att innehållet i detaljplanen ändrar innehåll och omfattning under detaljplaneprocessens
gång är fullt normalt och helt i enlighet med lagens intentioner.
Det förändrade antalet våningar i Stångåstadens punkthus förändrar
dock inte den tillåtna höjden på byggnaden.
Gustafsson Fredrik
Sammanfattning
Hej Jag vill endast protestera mot byggnadsförslaget i Majelden! Att bygga i
den där trädbeklädda slänten tycker jag bara är märkligt. Jag tycker ej heller det
är rimligt att ytterligare ta ner träd och grönområden i närheten, då ni även planerar
att slå upp byggnader på Folkungavallen. Båda är gamla fina områden
som höjer trivselfaktorn i Linköping, sådant som verkligen behövs här! Både
träden och grönområdena i området är absolut värda att bevara då de ger stadsbilden
en annan karaktär när man kommer upp dit från centrum, hela området
har en speciell särprägel med de lite äldre husen från mitten av 1900-talets era.
I kombination med naturliga områden med träd och buskar gör det staden till
en av de mest trivsamma områdena, jag är inte den enda som tycker det om
man säger så. Nya hus utgör absolut inte samma stil och klass som de äldre
husen gör, de skulle delvis förstöra den speciella särprägeln på området. För
övrigt tycker jag att det är märkligt att ni vill riva ner och ta bort så mycket
grönt i vår stad. Det talas så mycket om miljön nu för tiden men ändå vill ni
bygga på ytor som är viktiga för just det, både den fysiska och psykiska miljön.
Jag är medveten om bostadsfrågan men varför satsas det inte mer i utkanten av
staden där det finns många obetydliga fält och mycket mera plats
Kommentar
Linköpings kommun håller med synpunktsgivaren om att den föreslagna nya
bebyggelsen medför en stor förändring och en avsevärd förtätning. Kommunen
anser dock inte att den föreslagna bebyggelsen medför en särskilt hårdhänt
exploatering. Mer än hälften av den naturmark som finns inom det ursprungliga
programområdet bevaras, liksom ungefär hälften av de stora tallarna
i området. De föreslagna är representanter för en intressant och välanpassad
arkitektur, utformad i konkurrens och genom medverkan av några av
Linköpings och landets mest välrenommerade arkitektkontor.
36

Kommunen håller med om att det vore önskvärt att det byggdes mer även på
andra platser i staden. Den nu aktuella detaljplanen handlar dock bara om
den föreslagna bebyggelsen i Majelden.
Gustavsson Helene
Sammanfattning
Jag vill förmedla en synpunkt att ni inte rör skogsdungen utanför Vårdkasvägen
8A. Vi som bor i huset vill inte ha någon parkeringsplats där!
Det kommer att bli så mycket av det gröna som ryker i alla fall så
skogsdungen måste vi få behålla. Vi har balkonger mot skogsdungen
och vi kan inte ha bilar som kör in där med buller och avgaser som
följd.
Kommentar
Den skogsdunge som avses ingår inte i detaljplanen. Det kan bli nödvändigt
för Stångåstaden att iordningställa parkering även på en del av bolagets egen
tomtmark som idag är av gårds- eller grönytekaraktär. Denna fråga regleras
dock inte i detaljplanen.
Henell Per, Henell Anita, Boll Agneta, Boll Tommy, Wiberg Gun
Sammanfattning
Undertecknade protesterar/motsätter oss de projekterade byggnadsplaner
som vi fick osspresenterade på mötet den 26/1 .Våra motargument är följande:
Unik natur med fina strövområden går förlorad för dagens och framtidens
generationer. Kommunen skövlar grönområde efter grönområde i innerstaden.
Boendemiljön försämras för befintliga hyresgäster. Trafiken ökar
och gatunätet är inte anpassat till någon ökning. P-platser är redan idag ett
stort problem i området.
Bygg klart de redan färdigprojekterade områdena t ex Berga, Manhattan
eller kommer även Majelden att bli ett halvfärdigt byggprojekt om inte tillräckligt
intresse finns från nya hyresgäster.
I Linköpings kommun är det inte folkvalda politiker som bestämmer utan
"byggherrarna" som för taktpinnen för den mark som skall bebyggas. Därför
säljs nästa all mark ut i innerstaden.
Förtätning av områden är bra för miljön, enligt Porath. På vilket sätt kan
borttagning av träd, ökad trafik vara bättre för miljön Samtidigt som det
byggs stora köpcentra utanför city, något som leder till ökad trafik från de
boende i de förtätade bostadsområdena.
Knappast bra för miljön i våra ögon. Behåll de få grönoråden som finns i
Linköping innerstad, de är våra lungor.
37

Kommentar
Den föreslagna nya bebyggelsen innebär en stor förändring och förtätning av
Majelden. Kommunen håller dock inte med om att det skulle vara fråga om
att skövla grönområden. Minst hälften av naturmarken och ungefär hälften
av de stora tallarna i det ursprungliga programområdet kommer att finnas
kvar.
Det är även sant att trafiken kommer att öka avsevärt till följd av planens
genomförande. Kommunens beräkningar visar att trafiksiffrorna på Vårdkasvägen
och Bockhornsvägen ökar till 500-600 fordon/dygn respektive
600-700 fordon/dygn. Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis
låga trafiksiffror, jämfört med lokalgator i jämförbara lägen.
Beträffande parkeringsfrågan är inriktningen att för nybebyggelsen inom
planområdet klara Linköpings kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen.
Det finns också en målsättning att kantstensparkeringen åtminstone
på Majeldsvägen ska kunna tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten.
Gatunätet kommer att förbättras i samband med exploateringen
och trafiksäkerhetsåtgärder kommer att vidtas.
Det är riktigt att det vore önskvärt att stadens byggherrar i ökad utsträckning
tog tillvara byggrätter som redan finns i gällande detaljplaner. Detta styrs
dock till största delen av den dagsaktuella efterfrågan och andra faktorer
som ligger utanför kommunens kontroll.
Holmlund Lars, Isevall Kristina
Sammanfattning
Det är med stor sorg i kroppen som jag tar mig igenom rubricerad detaljplan
för det område i min närhet som jag besöker nästan dagligen med min
fyrbenta vän tillsammans med många andra hundägare i området. Rekreationseffekten
av att efter en tung arbetsdag få promenaderna i skogsområdet
och bland bergsknallarna i det område som kallas "Utkiken" går inte
att överskatta. Det är ett fantasiskt, ganska orört, naturområde som även
ger oss möjlighet till kontemplation och reflektion i avskildhet, blickandes
ut över vår fantastiska stad. Varma sommardagar får vi svalka och syresättning
under trädensskuggor. Området var en bidragande orsak till att vi
valde att flytta från Kungsgatan till Vimanshäll 1990.
Om detaljplanen fullföljs i sin helhet blir det inte mycket kvar för denna
typ av rekreation när 50% av den normalt nyttjade ytan runt "Utkiken"
styckas av till vårdboende. Det är inte avsikten att exploatera området för
att bygga bostäder som gör mig ledsen och arg utan den våldsamma exploateringen
som på ett effektivt sätt fragmenterar den nu orörda skogs- och
bergsmarken. Att byggherrar som NCC vill bygga så mycket man bara kan
är förståeligt, det ligger i företagets vinstintresse. De påverkas inte av ef-
38

fekterna efteråt. Men det gör vi som bor i området. De som borde måna
om även våra intressen är våra tjänstemän och folkvalda politiker. Det är
ni som ska bevaka allas intressen, vilket jag inte ser mycket av i rubricerad
detaljplan som dessutom är full av utelämnanden, generaliseringar och
motsägelser för att motivera den omfattande exploateringen. Att t ex påstå
att en 50% ökning av bostadsbeståndet (och troligen fler innevånare) på en
relativt liten yta med allt vad det innebär av ökad trafik, buller(fler människor),
och avverkade och förverkade skogsområden "inte medför betydande
miljöpåverkan" känns märkligt och felaktigt när vår närboendemiljö
påverkas så mycket. Miljö och boendetrivsel handlar om så mycket.
Påståendet att det är "stadsmiljö med behov av komplettering och föryngring"
ger genast upphov till frågan vems behov Inte tror jag det är vi som
bor i området. Vem är det som känner ett så starkt behov av att föryngra
detta område. Just nu pågår det en naturlig föryngring när äldre säljer sina
bostäder och yngre barnfamiljer flyttar in. Det följer livscykeln får ett bostadsområde.
Föryngringsargumentet (som man faktiskt inte har en aning
om hur det blir om man inte avser kvotera boendet) känns dessutom framkrystat
när man samtidigt planerar bygga äldreboende i området.
Konkret vill vi att rubricerad detaljplan revideras så att ett större sammanhållet
skogsområde runt "Utkiken" lämnas obebyggt för att även i framtiden
kunna utgöra ett större sammanhållet rekreationsområde. Detta sker
genom att inte avstycka det markområde som i detaljplanen markerats med
D el 3500 i "Sarnrådshandlig Plankarta" av den 2012-01-03 utan låta den
förbli "Natur". Genom detta blir den yta som i dag används mest frekvent i
området av de boende i hela Vimanshäll även i framtiden fritt tillgänglig
får rekreation samtidigt som man rar en naturlig sammanhängande buffert
av grönska. Om det finns ett stort behov av "vårdboende" kan det lösas genom
att upplåta tomtmarken för de tre mindrepunkthusen utmed den nya
gatan från änden på Bockhornsvägen österut, parallellt med Brokindsleden
för ett sådant. Det skulle också minska genomfartstrafiken av anhöriga,
sjuktransporter och vårdpersonal genom hela området till det planerade
vårdboendet. Ta modet och framtidssäkra tillräckligt mycket av ett av de
mer värdefulla naturområden som finns kvar i vårt närområde.
Kommentar
Kommunen håller med om att den föreslagna nya bebyggelsen innebär en stor
förändring och förtätning av Majelden. Majelden byggdes kring 1950 och
låg då i utkanten av Linköping, som vid den tiden hade 53 000 invånare.
Idag har Linköping 105 000 invånare och Majelden ligger mitt i staden. Intresset
och de ekonomiska förutsättningarna för att exploatera även mer
svårtillgängliga områden har självfallet påverkats starkt av de ändrade förhållandena.
Kommunen håller dock inte med om att det skulle vara fråga om en våldsam
exploatering. Minst hälften av naturmarken och ungefär hälften av de stora
tallarna i det ursprungliga programområdet kommer att finnas kvar. Dessut-
39

om finns det gott om grönytor i den närbelägna parken Berga hage på andra
sidan Vistvägen.
Kommunen inser att området kring ”Utkiken” är känsligt och av stort värde
för de närboende och en vidare krets av linköpingsbor. Därför har utformningen
av det föreslagna vårdboendet fått bli föremål för en arkitekttävling
med deltagande av några av landets absolut mest välrennomerade arkitektföretag.
Det förslag som vunnit tävlingen bedöms av kommunen ha goda förutsättningar
att kunna anpassas väl till den känsliga miljön. Avståndet från
vårdboendetomten till ”Utkiken” kommer att bli ca 50 m, vilket bör vara
tillräckligt för att områdets attraktivitet ska bibehållas.
Hyresgästföreningen
Sammanfattning
Hyresgästföreningen Linköpings principiella uppfattning är att det är bra att
Linköping blir tätare. Detta påtalades redan i samband med detaljplaneprogrammet
från 2010. Sedan dess har ett nytt förslag lanserats av arkitekten Jan
Wahlstein. Hyresgästföreningen har tagit del av versionen daterade den 29 januari
2012. Wahlsteins förslaget ger lika många bostäder som detaljplaneprogrammet
men hans lösning är betydligt skonsammare och behåller mera av
områdets tidstypiska karaktär. De problem Hyresgästföreningen såg med detaljplaneprogrammets
lösning handlade om intrånget i natur- och parkmark,
om ökad trafik, parkeringsfrågan samt om nya byggnader som skymmer befintliga
bostäder – problem som vi anser Wahlsteins förslag hanterar bättre.
Den nu föreslagna detaljplanen har dessutom ökat exploateringsgraden sedan
detaljplaneprogrammet, vilket spär på ovanstående problematik. Parkeringsfrågan
måste för övrigt lösas innan en ny detaljplan kan antas.
Hyresgästföreningen anser således att Wahlsteins förslag är bättre än detaljplaneförslaget.
Föreningen vill understryka att Wahlsteins förslag säkert behöver
justeras, vilket lämpligen görs i samarbete med de boende i området. l
den fortsatta planprocessen är det viktigt med en tät dialog med Majeldens invånare.
Området är på många sätt unikt. Hyresgästföreningen tar gärna på sig
en roll i detta sammanhang. Vi vill också påtala den frustration många känner
inför att det redan finns färdiga detaljplaner i närheten av Majelden som inte
bebyggs.
Kommentar
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Detaljplan tas fram i en process som är lagreglerad i plan- och bygglagen.
Att innehållet i detaljplanen ändrar innehåll och omfattning under detaljplaneprocessens
gång är fullt normalt och helt i enlighet med lagens intentioner.
40

Beträffande parkeringsfrågan är inriktningen att för nybebyggelsen inom
planområdet klara Linköpings kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen.
Det finns också en målsättning att kantstensparkeringen åtminstone
på Majeldsvägen ska kunna tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten.
Gatunätet kommer att förbättras i samband med exploateringen,
trafiksäkerhetsåtgärder har utretts och kommer att vidtas.
Även från kommunens synvinkel vore det önskvärt att stadens byggherrar i
ökad utsträckning tog tillvara byggrätter som redan finns i gällande detaljplaner.
Detta styrs dock till största delen av den dagsaktuella efterfrågan på
bostäder och andra faktorer som ligger utanför kommunens kontroll.
Johansson Kjell
Sammanfattning
Den detaljplan ni har på förslag är förkastligt till stora delar. Med det
förslag som presenteras är det uppenbart att Ni inte satt er fot på Majelden.
Det tar inte hänsyn till Majeldens karaktär, det är disharmoniskt
och våldför sig på den natur vi som bor här älskar och uppskattar.
Ni placerar t ex äldreboende på en plats med stora nivåskillnader, vilket
försvårar för den tänkta målgruppen och rimmar dessutom illa med intentionen
om att ”föryngra” området, vilket är motsägelsefullt. För egen
del anser jag dock att ett blandat boende är positivt i sammanhanget. Jag
ser gärna ett område som är demografiskt fördelat över ålder på ett sätt
som speglar vårt samhälle i stort istället för segregerat. Placeringen av
just ett äldreboende på höjd upplevs dock som ogenomtänkt, då målgruppen
rimligen kan förväntas ha vissa svårigheter med rörligheten.
Byggnadsförslaget (speciellt vyn från Brokindsleden) ser ut att förvandla
vårt älskade Majleden, från ett drömboende och stadens slogan ”där
idéer blir verklighet” till ett mardrömsboende och en mer korrekt slogan
för Linköping stad såväl som Stångåstaden som fastighetsägare förvandlas
därför till ”där mardrömmar blir verklighet” och ”Ditt mardrömsboende”.
Anledningen till min provokation och upprördhet är att
det förefaller som att målet är att bygga så mycket som möjligt på så liten
yta som möjligt med minimalt utrymme för människor – och att området
förändras till något som starkt påminner om storstadens förorter
likt Hallonbergen. Det är så långt från (dagens) Majelden som det går
att komma! Jag kan bara spekulera men jag gissar att det inte finns någon
önskan om att nästa ”Anna Sjödahl” konstnär som parafraserar
kända konstverk refererar till Majelden istället för Hallonbergen…().
Det är väl inte dessa delar av storstaden som vi vill efterlikna och växa
till
Samtidigt skriver ni att det är viktigt att nya byggnader ska ha god anpassning
till existerande miljö. Bra! Synd bara att det inte går ihop med
41

nuvarande förslag. Detaljplanen ger vid handen ett område fyllt av likriktade,
tråkiga konventionella höghus utan naturmark och med mycket
begränsad tillgång till såväl nödvändiga reella faciliteter som ex parkeringsplatser
och rimliga till/frånfartsvägar, som de rofyllda naturstigarna
som används flitigt av såväl hundägare som övriga boende. De utgör ett
mentalt ”vattenhål” i en stressfylld vardag.
Det är redan idag mycket trångt längs vägarna och behovet av bilparkering
är en realitet - oavsett vad vi har för inställning till och åsikt om bilar
och bilism - så kommer inte bilen som transportmedel att försvinna.
Hundratals nya boenden kommer också innebära många fler bilar. Äldreboenden
och dagis är också drivande faktorer när det gäller att öka
biltrafiken in & ut ur området.
Nuvarande förslag splittrar och förstör Majelden mer än att tillföra något
bra. Här måste ni jobba vidare och ställa högre krav på en hållbar
design för hela området. Jag har förståelse för att behovet av fler bostäder
är stort i Linköping. Pressen på att få fram nya bostäder får ändå inte
tillåtas bli ett snabbt och ogenomtänkt hafsverk som går ut över Majelden
och dess naturområden. Framförallt borde ni ha eller skaffa er bättre
kännedom om området och vad som gör det attraktivt. Detta bör byggas
vidare på – inte marginaliseras och förgöras!
En viss förtätning kan vara bra för området och en liten upprustning är
välkommen då det bl.a. Finns gångvägar som är dåligt upplysta och som
inte känns helt trygga att vandra på. Det vore såklart trevligt med lite
fler barn i lekparken och kanske även ett dagis osv. Detta ställer dock
högre krav på att förtätningen görs på ett bra sätt! Nuvarande plan vore
en katastrof för stadsdelen. Den bygger bort just det som gör området
attraktivt!
Här kommer mina synpunkter. För det första bör man spara det bästa
området har att erbjuda – parken och naturmarken! Här är ju Majeldens
ess och kan göras ännu bättre. De vore rent ogenomtänkt på en helt ny
nivå att bygga bort det bästa Majelden erbjuder. Vid den radiosända debatten
vid kommunfullmäktiges sammanträde i februari 2012 framhölls
flera ggr att marken var inkomstbringande och att det var en stark önskan
om att förtäta på just dessa platser (centralt och på områden som
idag saknar bebyggelse) så anser jag att Ni bör rikta blickarna mot den
stora grönyta mitt i stadens centrum som fortfarande är obebyggd:
Trädgårdsföreningen! Ni måste förstå att känslan i magen är densamma
för oss som bor här som det skulle göra för de som uppskattar Trädgårdsföreningen
som en oas. Det är en upprörande och ogenomtänkt
försämring. Den inkomst som det pratas om genereras endast under ett
enda ynkligt budgetår – medan våldtäkten på naturen och området är betydligt
mer långsiktig...
42

Genom att behålla grönområdena, och inte bygga fullt så tätt, så blir bostäderna
ännu mer värdefulla. Är det något som attraherar barnfamiljer
så är det ju att kunna bo i stan och ändå ha lite naturmark nära, liksom
bra lekparker, såväl arrangerad som naturliga. Byggnad E4, E3 och radhusen
bör ej byggas.
Håll parken fri från bilar. Det är huvudlöst att locka med ny lekpark och
samtidigt dra bilväg igenom parken! Säkerhetstänket är viktigt. Det är
stor skillnad på om/hur du vågar släppa ut ditt barn i parken beroende
på om det går en bilväg där eller inte. Rustar man upp utkiksplatsen
som ni lovat att göra, så kan naturstigen som går från utkiksplatsen och
genom Majelden bli en attraktiv promenad från hela stan.
När det ska byggas mer i befintliga områden, särskilt gamla fina områden
som Majelden, så är det viktigt att det görs så det harmonierar med
det som redan finns och med området i stort. Det gör inte nuvarande
förslag! Det är 50-talsarkitektur (3-vån), stadsvillor (5-vån) och könslösa
radhus (2-3vån) till svart/oranga hög hus (14-vån). En sörja av arkitektur
och olika nivåer på husen som är illa genomtänkta. Detta är verkligen
under all kritik! Byggnaderna borde anpassas så att de passar in
med existerande bebyggelse och den natur de omges av. Majelden bör
behålla sin gröna profil och nybygge borde byggas klimatsmart och
hållbart, med solpaneler och dyl i naturliga material.
På Vårdkasvägen tänker ni bygga bort nästan all existerande parkering.
Själva har vi i dag två bilar (av nödvändighet), var är det tänkt att vi ska
parkera dem Jag kan inte se att man i detaljplanen hittat en väl fungerande
parkeringslösning. P-huset är ingen bra lösning. Det är placerat
för långt bort från Vårdkasvägen för att vara ett bra alternativ och risken
för P-kaos maximeras i proportion mot antalet nya bostäder och hyresgäster.
Jag anser att det, i samband med de nya bostäderna också bör
planeras för en vettig parkeringslösning. Själv ser jag gärna ett större
underjordiskt garage för hela området.
Vårdboendet borde byggas på mark som är plan. De äldre kommer ha
svårt att röra sig i omgivningarna och blir ”fångade” på höjden. Åldringsvård
eller förvaring, det är frågan… I mitt tycke ännu en del i planen
som är ogenomtänkt.
Om Ni ska bygga förskola, vårdboende och fler bostäder, tänk då på den
trafik det generar på en liten väg som Vårdkasvägen. Det kommer ju stå
långa köer med bilar efter Vårdkasvägen. Situationen blir inte hållbar.
Vid vartenda dagis jag känner till lämnar och hämtar föräldrar sina barn,
till stor del med hjälp av bil (inte ofta man jobbar på samma plats eller
ens i närheten av sin bostad).
Det är mycket viktigt att ni lyssnar på oss Majeldsbor (och sympatisörer)
i den här frågan. Det finns ingen som inte är upprörd över förslaget,
43

gammal som ung, när de väl förstått vidden av planerna och bristen på
omdöme som präglar den.Ignorerar ni yttrandena så kommer det bli
överklaganden. Det handlar inte om att man inte vill ha nya byggnader
eller boende på området – jag tror de flesta skulle tycka det var trevligt
med lite mer människor i området och att området också rustades upp –
men den plan som ligger som förslag kan inte accepteras då man förstör
viktiga värden och exploaterar Majelden på ett sätt som gör att vi inte
kommer känna igen oss. Det är precis som om kommunen inte ens uppfattat
dessa värden och därför inte haft förstånd att planera Majelden på
ett bra sätt. Allt det vi tycker om i Majelden, allt det som alla som besöker
Majelden tycker om och imponeras av, skulle förstöras. Detta kan
förhindras och det kan istället bli en fin och attraktiv boendeplats om vi
kan hitta en förtätning som ser till de värden som är viktiga. Det handlar
bara om att kommunen måste lyssna på oss boende och göra ett omtag.
Involvera oss i processen! Ni kanske vet hur man ritar en plan, men vi
vet var dessa streck bör ritas. Vem vet – vi kanske tillsamman kan skapa
ett attraktivt område med hus som harmonierar med varandra, med
en bra parkeringssituation, och rusta upp park och naturområdena. Majelden
har potential att bli ett riktigt attraktivt område i staden om vi gör
detta på bästa sätt.
Kommentar
Det stämmer att planförslaget om det genomförs kommer att medföra en stor
förändring och förtätning av Majelden. Kommunen håller dock inte med om
att det skulle vara fråga om ”våldtäkt på naturen”, som synpunktsgivaren
uttrycker det. Större delen av naturmarken i det ursprungliga programområdet
kommer inte att bebyggas. Omkring hälften av de stora tallarna i området
kommer att finns kvar. Dessutom finns god tillgång till naturmark och
promenadområden i den närbelägna parken Berga hage.
Inte heller kan kommunen se att de föreslagna byggnaderna skulle vara ”en
sörja av arkitektur”. Tvärtom är det fråga om hus, ritade av några av landets
och Linköpings mest välkända arkitektkontor, med goda förutsättningar att
bli ett värdefullt tillskott bland stadens byggnader.
Det föreslagna vårdboendet har varit föremål för en arkitekttävling med deltagande
av några av landets absolut mest välrenommerade arkitektföretag.
Det förslag som vunnit tävlingen bedöms av kommunen ha goda förutsättningar
att kunna anpassas väl till den känsliga miljön.
Det är sant att trafiken kommer att öka avsevärt till följd av planens genomförande.
Kommunens beräkningar visar att trafiksiffrorna på Vårdkasvägen
och Bockhornsvägen ökar till 500-600 fordon/dygn respektive 600-700 fordon/dygn.
Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis låga trafiksiffror,
jämfört med lokalgator i jämförbara lägen.
I parkeringsfrågan är inriktningen att för nybebyggelsen inom planområdet
klara Linköpings kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen.
44

Det finns också en målsättning att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen
ska kunna tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten. Gatunätet
kommer att förbättras i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder
kommer att vidtas. När det gäller den nordsydliga föreslagna
lokalgatan mellan Bockhornsvägens förlängning och Vårdkasvägen kommer
dock möjligheterna att undersökas om gatan kan tas bort ur planen.
Johansson Lotta
Sammanfattning
Man blir helt bestört när man läser om planerna om att förtäta staden till
varje pris! Att förstöra ett sådant fint och sällsynt område som Majelden
är helt horribelt! Varför inte bevara denna "lilla" bit av historia som
finns är i området. Att bygga dessa komplex som förstör helheten och
det unika område med dess natur är helt sjukt! Att bygga för att "föryngra
området" låter också helt fel. Det finns inte många ungdomar som
kommer att ha råd med dessa dyra lägenheter och radhus utan bidrag....
Idag ligger hyran på de befintliga husen redan högt men vi bor kvar och
betalar dessa hyror pga områdets karaktär och den fina utsikt vi har idag
över Hejdegården och Roxen. Men den utsikten kommer att försvinna
för oss i och med det planerade bygget. Våra hus kommer även att
skuggas av de nya högre husen och kvällssolen på våra balkonger
kommer att försvinna och Vårdkasvägen kommer att bli väldigt mörk.
Vi kommer inte kunna utnyttja skogsområdet och dess grönområde som
vi gör idag, trots att några påstår att den inte utnyttjas. Här ordnas grillkvällar
med grannar, kalas och fester med tipspromenader mm i skogen.
Många hundägare strövar omkring på stigarna i hela skogen!
Våra barn, som nu är 12 och 14 år, har vuxit upp här och det bästa de
och deras kompisar vet är att leka och utforska skogen med allt vad det
innebär. Mysiga stigar, lite "farliga" berg, plocka smultron, blåbär och
inte minst plocka körsbär från de träd som finns i området. Även jag,
född 1965, är uppvuxen på Vårdkasvägen då mina morföräldrar bott här
i över 30 år. Själv har jag bott i Berga några år men för ca 20 år sedan
flytta vi tillbaka till Vårdkasvägen och det beror på det fina unika område,
Att vi får besök av ekorrar, fåglar, rävar, harar, falkar och ibland rådjur
gör livet här uppe på höjden extra härligt! Den härliga lekparken med en
mindre fotbollsplan är väl besökt då spel och lek inte stör grannarna på
något
sett. Där har många timmar tillbringats och gör fortfarande. Spontana
möjligheter för lek och spel är viktigt för barn och ungdomar då inte
alla har råd att vara med i föreningar för att få möjligheten att spela boll
mm. Även idrottsföreningar använder området för terrängträning och
fysik. Pulkabacken "Flaggberget" är välbesökt av barnen då de kan
45

knalla dit utan att behöva korsa massor av trafikerade vägar utan kan gå
dit på gångvägarna. Samtidigt finns små backar inne i skogarna som
snabbt blir de minsta barnens "stora" backar.
Föryngringen i området kommer att ske naturligt då många äldre bor
kvar sedan många år tillbaka. De bor kvar med hemhjälp då området är
perfekt för deras dagliga promenader. Jag känner många äldre och de är
oerhört upprörda för de planerade byggplanerna men de orkar inte med
att protestera och göra sig hörda. Barnfamiljerna som nu börjar flytta till
området bosätter sig här pga att det ser ut som det gör idag. Inte någon
vi pratat med har fått information om något nybygge när de flyttat in, då
hade de nog valt någon annanstans att bo ....
Jag hoppas att det genomförs en ordentlig undersökning vad det gäller
trafiksäkerhet och säkerhet vid bygge vid ev. byggnation. Det är idag
under all kritik att ta sig in på Bockhornsvägen, Majeldsvägen, Vårdkasvägen
mm från Vistvägen. Det uppstår stopp vid möten med bilar
och cyklister och det är ett under att inga allvarligare olyckor inträffat. ..
Idag finns det ca 100 tals bilar i området som har parkering på p-platser
och parkeras vid gatan. De och ca 100 tals bilar till som tillkommer vid
nybygget ska ha någon annanstans att parkera vart!!! Jo det kommer
ju antagligen att tas från ytterligare grönområden som finns kvar!
Parkeringshus diskuteras och det känns ju uteslutet i det hörnet där trafiken
är som värst och hur mycket pengar kostar ett p-hus Vart ska
trafiken till ev. äldre boende parkera och våra gäster som idag har svårt
att hitta parkering då de kommer på besök Tänk på all den trafik
som en förskola har vid lämning och hämtning just de tider som boende
åker och kommer hem från jobbet .... Tänk efter lite nu innan ni hittar
på något dumt! !
Kommunen borde se till att det byggs på de platser de redan rivit skog
och en skola för nya bostäder som nu står tomma och öde.... Berga
Centrum och Manhattan!!! Sen ska det byggas där Folkungavallen ligger
och det är för mig helt ofattbart. Javisst jag tycker om idrott och går
gärna på matcher men jag kommer inte ta bilen för att komma ut och se
på tjejerna som spelar fotboll. Nej jag tar hellre den promenaden ner till
vallen och tittar. Tyvärr tror jag inte att det kommer att fyllas på med
publik i den stora arenan MEN hoppas att det kommer aktiviteter där så
att det går runt.... Folkungavallen borde ha K-märkts! Det borde finnas
större områden att bygga på som inte påverkar de redan boende omkring.
Att ta vara på de få grönområden som finns centralt borde ju alla vara
måna om eller hur!! Majelden är unik och alla som besöker oss
tycker att det är ett helt fantastiskt område. Tänk för sjutton igenom detta
förslag noga och behåll ett unikt område får framtiden!!! En stor generationsväxling
är på gång naturligt i området så låt det gå några år så
46

kommer det att finnas många barnfamiljer som älskar denna natur!!! Ta
en tur till området själva och se med egna ögon vilket fint område det är
och försök att förstå att vi som valt denna plats för boende har gjort det
för att det är så fint och unikt! Tack för att du läste!!
Kommentar
Kommunen håller med om att den föreslagna nya bebyggelsen innebär in stor
förändring av Majelden. Det är förståeligt att i synnerhet de som bott länge i
området ifrågasätter förändringen. Kommunen anser däremot inte att detta
medför att området blir förstört. Tvärtom kompletteras den befintliga bebyggelsen
med nya byggnader och verksamheter som med tiden bör kunna upplevas
som ett värdefullt komplement. Större delen av naturmarken i det ursprungliga
programområdet kommer att finnas kvar, liksom ungefär hälften av de stora
tallarna. Dessutom är finns det god tillgång till promenad- och naturområden i
den närbelägna parken Berga hage.
De föreslagna nya byggnaderna är placerade med ungefär samma avstånd till
befintliga och andra nya byggnader som i övrigt är vanligt i Majelden. Några
särskilt negativa skuggningseffekter bör det därför inte bli fråga om.
I parkeringsfrågan är inriktningen att för nybebyggelsen inom planområdet
klara Linköpings kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen.
Det finns också en målsättning att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen
ska kunna tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten. Gatunätet
kommer att förbättras i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder
kommer att vidtas. När det gäller den nordsydliga föreslagna
lokalgatan mellan Bockhornsvägens förlängning och Vårdkasvägen kommer
dock möjligheterna att undersökas om gatan kan tas bort ur planen.
Även Linköpings kommun anser att det vore önskvärt att stadens byggherrar
i ökad utsträckning tog tillvara byggrätter som redan finns i gällande detaljplaner.
Detta styrs dock till största delen av den dagsaktuella efterfrågan på
bostäder och andra faktorer som ligger utanför kommunens kontroll.
Jonson Lars-Magnus
Sammanfattning
Jag heter Lars-Magnus Jonson och bor längst ner på Vårdkasvägen i
Majelden. Jag trivs väldigt bra här och har utsikt mot grönområden från
alla mina fönster i tre riktningar. Här är väldigt lugnt och lummigt och
lite trafik som stör. Jag vill påstå att naturen runtomkring husen är det
som är det absolut finaste med Majelden. Jag är ofta ute med min son
och leker i grönområdena runt där vi bor.
Jag instämmer i att det finns ett visst behov av förnyelse och föryngring
i området men inte i den omfattning som detaljplanen visar. Det är inte
en "god anpassning till miljön" att bygga ett så stort antal nya bostäder i
Majelden.
47

Som det ser ut nu är det en oas med stor grönska och mycket fåglar och
djur. Här går rådjur, harar, igelkottar, ekorrar och mycket fåglar förstås.
Man behöver inte åka ut till Vidingsjö för att uppleva detta, det finns
utanför knuten och det är unikt. Skogen här har beskrivits som tät och
snårig på sina ställen och det behöver den vara för att djuren ska kunna
gömma sig och känna sig trygga. All grönska behöver inte vara välskötta
gräsytor mellan tallarna. Tät lövskog och buskage och en "naturlig"
skog är också viktigt. Den äldre tallskogen är också värd att bevara, den
ger området en ståtlig prägel.
Därför är hus på 14 våningar allt för högt, max 10 våningar tycker jag.
Jag håller inte med om att naturområdena i Majelden skulle vara outnyttjade
åtminstone inte av oss som bor här.
Jag håller med om att tillgängligheten skulle kunna bli bättre och promenadvägarna
behöver rustas upp, även om jag föredrar att gå på stigar
där det inte är någon väg. Utsiktsplatsen får gärna en varsam upprustning.
Ert mål att bibehålla känslan av bebyggelse i natur ser jag som omöjlig.
Genom den omfattande ombyggnationen och förtätningen av bebyggelsen
så blir det inte mycket natur kvar, möjligen välskötta gräsytor mellan
tallarna. Förtätningen medför också mer skugga mellan husen. Den
"gröna kärnan" blir inte stor. Det är inte en "hållbar utveckling" för mig.
Inte mycket hänsyn tas till gröna länkar för biologisk mångfald. " Majelden
platsen för dig som vill bo centralt men samtidigt ha grönskan
inpå knuten"så är det nu, inte sen.
Med så många nya bostäder kommer antalet fordon på gatorna öka. Det
oroar mig, som har en liten kille på 16 månader som gärna är ute och
leker. Nu är det lugna gator här men nya vägar medför en ökad genomfartstrafik.
Var ska alla bilar få plats Det är tråkigt att gröna ytor försvinner
till förmån för parkeringsplatser. Garage under husen och det
planerade parkeringshuset löser ju problemet delvis och det är bra.
Vårdboendet som är planerat i slutet av Vårdkasvägen ser väldigt
skrymmande ut. Det blir som en mur mellan de befintliga husen och
grönskan. Just den delen av naturen är väldigt varierad och vacker. Mitt
förslag är att man byter plats på vårdboendet med förskolan. Det tror jag
blir mycket bättre. De som bor på äldreboendet får då utsikt mot lekplatsen.
Där kan de njuta av naturen och samtidigt se barn springa omkring
och leka. Ännu bättre vore det om man slog ihop förskolan och
vårdboendet. Gamla människor och barn har mycket att ge varandra.
Gamla sjuka människor skulle bli friskare om de fick träffa barn. Barn
behöver lära känna och respektera äldre. Det finns många barn som
saknar mor och farföräldrar. Tänk om Linköping skulle vara den kommun
som kom att bygga den första gränsöverskridande Försko-
48

lan/Vårdboendet i Sverige. Det kanske redan finns, jag vet inte, men
iden tycker jag är bra.
Följande hus tror jag kan byggas där det är planerat, A och C om de blir
max 10 våningar, B:1 och B:2 med ett vårdboende, förskolan i slutet av
Vårdkasvägen. Resterande hus på detaljplanen tycker jag inte man ska
bygga. Åtminstone inte som förslaget är utformat i dagsläget Jag ber er
att vårda Majelden som den oas den faktiskt är. Jag hoppas få svar från
er.
Kommentar
Kommunen instämmer i att naturområden inte behöver vara ”välskötta”.
Detta har heller inte varit ett motiv för den föreslagna nya bebyggelsen i
Majelden. Den nya bebyggelse som föreslagits har dock inte bedömts medföra
någon hårdhänt exploatering. Omkring hälften av naturmarken i det
ursprungliga programområdet kommer att finnas kvar, liksom hälften av de
stora tallarna. Dessutom finns god tillgång till naturområden i den närbelägna
parken Berga hage. Det ökade antalet våningar på Stångåstadens höghus
jämfört med detaljplaneprogrammet har inte påverkat den tillåtna byggnadhöjden.
Förbättringsåtgärder och upprustning av park- och naturområden ingår i förslaget.
De föreslagna nya byggnaderna är placerade med ungefär samma avstånd
till befintliga och andra nya byggnader som i övrigt är vanligt i Majelden.
Särskilt negativa skuggningseffekter bör det därför inte bli fråga om.
Det är sant att trafiken kommer att öka avsevärt till följd av planens genomförande.
Kommunens beräkningar visar att trafiksiffrorna på Vårdkasvägen
och Bockhornsvägen ökar till 500-600 fordon/dygn respektive 600-700 fordon/dygn.
Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis låga trafiksiffror,
jämfört med lokalgator i jämförbara lägen.
Inriktningen är att för nybebyggelsen inom planområdet klara Linköpings
kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen. Det finns också en
målsättning att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen ska kunna
tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten. Gatunätet kommer att förbättras
i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder kommer
att vidtas.
Vårdboendet är mycket utrymmeskrävande, och det därför har inte bedömts
som möjligt att placera det där förskolan föreslås ligga.
49

Jonsson Kenneth
Sammanfattning
Detta projekt skulle kunna bli riktigt bra, men tyvärr inte som det ser ut
just nu. 1. Trafiksituationen och utfarten till Vistvägen är inte bra idag.
Om detta förslag förverkligas blir det uruselt i alla avseenden. På denna
punkt vill jag ge förslaget "med beröm underkänt". 2. Stångåstadens hus
utmed Vårdkasvägen blir för höga, kapa minst en våning. NCC's hus
utmed Vårdkasvägen är så felplacerat att man baxnar. Som du förstår
bor jag på Vårdkasvägen, och tycker att boendemiljön blir fullständigt
värdelös.
Sammanfattning: Som jag ser det har byggherrarna, NCC och Stångåstaden,
fått igenom alla sina krav, och lite till. Allt på de redan boendes
bekostnad.
Kommentar
Trafiken kommer mycket riktigt att öka väsentligt till följd av planens genomförande.
Kommunens beräkningar visar att trafiksiffrorna på Vårdkasvägen
och Bockhornsvägen ökar till 500-600 fordon/dygn respektive 600-
700 fordon/dygn. Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis låga
trafiksiffror, jämfört med lokalgator i jämförbara lägen. Gatunätet kommer
att förbättras i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder
kommer att vidtas.
Kommunen håller inte med om att boendemiljön på Vårdkasvägen kommer
att bli fullständigt värdelös. Den nya bebyggelsen är utformad av några av
landets och Linköpings mest välrenommerade arkitektkontor och bedöms
med tiden upplevas som ett värdefullt tillskott i miljön i Majelden.
Kalganov Kir
Sammanfattning
Jag tycker att det ganska synd att kommunen försöker döda en av de få
gröna områden som finns kvar. Jag har bott på Majelden i fyra år och jag
vet hur mycket mera frisk är luften där än på andra ställen. Den unika naturen
som finns på Majelden – man brukar se harar och rådjur där – kommer
försvinna och båda som redan bor där och som kommer flytta i får
inget altemativ. I närheten ligger två högtrafikerade vägar Brokindleden
och Vistvägen - som den gröna Majelden kompenserar nu och jag tror att
miljökonsekvensema kommer märkas i mycket bredare område än bara
Majelden.
Det är också märkligt att det här projektet startar när några av andra byggprojekten
är nerlagda – Manhattan och Berga där den nedrivna Berga sko-
50

lan låg – för att bygga fler bostäder behöver man inte förstöra de små bitarna
av naturen som finns kvar i stan.
Kommentar
Kommunen håller med om att planförslaget innebär en stor förändring av
Majelden. Det innebär däremot inte att man dödar de gröna områdena, som
synpunktsgivaren säger. Mer än hälften av naturmarken i det ursprungliga
programområdet kommer att finnas kvar.
Även Linköpings kommun anser att det vore önskvärt att stadens byggherrar
i ökad utsträckning tog tillvara byggrätter som redan finns i gällande detaljplaner.
Detta styrs dock till största delen av den dagsaktuella efterfrågan på
bostäder och andra faktorer som ligger utanför kommunens kontroll.
Karlsson Monica
Sammanfattning
Det är med stor sorg i mitt hjärta jag känner när jag ser och läser vad
kommunen tänker göra här uppe i Majelden. Jag har bott i Majelden sen
1977, först 27 år på Majeidsvägen och nu på Bockhornsvägen. Tänk på
-80 -90 talen då låg man och sola både uppe på utsiktsplatsen o straxt
till vänster nedanför pulkabacken där flaggstången är. På den tiden hade
jag två katter som jag ofta tog med upp till utsiktsplatsen dvs där paviljongen
står. Jag gick alltid med dem genom lekparken följde stigen in i
vår skogsdunge o uppför berget den stigen som jag gick med dem i 20
år o som jag nu går med min lilla hund. Där skall ni nu bygga en villagata
på, hur tänker ni. Jag antar att ingen av er bor här uppe för hade det
varit så hade det nog inte blivit några byggplaner alls här.
Enligt byggplanen så är det hus överallt anser jag, men han som höll i
samrådsmötet sa att det finns gott om utrymme kvar att promenera på i
våran naturmark. Det ser kanske ut som det finns mycket kvar av naturmarken
på byggplanen, men i verkligheten finns det inte knappt någonting
kvar att promenera på. Bara stup. Jag lämnade en karta till honom
där jag har ritat in stigen. Jag skulle vilja att ni tog er upp hit o gick
våran stig på baksidan av Vårdkasvägen o såg med era egna ögon vad
som blir kvar av naturmarken. Ingenting.
Tänk alla tallar som kommer att stryka med nu, vad konstigt i alla år har
det pratats om att vi inte får ta ner inte ens en tall. Och vad nu
Varför ska ni just bygga här, ni pratar om förtätning, varför fortsatte ni
inte bygget på Berga skola o Manhattan. Varför kan ni inte lika gärna
bygga på vattentornsidan. Där är det både plan o fin mark, o närmare
city.
51

Trafiken den vågar jag inte tänka på hur den ska bli, den är redan nu belastad
med bilar o alla cyklister som cyklar på Majeldsvägen som kommer
från Berga, Ånestad, Vidingsjö, Ekholmen m.m. Det finns ju bara
en infart till Majelden via Bockhornsv./Majeldsv hur har ni tänkt om
det. Jag anser att ni inte tänkt alls på detta.
Låt Majelden få vara gamla fina Majelden med byggnation från -50 talet
blanda inte in några fula mordärna betong glashus som är upp till 14
våningar. Nä låt Majelden få fortsätta sitt liv ifred.
Kommentar
Kommunen håller med om att den föreslagna nya bebyggelsen innebär in
stor förändring av Majelden. Det är förståeligt att i synnerhet de som bott
länge i området ifrågasätter förändringen. Kommunen anser däremot inte att
detta medför att området blir förstört. Tvärtom kompletteras den befintliga
bebyggelsen med nya byggnader och verksamheter som med tiden bör kunna
upplevas som ett värdefullt komplement. Större delen av naturmarken i det
ursprungliga programområdet kommer att finnas kvar, liksom ungefär hälften
av de stora tallarna. Dessutom är finns det god tillgång till promenadoch
naturområden i den närbelägna parken Berga hage.
Det är riktigt att trafiken kommer att öka väsentligt till följd av planens genomförande.
Kommunens beräkningar visar att trafiksiffrorna på Vårdkasvägen
och Bockhornsvägen ökar till 500-600 fordon/dygn respektive 600-
700 fordon/dygn. Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis låga
trafiksiffror, jämfört med lokalgator i jämförbara lägen. Gatunätet kommer
att förbättras i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder
kommer att vidtas.
I parkeringsfrågan är inriktningen att för nybebyggelsen inom planområdet
klara Linköpings kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen.
Det finns också en målsättning att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen
ska kunna tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten. Gatunätet
kommer att förbättras i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder
kommer att vidtas. När det gäller den nordsydliga föreslagna
lokalgatan mellan Bockhornsvägens förlängning och Vårdkasvägen kommer
dock möjligheterna att undersökas om gatan kan tas bort ur planen.
Även Linköpings kommun anser att det vore önskvärt att stadens byggherrar
i ökad utsträckning tog tillvara byggrätter som redan finns i gällande detaljplaner.
Detta styrs dock till största delen av den dagsaktuella efterfrågan på
bostäder och andra faktorer som ligger utanför kommunens kontroll.
Lantmäterimyndigheten
Lantmäterimyndigheten framför i sitt yttrande en rad värdefulla synpunkter
på plankartan och de tillhörande beskrivningarna. Synpunkterna har åtgär-
52

dats i utställningshandlingarna efter diskussion med myndigheten. Yttrandet
bifogas i sin helhet till denna samrådsredogörelse.
Larsson Mona
Sammanfattning
Jag har tagit del av planerna för förtätning av Majelden och vill starkt
protestera emot dem. Som boende på Vårdkasvägen tycker jag att det
skulle vara ett missgrepp att bygga bort all natur. Det finns säkert andra
ställen att bygga på.
Kommentar
Den föreslagna nya bebyggelsen innebär en stor förändring i Majelden, däremot
innebär den inte att all natur byggs bort. Omkring hälften av naturmarken
i det ursprungliga programområdet kommer att finnas kvar, liksom hälften
av de stora tallarna.
Lindahl Johnny och Lindahl Maria
Sammanfattning
Vi har förståelse för att Linköpings kommun vill bygga ytterligare bostäder
och förtäta vissa områden i Linköping, men när det gäller förslaget
för Vimanshäll/Majelden tycker vi att förslaget innehåller alldeles
för hög grad av exploatering av unik naturmark. Byggande enligt planen
skulle ta allt för mycket yta från skyddsvärd natm och förstöra områden
med höga tallar och artrika hällmarker.
Vi som bor i området i dåligt ljudisolerade hus från slutet av 40-talet
oroar oss även för ökad trafik och ökat buller.
Vi tycker att motförslaget från Jan Wahlstein har en acceptabel nivå av
förtätning av bostäder och tar stor hänsyn till den fina natur och de rekreationsområden
som finns i Majelden. Enda invändningen i Wahlsteins
förslag är den förlängning av Bockhornsvägen som föreslås gå
alldeles intill Bockhornsvägen 4, mot de tre punkthusen. För att spara
ett fint gångstråk och inte lägga gatan alldeles intill Bockhornsvägen 4
föreslår vi att gatan dras mot norr och rundar huset.
Kommentar
Kommunen håller med om att den föreslagna nya bebyggelsen innebär in
stor förändring av Majelden, men anser inte att detta medför en för hög grad
av exploatering.. Omkring hälften av naturmarken i det ursprungliga programområdet
kommer att finnas kvar, liksom ungefär hälften av de stora
tallarna. Dessutom finns det tillgång till promenad- och naturområden i den
närbelägna parken Berga hage.
53

Trafiken kommer att öka väsentligt till följd av planens genomförande. Beräkningar
visar att trafiksiffrorna på Vårdkasvägen och Bockhornsvägen
ökar till 500-600 fordon/dygn respektive 600-700 fordon/dygn. Detta är
dock fortfarande normala eller förhållandevis låga trafiksiffror, jämfört med
andra lokalgator i jämförbara lägen.
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Lindberg Lennart, Lindberg Karin, Lindberg Erica, Lindberg Johan,
Lindberg Magnus och Lindberg Maja
Sammanfattning 1
Vi har tagit del av samrådshandlingar för detaljplan avseende del av
Vimanshäll och har nedanstående synpunkter. Vi har också ställt en del
frågor i anslutning till synpunkerna. När svar skrivits till dessa önskar vi
gärna ta emot svaren direkt per e-post: lindgren5@hotmail.com.
Vi är precis som under samrådet för detaljprogrammet fortfarande tveksamma
till förslaget av flera skäl. Främst utifrån terrängförhållande, trafik
och parkering, buller (trafik, Brokindsled - flyg, Saab), samt möjlighet
att ta tillvara och bevara känslan för områdets karaktär. Vi tycker
inte att det nu framtagna detaljplanen svarar fullt ut på dessa frågor och
hur det är tänkt att utredas innan byggnation. I flertal fall talas fortfarande
bara om hänsyn ska tas utan att förtydliga hur hänsyn ska kunna
tas.
1. Påverkan boende och miljö inom Vimanshäll/Majelden som helhet.
Vi efterfrågade redan vid detaljprogrammet en mer sammanhållen konsekvensbeskrivning
för hela Vimanshäll/Majelden. Detta eftersom exempelvis
grönområden och trafikfrågor som förändras i och med detta
förslag också påverkar kringliggande området. Att det skulle finnas tillräckligt
utrett i Översiktsplanen anser vi inte då den blir allt för översiktlig
så som gällande för hela Linköping. Vi skulle fortfarande önska
svar på: Vilka konsekvenser detaljplanen ger för Vimanshäll/Majelden
som helhet (terrängförhållande, grönområden, rekreation, attraktion,
tillgänglighet, trafik och parkering, buller) D.v.s. inte enbart det avgränsade
område som detaljplanen gäller för. Hur kommer det förändra
boendet och miljön för nuvarande boende inom pIanområdet och i närliggande
(främst, villa)området
Eftersom detta inte finns svar på är det svårt att bedöma detaljplanens
påverkan och kommunens ambition med områdets utveckling. Nu fokuseras
mer på behovet av förtätning inom Linköping stad som helhet,
men vi anser det minst lika viktigt att se hur detta kommer påverka och
fungera inom den nu valda stadsdelen. Inte minst för att behålla områdets
attraktivitet, och för attraktiviteten för Linköping som helhet.
54

2. Bevarande av vegetation, tallar, bergknallar, luft och rymd.
Vi anser att byggnadernas placering i högre grad skulle kunna anpassas
för att bevara vegetation, bergknallar, luft och rymd. Genom att fler boende
kommer till området krävs det noga att kvarvarande grönytor placeras
för att kunna användas optimalt. Vi anser inte att anpassning och
hänsyn har tagits i tillräcklig stor grad, eller motiveringar kopplad till
valda övervägningar för placeringar framgår. Vi önskar därför svar på
hur har detta undersökts närmare i den gjorda planeringen och inför detaljprojekteringen
Vilka överväganden har gjort då det gäller att försöka
bevara vegetation, bergknallar, luft och rymd Hur motiveras nu valda
placeringar utifrån dessa överväganden
3. Bevarande av rekreationsmiljöer och gröna korridorer, för ökad social
och biologisk mångfald. Vi som boende i villaområdet ser att de nya
planerna är viktiga att de inte avskärma grönområden för den äldre bebyggda
delen av Vimanshäll (inkl. villaområdet) och det område som
nu önskas bebyggas. Vi har tidigare påpekat att idag används inte
skogs/parkområdet enbart av boende inom befintliga området utan också
av närliggande villabebyggelsen. Inte minst av hundägare och barn i
området. Vi anser fortfarande att sådant grönområde byggs bort genom
främst föreslagna placeringen av, vad som nu i samband med detaljplanen,
blivit ett äldreboende. Att upprusta och utveckla utsiktsplatsen till
parkområde är bra. Men denna del fungerar inte som sammanhängande
länk mellan de gröna delarna i området, då den är placerad i utkanten av
området mot branten. Istället borde upprustningen, friröjning etc, göras i
något större område för att bilda känsla av tillgängliga grönytor.
Grön korridor för biologiskt mångfald. Området fungerar fom grön korridor
till övriga grönområdetn för olika arter. Inte minst fungerar samtliga
grönytor i området som korridor mellan Berga hage och andra gröna
stråk. I den naturinventering som gjorts påpekas dessutom vikten av
att frihugga och bevara de gamla grova tallarna som livsmiljö för sällsynta
arter, hällmarker med artrik flora samt ev. förekomst rödlistade relikbocken.
Detaljplanen behandlar inte hur detta kommer att vävas in eller
tas hänsyn till i planen. Vi anser att den bör göra det. Av illustrationer
är detta svårt att bedöma. Hur många, stor andel, gamla grova tallar
och hällmarker kommer bevaras inom området I vilka delar av områden
kommer störst andel bevaras Hur tas hänsn till förekomst av ev.
rödlistad art
Grön korridor, gememsam rekreationsytor för social mångfald. För oss
är det viktigt att förslaget omarbetas för att inte skärma av rekreationsmiljöer
för befintlig bebyggelse. I den rekreationsanalys (PM) som vi
tagit del av fokuseras endast användningen av den mer centrala delen av
området. Vi menar att en viktig del missas, eftersom det är det område
som används av närliggande villaboende inte är direkt inkluderat. Det
gäller främst gräsmatta och stigar nedanför utsiktspaviljongen.Vi undrar
55

vem som gjort rekreationsanalysen Och hur denna är gjord Kan analysen,
som i vissa delar känns ofullständig, kompletteras så att den även
tar hänsyn till närliggande villaboende rekreationsmiljö då denna ligger
inom delar av planområdet Vi ser fortfarande risken att förslaget
kommer minska utbytet mellan boende i den äldre bebyggda delen av
området (av villor) och det område som nu önskas bebyggas. I övriga
delar av Vimanshäll (utanför programområdet) saknas möjlighet till
gemensamma grönytor och rekreation, vilket bör tas hänsyn till så att
inte förslaget "stänger in" de ytor
som är tänkta bevaras. Denna del är också viktig för barn i villaområdet
med möjlighet för spontanlek, och gemensam spontanidrott än vad privata
trädgårdar inbjuder till. Vi ser istället att det kan ge större risker
genom ökad lek på lokalgator i kombination med ökad trafik på dessa
villagator. Att ta bort viktiga gröna korridorer kommer också stänga in
möjligheten för sammanhängande möjlighet till rekreation. Placering
riskerar inte bara att stänga in utan också betydande försämrad utsikt för
kringliggande fastigheter, och ge en helt annan visuell påverkan på
närmiljön.
Önskan om "föryngring" av området är också gott, men i förslaget bör
tas fram med möjligheter till rekreationsdelar som istället ökar utbytet
mellan områdets delar. Annars riskerar den befintliga villabefolkningen
ändå kvarstå som en egen del inom området utanen god mångfald med
mix av boende inom hela området. Vi anser inte att detta tillgodoses
med nuvarande förslag. Hur undviker förslaget att det blir två delar
inom stadsdelen (gällande planområde och äldre (villa) bebyggelse
Hur bevaras viktiga gröna korridorer/miljöer för att inte rekreationsmiljöer
för befintlig bebyggelse avskärmas
4. Analyser av ny byggnations placeringars påverkan på befintliga fastigheter.
Det som inledningsvis var ett punkthus, som istället blivit en
vårdbostad för äldre, ser ut i det nya förslaget ta än mer (grön)yta i anspråk.
Ändringarna i detarljplanen innebär ett avsteg från detaljplaneprogrammet
då det nu även omfattar ett vårdboende. Den nya placeringen
påverkar än mer fler befitnliga fastigheter. Den tidigare placeringen
var något bättre, men byggnaden ansåg vi då dock i första hand vara för
hög som en följd av placerad på höjden.
Vi ser flera skäl, tillgänglighet för äldre (olämplig kuperad terräng),
minskade grönytor, avskärmande effekt mellan Vimanshälls delar, påverkan
på befintliga fastigheter, etc., till att placeringen så som det nu är
inritad på kartor blir olämplig. Valet av att placera ett vårdboende är
också tveksam med tanke på rörligheten för äldre, rullstolsburna etc.
borde bli mycket begränsad på grund av det kuperade och backiga läget.
För barn såväl äldre bör det enligt kommunens ÖP fmnas lätt nåbara
grönytor i anslutning till bostaden. Vi ser inte att detta uppfylls av tänkt
placering av vad det gäller vårdboendet. Detta eftersom själva byggnaden
tar den del av grönytan som är planare i anspråk, vilket skulle an-
56

nars kunna vara lätt nåbar närliggande grönyta för de boende. Totalt innebär
förändringen av byggnadens placering sedan programsamrådet en
försämring av förslaget snarare än en förbättring. Vi menar också att
större hänsyn bör generellt tas till marknivåskillnader vid placering av
byggnaderna. Speciellt i de fall de riskera inverka på varandra, samt på
tidigare bebyggelse, vilket också kan komma påverka i olika former av
insyn. Vilka analyser har gjorts då det gäller placering och dess påverkan
i form av skuggeffekter, lokalklimat, tillgänglighet, etc Vi kan inte
se att detta finns med i detaljplanen. Om sådana analyser fmns önskar vi
ta del av detta. Om ej detta finns önskar vi att detta görs, och att vi när
det är färdigt får ta del av resultatet och får möjlighet att yttra oss kring
resultatet.
5. Tidsplanens skapande av möjlighet till samråd och delaktighet
Vi har dock samtidigt fått uppfattningen att denna byggnad (vårdboende)
och placeringen inte är slutgiltigt i och med pågående arkitekttävling
är utlyst. Enligt uppgift ska tävlingen slutföras först i maj. Vår möjlighet
till delaktighet i planeringsprocessen och möjlighet till samråd
gällande denna del kommer i så fall vara närmast obefmtlig eftersom
samrådstiden redan nu i februari går ut. Dessutom anger tidsplanen
granskning och utställning till april. Vi ställer oss därför starkt frågande
till tidsplanen för detaljplanen, vilket inte följer ambitionen till delaktighet
och samråd för särskilt berörda och medborgare. Kommer utrymme
för ytterligare särskilt samråd kring denna del (vårdboendet) av
planen göras
6. Analys av ev. påverkan på riksintresse och buller. Vi tycker också att
det är ett misstag att inte göra analyser av flygbuller och att int göra någon
notering kring flygplatsen. Detta istället för att enbart utgå ifrån att
planen inte kommer påverka något riksintresse. Även om förändrade
allmänna riktlinjer från Boverket öppnar upp för möjlighet till byggnation,
bör viss analys kring framtida utveckling av flygplatsen tas upp i
relation till framtida tillståndsprövning. Kommunens ÖP anger väl också
fortfarande att åtgärder som kan hindrar tillståndsgiven flygtrafik inte
bör tillåtas
Planen bör också ta hänsyn till ombyggnad av Brokindsleden till huvudgata,
och prognos över hur det påverkar trafikbullernivåer. Flygbuller
i kombination med trafikbuller anser vi kan också ge en annan bild
av lämplighet kring byggnaders placering etc. Även om respektive buller
separat inte skapar en stark ljudmiljö, kan de gemensamt ge en annan
situation som bör tas hänsyn till vid planering av byggnader. Särskilt
viktigt kan det vara för lämplighet i placering av förskola och
vårdboende. Detta eftersom barns inlärning och tillgänglighet till utemiljö,
samt tillgänglighet inne och ute för äldre eller hörselskadade kan
påverkas väsentligt av denna typ av buller. Flera olika källor pekar mot
att lägre krav än Boverket råd bör tillämpas för denna typ av verksamheter.
Flyget tenderar idag att komma upp i så höga ljudnivåer för oss
57

som inte har hörselnedsättningar att det påverkar vid vanlig samtalston.
Viss helikoptertrafik brukar också förekomma (US och polisen). Tidigare
har konstaterats nivåer över/mellan 80-90 dBA, då det gäller flygbuller
från SAAB/ flygplatsen. Varför har ni valt att helt bortse eller i
alla fall kommentera riksintresse med tanke på ev. (framtida) påverkan
på flygplatsen Vilken hänsyn till flygbuller och trafikbuller har tagits
vid placering av vårdboende och förskola (både inne och utemiljö)
7. Infart, trafik- och parkeringssituationen
Även om det i planen ligger en förutsättning att erforderliga parkeringsplatser
också skapas inom området finns det redan idag i hela området
Vimanshäll (dvs även andra delar än nu aktuellt programområde) ett
stort parkeringsbehov då flertalet parkerar längs gatorna. Det gör områdets
vägar trånga att passera på och begränsar också sikten vid passering
av korsningar etc., samt påverka säkerhetsaspekter vid in och utfart till
bebyggelsen i området.
Området Vimanshäll saknar också besöksparkering till såväl villor som
hyreshus. Det är således viktigt att se till hela områdets trafik och parkeringsbehov.
Inte enbart planområdets behov vid diskussion om öka
antalet boende i området, för att undvika att dagens trafik och parkeringssituation
endast flyttas runt inom området. Vi kan inte heller se något
om parkering eller tillfarts/leveransvägar för vårdboendet markerade
på kartan. För oss som närboende är sådana lösningar mycket viktiga,
och vi bör därmed ha fått möjlighet att yttra oss kring detta. Särskilt då
denna typ av boende inte fanns med i programförslaget. Vi anser därför
att planförslaget är, som ovan påpekat, i vissa väsentliga delar ofullständigt
och bör omarbetar med möjlighet till ytterligare samråd. Hur är
parkering och leveransvägar tänkt till vårdboende
Inför kommande byggplaner. Avslutningsvis vill vi, med tanke på den
omfattande sprängning som kan komma krävas för byggnationerna,
framföra vikten att detta också regleras med byggherren/NCC så att påverkan
på befintliga fastigheter mäts upp. Dessutom bör också förtydligas
vems ansvar som ligger på om det sker påverkan på befintliga fastigheter.
På vår fastighet finns också gammal grävd brunn, det är också
viktigt att säkra att denna inte påverkas så den torrläggs som en följd av
ev. sprängning och schaktningar i närområdet.
Kommentar
Detaljplaneprocessen är lagreglerad i plan- och bygglagen. Enligt lagens
bestämmelser tar kommunen efter plansamrådet fram en samrådsredogörelse,
som finns tillgänglig då detaljplanen ställs ut.
Det är förståeligt att de som redan bor i eller i anslutning till området vill ha
så fullständig information som möjligt om konsekvenserna av förslaget. I
detaljplanen och planbeskrivningen finns dock stora delar av den information
som yttrandet efterfrågar, och i vart fall all information som behövs för
58

att bedöma detaljplanen. Den nya bebyggelsen är väl beskriven. Natur-,
park- och rekreationsfrågor är belysta och dessutom finns en särskild analys
av detta. Trafikökning till följd av den nya bebyggelsen är redovisad, liksom
gatuombyggnadsåtgärder i samband med exploateringen och en mängd annan
information. Kommunen anser mot denna bakgrund att såväl befintliga
förhållanden, föreslagna förändringar, genomförandeåtgärder och konsekvenser
är väl belysta i planhandlingarna.
Planförslaget innebär en stor förändring och förtätning av Majelden. Kommunen
tycker dock inte att det är fråga om en alltför stor förtätning. Omkring
hälften av naturmarken i det ursprungliga programområdet kommer att
finnas kvar, liksom hälften av de stora tallarna. De återstående områdena är
väl tillgängliga, och upprustnings- och förbättringsåtgärder kommer att utföras.
Dessutom finns god tillgång till park- och naturområden i den närbelägna
parken Berga hage.
Den naturinventering som kommunen utfört uppmärksammar bland annat
förekomsten av reliktbock, en rödlistad art, på de gamla tallarna. Reliktbocken
står i den nedersta kategorin på rödlistan, bland ”nära hotade” arter.
Den är alltså inte klassad som hotad art. Reliktbocken är beroende av solexponerade
tallstammar. Det är riktigt att de höga gamla tallarna är mycket
vackra, och att de utgör en tillgång i miljön i området. Det finns dock ca 500
tallar med stamdiameter större än 20 cm i det ursprungliga programområdet.
Detaljplanen innebär att omkring hälften av dessa avverkas, och hälften
kommer att finnas kvar. Vidare är det gott om gamla vackra tallar i det närbelägna
parkområdet Berga hage och söderut i bostadsområdena i Ånestad
och Johannelund. Reliktbocken har nyligen påträffats även vid naturinventering
vid Ånestadsskolan, och kan eventuellt vara ganska vanlig i Linköping.
Mot denna samlade bakgrund bedömer kommunen att den föreslagna
exploateringen inte innebär något hot mot reliktbockens fortbestånd.
Detaljplan tas fram i en process som är lagreglerad i plan- och bygglagen.
Att innehållet i detaljplanen ändrar innehåll och omfattning under detaljplaneprocessens
gång är fullt normalt och helt i enlighet med lagens intentioner.
Det nya vårdboendet kommer knappast att kunna skugga några andra hus.
De föreslagna nya byggnaderna i övrigt i den nya detaljplanen är placerade
med ungefär samma avstånd till befintliga och andra nya byggnader som i
övrigt är vanligt i Majelden. Några påtagligt negativa skuggningseffekter bör
det därför inte bli fråga om.
Den tidplan som anges i planhandlingarna är preliminär och uppdateras kontinuerligt
beroende på hur planprocessen fortskrider. En reviderad tidplan
kommer att redovisas i utställningshandlingarna.
De totalhöjder för nya byggnader som anges på plankartan är godkända av
Linköpings flygplats.
59

Kommunens bedömning är att det finns goda möjligheter att klara gällande
bullerriktlinjer i området med tillämpning av de avstegsfall som anges i Boverkets
allmänna råd.
Trafiken kommer att öka väsentligt på Bockhornsvägen, Vårdkasvägen och
norra delen av Majeldsgatan. De beräknade trafiksiffrorna kommer dock
fortfarande att vara normala eller förhållandevis låga, jämfört med lokalgator
i jämförbara lägen. Gatunätet kommer att förbättras i samband med exploateringen,
och en modern gatusektion kommer att byggas. Trafiksäkerhetsåtgärder
har utretts och kommer att vidtas.
I parkeringsfrågan är inriktningen att för nybebyggelsen inom planområdet
klara Linköpings kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen.
Det finns också en målsättning att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen
ska kunna tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten. Gatunätet
kommer att förbättras i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder
kommer att vidtas. När det gäller den nordsydliga föreslagna
lokalgatan mellan Bockhornsvägens förlängning och Vårdkasvägen kommer
dock möjligheterna att undersökas om gatan kan tas bort ur planen.
Avsikten är att vårdboendet ska kunna nås dels från Vårdkasvägen, dels från
Vimansgatan. Detaljplanen är utformad så att allmän genomfartstrafik mellan
Vårdkasvägen och Vimansgatan inte får ske, eftersom detta i så fall skulle
ske över vårdboendets tomt. Det är alltså bara för den som har ärende till
vårdboendet som infart och utfart i båda riktningarna är möjlig.
I samband med schaktning, sprängning och andra byggnadsarbeten är det
alltid byggherren som har ansvaret för att skador och onödiga olägenheter
inte uppstår. Byggföretagen har vanligtvis inarbetade rutiner för besiktning
och mätning m.m. före och efter byggnadsåtgärder.
Sammanfattning 2
[De synpunkter som refereras nedan rör de inlämnade förslagen i arkitekttävlingen
om vårdboende i Majelden, kommunens anm.]
För oss är det, precis som vi framfört vid tidigare genomfört samråd,
viktigt med att bevara så mycket rekreationsmiljö, vegetation, bergknallar,
luft och rymd som möjligt. De förslag som har kommit in menar
alla att de tar hänsyn till den befintliga terrängen. Vi anser dock att detta
varierar mycket mellan förslagen. Förslagen anser vi varierar också i
hur stor inverkan och insyn det kommer skapa på befintlig byggnation.
Sammanfattningsvis anser vi att tävlingsförslagen ger ett splittrat intryck
på tomten/i området- förutom Gunborg som endast består aven
högre huskropp vilket gör att förslaget i högre grad än övriga bevarar
befintlig rekreationsmiljö, vegetation och bergknallar. Förslagen tar ge-
60

nerellt dåligt hänsyn till befintliga boendes möjlighet att ta del av natur
och omgivningar, eller möjlighet till samvaro med boende i övriga områden/delar
än vårdboendet. Utformningen av byggnader och fasader är
allmänt i förslagen inte särskilt tilltalande. De är svåra att se att de skulle
smälta in mot natur och befintlig byggnation. Genomfartstrafik mellan
Vårdkasvägen och Vimansgatan bör inte öppnas upp för. Vi anser
pga. de stora ingreppen för handikappanpassa och huvudtaget möjliggöra
byggnation enligt förslagen visar att kommunen inte alls bör bebygga
tävlingsområdet. Vi saknar möjligheten att ta del av förslagen i en utställning.
Det förslag som bäst beskriver och tar hänsyn till att bevara befintlig rekreationsmiljö,
vegetation och bergknallar är Gunborg där arkitekten
istället valt att bygga på höjden, dock med som vi uppfattat det viss souterrängsanpassning.
På så sätt skärs istället rymd in. I texten lyfts särskilt
att ''Man skafortsatt kunna ta sin promenad i naturområdet utan att
känna att det privatiserats. De boende ska å andra sidan inte sitta på sin
uteplats och känna sig trängd av förbipasserande. Detta sampel tycker vi
väl beskriver den som bör eftersträvas för förtätningen av området. Förslaget
möjliggör också bevarande av området som naturpark och dess
tallar och övrig vegetation och naturligapromenadstigar. Anpassningen
till naturen i förslaget Gunborg speglas också i en spännande form, vilket
syns i dess triangulära gestalt som minskar inskärningen i naturen
men också skapar en spännande utformning. Även finns en koppling till
naturen i byggnadens vackra blommönstrade metallräcken. Mer optimalt
i detta förslag hade varit om fastigheten inte hade gjorts högre än
omkringliggande flerbostadshus. Vi anser att kommunen därför fortfarande
bör överväga sitt krav på antalet platser om byggandet av vårdboendet
skall genomföras.
Övriga förslag ger en väldigt splittrad och utspridd utformning av vårdboendet
som vi annars inte anser är lämpligt. Särskilt i fallet med "Hem
ljuva hem" och "Livsrum", vilket också väcker våra funderingar ur arbetsmiljösynpunkt
då personal kan komma att vara tvungna att förflytta
sig mellan avdelningar som är logistiskt negativt utspridda. Splittrade
huskroppar menar vi även kommer enbart avskärma grönområden för
de äldre bebyggda delarna och det område som nu önskas bebyggas.
Särskilt tenderar dessa förslag att skapa torg eller innegård som inte
kommer kunna upplevas som"allmänna" utrymmen. Förslagen menar vi
tar generellt väldigt dåligt hänsyn till befintliga boendes möjlighet att ta
del av natur och omgivningar.
Övriga boenden i området utanför vårdboende talas det främst om i
samband med matsal, gemensamhetslokal eller liknande. Och då endast
att detta utrymme ska kunna utnyttjas av omkringboende. I vissa fall
också nämns lekplats, träning, spa och bad. Att omkringboende skulle
vilja nyttja spa och bad känns inte relevant då närhet till simhall som
erbjuder ett större utbud redan finns. Inskärningar av ramper och andra
61

sätt att försöka handikappanpassa stigar känns svårt att genomföra, och
kommer också avskärma det som är områdets tillgång - känslan av den
fria naturparken. Övriga förslag känns inte som är trovärdiga sätt för att
binda samman de boende i vårdboendet med övriga boende inom området.
Exempelvis träning i förslaget "Livsrum", då vi inte uppfattar målgruppen
för vårdboendet sådan att träning i den tänkta miljön är särskilt
trolig möjlighet. Inte heller majbrasa (samma tävlingsförslag) verkar
särskilt genomtänkt med tanke på ev. brandfara i vegetationen och närheten
till valborgsmässofirandet i Tannefors som lockar de flesta befintliga
boende i området.
Vi hade önskat betydligt bättre och mer genomarbetade förslag, speciellt
då det gäller utemiljö. Vid en ev. fortsättning anser vi att detta måste
betydligt förbättras. Allmänt anser vi också utformningen av fasaderna i
förslagen inte särskilt tilltalande, och de stämmer inte heller in mot befintlig
byggnation så att de kan bilda en helhet. Det är viktigt för att bevara
områdets 40-och 50-talskaraktär. De påhängda balkongerna i förslaget
"Ett med naturen" som till stor del dominerar detta förslags fasad
anser vi inte tilltalande. De bidrar dessutom till att byggnaden ger ett
tråkigt box/lådaktigt intryck. Vi har svårt att också se att samtliga fasader
skulle smälta in med naturen trots i vissa fall försök att lyfta fram
naturmaterialval. I inget av förslagen framgår det något om ev. bullerisolering
av fasad eller hänsyn av ev. bullerpåverkan vid byggnadernas
placering vilket vi anser vore relevant. Valet av fasad och utformning
blir särskilt viktigt då samtliga förslag innebär att befintliga byggnaders
utsikt inskränkts och istället ersätts av vårdboendets fasad.
Inte heller framgår det i skisserna särskilt väl hur befintliga hus påverkas
då det gäller ex. skuggeffekter, lokalklimat etc. Trafik- och parkeringslösningar
varierar i förslagen. Vi anser inte att genomfartstrafik
mellan Vårdkasvägen och Vimansgatan bör öppnas upp för, vilket finns
med i ex. förslaget "Hem ljuva hem" etc. Om så skulle ske ser vi risker
med ökad genomfartstrafik, ökade hastigheter och minskad säkerhet för
boende i området såväl som i det nya vårdboendet. Speciellt eftersom
gatorna är små och trånga. Även för de gamlas skull då genomfartstrafik
inte bidrar till en lugn boende- och naturmiljö.
I flera tävlingsbidrag syns det svåra med att handikappanpassa den tomt
som valts för förslag om vårdboende. I förslagen finns inskärningar i
naturen via ramper, ingjutningar etc. som skapar stora ingrepp i områdets
natur. Valet av placering är, trots skissernas försök med anpassning,
med tanke på rörligheten för äldre, rullstolsburna etc. mycket inskränkt
på grund av det kuperade och backiga läget. Att endast ha korta
promenadstråk runt vårdboendet känns mycket begränsande. Också de
anpassningar, sprängning och utfyllnad, som krävs för att överhuvudtaget
kunna bygga visar på svårigheterna med den valda platsen. Vi anser
därför fortfarande att kommunen istället inte bör alls bebygga denna del.
62

Vi har tyvärr endast kort haft möjlighet att ta del av tävlingsförslagen då
vi fick dessa handlingar från er först i mitten av samma vecka som tiden
för att lämna synpunkter gick ut i. Det har gjort att vi inte hunnit sätta
förslagen i relation till förslagen detaljplan så som vi hade önskat och
som vi anser bör göras. Informationsmötet som hölls var inte heller tillräckligt
informativt för att på så sätt kunna bedöma förslagen, och ingen
internettillgång hemma. Vi saknar också möjligheten att ta del av förslagen
i en utställning vilket vi anser det hade varit rimligt att också
genomföra. Att hänvisa till att inte ha plats för utställning i någonstans i
kommunen, vilket gjordes på informationsmötet, är inte accepterat skäl
för att frångå från tidigare uttalad utställning. Det finns många fler möjliga
platser än vid biblioteket och stadshuset som en utställning i större
skala av förslagen hade och är möjlig att genomföra i.
Kommentar
Kommunen håller med om att anpassning av vårdboende till den bergiga
terrängen i Majelden är en mycket svår uppgift. De arkitektkontor som deltagit
i arkitekttävlingen hör dock till landets absolut mest välrenommerade,
och det vinnande förslaget ”Hem ljuva hem” bedöms ha goda möjligheter att
kunna anpassas på ett godtagbart sätt, både beträffande utformning och
funktionalitet.
Samtliga inlämnade tävlingsförslag har varit tillgängliga på kommunens
webbplats. Ett särskilt informationsmöte om tävlingsförslagen har ordnats,
som också varit annonserat i dagspressen, och möjlighet har funnits att under
plansamrådet kontakta kommunen och att lämna yttrande på det sätt som
familjen Lindberg gjort. Kommunen bedömer därmed att möjligheterna till
information och samråd har varit goda.
Detaljplanen är utformad så att allmän genomfartstrafik mellan Vårdkasvägen
och Vimansgatan inte får ske, eftersom detta i så fall skulle ske över
vårdboendets tomt. Det är alltså bara för den som har ärende till vårdboendet
som infart och utfart i båda riktningarna är möjlig.
Det nya vårdboendet kommer knappast att kunna skugga några andra hus.
De föreslagna nya byggnaderna i övrigt i den nya detaljplanen är placerade
med ungefär samma avstånd till befintliga och andra nya byggnader som i
övrigt är vanligt i Majelden. Några påtagligt negativa skuggningseffekter bör
det därför inte bli fråga om.
Lindgren Sören
Sammanfattning
Majelden utgör för närvarande ett väl fungerande bostadsområde med
blandad befolkning. Kommunen har som motiv för sin planerade exploatering
bl.a. angett en önskan att föryngra sammansättningen av popula-
63

tionen. Detta sker redan i dag spontant eftersom många äldre som bott
här i ett antal decennier antingen avlider eller flyttar till äldreboenden.
I Majelden är i dag proportionerna mellan fastigheter och grönområden
tillfredsställande. Men parkeringssituationen är redan i dag bekymmersam.
Det finns för få parkeringsplatser vilket leder till en omfattande
kantstensparkering såväl på Bockhornsvägen som Vårdkasvägen och
Majeldsvägen. Sistnämnda är inte bara infart till Vårdkasvägen utan
även till villor på Eklundsgatan och Pilgatan vilket sammantaget leder
till en hel del bilt rafik.Majeldsvägen är dessutom belastad med betydande
cykeltrafik som del i huvudstråket från centrum. Biltrafiken och
kantstensparkeringarna utgör en betydande risk för cyklisterna. Till hela
området finns en enda infart vilket utgör en klar säkerhetsrisk.
Vid tidigare samråd fanns inte NCC bostad med i bilden över huvud taget
men nu visar det sig att detta företag dels skall bygga ett höghus dels
ett antal andra bostadsrätter och 15 radhus. Ett stort antal planerade bostadsrätter
i Berga Centrum och det s.k. Manhattanprojektet har ju lagts
i malpåse då dessa bostadsrätter ej i tillräcklig omfattning efterfrågas av
marknaden. Det finns därför ingen rimlig anledning att projektera för
bostadsrätter i Majelden, som är ett mycket bergigt område. P.g.a detta
torde eventuella bostadsrätter bli mycket dyra. Inga ungdomar och barnfamiljer
kommer att ha råd att köpa dessa bostäder utan det blir nog fråga
om pensionärer som sålt sin villa-och de lär knappast bidraga till den
föryngring av området som kommunen sagt sig önska. Samma resonemang
kan föras om de radhus som NCC planerar. De skall läggas på
avgrundens rand med 6 meters fallhöjd direkt på norrsidan, gränsande
mot den starkt trafikerade Brokindsleden. Hela partiet består av berg,
varför byggkostnaderna torde bli mycket höga.
Jag anser att majeldenprojektet i sin helhet skall läggas ned. Terrängen
lämpar sig inte för ytterligare exploatering, vilket man tog hänsyn till
redan för 50 år sedan. Dessutom står mycket stora naturvärden på spel,
bl.a. i form av gamla uppvuxna tallar och strövområde nedanför den s.
k. paviljongen Om kommunen trots allt framhärdar i att exploatera är
det enligt ovanstående resonemang angeläget att helt slopa NCC:s del
och Stångåstadens höghus Att helt exploatera sönder området och förstöra
alla naturvärden för att bygga en massa bostadsrätter som ingen efterfrågar
är ur samhällets synpunkt oförsvarligt. Stångåstadens höghus
innehåller visserligen inte bostadsrätter men bidrar med sin placering
till en onödigt stor förstöring av naturen ¨
En eventuell exploatering bör i så fall ske i nedbantat skick och enligt
det förslag som arkitekten Jan Wahlstein utarbetat och inlämnat
100610, reviderat 120129. Detta förslag ger merparten av de lägenheter
som fanns i kommunens ursprungliga förslag men innehåller mycket
färre byggnader och mycket kortare vägbyggnation. Med andra ord kan
man på detta sätt spara mycket mer av naturvärdena i området.
64

En eventuell exploatering bör ske helt i Stångåstadens regi och innehålla
enbart hyresrätter. På detta sätt täcker man bäst det behov av bostäder
som faktiskt föreligger bland ungdomar och barnfamiljer. Då även hyresrätterna
torde bli dyra bör man lägga tyngdpunkten på 2-3 rum och
kök.
Innan en eventull exploatering påbörjas måste parkeringssituationen och
frågan om tillfarter och gatumark under byggtiden vara löst. Som det ser
ut i dag tål inte området över huvud taget den byggtrafik som skulle bli
följden. Det krävs minst en ytterligare infart och Stångåstaden måste
visa hur man löser parkeringssituationen.
Sammanfattning: Mot en exploatering av Majelden talar bl.a.1. Trafiksituationen
med endast en infart och redan i dag riskutsatt cykeltrafik. 2.
Brist på parkeringsplatser redan i dag. Vid utökning måste sparsamt förekommande
grönområde tas i anspråk. 3. Den bergiga terrängen gör
området svårbyggt. En exploatering kommer att förändra området till
oigenkännlighet. 4. Terrängförhållandena innebär mycket höga byggkostnader
vilket diskvalificerar bostadsrätter och radhus, då dessa blir
för dyra för att främja kommunens ambition att föryngra populationen i
området. 5. Stora naturvärden går till spillo. 6. Om exploatering alls
skall ske bör den göras enligt Jan Wahlsteins förslag och endast i form
av hyresrätter. Härigenom erhålles i princip lika många lägenheter som i
kommunens ursprungliga förslag samtidigt som mycket stora naturvärden
sparas och byggkostnaderna starkt reduceras.
Kommentar
Trafiken kommer att öka väsentligt på Bockhornsvägen, Vårdkasvägen och
norra delen av Majeldsgatan. De beräknade trafiksiffrorna kommer dock
fortfarande att vara normala eller förhållandevis låga, jämfört med lokalgator
i jämförbara lägen. Gatunätet kommer att förbättras i samband med exploateringen,
och en modern gatusektion kommer att byggas. Trafiksäkerhetsåtgärder
har utretts och kommer att vidtas.
Inriktningen är att för nybebyggelsen inom planområdet klara Linköpings
kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen. Det finns också en
målsättning att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen ska kunna
tas bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten. Gatunätet kommer att förbättras
i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder kommer
att vidtas. När det gäller den nordsydliga föreslagna lokalgatan mellan
Bockhornsvägens förlängning och Vårdkasvägen kommer dock möjligheterna
att undersökas om gatan kan tas bort ur planen.
Det är riktigt att bergterrängen kan medföra ökade byggkostnader. Kommunen
håller dock inte med om att dyra lägenheter skulle hindra yngre familjer
från att flytta in i området. Barnfamiljer förekommer i alla inkomstlägen.
65

Även kommunen anser att det vore välgörande om stadens byggherrar i större
utsträckning utnyttjade befintliga byggrätter inom redan gällande detaljplaner.
Denna fråga styrs dock av faktorer som ligger utom kommunens
kontroll, bland annat dagssituationen när det gäller efterfrågan på olika typer
av bostäder.
Det är sant att den nya bebyggelsen medför en mycket stor förändring av
Majelden. Det är dock inte fråga om den omfattande naturförstörelse som
yttrandet gör gällande. Omkring hälften av naturmarken i det ursprungliga
detaljplaneprogrammet kommer dock att finnas kvar.
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Lindholm Yvonne
Sammanfattning
Hej! Heter Yvonne Lindholm och bor på Vårdkasvägen. Har tagit del av
byggplanerna genom att varit på mötet som hölls vid utkiksplatsen vid
Vimanshäll sensommaren 2010. Skrivit till Anders Stjämberg (Stångåstaden).
Var också på informationsmötet som hölls 26 januari 2012.
Jag är inte mot att man vill bygga här i området men det här är alldeles
på tok för mycket. Det finns för mig som boende på Vårdkasvägen inga
,som jag ser det, fördelar med den detaljplan som nu finns. Skickade
foto till Anders Stjärnberg på den utsikt som kommer att försvinna helt.
Det som stör mig mest är att NCC ska bygga ett hus bredvid Vårdkasvägen
1. Det är ett riktigt stolpskott!!! Med den lilla parkering som är
tillagd är det minst 15 tallar som ryker plus att det stänger in hela Vårdkasvägen.
Husen längs Vårdkasvägen har fått fem våningar istället för fyra. Såg
häromdagen när solen sken att det kommer att skymma tidigt på Vårdkasvägen.
Främst beroende på NCC's tilltänkta hus. Bostäder har kommit
till på den senare detaljplaneringen vilket gör att det kommer att bli
problem med parkeringar. Det känns som att det blir lika fult som det är
på vissa ställen i Skäggetorp. Jan Wahlsteins förslag i Corren kanske
inte gillas av Er men han har iallafall tänkt mer på miljö och på dem
som redan bor i Majelden.
På mötet den 26 januari tycker jag det kom fram många synpunkter på
att den här detaljplanen har många svagheter som man behöver se över.
T ex Vårdboendet som behöver parkeringsplatser till arbetande personal
och besökare.
66

Vilka kommer att ha sina barn på det tilltänkta dagiset Vem har råd att
flytta till stadsvillorna Barnfamiljer Rika pensionärer Mycket trafikproblem
kom fram också. Pratar ibland med grannar här och de trivs
precis som min sambo och jag gör. Det här är den bästa lägenhet jag
bott i och jag är snart 48 år. Gillar lugnet. Det är så vackert med alla
träd som finns och som gör att det finns mycket fåglar. Finns det någon
annan drift än att göra så mycket pengar man kan på liten yta så tycker
jag att det är dags att visa det.
Kommentar
Den föreslagna nya bebyggelsen innebär en stor förändring av Majelden och
en del naturmark tas i anspråk. Omkring hälften av naturmarken i det ursprungliga
detaljplaneprogrammet kommer dock att finnas kvar, liksom ungefär
hälften av de stora tallarna.
För den nya bebyggelsen kommer kommunens parkeringsnorm att tillämpas.
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Lindman Anders och Hjalmarson Owe
Sammanfattning
Kommunen önskar förnya, föryngra och förtäta delar av Majelden enligt
rubricerad samrådshandling. En förtätning av bebyggelsen är förstålig i
en kommun som utvecklas och växer. Förtätning bör dock ske varligt så
att nybyggen i området smälter in i befintlig miljö och inte dominerar
och så att en hållbar trafiksituation erhålles. Vi anser, tvärtemot Teknikoch
samhällsbyggnadskontoret, att den föreslagna detaljplanen ej är ett
fördelaktigt stadsförnyelseprojekt ty:
Natur och tidstypisk arkitektur. Den arkitektur från 40- och 50-talet i
kombination med omgivande skog och park som präglar området gör att
detta är mycket attraktivt och ger en fin boendemiljö. Vi anser att förslaget
innehåller en alltför stor exploatering av området, en stor del av
alla vuxna träd på den befintliga naturmarken försvinner. Detta gör att
området mister sin karaktär och attraktion som bostadsområde. Ett fåtal
lägenhetsinnehavare och radhusägare får fin utsikt på bekostnad av försämrad
miljö för hundratals andra boende.
Trafik. Det stora antalet nya lägenheter i området innebär en betydande
trafikökning. Med endast en tillfartsväg. infarten Bockhornsvägen från
Vistvägen, tror vi att trafIksituationen blir komplicerad och störande.
Redan idag är exempelvis korsningen med cykeltrafiken längs Majeldsvägen
från de sydöstra stadsdelarna förknippad med problem. Det föreslagna
förhållandevis stora parkeringshuset kommer ytterligare att för-
67

sämra sikten och öka trafiken. Man bör betänka att då befintliga parkeringsplatser
försvinner och ytterligare fordon tillkommer på grund av
ökat antal lägenheter ökar trycket på denna korsning från båda håll. Likaså
innebär den enda tillfartsvägen och områdets topologi att trafiken
inne i området blir störande och inte så lugn som behövs i område där
man tänker sig familjer med barn. Det är även viktigt att ta hänsyn till
den trafik som äldreboendet och förskolan skapar med personal och anhöriga.
Slutsats: Förtätningar är rimligen nödvändiga i kommunen men med
den stora ökningen av antalet lägenheter och med alltför dominerande
höghus försämras den befintliga miljön i berörd del av Majelden betydligt,
samtidigt som trafikökningen kommer att ytterligare späda på störningarna
från trafiken på Vistvägen. Mängden av hus och höjd på husen
bör därför bantas väsentligt.
Det förslag som inlämnats av arkitekten Jan Wahlstein är enligt vårt
förmenande betydligt mer rimligt. Ett mindre antal punkthus som ändå
innebär att ett stort antal lägenheter erhålls. Husen har dessutom en höjd
som inte skär sig mot de befintliga höghusen.
Kommentar
Den föreslagna nya bebyggelsen innebär en stor förändring av Majelden. De
nya byggnaderna är dock utformade av några av landets och Linköpings
mest välrenommerade arkitektkontor, och bedöms av kommunen ha goda
förutsättningar att både anpassa sig till den befintliga arkitekturen och medföra
ett positivt tillskott i stadsmiljön.
Trafiken kommer att öka väsentligt på Bockhornsvägen, Vårdkasvägen och
norra delen av Majeldsgatan. De beräknade trafiksiffrorna kommer dock
fortfarande att vara normala eller förhållandevis låga, jämfört med lokalgator
i jämförbara lägen. Gatunätet kommer att förbättras i samband med exploateringen,
och en modern gatusektion kommer att byggas. Trafiksäkerhetsåtgärder
har utretts och kommer att vidtas. För all ny bebyggelsen kommer
kommunens parkeringsnorm att tillämpas.
Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Länsstyrelsen
Sammanfattning
Området berörs av vägtrafikbuller från Brokindsleden. Störningarnas omfattning
ska, enligt planbeskrivningen, beräknas innan detaljplanen ställs ut.
Länsstyrelsen ser det som angeläget att detaljplanen reglerar de åtgärder som
ev. erfordras för att bebyggelsen ska kunna anses lämplig med avseende på
ljudmi1jön och de boendes hälsa.
68

Bullerstörningar från SAAB Linköpings flygplats är ockå en viktig parameter
i denna lämplighetsbedömning.
Länsstyrelsen ser det vidare som angeläget att kommunen bedömer vilka
långsiktiga konsekvenser planens genomförande kan få för nyttjandet av
flygplatsen, som är av riksintresse för kommunikationer.
Ett genomförande av planen i enlighet med förslaget innebär att mark som
idag är naturmark tas i anspråk för bebyggelse. Tallskogen som idag finns
inom planområdet består till stor del ett äldre trädbestånd med stora biologiska
värden, s.k. värdekärnor, vilket indikeras av att bland annat tallticka
samt den rödlistade reliktbocken förekommer (reliktbocken har klassats som
NT (nära hotad)). I naturinventeringen framförs en osäkerhet om kläckhålen
i området verkligen härrör från reliktbock. Länsstyrelsen har genom fältbesiktning
konstaterat att det är spår av reliktbock som förekommer på gamla
solexponerade tallar i området och att förekomsten är att betrakta som relativt
rik, en av de rikare i kommunen. Länsstyrelsen bedömer att tallbestånd
med reliktbock bör klassas som nyckelbiotoper, vilket enligt den gängse
synen på naturvärdesklassning minst motsvarar kommunalt intresse. Länsstyrelsen
anser att kommunen bör överväga möjligheten att bevara tallvärdekärnorna
inom planområdet i syfte att bevara den biologiska mångfalden.
Det är särskilt önskvärt att de äldre, solbelysta tallar som idag visar spår av
reliktbock sparas. Även tillräckligt många tallar som är så gamla att de inom
en relativt snar framtid kan hysa reliktbock bör bevaras så att reliktbocken
kan leva kvar i området.
Länsstyrelsens yttrande är bifogat till denna samrådsredogörelse.
Kommentar
Bullerstörningar kommer som länsstyrelsen påpekar senare att kommenteras
mer ingående i planbeskrivningen, med utgångspunkt från byggherrarnas
bullerberäkningar. Bullret kommer på vissa punkter att överskrida gällande
bullerriktlinjer, men detta kommer att lösas i enlighet med de avstegsfall
som framgår av Boverkets allmänna råd 2008:1, vilket innebär att minst
hälften av alla bostadsrum kommer att vändas mot så kallad tyst eller ljuddämpad
sida. Det ingår i detaljplanen bullerfrågan ska kunna lösas. Frågan
prövas dock slutligen i samband med bygglovet.
Detaljplaneområdet påverkas inte av buller från flygverksamheten i Linköping
som överstiger riktvärdet FBN 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid
fasad. Planområdet ligger långt utanför gränsen för detta ekvivalentbullerområde.
Riktvärdet framgår av Boverkets allmänna råd 2009:1 om flygbuller
i planeringen. De totalhöjder för höghusen som är angivna i detaljplanen
har godkänts av Linköpings flygplats, som bedömt dem som förenliga med
kraven på flyghinderfrihet.
69

Den naturinventering som kommunen utfört uppmärksammar bland annat
förekomsten av reliktbock, en rödlistad art, på de gamla tallarna. Reliktbocken
står i den nedersta kategorin på rödlistan, bland ”nära hotade” arter.
Den är alltså inte klassad som hotad art (sårbar, starkt hotad eller akut hotad).
Reliktbocken är beroende av solexponerade tallstammar. De höga gamla
tallarna i området är mycket vackra och utgör en tillgång i miljön. Det finns
dock ca 500 tallar med stamdiameter större än 20 cm i det ursprungliga programområdet.
Detaljplanen innebär att omkring hälften av dessa avverkas,
och hälften kommer att finnas kvar. Vidare är det gott om gamla vackra tallar
i det närbelägna parkområdet Berga hage och söderut i bostadsområdena
i Ånestad och Johannelund. Reliktbocken har nyligen påträffats även vid
naturinventering vid Ånestadsskolan, och kan eventuellt vara ganska vanlig i
Linköping. Mot denna samlade bakgrund bedömer kommunen att den föreslagna
exploateringen inte innebär något hot mot reliktbockens fortbestånd.
Lönebrink Thomas, Lönebrink Britt-Louise, Johansson Henry, Andersson
Viola, Landelius Linda, Nordhammer Sven
Sammanfattning
Jag vill passa på att säga vår åsikt om det planerade byggandet i Majelden.
Med tanke på naturmiljön tycker jag att det vore dumt och sorgligt
om den här byggnationen genomförs. Byggande kommer att medföra ytterligare
trafik på de redan hårt trafikerade Brokindsleden och Vistvägen.
Och vad blir det för miljö att leva i för de redan boende och de som
ska flytta in.
I en stad är det viktigt att det också finns gröna strövområden för att det
ska vara trivsamt. Nu är man ju inne på den iden att staden ska förtätas
till varje pris. Och det är väl bra till en viss gräns, men man måste också
stanna upp och tänka efter, så att man kan lämna luft och ljus mellan
byggnaderna. Då man t ex byggde höghuset på Ådalagatan nere vid
70

Stångån klämde man in det utan tanke på dem som redan bor där och
deras utsikt.
Tillbaka till Majelden så är det många som passerar området gående eller
med cykel och då är det värdefullt att bevara den här gröna oasen.
Och inte minst för kommande generationer så är det viktigt att bevara
grönskan även för dem. Det finns många andra områden man kan bygga
på utan att det berör och förstör så mycket för många. T ex har man
mycket mark på de gamla militärområdena ut mot Lambohov som man
kan använda. Som sagt vi är klart emot det planerade byggandet i Majelden.
Kommentar
Det är riktigt att den föreslagna nya bebyggelsen innebär mer trafik, främst
på Vistvägen, där trafiken beräknas öka från ca 8000 till 8700 fordon per
dygn. På Brokindsleden beräknas trafiken däremot minska, bland annat till
följd av att Östra Länken byggs.
Det är också sant att den nya bebyggelsen tar naturmark i anspråk. Omkring
hälften av naturmarken i det ursprungliga detaljplaneprogrammet kommer
dock att finnas kvar.
NCC Boende
NCC Boende framför i egenskap av byggherre synpunkter på beteckningar
och olika angivelser på plankartan, som under hand rättats till i samråd mellan
NCC och kommunen. I övrigt är NCC positivt inställda till planen.
Rundqvist Monica
Sammanfattning
Jag bor på Vårdkasvägen och är starkt kritisk till kommunens byggplaner
på min gata och i området i stort. Jag har för ett antal månader sedan
skrivit till Muharrem Demirok (samhällsbyggnadsnämnden) och framfört
mina synpunkter på den förändring som föreslås i vårt Majelden.
Majelden som Stångåstaden på sin hemsida marknadsför som "ljuvliga
gröna Majelden". Undrar hur det går med det "gröna" om spaden sätts i
marken här Mina synpunkter är sådana, och min förhoppning så, att
Majelden ska få fortsätta vara grönt, skönt och ljuvligt. Tyst. Tryggt.
Lugnt. Trevligt. Det blir det inte med den planering av gator och byggnader
som föreslagits. Definitivt inte. Det är jag helt säker på.
Jag och min sambo har en känsla av att vi bryr oss om varandra här och
att det finns någon slags unik gemenskap. Kanske den som skapar just
tryggheten! Den ska vi i så fall vara rädda om... också! Blir vi fler boende,
blir det i motsats till det ni skriver i detaljplanen, otryggare och
71

fler människor i omlopp. Det smyger sig lättare in personer med dåliga
avsikter, i mängden.
För mig betyder närheten till naturen och lugnet oerhört mycket. De
kvaliteterna har jag hittat här i Majelden. Och det är vi många som vittnar
om. Vi är många som flyttat hit just för områdets kvaliteter i form
av fin natur, tystnaden och lugnet. Det som ni nu planerar att ta bort till
förmån för andra "kvaliteter" som ni politiker ser som viktigare. Här
trivs jag, fast jag bor i stan. Här kan det till och med leta sig in en trivsam
gödsellukt från någon åker! Här kan jag andas! Koppla av! Stressa
av! Jag kan vakna till fågelkvitter. Dra upp rullgardinen på morgonen
och mötas av grönska och tystnad.
Tyvärr står motsatsen till detta "ljuvliga" för dörren! Jag har mycket
noggrant läst detaljplanen. Jag är mycket förundrad och chockad över
byggplanerna. Förändringar kan leda till något positivt i slutändan, men
i det här fallet ställer jag mig mycket frågande. Mycket! Rättare sagt så
tycker jag inte om detaljplanen i något avseende. Upprustning av befintlig
bebyggelse och omgivningar i området och fler parkeringar skulle j
ag säga ja till. Inget annat. Rör inte mitt Majelden! Rör inte min luft
som jag andas! Rör inte min vardag där jag känner mig trygg! Rör inte
stigarna där jag rastar min hund! Rör inte klipporna och skogsdungarna
som berättar om liv! Från en av oss som trivs på Vårdkasvägen och som
uppskattar möjligheten till ett attraktivt, naturnära boende som det resan
nu är och står idag i januari 2012.
Kommentar
Det är korrekt att den föreslagna nya bebyggelsen medför en stor förändring
och förtätning av Majelden. Alla grönområden försvinner dock inte. Omkring
hälften av naturmarken i det ursprungliga detaljplaneprogrammet
kommer att finnas kvar. Dessutom finns god tillgång till park och natur i den
närbelägna parken Berga hage.
Rydén Jadwiga, Rydén Mireille, Brundin Göran, Alarik Lilian, Carlsson
Anders, Svensson Jens
Sammanfattning
Kommunens planerade bebyggelse i Majelden/Vimanshäll innebär stora
förändringar och påfrestningar för oss boende i området, något som vi
inte accepterar. Den natursköna omgivning som vi valt att bo i med de
omtalade tallarna som står till grund för uttrycket "En oas i tillvaron"
hotas att försvinna. En idyll med tidtypisk arkitektur, djurliv med rödlistade
arter i området och skog som inger lugn för den stressade stadsbon
kommer nu skövlas i utbyte mot stora betongklumpar som skall resas i
området.
72

Till råga på detta kommer nya genomfartvägar att byggas till de nya husen,
dvs. en trafikökning till de små stadsgator som redan i dagsläget
har en ohållbar trafikbelastning med bullernivåer från Vistvägen och
Brokindsleden som tangerar att överskrida acceptabla nivåer.
De omtalade tallarna i Majelden har redan successivt skövlats runtomkring
Bockhornsvägen utan att nya planterats, vilket lett till oacceptabla
ljudnivåer som starkt påverkar vår nattsömn. Redan nu har vi signalerat
till Stångåstaden om höga bullernivåer från övertrafikerade Vistvägen
och isolering med treglasfönster kommer bli ett måste för att överleva.
Koldioxidbelastningen reduceras genom plantering av träd i Afrika men
i Majelden/Vimanshäll skövlas den lilla naturplätt som finns. Bästa att
tänka till vilka konsekvenser detta innebär för sedan finns ingen återvändo.
Som biologen Jan Måreby skriver i Corren "Bevara de gamla
grova tallarna, men frihugg dem så att de blir solexponerade för att gynna
den rödlistade reliktbocken". Låt denna lilla idylliska plätt få stå kvar
orörd och bevara den historia som finns här i Majelden/Vimanshäll som
Gunnar Elfström, historiker och tidigare intendent vid Gamla Linköping
berättar om på Stångåstadens informationssida. Låt barnen få åka pulka
och leka i den underbara oförstörda natur som vi har här.
Den privata alternativa programskissen av pensionerade stadsarkitekten
Jan Wahlstein är svår att godta. Planen innebär möjligtvis reducerade
hus men lika stor skövling av träd och efterföljande förhöjda bullernivåer
från Brokindsleden (träden dämpar ljudet och nya träd växer inte
snabbt). Vi stödjer inte den nya bilväg som Wahlstein kallar: "biltrafiken
leds via en mindre tillbyggnad av Bockhornsvägen direkt ut på
Vistvägen utan att belasta bef bostadsmiljö". Den beskrivningen stämmer
inte ens med verkligheten! Den nya vägen skulle innebära att vår
promenadstig framför Bockhornsvägen 4 och pulkabacken för barnen
försvinner. Dessutom kommer Bockhornsvägen l belastas ytterligare
med trafik. Vi vädjar till Er att noga begrunda och inte bygga i Majelden/Vimanshäll.
Kommentar
Den föreslagna nya bebyggelsen medför en stor förändring och förtätning av
Majelden. Det är däremot inte sant att naturvärdena i området försvinner.
Omkring hälften av naturmarken i det ursprungliga detaljplaneprogrammet
kommer att finnas kvar, liksom ungefär hälften av de stora tallarna. Buller
dämpas dock inte nämnvärt av tallar eller annan vegetation.
Detaljplanen medför genom nya bostäder, ny förskola och nytt vårdboende
en kraftig ökning av trafiken både på Vårdkasvägen och på Bockhornsvägen,
vilket innebär 500-600 fordon/dygn respektive 600-700 fordon/dygn.
Detta är dock fortfarande normala eller förhållandevis låga trafiksiffror, jämfört
med lokalgator i jämförbara lägen.
73

Jan Wahlsteins förslag kommenteras i denna samrådsredogörelse i anslutning
till hans eget yttrande.
Räddningstjänsten Östra Götaland
Räddningstjänsten tillstyrker detaljplanen och vill påminna om att räddningsväg
kan komma att behövas för byggnader mellan fem till åtta
våningar.
Saab AB
Sammanfattning
Planen syftar till att möjliggöra ytterligare bostäder, en förskola och ett
vårdboende i stadsdelen Majelden i Linköping. I denna del av staden
ligger de maximala värdena för flygbuller över 80 dBA, enligt beräknat
flygbuller (J&W 2005), dvs. väsentligt högre än riktvärdet 70 dBA som
förespråkas av Naturvårdsverket. Mot bakgrund av ovanstående kan
Saab inte ställa sig bakom nya byggnader för bostäder mm som föreslås
i detaljplanen.
Den angivna byggnadshöjden (inklusive uppstickande delar, master
mm) i planförslaget får ej överskridas, för att inte inkräkta på hinderfriheten
till flygplatsen.
Kommentar
Detaljplaneområdet påverkas inte av buller från flygverksamheten i Linköping
som överstiger riktvärdet FBN 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid
fasad. Riktvärdet framgår av Boverkets allmänna råd 2009:1 om flygbuller i
planeringen. Planområdet ligger långt utanför gränsen för detta ekvivalentbullerområde.
Det kan med andra ord inte vara fråga om någon som helst
hälsorisk med tanke på buller kopplat till den föreslagna bebyggelsen.
Byggnadshöjderna som anges i detaljplanen är godkända av Linköpings
flygplats.
Storstad Linköping/Robin Andersson
Sammanfattning
Vi i Storstad Linköping anser att en förtätning av tätorten i allmänhet
och en utvidgning av innerstaden i synnerhet är positivt. Men minst lika
viktigt är hur staden utvecklas. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt
att fler människor kan dela på de resurser och tillgångar som vi utnyttjar
och investerar i men också att staden upplevs trygg och är fysiskt
och socialt integrerad. Vi anser inte att det liggande förslaget till detaljplan
för Vimanshäll 1:1 Majelden innebär en hållbar stadsutveckling.
74

Planförslaget innebär förvisso goda kvaliteter för de som kommer att bo
i bostäderna samt innebär en förtätning av staden i sin helhet, men saknar
stadsmässiga kvaliteter. Vi anser att all bebyggelse i tätorten, i synnerhet
den i eller intill innerstaden, ska byggas fullt integrerat i kvartersstruktur,
då det är den enda typen av bebyggelsestruktur som är hållbar
ur både ett ekonomiskt, ekologiskt och i synnerhet socialt perspektiv.
Vi föreslår att detaljplanearbetet för Vimanshäll 1:1 Majelden föregås
av en mer övergripande planering av området Folkungavallen – Vimanshäll,
så att en stadsläkning av Brokindsleden och Vistvägen samt en
stadsmässig integrering mellan innerstaden Vimanshäll möjliggörs på
sikt. Vi beskriver detta mer i bilagan.
Att planera funktionsseparerat och boendeoptimerat anser vi vara ett
omodernt sätt att planera och bidrar oftast till att området blir livlöst
under stora delar av dygnet samt att staden i stort blir uppluckrad och
segregerad.
Planförslaget redovisar flera radhuslängor. Dessa radhus är, precis som
flera av de andra husen mestadels är, vända bort från den offentliga miljön.
Detta är, i förhållande till en kvartersstruktur med entréer direkt
mot gatorna, en betydligt sämre lösning ur ett socialt perspektiv och bör
undvikas. Istället bör radhusen utformas som stadsradhus och samtliga
hus ligga intill tomtgränser, med entréer direkt ut mot gatan, så att den
offentliga miljön både blir trevligare och tryggare.
I det liggande planförslaget dominerar parkeringsplatser den offentliga
miljön. Detta är en direkt konsekvens av en boendeoptimerad planering.
De allmänna ytorna i en stadsmiljö måste vara till för mer än bara biltransporter.
Vi föreslår att Vistvägens sträckning intill planområdet omvandlas till
en bred stadsgata med separerat körfält för kollektivtrafiken. Vidare föreslår
vi att ny bebyggelse skapas i direkt anslutning till - och på båda
sidor om - Vistvägen för att på så sätt skapa en bättre stadsmässig koppling
mellan planområdet och staden. Bebyggelsen bör komma upp en
del i höjd för att på så sätt bilda ett ordentligt gaturum. Minst ”lika högt
som brett” anser vi vara ett bra mått på en gatusektion.
Genom att den omgivande bebyggelsen kring en stadsgata är minst lika
hög som gatans bredd, skapas en mer intim känsla av gaturummet. En
positiv effekt av detta är att biltrafiken tenderar att sakta ner och köra
mer anpassat då den naturliga hastigheten upplevs som lägre.
Vi föreslår också att ny bebyggelse skapas längs med Brokindsvägens
södra sida, dvs. mot bergsknallen. Detta är ett steg mot att skapa en högre
stadsmässighet, genom stadsläkning, vid de stora radiella trafiklederna
inom tätorterna, som idag innebär stora barriärer i den fysiska såväl
som den sociala stadsväven.
75

Vi föreslår att planområdet bebyggs med en stadsmässig kvartersstruktur.
Byggnader placeras vid tomtgräns för att skapa en tydligare gräns
mellan privata och offentliga ytor. Det bidrar sannolikt till en tryggare
stadsmiljö, samt gör bebyggelsestrukturen bättre integrerad med omgivande
bebyggelse, både befintlig och ev. framtida utbyggnad.
Vi föreslår att planområdet bebyggs med lamellhus i 4-5 våningar, samt
med riktiga stadsradhus i 2,5 – 3 våningar. Samtliga byggnader bildar
mer eller mindre slutna kvarter. Även äldreboende och förskolor placeras
in i kvarterstrukturen, förskola med fördel i bottenplan på ett bostadshus.
Dessa byggnader kan placeras i ”öppna kvarter” längst ut i
området, för att på sätt kunna erbjuda en större utemiljö med vacker utsikt
över Hejdegården och resten av staden.
Stadsradhus är kanske den äldsta typen av radhus som, till skillnad från
vanliga radhus, bidrar till en stadsmässighet genom att de formar det offentliga
gaturummet, har entréerna ut mot gaturummet samt har ett betydligt
högre exploateringstal än vanliga radhus. Detta gör att stadsrummet
blir aktivare, trevligare, tryggare, etc. Dessutom bidrar de ofta
till en lugnare trafikmiljö, då de skapar en intimitet i gaturummet.
Vi föreslår att en mindre stadspark anläggs, som kan vara till del för alla
Linköpingsbor. Stadsparken föreslår vi får ett utkikstorn som både fungerar
som landmärke för parken och som attraktion för övriga Linköpingbor.
Planområdet är beläget på en höjd med vacker utsikt över staden,
vilket gör att tornet inte behöver vara speciellt högt för att kunna ge
linköpingsborna något alldeles extra.
Ett vackert och funktionellt utkikstorn skulle kunna ge parken en identitet
och samtidigt skapa en intressant målpunkt som gör området värdefullt
för alla Linköpingsbor.
Vi ser gärna att högre bebyggelse byggs i planområdet. Det är alltid positivt
att öka även den relativa befolkningsdensiteten, då Linköping idag
är väldigt glesbefolkad. Samtidigt kan en hög exploateringsgrad uppnås
även utan att man går upp i höjd. Det viktiga här är att bygga tätt och intimt
på gatunivå. Om sedan exploateringsgraden höjs ytterligare genom
högre byggnader sår är det ännu bättre, så länge de anpassas till kvartersstrukturen.
Utkikstornet skulle däremot kunna bidra som identitetsgivande
landmärke för stadsparken.
Kommentar
De synpunkter som framförs i yttrandet om stadsbyggnadsidé, funktionsblandning
och ökad täthet är mycket intressanta och generellt sett väl värda
att tas tillvara. Dessa idéer lämpar sig mycket väl för diskussion och tilllämpning
i ett mer övergripande perspektiv, exempelvis på översiktsplanenivå.
Med hänsyn till att det aktuella planområdets är mycket litet och har
76

starka topografiska begränsningar har kommunen dock bedömt att en mer
begränsad ambitionsnivå och en mer måttfull komplettering av bebyggelse
är lämplig. I ett småskaligt och avgränsat område behöver mer detaljerade
hänsyn tas. Detta har resulterat i det föreliggande planförslaget.
Strand Karin
Sammanfattning
Att få bo i ett område som Majelden känns priviligerat och värdefullt.
Med ett måttfullt byggande skulle fler människor kunna få den möjligheten.
skulle fler människor kunna få den möjligheten. Jag tycker det
sorgligt och beklagligt att kommunen har planer på att totalt förändra en
unik karaktär av ett bostadsområde. Som detaljplanen ser ut i dag får
vare sig de potentiellt nyinflyttade eller de som redan bor där idag ha
kvar den karaktären som området har idag. Jag tycker det är ett klent
försvar när kommunen hänvisar till och jämför med andra områden som
är mycket mer förtätade och att det ska vara ett argument för att man
inte ska "klaga". Det finns både bättre och sämre område än Majelden
men nu är det detta områdes karaktär vi pratar om.
Kommunen vill att Linköping ska vara en attraktiv stad. Ett bostadsområde
som Majelden är attraktivt. Att bo nära centrum i en lugn miljö, där
biltrafiken är relativt låg, är för många människor (inklusive mig) attraktivt.
Jag tror att Linköpings kommun vill ha en grön profil och värna
om natur och kultur. Är inte detta en möjlighet att ha ett bostadsområde
med en sådan profil Jag förstår inte argumentet att denna exploatering
skulle göra Linköping rundare, som Kommunen uttryckte det Kanske
blev det en missuppfattning, att det var ett av kommunens mål, men inte
hade med denna bebyggelse att göra
Jag har en särbo i Stockholm och pendlar därmed mellan städerna. Varje
gång jag kliver av tåget/bussen i Linköping och cyklar från stationen
hem till Majelden tänker jag att vilken fantastisk miljö! Här vill jag bo!
Jag tycker läget på Söder i Stockholm också är fantastisk men detta,
som Linköping kan erbjuda (och inte Stockholm), att med lätthet ta sig
med cykel överallt och få bo i ett så fint naturområde nära centrum, är
något alldeles särskilt.
I Stockholm tycker jag man upplever att staden har en hel del "fria ytor"
trots stadens förtätning. Jag tror delvis att det beror på allt vatten som
"tar plats" och ger "rymd" åt staden. I Linköping har vi ju inte den karaktären
men i stället tror jag att vi ska utnyttja de naturområden som
finns för att ge en känsla av rymd och rörelsefrihet. Att förtäta på dessa
naturområden tror jag kommer ge Linköping en sämre karaktär.
I och med planerna på förändringen av området sägs det att mycket
pengar skulle avsättas för att förbättra de gröna områden som blir kvar.
77

Kan man inte tänka att det ska finnas områden som ska bevaras och inte
förändras De grönområden som finns i Majelden är naturliga skogsområden
och, vad det verkar, gammal trädgårdsmark. På våren blommar
massor av körsbärsträd, bigarråträd och äppleträd. På sommaren ger
dessa träd massor av frukt och bär att äta för oss som bor i området och
inte har egna trädgårdar. Det kommer människor från andra delar av
Linköping som också njuter av att kunna nyttja denna unika möjlighet i
en stadsmiljö. Denna natur ger också djur en möjlig plats att vara på,
både vilda och tama! (många hundägare promenerar i dungarna).
Vad jag förstod av Michael Porath så var parkeringssituationen inte löst
och han sa att det var upp till Stångåstaden att lösa det. Jag tycker det är
konstigt att man kan lägga fram en detaljplan när den inte är färdigplanerad
i detalj. Hur ska jag kunna argumentera och ha synpunkter när det
inte är klart hur det planeras Jag tycker också att ansvariga för byggplanerna
ska tänka i andra banor - om det inte finns möjlighet för människor
som ska bo i området att ha bil så kanske man har överplanerat
antal boende i området
Samma problematik gäller äldreboendes byggplaner vilka heller inte
kunde presenteras. Många frågor ställdes på samrådsmötet angående
detta bygge där planer för transporter, besökare, personal m.m. inte verkade
vara genomtänkta. Vad jag förstår ska en detaljplan bl.a. innehålla
vad man ska bygga och hur byggnaderna ska se ut (vilket jag inte tycker
denna detaljplan gör med hänvisning till ovanstående).
Jag uppfattar också att ett samråd ska vara till för att medborgarna ska
tycka till om planen och att deras åsikter ska tas på allvar. Eller är det
bara ett spel för galleriet På samrådsmötet var det någon kvinna som
frågade vilka möjligheter vi hade att påverka planerna, men hon fick
inget svar på det.
Jag tycker det finns en otydlighet i detaljplanens kartor vilket jag tog
upp på samrådsmötet men inte fick något svar på. Kartan på första sidan
kallas planområde och innefattar en viss yta. Inne i dokumentet finns illustrationskartor
som innefattar ytterligare markerade områden inom de
rödstreckade linjerna. Vilket område är det som menas Detta blir också
av intresse när Michael Porath säger att de markområden som finns kvar
kanske måste utnyttjas till parkeringsplatser. På samrådsmötet påpekades
att på de illustrationskartor som visades fick man en bild av att
grönområdena som blev kvar var stora, men att dessa områden till stor
del är branter visades inte. Vi fick svar att det var svårt att förstå en mer
komplicerad karta. Jag tror att de flesta förstår en karta där man ser
höjdskillnader och branter.
Ytterligare frågor som kom upp på samrådsmötet angående detaljplanen
var hur man räknat ut antal bostäder. Tydligen räknas inte de äldre med
i denna siffra. Märklig tanke tycker jag.
78

Om jag förstod det rätt så skulle det finnas möjlighet att ta sig till det
planerade äldreboendet från Vimansgatan, ev skulle det också bli
genomfart mellan Vårdkasvägen och Vimansgatan. på sträckan Vimansgatan
var det inte gjort några trafikmätningar. Varför (frågade
även detta på samrådsmötet men fick inget svar).
Angående samrådsmötet. Jag förstår att det inte är lätt att hålla i ett sådant
här möte och det är första gången jag själv deltar, men jag tycker
att det finns möjligheter att förbättra. Jag kan inte strukturen på ett samrådsmöte
men att det var en person som bestämde hur det skulle utformas
var helt klart i detta fall. Michael Porath förklarade att han skulle
lägga fram detaljplanen och då fick vi inte avbryta (någon försökte redan
då få yttra sig men blev abrupt avbruten av Michael, mötesdeltagaren
gav sig inte och fick till slut fram att det han undrade var o Michael
kunde presentera sig vilket han inte hade gjort). När Michael Porath
hade lagt fram detaljplanen hade halva mötestiden gått och då fördelade
Michael ordet i det som han ansåg var en vettig fördelning. Jag tror att
det är av värde att någon som står inför en grupp som verkligen vill få
sina åsikter hörda har en något mer ödmjuk framtoning. Kanske ska någon
mer opartisk hålla i mötet så att vi inbjudna för samma möjlighet
att yttra oss som projektledaren Det var bra att några ”utomstående”
politiker var med på mötet men oklart vilken ståndpunkt de har. Jag kan
anta att dessa byggplaner är efter politikernas önskemål. Så opartiska
lyssnare var de kanske inte.
Att byggherrar/exploatörer vill bygga och presenterar planer som de
önskar få verkställda är en sak men jag fick även känslan av att politiker
och samhällsbyggnadskontoret inte ser något annat än vad exploatörerna
gör och det känns oroveckande. Vad jag förstår är det också Michael
Porath som ska sammanställa berördas/medborgarnas åsikter i ett utlåtande
och vidarebefordra dessa till Kommunfullmäktige Jag tror det är
svårt att göra en opartisk sammanställning när man har ställning som
projektledare.
Kommentar
Den föreslagna nya bebyggelsen medför en stor förändring av Majelden.
Kommunen håller dock inte med om att miljön försämras av detta eller att
området blir mindre attraktivt. Tvärtom är den föreslagna bebyggelsen utformad
av några av landets och Linköpings mest välrenommerade arkitektkontor,
och har goda förutsättningar både att kunna anpassas till den befintliga
miljön och att utgöra ett värdefullt tillskott till den. Omkring hälften av
naturmarken i det ursprungliga detaljplaneprogrammet kommer att finnas
kvar.
Det är riktigt att parkeringsfrågan inte varit fullt ut redovisad i plansamrådet.
Det är mycket vanligt att detaljplanens redovisning fylls på och kompletteras
i många olika avseenden allt eftersom planprocessen fortskrider, vilket alltså
79

kommer att ske i denna fråga. Även äldreboendet kommer att ges en tydligare
presentation i de kommande utställningshandlingarna.
Kommunen anser dock inte att detta innebär att planförslagets redovisning
varit otydlig. De många välformulerade synpunkter som kommit in under
plansamrådet tyder tvärtom på att nästan alla förstått förslagets innebörd
mycket väl. För den som vill få mer information eller har ytterligare frågor
finns även möjlighet att besöka kommunens webbplats eller själv ta kontakt
med handläggaren/projektledaren.
Detaljplanen är utformad så att allmän genomfartstrafik mellan Vårdkasvägen
och Vimansgatan inte får ske, eftersom detta i så fall skulle ske över
vårdboendets tomt. Det är alltså bara för den som har ärende till vårdboendet
som infart och utfart i båda riktningarna är möjlig. Trafikökningen på Vimansgatan
till följd av planförslaget bedöms därför bli mycket måttlig.
Naturskyddsföreningen Linköping c/o Ström Björn
Sammanfattning
Naturskyddsföreningen Linköping anser att kommunen med denna detaljplan
föregriper en övergripande grönstrukturplan över Linköpings
tätort. Området har höga naturvärden knutet till gamla tallar.
Naturskyddsföreningen Linköping hävdar att Linköping behöver en
övergripande grönstrukturplan och den aktuella detaljplanen visar behovet.
Man har tagit fram ett detaljplaneförslag utan att se naturvärdena
i ett större sammanhang.
Värdet av gamla tallar har länge varit förbisett inom naturvården och i
delar av Linköpings tätort finns det flera fina tallskogar. Tallskogen
inom det aktuella området har grova tallar i solbelyst läge vilket är
ovanligt i dagens brukade skogar. Den orörda tallskogen i staden är ofta
äldre än den brukade tallskogen ute på landsbygden.
I det aktuella området finns tallticka och reliktbock, som är rödlistade
arter som indikerar gammal värdefull tallskog vilket visar att området
närmar sig nyckelbiotopklass.
Detaljplanens förslag till exploatering med radhus längs Brokindsleden
begränsar sambanden med kringliggande grönområden. En fragmentering
leder ofta till utarmning avflora och fauna.
Detaljplanen bör revideras och närmare redovisa hur de värdefulla tallmiljöerna
ska bevaras och utvecklas. Vi anser att förslaget bör bantas
och höghusen placeras så att de värdefullaste tallmiljöerna bevaras. De
planerade radhusen i norr nära Brokindsleden bör slopas.
80

Kommentar
Det är korrekt att en övergripande grönstrukturplan ännu inte tagits fram i
Linköping. Detta är dock inte hinder för att ta fram detaljplaner. De frågor
som Naturskyddsföreningen lyfter fram kan i de flesta fall mycket väl bedömas
i samband med de enskilda detaljplanerna.
Den naturinventering som kommunen utfört uppmärksammar bland annat
förekomsten av reliktbock, en rödlistad art, på de gamla tallarna. Reliktbocken
står i den nedersta kategorin på rödlistan, bland ”nära hotade” arter.
Den är alltså inte klassad som hotad art (sårbar, starkt hotad eller akut hotad).
Reliktbocken är beroende av solexponerade tallstammar. De höga gamla
tallarna i området är mycket vackra och utgör en tillgång i miljön. Det finns
dock ca 500 tallar med stamdiameter större än 20 cm i det ursprungliga programområdet.
Detaljplanen innebär att omkring hälften av dessa avverkas,
och hälften kommer att finnas kvar.
Vidare är det gott om gamla vackra tallar i det stora och närbelägna parkområdet
Berga hage och söderut i bostadsområdena i Ånestad och Johannelund.
Reliktbocken har nyligen påträffats även vid naturinventering vid
Ånestadsskolan, och kan eventuellt vara ganska vanlig i Linköping. Mot
denna samlade bakgrund bedömer kommunen att den föreslagna exploateringen
är förenlig med den mer övergripande grönstrukturen i tätorten och
inte innebär något hot mot reliktbockens fortbestånd.
AB Stångåstaden
AB Stångåstaden framför i egenskap av byggherre synpunkter på beteckningar
och olika angivelser på plankartan, som under hand rättats till i samråd
mellan Stångåstaden och kommunen. I övrigt är Stångåstaden positivt
inställda till planen.
Tekniska Verken i Linköping AB
Tekniska Verken framför en rad synpunkter på tekniska försörjningsfrågor i
detaljplanen i samband med renvatten, dagvatten och spillvatten. Dessa frågor
har under hand fått sina lösningar i samråd mellan Tekniska Verksn och
kommunen. Tekniska Verken påpekar också en rad förutsättningar för avfallshanteringen.
Kommunen bedömer att dessa frågor är tillgodosedda i
detaljplanen.
81

Torstensson Veine
Sammanfattning
Med en förtätning av området ökar naturligtvis biltrafiken, och med detta
behövs en bra parkeringslösning, Enligt detaljplanen för nybyggnationen
kommer det att avsättas mark för parkeringsplatser och för ett
parkeringshus.
Befintliga parkeringsplatser för den gamla delen av Majelden räcker
inte till. Från Bockhornsvägen till Pilgatan är hela ena sidan av gatan
full av parkerade bilar. Av den anledningen kan bilar i motsatt riktning
inte mötas utan att behöva köra upp på trottoaren. Majeidsvägen är smal
och dessutom en mycket trafikerad cykelväg till/från södra delen av
Linköping till centrum.
Jag vill att Samhällsbyggnadsnämnden beaktar mina synpunkter och
önskar få svar på nedan ställda frågor. Räcker antalet planerade P-
platser för nybyggnationen om man räknar med att varje hushåll har
minst en bil Hur kommer parkeringsplatser för den gamla delen av
Majelden lösas Hur kommer situationen att lösas på Majeidsvägen
med ytterligare fordon från Vårdkasvägen och Bockhornsvägen Ska
cyklister och fordon samsas med ytterligare trafik på Majeidsvägen bör
parkeringsförbud råda på båda sidor på Majeidsvägen för att undvika
olyckor. Är det planerat Pilgatan har genomfartstrafik förbjuden för att
den är mycket smal och brant ner mot Majeidsvägen där gata och cykelbana
går ihop. Hur kommer smala gator som Eklundsgatan och Pilgatan
påverkas av ökad trafik
Kommentar
När detaljplanen genomförs kommer trafiken att öka väsentligt i området, på
Bockhornsvägen, Vårdkasvägen och norra delen av Majeldsgatan. De beräknade
trafiksiffrorna kommer dock fortfarande att vara normala eller förhållandevis
låga, jämfört med lokalgator i andra jämförbara lägen. Gatunätet
kommer att förbättras i samband med exploateringen, och gatorna byggs om
till en modern gatusektion med tillräckliga utrymmen. Trafiksäkerhetshöjande
åtgärder har utretts i området, och dessa kommer att vidtas när detaljplanen
genomförs.
Inriktningen är att för nybebyggelsen inom planområdet klara Linköpings
kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen. Det finns också en
målsättning att åstadkomma ett överskott på parkeringsplatser, så att kantstensparkeringen
åtminstone på Majeldsvägen ska kunna tas bort, vilket
kommer att öka trafiksäkerheten. Gatunätet kommer att förbättras i samband
med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder kommer att vidtas. När det
gäller den nordsydliga föreslagna lokalgatan mellan Bockhornsvägens för-
82

längning och Vårdkasvägen kommer dock möjligheterna att undersökas om
gatan kan tas bort ur planen.
Wahlstein Jan
Sammanfattning
Inledningsvis kan med beklagande konstateras att det föreliggande förslaget
i nästan alla avseenden är identiskt med det förordade tävlingsförslaget
[ref. till den markanvisningstävling som genomfördes efter
programskedet, kommunens anm.]. "Nya utsikter i Majelden", över vilket
jag har givit mina starkt kritiska synpunkter i brev daterat 11.06.21.
Redan mottot avslöjar beklagligtvis var tyngdpunkten i förslaget ligger…
långt från ett seriöst samhällsplanerande! De vid detta tillfälle
framförda invändningarna har inte i något enda avseende beaktats varför
de då givna invändningarna är oförändrade och kompletteras nu med
några principiella frågeställningar.
Vid bedömningen av tävlingsförslagen framgår att kommunens bedömningsgrupp
primärt endast var intresserad av det "ytliga" d.v.s. arkitektur
och utformning samt kostnaderna/intäkterna. Ingenting om ingreppen
i naturvärdena, i de boendes uppskattning av ett väl inbott och lugnt
bostadsområde från 50-talet med ett omfattande park- och strövområde
invid husen, vilket skulle komma att spolieras.
Tidigare påpekade brister beträffande hushöjder på bef hus, nivåförhållanden,
kvartersnamn, skyddsvärda trädbestånd kvarstår. Ett oavvisligt
krav enl PBL är att området planläggs i sin helhet och med likvärdig redovisningsprecision
över hela området. Sålunda kan man inte bara ange
vårdboende för äldre utan att redovisa angöring, gångvägar och utemiljö.
Kan det vara förenligt med en ansvarstagande samhällsplanering att:
1. låta det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden överexploatera ett
område i så hög grad att naturvärden utplånas och befintliga bostadsmiljöer
försämras 2. i kv Taggen/ Tallen uppföra ett 14-vån höghus som
helt kommer att dominera och spoliera den balanserade och uppskattade
miljö som råder idag Det räcker med en våldtäkt i Berga ! 3. planera
för äldreboende i en bergsluttning (ca 6 m nivåskillnad) helt isolerat
från stimulerande utblickar mot bebyggelse, natur, trafik och människor
i rörelse 4. bygga bristfälliga och dyra radhus för barnfamiljer för att
åstadkomma en s.k bullerskärm mot Brokindsleden ( bef. bullernivåer
redovisas ej) 5. använda den korta Bockhornsvägen , genom kv Taggen/
Tallen som tillfart för såväl mångårig byggtrafik som trafik till de
101 nya bostäder som skisseras invid och öster därom.
Om någon nämndledamot svarar "nej" på någon av frågorna bör detta
83

uppenbarligen räcka för att återkalla förslaget för omarbetning innan
fler millijoner "investeras" i detta högriskprojekt!
I samrådsredovisningen från programskedet avfärdas de boendes avståndstagande
betr. de höga punkthusen med kommentaren "höga hus
gör miljön tydligare, mer levande och mer lättorienterad", vilket är
"trams..... " , ( ett känt uttryck.) Detta är inte relevant varken för Majelden
eller för någon annan del av Linköping, snarare tillkommet som en
slogan aven PR-konsult, inköpt av SBN.
Anmärkningsvärt i hösta grad är det också att det föreslagna garaget i
tre plan alltjämt illustreras trots att det är ekonomiskt och trafikmässigt
ogenomförbart. Anmärkningsvärt är också det faktum att ett 3-vån garage
blir ca 6 m högt, vilket inte anges, trots att det föreslås ligga endast
ca 14 m från ett av bostadshusens fönster och balkong. Länsstyrelsen
påpekar i sitt svar på programhandlingarna att stort hänsyn skall tas till
naturvärdena och bostadsmiljöerna inför omdaningen av Majelden.
Sammanfattningsvis bör planförslaget omarbetas i alla väsentliga delar
och utformas i enlighet med av mig tidigare redovisade skisser. Därutöver
bör vårdboendet flyttas från bergsluttningen till platsen för förskola.
Sammanfattning 2
[De synpunkter som refereras nedan rör de inlämnade förslagen i arkitekttävlingen
om vårdboende i Majelden, kommunens anm.]
Alla de fyra arkitektförslagen vittnar om en hög ambitionsnivå och ett
stort engagemang i uppgiften och ett omsorgsfullt redovisande av förslagen.
Uppenbart är behovet att avlägsna sig så mycket som möjligt
från rådande förhållanden i Majelden med en gestaltning som associerar
till en retreat- eller semesteranläggning vid ett skogsbryn (undantag
"Gunborg").
Alla förslag har uppenbart haft stora svårigheter att "bemästra" den stora
nivåskillnaden på ca 6 m från Vårdkasvägens slut ( +35.0) till tomtens
östra bergskant (ca +42.5). Man har tillgripit omfattande schaktningar,
uppfartsvägar, långa ramper, stödmurar och "konstgjorda" promenadvägar
i den mån de redovisas.
84

Samtliga förslag, utom möjligen "Gunborg", visar en förledande storvuxen
tallskog alldeles inpå husen vilket inte torde vara möjligt att
åstadkomma inom 100 år eftersom byggnationen kräver mycket omfattande
sprängningar, schaktningar och transportvägar vilket torde fördyra
projektet med flera miljoner och dessutom skövla stora naturvärden.
Tidigare i yttrande 12.01.29 framförda invändningar kvarstår således
oförändrade: 1. Den valda bergsluttningen är högst olämplig ur ett samhällsekonomisk-
och naturvårdsperspektiv . 2. Den valda placeringen på
"baksidan" av det som är Majelden vittnar om en syn på de äldre som
några vilka inte behöver se andra vuxna, barn och bilar röra sig i en
vardagstillvaro vilket synliggör begreppet "samhälle", som vi alla vill
leva i.
Efter att under en begränsad tid ha granskat förslagen anser jag att förslaget
med mottot "Hem ljuva hem" är det bästa att lägga till grund för
en fortsatt upphandling. Detta på grund av att planlösningen ger en
omedelbar känsla av "hem-likt" med en nästan ingen som helst institutionskänsla,
bra Ijusföring och inte minst gruppstorleken på åtta personer,
vilket som grupp är optimalt för trivsel och samhörighet.
Dock skulle alla fördyrningar och komplikationer förorsakade av den
svåra bergsterräng, och anpassningen därtill kunna undvikas med en
bättre placering och enklare volymuppbyggnad Således föreslås att det
byggs två trevånings byggnadskroppar på parkeringen norr om Vårdkasvägen
enligt min tidigare redovisade skiss, reviderad 12.01.29, som
bifogas på baksidan. De båda byggnaderna innehåller fem plan om vardera
8 bostadsrum samt ett . entreplan med en planlösning i princip lika
som "Hem ljuva hem". På vindarna placeras lägenhetsförråd och fläktrum.
Förslaget redovisar totalt 3200 kvm BTA vilket är 280 kvm mindre
än "Gunborg" och 300 kvm mindre än "Livsrum". Övriga förslag redovisar
ej BTA.
Kommentar
Det är riktigt att arkitektur och utformning tillsammans med det pris de tävlande
erbjudit haft stor betydelse vid utvärdering av den markanvisningstävling
som genomfördes efter programskedet. Kommunen håller dock inte
med om att dessa frågor är ”ytliga” – tvärtom har arkitektur och utformning
stor betydelse för miljövärdena och de boendes trivsel, och det är av stort
allmänintresse för kommunens medborgare att projektet har en sund ekonomi.
Den föreslagna nya bebyggelsen medför en stor förändring av Majelden,
men kommunen håller inte med om att hänsyn inte tagits till den befintliga
bebyggelsemiljön och naturen. Den föreslagna bebyggelsen är tvärtom ut-
86

formad av några av landets och Linköpings mest välrenommerade arkitektkontor,
och bedöms ha goda förutsättningar både att anpassas till den befintliga
miljön och att bli ett värdefullt tillskott till denna.
Detaljplan tas fram i en process som är lagreglerad i plan- och bygglagen.
Kommunen följer lagen. Att innehållet i detaljplanen ändrar innehåll och
omfattning och blir mer detaljerat och fullständigt under detaljplaneprocessens
gång är fullt normalt och helt i enlighet med lagens intentioner.
Inriktningen är att för nybebyggelsen inom planområdet klara Linköpings
kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen. Det finns också en
målsättning att åstadkomma ett överskott på parkeringsplatser, så att kantstensparkeringen
åtminstone på Majeldsvägen ska kunna tas bort, vilket
kommer att öka trafiksäkerheten. Parkeringsbehovet kommer sannolikt att
tillgodoses utan att det föreslagna parkeringshuset ska behöva byggas.
Byggrätten för detta bör ändå kvarstå i detaljplanen för den händelse att situationen
skulle förändras i framtiden. Det är knappast olämpligt med avstånd
på 14 meter mellan byggnader i stadsmiljö.
Jan Wahlsteins förslag till alternativ utformning av den nya bebyggelsen är
intressant och har tidigare diskuterats ingående av kommunen. Förslaget har
dock flera nackdelar jämfört med samrådshandlingen och möjliggör bland
annat ingen möjlighet att avskärma buller från Brokindsleden med den nya
bebyggelsen. Vidare är vårdboende en mycket utrymmeskrävande anläggning
som bedöms som olämplig att inrymma i den centrala parken. Dessutom
saknas möjlighet till småhusbebyggelse i Wahlsteins förslag – kommunens
bedömning är att det är viktigt att olika byggnadstyper, lägenhetsstorlekar
och upplåtelseformer blandas.
Gatunätet kommer att förbättras i samband med exploateringen och trafiksäkerhetsåtgärder
kommer att vidtas. När det gäller den nordsydliga föreslagna
lokalgatan mellan Bockhornsvägens förlängning och Vårdkasvägen
kommer dock möjligheterna att undersökas om gatan kan tas bort ur planen.
Det är riktigt att det föreslagna vårdboendet är svårt men inte omöjligt att
anpassa till den bergiga topografin, och att det kommer att erfordras sprängning
m.m. Det blir därför viktigt med en omsorgsfull projektering av anläggningen
för att så långt möjligt minimera ingreppen i terrängen.
Wallén Johanna
Sammanfattning
Jag vill lämna följande synpunkter som är av vikt för oss som bor i området:
Det är viktigt för oss att känna närheten till skogen mitt i staden. Därför
vore det uppskattat om ni kan behålla så många träd som möjligt under
87

yggfasen, så att områdets ursprungliga skogskaraktär bevaras med träd
precis utanför fönstret. Känslan med "hus mitt i skogen" är väl värd att
bevara! De extrapengar som ni avsätter för yttre miljön behöver därför
inte innebära helt nya anläggningar/gräsmattor/ osv, utan att ni vårdar
den skog och de träd som finns kvar, så att naturkänslan består även i
fortsättningen.
Området är nu byggt huvudsakligen under en tid då man inte planerade
för så många bilar. Numera står därför många bilar på gatorna, vilket
ökar trafikfaran i korsningar och cykelöverfarter. Det vore önskvärt om
ni kan planera för garage i källare för alla högre hus, så att antalet parkeringsplatser
utomhus kan vara så litet som möjligt.
Som många andra så tycker jag att det är lite synd att det byggs så tätt.
Den lilla skogen som finns runtomkring är väl värd att bevara – viktig
för oss som bor i området!
Sedan kan jag inte heller låta bli att undra varför nuvarande planen innebär
högre byggrätter än vad första versionen innebar. Jag håller dock
med om att vissa delar av skogen kan bebyggas för att utnyttja området
bättre.
Kommentar
Även Linköpings kommun är mån om att så mycket av den befintliga naturmarken
bevaras att känslan av ett ”grönt” bostadsområde består. Förslaget
till detaljplan innebär att omkring hälften av naturmarken i det ursprungliga
detaljplaneprogrammet kan bibehållas, liksom ungefär hälften av de stora
tallarna i området. Dessutom finns god tillgång till naturområden i den närbelägna
parken Berga hage.
Det är riktigt att den brist på parkeringsplatser som många upplever i Majelden
till stor del beror på att området är byggt under en tid när mycket få hushåll
hade bil. Inriktningen är att för nybebyggelsen inom planområdet klara
Linköpings kommuns parkeringsnorm för normala innerstadslägen. Det
finns också en målsättning att åstadkomma ett överskott på parkeringsplatser,
så att kantstensparkeringen åtminstone på Majeldsvägen ska kunna tas
bort, vilket kommer att öka trafiksäkerheten.
Det är också korrekt att planförslaget redovisar mer bebyggelse än det ursprungliga
detaljplaneprogrammet. Detaljplan tas fram i en process som är
lagreglerad i plan- och bygglagen. Att innehållet i detaljplanen ändrar innehåll
och omfattning under detaljplaneprocessens gång är fullt normalt och
helt i enlighet med lagens intentioner.
88

Wiktorsson Christina och Wiktorsson Göran
Sammanfattning
Som boende i Vimanshäll har jag tagit del av planerna för nybyggnation/förtätning
i Majelden/Vimanshäll. Jag ser med stor oro på dessa planer.
Min tomt gränsar mot Vimansvägen, vilken i förslaget kommer bli genomfartsled
till de nya byggnaderna i Majelden. Detta kommer leda till väsentligt
ökad trafik med därtill hörande olägenheter för vår del, inte minst ur
trafiksäkerhetssynpunkt för alla barn som bor längs gatan.
Idag är Majelden det område som erbjuder promenader och rekreation i
närmiljö, området inbjuder till spontanidrott och lek på såväl öppna ytor
som i spännande naturmiljö. Jag anser att den nya föreslagna planen innebär
en alltför stor inverkan på nuvarande boendemiljö och önskar därför att planen
omprövas och att synpunkter från oss boende tas på allvar.
Kommentar
Planförslaget innebär en stor förändring och förtätning av Majelden, och det
är förståeligt om de som redan bor i området har synpunkter på detta. . Förslaget
till detaljplan innebär dock att omkring hälften av naturmarken i det
ursprungliga detaljplaneprogrammet kan bibehållas, liksom ungefär hälften
av de stora tallarna i området. Dessutom finns god tillgång till naturområden
i den närbelägna parken Berga hage.
Detaljplanen är utformad så att allmän genomfartstrafik mellan Vårdkasvägen
och Vimansgatan inte får ske, eftersom detta i så fall skulle ske över
vårdboendets tomt. Det är alltså bara för den som har ärende till vårdboendet
som infart och utfart i båda riktningarna är möjlig.
Hur synpunkter under samrådet har tillgodosetts
Med de ändringar, kompletteringar och justeringar som framgår av denna
samrådsredogörelse bedöms de framförda synpunkterna vara tillgodosedda.
Synpunkter från följande personer, företag m.m. har dock enligt kommunens
bedömning helt eller delvis inte kunnat tillgodoses:
- Agnerhem Jan, Vårdkasvägen 1A, 587 32 Linköping
- Anonym skrivelse 1
- Anonym skrivelse 2
- Bendrik Christina, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
- Berga geografiska utskott, 581 81 Linköping
- Berglind Åsa, Vårdkasvägen 1B, 587 32 Linköping
- Bjäresten Erik och Josefin, Vimansgatan 15, 587 32 Linköping
Rankegård Anders och Helena, Vimansgatan 17, 587 32 Linköping
Holmgren Fredrik, Vimansgatan 13, 587 32 Linköping
89

Thurfjell Lina, Vimansgatan 15, 587 32 Linköping
- Brundin Göran, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
Olivebrant Lena, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
- Böckman-Köhl Carola, Bockhornsvägen 4, Linköping
Köhl Lars, Gustav och Gabriel, Bockhornsvägen 4, Linköping
- Enquist Håkan, Pilgatan 10, 587 31 Linköping
- Erici Fredrik, Majeldsvägen 1B, 587 32 Linköping
- Erlandsson Gunilla, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
Hansen Fjellström Inger, Bockhornsvägen 4 , 587 32 Linköping
- Gustafsson Fredrik, Hässlegatan 16, 589 57 Linköping
- Gustavsson Helene, Vårdkasvägen 8A, 587 32 Linköping
- Henell Per och Henell Anita, Pilgatan 5, 587 31 Linköping
Boll Tommy och Boll Agneta, Sandtorpsgatan 3F, 587 31 Linköping
Wiberg Gun, Pilgatan 7, 587 31 Linköping
- Holmlund Lars, Isevall Kristina, Majorsgatan 12, 587 31 Linköping
- Hyresgästföreningen, Box 301, 581 02 Linköping
- Johansson Kjell (adress ej angiven)
- Johansson Lotta, lottajohansson65@hotmail.com (gatuadress ej angiven)
- Jonson Lars-Magnus, Vårdkasvägen 8C, 587 32 Linköping
- Jonsson Kenneth, kenneth.utmarka@telia.com (gatuadress ej angiven)
- Kalganov Kir, kir.kalganov@googlemail.com (gatuadress ej angiven)
- Karlsson Monica, Bockhornsvägen 1, 587 32 Linköping
- Larsson Mona, Vårdkasvägen 6A, 587 32 Linköping
- Lindahl Johnny och Lindahl Maria, Bockhornsvägen 1, 587 32 Linköping
- Lindberg Lennart, Lindberg Karin, Lindberg Erica, Lindberg Johan, Lindberg
Magnus och Lindberg Maja, Eklundsgatan 11, 587 32 Linköping
- Lindgren Sören, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
- Lindholm Yvonne, Vårdkasvägen 8A, 587 32 Linköping
- Lindman Anders, Bockhornsvägen 3, 587 32 Linköping
Hjalmarson Owe, Bockhornsvägen 3, 587 32 Linköping
- Lönebrink Thomas och Britt-Louise (adress ej angiven)
Johansson Henry (adress ej angiven)
Andersson Viola (adress ej angiven)
Landelius Linda (adress ej angiven)
Nordhammer Sven (adress ej angiven)
- Rundqvist Monica, Vårdkasvägen 1A, 587 32 Linköping
- Rydén Jadwiga, Bockhornsvägen 1, 587 31 Linköping
Rydén Mireille (adress ej angiven)
Brundin Göran, Bockhornsvägen 4, 587 32 Linköping
Alarik Lilian, Vårdkasvägen 1A, 587 32 Linköping
Carlsson Anders (adress ej angiven)
Svensson Jens (adress ej angiven)
- Saab AB, 581 88 Linköping
- Storstad Linköping/Robin Andersson (adress ej angiven)
90

- Strand Karin, Vårdkasvägen 8A
- Naturskyddsföreningen Linköping c/o Ström Björn, Åbylundsgatan 36, 582 36
Linköping
- Torstensson Veine, Pilgatan 4A, 587 31 Linköping
- Wahlstein Jan, Eklundsgatan 5, 587 32 Linköping
- Wallén Johanna, Bockhornsvägen 3, 587 32 Linköping
- Wiktorsson Christina, Liljegatan 16, 587 31 Linköping
- Wiktorsson Göran, Liljegatan 16, 587 31 Linköping
Slutsatser
Samråd om detaljplan för del av Vimanshäll 1:1 m.fl. har skett enligt vad
som är föreskrivet i plan- och bygglagen. Med beaktande av vad som framgår
av denna samrådsredogörelse kan fortsatt arbete med detaljplanen ske.
LINKÖPINGS KOMMUN
Teknik- och samhällsbyggnadskontoret
Michael Porath
91

BILAGOR
92