INNEHÃLL - LinkÃ¶pings kommun

INNEHÅLL 

Sidnr 

Kommunfullmäktige 3 

Kommunens revisorer 9 

Kommunstyrelsen 13 

Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 33 

Överförmyndarnämnden 43 

Valnämnden 51 

Äldrenämnden 53 

Omsorgsnämnden 69 

Barn- och ungdomsnämnden 97 

Bildningsnämnden 125 

Kultur- och fritidsnämnden 149 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 177 

Kollektivtrafiknämnden 209 

Socialnämnden 221 

Miljönämnden 251 

Byggnämnden 259 

Intern finansiering och resursmedel 275 

Pensionsenheten 277 

Utförarstyrelsen 281 

Uppföljning av administrativ effektivisering 287 

Teckenförklaring 

- = Inget belopp finns 

0 (noll) = Det finns ett belopp som avrundat blir mindre än 0,1 

Produktion/samordning: Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen 

Layout omslag: 

Tryck omslag: 

Tryck inlaga: 

Omslagsbild: 

Johnny Dahlgren Grafisk Produktion AB 

AB Danagårds Grafiska 

Kommuntryck, Linköpings kommun 

Målning ”Förra ägarna” 2009 (160 x 160 cm) av konstnären 

Peter Öhrnell (f 1957), verksam i Linköping 

Konstverket inköpt 2009 av Linköpings kommun via anslag 

från Stiftelsen Målarmästare David Anderssons fond

3 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och måluppfyllelse 

Kommunfullmäktige har haft tre TEMA-sammanträden under året samt beslutat, tillsammans med Norrköpings 

kommun, att bilda ett kommunalförbund för samhällsskydd och beredskap. Under 2009 erhöll Linköping utmärkelsen 

”årets stadskärna” samt blev certifierade som en Fairtrade City, som 20:e kommun i Sverige. 

I kommunen finns elva geografiska utskott och ett ekonomiutskott. De geografiska utskottens uppgift är att stödja 

dialogen mellan medborgare och beslutsfattare, främja lokal samverkan, stimulera lokalt utvecklingsarbete 

och väcka medborgarnas engagemang i samhällsfrågor. 

Utskotten arbetar aktivt med att öka deltagandet och möjlighet att påverka den kommunala verksamheten. Ledamöterna 

finns representerade i ett flertal samverkansgrupper. Utskotten är representerade i femton trygghetsråd. 

För att fördjupa och utveckla kontakterna så har några utskott deltagit vid föräldrarådsmöten i skolorna. 

Ekonomiutskottets uppgift är att: 

• bevaka och lämna förslag till hur kommunens ekonomiska och finansiella 

behov på lång sikt kan tillgodoses 

• övervaka kommunens långsiktiga förmögenhets- och bolagsfrågor 

• analysera principer för resursfördelning inom kommunkoncernen och mellan kommunens verksamheter 

• analysera om kommunal verksamhet skall drivas i egen regi eller om den skall konkurrensutsättas. 

Under året har ekonomiutskottet informerats om ändrad avdragsrätt för internräntor och möjliga åtgärder för 

Stadshus AB och kommunen. Utskottet har även informerats om förändringen av nämndernas ramar under 2009 

och 2010 med anledning av sänkta skatteprognoser samt utredningen av bolagsstrukturen i Stadshus AB och 

värdering av bolagen. 

- Kommunfullmäktige - 

Nämndernas VB 2009

4 

Sammanfattande reflektioner och analys 

Medborgare som kontaktar de geografiska utskotten ska snabbt hänvisas till rätt instans. För utskotten är det viktigt 

att medborgarna får svar på frågor, förslag och synpunkter på den kommunala verksamheten. Många av frågorna 

berör teknikoch samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Utskottens bedömning är att samarbetet fungerar 

bra och medborgare får snabb respons i de flesta fall på sina frågor. Ett exempel på detta är ett förslag som 

utskottet i Åkerbo och Ryd fick hösten 2009 om upprustning av isbanor. Föräldrarna åtog sig att spola banan om 

kommunen asfalterade planen. Asfalteringen blev klar i november och banorna kunde isbeläggas innan jul. Utskotten 

har också fått gehör för bättre kollektivtrafik mellan Ljungsbro och Linköping samt mellan Askeby och Linköping 

efter synpunkter från invånare. 


Nämndernas VB 2009

5 

EKONOMI 

Resultaträkning, tkr 

Bokslut 

Budget 

2009 2009 Avvikelse 

Intäkter 6 0 6 

Kostnader -10 133 -10 559 426 

Planenliga avskrivningar 0 0 0 

Verksamhetens 

nettokostnad -10 127 -10 559 432 

Finansnetto -2 -3 1 

Resultat före 

kommunbidrag -10 130 -10 562 432 

Kommunbidrag 10 562 10 562 0 

Driftsammandrag, tkr 

Bokslut Budget 

Verksamhet 2009 2009 Avvikelse 

KF, gruppsammanträden och 

gruppledararvoden 3 438 3 558 120 

Verksamhetsutskott 70 77 7 

Geografiska utskott 890 1 040 150 

Partistöd, inkl. utbildning samt 

stöd åt politiskt arbete 4 316 4 316 0 

Representation, minnesgåvor, 

KF´s middag 1 416 1 571 155 

Summa 10 130 10 562 432 

Årets resultat 432 0 432 

Ersättningar, tkr 

Kommunfullmäktige Belopp tkr Varav fasta 

arvoden 

Borgmästare 353 328 

1:e vice ordförande 52 43 


Ekonomiska kommentarer 

Kommunfullmäktige redovisar ett överskott med 432 tkr för 2009. Det är kostnaderna för sammanträdesarvoden, 

representation samt de geografiska utskotten som varit något lägre än budgeterat. Restriktivitet har gällt under året för 

att underlätta hanteringen av besparingsbetingen under 2009 och 2010. 

Prognostiserat resultat i oktober var överskott med 213 tkr. 


Nämndernas VB 2009

6 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

Effektmål och måluppfyllelse 

Effektmål 

Medborgare som kontaktar utskottsledamöter 

ska snabbt hänvisas 

till rätt instans. 

Ta initiativ till offentliga möten 

kring olika frågor i utskottsområdena. 

Måluppfyllelse 

De geografiska utskottens roll är att stödja dialogen mellan medborgare 

och beslutsfattare. Synpunkter och förslag som kommer 

från medborgare förs över till berörda nämnder och styrelser. 

Ledamöterna får många mail från invånare, träffar invånare vid 

olika aktiviteter som Bergadagen, Rydsdagen, Skäggetorpsdagen 

och Lambohovsdagen, deltar vid samrådsmöten, finns representerade 

i trygghetsråd och ett flertal samverkansorgan. 

Målet bedöms vara uppfyllt. 

Utskottens offentliga möten har besökts av cirka 500 personer. 

Möten har anordnats om Prästtomta övningsfält, hastighetsplan 

för Ljungsbro, service i Askeby, bredband i Åkerbo, samt möten 

med företagare i Sundsmåla och Ulrika. Utskottsledamöterna har 

också träffat 860 elever från årskurs 8 i samband med Öppet 

Stadshus. 


Grön 

Grön 

Prioriterade aktiviteter 

Beskrivning 

Uppföljning 

TEMA-sammanträden har genomförts med följande 

innehåll i kommunfullmäktige. 

Utmärkelser. 

Representationer. 

Nya svenska medborgare hälsas välkomna. 

Hantering av ändrad avdragsrätt för interna räntor. 

Hantering av sänkta skatteprognoser. 

Utredning av kommunens bolagsstruktur. 

Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Kommunernas långsiktiga ekonomiska förutsättningar. 

Barnkonventionen med fokus på hur vi uppfyller konventionen 

i Sverige och i kommunen. 

Linköping erhöll utmärkelsen ”Årets stadskärna” och 

certifierades som en Fairtrade City. 

EU-ambassadörerna besökte Linköping 16-17 juli 

UEFA:s Womens Champion League 29 juli 

100-årsdagen. 

Firande av LFC:s SM-guld den 8 november. 

En delegation från Kanada besökte Tekniska Verken. 

Besök från Japan. 

Pioltello. 

Nya svenska medborgare inbjöds traditionsenligt till 

Nationaldagsfirande i Kungsträdgården i Linköping där 

de vid en enkel ceremoni hälsades välkomna till kommunen 

och fick motta den svenska flaggan i form av 

bordsstandar. 

Ekonomiutskottet har informerats om ändrad avdragsrätt 

för interna räntor och möjliga åtgärder inom Stadshus 

AB samt kommunen. 

Ekonomiutskottet har informerats om förändringen av 

nämndernas ramar 2009 och 2010 med anledning av 

sänkta skatteprognoser. 

Ekonomiutskottet har informerats om utredningen av 

bolagsstrukturen i Stadshus AB och värdering av bolagen. 


Nämndernas VB 2009

7 

Ekonomisk redovisning 

Belopp tkr Bokslut Budget Budget- Bokslut Förändr. 

2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

KF, gruppsammanträden och gruppledararvoden 

Kostnader 3 441 3 558 117 3 310 4,0% 

Intäkter 3 0 3 0 0,0% 

Netto 3 438 3 558 120 3 310 3,9% 

Verksamhetsutskott 

Kostnader 70 77 7 64 9,4% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 70 77 7 64 9,4% 

Geografiska utskott 

Kostnader 890 1 040 150 929 -4,2% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 890 1 040 150 929 -4,2% 

Partistöd, inkl. utbildning samt stöd 

åt politiskt arbete 

Kostnader 4 316 4 316 0 4 075 5,9% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 4 316 4 316 0 4 075 5,9% 

Utbildning nyvalda 

Kostnader 0 0 0 6 -100,0% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 0 0 0 6 -100,0% 

Representation, minnesgåvor, KF´s middag 

Kostnader 1 416 1 571 155 1 749 -19,0% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 1 416 1 571 155 1 749 -19,0% 

Summa kostnader 10 133 10 562 429 10 133 0,0% 

Summa intäkter 3 0 3 0 0,0% 

Summa Netto 10 130 10 562 432 10 133 0,0% 


Kommunfullmäktige redovisar ett överskott med 440 tkr för 2009. Det är kostnaderna för sammanträdesarvoden, 

representation samt de geografiska utskotten som varit något lägre än budgeterat. 

Kostnaden för partistöd (justeras med inkomstbasbeloppet som bas) har ökat med 5,9 % mellan 2008 och 2009. 

Representationskostnaderna har varit lägre än förra året och budgeten för 2009 sänktes av besparingsskäl. Kostnaderna 

för utbildning av nyvalda politiker kommer först under 2011. 

- Kommunfullmäktige- 

Nämndernas VB 2009

9 

KOMMUNENS REVISORER 


Vårt uppdrag är att med iakttagande av lagstiftning, god revisionssed och kommunens revisionsreglemente vidta 

de åtgärder som vi bedömer erforderliga för att kunna uttala oss i revisionsberättelse som underlag för kommunfullmäktiges 

beslut i ansvarsfrågan. 

Vi har som övergripande målsättning att arbeta långsiktigt, förebyggande och framåtsyftande för att uppnå största 

möjliga effekter och nytta för kommunen. I syfte att nå denna målsättning har följande aktiviteter prioriterats i 

planeringen av 2009 och 2010: 

• Revisionen ska ha överläggningar med samtliga nämnders presidier minst två gånger om året. 

• Revisionen ska följa upp samtliga nämnders arbete med intern kontroll. 

Vi har genomfört de prioriterade aktiviteterna under året och därvid speciellt fokuserat på att granska nämndernas 

genomförande av sitt av kommunfullmäktige erhållna uppdrag. Revisionsarbetet har skett genom att vi 

granskat och verifierat nämndens egen styrning, uppföljning och kontroll av att nämndens planerade verksamhet 

genomförts. Nämndens kontroll omfattar uppdraget och dess förutsättningar, beslutsfattandet och att erforderliga 

åtgärder vidtas vid konstaterade avvikelser samt skall omfatta att den egna interna kontrollen är tillräcklig. 

Revisionsarbetet har i huvudsak skett genom att vi granskat och verifierat vad nämnden har redovisat och på 

vilket sätt nämnden kunnat belägga sin redogörelse, dvs. på vilket underlag nämnden grundar sin redovisning. 

Revisionen har prövat om nämndernas redovisning av verksamhet och ekonomi gått att verifiera så att revisionen 

kunnat skriva att redogörelsen i väsentliga delar överensstämmer med redovisat underlag. Årets granskningsarbete 

har delvis bestått av träffar med nämndspresidier, internkontrollrepresentanter och ledande tjänstemän. 

Under 2009 har vi fortsatt att följa upp arbetet med internkontroll inom samtliga nämnder och verksamheter 

vilket i år till större delen utförts i samverkan med kommunstyrelsen och avrapporterats skriftligt vid årsskiftet 

2009/2010. Vi har även genomfört granskningar av Kvalitets- och resursutveckling (KRUT) inom äldreomsorgens 

särskilda boenden, granskat insatser till elever i behov av särskilt stöd, genomfört ett antal besök i olika 

verksamheter och gjort en omfattande genomgång av moms och statsbidrag. Den senare granskningen har skett 

på initiativ av revisionen och genomförts i viss samverkan med kommunen. Granskningen är ännu inte helt avslutad 

men i dagsläget pekar allt mot att kommunen kommer att kunna få tillgodogöra sig medel i storleksordningen 

15 – 20 mnkr vilket kommunen troligen inte fått utan revisionens initiativ. 

Genom förändringar i skattelagstiftningen har förutsättningarna för Linköpings Stadshus AB förändrats vilket 

även får följder för kommunen. Bolaget löser successivt reverser till kommunen vilket medför att kommunen 

kommer att erhålla likvidtillgångar i storleken 5,5 miljarder kronor. Hantering och placering av dessa medel för 

god avkastning med rimliga risker är en till stor del ny uppgift för kommunen. För revisionen innebär detta en 

utvidgad granskningsuppgift vilken vi måste möta med utbildning och extern konsulthjälp då vi i nuläget känner 

en viss oro inför detta. 

Revisionen har även granskat den ekonomiska redovisningen och i sin berättelse uttalat sig om huruvida redovisningen 

i allt väsentligt är rättvisande, och även bedömt huruvida den interna kontroll som utförts inom nämnden 

varit tillräcklig. 

För revisionen är uppföljning av den kommunala verksamhet som bedrivs i de kommunala bolagen ett mer och 

mer prioriterat område. Ambitionen är att successivt utveckla granskningen av de kommunala bolagen till att 

genomföras på samma sätt som verksamhetsgranskningen av nämnderna. 

- Kommunens revisorer - 

Nämndernas VB 2009

10 


Trots att den kommunala revisionen till största delen är styrd av lagstiftning, god revisionssed och reglementet 

förändras revisionens uppdrag och granskningsområden. Detta beror på att vår omvärld förändras bland annat 

genom att genomförandet av den kommunala verksamheten överlåts på andra aktörer än den primärkommunala. 

Exempel på detta är de med Norrköpings kommun gemensamma kommunalförbunden inom lön och upphandling 

samt räddningstjänst. Genom detta övertar kommunalförbunden delar av revisionsansvaret från kommunrevisionen 

samtidigt som uppgiften för kommunrevisionen ändras till att granska ”gränssnittet” mellan förbund 

och kommun. 

Genom förändringar i lagstiftning har kommunen och dess bolag hamnat i en ny situation avseende de ekonomiska 

mellanhavandena som har sin grund i reverser från Linköpings Stadshus AB till kommunen. Fram till 

föregående årsskifte var de räntor på dessa reverser som Linköpings Stadshus AB betalade till kommunen avdragsgilla 

skattemässigt för bolaget. Detta förändrades från och med 1 januari 2009 så att de inte längre är avdragsgilla 

skattemässigt vilket medfört att bolaget måste betala skatt på de betalade räntorna och får därmed en 

väsentlig merkostnad. Under året har kommunen och bolaget vidtagit åtgärder för att lindra dessa effekter vilket 

medfört att Linköpings Stadshus AB lånat upp medel och successivt löser reverserna från kommunen. Genom 

detta kommer kommunen erhålla ca 5,5 miljarder i likvida medel som skall placeras och ge avkastning med 

iakttagande av rimlig risk. För kommunen är kapitalförvaltning i denna omfattning en ny erfarenhet. Detta innebär 

samtidigt en ny uppgift för revisionen som vi har börjat hantera genom att anlita extern expertis som utbildare 

och rådgivare. Trots detta känner vi fortfarande en stor osäkerhet i vår förmåga att bedöma hanteringen och 

främst riskerna i denna. 

Det pågår också en successiv förändring av rollen för Linköpings Stadshus AB. Detta påverkar oss i våra roller 

som kommunens revisorer och lekmannarevisorer. 


Nämndernas VB 2009

11 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 410 500 -90 

Kostnader -3 697 -3 747 50 


Verksamhetens 

nettokostnad -3 287 -3 247 -40 

Finansnetto 0 0 0 


kommunbidrag -3 287 -3 247 -40 


Årets resultat -40 0 -40 




Intäkter bolag -390 -500 110 

Intäkter övriga -20 0 -20 

Personalkostnader 605 730 -125 

Administrativa tjänster, lokaler 150 207 -57 

Köp av biträde kommunen 2 552 2 310 242 

Köp av biträde bolag 390 500 -110 

Summa 3 287 3 247 40 


Kommunens revisorer redovisar ett negativt resultat på 40 tkr. Underskottet har främst orsakats av att Komrev 

lagt ner mer tid än budgeterat på utredningen av moms och statlig momskompensation för åren 2006 – 2008. 

Detta projekt ingick inte i ursprungsplanen för 2009 utan medel för granskningen har tagits fram genom omprioritering 

och senareläggning av andra granskningar. Nu blev omfattningen något större än vad tillgängliga resurser 

medgav men kommunens revisorer lät ändå Komrev fortsätta då det tidigt framgick att resultatet kommer att 

ge kommunen stora summor i återsökt moms och statsbidrag. Vid bokslutstillfället pekar det mot att kommunen 

kommer att erhålla medel i storleksordningen 15 – 20 mnkr. Mot denna bakgrund bedömer revisorerna att uppkommet 

underskott är väl försvarbart. 

En annan bidragande orsak är att revisorerna sett sig tvungna att satsa på att genom extern part få en mer ingående 

information om de olika finansiella instrument som diskuteras inom kommunen och hur dessa kan bedömas 

ur revisionell synvinkel. Anledningen är kommunens placeringar av medel från lösta reverser från Linköpings 

Stadshus AB vilka tillsammans utgör ca 5,5 miljarder kronor. Huvudfrågan för revisorerna i denna hantering är 

riskaspekten, dvs. hur säkerställer kommunen att riskerna hålls inom de gränser som kommunfullmäktige beslutar 

om. 


Revisorerna har som övergripande mål att arbeta långsiktigt, förebyggande och framåtsyftande för att nå största 

möjliga effekter. 

Effektmål 

Revisionen skall ha överläggningar 

med samtliga nämnders 

presidier och ledande tjänstemän 

minst två gånger under året. 

Revisionen skall följa upp samtliga 

nämnders arbete med intern 

kontroll. 


Revisionen har haft minst två överläggningar med samtliga 

nämnder utom Valnämnden. Vid dessa överläggningar har revisionen 

gått igenom nämndernas tertialrapporter och uppföljning 

av budget och verksamhetsplan samt nämndernas redogörelser 

över måluppfyllelse avseende god ekonomisk hushållning. Överläggningarna 

har kompletterats genom ett urval fördjupade 

granskningar. 

Revisionen har diskuterat nämndernas ställningstaganden bakom 

den egna kontrollplanen och gjort en djupare genomgång av 

resultaten av nämndernas egenkontroller och dess uppföljningar 

av vidtagna åtgärder utifrån gjorda iakttagelser. 

Grön 

Grön 


Nämndernas VB 2009

13 

KOMMUNSTYRELSEN 


Hållbar utveckling 

Brottsligheten ska minska och skadeverkningarna av brott ska reduceras. Barn och ungdomar ska särskilt prioriteras. 

Avtal i form av ett åttapunktsprogram har tecknats mellan kommunen och polisen för att minska ungdomsbrottsligheten. 

Flera åtgärder vidtas för att förhindra återfallsbrott. Det är ännu för tidigt att kunna se direkta resultat av detta. 


Utsläppen av växthusgaser i Linköping ska minska. 

Samverkan mellan Linköping och Norrköping inom klimatarbetet har utvecklats, Klimatinvesteringsprogrammet 

och Linköpings medverkan i Energimyndighetens program Uthållig kommun genomförs enligt plan. Enligt befintlig 

statistik har utsläppen av växthusgaser minskat i Linköping under de senaste decennierna. 

IT-frågor 

E-tjänsteutvecklingen kommer att intensifieras under 2009 och 2010. 

Målet är delvis uppfyllt. Ett antal e-tjänster har lanserats under 2009, men vi kan konstatera att utvecklingen av e- 

tjänster inte genomförts i den omfattning som vi förväntat oss. Bedömningen är att goda förutsättningar finns för att 

öka utvecklingstakten under 2010. 

Översiktsplan 

Att utarbeta gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Översiktsplan för staden Linköping och Översiktsplan 

för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m.m. 

Utställningshandlingar för alla tre planerna har utarbetats under året. Utställning har påbörjats under året. 

Ekonomistrategisk verksamhet 

En långsiktig planering för framtida utveckling och anpassning av kommunen och dess bolag. 

De förändrade skatteprognoserna och tillkommande statsbidrag för enbart 2010 har ställt stora krav på hanteringen 

av den kommunala styrningen så att balans i ekonomin bevaras i ett flerårigt perspektiv. 

Personalstrategisk verksamhet 

Totalindex i personalenkäten ska öka jämfört med föregående år. 

Totalindex har ökat inom samtliga områden utom två där tillbakagången är liten. Område Anställningsvillkor har 

ökat mest vilket är resultatet av ett målmedvetet arbete med lönebildningsprocessen och utbildningsinsatser. 

Kommunikation och medborgarkontakt 

Kommunen ska erbjuda högklassig service med avseende på tillgänglighet, öppenhet och bemötande. 

I kommunens ”nya” hemsida erbjuds ett ökat antal efterfrågade e-tjänster samt en mer användarvänlig funktion för 

att ställa frågor och lämna synpunkter, klagomål m.m. Medborgarkontor City beräknas vara klart för invigning 16 

mars 2010. 

Näringsliv och marknadsföring 

Arbeta med strategiskt och målinriktad marknadsföring i samverkan med lokala, regionala och nationella aktörer. 

I sitt arbete har man fokuserat på att börja med att göra Linköpings invånare till ambassadörer för sin egen stad. 

- Kommunstyrelsen - 

Nämndernas VB 2009

14 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 104 000 85 839 18 161 

Kostnader -230 031 -291 154 61 123 

Planenliga avskrivningar -32 553 -4 366 -28 187 

Verksamhetens 

nettokostnad -158 584 -209 681 51 097 

Finansnetto -17 601 -17 622 21 


kommunbidrag -176 185 -227 303 51 118 

Kommunbidrag 227 303 227 303 0 

Årets resultat exkl. 

uppdragsfinansierade 

verksamheter 51 118 0 51 118 

Kommunstyrelsens 

uppdragsfinansierade 

verksamheter 2 204 0 2 204 

Årets resultat 53 322 0 53 322 


Bokslut 

Budget 


Kommunstyrelse och kommunalråd 

12 747 16 251 3 504 

Utveckling 33 030 36 933 3 903 

Översiktlig planering/strategiska 

utvecklingsfrågor 12 146 17 949 5 803 

Ekonomistrategisk verksamhet -51 079 30 097 81 176 

Personalstrategisk verksamhet 27 956 30 216 2 260 

Kommunikation medborgarkontakt 

2 595 5 295 2 700 

Näringsliv och marknadsföring 113 082 63 425 -49 657 

Kommungemensam verksamhet 23 504 27 137 3 633 

Summa 173 981 227 303 53 322 

Investeringar, tkr 

Investeringar Utgifter Inkomster Nettoutgift Nettoutgift 

2009 2009 2009 2008 

Stadshus AB, aktier 1 728 368 1 728 368 93 500 

Marknadsbolaget, aktier 50 50 

Miljöteknikcentrum, aktier 40 

Skyltar vid E4 2 068 2 068 1 275 

It-investeringar 315 315 1 927 

Fastighetsinvesteringar 6 592 6 592 8 774 

Distorp, försäkringsersättning 462 -462 

Summa investeringar 1 737 393 462 1 736 932 105 516 

Ersättningar 

Kommunstyrelsen 

Belopp tkr 

Varav fasta 

arvoden 

Ordförande 744 720 



Kommundirektör 1 000 


Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat för 2009 med 53,3 mnkr, varav de uppdragsfinansierade verksamheterna 

står för 2,2 mnkr. 

I bokslutet ingår ett antal mycket stora poster som ej budgeterats. Främst rör det sig om försäljning av tomträtter 

för 71,4 mnkr samt övriga fastighetsförsäljningar med 1,1 mnkr. Vidare återbetalning av ersättningar rörande 

trygghetsförsäkringar med 31,5 mnkr samt avsättning till trygghetsfond med 7,8 mnkr. Kommunen har även 

fått återbetalning av särskild löneskatt med 3,7 mnkr och vid avstämning av semesterlöneskulden har en intäkt 

bokats med 5,0 mnkr och avstämning av arbetsgivaravgifter en intäkt med 2,7 mnkr. En genomgång av kommunens 

innehav av mark har visat att vi haft felaktiga värden varför en nedskrivning har skett med sammanlagt 

27,5 mnkr. 


Nämndernas VB 2009

15 

Avtalet mellan Saab och kommunen avseende flygplatsen är uppsagt. Avtalet omfattar dels årlig ersättning för 

flygplatsdrift dels en annuitetsberäknad ersättning för åtgärder på flyplatsen i form av banbreddning m.m. som 

genomfördes 2001. Enligt avtalet skall slutreglering ske av resterande kapitalkostnader för banbreddning m.m. 

när avtalet sägs upp dock senast 2015-12-31. Resterande kostnader uppgår till 51,1 mnkr och är uppbokade i 

bokslutet. 

Besparingar i kommunens alla verksamheter påverkar kommunstyrelsen genom en allmän återhållsamhet relaterat 

till det ekonomiska läget under året. Man avvaktar med att starta nya insatser och aktiviteter och söker 

därför inte medel ur utvecklingsanslag, stimulansmedel, engagemang i europeiska nätverk m.m. Verksamhetsansvariga 

har också planerat sina verksamheter utifrån tvåårsbudgeten 2009/2010. Flera har medvetet en större 

återhållsamhet under 2009 för att kunna klara besparingsbetinget år 2010. Detta har medfört att medel för projekt, 

stimulansmedel etc. redovisar överskott under 2009. 

Fler stora överskott återfinns inom översiktlig planering och avser arkitekttävlingen för resecentrum 3,0 mnkr 

som inte förbrukats under året, samt skyltarna vid E4 som är försenade och ger ett överskott mot budget med 

2,0 mnkr. 

Kommunstyrelsen fick 3,0 mnkr i tilläggsanslag för Kreativa året och Humanistdygnet som inte genererat några 

kostnader. Avsatta medel för omställningsprogrammet inom UKFF har inte förbrukats helt utan lämnar ett 

överskott med 1,8 mnkr. Utvecklingsanslaget redovisar ett överskott mot budget med 1,2 mnkr och beror på 

allmän återhållsamhet för att klara besparingarna 2009-2010. Samarbetet Linköping/Norrköping finansierades 

till stor del med externa medel under 2009 (Tillväxtverket, storstadsprojektet) och ger ett överskott mot budget 

med 1,8 mnkr. 

Redovisar överskott för televäxeln är 1,5 mnkr och beror till största delen på budgeterade kapitalkostnader som 

inte behövt tas i anspråk under året. Även ärendehanteringssystemet redovisar ett överskott med 1,1 mnkr och 

beror på att det under året inte funnits externa IT-konsulter att tillgå och planerade utvecklingsinsatser har därför 

fått anstå. Skadekostnaderna har varit lägre än beräknat så säkerhetsverksamheten redovisar ett överskott med 

1,1 mnkr. 

Inom de uppdragsfinansierade verksamheterna beror överskotten generellt på fler utförda uppdrag, vakanta tjänster 

samt allmän restriktivitet. 


Nämndernas VB 2009

16 

KOMMUNSTYRELSEN 

KOMMUNSTYRELSE OCH KOMMUNALRÅD 


Budget, bokslut och budget- och resultatuppföljning har som vanligt varit en viktig del av kommunstyrelsens 

arbete. Utöver beredning av fullmäktigeärenden har bland annat följande behandlats av kommunstyrelsen under 

året: 

Beskrivning 

Översiktsplaner 

Bolag 

Flyktingmottagande 

Idrottsverksamhet 

Kommunikation/Medborgarkontakt 

Kommunstyrelsen har avgivit yttranden 

till regeringen och andra myndigheter 

m.fl. inom bland annat följande 

områden 

Uppföljning 

Gemensam översiktsplan Norrköping-Linköping, utställningsbeslut 

Staden, utställningsbeslut 

Kallerstad (Stång), utställningsbeslut 

Bolagsöversyn, direktiv 

Placeringsriktlinjer, revidering 

Avsiktsförklaring avseende ensamkommande flyktingbarn 

Överenskommelse om mottagande 2010 

Fotbollsarena inom Kallerstadområdet 

Folkungaskolan, ny idrottshall 

Kommunens nya hemsida 

Kontakt Linköping 

Digitala vägskyltar vid E4 

Utveckling av Medborgarkontor City i Stifts- och Landsbiblioteket 

Riktlinjer för offentliga möten som organiseras av Linköpings kommun 

Flygbuller i planeringen 

Översyn av luftfartens riksintressen enligt miljöbalken 

Ny Kollektivtrafiklag 

Banverkets Järnvägsutredning 

Förstudie Götalandsbanan (Linköping-Borås) 

Höghastighetsbanor 


Nämndernas VB 2009

17 

UTVECKLING 


Effektmål 


Ett friare Linköping 

Folkhälsa 

Alkoholkonsumtionens skadliga 

verkningar ska minska och det 

ska råda nolltolerans mot narkotika 

och doping 

Internationell verksamhet 

Det internationella arbetet ska 

genom samordning och stöd 

bidra till att utveckla kommunens 

olika verksamheter 

Ett tryggare Linköping 


Brottsligheten ska minska och 

skadeverkningarna av brott ska 

reduceras. Barn och ungdomar 

ska särskilt prioriteras 

Ett grönare Linköping 


Utsläppen av växthusgaser i 

Linköping ska minska 

IT-frågor 

Mobil och trådbaserad ITinfrastruktur 

ska byggas ut i 

Linköpings kommuns geografiska 

område 

Arbetet med att implementera evidensbaserade förebyggande 

metoder inom det drogförebyggande arbetet pågår. Narkotikakartläggningen 

i länet har genomförts under året och kommer att 

redovisas under 2010. Den nationella enkäten om barn och ungdomars 

psykiska hälsa har genomförts. Livsstilsenkät är genomförd 

bland barn och ungdomar. Redovisas våren 2010. Bedömningen 

är att det pågår en utveckling och att intresset och engagemanget 

för frågorna ökar. Måluppfyllelsen har ökat. 

Måluppfyllelse har ökat genom allt större engagemang. Fler 

personer har medverkat inom respektive förvaltning. Metodiskt 

arbete att stödja förvaltningarnas pågående utvecklingsarbete 

med internationalisering pågår kontinuerligt. Bedömningen är att 

utvecklingen av verksamheten är gynnsam. 

Målet är endast delvis uppfyllt. Avtal i form av ett åttapunktsprogram 

har tecknats mellan kommunen och polisen för att 

minska ungdomsbrottsligheten. Flera åtgärder vidtas för att förhindra 

återfallsbrott. Det är ännu för tidigt att kunna se direkta 

resultat av detta. 

Totala antalet anmälda brott i Linköping har ökat marginellt från 

2008 till 2009. 

Bedömningen är att polisens ökade satsning på ungdomar i kombination 

med skolans ökade benägenhet att anmäla brott kommer 

att leda till att fler brott uppmärksammas. 

Det sker ett kontinuerligt arbete med att minska utsläppen av 

växthusgaser i Linköping. Insatser sker inom energi- och transportsektorn. 

Informations- och kommunikationsinsatser rörande 

klimatsmart livsstil och företagande genomförs i bred samverkan 

med medborgare, ideella organisationer och det lokala näringslivet. 

Samverkan mellan Linköping och Norrköping inom klimatarbetet 

har utvecklats, Klimatinvesteringsprogrammet och 

Linköpings medverkan i Energimyndighetens program Uthållig 

kommun genomförs enligt plan. Enligt befintlig statistik har 

utsläppen av växthusgaser minskat i Linköping under de senaste 

decennierna. På grund av osäkerhet i det statistiska materialet 

kan inte årliga utsläppsdata redovisas för Linköpings kommun. 

Målet bedöms vara delvis uppnått. 

Målet är delvis uppfyllt. Framtagning av ett nytt IT-infrastrukturprogram 

pågår. Programmet beskriver en strategi och plan för 

fortsatt utbyggnad av bredband kommunens geografiska område 

för perioden 2010-2014. I samverkan med Åtvidaberg genomförs 

även ett projekt som syftar till att etablera en fiberförbindelse 

mellan Linköpings och Åtvidabergs stadsnät. Avsikten är att 

hushåll och företag längs dess sträckning, via s.k. byalagskoncept, 

ska erbjudas möjlighet att ansluta sig till dessa nät från 

sommaren 2010. 

Gul 

Grön 

Gul 

Gul 

Gul 


Nämndernas VB 2009

18 

Övriga mål för en god ekonomisk 

hushållning 

IT-frågor 

E-tjänsteutvecklingen kommer 

att intensifieras under 2009 och 

2010. 

Målet är delvis uppfyllt. Ett antal e-tjänster har lanserats under 

2009, men vi kan konstatera att utvecklingen av e-tjänster inte 

genomförts i den omfattning som vi förväntat oss. Andra insatser 

med högre prioritet har inneburit att utvecklingen av e-tjänster 

fått stå åt sidan. Det har även tagit mer tid än förväntat att utveckla 

och förankra arbetsformerna. Arbete med att ta fram en 

metod för verksamhetsanalys, nyttovärdering och utveckling av 

e-tjänster pågår, liksom kartläggning och prioritering av vilka e- 

tjänster som ska utvecklas framigenom. Bedömningen är att goda 

förutsättningar finns för att öka utvecklingstakten under 2010. 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Stödja verksamheternas internationella arbete genom; 

• det internationella nätverket, 

• stimulansmedel, 

• mer riktade insatser samt, 

• ökat engagemang i europeiska nätverk såsom 

Eurocities (Knowledge Society Fora) och The 

Union of Baltic Cities. 

Ta fram underlag för en strategi för landsbygden. 

Följa och utvärdera Linköpings deltagande i Leader 

Folkungalands verksamhet, samt öka informationsinsatser 

vid behov i specifika områden. 

Arbetet med utvärderingar av Strategisk plan med 

övergripande mål samt uppföljning av nämndernas 

utvärderingsverksamhet, ska prioriteras. Som ett led i 

uppdraget kommer Mål- och utvärderingsutskottet att 

genomföra en medborgarenkät. 

En viktig samverkanspart för kommunen när det gäller 

verksamhetsutveckling och samverkan för utvecklingen 

i regionen är Linköpings Universitet. Kommunens 

samverkan med Linköpings Universitet ska fördjupas. 

Utveckla samarbetet mellan Linköping och Norrköping, 

fullfölja visionsarbetet 2030 samt uppföljning 

och vidareutveckling av en gemensam verksamhetsplan 

mellan Linköping och Norrköping ska prioriteras. 

Totalt sett visar kommunens förvaltningar ett ökat 

engagemang för internationell samverkan och internationell 

omvärldsbevakning. Satsningarna på ökad kunskapsutbyggnad 

börjar ge resultat och det internationella 

nätverket utvecklas väl och skapar goda spridningseffekter 

i förvaltningarna. Sparbetinget har dock medfört 

att vissa verksamheter avvaktat med nya aktiviteter, 

vilket påverkar ansökningar till Stimulansmedel. 

Under året var Linköping tillsammans med Norrköping 

också värd för en EU-konferens på temat hållbar näringslivspolitik 

inom ramen för det svenska ordförandeskapet. 

I detta sammanhangs gästades Linköping 

också av samtliga EU-ambassadörer. Totalt sett har 

året också inneburit ökat engagemang i internationella 

nätverk – exempelvis inom Knowledge Society Fora, 

där en konferens 2010 förberetts och Mecine, där 

kommunen för närvarande innehar ordförandeskap. 

Ks beslut angående landsbygdsstrategins inriktning 

finns. Arbetet med att utforma en landsbygdsstrategi 

har påbörjats under hösten 2009 och löper över 2010. 

Informationsinsatser har genomförts i områden där 

behov har funnits. Flera projekt har startats och avslutats 

under perioden. Vidare uppföljning kommer att 

genomföras fortlöpande. 

Medborgarenkäten har genomförts och resultatet av 

den samt av utvärderingar och uppföljningar på 

nämndnivå, ligger till grund för Mål- och utvärderingsutskottets 

måluppfyllelserapport för mandatperioden. 

Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen (STRUK) 

har under året skapat en dialogplattform med Centrum 

för kommunstrategiska studier, påbörjat arbete med 

upprättande av ”strategi för universitetssamverkan”, 

fortsatt dialogen med Norrköping kommun om trepartsamverkan 

samt genomfört årligt återkommande Samverkansdag 

med Linköpings Universitet. 

Samarbetet mellan Linköping och Norrköping har 

utvecklats ytterligare, analysarbetet i visionsarbetet är 

slutfört och arbetet med ny samverkansplan påbörjas i 

början av 2010, då också uppföljning av verksamhetsplan 

2009 fullföljs. 


Nämndernas VB 2009

19 

Utveckla strategier och metoder i arbetet för hållbar 

utveckling. Utreda om vissa planer och program bör 

samordnas till plan/program/strategi för hållbar utveckling. 

Fortsatt arbete med hållbar utveckling på stadsdelsnivå 

– stadsdelsutveckling i befintliga områden med särskild 

prioritet för Skäggetorp, Ryd och Berga. 

Fortsatt utveckling av samverkan mellan offentlig, 

privat och ideell sektor/den sociala ekonomin för att ta 

tillvara den kompetens och det engagemang som finns 

för en hållbar utveckling. 

Ta fram en gemensam handlingsplan mellan kommunen 

och polisen för att minska ungdomsbrottsligheten i 

enlighet med beslutad överenskommelse. 

Genomföra ett utvecklingsprojekt för att minska de 

negativa effekterna av krogtätheten kring Ågatan tillsammans 

med universitetet och polis. Projektet delfinansieras 

av BRÅ. 

Utveckla och samordna genomförandet av klimatinvesteringsprogrammet, 

Klimp, 2008-2012, inklusive 

TEMP, och utveckla kommunikations- och folkbildningsinsatser 

inom ramen för TEMP och Agenda 21. 

Fördjupa och utveckla klimatarbetet i samverkan med 

Norrköpings kommun genom att planera och genomföra 

gemensamma konkreta klimatåtgärder som utgår från 

den gemensamma klimatvisionen. 

Framtagande och implementering av en klimat/och 

energihandlingsplan. 

Utvecklingsarbetet med MOB (Månadsvisa Områdesuppföljningar 

för Befolkningsutvecklingen) kommer att 

fortsätta under 2009. 

Arbetet med att ta fram plan för socialt hållbar utveckling 

pågår. Kommunen deltar även i arbetet med att ta 

fram en folkhälsopolicy för Östergötland. 

Arbetet utvecklas väl. I oktoberrapporten redovisades 

arbetet för 2009. I januari 2010 beslutade kommunstyrelsen 

om en reviderad plan för Skäggetorp år 2010. 

Många aktiviteter pågår - däribland en omröstning om 

olika alternativ för en aktivitetspark i Skäggetorp. Härtill 

har Arbetskooperativ kommit igång i Skäggetorp 

samt i Ryd. Kommunstyrelsen har också beslutat om 

politisk ledningsgrupp. 

Aktivt förberedelsearbete har präglat 2009 och ett 

första rådslag sker i februari 2010. Kommunen deltar 

också i ett nationellt nätverk med fokus på social ekonomi. 

Nätverket drivs av SKL. 

Handlingsplanen har tagits fram gemensamt mellan 

kommunens förvaltningar och polisen. Bland annat har 

en gemensam planeringsdag genomförts där det framtida 

arbete inom LiBrås operativa grupp diskuterades. 

En handlingsplan har tagits fram i nära samarbete mellan 

kommunen, polisen och universitetet. Alla inblandade 

runt Ågatan har mötts och gemensamt diskuterat 

problematiken, vilket också var syftet. Under två workshops 

har dessutom ytterligare inblandade parter inbjudits 

såsom krögare och representanter från Cityföreningen 

m.fl. Arbetet kommer att drivas vidare av innerstadens 

trygghetsråd - ”Trygg, snygg och säker”. 

TEMP-arbetet utvecklas väl och sker i enlighet med 

den av kommunstyrelsen tagna verksamhetsplanen. 

Särskilt framgångsrikt blev evenemanget under den 

Europeiska Trafikantveckan, 16-22 september. Andra 

uppmärksammade delprojekt är utbildning i sparsam 

körning riktad mot hemtjänsten i Sturefors och Bestorp. 

Även däckkampanjen på Saab har fått stort 

massmedialt genomslag. Samtliga åtgärder inom klimatinvesteringsprogrammet 

beräknas bli klara inom 

programperioden. Några är påbörjade och ett par 

kommer att slutföras under 2010. 

Arbetet utvecklas och en politisk arbetsgrupp är tillsatt. 

Nulägesbeskrivning klar. Arbetet fortsätter under 2010. 

Klimat- och energistrategi beräknas behandlas av 

kommunfullmäktige under 2010. 

Utvecklingsarbetet har löpt så långt att det nu är möjligt 

att redovisa både vecko- och månadsstatistik för 

befolkningsutvecklingen med hög aktualitet och godtagbar 

kvalitet. 


Nämndernas VB 2009

20 

ÖVERGRIPANDE PLANERING/STRATEGISKA UTVECKLINGSFRÅGOR 


Effektmål 

Förutsättningar för utveckling 

och tillväxt 

Att utarbeta en översiktsplan för 

staden 

Att utarbeta en gemensam översiktsplan 

för Linköping och 

Norrköping 


Arbetet fortsätter enligt aktuell tidplan och målet kan därmed 

anses uppfyllt. Under 2009 har samrådsredogörelse och utställningshandling 

utarbetats. Utställning av översiktsplanen för staden 

genomförs 091204 - 100219. Detta möjliggör antagande före 

sommaren 2010. 

Arbetet fortsätter enligt tidplan och målet kan därmed anses 

uppfyllt. Planen var föremål för samråd under april och maj 

2009. Under sommaren och hösten har samrådsredogörelse och 

utställningshandling utarbetats. Utställning av den gemensamma 

översiktsplanen genomförs 091204 - 100219. Detta möjliggör 

antagande före sommaren 2010. 

Grön 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Att delta i arbetet med Ostlänken och Götalandsbanan. 

Att utarbeta gemensam översiktsplan för Linköping 

och Norrköping, Översiktsplan för staden Linköping 

och Översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum 

m.m. 

Arbetet med internationell tävling för resecentrum. 

Framtagande av ett digitalt Linköping i 3D för att 

förbättra, underlätta och modernisera kommunens 

kontakt med medborgare och intressenter samt utveckla 

kommunens stadsplanering och förvaltning av information 

om staden. 

Införande av uppgradering av Linköpings geografiska 

informationssystem (nya LinGis). 

Följt arbetet med järnvägsutredningen för Ostlänken 

och skrivit remissvar över utredningen. Deltagit i arbetet 

med förstudien för Götalandsbanan och skrivit remissvar 

beträffande förstudien. 

Utställningshandlingar för alla tre planerna har utarbetats 

under året. Utställning har påbörjats under året. 

Arbetet med ett tävlingsprogram för resecentrum har 

pågått under andra halvåret 2009. 

Under 2009 laserskannades Linköpings stad med närmaste 

omgivningar från flygplan. Informationen från 

laserskanningen bearbetats till höjdmodeller, byggnadsmodeller 

i 3D (samtliga byggnader i staden) och 

för varje träd inom området har en trädmodell i 3D 

skapats. Som första kommun i Sverige lanserade Linköping 

en webbkarta i 3D som presenterade Linköping 

i tre dimensioner samt möjligheten att uppleva Vinterljus 

på webben. Under 2010 kommer nästa lansering 

där kommunen kommer att ge medborgarna möjligheten 

att på ett helt nytt sätt medverka i utvecklingen av 

vår stad. 

I samband med lanseringen av linköpings nya publika 

hemsida lanserades också en ny kartfunktion på hemsidan. 

Samtliga delar av nya LinGis kommer kommunens 

organisation och medborgarna till del under första 

halvåret 2010. 


Nämndernas VB 2009

21 

EKONOMISTRATEGISK VERKSAMHET OCH ÄGARSTYRNING 


Effektmål 


och tillväxt 

En väl fungerande ekonomistyrning 

En effektiv resursanvändning 

präglat av god ekonomisk hushållning 

En långsiktig planering för framtida 

utveckling och anpassning 

av kommunen och dess bolag 


Årsredovisning, verksamhetsberättelser, månadsrapporter över 

ekonomi och verksamhet i kommunen liksom underlag för ägarstyrning 

av bolagen har redovisats till kommunstyrelsen enl. 

plan. Målet bedöms vara uppfyllt. 

De nya skatteprognoserna har medfört att kommunens skatteintäkter 

minskar jmf med fastställd budget. För att bibehålla en god 

ekonomisk hushållning inom den fastställda två-årsbudgeten har 

kommunstyrelsen beslutat om justering av nämndernas ramar. 


Kommunen har fastställd tvåårsbudget med plan för två år därutöver. 

De förändrade skatteprognoserna och tillkommande statsbidrag 

för enbart 2010 har ställt stora krav på hanteringen av den 

kommunala styrningen så att balans i ekonomin bevaras i ett 

flerårigt perspektiv och tvingat kommunstyrelsen att ändra 

nämndernas ramar under året. Målet bedöms vara delvis uppfyllt 

under året. 

Grön 

Grön 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Ta fram process- och rutinbeskrivningar inom ekonomi- 

och lokalområdet med prioritering utifrån väsentlighet 

och risk. I samband med framtagandet av processbeskrivningar 

kommer vi att se över och effektivisera 

processerna inom ekonomi- och lokalområdet. 

Utveckling av kommunens ekonomisystem. Öka användningen 

av kommunens beslutsstödssystem. Öka 

användningen av elektroniska tjänster. Elektronisk 

arkivering av ekonomiinformation, Förbättra möjligheten 

att ta emot och skicka elektroniska fakturor. 

Förbättra beslutsunderlaget för investeringar. Det avser 

kalkyler, bedömningar som ligger till grund för kalkyler, 

redovisning av "nyttoeffekter", redovisning av 

samtliga tillkommande driftkostnader m.m. 

Genomföra en gemensam upphandlingsorganisation 

tillsammans med Norrköpings kommun. 

Utveckla ett regionalt marknadsbolag i syfte att marknadsföra 

”fjärde storstadsregionen” tillsammans med 

företag i regionen, Norrköpings kommun och Linköpings 

universitet. 

Utveckla samverkan/relationer mellan kommunägda 

bolag och kommunen. Utveckla uppföljning och redovisning 

av ägarnas krav på bolagen. 

Arbetet har påbörjats och kommer att slutföras under 

första halvåret 2010. 

Kommunens ekonomisystem har uppgraderats till den 

senaste versionen och nya funktioner för att skicka och 

ta emot fakturor både elektroniskt och manuellt har 

tagits i drift. Fakturahanteringssystemet har bytts till ett 

system som är helintegrerat med ekonomisystemet. 

Fakturor från gamla fakturahanteringssystemet har 

digitaliserat och kommer att finnas åtkomliga från 

beslutstödsystemet. I Qlikview har ett flertal nya applikationer 

tagits i drift, bl.a. uppföljning av beslutade 

besparingar och detaljerad personalinformation. 

Interna diskussioner och genomgångar har genomförts. 

Ekonomiska konsekvensbeskrivningar har utarbetats i 

t.ex. Översiktsplan för staden. 

Verksamheten i det nya kommunalförbundet startades 

1 april 2009. 

Bolaget har bildats och verksamheten startade 1 juli 

2009. 

Samverkan mellan kommunen och stadshus ledning 

har utvecklats med kontinuerliga möten. Kraven på 

rapporterna från bolagen har utvecklats för att få en 

större likformighet i sättet att rapportera. 


Nämndernas VB 2009

22 

PERSONALSTRATEGISK VERKSAMHET 


Effektmål 


och tillväxt 

Förutsättningar för ett gott ledarskap 

ska förbättras 

Sjukfrånvaron ska minska jämfört 

med föregående år 

Inom verksamheter med ojämn 

könsfördelning 40/60 ska andelen 

av det underrepresenterade 

könet öka jämfört med föregående 

år 

Andelen medarbetare och chefer 

med utomnordisk bakgrund ska 

öka jämfört med föregående år 

Totalindex i personalenkäten ska 

öka jämfört med föregående år 


2008 identifierades ett antal förutsättningar som enskilt eller i 

kombination med varandra var viktiga för att utöva ett gott ledarskap. 

Det som framkom via fokusgrupper med chefer var organisatoriskt 

och socialt stöd och behovet av att stärka chefens egen 

förmåga. Inom dessa områden har förbättringar genomförts under 

året. Hösten 2009 startade ett omfattande nytt chefsintroduktionsprogram 

där mentorskap ingår. Vidare har cheferna erbjudits 

individuella coachningssamtal. Målet är delvis uppfyllt. 

Sjukfrånvaron fortsätter att minska och det är främst inom långtidssjukfrånvaron 

som minskningen fortsätter. Målet är uppfyllt. 

Det är fortfarande ojämn könsfördelning inom kommunens stora 

yrkesgrupper (vård, omsorg, skola och förskola) där andelen 

kvinnor dominerar. Målet är långsiktigt och kräver målmedvetet 

arbete under flera år. Målet är delvis uppfyllt. 

Statistik från SCB är i dagsläget inte tillgänglig. En bedömningen 

av måluppfyllelsen är att den är oförändrad från föregående 

år. 

Totalindex har ökat inom samtliga områden utom två där tillbakagången 

är liten och främst kan förklaras av att frågor tillkommit 

jämfört med föregående års enkät. Område Anställningsvillkor 

har ökat mest vilket är resultatet av ett målmedvetet arbete 

med lönebildningsprocessen och utbildningsinsatser. Enkätresultatet 

har analyserats tillsammans med verksamheterna och utgör 

grund för inriktning såväl av den personalstrategiska verksamheten 

som förvaltningarnas personalarbete. Målet är uppfyllt. 

Gul 

Grön 

Gul 

Gul 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

• Utifrån fokusgrupper med chefer 2008 utveckla 

ledarstöd utifrån de behov som framkommit 

från cheferna. 

• Förbättrad introduktion för anställda och chefer. 

• Implementera modell för mentorsprogram 

som kompetensväxling. 

• Implementering av riktlinje och aktivitetsplan 

för marknadsföring av Linköpings kommun 

som arbetsgivare. 

• Implementering av ny version av lönesystem 

och utveckling av löne- och personaladministrationsprocessen. 

För att stödja chefernas arbete med personalfrågor har 

kommunens gemensamma personalprocesser kartlagts 

och visualiserats under året. Styrande och stödjande 

dokument har länkats in i processen för att underlätta. 

Det kommunövergripande introduktionsprogrammet 

har förbättrats och ett helt nytt chefsintroduktionsprogram 

startade hösten 2009. September 2009 startade 

projektet lärande mentorskap som är ett kompetensväxlingsprogram 

för lärare, förskolelärare och vårdpersonal. 

Ett aktivt arbete har genomförts inom område 

marknadsföring av kommunen som arbetsgivare. Fokus 

har varit att på ett nytt sätt kommunicera på publika 

webben samt deltagande i mässor för studerande. Implementering 

av ny version för lönesystem har påbörjats 

och projekt startade november 2009 i syfte att 

kvalitetssäkra löne- och personaladministrationsprocessen. 


Nämndernas VB 2009

23 

• Genomförande av kompetensförsörjningsanalyser 

och genomföra EU ansökan om medel 

för kompetensutveckling för sårbara grupper. 

• Genomföra ansökan till SKL ”kvalitetssäkra 

jämställdhetsarbetet i all verksamhet. 

• Utveckla former och arbetssätt med resurspersoner 

på förvaltningarna för ökad jämställdhet 

och mångfald. 

• Öka andelen chefer och ledare med mångkulturell 

bakgrund. 

• Utveckla ledningssystemet för systematiskt 

arbetsmiljöarbete och utforma en hälsostrategi 

för kommunen. 

• Implementering av nytt Företagshälsovårdsavtal. 

• Identifiera vilka aktiva insatser arbetsgivaren 

kan göra för att följa upp sjukskrivningsprocessen 

och upptäcka tidiga signaler på ohälsa. 

Förstudie i form av kompetensutvecklingsanalyser har 

genomförts inom ramen för EU-projektet vägen vidare 

för barnskötare, vårdpersonal, vaktmästare, lärare och 

modersmålslärare. EU-ansökan för medel till kompetensutvecklingsinsatser 

för dessa målgrupper har förberetts 

och ansökan kommer genomföras under februari/mars 

2010. Ansökan om SKL-medel för ökad jämställdhetsintegrering 

i verksamheten har beviljats. Arbetssätt 

och genomförande av aktiviteter för att utveckla 

mångfalds- och jämställdhetsarbetet har genomförts 

under året. 

Ytterligare en trainee har genomgått program för att 

öka andelen chefer och ledare med mångkulturell kompetens. 

Riktlinjer för ledningssystem för systematiskt arbetsmiljöarbete 

och hälsostrategiskt arbete har tagits fram 

och kommer implementeras 2010. Utbildningssatsningar 

har genomförts med hälsoinspiratörer och chefer. 

Kommungemensamma riktlinjer för hälsoförmåner 

har tagits fram under året och rökfri arbetstid har införts. 

Implementering av det nya företagshälsovårdsavtalet 

har genomförts under året och arbetet fortsätter 

2010. Arbetet har tillsammans med FHV påbörjats för 

att hitta metoder och utbildningar för chefer att identifiera 

tidiga signaler på ohälsa. Nulägesanalys av den 

strategiska måluppfyllelsen för personalstrategisk verksamhet 

har genomförts och redovisats till kommunledningen 

och Personalutskottet. 


Nämndernas VB 2009

24 

KOMMUNIKATION OCH MEDBORGARKONTAKT 


Effektmål 


Kommunen ska erbjuda högklassig 

service med avseende på 

tillgänglighet, öppenhet och 

bemötande 


I kommunens ”nya” hemsida erbjuds ett ökat antal efterfrågade 

e-tjänster samt en mer användarvänlig funktion för att ställa 

frågor och lämna synpunkter, klagomål m.m. Vidare har ny telefonifunktion 

införts inom de verksamheter som har omfattande 

telefontrafik något som upplevts positivt av de som ringer. Programförklaring 

och lokalprogram är färdiga och ligger till grund 

för ombyggnaden av Medborgarkontor City, vilket beräknas vara 

klart för invigning 16 mars 2010. Målet bedöms vara delvis uppfyllt. 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

”Kontakt Linköping” är ett samlingsbegrepp av pågående 

utvecklingsarbete inom kommunikationsområdet. 

Häri omfattas både arbetssätt och hjälp av IT att utveckla 

bättre service både internt och externt. 

Revidering av grafisk manual i syfte att stärka Linköpings 

kommuns varumärke. 

Under kvartal 1 låg fokus på ny användarvänlig hemsida 

som har åtföljts kvartal 4 med att ta fram en distinkt 

aktivitetsplan för att ytterligare förbättra funktioner på 

hemsidan. Kvartal två och tre ägnades åt att förbättra 

telefonin både via ny teknik och framtagande och implementering 

av anvisningar i syfte att förbättra vår 

telefonkultur. Under hösten har en särskild arbetsmodell 

för att utveckla nya e-tjänster arbetats fram inkluderat 

en pilotstudie inom särskilt utpekade verksamheter. 

Särskilda uppföljningar har genomförts vad gäller 

användning av webben, tillgänglighet inom telefonin 

samt e-post. 

Uppdaterad grafisk manual har tagits fram som ska 

ligga till grund för en strukturerad implementering 

under våren 2010 häri inbegrips utformning av annonser, 

trycksaker, presentationsmaterial, skyltning m.m. 


Nämndernas VB 2009

25 

NÄRINGSLIV OCH MARKNADSFÖRING 


Effektmål 


och tillväxt 

Kommunen skall arbeta aktivt 

för att utveckla teknikoch företagsparker, 

särskilt för den gröna 

sektorn och för medelstora företag 

Kommunen skall arbeta aktivt 

med att höja servicegraden i 

förhållande till näringslivet med 

en särskild satsning på att öka 

förståelsen för näringslivets 

villkor och beroende av kommunala 

insatser 

Öka Linköpings attraktionskraft 

både nationellt och internationellt 

genom nätverk och samverkan 

med besöksnäringen och 

andra intressenter 

Arbeta med strategiskt och målinriktad 

marknadsföring i samverkan 

med lokala, regionala och 

nationella aktörer 


Målet är uppnått. Arbetet med General Aviation Center (center 

för allmänflyg) fortsätter och Vreta Kluster är nu i produktionsfas. 

Arbete har påbörjats med en företagspark för hälsoföretag. 

Målet är delvis uppnått. Kommunens ledningsgrupp har beslutat 

att Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med ”Vi 

lovar” skall spridas till resten av den kommunala förvaltningen. 

Däremot har inga konkreta insatser för att öka förvaltningens 

förståelse för näringslivets villkor och beroende genomförts. 

Visit Linköping har under 2009 deltagit i flertalet nätverk på 

lokal, regional och nationell nivå. Bland dessa utmärker sig 

”Längs Göta Kanal” vilket bidragit till att Linköping presenteras 

i Göta Kanals marknadsåtgärder på nationell och internationell 

nivå, samt en certifiering och utbildning av företagare utmed 

kanalen som stärker området Bergs slussar vilket redan i dagsläget 

har 1 miljon besökare årligen. 

Visit Linköping har även anordnat flera informations- och utbildningsträffar 

för besöksnäringen, såväl för landsbygdsföretag 

som besöksmål i staden, för att gemensamt kunna lyfta attraktionen 

för destinationen Linköping. Utbildningarna har bland annat 

anordnats i samarbete med kommunens landsbygdsstrateg och 

Nulink. 


Visit Linköping har under året inriktat huvuddelen av sina marknadsinsatser 

till 2009 års prioriterade målgrupp; Linköpings 

invånare. I sitt arbete har man fokuserat på att börja med att göra 

Linköpings invånare till ambassadörer för sin egen stad för att i 

förlängningen sprida en god image av Linköping som destination. 

Bland de gemensamma marknadsföringsåtgärderna tillsammans 

med övriga aktörer kan nämnas gemensamt deltagande i monter 

på den årliga TUR-mässan tillsammans med Östsvenska Turistrådet, 

framtagande av en ny, gemensam evenemangskalender i 

samverkan med Kultur & Fritidsnämnden och en gemensam 

monter för välkomnande av studenter på Kalasmottagningen 

tillsammans med Nulink, Fjärde Storstadsregionen och Upplev 

Norrköping. 

Målet bedöms vara delvis uppnått. 

Grön 

Gul 

Grön 

Gul 


Nämndernas VB 2009

26 


Beskrivning 

Flygstaden Linköping 

NuLink 2.0 

Utveckla värdskapet med en attraktiv webbplats 

Utveckla värdskapet med en ”grönskyltad” turistbyrå 

med strategiskt lokaliserade turistserviceplatser som 

komplement 

Uppföljning 

Samverkan mellan ett stort antal flygaktörer i Linköping. 

Informationsmaterial om flygstaden Linköping 

till 250 beslutsfattare inom flygbranschen samt till 

samtliga riksdagsledamöter. 

Strategiskt arbete kring NuLinks verksamhet som resulterat 

i renodling och starkare prioritering av bolagets 

verksamhet. 

Den 14 april lanserades enligt plan visitlinkoping.se, 

Linköpings officiella turistguide på Internet. Hemsidan 

har marknadsförts främst via webbmarknadsföring och 

sökordsoptimering, vilket har fått i resultat att antalet 

besökare har ökat med 90 % jämfört med när turismen 

var placerad direkt under kommunhemsidan. Det visar 

att satsningen på en separat hemsida för turismen har 

gett en positiv effekt på kort tid. 

Den 17 juni invigdes en ny turistbyrå i S: t Larsparken. 

Med ett strategiskt riktigt läge, utökade öppettider och 

införandet av biljettförsäljning ökades besöksantalet 

under 2009 med 124 % jämfört med 2008. Under året 

utökades även antalet turistserviceplatser, med fokus på 

områden utanför stadskärnan. Nya turistserviceplatser 

initierades på Linköping City Airport och i Bergs slussars 

vandrarhem. 


Nämndernas VB 2009

27 

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET 


Effektmål 



Kommunen är medborgarnas 

organisation för uppfyllande av 

gemensamma behov. Medborgarnas 

frihet att välja och påverka 

har givits nya möjligheter tack 

vare utvecklingen av kommunens 

hemsida linkoping.se. Denna 

vidareutvecklas för att under 

2009 än bättre kunna motsvara 

kraven på information, dialog, 

förslagsställande och val av 

serviceform. 


Minska skadegörelsen i skolor 

och förskolor. 

Kommunens hemsida har moderniserats enligt plan. Det har 

blivit lättare för kommuninvånarna att jämföra olika servicealternativ 

och därigenom också välja den utförare som passar de 

individuella kraven bäst. Detta gäller såväl skola som vård och 

omsorg och bidrar till att utveckla verksamheten, något som i 

hög grad nyttjar brukaren. 

Också i sin roll som medborgare har kommuninvånaren fått det 

lättare att göra sin röst hörd. Kommunens hemsida har under 

rubriken Demokrati och politik samlat kontaktuppgifter till förtroendevalda 

i nämnder och styrelser och i de fall dessa har en 

egen blogg, kan den enkelt nås via en länk. En särskild ruta finns 

för medborgarförslag och kommuninvånaren ges också möjlighet 

att vid vissa tillfällen chatta med sina politiker. Veckans fråga 

och diskussionsforum är andra former för opinionsyttringar. 

SKL har vid en jämförelse med landets övriga kommuner rangordnat 

Linköpings hemsida som den femte bästa. 


Skadegörelsen i skolor och förskolor har minskat under 2009 

jämfört med 2008. Målet är uppfyllt. 

Grön 

Grön 


SÄKERHETSARBETE 

Beskrivning 

Övning/utbildning för Linköpings Krishanteringsråd. 

FRG (frivilliga resursgrupper). 

Projekt mot den organiserade brottslighet. 

Uppföljning 

Två temadagar (pandemi) och ett seminarium har genomförts. 

En utbildningsomgång är genomförd och en är påbörjad 

samt en återträff med FRG är genomförd. 

Deltagit i ett projekt i samverkan med bland annat 

polismyndigheten m.fl. myndigheter. 


Nämndernas VB 2009

28 

ÄRENDEHANTERING 

Beskrivning 

W3D3 ska ge alla nämnder förutsättningar att använda 

stöd för nämndsadministration. 

W3D3 ska ersätta eller eliminera behovet av nyanskaffning 

av två ärendehanteringssystem /verksamhetsstödjande 

system. 

W3D3 ska involveras i två e-tjänster riktade till medborgarna. 

Uppföljning 

Införande av funktioner för nämndadministration fullbordades 

först i slutet av 2009. Oväntade tekniska 

svårigheter försenade införandet varför ingen nämnd 

hunnit ta funktionen i bruk under 2009. 

Arbete har bedrivits, främst från säkerhetsavdelningen, 

med att undersöka möjligheten att ersätta FARA, nuvarande 

system för skadeinrapportering, med en modul 

kopplad till W3D3. Arbetet pågår. 

Inom trafiknämndens ansvarsområde har arbete genomförts 

för att utveckla en e-tjänstmodell. E-tjänsten 

kommer att förenkla ansökningsförfarandet och administrationen 

av trafikanordningsplaner . Modellen ska 

vara vägledande för det fortsatta arbetet med att utveckla 

e-tjänster inom Linköpings kommun. 

Arbete pågår också för att införa möjligheten att lämna 

medborgarförslag på elektronisk väg. 

TELEFONI 

Beskrivning 

Telefoni är en viktig kommunikationskanal och utgör 

en betydande del i arbetet med att etablera ”Kontakt 

Linköping”. För detta ändamål behövs en mer avancerad 

”call-centerfunktion” med större utvecklingsmöjligheter 

införas. 

Uppföljning 

Under 2009 har en ny ”call-center” funktion införts på 

12 enheter. Funktionen möjliggör bättre service genom 

kö-hantering och en möjlighet för den inringande att 

med automatik bli uppringd på bestämd tid. Den nya 

funktionen innebär bättre service för allmänheten och 

en förbättrad arbetsmiljö på de enheter där funktionen 

införts. 

STADSARKIV 

Beskrivning 

Arbeta med delen - Linköpings landskap och ansikte - i 

det av Westman-Wernerska stiftelsen finansierade 

samverkansprojektet Linköping genom tiderna. 

Uppföljning 

Under året har omkring 15 000 kartor och ritningar 

registrerats, ett bygglovsregister per fastighet för tiden 

1875-1905 upprättats samt register till Linköpings 

stads byggnadsnämnds protokoll 1899-1905 upprättats. 

Kartor och ritningar hörande till de nio byggnadskvarteren 

runt Stora torget har digitalfotograferats och 

tillsammans med upprättade historiker med ägarlängder 

har publicering på Stadsarkivets hemsida av materialet 

påbörjats. 


Nämndernas VB 2009

29 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 


Kostnader 14 633 18 239 3 606 13 000 12,6% 

Intäkter 1 886 1 988 -102 1 722 9,5% 

Netto 12 747 16 251 3 504 11 278 13,0% 

Utveckling 

Kostnader 38 568 42 515 3 947 36 403 5,9% 

Intäkter 5 538 5 582 -44 5 382 2,9% 

Netto 33 030 36 933 3 903 31 021 6,5% 

Översiktlig planering/strategiska 

utvecklingsfrågor 

Kostnader 12 146 17 949 5 803 13 427 -9,5% 

Intäkter 0 0 0 126 -100,0% 

Netto 12 146 17 949 5 803 13 301 -8,7% 


Kostnader 50 910 54 896 3 986 78 538 -35,2% 

Intäkter 101 989 24 799 77 190 54 454 87,3% 

Netto -51 079 30 097 81 176 24 084 -312,1% 


Kostnader 49 269 51 994 2 725 45 056 9,4% 

Intäkter 21 313 21 778 -465 15 939 33,7% 

Netto 27 956 30 216 2 260 29 117 -4,0% 


Kostnader 13 945 15 634 1 689 4 376 218,7% 

Intäkter 11 350 10 339 1 011 1 020 1 012,7% 

Netto 2 595 5 295 2 700 3 356 -22,7% 

Näringsliv och marknadsföring 

Kostnader 113 082 63 425 -49 657 81 327 39,0% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 113 082 63 425 -49 657 81 327 39,0% 

Kommungemensam verksamhet 

Kostnader 38 624 40 706 2 082 43 508 -11,2% 

Intäkter 15 120 13 569 1 551 19 336 -21,8% 

Netto 23 504 27 137 3 633 24 172 -2,8% 

Summa kostnader 331 177 305 358 -25 819 315 635 4,9% 

Summa intäkter 157 196 78 055 79 141 97 979 60,4% 

Summa Netto 173 981 227 303 53 322 217 656 -20,1% 


Nämndernas VB 2009

30 



Inom verksamheten kommunstyrelse och kommunalråd redovisas ett överskott med 3 504 tkr. Överskottet beror 

på lägre kostnader är budgeterat för utredningar samt att det tilläggsanslag om 3 000 tkr till kreativa året och 

Humanistdygnet inte tagits i anspråk. 

Utveckling och samordning 

Allmän återhållsamhet i syfte att klara besparingarna 2009-2010 har präglat 2009. Detta gäller merparten av 

verksamheterna. Utöver återhållsamhet förklaras överskotten av att en del planerade aktiviteter och åtaganden 

skjutits upp och genomförs först under 2010. Kostnader uppstår i samband med genomförande. 

Större avvikelser avser i första hand utvecklingsanslaget med1 200 tkr, och samarbetet Linköping och Norrköping 

med 1 800 tkr. Överskotten förklaras av allmän återhållsamhet samt att Linköping- och Norrköpingsamarbetet 

till stor del finansierades med externa medel under 2009 (Tillväxtverket, storstadsprojektet). Vad det gäller 

detta samarbetet finns inga externa medel år 2010. 

Översiktlig planering/strategiska utvecklingsfrågor 

Översiktlig planering 

Det ekonomiska överskottet för översiktlig planering blev 88 tkr och har minskat i förhållande till tidigare prognos. 

Detta beror på att det varit möjligt att tidigarelägga projekt. 

Budgeterade medel för arkitekttävlingen för resecentrum 3 000 tkr har inte förbrukats under 2009. Tävlingen 

kommer genomföras först under 2010/2011. Skyltarna vid E4 är försenade och ger ett överskott mot budget med 

2 000 tkr. 

Ekonomistrategisk verksamhet och ägarstyrning 


Verksamheten redovisar ett överskott med sammanlagt 80 609 tkr. Huvudsakligen beror avvikelsen på att ett 

antal mycket stora poster som ej budgeterats redovisas under denna verksamhet. Främst rör det sig om försäljning 

av tomträtter för 71 400 tkr samt övriga fastighetsförsäljningar med 1 100 tkr. Vidare återbetalning av ersättningar 

rörande trygghetsförsäkringar 31 500 tkr samt avsättning till trygghetsfond med 7 800 tkr. Kommunen 

har även erhållit återbetalning av särskild löneskatt med 3,7 mnkr och vid avstämning av semesterlöneskulden 

har en intäkt bokats med 5 000 tkr och avstämning av arbetsgivaravgifter en intäkt med 2 700 tkr. En genomgång 

av kommunens innehav av mark har visat att kommunen haft felaktiga värden i bokföringen varför en nedskrivning 

har skett med sammanlagt 27 500 tkr. 

När det gäller den budgeterade ekonomistrategiska verksamheten finns avvikelser främst avseende uppskjutna 

utvecklingsprojekt i enligt med sparbetingen om totalt 1 400 tkr. 

Uppdragsfinansierad verksamhet Ekonomiservice 

Resultat för året visar ett överskott med 567 tkr mot det budgeterade. Anledningen till skillnaden mellan prognos 

och resultat beror främst på högre intäkter både från de externa och interna kunderna. När det gäller interna kunder 

så är det antal fakturor, underlag m.m. som är högre än vad vi budgetrat med, avräkning av detta görs en 

gång per år. Detsamma gäller externa kunder där omfattning av 4:e storstadsregionens kommunalförbund vid 

avräkning av fakturor m.m. blev betydligt högre än det budgeterade. Vi har omförhandlat avtalet med Kinda 

kanal, vilket har gett oss en högre intäkt retroaktivt för 2009. Minskning av semesterskulden har också positiv 

inverkan på resultatet. 

Avvikelse i förhållande till det budgeterade beror på överföring av upphandlingsverksamheten till 4:e storstadsregionens 

kommunalförbund. Denna förändring förklarar även minskningen av kostnader och intäkter i förhållande 

till föregående års bokslut. Det förbättrade resultatet beror på ökade intäkter både externt och internt. 


Nämndernas VB 2009

31 



Totalt sett redovisar Personalstrategisk verksamhet ett negativt resultat med 722 tkr efter det att omställningsmedel 

för UKFF (överskott med 1 800 tkr) samt SKTF arbetstidsförkortning (överskott med 614 tkr) avräknats. 

Underskottet prognostiserades i oktober uppföljningen. Orsaken är dels att kostnaden för Fackliga aktiviteter 

samt kostnaden för Löne- och personaladministrationen 2009 är högre än budgeterat. 

Uppdragsfinansierad verksamhet HR 

Överskott på 350 tkr beror i första hand på en ökad efterfrågan av våra tjänster verksamhetsstyrning och 

grupputveckling där HR har genomfört ett antal stora uppdrag under året. För Socialkontorets räkning har HR 

utbildat 250 anställda i fem moduler i coachande medarbetarskap. HR har också haft flera stora uthyrningsuppdrag 

där HR har hyrt ut personalsekreterare till förvaltningar och personaladministratör till kommunal friskola. 

Uppdragsfinansierad verksamhet Förhandling 

Verksamheten redovisar ett överskott med 213 tkr som beror på fler utförda uppdrag än budgeterat. 

Kommunikation och medborgarkontakt 


Verksamheten redovisar ett överskott beroende på att ökade kostnader för ett utvecklat Medborgarkontor i City 

faller ut först under 2010 samt att restriktivitet vad gäller utvecklingsinsatser inom ramen av ”Kontakt Linköping” 

i syfte att användas under 2010. 

Uppdragsfinansierad verksamhet Informationskontor 

Informationskontoret redovisar ett positivt resultat med 881 tkr. Det beror på vakanta tjänster samt restriktivitet i 

vad gäller kompetensutveckling och övriga aktiviteter. 

Näringslivsåtgärder och marknadsföring 

Näringslivsåtgärder 

Underskottet inom verksamheten härrör sig till uppsägningen av avtalet mellan Saab och kommunen avseende 

flygplatsen. Avtalen omfattar dels årlig ersättning för flygplatsdrift dels en annuitetsberäknad ersättning för åtgärder 

på flygplatsen i form av banbreddning m.m. som genomfördes 2001. Enligt avtalet skall slutreglering ske 

av resterande kapitalkostnader för banbreddning m.m. när avtalet sägs upp dock senast 2015-12-31. Resterande 

kostnader uppgår till 51 100 tkr och är uppbokade i bokslutet. 

Kommungemensam verksamhet 

Information 

Informationsverksamheten redovisar ett underskott med 272 tkr vilket härrör sig till kostnader för Linköpingsposten 

som inte fullt ut ryms inom ram. Prognosen i oktober var 280 tkr i underskott. 

Säkerhet 

Säkerhetsverksamheten redovisar ett överskott med 1 100 tkr för 2009. Huvuddelen av överskottet återfinns på 

kontot för skadekostnader som varit lägre än beräknat, då antalet större skador varit få under 2009, samt att skaderegleringsprocessen 

sträcker sig över flera budgetår. 

Ärendehantering 

Kostnaderna för utveckling av det nya ärendehanteringssystemet har under året varit lägre än budgeterat. Hittills 

har inriktningen varit att så långt möjligt använda standardversionen av systemet utan några omfattande kundanpassningar. 

Från och med 2009-11-01 finns ett ramavtal med extern konsult och arbetet med utveckling av 

W3D3 har påbörjats. 


Nämndernas VB 2009

32 

Telefoni 

Verksamheten telefoni lämnar ett överskott på ca 1 350 tkr. Till största delen, ca 715 tkr, beror överskottet på 

budgeterade kapitalkostnader som inte behövt tas i anspråk under året. Nya investeringar i form av uppgraderingar 

av programvara och teknisk utrustning har genomförts under december månad varför detta kommer att 

påverka kapitalkostnader först under 2010. Drygt 330 tkr av överskottet beror på låga driftkostnader för växeln 

under 2009. Av de 200 tkr som finns avsatta för gemensamma upphandlingar av teletjänster inom Östsam har 

inte några medel behövt tas i anspråk under året. 

Uppdragsfinansierad verksamhet Stadsarkiv 

Stadsarkivet redovisar ett marginellt överskott med 116 tkr mot budget för 2009. 


Nämndernas VB 2009

33 

KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET 


Kommunstyrelsens förvaltning 

Förvaltningens måluppfyllelse är god och alla mål är uppnådda. Sjukfrånvaron har minskat från 12,5 dagar per anställd 

2008 till 10,9 dagar per anställd 2009, dvs. 1,6 dagar per anställd. Inom förvaltningen har alla medarbetare 

individuella utvecklingsplaner som kommer läggas in i ProCompetens. Samtliga chefer med 5 medarbetare eller fler 

och som ska genomgå grundläggande arbetsmiljöutbildning samt erhålla delegerat arbetsmiljöansvar har gjort det. 

Utbildning, kulturoch fritidsförvaltningen 

Sjukfrånvaron har fortsatt att minska sedan 2002. Jämfört med 2008 har sjukfrånvaron minskat från 17,91 dagar till 

16,93 dagar, dvs. 0,98 dagar per årsarbetare. Målet har nåtts till följd av ett antal olika insatser under årens lopp. 

Alla medarbetare inom förvaltningen ska ha en personlig utvecklingsplan och kontoren ska ha ett gemensamt kompetensutvecklingsprogram. 

Måluppfyllelsen är relativt god. Arbete pågår, men är inte helt slutfört, med en kommunövergripande 

strukturerad kompetens- och försörjningsanalys. 

De flesta gymnasiechefer, områdeschefer, rektorer, verksamhetschefer och motsvarande chefer har genomgått 

kommunens grundläggande arbetsmiljöutbildning. Måluppfyllelsen är relativt god. 

Omsorg och socialförvaltningen 

Måluppfyllelsen betecknas som god och målet avseende minskad sjukfrånvaro är uppfyllt 2009. Målet som gäller att 

alla medarbetare ska ha en personlig utvecklingsplan och att det ska finnas ett gemensamt kompetensutvecklingsprogram 

är inte helt uppfyllt under 2009, men beräknas kunna uppfyllas under första halvåret 2010. Inom förvaltningen 

pågår ett arbete med Pro Competence, vilket säkerställer att samtliga medarbetare har en individuell utvecklingsplan. 

Planerna revideras och uppdateras årligen. Under året har socialkontoret rekryterat gruppchefer. Målet om 

grundläggande arbetsmiljöutbildning har därför inte helt uppnåtts under året. Under första halvåret 2010 beräknas 

samtliga chefer ha genomgått kommunens grundläggande arbetsmiljöutbildning. 

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 

Målet är uppfyllt avseende sjukfrånvaron som har minskat från 9,9 dagar per årsarbetare 2008 till 7,5 dagar per 

årsarbetare 2009, dvs. 2,4 dagar per årsarbetare. Inom delar av förvaltningen finns personliga utvecklingsplaner och 

arbete pågår med att införa kommunens kompetensförsörjningsmodell, målet bedöms vara delvis uppfyllt. Målet att 

samtliga chefer ska ha genomgått kommunens grundläggande arbetsmiljöutbildning är inte uppfyllt. Två chefer 

inom förvaltningen har ännu inte genomgått utbildningen men detta kommer ske under början av 2010. 

- Kommunstyrelsens anställningsmyndighet - 

Nämndernas VB 2009

34 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 60 628 49 758 10 870 

Kostnader -324 323 -321 846 -2 477 

Planenliga avskrivningar -827 -788 -39 

Verksamhetens 

nettokostnad -264 522 -272 876 8 354 




Kommunbidrag 273 083 273 083 0 





Kommunstyrelsens förvaltning 52 003 54 205 2 202 


23 019 23 158 139 


110 168 113 322 3 154 


79 513 80 759 1 246 

Reservmedel, besparing 0 1 639 1 639 

Summa 264 703 273 083 8 380 

* Reservmedlen ovan avser det utrymme som tillskapats med 

anledning av restriktivitet 2009 för att användas 2010. 



2009 2009 2009 2008 


Inventarier 157 157 424 


Larmsystem 268 343 

Inventarier 88 198 185 


Inventarier 213 0 213 238 

Summa investeringar 726 0 911 847 


Anställningsmyndigheten redovisar ett preliminärt överskott med 8 380 tkr för 2009. I överskottet ingår en reserv, 

1 639 tkr, som avser det budgetutrymme som tillskapats gemensamt av förvaltningarna med anledning av restriktivitet 

under 2009 för att användas under 2010. 

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar ett överskott med 2 202 tkr för 2009. Överskottet beror på minskad semesterlöneskuld, 

återhållsamhet med utbildningar och resor och att budgeten för gemensamma kostnader inte har tagits i 

anspråk fullt ut. Jämfört med prognosen i oktober, 2 854 tkr, har resultatet försämrats med 652 tkr och beror på avtal 

som tecknats om avslutade anställningar med två chefstjänstemän. 

Utbildning, kulturoch fritidsförvaltningen redovisar ett överskott på 139 tkr år 2009. Överskottet återfinns främst 

inom kompetensutveckling, där kostnaderna är lägre än budgeterat. Personalkostnaderna visar ingen nämnvärd resultatavvikelse, 

trots 400 tkr i kostnader vid ett uppsägningsavtal. Vakanser, sjukskrivningar och återhållsamhet på 

tjänsteköp har givit lägre personalkostnader än budgeterat. 

Det samlade resultatet för Omsorg och socialförvaltningen visar ett överskott med 3 154 tkr för 2009. Intäkterna 

överstiger budget med 5 727 tkr och beror bland annat på ökad ersättning från Bildningsnämnden och tjänsteköp av 

personal från Socialnämnden. Kostnaderna visar en avvikelse med -2 573 tkr och beror framförallt på högre personalkostnader 

än budgeterat. 

Omsorgskontorets resultat visar ett överskott för år 2009 med 773 tkr och Socialkontoret redovisar ett överskott med 

2 381. Jämfört med den prognos som gjordes per den 31 oktober och som visade ett överskott med 2 768 tkr, är 

bokslutet en förbättring med 386 tkr. 


Nämndernas VB 2009

35 

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens redovisar en positiv avvikelse med 1 246 tkr (ca 1,5 % avvikelse). Inom 

förvaltningens kontor och avdelningar finns smärre avvikelser, både positiva och negativa. Bl.a. har några tjänster 

varit vakanta under del av 2009. Detta gäller bl.a. inom gemensam förvaltningsadministration, översiktsplanegruppen 

och inom bygglovskontoret. Sammantaget ger detta en positiv avvikelse på ca 900 tkr. Härtill kommer smärre 

avvikelser på övriga kostnader, personalsociala kostnader och lokaler på sammantaget ca 300 tkr. 

Resultatet 2009 bedöms inte påverka internbudget 2010 i någon större omfattning. 


Nämndernas VB 2009

36 

KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET 

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 


Effektmål 



och tillväxt 

Sjukfrånvaron ska minska med i 

genomsnitt en dag/årsarbetare 

jämfört med 2008. 


hushållning 

Alla medarbetare inom förvaltningen 

ska ha en personlig utvecklingsplan 

och kontoren ska 

ha ett gemensamt kompetensutvecklingsprogram 

som bygger på 

arbetsgivarens krav och de personliga 

utvecklingsplanernas 

redovisade behov. 

Samtliga chefer skall ha genomgått 

kommunens grundläggande 

miljöutbildning. 

Målet är uppnått. Under tiden 2009-01-01—12-31 var sjukfrånvaron 

inkl. tillfällig föräldrapenning i genomsnitt 10,9 dagar/anställd. 

Under motsvarande period 2008 var siffran 12,5 

dagar/anställd. 

Målet är uppnått. Alla medarbetare har individuella utvecklingsplaner 

som dessutom kommer läggas in i ProCompetens. 

Målet är uppnått. De chefer med 5 medarbetare eller fler som ska 

genomgå grundläggande arbetsmiljöutbildning för att erhålla 

delegerat arbetsmiljöansvar har nu gjort det. 

Grön 

Grön 

Grön 


Beskrivning 

En mindre justering i förvaltningens inre organisation 

har påbörjats. 

Anställningsmyndighetens högsta chefer deltar under 

2009 och 2010 i ett kvalificerat ledarutvecklingsprogram 

tillsammans med kollegor i Norrköping. 

Rekrytering vid pensionsavgångar. 

Medarbetarenkäten 2008. 

Pandemiplanering och sårbarhet. 

Uppföljning 

Under våren 2010 kommer en vakant chefstjänst inom 

förvaltningen att rekryteras och den inre organisationen 

därefter fullföljas. 

Utvecklingsprogrammet avslutas hösten 2010. 

Några av anställningsmyndighetens högsta chefer uppnår 

pensionsålder 2010-2011. Att rekrytera dessa nyckelpersoner 

är en prioriterad uppgift för KD. En rekrytering 

avslutas 2010 och en ytterligare förbereds under 

2010. 

Förslag till central åtgärdsplan har upprättats. Genomförandet 

av åtgärderna har påbörjats och till viss del 

även genomförts. Åtgärdsplaner per avdelning har 

påbörjats. 

Inför extraordinära händelser som t.ex. pandemi har 

förvaltningen identifierat sårbara processer och organiserat 

back-up-tjänster. 


Nämndernas VB 2009

37 

UTBILDNING, KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 


Effektmål 



och tillväxt 





hushållning 












Fortsatt minskning av sjukfrånvaron sedan 2002. Jämfört med 

2008 har sjukfrånvaron minskat från 17,91 dagar till 16,93 dagar, 

dvs. 0,98 dagar per årsarbetare. Målet är nått. 

Målsättningen har ändrats under året. Måluppfyllelsen är relativt 

god. Arbete pågår, men är inte helt slutfört, med en kommunövergripande 

strukturerad kompetens- och försörjningsanalys. 

Kompetenskartläggning är klar för cirka 65 % av de anställda 

inom Barn- och ungdoms verksamhet och cirka 25 % av de anställda 

inom Bildnings verksamhet. Kartläggningen är påbörjad 

inom Kultur- och fritid. 

Måluppfyllelsen är relativt god. De flesta gymnasiechefer, områdeschefer, 

rektorer, verksamhetschefer och motsvarande chefer 

har genomgått utbildningen. Nyrekrytering av chefer innebär i 

vissa fall att dessa ej hunnit genomgå utbildning. Dessa anmäls 

kontinuerligt till kommande utbildningar. 

Grön 

Gul 

Gul 


Beskrivning 

Utbildning, kulturoch fritidsförvaltningen är en stor 

förvaltning, som omfattar ca hälften av Linköpings 

kommuns verksamheter och anställda. En prioriterad 

fråga för kommande år är vidareutvecklingen av förvaltningens 

samordnade verksamhetsuppdrag och som 

en viktig del av hela Linköpings kommuns framtidssatsningar, 

enskilt och tillsammans med Norrköping i 

samarbetet Fjärde storstadsregionen. 

Uppföljning 

Ett gott samarbete sker inom Fjärde storstadsregionen 

med Norrköping gällande såväl barnoch ungdomsfrågor 

som bildningsfrågor. Storstadsprojektet inom naturvetenskap 

och teknik är ett sådant men även internationella 

projekt i Östsams regi har etablerats under året. 

Samverkan med Linköpings Universitet utvecklas 

ytterligare för att skapa den moderna lärdomsstaden, 

för Linköpings del, men också i samverkan med Norrköping. 


Nämndernas VB 2009

38 

OMSORG OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN 


Effektmål 



och tillväxt 





hushållning 











arbetsmiljöutbildning. 

Målet är uppfyllt. 

Målet är inte helt uppfyllt, men beräknas uppfyllas under 2010. 

En ny organisation infördes hösten 2009 och medförde nyrekrytering 

av ett antal chefer. Alla dessa har ej hunnit delta vid arbetsmiljöutbildning. 

Därför är målet delvis uppfyllt, men beräknas 

uppfyllas helt under 2010. 

Grön 

Gul 

Gul 


Beskrivning 

Ny organisation trädde i kraft från och med 

2009-09-01 vilket förväntades ge följande effekt: 

• Förstärka/bibehålla stödet till handläggarna i 

samband med organisationsförändringen 

• mer fokus på internt utvecklingsarbete/metodutveckling 

• säkra kvaliteten på utredningsarbetet 

Uppföljning 

Genom att ha ersatt gruppledare med gruppchefer har 

arbetsgivarrollen och ledarskapet tydliggjorts. Ett nytt 

forum har tillskapats för chefer där man arbetar med 

chefs- och ledarskapsfrågor. Tvärgrupper och temagrupper 

har tillskapats som ökat samverkan. 

Då förändringen nyligen genomförts, kommer utvecklingen 

att följas under 2010. 

Därutöver skall följande prioriteras 

• Prioritet till BBIC-utvecklingen 

• Förbättrad samverkan mellan olika arbetsgrupper 

inom socialkontoret 

Inom förvaltningen pågår ett arbete med Pro Competence, 

vilket säkerställer att samtliga medarbetare har 

en individuell utvecklingsplan. 

Genomförande av en förvaltningsspecifik medarbetarenkät 

under 2009. 

Anordnande av frukostföreläsningar med särskilt fokus 

på hälsobefrämjande åtgärder. 

Samlokalisering av omsorgs- och socialkontoret ska 

genomföras. 

Planerna revideras och uppdateras årligen. 

Enkäten genomfördes under hösten 2009 och resultatet 

ligger till grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Ett antal frukostföreläsningar har genomförts under 

året. 

Kommer att genomföras under våren 2010. 


Nämndernas VB 2009

39 

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 


Effektmål 



och tillväxt 





hushållning 












Målet är uppnått. 

Sjukfrånvaro 2009, dagar per årsarbetare 7,5. 

Sjukfrånvaro 2008, dagar per årsarbetare 9,9. 

Målet är delvis uppfyllt. 

Personliga utvecklingsplaner finns för delar av förvaltningen. 

Arbetet med införandet av kommunens kompetensförsörjningsmodell 

pågår. 

Målet är inte uppfyllt. 

Två chefer inom förvaltningen har ännu inte genomgått miljöutbildning. 

Detta kommer att ske under början av 2010. 

Grön 

Gul 

Röd 


Beskrivning 

Personal/medarbetare: 

Utbildning/kompetenshöjning. 

Medarbetarenkäten 2008. 

Kommunens kompetensförsörjningsmodell. 

Arbetsmiljö/jämställdhet/mångfald: 

Friskvårdsplan. 

Mål och handlingsplan för jämställdhet och mångfald. 

Uppföljning 

Gemensamma strategidagar har genomförts vid två 

tillfällen under året, i maj och i december. 

Jämställdhets- och mångfaldsföreläsning har genomförts 

under hösten. Utbildning i lagen om offentlighet 

och sekretess har också genomförts under hösten. 

Skriva handlingar till nämnd, ärendehantering m.m. har 

genomförs vid fyra tillfällen under våren. Härutöver 

har ut bildning på individnivå och på grupp/funktionsnivå 

genomförts. 

Förslag till central åtgärdsplan har upprättats. Genomförandet 

av åtgärderna i den centrala åtgärdsplanen har 

påbörjats och till viss del också genomförts. Åtgärdsplaner 

per avdelning/kontor har påbörjats. 

Införandet har påbörjats. Information till samtliga kontor/avdelningar 

har genomförts. Kompetensdiskussioner 

har påbörjats. 

En friskvårdsgrupp har bildats, ett förslag till hälsoplan 

har utarbetats och redovisats för ledningsgruppen. 

Information om upprättad plan lämnades till nämnderna 

före sommaren, sedan till KS för fastställelse våren 

2010. 


Nämndernas VB 2009

40 

Förvaltningsgemensamt systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Utveckling: 

Skapa och utveckla nätverk. 

Kartlägga, dokumentera och utveckla förvaltningens 

interna processer. Identifiera sårbara processer. 

Introduktion av nyanställda. 

Intern information. 

Internationellt samarbete. 

Kunder/medborgare: 

Kundtjänst. 

eTjänster. 

Information till allmänheten. 

Fokusgrupper. 

”Vi lovar” 

En årsagenda har redovisats i ledningsgruppen och i 

LSK under hösten. 

Bedömningen är att mellan 70-75% av medarbetarna 

ingår i någon form av nätverk eller motsvarande. 

Utvecklingsförslag har tagits fram för att skapa en 

enklare, snabbare och säkrare handläggning av detaljplaner, 

bygglov, fastighetsbildnig, miljöärenden och 

markupplåtelser. En del interna processer har kartlagts 

och dokumenterats för att åstadkomma dessa utvecklingsförslag. 

Inför extraordinära händelser som t.ex. en pandemi har 

förvaltningen identifierat sårbara processer och organiserat 

back-up-tjänster. 

En handlingsplan utifrån kommunens IT-enkät 2008 

har tagits fram inom förvaltningen. Handlingsplanen är 

godkänd och beslutad av förvaltningens ledningsgrupp. 

En checklista för introduktion har tagits fram. Information 

finns på Linweb. 

Information läggs kontinuerligt ut på Linweb- MOSinformationsplats. 

En internationell grupp finns etablerad inom förvaltningen. 

En aktivitetsplan för förvaltningens internationella 

arbete 2009 – 2010 har tagits fram och presenteras 

för ledningsgruppen. 

Förvaltningens kunder kan lämna synpunkter och ställa 

frågor inom förvaltningens samtliga områden alla vardagar 

mellan 08.00 – 17.00 via telefoni eller besök till 

förvaltningens kundtjänst. Under 2009 har samtliga 

kontors telefoniservice kopplats till den förvaltningsgemensamma 

kundtjänsten. 

Inom ramen för Kontakt Linköping har ett flertal förbättringsåtgärder 

genomförts, ex.vis ny webborganisation 

och ett antal etjänster har utvecklats. 

Under 2009 har bl.a. följande förbättringar genomförts: 

- genomgång av förvaltningens samtliga trycksaker 

- utgivning av nya trycksaker bl.a. inom bygglovsverksamheten 

-ny skyltning på förvaltningens husfasad 

-lansering av visualisering av Linköping inkl. vinterljus 

i 3D samt kontinuerlig information på Webben. 

Träffar med entreprenörer, byggherrar och konsulter 

har genomförts under hösten. Utvärdering av träffarna 

pågår. 

Den första etappen av ”Vi lovar” har lanserats i tidningar, 

radio och på kommunens webbplats. Nästa 

etapp släpps våren 2010. 


Nämndernas VB 2009

41 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 


Kostnader 64 639 63 700 939 59 576 8,5% 

Intäkter 12 636 9 495 3 141 10 658 18,6% 

Netto 52 003 54 205 -2 202 48 918 6,3% 


Kostnader 38 792 37 933 859 35 612 8,9% 

Intäkter 15 773 14 775 998 14 297 10,3% 

Netto 23 019 23 158 -139 21 315 8,0% 


Kostnader 122 867 120 294 2 573 122 042 0,7% 

Intäkter 12 699 6 972 5 727 11 110 14,3% 

Netto 110 168 113 322 -3 154 110 932 -0,7% 


Kostnader 99 031 99 275 -244 94 979 4,3% 

Intäkter 19 518 18 516 1 002 19 307 1,1% 

Netto 79 513 80 759 -1 246 75 672 5,1% 

Reservmedel, besparing 0 1 639 -1 639 0 0,0% 

Summa kostnader 325 331 322 841 2 490 312 209 4,2% 


Summa Netto 264 703 273 083 -8 380 256 837 3,1% 



Förvaltningen redovisar ett överskott med 2 202 tkr för 2009. Överskottet beror på minskad semesterlöneskuld, 

återhållsamhet med utbildningar och resor och att budgeten för gemensamma kostnader inte har tagits i anspråk fullt 

ut. Jämfört med prognosen i oktober, 2 854 tkr, har resultatet försämrats med 652 tkr och beror på avtal som tecknats 

om avslutade anställningar med två chefstjänstemän. Den ökade omsättningen mellan 2008 och 2009 beror på 

att personal som tidigare varit uppdragsfinansierade bytt organisatorisk enhet och blivit anslagsfinansierade inom 

förvaltningen. 


Utbildning, kulturoch fritidsförvaltningen redovisar ett överskott på 139 tkr år 2009. Överskottet återfinns främst 

inom kompetensutveckling, där kostnaderna är lägre än budgeterat. Personalkostnaderna visar ingen nämnvärd resultatavvikelse, 

trots 400 tkr i kostnader vid ett uppsägningsavtal. Vakanser, sjukskrivningar och återhållsamhet på 

tjänsteköp gav lägre personalkostnader än budgeterat. 


Nämndernas VB 2009

42 


Överskottet med 3 154 tkr för 2009 motsvarar en avvikelse med 2,4 % jfr med förvaltningens budget. Intäkterna 

överstiger budget med 5 727 tkr och kostnaderna visar en avvikelse med -2 573 tkr. Avvikelserna vad gäller intäkter 

beror bland annat på ökad ersättning från Bildningsnämnden och tjänsteköp av personal från Socialnämnden. Avvikelsen 

vad gäller kostnader beror framförallt på högre personalkostnader än budgeterat. 

Jämfört med den prognos som gjordes per den 31 oktober och som visade ett överskott med 2 768 tkr, är bokslutet 

en förbättring med 386 tkr. 

Omsorgskontorets resultat visar ett överskott för år 2009 med 773 tkr och Socialkontoret redovisar ett överskott med 

2 381 tkr. 

Överskottet inom omsorgskontoret beror på vakanta tjänster. Två av dessa tjänster har tillsatts under andra halvåret 

2009 och en tjänst kommer att tillsättas i februari 2010. 

Socialkontorets överskott beror framförallt på ökade intäkter. 

Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 

Förvaltningen redovisar en positiv avvikelse med 1 246 tkr. Inom förvaltningens kontor och avdelningar finns smärre 

avvikelser, både positiva och negativa. Bl.a. har några tjänster varit vakanta under del av 2009. Detta gäller bl.a. 

inom gemensam förvaltningsadministration, översiktsplanegruppen och inom bygglovskontoret. Sammantaget ger 

detta en positiv avvikelse på ca 900 tkr Härtill kommer smärre avvikelser på övriga kostnader, personalsociala kostnader 

och lokaler på sammantaget ca 300 tkr. 

Resultatet 2009 bedöms inte påverka internbudget 2010 i någon större omfattning. 


Nämndernas VB 2009

43 

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 


Överförmyndarnämndens mål för 2009 har i stort sett uppnåtts. I något fall har den tidsgräns på tre månader som 

finns för uppföljning i ärenden där någon väntar på att få en ställföreträdare förordnad, överskridits. Övriga mål 

har uppfyllts. 

Under året har nämnden arbetat målmedvetet med insatser för att rekrytera fler gode män och förvaltare. Insatserna 

har varit framgångsrika vilket lett till att nya ställföreträdare har tillkommit. Kön på personer som väntar 

på att få en ställföreträdare förordnad har reducerats väsentligt. Dock är det fortsatt svårt att hitta lämpliga ställföreträdare 

till huvudmän med omfattande behov och komplicerade livssituationer. 

Arbetet med utbildning och fortbildning av ställföreträdare har fortsatt, allt i syfte att höja kunskapsnivån för att 

på så vis öka kvaliteten i det stöd huvudmännen behöver och har rätt till. Nämnden har fortsatt arbetet med att 

utveckla stödinsatser till ställföreträdare för att göra uppdraget så attraktivt att nyrekrytering underlättas samtidigt 

som nuvarande ställföreträdare väljer att stanna kvar. 

Någon allmän höjning av arvodesnivåerna för ställföreträdare har inte kunnat genomföras under året, något som 

bedöms som angeläget. 


Nämndens mål har sin utgångspunkt i upprätthållande av en hög rättssäkerhet för huvudmännen. Granskningen 

av årsräkningar är en av nämndens viktigaste tillsynsåtgärder och det är viktigt för huvudmännen att granskningen 

sker skyndsamt. Att lång tid i efterhand reda ut eventuella frågetecken i redovisningen kan vara svårt. Dessutom 

är det av värde för huvudmännen att så snart som möjligt få besked om hur kostnadsansvaret för ställföreträdarens 

arvode ska fördelas mellan huvudmannen och kommunen. I målen finns också tidsgränser som anger hur 

snabbt kommunens handläggare skall agera i olika frågor. Även här avser målen att upprätthålla rättssäkerheten 

för dem som är i behov av god man eller förvaltare. Man ska skyndsamt få besked om vem som handlägger ett 

visst ärende och om det inte går att anordna ställföreträdarskap skall återkoppling ske till berörda inom föreskriven 

tid. Tidsgränsen i det sista målet har kortats från sex månader under 2008 till tre månader under 2009. Vid 

uppföljning av detta mål framkom att tidsgränsen på tre månader i något fall har överskridits. Den huvudsakliga 

orsaken är att det under året varit relativt hög personalomsättning vid överförmyndarenheten. Inskolning av ny 

personal och tillfälliga vakanser har medfört hög arbetsbelastning. Arbetssituationen vid överförmyndarenheten 

är dock fortsatt god och personalomsättningen har naturliga orsaker. 

- Överförmyndarnämnden - 

Nämndernas VB 2009

44 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 5 001 4 734 267 

Kostnader -14 854 -14 488 -366 


Verksamhetens 

Nettokostnad -9 853 -9 754 -99 



kommunbidrag -9 853 -9 754 -99 



kommunal verksamhet -99 0 -99 





Överförmyndarnämnden 505 535 30 

Förvaltare och Gode Män, totalt 5 497 5 368 -129 

Varav arvoden och ersättningar, netto 4 971 4 790 -181 

Varav resultatpåverkan föregående år 239 200 -39 

Varav övriga kostnader 287 378 91 

Överförmyndarenheten 3 851 3 851 0 

Summa 9 853 9 754 -99 


Det ekonomiska resultatet för överförmyndarnämndens samlade verksamhet uppvisar ett underskott på 99 tkr. 

Nämndens egen verksamhet ger ett överskott på 30 tkr, verksamhetsområdet Förvaltare och Gode Män ger ett underskott 

på 129 tkr och slutligen överförmyndarenheten uppvisar ett nollresultat. 

I Linköpings kommun betalar överförmyndarnämnden ut arvode, bilersättning och omkostnadsersättning till de 

ställföreträdare som är berättigade till och som vill ha ersättning för sina insatser. Kommunen betalar även in skatt 

och arbetsgivaravgifter till staten. Sedan år 2008 görs utbetalningen av arvodet och kostnadsersättningen under innevarande 

år, vid tre tillfällen. Bilersättning och eventuell extra ersättning för extraordinära insatser justeras efterföljande 

år i samband med granskningen av årsräkningen. Samtidigt beslutas om huvudmannen eller överförmyndarnämnden 

slutligt ska svara för kostnaderna för ställföreträdarens arvode och ersättning. Beslutet om kostnadsansvar 

baseras på huvudmannens ekonomiska förmåga. Bedömningen av den ekonomiska förmågan görs i 

enlighet med bestämmelserna i Föräldrabalken 12 kap 16§. Hänsyn tas både till huvudmannens inkomster och förmögenhet. 

I de fall huvudmannen ska svara för kostnaderna, helt eller delvis, skickar nämnden en faktura till huvudmannen. 

Då beslut om kostnadsfördelning fattas i efterhand går det inte att, under innevarande år, med säkerhet 

fastställa nämndens nettokostnader för verksamheten. Istället görs en bedömning av intäkterna, baserad på kostnadsfördelningen 

mellan huvudman och nämnd föregående år. 

Vid utgången av 2008 bedömdes intäktsnivån, dvs. huvudmännens del av kostnaderna, vara 52 % av bruttokostnaderna 

för arvoden och ersättningar. Detta grundade sig på utfallet 2007 då intäktsnivån var drygt 54 %. Under 

senare delen av 2009 visade det sig dock att bedömningen av 2008 års intäkter var ca 2 procentenheter för hög. Det 

innebar en ökad nettokostnad med 239 tkr som belastar 2009 års resultat. Efter framställan till kommunstyrelsen 

beviljades Överförmyndarnämnden ett tilläggsanslag på 200 tkr för att täcka det uppkomna underskottet. Ett antagande 

om varför intäktsnivån blivit lägre jämfört med tidigare år är att det ekonomiskt försämrade läget i samhället 

även påverkat huvudmännen och deras betalningsförmåga. 

I bedömningen av intäktsnivån för 2009 års verksamhet, utgår nämnden från att huvudmännen kommer att betala 

50 % av arvodeskostnaderna och kommunen resterande 50 %. 

I september beslutade nämnden om besparingar på 148 tkr netto, som en följd av sänkta skatteprognoser för kommunen. 

Nämnden beslutade att sänka sina kostnader genom att avstå från att genomföra planerade aktiviteter, utöver 

de som redan genomförts, såsom utbildning av gode män, extra stöd till ställföreträdare med svåra uppdrag, rekrytering 

av nya gode män och förvaltare samt utveckling av verksamhetssystemet Wärna. 

Antalet godmanskap och förvaltarskap vid 2009 års utgång är 25 fler än budgeterat. Ärendekön, det vill säga huvudmän 

och myndlingar som väntar på att få en ställföreträdare förordnad har minskat drastiskt till ca 10 st vid årets 

slut. Antalet ensamkommande flyktingbarn med god man var vid årsskiftet 23 st. 


Nämndernas VB 2009

45 

Överförmyndarnämndens internbudget för 2010 baseras på att huvudmännen svarar för 52 % av kostnaderna för 

arvoden och ersättningar till ställföreträdare och att nämnden svarar för resterande 48 %. Det motsvarar den nivå 

som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut om budget för 2009 - 2010. Om det under 2010 visar sig att intäktsnivån 

blir lägre än detta kommer överförmyndarnämnden att behöva tillskott av resurser alternativt genomföra 

ytterligare besparingsåtgärder. 

Under 2010 förväntas antalet ensamkommande flyktingbarn öka. Kostnaderna för arvoden och ersättningar i dessa 

ärenden ersätts till största delen av Migrationsverket. Kostnader för handläggning och administration ersätts dock 

inte utan blir en kostnad för kommunen. Ärendeutvecklingen kan också komma att påverka behovet av personal vid 

överförmyndarenheten. 

Ytterligare en faktor som kan påverka nämndens budget framöver är om ärendeutvecklingen skiljer sig från vad som 

antagits i budgetförutsättningarna. I budget finns en liten ärendeutveckling inräknad. Skulle ärendetillströmningen 

bli större än så, påverkar det nämndens kostnader. Redan utfallet per den siste december 2009 överskrider budgetvärdet 

för 2010. Även ärendenas komplexitet är en faktor som påverkar nämndens kostnader. 


Nämndernas VB 2009

46 



Effektmål 


Alla årsräkningar som inkommit 

i rätt tid och är kompletta skall 

vara granskade och arvodet utbetalt 

senast den 30 juni samma 

år. Målet följs upp i augusti. 

Inom 14 dagar från det att en 

ansökan/anmälan om god man/ 

förvaltare inkommit till enheten 

skall ett skriftligt besked om 

handläggare skickas till sökanden/anmälaren. 

Målet följs upp 

fortlöpande. 

Ansökningar/anmälningar om 

behov av god man/förvaltare som 

inte anordnats ställföreträdarskap 

inom 3 månader, skall följas upp 

genom att handläggaren kontaktar 

sökanden/anmälaren. 

Målet följs upp i december. 

Målet är uppfyllt. Alla årsräkningar avseende 2008 som inkommit 

i tid och varit korrekt ifyllda har granskats inom föreskriven 

tid. De årsräkningar som granskats senare har varit britsfälliga 

och/eller inkommit efter angivet datum. 


Från och med år 2009 har tidsgränsen ändrats från sex till tre 

månader. På grund av hög arbetsbelastning har den nya tidsgränsen 

överskridits i något fall. 

Grön 

Grön 

Gul 


Beskrivning 

Intensifiera arbetet med rekrytering av nya ställföreträdare. 

Höjda arvoden och ersättningar till ställföreträdare. 

Utveckla verksamheten ”Mötesplats” för ställföreträdare 

med komplicerade uppdrag. 

Förbättra servicen till ställföreträdare genom att erbjuda 

målgruppsanpassad utbildning och utveckla 

verksamheten vid överförmyndarenheten. 

Uppföljning 

Arbetet har varit framgångsrikt och resulterat i att nya 

ställföreträdare har engagerats. Det har lett till att kön 

av personer som väntar på att få ställföreträdare anordnad, 

har minskat. 

Någon höjning av arvoden och ersättningar till ställföreträdare 

har inte varit möjlig att genomföra under 

2009. 

Verksamheten söker ännu sina arbetsformer. Under 

året har grupphandledning för ställföreträdare prövats. 

Utvärdering av verksamheten visar att den varit uppskattad 

men formerna behöver ses över. 

Utbildningen för ställföreträdare har anordnats dels i 

form av studiecirklar, dels som storföreläsningar. Utvärderingar 

visar att studiecirklarna varit mycket uppskattade 

och kommer att utökas kommande år. Verksamheten 

vid överförmyndarenheten har fortsatt att 

utvecklas men i en något långsammare takt till följd av 

hög arbetsbelastning. 


Nämndernas VB 2009

47 

Verksamhetsmått 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 

Budgetavvikelse 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal godmanskap 999 985 14 960 906 4,1 % 

- därav godmanskap enl. 2 § LEB 23 

Antal förvaltarskap 61 50 11 47 40 29,8 % 

Antal förmynderskap* 492 480 12 515 529 -4,5 % 

Antal granskade årsräkningar 

937 - 917 870 2,2 % 

*Definitionen av förmynderskapsärenden: Legalt förmyndarskap, särskild förordnad förmyndare och särskilt förordnad vårdnadshavare. 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Överförmyndarnämnden 

Kostnader -505 -535 30 -507 -0,4 % 

Intäkter 0 0 0 0 

Netto -505 -535 30 -507 -0,4 % 

Förvaltare och Gode Män 

Kostnader* -10 498 -10 102 -396 -7 096 47,9 % 

Intäkter** 5 001 4 734 267 4 109 21,7 % 

Netto -5 497 -5 368 -129 -2 987 84,0 % 

Överförmyndarenheten 

Kostnader -3 851 -3 851 0 -3 864 -0,3 % 


Netto -3 851 -3 851 0 -3 864 -0,3 % 

Summa kostnader -14 854 - 14 488 -366 -11 467 29,5 % 

Summa intäkter 5 001 4 734 267 4 109 21,7 % 

Summa Netto -9 853 -9 754 -99 -7 358 33,9 % 

*I kostnaderna för Förvaltare och Gode Män år 2008 ingår en positiv resultatpåverkan från 2007 motsvarande 1 873 tkr. 

** I intäkterna för Förvaltare och Gode Män år 2008 ingår en negativ resultatpåverkan från 2007 motsvarande 328 tkr. I intäkterna för Förvaltare 

och Gode Män år 2009 ingår en negativ resultatpåverkan från 2008 motsvarande 239 tkr, där 200 tkr kompenserats med ett tilläggsanslag från 

Kommunstyrelsen, vilket ingår i budget 2009. 


Nämndernas VB 2009

48 


Det ekonomiska resultatet för överförmyndarnämndens samlade verksamhet uppvisar ett underskott på 99 tkr. 

Nämndens egen verksamhet ger ett överskott på 30 tkr, verksamhetsområdet Förvaltare och Gode Män ger ett underskott 

på 129 tkr och slutligen överförmyndarenheten uppvisar ett nollresultat. 

Överförmyndarnämnden 

För överförmyndarnämndens egen verksamhet redovisas ett överskott på 30 tkr. De kostnader som belastar nämnden 

är främst arvodeskostnader och övriga ersättningar till nämndens tre ledamöter och två ersättare, köp av interna 

tjänster (till största delen ekonomtjänster), tryck- och distributionskostnader för nämndhandlingar samt kostnader för 

kurser, konferenser och resor. Kostnaderna för arvoden och ersättningar är 44 tkr lägre än budgeterat medan köp av 

tjänster visar ett underskott motsvarande 18 tkr. Övriga kostnader är 4 tkr lägre än budget. 

Totalt kostar nämndens verksamhet 2009 i stort sett lika mycket jämfört med föregående år. Kostnaderna för kurser 

och konferenser är högre 2009 (14 tkr), vilket till stor del beror på att Föreningen för Sveriges Överförmyndares 

årliga konferens förra året var förlagd till Linköping, medan den i år var i Helsingborg. När det gäller interna tjänsteköp 

samt kostnader för arvoden och ersättningar är dessa oförändrade mellan åren, medan övriga kostnader är 

lägre 2009 än 2008. 

Förvaltare och gode män 

Inom verksamhetsområdet ”Förvaltare och gode män” redovisas de intäkter och kostnader som har att göra med 

arvoden och ersättningar till ställföreträdare samt utbildning, handledning och rekrytering av desamma. Även utveckling 

av verksamhetssystemet Wärna samt bidrag till Linköpings Godmans - och Förvaltarförening redovisas 

här. Verksamhetsområdet visar ett nettounderskott på 129 tkr jämfört med budgeterat belopp. På kostnadssidan är 

underskottet totalt 396 tkr. Arvoden och ersättningar till huvudmännen visar på ett underskott med 487 tkr och övriga 

kostnader ger ett överskott med 91 tkr. På intäktssidan finns ett överskott på 267 tkr, inkluderande en negativ 

resultatpåverkan från föregående år på 39 tkr. Följaktligen är nettoskillnaden mellan utfall och budget 90 tkr (negativ) 

exklusive resultatpåverkan från 2008. 

Intäkterna består till största del (cirka 93 %) av inbetalningar från de huvudmän som själva ska betala, hela eller 

delar av, sin ställföreträdares arvode och ersättningar. Detta görs året efter verksamhetsåret, eftersom man först 

måste granska huvudmannens deklaration för att se om denne har tillräcklig inkomst och/eller förmögenhet för att 

själv svara för dessa kostnader. Eftersom uppgifter om de faktiska intäkterna inte finns att tillgå görs en bedömning 

av verksamhetsårets intäkter som underlag för bokslutet. Om bedömningen senare visar sig vara för hög eller för låg 

medför det en negativ respektive positiv påverkan på kommande års resultat, s.k. resultatjustering från föregående 

år. I bokslutet för 2008 bedömdes intäkterna till 52 % av kostnaderna. Senare visade det sig att den korrekta siffran 

var 50 %. I bokslutet för 2009 finns till följd av detta en negativ resultatjustering från 2008 vilken till största delen 

kompenseras av det tilläggsanslag nämnden erhållit. 

I kolumnen ”Bokslut 2008” finns resultatjusterande poster för både intäkter och kostnader. Det beror på att tidigare 

års utbetalningsrutiner medförde att både kostnader och intäkter var preliminära i 2008 års bokslut. 

Resterande 7 % av intäkterna kommer från Migrationsverket för arvodeskostnader och ersättningar till gode män 

vars huvudmän är ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket ersätter kostnader fram till dess att barnen får 

permanent uppehållstillstånd. När barnen fått permanent uppehållstillstånd erhåller nämnden istället ersättning från 

Bildningsnämnden, vilken i sin tur får statsbidrag från Migrationsverket för dessa kostnader. 

Cirka 10 200 tkr (97 %) av bruttokostnaderna 2009 utgörs av arvoden och ersättningar till de gode männen och 

förvaltarna. Under 2008 utbetalades 8 334 tkr i arvoden och ersättningar, dvs. en ökning med 1 877 tkr från 2008 till 

2009. Ökningen fördelar sig enligt följande; 216 tkr av ökningen avser arvoden etc. för ensamkommande flyktingbarn, 

575 tkr beror på att man under 2009 betalat ut så kallade justeringar, dvs. bilersättningar samt ersättning för 

extraordinära insatser avseende 2008 och ungefär 400 tkr orsakas av att prisbasbeloppet, på vilket arvoden och kostnadsersättningar 

baseras, höjts (från 41000 kr 2008 till 42 800 kr 2009). De återstående 686 tkr är ökning av 

arvodeskostnader och kan förklaras av att det under 2009 varit ca 50 fler aktiva ärenden i kategorierna godmanskap 

och förvaltarskap, vilka är de som huvudsakligen arvoderas. Ökningen av antalet ärenden är bland annat ett resultat 

av att den tidigare kön i stort sett har arbetats bort och är nu nere på ca 10 ärenden. 


Nämndernas VB 2009

49 

Övriga kostnader är främst administrativa, relaterade till de tre årliga utbetalningarna till ställföreträdarna och faktureringen 

av huvudmännen. Även marknadsföringskostnader för att rekrytera nya ställföreträdare, utbildning och 

handledning av nya och befintliga ställföreträdare ingår här men på grund av besparingar har dessa begränsats så 

mycket som låtit sig göras. Dessa kostnader är 347 tkr lägre än 2008. 

Överförmyndarenheten 

Verksamhetsområdet ”Överförmyndarenheten” uppvisar ett nollresultat i nämndens bokslut. Överförmyndarenheten 

med sina 6,25 årsarbetare, utför allt operativt arbete på nämndens uppdrag. Enheten är en uppdragsfinansierad verksamhet 

inom kommunstyrelsens förvaltning. Inför 2009 gjordes en intern omfördelning av överförmyndarnämndens 

budget, vilken innebar att enheten fick ett tillskott på 200 tkr exklusive pris- och lönejustering. Detta för att ge enhetens 

personal goda förutsättningar att bibehålla och vidareutveckla det arbetssätt som etablerades under 2008. 

Under 2009 tilldelades överförmyndarenheten 13 tkr mindre i jämförelse med föregående år. Den minskade kostnaden 

2009 jämfört med 2008, beror på att överförmyndarnämnden under 2008 beslutade att bevilja enheten 461 tkr 

utöver det ursprungligt tilldelade beloppet för att ge enheten möjlighet att täcka negativa resultat från 2007 och 

2008. 


Nämndernas VB 2009

51 

VALNÄMNDEN 


Nämndens egna verksamhetsmål 

Alla röstberättigade i Linköping ska ha möjlighet att rösta i allmänna val och folkomröstningar. 

Valnämnden har under 2009 haft som mål att genomföra valet till EU-parlamentet med högre valdeltagande än 

förra gången. 


Valet till Europaparlamentet den 7 juni har genomförts enligt plan. 

Kostnaderna ryms inom nämndens egna medel. 

Valdeltagandet ökade till 50,5 %, att jämföra med 41,3 % år 2004. 


Även om man inte säkert kan hävda att det ökade valdeltagandet beror på valnämndens insatser så avser valnämnden 

att genomföra informationsinsatser i samma storleksordning även inför 2010 års val. Organisation och 

bemanning kommer att ha hög prioritet. Erfarenheterna talar för att förtidsröstningen i fortsättningen kommer att 

kräva betydligt större resurser, för att undvika besvärande köbildning och oacceptabel arbetsmiljö. 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 1 487 0 1 487 

Kostnader -2 329 -1 917 -412 


Verksamhetens 

nettokostnad -842 -1 917 1 075 





Valnämnden 842 1 917 1 075 

Summa 842 1 917 1 075 


kommunbidrag -842 -1 917 1 075 



kommunal verksamhet 1 075 0 1 075 

Nämndens verksamhet 0 0 0 



Årets resultat är 1 075 tkr bättre än budgeterat, främst beroende på statsbidraget till förtidsröstningen. 

Överföring av överskott från 2009 till 2010 

Årets överskott kan komma att behövas för att täcka ökade kostnader för 2010 års val. 

Inför 2010 måste beaktas att bemanningen i allmänna val till riksdag, kommun och landsting normalt är mer omfattande 

än i EU valet. 

Nödvändiga anpassningar av arvoden har uppskjutits till det kommande valet. 

Organisationen för förtidsröstningen har inte funnit sin slutliga utformning, varken i lokalhänseende eller med avseende 

på bemanning, vilket också förutses påverka framtida kostnaderna negativt. 

- Valnämnden - 

Nämndernas VB 2009

52 

VALNÄMNDEN 


Effektmål 

Att genomföra valet till EUparlamentet 

med högre valdeltagande 

än förra gången. 

Att täcka kostnaderna inom budget. 


Valdeltagandet ökade till 50,5 %, att jämföra med 41,3 % år 

2004. 

Resultatet blev ett överskott 

Grön 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Ökat valdeltagande genom ökade informationsinsatser. 

Organisation och bemanning. 

Översyn av valdistriktsindelningen utifrån kommande 

befolkningsförändringar. 

Valdeltagandet redovisas av Valmyndigheten. 

Utvärdering sker efter varje genomfört val. 

Översyn sker inför varje val. 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Valnämnden 

Kostnader -2 329 -1 917 -412 -55 

Intäkter 1 487 0 1 487 0 

Netto -842 -1 917 1 075 -55 


De totala kostnaderna är högre än budgeterat, men avser verksamhet som ska finansieras genom statsbidrag (förtidsröstningen). 

- Valnämnden - 

Nämndernas VB 2009

53 

ÄLDRENÄMNDEN 


Äldrenämndens viktigaste uppgift är att tillgodose behovet av äldreomsorg för personer över 65 år. Äldreomsorg 

kan dels omfatta hemtjänstinsatser och dels insatser i form av särskilt boende (vårdbostad). Måluppfyllelsen är 

god när det gäller hemtjänst. Alla som önskar hemtjänst erbjuds hemtjänstinsatser utifrån sina behov. Det finns 

inga väntetider för att få hemtjänst i form av personlig omvårdnad, boservice, trygghetslarm eller leverans av 

färdiglagad lunchmat. 

Måluppfyllelsen inom särskilt boende har ökat under 2009. Vid årets slut hade alla, med ett undantag, som ansökt 

och beviljats vårdboende erbjudits detta. 

Antalet personer som vårdats med kommunalt betalningsansvar på universitetssjukhuset har varierat under året. 

Sammantaget har kostnaderna varit lägre än budgeterat. 

Anhörigstöd i form av ett personligt samtal kan erbjudas av personal på Anhörigcenter inom 10 dagar. 

För att känna sig trygg att det finns äldreomsorg att få när behov uppstår bedriver kommunen en uppsökande 

verksamhet. Alla personer som fyllt 80 år under 2009 har erbjudits information genom informationsmöten eller 

personligt besök. Kommunens äldrelotsar kan nås varje vardag kl 09.00-15.00 för information. 

De flesta av nämndens mål visar en god måluppfyllelse men i ett par fall behöver förbättringar ske. Det gäller två 

mål, dels målet inom hemtjänsten att akut hjälp ska kunna erhållas inom 20 minuter i tätort och inom 40 minuter 

i glesbygd och dels målet om att den enskilde ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet. 

När det gäller målet om akut hjälp så har det vid nämndens platsbesök framkommit att det kan vara längre 

tid än som anges i målet. 

För målet som gäller antal personer som ger hjälp finns angivet att 80 % ska vara nöjda med det antal personer 

som ger hemtjänst. I nämndens enkät har 67 % angett att det är lagom många personer som ger hemtjänstinsatser. 

För att förbättra måluppfyllelsen kommer fortsatt utvecklingsarbete ske tillsammans med hemtjänstutförarna. 

Med stöd av statliga stimulansmedel pågår flera utvecklingsprojekt inom områdena demensvård, rehabilitering, 

kost, läkemedelsgenomgångar, äldrelotsverksamhet, vårdplanering på universitetssjukhuset och det sociala innehållet 

i vardagen. För 2009 har satsningar gjorts motsvarande en kostnad på ca 12 mnkr. 

- Äldrenämnden - 

Nämndernas VB 2009

54 


Antalet personer över 65 år har ökat med cirka 650 personer (2,8 %) under året. Antalet hemtjänstärenden och 

hemtjänsttimmar har inte ökat utan varit relativt konstant under året. Jämfört med 2008 har antalet timmar per 

brukare minskat. En tänkbar förklaring till detta kan vara att ”inträdet” i äldreomsorgen har förskjutits uppåt i 

åldrarna, dvs. man klarar sig utan kommunala insatser själv högt upp i åldrarna. Många anhöriga hjälper och 

stödjer sina närstående. Detta är oftast ett önskat val av den närstående. För att möta denna utveckling behövs ett 

lättillgängligt anhörigstöd. 

Antalet personer som vårdats med kommunalt betalningsansvar på universitetssjukhuset har varierat under året. 

Behov finns av en flexibel verksamhet med inriktning på återhämtning/rehabilitering efter sjukhusvistelse. 

Hushållsnära tjänster som innebär skattereduktion har införts. Det kan även äldre personer köpa. De hushållsnära 

tjänsterna är ofta desamma som tjänster som utförs som hemtjänst och skulle kunna påverka behovet av hemtjänstens 

boservice. Någon minskning av boservicen har dock inte märkts. Det är den personliga omvårdnaden 

som har minskat vid en jämförelse mellan 2008 och 2009. 

Under slutet av året öppnades ett nytt vårdboende i Ullstämma med 36 platser. Detta har ökat måluppfyllelsen 

inom området särskilda boenden. En annan orsak till att måluppfyllelsen ökat är att omsättningen på kommunens 

vårdbostäder ökat under året. Med omsättning avses antal vårdbostäder som blir lediga för ny boende. 

Att följa och mäta kvaliteten i verksamheten har förstärkts både lokalt och nationellt. Kommunens egna enkätundersökningar 

och jämförelser som görs i Sveriges Kommuners och Landstings rapport Öppna jämförelser 

redovisas på kommunens hemsida. Syftet är att underlätta ett eget val av utförare samt att stimulera till kvalitetsförbättringar. 

Överlag visar kommunens egna brukarundersökningar goda resultat. De förbättringsområden som 

framkommer rör framförallt möjlighet till promenader/aktiviteter samt tillgång till personal. 

I de nationella brukarundersökningarna som Socialstyrelsen genomför mäts kundnöjdhet genom s.k. nöjdkundindex 

(NKI). NKI för Linköpings kommun ligger något över genomsnittet i förhållande till riket och jämförbara 

kommuner. De tydliga förbättringsområden som framgår av såväl nationella som lokala undersökningar är möjlighet 

till promenader och aktiviteter inom äldreomsorgen. Äldrenämnden har förstärkt kraven inom dessa områden 

i de upphandlingar som skett under 2009 i syfte att förbättra kvaliteten. 

De insatser som sker med stöd av statliga stimulansmedel har inneburit en förstärkning och kvalitetshöjning 

inom flera olika områden. Projekt bedrivs inom områdena demensvård, rehabilitering, kost, läkemedelsgenomgångar, 

äldrelotsverksamhet, vårdplanering på universitetssjukhuset och det sociala innehållet i vardagen. Flera 

av projekten har en förebyggande och hälsofrämjande inriktning. För att utveckla och förbättra samverkan mellan 

kommunen och landstinget sker en del av projekten gemensamt, t.ex. mobilt demensteam och förstärkning av 

vårdplaneringsteam på universitetssjukhuset. 


Nämndernas VB 2009

55 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 236 249 236 124 125 

Kostnader -982 979 -1 011 217 28 238 

Planenliga avskrivningar -72 -1 593 1 521 

Verksamhetens 

nettokostnad -746 802 -776 686 29 884 




Kommunbidrag 776 921 776 921 0 



Nämndens verksamhet 



Bokslut 

Budget 


Äldrenämnden 1 281 1 783 502 

Köpta administrativa tjänster 5 516 7 552 2 036 

Äldreomsorg 736 928 764 399 27 471 

varav 

Särskilda boendeformer för 

äldre 443 675 461 685 18 010 

Hemtjänst (65 år -) 293 253 302 714 9 461 

Föreningsbidrag 3 170 3 187 17 

Summa 746 895 776 921 30 026 



2009 2009 2009 2008 

Inventarier Hagdahlska huset - Seniorcenter 194 -194 0 0 

Treserva, licenser 1 168 0 1 168 0 

Summa investeringar 1 362 194 1 168 0 


Äldrenämndens budget för 2009 är 776 921 tkr. Bokslutet visar ett överskott på 30 026 tkr, vilket motsvarar 3,9 % 

av nämndens budget. 

Sammanfattningsvis kan bokslutet, 30 026 tkr, förklaras av: 

• Inom nämndens egen verksamhet redovisas ett överskott, 502 tkr. Under året har det funnits en allmän 

återhållsamhet med nämndens utgifter. 

• Inom området köpta administrativa tjänster beräknas ett överskott, 2 036 tkr. Överskottet beror till stor del 

på att införandeprojektet av det nya avgifts- och verksamhetssystemet Treserva, som ska ersätta det nuvarande 

systemet Sofia Omfale, inte drivits hela året. 

• Inom äldreomsorgen redovisas ett överskott, 27 471 tkr, (3,6 % av budgeten). Detta fördelas med ett överskott 

inom området särskilda boendeformer för äldre med 18 010 tkr (3,9 %) och ett överskott inom området 

hemtjänst, 9 461 tkr (3,1 %). 

Särskilda boendeformer för äldre 

Inom området särskilda boendeformer för äldre består avvikelsen, 18 010 tkr, av ett överskott på kostnadssidan 

på 13 522 tkr och ett överskott på intäktssidan med 4 488 tkr. 

Avvikelsen när det gäller kostnaderna beror på lägre priser i avtalen med utförarna på ett antal vårdbostäder, 

försenad utbyggnad av vårdbostäder, lägre beläggning och lägre betalningsansvar för utskrivningsklara 

patienter. När det gäller intäkterna så beror avvikelsen i huvudsak på högre kostintäkter än budgeterat 

(kostavgifterna höjdes 1 maj 2009). 

Hemtjänst 

Inom hemtjänsten är överskottet 9 461 tkr. Överskottet hänförs till i huvudsak lägre kostnader än budgeterat 

till följd av färre antal hemtjänsttimmar. Vidare har den nya verksamheten med äldrelotsar som finns 

budgeterad finansierats med statliga stimulansmedel. Kostnaderna för avskrivningar och räntor har varit 

lägre än budgeterat till följd av att investeringen i ett tidsregistreringssystem har försenats. 

Antalet hemtjänsttimmar är budgeterade till 825 800 för 2009. Utfallet blev 800 400, en avvikelse på 

25 400 timmar (3,1 %). 

• För området föreningsbidrag redovisas ett mindre överskott, 17 tkr (0,5 %). 


Nämndernas VB 2009

56 




Effektmål 


och tillväxt 

Utbudet av och tillgängligheten 

till e-tjänster inom äldreomsorgen 

ska öka. 


Alla utförare inom äldrenämndens 

ansvarsområde ska bidra till 

miljöförbättringar och årligen 

redovisa vidtagna åtgärder. 


Utbudet av e-tjänster har ökat under året. Exempel på e-tjänster 

är möjlighet att själv beräkna hemtjänstavgift, att kunna söka 

alternativ inom vårdboenden och utförare av hemtjänst samt att 

kundenkäter redovisas per vårdboende/utförare för att underlätta 

ett eget val av äldreomsorg. Möjlighet har införts att via webben 

lämna synpunkter och klagomål. Genom att alla verksamheter 

(kommunala och alternativa/privata utförare) presenteras på 

hemsidan linkoping.se så underlättar det för medborgarna att ta 

kontakt med verksamheten direkt via webben. 

Målet är delvis uppfyllt. Av de 157 enheter/arbetsplatser som 

arbetar utifrån handboken ”Omsorg om miljön” har 112 godkänts, 

28 arbetsplatser är inte helt godkända. För att vara godkänd 

skall man arbeta med 10 olika miljöåtgärder. De som inte är 

helt godkända har inte kommit upp i 10 åtgärder. 17 enheter/arbetsplatser 

har inte fullgjort eller påbörjat sitt uppdrag 2009. 

Grön 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Förstärkt kvalitetsuppföljning genom nämndens egen 

internkontroll och genom brukarundersökningar. 

Äldrenämnden har beslutat att upphandla äldreomsorgsverksamhet 

till fastställt pris. Utslagsgivande för 

upphandlingen blir den kvalitet som utlovas. Viten har 

införts för utförare som inte håller det som utlovats. 

Nämndens egen internkontroll har skett genom olika 

uppföljningar. Uppföljning har skett av verksamheten 

vid vårdboendet Gröna Gården. Genomförande och 

verkställighet av eget val vid servicehusen som inneburit 

att basansvar, lunchservering och fritidsverksamhet 

har upphandlats var för sig och som kan innebära att 

olika utförare arbetar i samma servicehus. Uppföljning 

har skett vid några servicehus av hur detta har genomförts. 

Uppföljning har även skett av hur utförarna dokumenterar 

olika insatser, t.ex. promenader. 

Äldrenämnden har redovisat brukarundersökningar för 

hemtjänst, vårdboende, anhörigstöd, dagvård, växelvård 

och rehabiliteringsinsatser 2009. Uppföljning har 

skett av samtliga teleslingor i servicehus. Pensionärsorganisationerna 

har följt upp kost och måltidsmiljö vid 

servicehusens lunchserveringar. Samtliga uppföljningar 

har redovisats till äldrenämnden. 

Månadsvis uppföljning/kontroll av inrapporterade 

hemtjänsttimmar i verksamhetssystemet. 

Äldrenämnden har upphandlat 410 vårdbostadsplatser 

och 5 servicehus (basansvar, fritidsverksamhet och 

lunchservering) . 

Kvaliteten för brukarna har höjts bl.a. beträffande möjlighet 

till utevistelse och aktiviteter vid dessa enheter. 


Nämndernas VB 2009

57 

Beskrivning 

Enkelt avhjälpta hinder vid servicehus och vårdbostäder. 

Uppföljning 

Möte har skett med de kommunala bolagen för att 

påtala vikten av att inventera och vidta åtgärder när det 

gäller enkelt avhjälpta hinder. LKF har sammanlagt 

identifierat 20 stycken lokaler (servicehus och vårdbostäder) 

som de ska inventera och åtgärda. LKF har i 

dagsläget inventerat 2-3 servicehus men ska öka tempot 

inför 2010. LKF uppger att målet är att hinna inventera 

och åtgärda dessa 20 lokaler under 2010. 

Stångåstaden har gjort en inventering av servicehus 

(har 12 st) för ett antal år sedan och enkelt avhjälpta 

hinder är undanröjda i dessa. 

KÖPTA ADMINISTRATIVA TJÄNSTER 


Beskrivning 

Resurser har köpts in internt från Lokalplanering för 

att planera och samordna ombyggnad av hygienutrymmen 

inom framför allt kommunens vårdbostäder 

för att uppfylla arbetsmiljöverkets krav. 

Utveckling av att använda IT-stöd (Treserva) för informationsöverföring 

och förbättrad verksamhetsuppföljning. 

Nämndens ram har utökats med 3 600 tkr år 

2009, 3 650 tkr år 2010 och därefter 1 600 tkr/år för 

införandet av Treserva. Resterande kostnader finansieras 

inom nämndens ram. Från och med år 2011 minskas 

nämndens ram med 2 000 tkr för förväntad besparing/effektivisering 

med anledning av införandet av 

Treserva. 

Uppföljning 

Arbetet kommer att fortgå med ombyggnationer fram 

till 2012. Flera hygienutrymmen på vårdboenden har 

byggts om och arbetet pågår enligt den plan som tagits 

fram. 

En särskild projektgrupp arbetar sedan i maj 2009 på 

uppdrag av äldrenämnden med att införa och anpassa 

Treserva till kommunens behov. I detta arbete medverkar 

kommunens olika utförare. 


Nämndernas VB 2009

58 

ÄLDREOMSORG (HEMTJÄNST OCH SÄRSKILDA BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE) 


Effektmål 


Alla personer över 80 år ska 

årligen erbjudas information om 

kommunens service till äldre 

genom hembesök eller vid informationsmöten. 

Alla som erbjuds särskilt boende 

ska erbjudas detta inom tre månader. 

Hemtjänstpersonal ska vara tillgänglig 

dygnet runt alla dagar på 

året. Akut hjälp ska kunna erhållas 

inom 20 minuter i tätort och 

inom 40 minuter i glesbygd. 

Minst 90 % av brukarna ska vara 

nöjda med den insats de fått. 


Målet är uppfyllt. 1 578 personer över 80 år har bjudits in till 

informationsmöten om kommunens service till äldre. 393 har 

deltagit i dessa möten och 103 önskade och fick information 

genom hembesök. 

Målet är inte helt uppfyllt. Vid årsskiftet fanns det en person som 

väntat längre tid än tre månader. 

Vid äldrenämndens platsbesök framkommer ibland brister beträffande 

svarstid på larm. Under året har en central larmorganisation 

upphandlats. Mätningar av svarstid kommer att kunna redovisas 

mer kvalitetssäkrat. 

Målet är uppfyllt. I äldrenämndens brukarenkät inom hemtjänsten 

2009 har 91 % angett att de är mycket eller ganska nöjda vad 

gäller boservice och 94 % vad gäller personlig omvårdnad. 

I de brukarenkäter som redovisas för områdena vårdbostäder och 

rehabilitering, anhörigstöd och dagvård/växelvård anges nöjdhetstalet 

som ett indexvärde. Värdet 70 bedöms spegla en god 

kvalitet. 

Vårdboende har index 79 och anhörigstöd/dagvård/rehabilitering/växelvård 

har index 88. Högst betyg får bemötande och 

delaktighet. Med delaktighet avses självbestämmande och att 

personalen tar hänsyn till mina önskemål. 

Grön 

Gul 

Röd 

Grön 

Den enskilde ska få hjälp av så få 

personer som möjligt med hänsyn 

till vårdbehovet. I den årliga 

hemtjänstenkäten ska minst 80 % 

vara nöjda med antalet personer 

som ger hemtjänst. 

Kommunen ska tillhandahålla en 

sådan vård och omsorg i boendet 

att den enskildes önskemål om 

kvarboende till livets slut möjliggörs. 

Alla ska uppleva att det finns ett 

utbud av aktiviteter och platser 

för social gemenskap. 

Anhöriga till äldre som har behov 

av stöd ska kunna erhålla ett 

personligt stödsamtal inom 

10 dagar. 

Antalet allvarliga fallolyckor ska 

minska med 10 % i förhållande 

till föregående år. 

De områden som får lägst betyg i mätningarna är promenader/fritidsaktiviteter 

och tillgänglighet till personal. 

Målet är inte uppfyllt. I äldrenämndens brukarenkät inom hemtjänsten 

2009 har 67 % angett att det är lagom många. 

Målet är delvis uppfyllt genom att i huvudsak all äldreomsorgspersonal 

har genomgått basutbildning i palliativ vård i samverkan 

med landstinget. För att kunna ge avancerad och omfattande 

hemsjukvård krävs att samverkan mellan kommunen och Landstinget 

utvecklas. 

Målet är delvis uppfyllt. Utbudet av aktiviteter har ökat under 

2009 genom de satsningar som skett med statliga stimulansmedel. 

Hagdahlska huset - Seniorcenter har öppnats under året. 

Röd 

Gul 

Gul 

Målet är uppfyllt. Anhörigcenter kan ge stödsamtal inom 

10 dagar. Grön 

Målet är uppfyllt. Uppföljning av medicinskt ansvariga sjuksköterskor 

visar att antalet allvarliga fallolyckor har minskat mellan 

2008 och 2009 med 15 %. 

Grön 


Nämndernas VB 2009

59 

Effektmål 

Antalet tillbud gällande läkemedelshantering 

ska minska med 

20 % i förhållande till föregående 

år. 

Ett företagsammare Linköping 

Stimulera mindre företag att 

etablera sig inom hemtjänsten. 


Målet är uppfyllt. Uppföljning av medicinskt ansvariga sjuksköterskor 

visar att antalet allvarliga fallolyckor har minskat mellan 

2008 och 2009 med 20 % . 

Målet är uppfyllt. Under 2009 har 5 mindre hemtjänstföretag 

godkänts att utföra hemtjänst. 

Grön 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Informationsinsatser för att stimulera mindre företag. 

Tillsammans med utförare av hemtjänst arbeta med att 

förbättra måluppfyllelsen avseende svarstid på larm 

och antalet personer som ger hemtjänst. 

I samband med införandet av Eget val inom hemtjänsten 

beslutade äldrenämnden att införa en gemensam 

larmcentral för hela kommunen. 

Fortsatt utbyggnad av insatser inom äldreomsorgen 

såsom vårdbostäder, hemtjänstinsatser för att möta 

behov hos ett ökat antal äldre. 

Äldrenämnden stödjer genom projektet Iniciera nya 

och mindre företag att etablera sig inom äldreomsorgen. 

Fem mindre företag har blivit godkända att utföra 

hemtjänst och ett mindre företag har upphandlats för att 

bedriva dagverksamhet för demenssjuka. 

En central larmorganisation har upphandlats . Uppföljningen 

av svarstider för larm kommer därmed att förbättras. 

En gemensam larmcentral har upphandlats. Verksamheten 

drivs av SOS-Alarm. Under senare delen av 

hösten 2009 har alla trygghetslarm kopplats till SOS- 

Alarm. 

36 nya vårdbostadsplatser har öppnats i Ullstämma. 

Två nya ålderdomshemsplatser har tillkommit vid 

Vretaliden och två nya korttidsplatser har tillkommit 

vid Räknestickan. 

Omsättning, dvs. antal vårdbostäder som blivit lediga 

för ny boende, har ökat något under året. 

Förstärkt uppföljning och utvärdering utifrån tydliga 

kvalitetskriterier med tonvikt på ett brukarperspektiv. 

Under 2009 har inget klart samband mellan åldersutvecklingen 

och behov av hemtjänst och vårdboende 

kunnat ses. Antal personer som vårdats med betalningsansvar 

har varierat under året. För att möta ett 

över tid varierat behov av äldreomsorgsinsatser behövs 

olika flexibla insatser utvecklas t.ex. korttidsvårdsformer 

och anhörigstödsinsatser . 

Oanmälda platsbesök har genomförts vid två vårdboenden. 

Fördjupade verksamhetsbesök har genomförts vid tre 

vårdboenden. 

Platsbesök där äldrenämndens ledamöter deltagit har 

genomförts vid 8 verksamheter. 

Uppföljning har skett av att hemtjänstmottagarna får 

den hemtjänsttid som överenskommits och som man 

betalar avgift för. 

Kommunala pensionärsrådet har följt upp kvaliteten 

vid servicehusens lunchserveringar. 

Uppföljning och kontroll har skett av alla teleslingor. 

Resultatet av uppföljningen är positivt. Särskilt framhålls 

personalens goda bemötande. De brister och förbättringsområden 

som framkommer gäller tillgången 

till personal. 


Nämndernas VB 2009

60 

Beskrivning 

Förstärkt information och kommunikation i syfte att 

underlätta för enskilda personer att göra egna val. 

Ta fram förslag på hur nya former av boende för äldre 

kan tillskapas/utformas för att ge trygghet och social 

kontakt. 

Ökad samverkan mellan kommunen, primärvården och 

den slutna vården beträffande gemensamma vårdtagare 

med mycket omfattande och komplexa vård- och omsorgsbehov. 

Stöd till äldre personer med psykisk funktionsnedsättning 

behöver utvecklas. 

Åtgärder för att reducera kostnaderna för betalningsansvaret 

för utskrivningsklara patienter. 

Tillsammans med olika aktörer utveckla och stärka 

hälsofrämjande insatser och rehabiliteringsinsatser för 

äldre samt utveckla och stärka anhörigstödet. 

Uppföljning 

På kommunens hemsida finns en söktjänst för att underlätta 

att göra egna val. Brukarenkäter redovisas 

liksom länk till de nationella öppna jämförelserna. 

Möjlighet har införts att via webben lämna synpunkter 

och klagomål. Genom att alla verksamheter (kommunala 

och alternativa/privata utförare) presenteras på 

hemsidan linkoping.se så underlättar det för medborgarna 

att ta kontakt med verksamheten direkt via webben. 

Personlig information ges genom kommunens äldrelotsar. 

På Hagdahlska Huset Seniorcenter ges även personlig 

information av äldrelotsar. 

Äldrenämnden har genom information och seminarier 

stimulerat fastighetsägare att utveckla nya former av 

boende för äldre. Fastighetsägarna har visat intresse 

och utvecklingsprojekt pågår hos några fastighetsägare. 

Särskilda statliga investeringsmedel kan sökas av fastighetsägare 

för att bygga trygghetsbostäder. 

Samverkan sker bl.a. genom samarbetsorganet Samplan. 

Äldrenämnden har beslutat att utveckla en särskild 

enhet för personer med beteendemässiga och psykiatriska 

symptom vid svår demenssjukdom (BPSD). 

Vid Valthornsgatans äldreboende i Ullstämma som 

öppnats under 2009 finns 12 platser för äldre personer 

med psykisk funktionsnedsättning. 

Personer som vårdats på korttidsboende i väntan på 

vårdbostadsplats har i ökad utsträckning prioriterats till 

lediga vårdbostadsplatser. Syftet är att öka ”flödet” och 

öka tillgången på korttidsplatser för utskrivningsklara 

patienter. Betalningsansvaret har minskats under året. 

Med stöd av statliga stimulansmedel pågår flera satsningar 

för att höja kvaliteten i vården, t.ex: 

- Vårdhund vid demensboenden 

- Mobilt demensteam i samverkan med Landstinget 

- Utveckling av hemtjänstarbetslag med demensspecialisering 

- Resursförstärka det kommunala demensteamet 

(förenklad biståndshandläggning för demenssjuka 

samt erbjudande av timavlastning vid anhörigcenter) 

- Utveckling av Lärcenter inom demensvården 

- Utbildning i läkemedelshantering för vårdpersonal 

- Inköp av teleslingor och hörselhjälpmedel vid särskilda 

boenden 

- Ungdomshelger vid särskilt boende 

- Förstärkt vårdplaneringsteam vid US 

- Förstärkt uppföljning av hjälpmedelsförskrivning 

- Ökade sjukgymnastinsatser vid korttidsboenden 

- Kurator vid växelvården i Åleryd 

- Sex minigym vid kommunens servicehus 

- Utveckling av det sociala innehållet genom träffpunkter 

- Hagdahlska Huset - Seniorcenter 

- Äldrelotsar 

Uppföljning av samverkansavtal med Landstinget 

avseende rehabiliteringsinsatser. 


Nämndernas VB 2009

61 

Beskrivning 

Fortsatt utveckling av enskildas inflytande och delaktighet. 

Omsorgsinsatser skall i ökad utsträckning ges i 

form av överenskommelser i stället för genom myndighetsbeslut. 

Fortsatt kompetensutveckling för att underlätta personalförsörjning 

och säkra en god äldreomsorg. 

Översyn och analys av nuvarande avgiftssystem och 

kostavgifter. 

Planering för befarad pandemi. 

Uppföljning 

Två bokningsbara korttidsplatser har öppnats. Dessa 

erbjuds utan biståndsbeslut. Syftet är att underlätta för 

anhöriga som vårdar närstående att kunna få avlastning 

för att t.ex. genomföra en resa. 

Den statliga satsningen Kompetensstegen avslutades 

2008. Äldrenämndens budget innehåller inte några 

riktade medel för kompetensutveckling. Äldrenämnden 

ställer krav på att utförare som har avtal med kommunen 

skall kompetensutveckla sin personal. 

Samverkan sker med olika utbildningsanordnare. En 

ansökan har lämnats under 2009 för att bilda ett lokalt 

vård- och omsorgscollege i Linköping. Syftet är att 

stärka och fördjupa samverkan, förbättra förutsättningarna 

och anpassa kompetensutvecklingen utifrån verksamhetens 

och brukarnas behov. 

Analysen har genomförts och visar att Linköpings 

kommun tar ut lägre avgifter för hemtjänst än många 

andra kommuner. Trots det är Linköpings nettokostnad 

för äldreomsorg låg i jämförelse med andra kommuner. 

Äldrenämnden har beslutat att kostavgifter årligen ska 

justeras. Kostavgifterna har höjts under året och ett 

system för indexuppräkning har införts. 

Uppföljning har skett av äldreomsorgsutförarnas planering 

att klara de befarade störningarna och effekter som 

bedömdes kunna ske med anledning av den befarade 

pandemin. Utförarna har haft en god planering. Vaccinering 

av alla brukare på särskilda boenden har utförts 

av den kommunala hälso- och sjukvården i samverkan 

med primärvården. 


Nämndernas VB 2009

62 

Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer 

Jämförelse kostnad för äldreomsorg med standardkostnad 2003-2008 

Källa: SKL, Vad kostar verksamheten i Din kommun - Bokslut 2008. 

10,0 

5,0 

0,0 

Avvikelse % 

-5,0 

-10,0 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Linköping 

Jönköping 

Eskilstuna 

Västerås 

Örebro 

Norrköping 

-15,0 

-20,0 

-25,0 

Källa: SKL WebOr 

År 

Kommentar: Standardkostnaden för äldreomsorg är den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev 

verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella 

faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Linköpings kurva redovisas med fet stil. Linköping har den största 

avvikelsen av de sex kommunerna, -19 %, mellan den redovisade kostnaden för äldreomsorg och standardkostnaden. 

Samtliga kommuner, med undantag för Jönköping, visar en likartad utveckling mellan 2007 och 2008. 

Mellan 2007 och 2008 steg Linköpings redovisade kostnader i boksluten med 6,5 %. Detta kan jämföras med förändringen 

mellan 2006 och 2007 då kostnaderna steg med 3 % 


Nämndernas VB 2009

63 

Nettokostnad för äldreomsorg 2002 - 2008 kronor per invånare 65 år - w 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

10 000 

0 

Linköping Jönköping Eskilstuna Västerås Örebro Norrköping 

Källa: SKL WebOr 

Kommentar: Diagrammet visar sex kommuners nettokostnader för äldreomsorg (bruttokostnaden minus hyresintäkter, 

avgifter, riktade statsbidrag). Kostnaderna redovisas fördelade på åldersgruppen 65 år och äldre för åren 

2002–2008. Kostnadsjämförelser är svåra att göra rättvisande då det i två kommuners kostnader ingår kostnader 

för hemsjukvård i det ordinära boendet. Detta gäller för Eskilstuna och Örebro. 

Nöjdkundindex för vårdboenden och hemtjänst 

Källa: Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre 2008. 

Tabell 8 och 9. (Socialstyrelsen) 

Riket 

Örebro 

Västerås 

Norrköping 

Vårdboende 

Hemtjänst 

Linköping 

Jönköping 

Eskilstuna 

60 62 64 66 68 70 72 74 76 

Kommentar: Diagrammet visar att Linköpings kommun har ett nöjdkundindex som är högre eller lika med jämförbara 

kommuner. 


Nämndernas VB 2009

64 

SÄRSKILDA BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE 


Beskrivning 

I Allians för Linköpings program framgår att ”Vi avser 

att införa ett fritt val för särskilt boende”. 

Uppföljning 

Under 2009 har ett utredningsarbete pågått för att utreda 

hur kommunen skall upphandla vårdboenden enligt 

Lag om valfrihet (LOV) istället för enligt Lag om offentlig 

upphandling. (LOU). Genom att upphandla 

enligt LOV kommer inte återkommande upphandlingar 

att behöva ske. I utredningsarbetet behöver fastighetsjuridiska 

frågor belysas. Arbete bedrivs i samverkan 

med Sveriges Kommuner och Landsting. En särskild 

omständighet gäller hur äldrenämnden ska ”fördela” 

nuvarande vårdbostäder i en LOV-upphandling utan att 

detta ses som en oegentlig upphandling. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Sjukhemsboende, 

platser 397 403 -6 385 385 3,1 % 

Demensboende, 

platser 340 358 -18 340 340 0,0 % 

Ålderdomshem, 

platser 406 401 5 380 373 6, 8% 

Summa 1143 1 162 -19* 1 105 1 098 3,4 % 

Servicelägenheter 

för äldre 770 783 -13 780 800 -1,3 % 

Korttidsvård/växelvård, 

platser 85 83 2 83 90 3,6 % 

Dagvård, platser 67 67 0 67 67 0,0 % 

*Avvikelsen i förhållande till budget beror på att utbyggnaden vid Ekhults sjukhem har försenats. 


Nämndernas VB 2009

65 

Antal platser i vårdbostäder 2009-12-31 per utförare, procentuell fördelning 

Bräcke Diakoni 

8,3% 

Aleris Äldreomsorg AB 

3,7% 

Berzelii Vård och Omsorg 

AB 

3,0% 

KOSMO AB 

6,1% 

Leanlink 

41,6% 

Carema Äldreomsorg AB 

17,1% 

Attendo Care AB 

20,2% 

Under 2009 har verksamheten vid Gröna Gården (28 platser) övergått från KOSMO AB till Leanlink. Verksamheten 

vid Bantorget (50 platser) har övergått från Berzelii Vård och Omsorg AB till Leanlink. Verksamheten vid Solstickan 

(7 platser) har övergått från Attendo Care AB till Leanlink. Ett nytt vårdboende har startat på Valthornsgatan i 

Ullstämma (36 platser). Verksamheten drivs av Berzelii Vård och Omsorg AB. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal hemtjänstärenden/månad 

3 550 3 580 -30 3 460 3 330 2,6 % 

Antal hemtjänstärenden 

med timtid/månad 

2 300 2 320 -20 2 289 2 190 0,5 % 

Antal hemtjänsttimmar/månad 

66 700 68 817 1 175 69 915 66 780 -4,6 % 

Antal hemtjänsttimmar/ärende 

och 

månad 29,0 29,7 -0,7 30,5 30,5 -4,9 % 

Antal hemtjänsttimmar 

800 400 825 800 -25 400 839 000 801 400 -4,6 % 


Nämndernas VB 2009

66 

Äldrenämnden. Hemtjänsttimmar per utförare 2009, procentuell fördelning (800 400 tim) 

Ulrika Hemtjänst AB 

0,7% 

Aleris Äldreomsorg AB 

4,8% 

Mindre utf örare 

0,8% 

Attendo Care AB 

21,6% 

Leanlink 

42,6% 

Carema Äldreomsorg AB 

29,5% 

Under rubriken mindre utförare, vars andel av det totala antalet hemtjänsttimmar är 0,8 %, ca 6 400 timmar, återfinns 

Livskomfort, L & M Städservice, Östgöta Städ AB, RBL Städservice, GD Service, Veteranpoolen samt Rent 

Hem. 

FÖRENINGSBIDRAG 


Effektmål 


Föreningsbidraget ska medverka 

till att föreningar bedriver ett 

utåtriktat arbete, stödja aktiviteter 

för äldre som kan motverka 

ensamhet. 


Målet är uppfyllt. Av de 44 föreningar som erhöll föreningsbidrag 

2009 bedriver 39 föreningar verksamhet i varierande omfattning 

vid kommunens särskilda boenden. 

Grön 


Nämndernas VB 2009

67 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Äldrenämnden 

Kostnader -1 281 -1 783 502 -1 328 -3,5 % 

Intäkter 0 0 0 0 0 

Netto -1 281 -1 783 502 -1 328 -3,5 % 

Köpta administrativa tjänster 

Kostnader -5 516 -7 552 2 036 -2 776 98,7 % 


Netto -5 516 -7 552 2 036 -2 776 98,7 % 

Äldreomsorg 

Kostnader -973 027 -1 000 373 27 346 -1 000 660 -2,8 % 

Intäkter 236 099 235 974 125 232 829 1,4 % 

Netto -736 928 -764 399 27 471 -767 831 -4,0 % 

varav 

Särskilda boendeformer för äldre 

Kostnader -570 972 -584 494 13 522 -594 434 -3,9 % 

Intäkter 127 297 122 809 4 488 118 734 7,2 % 

Netto -443 675 -461 685 18 010 -475 700 -6,7 % 

Hemtjänst (65 år -) 

Kostnader -402 055 -415 879 13 824 -406 226 -1,0 % 

Intäkter 108 802 113 165 -4 363 114 095 -4,6 % 

Netto -293 253 -302 714 9 461 -292 131 0,4 % 

Föreningsbidrag 

Kostnader -3 320 -3 337 17 -3 227 2,9 % 

Intäkter 150 150 0 192 -21,9 % 

Netto -3 170 -3 187 17 -3 035 4,4 % 

Summa kostnader -983 144 -1 013 045 29 901 -1 007 991 -2,5 % 

Summa intäkter 236 249 236 124 125 233 021 1,4 % 

Summa Netto -746 895 -776 921 30 026 -774 970 -3,6 % 


Äldrenämndens nettokostnader är 28 075 tkr lägre 2009 jämfört med 2008. Detta motsvarar 3,6 %. 

Nämndens intäkter 2009 är något högre, 3 228 tkr, jämfört med 2008, men det är framför allt kostnaderna som är 

lägre. År 2008 var äldrenämndens kostnader 1 007 991 tkr. År 2009 var kostnaderna 983 144 tkr. Detta är en skillnad 

på 24 847 tkr vilket motsvarar 2,5 %. 

Inom området köpta administrativa tjänster redovisas en kraftig ökning 2009 jämfört med 2008. Detta beror på att 

här redovisas kostnader som sammanhänger med införandet av det nya avgifts- och verksamhetssystemet Treserva. 

De lägre kostnaderna inom äldreomsorgen beror på lägre priser i avtalen med utförarna på ett antal vårdbostäder, 

försenad utbyggnad av vårdbostäder, lägre betalningsansvar för utskrivningsklara patienter och inom hemtjänsten 

färre antal hemtjänsttimmar jämfört med 2008, cirka 38 600 timmar, vilket motsvarar 4,6 %. Antalet ärenden med 

timtid var 2009 i genomsnitt 2 301 ärenden per månad. Under 2008 var det 2 289 ärenden per månad, en ökning 

med 12 ärenden (0,5 %). 


Nämndernas VB 2009

69 

OMSORGSNÄMNDEN 


Omsorgsnämnden ansvarar för stöd, vård och behandlingsinsatser samt förebyggande insatser för familjer, barn, 

ungdomar och vuxna inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg. Omsorgsnämnden har även ansvar för 

personer med utvecklingsstörning, fysisk, psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt insatser i form av 

hemtjänst till personer under 65 år. Sammanlagt omfattas ca 6 000 personer av olika insatser. 

Nämndens uppföljning och utvärdering ur ett brukarperspektiv har under året förstärkts. Detta innebär olika aktiviteter 

såsom brukarenkäter, verksamhetsbesök, intervjuer med personal, ledning, brukare och gode män. Förstärkningen 

av nämndens arbete med uppföljning och utvärdering har medfört ökat fokus på kvaliteten för den enskilde. Redovisning 

av brukarenkäter och annan uppföljning är också ett bra verktyg för den enskilde i valet av insats och 

utförare. 

Måluppfyllelsen inom de flesta områden är god. Det finns dock några områden där måluppfyllelsen behöver förbättras. 

Måluppfyllelse inom området individ- och familjeomsorg visar att tillgängligheten till sociala stödinsatser är hög. 

Det finns dock några förbättringsområden att arbeta vidare med, bland annat att nå fler föräldrar med erbjudande om 

familjeprogram. Allt fler insatser utgår från kunskap och beprövad erfarenhet och nya behandlingsmetoder har implementerats 

under året. 

Inom verksamhetsområdet insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är samtliga 

mål uppfyllda. Flera personer har under året kunnat flytta från en gruppbostad till ett mer självständigt boende med 

fortsatt personalstöd. 

Inom verksamhetsområdet hemtjänst visar måluppfyllelsen brister och förbättringar behöver ske. Det gäller målet att 

akut hjälp ska kunna erhållas inom 20 minuter i tätort och inom 40 minuter i glesbygd och målet om att den enskilde 

ska få hjälp av så få personer som möjligt med hänsyn till vårdbehovet. När det gäller målet om akut hjälp så har det 

vid nämndens platsbesök framkommit att det kan dröja längre tid än vad som anges i målet. För att förbättra måluppfyllelsen 

kommer ett fortsatt utvecklingsarbete att ske tillsammans med hemtjänstutförarna. 

Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdena funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser och LASS-assistans) 

samt insatser för personer med utvecklingsstörning är relativt god. Målsättningen att alla som beviljas bostad med 

särskild service ska få erbjudande inom 6 månader uppfylls inte fullt ut. I vissa fall har det tagit längre tid beroende 

på brist på platser samt att den enskilde haft behov av boende med särskild inriktning. Målet att kunna erbjuda minst 

tre personer per år som deltar i daglig verksamhet arbete på öppna arbetsmarknaden är delvis uppfyllt. Under 2009 

var det en person som kunde erbjudas anställning på öppna marknaden. 

- Omsorgsnämnden - 

Nämndernas VB 2009

70 


Den förstärkta kvalitetsuppföljningen har bidragit till ökad kunskap om brukarnas uppfattning om kvaliteten i socialtjänstens 

insatser och vad som är viktigt för upplevelsen av en god kvalitet. Inom samtliga områden har brukarenkäter, 

fördjupade verksamhetsbesök samt platsbesök genomförts. Resultaten av genomförda brukarundersökningar 

visar i stort mycket positiva resultat med en hög grad av nöjdhet. Platsbesök och fördjupade verksamhetsbesök visar 

att utförarna i hög grad lever upp till fastställda krav i förfrågningsunderlagen. 

Inom området individ- och familjeomsorg, sociala stödinsatser, uppger 75 % av de svarande att insatserna lett till 

förbättringar i livssituationen. Bemötande, tillgänglighet och delaktighet är andra områden som ges goda omdömen, 

alla med index över 80. 

Samtliga verksamheter inom området insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning har i enkätundersökningar 

erhållit ett nöjdhetsindex över 70, där 70 bedöms spegla en god kvalitet. Det finns dock variationer vad gäller 

svarsfrekvens varför resultaten inte alltid är jämförbara mellan utförare och verksamheter. 

Inom verksamhetsområdet insatser för personer med utvecklingsstörning har fördjupade verksamhetsbesök genomförts 

i tre verksamheter samt 6 platsbesök har gjorts. Resultaten visar god uppfyllelse av omsorgsnämndens förfrågningsunderlag 

och en stor nöjdhet hos de brukare och gode män som deltagit. Under hösten 2009 genomfördes också 

brukarenkäter inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. Svarsfrekvensen var ca 60 %. Inom 

de flesta frågeområdena var de som svarade nöjda. Förbättringsmöjligheter finns inom området påverkan och självbestämmande. 

Synpunkter på för hög ljudnivå framfördes avseende flera dagliga verksamheter. 

Implementering av kunskapsbaserade metoder har gett resultat under året. Nya familjebehandlingsmodeller har 

införts och efterfrågan har varit stor. Vid verksamhetsbesök har familjer uttryckt att de uppskattar stödet de fått. 

Även när det gäller användande av bedömnings- och uppföljningsinstrument inom ungdoms- och missbruksvården 

har framsteg gjorts under året. Antalet deltagande i familje-/föräldraprogram har dock inte ökat under året vilket 

varit en målsättning. Under 2010 kommer med stöd av statsbidrag ytterligare satsningar att ske för att nå fler föräldrar 

och för att utveckla nya former av familjestöd. 

Under året har fler personer än planerat erhållit en plats på ett enskilt vårdhem för personer med psykisk funktionsnedsättning. 

Vid uppföljning av de enskilda vårdhemmen har internkontrollanterna särskilt noterat att boendestandarden 

inte uppfyller de krav som omsorgsnämnden fastställt för bostäder med särskild service i Linköping. Behovet 

av bostad med särskild service är fortfarande högre än tidigare bedömningar. För att möta behoven har även stödinsatser 

i eget boende förstärkts under året. 

När det gäller måluppfyllelsen att alla som beviljas bostad med särskild service ska få erbjudande inom 6 månader är 

det viktigt att enskilda personer erbjuds alternativ som motsvarar deras behov och inte enbart en ledig plats. Det 

finns boenden med olika inriktning och det är viktigt att behålla och utveckla detta för att kunna tillgodose enskildas 

behov på ett så bra sätt som möjligt. Att kunna erbjuda personer i daglig verksamhet arbete på öppna marknaden 

försvåras av det rådande arbetsmarknadsläget. 

Antalet hemtjänstärenden och hemtjänsttimmar har varit relativt konstant under året. 

Den genomförda brukarenkäten inom hemtjänsten omfattar personer både över och under 65 år och visar mycket 

hög nöjdhet. Personer under 65 år är dock något mindre nöjda jämfört med dem som är över 65 år. 


Nämndernas VB 2009

71 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 92 457 81 849 10 608 

Kostnader -909 267 -902 410 -6 857 


Verksamhetens 

nettokostnad -816 985 -820 735 3 750 

Finansnetto -351 -349 -2 



Kommunbidrag 821 084 821 084 0 



Nämndens verksamhet*) 2 2 


*) FoU-centrum 


Bokslut 

Budget 


Omsorgsnämnden 1 341 1 889 548 

Köpta administrativa tjänster 1 047 2 070 1 023 

FoU-centrum 1 922 1 922 0 

Individ- och familjeomsorg 220 404 222 021 1 617 

Insatser för personer med psykisk 

och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 

135 542 134 876 -666 

Hemtjänst (0 – 64 år) 36 585 36 754 169 

Funktionshindrade barn och 

vuxna (LSS-insatser) 31 143 30 287 -856 

Funktionshindrade barn och 

vuxna (LASS-assistans) 54 965 54 903 -62 

Insatser för personer med utvecklingsstörning 

330 089 332 130 2 041 

Föreningsbidrag 4 298 4 232 -66 

Summa 817 336 821 084 3 748 



2009 2009 2009 2008 

Ombyggnad kök Härnegatan 75 (gruppbostad) 175 0 175 0 



Omsorgsnämnden har för 2009 erhållit tilläggsanslag med 22 000 tkr för befarat underskott 2009. Bokslutet visar nu 

ett överskott på 3 748 tkr, vilket motsvarar 0,5 % av nämndens budget. 

Sammanfattningsvis kan bokslutet, 3 748 tkr, förklaras av: 

• Inom nämndens egen verksamhet redovisas ett överskott, 548 tkr. Det har funnits en allmän återhållsamhet 

med nämndens utgifter. 

• Inom området köpta administrativa tjänster beräknas ett överskott, 1 023 tkr. Överskottet beror till stor del 

på att införandeprojektet av det nya avgifts- och verksamhetssystemet, Treserva, som ska ersätta det nuvarande 

systemet Sofia Omfale inte drivits hela året. 

• För individ- och familjeomsorg finns ett överskott, 1 617 tkr (0,7 %). Underskott finns för särskilda avtal 

som avser öppenvårdsinsatser och inom Hvb-vuxna. Detta uppvägs genom att intäkterna är högre än budgeterat 

framför allt för statsbidrag som avser moms. Övrig avvikelse när det gäller intäkter, bland annat 

statsbidrag från Länsstyrelsen till olika projekt, motsvaras av ökade kostnader. 

• Inom området insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning redovisas ett 

underskott, -666 tkr (-0,5 %), som beror på högre kostnader för placeringar på enskilda vårdhem utanför 

kommunen. Dessa kostnader har till del kunnat uppvägas bland annat genom omförhandling av ett antal 

pågående avtal, mindre kostnader för utskrivningsklara patienter samt erhållet tilläggsanslag. Dessutom är 

intäkterna för statsbidrag och moms högre än budgeterat. 

• Inom hemtjänsten som omfattar personer under 65 år finns ett överskott på 169 tkr (0,5 %). Det budgeterade 

antalet timmar är 123 000 medan 119 000 timmar har utförts, en avvikelse på 4 000 timmar (3,3 %). 

Kostnaderna per utförd timme har varit något högre än budgeterat. Detta medför att överskottet blir lägre 

än vad som motsvaras av det lägre antalet utförda hemtjänsttimmar. 


Nämndernas VB 2009

72 

• Inom området funktionshindrade barn och vuxna (LSS-insatser och LASS-assistans) redovisas ett underskott, 

-918 tkr (-1,1 %) som i huvudsak beror på högre kostnader än budgeterat när det gäller ledsagarservice 

enligt LSS. 

• Inom området insatser för personer med utvecklingsstörning redovisas ett överskott på 2 041 tkr (0,6 %), 

som i huvudsak beror på högre intäkter (8 395 tkr) än budgeterat (intäkter från Migrationsverket, sålda 

platser till andra kommuner i länet och statsbidrag för moms). Kostnaderna överstiger budget med 6 354 tkr 

till följd av bland annat ökade vårdbehov och ökade kostnader för insatsen daglig verksamhet till följd av 

att fler personer får insatsen. 

• För området föreningsbidrag redovisas ett underskott, -65 tkr (-1,5 %). 

Till omsorgsnämnden hör den uppdragsfinansierade verksamheten FoU-centrum med en omsättning på 

2,6 mnkr. Finansiering sker från omsorgsnämnden med 1,9 mnkr. Övrig finansiering sker bl.a. med bidrag från 

deltagande Östgötakommuner. För verksamheten redovisas en liten avvikelse, 2 tkr. 


Nämndernas VB 2009

73 




Effektmål 


och tillväxt 

Antalet e-tjänster inom vård och 

omsorg ska öka så att den enskildes 

möjligheter till information, 

kommunikation och inflytande 

ökar. 

Alla enkelt avhjälpta hinder i 

lokaler där verksamhet bedrivs 

ska vara åtgärdade senast år 

2010. 


Minst 90 % av brukarna ska vara 

nöjda med den insats de fått. 

Fler insatser än idag ska utgå 

ifrån metoder som grundar sig på 

vetenskap och beprövad erfarenhet 

och där resultaten är mätbara. 


Omsorgsnämnden ska vid upphandling 

av verksamhet medverka 

till en förbättrad miljö. 


I och med lansering av hemsidan linkoping.se lanserades också 

en webbtjänst som gör det enkelt och lätt för medborgare att ta 

del av nöjdhetsindex om olika verksamheter inom stöd och omsorg. 

Det är också enklare att via webben lämna synpunkter och 

klagomål. Genom att alla verksamheter presenteras på linkoping.se 

underlättar det för medborgarna att ta kontakt med verksamheten 

direkt via webben. 

Träff har under 2009 skett med de kommunala fastighetsbolagen 

för att påskynda inventering och åtgärder avseende enkelt avhjälpta 

hinder i publika lokaler. En del hinder har avhjälpts och 

fortsättning kommer att ske under 2010. 

De brukarenkäter som genomförts under 2008 och vars resultat 

presenterats under 2009 uppvisar en hög grad av nöjdhet inom de 

flesta områden. Resultaten redovisas som index mellan 1 och 

100. Resultat över index 70 tyder på god kvalitet. 

När det gäller sociala stödinsatser och HvB för vuxna är resultaten 

index 90 respektive 83, medan index för stödbostäder ligger 

strax under 60. 

Under året har en evidensbaserad familjebehandlingsmetod implementerats 

(IHF) med stor efterfrågan och gott resultat. Bedömnings- 

och uppföljningsinstrumenten ASI/ADAD har använts 

i ökad utsträckning under året. 

Med stöd av statliga stimulansmedel för kompetensutveckling 

planeras utbildningsinsatser inom verksamhetsområdet psykiatri. 

Dessa insatser syftar till att öka kunskapen om evidensbaserade 

arbetsmetoder. 

Utbildningsinsatser har genomförts under året för personal inom 

missbruksoch beroendevården för att öka kunskapen om innehållet 

i de Nationella riktlinjerna inom missbruksvården, som 

Socialstyrelsen publicerat. 

Av de 157 enheter/arbetsplatser inom omsorgs- och äldrenämndens 

verksamheter som arbetar utifrån handboken ”Omsorg om 

miljön” har 112 godkänts, 28 arbetsplatser är inte helt godkända. 

För att vara godkänd skall man arbeta med 10 olika miljöåtgärder. 

De som inte är helt godkända har inte kommit upp i 10 åtgärder. 

17 enheter/arbetsplatser har inte fullgjort eller påbörjat 

sitt uppdrag. 

Grön 

Gul 

R 

Gul 

Grön 

Gul 


Nämndernas VB 2009

74 

KÖPTA ADMINISTRATIVA TJÄNSTER 


Beskrivning 

Det nuvarande avgifts- och verksamhetssystemet Sofia 

Omfale kommer att ersättas av ett nytt system, Treserva, 

som kommer att bli ett kommungemensamt system. 

Äldrenämnden är ägare av systemet. Systemet kommer 

att användas av omsorgsnämnden, äldrenämnden, 

socialnämnden och både kommunala och privata utförare. 

Logica (f.d. WM-data) är leverantör av både det 

gamla och det nya systemet. 

Uppföljning 

En särskild projektgrupp arbetar sedan i maj 2009 på 

uppdrag av äldrenämnden med att införa och anpassa 

Treserva till kommunens behov. I detta arbete medverkar 

kommunens olika utförare. 


Nämndernas VB 2009

75 

FOU-CENTRUM 


Effektmål 

FoU-centrum för vård, omsorg 

och socialt arbete ska genom 

samverkan mellan forskning och 

praktik stödja utvecklingen av 

kunskap, kompetens, metoder 

och verksamhet. Detta sker genom 

FoU-projekt (minst 4 nya 

per år), seminarier (minst 8 tillfällen 

per år), utbildningar och 

nätverksbyggande i samverkan 

med universitet, verksamheter, 

övriga FoU-kommuner, andra 

FoU-miljöer och relevanta utvecklingsprogram 

på regional, 

nationell och EU-nivå. 


FoU-Centrum har uppnått måluppfyllelse för verksamhetsåret 

2009. 

Nya lokala, verksamhetsanknutna FoU-projekt har etablerats. 

Pågående projekt har genomförts enligt uppgjord planering. 

Därutöver har ett antal projekt avslutats enligt plan med rapporter 

och seminarier. Under året 2009 har 13 FoU-rapporter och en 

arbetsrapport utgivits. Det är det högsta antalet utgivna rapporter 

under ett verksamhetsår sedan starten år 2000. 

Projektstödsseminarier (för att stödja etableringen av nya projekt) 

och projektseminarier (rapportering från pågående och 

avslutade projekt) har genomförts enligt planeringen. 

Vadstena kommun ansluter till FoU-Centrum fr.o.m. 1 januari 

2010. 

Under verksamhetsåret har ett samarbete etablerats med Nordlandsforskning, 

Bodö, Norge. Det innebär att bland annat att 

FoU-Centrum tillsammans med Nordlandsforskning påbörjat ett 

större FoU-projekt om barnfamiljer inom socialtjänsten. 

Under verksamhetsåret har arbetet påbörjats med att utveckla en 

ny FoU-strategi tillsammans med deltagande kommuner och 

Linköpings universitet. 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Genomföra seminarier för etablering av nya projekt 

och rapportering av pågående och avslutade projekt. 

Påbörja nya lokala och verksamhetsbaserade FoUprojekt. 

Påbörja etableringen av FoU-teman tillsammans övriga 

FoU-kommuner. 

Utveckla samarbetet med regional, nationella och 

internationella FoU-miljöer. 

Samtliga planerade 8 seminarier har genomförts. 

Beslut har fattats om att inleda 4 nya FoU-projekt. 

Samarbetsprojektet med Bodö ska utvecklas till ett 

FoU-tema om barn och familjer inom socialtjänsten. 

Ett FoU-tema är också i etableringsfasen rörande Lärande 

och kompetensutveckling inom äldreomsorgen. 

Under verksamhetsåret har samarbetet fördjupats med 

länets övriga FoU-miljöer inom hälsovård och välfärdsområdet 

fördjupats. Arbetet pågår att utarbeta en 

gemensam avsiktsförklaring och plattform för framtida 

samarbete. På nationell nivå är FoU-Centrum aktivt 

inom föreningen FoU Välfärd. Detta främjar spridning 

av FoU-resultat och nätverksbyggande som en del i 

FoU-verksamheten. På internationell nivå pågår samarbete 

med Dundee college, Skottland, och Nordlandsforskning, 

Bodö, Norge. Med båda dessa har FoU- 

Centrum samverkansavtal. Med Dundee pågår arbetet 

att färdigställa en ansökan till EU:s Leonardoprogram 

Transfer of innovations. 


Nämndernas VB 2009

76 

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 


Effektmål 


Antalet föräldrar som deltar i 

föräldraprogram ska öka. 

Kommunens medborgare ska 

kunna erhålla ett personligt rådgivningssamtal 

inom 10 dagar. 

Kommunens medborgare ska 

kunna få kontakt med verksamhet 

för rådgivning, stöd eller 

behandling under vardagar 

kl 08.00-17.00. 


Antalet föräldrar som deltar i föräldraprogram har varit oförändrat 

under 2008 och 2009, cirka 500 föräldrar. Målet är inte uppfyllt. 

De verksamheter som erbjuder rådgivningssamtal har alla kunnat 

ta emot för personligt rådgivningssamtal inom 10 vardagar. 

Alla verksamheter har kunnat nås under dagtid på vardagar. 

Röd 

Grön 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Omsorgskontoret har erhållit resursförstärkning för att 

genomföra förstärkt kvalitetsuppföljning. Denna innebär 

olika aktiviteter såsom brukarenkäter, verksamhetsbesök, 

intervjuer med personal, ledning, brukare 

och anhöriga. 

Under hösten 2008 genomfördes brukarenkäter inom 

öppenvården samt HvB-vuxna. Resultatet av enkäten 

presenterades i en rapport under våren 2009 och de 

huvudsakliga resultaten finns presenterade på kommunens 

hemsida. Frågorna berörde områden såsom bemötande, 

tillgänglighet, information och delaktighet. Enkäten 

innehöll också frågor om huruvida man fått hjälp 

att åstadkomma positiva förändringar och frågor om 

vad man anser vara viktigast när det gäller stödinsatser. 

Helhetsomdömet för sociala stödinsatser var index 90, 

vilket är ett mycket högt värde. Analysen bygger på att 

resultat med index 70 och däröver visar på en god 

kvalitet i verksamheten. När det gäller vård på behandlingshem 

för vuxna personer med missbruksproblem är 

index för helhetsomdömet 83, vilket också är ett bra 

resultat. Helhetsomdömet för stödbostäder för personer 

med missbruksproblem ligger dock på 57 i index, vilket 

är ett lågt resultat som kan förbättras. 

Omsorgskontoret har under 2009 genomfört två fördjupade 

verksamhetsbesök, dels på en stödbostad och 

dels vid en verksamhet i form av stöd i boende för 

personer med missbruksproblem. Både ansvarig personal 

och brukare har intervjuats och resultaten återkopplats 

till verksamheten och till omsorgsnämnden. 

Resultaten visar både att verksamheterna fungerar väl 

och att det finns förbättringsområden. 


Nämndernas VB 2009

77 

Beskrivning 

Arbete med tidiga, förebyggande insatser i samarbete 

bl.a. mellan skola och socialtjänst har varit ett prioriterat 

område. 

En del av det prioriterade arbetet har gällt utveckling 

av familjeprogrammen. 

Samarbetet mellan omsorgsnämnden och landstinget 

har varit en prioriterad fråga – det gäller både insatser 

för barn och unga och vuxna. 

Tillfällig förstärkning av öppenvården för att förebygga 

placeringar av barn och unga. 

Fortsatt uppmärksamhet på behov inom missbruksoch 

beroendevården på grund av ökad alkoholkonsumtion. 

Utveckling av lättillgängligt stöd och behandling 

är angeläget. 

Uppföljning 

Under 2009 har det skett en fortsatt utveckling av samarbetet 

i familjecentralerna, vilket bl.a. utmynnat i ett 

samverkansavtal kring Berga familjecentral. Samarbetet 

kring resursskolorna har utvecklats och utmynnat i 

en gemensam satsning på akutskola. En ansökan till 

Folkhälsoinstitutet gav positivt resultat, vilket innebär 

att kommunen kan fortsätta utveckla föräldrastödet i 

form av familjeprogram under 2010-2011. Detta arbete 

kommer att genomföras tillsammans med Linköpings 

universitet, landstinget och skola/barnomsorg. 

Informationsinsatser till alla skolområden har genomförts 

gemensamt mellan Råd och Stöd och socialkontoret 

för att ge personal inom skolan aktuell kunskap om 

olika stödinsatser och hur elever och föräldrar kan 

erhålla stöd. En broschyr om kontaktvägarna till socialtjänsten 

har utarbetats gemensamt av skolan och socialtjänsten. 

Under året har samarbete skett med landstinget inom 

ramen för SAMPLAN-grupper (samverkan i planeringsarbetet) 

bl.a. när det gäller barn och ungdomar och 

vuxna personer med missbruksproblem. 

Omsorgsnämnden har förstärkt insatserna i Ungdomsmottagningen 

(ytterligare en socialarbetare) under 

2009. Diskussion har inletts kring gemensam satsning 

på mottagning för familjer. Denna diskussion förväntas 

leda till konkreta förslag under 2010. 

Under 2009 har arbete också inletts för att utarbeta en 

gemensam policy gällande familjecentraler, gemensam 

mellan kommunen och landstinget. Detta har efterfrågats 

av personalen i familjecentralerna. 

Förstärkning av öppenvården har skett genom inrättande 

av fyra platser i s.k. övergångsboende för ungdomar 

på väg hem från HvB. Likaså har familjebehandlingsarbetet 

förstärkts, vilket inneburit att flera placeringar 

kunnat undvikas. Därutöver har under 2009 en flexibel 

resurs på Råd och Stöd prövats för att snabbt kunna 

möta upp behov som uppstår. Antalet placeringar på 

behandlingshem ligger cirka 2 000 vårddygn lägre än i 

bokslut 2008, vilket är en förändring på -9,2 %. 

Under 2009 har en gemensam upphandling av HvB för 

unga genomförts tillsammans med Norrköpings kommun 

och nio andra kommuner i Östergötland. Kraven 

på innehållet i HvB-vården har skärpts betydligt. 

Kommunerna arbetar nu gemensamt för att stärka uppföljningsarbetet 

av HvB-vård. 

Under året har antalet personer som sökt hjälp för sitt 

missbruk på bl.a. Beroendekliniken fortsatt att öka. Det 

är angeläget att utveckla öppenvården i enlighet med 

de nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevården. 

En särskild utbildningssatsning om riktlinjerna 

har genomförts under 2009. Utbildningen har riktats till 

alla utförare och socialkontoret och är ett led i att utveckla 

socialtjänsten så att den tar sin utgångspunkt i 

aktuell forskning. Implementeringen av bedömningsoch 

uppföljningsinstrumentet ASI/ADAD har fortsatt 

under 2009 och inneburit att allt fler bedömningar görs 

enligt denna modell både när det gäller vuxna och 

ungdomar med missbruksproblem. 


Nämndernas VB 2009

78 

Beskrivning 

Kvinnofrid – utveckling och uppföljning. 

Den enskildes möjlighet till självbestämmande och 

möjligheter att välja insats och utförare har varit en 

prioriterad fråga. Att utforma information som är tillgänglig 

för alla och som ger underlag för brukaren att 

göra egna val är en viktig förutsättning för detta. 

Det brottsförebyggande arbetet riktat till barn och 

ungdomar kommer att vidareutvecklas. 

En utveckling där fler insatser inom socialtjänsten 

grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet 

(evidensbaserad socialtjänst) och där brukarens, professionens 

och forskningens perspektiv tydliggörs och 

tas tillvara är angelägen. 

Uppföljning 

Kvinnofridsarbetet grundas på ett samverkansavtal 

mellan flera parter i centrala Östergötland. Statsbidrag 

under 2009 har möjliggjort satsningar på barn och 

ungdomar som bevittnat våld och förstärkta utbildningsinsatser 

för olika personalgrupper. Antalet kvinnor 

som erhåller stöd har successivt ökat. Ett led i 

kvinnofridsarbetet är försök med skyddat akutboende 

för kvinnor med missbruksproblem som också utsatts 

för våld. Det skyddade boendet öppnade i december 

2009 och har plats för 3 personer. Det är ett projekt 

under 1 år som helt drivs med stöd av statsbidrag. 

Under året har informationen på Linköpings kommuns 

hemsida linkoping.se förbättrats avsevärt. Den söktjänst 

som skapats (Hitta stödinsats) innebär att tillgången 

till information om vilka stödinsatser som erbjuds 

utvecklats. Det är nu enkelt att söka på målgrupp, 

typ av insats och utförare var för sig. Det finns sammanfattande 

verksamhetsbeskrivningar med länkar till 

utförarnas egna hemsidor där kontaktuppgifter finns för 

direktkontakt via webben. Antalet personer som tar 

direktkontakt via webben har ökat efter publiceringen 

av den nya hemsidan enligt uppgift från utförarna. 

Inom flera verksamhetsområden är det möjligt för den 

enskilde att välja utförare. 

En särskild satsning på insatser riktade till barn och 

unga under 15 år (som begått brott) och deras familjer 

har inletts under året. Detta innebär att alla 

barn/ungdomar som polisanmälts för brott kallas tillsammans 

med sina föräldrar inom 48 timmar. Även 

polis är närvarande vid första träffen. Alla föräldrar 

erbjuds stöd. Samarbetet mellan polisen och socialtjänsten 

inom ramen för detta arbete har fungerat 

mycket bra och man når genom detta arbetssätt alla 

barn/unga och deras föräldrar genom ett strukturerat 

arbetssätt. 

Under året har familjebehandlingsmodellen IHF (Intensiv 

hemmabaserad familjebehandling) implementerats. 

Flera familjer har erhållit stöd på detta sätt och erfarenheterna 

hittills är mycket goda. Även Funktionell familjeterapi 

erbjuds till familjer med behov av stöd. 

De evidensbaserade bedömnings- och uppföljningsinstrumenten 

ASI och ADAD används inom missbruksoch 

ungdomsvården. 

När det gäller familjestöd erbjuds program som t.ex. 

Komet och COPE som är kunskapsbaserade. 


Nämndernas VB 2009

79 


Kostnad (kronor per invånare) för individ- och familjeomsorg inklusive ekonomiskt bistånd 

2004 - 2008 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2 000 

1 000 

0 

Källa: SKL, WebOr 

Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro 

Kommentar: Ovanstående diagram visar hur Linköpings kommuns kostnader för individ- och familjeomsorg inklusive 

ekonomiskt bistånd förhåller sig till några andra större kommuner. Linköpings kostnader är lägre än flera av 

de kommuner som ingår i jämförelsen. Bedömningen är att Linköpings kostnader, utifrån kommunens struktur (befolkning 

m.m.) ska vara lägre. 

Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, individ- och familjeomsorg 2003 - 2008 

Källa: SKL, Vad kostar verksamheten i Din kommun - Bokslut 2008. Tabell 11 

25 

20 

15 

Avvikelse % 

10 

5 

Linköping 

Jönköping 

Eskilstuna 

Västerås 

Örebro 

Norrköping 

0 

-5 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

-10 

År 

Källa: SKL, WebOr 

Kommentar: Ovanstående diagram visar att alla kommunerna har haft en liknande kostnadsutveckling under 2008. 


Nämndernas VB 2009

80 


Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Hvb, ungdomar, dagar 20 403 21 660 -1 257 22 474 18 460 -9,2 % 

Kontaktfamiljer/personer, 

barn och ungdomar, 

årsplatser 165 185 -20 161 154 2,5 % 

Hvb, vuxna, dagar 36 467 34 185 2 282 35 195 32 905 3,6 % 

Kontaktfamiljer/personer, 

vuxna, årsplatser 

87 100 -13 93 96 -6,5 % 

Rådgivning, stöd- och 

behandlingsinsatser, 

hushåll 1 000 1 000 0 1 000 1 000 0,0 % 

Familjerådgivning, 

hushåll 520 515 5 515 400 1,0 % 

Familjestöd, hemterapeutinsats, 

familjer 500 300 200 300 300 66,7 % 

Stöd i boendet/stödboende, 

ungdomar 95 95 0 95 95 0,0 % 

Stöd i boendet, vuxna 160 160 0 160 160 0,0 % 

Stödboende, vuxna 50 50 0 50 50 0,0 % 

Stöd och arbetsträning, 

sysselsättning, 

vuxna 45 45 0 45 45 0,0 % 

Fältarbete, uppsökande 

och förebyggande 

insatser, timmar*) 7 800 9 500 -1 700 9 500 9 500 -17,9 % 

Socialt områdesarbete/familjecentraler, 

timmar 5 850 5 850 0 5 850 4 496 0,0 % 

*) Från fältverksamheten har medel motsvarande 1 700 timmar (1,3 årsarbetare) omfördelats till brottsförebyggande 

verksamhet. 


Nämndernas VB 2009

81 

INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK OCH NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 


Effektmål 


Alla som beviljas bostad med 

särskild service ska få erbjudande 

inom 6 månader. 

Minst två personer som bor i 

särskilt boende ska årligen flytta 

till ordinärt boende med 1:ahandskontrakt. 

Minst två personer som bor i 

särskilt boende ska årligen flytta 

till ordinärt boende med 2:ahandskontrakt. 


Under året har alla som beviljats bostad med särskild service 

kunnat erbjudas detta inom 6 månader. En person har väntat 

längre än 6 månader men har själv valt att tacka nej till erbjuden 

bostad. Målet är uppfyllt. är uppfyllt 

Tre personer har flyttat till ordinärt boende med 1:a-handskontrakt. 

Alla erhåller fortsatt stöd av personal. 


Två personer har under året flyttat till ordinärt boende med 

2:a-handskontrakt. Planering pågår för tre personer. 


Grön 

Grön 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Planering för fortsatt utbyggnad av bostäder med särskild 

service sker kontinuerligt där enskildas önskemål 

om mer självständigt boende vägs in. I omsorgsnämndens 

internbudget finns en utbyggnad med 10 platser 

2009 och ytterligare 10 platser 2010. Under åren 2011- 

2012 finns ytterligare 5 platser per år. 

Ny lagstiftning om öppen psykiatrisk tvångsvård trädde 

i kraft 2008-09-01. För att säkerställa en väl fungerade 

vårdkedja för personer som bedöms vara medicinskt 

utskrivningsklara från Rättspsykiatriska regionkliniken 

i Vadstena och psykiatriska kliniken i Linköping 

behövs gemensamma vårdplaneringsrutiner. 

För att stimulera deltagande i daglig verksamhet och 

sysselsättning infördes 2009 aktivitetsersättning. 

Landstinget och kommunen vill gemensamt förstärka 

samverkan avseende personer med instabila personlighetsstörningar 

och självskadebeteende. 

Under året har samtliga placeringar på enskilda vårdhem 

följts upp av omsorgs- och socialkontoret. Ett 

tiotal personer önskar flytta till Linköping. Rättspsykiatriska 

regionkliniken rapporterar att ca 3-5 personer 

per år kommer att skrivas ut med behov av insatser från 

kommunen. Genom att fem personer som bott i bostad 

med särskild service kunnat flytta till ordinärt boende 

har platser frigjorts varför personer som ansökt om och 

beviljats bostad kunnat erbjudas boende. 

I Tannefors har 6 platser tillkommit genom avtal med 

Frösunda LSS AB. Under året har ett 10-tal personer 

beviljats plats på enskilda vårdhem. 

En särskild vårdplaneringsrutin för öppen psykiatrisk 

och rättspsykiatrisk tvångsvård har utarbetats tillsammans 

med Landstinget. Rutinen omfattar även gemensam 

vårdplanering vid utskrivning enligt hälso- och 

sjukvårdslagen. 

Rutiner och regler för aktivitetsersättning har utarbetats. 

Vid årets slut erhöll drygt 100 personer aktivitetsersättning 

utifrån en individuell genomförandeplan. 

Under året har ett förslag till gemensam s.k. mellanvård 

utarbetats i samarbete mellan landstinget och 

omsorgs- och socialkontoret. 


Nämndernas VB 2009

82 

Beskrivning 

I syfte att tydliggöra ansvarsgränserna mellan kommunen 

och landstinget ska ett gemensamt informationsmaterial 

om respektive huvudmans resurser och verksamhet 

presenteras. 

Gemensamma informations-/utbildningsinsatser ska 

därefter genomföras till berörd personal. 

Omsorgskontoret har erhållit resursförstärkning för att 

genomföra förstärkt kvalitetsuppföljning. Denna innebär 

olika aktiviteter såsom brukarenkäter, verksamhetsbesök, 

intervjuer med personal, ledning, brukare 

och anhöriga. 

Kommunen och landstinget har överenskommit att 

gemensamt göra en ny inventering och analys av behov 

av åtgärder för personer med stora och varaktiga 

behov av insatser från såväl landstinget som kommunen. 

Målsättningen har varit att förstärka brukarinflytandet i 

verksamheter som riktar sig till målgruppen samt utveckla 

arbetet med brukarrevisioner. 

Uppföljning 

Arbetet med att presentera respektive huvudmans verksamhet 

och resurser har påbörjats på ledningsnivå. 

Under 2009 redovisades resultatet av brukarenkäter 

från nästan alla verksamheter som riktar sig till personer 

med psykisk funktionsnedsättning. Enkäterna innehåller 

ett 30-tal frågor som berör viktiga kvalitetskriterier 

såsom tillgänglighet, bemötande, delaktighet och 

information. Enkäterna innehåller även frågor om vad 

som är viktigt för att man ska känna sig nöjd och om 

insatserna lett till förbättringar för den enskilde. Sammanlagt 

besvarades 352 enkäter. Svarsfrekvensen varierade 

mellan 57 och 74 % beroende på verksamhet och 

utförare. På övergripande verksamhetsnivå är resultatet 

för helhetsomdöme index 75 för Bostad med särskild 

service, 81 för Daglig verksamhet och 85 för Stöd i 

boendet. Index över 70 bedöms spegla en god kvalitet i 

verksamheten. Många upplever förbättringar utifrån det 

stöd de fått. Resultaten redovisas både per frågeområde, 

verksamhet och utförare. 

Två fördjupade verksamhetsbesök har genomförts vid 

två gruppbostäder där ledning, personal och brukare 

intervjuats. Resultaten har återkopplats till verksamheten 

och redovisats till omsorgsnämnden. 

Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning 

har skjutits upp då Socialstyrelsen har åtagit sig 

att utarbeta ett IT-baserat stöd för en gemensam inventering 

för vilket många kommuner visat intresse. 

BIL (Brukare I Linköping) har genomfört brukarrevisioner 

på samtliga dagliga verksamheter. 


Nämndernas VB 2009

83 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Bostad med särskild 

service, personer 157 146 11 143 142 9,8 % 

Enskilda vårdhem, 

personer 37 27 10 26 29 42,3 % 

Daglig verksamhet 

och sysselsättning, 

platser 360 360 0 360 360 0,0 % 

Platser i arbetsinriktad 

verksamhet (Team 

Rehabilitering) 116 60*) 56 86 68 34,9 % 

Personligt ombud, 

antal personer 94 60 35 91 91 3,3 % 

Stödteam till personer 

med en långvarig 

psykisk funktionsnedsättning 

som bor i eget 

boende (PVH m.fl.) 305 350 -45 306 300 -0,3 % 

*) Ytterligare 30 platser finansieras av Samordningsförbundet. 


Nämndernas VB 2009

84 

HEMTJÄNST 0 – 64 ÅR 


Effektmål 



Hemtjänstpersonal ska vara tillgänglig 

dygnet runt alla dagar på 

året. Akut hjälp inom hemtjänsten 

ska kunna erhållas inom 

20 min i tätort och 40 min i glesbygd. 

Den enskilde ska få hjälp av så få 

personer som möjligt med hänsyn 

till vårdbehovet. I den årliga 

hemtjänstenkäten ska minst 80 % 

vara nöjda med antalet personer 

som ger hemtjänst. 


Stimulera mindre företag att 

etablera verksamhet inom hemtjänsten. 

Vid platsbesök framkommer ibland brister beträffande svarstid 

på larm. Under året har en central larmorganisation upphandlats. 

Mätningar av svarstid kommer att kunna redovisas mer kvalitetssäkrat. 

Målet är inte uppfyllt. I nämndens brukarenkät inom hemtjänsten 

2009 har 67 % angett att det är lagom många. 

Målet är uppfyllt. Under 2009 har 5 mindre hemtjänstföretag 

godkänts att utföra hemtjänst. 

Röd 

Röd 

Grön 


Beskrivning 

Informationsinsatser för att stimulera mindre företag. 

Tillsammans med utförare av hemtjänst arbeta med att 

förbättra måluppfyllelsen avseende svarstid på larm 

och antalet personer som ger hemtjänst. 

Uppföljning 

Genom projektet Iniciera stöds nya och mindre företag 

att etablera sig inom hemtjänsten. Fem mindre företag 

har blivit godkända att utföra hemtjänst. 

En central larmorganisation har upphandlats. Uppföljningen 

av svarstider för larm kommer därmed att förbättras. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal hemtjänstärenden/månad 

311 310 1 319 329 -2,5 % 

Antal hemtjänstärenden 

med timtid/månad 226 230 -4 226 242 0,0 % 

Antal hemtjänsttimmar/månad 

9 925 10 230 -305 9 370 8 600 5,9 % 

Antal hemtjänsttimmar/ärende 

och månad 43,8 44,5 -0,7 41,4 35,5 5,8 % 

Antal hemtjänsttimmar/år 

119 100 122 772 - 3 672 112 400 103 200 6,0 % 


Nämndernas VB 2009

85 

FUNKTIONSHINDRADE BARN OCH VUXNA (LSS-INSATSER) 


Effektmål 






Ofta kan erbjudande om bostad med särskild service ges inom 6 

månader. I vissa fall tar det längre tid. Det beror dels på tillgången 

av platser men också vilken typ av boende den enskilde behöver. 


Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Ett fördjupat och breddat samarbete med andra aktörer 

både inom kommunen och med landstinget bedöms 

vara en viktig framgångsfaktor för att kunna erbjuda 

ett samordnat stöd för människor med behov av stöd 

och omsorg. 

Flera satsningar med IT-lösningar pågår inom LSSområdet. 

Satsningarna syftar till stöd för information 

och uppföljning samt att öka den enskildes möjlighet 

till ett mer självständigt liv. 

Behov finns av att kvalitetssäkra redovisning och fakturering 

bl.a. av personlig assistans enligt LSS. 

I budget 2009 tillfördes medel för att införa habiliteringsersättning 

för personer med fysisk funktionsnedsättning 

som deltar i daglig verksamhet. 

Tillgänglighetsfrågor är ett prioriterat område. Det är 

angeläget att Linköping görs tillgängligt för alla medborgare. 

Alla lätt avhjälpta hinder i verksamhetslokaler 

ska vara åtgärdade senast 2010. 

Arbete pågår i Samplangrupper tillsammans med 

landstinget för att samordna insatser kring olika målgrupper, 

bl.a. insatser för personer med funktionsnedsättning. 

Under 2009 påbörjades införandet av ett nytt IT-baserat 

anhörigstöd, - Nosilia. Nosilia är en virtuell mötesplats 

för anhöriga, brukare och personal. Genom Nosilia får 

man möjlighet att komma i kontakt med personer som 

befinner sig i samma situation. Det ger möjlighet till 

erfarenhetsutbyte och stöd. På Nosilia kan medlemmarna 

kommunicera via videosamtal, chatt samt online 

telefoni. 

Upphandling pågår av system för insatsregistrering. 

Systemet kommer att användas bl.a. för rapportering av 

personlig assistans, ledsagarservice och avlösarservice. 

Målgruppen som får habiliteringsersättning har nu 

utökats till att omfatta även personer med fysisk funktionsnedsättning 

och tillhör LSS-personkrets. 

Möten har skett med de kommunala bolagen ang. inventering 

och åtgärder av enkelt avhjälpta hinder. LKF 

håller på att identifiera och åtgärda lokaler där behov 

finns. Stångåstaden har gjort en inventering och uppger 

att enkelt avhjälpta hinder har undanröjts. 

God tillgänglighet innebär också bra information samt 

att de sociala tjänsterna görs mer lättillgängliga. Omfattande 

arbete har gjorts under 2009 bl.a. med att 

förbättra kommunens hemsida. 


Nämndernas VB 2009

86 


1,20 

Andel (%) med en eller flera insatser enligt LSS, andel av invånare 0‐64 år 

2002‐‐2008 

1,00 

0,80 

0,60 

0,40 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

0,20 

0,00 


Kommentar: Här anges hur stor andel av kommunens befolkning i åldersgruppen under 65 år som erhåller en eller 

flera insatser enligt LSS. Linköping har ungefär lika stor andel personer med LSS-insatser som Eskilstuna, Västerås 

och Jönköping, vilket ligger något under riksgenomsnittet. 


Nämndernas VB 2009

87 


Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Servicebostad för 

yngre funktionshindrade, 

antal lägenheter 41 41 0 41 41 0,0 % 

Korttidshem, antal 

platser 6 6 0 6 6 0,0 % 

Korttidstillsyn för 

skolungdom över 12 

år, antal ungdomar 5 5 0 5 2 0,0 % 

Stödfamilj, antal personer 

som har insatsen 3 10 -7 7 7 -57,1 % 

Personlig assistans, 

antal personer som har 

insatsen 40 35 5 38 39 5,3 % 


antal beslutade timmar 54 000 65 300 -11 300 66 400 61 900 -18,7 % 

Kontaktperson, antal 

personer som har 

insatsen 32 35 -3 31 35 3,2 % 

Avlösarservice i 

hemmet, antal personer 

som har insatsen 46 60 -14 54 54 -14,8 % 

Avlösarservice i 

hemmet, antal beslutade 

timmar 14 200 16 000 -1 800 14 700 14 100 -3,4 % 

Ledsagarservice, antal 

personer som har 

insatsen 66 70 -4 72 66 -8,3 % 

Ledsagarservice, antal 

beslutade timmar 22 000 20 600 1 400 20 600 20 700 6,8 % 

Fritidsverksamhet för 

barn och ungdomar 

med neuropsykiatrisk 

funktionsnedsättning 6 6 0 6 6 0,0 % 


Nämndernas VB 2009

88 

FUNKTIONSHINDRADE BARN OCH VUXNA (LASS-ASSISTANS) 


Beskrivning 

Behov finns av att kvalitetssäkra redovisning och fakturering 

av personlig assistans enligt LSS. Se verksamhetsområde 

funktionshindrade barn och vuxna 

(LSS-insatser). Verktyg för tidsregistrering och fakturering 

kan användas vid personlig assistans enligt både 

LSS och LASS. 

Uppföljning 

Upphandling pågår inom äldrenämnden av system för 

insatsregistrering. Systemet kommer att användas bl.a. 

för rapportering av personlig assistans. 

Se även verksamhetsområde funktionshindrade barn 

och vuxna. 


1 400 

Kostnader för personlig assistans LSS/LASS, kr/invånare 0‐64 år 

2002‐2008 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

200 

0 


Kommentar: Tabellen visar kostnadsutveckling för personlig assistans enligt LSS och LASS i kronor per invånare 

under 65 år under perioden 2002 – 2008. Här finns mycket stora variationer mellan de jämförda kommunerna, där 

Linköping befinner sig ungefär i mitten. 


Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2008 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 


antal personer som 

har insatsen 208 208 0 208 206 0,0 % 

Sjuklönekostnader, 

antal timmar 8 100 10 000 -1 900 10 000 11 700 -26,4 % 


Nämndernas VB 2009

89 

INSATSER FÖR PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING 


Effektmål 



Minst 3 personer som deltar i 

daglig verksamhet ska årligen 

genom stöd erhålla anställning på 

öppna arbetsmarknaden. 





Under 2009 erhöll en person arbete på öppna arbetsmarknaden. 


Ofta kan erbjudande om bostad med särskild service ges inom 

6 månader. I vissa fall tar det längre tid. Det beror dels på tillgången 

av platser dels på vilken typ av boende den enskilde 

behöver. 


Gul 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Att tillgodose behovet av bostäder med särskild service 

är en mycket viktig fråga med hög prioritet. För att få 

bättre planeringsunderlag för framtida utbyggnad behövs 

en tidig kontakt med de brukare som på sikt 

kommer att behöva bostad med särskild service. 

För att skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering 

av boenden behövs också tillgång till lämpliga 

tomter och lokaler. 

Omsorgskontoret har arbetat med förberedelser för att 

genomföra eget val i daglig verksamhet för personer 

med utvecklingsstörning. 

Nämndens uppföljning och utvärdering ur ett brukarperspektiv 

har stärkts. För att genomföra detta har omsorgskontoret 

erhållit särskilda medel för genomförande 

av förstärkt kvalitetsuppföljning. Denna innebär olika 

aktiviteter såsom brukarenkäter, verksamhetsbesök, 

intervjuer med personal, ledning, brukare och gode 

män. 

Omsorgskontoret deltar i årliga träffar där ungdomar 

som slutar gymnasiesärskolan och deras familjer bjuds 

in till information om olika former av bostäder med 

särskild service. I samband med dessa träffar ges också 

möjlighet att lämna intresseanmälan om boende. På det 

sättet får man en viss överblick över framtida behov, 

även om enskildas behov och önskemål snabbt kan 

förändras. 

För att få tillgång till lämpliga tomter och lokaler för 

bostäder finns regelbundet samarbete med miljö- och 

samhällsbyggnadsförvaltningen samt kommunens 

lokalstrateg. 

Eget val i daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning 

kommer att genomföras fr.o.m. 

2010-04-01. Förfrågningsunderlag och villkor för godkännande 

har tagits fram. En s.k. LSS-lots rekryteras 

för att hålla ihop arbetet och vara en sammanhållande 

länk mellan brukare, gode män och utförarna/verksamheterna. 

Under hösten 2009 genomfördes brukarenkäter inom 

daglig verksamhet med stöd av enkätverktyget Pict-O- 

Stat inom LSS-området. 242 av ca 400 brukare besvarade 

enkäten. Resultatet visar att inom de flesta frågeområdena 

var de som svarade nöjda. Det som behöver 

förbättras är dock inom områdena påverkan och maktbalans 

samt den fysiska arbetsmiljön där man i vissa 

fall hade synpunkter på för hög ljudnivå. 


Nämndernas VB 2009

90 

Beskrivning 

IT-stöd bedöms bli ett viktigt komplement och hjälpmedel 

inom vård- och omsorgsområdet. ITstöd/hjälpmedel 

kan många gånger underlätta och 

bidra till ökad självständighet för personer med funktionshinder. 

Då omsorgsnämnden upphandlar nybyggnation av 

bostäder alternativt tecknar nya kontrakt om bostäder i 

befintliga hus måste krav ställas på att infrastrukturen i 

bostaden utformas på ett sådant sätt att den möjliggör 

användning av IT-stöd och tekniska hjälpmedel. 

Uppföljning 

Omsorgskontoret deltar på flera sätt i arbete med ITstöd 

för personer med funktionsnedsättningar. Bl.a. 

finns en gruppbostad som har en särskild ”teknikinriktning”. 

Genom upphandlingar som gjordes 2009 kommer 

ytterligare två gruppbostäder ha ökat fokus på 

”tekniklösningar”. 

Omsorgskontoret följer utvecklingen inom området 

bl.a. genom kontakter med Linköpings universitet, 

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Hälsans Nya 

Verktyg och Hjälpmedelsinstitutet. 

Kommunen ingår också som en part i Centrum för 

Hälsa och Byggande (CHB) vid KTH. I Centrum för 

Hälsa och Byggande arbetar man med forsknings- och 

utvecklingsarbete kring det livslånga boendet, produktutveckling 

samt utbildning av vård- och omsorgspersonal. 

Arbetet i centret är tvärvetenskapligt. 


800 000 

Kostnader för boende, kr/vårdtagare, enligt LSS för barn, 

ungdomar och vuxna 2002‐‐2008 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

200 000 

100 000 

0 


Kommentar: Tabellen visar kostnaden för bostäder med särskild service enligt LSS per person. Av de jämförande 

kommunerna har Linköping den lägsta kostnaden. 


Nämndernas VB 2009

91 

800 

Kostnader för dagverksamhet enligt LSS, kr/invånare 0‐64 år, 2002‐‐2008 

700 

600 

500 

400 

300 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

200 

100 

0 


Kommentar: Tabellen visar kostnaden för daglig verksamhet enligt LSS per invånare under 65 år. Linköping har 

den lägsta kostnaden för daglig verksamhet av de kommuner som jämför, samtidigt som tre av de andra kommunerna 

har en obetydligt högre kostnad. Till viss del kan detta bero på att ett 60-tal platser daglig verksamhet för personer 

med stora funktionsnedsättningar finns samorganiserade med bostäder med särskild service. Kostnaden för 

dessa platser i daglig verksamhet har redovisats som kostnader för boende. 


Nämndernas VB 2009

92 


Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Bostäder med särskild 

service för barn och 

ungdomar (elevhem), 

platser 10 10 0 10 10 0,0 % 

Korttidshem för barn 

och ungdomar inkl. 

akutplatser, platser 23 23 0 23 23 0,0 % 

Helgkorttidsplatser för 

ungdomar, antal platser 12 12 0 12 12 0,0 % 

Korttidstillsyn för 

skolungdom över 

12 år i anslutning till 

skoldagen och under lov 

(för ungdomar med 

utvecklingsstörning), 

antal platser 55 55 0 60 57 -8,3 % 

Bostäder med särskild 

service för vuxna, antal 

platser 387 390 -3 390 380 -0,8 % 

Korttidshem för vuxna, 

antal platser 5 5 0 5 5 0,0 % 

Dagverksamhet/dagcenter 

för vuxna, antal 

platser 380 360 20 365 345 4,1 % 

Dagverksamhet BoDa 

(boende med daglig 

verksamhet), antal platser 

65 65 0 70 70 -7,1 % 

Familjehem, antal personer 

med placering i 

familjehem 4 4 0 5 4 -20,0 % 

Stödfamilj, antal 

personer med stödfamilj 29 45 -16 41 37 -29,3 % 

Kontaktperson, antal 

personer med insatsen 224 210 14 251 213 -10,8 % 


Nämndernas VB 2009

93 

FÖRENINGSBIDRAG 


Effektmål 


Föreningsbidraget ska bidra till 

att antalet föreningar som arbetar 

med inriktning på social ekonomi 

och volontärskap (frivilliginsatser 

inom vård och omsorg) ökar. 

Flera föreningar har inslag av volontärskap och social ekonomi. 

Ett utvecklingsprojekt riktat till en förening angående sysselsättning 

för personer med missbruksproblematik prövas. Detta 

kommer att följas upp under 2010. 

Grön 


Beskrivning 

Omsorgsnämndens föreningsbidrag syftar till att: 

- Stödja, stimulera och underlätta frivilligt socialt 

arbete. 

- Stimulera föreningar att bedriva utåtriktad verksamhet 

för personer som är i behov av stöd på 

grund av fysiska, psykiska, sociala eller andra skäl. 

- Bryta isolering för enskilda grupper. 

- Ge förutsättningar för ett aktivt socialt liv, gemenskap 

och sociala kontakter mellan människor. 

- Främja alkohol- och drogförebyggande insatser 

såväl på arbetsplatser och i skolor som för enskilda 

personer och familjer. 

- Stödja aktiviteter till barn, ungdomar och deras 

familjer samt vuxna enskilt eller i grupp. 

Uppföljning 

44 föreningar tilldelades föreningsbidrag under år 

2009. Föreningarna har på ett mycket förtjänstfullt sätt 

erbjudit olika former av verksamheter med olika inriktningar 

riktat till olika målgrupper. 

Föreningsbidraget bedöms vara viktigt för föreningslivet 

och därmed mycket värdefullt utifrån ett medborgarperspektiv. 

Ett rikt föreningsliv är ett värdefullt 

komplement till den verksamhet som bedrivs inom 

ramen för omsorgsnämndens ansvarsområde. 


Nämndernas VB 2009

94 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Omsorgsnämnden 

Kostnader -1 341 -1 889 548 -1 386 -3,2 % 


Netto -1 341 -1 889 548 -1 386 -3,2 % 

Köpta administrativa tjänster 

Kostnader -1 047 -2 070 1 023 -998 4,9 % 


Netto -1 047 -2 070 1 023 -998 4,9 % 

FoU-centrum 

Kostnader -1 922 -1 922 0 -1 879 2,3 % 


Netto -1 922 -1 922 0 -1 879 2,3 % 

Individ- och familjeomsorg 

Kostnader -236 879 -233 161 -3 718 -229 968 3,0 % 

Intäkter 16 475 11 140 5 335 14 978 10,0 % 

Netto -220 404 -222 021 1 617 -214 990 2,5 % 

Insatser för personer med psykisk och neuropsykiatrisk 

funktionsnedsättning 

Kostnader -152 578 -149 449 -3 129 -138 190 10,4 % 

Intäkter 17 036 14 573 2 463 15 163 12,4 % 

Netto -135 542 -134 876 -666 -123 027 10,2 % 

Hemtjänst 0 – 64 år 

Kostnader -38 580 -38 711 131 -37 307 3,4 % 

Intäkter 1 995 1 957 38 1 889 5,6 % 

Netto -36 585 -36 754 169 -35 418 3,3 % 

Funktionshindrade barn och vuxna 

(LSS-insatser) 

Kostnader -32 930 -31 297 -1 633 -30 685 7,3 % 

Intäkter 1 787 1 010 777 2 016 -11,4 % 

Netto -31 143 -30 287 -856 -28 669 8,6 % 

Funktionshindrade barn och vuxna 

(LASS-assistans) 

Kostnader -76 625 -82 962 6 337 -73 805 3,8 % 

Intäkter 21 660 28 059 -6 399 21 553 0,5 % 

Netto -54 965 -54 903 -62 -52 252 5,2 % 

Insatser för personer med utvecklingsstörning 

Kostnader -363 594 -357 240 -6 354 -346 108 5,1 % 

Intäkter 33 505 25 110 8 395 30 208 10,9 % 

Netto -330 089 -332 130 2 041 -315 900 4,5 % 

Föreningsbidrag 

Kostnader -4 298 -4 232 -66 -4 071 5,6 

Intäkter 0 0 0 211 -100,0 % 

Netto -4 298 -4 232 -66 -3 860 11,3 % 

Summa kostnader -909 794 -902 933 -6 861 -864 397 5,3 % 

Summa intäkter 92 458 81 849 10 609 86 018 7,5 % 

Summa Netto -817 336 -821 084 3 748 -778 379 5,0 % 


Nämndernas VB 2009

95 


Omsorgsnämnden har för 2009 erhållit tilläggsanslag med 22 mnkr för befarat underskott 2009. Bokslutet visar nu 

ett överskott på 3 748 tkr, vilket motsvarar 0,5 % av nämndens budget. 

Samtliga verksamhetsområden, med undantag för nämndens egen verksamhet, visar på ökade kostnader 2009 i jämförelse 

med 2008. De ökade kostnaderna motsvarar ca 5 %. 

Besparingsåtgärder har vidtagits inom nämndens verksamhetsområden. Samtidigt finns ökade vårdbehov inom flera 

områden, t.ex. inom områdena insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och insatser för personer med 

utvecklingsstörning. 


Nämndernas VB 2009

97 

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 


Ökad måluppfyllelse grundskola och särskola 

Ett av de allra viktigaste effektmålen för nämnden är ambitionen att öka språkförståelsen för alla barn. Under 

året har kontoret ökat uppföljningsmöjligheterna genom att komplettera och utveckla de olika tester som används 

för att mäta resultat. Genom testet ”Vad sa du fröken” kan konstateras att de yngre elevernas språkutveckling 

ligger på en konstant nivå jämfört med tidigare år. Detta resultat är att betrakta som positivt då andelen nyanlända 

barn och elever med annan etnisk bakgrund än svensk ökat. Andelen elever i förskoleklass med annat modersmål 

än svenska var 2005 14,9 % - en siffra som ökat till 18,6 % hösten 2009. Flickorna fortsätter att prestera 

bättre resultat än pojkarna. 

Andelen elever som klarat läroplanens mål i ämnena engelska, svenska och matematik (mätt genom nationella 

prov) i årskurs 5 har ökat jämfört med tidigare år. 91 % av eleverna klarar kravnivån. Detta är en ökning med 2 

procentenheter på ett år. Fler flickor än pojkar klarar kravnivån. Resultatet är att hänskjuta till ett fokuserat arbete 

på läsförståelse, skrivkunnighet och grundläggande matematiska färdigheter. 

När det gäller målsättningen att alla elever som slutar grundskolan ska ha behörighet till ett nationellt program på 

gymnasieskolan finns fortfarande en hel del att göra. Grundskolorna i Linköping underpresterar fortfarande något 

jämfört med förväntat resultat enligt Skolverkets SALSA-tal. Resultaten mellan skolorna (även inom skolorna) 

varierar relativt kraftigt – andelen obehöriga varierar mellan 1,1 % av eleverna till 19,5 %. Genom sommarskola 

för såväl nyanlända elever med annan etnisk bakgrund som för elever som riskerar att inte klara godkändnivån 

har procentandelen elever med godkända betyg höjts med knappt 2 procentenheter. Meritvärdet för eleverna 

i de kommunala skolorna har ökat något sedan föregående år, från 203,3 till 205. Flickornas meritvärde har 

ökat från 213,6 till 217,7. Pojkarnas resultat ligger kvar på 194. Dessa resultat ligger nu över medelvärdet för 

samarbetskommunerna. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Linköping ligger över genomsnittet för 

Östergötland. De nationella proven i årskurs 9 visar sedan 2008 på en förbättring av resultaten i svenska och 

matematik och en svag försämring i engelska. Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom Idrott och 

Hälsa. 

Antalet elever med utländsk bakgrund ökar i grundskolan. År 2006 var andelen elever ca 16 %, år 2009 hade 

andelen ökat till 18,4 %. Nyanlända elever har generellt en lägre kunskapsnivå än vad som varit fallet tidigare. 

Många av dessa elever har ingen eller bristfällig skolgång och stor del av de senast anlända är analfabeter. Elevstrukturen 

i skolan har förändrats och detta innebär att proportionellt fler elever med utländsk bakgrund kräver 

större resurser genom hela skolsystemet för att nå målen. De totala resultaten skall ses mot denna bakgrund. 

För att höja elevernas resultat långsiktigt krävs ett utvecklat arbete med analysarbetet vid skolorna. För att stödja 

rektorer och skolområdeschefer i detta viktiga arbete planerar kontoret att förstärka stödet för det strategiska 

analysarbetet. SKL visar i sin redovisning rörande vad som kännetecknar framgångsrika skolor och skolkommuner 

att denna typ av insatser är en framgångsfaktor. Stödet skall ges till skolområdeschefer och direkt till rektorerna. 

IT-stödet ska utvecklas och resultat och jämförelsematerial ska göras mera lättillgängligt via nätet. 

Ett positivt och effektivt stöd i arbetet mot bättre måluppfyllelse och högre resultat är satsningen på skolbibliotek. 

Denna satsning kommer att fortsätta. Samverkande insatser med Kultur- och fritidsförvaltningen planeras 

också. 

Lärartätheten har ökat något i kommunen. Lärartätheten var för läsåret 2008/09 8,2 lärare per 100 elever. Tittar 

man på lärartätheten i riket så ligger den siffran på 8,4 lärare per 100 elever. Nämnas kan att Jönköpings jämförelsetal 

är 9,2. De presterar också högre resultat. 

När det gäller andelen lärare med pedagogisk utbildning ligger Linköpings siffra på 92 %. Andelen behöriga 

lärare i Linköping har ökat. Linköping ligger över snittet hos de sex samverkanskommunerna (87 %). Endast 

Jönköping har högre andel. Dock måste analyseras hur skolenheterna använder sig av de behöriga lärarna. Det 

finns en stor risk att behörighetsaspekten inte vägs in på ett tillräckligt vis i rektorernas resurs- och tjänstefördelningsarbete. 

Denna fråga kommer att lyftas under våren så att en bättre situation kan uppnås med start till kommande 

läsår. 

- Barn- och ungdomsnämnden - 

Nämndernas VB 2009

98 

Genom kontinuerliga attitydundersökningar kan konstateras att föräldrar och elever sätter högt betyg på tryggheten 

i skolan. Arbetsron upplevs dock kunna förbättras. 

I årets kvalitetsredovisningar kan man se en klar förbättring jämfört med föregående år. Arbetet med seminarier 

och försvar och opposition gällande skolornas redovisningar i kombination med en ny och tydlig struktur för 

skolornas redovisningar har upplevts mycket positivt och har troligen bidragit till det förbättrade resultatet. 

Mångfaldsarbetet har stärkts relativt kraftfullt under året. En tydlig struktur för hur mottagandet av flyktingelever 

m.fl. har utvecklats. Varje familj och individ möts och en individuell bedömning gällande placering görs. Arbetet 

med de Internationella klasserna har förstärkts och antalet klasser har ökat kraftigt. En strävan är att starta dessa 

klasser i skolor med liten andel elever med annan etnisk bakgrund. Detta för att bättre stödja integreringen av 

dessa elever. Språkverkstäder har startats vid de enheter som har en hög andel elever med annan etnisk bakgrund. 

Ett projekt har även startats i Berga, vid Bäckskolan för att bättre stödja dessa barns utveckling. Vid 

Bäckskolan sker detta genom ett bättre och utvecklat stöd för eleverna under hela skoldagen samt före och efter 

densamma. 

I samband med den genomlysning som gjorts av särskolan under 2009 har rektorerna för särskolan ombetts skatta 

arbetet med kunskapsutveckling på en fyrgradig skala. Frågan ställdes med anledning av Skolverkets generella 

kritik om för mycket omvårdnad och för lite utmaning i särskolan. Samtliga rektorer för särskoleklasser uppgav 

att arbetet med IUP – den Individuella Utvecklingsplanen är ett aktivt redskap i elevernas lärandeprocess. 

Ökad måluppfyllelse förskola 

Genom att studera resultatet av testet ”Vad sa du fröken” får man besked om var barnens språkförmåga ligger. 

Resultatet ligger på en relativt konstant nivå jämfört med tidigare år. Linköpings kommun har under de senaste 

åren tagit emot många nyanlända barn med annan etnisk bakgrund än svensk. Att testresultaten ligger på en 

konstant nivå bör tolkas så som att de insatser som görs i förskolan när det gäller språkutveckling har god effekt. 

Den senaste forskningen visar att förskolor som arbetar strukturerat och genomtänkt utvecklas positivt och ger 

barnen bättre förutsättningar medan förskolor som inte gör detta försämrar sina resultat år efter år. Mot denna 

bakgrund är det angeläget att hitta modeller för att mäta olika förskolors och barns samlade resultat och prestationer. 

TRAS-metoden och Västeråsmetoden kan vara intressanta vägar att gå. Detta kommer att studeras under 

2010. 

Personaltätheten i förskolan har preliminärt minskat något sedan föregående år. I genomsnitt var 5,4 barn inskrivna 

per årsarbetare i oktober 2009. Orsaken till detta är troligen resultatet av de budgetanpassningar som 

genomfördes andra halvåret 2009. 

Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning var hösten 2008 48 % att jämföra med 57 % i kommungruppens 

större städer. För hösten 2009 är den preliminära siffran 52 %. När det gäller personalens utbildningsbakgrund 

avviker Linköping påtagligt och negativt. Om det är rimligt att anse att högre och anpassad utbildning 

positivt påverkar förutsättningen till goda resultat med barn och elever så finns all anledning att ytterligare 

förändra dessa siffror. Förskolelyftet och EU-projektet ”Gå Vidare 2” bör hjälpa till i det arbetet. 

Utveckling av såväl värdegrundsarbete som jämställdhetsarbete fortsätter. Genom olika fortbildningsinsatser blir 

personalen mer kompetent och medveten kring dessa frågor. 

Föräldrar ger högt betyg till förskoleverksamheten i de återkommande attitydundersökningarna. Som förälder 

känner man sig lugn och trygg under dagen då barnet är på förskolan. Indexvärdet på denna fråga är 93,3 på en 

100-gradig skala. Detta värde är att betrakta som mycket högt. 

Under året har 530 nya förskoleplatser tillskapats. Samtidigt har ett antal små förskolor kunna stängas vilket 

ligger helt i linje med nämndens uppdrag till kontoret. 

Ökad måluppfyllelse skolbarnsomsorg 

Skolverket har i sina riktlinjer betonat vikten av att skolbarnsomsorgen blir ett komplement till skolverksamheten. 

Detta kan endast klaras om dessa verksamheter knyts närmare varandra såväl lokalmässigt som personalmässigt. 

Utvecklingsmedel har vikts för att stimulera denna utveckling. 

Personaltätheten har ökat något. Under oktober 2008 hade Linköping 18,1 barn inskrivet per årsarbetare. Detta är 

en högre personaltäthet än i jämförelsekommunerna. 


Nämndernas VB 2009

99 

Personalen i Linköping har en lägre utbildningsnivå jämfört med jämförelsekommunerna. De kommunala fritidshemmen 

har dock en högre utbildningsnivå än de enskilt drivna. För att klara att driva verksamhet mot de 

nationella målen krävs en generellt sett högre utbildningsnivå än idag. 

Barn och föräldrar visar genom attitydundersökningar att de är nöjda med verksamheten. 

Ökad måluppfyllelse ungdoms- och fritidsuppdraget 

Nämnden har fattat beslut om ett nytt verksamhetsuppdrag. Det nya uppdraget innebär bl.a. tydligare behovsanpassning 

av öppettider, ökade möjligheter för fritidsverksamhetens personal att möta ungdomarna på skoltid, en 

tydligare koppling till högstadieskolorna samt prioritering av ungdomar i socialt utsatta situationer. 

Nämnden har även lagt ett direkt lednings- och utvecklingsansvar på rektorerna vid tre av kommunens högstadieskolor 

när det gäller ungdoms- och fritidsuppdraget. 

Genom kontorets attitydundersökningar kan konstateras att man är nöjd med verksamheten. Ungdomarna säger 

sig vara nöjda med det utbud av aktiviteter som finns. 

Ökad måluppfyllelse vårdnadsbidraget 

Antalet som använder sig av vårdnadsbidraget har ökat. 

Andelen nya ansökningar ligger fast runt ca 17 per månad medan antalet utbetalningar ökat från 69 i snitt per 

månad under 2008 till 117 under 2009. 

Intresset för vårdnadsbidraget har ökat under 2009. Familjerna ansöker om längre perioder – i snitt ca 8 månader. 


Nämndernas VB 2009

100 


Andelen elever som klarat läroplanens mål i ämnena engelska, svenska och matematik (mätt genom nationella 

prov) i årskurs 5 har ökat jämfört med tidigare år. 91 % av eleverna klarar kravnivån. Detta är en ökning med 2 

procentenheter på ett år. Fler flickor än pojkar klarar kravnivån. Resultatet är att hänskjuta till ett fokuserat arbete 

på läsförståelse, skrivkunnighet och grundläggande matematiska färdigheter. 

Meritvärdet för eleverna i de kommunala skolorna har ökat något sedan föregående år, från 203,3 till 205. Flickornas 

meritvärde har ökat från 213,6 till 217,7. Pojkarnas resultat ligger kvar på 194. Dessa resultat ligger nu 

över medelvärdet för samarbetskommunerna. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Linköping ligger 

över genomsnittet för Östergötland. 

De nationella proven i årskurs 9 visar sedan 2008 på en förbättring av resultaten i svenska och matematik och en 

svag försämring i engelska. Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom Idrott och Hälsa. 

Antalet elever med utländsk bakgrund ökar i grundskolan. År 2006 var andelen elever ca 16 %, år 2009 hade 

andelen ökat till 18,4 %. Nyanlända elever har generellt en lägre kunskapsnivå än vad som varit fallet tidigare. 

Många av dessa elever har ingen eller bristfällig skolgång och stor del av de senast anlända är analfabeter. Elevstrukturen 

i skolan har förändrats och detta innebär att proportionellt fler elever med utländsk bakgrund kräver 

större resurser genom hela skolsystemet för att nå målen. De totala resultaten skall ses mot denna bakgrund. 

För att höja elevernas resultat långsiktigt krävs ett utvecklat arbete med analysarbetet vid skolorna. För att stödja 

rektorer och skolområdeschefer i detta viktiga arbete planerar kontoret att förstärka stödet för det strategiska 

analysarbetet. SKL visar i sin redovisning rörande vad som kännetecknar framgångsrika skolor och skolkommuner 

att denna typ av insatser är en framgångsfaktor. Stödet skall ges till skolområdeschefer och direkt till rektorerna. 

IT-stödet ska utvecklas och resultat och jämförelsematerial ska göras mera lättillgängligt via nätet. 

I årets kvalitetsredovisningar kan man se en klar förbättring jämfört med föregående år. Arbetet med seminarier 

och försvar och opposition gällande skolornas redovisningar i kombination med en ny och tydlig struktur för 

skolornas redovisningar har upplevts mycket positivt och har troligen bidragit till det förbättrade resultatet. 

Genom att studera resultatet av testet ”Vad sa du fröken” får man besked om var barnens språkförmåga ligger. 

Resultatet ligger på en relativt konstant nivå jämfört med tidigare år. Linköpings kommun har under de senaste 

åren tagit emot många nyanlända barn med annan etnisk bakgrund än svensk. Att testresultaten ligger på en 

konstant nivå bör tolkas så som att de insatser som görs i förskolan när det gäller språkutveckling har god effekt. 

Den senaste forskningen visar att förskolor som arbetar strukturerat och genomtänkt utvecklas positivt och ger 

barnen bättre förutsättningar medan förskolor som inte gör detta försämrar sina resultat år efter år. Mot denna 

bakgrund är det angeläget att hitta modeller för att mäta olika förskolors och barns samlade resultat och prestationer. 

TRAS-metoden och Västeråsmetoden kan vara intressanta vägar att gå. Detta kommer att studeras under 

2010. 

Under året har 530 nya förskoleplatser tillskapats. Samtidigt har ett antal små förskolor kunna stängas vilket 

ligger helt i linje med nämndens uppdrag till kontoret. 


Nämndernas VB 2009

101 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 211 293 209 173 2 119 

Kostnader -2 255 539 -2 253 913 -1 626 

Planenliga avskrivningar -440 -440 0 

Verksamhetens 

nettokostnad -2 044 687 -2 045 180 493 



kommunbidrag -2 044 937 -2 045 431 494 

Kommunbidrag 2 045 431 2 045 431 0 


kommunala enheter 494 0 494 

Resultat kommunala 

enheter 28 299 0 28 299 





Barn- och ungdomsnämnden 1 701 2 117 416 

Grundskola 1 113 031 1 124 099 11 068 

Särskola 55 805 55 392 -413 

Förskoleverksamhet 650 150 660 708 10 558 

Skolbarnsomsorg 173 913 181 999 8 086 

Ungdoms- och fritidsverksamhet 23 391 24 256 865 

Vårdnadsbidrag 4 451 7 551 3 100 

Verksamhetssystem 32 0 -32 

Särskild omsorg/övrigt -5 837 0 5 837 

Ofördelad ramreducering 0 -10 692 -10 692 

Summa 2 016 638 2 045 431 28 793 


Investeringar 

Utgifter Inkomster Nettoutgift Nettoutgift 

2009 2009 2009 2008 

Grundskola 7 534 0 7 534 4 212 

Förskoleverksamhet 5 344 0 5 344 3 626 

varav nybyggda förskolor 3 544 0 3 544 2 518 

Skolbarnsomsorg 203 0 203 204 

Ungdoms- och fritidsverksamhet 46 0 46 23 

Summa investeringar 13 127 0 13 127 8 065 


Resultatet för barnoch ungdomsnämnden år 2009 visar ett överskott på 28,8 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 

1,4 %. Av överskottet återfinns 0,5 mnkr (0,02 %) hos nämndens anslagsmedel och 28,3 mnkr i den kommunala 

verksamheten. Samtliga verksamheter utom särskolan visar överskott. De största avvikelserna finns inom förskoleverksamheten, 

som visar ett överskott med 10,6 mnkr samt grundskolan med 11,1 mnkr. 

Tabell resultat 2009, belopp tkr 

varav 

Resultat varav kommunala Avvikelse 

Verksamhet 2009 nämnden enheter i procent 

Barn- och ungdomsnämnden 416 416 19,7% 

Grundskola 11 068 4 882 6 186 1,0% 

Särskola -413 -2 273 1 860 -0,7% 

Förskoleverksamhet 10 558 3 752 6 806 1,6% 

Skolbarnsomsorg 8 086 2 138 5 948 4,4% 

Ungdoms- och fritidsverksamhet 865 -797 1 662 3,6% 

Vårdnadsbidrag 3 100 3 100 41,1% 

Verksamhetssystem -32 -32 

Särskild omsorg/övrigt 5 837 5 837 

Ofördelad ramreducering -10 692 -10 692 

Summa 28 793 494 28 299 1,4% 


Nämndernas VB 2009

102 

I samtliga kommunala enheter rådde stor restriktivitet redan inför 2009. Detta på grund av införandet av nytt resursfördelningssystem 

från januari 2009. Det rådde även stor osäkerhet i samband med att besparingsbetingen kom 

under våren 2009. Verksamheternas organisation anpassades både för att klara hösten 2009 samt att ligga i rätt nivå 

inför 2010/2011. Verksamheterna har på grund av de nya resultathanteringsreglerna till följd av finanskrisen även 

planerat sin verksamhet i ett två års perspektiv, där de planerar att använda upparbetat överskott 2010. Verksamheterna 

kommer att använda överskotten bland annat till tillfälliga personalförstärkningar framförallt till barn i behov 

av särskilt stöd. Överskotten kommer även att användas till kompetensutveckling för personal. 

Av grundskolans överskott på 11,1 mnkr (1,0 %) återfinns 4,9 mnkr hos nämndens anslagsmedel . Bland de större 

avvikelserna återfinns överskott på lokalkostnader och resursmedel. Ombyggnationen av Ljungsbro skola har blivit 

senarelagd, vilket medför lägre lokalkostnader än budgeterat under året. Bland underskotten finns högre nettokostnaderna 

för de interkommunala ersättningarna samt högre kostnader för mångfaldsinsatser till följd av ökat antal 

nyanlända barn och elever. De kommunala skolorna redovisar sammantaget ett överskott på 6,2 mnkr. 

Särskolan redovisar ett underskott på 0,4 mnkr (-0,7 %). Underskottet återfinns hos nämndens anslagsmedel med 

2,3 mnkr. Andelen elever med större behov har ökat, vilket med nämndens behovsstyrda resursfördelningssystem 

medför att ersättning till utförarna ökar. De kommunala skolorna redovisar ett överskott på 1,9 mnkr. 

Förskoleverksamheten redovisar ett överskott med 10,6 mnkr (1,6 %). Av överskottet återfinns 3,8 mnkr hos 

nämndens anslagsmedel. Byggnationen av nya förskolor har i flera fall kommit igång senare än beräknat. Dessutom 

har hyresförhandlingarna gett gynnsammare avtal än budgeterat. Detta har medfört ett överskott på nämndens lokalkostnader. 

Modersmålsträningen redovisar underskott till följd av fler barn än budgeterat har deltagit. Kostnaderna 

för utvecklingsmedel blev lägre än budgeterat. Det beror på att det medvetet fattades beslut om senareläggning av 

projekt och insatser, detta för att sammantaget klara ekonomin. De kommunala enheterna redovisar ett överskott på 

6,8 mnkr. Orsaker till överskottet är bland annat restriktiv tillsättning av vikarier vid korttidsfrånvaro till följd av 

besparingar samt att förskolorna periodvis har varit fullbelagda utan att öka grundbemanningen. Försök med poolpersonal 

har medfört ett bättre ekonomiskt resultat än förväntat. 

Skolbarnsomsorgen redovisar ett överskott på 8,1 mnkr (4,4 %), varav 5,9 mnkr återfinns hos de kommunala skolorna. 

Inom flera områden har det varit fler barn inskrivna än budgeterat, vilket har ökat intäkterna. Samtidigt har 

det varit stor restriktivitet med personaltillsättningar. Överskottet på 2,1 mnkr på nämndens anslagsmedel beror 

främst på högre intäkter för barnsomsorgsavgifter. 

Vårdnadsbidraget redovisar ett överskott på 3,1 mnkr (41,1 %) vilket beror på att efterfrågan om vårdnadsbidrag 

har varit lägre än budgeterat. Dock sker en konstant ökning av antalet vårdnadsbidrag sedan starten i augusti 2008. 

Den särskilda omsorgen redovisar ett överskott på 4,7 mnkr, vilket främst beror på att alla platser ej varit fullt 

nyttjade inom den särskilda omsorgen och att man därmed inte behövt bemanna fullt. Verksamheten tilldelas dock i 

sina avtal en viss ekonomisk garantinivå. 


Nämndernas VB 2009

103 


GRUNDSKOLA 


Effektmål 


Språkförståelsen hos alla barn i 

förskoleklass ska öka. 

Andelen elever som klarar läroplanens 

mål i årskurs 5 ska öka. 


Förväntat resultat 

Andelen elever med goda resultat på testet ”Vad sa du fröken” 

ska öka. Syftet med testet är att så tidigt som möjligt upptäcka 

barn som behöver stöd för att kunna sätta in tidiga insatser. 


Årets sammanställning av ”Vad sa du fröken” visar att elevernas 

språkförmåga ligger på en någorlunda konstant nivå jämfört 

med tidigare år. 

Analys 

Elevunderlaget har ändrats under de senaste fem åren eftersom 

Linköpings kommun under denna tidsperiod tagit emot många 

nyanlända elever med utomnordisk bakgrund. År 2004 uppgav 

lärarna i förskoleklass att 14,9 % av eleverna hade ett annat modersmål 

än svenska, hösten 2009 är motsvarande siffra 18,6 %. 

Att resultatet på testet ligger på en konstant nivå bör tolkas som 

att de insatser som görs i förskolan när det gäller språkutveckling 

har god effekt. 

De senaste tre åren har flickor och pojkars resultat jämförts och 

vi ser att flickorna fortfarande presterar något bättre än pojkarna. 

Eftersom testet mäter språkförståelse på svenska, något som är 

viktigt för framtida läsförståelse, presterar många barn med annat 

modersmål än svenska sämre än barn med svenska som modersmål. 

Detta gör att en del skolor, trots ett medvetet arbete på förskolan, 

får låga resultat. 

Måluppfyllelsen är högre än tidigare, men bedöms ändock inte 

som fullt tillfredsställande. 


Genom att fokusera på läsförståelse, skrivkunnighet och grundläggande 

matematiska färdigheter i årskurserna 1-3, förväntas 

resultaten på nationella proven i årskurs 5 öka. Satsningar i de 

tidigare skolåren lägger grunden för det fortsatta skolarbetet. 


Resultaten på de nationella prov som genomfördes i årskurs 5 

våren -09 visade att 91 % av eleverna klarar kravnivån för engelska, 

svenska/SVA och matematik. Detta är en ökning jämfört 

med 2008, då 89 % av eleverna i åk 5 klarar kravnivån. Variationen 

mellan skolorna är 73 % - 100 %. Fler flickor klarar kravnivån 

i samtliga ämnen. 

90 % av eleverna klarar kravnivån i engelska, en minskning från 

2008 då 94 % klarade kravnivån. I svenska klarade 91 % kravnivån, 

en ökning från 2008 då 83 % klarade kraven. 

Gul 

Grön 


Nämndernas VB 2009

104 

Alla elever som slutar grundskolan 

ska ha behörighet till ett 

nationellt program. 

Även i matematik har andelen elever som klarat kravnivån ökat, 

92 % jämfört med 86 % år 2008. 

Analys 

En förklaring till ökningen av resultatet på nationella provet i 

svenska är troligtvis att skolorna med stöd av kommunens verksamhetsuppdrag 

har haft stort fokus på läs- och skrivinlärning 

under senare år. 

Några skolor kommenterar i sina kvalitetsredovisningar lärarnas 

formella kompetens och behovet av kompetensutveckling, framförallt 

när det gäller kompetens att möta flerspråkiga elever för 

att nå ökad måluppfyllelse. 

Det lägre resultatet på provet i engelska behöver analyseras djupare 

tillsammans med rektorer. 

Måluppfyllelsen bedöms vara god. 


Fler elever ska ha möjlighet att välja det gymnasieprogram man 

önskar och få möjlighet till vidare studier. 


Efter sommarskola så är 90,2% av eleverna behöriga till nationellt 

program. Detta är något lägre än 2008 då 91, 8 % av eleverna 

var behöriga. 

Fortfarande ligger resultaten i Linköpings kommun under de 

förväntade resultaten (beräknade efter SALSA). Resultaten har 

sjunkit de tre senaste åren och är nu tillbaka på 2006 års nivå. 

Variationen mellan skolorna är fortsatt stor, andelen obehöriga 

varierar mellan 1,1 % och 19,5 %. 

Preliminära resultat från betygen ht-09 visar att andelen elever 

som är behöriga att söka till nationellt program 2010 kommer att 

ligga något under andelen från 2009. Andelen behöriga elever 

ligger över genomsnittet för Östergötland. 

Meritvärdet för eleverna i de kommunala skolorna har ökat något 

sedan föregående år, från 203,3 till 205. Flickornas meritvärde 

har ökat från 213,6 till 217,7 och ligger nu över medelvärdet för 

samarbetskommunerna., pojkarna ligger kvar på 194 poäng. 

Linköping ligger totalt något över snittet hos de sex samverkanskommunerna. 

De nationella proven i årskurs 9 visar sedan 2008 på en förbättring 

av resultaten i svenska och matematik och en svag försämring 

i engelska. I matematik är det fortfarande högst andel elever 

som inte blir godkända. Pojkarnas resultat visar på en svag förbättring 

i matematik och engelska, samma utveckling ser vi när 

det gäller flickornas resultat. 

Eleverna har lägst betyg i fysik, kemi och matematik. I dessa 

ämnen är det flest elever, drygt 10 %, som ej uppnått målen (ej 

fått betyg). Högst betyg har eleverna fått i praktisk-estetiska 

ämnen och moderna språk. Allra högst ligger betygen i slöjd. 

Flickor har högre betyg än pojkar i alla ämnen utom idrott och 

hälsa. Störst är skillnaderna i spanska och hem- och konsumentkunskap, 

men också i musik, bild och svenska. 

Gul 


Nämndernas VB 2009

105 

Analys 

Skolornas kvalitetsredovisningar visar på att analys av resultat är 

ett utvecklingsområde. 

Antalet elever med utländsk bakgrund ökar i grundskolan. År 

2006 var andelen ca 16 %, 2009 hade andelen ökat till 18,4 %. 

Fler nyanlända elever har generellt en lägre kunskapsnivå än vad 

som var fallet tidigare, många av dessa elever har ingen eller 

bristfällig skolgång och stor del av dem är analfabeter. Bilden är 

densamma för nyanlända till mellanstadiet. Dessa elever har 

svårt att hinna ifatt sina jämnåriga resultatmässigt på högstadiet, 

vilket är en av anledningarna till att många presterar dåligt. 

Mot denna bakgrund kan utbildningskontoret se att elevstrukturen 

i skolan har förändrats och innebär att proportionellt fler 

elever med utländsk bakgrund kräver större resurser genom hela 

skolsystemet för att nå målen. Studiesituationen för dessa elever 

måste förbättras genom en utveckling av arbetet i internationella 

klasser, svenska som andra språk och studiehandledning på elevernas 

modersmål. Ett utvecklingsarbete i dessa frågor pågår och 

kommer att vara en viktig del av nämndens arbete under de 

kommande åren. Ett annat utvecklingsområde är Språk- och 

kunskapsutvecklande arbetssätt i grundskolan, en satsning som 

höjer lärarnas kompetens när det gäller elevers andraspråksutveckling. 

Skolverket har under 2009 tagit fram en forskningsbaserad kunskapsöversikt 

om betydelsen av olika faktorer som påverkar 

resultaten i svensk grundskola. 1 I denna lyfts fyra faktorer fram 

som påverkar resultaten; segregering, decentralisering, differentiering 

samt individualisering. Resultaten i Linköpings skolor bör 

analyseras i förhållande till dessa faktorer. 

Då varken meritvärden eller andelen elever som är behöriga till 

ett nationellt program under 2009 motsvarar de förväntade resultaten 

behöver ytterligare fokus läggas på systematiskt kvalitetsarbete 

för att skapa en positiv utveckling. Kontoret gör bedömningen 

att resultaten överlag måste förbättras och att skolor med 

försämrad eller låg måluppfyllelse måste ägnas särskild uppmärksamhet. 

När det gäller enskilda ämnen bör särskild uppmärksamhet 

ägnas åt matematik och de naturvetenskapliga ämnena. 

Personaltäthet och behörighet 

hos lärare ska ligga på minst 

samma nivå som snittet av värdet 

hos Linköpings samarbetskommuner. 

Måluppfyllelsen bedöms fortfarande som inte tillfredsställande. 


Med fler vuxna i skolan och med behöriga lärare ökar förutsättningarna 

för en högre måluppfyllelse för eleverna. 


Linköping har en lärartäthet 2 i de kommunala skolorna på 8,2 

lärare per 100 elever läsåret 08/09. Detta är en höjning sedan 

förra läsåret. 

Linköping har inte längre lägst lärartäthet bland jämförelsekommunerna. 

Skillnaderna mellan kommunerna är dock inte så stora. 

Högst ligger Jönköping på 9,2 lärare per 100 elever. Genomsnittet 

i riket ligger på 8,4. Se tabell nedan under Verksamhetsmått/Jämförelser. 

Grön 

1 Skolverket (2009), Vad påverkar resultaten i svensk grundskola Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. 

2 Siffror från 2008. Mätning gjord i oktober 2009, resultaten av dessa redovisas i april 2010. 


Nämndernas VB 2009

106 

När det gäller andelen lärare med pedagogisk utbildning ligger 

de kommunala skolorna i Linköping på 92 %. Andelen behöriga 

lärare i Linköping har ökat under 2008 . Linköping ligger över 

snittet hos de sex samverkanskommunerna(87 %). Endast Jönköping 

har högre andel. 


Alla barn ska känna sig trygga 

och ha arbetsro i skolan. 

Måluppfyllelsen bedöms som god. 


Med en lugn och trygg arbetsmiljö får eleverna bättre förutsättningar 

att nå en högre måluppfyllelse. 


Målet följs upp genom en årlig attitydundersökning. Denna 

genomfördes hösten år 2009. Resultaten visar att elever i åk 3,6 

och 9 och deras föräldrar precis som 2008 ger högt betyg när det 

gäller elevernas trygghet i skolan. Måluppfyllelsen bedöms som 

god. 

När det gäller arbetsro i skolan visar resultaten i åk 3, 6 och 9 att 

detta fortsatt är ett förbättringsområde för många skolor. Indextalen 

är låga för så gott som samtliga skolor. Skolorna har påbörjat 

analysen för att därefter vidta åtgärder. 

Analys 

Tre framgångsfaktorer lyfts fram i kvalitetsredovisningarna för 

trygghet och arbetsro: Tydliga regler, gemensamt förhållningssätt 

samt nära samarbete med föräldrar. 

Återkommande i skolornas kvalitetsredovisningar lyfts vikten av 

att definiera begreppet arbetsro och att diskutera det med elever 

och föräldrar. En forskningsstudie konstaterar att skolans värld 

ofta framställs som kaotisk och tämligen hård, men enligt studien 

stämmer inte detta med normalfallet. Resultatet av studien visar 

att miljön oftast är ganska lugn och att lärarna hanterade undervisningssituationen 

ganska bra. Resultatet visade också att det 

ofta var ganska vardagliga, oförargliga saker som störde lärarna, 

som att elever inte kunde vänta på sin tur att tala eller att de hade 

svårt att sitta stilla. Det var lärarna som avgjorde vad som var 

störande. Vad som ur en elevs synvinkel kunde vara ett sätt att 

hämta in och fördjupa sin kunskap, t.ex. prata med en annan elev, 

kunde av läraren definieras som störande. 3 Lärarna kan genom 

sitt eget sätt att agera ge eleverna uppfattningen att arbetsron är 

sämre än vad den egentligen är. 

I kvalitetsredovisningarna lyfts ytterligare en orsak fram till 

bristande arbetsro: konflikter mellan elever på rasterna eller på 

fritiden (ex. i comunities som MSN, Facebook el. dyl.). Om 

dessa inte lösts tas konflikten med in på lektionerna. Flera skolor 

föreslår bättre organisering av rast/fritidsaktiviteter och ökad 

personalnärvaro som åtgärder. 

3 Samuelsson, M (2008) Störande elever, korrigerande lärare. Linköpings universitet 


Nämndernas VB 2009

107 

Möbleringen sker ofta på ett sätt som främjar rörelse på ett naturligt 

sätt när man hämtar lämpligt material. Det innebär att det 

oftast råder lugn och arbetsro men att arbetsprat och viss rörelse 

förkommer. Skolverket visar i en studie att den fysiska arbetsmiljön 

på skolorna har betydelse för elevernas välbefinnande. Eleverna 

anser att lokalernas utformning har betydelse för gemenskapen 

på skolan. 4 Detta återkommer också i skolornas kvalitetsredovisningar, 

där man lyfter fram klassrumsplaceringar och 

tillgång/brist på grupprum som en faktor man behöver se över. 


Beskrivning 

Rektorer och lärare behöver bli bättre på att följa upp 

och utvärdera elevernas resultat, men också se över 

skolans organisering av verksamheten och olika arbetssätt. 

Förbättra studiesituationen för elever med annan etnisk 

bakgrund genom utveckling av internationella klasser, 

studiehandledning och studieverkstäder och svenska 

som andra språk. 

Att ge föräldrar och elever tydlig återkoppling i form 

av skriftliga omdömen. 

Uppföljning 

I årets kvalitetsredovisningar från skolorna kan man se 

en klar förbättring jämfört med föregående år. 

När det gäller kvalitetsredovisningarna från enheterna 

så har detta arbete strukturerats på ett striktare vis än 

tidigare. Kontoret har tagit fram en struktur för skolans 

kvalitetsredovisning som ett stöd i verksamhetens analys 

av måluppfyllelsen. Områdescheferna har tillsammans 

med varje rektor analyserat respektive skolas 

redovisning och diskuterat förbättringsåtgärder. Därefter 

har rektorer opponerat på andra rektorers redovisningar 

och försvarat den egna genom ett akademiskt 

upplägg. Nämndens politiker har deltagit vid dessa 

seminarier. 

Nationellt Centrum för svenska som andraspråk och 

sfi, Stockholms universitet har genomfört utbildning av 

rektorer, speciallärare och skolområdeschefer i genrepedagogik 

och lärande på ett andraspråk. 

Studiecirklar efter Pauline Gibbons bok Stärk språket 

stärk lärandet har genomförts med personal. 

Utbildning för SVA-lärare i Internationella klasser har 

genomförts kring språkbedömning och genrepedagogik. 

Språkverkstäder har fortsatt sitt utvecklingsarbete genom 

erfarenhetsutbyte. 

Ekonomin för studiehandledning har lagts ut på respektive 

rektor. 

De internationella klasserna har utökats och omlokaliserats 

till viss del. 

Samtliga besökta skolor vid nämndens internkontroll 

har Individuella utvecklingsplaner för eleverna. Utformningen 

av planerna skiljer sig något mellan skolorna 

och förbättringsarbete pågår. Skriftliga omdömen 

ges inte i alla ämnen, men alla skolor har ett aktivt 

arbete i frågan. 

4 Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och 

trakasserier. Rapport nr 326. 


Nämndernas VB 2009

108 


Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget- Bokslut Förändr. 

2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Totalt antal elever i förskoleklass och grundskola 15 186 15 020 166 15 271 -0,6% 

Antal barn i förskoleklass 1 535 1 528 7 1 454 5,6% 

Kommunala enheter 1 449 1 447 2 1 376 5,3% 

Fristående skolor 86 81 5 78 10,3% 

Antal elever i grundskolan 13 651 13 492 159 13 817 -1,2% 

Kommunala enheter 11 914 11 652 262 12 099 -1,5% 

Fristående skolor 1 737 1 840 -103 1 718 1,1% 

Bruttokostnad per elev F-9 76 486 77 767 -1 281 74 684 2,4% 

Grundresurs/elev f-klass 22 289 22 218 71 19 513 14,2% 

Grundresurs/elev 1-9 48 951 49 536 -585 46 675 4,9% 

Lokalkostnad/elev F-9 13 256 13 732 -476 13 360 -0,8% 

Nedanstående tabell visar lärartätheten de 3 senaste åren i jämförelsekommunerna. Skillnaderna är inte så stora 

mellan åren. Jönköping är den kommun som har högst lärartäthet och också flest lärare med pedagogisk utbildning. 

Lärartäthet 

Jämförelser görs med sex jämförbara städer. 

2008 2007 2006 

Örebro 8,8 8,8 8,7 

Jönköping 9,2 9 8,5 

Eskilstuna 7,4 8 8,3 

Västerås 8,2 8,3 8,3 

Norrköping 8,1 8,4 8,2 

Uppsala 8,0 8,3 8,1 

Linköping 8,2 7,9 8,1 

Medel 7 kommuner 8,3 8,4 8,3 

Linköping ligger över snittet hos de sex samverkanskommunerna när det gäller lärare med pedagogisk utbildning. 


Nämndernas VB 2009

109 

Lärare i grundskolan, andel med pedagogisk utbildning 

95 

Andel (%) 

90 

85 

80 

75 

Eskilstuna 

Jönköping 

Linköping 

Norrköping 

Uppsala 

Västerås 

Örebro 

70 

2004 2005 2006 2007 2008 

Andelen elever som är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan skiljer sig åt mellan jämförelsekommunerna. 

Jönköping, Norrköping och Örebro har under 2008 haft en försiktig positiv utveckling, medan övriga har en svag 

negativ utveckling. 

Andel (%) 

Grundskolan, andel elever som är behöriga till 

gymnasieskolan 

93 

91 

89 

87 

85 

83 

81 

79 

Eskilstuna 

Jönköping 

Linköping 

Norrköping 

Uppsala 

Västerås 

Örebro 

77 

75 

2004 2005 2006 2007 2008 

För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som 

andra språk, engelska och matematik. 


Nämndernas VB 2009

110 

SÄRSKOLA 


Effektmål 


Elever i särskolan ska ges möjlighet 

att höja sina teoretiska och 

praktiska kunskaper. 



Eleven skall utvecklas och tillgodogöra sig grundkunskaper 

utifrån sina förutsättningar. Ökad kunskap i det svenska språket 

för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället. 


På den kommunövergripande enheten Sektion specialverksamhet 

finns personer som arbetar mot särskolan. De informerar och är 

ett stöd för rektorer med särskoleklasser samt pedagoger och 

rektorer som har elever som är individintegrerade. 

De flesta lärarna har deltagit i kompetensutveckling Kunskap och 

bedömning tillsammans med lärare i grundskolan. Under 2009 

har en fortbildningssatsning med inriktning på kunskap och bedömning 

i särskolan startat. Rektorer för särskoleklasser träffas 

regelbundet i ett nätverk tillsammans med särskolan centralt 

(Sektion för specialverksamhet). 

I samband med den genomlysning som gjorts av särskolan under 

2009 har rektorer för särskolan ombetts att skatta arbetet med 

kunskapsutveckling på en fyrgradig skala. Samtliga rektorer för 

särskoleklasser uppger att Individuell Utvecklingsplan (IUP) är 

ett aktivt verktyg i elevernas lärandeprocess. Av de rektorer som 

har individintegrerade särskoleelever i grundskoleklass uppger 

endast fyra av tio rektorer att det stämmer helt att IUP är ett 

aktivt verktyg i elevernas lärandeprocess. 

Andelen elever med annat modersmål ökar och för dessa elever 

prioriteras svenska språket extra. 

De elever som valde att få betyg i årskurs 9 eller 10 har fått betygen 

g eller vg utifrån sina förutsättningar. En del elever har i 

enstaka ämnen nått uppnåendemålen i grundskolans läroplan. 

Attitydundersökning 

I oktober-november 2009 genomfördes en attitydundersökning i 

särskolan. Undersökningen riktades för första gången till samtliga/elever/föräldrar 

inom särskolan och är därför inte helt jämförbart 

med tidigare år då den riktades till åk 3, 6 och 9. 

Resultatet redovisas som indexvärden för respektive fråga, där 

index över 80 betraktas som ett gott resultat. 

För påståendet 

- Lärarna ger mig tillräckligt stöd när jag har svårt att hänga 

med i något ämne är index 90,6. 

- Jag och mina lärare pratar regelbundet om hur jag klarar 

skolarbetet är index 78,6. 

- Jag får lära mig viktiga saker i skolan är index 89,5. 

Gul 


Nämndernas VB 2009

111 

Personaltäthet, behörighet och 

specialkompetens hos lärare ska 

ligga på minst samma nivå som 

snittet av värdet hos Linköpings 

samarbetskommuner. 


Alla elever ska känna sig trygga 

och ha arbetsro i skolan. 

Analys 

Läroplanen för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolans 

mål är formulerade med tillägget; efter individens förmåga. 

Rektorernas kvalitetsredovisningar visar att lärarna i särskolan 

arbetar med läsutveckling utifrån målen och använder många 

olika sätt och metoder för att hitta vägar att motivera eleverna. 

Personalen har i flera år arbetat med IUP (Individuella utvecklingsplaner)men 

arbetet med kunskap och bedömning har inneburit 

delvis nya sätt att tänka och se på elevens lärandeprocess. 

Sammantaget kan sägas att måluppfyllelsen är god och att attitydundersökningen 

visar på ett bra resultat. Men det finns ett 

fortsatt förbättringsbehov när det gäller att följa och värdera 

elevers kunskapsutveckling. 

Den senaste jämförelsen som finns tillgänglig avser hösten 2008. 

Då låg personaltätheten på femte plats bland de sju samarbetskommunerna, 

vilket var under snittet. 

Andelen lärare med pedagogisk utbildning låg under medel bland 

jämförelsekommunerna, näst lägst. Däremot var andelen personal 

med specialpedagogisk utbildning näst högst bland samarbetskommunerna 

vilket var högt över medel. 

Analys 

Den specialpedagogiska kunskapen i särskoleklasserna är hög 

vilket till del kompenserar att andelen övriga lärare med pedagogisk 

utbildning är låg. 

Klasslärare, i grundskoleklasser med individintegrerade särskoleelever, 

har dock bara i några enstaka fall specialpedagogisk 

utbildning. 

Förväntat reslutat 

Elever i särskolan upplever att skolmiljön är trygg och att de har 

arbetsro i skolan. 


De flesta skolor arbetar aktivt med inkludering genom att på 

olika sätt ge förutsättningar för samverkan med grundskolan och 

elevernas möjlighet att vara delaktiga. 

Verksamheten arbetar med att skapa tydliga strukturer och sammanhang, 

förbereda inför olika aktiviteter, men också att träna på 

att klara förändringar. 

Rektorerna lyfter i sina kvalitetsredovisningar värdegrundsarbetet 

som en framgångsfaktor. Personalens gemensamma förhållningssätt 

är avgörande för elevens trygghet och arbetsro. 

Stadieövergångar förbereds noggrant av samordnare, yrkesvalslärare, 

prao-handledare, studie- och yrkesvägledare och kontaktlärare. 

Utvärderingar som Sektion för specialverksamhet gjort 

visar att flertalet av eleverna blir säkrare på sitt gymnasieval. 

Attitydundersökning 

För påståendet 

- Jag tycker att det är roligt att gå till skolan är index 90,2. 

- Det är oftast arbetsro på lektionerna är index 72,5. 

- I skolan känner jag mig lugn och trygg är index 87,1 

- Jag känner att de som arbetar i skolan bryr sig om mig är 

index 93,2. 

Analys 

Attitydundersökningen visar på ett mycket gott resultat vad gäller 

trivsel och trygghet. Index för arbetsro på lektionerna är betydligt 

högre än index för motsvarande fråga till grundskolan. 

Totalt sett kan måluppfyllelsen anses god. 

Gul 

Grön 


Nämndernas VB 2009

112 


Beskrivning 

Utveckla rutiner och arbetssätt för att systematiskt 

utvärdera elevernas kunskapsutveckling mot de nationella 

målen och sammanställa kunskapsresultat på en 

övergripande nivå. 

Ta fram instrument för att mäta kvaliteten i särskolan. 

Utveckla arbetet med att möta nyanlända elever från 

andra kulturer. 

Uppföljning 

Under hösten 2009 har en riktad kompetensutveckling 

för särskolans personal startat. Huvudfokus är kunskap 

och bedömning i särskolan. Kompetensutvecklingen 

fortsätter under 2010. Ansvariga är verksamhetschef 

för särskolan (Sektion specialverksamhet) och särskolerektorer. 

Den pågående genomlysningen av särskolan kommer 

att ligga till grund för fortsatt arbete. 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Totalt antal elever i särskola 208 235 -27 218 -4,6% 

Antal elever i särskoleklass 139 160 -21 149 -6,7% 

Kommunala enheter 139 160 -21 149 -6,7% 

Fristående skolor 0 0 0 0 

Antal individintegrerade särskoleelever 69 75 -6 69 0,0% 


Fristående skolor 8 6 2 7 14,3% 

Bruttokostnad per elev i särskolan 291 048 249 328 41 720 274 798 5,9% 

Grundresurs/elev i särskoleklass 264 122 205 275 58 847 250 461 5,5% 

Grundresurs/individintegrerade elev 176 014 178 827 -2 813 165 255 6,5% 

Lokalkostnad/elev i särskoleklass 52 029 46 100 5 929 39 974 30,2% 

Lokalkostnad/individintegrerade elev 13 414 13 414 0 12 939 3,7% 


Nämndernas VB 2009

113 

FÖRSKOLEVERKSAMHET 


Effektmål 


och tillväxt 

Personaltäthet och utbildningsnivå 

hos personalen ska ligga på 

minst samma nivå som snittet av 

värdet hos Linköpings samarbetskommuner. 

Jämställdhetsarbetet ska förbättras 

inom förskoleverksamheten. 



Att bättre kunna arbeta i riktning mot målen och därmed nå bättre 

måluppfyllelse. 

Måluppfyllelse och analys 

Personaltätheten är, enligt preliminär beräkning, något lägre 

sedan föregående år. I snitt var det 5,4 barn inskrivna per årsarbetare 

i oktober 2009. Orsaken är sannolikt de anpassningar som 

verksamheten gjort för att möta sparbetinget. Det finns ännu inga 

jämförbara uppgifter tillgängliga, men Linköping har de senaste 

åren legat i paritet med jämförbara kommuner. 

Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning var 

hösten 2008 48 %, att jämföra med 57 % i kommungruppen 

större städer. För hösten 2009 är andelen enligt preliminär beräkning 

52 %. Det finns ännu inga jämförbara uppgifter tillgängliga. 

När det gäller personalens utbildning avviker Linköping påtagligt. 

Även om skillnaden är marginell från föregående år, har 

dock en förbättring skett när det gäller att öka andelen högskoleutbildade. 

Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att föreslå förtydliganden 

och kompletteringar av vissa mål i läroplanen för förskolan. 

Vidare ska skolverket föreslå hur förskollärarnas ansvar 

kan förtydligas i läroplanen och också, utifrån förändringar i 

läroplanen, föreslå insatser för implementering riktade till personalen 

i förskolan. Dessutom ska Skolverket belysa behovet av 

fortbildning och kompetensutveckling med tonvikt på förskollärare 

utifrån de förändringar som föreslås. 

Med fler högskoleutbildade pedagoger ökas möjligheten att kunna 

genomföra en pedagogisk verksamhet som är anpassad både 

till det enskilda barnet och gruppens behov samt kritiskt granska 

och vidareutveckla den. 


Genom att flickor och pojkar ges samma möjligheter att pröva 

och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån 

stereotypa könsroller, så ökar jämställdheten på sikt. 


Utveckling av värdegrundsarbetet pågår ständigt. Ytterligare 

förskolor har påbörjat ett mer strukturerat arbete kring genusfrågor 

med stöd av genuspedagog. Handledning ges i värdegrundsfrågor 

och vuxnas förhållningssätt. 

Genom olika fortbildningsinsatser blir personalen mer kompetent 

och medveten kring värdegrundsfrågorna. En ökad förståelse för 

att genusarbetet ska genomsyra hela verksamheten, att det är 

sammanflätat med arbetet med språkutveckling och lärmiljöer. 

Måluppfyllelsen delvis uppnådd då utvecklingen bedöms ha ökat 

jämfört med föregående år. 

Grön 

Gul 

Gul 


Nämndernas VB 2009

114 


Språkförståelsen hos alla barn i 

förskolan ska öka. 

Genom leken ska barns utveckling 

och lärande främjas. 


Alla barn ska känna sig trygga i 

förskoleverksamheten. 


Stöd i den tidiga språkutvecklingen ökar den senare läsförmågan. 

Resultatet av det årliga testet i förskoleklassen ”Vad sa du fröken” 

förbättras. 


Årets sammanställning av ”Vad sa du fröken” visar att elevernas 

språkförmåga ligger på en någorlunda konstant nivå jämfört 

med tidigare år. 

Analys 

Linköpings kommun har under de senaste fem åren tagit emot 

många nyanlända barn med utomnordisk bakgrund, en ökning 

med ca 5 %. Att resultatet på testet ligger på en konstant nivå bör 

tolkas som att de insatser som görs i förskolan när det gäller 

språkutveckling har god effekt. 

De senaste tre åren har flickors och pojkars resultat jämförts och 

flickorna presterar fortfarande något bättre än pojkarna. 

Eftersom testet mäter språkförståelse på svenska, något som är 

viktigt för framtida läsförståelse, presterar många barn med annat 

modersmål än svenska sämre än barn med svenska som modersmål. 

Detta gör att en del skolor, trots ett medvetet arbete på förskolan, 

får låga resultat. Det bekräftas också i återkopplingen till 

förskolorna, där områden med en ökad andel barn med annat 

modersmål har oförändrade resultat och övriga områden redovisar 

förbättrade resultat. 

Arbetet med barns språkutveckling har breddats och fördjupats 

och fortsatta insatser har gjorts under året för att öka kunskaper 

och för att utveckla arbetet kring mångkulturella förskolor inklusive 

språkutveckling för flerspråkiga barn. 

Måluppfyllelsen är högre än tidigare, men bedöms ändock inte 

som fullt tillfredsställande. 


Att det medvetna bruket av leken, för att stödja barns lärande, 

ska prägla verksamheten i förskolan. 


Ett mer lekinriktat arbetssätt bidrar till att barnen i förskolan får 

bättre förutsättningar för utveckling och lärande. Verksamheten 

präglas i allt större utsträckning av denna medvetenhet, även om 

detta är svårt att mäta. Den vuxnes deltagande i leken bör generellt 

öka och det finns behov av kompetensutveckling som utgår 

ifrån den lokala förskolans behov. 

Målet är delvis uppnått. 


Resultatet av den årliga attitydundersökningen till föräldrar till 

barn som är två och fem år, ska visa minst samma goda resultat 

som tidigare år. 


Föräldrar ger högt betyg i kommunens attitydundersökning när 

det gäller trygghetsfrågor. På frågan om man som förälder känner 

sig lugn och trygg under dagen när barnet vistas i förskoleverksamheten 

är indexvärdet 93,3 (på en skala där 100 är högsta 

värde). 

Resultatet är oförändrat mot föregående år. 

Gul 

Gul 

Grön 


Nämndernas VB 2009

115 


Beskrivning 

Antalet barn i förskoleåldrarna kommer att öka under 

de närmaste åren och följaktligen behövs en fortsatt 

utbyggnad av förskoleplatser. Detta kommer att ske 

dels genom att ianspråkta befintliga lämpliga skollokaler, 

men även nybyggnation i nya områden. Strävan att 

minska barngruppernas storlek bidrar också till det 

ökade behovet av lokaler. 

Beslut om tydligare uppdrag för förskolan för att skapa 

bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande. 

Ge förutsättningar för förskollärare att ta ett tydligare 

pedagogiskt uppdrag och ansvar. 

Organisation och arbetsformer bör ytterligare utvecklas 

för att öka möjligheten till ett förbättrat planeringsoch 

uppföljningsarbete i verksamheten. 

Ge förskolorna möjlighet till IT-stöd i det pedagogiska 

arbetet med barnen. Idag är förskolorna rustade med 

datorer endast för administration och personalbruk. 

Fortsatta insatser för att öka kunskaper och utveckla 

arbetet kring mångkulturella förskolor inklusive språkutveckling 

för flerspråkiga barn. Ett riktat inskolningsstöd 

ska ges till de förskolor/områden som tar emot 

nyanlända barn. 

Uppföljning 

Cirka 530 nya förskoleplatser har färdigställts under 

året, varav 45 platser i enskild regi, samt att två enskilda 

familjedaghem har startat. Fem små förskolor har 

avvecklats, ca -105 platser. Flera planerade utbyggnader 

och nystarter av förskolor har dock av olika skäl 

inte stått färdiga i tid, vilket har föranlett till att familjer 

under våren inte kunnat erbjudas förskoleplats i de 

områden man önskat. Företrädesvis har de då anvisats 

till de så kallade garantiförskolorna, främst i T1- 

området och Lambohov. Detta för att klara av att erbjuda 

plats utan oskäligt dröjsmål. 

Förskolegrupperna är generellt större i Linköping än i 

jämförbara kommuner. Resultat av senaste mätningen 

är ännu inte redovisad. 

Ett arbete har påbörjats med att ta fram åtgärder för att 

öka andelen högskoleutbildad personal inom förskolan. 

En tredagarsutbildning har genomförts för arbetslagsledare 

i förskolan, ca 100 deltagare. 

Under året har införts en ny form för arbete utanför 

barngrupp i förskolan. Rektor fördelar tiden till personalen 

med hänsyn till ansvaret för den pedagogiska 

planeringen och därefter andra arbetsuppgifter som ska 

förläggas till barnfri tid. 

Under året har påbörjats installation av datorer avsett 

att användas i det pedagogiska arbetet med barnen. 

Flertalet av förskolorna har hunnit få dessa i bruk. 

Satsningen fortsätter under 2010. 

Under året har avslutats ett treårigt utvecklingsarbete i 

tre geografiska områden kring mångkultur och flerspråkighet. 

Fortsatt spridningsarbete kommer att ske 

framåt. För förskolor som tar emot nyanlända barn 

finns stöd bl.a. i form av modersmålstränare under 

inskolningsperioden. 


Nämndernas VB 2009

116 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Totalt antal barn i förskoleverksamhet 7 349 7 423 -74 7 146 2,8% 

Antal barn i förskola 6 929 7 073 -144 6 709 3,3% 

Kommunala enheter 5 592 5 830 -238 5 427 3,0% 

Enskilda utförare 1 337 1 243 94 1 282 4,3% 

Antal barn i familjedaghem 420 350 70 437 -3,9% 

Kommunala enheter 296 268 28 343 -13,7% 

Enskilda utförare 124 82 42 94 31,9% 

Bruttokostnad/barn i förskoleverksamhet, kr 106 750 105 932 818 105 452 1,2% 

Grundresurs/barn i förskola 79 506 78 743 763 76 998 3,3% 

Grundresurs/barn i familjedaghem 82 133 80 229 1 904 75 615 8,6% 

Lokalkostnad/barn 14 407 14 457 -50 14 390 0,1% 

Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 


Prel. 

2009 2008 2007 2006 

Jönköping 4,9 4,7 4,7 

Uppsala 5,8 5,6 5,2 

Västerås 5,2 5,1 5 

Örebro 5,1 5,2 5,2 

Norrköping 5,5 5,4 5,4 

Eskilstuna 5,4 5,4 5,3 

Linköping 5,4 5,3 5,3 5,1 


Andelen högskoleutbildad personal i procent 


Prel. 

2009 2008 2007 2006 

Jönköping 80 76 72 

Eskilstuna 57 56 55 

Norrköping 59 57 57 

Örebro 57 59 57 

Västerås 51 49 50 

Uppsala 53 52 51 

Linköping 52 48 49 48 

Medel 7 kommuner 58 57 56 

Antal barn per avdelning 

Jämförelser görs med sex jämförbara städer. Förskolegrupperna 

i Linköping är generellt större än i jämförbara 

kommuner. Finns ännu inga uppgifter för 

2009. 

2008 2007 2006 

Jönköping 17,3 16,5 16,5 

Uppsala 17,0 16,7 15,9 

Västerås 14,6 14,3 14,1 

Örebro 17,4 17,1 17,4 

Norrköping 17,4 17,2 17,6 

Eskilstuna 17,8 17,8 17,8 

Linköping 18,6 18,4 18,9 



Nämndernas VB 2009

117 

SKOLBARNSOMSORG 


Effektmål 


Personaltäthet och utbildningsnivå 

hos personalen ska ligga på 

minst samma nivå som snittet av 

värdet hos Linköpings samarbetskommuner. 



Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ökar. 


Personaltätheten har ökat något under 2008. I oktober 2008 hade 

Linköping 18,1 barn inskrivna per årsarbetare vilket är en högre 

personaltäthet än medeltalet för jämförelsekommunerna. De 

kommunala fritidshemmen har i Linköping en högre personaltäthet 

än de enskilt drivna fritidshemmen. 

Personal inom skolbarnsomsorgen i Linköping har en lägre utbildningsnivå 

i förhållande till jämförelsekommunerna. De 

kommunala fritidshemmen i Linköping har högre utbildningsnivå 

än de enskilt drivna fritidshemmen. 

För att kunna driva verksamheten mot de nationella målen krävs 

en hög utbildningsnivå. I Linköping har det tidigare utbildats fler 

barnskötare än hos snittet i jämförelsekommunerna. Många av 

dessa arbetar inom skolbarnsomsorgen. Detta är den främsta 

orsaken till den låga andelen högskolutbildade. Samtidigt är det 

svårt att rekrytera fritidspedagoger eftersom för få utbildar sig 

inom yrket. I förslaget till ny lärarutbildningen har detta setts 

över och fritidspedagogerna kommer enligt förslaget att få behörighet 

att undervisa i vissa ämnen i skolan. 

Gul 

Skolbarnsomsorgen ska komplettera 

skolan i barnens lärande och 

lägga grunden till en positiv och 

innehållsrik fritid. 

Måluppfyllelsen är inte tillfredsställande. 


Barn och föräldrar är nöjda med verksamheten och upplever att 

den har ett viktigt innehåll. 


Pedagogerna inom skolbarnsomsorgen är förebilder och utnyttjar 

vardagssituationer till samtal och kommunikation. Språkets funktion 

i social fostran är en röd tråd genom fritidshemsverksamheten. 

Många fritidshem arbetar med olika konstnärliga uttrycksformer. 

Det finns ett behov av att utveckla detta ytterligare och 

ett behov av ytterligare kompetensutveckling. Barnen får utifrån 

intresse prova olika konstnärliga uttryckssätt. Det har också skapats 

verkstäder på många fritidshem där barnen får möjlighet till 

skapande aktiviteter. Utomhuspedagogik är vanligt förekommande 

i verksamheten. Det finns en stor skillnad i hur långt olika 

fritidshem kommit i att arbeta medvetet med utveckling och 

lärande. 

Attitydundersökning i okt - nov 2009 visar på goda resultat. 

88 % av de svarande håller helt eller delvis med på frågan; 

”Vårt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs 

på fritidshemmet.” 

Värdet har ökad något sedan förra årets attitydundersökning. 

Indexvärdet på frågan har ökat från 82 till 85. 

Grön 

Måluppfyllelsen är god. 


Nämndernas VB 2009

118 


Alla barn ska känna sig trygga i 

skolbarnsomsorgen. 


Barn och föräldrar är nöjda med verksamheten och upplever den 

som trygg. 


Attitydundersökning i okt - nov 2009 visar på goda resultat. 

89 % av de svarande håller helt eller delvis med på frågan; 

”Vårt barn tycker att det är roligt att gå till fritidshemmet”. Värdet 

har ökad något sedan förra årets attitydundersökning. Indexvärdet 

på frågan har ökat från 83 till 86. 

De utvärderingar som gjorts under åren visar alla på att personalen 

inom skolbarnsomsorgen har förmåga att arbeta med de sociala 

delarna och att därigenom skapa trygghet i verksamheten. Det 

finns dock stora skillnader i måluppfyllelsen mellan olika skolor 

i kommunen. Detta måste analyseras i rektorernas kommande 

lokala kvalitetsredovisningar. 

Måluppfyllelsen är god. 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Det statliga uppdraget är förändrat så att fritidshemmens 

huvudsakliga uppgift är att genom pedagogisk 

verksamhet verka kompletterande till skolan samt 

erbjuda meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. 

Med denna förändring behöver den lokala verksamheten 

ses över i Linköping med inriktning på att knyta 

skolverksamheten i de lägre årskurserna och fritidsverksamheten 

närmare vartannat såväl lokal- som 

verksamhetsmässigt. 

Det utvecklingsarbete som genomförts inom skolbarnsomsorgen 

i Linköping ska spridas till de delar av 

verksamheten som inte haft möjlighet att delta. Dessa 

verksamheter ska få del av resultaten för att själva 

kunna gå vidare med utveckling av verksamheten och 

dra nytta av deltagande arbetslags erfarenheter. 

Utbildningskontoret kommer att utarbeta ett policydokument 

för stärkt samverkan mellan fritidshem/ 

grundskola/förskoleklass. 

Arbetet med att rekrytera fritidspedagoger behöver 

förstärkas och intensifieras. 

Fritidspedagogerna roll att leda den pedagogiska utvecklingen 

i fritidshemsverksamheten ska stärkas 

under de kommande åren. 

I samband med framtagandet av nya skolor kommer en 

skolmodell tas fram som bygger på en högre lokal- och 

verksamhetsintegrering mellan skola och skolbarnsomsorg. 

Skolmodellen kommer att vara styrande vid omoch 

tillbyggnad av befintliga lokaler. 

Genom avsatta utvecklingsmedel sker spridning och 

vidareutveckling av de erfarenheter som gjorts i projektet. 

I varje skolområde pågår under 2009 ett utvecklingsarbete. 

Riktlinjerna beslutades av barnoch ungdomsnämnden 

i december 2008 och är spridd till alla rektorer. Riktlinjerna 

syftar till att utöka samverkan mellan fritidshem, 

förskoleklass och grundskola. Samverkan ska leda till 

högre måluppfyllelse för eleverna. Rektors ansvar och 

engagemang är en förutsättning för kvaliteten i detta 

arbete. 

Under 2009 har ett förbättringsarbete skett via nämndens 

utvecklingsmedel. (Män I Barnomsorgen). I utvecklingsarbetet 

har en arbetsgrupp deltagit och informerat 

om yrket för ungdomar i samband med deras 

framtida yrkesval. 

När det gäller fritidspedagogernas huvudansvar för den 

pedagogiska utvecklingen, har arbetet startat i verksamheterna. 

Diskussioner har påbörjats och successivt 

förs det pedagogiska ansvaret över till fritidspedagogerna. 

I kommunen finns en tradition att jämställa olika 

yrkesgrupper och denna förändrade inriktning har 

väckt debatt. 


Nämndernas VB 2009

119 

Öppen fritidsverksamhet bör erbjudas alla intresserade 

barn och inte bara de som har tillsynsbehov. 

Ett arbete är påbörjat för att säkerställa planeringstid 

för personal inom skolbarnsomsorgen. Ett förslag 

kommer att tas fram under 2010. 

Inga åtgärder har skett under året. En arbetsgrupp har 

barnoch ungdomschefens uppdrag att se över skolbarnsomsorgen 

för 10-12 åringar. 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Totalt antal barn i skolbarnsomsorgen 5 501 5 754 -253 5 344 2,9% 

Antal barn i fritidsverksamhet 4 849 5 054 -205 4 710 3,0% 

Kommunala enheter 4 565 4 764 -199 4 431 3,0% 

Enskilda utförare 284 290 -6 279 1,8% 

Antal barn i öppen fritidsverksamhet 652 700 -48 634 2,8% 


Enskilda utförare 156 90 66 123 26,8% 

Bruttokostnad/barn 38 803 37 228 1 575 37 859 2,5% 

Grundresurs/barn i fritidshem 29 315 27 873 1 442 28 697 2,2% 

Grundresurs/barn i öppen fritidsverksamhet 15 100 13 984 1 116 14 753 2,3% 

Lokalkostnad/barn 7 349 6 906 443 7 000 5,0% 

Antal barn per årsarbetare 


2008 2007 2006 

Eskilstuna 25 21,7 20,1 

Jönköping 14,5 15 14,4 

Linköping 18,1 18,8 17,5 

Norrköping 22,7 22,6 22,3 

Uppsala 29,1 31,2 26,9 

Västerås 19,5 19,4 18,4 

Örebro 24,3 21,9 24,7 

MEDEL 22 21,5 20,6 

Årsarbetare andel med pedagogisk högskoleutbildning 


2008 2007 2006 

Eskilstuna 69 65 65 

Jönköping 89 92 94 

Linköping 57 57 56 

Norrköping 74 76 77 

Uppsala 42 43 41 

Västerås 56 59 59 

Örebro 66 68 73 

MEDEL 65 65,7 66,4 


Nämndernas VB 2009

120 

UNGDOMS- OCH FRITIDSVERKSAMHET 


Effektmål 


Ungdomarna i högstadieåldern 

ska vara nöjda med det fritidsutbud 

som finns att tillgå. 



Ökad andel som upplever att de är nöjda med fritidsutbudet. 


Utbildningskontoret har genomfört en attitydundersökning med 

alla elever i årskurs 9. Undersökningen berörde i första hand 

deras tid i skolan men ställde också frågan: ” Jag är nöjd med vad 

som finns att göra på fritiden efter skolan slut” 

Värden över 80 % redovisas för flertalet av skolorna. Den största 

delen av ungdomarna är nöjda med det utbud som finns. Högst 

värden redovisas på Berzeliusskolan och Björkö friskola. Det 

finns en grupp ungdomar på alla skolor som uppger att de inte är 

nöjda. Lägst värden redovisas av eleverna på Vittra i Lambohov, 

Kungsbergsskolan och Skäggetorpsskolan. 

Trots att många av ungdomarna uppger att de är nöjda med fritidsutbudet 

är det viktigt att ansvarig personal på lokal nivå 

uppmärksammar de individer/grupper som inte är nöjda och 

stödjer dem i att själva kunna skapa en meningsfull fritid. 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Ett arbete med att förtydliga verksamhetsuppdraget 

gällande mål, uppdrag och form har påbörjats. En 

översyn av mål inriktning och organisationen genomförs 

under år 2008-2009. 

Det nya verksamhetsuppdraget har bl.a. inneburit: 

• Tydligare behovsanpassning av öppettider på kvällar 

och helger. 

• Personalen inom fritidsverksamheten har mött i 

stort sett alla ungdomar på skoltid för att inventera 

behov och önskemål. 

• Förändring av arbetslagsorganisationen för att 

bättre nyttja personalens kompetens. 

• Tydligare koppling till högstadieskolorna samt till 

resursskolorna. 

• Prioritering av ungdomar i socialt utsatta situationer 

i samverkan med skolan och socialtjänsten. 

• Ökat inflytande för ungdomarna i planering och 

genomförande av verksamhet, t.ex. hur nya arenor 

ska utformas. Arbis är ett exempel på detta. 

• En referensgrupp bland ungdomarna deltog i planera 

sommarverksamheten. En ökad samverkan 

har också skett med föreningar. 

Chefsorganisationen har förändrats och effektiviserats. 

I Ryd, Ljungsbro och Skäggetorp har rektor på skolan 

fått huvudansvaret för både skola och fritid. 


Nämndernas VB 2009

121 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Antal ungdomar i åldern 13-16 år (fyra åldersklasser) 

6 905 6 827 78 7 134 -3,2% 

Kostnad per invånare 13-16 år (kr) 3 628 3 553 75 4 109 -11,7% 


Nämndernas VB 2009

122 

VÅRDNADSBIDRAG 


Effektmål 


Ökad valfrihet för föräldrar som 

önskar mer tid med sina små 

barn. 



Att antal ansökningar, i snitt per månad, ökar. Ska jämföras med 

resultatet 2008 (basår). 


2008 

16 ansökningar i snitt per månad. 

69 utbetalningar i snitt per månad. 

2009 

17 ansökningar i snitt per månad. 

117 utbetalningar i snitt per månad. 

Analys 

Intresset för vårdnadsbidraget ökade under 2009. Familjerna 

ansöker om längre perioder, i snitt 8 månader, vilket bidrar till att 

antalet familjer som erhåller vårdnadsbidrag per månad ökat 

totalt. 

Grön 


Drygt 90 kommuner har infört kommunalt vårdnadsbidrag. I Östergötlands län har, förutom Linköping, även Kinda 

och Söderköping infört vårdnadsbidrag. 


Nämndernas VB 2009

123 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Barn- och ungdomsnämnden 

Kostnader -1 701 -2 117 416 -2 030 -16% 


Netto totalt barnoch ungdomsnämnden -1 701 -2 117 416 -2 030 -16% 

Grundskola 

Kostnader -1 161 513 -1 168 060 6 547 -1 140 421 2% 

Intäkter 42 296 43 961 -1 665 36 001 17% 

Netto exkl. kommunala enheter -1 119 217 -1 124 099 4 882 -1 104 420 1% 

Resultat kommunala enheter 6 186 0 6 186 -161 -3 942% 

Netto totalt grundskola -1 113 031 -1 124 099 11 068 -1 104 581 1% 

Särskola 

Kostnader -60 538 -58 592 -1 946 -59 906 1% 

Intäkter 2 873 3 200 -327 3 104 -7% 

Netto exkl. kommunala enheter -57 665 -55 392 -2 273 -56 802 2% 

Resultat kommunala enheter 1 860 0 1 860 1 086 71% 

Netto totalt särskola -55 805 -55 392 -413 -55 716 0% 

Förskoleverksamhet 

Kostnader -784 504 -786 336 1 832 -753 456 4% 

Intäkter 127 546 125 626 1 920 123 133 4% 

Netto exkl. kommunala enheter -656 958 -660 710 3 752 -630 323 4% 

Resultat kommunala enheter 6 806 0 6 806 9 525 -29% 

Netto totalt förskoleverksamhet -650 152 -660 710 10 558 -620 798 5% 

Skolbarnsomsorg 

Kostnader -213 457 -214 208 751 -202 358 5% 

Intäkter 33 597 32 210 1 387 33 412 1% 



Netto totalt skolbarnsomsorg -173 912 -181 998 8 086 -164 598 6% 


Nämndernas VB 2009

124 

Forts. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Ungdoms- och fritidsverksamhet 

Kostnader -25 678 -24 256 -1 422 -25 687 0% 

Intäkter 625 0 625 643 -3% 

Netto exkl. kommunala enheter -25 053 -24 256 -797 -25 044 0% 


Netto totalt ungdoms- och fritidsverksamhet -23 391 -24 256 865 -23 763 -2% 

Vårdnadsbidrag 

Kostnader -4 451 -7 551 3 100 -903 393% 


Netto totalt vårdnadsbidrag -4 451 -7 551 3 100 -903 393% 

Verksamhetssystem 

Kostnader -4 388 -4 177 -211 

Intäkter 4 356 4 177 179 

Netto totalt verksamhetssystem -32 0 -32 0 

Särskild omsorg/övrigt 


Ofördelad ramreducering 0 10 692 -10 692 

Summa kostnader -2 256 229 -2 254 604 -1 625 -2 184 761 3% 

Summa intäkter 211 293 209 173 2 119 196 293 8% 

Summa netto exkl. kommunala enheter -2 044 937 -2 045 431 494 -1 988 468 3% 

Summa resultat kommunala enheter 28 299 0 28 299 20 131 41% 

Summa Netto totalt -2 016 638 -2 045 431 28 793 -1 968 337 2% 


Barn- och ungdomsnämnden visar totalt ett överskott på 28 793 tkr. Av detta står de kommunala enheterna för 

28 299 tkr och nämnden för 494 tkr. Detta resultat är 2 % högre jämfört med 2008. 


Nämndernas VB 2009

125 

BILDNINGSNÄMNDEN 


Gymnasieskolans mål är uppnådda för: 

• ”Öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning med grundläggande behörighet och med goda resultat”. 

Eleverna har förbättrat sina studieresultat. Måluppfyllelsen är förbättrad jämfört med föregående 

år när det gäller fullföljda studier och grundläggande behörighet. Måluppfyllelsen är oförändrad 

jämfört med föregående år när det gäller genomsnittlig betygspoäng. Måluppfyllelsen är i båda fallen 

högre än i riket och i jämförbara kommuner. 

• ”Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i”. 

Måluppfyllelsen är högre än i riket och i jämförbara kommuner. 

• ”Andelen elever som upplever arbetsro i skolan ska öka”. 

• ”Lyfta fram perspektivet av entreprenörskap och företagande inom gymnasieskolans program på samtliga 

gymnasieskolor i Linköping och manifestera detta på lämpligt sätt”. 

• ”Kontakt mellan gymnasieskolans program och högskolan och arbetslivet ska ingå i utbildningen på 

alla program”. 

Målen är delvis uppnådda för: 

• ”Fungerande programråd ska tillskapas på samtliga program”. Programråd finns på samtliga program 

men på 3-4 program är inte programråd aktiva. Noteras bör att enligt den kommande Skollagen 

blir programråd obligatoriska endast för yrkesprogram. 

• ”Öka forskningsanknytningen av gymnasieskolans program”. Antalet lektorer och deltagare i Forskarskolan 

är samma antal som 2008. 

Målen är inte uppnådda för: 

• ”Förbättra elevernas närvaro och ta fram åtgärdsprogram för detta” Enligt frånvaroregistreringen i 

Extens har den genomsnittliga frånvaron under läsåret ökat jämfört med föregående läsår från 11 % 

till 12 %, men uppgifterna är osäkra på grund av säkerhetsproblem i systemet. 

• ”Införa en modern och flexibel lärlingsutbildning”. Lärlingsutbildningen är ännu en försöksverksamhet 

och ambitionen är att minst hälften av lärlingsplatserna ska fyllas. 

Gymnasiesärskolans mål är uppnådda för: 

• ”Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram ska öka”. 

• ”Öka andelen behöriga lärare”. 

Målet är inte uppnått för: 

• ”Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning”. En nyinrättad tjänst 

har placerats på Jobbtorget i syfte att öka antalet elever som är i arbete efter genomgången gymnasiesärskola. 

Vuxenutbildningens mål är uppnådda för: 

• ”Utbudet av yrkesinriktad gymnasial utbildning ska öka”. Andelen yrkesutbildningar är cirka 50 % 

och det är några % högre jämfört med föregående år. 

Målet är delvis uppnått för: 

• ”Vuxenutbildningen ska ge alla som så önskar grundskole- och gymnasiekompetens samt behörighet 

för högskolestudier”. 

Målet är inte uppnått för: 

• ”Öka andelen behöriga lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i”. 

Att måluppfyllelsen sjunkit för det sistnämnda målet beror på att vuxenutbildningen i allt högre grad 

består av yrkesutbildningar där det ofta är brist på behöriga lärare. 

- Bildningsnämnden - 

Nämndernas VB 2009

126 

För arbetsmarknad, invandrare och flyktingar är målen inte uppnådda för: 

• ”Andelen personer som kommer i egenförsörjning genom bildningsnämndens arbetsmarknadsinsatser”. 

• ”Andelen nyanlända flyktingar i de yrkesaktiva åldrarna, som efter introduktionen arbetar, deltar i 

arbetsmarknadsinsatser eller studerar ska öka”. 

• ”Öka andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete efter avslutad utbildning”(gemensamt mål med 

gymnasiesärskolan). 

Förklaring till de sämre resultaten kopplas till det allmänna konjunkturläget samt att de som anvisats från socialkontoret 

har än mer komplex problematik och därmed står längre från arbetsmarknaden än tidigare. 


Det totala antalet elever i gymnasieålder har ökat fram till 2009, därefter minskar antalet elever successivt med 

cirka 20 % fram till 2015-2016 för att sedan åter långsamt öka. Efter en relativt kraftig expansion av fristående 

gymnasieskolor under perioden 2000-2008, bedömer nämnden bland annat mot bakgrund av Skolinspektionens 

senaste beslut att ökningen av antalet fristående gymnasieskolor kommer att mattas av och att andelen elever på 

fristående gymnasieskolor troligen stabiliseras runt 30 %. I Linköping finns det under innevarande läsår sex 

kommunala och elva fristående gymnasieskolor. 

Arbete och förberedelser för införande av den nya gymnasieskolan (GY 2011) och den kraftiga elevminskningen 

har inletts och kräver översyn och viss omstrukturering av den kommunala gymnasieorganisationen. Ett investeringsbehov 

kommer att behövas som en konsekvens av eventuella beslut om nya program/inriktningar inom GY 

2011. Elevminskningen bedöms inte bli lika omfattande som tidigare p.g.a. bland annat ökad invandring och 

flyktingmottagande. Utbildningskontoret utreder kontinuerligt den framtida användningen av skollokaler samt 

avvecklingen av skollokaler för gymnasieskolan i takt med det sjunkande elevantalet. Samtidigt som gymnasieprogrammen 

inom den kommunala skolan kommer att koncentreras till huvudbyggnaderna på varje skola fortsätter 

arbetet att tillsammans med fastighetsägaren förbättra lokalernas ytskikt och funktionalitet. Den kommunala 

gymnasieskolan måste ha både bra inre verksamhet och tilltalande lokaler. 

Staten har beslutat om en fortsättning av Lärarlyftet vilket innebär att Linköpings kommun måste besluta om 

lokala resurser för 2011 i nivå med tidigare år. IT-satsningen fortsätter som tidigare planerat. 

Statsbidragen för Yrkesvux som erhölls i december 2009 föreslår bildningsnämnden ska användas under 2011- 

12 och en successiv nedtrappning av vuxenutbildningen sker då. Under 2010 används överskotten från 2009. 

Rådande lågkonjunktur har påverkat måluppfyllelsen inom arbetsmarknad, invandrare och flyktingområdet. Från 

och med 1 december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att få ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna 

för nyanlända flyktingar istället för kommunerna. En utfasning kommer att ske i kommunen under 2011 och 

2012 och detta får återverkningar på Jobbtorgets organisation. Kommunerna kommer dock fortsättningsvis att ha 

ansvar för svenska för invandrare (sfi), tillgång till skola, boende och att erbjuda samhällsorientering. 

Under 2010 gör Arbetsförmedlingen en större satsning inom arbetsmarknadsområdet, bl.a. aktiveringsinsatser 

inom statlig och kommunal verksamhet samt inom vissa ideella organisationer - LYFT. Detta innebär att kommunerna 

kommer att behöva ställa praktikplatser till förfogande. 


Nämndernas VB 2009

127 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 256 012 226 183 29 829 

Kostnader -930 113 -904 820 -25 293 


Verksamhetens 

nettokostnad -674 786 -679 322 4 536 




Kommunbidrag 679 439 679 439 0 


kommunala enheter 4 536 0 4 536 

Resultat kommunala enheter 26 034 0 26 034 





Bildningsnämnden 1 104 1 645 541 

Gymnasieskola 507 572 512 996 5 424 

Gymnasiesärskola/Särvux 37 345 39 459 2 114 

Vuxenutbildning 52 792 62 692 9 900 

Arbetsmarknad, invandrare 

och flyktingar 48 261 58 530 10 269 

Konsumentvägledning 656 653 -3 

Budgetrådgivning 982 978 -4 

Uppdragsutbildning 157 0 -157 

Omfördelad besparing 0 2 485 2 485 

Summa 648 869 679 439 30 570 



belopp tkr 2009 2009 2009 2008 

Gymnasieskola 5 192 122 5 070 6 627 

Gymnasiesärskola/Särvux 40 0 40 0 

Vuxenutbildning 396 0 396 0 

Arbetsmarknad 1 114 0 1 114 173 



Bildningsnämnden redovisar ett överskott på sammanlagt 30,6 mnkr med fördelning 4,5 mnkr för nämndens anslagsdel 

och 26 mnkr för de kommunala enheterna. Under året rådde osäkerhet om det ekonomiska läget eftersom 

besparingsbeting aviserades under våren 2009. Verksamheternas organisation anpassades både för att klara hösten 

2009 samt för att ligga i rätt nivå inför 2010/2011. Verksamheterna har p.g.a. att överskott 2009 får förbrukas 2010 

planerat sin verksamhet i ett tvåårsperspektiv. 

Överskotten kommer på nämndnivå att användas till att öka antalet platser i vuxenutbildning samt mindre förbrukning 

av balanserade medel inom invandrar/flyktingverksamhet. Överskotten på utförarnivå kommer att användas 

till de ökade besparingskrav 2010, förberedelser inför GY-11, arbetsmiljöåtgärder, förstärka undervisningen i 

svenska som andraspråk, stödundervisning m.m. 


Nämndernas VB 2009

128 

Resultat 2009 belopp tkr 

Resultat varav varav kommunala Avvikelse 

Verksamhet 2009 nämnden enheter i procent 

Bildningsnämnden 541 541 32,9% 

Gymnasieskola 5 424 -8 457 13 881 1,1% 

Gymnasiesärskola/Särvux 2 114 1 696 418 5,4% 

Vuxenutbildning 9 900 5 805 4 095 15,8% 

Arbetsmarknad, invandrare 

och flyktingar 10 269 2 472 7 797 17,5% 

Konsumentvägledning -3 -3 -0,5% 

Budgetrådgivning -4 -4 -0,4% 

Uppdragsutbildning -157 -157 

Omfördelad besparing 2 485 2 485 

Summa 30 570 4 536 26 034 4,5% 

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 

Nämndens anslagsmedel för gymnasieskolan redovisar ett underskott på ca 8 500 tkr. Större delen av underskottet, 

8 100 tkr beror på att antalet folkbokförda elever var 189 fler jämfört med budget. Denna elevökning motsvarar 

drygt 12 000 tkr eftersom den genomsnittliga undervisningskostnaden var cirka 68 tkr/elev. Att underskottet inte 

blev så stort beror huvudsakligen på att delar av besparingarna omfördelades från 2010 och 2009. 

Elevökningen jämfört med budget beror på 

• ökad invandring och ökat flyktingmottagande 

• förbättrat arbete med kommunal uppföljning som medfört färre elevavbrott och färre elever utanför gymnasieskolan. 

Effekten av inrättande av organisationen VIP (Vägval Individuella program) har gett synbara 

resultat. 

• fler elever än tidigare som går ett fjärde gymnasieår på grund av nya tillträdesregler till högskolan. 

Kommunala enheter inom gymnasieskolan redovisar ett överskott på ca 13 800 tkr där de största överskotten avser 

Anders Ljungstedts gymnasium (ca 4 000 tkr), Katedralskolan (ca 3 900 tkr), Birgittaskolan (ca 2 700 tkr) samt 

Berzeliusskolan (ca 1 800 tkr). Överskotten beror bl.a. på fler elever i klasserna, lägre personalkostnader då det är 

fler yngre lärare med lägre lön, pensionerade lärare med lägre personalomkostnadspålägg, färre elevavhopp, restriktivitet 

med fortbildning. Anders Ljungstedts gymnasium och Berzeliusskolan har varit återhållsamma med 

inköp och anställningar eftersom de haft kravet att återställa tidigare års underskott. Av redovisade överskott ovan 

avser 4 146 tkr återställande av tidigare års underskott. 

Nämndens anslagsmedel för gymnasiesärskolan visar ett överskott på ca 1 700 tkr. Det beror på färre antal elever 

än budgeterat och färre elever i utbildningar med hög ersättningsnivå samt lägre lokalkostnader och högre interkommunala 

intäkter. 

Vuxenutbildning 

Nämndens anslagsmedel för vuxenutbildning redovisar ett överskott på ca 5 800 tkr. Överskottet beror huvudsakligen 

på att nämnden erhållit besked om statsbidrag för yrkesvux relativt sent under året då utbildningar redan 

upphandlats. Besked om statsbidrag för 2010-11 erhölls först i december och för att kunna garantera elevernas 

färdigutbildningstid inom yrkesvux har dessa medel avsatts till kommande år. Kommunala enheter inom vuxenutbildningen 

redovisar ett överskott på ca 4 100 tkr som består av lägre kostnader för personal och köp av verksamhet 

än budgeterat. 

Insatser för invandrare och flyktingar samt arbetsmarknad 

Nämndens anslagsmedel visar ett överskott på ca 2 500 tkr som beror på att platserna för sfi med samhällsinformation 

och sfi med branschinriktning inte kunde fyllas direkt i januari utan fylldes på successivt under våren. 

Överskottet beror också på att Jobbtorgets filial i Skäggetorp inte startade förrän i april och generade ett överskott 

på 800 tkr. Kommunala enheter visar ett överskott på ca 7 800 tkr som till största del avser Elsa Brändströms skola 

(5 900 tkr) som fått upprepade tilläggsbeställningar samt Jobbtorget (1 900 tkr). Resultatet på Jobbtorget beror på 

att budgeterade verksamhetsmedel inte kunnat nyttjas i tillräcklig omfattning bl.a. beroende på brist på utbud av 

utbildningar och platser för arbetsträning/prövning. 


Nämndernas VB 2009

129 


GYMNASIESKOLA 


Effektmål 



Öka andelen elever som slutför 

gymnasieutbildning med grundläggande 

behörighet och med 

goda resultat. 

Öka andelen behöriga lärare samt 

öka andelen lärare som är behöriga 

i de ämnen de undervisar i. 

Förbättra elevernas närvaro och 

ta fram åtgärdsprogram för detta. 

Andelen elever som upplever 

arbetsro i skolan ska öka. 

Införa en modern och flexibel 

lärlingsutbildning. 

Kontakt mellan gymnasieskolans 

program och högskolan och 

arbetslivet ska ingå i utbildningen 

på alla program. 

Fungerande programråd ska 

tillskapas på samtliga program. 

Öka forskningsanknytningen av 

gymnasieskolans program. 


Lyfta fram perspektivet av entreprenörskap 

och företagande inom 

gymnasieskolans program på 

samtliga gymnasieskolor i Linköping 

och manifestera detta på 

lämpligt sätt. 

Målet är uppnått. Eleverna har förbättrat sina studieresultat. 

Måluppfyllelsen är förbättrad jämfört med föregående år när det 

gäller fullföljda studier och grundläggande behörighet. Måluppfyllelsen 

är oförändrad jämfört med föregående år när det gäller 

genomsnittlig betygspoäng. Måluppfyllelsen är i båda fallen 

högre än i riket och i jämförbara kommuner, se tabell nedan. 

Målet att öka andelen behöriga lärare är uppnått. Måluppfyllelsen 

är förbättrad jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen är 

högre än i riket och i jämförbara kommuner, se tabell nedan. 

Målet att öka andelen lärare som är behöriga i ämnen de undervisar 

i redovisas inte eftersom sammanställning om detta saknas 

både lokalt och nationellt. 

Målet att förbättra elevernas närvaro är inte uppnått. Enligt frånvaroregistreringen 

i Extens har den genomsnittliga frånvaron 

under läsåret ökat jämfört med föregående läsår från 11 % till 

12 %. Uppgifterna är osäkra på grund av säkerhetsproblem i 

systemet. Frågor om frånvaro och skolk har uppmärksammats 

vid verksamhetsbesöken. Gymnasieskolorna arbetar aktivt med 

närvaron både i skolan och i samarbete med hemmen. Samarbetet 

med hemmen har försvårats av problem med datorsystemet. 

Föräldrar har inte haft den åtkomst till uppgifter om frånvaro 

som varit avsikten. 

Målet att öka andel elever som upplever arbetsro i skolan är 

uppnått. Den årliga gymnasieenkäten visar att index för påståendet 

”Det är arbetsro på lektionerna” har ökat från 58,8 för 2008 

till index 62,5 för 2009. Indexet för 2009 fördelade sig på index 

64,2 för kvinnor och index 60,8 för män. 

(Index har skala 1 – 100) 

Målet att hälften av 42 beviljade platser ska komma till stånd är 

inte uppnått. På Anders Ljungstedts Gymnasium har 5 platser 

kommit i gång och på Birgittaskolan 5 platser. 2008 togs 23 

lärlingsplatser i bruk. 

Målet är uppnått. Samtliga program har kontakt med högskolan 

och/eller arbetslivet. Kontakterna är av olika former såsom studiebesök, 

arbetsplatsförlagd utbildning, lokala styrelser, kompetensutveckling 

av lärare m.m. 

Målet är delvis uppnått eftersom det har skapats programråd på 

samtliga program men på 3-4 program är inte programråd aktiva. 

Noteras bör att enligt den kommande Skollagen blir programråd 

obligatoriska endast för yrkesprogram. 

Antalet lektorer i gymnasieskolan är 7, vilket är samma antal 

som 2008. Antalet lärare som deltar i Forskarskolan är fyra, 

vilket också är samma antal som 2008. 

Samtliga gymnasieskolor arbetar aktivt med entreprenörskap och 

företagande. Arbetet beskrivs i skolornas kvalitetsredovisningar. 

Utöver det arbetet som sker tillsammans med eleverna har lärare 

deltagit i fortbildning och studiecirklar om entreprenöriellt lärande. 

Grön 

Grön 

Röd 

Grön 

Röd 

Grön 

Gul 

Gul 

Grön 


Nämndernas VB 2009

130 


Beskrivning 

Elevers val av utbildning och huvudman 

För 2009 bedömdes att elevökningen hade nått kulmen 

och att antalet elever 2009 skulle vara ungefär detsamma 

som för 2008. Vidare bedömdes att från med 

2010 minskar antalet elever. 

Mot bakgrund av den relativt kraftiga expansionen av 

antalet fristående gymnasieskolor bedömdes i budget 

2009 att friskoleutvecklingen skulle medföra en 

minskning av cirka 125 elever i kommunala gymnasieskolor. 

Elevprognoser för gymnasieskolan bedömdes 

osäkra bland annat beroende på att studietiden är längre 

än tre år för ett ökande antal elever. En relativt stor 

grupp ungdomar mellan 16 – 20 år rör sig mellan 

gymnasieutbildning inom individuella program, programinriktade 

individuella program, praktik och arbetsmarknadsinsatser, 

vilket också försvårar bedömningen. 

Lokal- och personalbehov i gymnasieskolan 

Ökningen av antalet elever i fristående gymnasieskolor 

och den befarade elevminskningen bedömdes i budget 

2009 kunna leda till minskade lokal- och personalbehov 

i kommunala gymnasieskolor. Elevminskningen i 

kommunens gymnasieskolor bedömdes komma att 

fördela sig i stort sett mellan alla program men inte 

mellan alla skolor. 

Elevminskningen befarades kunna medföra omställningskostnader 

för personal på några enheter samt för 

ökade kostnader för nämnden för lokaler. 

Uppföljning 

Bedömningen att elevökningen hade nått kulmen och 

att antalet elever 2009 skulle vara detsamma som för 

2008 stämmer inte. 

Jämfört med budget ökade det totala antalet elever med 

236, varav 189 var folkbokförda i Linköping. 

Dessutom finns elever från andra kommuner i fristående 

gymnasieskolor i Linköping. Uppgifter om dessa 

sammanställs inte eftersom de inte ingår i bildningsnämndens 

ansvarsområde. 

Elevökningen beror på 

• ökad invandring och ökat flyktingmottagande 

• förbättrat arbete med kommunal uppföljning som 

medfört färre elevavbrott och färre elever utanför 

gymnasieskolan. Effekten av inrättande av organisationen 

VIP (Vägval Individuella program) har 

gett synbara resultat. 

• fler elever än tidigare som går ett fjärde gymnasieår 

bland annat på grund av nya tillträdesregler till 

högskolan. 

Bedömningen vilken huvudman eleverna skulle välja 

avviker också från budget. Uppdelat per huvudman 

ökade elevantalen i kommunala gymnasieskolor med 

232 jämfört med budget. Av dessa 232 var 47 elever 

inte folkbokförda i Linköping. Fristående gymnasieskolor 

ökade med 61 elever och antal elever i andra 

kommuner och landstingsutbildning minskade med 57. 

Denna förändring beror till stor del på ändrad registrering, 

se tabell om elevantal. 

Enligt budget 2009 skulle antalet elever i kommunala 

gymnasieskolor minska med 270. Trots elevökningen 

jämfört med budget har antalet elever i kommunala 

gymnasieskolor minskat, dock endast med 38 elever 


Behovet av personal har minskat under 2009 huvudsakligen 

beroende på de besparingar som genomförts och 

bara i marginell omfattning på grund av elevminskningen. 

De minskade personalbehoven har kunnat lösas 

med naturlig avgång och därför inte medfört ökade 

kostnader. 

Lokalytorna har minskats under 2009 beroende på 

besparingarna. Anders Ljungstedts gymnasium nyttjar 

inte längre Arbis och Lyftets lokaler på Westmangatan. 

Samtidigt har en viss utökning gjorts på Mjärdevi för 

att rymma eleverna från Lyftet. Lokalkostnaden per 

elev har därför inte ökat i takt med prisjusteringen. 

Utbildningskontoret utreder kontinuerligt tillsammans 

med Lokalplaneringen den framtida användningen av 

skollokaler och avveckling av skollokaler för gymnasieskolan 

i Linköping. 


Nämndernas VB 2009

131 

Second Chance 

Hösten 2008 startade Anders Ljungstedts gymnasium 

en utbildningsväg kallad Second Chance inom ramen 

för det individuella programmet. Målsättningen med 

utbildningen är att öka chanserna att komma in på 

arbetsmarknaden för ungdomar, som inte har möjlighet 

att skaffa sig en yrkesutbildning inom de ordinarie 

nationella gymnasieprogrammen. Second Chance 

innebär en kombination av utbildning inom ett yrke på 

en arbetsplats och studier i framför allt livskunskap. 

Linköping är medlem i European Association of Cities, 

Institutions and Second Chance Schools (E2C- 

Europe). I utbildningen ingår också praktik, nätverksmöten 

för personal, seminarier och idrottsoch kulturmöten 

för ungdomar i Europa. I april 2010 kommer 

Norrköping och Linköping att tillsammans vara ansvariga 

för en europeisk nätverksträff. 

I december 2009 hade Second Chance 41 inskrivna 

elever, ungefär jämnt fördelade på två årskurser. Cirka 

30 % av eleverna är flickor. 16 praktikföretag är engagerade 

i verksamheten. 

Enstaka elever har slutat utbildningen på grund av att 

man fått anställning på sin praktikplats. Eftersom verksamheten 

ännu inte pågått de två läsår som är den tänkta 

utbildningstiden finns inte dokumenterade resultat. 

I 2010 års verksamhetsberättelse kommer resultaten 

från de första två läsårens elever att presenteras. 

Verksamhetsmått Jämförelser med andra organisationer (Källa: Skolverkets statistik) 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Förändr. 

2008-2009 

% 


Antal elever i 

Kommunala gymnasieskolor 

i Linköping 5 154 4 922 232 5 192 -0,73 % 

varav från andra kommuner 896 849 47 880 1,82 % 

Linköpingselever i: 

* samtliga fristående 

gymnasieskolor* 1 403 1 342 61 1 129 24,27 % 

* andra kommuners gymnasieskolor 

samt landstingsutbildning 

317 374 -57 348 -8,91 % 

Totalt antal elever finansierade 

via bin 6 874 6 638 236 6 669 3,07 % 

Antal elever folkbokförda 

i Linköping 5 978 5 789 189 5 789 3,26 % 

Elevförändring jämfört 

med 2008 189 0 189 

*Från 2009 omfattas alla elever i fristående gymnasieskolor oavsett kommun, tidigare år redovisades här bara elever i friskolor 

i Linköping 


Nämndernas VB 2009

132 

Andel (%) av elever folkbokförda i 

kommunen som gick i gymnasieskola i 

annan kommun 

Andel (%) av elever folkbokförda i 

kommunen som gick i gymnasieskola i 

fristående gymnasieskola 

2007 2008 2009 2007 2008 2009 

Riket 28,9 29,6 30,4 Riket 15,0 17,4 19,5 

Större städer 6,8 7,1 7,2 Större städer 13,0 15,1 17,7 

Eskilstuna 5,1 5,3 5,5 Eskilstuna 6,2 7,7 10,5 

Jönköping 2,4 2,3 2,4 Jönköping 11,7 12,8 14,4 

Linköping 4,9 5,2 4,5 Linköping 12,1 18,2 22,0 

Norrköping 7,1 7,0 7,9 Norrköping 20,9 22,1 26,7 

Uppsala 3,9 3,9 3,4 Uppsala 13,4 15,7 20,0 

Västerås 5,0 5,3 4,6 Västerås 19,2 22,4 23,0 

Örebro 2,3 2,8 3,3 Örebro 6,6 8,0 11,1 

Kommentar 

Av den vänstra tabellen ovan framgår att beslutet att elever sedan 2008 kan söka gymnasieskola fritt i Sverige inte 

haft någon synlig påverkan på Linköpingseleverna. Den högra tabellen visar friskoleutvecklingen och där framgår 

att Linköping nästan har dubblat andelen elever i friskolor inom ett par år, vilket är en snabbare utveckling än i 

flertalet jämförbara kommuner. Den fortsatta utvecklingen av andelen elever i fristående gymnasieskolor är osäker. 

Etableringen av nya fristående gymnasieskolor har nästan stagnerat i Linköping. Befintliga skolor är ännu inte 

fullt utbyggda, vilket ändå medför en sannolik ökning av andelen elever i fristående gymnasieskolor under ytterligare 

något eller några år. Utöver den ökningen är det inte möjligt att bedöma vilka marknadsandelar respektive 

skola kommer att ha framöver. 

Nämndens anslagsmedel 

Genomsnittskostnad/elev 

kr 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Total genomsnittskostnad 90 292 88 055 2 237 89 117 1,32 % 

Linköpings kommunala 

gymnasieskolor varav 88 584 84 616 3 968 85 796 3,25 % 

undervisningskostnad 68 338 65 181 3 157 65 753 3,93 % 

lokalkostnad 20 246 19 435 811 20 043 1,01 % 

Fristående gymnasieskolor 87 893 89 335 1 442 94 873 -7,36 % 

Andra kommuners gymnasieskolor 

samt landstingsutbildning 

128 681 128 709 -28 119 991 7,24 % 

På grund av besparingar har den totala genomsnittskostnaden per elev inte ökat i takt med pris- och lönejusteringar. 

Att genomsnittskostnaden per elev fortsätter att minska för elever i fristående gymnasieskolor beror på att en 

allt större andel av dessa elever går högskoleförberedande program som har relativt låga ersättningsnivåer jämfört 

med yrkesförberedande program. Av motsatt skäl ökar undervisningskostnaden per elev i kommunala gymnasieskolor 

då andelen elever som går yrkesförberedande program eller individuella program med relativt höga ersättningsnivåer 

ökar. Lokalkostnaden per elev i kommunala skolor har inte ökat i takt med aktuell prisjustering. 


Nämndernas VB 2009

133 

Gymnasieskolans totalkostnad kr 

per elev exklusive lokaler 

Lokalkostnad kr per elev 

Lokalyta m 2 per elev 

2007 2008 2007 2008 2007 2008 

Riket 67 700 73 100 Riket 17 800 18 900 Riket 17 17 

Större städer 64 200 70 400 

Större 

städer 18 000 18 600 Större städer 17 17 

Eskilstuna 57 700 63 600 Eskilstuna 16 300 17 700 Eskilstuna 16 16 

Jönköping 59 300 68 500 Jönköping 16 400 16 400 Jönköping 15 15 

Linköping 65 500 71 500 Linköping 19 600 20 900 Linköping 17 17 

Norrköping 61 400 68 100 Norrköping 15 700 15 700 Norrköping 20 19 

Uppsala 72 800 78 400 Uppsala 18 300 21 100 Uppsala 15 16 

Västerås 66 200 60 900 Västerås 21 800 20 100 Västerås 16 15 

Örebro 61 900 67 100 Örebro 15 500 16 300 Örebro 15 15 

Kommentar 

Totalkostnad per elev exklusive lokaler var på samma sätt som 2008 något högre än i kommungruppen men lägre 

än i riket. Lokalkostnaden per elev var relativt hög i Linköping jämfört med andra kommuner medan tillgången på 

lokaler var i nivå med andra kommuner och riket. 

Andel lärare med pedagogisk 

utbildning % 

Genomsnittlig betygspoäng 

Andel elever i % på nationella och 

specialutformade program som inom 

4 år har fullföljd utbildning och 

grundläggande behörighet 

2008 2009 2008 2009 2008 2009 

Riket 78 74 Riket 14,0 14,0 Riket 74 75 

Större städer 81 81 

Större 

städer 14,0 14,1 Större städer 75 76 

Eskilstuna 76 80 Eskilstuna 13,2 14,0 Eskilstuna 70 79 

Jönköping 81 76 Jönköping 14,2 14,3 Jönköping 78 82 

Linköping 83 84 Linköping 14,2 14,2 Linköping 76 77 

Norrköping 85 80 Norrköping 13,9 14,0 Norrköping 74 73 

Uppsala 77 78 Uppsala 14,4 14,4 Uppsala 71 74 

Västerås 79 79 Västerås 13,8 13,8 Västerås 67 70 

Örebro 77 78 Örebro 13,7 13,9 Örebro 75 78 

Kommentarer 

Ytterligare ett sätt att visa effekter av gymnasieskolans arbete är att 49 % av folkbokförda ungdomar hade gått 

över till högskoleutbildning inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan. Det är en högre andel än i 

kommungruppen (43 %) och i riket (41 %). Det är också en ökning jämfört med 2008 då andelen i Linköping var 

45 %. 

Resultaten för de kommunala gymnasieskolorna i den årliga elevenkäten visar att eleverna som tidigare är nöjda 

med sin gymnasieutbildning. I ett antal påståenden i enkäten förväntas eleverna i olika grad instämma, vilket ger 

indexvärden mellan 0 – 100, ju högre värde ju högre måluppfyllelse. Resultaten har ökat från index 68 år 2008 till 

index 69 år 2009 . Det övergripande omdömet är som tidigare så högt som 80 indexenheter. 


Nämndernas VB 2009

134 

GYMNASIESÄRSKOLA OCH SÄRVUX 


Effektmål 


Andelen elever som slutför utbildningen 

med betyg på yrkesprogram 

(nationella och specialutformade) ska 

öka. 

Öka andelen behöriga lärare. 

Öka andelen gymnasiesärskoleelever 

som är i arbete efter avslutad utbildning. 

(Detta effektmål är gemensamt med 

arbetsmarknad, invandrare och flyktingar.) 


Målet har uppnåtts och är uppåtgående jämfört med tidigare 

år. I stort sett samtliga elever inom gymnasiesärskolan 

fullföljer en 4-årig utbildning. Gymnasieskolorna arbetar 

med att öka andelen elever som uppnår målen i sina kurser 

och därmed kan få omdöme i form av betyg. Utveckling av 

nya strukturer har påbörjats på Anders Ljungstedts gymnasium 

för uppföljning av elevernas resultat, praktik samt 

genomgångna kurser och betyg. År 2008 fick 64 % av 

eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. År 

2009 fick 71 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts 

gymnasium. Jämförelser med riket kan inte göras 

eftersom resultat från gymnasiesärskolan inte sammanställs 

av SCB. 

Målet har uppnåtts och måluppfyllelsen är oförändrad 

jämfört med tidigare. Andelen behöriga lärare är högre än 

för riket. 

Målet är inte uppnått. Indikator för måluppfyllelse är en 

avstämning över elevernas planerade sysselsättning efter 

år 4. 

Under 2009 tillkom ett uppdrag för Jobbtorget att förbättra 

möjligheterna för elever i gymnasiesärskolan att få arbete, 

praktik eller annan meningsfull sysselsättning. Målet är att 

öka anställningsbarheten till 50 % för de elever som går på 

gymnasiesärskolan och som bedöms klara arbetsmarknaden, 

minska bidragsberoendet och öka självkänslan. En 

tjänst har i detta syfte placerats på Jobbtorget för att utarbeta 

en modell för elevernas förberedelse inför arbetslivet 

och samverkan mellan olika intressenter. Detta är ett långsiktigt 

arbete och mätbara resultat kan först avläsas efter ett 

antal år. Arbetet befinner sig fortfarande i ett initialskede. 

Grön 

Grön 

Röd 


Beskrivning 

På Anders Ljungstedts Gymnasium pågår planering för 

att eleverna inom gymnasiesärskolan ska gå i samma 

lokaler och ha samma lärare som motsvarande program 

i gymnasieskolan. Den långsiktiga målsättningen 

är att gymnasiesärskolan ska bli en integrerad del av 

skolan. Ett fortsatt arbete med att integrera gymnasiesärskolans 

elever i karaktärsämnen på nationella program 

i gymnasieskolan i de fall det är möjligt. 

Uppföljning 

Knappt 4 % av eleverna i gymnasiesärskolan var under 

förra året integrerade i gymnasieskolan nationellt. I 

Linköping var ca 9 % av gymnasiesärskolans elever 

integrerade i gymnasieskolan. Utvecklingsarbete pågår 

inom Anders Ljungstedts gymnasiesärskola för att 

ytterligare öka integreringen genom att eleverna går i 

samma lokaler och har samma lärare som motsvarande 

program i gymnasieskolan. Den långsiktiga målsättningen 

är att gymnasiesärskolan ska bli en integrerad 

del av skolan. En utveckling av arbete med portfolio 

för varje elev ökar möjlighet att individualisera undervisningen 

ytterligare. 


Nämndernas VB 2009

135 



Antal elever 2009 2009 avvikelse 

2009 

2008 2008-2009 

Elever i kommunala gymnasiesärskolor 

i Linköping 150 157 -7 148 1,35 % 

varav från andra kommuner 20 18 2 18 11,11 % 

Linköpingselever i andra kommuners 

gymnasiesärskolor 7 6 1 7 0,00 % 

Linköpingselever i landstingsanordnad 

gymnasiesärskola 4 5 -1 4 0,00 % 

Totalt antal gymnasiesärskolelever 

som är folkbokförda i Linköping 141 150 -9 141 0,00 % 

Antal elever som finansieras via 

bildningsnämnden 161 168 -7 159 1,26 % 

Gymnasiesärskolans totalkostnad (inklusive 

lokaler och skolskjuts) per elev (SCB) 

2007 2008 

Riket 237 700 248 300 

Större städer 228 700 241 100 

Eskilstuna 127 900 127 600 

Jönköping 247 800 248 200 

Linköping 179 400 167 100 

Norrköping 214 800 231 700 

Uppsala 263 900 307 300 

Västerås 157 000 150 800 

Örebro 232 800 231 100 

Av jämförelsetalen ovan från Skolverkets databas framgår att det är stora skillnader mellan kommuner och också 

skillnader för Linköping jämfört med bokslutet. Svårigheter finns att beräkna kostnader bland annat för gymnasiesärskolans 

elever som är integrerade i gymnasieskolan men också på grund av att gymnasiesärskolan till viss del 

finns integrerad i grundskolor. Nyckeltalen för gymnasiesärskolan har inte kvalitetssäkrats i 7-kommuners nätverk. 

Andel elever i % som går i yrkesutbildning 

i kommunens skolor 

Andel elever i % som går i yrkesträning 

i kommunens skolor 

Läsåret 06/07 07/08 08/09 Läsåret 06/07 07/08 08/09 

Riket 64 64 65 Riket 22 22 23 

Större städer 62 57 62 Större städer 24 26 26 

Eskilstuna 57 57 51 Eskilstuna 22 25 28 

Jönköping 53 44 45 Jönköping 34 41 42 

Linköping 51 48 50 Linköping 33 35 30 

Norrköping 72 64 67 Norrköping 25 0 33 

Uppsala 65 64 66 Uppsala 28 21 19 

Västerås 62 54 65 Västerås 32 39 25 

Örebro 48 45 37 Örebro 30 31 34 

I Linköping har andelen elever som går i yrkesutbildning ökat och andelen elever som går i yrkesträning minskat. 

Den övriga elevgruppen går i verksamhetsträning. 

Förutsättningarna att få arbete efter avslutade studier är generellt bättre för de elever som gått en yrkesutbildning 

på ett nationellt eller specialutformat program än för de elever som gått i annan form av gymnasiesärskola. Trots 

detta har inga elever i Linköping arbete efter avslutad utbildning. 


Nämndernas VB 2009

136 

Andelen behöriga lärare 

Tillgång på personal i gymnasiesärskolan 

Linköping Linköping Riket 07/08 Riket 08/09 

07/08 08/09 

Antal lärare per 100 elever 21 21 23 22 

Andel lärare pedagogisk utbildning i % 91 91 83 80 

Andel med specialpedagogisk högskoleexamen i % 31 31 29 25 

Inom särvux har antalet elever ökat från 59 vårterminen 2009 till 72 höstterminen 2009. Ökningen beror på att 

deltagare inom daglig verksamhet och Kulturverkstaden parallellt ges möjlighet att studera inom särvux. 


Nämndernas VB 2009

137 

VUXENUTBILDNING 


Effektmål 


Vuxenutbildningen ska ge alla 

som så önskar grundskole- och 

gymnasiekompetens samt behörighet 

för högskolestudier. 

Öka andelen behöriga lärare samt 

öka andelen lärare som är behöriga 

i de ämnen de undervisar i. 

Utbudet av yrkesinriktad gymnasial 

utbildning ska öka. 


Målet är delvis uppnått. Måluppfyllelsen är oförändrad, se kommentarer 

och tabeller nedan. 

Utbudet av vuxenutbildning anpassas kontinuerligt efter efterfrågan. 

Samtliga som önskat grundläggande vuxenutbildning har 

erbjudits detta. Samtliga som önskat gymnasial vuxenutbildning 

har inte kunna erbjudas det bland annat för att bildningsnämnden 

har fattat beslut att studerande som har betyget Godkänt eller 

högre inte ges möjlighet att delta i samma kurs igen för att höja 

betyget. Detta medför dock att prioriterade grupper inom vuxenutbildningen 

i högre grad än tidigare kunnat erbjudas utbildning. 

I detta avseende ökar måluppfyllelsen. 

Målet är inte uppnått, se tabell nedan. Måluppfyllelsen är, på 

samma sätt som i jämförelsekommunerna, försämrad jämfört 

med föregående år. Att måluppfyllelsen har sjunkit beror på att 

vuxenutbildningen i allt högre grad består av yrkesutbildningar 

där det ofta är brist på behöriga lägrare. Vid nyanställning i 

kommunen är lärarbehörighet ett krav. Behöriga lärare utgör en 

stor del av utvärderingskriterierna vid upphandling från externa 

anordnare. 

Målet att öka andelen lärare som är behöriga i ämnen de undervisar 

i redovisas inte eftersom sammanställning om detta saknas 

både lokalt och nationellt. 

Andelen yrkesutbildningar är cirka 50 % och det är några procent 

högre jämfört med föregående år. Uppgiften sammanställs inte 

nationellt, varför jämförelser med andra kommuner saknas. 

Gul 

Röd 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Bildningsnämndens beslutade 2008 om användning av 

resterande balanserade statsbidrag om 4 000 tkr för 

2009 och 3 633 tkr under 2010. 

Totalt förväntades 1 700 helårsplatser på gymnasial 

utbildning och 500 helårsplatser på grundläggande 

utbildning, tillsammans 2 200 platser. 

Under 2009 har 4 000 tkr tillförts vuxenutbildningen 

utöver detta har nämnden erhållit nya statsbidrag för 

yrkesvux om 3 950 tkr för 2009. 

Bedömningen av antalet platser stämmer väl överens 

med utfallet, se tabell nedan. Grundläggande vuxenutbildning 

är en skyldighet för kommunen och att den 

ökar beror på att flyktingar och invandrare ofta kombinerar 

studierna i svenska för invandrare med studier på 

grundläggande nivå. 


Nämndernas VB 2009

138 

Under 2009 planerades att begränsa möjligheten att 

delta i gymnasial vuxenutbildning för att konkurrenskomplettera, 

dvs. läsa upp betyg i kurser man redan 

har minst godkänt i. De studerande skulle i stället 

erbjudas möjlighet till handledning och prövning. 

Bedömning var att detta skulle leda till en ökning av 

antal platser inom yrkesutbildningar. 

Vuxenutbildningen används som en insats inom olika 

politikområden. Den är ett verktyg för att öka antalet 

vuxna i egenförsörjning. Vuxenutbildningen i Skäggetorp, 

Ryd och Berga planerades att ses över utifrån 

målgruppens behov, framförallt i Skäggetorp där utbudet 

inte tidigare helt har svarat mot behoven. 

Utbildningsanordnare har sedan flera år arbetat med 

validering i olika omfattning, utveckling av detta planerades 

att fortsätta. 

2007–2010 har regeringen satsat på lärarfortbildning 

”Lärarlyftet”, genom att behöriga lärare ges möjlighet 

till tjänstledigt för att studera och behålla större delen 

av sin lön. Bildningsnämnden har tillförts medel för 

planperioden för att finansiera denna satsning. 

Beslut om att inte få delta i gymnasial vuxenutbildning 

för att konkurrenskomplettera har fattats under 2009. 

Utbildningsanordnarna har fått ökade beställningar för 

att erbjuda handledning och prövning. Andelen yrkesutbildningar 

har ökat något. Prioriterade grupper inom 

vuxenutbildningen har i högre grad än tidigare kunnat 

erbjudas utbildning. 

Vuxenutbildningen i de olika stadsdelarna har setts 

över utifrån målgruppens behov, framförallt gäller 

detta i Skäggetorp där det nu är en annan utförare med 

annat innehåll i utbildningen än tidigare. 

Arbetet med validering har fortsatt, samtliga utbildningsanordnare 

erbjuder möjlighet till validering. 

Endast ett fåtal lärare inom vuxenutbildningen har 

deltagit i Lärarlyftet och de tillskjutna medlen har inte 

använts fullt ut. 


Fördelningen av platser inom gymnasial vuxenutbildning framgår av cirkeldiagrammet. Här framgår att kommunens 

utförare ALG (Anders Ljungstedts gymnasium) och EB/BS (Elsa Brändströms skola/Birgittaskolan) svarade 

för 33 % av den gymnasiala vuxenutbildningen 2009. Resterande del, 67 % utfördes av externa utförare. Detta är 

ungefär samma fördelning som 2008. 


Nämndernas VB 2009

139 


Antal helårsplatser 2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Gymnasial vuxenutbildning 1 622 1 520 102 1 700 -4,59 % 

Grundläggande vuxenutbildning 540 500 40 500 8,00 % 

Summa 2 162 2 020 142 2 200 -1,73 % 

Andel studerande hos 

annan utbildningsanordnare % 

Kostnad per folkbokförd 

heltidsstuderande kr 

2007/2008 2008/2009 2007 2008 

Riket 29 32 Riket 43 100 46 800 

Större städer 34 43 Större städer 44 600 46 600 

Eskilstuna 0 18 Eskilstuna 53 600 55 700 

Jönköping 61 89 Jönköping 42 200 42 500 

Linköping 57 59 Linköping 33 400 37 700 

Norrköping 43 31 Norrköping 42 300 50 800 

Uppsala 30 43 Uppsala 48 400 49 200 

Västerås 39 58 Västerås 41 700 45 100 

Örebro 0 0 Örebro 34 700 42 400 

Kommentarer 

Vid jämförelse med andra kommuner och riket framgår att Linköping har en hög andel studerande i vuxenutbildningen 

hos externa utförare. Skillnaden mot diagrammet ovan beror på att diagrammet avser gymnasial vuxenutbildning 

och tabellen inkluderar även grundläggande vuxenutbildning. För Linköpings del utförs den dominerande 

delen av grundläggande vuxenutbildning av kommunala anordnare. 

Det framgår vidare att kostnaden per folkbokförd heltidsstuderande var lägst av jämförelsekommunerna och lägre 

än i riket och kommungruppen för både 2007 och 2008. 

Andel individer 25-64 år som har 

minst treårig gymnasiekompetens % 

Andel invånare 20 – 64 år som 

deltar i kommunal vuxenutbildning % 

Andel behöriga lärare % 

2007 2008 2007/2008 2008/2009 2007/2008 2008/2009 

Riket 54 56 Riket 3,1 2,9 Riket 79 78 

Större städer saknas saknas Större städer 3,3 3,2 Större städer 79 75 

Eskilstuna 49 50 Eskilstuna 3,5 3,4 Eskilstuna 74 67 

Jönköping 55 56 Jönköping 3,3 3,9 Jönköping 68 41 

Linköping 63 64 Linköping 3,8 3,6 Linköping 72 70 

Norrköping 52 52 Norrköping 3,6 3,3 Norrköping saknas 82 

Uppsala 58 69 Uppsala 3,2 3,2 Uppsala 93 92 

Västerås 57 59 Västerås 4,1 3,9 Västerås 59 46 

Örebro 58 58 Örebro 3,6 2,8 Örebro 85 87 

Kommentarer 

Andel invånare som deltar i kommunal vuxenutbildning har minskat både i Linköping och övriga kommuner 

beroende på minskade statsbidrag. Att andelen behöriga lärare har minskat i samtliga kommuner beror sannolikt 

på att andelen yrkesutbildningar har ökat på grund av satsningen på Yrkesvux och att det finns brist på behöriga 

yrkeslärare. 


Nämndernas VB 2009

140 

ARBETSMARKNAD, INVANDRARE OCH FLYKTINGAR 


Effektmål 

Andelen personer som kommer i 

egenförsörjning genom bildningsnämndens 

arbetsmarknadsinsatser 

ska öka. 


2009 2008 

Antal avslutade personer på 

Jobbtorget (exkl. flyktingar) 551 821 

Andel i % 

Arbete 20,3 30,9 

Studier 5,4 12,8 

Insats via Arbetsförmedlingen 33,2 22,6 

Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, 

arbetssökande) 41,1 33,7 

Röd 

Öka andelen gymnasiesärskoleelever 

som är i arbete efter avslutad 

utbildning. 

(Detta effektmål är gemensamt 

med gymnasiesärskolan). 

Andelen nyanlända flyktingar i 

de yrkesaktiva åldrarna, som 

efter introduktionen arbetar, 

deltar i arbetsmarknadsinsatser 

eller studerar ska öka. 

Målet är inte uppnått. Förklaring till de sämre resultaten kopplas 

till det allmänna konjunkturläget samt att de som anvisats från 

socialkontoret har än mer komplex problematik och därmed står 

längre från arbetsmarknaden än tidigare. Tiden för insats, d.v.s. 

hur länge en person är aktuell på Jobbtorget, är idag längre än 

tidigare år. 

Målet är inte uppnått. 

Indikator för måluppfyllelse är en avstämning över elevernas 

planerade sysselsättning efter år 4. 

Under 2009 tillkom ett uppdrag för Jobbtorget att förbättra möjligheterna 

för elever i gymnasiesärskolan att få arbete, praktik 

eller annan meningsfull sysselsättning. Målet är att öka anställningsbarheten 

till 50 % för de elever som går på gymnasiesärskolan 

och som bedöms klara arbetsmarknaden, minska bidragsberoendet 

och öka självkänslan. En tjänst har i detta syfte placerats 

på Jobbtorget för att utarbeta en modell för elevernas förberedelse 

inför arbetslivet och samverkan mellan olika intressenter. 

Detta är ett långsiktigt arbete och mätbara resultat kan först avläsas 

efter ett antal år. Arbetet befinner sig fortfarande i ett initialskede. 

Uppföljning vid introduktionens slut 

2009 2008 2007 

Antal avslutade flyktingar 183 174 117 

Andel i % 

Arbete 21 24 17,1 

Utbildning 23* 41 66,6 

Arbetsmarknadsinsatser 11 8 2,6 

Övrigt (flyttat, sjukdom, föräldraledig, 45 27 13,7 

arbetssökande, överförd till socialkontoret) 

*avser övergång till studier med CSN 

Målet är inte uppnått. Förhoppningen var att betydligt fler personer 

skulle avslutas i egenförsörjning under 2009. Men även när 

det gäller denna grupp har det allmänna konjunkturläget påverkat 

resultatet. De grupper som redan tidigare befinner sig utanför 

arbetsmarknaden hamnar ännu längre ifrån arbete under en lågkonjunktur. 

10 % avslutades före 12 månader, 12 % före 18 månader, 24 % 

före 24 månader, 12 % före 30 månader och 42 % avslutades 

mellan 31 och 36 månader. 

Röd 

Röd 


Nämndernas VB 2009

141 


Beskrivning 

Jobbtorgets nya uppdrag är att förbättra introduktionen 

genom att fler är i egenförsörjning efter avslutad introduktion 

och det innebär att färre personer kommer att 

hamna i ett bidragsberoende. Parallellt med det måste 

arbetet med de ”gamla flyktingarna” göras, dels för att 

kunna få samordningseffekter av insatser och åtgärder 

men också för att bryta passivitet hos den enskilde. 

Biståndsberoende är grunden för ökade ekonomiska 

och sociala klyftor, vilket också innebär ett utanförskap. 

Ett utanförskap som på sikt kan innebära segregering 

av vårt lokalsamhälle. 

Uppföljning 

Flyktingsintroduktionen har under året försetts med 

nya redskap för att skapa möjligheter till heltidssysselsättning 

och därmed ökad måluppfyllelse. Under året 

har bl.a. införts branschinriktad sfi och sfi i kombination 

med samhällsinformation. 

Samhällsinformation för nyanlända flyktingar har utvecklats 

mycket under året. Det berör viktiga områden 

såsom det svenska politiska systemet, arbetsmarknaden, 

utbildningssystemet, bostadsmarknaden, socialförsäkringssystemet, 

barns rättigheter, svensk familjepolitik, 

vård och hälsa samt fritid. På Jobbtorget har samhällsinformationen 

planerats in i tre veckors moduler 

och blir en del i heltidssysselsättningen för de nyanlända. 

Informationen sker på modersmålet och genomförs 

av enhetens tolkar. Därigenom ges utrymme för diskussion 

och dialog i de olika frågorna. 

Jobbtorgets filial i Skäggetorp inrättades för att arbeta 

med ”gamla flyktingar” varav många är bosatta i Skäggetorp 

och Ryd. Detta är även ett led i stadsdelsutvecklingen. 

Ett stort antal av de nyanlända flyktingarna och de på 

socialkontoret aktuella ”gamla flyktingarna” bor i 

Skäggetorp. Det innebär att kommunen behöver satsa 

på lokala insatser i Skäggetorp för att motverka arbetslöshet 

och med det utanförskap. 

Av de 300 kommunala praktikplatserna har 170 platser 

nyttjats under året, varav 60 av flyktingar. Förutom för 

flyktingar och andra inskrivna på Jobbtorget har platserna 

nyttjats av Arbetsförmedling för praktik och 

inom fas 3 av Jobb- och utvecklingsgarantin. Behovet 

av praktikplatser för sfi blev mindre än beräknat då sfi 

med branschinriktning är på heltid och elever på steg 1 

har för lite kunskaper i svenska språket för att kunna 

placeras på praktik. 

Från och med mars 2009 utökades Jobbtorget med en 

filial i Skäggetorp. Filialen riktar sig till personer med 

försörjningsstöd, bl.a. ”gamla flyktingar”, primärt inom 

Skäggetorp och Ryd. Filialen beräknas kunna aktivt 

arbeta med 120 – 150 personer som anvisas från socialkontoret. 

Metodiken är densamma som för övriga Jobbtorget, 

dvs. att genom individuell coachning och andra insatser 

såsom utbildning och/eller arbetsmarknadspolitisk 

insats verka för att personerna i högre grad går ut i 

egenförsörjning. 

I Skäggetorp finns projektet ”Tänk Om” integrerade 

lokalmässigt och delvis verksamhetsmässigt. 


Nämndernas VB 2009

142 

Sfi i kombination med samhällsinformation och 

branschinriktad sfi upphandlades under 2008 för att 

starta januari 2009. Målgruppen är flyktingar. Målet 

utöver undervisningen i svenska språket, är att deltagaren 

skall få en fördjupad kunskap om det svenska 

samhället och arbetslivet samt underlätta för deltagaren 

att få ett arbete eller gå vidare i yrkesinriktade 

studier. 

Under året har 76 personer påbörjat sfi med samhällsinformation. 

Kursen omfattar 20 veckor och under den 

tiden kartläggs varje person. Efter genomgången kurs 

fortsätter de flesta på sfi med branschinriktning. 198 

personer har påbörjat sfi med branschinriktning och 38 

personer har avslutat steg 2 eller 3 med godkänt resultat. 

38 personer har avbrutit pågående kurs på grund av 

arbete (5), praktik (10), sjukdom (1), graviditet (6), 

övergång till andra studier (5) och övrigt (11). De flesta 

personer som började på branschinriktad sfi var på steg 

2, vilket innebär att det behövs ganska lång tid för att 

nå kursmålet. 



Antal individer 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Jobbtorget 1 501* 1 200 277 1 990 1 290 -25 

Träningsplatser 132 65 67 76 - 74 

OSA 93 100 -7 106 - -12 

Övriga anställningar 182 300 -118 486 455 -63 

Sommarverksamhet 598 650 -52 725 628 -18 

Antal mottagna 

flyktingar 602 350 228 652 602 -8 

Helårsplatser sfi 883 550 333 724 481 22 

*Varav arbetsmarknad 845, flyktingar 602, Fas 3 54 individer 

Arbetsmarknadsanställningar och arbetsträning; antal personer i aktivitet: 

Åtgärd Ålder Kvinnor Män Totalt placerade Varav invandrare 

Arbetsträning 20-64 54 15 68 14 

Lönebidrag 2009 20-64 14 5 19 1 

Lönebidrag 2008-2009 20-64 15 4 19 1 

Övriga lönebidrag 2009* 20-64 24 12 36 8 

Trygghetsanställningar 20-64 11 10 21 0 

Särskilt anställningsstöd 20-64 5 6 11 1 

Nystartsjobb 20-64 1 7 8 3 

OSA** 20-65 19 74 94 16 

Totalt 143 133 276 44 

*Förlängningar och lönebidrag utan täckning från Bildningsnämnden 

**Varav 15 tillsvidareanställda och 56 visstidsanställda. 


Nämndernas VB 2009

143 

Andel av de avslutade som går till Arbete eller studier 2008 

45% 

40% 

35% 

30% 

Andel 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Gävle Jönköping Linköping Norrköping Södertälje Västerås Örebro Nätverket 

Källa: SKL Väl mätt 

Effektutvärderingsmodellen börjar användas av allt fler kommuner. Under 2008 inrapporterade 39 kommuner 

uppgifter om det kommunala arbetsmarknadsarbetet. Totalt bor det 2,5 miljoner invånare i dessa kommuner vilket 

motsvarar en fjärdedel av landets befolkning. Genomsnittligt avslut i arbete eller studier bland de 39 kommunerna 

var 33 procent. 

Andelen sfi-studerande som genomfört 

kurser och fått minst godkänt betyg: 

2009 2008 2007 

96 % 93 % 94 % 

Sfi – antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever läsåret 

2007/2008 2008/2009 

Större städer 4,9 4,6 

Eskilstuna 6,6 5,6 

Jönköping 4,9 3,4 

Linköping 4,1 3,5 

Norrköping 6,3 4,2 

Uppsala 4,1 5,1 

Västerås 3,6 3,7 

Örebro 6,6 4,2 

Lärartätheten har sjunkit för Linköping och för de flesta andra städer. Ökningen av sfi-elever och svårigheten att få 

tag på lärare gör att det blir större undervisningsgrupper och det sänker lärartätheten. 


Nämndernas VB 2009

144 

KONSUMENTVÄGLEDNING 


Beskrivning 

Projektet ”Koll på cashen”, som startades av Konsumentverket, 

Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen 

hösten 2008, blev startskottet för förebyggande 

insatser på konsumentområdet även lokalt. Tillsammans 

med budget- och skuldrådgivningen har 

konsumentvägledningen föreläst för en rad olika grupper 

under året. 

Under oktober och november 2009 genomförde Konsumentverket 

en undersökning i ett antal kommun vad 

gäller särskilda statistikuppgifter på de rådsökande. 

Ålder, kön och om den rådsökande var född inom eller 

utom landet noterades. Syftet är att se om de rådsökande 

är representativa för befolkningsunderlaget i 

stort. 

Uppföljning 

Totalt har konsumentvägledningen föreläst vid 22 

tillfällen under 2009 varav 18 av dessa tillsammans 

med budget- och skuldrådgivningen. Grupperna har 

bestått av unga arbetslösa, långtidsarbetslösa, pensionärsgrupper, 

gymnasieungdomar och niondeklassare 

samt ett par föreläsningar öppna för allmänheten. Totalt 

har konsumentvägledningen mött drygt 350 personer 

på detta sätt. Detta att jämföra med 2008 då vägledningen 

enbart informerade ett 70-tal personer via 

gruppträffar. 

I mån av tid kommer det förebyggande arbetet att fortsätta. 

Där kommer unga vuxna och grupper i olika 

sysselsättningsprojekt att vara prioriterade. 

Resultatet av undersökningen kommer senare under 

våren 2010. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2008 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal ärenden 2 875 2 900 -25 2 911 2 921 -1,3 

Efterfrågan på konsumentrådgivning har varit oförändrad jämfört med tidigare år. Antalet kontakter (enbart förstakontakter) 

har varit 2 875 (2 911 st under 2008). Medeltalet för antal ärenden under de senaste tio åren är 2 900. 

Kontakten via e-post är fortfarande hög, 18 % av kontakterna. Antalet besökare ligger också relativt oförändrat 

med 3 %. Merparten av kontakterna sker via telefon, 78 %. 

Boendefrågor (byggnation, reparation, hyror, uppvärmning) har även i år ökat något i jämförelse med föregående 

år. Kategorin är det enskilt största frågeområdet med ca 23 % av kontakterna. Frågor i samband med hantverkstjänster 

har ökat något; låg ränta och infört ROT-avdrag kan ha bidragit till detta. 

I mitten av maj infördes en s.k. TeleQ-lösning för inkommande samtal, samma lösning som många vårdcentraler 

använder sig av idag. Den har inneburit en större flexibilitet när det gäller styrning av samtal. För konsumenterna 

betyder det utökade öppettider att ringa in. För konsumentvägledaren har det medfört större möjlighet att t.ex. 

boka in besök och möten med kortare varsel, utan att försämra servicen utåt. Tidigare var telefontiden 15 tim/v. 

Idag är konsumentvägledningen öppen för inkommande samtal i snitt 28 tim/v, varav 22 timmar av dessa används 

för att ringa ut (28 tim med avdrag för raster). 


Nämndernas VB 2009

145 

BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVNING 


Beskrivning 

Gruppinformation i förebyggande syfte har gjorts vid 

ett femtontal tillfällen. 

Under senhösten påbörjades ett projekt med kronofogdens 

verkställighet i Linköping. Ett aktivt uppsökande 

av s.k. evighetsgäldenärer som uppmanas att söka 

skuldsanering, ska göras med ett hundratal personer. 

Uppföljning 

Hundratals personer har på detta sätt fått information 

om budget- och skuldfrågor. Bl.a. har två besök (olika 

grupper) gjorts hos Tänk om, ett projekt för långtidsarbetslösa 

och två omgångar hos Communicare, en grupp 

för unga arbetslösa. Likaså har information givits till 

flera olika SFI-grupper genom Competence. Skuldrådgivningen 

har medverkat vid en studiedag på en grundskola 

och hållit lektioner för samtliga åk 9-klasser samt 

givit information till avgångsklasser på olika gymnasiekolor 

och folkhögskolor. 

Besök hos kommunens skuldrådgivare ska om möjligt 

ges så snart som möjligt. Det har påverkat ärendetillströmningen 

under årets sista månader och kommer att 

fortgå under 2010. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Nytillkomna ärenden 314 240 74 280 270 12 % 

Antal nyinkomna ärenden under år 2009 uppgår till 314 st. Därutöver har rådgivning per telefon eller via e-post 

skett vid 475 tillfällen. Det är en ökning jämfört med tidigare år. I 95 fall har ärendet lett fram till ansökan om 

skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Dessutom har frivilliga överenskommelser kunnat nås i ca 10 % av 

ärendena. 

Om det blir någon ändring av skuldsaneringslagen 2010 är fortfarande oklart och beslut lär dröja, eftersom insolvensutredningen 

ännu inte är klar. Tack vare statsbidrag ökas personalstyrkan med 25 % fr.o.m. 2010. 

Skuldrådgivning har erbjudits kommuninvånarna i enlighet med Skuldsaneringslagens intentioner. Kommuninvånarna 

har erbjudits snabb service med väntetid på ca en månad och kompetent hjälp i budget- och skuldrådgivningsärenden. 

Personalstyrkan har omfattat 1½ tjänst. 


Nämndernas VB 2009

146 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Bildningsnämnden 

Kostnader -1 104 -1 645 541 -1 209 -9% 


Netto totalt Bildningsnämnden -1 104 -1 645 541 -1 209 -9% 

Gymnasieskola 

Kostnader -620 668 -608 792 -11 876 -594 320 4% 

Intäkter 99 215 95 796 3 419 94 636 5% 

Netto exkl. kommunala enheter -521 453 -512 996 -8 457 -499 684 4% 


Netto totalt Gymnasieskola -507 572 -512 996 5 424 -495 334 2% 

Gymnasiesärskola och Särvux 

Kostnader -41 705 -42 538 833 -39 403 6% 

Intäkter 3 942 3 079 863 3 511 12% 


Resultat kommunala enheter 418 0 418 837 -50% 

Netto totalt Gymnasiesärskola och Särvux -37 345 -39 459 2 114 -35 055 7% 

Vuxenutbildning 

Kostnader -71 782 -77 747 5 965 -72 994 -2% 

Intäkter 14 895 15 054 -159 11 549 29% 

Netto exkl. kommunala enheter -56 887 -62 693 5 806 -61 445 -7% 

Resultat kommunala enheter 4 095 0 4 095 4 167 -2% 

Netto totalt Vuxenutbildning -52 792 -62 693 9 901 -57 278 -8% 

Arbetsmarknad, invandrare och flyktingar 

Kostnader -194 018 -170 784 -23 234 -194 469 0% 

Intäkter 137 960 112 254 25 706 154 933 -11% 


Resultat kommunala enheter 7 797 0 7 797 -13 

Netto totalt Arbetsmarknad, invandrare 

och flyktingar -48 261 -58 530 10 269 -39 549 22% 


Nämndernas VB 2009

147 

Forts. 

Konsumentvägledning 

Bokslut Budget Budget- Bokslut Förändr. 

2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Kostnader -656 -653 -3 -617 6% 


Netto totalt Konsumentrådgivning -656 -653 -3 -617 6% 

Budgetrådgivning vid skuldsanering 

Kostnader -982 -978 -4 -910 8% 


Netto totalt Budgetrådgivning vid skuldsanering 

-982 -978 -4 -910 8% 

Uppdragsutbildning 

Resultat kommunala enheter -157 0 -157 -321 -51% 

Omfördelad besparing 0 -2 485 2 485 

Summa kostnader -930 915 -905 622 -25 293 -903 922 3% 

Summa intäkter 256 012 226 183 29 829 264 629 -3% 

Summa netto exkl. kommunala enheter -674 903 -679 439 4 536 -639 293 6% 

Summa resultat kommunala enheter 26 034 0 26 034 9 020 189% 

Summa Netto totalt -648 869 -679 439 30 570 -630 273 3% 


Bildningsnämnden redovisar ett överskott på totalt 30 570 tkr med fördelningen 4 536 tkr för nämndens anslagsdel 

och 26 034 tkr för de kommunala enheterna. Detta resultat är 3 % högre än 2008. 


Nämndernas VB 2009

148

149 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 


Av nämndens mål framgår att det ska finnas ett högt och kvalitativt kulturutbud, utveckling av nya och redan 

befintliga mötesplatser för unga samt att en god tillgänglighet till anläggningar för att tillgodose medborgarnas 

behov av rekreation och fysisk aktivitet. 

Nya mötesplatser har planerats inför 2010 såsom Arbis, vilket är en ny mötesplats för unga där samarbete sker 

mellan kulturoch fritidsnämnden samt barnoch ungdomsnämnden. Ett sportcafé i Sporthallen har planerats 

inför 2010 tillsammans med ungdomar från Anders Ljungstedts Gymnasium. 

Genom det stora utbudet av anläggningar kan nämnden erbjuda många möjligheter för att tillgodose både föreningslivet 

och enskilda medborgares behov av fysiska aktiviteter. Besöksiffrorna vid Tinnerbäcksbadet har ökat, 

vilket troligen beror på den uppvärmning av badsjön som genomfördes sommaren 2009. 

Kultur- och fritidsnämnden konstaterar att måluppfyllelsen är god eller mycket god. 

Prioriterade frågor 2009-2010 

1. Idrottspolitiska programmet – genomförande av kvalitetsförbättringar för idrottsutövande på såväl elitnivå 

som breddnivå. 

2. Kulturturistiskt besöksmål - vidareutveckling av Gamla Linköping och Valla fritidsområde. 

3. Estetiska lärprocesser - kultur för barn och unga på skoltid, integrerad i undervisningen och med syftet att 

underlätta inlärningen. 

Nämndens arbete ska genomsyras av ökad marknadsföring av såväl staden som kulturoch fritidsutbudet. Verksamheten 

är att betrakta som folkhälsa och är en av flera tillväxtfaktorer i kommunen, som numera är Sveriges 

femte största kommun och ingår i fjärde storstadsregionen. Detta innebär även samverkan med Norrköpings 

kommun. 

Friluftsmuseet Gamla Linköping 

För kulturoch fritidskontoret är utveckling av Gamla Linköping, Valla Fritidsområde och Vallaskogen prioriterat. 

En ny chef för Gamla Linköping rekryterades under 2009 med uppdrag att vidareutveckla verksamheten i 

enlighet med fastställd handlingsplan och genomföra redan påbörjade utvecklingsinsatser. 

Sveriges idrottskommun 2015 

Implementering och genomförande av det idrottspolitiska programmet har påbörjats. Till exempel har förberedelser 

för att stärka det interna kommande arbetet samt stöd till föreningslivet påbörjats i syfte att nå målet ”Sveriges 

idrottskommun 2015”. Avtalsskrivning har skett med Akademiska Hus, vilket innebär en ny utomhusarena 

för friidrott i direkt anslutning till Friidrottens hus i Campus Valla. Upphandling avseende ny fotbollsarena har 

pågått och ett utredningsuppdrag angående en ny ridsportanläggning uppdrogs till kontoret under slutet av året. 

Estetiska lärprocesser 

Kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga är prioriterat, i synnerhet vid olika samverkansprojekt, exempelvis 

kultur för barn och unga på skoltid, integrerad i undervisningen och med syftet att underlätta inlärning. 

Kultur- och fritidsnämnden har tillsammans med barnoch ungdomsnämnden samarbetat kring fokusbibliotek 

och ”Skapande skola”. Detta har inneburit planering av integrerade folk- och skolbibliotek i Ryd och Sturefors 

samt 1,4 mnkr i statligt bidrag för kulturprojekt i skolan. 

En enkätundersökning riktad mot barn och unga i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet med syfte att kartlägga 

ungas livsstilar har genomförts. Resultatet kommer att vara underlag vid planering av framtida ungdomssatsningar. 

Uppdrag 2010 

1. Utarbeta kulturpolitiskt program 

2. Utreda ny ridsportanläggning 

Kultur- och fritidsstrategi 2010 

Måluppfyllelsen är god inom kulturoch fritidsnämndens verksamhetsområden. Övergripande strategier för 

kulturoch fritidsområdet saknas dock i den strategiska planen för mandatperioden 2006-2010, med undantag av 

strategin som omfattar barn och unga samt deras fritid. 

- Kultur- och fritidsnämnden - 

Nämndernas VB 2009

150 

Kultur- och fritidsnämnden har därför under mandatperioden själva genomfört ett omfattande arbete med att 

utveckla nämndens målarbete, vilket resulterat i ”Kultur- och fritidstrategi 2010”. 

Utgångspunkten i arbetet har varit kommunfullmäktiges strategiska plan med övergripande mål. Strategiarbetet 

har genomförts i samråd med kommunledningskontoret och såväl politiker som tjänstemän inom kulturoch 

fritidsnämnden har deltagit under arbetsprocessen. Det innebär att fokus gällande mål- och resultatstyrning är en 

utmaning för 2010. Förväntad effekt är att internt kända mål ska medföra ökad service till kommuninvånarna 

genom prioriterade kvalitetsförbättringar. 

Kultur och fritidsstrategi 2010 består bl.a. av: 

• Vision 

• Övergripande mål 

• Verksamhetsidé 

• Kultur- och fritidsnämndens effektmål inom ansvarsområdena barn och unga, kulturskola, friluftsmuseet 

Gamla Linköping, idrottsoch friluftsanläggningar samt tempererade bad, föreningsstöd, kultur, 

konst, 

kulturmiljövård och bibliotek. 

• Prioriterade aktiviteter 

• Nyckeltal 


Sveriges kommuner och landsting står inför ett generationsskifte. Den yngre generationen har som ambition att 

få livet att gå ihop med arbete och privatliv. Det är något att beakta vid såväl rekrytering av såväl ledare som 

medarbetare. Allt friskare och äldre människor kommer i högre utsträckning att ställa krav på samhällsservice. 

För barn och unga som lever i ett högt tempo är deras fritidsintressen starkt förknippat med personlig identitet 

som ger trygghet. Kultur- och fritidssektorn kommer att bli än viktigare i framtiden då det inte bara längre handlar 

om människors pengar utan om deras tid och uppmärksamhet. 

Kostnad per kommuninvånare för kulturoch fritidsverksamheter, i kronor 

Kostnad per kommuninvånare, kronor 

Förändring 

2008 2009 2008-2009 

Barnkultur och kulturskola 152 147 - 3,3% 

Ungdomsverksamhet 45 46 2,2% 

Föreningsstöd 115 110 - 4,3% 

Motions- och friluftsanläggningar 30 29 - 3,3% 

Idrottsanläggningar 250 253 1,2% 

Tempererade bad 83 82 - 1,2% 

Konstverksamhet 23 23 0% 

Regional kulturverksamhet 172 185 7,6% 

Lokal kulturverksamhet 63 58 - 7,9% 

Biblioteksverksamhet 423 422 - 0,2% 

Gamla Linköping 79 84 6,3% 

Kommentar: Sammanfattningsvis kan det noteras att kostnaden per medborgare har minskat för många verksamheter. 

Högst kostnad per medborgare och även högst värderad i medborgarundersökningen bland olika idrottsoch 

fritidsverksamheter är biblioteksverksamheten. Emellertid har antal besökare till huvudbiblioteket minskat 

från 2008 till 2009 (vad gäller bokbuss och närbibliotek är förhållandet motsatt). Även besökare på verksamheter 

som Skylten och Hangaren har tappat påtaglig mängd besökare. Om det beror på lägre kvalitet/fel innehåll, sämre 

service, öppettider eller bristande intresse från medborgarna framgår inte. Detta kan undersökas mer nästa 

mandatperiod. En verksamhet med betydligt ökat besöksantal är Passagen. Även Elsas hus har haft en påtaglig 

ökning av antal besökare 2009 i förhållande till 2008. Nyttjandet (uthyrningen) av hallar och idrottsanläggningar 

har under mandatperioden ökat med 60 %. Ett starkare genusperspektiv i analyser och insatser vad gäller barnoch 

ungas fritid kan vara en fråga för nästa mandatperiod. Även nyckeltal inom detta område kommer att tas 

fram, t.ex. skillnad i hur mycket skattemedel som går till pojkars respektive till flickors fritidssysselsättningar. 


Nämndernas VB 2009

151 

Diagram 1 

Kommentar: Biblioteksverksamheten i Linköping visar på en avvikande trend i nationell jämförelse avseende 

såväl utlån som besök har minskat. Även jämförelser som barnbokslån, antal inköpta barnböcker 0-14 år, antal 

inköpta böcker, antal böcker, AV-bestånd, tidskriftsprenumerationer är lägre per invånare i nationell jämförelse. 

(Källa: svensk Biblioteksförening) Svenska folkbibliotek står inför ett paradigmskifte där utmaningen blir att 

erbjuda biblioteksanvändare friheten att välja, fri information, fria tankar i fritt tillgängliga medier för alla, men 

också vägledning med selektivt urval i det informationsflöde som finns. 

Diagram 2 

Kommentar: Studieförbunden visar på ett trendbrott 2008 efter flera års nedgång. Den nedåtgående tendensen för 

studieförbundsverksamhet stämmer överens med nationella jämförelser gällande såväl studietimmar som deltagare. 


Nämndernas VB 2009

152 

Diagram 3 

Kommentar: Kulturarrangemang anordnas med bredd, mångfald och kvalitet i enlighet med fastställda mål. Det 

kan emellertid konstateras att trots en politisk prioritering och satsning på barn och ungdomar är flertalet arrangemang 

fortfarande avsedda för målgruppen vuxna. 

Diagram 4 

Kommentar: Aktiviteter genom idrottsföreningar är fortfarande i majoritet och ökar marginellt i jämförelse med 

övriga ideella föreningar. En trend av nationell karaktär är att barn och unga i allt större utsträckning väljer spontana 

idrottsoch motionsaktiviteter. 


Nämndernas VB 2009

153 

Diagram 5 

Kommentar: Elitidrotten med betalande publik är nu fokuserad på ett mindre antal sporter såsom hockey, fotboll, 

handboll och bandy. I jämförelse med övriga Sverige följer publiken elitidrottens framgångar även i Linköping. 

Vad gäller anläggningarnas standard är den för närvarande hög. Dessutom planeras nybyggnationer såsom utomhusarena 

för friidrott, fotbollsarena, simhall och ridsportanläggning. Det gör att Linköpings kommun ligger i 

framkant i nationell jämförelse. 

Diagram 6 

Jämförelse kronor per invånare för 2008 uppdelat på verksamhet 

Kommun, 

kr/invånare 

Stöd till 

studieorganisationer 

Allmän 

kulturverksamhet, 

övrigt 

Bibliotek 

Musikskola, 

kulturskola 

Allmän 

fritidsverksamhet 

Idrotts- och 

fritidsanläggningar 

Summa 

kronor per 

invånare 

Eskilstuna 129 kr 477 kr 357 kr 215 kr 380 kr 794 kr 2 352 kr 

Jönköping 52 kr 466 kr 298 kr 188 kr 288 kr 548 kr 1 840 kr 

Linköping 68 kr 417 kr 455 kr 140 kr 151 kr 519 kr 1 750 kr 

Norrköping 49 kr 606 kr 296 kr 142 kr 150 kr 706 kr 1 949 kr 

Västerås 58 kr 534 kr 361 kr 159 kr 247 kr 735 kr 2 094 kr 

Örebro 56 kr 343 kr 339 kr 262 kr 207 kr 542 kr 1 749 kr 

Snitt värde 69 kr 474 kr 351 kr 184 kr 237 kr 641 kr 1 956 kr 

Källa: SCB:s räkenskapssammandrag för 2008 

Kommentar: Linköpings kommun satsar mindre ekonomiska resurser än genomsnitt av kommuner i jämförbar 

storlek inom samtliga jämförelseområden förutom biblioteksverksamhet där Linlöpings kommun ligger cirka 

30% högre än genomsnittsvärdet. 


Nämndernas VB 2009

154 

Kommentar: Den samlade bilden av Linköpings kommuns kulturoch fritidsverksamhet när det gäller satsade 

kronor per invånare visar på en genomsnittlig låg nivå i förhållande till jämförbara kommuner. 


Nämndernas VB 2009

155 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 54 827 47 962 6 865 

Kostnader -271 042 -265 284 -5 758 

Planenliga avskrivningar -1 991 -1 995 4 

Verksamhetens 

nettokostnad -218 205 -219 317 1 112 




Kommunbidrag 219 697 219 697 0 


kommunala enheter 1 259 0 1 259 

Resultat kommunala 

enheter 73 0 73 





Kultur- och fritidsnämnden 

inkl. ej fördelade utvecklingsmedel 

2 281 920 -1 361 

Barnkultur och kulturskola 21 259 21 913 654 

Ungdomsverksamhet 6 593 7 046 453 

Föreningsstöd 15 947 15 997 50 

Motions- och friluftsanläggningar 

4 209 4 231 22 

Idrottsanläggningar och tempererade 

bad 47 567 48 704 1 137 

Konstverksamhet 3 326 3 584 258 

Kulturverksamhet 43 944 44 170 226 

Biblioteksverksamhet 61 048 61 106 58 

Gamla Linköping 12 188 12 026 -162 

Summa 218 365 219 697 1 332 



belopp tkr 2009 2009 2009 2008 

Idrottsanläggningar 245 245 250 

Konstinköp 122 80 42 


Kommentarer 

Nämndens investeringsram på 350 tkr för 2009 har inte förbrukats fullt ut vilket kan förklaras med att investeringar 

som skulle genomförts blivit försenade. 


Kultur- och fritidsnämnden redovisar för 2009 ett positivt resultat med 1 332 tkr, varav nämndens tre resultatenheter 

har ett överskott om 73 tkr. Överskottet beror till största delen på att verksamheten haft politiska direktiv 

att spara under året. Nämnden har dels lagt ut riktade besparingar samt ett allmänt sparbeting på 2 % som skulle 

genomföras på sådana budgetposter som är påverkbara. 

Överskottet härrör från budgeterade medel för underhåll/upprustning av motions- och idrottsanläggningar som ej 

förbrukats samt återhållsamhet på bidrag till kulturföreningar, ungdomsaktiviteter och att intäkter från elevavgifter 

inom kulturskolan blivit högre än budgetrat samt lägre personalkostnader för den verksamhet i Passagen som 

riktas mot barn. 


Nämndernas VB 2009

156 

Resultat 2009 belopp tkr 

Resultat varav varav kommunala avvikelse i 

Verksamhet 2009 nämnden enheter procent 

Kultur- och fritidsnämnden inkl. ej fördelade utvecklingsmedel -1 361 -1 361 -148,0% 

Barnkultur och kulturskola 654 388 266 3,0% 

Ungdomsverksamhet 453 453 6,4% 

Föreningsstöd 50 16 34 0,3% 

Motions- och friluftsanläggningar 22 22 0,5% 

Idrottsanläggningar och tempererade bad 1 137 1 137 2,3% 

Konstverksamhet 258 232 26 7,2% 

Kulturverksamhet 226 226 0,5% 

Biblioteksverksamhet 58 58 0,1% 

Gamla Linköping -162 90 -252 -1,3% 

Summa 1 332 1 259 73 0,6% 

Nämnden redovisar ett underskott med 1 361 tkr som beror på att en ospecificerad besparing för 2009 budgeterats 

här. 

Kulturskola och barnkultur visar överskott med 654 tkr vilket beror på att intäkterna från elevavgifter från 

kulturskolans elever blivit högre än budgeterat samt att verksamheten i Passagen som riktas till barn har gått med 

överskott, vilket beror på lägre personal- och fortbildningskostnader. 

Ungdomsverksamheten visar överskott med 453 tkr vilket beror på återhållsamhet med projektmedel, arrangemang 

och lägre personalkostnader. 

Föreningsstöd visar överskott med 50 tkr vilket till största delen återfinns inom nämndens resultatenhet Lokalbokning. 

Motions- och friluftsanläggningar visar överskott med 22 tkr och beror på allmän återhållsamhet vad gäller 

underhållsåtgärder. 

Idrottsanläggningar samt tempererade bad visar ett överskott på 1 137 tkr. De större överskotten återfinns 

inom underhåll och upprustning där återhållsamheten varit betydligt större än det utlagda besparingskrav samt 

lägre hyreskostnader än budgeterat. 

Konstverksamheten visar överskott med 258 tkr vilket beror på högre intäkter än budgeterat samt allmän återhållsamhet 

inom verksamheten. 

Kulturverksamheten visar överskott med 226 tkr vilket beror på återhållsamhet avseende anslagen till kulturföreningar 

och arrangemang. En del av överskottet beror även på lägre nyttjandegrad av de beviljade förlusttäckningsbidrag 

som beviljats. 

Biblioteksverksamheten visar överskott med 58 tkr vilket beror på högre hyresintäkter samt mindre förbrukning 

av projektmedel. 

G:a Linköping uppvisar ett underskott på 162 tkr som kan hänföras till resultatenheten och beror på uteblivna 

intäkter för tåget samt högre kostnader för underhåll och drift av Valla. 


Nämndernas VB 2009


Nämndernas VB 2009 

157

158 


BARNKULTUR OCH KULTURSKOLA 


Effektmål 


och tillväxt 

Ett attraktivt och högt kvalitativt 

kulturutbud för barn och unga 

ska vara tillgängligt både i innerstaden 

och ute i bostadsområdena. 


Barnkultur 

Antalet föreställningar har genomförts enligt uppsatta mål. Totalt 

har 160 föreställningar genomförts, vilket ger ett snitt om 62 

barn/föreställning. 

Programverksamhet har förlagts ute i bostadsområdena och i 

innerstaden. 

Ateljé Passagen har erbjudit skapande verksamhet för barn, unga 

och allmänhet. Antalet besökare var 3 500 personer och uppsatt 

mål har överskridit. 

Kulturskola 

Antalet elever i kulturskolan når inte miniminivån i vissa ämnen. 

Sedvanlig elevrekrytering efter inarbetade rutiner på Kulturskolan. 

Anmälan till kulturskolan görs numer via e-tjänst på webben. 

Media och film har via skolbioverksamheten genomförts med 

mycket gott resultat. Totalt i vår 80 % beläggning (74 % ht 

2008). 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Utveckla kultur i skolan för att fler elever i Linköpings 

skolor ska få ta del av kultur. I detta behövs en större 

satsning på den redan befintliga satsningen för årskurs 

2. Inom nämndens egen budgetram kan verksamheten 

utökas till 30 klasser från och med höstterminen 2009. 

I utvecklingen av kultur i skolan behövs också ett stöd 

och delfinansiering av den statliga satsningen Skapande 

skola för årskurs 7-9. 

Utveckla mediepedagogik och skolbio för att kunna ha 

ett bredare utbud och skapa mångfald för flera grupper 

av barn och unga. 

I dagsläget kan anmälan till Kulturskolans verksamhet 

enbart ske på en anmälningsblankett som måste skickas 

in underskriven av målsman via vanlig post. Genom 

att utveckla en tjänst på webben skulle anmälningar 

kunna ske direkt via Kulturskolans hemsida. Anmälan 

skulle därmed ske via ett E-id som har utvecklats inom 

Utbildning, kultur och fritidsförvaltningen. Medel för 

detta äskas utom ram. 

Fr.o.m. hösten 2009 utökades antalet klasser i 

årskurs 2 från 18 till 26 klasser. Målet 30 klasser gick 

inte att uppnå av flera olika skäl men genom förbättrad 

marknadsföring och utvecklade kontakter med 

skolorna i Skäggetorp, Ryd, Berga och Lambohov 

efterstävas målet fr.o.m. 2010. 

Främst skolbioverksamheten har utvecklats och blivit 

en framgång för alla stadier från förskola t.o.m. gymnasiet. 

Implementeringen av det mediepedagogiska 

programmet har av tidsskäl fått vänta. 

Anmälan till Kulturskolan kan nu ske genom hemsidan 

och den blankett som framställts. Genomslaget 

har blivit mycket stort då upp till 90 % av alla anmälningar 

kommer via webben. 

Anmälningsförfarandet kommer att ytterligare förfinas. 


Nämndernas VB 2009

159 

Beskrivning 

Samarbetet med utbildningssidan bör stärkas för att 

främst kultur för barn och unga i förskola och skola 

ska vara prioriterad. De senaste årens statliga rapporter 

har visat att samverkan mellan kultur och utbildning är 

viktig för att skapa de bästa förutsättningarna. 

Myndigheten för skolutveckling har ett projekt i länet 

som heter Intryck ger avtryck där 6 pilotskolor arbetar 

med kultur och estetik som bas för språk- läs- och 

skrivutveckling. Skolor i Söderköping, Norrköping, 

Motala och Linköping deltar. 

Ett lyft för barnen ska gå av stapeln lördagen 30 maj 

2009. Dagen är ett samarrangemang mellan de kulturaktörer 

i Linköping som arbetar mot barn mellan 

4-12 år. 

För att utveckla verksamheten på Ateljé Passagen 

behövs en ny pedagog, företrädesvis en mediepedagog 

för att möta upp det ökande intresset från speciellt 

ungdomar i denna uttrycksform. En pedagog kan då ha 

möjlighet med mer uppsökande verksamhet. Medel 

äskas utom ram för att kunna inrätta en tjänst som 

mediepedagog. 

En satsning på kultur för mellanstadiet diskuteras. 

Uppföljning 

Inga konkreta åtgärder har kunnat vidtagas 2009. 

Projektet är nu avslutat och en slutrapport ska bli klar 

under våren. 

Ett lyft för barnen ägde rum lördagen den 30 maj och 

det blev ett lyckat samarrangemang där alla kulturaktörer 

som jobbar med barn visade upp sin verksamhet. 

Det var en jämn genomströmning i Passagen av barn 

och föräldrar under dagen och ca.1 400 personer deltog 

i olika verksamhet där eget skapande prioriterades. 

Ett lyft för barnen återkommer 2011. 

Ateljé Passagen kan i nuläget inte ta emot fler barn 

och unga. Önskemålet står kvar om en ny pedagog 

med inriktning på media för att bredda verksamheten 

och ta in nya uttrycksformer. 

Skapande skola pengar finns nu för denna åldersgrupp. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare, kr 147 153 -6 152 -3,3% 

Antal elever musik 2 950 2 800 150 3 023 -2,4% 

Antal elever dans/bild/teater 654 510 144 582 12,4% 

Antal barnarrangemang 170 160 10 185 -8,1% 

Antal besökare barnarrangemang 10 900 9 500 1 400 11 100 -1,8% 

Antal besökare i genomsnitt 64 62 2 60 6,7% 

Antal besökare Ateljé Passagen 3 800 3 500 300 4 100 -7,3% 


Nämndernas VB 2009

160 

UNGDOMSVERKSAMHET 


Effektmål 


Utveckla nya och redan befintliga 

mötesplatser i innerstaden, för 

ungas sociala relationer, aktiviteter 

och inflytande. 

Genom ett brett kvalitativt utbud 

av fritidsverksamheter stödja 

ungdomars möjlighet till entreprenörskap 

som utvecklar kreativitet 

inom det kulturella och 

konstnärliga skapandet. 


Arbis är en ny mötesplats för unga där samarbete sker mellan 

kulturoch fritidsnämnden samt barnoch ungdomsnämnden. 

Sportcafé i Sporthallen har tillsammans med ungdomar från 

Anders Ljungstedts Gymnasium färdigställts i slutet av året. 

Arrangemangskurs är genomförd för att få fler att pröva på arrangörskap. 

Nivån i ungdomschecken är dubblerad till 10 000 

kronor vilket har gjort att fler söker och arrangerar. Under hösten 

har antalet arrangemang med stöd av ungdomschecken ökat 

markant vilket gör att unga arrangörer ökar kraftigt. 

Musikhuset Skylten har startat upp en Dj-kurs för att möta behovet 

av verksamma DJ:s i kommunen. 

Livsstilsundersökning genomfördes i årskurs 5 och 8 samt år 2 

på gymnasiet och resultatet kommer att redovisas under våren 

2010. 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Det gemensamma uppdraget för Ungdoms- och fritidsverksamheten 

13-16 år gäller fram till 2008-12-31. En 

revidering av uppdraget ska göras under 2008, ett 

arbete som ska genomföras i samarbete mellan Utbildning 

Kultur- och fritidsförvaltningen och Omsorgskontoret 

som ska leda till att fler ungdomar upplever att 

det finns ett varierat utbud som tillgodoser deras behov. 

Ny tjänst som ungdomskoordinator för stöd, utveckling 

och samordning av verksamheten för unga 

16-20 år. Koordinatorn ska arbeta i samverkan med de 

unga för att delaktigheten och inflytandet ska bli så 

stort som möjligt. Det handlar bland mycket annat om 

information och marknadsföring, stöd till ungas idéer, 

skapa nätverk, planering, samordning och genomförande 

av arrangemang. Den här åldersgruppen bör ju 

dessutom enligt statliga undersökningar, få mer av de 

offentliga medlen än vad som sker idag. 

För att skapa fler och bättre mötesplatser ska arbetet 

att utveckla de redan befintliga men också att hitta nya 

fortsätta. I dialoger som kontoret har med unga är det 

mötesplatser de oftast efterfrågar med olika inriktning 

och innehåll. Framförallt handlar det om att hitta lämpliga 

lokaler för unga 16-20 år i innerstaden. 

Barn- och ungdomsnämnden beslutade från och med 

2009 själva om ungdoms- och fritidsuppdraget 

13-16 år. Kultur- och fritidsnämnden samverkar genom 

stöd till kulturverksamhet för åldersgruppen. 

Samverkan kring Arbis och Sporcafé Sporthallen 

startades upp under året. 

En tjänst som sakkunnig unga tillsattes under andra 


Arbis och Sportcafé har tillkommit som nya mötesplatser 

under året i samverkan med unga. 


Nämndernas VB 2009

161 

Beskrivning 

För att utveckla internationellt utbyte för ungdomar 

dels i form av volontärarbete men också andra former 

av utbyten finns ett pilotprojekt igång. Projektet ska 

sedan utmynna i att få ett mer långsiktigt arbete med 

utbyten för unga mellan 13-25 år, som ger fler ungdomar 

chansen att se sig om i Europa och knyta internationella 

kontakter. 

För att nå ut till ungdomar krävs en bra och uppdaterad 

webbsida. Ungsidan har sedan 2005 utvecklas en 

del men behöver fortfarande förnyas för att unga ska 

tycka den är intressant att söka information igenom. 

Utöver webben är det också nödvändigt att utveckla 

andra sätt för att nå ungdomar. 

Linköpings kommun har sedan 1997 inte genomfört 

någon kulturoch fritidsvaneundersökning eller liknande. 

I de nationella undersökningarna som görs 

poängteras hur viktigt det är att göra lokala undersökningar 

för att få bra underlag för de satsningar som 

görs. För att minimera antalet undersökningar i åldersgruppen 

och få ett bredare underlag bör en sådan undersökning 

göras i samverkan med andra nämnder. En 

sådan undersökning bör också kunna ligga till grund 

för kommande välfärdsbokslut där det idag inte finns 

något tillfredsställande underlag för unga. Nämnden 

avsätter medel i budgeten genomföra en undersökning 

under 2009. 

Ungas inflytande – idag har vi i kommunen tre strukturerade 

sätt att möta ungdomar dels ”Öppet Stadshus”, 

”Ung Dialog” samt ungdomsombuden. Det behöver 

utvecklas, därför bör vi hitta fler fungerande sätt för att 

möta unga och få med dem i den kommunala processen 

som hanterar de verksamheter och frågor som är 

viktiga för dem. 

Uppföljning 

Arbetet med volontärer pågår på Elsas Hus men behöver 

utvecklas när det gäller ungdomsutbyte i andra 

former. 

Ett arbete har startats upp för att engagera unga kulturombud 

på gymnasieskolorna. 

Ungdomsombuden och nämndens upphandlade verksamheter 

når dessutom ut till ungdomar genom olika 

sociala nätverk på internet. 

Livsstilsundersökningen genomfördes under scenhösten 

2009 i samarbete med två forskare. Alkohol- och 

drogvaneundersökningen ligger nu som en del i den 

undersökningen. Analysen av enkäten beräknas vara 

klar våren 2010. 

Öppet stadshus och Ung dialog genomfördes under 

året i samarbete med andra nämnder. Ungdomsombud 

tillsätts varje år i samverkan med andra nämnder. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare, kr: 46 50 -4 45 2,2% 

Arrangemang Skylten 115 80 35 119 -3,4% 

Antal besökare Skylten 7 389 12 000 -4 611 9 078 -18,6% 

-varav flickor 3 619 5 500 -1 881 4 083 -11,4% 

Övriga ungdomsarrangemang 28 25 18 33 30,3% 

- antal besökare 10 500 8 000 -8 000 10 600 -100,0% 

Antal besökare Elsas Hus 17 050 14 500 2 550 15 975 6,7% 

- varav flickor 9 207 8 000 1 207 8 776 4,9% 


Nämndernas VB 2009

162 

FÖRENINGSSTÖD 


Effektmål 


Kultur- och fritidsnämndens 

uttalade mål är att sträva mot 

åldersmässig och könsmässig 

balans i aktiviteter och arrangemang 

för att uppnå bättre social 

gemenskap och för att motverka 

negativa gäng eller ”klickbildningar”. 


Reglerna för föreningsbidrag och fördelning av tider i kommunala 

lokaler är lika för alla oavsett kön. I uthyrningsprinciperna står 

inskrivet bl.a. att ”jämlikhet mellan aktiviteter för flickor och 

pojkar ska eftersträvas”. Detta har fått till effekt att balans har 

skapats. Av tillgänglig statistik framgår att föreningarnas bidragsberättigade 

medlemmar består till 44 % av flickor och till 

56 % av pojkar. Antalet aktivitetstillfällen som genomförs är 

fördelat på 42 % flickor och 58 % pojkar. Antalet aktiviteter är 

således proportionellt i förhållande till medlemsantalet. Mätning 

och redovisning av statistik sker årligen samt uppföljning av 

densamma i syfte att nuvarande balans ska upprätthållas. Målet 

är nästan till 100 % uppnått. 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

En tillgänglighetsgranskning av föreningslokalerna i 

Linköping visar att endast ett fåtal föreningsägda lokaler 

har god tillgänglighet. En satsning görs för att få 

lokalerna mer tillgängliga genom att förändra bidraget 

för handikappanpassning samt upplysa om att år 2010 

är målet att Sverige ska vara tillgängligt. 

Några större effekter av bidragsförändringen har inte 

kunnat utläsas ännu eftersom åtgärden är så ny. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare, kr: 110 113 -3 115 -4,3% 

Antal bidr berättigade föreningar 200 200 0 200 0,0% 

Antal bidr ber. sammankomster 80 500 75 000 5 500 78 000 3,2% 

Antal bidr ber.medl. i åldern 7-20 år 25 500 27 000 -1 500 26 000 -1,9% 

Antal bidr berättigade föreningsanl. 90 90 0 90 0,0% 

Antal uthyrda timmar i kommunala lokaler 100 000 109 000 -9 000 100 000 0,0% 

Antal lokalbokningsärenden 30 500 27 000 3 500 30 000 1,7% 


Nämndernas VB 2009

163 

MOTIONS- OCH FRILUFTSANLÄGGNINGAR 


Effektmål 


Kultur- och fritidsnämndens 

uttalade mål är att alla personer 

som idrottar och motionerar på/i 

kommunens anläggningar ska 

kunna göra detta under trygga 

former. 


Säkerhetsaspekter/trygghetsaspekter beaktas vid skötseln av 

olika motions- och friluftsanläggningar. Förbättring av belysning, 

röjning av buskage samt utglesning och öppning av ytor för 

olika aktiviteter ingår i åtgärderna för att göra det tryggare för 

brukarna. Åtgärderna följs upp kontinuerligt för att behålla en så 

säker och trygg nivå som möjligt. Målet är på de flesta ställen 

uppnått men ytterligare förbättringar kan göras på ett par anläggningar. 

Gul 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare, kr: 29 30 -1 30 -3,3% 


Nämndernas VB 2009

164 

IDROTTSANLÄGGNINGAR OCH TEMPERERADE BAD 


Effektmål 



Nämndens uttalade mål är att öka 

tillgängligheten så att anläggningar 

och social gemenskap 

finns tillgänglig för alla. 

För att bättre tillgodose ungas 

hälsa och behov av fysisk aktivitet 

skall kommunen erbjuda ett 

bra komplement till det organiserade 

föreningslivet. 

Genom de olika anläggningar som nämnden erbjuder och på det 

sätt de drivs och utvecklas i dialog med idrotten blir effekten för 

brukarna bra anläggningar och god service. 

Kultur- och fritidsnämnden erbjuder också tillgång att individuellt/spontant 

nyttja utbud i Hangaren, Friidrottshallen, Simhallen, 

Tinnerbäcksbaden, Sporthallen, Ljungsbro fritidscenter och 

Stångebro. 

Ekonomiska bidrag lämnas också till att stimulera spontanidrottsaktiviteter. 

Grön 


Beskrivning 

Ett systematiskt arbete måste startas utifrån att arbeta 

med de frågor som ska genomföras utifrån det idrottspolitiska 

programmet. 

Under 2010 löper innevarande avtal ut 2010-06-30 

avseende drift- och skötsel av Folkungavallen, 

Ljungsbro fritidscenter och samtliga fotbollsplaner 

(förutom de på Stångebro). Ny upphandling måste 

därför påbörjas under 2009. 

Under 2009 måste utredning startas för hur Linköpings 

simhall ska kunna utvecklas med en 50- 

metersbassäng samt från fastighetsägaren klarläggas 

hur anläggningens öppethållande ska tryggas utifrån 

det underhållsbehov som föreligger på både Linköpings 

simhall och Tinnerbäcksbadet. 

Uppföljning 

En tjänst som sakkunnig för idrottspolitiska frågor 

tillsattes 1 juni 2009. Det systematiska arbetet med 

genomförandet av det idrottspolitiska programmet har 

startat bland annat genom ett pågående arbete med 

framtagande av en handlingsplan för nämndens ansvarsområde. 

I denna handlingsplan konkretiseras de 

olika åtgärderna ytterligare och några av åtgärderna är 

redan genomförda. Arbete pågår också med en mer 

utvecklad samverkan inom kommunens olika nämnder 

och med föreningarna. 

Ny upphandling avseende Ljungsbro Fritidscenter är 

genomförd och nytt avtal är tecknat med tidigare 

utförare. 

Upphandling avseende Folkungavallen och fotbollsplaner 

är uppskjuten till våren 2010 p.g.a. förseningar 

i projekt avseende ny fotbollsarena. 

Utredning har genomförts och redovisats vid kulturoch 

fritidsnämnden decembersammanträde. 

Beroende av att nuvarande simhall är i behov av större 

genomgripande renoveringsarbeten har det därför 

aktualiserats alternativ till en ren tillbyggnad som 

innebär att det kan bli aktuellt att helt eller i större 

omfattning bygga helt nytt. 

En ny 50 meters inomhusbassäng skulle då också på 

ett mer optimalt sätt kunna integreras och en helt ny 

anläggning skulle också på ett bättre sätt kunna göras 

mer energieffektiv. 


Nämndernas VB 2009

165 

Beskrivning 

Uppföljning 

För att belysa och klarlägga olika möjligheter och 

konsekvenser för att säkra Linköpings framtida behov 

av huvudanläggning för simsport och rekreationsbad 

samt även en eventuell annan lokalisering, uppdrog 

kulturoch fritidsnämnden 

2009-02-26, § 28, till kulturoch fritidskontoret att 

utreda frågan. 

Under 2009 och 2010 kommer mycket arbete att ske 

med projektering, planering för den nya fotbollsarena 

och friidrottsarena som ska ersätta Folkungavallen 

enligt beslut av kommunfullmäktige 2005. Under 2010 

och 2011 ska även ny drift av dessa anläggningar upphandlas 

och startas upp. 

Under 2011 och 2012 måste också arbete påbörjas 

utifrån kommunfullmäktiges beslut 2005 om att öppna 

upp Tinnerbäcksbadet. 

De exploateringsprojekt som pågår och den befolkningsökning 

som sker skapar också behov av nya idrottsanläggningar. 

Vissa åtgärder är föranlett av att exploateringen tvingar 

fram rivning av anläggningar och andra åtgärder är 

utifrån befolkningsökning i nya området. 

Kost och motion har stor effekt på ungas hälsa därför 

bör det finnas möjligheter för de unga som väljer att 

ställa sig utanför det idrottsliga föreningslivet att få 

tillgång till bra möjligheter för fysisk aktivitet. Framförallt 

bör fokus ligga på 15-20 år och unga tjejer. 

Denna utredning har nu färdigställts och överlämnas 

till nämnden för ställningstagande alternativt komplettering 

med nya utredningsdirektiv. 

Under 2009 har omfattande arbetsinsatser lagts ner i 

samband med Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens 

anbudsinfordran för hyreskontrakt för ny fotbollsarena. 

En försening av projektet på upp till ett år innebär att 

det även kommer att behövas läggas ner ett omfattande 

arbete på detta under 2010. 

Ej aktuellt 2009. Arbetet kan påbörjas först under 

2011. 

Dessa frågor och behov har under 2009 aktualiserats i 

samband med planering för exploatering inom bl.a. 

stadsdelen Djurgården, Ullstämma och Ekängen. 

Förutom arbetet med genomförandet av det idrottspolitiska 

programmet där satsningen på bredd- och 

spontanidrott har stort utrymme finns också möjlighet 

för föreningar att söka bidrag från nämndens spontanidrottspengar. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare 

- Idrottsanläggningar 253 258 -5 250 1,2% 

- Tempererade bad 82 86 -4 83 -1,2% 

Antal bad Simhallen 303 899 320 000 -16 101 296 542 2,5% 

Antal bad Tinnerbäcksbadet 52 370 56 000 -3 630 46 688 12,2% 

Antal bad Ljungsbrobadet 62 300 62 000 300 62 000 0,5% 

Antal besökare Hangaren ** 7 745 9 000 -1 255 9 050 -14,4% 

- varav flickor 243 1 350 -1 107 543 -55,2% 

*Ökningen av badgäster i Tinnerbäcksbadet kan delvis förklaras av att badsjön from 2009 varit uppvärmd. 

**Endast direktbetalande besökare redovisas på Hangaren. Gruppbokningar (skatehallen och övrig verksamhet), 

klätterverksamhet och besökare till café/uppehållsrum ingår ej i statistiken. 


Nämndernas VB 2009

166 

Uthyrda timmar i kommunala fritidsanläggningar (avser anläggningar som Kof nämnden 

ansvarar för) 


Förändring 

mellan 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2007 och 2009 

Folkungavallen exkl. grusplan* 

1 377 1 254 1 632 1 409 1 369 947 -32,8% 

Sporthallen 6 152 5 481 6 668 6 605 6 601 6 826 3,3% 

Lambohovshallen 3 025 2 915 3 042 2 793 2 758 2 741 -1,9% 

Berga idrottshall 820 1 854 1 661 102,6% 

Cloetta Center 1 078 2 460 2 331 2 356 2 478 2 486 5,5% 

Stångebro, brottning, styrka 3 932 

Stångebro, stora ishallen 2 778 2 946 2 899 2 743 2 900 3 062 11,6% 

Stångebro, lilla ishallen 2 539 2 396 2 626 2 524 2 434 2 780 10,1% 

Bandybanan 901 895 919 1 031 889 1 108 7,5% 

Grusfotbollsplaner, 3 st 913 863 726 832 955 850 2,2% 

Ryds konstgräsplan 1 120 1 052 1 322 1 385 31,7% 

Fotbollshallen Ryd 1 874 2 037 

Friidrottshallen Campus 

Valla 898 1 924 2 016 124,5% 

Ljungsbro isbana 1 246 1 203 1 295 1 252 1 317 1 273 1,7% 

Simhallen och Tinnerbäcksbadet 

4 237 

Totalt uthyrda timmar 20 009 20 413 23 258 24 315 28 675 37 341 53,6% 

*Till och med 2008 ingår grusplanen (motsvarar 365 tim för 2009) 


Nämndernas VB 2009

167 

KONSTVERKSAMHET 


Effektmål 


och tillväxt 

Målet för kommunens konstverksamhet 

med huvudinriktning 

på samtidskonst är att den ska 

hålla fortsatt hög kvalitet. 

Konsten ska representera tre 

perspektiv: lokalt/regionalt, nationellt, 

internationellt och praktisk 

samverkan utifrån dessa tre 

infallsvinklar. 


Antalet utställningar, publika arrangemang och övriga kringverksamheter 

har genomförts enligt plan. Publiktillströmningen har 

varit mycket god. Passagen slår publikrekord 2009 med drygt 

41 000 besökare. (Jfr tidigare år ca 30 000). 

Konst syns och synliggör. Konst skapar mötesplatser och utvecklar 

entreprenörskap. Konstnärer kommer ofta med överraskande 

och spännande infallsvinklar, ser tillvaron ur annorlunda perspektiv. 

Konstnärlig uttrycksfrihet utvecklar och fördjupar demokratin, 

tankefriheten och den kreativa fantasin. 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Inom ramen för nya Översiktsplanen för Linköping 

finns stora möjligheter att tillskapa resurser för offentliga 

konstnärliga gestaltningar i t.ex. Djurgården och 

andra bostads och verksamhetsområden. När nya 

stadsdelar byggs bör även lokaler för kulturoch 

konstverksamhet inplaneras. Det finns ett stort behov 

bland barn, unga och vuxna att få visa sina egna skapade 

bilder. Kultur i skolan utvecklas för att allt fler 

elever i Linköpings skolor ska få ta del av aktiv kultur. 

I detta behövs en större satsning på den redan befintliga 

satsningen för årskurs 2. I utvecklingen av kultur i 

skolan behövs också ett stöd och delfinansiering av 

den statliga satsningen Skapande skola. 

Samarbetet med utbildningssidan bör stärkas för att 

främst kultur för barn och unga i förskola och skola 

ska vara prioriterad. De senaste årens statliga rapporter 

har visat att samverkan mellan kultur och utbildning 

för att skapa de bästa förutsättningarna. 

Det gemensamma utvecklingsarbetet för 4:e storstadsregionen 

bör konstområdet knytas till ett tätare samarbete 

mellan städerna Norrköping och Linköping . vilket 

totalt utvecklar ”Den kreativa sektorn”. 

Högre och bättre konstnärsersättningar är viktiga i det 

kommande budgetarbetat! Arvoden och ersättningsnivåer 

för konstnärligt verksamma människor ligger 

skriande långt under de flesta andra yrkesgrupper. 

Arbetet med konstnärliga gestaltningar har fortsatt 

under 2009. Två exempel på projekt som iscensatts är 

skissuppdrag för Folkungaskolan och Ljungsbro nya 

gym. Däremot har projektet Djurgården skjutits upp. 

Närheten fysiskt i samma förvaltning UKFF är positiv 

och kontakterna mellan tjänstemännen utvecklas och 

är även av betydelse inom konstområdet t.ex. informationsutbyten 

med faktauppgifter och personliga 

nätverk utvecklas positivt. 

Inget konkret resultat kan rapporteras. 

Konstnärsersättningarna är låga och inga höjningar 

har skett under 2009. 


Nämndernas VB 2009

168 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare 23 25 -2 23 0,0% 

Antal konstutställningar 23 20 3 24 -4,2% 

- varav Passagen 7 7 0 7 0,0% 

Antal bokade konst-ped. visningar 

Passagen 

355 200 

155 

296 

19,9% 

Antal besökare Passagen 41 309 32 000 9 309 30 046 37,5% 

Antal programkvällar, Passagen 14 25 -11 19 -26,3% 


Nämndernas VB 2009

169 

KULTURVERKSAMHET 


Effektmål 


Kunskap ger frihet och genom 

kulturen, musiken, teatern, dansen, 

folkbildningen, litteraturen 

m.m. kan människor fördjupa 

kunskapen om samhället, individen 

och det egna jaget och därmed 

förstärka demokratin. 


Överläggningar pågår om formerna för stöd till det nya studieförbundet 

på islamsk grund Ibn Rushd och beräknas vara klar 

under våren 2010. 

Antal och kvalitet på kulturarrangemang via avtal och bidrag 

håller samma höga nivå som tidigare år vilket också medför att 

det finns en bredd i utbudet gentemot medborgarna. Ett flertal 

arrangemang under året har varit fullsatta medan andra smalare 

program har lockat en begränsad del av publiken. Detta påverkar 

inte den totala publiksiffran som har stigit gentemot tidigare år. 

Den genomsnittliga publiksiffran för samtida dans ökade gentemot 

tidigare år vilket tyder på att en bas för danspubliken börjas 

byggas upp. 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Under perioden skall kulturinstitutionernas förutsättningar 

lyftas fram och bli föremål för en genomlysning 

gemensamt av de regionala huvudmännen. 

Inom folkbildningsområdet skall former lösas för införandet 

av det nya studieförbundet Ibn Rushd. 

Ett avtal skall tecknas med Linköpings föreningsarkiv. 

Linköpings medverkan i Dansnät Sverige intensifieras 

genom satsning på mindre lokal dansfestival 2009 

samt åtagande av ett dansresidens i kommunen 2010. 

Medel äskas utom ram för att Linköping skall kunna 

anordna ett dansresidens 2010. 

Utredning av regionens scenkonstinstitutioner har 

genomförts av Sven Nilsson på uppdrag av Östsam, 

Norrköping och Linköpings kommuner. Remissbehandling 


Kultur- och fritidsnämnden har beslutat upprätta tvåårig 

(2010-2011) överenskommelse med Ibn Rushd. 

I maj genomfördes en lokal dansfest under 5 dagar 

med 10 dansföreställningar, 3 dansfilmer, 1 workshop 

och 6 dansframträdanden på stadens torg. Både lokala 

och nationella grupper framträdde och engagerade ett 

100-tal personer. De dansföreställningar som visades 

på Sagateatern besöktes av 874 personer. Utöver detta 

fanns det publik på gator och torg. Dansfesten har 

stimulerat linköpingsborna att ta del av ett livaktigt, 

brett och ungdomligt dansliv samt stimulera fler att 

intressera sig för dans. 

Dansresidens 2010 kommer inte att genomföras i 

Linköping p.g.a. besparingar. 


Nämndernas VB 2009

170 

Regional kulturverksamhet 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 


Antal besökare Östgötateatern stora scenen 40 000 0 43 143 % 

Antal föreställningar Östgötateatern stora scenen 200 0 152 % 

Antal besökare Länsmuseet 82 701 60 000 22 701 89 870 -8,0% 

*Länsmuseet har varit stängt under 3 mån för ombyggnad vilket påverkat besöksantalet under året. 

Lokal kulturverksamhet 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare 58 61 -3 63 -7,9% 

Antal vuxenarrangemang 355 355 0 355 0,0% 

Antal besökare vuxenarrangemang 105 000 105 000 0 104 000 1,0% 

Antal besökare genomsnitt 295 295 0 293 0,7% 

Arrangemang Folkets Park 24 14 10 17 41,2% 

Antal besökare 10 615 5 000 5 615 5 564 90,8% 


Nämndernas VB 2009

171 

BIBLIOTEKSVERKSAMHET 


Effektmål 


och tillväxt 

Biblioteket skall vara alla linköpingsbors 

mötesplats och närbiblioteken 

skall fungera som viktiga 

kulturcentra och därmed bidra 

till att öka Linköpings attraktionskraft. 


Besökstalen har minskat något på Huvudbiblioteket medan de 

tvärtom ökat på närbiblioteken/bokbussen. 

Medialånen totalt har minskat med 3,6 procent och minskningen 

gäller både för Huvudbiblioteket och närbiblioteken/bokbuss. 

Röd 


Beskrivning 

Uppföljning 

Upphandling av närbibliotek skall ske som konkurrensupphandling 

under 2009 med sikte på att nya avtal 

träder i kraft 2010-01-01. 

Implementeringen av biblioteksplanen samt framtagande 

av aktivitetsplaner skall genomföras under 2009 

och 2010. Diskussioner med skolan om samverkan 

mellan skola och närbibliotek (fokusbibliotek) skall 

utredas. 

Upphandlingen av närbiblioteken är genomförd och 

nytt avtal träder i kraft fr.o.m. 2010-07-01. Närbiblioteken 

kommer att drivas av den kommunala utföraren. 

Närbiblioteken i Sturefors och Ryd kommer att utvecklas 

till integrerade folk- och skolbibliotek. Sturefors 

planeras med start under hösten 2010 och Ryd 

under 2011. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 

Kostnad per kommuninvånare 422 431 -9 423 -0,2% 

Antal besökare, totalt 944 605 1 000 000 -55 395 950 087 -0,6% 

Antal besökare HB 538 791 650 000 -111 209 567 950 -5,1% 

Antal besökare närbibliotek bokbuss 405 814 350 000 55 814 382 137 6,2% 

Antal medialån totalt 1 019 536 1 140 000 -120 464 1 057 909 -3,6% 

Antal medialån HB 544 801 640 000 -95 199 565 540 -3,7% 

Antal medialån närbibliotek, bokbuss 457 693 500 000 -42 307 492 369 -7,0% 


Nämndernas VB 2009

172 

GAMLA LINKÖPING, VALLASKOGEN OCH VALLA FRITIDSOMRÅDE 


Effektmål 


och tillväxt 

Gamla Linköping skall vara ett 

av de viktigaste besöksmålen i 

Linköping för att bidra till stadens 

attraktionskraft för etableringar 

och inflyttning. 


Uppskattat antal besökare har i ökat jämförelse med 2008. 

Marknadsföringsåtgärder såsom grafisk profil, ny logotyp, film 

och radioreklam har utarbetats. Arbetet med ny webbplats har 

påbörjats. 

Iordningställande av Wärdshustorget är genomfört 

Överenskommelse med Valla Ponnyklubb m.fl. om körning med 

häst och vagn under sommarsäsongen har skett. 

Ökad tillgänglighet i form av ett utbyggt handikappsstråk längs 

Kryddbodtorgets norra sida. 

Fem mobiltelefonpunkter (guidning via mobil) har producerats. 

Synopsis och manus till den stadshistoriska utställningen har 

utarbetats till dessa. 

Lokal för stadshistorisk basutställning, tillfälliga utställningar 

och pedagogisk barnverkstad har projekterats och ombyggnation 

har startat. 

En informationsfilm om Gamla Linköping har tagits fram. 

Museipedagogisk verksamhet för såväl barn och unga som äldre 

utvecklas vidare. 

Projektering av nytt besökscenter har påbörjats. 

Informationsinsatser (nyhetsbrev) och regelbundna möten med 

företagen på området har kommit igång. 

Översyn av öppettiderna på området pågår. Arbetet med ny 

webbplats görs i samverkan med företagarna. 

Utökad marknadsföring vilket gynnar företagen på området. 

Starthjälp för en ny ”designkuvös”, Anderska konsthantverk, 

som har etablerat sig i Gamla Linköping. 

Fortbildningsinsatser i samarbete med Nulink planeras för såväl 

redan etablerade företagare som nyföretagare. 

Iordningställandet av Wärdshustorget har gjort det möjligt för 

Hallbergska Wärdshuset att ha kvällsöppet under sommarsäsongen, 

ny uteservering. 

Grön 


Nämndernas VB 2009

173 


Beskrivning 

Inför 2009 och framåt skall kulturoch fritidsnämnden 

till kommunstyrelsen redovisa en konkret handlingsplan 

utifrån Vision Gamla Linköping och med hänsyn 

till inkomna synpunkter från inkomna remisser. Därför 

är implementeringen av handlingsplanen en helt avgörande 

och viktig fråga för kulturoch fritidsnämnden 

(och hela Linköpings kommun). 

Uppföljning 

Ett nytt uppdrag för friluftsmuseet Gamla Linköping, 

med konkreta utvecklingsområden för 2010-2011 

antogs av kulturoch fritidsnämnden i november 

2010. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

2009 % 


Antal besökare ca 550 000 550 000 0 550 000 0,0% 

Antal besökare barnteater 12 102 12 000 102 12 000 0,8% 

Antal visningar/grupper 144 140 144 137 5,1% 

varav skolor 63 60 63 50 26,0% 


Nämndernas VB 2009

174 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Kultur- och fritidsnämnden inkl. pris o lön 

kompensation 

Kostnader -2 322 -920 -1 402 -3 136 -26% 

Intäkter 40 40 203 -80% 

Netto totalt Kultur- och fritidsnämnden -2 281 -920 -1 361 -2 933 -22% 

Barnkultur och Kulturskola 

Kostnader -25 076 -25 286 210 -23 639 6% 

Intäkter 3 551 3 373 178 2 240 59% 

Netto exkl. kommunala enheter -21 525 -21 913 388 -21 399 1% 


Netto totalt Barnkultur och Kulturskola -21 259 -21 913 654 -20 997 1% 

Ungdomsverksamhet 

Kostnader -7 352 -7 046 -306 -6 530 13% 

Intäkter 759 0 759 244 211% 

Netto totalt Ungdomsverksamhet -6 593 -7 046 453 -6 286 5% 

Föreningsstöd 

Kostnader -15 981 -15 997 16 -16 127 -1% 


Netto exkl. kommunala enheter -15 981 -15 997 16 -16 127 -1% 


Netto totalt Föreningsstöd -15 947 -15 997 50 -15 998 0% 

Motions- och friluftsanläggningar 

Kostnader -4 490 -4 330 -160 -4 873 -8% 

Intäkter 281 99 182 693 -59% 

Netto totalt Motions- och friluftsanläggningar 

-4 209 -4 231 22 -4 180 1% 

Idrottsanläggningar och Tempererade bad 

Kostnader -92 639 -89 551 -3 088 -87 512 6% 

Intäkter 45 071 40 847 4 224 40 818 10% 

Netto totalt Idrottsanläggningar och tempererade 

bad -47 567 -48 704 1 137 -46 694 2% 


Nämndernas VB 2009

175 

Forts. 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Konstverksamhet 

Kostnader -4 483 -3 798 -685 -3 519 27% 

Intäkter 1 132 214 918 342 231% 


Resultat kommunala enheter 26 26 -27 -195% 

Netto totalt Konstverksamhet -3 326 -3 584 258 -3 204 4% 

Kulturverksamhet 

Kostnader -46 478 -44 346 -2 132 -44 097 5% 

Intäkter 2 533 176 2 357 1 997 27% 

Netto totalt Kulturverksamhet -43 944 -44 170 226 -42 100 4% 

Biblioteksverksamhet 

Kostnader -61 952 -64 239 2 287 -62 627 -1% 

Intäkter 904 3 133 -2 229 3 212 -72% 

Netto totalt Biblioteksverksamhet -61 048 -61 106 58 -59 415 3% 

Gamla Linköping 

Kostnader -12 524 -12 076 -448 -11 232 11% 

Intäkter 588 50 538 207 185% 


Resultat kommunala enheter -252 0 -252 119 -312% 

Netto totalt Gamla Linköping -12 188 -12 026 -162 -10 907 12% 

Summa kostnader -273 266 -267 659 -5 607 -263 292 4% 

Summa intäkter 54 827 47 962 6 865 49 956 10% 

Summa netto exkl. kommunala enheter -218 438 -219 697 1 259 -213 336 2% 

Summa resultat kommunala enheter 73 0 73 623 -88% 

Summa Netto totalt -218 365 -219 697 1 332 -51 106 3% 


Nämndernas VB 2009

176

177 

TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 


Förutsättningar för utveckling och tillväxt 

Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum. 

Målet, som är ett långsiktigt mål, är delvis uppfyllt. 

Ca 60 % av medborgarna är nöjda och 5 % är missnöjda med utformningen av gator och torg i Innerstaden. 

Över 70 % är nöjda och ca 5 % missnöjda med parker och grönområden i Innerstaden. 

Över 70 % anser också att det är enkelt att promenera i Innerstaden. Mindre än5 % är missnöjda 

med framkomligheten till fots. Mindre än 50 % är nöjda och ca 15 % missnöjda med renhållningen 

(nämndens medborgarenkät 2009). 


Detaljplaner för 1 600 bostäder, inkl. 400 kommunala styckehustomter ska antas under 2009 och 

2010. 


Under 2009 och 2010 bedöms detaljplaner för drygt 1 700 bostäder antas. Varav ca 200 styckehustomter. 

En planreserv på 400 bostäder ska byggas upp under planperioden. 


Aktuella byggrätter var i början av planperioden sammanlagt ca 1800 för bostäder. För närvarande 

(vid 2009-års slut)finns det sammanlagt ca 1500. Med nuvarande utbyggnadstakt i kommunen samt 

utifrån pågående planarbeten och väntade resultat av dessa beräknas det finnas sammanlagt ca 2900 

i slutet av planperioden. 

Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön som Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 

förvaltar är trygg och säker. 


Ca 60 % är nöjda med hur tryggt det är att vistas utomhus i det egna bostadsområdet kvälls- och 

nattetid, medan 20 % är missnöjda. 

Ungefär lika många är nöjda som missnöjda med tryggheten på gator och torg i Linköpings, 

dvs. ca 30 %. 

Ca 15 % känner sig trygga kvälls- och nattetid i innerstadens parker medan knappt 50 % 

känner sig otrygga (nämndens medborgarenkät 2009). 

Minst 87 % av cyklisterna ska vara nöjda med sin cykelupplevelse på kommunens cykelvägar. 


Ca 75 % av medborgarna, som har en åsikt om Linköping som cykelstad, är nöjda eller 

mycket nöjda (nämndens medborgarenkät 2009). 

Andelen döda och svårt skadade i trafiken på kommunens gator och vägar ska minska med 

minst 7 % under mandatperioden. 


Jämfört med 2006 har andelen döda och svårt skadade minskat med 54 % och nära 7 procentenheter. 

Under 2009 var dock antalet dödade på det kommunala vägnätet högt då fem personer 

dödades i trafikolyckor. 


Under 2009 och 2010 ska detaljplaner antas för minst 80 ha mark för verksamheter. 


Gul 

Gul 

Grön 

Gul 

Gul 

Grön 

Grön 

- Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden - 

Nämndernas VB 2009

178 


Tillgängligheten till tätortsnära natur och kommunala naturreservat ska vara god. 


Drygt 65 % är nöjda med möjligheten att ta sig till natur nära sin bostad, och endast 5 % är 

missnöjda. 

Drygt 50 % anser sig nöjda med möjligheten att ta sig till något av kommunens naturreservat, 

medan ca 5 % anger att de är missnöjda (nämndens medborgarenkät 2009). 


Blomsterutsmyckningar, novemberljus och andra försköningar och evenemang ska upplevas som 

positiva av medborgare och besökare och bidra till att göra Linköping attraktivare och tryggare. 


Drygt 80 % är nöjda eller mycket nöjda med blomster- och ljus-arrangemang i Innerstaden. 

Knappt 80 % är nöjda med ”vinterljus/novemberljus” (nämndens medborgarenkät 2009). 

Minst 87 % av besökarna ska vara nöjda med sin vistelse i kommunens parker och grönområden 


Drygt 70 % är nöjda eller mycket nöjda med parker och grönområden i Innerstaden. 

Endast 4 % är missnöjda. 

Gul 

Grön 

Gul 


Av nämndens 41 mål bedöms 17 st vara uppfyllda, 11 st delvis uppfyllda, 6 st är inte uppfyllda och 7 st har av olika 

skäl inte kunnat mätas (bl.a. långsiktiga mål). 

Måluppfyllelsen har för del av målen mätts genom en medborgarenkät som genomfördes under slutet av 2009 och 

för andra har en bedömning gjort utifrån de aktiviteter som genomförts under 2009. 

De prioriterade verksamheter som nämnden har beslutat skulle genomföras under 2009 är till allra största delen 

pågående och/eller genomförda. 

Nämnden kommer att fortsätta sin prioritering av den fysiska planeringen. Nämnden kommer att fortsatt behöva 

lägga insatser på detaljplaner för nya bostäder. Detaljplaner som möjliggör en större omfattning av nya bostäder 

samt detaljplaner omfattande tomter för markboende kommer att behöva prioriteras. Fortsatt insatser behövs också 

för arbete med aktualisering och modernisering av äldre detaljplaner. 

Nämnden kommer att fortsätta att utveckla information och kommunikation med medborgarna, ex.vis via ytterligare 

eTjänster, information och kampanjer. 

Kommunens natur kommer att fortsätta att utvecklas enligt naturvårdsprogrammet liksom fortsätta att skapa goda 

möjligheter till rekreation och friluftsliv för alla medborgarna. 

Stadsmiljö och trygghet, tillgänglighet, säkerhet är även fortsättningsvis prioriterade områden inom nämndens ansvarsområde. 

Arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder kommer att intensifieras de närmsta åren. I samband med alla omoch 

nybyggnationer är det självklart att tillgänglighetsperspektivet är avgörande för utformningen. För att hushålla 

med resurserna är det både rimligt och nödvändigt att passa på att åtgärda hindren i samband med omoch nybyggnation 

eller i samband med ”ordinarie” underhållsåtgärder. Det kan innebära att vissa platser får sitt avhjälpande av 

hindren något senare än 2010. 

Samarbetet med cityfastighetsägarna och – handeln i samverkansorganet ”Linköping City” ska fortsätta att utvecklas 

för att få tillstånd en ökad satsning på upprustning av gator och torg för att stärka varumärket Linköping. 

Arbetet med att utveckla Stångån/Kinda kanal och dess närmsta omgivning kommer att ha hög prioritet under flera 

år framåt. 

Trafiksäkerhetsprogrammet kommer att styra stora delar av det fortsatta arbetet med trafiksäkerheten. Av programmet 

framgår vilken inriktning detta arbete kommer att ha. 


Nämndernas VB 2009

179 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 57 144 57 681 -537 

Kostnader -263 673 -267 906 4 233 

Planenliga avskrivningar -29 992 -29 990 -2 

Verksamhetens 

nettokostnad -236 521 -240 215 3 694 

Finansnetto -37 078 -41 037 3 959 



Kommunbidrag 281 252 281 252 0 



Räddningstjänstens verksamhet 

-879 0 -879 



Exploatering Bokslut Budget 

bostäder 2009 2009 Avvikelse 

Intäkter 3 388 3 388 

Kostnader -4 443 -4 443 

Planenliga avskrivningar 

Verksamhetens 

nettokostnad -1 055 - 1 055 

Finansnetto 


Kommunbidrag -1 055 -1 055 

Kommunbidrag 


kommunal verksamhet -1 055 -1 055 


Årets resultat -1 055 -1 055 




Teknik- o samhällsbyggn 

nämnd 2 397 2 725 328 

Räddningstjänst 79 497 79 608 111 

Fysisk planering 3 631 2 900 -731 

Markförvaltning -20 777 -20 873 -96 

Bostads- och affärshus 1 837 1 713 -124 

Natur och miljö 3 274 3 278 4 

Stadsmiljöåtgärder 3 966 5 512 1 546 

Trygghet säkerhet tillgänglighet 

1 166 1 500 334 

Gator och GC-vägar 143 994 143 846 -148 

Parker och grönområden 45 340 44 950 -390 

Planerat underhåll 5 379 5 975 596 

Trafiksäkerhet 630 800 170 

Parkering -6 186 -8 925 -2 739 

Förorenad mark 1 249 1 256 7 

Övrigt 8 202 16 987 8 785 

Summa 273 599 281 252 7 653 


Exploatering Bokslut Budget 

arbetsområden 2009 2009 Avvikelse 

Intäkter 4 709 4 709 

Kostnader -7 240 -7 240 


Verksamhetens 

nettokostnad -2 531 -2 531 

Finansnetto 


kommunbidrag -2 531 -2 531 

Kommunbidrag 


kommunal verksamhet -2 531 -2 531 


Årets resultat -2 531 -2 531 


Nämndernas VB 2009

180 


Nämndens driftbudget 

Resultatet 2009 visar en positiv avvikelse på 7,7 mnkr. I resultatet ingår en uppbokning av moms på gatumarksparkering 

på ca 1,3 mnkr i avvaktan på regeringsrättens utslag. 

Regeringsrätten har nu kommit med sitt utslag vad gäller moms på gatumarksparkering vilket innebär att moms 

ska utgå. Beslutet gäller från 2009-01-01. 

Det positiva resultatet utgörs dels av den ”buffert” som nämnden satte av i sin internbudget 2009 för kommande 

besparingar, ca 3,2 mnkr och dels lägre räntekostnader, ca 4,0 mnkr, än vad som budgeterats. Avvikelsen på 

räntekostnader beror på att nämnden inte utnyttjat hela sin investeringsram på 186 mnkr 2009. 

Anknuten verksamhet 

Räddningstjänsten visar en negativ avvikelse på ca 0,9 mnkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på att lönekostnader 

som är upparbetade i december och utbetalas i januari belastar utfallet år 2009. Normalt redovisas detta med 

en månads eftersläpning men i och med bildandet av räddningstjänstförbundet innehåller resultaträkningen 13 

utbetalningar i stället för 12. Den negativa avvikelsen ska belasta räddningstjänstens egna kapital. 

Exploateringsverksamhet 

24 st exploateringsprojekt har avslutats under 2009 varav 14 st bostadsprojekt och 10 st arbetsområdesprojekt 

med ett sammantaget negativt resultat på ca 3,5 mnkr. Avslut av exploateringsprojekt sker mot nämndens resultat 

och förs sedan till nämndens egna kapital för exploateringsverksamheten. 


Nämndernas VB 2009

181 


NÄMNDENS EGEN VERKSAMHET 


Effektmål 



och tillväxt 

Nämnden ska ha en god dialog 

med medborgarna och kontinuerligt 

hålla medborgarna informerade 

om nämndens beslut och 

verksamhet. 

Under 2009-2010 ska medborgarna 

enkelt kunna ta del av 

aktiviteter och beslut inom 

nämndens verksamhetsområde 

på kommunens hemsida samt 

genom andra informationskanaler. 


Ca 30 % av alla svarande är nöjda med informationen medan 

drygt 10 % är mindre nöjda. 

Knappt 50 % är nöjda med de byggskyltar kommunen sätter upp, 

medan ca 10 % är mindre nöjda (nämndens medborgarenkät 

2009). 


Ca 25% av medborgarna har åsikter om kvalitén på kommunens 

hemsida ”Bygga och bo”, vilket indikerar att de varit inne på 

hemsidan. 

Knappt 15 % av medborgarna har varit inne på hemsidans flik 

”Miljö och hälsa”. 

Drygt 50 % har ingen åsikt om sina möjligheter att tycka till och 

ha synpunkter på ny- och ombyggnationer av gator, parker, torg 

och gc-vägar. 

Av de knappt 50 % som har åsikt, är ca 15% nöjda och ca 15 % 

missnöjda med sina möjligheter att tycka till, vilket är lika många 

som är nöjda (nämndens medborgarenkät 2009). 

Gul 

Röd 


Beskrivning 

Satsningen på kundtjänst och förbättrad information på 

nämndens hemsida och genom andra informationskanaler 

ska vidareutvecklas och följas upp. 

Uppföljning 

Den nya hemsidan lanserades den 14 april och förbättras 

kontinuerligt. Den nya hemsidan innebär bl.a. att 

information om Dp och Öp är enklare att hitta och ta 

del av än tidigare. 

Etjänster för parkeringstillstånd miljöfordon, boendeparkering 

Vasastaden och nyttoparkeringstillstånd har 

införts. Påbörjat är etjänster för TA-planer. 

Informationskampanjer i form av annonser, info på 

stortavlor, broschyrer, webben m.m. genomförs kontinuerligt. 

”Året som gått 2008” har genomförts som bildspel på 

St Torget. 

Första delen av kampanjen” Vi lovar” genomfördes 

vecka 48-49 med radioreklam och annonser i Corren 

och Linköpingsposten. Kampanjen fokuserade på tre 

löften: 

Svar inom två dagar 

Snabba bygglov 

Klotter tas bort inom 24 timmar 

Etapp två planeras genomföras under vecka 14-15 

2010. 


Nämndernas VB 2009

182 

Beskrivning 

Nämndens utvärderingsplan 2009 

Uppföljning 

Medborgare och kunder kan lämna synpunkter och 

ställa frågor inom hela samhällsbyggnadsområdet alla 

vardagar mellan kl 8.00 – 17.00 via telefon eller besök 

i kundtjänst. TeleQ har införts i kundtjänst. 

Utvärdering av upphandling av anläggningsentreprenader 

är utförd enligt plan. 

Utvärderingen av detaljplaneprocessen ur ett intressentperspektiv 

är delvis genomförd. 


Nämndernas VB 2009

183 

FYSISK PLANERING 


Effektmål 



och tillväxt 

Samhällsplaneringen ska bidra 

till ett långsiktigt ekologiskt, 

socialt och ekonomiskt hållbart 

samhälle. 


I Linköping ska det finnas god 

tillgång på bostäder. 

Detaljplaner för 1 600 bostäder, 

inkl. 400 kommunala styckehustomter 

ska antas under 2009 och 

2010. 

En planreserv på 400 bostäder 

ska byggas upp under planperioden. 

Personer i tomtkön ska få sitt 

första erbjudande inom ett år från 

anmälan till tomtkön. 

God service, trygghet, säkerhet 

och integration ska tillgodoses i 

all planering. 

Blandade upplåtelseformer och 

hustyper ska finnas i alla områden. 


Nämnden ska ha en planberedskap 

som motsvarar två års normal 

efterfrågan på mark för företagsetableringar 

fördelade på 

minst fem områden. 

Under 2009 och 2010 ska detaljplaner 

antas för minst 80 ha mark 

för verksamheter. 


Under 2009 och 2010 bedöms detaljplaner för drygt 1 700 bostäder 

antas. Varav ca 200 styckehustomter. 


Aktuella byggrätter var i början av planperioden sammanlagt ca 

1 800 för bostäder. För närvarande (vid 2009-års slut)finns det 

sammanlagt ca 1 500. Med nuvarande utbyggnadstakt i kommunen 

samt utifrån pågående planarbeten och väntade resultat av 

dessa beräknas det finnas sammanlagt ca 2 900 i slutet av planperioden. 



Frågeställningarna tas med i checklistor när planer tas fram. 


I varje detaljplan tas ställning till upplåtelseformer och hustyper. 


Kommentar: 

För att uppfylla målet om 2 års normal efterfrågan på mark för 

företagsetableringar har 80 ha mark antagits i budgeten och förutsättningarna. 

Med den takt i vilken mark avyttras i dag och 

med den efterfrågan som kan skönjas, torde 80 ha vara allt för 

väl tilltagen för perioden. I denna bedömning tas då även hänsyn 

till den upparbetade planreserv som skett de senaste åren. En 

grov skattning är att det för närvarande endast finns behov av ca 

40 ha under perioden 2009-2010. 

Gul 

Grön 

Grön 

Grön 

Grön 

Grön 


Nämndernas VB 2009

184 


Beskrivning 

Nämnden har prioriterat uppbyggnaden av en planreserv 

för såväl bostadsändamål som verksamhetsändamål 

som möjliggör en snabb start av byggande när 

efterfrågan finns. 

Uppföljning 

Hittills under 2009 har följande detaljplaner för nya 

bostäder antagits: 

Malmskogen, Tallboda, 30 lgh 

Heda, Ljungsbro 20 lgh 

Tinnerbäcksparkeringen, Innerstaden, 150 lgh 

Det pågår ett stort antal detaljplanearbete för nya bostäder 

i kommunen. Bland dessa kan nämnas: 

Kv. Agraffen, Vasastaden, 300 lgh 

Kv. Automaten och del av kv. Alnen, 

Vasastaden, 650 lgh 

Kv. Badhuset och Blandaren, Innerstaden, 70 lgh 

Kv. Episteln, Innerstaden, 70 lgh 

Folkungavallen, Innerstaden, 450 lgh 

Bärstadskogen, Ekängen, 170 lgh 

Brunnby, Berg, 250 lgh 

Ombudsmannen, Gottfridsberg, 260 lgh 

Vreta Kloster Berg 2:5, 35 lgh 

Del av Djurgården, 300 lgh 

Kallerstad, Tallboda, 50 lgh 

Planarbete kommer att föreslås starta för bland annat: 

Brokind 

Malmslätt 

Ljungsbro centrum 

Arbetet med aktualisering och revidering av gamla 

detaljplaner med för små eller för svårutnyttjade byggrätter 

i befintliga bostadsområden ska påbörjas. Arbetet 

ska inledas med sammanställning av problembild 

och förslag på prioriteringsordning. 

Nämnden kommer att fortsatt behöva lägga insatser på 

detaljplaner för nya bostäder. Utöver de redan startade 

och pågående detaljplanerna kommer nya detaljplaner 

att behöva startas. Detaljplaner som möjliggör en större 

omfattning av nya bostäder samt detaljplaner omfattande 

tomter för markboende kommer att behöva prioriteras. 

Förvaltningen har tagit fram en sammanställning av 

cirka 35 äldre detaljplaner med små och svårutnyttjade 

byggrätter. Sammanställningen har uppföljts av en 

mindre utredning som har lett till bland annat att en 

stor del (cirka 20 st) av detaljplanerna i Ljungsbro- 

Berg är föremål för planändring som syftar till att aktualisera 

och modernisera dessa detaljplaners innehåll 

främst vad gäller byggrätternas storlek och omfattning. 

Under 2009 har detaljplanearbete för aktualisering av 

gamla detaljplaner i Ulrika startats. 

Både planarbetet i Ulrica och planarbetet i Ljungsbro- 

Berg beräknas vara klara under 2010. 

Fortsatt insatser behövs för arbete med aktualisering 

och modernisering av resterande detaljplanerna i ovannämnda 

sammanställning. Varje år behöver några av 

dessa detaljplaner bli föremål för planarbete med målsättningen 

att minska antalet föråldrade detaljplaner. 


Nämndernas VB 2009

185 

Beskrivning 

Detaljplaner för att tillgodose behovet av samhällsservice 

bland annat äldreboende och förskola m.m. ska 

prioriteras. 

Uppföljning 

Förvaltningen har arbetat för att skapa en helhetsbild 

av behovet av områden för samhällsservice såsom 

förskola och gruppboende. Arbetet har intensifierats 

med analyser av tätorter och stadsdelar där särskilt stort 

behov har konstaterats. För närvarande har 13 olika 

tätorter och/eller stadsdelar pekats ut där detaljplanearbeten 

behövs för att klara behovet under ett längre 

perspektiv. Bland annat är Vikingstad, Ekängen, Ryd 

och Hjulsbro några av de tätorter och stadsdelar som 

har behov av fler förskoleplatser. Kontoret kommer att 

under 2009-2010 behöva prioritera insatser för den här 

typen av detaljplaner för att kunna motsvara det nuvarande 

och det prognostiserade behovet. 

Under 2009 har arbete med ny detaljplan startats för: 

gruppboende vid Tunngatan i Vidingsjö 

gruppboende för Stallgården i Tannefors 

förskola vid Kvinnebyvägen i Hjulsbro 

Därutöver pågår planarbete för förskola i Vetekärnan i 

Vikingstad samt ett antal förskolor och skolor i olika 

pågående detaljplaner med bostäder som huvudändamål. 

Planresurs för utveckling av kommunens infrastruktur 

ska avsättas. 

Arbetet för att utreda och klara miljöfrågor och miljöproblem, 

bland annat avseende enskilda avlopp i anslutning 

till mindre orter på landsbygden ska prioriteras. 

Arbetet med att implementera metoder i planarbete för 

att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt uthålligt 

samhälle ska fortsatt satsas på. 

Riktlinjer för marktilldelning. 

Under 2009-2010 skall detaljplaner antas för minst 80 

ha mark för verksamheter. Planläggningen skall omfatta 

behov för handel, kontor och industri. Industrimarken 

delas in i typer som småindustri, trafikintensiva 

respektive miljöpåverkande verksamheter. 

Planarbete för förskola i Hackefors kommer att föreslås 

startas under 2010. 

Planarbete pågår för närvarande för 3 planer avseende 

infrastruktur: Ullevileden, Torvingeleden och Östra 

länken. Dessa planer beräknas antas under planperioden 

2009-2010. 

Detaljplanearbete pågår för: 

Sätra fritidshusområde 

Roxenbaden Sandvik 

Bjärka 1:2, Ljungsbro 

Bjärka 1:11, Ljungsbro 

Det pågår planeringsarbete med: 

Parkeringspolicy i kommunen 

Principer för förtätning av staden 

Hållbar samhällsplanering 

Är påbörjad hösten 2009 och beräknas vara klar under 

2010. 

Under 2009 har detaljplaner antagits för: 

Handel med livsmedel (4 ha) i Möjetorp 

Åhlénshuset (Braxen 19) antagits för bl.a. utökad handel 

Stora Sjögestad 20:1 i Ljungsbro/Berg 

Ny brandstation + handel i Kallerstad (7 ha) 

Verksamhetsområden industri och kontor i Kåparp 

(13 ha) 

Handel i Ullstämma (1 ha) 

Under 2010 avses ytterligare ca 41 ha antas. 


Nämndernas VB 2009

186 

Detaljplaner för att möjliggöra etablering av livaktiga 

centrumbildningar med dagligvaruhandel och i vissa 

fall inslag av sällanköpshandel ska prioriteras i nya 

bostadsområden. Även komplettering av dagligvaruoch 

sällanköpshandel inom befintliga centrumbildningar 

ska främjas. 

Utöver avsedda planarbete, nedan, har följande detaljplanearbete 

startats under 2009 för: 

industri/kontor i Ackordet i Steninge 

kontor, Stallgården i Steninge 

restaurang, Masugnen 4, Torvinge, Max 

Utöver avsedda planarbete, nedan, har följande detaljplanearbete 

startats under 2009 för: 

Förstärkning av Linghem centrum med bl.a. utökning 

av livsmedelsbutik 

Bensinstation och tillhörande butik i Ljungsbro 

I Ekängen och Malmslätt finns område där detaljplaneläggning 

är möjlig för potentiella intressenter. 


Nämndernas VB 2009

187 

FÖRVALTNING MARK OCH BYGGNADER 


Effektmål 


hushållning 

Mark och byggnader som inte 

behövs långsiktigt för kommunens 

utveckling ska säljas eller 

rivas. 


Bevakning av frågan sker. Rivning av tre byggnader för östra 

länken har handlats upp under 2009. 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Försäljning och/eller rivning ska genomföras där så är 

möjligt. 

Drygt 200 friköp av tomträtter har genomförts. 


Nämndernas VB 2009

188 

BOSTADSPOLITIK 


Effektmål 


Ett tryggare Linköping. 

Nämnden ska följa upp och aktualisera 

bostadspolitikens intentioner 

en gång per år i ”Riktlinjer 

för bostadsförsörjning” och 

kommunicera dessa med bostadsmarknaden. 


Nämnden ska ha god samverkan 

med bostadssektorns intressenter, 

samt hålla dessa välinformerade 

om kommunens bostadspolitik, 

fysiska planering samt andra 

åtgärder som påverkar byggande 

och boende. 


Siffermaterial har aktualiserats under året. Kommunikation med 

marknaden har skett vid träffar i projektgrupper, separat träffar 

med byggherrar samt under seminarium 14 maj. 


Genom en ny hemsida har informationen förbättrats. Samverkan 

och informationsutbyte sker i projektgrupperna för detaljplaner. 

Träff med enbart byggherrarna har hållits för att bl.a. diskutera 

kommunens policy vad gäller byggande. 

Grön 

Grön 


Beskrivning 

Nämnden ska samverka med Norrköpings kommun 

och de övriga kommunerna i Östergötland om den 

gemensamma bostadsmarknaden. 

Nämnden ska hålla ett bostadsseminarium varje år om 

bl.a. samhällsbyggnadsfrågor, den lokala marknaden 

samt nationella bostadspolitiska frågor. 

Uppföljning 

Seminarium om bostadsbyggande har genomförts den 

14 maj med deltagare från marknadens parter. 


Nämndernas VB 2009

189 

NATUR OCH MILJÖ, TINNERÖ EKLANDSKAP 


Effektmål 


Ett friare Linköping. 

Tillgängligheten till tätortsnära 

natur och kommunala naturreservat 

ska vara god. 

Tillgängligheten ska öka i minst 

två naturområden för personer 

med funktionsnedsättning. 


Naturen i Linköpings kommun 

ska uppvisa en rik biologisk 

mångfald och naturligt förekommande 

arter och naturmiljöer 

ska ges förutsättningar för en 

långsiktigt hållbar utveckling. 

Minst 50 % av naturvårdsprogrammets 

åtgärdspunkter ska 

vara genomförda till 2010. 

Kommunens invånare ska ha 

tillgång till god information om 

kommunens natur och miljö. 

Minst 75 % av medborgarna ska 

uppleva att de är välinformerade 

om kommunens natur och miljö. 


Drygt 65 % är nöjda med möjligheten att ta sig till natur nära sin 

bostad, och endast 5 % är missnöjda. 

Drygt 50 % anser sig nöjda med möjligheten att ta sig till något 

av kommunens naturreservat, medan ca 5 % anger att de är missnöjda 



Genom årliga art- och habitatinventeringar följs ett urval av sällsynta 

växter och djur samt deras naturmiljöer. Under 2009 har 

många sällsynta och hotade arter noterats på kommunens mark 

som parknål, bleksopp, toppjungfrulin, mulmknäppare och en 

stor koloni svarthakedoppingar i Rosenkällasjön. 


32 av 63 åtgärder är genomförda eller pågår kontinuerligt. 

Arbetet med naturvårdsinformation på kommunens hemsida 

pågår kontinuerligt. Nya foldrar och skyltar tas fram och ett årligt 

guideprogram genomförs tillsammans med föreningslivet. 


Ca 75 % av medborgare anser sig vara intresserade av miljö och 

natur, medan endast ca 12 % upplever att de är välinformerade. 

Endast ca 30 % anser att de har fått boken ”Natur i Linköping, en 

utflyktsguide” som delades ut till alla hushåll 2007 


Gul 

Grön 

Grön 

Röd 


Beskrivning 

Genomförande av åtgärder utifrån den ekologiska 

landskapsplanen för det tätortsnära eklandskapet. 

Genomförande av beslutad skötselplan och utvecklingsplan 

för naturreservatet Tinnerö Eklandskap. 

Uppföljning 

Strategi- och åtgärdsdelen i den ekologiska landskapsplanen 

ej klara. Röjningar klara enligt uppsatt mål för 

pågående projekt, ytterligare 15 ha ekmiljöer stängslade 

för återupptagen beteshävd. 

Flera inventeringar genomförda under året - marksvampar 

och lavar, läderbagge, mulmknäppare samt 

blomflugor i Tinnerö eklandskap. 

Restaurering av torpmiljön Högstorp i Tinnerö eklandskap, 

ny gärdesgård, slåtter och informationsskylt har 

genomförts. 

Två dammar är färdigställda i Tinnerö Eklandskap. 

Skyltar, vägvisare och informationsmaterial för 25 km 

gröna stråk från staden ut till eklandskapet är klara. 


Nämndernas VB 2009

190 

Färdigställande av ett Naturum där Tinnerö Eklandskap 

möter staden, fortsatt restaurering av betesmarker 

och våtmarker samt återskapande av Hertig Johans 

djurgård med utsiktstorn. 

Tillgänglighetsskapande åtgärder i tätortsnära natur 

och kommunala naturreservat, utarbetande av en plan 

för tillgänglighet för alla och framtagande av en folder 

över naturområden med anpassningar till personer med 

funktionsnedsättning. 

En särskild Ekens Dag med invigning, guidningar etc. 

planeras till våren 2010. 

Ett 30-tal naturguidningar arrangerade av kommunen 

är genomförda med högt deltagarantal (ca 30 deltagare 

i snitt). Guideprogram tryckt i 10 000 ex tog slut redan 

under sommaren. 

Utredningsskedet inklusive framtagande av presentationsmaterial 

för Naturrum klart. Kostnadsberäkning 


Många åtgärder är genomförda under året, bl.a. gallringar 

och röjningar för ökad tillgänglighet i Rydskogen, 

vid Ryds Sportcenter samt vid Hellgrens-hagen i 

Malmslätt, ny grillplats i skogsområde vid förskola i 

Linghem, handikappanpassat gömsle och grillhus vid 

Rosenkällasjön i Tinnerö eklandskap, anpassningar för 

funktionshindrade av rast- och badplats i Viggeby 

naturreservat, upprustning av friluftsanordningar vid 

Smedstad dammar. 


Bokslut Budget Bokslut Bokslut 

2009 2009 2008 2007 

Skyddad natur av kommunens totala yta, % 1,8 1,8 1,8 1,7 

Naturreservat förvaltade av kommunen, ha 1 580 1 580 1 580 1 540 

Dito per invånare, kvm/inv 109 111 111 109 

Vandringsleder, km 145 155 145 135 


Nämndernas VB 2009

191 

STADSMILJÖ 


Effektmål 


och tillväxt. 

Linköpings innerstad ska upplevas 

som ett attraktivt och lättillgängligt 

regionalt centrum. 


Målet, som är ett långsiktigt mål, är delvis uppfyllt. 

Ca 60 % av medborgarna är nöjda och 5 % är missnöjda med 

utformningen av gator och torg i Innerstaden. 

Över 70 % är nöjda och ca 5 % missnöjda med parker och grönområden 

i Innerstaden. 

Över 70 % anser också att det är enkelt att promenera i Innerstaden. 

Mindre än5 % är missnöjda med framkomligheten till fots. 

Mindre än 50 % är nöjda och ca 15 % missnöjda med renhållningen 


Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Stadsmiljöåtgärder 

Arbetet med att utveckla Stångån/Kinda kanal och dess 

närmsta omgivning ska påbörjas 2009 för att sedan 

pågå flera år framåt. 

Nämnden prioriterar åtgärder som leder till målet att få 

utmärkelsen Årets stadskärna 2009. 

Satsningar på novemberljus ska ske både år 2009 och 

2010. 

Samarbetet med cityfastighetsägarna och – handeln i 

samverkansorganet ”Linköping City” ska utvecklas för 

att få tillstånd en ökad satsning på upprustning av gator 

och torg för att stärka varumärket Linköping. Varje år 

bör någon gata och plats rustas upp i innerstaden. Ågatan 

och gatorna runt kv. Banken och ”platsen” Repslagaregatan 

mellan Storgatan och Lilla torg är prioriterade. 

Har påbörjats. Förstudie badet Johannelund påbörjad, 

gc-väg Hjulsbro (Holmenområdet) påbörjad – tillståndsgivning 

försenad, broutredningar pågår, turismoch 

uthamnsutredningar pågår. 

Linköping har erhållit utmärkelsen Årets stadskärna 

2009. 

Vinterljus (novemberljus) har genomförts under perioden 

november 2009 – januari 2010, viss belysning ska 

permanentas. 

Samverkan inom Linköping City pågår och utvecklas. 

Entreprenad pågår för ombyggnad av Ågatan- 

Klostergatan-Borgmästaregatan i anslutning till kv 

Banken. 

Ombyggnad av Lilla Torget, etapp 1, Repslagaregatan 

och Guldsmedstorget har genomförts. 


Nämndernas VB 2009

192 

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET 


Effektmål 


Ett tryggare Linköping. 

Medborgarna ska uppleva att den 

offentliga miljön som Teknikoch 

samhällsbyggnadsnämnden 

förvaltar är trygg och säker. 

Genomföra riktade trygghetsinsatser 

i några stadsdelar, t.ex. 

Berga, Ekholmen, Lambohov 

och Ryd. 

Alla viktiga cykelvägar ska ha 

belysning senast 2015. 

Under 2009 och 2010 ska ytterligare 

4 km av gång- och cykelvägnätet 

förses med belysning. 


Ca 60 % är nöjda med hur tryggt det är att vistas utomhus i det 

egna bostadsområdet kvälls- och nattetid, medan 20 % är missnöjda. 

Ungefär lika många är nöjda som missnöjda med tryggheten på 

gator och torg i Linköpings, dvs. ca 30 %. 

Ca 15 % känner sig trygga kvälls- och nattetid i innerstadens 

parker medan knappt 50 % känner sig otrygga (nämndens 

medborgarenkät 2009). 


Trygghetsvandringar genomförda i Innerstaden, Tannefors, Kärna, 

Ekholmen, Lambohov, Skäggetorp, Berga, Ryd och Vikingstad. 

Trygghetsåtgärder vidtas kontinuerligt i form av vegetationsröjningar, 

upprustningar och kompletterande belysning, samt i form 

av mötes- och aktivitetsplatser. 


Gul 

Grön 

Röd 

Allmänna platser och lokaler 

som förvaltas av Teknik- och 

samhällsbyggnadsnämnden ska 

vara tillgängliga för alla. 

Enkelt avhjälpta hinder för personer 

med funktionsnedsättning 

ska vara avhjälpta senast 2010 på 

centrala platser och stråk samt på 

hållplatser för kollektivtrafik och 

i dess nära anslutning. 


Ca 40 % är nöjda med framkomligheten på gator och torg i Innerstaden 

när man går till fots, använder rollator eller rullstol 

m.m. medan ca 15 % är mindre nöjda. 

I parker och grönområden är ca 35 % nöjda och ca 10 % mindre 

nöjda med framkomligheten till fots. (nämndens medborgarenkät 

2009). 

Målet kommer delvis att uppfyllas under 2010. Många hinder har 

åtgärdats under året t.ex. trappor i innerstaden, handikapparkeringsplatser 

och busshållplatser. Under 2010 kommer t.ex. övergångställen/gångpassager 

i innerstaden ses över, fortsätta arbetet 

med stomlinjens busshållplatser och åtgärder i stadsdelscentran 

och tätorter. 

Gul 


Nämndernas VB 2009

193 


Beskrivning 

Trygghet och säkerhet 

Trygghetsinventeringar och trygghetsåtgärder samt 

samarbete med de geografiska utskotten, trygghetsråd 

etc. prioriteras. 

Tillgänglighet 

Nämnden prioriterar bl.a: 

Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder vid busshållplatser 

och hållplatsområden (200 m) längs stomlinjerna. 

Utbyte av alla ränndalar som försvårar tillgängligheten. 

Anpassa övergångsställen/överfarter i primära stråk i 

city, bl.a. Storgatan, Nygatan, Ågatan och S:t Larsgatan 

för personer med funktionsnedsättning. 

Inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i primära 

stråk i stadsdelarna och i tätorterna, bl.a. Ekholmen, 

Lambohov och Ljungsbro. 

Uppföljning 

Trygghetsvandringar genomförda i Innerstaden, Tannefors, 

Kärna, Ekholmen, Lambohov, Skäggetorp, Berga, 

Ryd och Vikingstad. 

Trygghetsåtgärder vidtas kontinuerligt i form av vegetationsröjningar, 

upprustningar och kompletterande 

belysning, samt i form av mötes- och aktivitetsplatser. 

Samverkan med lokala samverkansråd pågår för genomförande 

av trygghetsinventeringar i olika stadsdelar. 

Stomlinje: 3. Inventering klar. Två busshållplatser med 

omgivande övergångställe/gångpassager är ombyggda. 

10 busshållplatser med omgivande övergångställen/gångpassager 

är projekterade och ska upphandlas i 

början av året. 

Stomlinje:2 Inventering är klar. Planering för genomförande 

av åtgärder pågår. 

Stomlinje 1: Tre busshållplatser med omgivande övergångställen/gångpassager 

är ombyggda. Upphandling 

av ytterligare 5 busshållplatser med omgivande övergångställen/gångpassager 

påbörjas under början av 

året. 

Utbyte av ränndalar i Vasastaden är genomfört. 

Tillgänglighetsanpassning av 12 trappor i innerstaden 

är klara. Ytterligare åtgärder vid två trappor slutförs 

under januari. Upphandling av ytterligare trappor pågår. 


Nämndernas VB 2009

194 

DRIFT OCH UNDERHÅLL 

Gator och vägar, gc-vägar, planerat underhåll, parker och grönområden, klotter 


Effektmål 



och tillväxt 

Medborgarna ska ges ökade 

möjligheter att påverka driften, 

användningen och utformningen 

av parker och grönområden. 


Minst 87 % av cyklisterna ska 

vara nöjda med sin cykelupplevelse 

på kommunens cykelvägar. 

Antalet olyckor som orsakas av 

exempelvis brister i drift och 

underhåll eller av bristande belysning 

ska minska under planperioden. 


Medborgarna ska uppleva att 

kommunens gator och vägar, 

gång- och cykelvägar samt parker 

och grönområden sköts lika 

bra eller bättre än jämförbara 

kommuner. 

Blomsterutsmyckningar, novemberljus 

och andra försköningar 

och evenemang ska upplevas 

som positiva av medborgare och 

besökare och bidra till att göra 

Linköping attraktivare och tryggare. 

Minst 75 % av besökarna i Linköpings 

innerstad ska upplevas 

den som ren, hälsosam och trivsam. 

Parker och grönområden i bostadsområden 

och mindre tätorter 

ska utvecklas för att ge medborgarna 

bättre möjligheter till närrekreation, 

social samvaro och 

rika miljöupplevelser. 

Minst 87 % av besökarna ska 

vara nöjda med sin vistelse i 

kommunens parker och grönområden. 

Kontakter har förkommit med samverkansråden i Skäggetorp, 

Berga och Ryd. 


Ca 75 % av medborgarna, som har en åsikt om Linköping som 

cykelstad, är nöjda eller mycket nöjda(nämndens medborgarenkät 

2009). 

Går ej att mäta. 

Ingår i undersökningen Kritik på teknik som genomförs under 

senare delen 2010. 


Drygt 80 % är nöjda eller mycket nöjda med blomster- och ljusarrangemang 

i Innerstaden. 

Knappt 80 % är nöjda med ”vinterljus/novemberljus” (nämndens 



Knappt 50 % är nöjda eller mycket nöjda med renhållning/städning, 

sopning, klottersanering etc. i Innerstaden (nämndens 



Drygt 40 % med parker och grönområden i sitt bostadsområde, 

medan endast 25 % är nöjda med kommunens insatser för att 

utveckla park- och grönområden för lek, spel, goda miljöupplevelser 

och att träffa andra i sitt bostadsområde (nämndens medborgarenkät 

2009). 


Drygt 70 % är nöjda eller mycket nöjda med parker och grönområden 

i Innerstaden. Endast 4 % är missnöjda. 

Gul 

Grön 

Gul 

Röd 

Gul 


Nämndernas VB 2009

195 


Beskrivning 

Beläggningsunderhållet av gator, vägar och gång- och 

cykelvägar är prioriterat. 

Olika typer av beläggningar kommer att provas i cirkulationsplatser 

och på hårt trafikerade gator med gatuavsmalningar 

för att få fram hållbarare körytor. 

Brounderhållet har fortsatt hög prioritet och ska ske 

enligt plan för att bibehålla god framkomlighet. 

En grönplan samt utvecklingsprogram för parker och 

grönområden ska utarbetas för Linköping samt för de 

mindre tätorterna. De första delarna beräknas bli färdiga 

våren 2010. Det långsiktiga underhållet prioriteras. 

Renhållningen i Linköpings innerstad ska förbättras. 

Offentliga mötesplatser ska utvecklas och vårdas, 

blomsterutsmyckningen ska utvecklas i centrala områden, 

i knutpunkter och utmed publika stråk. 

Olika former av medborgarinflytande i driften ska 

prövas. 

Trädvårdsplaner ska utarbetas för att hålla ett långsiktigt 

friskt trädbestånd i Linköping parker. 

Uppföljning 

Ca 4 % av gatuarealen och ca 5 % av gc-vägsarealen 

har försetts med ny beläggning. 

Provverksamhet med densiphalt på busshållplatser har 

utförts under en 5 års period. Resultat har varit bra, 

inga spårbildningar eller asfaltsläpp mellan densiphalten 

och asfalt. 

Utökad provverksamhet har under året skett med densiphaltbeläggning 

i anslutning till korsning och på bro. 

Den teoretiska livslängden för underhållet ökar från ca 

6 år till 19 år. 

Reparation av bro i Malmslätt har genomförts enligt 

plan. 

En övergripande första del av Grönplan för Linköpings 

tätort är klar. 

Arbetet med parkutvecklingsplaner för olika parker 

pågår. 

Projektet ”Ren stad” har genomförts tillsammans med 

ungdomsombuden, Linköping City, Stångåstaden, 

LKF, polisen m.fl. 

Extra satsning med blomsterurnor vid torgbildningen 

Stångebro har genomförts. Blomsterslingan har genomförts 

som en del av årets sommarblommor, i Vallarondellen 

har satsning på sommarblommor gjorts. Utökade 

lökplanteringar har också genomförts. 

Ett arbete pågår med att utveckla innerstaden som en 

plats för aktiviteter och evenemang, ex.vis Stadsfest 

2010. 

Det har skett inom stadsdelarna Skäggetorp, Berga och 

Ryd. 

Utifrån inventeringar med åtgärdsförslag av gatuträd 

har en förnyelse gjorts av trädbestånden vid Malmslättsvägen 

och Landerydsvägen. 

Arbetet med att föra in trädvårdsdata i kommunens GIS 

system har påbörjats och träddata lagts in i GIS format 

för Trädgårdsföreningen och Järnvägsparken. Dessa 

data kommer nu i nästa steg att utvecklas vidare till 

trädvårdsplaner. 


Nämndernas VB 2009

196 


Bokslut Budget Bokslut Bokslut 

2009 2009 2008 2007 

Gator och vägar 

Gatu- och vägareal, kvm 3 781 322 3 696 000 3 779 168 3 604 000 

Dito per invånare, kvm/inv 26,2 26,3 26,6 25,7 

Beläggningsunderhåll per total gatu- och vägareal, % 4,0 4,0 5,8 5,8 

Gc-vägar 

Gc-vägar, kvm 1 410 253 1 410 253 1 404 444 1 353 000 

Dito per invånare, kvm/inv 9,8 9,8 9,9 9,4 

Beläggningsunderhåll per total Gc-väg % 5,0 5,0 5,8 2,2 

Parker och grönområden 

Parkareal, ha 1 548 1 877 1 548 1 687 

Parkareal per invånare, kvm/inv 107,0 132,0 109,1 120,0 

Lekplatser, st 123 123 115 124 


Nämndernas VB 2009

197 

TRAFIK 

Trafikplanering, trafiksäkerhet 


Effektmål 


Andelen döda och svårt skadade 

i trafiken på kommunens gator 

och vägar ska minska med minst 

7 % under mandatperioden. 

Andelen barn och ungdomar som 

skadas i trafiken ska minska med 

7 % till 2010. 

Andel barn som går och cyklar 

till skolan ska öka med 10 % till 

2010. 



kommunen planerar och bygger 

ut trafiksystemet för kommunens 

utveckling, ökad tillgänglighet 

samt en tryggare, hälsosammare 

och bättre miljö utan negativ 

klimatpåverkan. 

Trafikplaneringen ska skapa 

underlag för att den fysiska planeringen 

ska klara målen för 

bostadsbyggande och verksamhetsetableringar 

samt underlätta 

genomförandet av investeringsplanen 

under planperioden. 


kommunen erbjuder attraktiva 

resmöjligheter med kollektivtrafik, 

cykel eller till fots för de 

flesta resbehoven i kommunen. 

Medborgarna ska uppleva det 

enkelt att hitta lediga parkeringsplatser 

med rimliga taxor och 

regleringar utifrån målen för 

biltillgänglighet i olika delar av 

kommunen. 



Jämfört med 2006 har andelen döda och svårt skadade minskat 

med 54 % och nära 7 procentenheter. Under 2009 var dock antalet 

dödade på det kommunala vägnätet högt då fem personer 

dödades i trafikolyckor. 


Andelen skadade barn och ungdomar i trafiken har ökat något 


Tillförlitlig statistik saknas för närvarande. 


Över 80 % är nöjda av de som har åsikter om möjligheten att 

enkelt ta sig fram med bil i Bergsrondellen efter ombyggnationen 

samt med trafiksäkerheten i rondellen (nämndens medborgarenkät 

2009). Ca 85 % av de som har en åsikt om trafiksäkerheten 

för cyklister i Bergrondellen är nöjda med ombyggnaden. 

Trafikstrategin i översiktsplan för staden är framarbetat och 

kommer att ge ett bra stöd i övergripande trafikfrågor. 


Under 50 % av medborgarna är nöjda med kollektivtrafikens 

bekvämlighet och service, turtäthet, linjesträckningar samt biljettpriser. 

Ca 40 % av medborgare som angivit någon åsikt anser att det är 

enkelt att ta sig fram med bil i Linköping 

Ca 45 % anser att trafiksäkerheten för bilisterna är bra (nöjda och 

mycket nöjda). 

Ca 75 % av de medborgare som har en åsikt om Linköping som 

cykelstad är nöjda. 

Ca 60 % är nöjda med skötsel och underhåll av gång- och cykelvägar 

och 

Ca 55 % ät nöjda med trafiksäkerheten i Linköpings tätort. I de 

mindre tätorterna är nöjdhetsgraden lägre. 


En parkeringsutredning är påbörjad. 

Grön 

Röd 

Gul 

Grön 

Gul 


Nämndernas VB 2009

198 


Beskrivning 

Utvecklingsarbetet avseende information och resepåverkande 

åtgärder (mobility management) ska prioriteras 

så att större stabilitet och långsiktighet kan nås 

avseende dessa åtgärder. 

Trafikplanen för stadskärnan ska färdigställas. 

Arbetet med LinkLink-konceptet fortsätter och ska 

vidareutvecklas. 

Inventering av parkeringsförhållandena, analys samt 

upprättande av parkeringspolicy med utgångspunkt 

från trafikstrategins inriktning ska genomföras. 

Trafiksäkerhet 

Nämnden prioriterar trafiksäkerhetsåtgärder enligt 

antagna trafiksäkerhetsprogram och åtgärdsprogram, 

bl.a. säkra korsningar för biltrafik och passager för 

gång-, cykel- och mopedtrafik, drift och underhåll, 

hastighetsreglering och beteendepåverkande åtgärder. 

Trafiksäkerhetsförbättringar kring skolor och skolvägar 

är prioriterade. ”Gå och cykla till skolan”-projekt 

ska fortsätta och utökas med minst 10 skolor. Information 

och upplevelsedagar i ämnet ”Don’t Drink and 

Drive” ska ges till alla elever i gymnasiet. Efterlevnaden 

av trafikregler för unga mopedister ska förbättras 

genom mopedutbildning för elever i årskurs 8. 

Prioriterade trafiksäkerhetsprojekt i cykelplan ska 

genomföras. Samtliga gång- och cykelpassager tvärs 

huvudvägnätet för bil ska inventeras med avseende på 

trafiksäkerhetsstandard och nyttjande. 

Antalet korsningar som inte är trafiksäkra för biltrafik i 

huvudvägnätet ska identifieras för utarbetande av konkreta 

åtgärder. 

Försök med kompletterande säkerhetsutrustning t.ex. 

alkolås och ISA-system i ett urval av kommunens 

leasingbilar. 

Framtagande och spridning av material med trafiksäkerhetsinformation 

ang. hastigheter, nykterhet, övergångställen, 

cykelhjälm- och bältesanvändning. Alternativ 

till foldrar är t.ex. bio- eller tidningsreklam. 

Uppföljning 

Underlag för val av inriktning i stadskärnan är färdigt. 

Beslut om öp Staden tas våren 2010. 

Detta arbete pågår. 

Parkeringsutredning med inriktning mot biljettautomater, 

betalningssystem m.m. är genomförd. 

Arbetet med parkeringspolicy har återstartats. 

Revidering av Trafikstrategin inför utställning pågår. 

Beslut väntas våren 2010. Kunskaper från arbetet med 

Trafikstrategin används redan i det dagliga arbetet. 

Åtgärder ur både cykelplan och trafiksäkerhetsprogram 

genomförda under 2009. Under året har Linköping 

mottagit utmärkelsen ”Excellence in Road Safety – 

Regions and cities” utdelat av European Road Safety 

Charter. Utmärkelsen tilldelades för de åtaganden som 

gjorts i enlighet med målen i trafiksäkerhetsprogrammet. 

Metoden för skolvägsundersökningar har utvecklats 

och resultatet utvärderas. Ytterligare skolvägsundersökningar 

ska genomföras med mål att skapa säkra 

skolvägar och därigenom öka andelen barn som går 

och cyklar till skolan. 

Inom Gå och Cykla-projekt har 3 skolor i nuläget vandrande 

skolbuss. Av dessa har två projekt inletts under 

2009. Kontakt med ytterligare 4 skolor har tagits om 

nya projekt. 

Bioreklam för Don’t drink and drive har visats under 

hösten 2009. 

Mopedutbildning för elever i åk 8 har genomförts vid 

sex skolor. Utbildningen fortsätter under 2010. 

Gång- och cykelpassager inventerade, flödesmätningar 

oskyddade trafikanter genomförda vid särskilt utvalda 

passager. 

Mätning genomförd på nio mätpunkter under hösten 

2009. Åtta i anslutning till innerstaden och en vid cykeltunnlarna 

mellan Ryd och Universitetet. 

Genomförs i samarbete med TEMP. 

Informationsfoldrar om hjälmanvändning, trafiksäkerhet 

m.m. tas fram och sprids kontinuerligt. 

Information och upplevelsedagar angående trafiknykterhet 

till alla elever i gymnasiet har genomförts i 

kommunens samtliga gymnasieskolor. 


Nämndernas VB 2009

199 

Beskrivning 

Trafiknämnds och väghållningsfrågor 

Statliga krav innebär att alla lokala trafikföreskrifter 

ska inventeras, anpassas och överföras till digital form 

till det nationella systemet till årsskiftet 2009/2010. 

Uppföljning 

Arbetet pågår. 

Den nya vägmärkesförordningen innebär att alla zoner 

måste inventeras, skyltas om och att nya lokala föreskrifter 

måste skrivas till årsskiftet 2009/2010. 

Övergångsbestämmelse i vägmärkesförordningen ger 

kommunen till år 2020 att färdigställa omskyltning 

samt nya lokala trafikföreskrifter. Ej genomfört. 


Nämndernas VB 2009

200 

TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM 


Effektmål 


Nämnden ska skapa förutsättningar 

för en kostnadseffektiv, 

leveranssäker och miljövänlig 

produktion, leverans och konsumtion 

av vatten, el, fjärrvärme 

och andra tekniska försörjningssystem. 

Nämnden ska skapa förutsättningar 

för en kostnadseffektiv, 

säker och miljövänlig avfallshantering 

som ger medborgarna 

goda förutsättningar att ta ett 

miljöansvar 

Nämnden skall stödja åtgärder 

som leder till minskad föroreningsbelastning 

på dagvattenrecipienter 

samt verka för skydd av 

större grundvattenförekomster. 

Under 2009 och 2010 ska nämnden 

stödja tillkomsten av minst 4 

gemensamma vatten- och avloppsanläggningar 

inom landsbygdsområden 

med sammanhållen 

bostadsbebyggelse. 

Målet är i allt väsentligt uppfyllt. 

Smärre leveransavbrott av vatten har skett, liksom enstaka bortfall 

av kraftförsörjningen. 

Förnyelse och upprustning av ledningsnäten för fjärrvärme och 

vatten pågår kontinuerligt. 

Kablifiering av elnäten pågår. 


Uppförandet av två nya återvinningscentraler i Ullstämma och 

Malmen och ombyggnaden av Gärstad- anläggningen (klar under 

2010) innebär ökad tillgänglighet och har underlättat för medborgarna 

att sortera ut sitt avfall för möjlig återvinning. Hämtningssystem 

för hushållens farliga avfall är inrättat. 


Projekt för att uppnå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering 

kommer startas upp under 2010. Upprättande av skyddsområden 

för strategiskt viktiga grundvattenförekomster har inte påbörjats. 


Inom Kullersbro, Björkeberg, Tegneby och Karlebo pågår 

prövningar enligt anläggningslagen för inrättande av gemensamhetsanläggningar. 

Inom Ullstorp/ Nykil är anläggning för va 

genomförd. 

Grön 

Grön 

Röd 

Grön 


Beskrivning 

Nämnden ska verka för en utbyggnad av vatten- och 

avloppsledningar inom Roxenbaden och Sätra. 

Förutsättningarna för större grundvattenuttag ska utredas 

för att bl.a. skapa underlag för avsättande av reservvattentäkter 

och förändring av skyddsområden. 

Förutsättningarna för en återvinningscentral och utökad 

service för avfallshantering i Ljungsbro ska utredas. 

Upprätta handlingsplaner och åtgärdsprogram för att 

hantera extraordinära nederbördsförhållanden, genom 

t.ex. plankrav på bebyggelseområden, förstärkningsåtgärder 

och förbättrad beredskap. 

Upprätta markupplåtelseavtal med fler operatörer för 

att underlätta utbyggnaden av fibernätet. 

Utarbeta en dagvattenstrategi för ekologisk dagvattenhantering 

inkl rening av dagvatten från större trafikleder, 

samt teckna avtal om kostnadsfördelningen för 

avledning av dagvatten från större allmänna platser. 

Brandskyddskontrollen ska ut på ny upphandling som 

ger fler konkurrerande aktörer. 

Uppföljning 

Utredning för kommande miljöprövning (2010) av 

vattenföretagen pågår parallellt med detaljplaneläggning. 

Större grundvattenförekomster är karterade. Utredningar 

för upprättande av skyddsområden har inte påbörjats. 

Arbetet har senarelagts i avvaktan på ombyggnaden av 

återvinningscentralen på Gärstad. 

Arbete pågår. 

Avtal har tecknats med ComHem. 

Arbete pågår. Avtal om avledning av dagvatten tecknas 

under 2010. 

Upphandling är genomförd. Ansvar för administrering 

av avtalet är fr.o.m. 2010 överförd Kommunalförbundet 

för Brand och Skydd. 


Nämndernas VB 2009

201 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Teknik- och samhällsbyggn. nämnd 

Kostnader -2 840 -3 025 185 -2 149 32,2% 

Intäkter 443 300 143 0 

Netto -2 397 -2 725 328 -2 149 11,5% 

Räddningstjänst 

Kostnader -79 555 -79 608 53 -78 370 1,5% 


Netto -79 497 -79 608 111 -78 370 1,4% 

Fysisk planering 

Kostnader -4 095 -3 900 -195 -3 890 5,3% 

Intäkter 464 1 000 -536 1 603 -71,1% 

Netto -3 631 -2 900 -731 -2 287 58,8% 

Markförvaltning 

Kostnader -6 640 -5 980 -660 -5 429 22,3% 

Intäkter 27 417 26 853 564 25 368 8,1% 

Netto 20 777 20 873 -96 19 939 4,2% 

Bostads- och affärshus 

Kostnader -2 783 -2 758 -25 -2 895 -3,9% 

Intäkter 946 1 045 -99 1 842 -48,6% 

Netto -1 837 -1 713 -124 -1 053 74,5% 

Natur och miljö 

Kostnader -5 517 -6 330 813 -4 539 21,5% 

Intäkter 2 243 3 052 -809 1 429 57,0% 

Netto -3 274 -3 278 4 -3 110 5,3% 

Stadsmiljöåtgärder 

Kostnader -4 116 -5 512 1 396 -3 271 25,8% 

Intäkter 150 0 150 0 

Netto -3 966 -5 512 1 546 -3 271 21,2% 

Trygghet säkerhet tillgänglighet 

Kostnader -1 166 -1 500 334 -695 67,8% 


Netto -1 166 -1 500 334 -695 67,8% 


Nämndernas VB 2009

202 


2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Gator och GC-vägar 

Kostnader -148 907 -148 080 -827 -147 247 1,1% 

Intäkter 4 913 4 234 679 2 334 110,5% 

Netto -143 994 -143 846 -148 -144 913 -0,6% 

Parker och grönområden 

Kostnader -46 456 -46 142 -314 -47 079 -1,3% 

Intäkter 1 116 1 192 -76 1 284 -13,1% 

Netto -45 340 -44 950 -390 -45 795 -1,0% 

Planerat underhåll 

Kostnader -5 577 -5 975 398 -3 762 48,2% 

Intäkter 198 0 198 0 

Netto -5 379 -5 975 596 -3 762 43,0% 

Trafiksäkerhet 

Kostnader -793 -950 157 -677 17,1% 

Intäkter 163 150 13 9 1 711,1% 

Netto -630 -800 170 -668 -5,7% 

Parkering 

Kostnader -5 084 -5 483 399 -5 193 -2,1% 

Intäkter 11 270 14 408 -3 138 14 538 -22,5% 

Netto 6 186 8 925 -2 739 9 345 -33,8% 

Förorenad mark 

Kostnader -7 069 -5 820 -1 249 -213 3 218,8% 

Intäkter 5 820 4 564 1 256 0 

Netto -1 249 -1 256 7 -213 486,4% 

Övrigt 

Kostnader -10 145 -17 870 7 725 -8 474 19,7% 

Intäkter 1 943 883 1 060 1 326 46,5% 

Netto -8 202 -16 987 8 785 -7 148 14,7% 

Summa kostnader -330 743 -338 933 8 190 -313 883 5,4% 

Summa intäkter 57 144 57 681 -537 49 733 14,9% 

Summa Netto -273 599 -281 252 7 653 -264 150 3,6% 


Nämndens driftbudget 

Nämndens delverksamheter uppvisar både större och mindre positiva och negativa avvikelser. Den enskilt största 

avvikelsen finns inom verksamheten Parkering som visar en negativ avvikelse på ca 2,7 mnkr dels beroende på 

att ca 1,3 mnkr har bokats upp för moms i avvaktan på regeringsrättens utslag och dels beroende på att antalet 

felparkeringsanmärkningar har minskat under 2009. Stadsmiljöåtgärder visar en positiv avvikelse på ca 1,5 mnkr 

varav ca 0,8 mnkr avser lägre kapitalkostnader än vad som budgeterats. 


Nämndernas VB 2009

203 


2009 2009 2009 2008 

Stadsmiljöåtgärder 24 590 2 759 21 831 15 604 

Lekplatser 8 453 0 8 453 13 845 

Projekt med fondbidrag 3 318 76 3 242 1 057 

Parker och grönområden 16 537 0 16 537 528 

Bostadsexploateringsprojekt 15 277 12 979 2 298 

Verksamhetsexploateringsprojekt 46 384 46 397 -13 43 256 

Infrastrukturutbyggnad 50 263 15 168 35 095 

GC-vägar 14 886 600 14 286 6 128 

Kollektivtrafikåtgärder 6 160 6 950 -790 28 561 

Trafiksäkerhetsåtgärder 7 480 1 370 6 110 4 042 

Summa investeringar 193 348 86 299 107 049 69 765 

Ingående Årets Avslutade Utgående 

balans verksamhet projekt balans 

125 Exploatering bostäder 

Inkomster 171 382 47 195 -3 388 215 189 

Utgifter -173 260 -51 447 4 440 -220 267 

Netto -1 878 -4 252 1 052 -5 078 

126 Exploatering verksamheter 

Inkomster 217 672 39 817 -4 709 252 780 

Utgifter -198 621 -55 895 7 240 -247 276 

Netto 19 051 -16 078 2 531 5 504 

Totalt 17 173 -20 330 3 583 426 

Årets Exploaterings- Avvikelse 

verksamhet plan 

125 Exploatering bostäder 

Inkomster 47 195 110 257 -63 062 

Utgifter -51 447 -130 257 78 810 

Netto -4 252 -20 000 15 748 

126 Exploatering verksamheter 

Inkomster 39 817 72 119 -32 302 

Utgifter -55 895 -107 119 51 224 

Netto -16 078 -35 000 18 922 

Totalt -20 330 -55 000 34 670 


Nämndernas VB 2009

204 

Investeringar 

Under 2009 har nämnden haft en stor entreprenadverksamhet i gång. I innerstaden har Repslagaregatan, delen 

Storgatan – Lilla torget rustats upp med bl.a. nya stenytor, ramp för tillgänglighetsanpassning, nya sittmöbler 

samt nya träd. Anpassningar av gator runt kv Banken och upprustning av Ågatan har påbörjats. Även här förses 

gatorna med granithällar och smågatsten. Arbetet med tillgänglighetsanpassning av stadens offentliga rum har 

fortsatt. 

I trädgårdsföreningen har Belvederen byggts om med bl.a. a nytt diskrum och toaletter, rivning av den gamla 

plantskolan har påbörjats. Upprustning av plantskoleområdet har också påbörjats. Biskopsparken är nästen klar 

med bl.a. ny layout och beläggning. 5 nya asfaltplaner fös isbanor har iordningsställts. 

För att främja bostadsbyggandet i staden har nya gator byggts i bl.a. Berga (Lavinen 2), Luftvärnsgatan i Södra 

Ekkällan och Orkestervägen i Ullstämma. 

Under året har verksamhetsområdena Ö Malmskogen, Ö Mörtlösa, Fröstorpsgatan i Tornby och Hackefors färdigställts. 

Projektering för nya gator i Södra Brunnby, för ny fotbollsarena och nta brandstation i Kallerstad samt 

Möjetorp. 

Bergsrondellen har färdigställts, vilket varit nämndens största projekt under året. Kaserngatan har byggts om. 

Utredningar pågår för bl.a. Ullevileden. Planeringen för Ö Länken fortgår, dock försenat. Byggnation av ny bro 

över Motala Ström i Ljungsbro påbörjades i november. 

Ny gc-väg längs O G Svenssons väg i Ljungsbro har färdigställts och ny gc-väg genom Ekängen har påbörjats. 

Utredningar och projektering pågår för ytterligare gc-vägar. 

Första delen av Link-Link mellan Garnisonen och Universitetet har färdigställts. 

Trafiksäkerhetsåtgärder har genomförts på bl.a. Östgötagatan, Vistvägen, Skogsgatan, Augustbergsgatan samt 

vid Kungsbergsskolan. 

2009 års nettoinvesteringar uppgick till ca 107 mnkr att jämföras med ramen på 186 mnkr. Detta ger en avvikelse 

på ca 79 mnkr. 

Avvikelsen beror bl.a. på att projekt har försenats ex.vis ny bro i Ljungsbro, gc-väg genom Ekängen, gc-väg 

mellan Vreta kloster och rv 34, gc-väg mellan Vikingstad och Malmslätt, Ö Länken, vattenlek, aktivitetspark i 

Skäggetorp, tillgänglighetsanpassningar. 

Förseningarna beror på olika skäl, t ex svårigheter att komma överens med markägare, överklaganden, brist på 

projekteringsresurser och senarelagda byggstarttidpunkter. Sammantaget innebär detta att projekt motsvarande 

ca 80 mnkr har försenats. De flesta kommer istället att genomföras eller påbörjas under 2010. 

Årets exploateringsverksamhet 

Sammantaget är utgifter och inkomster betydligt lägre än vad som budgeterats. Flera projekt har senarelagts 

varmed utgifter och inkomster skjutits framåt i tiden. Den största enskilda avvikelsen från budget är att kommunen 

inte köpt mark för ny friidrottsarena utan hyr färdig byggnad av Akademiska hus. Svårigheten att få fram 

projektörer har bl.a. inneburit att utbyggnaden av infrastrukturen för ex.vis handelsområdet i Ullstämma har 

senarelagts. 


Nämndernas VB 2009

205 

RÄDDNINGSTJÄNSTEN 


Räddningstjänstens verksamhet faller huvudsakligen in under det strategiska målet Ett tryggare Linköping. 

Räddningstjänstens verksamhet under 2009 har inriktats mot de mål och den förmåga som anges i det nya handlingsprogrammet 

(antaget 2009-09-29 KF § 165) enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Målen är riktningsmål 

och skall mätas av årligen genom nämndernas egenkontroll. En särskild målutvärdering avses att ske 

första halvåret 2013. 

För att nå målen anges i handlingsprogrammet prestationer som nämnderna har att utföra. Dessa prestationer 

innebär ett antal aktiviteter som efter egenkontroll och uppföljning kan varieras över tiden för att nå bästa måluppfyllelse. 

Verksamheten bedrivs på de brandstationer som anges i kommunens handlingsprogram enligt LSO. Periodvis 

har det varit svårt att hålla beredskap under dagtid på några av deltidsstationerna beroende på vakanser och sjukdom 

samt grundläggande att man arbetar på annan ort än brandstationsorten. Vid tidigare tillfällen har särskild 

larmplan tillämpats. Rekryteringar har genomförts under 2008 och 2009 med målsättningen att minimera problemen. 

Dessa rekryteringar har visat avsedd effekt under 2009. 

För att förbättra förhållanden för räddningsstyrkan och öka tryggheten för de boende behöver deltidsbrandstationerna 

i Bestorp och Ulrika åtgärdas. Hyresvärden (LKF) avsåg att lösa det genom nybyggnation under 2008 men 

p.g.a. utdragen projektering har byggnationerna försenats. Bestorps nya brandstation blev klar i december medan 

Ulrika färdigställs under år 2010. 


Kommunfullmäktige i Linköping (KF § 87) och Norrköping beslutade sent i april 2009 att bilda ett gemensamt 

kommunalförbund för samhällsskydd och beredskap med start 2010-01-01. Förbundets övergripande uppdrag 

blir att utföra och samordna det som är kommunernas ansvar enligt LSO samt delar av kommunernas ansvar 

enligt lagen om extraordinära händelser, LXO. Arbetet med att bilda förbundet har prioriterats under 2009, med 

en stor arbetstopp under hösten . 

Rekrytering av deltidsbrandmän har stort sett fått avsedd effekt och särskild larmplan har inte behövts tillämpas. 

Arbetet med att bilda kommunalförbund har avslutats och räddningstjänsten i Linköping upphör 2009-12-31, för 

att sedan ingå i Räddningstjänsten Östra Götaland. 


Nämndernas VB 2009

206 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 79 825 78 782 1 043 

Kostnader -77 300 -75 222 -2 078 

Planenliga avskrivningar -2 618 -2 660 42 

Verksamhetens nettokostnad 

-93 900 -993 





Stöd -188 0 188 

Räddning 724 0 -724 

Förebyggande 323 0 -323 

Civil beredskap 20 0 -20 

Resultat före kommunbidrag 

-879 0 -879 

Kommunbidrag 0 



Nämndens verksamhet 0 

Summa 879 0 -879 




2009 2009 2009 2008 

Minibuss ledningsbil 595 302 293 

Släckbil 2 748 2 748 

Insatsledarbil 710 710 

Repeater 59 59 0 

Rökskyddsutrustning 101 101 

Relä Bestorp 97 97 

Inventarier, Bestorp 99 99 



Räddningstjänstens resultat uppgår till -879 tkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på att lönekostnader som är upparbetade 

i december och som utbetalas i januari belastar utfallet år 2009. Normalt redovisas detta med en månads 

eftersläpning men i och med bildandet av räddningstjänstförbundet innehåller resultaträkningen 13 utbetalningar i 

stället för 12. Summan uppgår till ca 1 200 tkr. Kostnaderna i övrigt har också varit högre än budgeterat men utfallet 

underskottet har begränsats med hjälp av högre intäkter och då framförallt ersättningen för automatlarm. 


Nämndernas VB 2009

207 


De mål som anges nedan i tabellen Måluppfyllelse faller inom Räddningstjänstens verksamhetsområde. Dessa mål 

faller i sin tur in under det strategiska målet Ett tryggade Linköping. Förmågan innebär samma förmåga som tidigare, 

dvs. utryckande verksamhet vid 7 brandstationer inom hela begreppet Räddningstjänst samt förebyggande 

arbete mot brand enligt LSO: 

Effektmål 

Antalet svårt skadade till följd av 

vägtrafikolyckor skall minska. 

Antalet bränder i byggnad skall 

minska. 

Antalet skadade till följd av 

brand ska vara lägre under innevarande 

mandatperiod än under 

föregående. 

Kostnaderna för förstörd egendom 

till följd av brand ska vara 

lägre under innevarande mandatperiod 

än under föregående. 

Drunkningstillbud skall förebyggas. 


Måluppfyllelsen av samtliga mål är ännu inte mätbar, p.g.a. den 

korta tid som gått sedan det nya handlingsprogrammet fastställdes 

2009-09-29. 

Gul 


VB 2009

208 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Stöd 

Kostnader -20 118 -19 984 -134 -19 130 5,2% 

Intäkter 20 306 19 984 322 19 966 1,7% 

Netto 188 0 188 836 -77,5% 

Räddning 

Kostnader -52 598 -50 747 -1 851 -49 211 6,9% 

Intäkter 51 874 50 747 1 127 50 978 1,8% 

Netto -724 0 -724 1 767 -141,0% 

Förebyggande 

Kostnader -7 818 -7 906 88 -7 091 10,3% 

Intäkter 7 495 7 906 -411 7 875 -4,8% 

Netto -323 0 -323 784 -141,2% 

Civil beredskap 

Kostnader -170 -145 -25 -675 -74,8% 

Intäkter 150 145 5 666 -77,5% 

Netto -20 0 -20 -9 122,2% 

Summa kostnader -80 704 -78 782 -1 922 -76 107 6,0% 


Summa Netto -879 0 -879 3 378 -126,0% 


Räddningstjänstens resultat uppgår till -879 tkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på att lönekostnader som är upparbetade 

i december och som utbetalas i januari belastar utfallet år 2009. Normalt redovisas detta med en månads 

eftersläpning men i och med bildandet av räddningstjänstförbundet innehåller resultaträkningen 13 utbetalningar i 

stället för 12. Summan uppgår till ca 1 200 tkr. Kostnaderna i övrigt har också varit högre än budgeterat men utfallet 

underskottet har begränsats med hjälp av högre intäkter och då framförallt ersättningen för automatlarm. 

För 2008 berodde resultatet (3 378 tkr) framförallt på lägre utfall på personalkostnader; vakanser, föräldraledigheter 

och sjukfrånvaro. 


Nämndernas VB 2009

209 

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN 



Under 2009 och 2010 ska antalet resor i den allmänna kollektivtrafiken öka till minst 8 700 000. 


Under år 2009 har totalt 9 000 000 resor genomförts inom den allmänna kollektivtrafiken, av dessa resor är 

7 900 000 inom tätortstrafiken. Detta morsvarar en ökning med 2,6 % inom tätortstrafiken eller en ökning 1,5 % 

inom hela den allmänna kollektivtrafiken. 

Under 2009 ska andelen färdtjänstresenärer i den allmänna kollektivtrafiken öka jämfört med 2007. 


Av de tillfrågade färdtjänstresenärerna i Svensk Kollektivtrafiks barometer för anropsstyrd trafik (AnBaro) är 

det 26 % som någon gång under 2009 har åkt i den allmänna kollektivtrafiken. År 2007 var andelen 30 %. 

En förklaring till varför målet ej har uppnåtts tror ligga i att färdtjänstresenärer ej ser Områdesbussarna som 

allmän kollektivtrafik. Under 2009 har antalet färdtjänstresenärer som nyttjat Områdesbussarna ökat kraftigt 

vilket dock ej syns i statistiken från AnBaro. Ökningen uppgår till ca 6 000 resor. Detta gör att målet bedöms 

som delvis uppfyllt. 


Under 2009 och 2010 ska antalet elever och föräldrar som upplever skolskjutsen som trygg och säker uppgå till 

minst 90 %. 

Målet är delvis uppfyllt 2009. 

Enkätundersökningen visar för 2009 att 88 % som åker upphandlad skolbuss eller allmän kollektivtrafik instämmer 

i att skolskjutsen upplevs som trygg och säker. Motsvarande siffra för 2008 var också 88 %. Siffran för 

2009 är hög med tanke på att de nya skolskjutsavtalen för den upphandlade skolskjutsen gått i drift under året. 

Under 2009 och 2010 ska minst 90 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken uppleva sin resa som trygg 

och säker. 


Under 2009 upplever 90 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken sin resa som trygg och säker. 

- Kollektivtrafiknämnden - 

Nämndernas VB 2009

210 


Allmän kollektivtrafik 

Resandeutvecklingen i tätorten har varit klart positiv och givit ökade intäkter och minskade kostnader. Öka kollektivtrafikens 

marknadsandelar genom att utveckla den som ett alternativt färdmedel till bilen är en högt prioriterad 

fråga för nämnden. Bl.a. har beslut tagits att införa direkt arbetspendlingstrafik mellan Berg-Ljungsbro och 

Mjärdevi, även att införa nattbusar och vissa turer tidiga lördags- och söndagsmorgnar. Utvecklingen av biogasdrift 

för landsbygdstrafikens bussar fortsätter. 

Utredning och utveckling av landsbygdstrafiken har påbörjats och kommer genomföras tillsammans med Östgötatrafiken. 

Analysera möjligheter att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. 

Skolskjuts 

Kvalitetsuppföljning av avtalen och fortsatt kvalitetssäkring av skolskjutsen är ett prioriterat område. Arbetet 

med säkerhetsfrågor kring skolskjutsen fortsätter med bl.a. fortsatt kvalitetssäkring av skolskjutshållplatserna 

och kriterier för säkrare skolvägar i samarbete med Vägverket och Norrköpings kommun. 

En ökad samverkan mellan allmän kollektivtrafik, särskild kollektivtrafik och skolskjuts är viktig för att ge möjlighet 

till samutnyttjande av fordon och busslinjer. Genom en ökad samverkan skulle en ökad kostnadseffektivisering 

kunna uppnås. 

Särskild kollektivtrafik 

Kvalitetsuppföljning av avtalen och fortsatt kvalitetssäkring av den särskilda kollektivtrafiken är ett prioriterat 

område. I kvalitetsarbetet är framtagande av en kort och långsiktlig strategi för den särskilda kollektivtrafiken i 

Linköpings kommun viktig. Vidare är ett fortsatt arbete med uppföljning och utveckling av resegaranti viktig. 

För att öka antalet färdtjänstresor i den allmänna kollektivtrafiken krävs informationsinsatser gällande tillgängligheten 

inom den allmänna kollektivtrafiken. 


Nämndernas VB 2009

211 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 15 820 15 086 734 

Kostnader -268 207 -284 780 16 573 

Planenliga avskrivningar 0 

Verksamhetens 

nettokostnad -252 387 -269 694 17 307 

Finansnetto 0 



Kommunbidrag 269 694 269 694 0 








Kollektivtrafiknämnd 816 840 24 

Allmän kollektivtrafik 150 606 156 696 6 090 

Skolskjutsar 56 244 63 921 7 677 

Särskild kollektivtrafik 44 721 49 190 4 469 

Ofördelat 0 -953 -953 

Summa 252 387 269 694 17 307 


Resultatet 2009 visar en positiv avvikelse på ca 17,3 mnkr. 


Den allmänna kollektivtrafikens utveckling är klart positiv. Resultatet är framför allt föranlett av de effektiviseringar 

som nämnden vidtog vid införandet av det nya linjenätet under 2008 och som har inneburit att antalet 

resor i tätortstrafiken ökat med ca 3 % (ca 200 000 resor) Detta har i sin tur inneburit ökade intäkter hos ÖstgötaTrafiken 

och lägre kostnader för nämnden. Den positiva trenden bedöms fortsätta under 2010. 

Skolskjutsar 

Nya avtal med skolskjutstransportörer har tecknats fr.o.m. ht-09. De nya avtalen har möjliggjort effektiviseringar 

och utveckling av den totala verksamheten genom bl. a andra (större) fordon och ändrade turer. Kostnaderna för 

skolkort och skoltaxi har minskat genom att flera elever åker upphandlad skolskjuts. Ca 250 fler elever åker med 

upphandlad skolskjuts istället för att åka linjetrafik, vilket innebär en kostnadsminskning på ca 1 mnkr. En effektivare 

hantering av bedömningen av elevernas avstånd till skolan, för att erhålla busskort, har genomförts. 


Antalet färdtjänstresor inom kommunen har minskat med drygt 11 000 st. jämfört med 2008 och ca 3 000 resor 

jämfört med budget. Del av dessa resor, ca 5 000 st har flyttats över till Områdesbussarna. Det totala antalet 

resor med Områdesbuss under året uppgick till ca 20 000 st. Färdtjänstresa med Områdesbuss är sedan juni månad 

avgiftsfri. Antalet resor i riksfärdtjänsten har också minskat jämfört med 2008, minskningen är ca 400 resor. 

Minskningen beror främst på en striktare tillämpning av lagstiftningen. 


Nämndernas VB 2009

212 


NÄMNDENS EGEN VERKSAMHET 


Effektmål 



och tillväxt. 

Nämnden ska ha en god dialog 

med medborgarna och kontinuerligt 

hålla medborgarna informerade 

om nämndens beslut och 

verksamhet. 

Under 2009 och 2010 ska medborgarna 

kunna ta del av alla 

viktiga beslut och verksamhetsförändringar 

inom nämndens 

ansvarsområde på kommunens 

hemsida samt andra informationskanaler. 


Ny hemsida lanserades under våren. Hemsidan uppdateras kontinuerligt, 

nämndens handlingar och protokoll är tillgängliga på 

hemsidan. Via den nya hemsidan kan allmänheten lämna förslag 

och synpunkter direkt till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens 

kundtjänst. 

Dialog med medborgarna har också skett genom annonser i 

dagspressen, informationsmöten, bildspel – årets som gått, m.m. 

Gul 


Beskrivning 

Nämnden ska fortsätta att utveckla och förstärka sina 

kontakter med medborgarna. 

Utvecklingen av nämndens hemsida ska fortsätta med 

bl.a. eTjänster. 

En lätthanterlig klagomåls- och förslagshantering via 

hemsidan skall utvecklas. 

Ett lätthanterligt brevkort för klagomål och förslag från 

resenärerna ska tas fram. 

Uppföljning 

En ny hemsida lanserades den 14 april. Den nya hemsidan 

gör det enklare för allmänheten att hitta och ta 

del av nämndens verksamhet och beslut. Hemsidan 

uppdateras kontinuerligt. 

Pågår. Bedöms kunna genomföras under 2010. 

Via den nya hemsidan kan allmänheten lämna förslag 

och synpunkter direkt till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens 

kundtjänst. 

Förslags- och synpunktskort har tagits fram som alla 

nya färdtjänstberättigade får utsänt till sig. 


Nämndernas VB 2009

213 

ALLMÄN KOLLEKTIVTRAFIK 


Effektmål 

Ett grönare och tryggare Linköping 

Kollektivtrafiken ska upplevas 

trygg, ändamålsenlig och snabb. 

Antalet resor i både tätorts- och 

landsbygdstrafiken ska öka. 

Under 2009 och 2010 ska antalet 

resor i den allmänna kollektivtrafiken 

öka till minst 8 700 000. 



Under år 2009 har totalt 9 000 000 resor genomförts inom den 

allmänna kollektivtrafiken, av dessa resor är 7 900 000 inom 

tätortstrafiken. Detta morsvarar en ökning med 2,6 % inom tätortstrafiken 

eller en ökning 1,5 % inom hela den allmänna kollektivtrafiken. 

Grön 


Beskrivning 

Uppföljning 

Öka kollektivtrafikens marknadsandelar genom att 

utveckla kollektivtrafiken så att den är ett alternativ till 

bilen som färdmedel. 

Utveckling av LinkLink-konceptet tillsammans med 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. 

Uppföljning och utvärdering av det nya linjenätet som 

infördes 2008-06-15. 

Tillsammans med teknikoch samhällsbyggnadsnämnden 

öka tillgängligheten till den allmänna kollektivtrafiken 

för att minska behovet av särskild kollektivtrafik. 

Utveckling av biogasdrift för landsbygdstrafikens 

bussar. 

Den allmänna kollektivtrafikens utveckling är klart 

positiv. Resultatet är framför allt föranlett av de effektiviseringar 

som nämnden vidtog vid införandet av det 

nya linjenätet under 2008 och som har inneburit att 

antalet resor i tätortstrafiken ökat med ca 2,6 % (ca 

200 000 resor). 

Uppdrag att skapa ett ”modellstråk”, ett stråk med 

kollektivtrafik av mycket hög standard har påbörjats. 

Östgötatrafiken har i uppdrag att genomföra en grundlig 

analys av det nya linjenätet. Kontinuerlig uppföljning 

görs gemensamt med Östgötatrafiken. Förslag till 

förändringar arbetas in i kommande beställningar. 

Stomlinje: 3. Inventering klar. Två busshållplatser med 

omgivande övergångställe/gångpassager är ombyggda. 

10 busshållplatser med omgivande övergångställen/gångpassager 

är projekterade och ska upphandlas i 

början av året. 

Stomlinje:2 Inventering är klar. Planering för genomförande 

av åtgärder pågår. 

Stomlinje 1: Tre busshållplatser med omgivande övergångställen/gångpassager 

är ombyggda. Upphandling 

av ytterligare 5 busshållplatser med omgivande övergångställen/gångpassager 

påbörjas under början av 

året. 

Östgötatrafiken har tillsammans med Linköpings 

kommun utrett frågan om biogasbussar för aktuell 

linjesträckning. Nämnden har till trafikår 2010/2011 

beställt biogas för trafiken till och från Sturefors och 

Bestorp. 


Nämndernas VB 2009

214 

Beskrivning 

Tillsammans med Östgötatrafiken utreda kostnadsberäkna 

och införa nattbussar. 

Tillsammans med Östgötatrafiken utreda behovet av 

kollektivtrafik övriga tider på dygnet t.ex. tidiga lördags- 

och söndagsmorgnar. 

Tillsammans med Östgötatrafiken utarbeta förslag till 

mer lättlästa och tydliga busstidtabeller med större text 

för information vid busshållplatserna. 

Tillsammans med Östgötatrafiken och med tanke på 

synskadade införa utrop av ankommande busslinje och 

färdriktning vid bussens påstigningsdörr. 

Uppföljning 


kommun utrett frågan om nattbuss. Nämnden har till 

trafikår 2010/2011 beställt utökad nattrafik utifrån det 

förslag som arbetats fram tillsammans med Östgötatrafiken 


kommun utrett frågan om utökad trafik för tidiga lördags- 

och söndagsmorgnar. Nämnden har till trafikår 

2010/2011 beställt utökad trafik tidiga lördags och 

söndagsmorgnar utifrån det förslag som arbetats fram 

tillsammans med Östgötatrafiken. 

Östgötatrafiken kommer fr.o.m. sommaren 2010 införa 

mer lättlästa och tydligare tidtabeller med större text 

vid de hållplatser där tidtabellsinformation ges. 

Överlämnat till Östgötatrafiken för utredning. Svar 

kommer att lämnas under 2010. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2008 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2008 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal påstigande i 

tätortstrafiken 7 900 000 8 750 000 -850 000 7 700 000 7 700 000 2,6 % 

Antal vagn-km i 

tätorten 4 600 000 4 700 000 -100 000 4 800 000 4 800 000 -2,1% 


Nämndernas VB 2009

215 

SKOLSKJUTS 


Effektmål 



Resor till och från skolan ska 

vara och upplevas som trygga 

och säkra. 

Under 2009 och 2010 ska antalet 

elever och föräldrar som upplever 

skolskjutsen som trygg och 

säker uppgå till minst 90 %. 


Enkätundersökningen visar för 2009 att 88 % som åker upphandlad 

skolbuss eller allmän kollektivtrafik instämmer i att skolskjutsen 

upplevs som trygg och säker. Motsvarande siffra för 

2008 var också 88 %. Siffran för 2009 är hög med tanke på att de 

nya skolskjutsavtalen för den upphandlade skolskjutsen gått i 

drift under året. 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Arbetet med säkerhetsfrågor kring skolskjutsen fortsätter 

med bl.a. fortsatt kvalitetssäkring av skolskjutshållplatserna 

och kriterier för säkrare skolvägar i samarbete 

med Vägverket. 

Kvalitetsuppföljning av avtalen och fortsatt kvalitetssäkring 

av skolskjutsen är ett prioriterat område. 

Samplanering av skolskjutsverksamheten kopplat till 

beslutet om förändrade start och sluttider i grundskolan 

från 1 juli-09. 

Tillsammans med Östgötatrafiken vidareutveckla Kulturkortet. 

Under året har säkerhetsbedömningar på ett stort antal 

skolskjutshållplatser genomförts. Fem mobila hållplatser 

utplacerades under våren 2009. Ytterligare fem 

mobila hållplatser placerades ut under hösten 2009. 

Årliga miljö- och säkerhetsdeklaration lämnas in av 

transportörerna. Årlig enkätundersökning görs av hur 

resor till och från skolan upplevs. 

Under året har de nya skolskjutsavtalen för den upphandlade 

skolskjutsen gått i drift. Till följd av detta har 

nya möjligheter till samverkan mellan allmän kollektivtrafik 

och skoltaxi skapats. 

Samplanering av skolskjutsverksamheten utifrån startoch 

sluttider är genomförd i hela kommunen. 

Kulturkortet kommer att fortsätta att gälla i det nya 

biljettsystemet. Kulturkortet har bytt namn till Klassbiljett. 


Nämndernas VB 2009

216 


Antal elever i olika skolskjutsformer och elever med skolkort GY 

4 000 

Antal 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 

Skolkort GY 

Upphandl skolbuss GR 

Skolkort GR 

Skoltaxi 

Kostnadsutveckling för skolskjuts per folkboförd elev 

Kronor 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 

Östergötlands län 

Linköping 

Större städer 

Norrköping 

1 

I gruppen ”Större städer” ingår: Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, 

Kalmar, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund 

Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal om Kostnad per elev folkbokf i kommunen f skolskjuts, 

http://www.jmftal.artisan.se/frame_ex.htm 


Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Totalt skolskjutselever i GR, st. 4 875 5 575 -800 4 950 4 761 

Skolkort GR, st. 2 800 3 500 -800 2 800 2 602 

Upphandlad skolskjuts, GR, st. 1 900 1 900 0 1 800 1 815 

Skoltaxi GR + GY,st 350 350 0 350 344 

Skolkort GY, st. 3 400 2 900 +500 3 500 3 515 


Nämndernas VB 2009

217 

SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 


Effektmål 


Resor i den särskilda kollektivtrafiken 

ska upplevas som trygga 

och säkra. 

Under 2009 och 2010 ska minst 

90 % av de resande i den särskilda 

kollektivtrafiken uppleva sin 

resa som trygg och säker. 


Andelen färdtjänstresenärer i den 

allmänna kollektivtrafiken ska 

öka. 

Under 2009 ska andelen färdtjänstresenärer 

i den allmänna 

kollektivtrafiken öka jämfört 

med 2007. 



Under 2009 upplever 90 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken 

sin resa som trygg och säker. 


Av de tillfrågade färdtjänstresenärerna i Svensk Kollektivtrafiks 

barometer för anropsstyrd trafik (AnBaro) är det 26 % som någon 

gång under 2009 har åkt i den allmänna kollektivtrafiken. År 

2007 var andelen 30 %. 

En förklaring till varför målet ej har uppnåtts tror ligga i att färdtjänstresenärer 

ej ser Områdesbussarna som allmän kollektivtrafik. 

Under 2009 har antalet färdtjänstresenärer som nyttjat områdesbussarna 

ökat kraftigt vilket dock ej syns i statistiken från 

AnBaro. Ökningen uppgår till ca 6 000 resor. Detta gör att målet 

bedöms som delvis uppfyllt. 

Grön 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Kontinuerligt utvärdera och utveckla möjligheterna att 

samordna särskild och allmän kollektivtrafik. 

Uppföljning och utvärdering av det nya linjenätet som 

infördes 2008-06-15 med särskild inriktning på att 

utveckla Områdesbussarna. 

Under år 2009 har möjligheten att samordna särskild 

och allmän kollektivtrafik diskuterats på tjänstemanna 

nivå samt med trafikhuvudman och andra upphandlade 

samarbetspartner. Vidare har beställningscentralen för 

den särskilda kollektivtrafiken fått i uppdrag att i beställningssamtal 

med resenärer marknadsföra resande 

med den allmänna kollektivtrafiken. 

Utveckling av trafikformen Områdesbuss fortgår. Nya 

områden har utarbetats för att öka resandet samt möta 

resenärernas behov. Till följd av utvecklingsarbetet 

med Områdesbusstrafiken har resandeutvecklingen 

varit positiv under år 2009. Östgötatrafiken AB har i 

uppdrag att komma med utvecklingsförslag för trafikformen 

Områdesbuss inför trafikår 2010/2011. 


Nämndernas VB 2009

218 

Beskrivning 

Utreda och snarast införa resegaranti till färdtjänstresenärer. 

Utreda hur en väl avvägd rabatt för de färdtjänstresor 

som sker med områdesbussarna och med det ordinarie 

linjenätet i kollektivtrafiken kan utformas för att stimulera 

färdtjänstresenären att i stället välja allmän kollektivtrafik. 

Utreda möjligheter att låta färdtjänstresenär välja ensamresa 

vid ett begränsat antal tillfällen per kalenderår. 

Utreda olika möjligheter för färdtjänstresenären att 

påverka och kvalitetssäkra sin resa. 

Uppföljning 

I nytt informationsmaterialet för ”Områdesbuss” tydliggörs 

fördelar att som färdtjänstresenär resa med den 

allmänna kollektivtrafiken. Informationsmaterialet 

erhålls av samtliga nylegitimerade färdtjänstresenärer. 

Under andra hälften av 2009 har beställningscentralen 

för den särskilda kollektivtrafiken fått i uppdrag att i 

beställningssamtal med resenärer marknadsföra resande 

med den allmänna kollektivtrafiken. 

Resegaranti implementerades med start i september 

2009. Fortlöpande sker uppföljning av inkomna resegaranti 

ärenden. 

Under perioden för sommartidtabellen 2009 genomfördes 

ett test med gratis resande på områdesbussarna för 

resenärer med färdtjänstlegitimering. Efter utvärdering 

av testet beslutades att bibehålla gratis resande på områdesbussarna 

för denna resenärsgrupp fram till att 

sommartidtabellen 2010 startar. 

Möjligheten att ge färdtjänstresenärer valet att välja 

ensamresor är utredd. Utredningen föranleder t v inga 

ytterligare åtgärder. 

Genom implementering av resegarantin skapades ett 

forum där färdtjänstresenärer kan påverka och kvalitetssäkra 

sina resor. Sedan tidigare genomförs dagligen 

telefonintervjuer, genom Ipsos-Eureka. Genom telefonintervjuerna 

skapas kvalitetsmätningar över genomförda 

färdtjänstresor och sjukresor inom Linköpings 

kommun. 


Kostnader och intäkter inomkommunal färdtjänst 

År 

Bruttokostnad: 

rörlig och fast, kr 

Intäkter 

(biljettintäkter): kr 

Nettokostnad: 

kr 

Täckningsgrad: 

biljettintäkter % 

2009 47 400 000 3 400 000 44 000 000 7,7 % 

2008 52 150 000 3 650 000 48 500 000 7,0 % 

2007 56 450 000 3 750 000 52 700 000 6,6 % 

2006 56 410 000 3 910 000 52 500 000 6,9 % 

Antal resor 

Antal färdtjänstresor med taxi och 

specialfordon 

310 000 

305 000 

300 000 

295 000 

290 000 

2007 2008 2009 

År 

Kr 

180 

170 

160 

150 

140 

130 

Kostnad per färdtjänstresa 

2007 2008 2009 

År 


Nämndernas VB 2009

219 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Kollektivtrafiknämnd 

Kostnader -820 -840 20 -766 7,0% 


Netto -816 -840 24 -766 6,5% 


Kostnader -158 759 -164 752 5 993 -153 473 3,4% 

Intäkter 8 153 8 056 97 8 086 0,8% 

Netto -150 606 -156 696 6 090 -145 387 3,6% 

Skolskjutsar 

Kostnader -63 457 -70 501 7 044 -69 933 -9,3% 

Intäkter 7 213 6 580 633 6 414 12,5% 

Netto -56 244 -63 921 7 677 -63 519 -11,5% 


Kostnader -45 171 -49 640 4 469 -55 677 -18,9% 

Intäkter 450 450 0 513 -12,3% 

Netto -44 721 -49 190 4 469 -55 164 -18,9% 

Ofördelat 

Kostnader 0 953 -953 0 


Netto 0 953 -953 0 

Summa kostnader -268 207 -285 733 17 526 -279 849 -4,2% 

Summa intäkter 15 820 15 086 734 15 013 5,4% 

Summa Netto -252 387 -269 694 17 307 -264 836 -4,7% 


Den allmänna kollektivtrafikens utveckling är klart positiv. Resultatet är framför allt föranlett av de effektiviseringar 

som nämnden vidtog vid införandet av det nya linjenätet under 2008 och som har inneburit att antalet 

resor i tätortstrafiken ökat med ca 3 % (ca 200 000 resor). 

Nya avtal med skolskjutstransportörer har möjliggjort effektiviseringar och utveckling av den totala verksamheten 

genom bl. a andra (större) fordon och ändrade turer. Kostnaderna för skolkort och skoltaxi har minskat genom 

att flera elever åker upphandlad skolskjuts. 

Antalet färdtjänstresor inom kommunen har minskat med drygt 11 000 st. jämfört med 2008 och ca 3 000 resor 

jämfört med budget. Del av dessa resor, ca 5 000 st, har flyttats över till Områdesbussarna. Antalet resor i riksfärdtjänsten 

har också minskat jämfört med 2008, minskningen är ca 400 resor. 


Nämndernas VB 2009

220

221 

SOCIALNÄMNDEN 


Inom verksamheten för ekonomiskt bistånd har en viktig målsättning varit att säkerställa att den enskilde får en 

rättssäker prövning och att medverka till att den enskilde, så långt det är möjligt, blir självförsörjande. När det 

gäller rättssäkerheten håller socialkontoret en hög nivå. Utredningsmetodiken inom kontoret har utvecklats och 

förtydliganden har gjorts av både riktlinjer och förhållningssätt i beslutsfattande och insatsarbete. Möjligheterna 

att medverka till att den enskilde kan bli självförsörjande har ökat genom ett intensivare samarbete med andra 

aktörer och genom ett ökat antal klientkontakter. Både utbudet av platser och insatser har ökat jämfört med föregående 

år. 

Eftersom socialkontoret under 2009 förfogat över sju tillfälliga socialsekreterartjänster har en satsning kunnat 

ske på fördjupad kartläggning av klienter tillsammans med ett ökat antal klientbesök för att få igång klienten 

själv och för att hitta rätt aktiviteter eller insatser för att personen ska nå ut i egen försörjning. Arbetet på socialkontoret 

har även inriktats på att förbättra informationen till klienter och öka tillgängligheten genom att inrätta 

telefontider på avdelningen. Effektivisering av rutiner och riktlinjer har fortsatt och under året har avdelningen 

utvecklat bidragsbrottsarbetet. Ett ökat samarbete med Jobbtorget och andra aktörer tillsammans med det utvecklade 

arbetssättet har klienten kunnat få den stöd och hjälp som behövs för att flytta fram positionerna närmare 

arbetsmarknaden och fått möjlighet att kvalificera sig för Arbetsförmedlingens eller Försäkringskassans insatser. 

Allt detta har gett en dämpande effekt på kostnadsutvecklingen. 

För bogruppen är ett av målen att boende i akutboende inte ska vara längre än tre månader. Detta mål är ej uppfyllt. 

Målgruppen har odefinierade problem av psykisk karaktär och tenderar att bli kvar länge i akutboende. Ett 

projekt har startats tillsammans med den kommunala utföraren Råd och Stöd. Två personer arbetar som kontaktpersoner 

för ensamstående i akutboenden, med uppdraget att få dem komma vidare till eget kontrakt, behandling 

eller stödboende. 

För verksamheten familjehem är ett fortsatt intensivt rekryteringsarbete är nödvändigt för att kunna erbjuda utsatta 

barn bra familjehemsalternativ. Det är dessutom viktigt att ha tillgång till flera alternativ för att så bra som 

möjligt matcha barn och familjer för att kunna uppnå goda resultat. Att ha fler familjehemsalternativ leder också 

till kortare placeringstider hos jourfamiljer. Behovet av familjehem kommer sannolikt att vara större framöver. 

När det gäller ensamkommande flyktingbarn så kommer även en del av dem vara i behov av familjehem. Därutöver 

behöver dessa barn och deras familjehem ofta särskilda stödinsatser. Behovet av stöd för denna grupp 

kommer med största sannolikhet att öka de närmaste åren. 

Sedan flera år tillbaka har Länsstyrelsen gett Socialnämnden allvarlig kritik för att inte uppfylla lagens krav på 

utredningstider gällande barn som far illa. Angående lagens krav på fyra månaders handläggningstid i barnavårdsärenden, 

så har socialkontoret under 2008/2009 mer än halverat antalet pågående utredningar och även dem 

som pågått längre tid än fyra månader. Bekymren med långa utredningstider har koncentrerats till barnoch 

familjegruppen. Skälen till att utredningstiderna har varit långa på barngruppen är att hänföra till bland annat hög 

arbetsbelastning i kombination med psykiskt påfrestande arbetsuppgifter samt en tidigare osedvanligt hög personalomsättning. 

Under år 2009 har arbetsgruppen erhållit resursförstärkning med tre årsarbetare, men arbetsbelastningen 

är fortsatt hög. Det positiva är att personalomsättning och sjukfrånvaro har minskat radikalt och därför 

starkt bidragit till att effektiviteten blivit bättre. 

Inom avdelningen för äldre och funktionshindrade är handläggningstiderna fortfarande för långa. En ny gruppchef 

har tillsatts under året och dennes roll är att leda och fördela arbetet, samt att tillsammans med gruppen 

effektivisera arbetet mot en självständigare handläggning. Handläggningstiderna ska kunna minskas under år 

2010 om personalstaten utökas enligt begäran till kommunstyrelsen med två årsarbetare. 

- Socialnämnden - 

Nämndernas VB 2009

222 


Den prioriterade aktiviteten för ekonomiskt bistånd som har gett mest resultat för helheten är fokuseringen på 

eget utvecklingsarbete med fördjupad kartläggning parallellt med ökad aktivitet i klientarbete, effektivisering av 

rutiner, tydliggörandet av förhållningssätt för klientarbetet i stort och i kombination med målarbete. Detta arbete 

har gett en stabil och tydlig bas för klientarbetet som i sin tur har resulterat i dynamiska klient- och samarbetsprocesser. 

Arbetet med den s.k. Linköpingsmodellen är ett långsiktigt arbete med att försöka hitta bra arbetsmodeller för 

arbete med flyktingar och invandrare som har stått länge utanför arbetsmarknaden och som behöver särskilda 

insatser för att kunna närma sig arbetsmarknaden och egenförsörjning som mål i nästa steg. Sedan starten på 

hösten 2008 har socialkontoret arbetat aktivt i projektet för att utveckla modellen och för att få så många som 

möjligt ut i egen försörjning med hjälp av insatserna där. Projektet utvecklas kontinuerligt och har gett upphov 

till många viktiga frågor att samarbeta kring med Arbetsförmedlingen och Jobbtorget. 

Arbetet i beredningsgruppen för Samordningsförbundet har gett goda möjligheter att vara med och påverka utbudet 

av de insatser som Samordningsförbundets styrelse ska fatta beslut om. Det gemensamma arbetet i beredningsgruppen 

med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och landstinget vad gäller rehabilitering 

av människor till arbetslivets behov och krav har gett fördjupad kunskap om varandras ansvar, befogenheter och 

förhållningssätt. Det i sig har gett synergieffekter för våra respektive ordinarie verksamheter som i slutändan bör 

komma Linköpingsbor tillgodo. 

Samverkan med Vär(l)dshuset inom Stadsmissionen har för 2009 resulterat i att försörjningsstödstagare från den 

gruppen som bedöms stå allra längst bort från arbetsmarknaden med olika sorters fysiska, psykiska och/eller 

sociala funktionshinder har fått möjlighet att under 12 månaders startbidrag från socialkontoret i kombination 

med utvecklingsanställning från Arbetsförmedlingen, att utvecklas och sysselsättas i kombination med stöd för 

att sedan kunna få ordinarie anställning. De flesta som fick anställning under 2009 fick den hos Stadsmissionen. 

För 2010 måste det sociala företaget uppnå en viss egen ekonomisk bärighet för att fler kan bli anställda där. 

Framöver blir det också viktigt att följa upp hur många som kan få anställningar på den öppna arbetsmarknaden 

utanför Stadsmissionen. 

Hos boendegruppen har ett arbete påbörjats tillsammans med kommunjuristen och lokalstrategen för en övergång 

till hyresgarantier istället för andrahandskontrakt. En förutsättning för att det ska kunna genomföras är att 

garantier om boendestöd finns och kan utlovas till fastighetsägarna om problem uppstår. Idag är det svårt att 

erhålla boendestöd i den omfattning och med den inriktning som krävs. Frågan kommer att lyftas i kommande 

upphandlingsarbete av öppenvårdsinsatser, men även under vårens budgetdagar. 

Ett viktigt arbete framöver kommer att vara att skapa metoder för att arbeta effektivt tillsammans med polisen 

avseende ungdomar som begår brott första gången. Polisen, socialkontoret och den kommunala utföraren Råd 

och Stöd påbörjade under hösten 2009 ett arbete tillsammans rörande dessa ungdomar. Den nya metoden att 

arbeta med den här målgruppen har sin upprinnelse i det så kallade åtta punkts-programmet för att minska ungdomsbrottsligheten. 

Metoden innebär att den unge samt dennes föräldrar kallas till Råd och Stöd där en förhandsbedömning 

görs utifrån inkommen anmälan. Samtalet sker ihop med polisen inom 48 timmar efter det att 

brotts begåtts. 

Nya metoder och öppenvårdsinsatser för att minska placeringar i såväl familjehem som på institution kommer ha 

ett fortsatt starkt fokus. Under början av året startade den kommunala utföraren Råd och Stöd en ny metod för att 

arbeta med barn/ungdomar och deras familjer; IHF (intensiv hemmabaserad familjeterapi). Insatsen som hittills 

uppvisat goda resultat har tillkommit för att reducera antalet familjehemsplaceringar. 

När det gäller familjehem så har socialkontoret fått socialnämndens uppdrag att finna relevant jämförelsematerial 

med andra kommuner. Detta är ett arbete som kontoret kommer att fokusera på 2010. 

Omfattande effektiviseringar och metodutveckling har skett inom socialkontoret de senaste två åren för att tillgodose 

rättsäkerhet och de lagstadgade utredningskraven inom flera verksamheter, samt för att nå minskade 

kostnader. Eftersom socialkontoret står under ett fortsatt högt och ökande arbetstryck behövs, trots de effektiviseringar 

som är gjorda, en permanent förstärkning av personalresurserna ske för att möta det ökade inflödet av 

ärenden. En särskild begäran om permanent utökade personalresurser till socialkontoret har därför tillställts 

kommunstyrelsen i januari 2010. 


Nämndernas VB 2009

223 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 101 641 60 000 41 641 

Kostnader -359 198 -315 296 -43 902 


Verksamhetens 

nettokostnad -257 557 -255 296 -2 261 



kommunbidrag -257 557 -255 296 -2 261 

Kommunbidrag 255 296 255 296 0 


kommunal verksamhet -2 261 0 -2 261 

Nämndens verksamhet 0 0 0 

Årets resultat -2 261 0 -2 261 




Soc nämnd & gem funktioner 6 955 7 585 630 

Ekonomiskt bistånd 183 468 183 468 0 

Bogruppen 9 978 10 076 98 

Familjehem 49 026 47 444 -1 582 

Utredningsplaceringar 7 637 6 223 -1 414 

Barnahus 493 500 7 

Individ & familjeomsorg* 0 0 0 

Äldre & funktionshindrade* 0 0 0 

* redovisas hos oms. nämnden 

Summa 257 557 255 296 -2 261 


Socialnämndens underskott i bokslutet återfinns inom verksamheterna familjehem och utredningsplaceringar. 

Eftersom nämnden erhöll tilläggsanslag riktat till ekonomiskt bistånd under hösten 2009 är underskottet inom 

denna verksamhet helt eliminerat. Utan detta tillskott skulle det totala underskottet i bokslutet ha varit ytterligare - 

8,8 mnkr jämfört med ursprunglig budget. 

Bedömningen är den att socialnämndens verksamheter kommer stå under ett fortsatt hårt tryck under år 2010, 

varför den reducerade budgeten detta år, jämte besparingar och underskott i bokslutet 2009, är för lågt dimensionerad. 

Socialnämnden har därför i särskild handling i anslutning till sin internbudget för 2010 äskat tillskott med 

24,5 mnkr hos kommunstyrelsen, för att täcka befarade underskott inom framförallt verksamheterna ekonomiskt 

bistånd och familjehem. Detta motsvarar en ökning av kostnaden med 3,5 % inom ekonomiskt bistånd jämfört 

med bokslutet 2009. En bedömning som är mycket måttlig med tanke på att kostnadsökningen under 2009 jämfört 

med året innan var 8 % (även detta en låg siffra jämfört med riket som helhet). Motsvarande kostnadsökning inom 

familjehem bedöms bli 7 % för jämfört med utfallet i bokslutet. 


Nämndernas VB 2009

224 


SOCIALNÄMNDEN OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 


Effektmål 


Alkoholhandläggning 

Referensgruppen för ansvarsfull 

alkoholservering ska träffas 

minst tre gånger under 2009 och 

två utbildningar i ansvarsfull 

alkoholservering för serveringspersonal 

ska genomföras (förebyggande 

tillsyn). 

Tillståndshavarna och deras 

företrädares ekonomiska skötsamhet 

avseende eventuella 

betalningsföreläggande ska kontrolleras 

veckovis via Justitia 

kreditinformation. Minst en gång 

under 2009 ska samtliga tillståndshavare 

samt dess företrädare 

granskas gentemot kronofogdemyndighetens 

register. Kontroll 

ska även ske avseende huruvida 

skatter och avgifter betalats 

till det allmänna. Deras personliga 

vandel ska också kontrolleras 

mot polismyndighetens 

register (inre tillsyn). 

Alla serveringsställen ska få 

minst ett tillsynsbesök under 

2009 (yttre tillsyn). 

Målsättningen i tillsynsplanen har uppfyllts. 

När det gäller den inre tillsynen så har målsättningen i tillsynsplanen 

uppfyllts förutom kontrollerna av restaurangernas och 

dess företrädares ekonomiska skötsamhet hos Skatteverket och 

Kronofogdemyndigheten samt kontrollen av den personliga vandeln 

hos Polismyndigheten. 

Tillsynsplanens mål har i stora delar inte kunnat uppfyllas under 

2009. Orsaken till detta är brist på resurser och på för högt uppställda 

mål i tillsynsplanen. 

Alkoholhandläggarna har under 2009 genomfört 96 tillsynsbesök 

(yttre tillsyn) på restauranger med serveringstillstånd. 63 av 

kommunens 135 serveringställen har fått besök. 

Grön 

Gul 

Gul 

Socialnämnden har kostnader för politikernas arvoden, nämnd- och utskottssammanträden, samt utskick och tryck 

av nämndhandlingar. I detta ingår även kostnader för nämndledamöternas kurser och konferenser och driftkostnaden 

för verksamhetssystemet Sofia IFO. Under 2009 har även medel för förstärkning av 7 socialsekreterare inom 

avdelningen för ekonomiskt bistånd funnits i denna gemensamma budgetpost. Ansvar för handläggning och tillsyn 

av serveringstillstånd, öl, tobak och nikotinläkemedel ligger inom omsorg och socialförvaltningens gemensamma 

förvaltningsadministration. 


Beskrivning 

Kontroll av alkoholservering, samt försäljning av öl, 

tobak och vissa receptfria läkemedel. 

Uppföljning 

Alkoholhandläggarna har en viktig uppgift när det 

gäller att kontrollera att serveringsställena sköter alkoholserveringen 

på ett korrekt sätt. Detta gäller även 

kontrollen av detaljhandelsförsäljningen av öl, tobak 

och vissa receptfria läkemedel. Tillsynen i kombination 

med möjligheter till sanktioner är det viktigaste instrumentet 

för att restaurang- och detaljhandelsverksamheten 

ska kunna bedrivas enligt gällande lagar och bestämmelser. 

Att så sker är en förutsättning för att branschen 

ska kunna konkurrera på sunda och lika villkor. 


Nämndernas VB 2009

225 

Beskrivning 

Fastställd tillsynsplan ska finnas. 

Behov av utökade kontroller. 

Samarbete med polismyndigheten. 

Uppföljning 

Tillsynen bör vara såväl planerad som händelsestyrd. 

För att bibehålla kvaliteten i tillsynsarbetet med befintliga 

resurser kommer Socialkontoret tillsvidare att 

fortsätta det påbörjade arbetet med anonym tillsyn på 

serveringsställena. Anonym tillsyn innebär dock mer 

arbetsuppgifter för alkoholhandläggarna. 

Handläggningstiderna när det gäller serveringstillstånd 

har ökat på grund av att ärendena blivit mer komplicerade 

när det gäller att utreda den sökandes personliga 

och ekonomiska lämplighet. Det finns stora behov av 

att utöka kontrollen och prövningen av serveringstillstånden 

bland annat för att förhindra att oseriösa och 

kriminella tar över restauranger. Detta kräver i sin tur 

utökade resurser. 

Polismyndigheten kommer att förstärka sina tillslag 

både när det gäller alkoholen och tobaken och har krav 

och önskemål på att Socialkontorets handläggare ska 

delta i denna förstärkta tillsyn. Samarbetet med polisen 

när det gäller kampen mot den organiserade brottsligheten 

har påbörjats och kommer att intensifieras under 

2010. 


Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


Övrig myndighetsutövning 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 

% 

Serveringstillstånd 

- beslut/yttranden 260 300 40 281 290 -7% 

- tillstånd, restauranger 

m.m. 135 140 5 141 127 -4% 

Antal försäljning öl, 

tobak & nikotin 283 290 7 289 64 -2% 

Tillsyn öl, tobak och 

nikotin 5 125 120 127 70 -96% 

Beslut om lotterier 11 15 4 16 26 -31% 

Tillsyn av enskild verksamhet 

8 10 2 11 12 -27% 


Nämndernas VB 2009

226 

EKONOMISKT BISTÅND 


Effektmål 

Säkerställa att den enskilde får 

en rättssäker prövning och att 

medverka till att den enskilde, så 

långt möjligt, blir självförsörjande. 

Andel överklagade biståndsbeslut 

som går emot kontorets 

beslut skall vara högst 5 % per 

år. 

Handläggningstiden skall vara 

max 10 arbetsdagar från komplett 

ansökan till delegationsbeslut. 

Handläggningstiden skall vara 

max en månad från komplett 

ansökan till beslut i utskott. 


Socialkontoret håller hög nivå vad gäller rättssäkerheten. 

Socialkontoret har arbetat med att utveckla utredningsmetodiken 

och förtydligat både riktlinjer och förhållningssätt i beslutsfattande 

och för insatsarbete. Möjligheterna att medverka till att den 

enskilde kan bli självförsörjande har ökat genom ett ökat samarbete 

med andra aktörer och genom ökat antal klientkontakter. 

Både utbudet av platser och insatser har ökat jämfört med föregående 

år. 

Socialkontoret håller hög nivå i rättssäkerhet vid handläggning 

av ansökningar om ekonomiskt bistånd. Det hör till undantag att 

vid rättslig prövning få besluten ändrade av länsrätt eller kammarrätt. 

I vissa fall är det till och med så att socialkontoret har 

uppmuntrat klienten att överklaga beslut för att få vägledning för 

handläggning i framtida ärenden med samma frågeställning. 

Måluppfyllelsen har blivit bättre jämfört med föregående år. 

Måluppfyllelsen är 92 % och kan anses vara uppnått. 


Grön 

Grön 

Grön 

Grön 

Verksamheten arbetar med utredning, beslut och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Utredning handlar om att 

utreda det ekonomiska förhållandet för den sökande, men även en utredning av hur arbetsförmåga, eventuella 

arbetshinder eller andra behov ser ut, för att kunna planera för egenförsörjning med hjälp av eget arbete eller annan 

socialförsäkringsförmån. Det ekonomiska biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Verksamheten 

skall vara förebyggande, rehabiliterande och syfta till att den enskilde så snabbt som möjligt ska kunna 

bli självförsörjande. 

Nettokostnaden för 2009 blev 183 468 tkr i jämförelse med det i april prognostiserade 189 700 tkr. Kostnadsutvecklingen 

för 2009 i jämförelse med 2008 gav en ökning på 7,8 %. För 2008 var ökningen 9,2 % i jämförelse 

med 2007. 

Antalet nya ärenden var i genomsnitt 208 per månad. I jämförelse med 2008 är det en minskning med två ärenden 

per månad. Vad gäller socialkontorets eget inre arbete och dess påverkan på resultatet så kan man se att trots ökat 

ärendetryck så har antalet nya ärenden kunnat minskas. Mottagningsgruppens rådgivningsarbete i kombination 

med förbättrad information och fokusering på arbete med hjälp till självhjälp och se till att rätta personer, det vill 

säga personer som inte kan tillgodose sina behov på annat sätt, får hjälp. 

Antalet avslutade ärenden var i snitt 194 ärenden per månad. Jämfört med 2008 har kontoret ökat takten med avslut 

i genomsnitt med fem ärenden per månad. Det aktiva arbetssättet med att träffa klienter i så stor utsträckning 

som möjligt har intensifierat processerna mot egenförsörjning och i många fall förkortat tiden i bidragsberoende. 

Av totalt 2 331 avslutade ärenden har 176 erhållit arbete, 128 erhållit annan försörjning, 48 erhållit pension eller 

sjukersättning och 181 påbörjat studier och är därmed ekonomiskt självförsörjande. Resterande 1798 hushåll har 

blandade orsaker till avslutet; flytt, dödsfall, ändrade familjeförhållanden, ej berättigade till bistånd eller personer 

som har avbrutit kontakten med socialkontoret utan att ange skäl. 


Nämndernas VB 2009

227 

Antalet avslagsbeslut var i snitt 478 st per månad under 2009. Jämförelsesiffran för 2008 var 396 st per månad, 

vilket innebär att antalet avslagsbeslut har ökat i genomsnitt med 82 ärenden per månad. Detta är en betydande 

förändring som även den visar vad det aktiva arbetssättet jämfört med tidigare administrativ handläggning får för 

effekter. 

Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, ökat flyktingmottagande och stora förändringar inom socialförsäkringsområdet 

parallellt med försämrad arbetsmarknadsläge och den ekonomiskt kärva situationen i samhället i stort har 

varit några av de främsta faktorerna som har påverkat 2009 års kostnadsutveckling för ekonomiskt bistånd. 

Under 2009 har socialkontoret märkt hur snabb genomslagskraft olika förändringar i samhället har på de grupper 

där möjligheter att påverka sin egen situation är begränsad. Arbetslöshetens omfattning och regeländringar i arbetslöshetsförsäkringen 

har tvingat många att söka hjälp för sin försörjning från socialkontoret. De stora förändringarna 

i sjukförsäkringen har även de gett effekter för socialkontoret. Det har blivit svårare att få rätt till sjukpenning 

och sjukersättning och många arbetslösa har passerat gränsen där ersättningen sänks. För de långtidsarbetslösa 

som inte är medlemmar i a-kassan och som har passerat de första två faserna i jobboch utvecklingsgarantin 

har det även inneburit att de i fas 3 har förlorat sin ersättning helt. 

I början på året hade socialkontoret drygt 500 hushåll vars huvudorsak till behovet av ekonomiskt bistånd var att 

de var arbetssökande utan rätt till ersättning från a-kasse- eller ALFA- systemet. Under året har socialkontoret 

försökt anvisa dessa personer till Jobbtorget i så stor utsträckning som möjligt för att påbörja relevanta insatser där 

i syfte att förbättra rustningen av personen för arbetsmarknadens krav och se till att han/hon kan kvalificera sig för 

relevanta arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen om man inte lyckas hitta egenförsörjning på annat sätt. 

Jobbtorgets statistik för 2009 visar att det är där de har lyckats bäst med sitt uppdrag gentemot socialkontorets 

målgrupper. Med hjälp av Jobbtorgets insats har man kunnat föra över 138 personer från socialkontorets målgrupper 

till insats via Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för 2008 var 105 personer. 

Under 2009 har socialkontoret förfogat över sju tillfälliga socialsekreterartjänster. Syftet med dessa tjänster har 

varit att öka möjligheter till aktivt klientarbete där det nya arbetssättet med fördjupad kartläggning har varit en 

viktig del av arbetet. Socialkontoret har satsat på att öka antalet klientbesök för att få igång klienten själv och även 

för att få rätt aktiviteter/insatser i gång som syftar att personen ifråga så snabbt som möjligt ska kunna komma ut i 

egen försörjning. Under våren 2009 märktes det tydligt att antalet klientbesök ökade och parallellt med det även 

antalet avslagsbeslut. Huvudorsaken till detta var att socialsekreterarna och handläggarna genom bättre utredningar 

och beslutsunderlag kunde göra bedömningar som visade att man i en del fall att inte hade varit aktiv i sitt arbetssökande 

eller på annat sätt inte tagit ansvar för sin egen situation i tillräcklig omfattning. En del ärenden avslutades 

under den här perioden på grund av att klienter uteblev från bokade besök och lämnade inte heller någon ny ansökan 

för behandling till socialkontoret. 

År 2007 tillhörde 57 % av då aktuella klienterna kategorin bidragsberoende i mer än 2 år. För 2008 sattes det upp 

en målsättning att sänka siffran till 45 % och för 2009 sänkning till 40 %. Målsättningarna har uppfyllts för båda 

åren. Resultatet blev 39,8 %. 

Under hösten 2009 har all personal som har klientkontakter fått utbildning i försäkringsmedicin i syfte att öka 

kunskapen om hur man ska förhålla sig till sjukdom och arbetsförmåga enligt det rådande försäkringsmedicinska 

förhållningssättet som Försäkringskassan arbetar efter. 

Arbetet på socialkontoret har även inriktats på att förbättra informationen till klienter på olika sätt och öka tillgängligheten 

genom att inrätta telefontider för avdelningen. Effektiviseringsarbetet vad gäller rutiner och riktlinjer 

har fortsatt och man har under året utvecklat bidragsbrottsarbetet med hjälp av olika tillfälliga resurskonstellationer. 

I slutet på året fattades beslut om att omvandla en tillsvidare socialsekreterartjänst för bidragsbrottsarbete med 

start från januari 2010. 

Samarbetet med Jobbtorget har varit en viktig och prioriterad del av arbetet för socialkontoret under 2009. Jobbtorget 

har trimmat sin organisation för att bättre kunna uppfylla de behov som socialkontoret har haft både angående 

anvisning av nya ärenden och även innehåll, rutiner och förhållningssätt för insatsarbetet. Med hjälp av den 

nya resursen, Jobbtorget Skäggetorp, har volymen för anvisningar från socialkontoret kunnat ökas och förutsättningar 

att få till stånd möjlighet till kontinuerligt intag av nya ärenden har ökat. Under året har socialkontoret tillsammans 

med Jobbtorget bland annat diskuterat förbättringar vid överföring av ärenden till socialkontoret vid 

introduktionstidens slut. 


Nämndernas VB 2009

228 

Från socialkontoret görs bedömningen att kontorets eget inre arbete med utveckling av utredningsarbete, effektiviseringar 

av olika rutiner, riktlinjer och fokuserat arbete med förhållningssätt i olika frågor har gett en bra grund till 

ökad professionalisering och dessa åtgärder tillsammans med ökat samarbete med Jobbtorget och andra aktörer, 

aktivt deltagande i olika projekt och att arbetet har bedrivits parallellt på olika nivåer har gett möjligheter att anvisa 

människor vidare till insatser som har i många fall resulterat i att man har blivit självförsörjande, fått det stöd 

och hjälp som behövs för att flytta fram positionerna närmare arbetsmarknaden och fått möjlighet att kvalificera 

sig för Arbetsförmedlingens eller Försäkringskassans insatser. Allt detta har gett dämpande effekter för kostnadsutvecklingen. 

Socialkontorets egen aktivitet och efterfrågan på att engagera andra huvudmän och aktörer i arbetet med främst de 

långtidsarbetslösa har även det gett positiva effekter både för klienter och för kostnadsutvecklingen. Genom detta 

sätt har man bland annat kunnat förkorta vägen ut i egen försörjning, fått andra aktörer att bekosta insatser och 

vissa klienter har kvalificerat sig för ersättning via beviljad aktivitet. 

Det arbete som påbörjades delvis redan under 2008 börjar nu ge resultat. De positiva resultaten visar att Linköping 

håller sig långt under de kostnadsökningar som har skett i riket i sin helhet och även i jämförelse med jämförelsekommunerna. 


Nämndernas VB 2009

229 


Beskrivning 

Implementeringen av pågående kvalitetsprojekt inom 

handläggningen. 

Delaktigheten inom det nya mottagandet och integrering 

av flyktingar och invandrare i samarbete med 

Jobbtorget. 

Samverkan med Vär(l)dshuset inom Stadsmissionen. 

Deltagande i den s.k. Linköpingsmodellen i samarbete 

med Jobbtorget. 

Stadsdelsutvecklingsprojektet i Skäggetorp/Ryd. 

FINSAM 

Uppföljning 

Själva projektet är avslutat och alla socialsekreterare 

har varit med i implementeringsprocessen. Grunden för 

arbetssättet är implementerat. Nu gäller det att hålla 

arbetet vid liv genom täta uppföljningar i olika former. 

Personalen har fått tydliga budskap om den höga prioritet 

som arbetet har. 

Socialkontoret har tillsammans med Jobbtorget månatliga 

möten där relevanta och angelägna frågor diskuteras 

för att hitta effektiviseringar och förbättringar för 

introduktionsarbetet. 

Socialkontoret har en representant i styrgruppen för 

projektet och har aktiv del i att både se till att hitta 

passande personer från socialkontorets målgrupper till 

initial anställning på Vär(l)dshuset och fortsatt anställning 

inom Stadsmissionen eller hos annan arbetsgivare 

på den öppna arbetsmarknaden. 10 personer har gått ut 

i egen försörjning under 2009 med hjälp av att först 

under 12 månader ha fått startbidrag från socialkontoret 

och utvecklingsanställning från Arbetsförmedlingen. 

Sammanlagt från hösten 2008 och t.o.m. 2009 har 

socialkontoret anvisat 151 personer till Linköpingsmodellen. 

Under 2008 fick man ut 37 % av deltagarna i 

egenförsörjning genom arbete eller studier. För 2009 är 

siffran 46 %. 

Under 2008 kunde man genom projektet få 3 % av 

deltagarna till insatser på Arbetsförmedlingens jobboch 

utvecklingsgaranti. För 2009 är siffran 14 %. 

Socialkontoret anvisar försörjningsstödstagare till 

Jobbtorget som i sin tur väljer den mest lämpade utföraren 

för personen. Tänk om-projektet är en av utförarna 

och 87 personer har deltagit i projektet under 2009. 

Under 2009 har man lyckats få ut 10 personer i egenförsörjning. 

Socialkontoret har deltagit aktivt i arbetet i beredningsgruppen 

för Samordningsförbundet och medverkat i 

alla de projekt som har startats genom förbundet. 

Insatsernas huvudsyfte är att rusta personer på olika 

sätt för vidare avancemang i samhällets stöd- och insatskedja 

i syfte att få så många som möjligt självförsörjande 

främst genom arbete eller studier. 

I slutet på 2009 startades planering av två projekt som 

socialkontoret bedömer kunna ge stor hjälp i klientarbetet 

framöver. Det ena projektet ”Steget” kommer att 

erbjuda arbetsprövningsplatser och hjälp med bedömning 

av arbetsförmåga. Det andra projektet ”Funktionsbedömningar” 

kommer att ge hjälp att bedöma 

medicinska utlåtanden, ge svar på aktivitetsnivå och 

därmed ge förbättrat underlag för att kunna bedöma 

och planera för fortsatta insatser tillsammans med 

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 


Nämndernas VB 2009

230 

Jämförelser med andra kommuner 

Under tredje kvartalet 2009 i jämförelse med samma period med 2008 steg kostnaderna för ekonomiskt bistånd 

med 19 % i riket enligt SCB:s statistik för kategorin utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. 

För Linköpings del hamnade siffran på 8 % ökning och för våra jämförelsekommuner Västerås 16 %, Norrköping 

20 %, Helsingborg 20 %, Borås 28 % och Örebro 36 %. 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa 

Borås 8 218 7 830 9 201 8 722 8 750 10 172 9 697 8 349 8 886 9 019 8 625 10 022 107 491 

Helsingborg 13 719 13 873 17 081 15 977 14 850 16 362 16 733 14 411 16 045 14 963 16 034 17 870 187 918 

Linköping 15 216 14 602 16 185 15 929 14 436 15 797 17 210 14 544 14 979 15 400 14 624 16 963 185 885 

Norrköping 16 566 15 487 18 887 17 353 15 878 17 170 20 445 16 488 17 971 19 176 17 603 20 815 213 839 

Västerås 16 600 16 765 18 961 17 870 16 902 17 130 17 968 15 670 16 868 17 239 17 684 19 232 208 889 

Örebro 13 295 11 941 17 330 15 035 12 201 16 701 17 791 12 914 15 982 15 387 14 272 15 215 178 064 

Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd var 2009 i genomsnitt 1 998 st/månad, medan det år 2008 var 

motsvarande 1 899 st/månad. Ökningen utgör således 99 hushåll, vilket motsvarar 5,2 %. 


Nämndernas VB 2009

231 

EKONOMISKT BISTÅND, ANTAL BIDRAGSHUSHÅLL MED UTBETALNING 2009 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Snitt/mån 

Borås 1 230 1 255 1 333 1 374 1 356 1 458 1 438 1 293 1 343 1 371 1 351 1 574 1 365 

Helsingborg 1 772 1 830 2 062 2 023 1 988 2 057 2 100 1 956 2 075 2 011 2 074 2 207 2 013 

Linköping 1 919 1 899 2 010 2 001 1 959 2 036 2 152 1 949 1 956 1 989 1 955 2 155 1 998 

Norrköping 2 331 2 202 2 456 2 407 2 285 2 425 2 635 2 315 2 429 2 594 2 499 2 805 2 449 

Västerås 2 207 2 194 2 368 2 364 2 293 2 278 2 325 2 198 2 246 2 310 2 336 2 493 2 301 

Örebro 1 967 1 829 2 222 2 209 1 947 2 296 2 371 2 001 2 215 2 215 2 170 2 264 2 142 

Snittkostnaden per hushåll och månad var år 2009 7 225 kronor/månad, medan motsvarande kostnad år 2008 var 

7 055 kronor/månad. Kostnadsökningen per hushåll och månad har då varit 167 kronor, eller 2,4 %. 

Ökningen av snittkostnaden för ekonomiskt bistånd per hushåll och månad år 2009 jämfört med år 2008 är i 

Linköping och våra nätverkskommuner följande; Borås 7,9 %, Helsingborg 1,8 %, Linköping 2,4 %, Norrköping 

1,5 %, Västerås 5,2 % och Örebro 4,4 %. 

Kostnadsökningen totalt brutto för ekonomiskt bistånd räknat i procent år 2009 jämfört med år 2008 är följande i 

samma kommuner; Borås 29,3 %, Helsingborg 24,1 %, Linköping 8,5 %, Norrköping 13,7 %, Västerås 15,4 % 

och Örebro 15,9 %. 

Ökningen av antalet hushåll i snitt i % från 2008-2009 

Kommun 2008 2009 Differens i procent 

Borås 1 177 1 365 188 16,0% 

Helsingborg 1 651 2 013 362 21,9% 

Linköping 2 019 2 144 125 6,2% 

Norrköping 2 185 2 449 264 12,1% 

Västerås 2 098 2 301 203 9,7% 

Örebro 1 937 2 142 205 10,6% 

I jämförelse med jämförelsekommunerna har Linköping klarat sig bäst vad gäller kostnadsutvecklingen. I jämförelse 

med rikets utveckling har man även där klarat sig bra. Linköping är den enda av jämförelsekommunerna som 

hamnar i gruppen med 27 kommuner som har haft mindre än 10 %:ig ökning av kostnaderna för ekonomiskt bistånd. 


Nämndernas VB 2009

232 

Framtid 

Den långsiktiga inriktningen för socialkontorets arbete som påbörjades under 2009 kommer att vara rättesnöret 

även för 2010 års arbete. En viktig del i de positiva resultaten för 2009 är den att personalresurserna har haft en 

rimlig dimensionering i förhållande till ärendemängden. Förutom resurser för klientarbete måste det även finnas 

resurser för uppföljning och samarbete med andra viktiga aktörer i samhället. 

Under 2010 kommer arbetet att intensifieras med att följa de processer som sker inom området arbetslivsinriktad 

rehabilitering. För socialkontorets del är det viktigt att få reda på vilka insatser som erbjuds av andra aktörer i 

samhället och, hur de direktiv som respektive myndighet får omsätts i praktisk verksamhet i form av prioriteringar 

och förhållningssätt. Förutom arbetet med långtidsarbetslösa är det viktigt att rikta in sig på att arbeta med personer 

som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga av olika grader och av olika orsaker. Socialkontoret kommer att på olika 

fronter försöka påverka för att få till stånd relevanta insatser för målgruppen och kommer även att effektivisera och 

förtydliga egna interna rutiner, riktlinjer och förhållningssätt vad gäller arbetet med målgruppen. 

Socialkontoret kommer att fortsätta att arbeta med målsättningen med att minska bidragstiden och minska andelen 

långtidsberoende klienter från 39,8 % år 2009 till 32 % under 2010. Bidragsbrottsarbetet har från januari 2010 fått 

stabil bas genom omvandling av en socialsekreterartjänst till specialinriktningen och det förväntas ge tydliga signaler 

om ökade möjligheter att upptäcka och minska möjligheter till fusk. 

Socialkontoret kommer under 2010 att vara ägare för ett av Samordningsförbundet finansierat projekt med namnet 

”Funktionsbedömningar”. Syftet är att få möjlighet att kunna planera för arbetslivsinriktad rehabilitering även för 

de individer som inte har rätt till sjukpenning och som därmed inte heller har varit berättigade till sådana insatser 

från varken Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. 

Från december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att ta sig an ansvaret för nyanlända flyktingar. Detta arbete och 

det parallellt pågående arbetet på Jobbtorget av de redan nyanlända flyktingarna kommer vara viktigt att vara med 

och försöka påverka i så stor utsträckning som möjligt för att försöka minska antalet flyktingar som kommer att 

behöva söka ek. bistånd efter sin introduktionstid. I och med att antalet flyktingärenden har ökat på socialkontoret 

under 2009 kommer detta att vara viktigt område att fördjupa sig i för att hitta relevanta strategier som gör att 

dessa personer kan snabbare kunna komma ut i egen försörjning. 

Under 2010 kommer det att bli viktigt att följa hur Arbetsförmedlingen kommer att arbeta med och ta sitt ansvar 

för de utförsäkrade personerna från Försäkringskassan. Under 2010 kommer antalet personer att öka från cirka 100 

personer i jobb - och utvecklingsgarantins fas 3 till prognostiserade cirka 1 000 personer. Det finns en överenskommelse 

mellan Jobbtorget och socialkontoret om att de personer som har enbart försörjningsstöd för sin försörjning 

ska få placering till ”varaktig samhällsnyttig sysselsättning under max 2 år” med Jobbtorgets försorg och stöd 

och hjälp under tiden för att försöka få personen att hitta egenförsörjning innan tiden i jobboch utvecklingsgarantin 

tar slut. 



2009 

Förändring 

2008-2009 

% 


Ekonomiskt bistånd 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Totalt antal aktuella 

hushåll i snitt/månad 2 861 2 900 39 2 721 3 400 5% 

Varav med utbetalning i 

snitt/månad 1 998 2 150 152 2 067 1 893 -3% 

Varav nya i snitt/månad 208 210 2 210 196 -1% 

Utbetalt kr/hushåll i 

snitt/månad 7 225 7 200 -25 7 072 6 883 2% 

Antal avslag i 

snitt/månad 478 300 -178 396 240 21% 

Kostnad per invånare 

inkl. flyktingar 1 380 1 590 210 1 589 1 250 -13% 

Antal flyktinghushåll i 

snitt/månad, intro ers. 738 585 -153 585 431 26% 


Nämndernas VB 2009

233 

BOGRUPPEN 


Effektmål 

Antalet andrahandskontrakt ska 

vara högst 300 st. 

Boende i akutboende ska ej vara 

längre än tre månader. 


Målet är uppfyllt. Antalet andrahandskontrakt är nu 289 

Målet ej uppfyllt. Det finns en målgrupp med odefinierade problem 

av psykisk karaktär som tenderar att bli kvar länge i akutboende. 

Personerna är svåra att utreda, medverkar inte till boendestöd 

och ibland inte heller till att söka ekonomiskt bistånd. 

Hösten 2008 startades ett tvåårigt projekt som Råd och Stöd 

driver i samverkan med socialkontoret. Två personer arbetar som 

kontaktpersoner för ensamstående som bor i akutboende, med 

uppdraget att hjälpa dem att komma vidare till eget kontrakt, 

behandling eller stödboende. Verksamheten/arbetsmetoden har 

visat sig mycket framgångsrik. Omsättningen på Stallgården har 

ökat, men trycket är fortsatt högt. De som inte kommer ut i andra 

boendeformer har svår och komplicerad problematik som kräver 

omfattande insatser. 

Grön 

Röd 

Socialnämnden ansvarar för att tillgodose behovet av akutboende. Omsorgsnämnden ansvarar för att stödboendeformer 

finns att tillgå. I december 2009 hade socialkontoret, 289 andrahandskontrakt. För att kunna tillgodose 

behovet av boende för bostadslösa personer har socialkontoret dessutom ett antal akutboenden. 

• Stallgårdens akutboende för ensamstående utan missbruksproblem, 

(29 st 1-rumslägenheter) 

• Akutboende för familjer med barn (9 st lägenheter) 

• Akutboende för ungdomar (3 st 1-rumslägenheter) 

• Boende Glyttinge camping 5 stugor 

Myndighetsuppdraget innebär att utreda den enskildes behov av insatser och bedöma rätten till akutboende 

och/eller andrahandskontrakt. 

Boendegruppen arbetar med ansökningar om boende, anmälningar om misskötsamhet, avhysningsärenden, fullmaktsskrivning 

gällande hyresbetalningar, beställningar av stöd i boendet samt uppföljningar av fattade beslut och 

enskildas övertagande av kontrakt. 


Nämndernas VB 2009

234 


Beskrivning 

Att tillgodose behov av akutboende och boende med 

andrahandskontrakt för de som är berättigade till denna 

form av bistånd. 

Att samverka med andra verksamheter för att i möjligaste 

mån undvika vräkningar av barnfamiljer, med 

fokus på barnens bästa (barnperspektivet). 

Att alla som på grund av hyresskuld, störningar eller 

andra orsaker riskerar att förlora sitt förstahandskontrakt 

skall erbjudas kontakt på socialkontoret. Syftet 

med detta är att undvika vräkning. 

Att minska underskottet mellan intäkter och kostnader 

gällande hyror. 

Avveckling av blockförhyrningar. 

Uppföljning 

Vi har under året i hög grad kunnat tillgodose behov av 

såväl akutboende som andrahandskontrakt. Vi har dock 

tvingats hitta andra lösningar för två romska barnfamiljer 

som fått bo i lägenheter på privat vandrarhem under 

lång tid. Vi hade vid årsskiftet en kö till andrahandskontrakt 

som består av 13 personer. Antalet andrahandskontrakt 

har sjunkit och är nu nere på en nivå på 

289 andrahandskontrakt. 

Socialkontoret och omsorgskontoret har under året 

träffats regelbundet för att analysera behovet av flera 

olika typer av boendeformer med kopplade stödinsatser. 

Studiebesök har även gjorts ibland annat Norrköping. 

För samtliga typer av ärenden där enskilda eller familjer 

riskerar vräkning, finns fungerande rutiner. Alla 

hyresgäster som riskerar att avhysas och som saknar 

handläggare på socialkontoret kontaktas per brev. Avhysning 

av barnfamiljer följs upp med hembesök. Boendegruppen 

har en önskan om att kunna arbeta mer 

med förebyggande insatser i ett tidigare skede. Detta 

arbete behöver utformas i samverkan med flera olika 

aktörer, t.ex. fastighetsägare, ekonomihandläggare och 

ekonomisk rådgivare. 

Vissa som idag har andrahandskontrakt betalar inte sin 

hyra. Problematiken i dessa hushåll är varierande t.ex. 

missbruk och/eller olika typer av funktionshinder, 

huvudsakligen psykiska och neuropsykiatriska. Merparten 

är ensamhushåll. Under 2008 upprättade socialkontoret 

rutiner för att följa kommunens direktiv för 

indrivning av obetalda fordringar och detta arbete har 

fortgått under 2009. Intäkterna på avskrivna fordringar 

ökat som ett resultat av detta arbete. Socialkontoret 

säger numera upp hyreskontrakt till följd av obetalda 

hyror. Dessa har vid behov erbjudits akutboende. En 

tydligare markering och konsekvens för den enskilde 

krävs när avbetalningsplaner inte fullföljs. Denna åtgärd 

kräver att socialkontoret har fler enklare boendealternativ. 

Det påbörjade arbetet med förändrat arbetssätt, nya 

rutiner och riktlinjer fortsätter. Samordning av kompetenser 

inom socialkontoret kring personer med sammansatt 

problematik, teckna fullmakter, förmå hyresvärdarna 

att överta förstahandskontrakt, minimera 

tomgångskostnader, återkräva kostnader avseende 

reparationer. Boendegruppen arbetar aktivt med månatlig 

uppföljning av hyresinbetalningarna och gör i enstaka 

fall avbetalningsplaner på obetalda hyror. 

Bogruppen har under 2009 fortsatt sitt arbete med att 

avveckla blockförhyrningar. Två blockförhyrningar 

(Götgatan och Rundelsgatan) med totalt 22 lägenheter 

har sagts upp. Kontraktet avseende ”Lilla Villan ” är 

uppsagt och uppsägningstiden har löpt ut. 


Nämndernas VB 2009

235 

Framtid 

Ett mål är att under år 2010 minska andrahandskontrakten ytterligare till 225 st. 

Boendekonsulenten kommer att prioritera arbetet med att få fastighetsägare att låta hyresgäster som bott utan anmärkningar 

minst arton månader få överta kontraktet. 

Fortsätta ställa krav på individen att på egen hand söka bostad och redovisa sina ansträngningar, innan deras ärende 

aktiveras hos boendegruppen, vilket förhoppningsvis medför fortsatt minskat inflöde. 

En inventering har visat att mer än hälften av andrahandskontrakten är 18 månader eller äldre, och att cirka hälften 

av dessa hyresgäster har känd missbruksoch/eller psykisk problematik. Resurser metoder och tidsplaner för att 

arbeta med detta behöver tillskapas. 

Socialkontoret deltar under 2010 i arbetet med upphandling av öppenvårdsinsatser samt upphandling av HVB för 

vuxna. I det arbetet presenteras behovet av fler alternativa stödboendeformer samt ett mer varierat boendestöd. Nya 

målgrupper som behöver särskilda lösningar och stödinsatser är missbrukare i underhållsbehandling, unga vuxna 

som varit i socialtjänstens ”hägn” under uppväxten. Även romska barnfamiljer och andra barnfamiljer med särskilda 

behov. Dessa barnfamiljer behöver ofta en massiv insats med särskild kompetens, och stödbehovet finns på alla 

plan, skola, boende, arbete/sysselsättning, socialt samspel med omgivningen samt samhällslivet i stort, m.m. 

En fortsatt avveckling av blockförhyrningar planeras. 

Ett arbete har påbörjats tillsammans med kommunjuristen och lokalstrategen för en övergång till hyresgarantier 

istället för andrahandskontrakt. En förutsättning för att det ska kunna genomföras är att garantier om boendestöd 

finns och kan utlovas till fastighetsägarna vid uppkomst av problem. Idag är det svårt att erhålla boendestöd i den 

omfattning och med den inriktning som krävs. Frågan kommer att lyftas i kommande upphandlingsarbete av öppenvårdsinsatser 

men även under vårens budgetdagar. 

Avtalet avseende Glyttinge camping och de fem stugor som socialkontoret hyr där löper ut i juni 2010. Ställningstagande 

behöver göras under våren om avtalet ska sägas upp. Den målgrupp som idag bor där är inne i ett aktivt 

missbruk och är ej motiverade att gå in i behandling eller flytta till något stödboende. De har ett omfattande stödbehov 

men vill inte ta emot stöd. Problematiken kring denna målgrupp behöver lyftas på flera olika nivåer med 

målsättning att hitta en bra lösning främst för den enskilde men även ur ett ekonomiskt perspektiv. 



2009 

Förändring 

2008-2009 

% 


Bogruppen 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Antal andrahandskontrakt 

289 300 11 301 311 -4% 

Personer i kö 13 46 33 44 58 -70% 


Nämndernas VB 2009

236 

FAMILJEHEM 


Effektmål 

Rekrytera 50 nya familjehem 

varje år. 

Att erbjuda årligen återkommande 

utbildningsserier för familjehemmen. 




Grön 

Grön 

Verksamheten arbetar bland annat med rekryteringsstöd och administration av familjehem, kontaktfamiljer och 

kontaktpersoner. I gruppen finns två familjehemskonsulenter som har ett speciellt uppdrag när det gäller att rekrytera 

nya familjehem samt vid behov stötta familjehemmen dygnet runt. Antalet familjehemsplacerade barn och 

ungdomar var under 2009 i snitt 197 stycken per månad varav cirka 16 stycken är organisationsfamiljer. Antalet 

akutplacerade barn och ungdomar i jourhem var 21 stycken (14 stycken år 2008) i snitt per månad. 

Placeringsgruppen har under 2009 haft en besvärlig situation där målet har varit att rekrytera 50 familjehem. Visserligen 

har gruppen överträffat målet och lyckats med 64 nyrekryteringar, men behovet har varit större. Det har 

lett till att barn varit placerade alltför långa tider i jourhem i avvaktan på ett ”permanent” familjhem. Kontakter har 

etablerats med Norrköping, som har samma problem, för att försöka finna samverkansvinster istället för konkurrens. 


Beskrivning 

Nya metoder och öppenvårdsinsatser för att minska 

placeringar i såväl familjehem som på institution har 

under året varit i fokus i många sammanhang. Under 

början av året startade den kommunala utföraren 

Råd och Stöd en ny metod för att arbeta med 

barn/ungdomar och deras familjer; IHF (intensiv 

hemmabaserad familjeterapi). Insatsen kan endast 

erhållas via biståndsbeslut och har hittills uppvisat 

goda resultat. Denna verksamhet har tillkommit för att 

reducera antalet familjehemsplaceringar. 

Uppföljning 

De olika öppenvårdsinsatsernas effekt utvärderas av 

respektive utförare och/eller beställarmyndigheten. 

Framtid 

I förra årets verksamhetsberättelse fanns oro över hur världsekonomin skulle komma att påverka socialkontorets 

verksamhet och då även familjehemsbehoven. Vi kan nu se att en viss ökning skett, men vår bedömning är att den 

inte blir lika stor 2010 som under 2009, utan stannar vid en volymökning runt 4 %. Kostnadsökningen skulle i så 

fall bli cirka 7 % i relation till utfallet 2009 (arvode och omkostnader ökar enligt kommunförbundets rekommendationer 

med drygt 3 %). 

Fortsatt intensivt rekryteringsarbete är nödvändigt för att kunna erbjuda utsatta barn bra familjehemsalternativ. Det 

är dessutom viktigt att ha tillgång till flera familjealternativ för att så bra som möjligt matcha barn och familjer för 

att kunna uppnå goda resultat. Antalet barn som under senare år nödsakats till att omplaceras har varit alltför 

många, till men för alla inblandade parter, men självklart främst för barnen själva. Att ha fler familjehemsalternativ 

leder också till kortare placeringstider hos jourfamiljer. Behovet av familjehem kommer sannolikt att vara större 

framöver. Idag kan vi se hur trycket ökat kraftigt på främst jourplaceringar på grund av brist på familjehem. Det 

kan också, vilket redan skett, resultera i att fler dyra organisationsfamiljer kan bli aktuella som placeringsalternativ 

om socialkontoret inte klarar att rekrytera tillräckligt med familjehem. 


Nämndernas VB 2009

237 

När det gäller ensamkommande flyktingbarn så kommer även en del av dem vara i behov av familjehem, men den 

kostnaden täcks av Migrationsverket. Kvarstår gör dock rekryteringsarbetet och arbetet med att arvodera och utbilda/stötta 

familjehemmen. Därutöver behöver dessa barn och deras familjehem ofta särskilda stödinsatser. Helt 

säkert är att behovet av stöd för denna grupp kommer att öka de närmaste åren. 



Familjehem 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 % 

Rekrytering per år av 

Familjehem & Kontaktfamiljer 95 89 97 7% 

Kontaktpersoner 26 68 76 -62% 


Nämndernas VB 2009

238 

UTREDNINGSPLACERINGAR 

Utredningsplaceringar är en del av verksamheten under individ- och familjeomsorgsavdelningen. Socialkontoret 

har tagit över det ekonomiska ansvaret från omsorgsnämnden för de barn, ungdomar samt föräldrar och barn som 

är i behov av utredningsplacering utanför hemmet. Utöver externa placeringar så har socialkontoret två tjänster 

som gör mer ingående utredningar i hemmiljö. Utredningen kan även kompletteras med extern psykologutredning. 

Syftet med dessa resurser är att minska behovet av externa för förälder/barn-utredningsplaceringar för förälder/barn 

som har en hög kostnad. Placeringar sker idag endast där det finns ett skyddsbehov för barnet och där 

socialkontoret inte kan säkerställa skyddsaspekten i hemmiljön. Antalet placeringar och vårddygn har under de 

senaste åren minskat och då särskilt under 2009 då endast fyra familjer har varit aktuella. 


Beskrivning 

Sträva efter att undvika kostsamma externa institutionsplaceringar. 

Uppföljning 

Utredningsteamets arbete kommer att fortgå som idag 

med stöd från extern psykolog för att göra psykologutredning 

på hemmaplan för att så långt som möjligt 

undvika dyra externa institutionsplaceringar rörande 

förälder/barn. Då vi har lyckats att reducera kostnaderna 

för detta, så har det möjliggjort en omfördelning av 

medel till familjehemskontot, samt att med medel från 

detta konto finansiera 25 % psykologtjänst till Barn 

och ungdomsnämndens korttidskola under 2008. Under 

2009 gjordes ytterligare besparing på detta konto, vilket 

lett till att ett underskott uppstått, trots färre placeringar. 



Utredningsplaceringar 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 % 

Vårddygn, utredningshem 328 533 432 -38% 


Nämndernas VB 2009

239 

INDIVID OCH FAMILJEOMSORG 


Effektmål 


Individ och familjeomsorg: 

Lagstadgade krav för utredningar 

rörande barn och ungdomar. 

Familjerättens mål beträffande 

utredningar rörande vårdnad, 

boende och umgänge till Tingsrätten 

ska klaras inom föreskriven 

tid. 

Familjerättens mål beträffande 

faderskapsutredningar, adoptionsutredningar 

samt väntetider 

för samarbetssamtal. 

Överväganden och prövningar 

rörande familjehemsplacerade 

barn, liksom för överväganden 

av vårdnadsöverflyttningar har 

väsentligt förbättrats sedan 2007. 

Genomförandeplaner är ett nytt 

lagkrav som kom år 2008 och 

innebär att alla placerade barn 

ska ha en genomförandeplan. 

Målet är uppfyllt. Vad beträffar barnavårdsutredningar så har 

barngrupp haft stort fokus på utredningsarbetet, samt att resurser 

har tillförts under 2009. Detta har resulterat i en väsentlig förbättring 

och målet nåddes med knapp marginal under senare delen av 

2009. 


Målen är inte uppfyllda med anledning av personalneddragning 

under år 2009. Ambitionen är att målet åter ska nås under 2010. 

För överväganden och prövningar uppfylls de tidsmässiga minimikraven 

enligt lagstiftningen, minst ett besök var sjätte månad. 

Under de senaste två åren har prövning av vårdnadsöverflyttning 

skett i alla de ärenden där prövning ska ske. 

Genomförandeplaner har varit och är ett prioriterat område. Målet 

har i princip uppfyllts under 2009. 

Grön 

Grön 

Röd 

Grön 

Grön 

Individ- och familjeomsorgen (IFO) är sedan år 2007 organiserad i två avdelningar. En barnoch familjeavdelning 

där barngruppen, placerings och uppföljningsgruppen och familjerättsgruppen ingår, samt en ungdoms- och vuxengrupp 

där ungdomsgruppen, vuxengruppen, IFO-mottagningen, sociala jouren och bogruppen ingår. Till avdelningarna 

hör även resurssamordnare samt familjehemskonsulenter. Individ- och familjeomsorgen omfattar barnoch 

ungdomsvård, vuxenvård, placering och uppföljning, familjerätt samt ekonomiskt bistånd. 

Verksamheten riktar sig till enskilda och familjer och svarar för handläggning av inkomna ansökningar, anmälningar 

och yttranden. Behov utreds och handläggarna motiverar för olika typer av insatser. Efter att ha fattat beslut, 

förmedlar och beställer socialkontoret insatser av kommunala och/eller privata utförare. Socialkontoret har 

därefter skyldigheten att följa upp de insatser som beviljats. Verksamhetens målsättning är att genom kompetent 

personal, tydlig information och god tillgänglighet ge allmänheten en rättssäker och praktiskt meningsfull myndighetsutövning. 

Verksamheten är starkt lagreglerad genom främst socialtjänstlagen (SoL), FN:s barnkonvention, lagen om vård av 

unga (LVU), lagen om vård av missbrukare (LVM) och delar av föräldrabalken (FB). Individ- och familjeomsorgen 

har även betydande ansvar enligt annan lagstiftning som exempelvis lag om unga lagöverträdare (LUL). Socialnämnden 

har i egenskap av myndighetsnämnd vårdansvar för den enskilde och är därmed en självklar auktoritet i 

frågor som rör rättstillämpningen. 

Uppfyllelse av mål, resultat och effekter 

Under 2009 inkom totalt 3 605 anmälningar till socialkontoret. Av dessa var 1 288 anmälningar rörande vuxna och 

2 317 rörande barnoch ungdomar. Detta har i snitt varit 300 anmälningar per månad. De som i störst utsträckning 

gör anmälningar om att barn och ungdomar är i behov av åtgärder från socialtjänsten är främst polis, skola/barnomsorg 

samt BUP. Av de inkomna barnoch ungdomsanmälningarna så inleddes utredning i 27 procent av fallen. 

Resterande anmälningar blev endast föremål för en kortare förhandsbedömning. En ambition från socialkontoret är 

att vara väldigt strikt och professionell i bedömningen vid öppning av utredning. I första hand skall barn och 


Nämndernas VB 2009

240 

familjer informeras och erbjudas stöd och hjälp via service men självklart finns en risk att för få utredningar öppnas. 

Ett annat förhållningssätt skulle innebära en radikal förändring i arbetsmängd. 

Sedan flera år tillbaka har Länsstyrelsen gett Socialnämnden allvarlig kritik för att ej uppfylla lagens krav på utredningstider 

gällande barn som far illa. Socialkontoret har sedan januari 2007 varje månad till socialnämnden 

redovisat den faktiska situationen avseende utredningstider m.m. Angående lagens krav på fyra månaders handläggningstid 

i barnavårdsärenden, så har socialkontoret under 2008/2009 mer än halverat antalet pågående utredningar 

och även dem som pågått längre tid än fyra månader. Bekymren med långa utredningstider har koncentrerats 

till barnoch familjegruppen. Skälen till att utredningstiderna har varit långa på barngruppen är att hänföra till 

bland annat hög arbetsbelastning i kombination med psykiskt påfrestande arbetsuppgifter samt en tidigare osedvanligt 

hög personalomsättning. Under år 2009 har arbetsgruppen erhållit resursförstärkning med tre årsarbetare, 

men arbetsbelastningen är ändå fortsatt hög. Det positiva är att personalomsättning och sjukfrånvaro har minskat 

radikalt och därför starkt bidragit till att effektiviteten blivit bättre. 

Målsättningen att minska antalet HVB-placeringar med 10 placeringar under 2009 kan delvis anses vara uppfyllt. I 

januari år 2009 var det 69 placeringar och i december år 2009 var det 58 placeringar. Placeringar på SiS institutioner 

tenderar att öka. Anledningen är att problematiken hos många ungdomar är så komplex att vård på institutioner 

med låsta avdelningar krävs. Antalet särskilda avtal har minskat radikalt från att i januari 2009 vara 20 stycken till 

att i december 2009 vara 9 stycken. 

Antalet vuxna som erhållit bistånd och placerats på HVB har minskat i förhållande till 2008. Ett av målen för 2009 

var att minska antalet LMV. Det målet är uppfyllt. I januari 2009 var 14 personer i LVM vård och i december 

2009 var den siffran 8. Av antalet nyplacerade var det som tidigare år fler män än kvinnor. De flesta placeringar 

som görs på HVB är på institutioner där generella avtal finns. 

Uppföljningsgruppen 

Uppföljningsgruppen har att handlägga och följa upp alla familjehemsplacerade barn, ca 200 barn. Se även effektmål. 

Det som tillkommit utan extra resurstilldelning är ensamkommande flyktingbarn. Denna grupp har gjort 

att hela arbetsgruppen just nu har stora problem att klara ut nuvarande arbetsuppgifter. Antalet ensamkommande 

flyktingbarn har successivt ökat under de senaste åren och vi har för närvarande cirka 35 aktuella ärenden. 

Familjerätten 

Familjerätten har under 2009 genomgått en stor förändring i den meningen att flera handläggare slutade samt att 

ny gruppchef tillträdde under hösten och i samband med detta så reducerades en tjänst med anledning av besparingar. 

Fokus har därför varit att bibehålla en så god kvalité i verksamheten som möjligt och att hålla de uppsatta 

målen. Under senare delen av året har detta inte varit möjligt fullt ut beträffande målen för väntetider på samarbetssamtal, 

adoptionsutredningar samt faderskapsutredningar. Arbetet med att genomföra utredningsuppdrag från 

Tingsrätten har varit det som haft högst prioritet och här är måluppfyllelsen god. En fortsatt prioriterad fråga inför 

2010 är översyn av rutiner och arbetssätt inom familjerätten. Översynsarbetet syftar till att med bibehållen kvalitet 

och rättsäkerhet i handläggningen, öka effektiviteten och måluppfyllelsen. 

Barnahus 

Linköpings kommun har tillsammans med övriga åtta kommuner i västra och centrala Östergötland under 2008 

fattat beslut om fortsatt finansiering av Barnahus under ytterligare fyra år framåt. Syftet med Barnahus är att i en 

trygg barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för övergrepp vara i centrum för utredningsprocessen. 

Detta är en samverkansverksamhet mellan kommunal socialtjänst, Landstinget, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten 

samt Rättsmedicin. Verksamheten löper på planenligt. 


Nämndernas VB 2009

241 


Beskrivning 

Barngruppen (0-12 år); 

Förkorta handläggningstiderna. 

Den enskilde ska erbjudas rätt stöd. 

Öka samverkan mellan skola och socialtjänst. 

Uppföljning 

Den högst prioriterade frågan under 2009 har varit att 

komma tillrätta med utredningsbalansen. Redan under 

2008 har detta varit i fokus och socialkontoret har gjort 

flera åtgärder för att komma tillrätta med alltför långa 

utredningstider rörande barn som far illa. Utredningstiderna 

redovisas månatligen till socialnämnden. 

Utredningstiderna har kortats och ligger idag på en 

acceptabel nivå. Det har varit ett långsiktigt och krävande 

arbeta på viss bekostnad av bristande uppföljningar 

av ärenden i öppenvård samt minimalt med 

aktivitet i samverkansfrågor m.m. Arbetssituationen är 

för närvarande bättre än tidigare år, men också oerhört 

skör beroende på resurser i förhållande till mängden 

inkommande arbetsuppgifter. Ett viktigt mål som ska 

prioriteras under 2010 är att ha en fortsatt låg personalomsättning 

för att utveckla kompetens, samt en självstädigare 

och effektivare handläggning. 

Arbetet med nätverkslag är en ny verksamhet där socialkontoret 

och flera utförare arbetar med att träffa barn, 

ungdomar och vuxna och deras nätverk i syfte att hitta 

rätt stöd till den enskilde. 

Gemensamt för både barn och ungdomsgrupperna har 

under 2009 varit att ytterligare arbeta för att öka samverkan 

mellan skolan och socialtjänsten. Ett utvecklingsprojekt 

som benämns ”Pilot Ryd” har utarbetats. 

Tanken med projektet är att skolan och socialtjänsten 

ska sitta samlokaliserade i bostadsområdet Ryd för att 

effektivisera samverkan. Det har inte fattats något 

beslut om start för projektet. 

Öka samverkan mellan BUP och socialtjänsten. 

En god samverkan som sker idag är den så kallade 

korttidsskolan som startade under 2009. Skolan är till 

för barn och ungdomar som av olika anledningar behöver 

lyftas ur sin vanliga skola. Socialkontoret finansierar 

25 % psykolog. Resultatet av korttidsskolans funktion 

har hittills visat sig mycket positiv. 

Detta har varit en annan gemensam stor samverkansfråga 

att hitta bra samverkansformer för. Gruppchef 

från socialkontoret och kurator från BUP har träffats 

regelbundet och gått igenom aktuella remisser och 

pågående ärenden. Även på ledningsnivå har regelbundna 

möten ägt rum där mer strategiska samverkansfrågor 

har behandlats. 

Implementering av BBIC (Barns behov i centrum). Detta har varit en högt prioriterad fråga under 2009. 

Linköping har under flera års tid arbetat med att implementera 

BBIC fullt ut, men först efter en tydlig 

prioritering och viljeinriktning från socialkontoret så 

har implementeringen lyckats och socialkontoret har 

sedan november 2009 BBIC-licens från Socialstyrelsen. 

Sammantaget betyder BBIC en högre kvalitet i 

arbetet som rör barn och ungdomar. 


Nämndernas VB 2009

242 

Beskrivning 

Ungdomsgruppen (13-20 år); 

Minska antalet HVB placeringar genom att hitta öppenvårdsalternativ 

på hemmaplan, samt hemtagning 

och avslutning av långa institutionsplaceringar. 

Skapa metoder för att arbeta effektivt tillsammans med 

polisen avseende ungdomar som begår brott första 

gången. 

Vuxengruppen (20 år ->) 

Implementering av de nya nationella riktlinjerna inom 

missbruksvården. 

Socialsekreterare på vuxengruppen arbetar bland annat 

med att göra ASI intervjuer i nya ärenden och har även 

gått utbildning i MI (motiverande intervju). 

Minska antalet LVM placeringar genom att hitta öppenvårdsalternativ. 

Utveckling av samverkan med Bedömningsteamet. 

Uppföljning 

Arbetet med de prioriterade aktiviteterna har pågått på 

flera olika nivåer. Ungdomsgruppen har utarbetat en 

tydlig arbetsprocess i sitt arbete där även utförare ingår 

i processen som innehåller bland annat matchning av 

insatser, tidsperspektiv, hållpunkter, samt utslussningsplanering. 

Omsorgskontoret har uppmärksammats på 

behoven av fler öppenvårdsalternativ. 

Under hösten tillskapades KBÖ. I anslutning till Kristinebergsgatans 

ungdoms boende finns sedan hösten - 

09 ett övergångsboende med fyra platser. Platserna är 

tänkta att användas som ett mellansteg till ungdomar 

som tas hem från HVB:n. 

Polisen, socialkontoret och den kommunala utföraren 

Råd och Stöd påbörjade under hösten 2009 ett arbete 

tillsammans rörande ungdomar som begår brott för 

första gången. Den nya metoden att arbeta med den 

målgruppen har sin upprinnelse i det så kallade åtta 

punkts-programmet för att minska ungdomsbrottsligheten. 

Metoden innebär att den unge samt föräldrar kallas 

till Råd och Stöd där en förhandsbedömning görs utifrån 

inkommen anmälan. Samtalet sker ihop med 

polisen 48 timmar efter det att brotts begåtts. 

Riksdagens beslut om möjligheten för nämnden att utse 

”särskilt kvalificerad kontaktperson” för unga personer 

har gällt sedan 1 januari 2007. Socialkontoret har under 

året större och större svårigheter att rekrytera dessa 

kontaktpersoner. Med anledning av detta påbörjades 

under december 2009 ett arbete med att utveckla en ny 

form av ”särskilt kvalificerad kontaktperson ” som ska 

arbeta nära ihop med polisen och vara kontaktskapande 

och motiverande. 

Vuxengruppen har deltagit i en föreläsningsserie. 

Studiebesök har gjorts på Södermalm. 

På gruppträffar har gruppen arbetat med fallbeskrivningar. 

Fortsatt arbete med ASI och MI. 

Precis som med ungdomsfrågorna så har arbetet med 

de prioriterade vuxenfrågorna skett på olika nivåer. 

Behovet av nya öppenvårdsalternativ har bland annat 

lyfts fram till omsorgskontoret. Vuxengruppens målgrupp 

där missbruk är den dominerande problematiken, 

har ofta behov av ett stabilt boende för att kunna genomgå 

och ta emot behandling. Vuxengruppen och 

Bogruppen har därför påbörjat ett närmare samarbete 

och kommer att samlokaliseras under 2010. 

Regelbundna träffar 1-2 ggr/halvår i syfte att förbättra 

samverkansformerna bland annat för att minska risken 

att någon person ska ”falla mellan stolarna” och inte få 

behövlig vård. 


Nämndernas VB 2009

243 

Framtid 

Det ekonomiska läget med lågkonjunktur som landet befunnit sig i de senaste åren har fått effekter av olika slag på 

de målgrupper som socialkontoret möter. Bra och effektiv samverkan mellan olika myndigheter, inte minst kommun 

och landsting kommer att spela en allt större roll för att möta dessa målgruppers behov av stöd och hjälp. 

Ungdomsarbetslösheten har ökat markant och vi ser i ofta en kombination av arbetslöshet, missbruk och kriminalitet. 

Socialkontorets samverkan med polisen behöver därför utökas och nya metoder för samverkan behöver utvecklas. 

De insatser som socialtjänsten beviljar för att stödja och hjälpa barn, ungdomar och vuxna måste utvärderas på 

ett mer strukturerat sätt. Kvalitetsuppföljnings arbete och forskning kommer att få en allt större och nödvändig 

betydelse i framtiden. Socialkontoret kommer därför under 2010 att ingå i ett forskningsprojekt tillsammans med 

andra kommuner i Östergötland där insatser till barn och ungdomar kommer att utvärderas. 

Under år 2010 kommer en upphandling av öppenvård insatser för barn, ungdom och vuxna samt HVB för vuxna 

att göras tillsammans med omsorgskontoret. Kravet på att minska placeringskostnaderna avseende såväl ungdomar 

som vuxna kommer att ställa ännu större krav på bra öppenvårdsalternativ på hemmaplan. Vi kan se en viss oro 

över att de öppenvårdsalternativ som idag finns inte fullt ut täcker de behov som kommuninvånarna har. 

Ett annat sätt att försöka få kortare placeringar är att arbeta med MTFC-familjehem. Det är en arbetsmetod utvecklad 

i USA, Multi treatment foster care, vilket kortfattat innebär en högintensiv behandling i ett familjehem för 

barnet/ungdomen med målsättning att den unge skall hem mycket fortare och att föräldrarna parallellt ska få 

vård/stöd för att klara av barnet bättre i hemmet. Det är visserligen en betydligt dyrare lösning än en traditionell 

familjehemsplacering men forskning visar att resultatet är mycket bra och att det över tid blir billigare. Denna vård 

kan även vara ett alternativ till HVB-placering. 

Ensamkommande flyktingbarn (oftast barn mellan 15-18 år) är en grupp där det finns beslut på att Linköping skall 

ha ett mottagande med 8 platser. Det kommer att innebära ca 20-25 barn per år, vilket leder till att det inom en snar 

framtid är ca 60-80 barn aktuella. Den arbetsgrupp som kommer att ta ansvar för dessa barn är uppföljningsgruppen. 

I den handling som ligger till grund för beslutet framkommer att det innebär en mängd arbete för socialkontoret 

och som beräknas motsvara tre socialsekreterare. Socialkontoret förväntas erhålla nödvändiga resurser. 

Ungdomsgruppen har under året uppmärksammat en ökning av 

• Allt flera multiproblemfamiljer t.ex. romska familjer. 

• Ungdomar med grövre narkotikaproblem som är svåra att få kontakt med har ökat. 

• Yngre ungdomar som blir aktuella för kriminalitet. 

• Yngre ungdomar med så svår problematik att enbart institution finns som alternativ för att bryta den negativa 

utvecklingen. 

Vuxengruppen har uppmärksammat en ny målgrupp i form av de som söker underhållsbehandling för opiatmissbruk. 

Opiatmissbruket har ökat under det sista året vilket säkert kommer att visa sig i narkotikainventeringen som 

görs nu i januari. 


Nämndernas VB 2009

244 



Individ och familjeomsorg 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 

% 

Inkommande anmälningar rörande 

barn/ungdom/vuxna per månad 300 302 260 -1% 

Inkommande ansökningar per månad 18 57 66 -68% 

Avslutade utredningar per månad 59 66 60 -11% 

Beslut, yttrande om körkort 189 152 54 24% 

Verksamhetsmått Placeringar 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 

% 

HVB placeringar ungdom per månad 58 61 53 -5% 

HVB placeringar vuxna per månad 41 38 40 8% 

Familjehem per månad 197 192 195 3% 

Kontaktfamiljer per månad 141 137 137 3% 

Kontaktpersoner per månad 109 116 113 -6% 

Öppenvårdsinsatser per månad 318 245 223 30% 

Rekrytering per år av 

Familjehem & Kontaktfamiljer 95 89 97 7% 

Kontaktpersoner 26 68 76 -62% 

Verksamhetsmått Sociala jouren 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 

% 

Insatser per månad 354 323 290 10% 

Verksamhetsmått Familjerätt 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 

% 

Antal ärenden VBU per år 89 63 106 41% 

Antal samarbetssamtal per år 250 306 243 -18% 

Antal faderskap per år 886 886 834 0% 

Antal medgivande per år 18 26 19 -31% 


Nämndernas VB 2009

245 

ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE 


Effektmål 

Alla som kontaktar enheten för 

äldre och funktionshindrade ska 

få en kontakt samma dag. 

Alla som ansöker om bistånd 

eller service ska erhålla ett personligt 

samtal inom högst tio 

dagar. 

Handläggning och beslut ska 

tidsmässigt alltid fattas i enlighet 

med gällande lagstiftning. 




Handläggningstiderna är fortfarande för långa. Den nya gruppchefens 

roll är att leda och fördela arbetet, samt att tillsammans 

med arbetsgruppen effektivisera en självständigare handläggning. 

Målet förväntas kunna uppnås 2010 om personalstaten 

utökas enligt begäran till kommunstyrelsen med 2,0 årsarbetare. 

Grön 

Grön 

Röd 

Avdelningen för äldre och funktionshindrade har under 2009 varit organiserade i specialiserade grupper. En äldregrupp 

som handlägger ärenden för personer över 65 år och en yngregrupp som handlägger ärenden för personer 

under 65 år. Inom äldregruppen finns ytterligare specialisering, äldrelotsar, som är fyra personer, fem handläggare 

finns på universitetssjukhuset och sköter alla vårdplaneringar samt utför informationsinsatser på sjukhuset för 

personer som är inlagda på avdelningar eller besöker akutmottagningen. Debiteringsgruppen arbetar med avgifter 

inom äldre och handikappomsorgen. Biståndsbedömare/LSS-handläggare handlägger ärenden enligt gällande 

lagstiftning, kommunalt reglemente, fastlagda mål och rutiner. Handläggaren utreder behov, fattar beslut och ansvarar 

för att beslutet verkställs genom beställning till utförarna. 

På avdelningen finns cirka 4 700 pågående ärenden. I snitt inkommer 400 nya ansökningar varje månad och 381 

beslut fattas. Det största inflödet är inom äldreomsorgen. På debiteringsgruppen fattas ca 470 beslut varje månad. 

Avdelningen har under en längre tid haft problem med att ärenden ej kunnat handläggas enligt förvaltningslagens 

krav. Statistiken visar att ansökningarna ökat med 372 stycken under 2009 jämfört med 2008. 

Kön till de olika boende och avlösningformerna har under året varit lång men ändå legat på samma nivå i stort sett 

hela året. De flesta beslut har dock kunnat verkställas inom tre månader. Det är flera i kön som erbjudits ett eller 

flera boendealternativ men tackat nej. I oktober öppnade Linköpings kommun 36 nya ålderdomshemsplatser i 

Ullstämma, vilket fått en positiv effekt på kön till den boendeformen. 

I mottagningen har tillgängligheten ökat jämfört med tidigare. Under våren infördes en ny telefonlösning TeleQ 

som inneburit ytterligare förbättrad service för den enskilde med färre tappade samtal som följd. På mottagningen 

inkom under 2009 totalt 7 818 samtal. 

Kvalitetsarbete har genomförts internt kring de mål och kvalitetssystem som finns inom socialkontoret, främst 

med fokus på att förankra och förverkliga de övergripande målen. Målen om bemötande och information mäts 

genom en brukarenkät. 

Både i LSS-gruppen och för personer under 65 år har ärendenas komplexitet ökat, förutom funktionsnedsättningen 

så förekommer svår social problematik, missbruk och kriminalitet. Fler personer diagnostiseras med neuropsykiatriska 

diagnoser såsom ADHD och Aspergers syndrom. Detta leder till fler ansökningar. LSS-gruppen har noterat 

att det inkommer ansökningar från personer som inte tidigare varit kända och i dessa ärenden krävs en mer omfattade 

utredning och längre handläggningstider. 

Det senaste halvåret har SoL-gruppen i snitt haft 35 ärenden i kö och LSS-gruppen 75 stycken. De som har väntat 

längst på att få en handläggare tilldelat sig, kan ha fått vänta cirka 7 månader. Oftast handlar det om kontaktperson 

eller boende. Akuta ärenden prioriteras dock alltid och handläggs omgående. Det har även varit ett stort inflöde på 

begäran om personlig assistans. Här blir det en hel del avslag, då den sökande inte alltid uppfyller kriterierna eller 


Nämndernas VB 2009

246 

absolut vill ha en anhörig som ska utföra insatsen. Överklagansförfarande tar handläggningstid i anspråk. Det har 

också skett en ökning sedan Försäkringskassan ändrat sina riktlinjer och personer fått avslag på tidigare beviljad 

LASS. 

Den 1 juli 2006 gjordes ändring i Socialtjänstlagen angående särskild avgift vid icke verkställda beslut enligt SoL. 

Kommunen kan av Länsrätten tilldömas vite vid icke verkställt beslut efter ansökan från Länsstyrelsen. Varje 

kvartal redovisas icke verkställda beslut till Länsstyrelsen som är äldre än tre månader. 

Linköpings kommun hade fram till den 30 juni 2009 dömts att betala särskild avgift i 20 ärenden, varav 4 gäller 

växelvård och 13 kontaktperson och 3 kontaktfamilj till en sammanlagd summa av 423 500 kronor. 

Under tredje kvartalet 2009 har en dom meddelats från länsrätten gällande särskild avgift i ett icke verkställt beslut 

om kontaktperson. Den totala summan som Linköpings kommun betalat i särskild avgift till staten är fram till den 

30 september 2009 är 433 500 kronor. 


Beskrivning 

Fokus på måluppföljning. 

Ökad samverkan mellan kommun och landsting för att 

kunna möta alla framtida behov. 

Fortsatt arbete med att kvalitetssäkra avgiftshanteringen. 

Minska handläggningstiderna. 

Eget val i vårdbostad. 

Fördjupad kvalitetsuppföljning på individnivå. 

Permanentad äldrelotsfunktion. 

Uppföljning 

Under året har fokus varit på förbättringar i arbetet för 

att kunna nå målen, ej så mycket på mätning av måluppfyllnad. 

Samplangrupp med Landstinget på chefsnivå träffas 

regelbundet. Gruppchefer och handläggare har regelbundna 

möten med Landstinget, psykiatrin, barnoch 

ungdomshabiliteringen och LSS Råd och stöd. 

Avgiftshanteringen behöver regelbundet kontrolleras 

och kvalitetssäkras, så arbetet fortsätter löpande. Enligt 

internkontrollplanen ska 50 stickprov göras årligen. En 

felsökning görs och kontroll sker av boservicetimmar i 

Sofia Omfale. Gruppen jobbar också med information 

genom användarmöten med Sofia Omfale-användarna. 

Handläggningstiderna är fortfarande för långa. Den nya 

gruppchefens roll är att leda och fördela arbetet, samt 

att tillsammans med arbetsgruppen effektivisera en 

självständigare handläggning. Handläggningstiderna 

ska kunna minskas under år 2010 om personalstaten 

utökas enligt begäran till kommunstyrelsen med 2,0 

årsarbetare. 

När eget val i vårdbostad införs, så kommer avdelningen 

vara delaktig i arbetet. 

Kvalitetsuppföljning görs tillsammans med omsorgskontoret. 

En person arbetar 50 % med detta på avdelningen. 

Äldrelotsarna ska ha kontakt med 1500 personer som 

under året fyller 80 år samt åldersgruppen 85 år t.o.m. 

87 år, och som idag inte har någon kontakt med äldreomsorgen. 

De skall finnas tillgängliga på telefon alla 

vardagar för frågor och synpunkter på äldreomsorgen. 

Äldrelotsarna ska etablera samarbete med aktuella 

samarbetspartners för att vara uppdaterade och kunna 

svara på frågor och sprida samlad information till äldre. 

Projekt äldrelots ska finnas som en del i utvecklingsarbetet 

för att förbättra kommunikationen med kommunens 

invånare. 


Nämndernas VB 2009

247 

Beskrivning 

Minska externa placeringar. 

Följa upp omorganisationen på US genom statistik och 

nyckeltal, fortsatt samverkan och utveckling omkring 

samordnad vårdplanering. 

Uppföljning 

Internkontroll har gjorts på externa placeringar av 

nämndernas representanter och tio av de som placerats 

internt önskar flytta hem till hemkommunen. För att 

kunna ta emot dessa personer krävs dock planering och 

förberedelser tillsammans med omsorgskontoret. 

Från 1 september infördes ett utökat vårdplaneringsteam 

på US, där verksamheten kommer att följas med 

hjälp av statistik och nyckeltal. 



Äldre & funktionshindrade 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 

% 

Inkommande ansökningar/anmälningar 

per månad 400 325 -75 300 300 33% 

Påbörjade utredningar per 

månad 350 240 -110 200 200 75% 

Antal beslut per månad 381 300 -81 230 230 66% 


Debiteringsgruppen 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändring 

2008-2009 

% 

Antal beslut per månad 550 225 -325 200 - 175% 


Nämndernas VB 2009

248 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Socialnämnd och gemensamma funktioner 

Kostnader -8 581 -9 585 1 004 -5 476 56,7% 

Intäkter 1 626 2 000 -374 1 186 37,1% 

Netto -6 955 -7 585 630 -4 290 62,1% 

Ekonomiskt bistånd 

Kostnader -253 491 -218 468 -35 023 -228 058 11,2% 

Intäkter 70 023 35 000 35 023 57 800 21,1% 

Netto -183 468 -183 468 0 -170 258 7,8% 

Bogruppen 

Kostnader -30 503 -31 076 573 -32 791 -7,0% 

Intäkter 20 525 21 000 -475 21 910 -6,3% 

Netto -9 978 -10 076 98 -10 881 -8,3% 

Familjehem 

Kostnader -58 493 -49 444 -9 049 -49 304 18,6% 

Intäkter 9 467 2 000 7 467 4 101 130,8% 

Netto -49 026 -47 444 -1 582 -45 203 8,5% 

Utredningsplaceringar 

Kostnader -7 637 -6 223 -1 414 -5 674 34,6% 

Intäkter 0 0 0 0 - 

Netto -7 637 -6 223 -1 414 -5 674 34,6% 

Barnahus 

Kostnader -493 -500 7 -505 -2,4% 

Intäkter 0 0 0 0 - 

Netto -493 -500 7 -505 -2,4% 

Summa kostnader -359 198 -315 296 -43 902 -321 808 11,6% 


Summa Netto -257 557 -255 296 -2 261 -236 811 8,8% 


Nämndernas VB 2009

249 


Socialnämndens budget för 2009 var 255 296 tkr. Bokslutet visar ett underskott på 2 261 tkr (0,9 % av nämndens 

budget). 

Sammanfattningsvis kan bokslutet, förklaras av följande: 

• Inom nämndens egen verksamhet och gemensamma funktioner redovisas ett överskott med 630 tkr. Det 

har funnits en återhållsamhet med nämndens utgifter. 

• För utredningsteamet redovisas ett underskott för år 2009 med 1 414 tkr. Orsaken är fler placeringar under 

året. Särskilt under sommaren och senare delen av 2009. 

• Familjehem redovisar ett underskott med 1 582 tkr. Kostnaden för framförallt jourhem har ökat markant 

under året, men även familjehem riktat till barn och unga. 

• För ekonomiskt bistånd fick socialnämnden under hösten ett tilläggsanslag om 12 mnkr. Budgeten var 

under hösten efter detta tillägg utökad till 186,6 mnkr. Vid bokslutet konstaterades att verksamheten visade 

ett överskott med cirka 3,2 mnkr jämfört med den utökade budgeten, eller ett nettoresultat på 

183,4 mnkr, varför dessa pengar återfördes till KS och budgetramen sänktes till 255,3 tkr för nämnden 

totalt. 

• Bogruppen visar ett resultat som är 98 tkr bättre än budget, trots reduceringar i budget under året p.g.a. 

besparingar. Orsaken till överskottet beror på att Bogruppen arbetat aktivt för att minska sina kostnader 

även detta år. 

• Budget för Barnahus var under 2008 500 tkr. Bokslutet visar på en kostnad för verksamheten under året 

med totalt 493 tkr. 

Verksamheterna individ och familjeomsorg, samt äldre och funktionshindrade redovisas hos omsorgsnämnden. 

Socialnämnden ersätts fullt ut för sina kostnader. 

I oktoberuppföljningen prognostiserades ett underskott med totalt 86 tkr för året. Budgeten var då 3,2 mnkr högre 

(pengar återförda till KS efter utjämning av det ekonomiska biståndet). Mot bakgrund av detta innebär nuvarande 

resultat med 2,3 mnkr en förbättring mot prognosen i oktober med totalt 1 mnkr. 

Bokslutets påverkan på ekonomin 2010 

Jämfört med år 2009 är budgetramen (i enlighet med flerårsbudget) reducerad 2010 med -2 000 tkr för ekonomiskt 

bistånd, -1 300 tkr för familjehem och med -500 tkr för Bogruppen. Dessa reduceringar, tillsammans med besparingskravet 

på -2 848 tkr som nämnden har på sin verksamhet nästa år, innebär en kraftig minskning av budgetramen. 

Detta är neddragningar som nämnden inte har en möjlighet att klara utifrån rådande belastning på sina verksamheter. 

Bedömningen är att det ekonomiska biståndet kommer att öka cirka 3,5 % nästa år jämfört med utfallet i 

år. Kostnaden för familjehem bedöms öka med cirka 7 % år 2010. Detta tillsammans med underskotten inom familjehem 

och utredningsplaceringar i bokslutet år 2009 gör att nämnden redan i början av år 2010 vet om att verksamheten 

inte kommer att kunna rymmas inom befintlig budget. 

Mot bakgrund av ovanstående begär socialkontoret att socialnämnden inte ska behöva föra med sig underskottet år 

2009 till år 2010. 


Nämndernas VB 2009

250

251 

MILJÖNÄMNDEN 


Miljönämnden är en renodlad myndighetsnämnd och arbetar inom ramen för sitt myndighetsarbete för att kommunens 

och riksdagens mål för miljö- och hälsoskydd skall uppnås. Varje år tar miljönämnden fram en verksamhetsplan 

där det inom varje område kortfattat beskrivs vilka arbetsuppgifter som ingår och vilka mål som 

finns uppställda. Här redovisas också de resurser som avdelats för respektive område. 

För att nå de av kommunen fastställda strategiska målen beslutade miljönämnden om följande effektmål inför 

verksamhetsåret 2009. 

Förutsättningar för utveckling och tillväxt 

Miljönämnden ska arbeta förebyggande och förutseende samt ge medborgarna och andra intressenter bra service 

med hög tillgänglighet. 

Under 2008 genomfördes en brukarenkät med bra resultat. Enkäten ska upprepas 2010 och visa på att ytterligare 

förbättringar uppnåtts. Detta effektmål kan därför inte bedömas. 

Kontorets hemsida och förvaltningens kundtjänst skall vidareutvecklas så att medborgarna får ännu bättre service 

och har hög tillgänglighet till information. 

Under 2009 har nya hemsidor för kontoret och förvaltningen lanserats. Miljönämnden har även utvecklat och 

förbättrat informationen samt de blanketter och tjänster som går att nå via webben. Under året har arbetet med 

införseln av ett antal e-tjänster påbörjats och i början av 2010 kommer resultatet av livsmedelstillsynen att kunna 

följas genom en karttjänst på webben. Detta effektmål har därför uppfyllts. 


Miljönämnden skall främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en 

god och hälsosam miljö. 

Därför ska miljönämndens tillsynsarbete prioriteras inom de områden där den gör största nytta ur ett långsiktigt 

klimat- och medborgareperspektiv och den uppsökande tillsynsverksamheten inom miljöskyddsområdet skall 

öka med 25 % jämfört med 2007. Under 2009 gjordes totalt 325 inspektioner vilket skall jämföras med 123 

inspektioner 2007. Effektmålet har uppfyllts med god marginal. 

Miljönämnden ska skydda människor från skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller 

andra oacceptabla hälsorisker. 

Därför ska tillsynsarbetet prioriteras inom de områden där den gör största nytta ur ett långsiktigt medborgareperspektiv. 

Tillsynsverksamheten ska minst komma upp i föregående års nivå. Under 2009 gjordes 240 inspektioner 

vilket ska jämföras med 117 inspektioner 2008. Effektmålet har uppfyllts med god marginal 

Miljönämnden ska skydda konsumenternas intresse av hälsosamma och säkra livsmedel. 

Miljönämnden skall prioritera tillsynsarbetet inom de områden där den gör största nytta ur ett långsiktigt medborgareperspektiv. 

Tillsynsverksamheten skall minst komma upp i föregående års nivå. Under 2009 gjordes 835 

inspektioner vilket ska jämföras med 833 inspektioner 2008. Effektmålet har uppfyllts. 

Nämnden gör därför den bedömningen att de uppsatta effektmålen för 2009 har uppnåtts. 

- Miljönämnden - 

Nämndernas VB 2009

252 


Miljönämnden prioriterar inkomna ärenden och klagomål för att hålla en så hög servicenivå som möjligt. Dessutom 

har den uppsökande tillsynsverksamheten ökat för att förbättra kontakten mellan verksamhetsutövare och 

nämnden. Det märks tydligt i de nyckeltal som nämnden följer år från år. 

Under 2009 infördes en ny riskbaserad taxa. Resultatet innebär att avgiftsfinansieringen förbättrats inom miljöoch 

hälsoskyddsområdet. Detta har tidigare gjorts inom livsmedelsområdet. På grund av den nya taxan redovisar 

också miljönämnden ett överskott för 2009. 

Överskottet kommer även att bestå under kommande år samtidigt som flera tillsynsobjekt tillkommer vilket 

kommer att öka intäkterna ytterligare. Totalt beräknas intäkterna för 2010 att öka med ca 1 400 tkr jämfört med 

budget, vilket också framgår av den internbudget som antagits för 2010. De ökade intäkterna beror också på ett 

ökat tillsynsansvar och måste därför följas upp med ökade arbetsinsatser. Nämnden förutsätter att miljö och 

samhällsbyggnadsförvaltningen får motsvarande resurser för att kunna bedriva den tillsyn som är lagreglerad. 


Nämndernas VB 2009

253 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 8 391 7 365 1 026 

Kostnader -1 255 -1 254 -1 



7 126 6 106 1 020 

Finansnetto -2 0 -2 


7 124 6 106 1 018 

Kommunbidrag -6 106 -6 106 0 








Miljönämnd -7 124 -6 106 1 018 

Summa -7 124 -6 106 1 018 


Utgifter Inkomster Nettoutgift Nettoutgift 

2009 2009 2009 2008 

Arkivskåp 48 48 

0 



Miljönämnden redovisar ett överskott på ca 1 mnkr som beror på den nya taxan för tillsyn som infördes vid årsskiftet. 


Nämndernas VB 2009

254 


MILJÖSKYDD 

Gruppen bedriver tillsyn på industrier och andra miljöfarliga verksamheter inom kommunen. Tillsynen bedrivs i 

syfte att minska utsläppen av föroreningar till mark, vatten och luft samt att säkerställa hanteringen av kemikalier 

och farligt avfall så att det sker på ett ur miljösynpunkt godtagbart sätt. 


Effektmål 


Miljönämnden skall främja en 

hållbar utveckling så att nuvarande 

och kommande generationer 

tillförsäkras en god och hälsosam 

miljö. 

Miljönämnden ska arbeta förebyggande 

och förutseende samt 

ge medborgarna och andra intressenter 

bra service med hög 

tillgänglighet. 

Därför ska miljönämndens tillsynsarbete prioriteras inom de 

områden där den gör största nytta ur ett långsiktigt klimat- och 

medborgareperspektiv och den uppsökande tillsynsverksamheten 

inom miljöskyddsområdet skall öka med 25 % jämfört med 

2007. Under 2009 gjordes totalt 325 inspektioner vilket skall 

jämföras med 123 inspektioner 2007. Effektmålet har uppfyllts 

med god marginal. 

Under 2008 genomfördes en brukarenkät med bra resultat. Enkäten 

ska upprepas 2010 och visa på att ytterligare förbättringar 

uppnåtts. Detta effektmål kan därför inte bedömas för 2009. 

Grön 

Gul 


Beskrivning 

Bevaka att PCB förekomst i fastigheter rapporteras till 

nämnden. 

Ta fram informationsblad som distribueras till verksamhetsutövare. 

Utöver ordinarie tillsyn besöka mindre företag inom 

vissa branscher. 

Genomföra ett tillsynsprojekt inom ett geografiskt 

avgränsat dagvattenområde. 

Genomföra ett tillsynsprojekt rörande kemikalier i 

detaljhandeln. 

Inventera och riskklassificera avslutade deponier. 

Uppföljning 

Information har lämnats och redovisningar har skickats 

in till nämnden. 

Ett informationsblad har skickats ut under året. 

De branscher som angetts i verksamhetsplanen har 

besökts. 

Totalt 83 verksamheter har besökts inom Torvinge 

industriområde. 

Tolv verksamheter har besökts för kontroll av märkning 

och klassificering. 

Totalt 19 deponier har inventerats och riskklassats 

enligt MIFO-metoden. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal ärenden 1 943 1 650 293 2 026 1 722 -4,1% 

Antal miljörapporter 87 60 27 72 75 20,8% 

Antal beslut 400 400 0 404 349 -1,0% 

Antal kontrollrapporter 352 400 -48 435 429 -19,1% 


Nämndernas VB 2009

255 

HÄLSOSKYDD 

Tillsynen syftar till att skydda människors hälsa mot olika störningar och hälsorisker i bostäder, skolor, förskolor, 

offentliga lokaler och olika hygieniska behandlingslokaler. Gruppen handlägger även avloppsärenden, yttrar sig 

över aktuella planer och bygglovsansökningar samt arbetar med bullerfrågor kring trafik och flygverksamhet. 


Effektmål 

Miljönämnden ska skydda människor 

från skadliga luftföroreningar, 

bullerstörningar, skadliga 

radonhalter eller andra oacceptabla 

hälsorisker. 







Därför ska tillsynsarbetet prioriteras inom de områden där den 

gör största nytta ur ett långsiktigt medborgareperspektiv. 

Tillsynsverksamheten ska minst komma upp i föregående års 

nivå. Under 2009 gjordes 240 inspektioner vilket ska jämföras 

med 117 inspektioner 2007. Effektmålet har uppfyllts med god 

marginal. 




Grön 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Inventera ett nytt område med avseende på avlopp. 

Genomföra ett tillsynsprojekt på solarier i kommunen. 

Bedriva tillsyn inom hygienområdet på förskolor. 

Avloppsinventering har utförts kring Svinstadsjön. 

Projektet har genomförts. 

Tillsynen har utförts. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal ärenden 1 328 1 000 328 1 362 1 100 -2,4% 

Antal beslut 380 300 80 580 313 -34,5% 

Antal avloppsbeslut 102 175 -73 82 153 24,4% 

Antal klagomål 163 70 93 168 83 -3,0% 

Antal polisremisser 279 300 -21 305 269 -8,5% 


Nämndernas VB 2009

256 

LIVSMEDEL 

Gruppen bedriver tillsyn inom livsmedelsområdet i kommunen. Syftet med tillsynen är att livsmedel som hanteras 

i butiker, på restauranger, kaféer, livsmedelsindustrier etc. ska vara av god hygienisk kvalitet. Dessutom kontrolleras 

redligheten i livsmedelshanteringen. Med redlighet menas exempelvis att märkning är korrekt så att konsumenten 

får rätt information. Tillsyn bedrivs även över dricksvattenverken. 


Effektmål 

Miljönämnden ska skydda konsumenternas 

intresse av hälsosamma 

och säkra livsmedel. 







Miljönämnden skall prioritera tillsynsarbetet inom de områden 

där den gör största nytta ur ett långsiktigt medborgareperspektiv. 

Tillsynsverksamheten skall minst komma upp i föregående års 

nivå. Under 2009 gjordes 835 inspektioner vilket ska jämföras 

med 833 inspektioner 2008. Effektmålet har uppfyllts. 




Grön 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Ta fram informationsblad som distribueras till samtliga 

livsmedelsföretag. 

Prioritera oanmälda inspektioner. 

Genomföra projekt beträffande redlighet. 

Vid två tillfällen under året har informationsblad skickats 

ut. 

Betydligt flera oanmälda inspektioner har gjorts under 

2009 jämfört med tidigare. 

Ett projekt rörande menyer och vad som sedan serveras 

samt ett projekt om märkning av förpackad frusen fisk, 

har genomförts. 



Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Antal beslut 684 300 384 548 414 24,8% 

Antal ärenden 811 850 -39 693 557 17,0% 

Antal klagomål 47 50 -3 69 42 -31,9% 


Nämndernas VB 2009

257 

Jämförelser med andra kommuner 

Följande jämförelsetal har hämtats från den sammanställning som gjorts av miljöcheferna från respektive kommun. 

Här redovisas miljönämndens alla tre huvudverksamheter tillsammans. Siffrorna kommer från boksluten för 

2008 då sammanställningen för 2009 ännu inte gjorts. Eftersom vi har olika organisationer bygger siffrorna på den 

del av verksamheten som rör myndighetsutövning. 

Linköping Eskilstuna Jönköping Karlstad Västerås Örebro 

Bruttokostnad 18 643 14 658 16 583 13 801 20 903 18 478 

Intäkter 7 661 5 606 6 941 4 271 8 874 8 199 

Nettokostnader 10 982 9 052 9 642 9 530 12 029 10 279 

Finansieringsgrad 

i % 41 38 42 31 42 44 

Nettokostnad 

per invånare 77 96 76 113 89 78 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Miljönämnd 

Kostnader -1 267 -1 259 -8 -1 168 8,5% 

Intäkter 8 391 7 365 1 026 7 830 7,2% 

Netto 7 124 6 106 1 018 6 662 6,9% 

Summa kostnader -1 267 -1 259 -8 -1 168 8,5% 


Summa Netto 7 124 6 106 1 018 6 662 6,9% 


Miljönämnden redovisar ett överskott på ca 1 mnkr som beror på den nya taxan för tillsyn som infördes vid årsskiftet. 


Nämndernas VB 2009

258

259 

BYGGNÄMNDEN 


Byggnämnden har under året satsat ytterligare på att öka kundfokus, skapa en bra kunddialog och ge god service 

till såväl allmänheten som till företag. Detta har varit möjligt genom omfördelning av personella resurser och 

genomförande av vissa organisationsförändringar för att förkorta handläggningstiderna för enkla ärenden. 

Åtgärder har även genomförts för att förbättra personalens tillgänglighet (nåbarhet) genom gruppnummer till 

bygglov via kundtjänstens tonvalssystem. Även servicekvalitén och rättssäkerheten har förbättrats genom riktade 

åtgärder avseende kompetensutveckling och egenkontroll. 

Förbättrad samverkan under året mellan miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens lantmäteri-, miljö- och 

stadsbyggnadkontor har lett till en effektivare ärendehantering. 

Det olovliga byggandet är fortfarande ett problem som upptar väsentliga resurser för att komma till rätta med, 

men genom konsekvent handläggning som resulterar i förelägganden mot berörda fastighetsägare kommer 

förhoppningsvis detta problem att minska på sikt. 

Byggnämnden har under året arbetet med följande effektmål: 

• Bygglovhanteringen ska ske på ett snabbt, rättssäkert och likvärdigt sätt. 

Effektmålet har i huvudsak uppfyllts men hanteringen är dock under ständig utveckling. 

Snabbheten har kontrollerats genom mätningar av handläggningstider i ärendehanteringssystemet. 

Rättssäkerheten har förbättrats bl.a. genom gruppmedarbetares motläsning av text samt kontroll av innehåll i 

beslutsskrivelser innan utskick. 

Likvärdigheten i har uppnåtts genom tillämpning av utarbetade riktlinjer som stöd för en enhetlig bedömning 

inom samma ärendetyp. 

• Handläggningstiden i 80 % av bygglovbeslut som fattas på delegation ska uppgå till högst 5 veckor. 

Effektmålet har inte riktigt uppfyllts eftersom resultatet blev 12 % sämre än fastställt mål. 

Dock har en förbättring med 3 % skett jämfört med 2008. 

Inkommande handlingar till bygglovsansökan är ofta både otydliga och ofullständiga, vilket gör att 

handläggarna måste begära in kompletteringar, som medfört att väntetiden orsakat fördröjd bygglovsprövning. 

Många ärenden kräver också remissbehandlig av olika slag, med ibland långa väntetider för handläggarna 

innan svar inkommit. 

För övrigt kan noteras att medelvärdet förbättrats med 1,1 veckor och medianvärdet förbättrats med 0,5 

veckor jämfört med 2008. 

• Åtgärdsbeslut i 80 % av bostadsanpassningsärenden ska uppgå till högst 4 veckor. 

Effektmålet har uppfyllts och även överträffats med 2 % jämfört med fastställt mål. 

De flesta ärendena har kort handläggningstid. Medianvärdet och medianvärdet ligger på ungefär samma nivå 

som 2008. Detta beror till största delen på att andelen okomplicerade ärenden är stor. 

• Sökande ska i 80 % av ärendena uppleva en god service med hög tillgänglighet och kompetens. 

Effektmålet har uppfyllts jämfört med fastställt mål. 

Resultat kan utläsas av den mindre kundenkät som utskickats i samband med bygglovsbesluten under året. 

Ca 90 % av de sökande svarade att de totalt sett är nöjda med handläggningen och ca 80 % av sökandena är 

dessutom nöjda med handläggningstiden i förhållande till ärendets art. 

• Nämnden ska ha god dialog med medborgarna och kontinuerligt hålla medborgarna informerade om 

nämndens beslut och verksamhet. 

Effektmålet har till viss del uppfyllts men dialogen är dock under ständig utveckling. 

Ny förbättrad hemsida har införts med en mer pedagogisk och tydligt struktur. Medborgardialogen upprätthålls 

kontinuerligt, både via samtal och bekräftelse via vanligt brev och e-post i samband med handläggning 

av inkomna ansökningar och via direkta förfrågningar av allmän karaktär. 

- Byggnämnden - 

Nämndernas VB 2009

260 


Reflektioner 

Byggnämndens verksamhet har under 2009 präglats av en viss avmattning och besparingsåtgärder beroende på 

global finanskris och lågkonjunktur inom byggsektorn. Linköpings kommun har trots detta drabbats betydligt 

lindrigare än många andra storleksmässigt jämförbara kommuner, bl.a. beroende på en positiv samhällsutveckling 

i en långsiktigt expansiv storstadsregion. 

Byggnämndens myndighetsutövning beträffande tillståndsgivning såsom bygglov och beviljade bostadsanpassningsbidrag 

har legat på ungefär samma respektive något högre nivå än föregående år, mätt i antal ansökningar. 

Antalet stora byggprojekt (främst flerbostadshus och småhusbebyggelse) har dock hamnat i tillfälligt viloläge i 

avvaktan på konjunkturuppgång och större framtidstro som leder till ökad efterfrågan. Detta har för byggnämndens 

del inneburit ca 5 % lägre intäkter i form av avgifter från bygglov och bygganmälan under året. 

Byggnämnden har normalt sammanträde regelmässigt 11 ggr/år. Under 2009 hölls endast 10 sammanträden 

eftersom augustisammanträdet inställdes av besparingsskäl. 

Under 2009 har totalt 239 ärenden av olika slag behandlats på sammanträdena. 

Analys 

Byggnämndens verksamhet har under året förbättrats vad gäller personalens tillgänglighet och handläggningstider 

för enkla ärenden. Man kan dock dra slutsatsen att när det gäller handläggning av komplexa bygglovsärenden 

måste ansökningshandlingarna bli mer kompletta och tydliga för att en förkortad handläggningstid inom denna 

kategori ska vara möjlig. Om den sökande inkommer med korrekta handlingar och följer de råd och anvisningar 

som byggnämndens tjänstemän ger finns förutsättningar att ett gott resultat uppnås. Denna faktor synes avgörande 

om ytterligare förbättringar ska kunna göras. Då kan för det mesta ett positivt beslut fattas som även är korrekt 

och rättssäkert. Förhoppningsvis kan en tidig dialog med sökanden klargöra vad som krävs och att den sökande 

dessutom ges möjlighet att genom självstudier via hemsidan få bättre kännedom om saken. 

En annan viktig faktor för att handläggningen av bygglov ska bli smidigare är att uppdatera gamla och otidsenliga 

detaljplaner gällande bostadsbebyggelse, och genom ändring av dessa planer slippa hamna i svåra bedömningssituationer 

som handlar om s.k. mindre avvikelse mot planens syfte. 

Många ärenden kräver också remissbehandlig av olika slag, med ibland långa väntetider för handläggarna innan 

svar inkommit. Detta är svårare att påverka, men genom kommunens övertagande av handläggning av strandskyddsdispenser 

enligt miljöbalken fr.o.m. 1 juli 2009, kan bygglovsärenden som berörs av detta klaras av på 

kortare tid. 

Antalet ärenden avseende bostadsanpassningsbidrag har under året varit 779 st, vilket är nytt rekord. De flesta 

ärendena har varit av okomplicerad art och andelen komplicerade åtgärder såsom hissinstallationer har alltså 

varit få. Detta är ur kostnadssynpunkt naturligtvis glädjande, men eftersom verksamheten är lagstyrd måste man 

vara beredd på att enstaka kostsamma åtgärdsbehov för den enskilde gör att kostnadsbilden snabbt kan ändras. 


Nämndernas VB 2009

261 

EKONOMI 




Intäkter 8 371 8 950 -579 

Kostnader -11 661 -13 382 1 721 




Byggnämnden 3 738 4 887 1 149 



-3 677 -4 819 1 142 



-3 738 -4 887 1 149 




Nämndens verksamhet* -241 0 -241 

Årets resultat 908 0 908 

*Kommunlantmäteriet 

Summa 3 738 4 887 1 149 


2009 2009 2009 2008 

0 



Intäkterna från bygglovsavgifter och avgifter för bygganmälan har p.g.a. lågkonjunktur inom byggsektorn utfallit 

579 tkr sämre än budget. 

Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag har trots rekordstort antal ärenden utfallit 1 221 tkr bättre än budget, 

främst beroende på att andelen kostsamma ärenden varit lägre än förväntat. 

Även kostnaderna för utbildning, arvoden, IT-stöd, trycksaker, facklitteratur och konsultkostnader har genom besparingsåtgärder 

utfallit 500 tkr bättre än budget. 

Den största orsaken till det positiva totalresultatet är således att utbetalning av bostadsanpassningsbidrag blev betydligt 

lägre än väntat. 


Nämndernas VB 2009

262 

BYGGNÄMNDEN 


Effektmål 

Förutsättningar för utveckling och 

tillväxt 

Bygglovhanteringen ska ske på ett 

snabbt, rättssäkert och likvärdigt sätt. 

Utvärdering utförs av handläggningstider 

och attityder till servicekvalitet. 

Handläggningstiden i 80 % av bygglovbeslut 

som fattas på delegation ska 

uppgå till högst 5 veckor. 

Bygglovsärendenas handläggningstid 

mäts 1 gång/tertial. 

Åtgärdsbeslut i 80 % av bostadsanpassningsärenden 

ska uppgå till högst 

4 veckor. 

Handläggningstiden för beslut om 

bostadsanpassningsåtgärder mäts 1 

gång/kvartal. 

Sökande ska i 80 % av ärendena uppleva 

en god service med hög tillgänglighet 

och kompetens. 

De sökandes nöjdhet med kommunens 

bygglovshantering utvärderas via en 

enkät minst en gång vart fjärde år. 

Nämnden ska ha god dialog med 

medborgarna och kontinuerligt hålla 

medborgarna informerade om nämndens 

beslut och verksamhet. 


Enligt bygglovskontorets nya kundenkät som utskickats i 

samband med bygglovsbeslut fr.o.m. juli-09 har 80 % av 

kunderna varit nöjda med handläggningstiden i förhållande 

till ärendets art. 

• Handläggningstiden i 68 % av delegationsärendena 

har uppgått till högst 5 veckor, d.v.s. 12 % 

sämre än fastställt mål. 

• Jämfört med helårsresultatet 2008 har dock värdet 

förbättrats med 3 %. 

Följande nyckeltal beskriver aktuellt utfall av handläggningstiderna 

mer detaljerat: 

• Medelvärde: 4,7 veckor 

(1,1 veckor lägre än 2008) 

Det förbättrade medelvärdet kan förklaras av att andelen 

ärenden med lång handläggningstid blivit färre. 

• Medianvärde: 2,9 veckor 

(0,5 veckor lägre än 2008) 

Det låga medianvärdet (mittvärdet i storleksordning) kan 

förklaras av en spridningsbild där huvuddelen av alla 

delegationsärenden är av mindre komplicerad karaktär, 

såsom småhus och mindre tillbyggnader samt komplementbyggnader 

av typ skärmtak, uterum samt garageoch 

förrådsbyggnader. 

• Handläggningstiden i 82 % av delegationsärendena 

har uppgått till högst 4 veckor, d.v.s. 2 % 

bättre än fastställt mål. 

Detta kan förklaras av en väl anpassad personalbemanning 

i förhållande till ärendetillströmningen, samt förhållandevis 

okomplicerade ärenden. Följande nyckeltal beskriver 

aktuellt utfall av handläggningstiderna mer detaljerat: 

• Medelvärde: 2,5 veckor 

• Medianvärde: 1,3 veckor 

Medianvärdet (mittvärdet i storleksordning) visar att de 

flesta ärendena har en mycket kort handläggningstid. 

Enligt bygglovskontorets nya mindre kundenkät som 

utskickats i samband med bygglovsbeslut fr.o.m. juli-09, 

har 90 % av de kunder som erhållit beslut om bygglov 

svarat att de totalt sett är nöjda med handläggningen. 

Ny förbättrad hemsida har införts. Medborgardialogen 

upprätthålls kontinuerligt, både via samtal och e-post i 

samband med handläggning av inkomna ansökningar och 

via direkta förfrågningar av allmän karaktär. 

Hemsidan ska under 2010 kompletteras med hjälpprogrammet 

Bygglovsguiden.se, vilket gör det möjligt för 

medborgarna att själva söka detaljinformation via nätet. 

Grön 

Gul 

Grön 

Grön 

Gul 


Nämndernas VB 2009

263 


Beskrivning 

Enkla bygglovsärenden hanteras i en särskild personalgrupp. 

Ökad fokusering på rådgivning och service. 

Arbeta efter fastställda riktlinjer för att undvika fel. 

Uppföljning 

Aktiviteten har bidragit till en tydlig prioritering av 

enkla ärenden, vilket bidrar till förkortade handläggningstider, 

med bibehållen rättsäkerhet och likvärdighet 

inom denna ärendekategori. 

Aktiviteten har bidragit till att personalens tillgänglighet 

har förbättrats genom gruppnummer via kundtjänst 

och tonval till bygglovsrådgivning. 

Sakkunniga svar kan oftast lämnas direkt till kund. 

Aktiviteten har förbättrat bygglovsprövningen genom 

användning av ett gemensamt framtaget policydokument 

för interna tolkningar och riktlinjer. Detta har 

bidragit till att felkällor minimerats och besluten blivit 

rättssäkrare. 


Antal delegationsärenden Bokslut Budget Budget- Bokslut Bokslut Förändr. 

2009 2009 avvikelse 2008 2007 2008-2009 

2009 % 

Bygglovärenden 

Delegationsbeslut 1 448 1 400 48 1 397 1 454 3,7% 

Bygginsp.ärenden 

Delegationsbeslut 2016 2 200 -184 2 080 2 257 -3,7% 

Bostadsanp.ärenden 

Beslut 779 750 29 735 694 6,0% 

Övrigt bostadsstöd 

Energirådgivning 324 500 -176 400 505 -19,0% 

Radonbidrag 82 40 42 104 44 -21,2% 

Antal nämndbeslut Bokslut Budget Budget- Bokslut Bokslut Förändr. 

2009 2009 avvikelse 2008 2007 2008-2009 

2009 % 

Förhandsbesked - bygglov 9 25 -16 21 32 -57,1% 

Lovärenden 51 60 -9 69 65 -26,1% 

Strandskyddsdispenser 8 10 -2 8 9 0,0% 

Påföljd o ingripande 59 30 29 34 19 73,5% 

Obl. Vent.kontroll 0 25 -25 55 17 -100,0% 

Bostadsanpassning 8 10 -2 9 8 -11,1% 

Lantmäteriärenden 6 8 -2 6 8 0,0% 

Övriga ärenden 98 125 -27 142 156 -31,0% 


Nämndernas VB 2009

264 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Byggnämnd 

Kostnader -12 109 -13 837 1 728 -12 437 -2,6% 

Intäkter 8 371 8 950 -579 9 157 -8,6% 

Netto -3 738 -4 887 1 149 -3 280 14,0% 

Summa kostnader -12 109 -13 837 1 728 -12 437 -2,6% 

Summa intäkter 8 371 8 950 -579 9 157 -8,6% 

Summa Netto -3 738 -4 887 1 149 -3 280 14,0% 


Nämndernas VB 2009

265 

KOMMUNLANTMÄTERIET 


Kommunlantmäteriet är en uppdragsfinansierad verksamhet i kommunen som utgör stöd i den kommunala organisationens 

processer (60 %) och utför externa uppdrag åt företag och medborgare (40 %). Kommunstyrelsen och Byggnämnden 

beställer årligen verksamhet från Kommunlantmäteriet. 

Effektmål Kommunlantmäteriet arbetar med under åren 2009-2010: 

• Utföra fastighetsbildning med hög service, effektiv handläggning och hög rättssäkerhet. 

Effektmålet anses uppnått. 

Under 2009 har Lantmäterimyndigheten infört ett nytt ärendehanteringssystem. Det nya ärendesystemet har 

bland annat inbyggd processhantering och kvalitetskontroller samt funktion för redovisning av ärendestatus 

till kunden vilket ökar effektiviteten i handläggningen, rättsäkerheten och servicen till kund. 

170 fastighetsbildningsärenden har genomförts under året och i samband med avslutandet av varje ärende 

har en kundenkät skickats ut. Kundenkäten är en webbenkät, som även används av majoriteten av övriga 

kommunala lantmäterimyndigheter samt statliga Lantmäteriet. Resultatet sammanställs årsvis centralt av 

statliga Lantmäteriet, 2009 års resultat är ännu inte klart. Resultatet från 2008 års enkäter visar en stor 

nöjdhet över lantmäterimyndighetens service och professionalitet. 

• Minska handläggningstiderna för fastighetsbildningsärenden, med målet att vara 10 % under genomsnitthandläggningstiden 

i jämförelse med övriga lantmäterimyndigheter. 

Effektmålet är ej uppfyllt, men bedömningen är att effektmålet kommer att nås. 

Införandet av nytt handläggningssystem för fastighetsbildningen har stört handläggningen under år 2009, 

till följd att handläggningstiderna ökat jämfört med året innan (detta var en känd konsekvens för år 2009). 

Inför år 2010 är systemet i full drift och handläggarna har trimmats in handläggning av det nya systemet. 

Lantmäterimyndigheten har under senare delen av 2009 infört en särskild snabbhantering av enklare fastighetsbildningsärenden, 

för att uppnå satt effektmål. 

• Öka sin samverkan med andra organisationer, företrädesvis Norrköpings kommun, inom det tekniska 

lantmäteriområdet. 

Effektmålet är delvis uppfyllt, trenden är positiv. 

Samverkan med Norrköping och andra organisationer har ökat under år 2009. Linköping och Norrköpings 

GIS-verksamheter har tillsammans lämnat en offert på nytt GIS för nya Räddningsförbundet. Detta har inneburit 

att en gemensam databas där geografisk information från båda kommunerna möts har skapats. Linköping 

har tillsamman med Uppsala kommun varit drivande i att starta ett forum för svenska användare av 

det webbGIS-program som Linköping, Uppsala och många fler använder i Sverige. 

• Kommunlantmäteriet ska med hög service och på ett effektivt sätt tillhandahålla geografisk information 

och geografiska informationssystem utifrån de behov organisationen, medborgarna och näringslivet 

har. 

Om effektmålet uppfylls är ej känt. 

En webbenkät till kommunens förvaltningar och bolag kommer att skickas ut under februari 2010. 

• Utveckling av 10 geografiska e-tjänster i samarbete med kommunens verksamheter under perioden 

2009- 2010. 

Effektmålet är delvis uppfyllt, trenden bedöms positiv. 

Två geografiska e-tjänster har utvecklats under år 2009. Tillsammans med utbildningskontoret har en e- 

tjänst skapas för att hitta grundskolor, förskolor osv. via karta, och i kartan länkas till skolans hemsida. Åt 

Tekniska verken har en intern e-tjänst skapats som geografisk presenterar var sop- och slamtömning ska 

ske samt historik om tömningsmängder per objekt. 


Nämndernas VB 2009

266 


År 2009 har för verksamheterna på Kommunlantmäteriet inneburit stort förändringsarbete såväl för den tekniska och 

den juridiska lantmäteriverksamheten. Båda verksamhetsdelarna har under 2009, under pågående produktion av 

ärenden och uppdrag, infört nya IT-system för sina verksamheter. Detta har inneburit påfrestningar i handläggning 

och uppdrag, när ”barnsjukdomar” i de nya systemen upptäcks och måste avhjälpas. Trots detta har personalen visat 

upp en vilja att prestera och hitta pragmatiska lösningar för att komma framåt och i mål. Kommunlantmäteriet når 

nästan fram till ett nollresultat trots den mycket tuffa extrabelastning som att införa helt nya IT-system med tillhörande 

rutiner under pågående produktion. 

Under år 2010 kommer Kommunlantmäteriets verksamheter att skörda frukterna av det arbete som lagts ner. När det 

gäller användning av geografisk information, gäller det hela kommunkoncernen. 

Uppsatta effektmål bedöms klaras under budgetperioden 2009-2010. 


Nämndernas VB 2009

267 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 21 318 20 512 806 

Kostnader -21 209 -20 323 -886 


Verksamhetens 

nettokostnad -176 38 -214 

Finansnetto -65 -38 -27 




Kommunlantmäteriet 241 0 -241 


kommunbidrag -241 0 -241 

Kommunbidrag 0 





Summa 241 0 -241 



2009 2009 2009 2008 

Förrättningsarkiv, Trossen- 0 

anskaffning 510 510 

GPS-utrustning 500 500 

Summa investeringar 1 010 0 1 010 746 


Kommunlantmäteriets negativa resultat förväntas tas igen under 2010. 

Införandet av nytt handläggningssystem för fastighetsbildningsverksamheten minskade produktionen av ärenden 

med 800 tkr jämfört med budgeterat. Minskade personalkostnader för vakantsättning av tjänst samt ökade intäkter 

för andra verksamhetsområden kompenserar upp en del av de tappade intäkterna för fastighetsbildningen. 


Nämndernas VB 2009

268 

FASTIGHETSBILDNING 


Effektmål 


Lantmäterimyndigheten ska 

utföra fastighetsbildning med 

hög service, effektiv handläggning 

och hög rättssäkerhet. 

Uppföljning av kundnöjdheten 

utförs årligen genom kundenkäter. 

Handläggningstiderna för fastighetsbildningsärenden 

ska vara 

10 % under genomsnittet i jämförelse 

med övriga lantmäterimyndigheter. 

Uppföljning sker av medelhandläggningstiden 

för samtliga 

lantmäterimyndigheter, där Linköpings 

lantmäterimyndighets 

ska ha handläggningstider 10 % 

under medianvärdet. 


Nytt ärendesystem är under införande vilket kommer att betyda 

ökad effektivitet, högre kvalitet och ökad service för myndighetens 

kunder. 

Kundenkäten för år 2009 sammanställs för samtliga kommunala 

lantmäterimyndigheter av statliga Lantmäteriet. Redovisningen 

kommer lantmäterimyndigheten till den i februari 2010. 

2008 års kundenkät redovisade mycket god kritik till lantmäterimyndigheten 

när det gäller bemötande, kompetens och information 

om leveranstider och pris. 91 % av kunderna (74 svar) gav 

lantmäterimyndigheten betyg 5 eller mer på en tiogradig skala. 

Minst nöjd var kunderna med leveranstiden. 

Medianhandläggningstiden för fastighetsbildningsärenden var i 

Linköping 228 dagar under 2009 i jämförelse med 205 dagar år 

2008. Orsaken är parallellt med pågående verksamhet har ett 

nytt ärendehanteringssystem införts. Handläggningstiderna har 

lidit av tid för utbildning och intrimning av nya rutiner under 

året. 

Medelvärdet medianhandläggningstiden för de kommuner som 

Linköping jämförde sig med 2008 var 203 dagar. 10 % under 

genomsnittet innebar år 2008 184 dagar. 

Jämförande värden för 2009 finns ännu ej tillgängliga. Mycket 

tyder dock på att målet ej klarats. 

Grön 

Röd 


Beskrivning 

Uppföljning 

Nytt ärendehanteringssystem. 

Digitalisering av förrättningsarkivet. 

Lantmäterimyndigheten har under 2009 infört ett nytt 

ärendehanteringssystem parallellt med sin ärendehantering. 

Det nya ärendehanteringssystemet är samma 

system som statliga Lantmäteriet använder. 

Kommunens förrättningsarkiv skannades klart under 

2009. Nu finns samtliga akter att tillgå för kommunens 

verksamheter via programmet Arken (webbaserat). 


Nämndernas VB 2009

269 


2009 Jämförelse med kommuner år 2008 

Fastighetsbildning Linköping Linköping Huddinge Karlstad Nacka Norrköping Uppsala Västerås Örebro Sollentuna 

Kostnadstäckningsgrad 

för fastighetsbildning 82% 89% 101% 80% 91% 103% 74% 81% 103% 73% 

Kostnad för fastighetsbildning 

per ärende 

42 

23 726 24 591 26 514 24 824 250 18 710 36 907 34 299 21 762 18 627 

Leveranstid i dagar 

(median) 228 205 133 120 118 189 324 335 

Kommentar 

Kostnadstäckningsgraden visar att intäkterna inte täcker kostnaderna för åren 2008 och 2009. Taxan följer statliga 

Lantmäteriet och är höjd för år 2010. Lantmäterimyndighetens nya handläggningssystem kommer att effektivisera 

handläggningen, vilket förväntas positivt påverka nästa års resultat när det gäller såväl kostnadstäckning 

som leveranstider. 


Nämndernas VB 2009

270 

GEOGRAFISK INFORMATION 


Effektmål 

Ett företagsammare Linköping. 

Kommunlantmäteriet ska öka sin 

samverkan med andra organisationer, 

företrädesvis Norrköpings 

kommun, inom det tekniska 

lantmäteriområdet. 

Uppföljning sker av antalet samverkansområden 

och projekt. 


och tillväxt 

Kommunlantmäteriet ska med 

hög service och på ett effektivt 

sätt tillhandahålla geografisk 

information och geografiska 

informationssystem utifrån de 

behov organisationen, medborgarna 

och näringslivet har. 


Linköpings och Norrköpings verksamheter som tillhandahåller 

geografisk information och geografiska informationssystem har 

tillsammans utvecklar tillsammans geografiska tillämpningar för 

det nya Räddningsförbundet. 

Linköping och Norrköpings kommuner använder samma programsystem 

för lagring och spridning (webb m.m.) av geografisk 

information i sina kommuner. 

Kommunlantmäteriet har varit med och initierat en svensk användargrupp 

för det webbGIS-program Linköping med flera 

kommuner och organisationer använder. 

Enkätundersökning har inte skett under 2009, utan kommer att 

genomföras första kvartalet 2010. 

Grön 

Röd 

Uppföljning sker genom enkätundersökning. 

Utveckling av 10 geografiska e- 

tjänster i samarbete med kommunens 

verksamheter under 

perioden 2009- 2010. 

Uppföljning sker av genomförda 

projekt inom verksamheten under 

året. 

Ett stort antal geografiska e-tjänster har redovisats för kommunens 

förvaltningar. 

Två geografiska e-tjänster har utvecklats under 2009, redovisning 

av skolinformation på skolans hemsidor samt intern e-tjänst 

för Tekniska verkens verksamhet för slam- och soptömning. 

Gul 


Beskrivning 

Uppföljning 

Uppdateringen av LINGIS. Arbetet med nya LinGis har varit intensivt under 2009. 

Vissa svårigheter har påträffats vilket har medfört att 

projektet är några månader försenat. Resultatet från 

projektet kommer organisationen till del under första 



Nämndernas VB 2009

271 



Linköping Linköping Huddinge Karlstad Nacka Norrköping Uppsala Västerås Örebro Sollentuna 

Kostnad för GIS och 

kartrådgivning per antal 

kommuninvånare [kr] 1,0 1,1 2,3 7,3 3,5 1,2 0,9 4,9 0,0 8,4 

Kostnad för ajourhållning 

av geografisk information 

fördelat på antal kommuninvånare 

i kr 14,0 20,2 25,2 31,7 3,9 9,2 18,8 0,0 10,9 6,9 

Kostnad för stomnätsarbete 

fördelat på kommunyta 

[kr] 43,1 68,5 248,2 127,0 1 420,0 4 021,5 541,3 134,0 0,7 881,4 

Kostnad för externt inköp 

av data per antal kommuninvånare 

i kr 4,2 2,3 2,8 0,0 0,0 1,2 2,4 0,5 1,6 

Kostnad för systemförvaltning 

per antal kommuninvånare 

i kr 21,0 38,2 11,5 14,5 9,4 8,6 14,9 19,1 

Kostnad för GISsamordning 

per antal 

kommuninvånare i kr 1,6 2,1 4,9 0,0 3,2 2,3 7,7 1,4 0,2 0,9 

Kommentar 

Kostnaden för ajourhållning och systemförvaltning per kommuninvånare har minskat. Anledningen är att kommunen 

under 2008 genomföre en extra satsning inom dessa två verksamhetsområden under 2008. Skillnaden i 

kostnader för stomnätsarbete är stor mellan olika kommuner beroende på att två filosofier inom branschen finns, 

en som arbetar med underhåll av befintligt stomnät och en som beslutat att inte göra detta. Linköping underhåller 

endast utvalda delar av det befintliga stomnätet till förmån för etablering av temporära stompunkter med GPSteknik 

i projekten. 


Nämndernas VB 2009

272 

LANTMÄTERIUPPDRAG OCH TJÄNSTER 


Effektmål 


Kommunlantmäteriets ska med 

hög service och på ett effektivt sätt 

tillhandahålla stöd och kompetens 

inom det juridiska och det tekniska 

lantmäteriområdet utifrån de behov 

organisationen, kommunmedborgarna 

och näringslivet har. 


Kundenkäten ännu inte genomförd. 

Röd 

Uppföljning av kundnöjdheten 

utförs årligen genom kundenkäter. 

Övriga mål för god ekonomisk 

hushållning 

Kommunlantmäteriet ska effektivisera 

sin uppdragsverksamhet. 

Uppföljning och redovisning sker 

genom de årliga nyckeltal och 

verksamhetsmått samt kundenkäter 

från projekt LantmäterBench. 

Införandet av nytt geografiskt informationssystem kommer att 

innebära ökad tillgänglighet och enklare integrationer med andra 

informationsdatabaser och system i kommunen. Valet av öppna 

standarder och öppen källkodslösningar samt leverantörsbundna 

systemkomponenter främjar samverkan, enklare administration 

av information och funktion som på uppdrag skapas åt verksamheterna. 

Intern kompetensöverföring för minskad sårbarhet och 

ökad service effektiviserar också uppdragsverksamheten. 

Gul 


Beskrivning 

Aktivt stödja kommunkoncernens verksamheter med 

utveckling, utbildning och support kopplat till LinGis 

och geografisk information. 

Marknadsföra geografiska produkter och tjänster mot 

externa kunder. 

Uppföljning 

Har genomförts. Exempel är kartstöd åt utbildningskontoret 

när det gäller presentation av kommunens skolor, stöd 

för nya Räddningsförbundet samt det kommunövergripande 

projektet Linköping i 3D. 

Har ej genomförts strukturerat under 2009. 


Nämndernas VB 2009

273 



Linköping Linköping Huddinge Karlstad Nacka Norrköping Uppsala Västerås Örebro Sollentuna 

Kostnadstäckningsgrad för 

kart och GIS uppdrag 115% 67% 94% 20% 268% 32% 191% 150% 29% 45% 


mätningsuppdrag 66% 74% 70% 48% 100% 78% 92% 95% 100% 62% 


fastighetstekniska uppdrag 171% 113% 23% 2% 914% 111% 92% 78% 


grundkartor 46% 129% 78% 84% 103% 34% 111% 145% 306% 

Leveranstid grundkarta 42 34 23 21 18 8 30 15 0 


fastighetsägarförteckningar - 125% 264% 107% 92% 103% 54% 97% 


nybyggnadskartor 150% 183% 69% 98% 112% 55% 83% 108% 6% 

Kostnad för nybyggnadskartor 

per antal nybyggnadskarteärenden 

i kr 3760 3 291 7 300 10 361 8 547 3 918 7 782 3 857 11 111 

Leveranstid nybyggnadskartor 

13 11 34 14 36 14 22 28 


utstakning 116% 112% 120% 144% 63% 191% 105% 97% 


fastighetsplaner - 0% 607% 0% 60% 175% 

Kommentar 

Verksamheten Lantmäteriuppdrag och tjänster innefattar i huvudsak sju uppdragstyper inom Kommunlantmäteriet, 

nybyggnadskartor, utstakning, grundkartor, kart- och GIS-uppdrag, fastighetstekniska uppdrag, mätningsuppdrag 

och fastighetsplaner. Kostnadstäckningsgraden för Kommunlantmäteriets Lantmäteriuppdrag och tjänster 

har totalt sett förbättrats jämfört med 2008. Kostnadstäckningsgraden för mätningsuppdrag är fortfarande för 

låg och för nybyggnadskartor är den för hög. När det gäller grundkartan är taxan så konstruerad att kostnadstäckningsgraden 

helt beror på vilket kartmaterial som redan finns där kommunen startar en detaljplanering. Taxan 

kommer att ses över. Den nya lantmäteritaxan som antogs 2009 har förbättrat kostnadstäckningsgraden jämfört 

med tidigare år, men justeringar av taxan för att uppnå en kostnadstäckningsgrad som innebär självkostnad 

kommer att ske. Viss osäkerhet i tidsredovisningsmodell och tidredovisning som ligger till grund för verksamhetsmått 

och nyckeltal föreligger. Särskild utredning/belysning av detta kommer att innan prisjusteringar genomförs. 


Nämndernas VB 2009

274 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Kommunlantmäteriet 

Kostnader -21 559 -20 512 -1 047 -22 555 -4,4% 

Intäkter 21 318 20 512 806 22 552 -5,5% 

Netto -241 0 -241 -3 7 933,3% 

Summa kostnader -21 559 -20 512 -1 047 -22 555 -4,4% 

Summa intäkter 21 318 20 512 806 22 552 -5,5% 

Summa Netto -241 0 -241 -3 7 933,3% 


2009 år negativa resultat förväntas vända till ett nollresultat efter år 2010. Störningar på uppdragsverksamheten, 

och då framförallt fastighetsbildningsverksamheten som förorsakade 2009 år negativa resultat föreligger inte 

under 2010. 


Nämndernas VB 2009

275 

INTERN FINANSIERING OCH RESURSMEDEL 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 



Kostnader 0 -57 406 57 406 


Verksamhetens 

nettokostnad 0 -57 406 57 406 

Finansnetto 61 813 63 742 -1 929 




Intern finansiering -61 813 -63 742 -1 929 

Reserv för pris- och 

löneförändringar 0 52 968 52 968 

Resursmedel 0 4 438 4 438 

Summa -61 813 -6 336 55 477 


kommunbidrag 61 813 6 336 55 477 

Kommunbidrag -6 336 -6 336 0 



Intern finansiering och resursmedel redovisar ett överskott med 55 477 tkr. Överskottet är hänförligt till reserv 

för pris- och löneförändringar med 52 968 tkr och resursmedel med 4 438 tkr som inte har behövts tas i anspråk 

under året. Intern finansiering redovisar ett underskott och beror på lägre investeringsvolym än budgeterat i 

kommunen. 

- Intern finansiering och resursmedel - 

Nämndernas VB 2009

276 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

Intern finansiering 

Kostnader 0 0 0 0 0,0% 

Intäkter 61 813 63 742 -1 929 63 207 -2,2% 

Netto -61 813 -63 742 1 929 -63 207 -2,2% 

Reserv för pris- och 

löneförändringar 

Kostnader 0 52 968 -52 968 0 0,0% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 0 52 968 -52 968 0 0,0% 

Resursmedel 

Kostnader 0 4 438 -4 438 0 0,0% 

Intäkter 0 0 0 0 0,0% 

Netto 0 4 438 -4 438 0 0,0% 

Summa kostnader 0 57 406 -57 406 0 0,0% 

Summa intäkter 61 813 63 742 -1 929 63 207 -2,2% 

Summa Netto -61 813 -6 336 -55 477 -63 207 -2,2% 


Intern finansiering 

Kostnaden för ränta och avskrivningar bokförs som kostnad hos nämnderna och den samlade interna intäkten 

från räntan bokförs här under intern finansiering. Räntan för 2009 är sänkt till 4,5 % (2008 var den 5 %) vilket 

förklarar intäktsskillnaderna mellan åren. 

Resursmedel och reserv för pris- och löneförändringar 

Kommunen har fått sänkt PO-pålägg på grund av lägre avgift för avtalsförsäkringarna. En justering av nämndernas 

ramar för andra halvåret medförde att den budgeterade reserven för pris- och löneförändringar ökade med 

9 616 tkr. 

Under året har omsorgsnämnden erhållit 22 000 tkr i tilläggsanslag för att täcka befarat underskott och socialnämnden 

8 800 tkr för att täcka ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. 

- Intern finansiering och resursmedel - 

Nämndernas VB 2009

277 

PENSIONSENHETEN 


Pensionsintjänande före 1998 

Linköpings pensionsskuld avseende pensionsintjänande före 1997-12-31 uppgår per den sista december 2009 till 

2 527 mnkr, inklusive löneskatt. Det innebär att årets pensionsskuldsökning varit lägre än vad som angavs i förra 

årets prognos. En förklaring till detta är att Linköpings arvsvinster (dödlighet i beståndet) har varit större än vad 

som antogs i prognosen samt att det skett vissa justeringar i samordningen mellan kommunen och landstinget. 

Under det kommande året kommer pensionsutbetalningarna att sänkas med 0,93 % för individer som indexeras 

med prisbasbelopp. Utöver denna sänkning kommer även kommunens andel i den så kallade Bruttopensionen 

(PA-KL) att sänkas då samordningsreglerna avseende kommunal- och statlig pension förändrats. Sänkningen av 

utbetalningsbeloppen innebär även att pensionsskulden för dessa individer momentant under 2010 sänks för att 

därefter höjas från och med 2011. 

Pensionsintjänande efter 1998 (enligt gällande pensionsavtal KAP-KL) 

Linköpings pensionsskuld avseende pensionsintjänande efter 1997-12-31 uppgår per den sista december 2009 till 

320 mnkr, inklusive löneskatt. Det innebär att årets pensionsskuldsökning varit högre än vad som angavs i förra 

årets prognos. Förklaringen är att löneökningarna och därigenom de intjänade pensionsförmånerna varit högre än 

vad som var antaget i prognosen. 

Två mindre rörelser återfinns även inom kategorin Pensionärer där arvsvinster motverkas av höjningar av både 

höjningar av pensionsbeloppen samt förtida pensionsavgångar inom kategorin PA-KL pensionärer. 

- Pensionsenheten - 

Nämndernas VB 2009

278 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 148 663 140 230 8 360 

Kostnader -255 397 -225 930 -29 467 


Verksamhetens 

nettokostnad -106 734 -85 700 -21 107 

Finansnetto -39 698 -72 114 32 400 



Kommunbidrag 141 713 141 713 0 


kommunal verksamhet -4 719 -16 101 11 309 


Årets resultat -4 719 -16 101 11 309 




Årets intjänande -35 069 -24 971 -10 098 

Ansvarsförbindelsen, exkl. ränta -64 323 -59 094 -5 229 

Övriga pensionskostnader -7 342 -1 635 -5 707 

Summa -106 734 -85 700 -21 034 


Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt pensionsavtalet 

KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändringen av de pensioner som intjänats före år 1998 som enligt redovisningslagen 

ska redovisas som ansvarsförbindelse, men som Linköpings redovisar som en avsättning i balansräkningen 

på samma sätt som pensionerna enligt KAP-KL. 

Pensionsenheten får en intern intäkt i form av en kalkylerad pensionskostnad. Motsvarande kostnad belastar enheterna 

genom ett påslag på lönekostnaden. 

I 2008 års bokslut uppgick kommunens sammanlagda pensionsskuld till 2 797 mnkr. I samband med bokslutet lämnade 

pensionsförvaltaren SPP också en prognos för pensionsskuldens storlek per den 31/12 2009. Prognosen visade 

då att pensionsskulden skulle komma att uppgå till 2 856 mnkr. I april lämnades en ny prognos där utfallet bedömdes 

bli 2 920 mnkr. Prognosen i augusti visade ett förmodat utfall på 2 904 mnkr. 

Den verkliga skulden som den redovisas i bokslutet blev 2 847 mnkr. 

Som framgår ovan varierar prognoserna en hel del under året. Skillnaden mellan den prognos som visade den högsta 

förväntade skulden och den skuld som redovisas i bokslutet uppgår till 73 mnkr. Dessa stora variationer gör det svårt 

att hitta en lämplig budgeteringsmodell. Kommunledningskontoret ämnar återkomma och föreslå ett alternativt sätt 

att budgetera och redovisa pensionsskulden. 


Nämndernas VB 2009

279 

PENSIONSENHETEN 

ÅRETS INTJÄNANDE 

De kostnader som redovisas under rubriken årets intjänande avser nyintjänande av pensionsförmåner efter 1998 

enligt avtalet KAP-KL. Det är huvudsakligen fråga om pensionsavgiften som uppgår till 4,5 % av lönen för anställda 

på kommunals avtal och 4,25 % för övriga anställda med rätt till kommunal avtalspension. Avgiften är i sin helhet 

individuell, dvs. kommunen betalar den anställdes avgift till det försäkringsbolag som den anställde valt. 

Anställda med lön över 7,5 inkomstbasbelopp tjänar också in förmån i form av förmånsbaserad pension och för 

vissa anställda inom räddningstjänsten intjänas förmån i form av särskild avtalspension. Kostnaderna för dessa kvarligger 

som pensionsskuld hos kommunen. 

Pensionsskulden enligt KAP-KL uppgår till 320 mnkr vilket innebär en ökning med ca 40 mnkr. Det innebär att 

årets pensionsskuldsökning varit högre än vad som angavs i förra årets prognos. Förklaringen är att löneökningarna 

och därigenom de intjänade pensionsförmånerna varit högre än vad som var antaget i prognosen. För att täcka kostnaderna 

för årets intjänande gör kommunen ett internt påslag på lönen motsvarande beräknad kalkylerad pensionskostnad 

(KP). Pålägget uppgår till 6,83 % och fastställs årligen av Sveriges Kommuner och Landsting. Pålägget är 

beräknat som ett genomsnitt för Sveriges samtliga kommuner. Intäkten redovisas hos pensionsenheten och kostnaden 

belastar respektive resultatenhet. 

Verksamheten redovisar ett underskott gentemot budget på -11 mnkr. Ett KP på 8,68 % hade finansierat årets intjänande 

i stället för de 6,83 % som gällt för 2009. Även för år 2010 är KP oförändrat 6,83 %. 

ANSVARSFÖRBINDELSEN 

Den del av kommunens pensionsskuld som avser intjänande före år 1998 benämnes ansvarsförbindelsen, eftersom 

den enligt lag ska redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en avsättning. Linköpings kommun redovisar 

dock hela pensionsskulden, oavsett om den är intjänad före eller efter 1998 som en avsättning med hänvisning till 

god redovisningssed. 

Pensionsskulden enligt ansvarsförbindelsen uppgår till 2 526 mnkr och har netto ökat med endast 9,3 mnkr. Det 

innebär att årets pensionsskuldsökning varit lägre än vad som angavs i förra årets prognos. En förklaring till detta är 

att Linköpings arvsvinster (dödlighet i beståndet) har varit större än vad som antogs i prognosen samt att det skett 

vissa justeringar i samordningen mellan kommunen och landstinget. 

Under det kommande året kommer pensionsutbetalningarna att sänkas med 0,93 % för individer som indexeras med 

prisbasbelopp. Utöver denna sänkning kommer även kommunens andel i den så kallade Bruttopensionen (PA-KL) 

att sänkas då samordningsreglerna avseende kommunal- och statlig pension förändrats. Sänkningen av utbetalningsbeloppen 

innebär även att pensionsskulden för dessa individer momentant under 2010 sänks för att därefter höjas 

från och med 2011. 

Verksamheten redovisar ett underskott gentemot budget på 5 mnkr. 

ÖVRIGA PENSIONSKOSTNADER 

I övriga pensionskostnader ingår bl.a: 

• Basbeloppsuppräkning av KAP-KL-skulden. 

• Utbetalning av vissa mindre (och gamla) pensionslöften som inte skuldförts. 

• Förvaltningsavgifter till kommunens pensionsförvaltare. 

Verksamheten redovisar ett underskott gentemot budget på 6 mnkr. Framförallt beroende på en betydligt större 

basbeloppsuppräkning jämfört med föregående år. 


Nämndernas VB 2009

280 

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 

Från och med 2009 redovisas pensionsmedelsförvaltningen tillsammans med kommunens övriga finansiella transaktioner 

under finansförvaltningen och inte under Pensionsenheten. 

De poster som nu redovisas här är i huvudsak ränteuppräkningen på pensionsskulden, såväl KAP-KL som ansvarsförbindelsen. 

Räntekostnaderna redovisar ett överskott gentemot budget på 32 mnkr. 

Det har alltså skett en förskjutning på kostnaderna mellan basbeloppsuppräkningen och räntekostnaderna. 2008 var 

räntekostnaden hög och basbeloppsuppräkningen låg, medan förhållandet är det omvända 2009. Totalt redovisar 

dock Pensionsenheten ett överskott gentemot budget på 11 mnkr. 



2009 2009 avvikelse 2008 2008-2009 

tkr % 

ÅRETS INTJÄNANDE 

Kostnader -183 732 -165 201 -18 531 -164 553 11,7 

Intäkter 148 663 140 230 8 433 137 337 8,2 

Netto -35 069 -24 971 -10 098 -27 216 28,9 

ANSVARSFÖRBINDELSEN 

Kostnader -64 323 -59 094 -5 229 -151 948 -57,7 

Intäkter 

Netto -64 323 -59 094 -5 229 -151 948 -57,7 

ÖVRIGA PENSIONSKOSTNADER 

Kostnader -7 341 -1 635 -5 706 -3 243 126,4 

Intäkter 

Netto -7 341 -1 635 -5 706 -3 243 126,4 

Summa kostnader -255 396 -225 930 -29 466 -319 744 -20,1 

Summa intäkter 148 663 140 230 8 433 137 337 8,2 

Summa Netto -106 732 -85 700 -21 033 -182 407 -41,5 


Nämndernas VB 2009

281 

UTFÖRARSTYRELSEN 

Sammanfattning 

Årets verksamhet har präglats av ett stort engagemang och arbete inom hela Leanlink i genomförandet av vårt uppdrag 

att leverera kommunala servicetjänster av god kvalitet till Linköpings invånare. Styrelsens bedömning är att vi 

under det gångna året uppfyllt de förväntningar på kvalitet i de prestationer som utförts enligt avtal med beställarna. 

Att vi är en god leverantör bevisas också av att vi under året erhållit nya uppdrag i konkurrens med de privata företagen. 

2009 har varit ett intensivt verksamhetsår på flera olika sätt. Samtidigt som vi fått ökade ekonomiska krav på oss 

behöver vi fokusera än mer på utveckling och kvalitetsarbete. Detta är helt avgörande i vår strävan att leva upp till 

våra kunders förväntningar och för att behålla ekonomin i långsiktig balans. Under året har vi fått effekterna av 

befarade försämringar inom affärsområde Äldreomsorgs ekonomi. Detta har varit en process från 2008 som kulminerat 

under 2009 och föranlett ett underskott i resultatet. Huvudsakliga anledningarna är: 

- Omställningsarbetet till ny anpassad organisation är ännu ej genomfört fullt ut 

- Generell sänkning av ersättningsnivåer inom vårdboenden samt i samband med införande av eget val i 

hemtjänsten, dessutom samma ersättningsnivå i glesbygd som i tätort 

- Utförarstyrelsens reglemente tvingade oss tidigare att lämna anbud under självkostnaden (ändrat hösten 

2009) 

- Generell minskning av antalet utförda timmar hemtjänst 

- För stor andel heltidstjänster för att möjliggöra en effektiv schemaläggning 

Årets ekonomiska resultat för utförarstyrelsen slutar på ett underskott om 6,3 mnkr motsvarande 0,5 % av fakturerad 

omsättning. I utfallet ingår negativt kommunbidrag om 4 mnkr som avser vår andel av kommunens beslutade administrativa 

besparingar (1,5 mnkr) och återbetalning av sänkta arbetsgivaravgifter för andra halvåret (2,5 mnkr). 

Under året har beslutats om sänkta arbetsgivaravgifter motsvarande sammanlagt 11 mnkr för Leanlink, men dessa 

medel har vi – till skillnad mot våra privata konkurrenter – inte fått behålla i verksamheten. 

Under året har ett flertal konkurrensupphandlingar genomförts. Affärsområde Råd & Stöd har vunnit två boenden 

för psykiskt funktionshindrade med övertagande under 2010. Detta var den första upphandlingen med kvalitetskriterier 

inom psykiatrin och glädjande var att vi fick uppdraget tack vare en mycket väl genomarbetad utvecklingsplan. 

Affärsområde LSS Funktionsstöd har tappat äldreboendet för personer med utvecklingsstörning vid Hjälmsätersgatan 

till privat konkurrent från 2009-03-01 men vunnit uppdraget att starta ett nytt gruppboende i Valla från 2010-03- 

01. Dessutom har man fått förnyat avtal för verksamheten vid servicebostäderna på Furirgatan 17. 

Inom affärsområde Äldreomsorg har man efter kvalitetsupphandling fått avtal på fyra tidigare privata vårdboenden 

som övertas under våren 2010. Inga uppdrag har förlorats inom Ao Äldreomsorg under året. 

Under hösten vann affärsområde Kultur, Idrott & Service via Stadsbiblioteket upphandlingen om sju biblioteksfilialer, 

vilken dock för närvarande ligger hos Länsrätten för beslut efter överklagan från konkurrent. 

Under hösten har ett omfattande förberedelsearbete inför införandet av eget val inom Daglig verksamhet (från 2010- 

04-01) genomförts. Linköpings kommuns s.k. LPP-pris tilldelades affärsområde LSS Funktionsstöds kvalitetsråd 

”Q-rådet” med motiveringen ”för sitt målmedvetna arbete att tillsammans med samtliga medarbetare ta fram och 

därefter bidra till att bibehålla en gemensam värdegrund”. 

Inom IT-verksamheten har affärsområde LKDATA levererat och stöttat satsning inom skolan, projekt inom vårdoch 

omsorg, Treserva, nytt intranät Linkoping.se samt utvecklingen av e-tjänster för medborgarna. 

Inför 2010 har förutsättningarna förbättrats för Ao Äldreomsorg då kommunen beslutat om förändringar i utförarstyrelsens 

reglemente som innebär att Leanlink inte längre tvingas lämna anbud till ersättningsnivåer som inte täcker 

självkostnaden. En annan viktig förändring som genomförts är beställarnämndernas ökade fokus på kvalitet i stället 

för pris i konkurrensupphandlingarna. Under det kommande året fullföljs det påbörjade arbetet med att anpassa 

verksamheterna för att uppnå ekonomisk balans inom Ao Äldreomsorg. 

En förutsättning för balans är dessutom att de nuvarande ersättningsvillkoren i våra avtal för hemtjänst i glesbygd 

räknas om så att vi får täckning för verksamhetens självkostnad. 

- Utförarstyrelsen - 

Nämndernas VB 2009

282 

Reflektioner och analys 

Generellt finns det en stark framtidstro inom Leanlink då antalet kunder ökar inom våra verksamhetsområden och 

mycket positiva omdömen erhålls i olika egna och av beställaren genomförda undersökningar. 

Samtidigt som vi får goda betyg och stort förtroende från många håll behöver vi fortsätta satsa på kvalitet och utvecklingsarbete 

inom hela organisationen. Detta är en given förutsättning för att kunna leverera servicetjänster till 

kommunens medborgare. Lojalitet, Empati, Ansvar och Närhet är våra kärnvärden som bildar en plattform och 

utgångspunkt för vårt gemensamma sätt att bedriva verksamheterna i det nuvarande och framtida Leanlink. 

Under 2009 har två viktiga förändringar genomförts i kommunen som påverkar Leanlinks möjligheter att konkurrera 

på marknaden under mer jämlika villkor. Det ena är beslut i Kf om förändring av utförarstyrelsens reglemente så att 

vi inte längre tvingas lämna anbud då ersättningen inte täcker självkostnaden och därmed ta uppdrag som medför 

ekonomiskt underskott. Den andra förändringen som skett är att kommunens beställarnämnder har fokus på kvalitetsperspektivet 

i stället för som tidigare enbart lägsta pris. Dock kvarstår tidigare bekymmer som utförarstyrelsen 

framfört att Leanlink inte behandlas strikt utifrån att man är uppdragsfinansierad utan alltför ofta likställs med anslagsfinansierad 

verksamhet i form av generella besparingar etc. vilket försvårar möjligheten att upprätthålla en god 

affärsmässighet enligt grundkonceptet för den valda modellen. 

Vårt omfattande arbete med kvalitet och utveckling har uppmärksammats även utanför kommunens gränser. Det 

visar de förfrågningar och kontakter vi får från vår omvärld. Goda exempel på detta är bland annat vårt arbete inom 

demensvården samt arbetet med standardisering och effektivisering inom IT. Under året har LKDATA haft ett femtontal 

externa studiebesök, bland annat från regeringskansliets IT-funktion. 

Stort intresse finns från övriga kommuner rörande samarbete eller köp av våra tjänster vilket skulle kunna utvecklas 

ytterligare om möjlighet gavs. 


Nämndernas VB 2009

283 

EKONOMI 


Bokslut 

Budget 


Intäkter 1 150 586 1 143 429 7 157 

Kostnader -1 128 367 -1 106 837 -21 530 

Planenliga avskrivningar -22 229 -27 398 5 169 

Verksamhetens 

nettokostnad -10 9 194 -9 204 

Finansnetto -2 292 -2 326 34 


kommunbidrag -2 302 6 868 -9 170 

Kommunbidrag -3 998 -3 913 -85 


kommunal verksamhet -6 300 2 955 -9 255 

Omsättning, tkr 


Affärsområde 2009 2009 Avvikelse 

Råd & Stöd 198 414 197 907 507 

LSS Funktionsstöd 223 866 226 022 -2 156 

Äldreomsorg 336 215 337 262 -1 047 

Kultur, Idrott & Service 141 171 140 567 604 

Kost & Restaurang 136 742 133 344 3 398 

LKDATA 106 845 101 327 5 518 

Styrelse & Ledning 7 333 7 000 333 

Summa 1 150 586 1 143 429 7 157 

Årets resultat -6 300 2 955 -9 255 



Affärsområde 2009 2009 2009 2008 

Råd & Stöd 427 0 427 14 

LSS Funktionsstöd 61 0 61 0 

Äldreomsorg 3 245 0 3 245 427 

Kultur, Idrott & Service 872 0 872 4 492 

Kost & Restaurang 0 0 0 0 

LKDATA 24 946 0 24 946 25 278 



Årets resultat för utförarstyrelsen slutar på ett underskott om 6,3 mnkr. Redovisat resultat belastas med 4 mnkr negativt 

kommunbidrag avseende vår andel av kommunens beslutade administrativa besparingar (1,5 mnkr) och återbetalning 

av sänkta arbetsgivaravgifter för andra halvåret (2,5 mnkr). I december beslutades om slutliga arbetsgivaravgifter 

för 2009, vilket innebar en ytterligare sänkning med 3 mnkr för andra halvåret, och att vårt resultat under 

första halvåret därmed belastats med närmare 6 mnkr eftersom vi inte fått reglering av det som betalats in för mycket. 

Vårt utfall har således försämrats med 11 mnkr för sänkta arbetsgivaravgifter som vi – till skillnad mot våra privata 

konkurrenter – inte fått behålla i verksamheten. Dessbättre kommer vi att få behålla motsvarande 6 mnkr avseende 

sänkningar för år 2010. 

Avvikelsen mot årets budget uppgår till -9,3 mnkr och beror främst på högre personalkostnader än budgeterat inom 

affärsområde Äldreomsorg. Huvuddelen av avvikelsen inom Ao Äldreomsorg beror på att beslutade verksamhetsanpassningar 

kommit igång senare än planerat och att kostnaderna därmed inte minskat i önskad takt. Andra faktorer 

som inverkat negativt på resultatutvecklingen är en kraftfull generell sänkning av ersättningsnivåer inom vårdboenden 

samt i samband med införande av eget val i hemtjänsten. Dessutom är ersättningen för hemtjänst lika för både 

tätort och landsbygd vilket innebär att vi saknar full kostnadstäckning för den del som utförs inom kommunens 

glesbygd. 

Övriga affärsområden inom Leanlink har ekonomin i balans. För LKDATA har omsättningen ökat beroende på nya 

volymer standardtjänster och nya tjänster som t.ex. distansåtkomst, Radiolan, nya driftavtal samt större projekt som 

Treserva. Ökad standardisering, fortlöpande effektiviseringar och lägre priser på hårdvara har medgivit att prissänkningar 

på 2 mnkr har genomförts under året. 


Nämndernas VB 2009

284 

Årets investeringar uppgår till 30 mnkr vilket är 14 mnkr mindre än budgeterat. Detta beror främst på att skolans ITsatsning 

planerats om till ett lägre antal datorer och förskjutits i tiden till senare delen av hösten. Årets bokförda 

avskrivningar visar positiv avvikelse i resultaträkningen till följd av detta. 


Volym 

Bokslut 

2009 

Budget 

2009 


2009 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2007 

Förändr. 

2008-2009 

% 

Ant hemtjänst tim 364 323 384 834 -20 511 378 391 353 473 -3,7 

Ant vårddygn 156 153 150 225 5 928 185 283 192 325 -15,7 

LASS timmar 268 455 302 180 -33 725 312 000 309 000 -14,0 

LSS timmar 59 582 61 720 -2 138 69 000 77 000 -13,6 

Ant måltider (Kost 

& Restaurang) 5 998 000 6 070 000 -72 000 5 058 000 4 210 000 18,6 

Antal timmar hemtjänst minskar mot föregående år och budget. Förväntad ökning inför 2009 har uteblivit, minskningen 

är generell inom kommunen oavsett utförare. Antal vårddygn har minskat i jämförelse med föregående år 

vilket beror på att vi under större delen av 2008 hade tre verksamheter som under hösten övergick till privat utförare. 

Under 2009 har det tillkommit tre verksamheter under hösten. Vid jämförelse av antal vårddygn för de verksamheter 

som funnits hela år 2008 och 2009 har antalet vårddygn minskat med knappt 1 %. Antalet LASS timmar har minskat 

dels beroende på att vi tappat ett antal brukare med omfattande LASS-beslut och dels på att Försäkringskassan ändrat 

sina bedömningsgrunder för att bevilja LASS-beslut. Antalet serverade måltider inom Kost & Restaurang har 

ökat mot tidigare år beroende på övertagandet av ett antal skolrestauranger inför 2009 samt nya uppdrag i ett antal 

servicehus. 


Nämndernas VB 2009

285 

Måluppfyllelse av styrelsens verksamhetsmål 

Utförarstyrelsen styr verksamheten utifrån fastställd affärsplan för år 2009-2010. 

Affärsplanen är uppbyggd som ett balanserat styrkort med fem perspektiv: 

- Medarbetar-/ledarskap (M) 

- Utveckling (U) 

- Kund (K) 

- Process-/arbetssätt (P) 

- Ekonomi (E) 

Inom varje perspektiv finns fastställda övergripande mål som följs upp på affärsområdesnivå. 

Redovisning av måluppfyllelsen utgörs av en samlad bedömning för Leanlink till budgetperiodens slut 2010-12-31. 

Mål 

M) Medarbetarna uppfattar arbetsplatsen 

som attraktiv. 

NMI (nöjd medarbetare index) 

minst 75 

M) Låg sjukfrånvaro. 

Högst 6 % av den planerade 

arbetsiden under 2010 


Senaste personalenkäten som presenterades i början av 2009 

visade att vi uppfyllt målet för 2008 (minst 70). För innevarande 

period genomförs mätning under 2010. 

Positiv utveckling mot föregående år både under 2008 och 2009. 

Årets utfall 6,2 % innebär en minskning med nästan 1 % under 

året. 

Grön 

Grön 

U) Öka omsättningen med 4 % Under 2009 minskade omsättningen beroende på tappade uppdrag 

under slutet av 2008. Under 2010 ökar omsättningen tack 

vare ett antal nya uppdrag som vunnits i konkurrens. 

Gul 

U) Varumärket ska vara förankrat 

hos alla medarbetare inom 

Leanlink 

K) NKI (nöjd kund index) minst 

75 

P) Etablerade och fungerande 

kvalitetssystem 

P) EFI (effektivitet index) minst 

75. Sammanvägning av NMI, 

NKI och ekonomiskt resultat 

P) Samtliga Ao-chefer och deras 

direkt underställda chefer med 

personal och resultatansvar arbetar 

med Qlikview för uppföljning 

och analys 

E) Ekonomisk balans inom varje 

affärsområde 

E) Tecknade avtal som motsvarar 

70 % av budgeterad intäkt 

Förankringsprocess med informationsaktiviteter, grupparbeten 

och diskussioner för att skapa delaktighet har genomförts under 

sommaren och hösten. 

Någon övergripande kundundersökning har ej genomförts under 

2009. Utifrån tidigare års mätningar, egna genomförda brukarundersökningar 

och löpande kundkontakter bedöms att målet nås. 

Utvecklade system finns inom samtliga affärsområden. 

Målen för både NMI och NKI bedöms uppnås till 2010-12-31 

vilket innebär att EFI-målet uppfylls vid ett ekonomiskt positivt 

resultat för Leanlink 2010. 

Efter genomförda utbildningar under hösten 2009 och våren 

2010 kommer målet att vara uppfyllt till hösten 2010. 

I bokslutet för 2009 visar fyra av sex affärsområden överskott. 

Under 2010 förbättras förutsättningarna för Ao Äldreomsorg till 

följd av ändring i reglementet samt pågående effektiviseringsarbete. 

Samtliga affärsområden uppfyller målet med god marginal. 

Grön 

Grön 

Grön 

Grön 

Grön 

Gul 

Grön 


Nämndernas VB 2009

286 


Beskrivning 

Ersättningsnivåer hemtjänst i glesbygd. 

Ökad profilering och medborgarkommunikation kring 

Leanlinks kvalitet och effektivitet. 

Ökat fokus på snabbare anpassning till variationer i 

efterfrågan av våra tjänster och produkter. 

Uppföljning 

Ingen förändring har skett. Kostnaderna för att utföra 

hemtjänst i glesbygd överstiger ersättningen. För Leanlink 

motsvarar underskottet närmare 5 mnkr år 2009. 

Arbetet med utveckling och implementering av varumärket 

fortsätter. Ökat fokus på marknadsföring är 

nästa steg under 2010. 

Dokumenterade metoder och rutiner är framtagna för 

att underlätta det praktiska genomförandet i samband 

med förändringar i verksamheten. 


Nämndernas VB 2009

287 

Uppföljning av kommunstyrelsens beslut 2009-05-26 § 204 angående 

administrativ effektivisering 

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 

1. Minskning av semesterlöneskulden 

Alla anställda har uppmanats att ta ut semester inom förvaltningen och semesterlöneskulden har minskat med 133 

dagar jämfört med 2008. Minskningen motsvarar ca 370 tkr. 

2. Minskad övertid/fyllnadstid: 

Komplöneskulden har ökat marginellt från 1 182 till 1284 timmar, dvs. med 66 timmar (ca 17 tkr). 

3. Minskad ”representation”: 

Kostnaden för representation har minskat kraftigt från 572 tkr till 331 tkr, dvs. -42 %. 

4. Möten/mail: 

Ett inställt ks-sammanträde och kortare ledningsmöten (ULG och SCG) har reducerat mötestider under året. 

5. Utvecklingsprojekt/aktiviteter: 

Antalet utvecklingsprojekt har reducerats. Vissa projekt har skjutits på framtiden. 

6. Restriktiv anställningspolitik/hårdare vakansprövning: 

Två tjänster som vakanssatts under året har inte återbesatts, utan frisatta medel används för tjänsteköp tillsvidare. 

Likaså har några ersättningsrekryteringar medvetet fördröjts en period i besparingssyfte. 

7. Restriktiv resepolitik samt minskat deltagande i kurser, konferenser, utbildningar, seminarier 

Kostnaden för resor, kurser och konferenser har minskat från 1 316 tkr under 2008 till 1 149 tkr 2009, dvs. en 

minskning med 167 tkr (-13 %). 

8. Total besparing inom kommunstyrelsens förvaltning 

Ovanstående besparingar blir tillsammans 761 tkr (tjänster ej inräknat).

288 



UTBILDNING, KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 


Semesterlöneskulden har ökat med 43 dagar jämfört med föregående år. Ökningen motsvarar ca 224 tkr. Ökningen 

beror uteslutande på att nyanställd personal har med sig semesterlöneskuld upparbetad på andra enheter i kommunen. 

Bland personalen som varit anställd vid båda årsskiftena har skulden minskat med 10 dagar. 

2. Minskad övertid/fyllnadstid 

Komplöneskulden har ökat med 149 timmar jämfört med föregående år. Ökningen motsvarar ca 47 tkr. Ökningen 

beror uteslutande på att nyanställd personal har med sig komplöneskuld upparbetad på andra enheter i kommunen. 

Bland personalen som varit anställda vid båda årsskiftena har skulden minskat med 110 timmar. 

3. Minskad ”representation” 

Kostnaden för representation har minskat från 59 tkr 2008 till 45 tkr 2009, dvs. 22 %. Den största minskningen 

skedde under perioden juni-december med 40 % jämfört med samma period föregående år. 

4. Möten/mail 

Kultur- och fritidsnämnden, barnoch ungdomsnämnden samt bildningsnämnden ställde samtliga in sina augustisammanträden. 

Det medförde möjlighet för kontorens personal att ta ut längre semestrar under sommaren. 

5. Utvecklingsprojekt/aktiviteter 

Förvaltningen har inga egna medel för utvecklingsprojekt. Utvecklingsmedel finns endast på nämnderna. 

6. Restriktiv anställningspolitik/hårdare vakansprövning 

Förvaltningen har en oförändrad bemanning under året. Förvaltningen har under mandatperioden minskat bemanningen 

med en halv tjänst. 

7. Restriktiv resepolitik samt minskat deltagande i kurser, konferenser, utbildningar, seminarier 

Kostnaden för resor, kurser och konferenser m.m. har minskat från 759 tkr 2008 till 634 tkr 2009, dvs. med 16 %. 

Den största minskningen har skett under sista halvåret med 51 % lägre kostnader jämfört med föregående år. 

8. Total besparing inom utbildning, kulturoch fritidsförvaltningen 

Ovanstående ger en ökad kostnad med 152 tkr.

289 



OMSORG OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN 

1. Förändring av semesterlöneskulden 

Förvaltningen har haft ambitionen att minska semesterlöneskulden. Preliminärt är kostnaderna 700 tkr lägre (9 %) år 

2009 än 2008. 

2. Förändring av komplöneskulden 

Även när det gäller komplöneskulden har förvaltningen haft ambitionen att minska skulden och här finns en positiv 

trend. Minskningen i bokslutet är 180 tkr (29 %). 

3. Resor, kurser, konferenser m.m. 

För 2009 är nivån 252 tkr lägre jämfört med 2008 (10 %). För socialkontoret ingår här i kostnader som avser klientresor 

(t ex till familjehem och behandlingshem). Dessa utgör 87 % av den totala resekostnaden för socialkontoret. 

Dessa resor är en förutsättning för att följa upp de insatser som görs. 

4. Personalrepresentation 

Förvaltningens kostnader för representation är 57 tkr (78 %) högre 2009 jämfört med 2008. 

5. Timanställningar 

Verksamheten vid socialkontoret (främst avdelningen för ekonomiskt bistånd) fordrar att vikarier tillsätts vid ordinarie 

personals semestrar m.m. 

6. Övertid (konto 5023) 

Kostnaderna för utbetald övertid har minskat med 198 tkr (44 %) mellan 2008 och 2009. 

7. Konsulttjänster (inkl tolk) 

Kostnaden för denna typ av tjänster har minskat med 463 tkr (34 %) jämfört med föregående år. Inom förvaltningen 

förekommer två typer av konsulttjänster, dels tolktjänster och dels handledning för socialsekreterare. Tolkkostnaderna 

är svåra att begränsa, däremot märks att kostnaden för handledning har minskat 2009 jämfört med 2008. Under 

2008 gjordes en tillfällig satsning då konsulttjänst köptes in för att stödja och underlätta arbetet inom barngrupp, 

vilket kan förklara den höga kostnaden 2008. 

8. Total besparing inom omsorg och socialförvaltningen 

Ovanstående besparingar blir tillsammans 1 736 tkr.

290 



MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

1. Minskning av semesterlöneskulden: 

Medarbetarna inom miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2009 uppmanats att ta ut semester i större 

omfattning än vad som skett tidigare. Så har också blivit fallet och skulden har minskat från 2 391 dagar till 2 105 

dagar, dvs. med 286 dagar (362 tkr). 


Samtliga medarbetare har uppmanats till restriktivitet vad avser representation. Kostnaderna har minskat från 

111 tkr 2008 till 100 tkr 2009, en minskning med 11 tkr. 


Under 2009 har konsulter anlitats i mindre omfattning än under 2008. Kostnaden för konsulter var 426 tkr 2008 och 

187 tkr 2009, en minskning med 240 tkr. 

Fr.o.m. 1/4 2009 har fem tjänster varit vakanta p.g.a. besparingsskäl och den sammanlagda besparingen är 2 000 tkr. 

Vakanserna avser assistent, trafikplanerare, driftingenjör, bygglovsingenjör och landskapsarkitekt. 

4. Restriktiv resepolitik: 

Återhållsamhet har iakttagits under året och kostnaden har sänkts med 481 tkr. 

5. Minskat deltagande i kurser, konferenser, utbildningar, seminarier: 

Deltagandet i kurser och konferenser mm var något högre 2009 än 2008. Kostnaden var 1 082 tkr 2008 och 1 124 tkr 

under 2009, en ökning med 42 tkr. 

6. Total besparing inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 

Sammantagen besparing 2009 jämfört med 2008 för förvaltningen är 3 072 tkr.

291 





Ej aktuellt, överförmyndarnämnden har ingen semesterlöneskuld. 


Ej aktuellt, överförmyndarnämnden har inte övertid/fyllnadstid 


Under 2008 var kostnaderna för representation 22 100 kr. Vid 2009 års slut var motsvarande kostnader 8 800 kr, 

vilket innebär en minskning med 13 300 kr. Besparingar har gjorts både i nämndens egen verksamhet (9 400 kr) och 

i verksamhetsområdet ”Förvaltare och gode män” (3 900 kr) genom att minska på inköp av fikabröd vid sammanträden 

och utbildningar samt indragen sommar- och jullunch för nämndens ledamöter och överförmyndarenhetens 

tjänstemän. 


Överförmyndarnämnden beslutade i besparingssyfte att varken ha presidiemöten eller ordinarie sammanträden under 

juni månad. 


”Mötesplatsen”, det vill säga forumet för gode män med komplicerade uppdrag har vidareutvecklats under året. 

Insatserna har emellertid begränsats i förhållande till vad som ursprungligen var planerat. Minskningen är ca 

175 000 kr. 

Utbildning av ställföreträdare har genomförts som planerat men till en kostnad som är ca 50 tkr lägre än ursprungligen 

budgeterat. 

En annan prioriterad fråga under 2009 var att rekrytera nya ställföreträdare till de huvudmän som väntat på att få en 

god man. Man har gjort lyckade insatser till en lägre kostnad än som avsatts. 


Inga tjänster har dragits in p.g.a. hårdare vakansprövning 

7. Restriktiv resepolitik 

Kostnader för resor är högre 2009 än 2008 (2 400 kr), vilket beror på att den årliga konferensen anordnad av Föreningen 

Sveriges Överförmyndare förra året var förlagd till Linköping, medan den 2009 anordnades i Helsingborg. 

Endast nämndens ordförande och vice ordförande deltog. 

8. Minskat deltagande i kurser, konferenser, utbildningar och seminarier 

Av samma orsak som nämnts ovan, är kostnaderna högre 2009 än föregående år (12 500 kr).

292 

Uppföljning av kommunstyrelsens beslut 2009-05-26, § 204, angående 




Inga kostnader finns bokförda. 




Äldrenämndens kostnader för representation var för år 2008 28,6 tkr. För år 2009 var nämndens kostnader 12,3 tkr, 

en minskning med 16,3 tkr (57 %). 

4. Möten 

Äldrenämnden genomförde inte någon budgetdag under våren 2009 och augustisammanträdet ställdes in. Besparingen 

för det inställda sammanträdet i augusti beräknas till cirka 50 tkr. 


De utvecklingsprojekt som nämnden driver sker med finansiering av statliga stimulansmedel. 




Äldrenämndens kostnader för resor var under år 2008 37,4 tkr. För år 2009 var nämndens kostnader 40,8 tkr, en 

ökning med 3,4 tkr. 

8. Minskat deltagande i kurser, konferenser, utbildningar, seminarier 

Äldrenämndens kostnader för kurser och konferenser var för år 2008 41,1 tkr. För år 2009 var nämndens kostnader 

29,7 tkr, en minskning med 11,4 tkr (28 %). 

9. Övriga verksamhetsbesparingar inom nämnd 

Äldrenämndens totala kostnader för nämndens egen verksamhet var för perioden 2008 1 328 tkr. För 2009 var 

nämndens kostnader 1 281 tkr, en minskning på 47 tkr (3,5 %).

293 

Uppföljning av kommunstyrelsens beslut 2009-05-26, § 204, angående 








Omsorgsnämndens kostnader för representation var under år 2008 27,7 tkr. För år 2009 var kostnaden 25,5 tkr, en 

minskning med 2,2 tkr (8 %). 

4. Möten 

Omsorgsnämnden genomförde inte någon budgetdag under våren 2009 och augustisammanträdet ställdes in. Besparingen 

för det inställda sammanträdet i augusti beräknas till cirka 50 tkr. 






Under år 2008 var omsorgsnämndens kostnader för resor 16,8 tkr. Motsvarande kostnad under 2009 var 9,5 tkr, en 

minskning med 7,3 tkr (43 %). 

8. Minskat deltagande i kurer, konferenser, utbildningar, seminarier 

Omsorgsnämndens kostnader för kurser och konferenser var under år 2008 53,8 tkr och under år 2009 11,1 tkr. 

Detta är en minskning med 42,7 tkr (79 %). 

9. Övriga verksamhetsbesparingar inom nämnd 

Omsorgsnämndens totala kostnader för nämndens egen verksamhet var för 2008 1 386 tkr. För 2009 var nämndens 

kostnader 1 341 tkr, en minskning med 45 tkr (3,2 %).

294 





Semesterlöneskulden har minskat 38 dagar under året i förhållande till ingående skuld omräknat till pengar 

motsvarar det 81 716 kr. Under årets sista månader har verksamheterna lyckats ta ut av de sparande dagarna så 

att en minskning med 144 dagar har kunnat verkställas. 


Årets förändring av komplöneskulden visar på en ökning med 1 dag vilket motsvarar 333 kr. 

Under året fram till oktober så var det en minskning så ökningen hänförs till slutet av året. 


Kostnaderna för representation har minskat med 39 700 kr 2009 jämfört med 2008 vilket är en minskning med 

50 %.av kostnaden. 


Nämndsammanträdet under juni månad har ställts in, vilket ökade möjligheten att ta ut semester. 


I nämndens budget för 2009 har de medel som fanns för utvecklingsprojekt reducerats med 500 000 kr som 

besparing. 


Inga externa nyanställningar har gjort under året. 

7. Restriktiv resepolitik samt minskat deltagande i kurser, konferenser, utbildningar, seminarier: 

Kostnaderna har minskat med 104 300 kr 2009 jämfört med 2008 vilket motsvarar ca 25 %.

295 





Semesterlöneskulden har ökat med 96 dgr som motsvarar 531 tkr. 


Årets förändring av komplöneskulden visar på en ökning med 235 timmar som motsvarar 106 tkr. Restriktivitet med 

övertid/fyllnadstid, dock är övertid nödvändig vid vissa tidpunkter t.ex. Öppet hus på gymnasiet, föräldrakvällar, 

prövningskvällar m.m. 


Kostnaderna för representation har minskat med 396 tkr 2009 jämfört med 2008. 


Nämndsammanträdet under augusti månad har ställts in, vilket ökade möjligheten att ta ut semester. På skolorna har 

användandet av Fronter ökat för information till elever och personal. 


Utvecklingsprojekt har ansetts nödvändiga att genomföra som tidigare år. 


Alla tjänster vakansprövas, men skolorna måste i vissa fall anställa lärare så att eleverna får garanterad undervisningstid. 


Kostnaderna för ovanstående har minskat med 548 tkr 2009 jämfört med 2008. På vissa skolor har upptaktsdagar 

ställts in samt att enheterna varit mycket återhållsamma med att bevilja kurser och konferenser. Skolor med internationellt 

utbyte har dock i vissa fall varit skyldiga att deltaga i work shops i hela världen (IB-programmet på Katedralskolan). 

Dessutom har lärarlyftet inneburit att det varit fler resor och övernattningar för dem som läser på universitet 

och högskolor utanför Linköping.

296 

Uppföljning av kommunstyrelsens beslut 2009-05-26 § 204 angående administrativ 

effektivisering 



Semesterlöneskulden har minskat 38 dagar under året i förhållande till ingående skuld omräknat till pengar motsvarar 

det 81 716 kr. Under årets sista månader har verksamheterna lyckats ta ut av de sparande dagarna så att en 

minskning med 144 dagar har kunnat verkställas. 


Årets förändring av komplöneskulden visar på en ökning med 1 dag vilket motsvarar 333 kr. 

Under året fram till oktober så var det en minskning så ökningen hänförs till slutet av året. 


Kostnaderna för representation har minskat med 39 700 kr 2009 jämfört med 2008 vilket är en minskning med 

50 %.av kostnaden. 


Nämndsammanträdet under juni månad har ställts in, vilket ökade möjligheten att ta ut semester. 


I nämndens budget för 2009 har de medel som fanns för utvecklingsprojekt reducerats med 500 000 kr som besparing. 


Inga externa nyanställningar har gjort under året. 


Kostnaderna har minskat med 104 300 kr 2009 jämfört med 2008 vilket motsvarar ca 25 %.

297 





Nämnden har ingen anställd personal. 


Se ovan. 


2008 0,3 tkr 

2009 49,9 tkr 

Ökning +49,6 tkr 

Nämnden har som regel mycket låga representationskostnader. Det höga beloppet 2009 beror bl.a. på att Trädgårdsföreningen 

fyllde 150 år, studiebesök med anledning av utmärkelsen Årets Stadskärna samt en cykelkonferens 

där kommunen stod som värd. 


Nämndsammanträdet i augusti ställdes in. Besparing ca -70,0 tkr 

Det inställda augustisammanträdet gjorde det också möjligt för personalen på teknikoch samhällsbyggnadskontoret 

att ta ut mer semester under sommaren än vad som är brukligt. Minska semesterlöneskuld har redovisats i 

uppföljning av ABS för förvaltningen 

- 



Se pkt 1. 


2008 28,0 tkr 

2009 20,0 tkr 

Minskning -8,0 tkr 


2008 70,0 tkr 

2009 39,0 tkr 

Minskning -31,0 tkr 

Total besparing 

59,4 tkr

298 



RÄDDNINGSTJÄNSTEN 


Semesterskulden har ökat med 107,72 dagar (246 093 kr) mellan 2008-2009. Nya scheman har inneburit att semesterdagar 

utöver semesterperioderna första halvåret ej tagits ut i normal omfattning. 


Utbetald övertidsersättning har ökat med 36 310 kr mellan år 2008-2009. 


Räddningstjänsten har väldigt små representationskostnader. Ökning med 3 205 kr. 

4. Möten/Mail 

Möten och mail har ökat i samband med processen att bilda räddningsförbund med brandförsvaret i Norrköping. 


Inga utvecklingsprojekt har bedrivits vid sidan av förbundsbildningen. 

6. Restriktiv anställningspolitik hårdare vakansprövning 

Mycket restriktiv vakansprövning har tillämpats. 


Resekostnaderna har ökat med 150 557 kr från 2008 till 2009. En hel del av ökningen beror på studiebesök etc i 

samband med förbundsbildningen. Även flyttningen av MSB:s utbildningar från Rosersberg, Stockholm till Sandö, 

Kramfors har medfört stora resekostnadsökningar. 


Kostnaderna för kurser och konferenser har minskat med 20 711 kr mellan 2008-2009.

299 







Se ovan. 


2008 890 kr 

2009 1 634 kr 

Ökning 

744 kr 


Två nämndsammanträden har ställt in under 2009. Besparing ca -70 000 kr 


- 


Se pkt 1. 


2008 14 491 kr 

2009 2 550 kr 

Minskning 11 939 kr 


2008 51 924 kr 

2009 41 214 kr 

Minskning 10 710 kr 

Total besparing 

91 905 kr 


Nämndernas VB 2009

300 





Intjänad semester vid bokslutet 2009 är 742 tkr. Motsvarande vid bokslutet år 2008 var 580 tkr. Semesterlöneskulden 

har därmed ökat med 162 tkr (28 %). 


Ingen övertid eller fyllnadstid har förekommit varken år 2008 eller 2009 inom socialnämndens verksamheter. 

3. Minskad representation 

Socialnämnden har väldigt små kostnader för representation. Dock har en minskning ändå skett från 2008, då 

bokslutet visade en kostnad på 18 tkr till år 2009 då kostnaden stannade vid 13 tkr. Detta är en minskning med 

5 tkr (28 %). 


Arvodeskostnaden för nämndens ledamöter var totalt 1 007 tkr år 2008. År 2009 hade denna kostnad sjunkit 

till 949 tkr. Detta är en minskning av kostnaden med 58 tkr (6 %) år 2009 jämfört med 2008. 


- 


- 


Socialnämnden har liksom tidigare tillämpat en restriktiv hålning, vilket hållit nere kostnaderna. En kostnadsminskning 

har därför skett mellan åren. År 2008 var kostnaden i bokslutet 62 tkr och år 2009 46 tkr. Detta är en 

minskning med 16 tkr (26 %). 


Kostnaden för kurser och konferenser var vid bokslutet år 2008 totalt 142 tkr. Vid bokslutet 2009 har denna 

kostnad sjunkit till 110 tkr. Detta innebär en minskning med 32 tkr (23 %).

301 







Se ovan. 


2008 623 kr 

2009 16 465 kr 

Ökning 

15 842 kr 

Kommentar: Orsaken till ökningen är främst att miljönämnden avslutade året med ett gemensamt julbord där 

även kontoret bjöds in. 


Två nämndsammanträden ställdes in. Beräknad besparing ca 35 000 kr 

- 



Se pkt 1. 


2008 19 229 kr 

2009 24 990 kr 

Ökning 

5 761 kr 

Kommentar: Miljönämnden har under året tagit fram en utbildningsplan för nämndens ledamöter för att öka 

kompetensen i nämnden. Detta innebär ökade kurs och resekostnader jämfört med tidigare. 


2008 25 214 kr 

2009 95 735 kr 

Ökning 

70 521 kr 

Kommentar: Se pkt 7. Den stora ökningen beror dock mest på att nämnden finansierat en gemensam utbildningsinsats 

på två dagar tillsammans med alla andra kommuner i länet och länsstyrelsen. 

Totalt 

Det innebär att Miljönämnden under 2009 ökat sina kostnader inom ovanstående områden med ca 58 000 kr 

samtidigt bör noteras att nämnden gör ett totalt överskott på 1 018 000 kr.

302 



BYGGNÄMNDEN 


Nämnden har ingen anställd personal, men kontorets personal har uppmuntrats till ett ökat uttag av 

semesterdagar. 


Nämnden har ingen anställd personal, men kontorets personal har uppmanats att se över sin arbetssituation och 

försöka planera så att övertidarbete undviks. 


Kostnaden för personalrepresentationen har minskat med 24 196 kr jämfört med 2008. 


Byggnämndens sammanträde i augusti inställdes. För att trots detta upprätthålla god service och rättssäkerhet vid 

brådskande ärenden hanterades dessa med s.k. ordförandebeslut. 


Effektivisering av interna processer har genomförts. Kortare handläggningstider för enkla ärenden har medfört 

lägre administrationskostnad. 


Endast ersättningstjänster har tillsatts. 


Samåkning har tillämpats i högre utsträckning än tidigare. 

Resekostnader har minskat med 14 084 kr jämfört med 2008. 

Traktamentskostnaderna har minskat med 1 410 kr jämfört med 2008. 


Antalet kursdagar har reducerats påtagligt. Färre medarbetare deltar på varje utbildningsdag. Därefter har en 

kunskapsöverföring skett från dessa medarbetare till övriga kolleger på hemmaplan. 

Kostnaden för kurser och konferenser har minskat med 5 158 kr jämfört med 2008.

303 



KOMMUNLANTMÄTERIET 


Kommunlantmäteriets personal har uppmanats till att ta ut ledighet under 2009. Semesterlöneskulden minskade 

med 115 tkr under 2009 jämfört med 2008. 


I princip inget övertidsarbete har beordrats under 2009. 


Kostnaden för personalrepresentationen har minskat med 38 tkr jämfört med 2008. 


Antalet möten och längden på möten har medvetet hållits nere. 


Nytt handläggningssystem för fastighetsbildning har införts. Nytt system för lagring och hantering av kommunens 

geografiska information har införts. Båda kommer innebära effektivare handläggning och ökad nytta. 


Under 2009 har en tjänst hållits vakant, en besparing på 350 tkr. 


Kommunlantmäteriets resor har minskat med 197 tkr jämfört med 2008. 


En restriktiv hållning har antagits när det gäller deltagande på konferenser, kurser, seminarier osv. Antalet deltagare 

på utvalda konferenser mm har reducerats. Under året har två stora IT-system införts på kontoret, varför det 

varit nödvändigt att genomföra utbildningsinsatser, därför harkostnaden ökat med 24 tkr jämfört med 2008.

304 



UTFÖRARSTYRELSEN 


Redovisad semesterlöneskuld Leanlink 2009-12-31: 37,4 mnkr 

2008-12-31: 38,4 mnkr 

-1,0 mnkr 

Vår semesterlöneskuld har minskat med 1 mnkr jämfört mot föregående års bokslut. 

Under året har vi utökat antalet anställda p.g.a. nya uppdrag och övertagna verksamheter vilket innebär att förbättringen 

av semesterlöneskulden i praktiken uppgår till ca 1,5 mnkr. Detta betyder att vi hämtat hem en effektivisering 

på 4 % + årets löneökning som blev närmare 4 %, dvs. sammanlagt ca 8 %. Till årsskiftet 2009/2010 har vi dessutom 

reducerat löneutbetalningar för överskjutande (mer än 40) semesterdagar från 0,7 mnkr till 0,1 mnkr. 


Redovisad komplöneskuld Leanlink 2009-12-31: 2 926 tkr 

2008-12-31: 3 141 tkr 

-215 tkr 

Komplöneskulden har minskat med 215 tkr jämfört mot föregående år. 


Redovisade kostnader för representation 2009: 729 tkr 

2008: 1 081 tkr 

-352 tkr 

Representationen har minskat med 352 tkr mot föregående år. Representation förekommer endast när det bedöms 

som nödvändigt och utifrån en restriktiv hållning. 


Utförarstyrelsen har ställt in ett planerat sammanträde i augusti månad. Inom Ao Äldreomsorg har vi minskat antal 

chefsträffar från varannan till var tredje vecka. 


Projekt och aktiviteter utöver det som finns i avtal genomförs endast i undantagsfall och om det ger en tydlig positiv 

effekt på verksamheten mot kund eller ekonomin. 


Inom Leanlink tillämpas sedan 2006 en central vakansprövning (s.k. farfarsprincipen). 

Vakanser tillsätts endast när verksamheten absolut kräver det och riktvärden för bemanningen uppfylls. Det finns 

mycket små förutsättningar att avstå från att tillsätta tjänster/vikariat om vi skall kunna uppfylla de krav som ställs 

på oss i kravspecifikationer och avtal. 


Resekostnader, inklusive hyra/leasing av bil, drivmedel 2009: 9,8 mnkr 

2008: 10,0 mnkr 

-0,2 mnkr 

Kostnaderna för resor har minskat med 0,2 mnkr mot föregående år. 

Resor genomförs endast när det bedöms som nödvändigt och utifrån en restriktiv hållning. De flesta resorna genomförs 

utifrån uppdrag i avtal och är därmed kundstyrda. Deltagande i nationella nätverk har kraftigt reducerats under 

året. 


Utbildningskostnader 2009: 6,2 mnkr 

2008: 4,4 mnkr 

1,8 mnkr 

Kostnaderna för kompetensutveckling har ökat mot föregående år till stor del beroende på att en hel del utbildningar 

senarelades under 2008 till 2009 på grund av hög arbetsbelastning. Utfallet 2007 var 6,4 mnkr. Deltagande i kurser 

och konferenser beviljas endast undantagsvis om det finns krav i avtal på viss kompetensutveckling eller synnerliga 

skäl för verksamheten.

INNEHÃ LL - LinkÃ¶pings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

INNEHÃLL - LinkÃ¶pings kommun