Samhällsbyggnadsnämnden den 1 juni 2012, Reviderad.pdf
Samhällsbyggnadsnämnden den 1 juni 2012, Reviderad.pdf
Samhällsbyggnadsnämnden den 1 juni 2012, Reviderad.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.3 Marknadsandelar<br />
Marknadsandelarna visar hur stor del<br />
som åker kollektivt av de som arbetspendlar.<br />
Benägenheten att åka kollektivt<br />
är större från stora orter än från mindre<br />
orter. I bilderna nedan är relationer med<br />
färre än 5 arbetspendlare inte med. Perrongkortläsare<br />
är medräknade, däremot<br />
saknas SJ:s statistik på resandet.<br />
De gröna linjerna i bilderna nedan visar<br />
kollektivtrafikens marknadsandel, tätort<br />
- tätort, aggregerat. De blå linjerna visar<br />
det totala antalet arbetspendlare, vid<br />
arbetsresa mellan tätorter. Linjerna är<br />
proportionella mot varandra.<br />
De låga andelarna kan ha flera orsaker.<br />
En förklaring kan vara att resti<strong>den</strong> med<br />
kollektivtrafik inte är tillräckligt attraktiv.<br />
Det kan också handla om att byten<br />
och transport mellan hållplats/station och<br />
resans start- och målpunkt tar lång tid.<br />
För att öka marknadsandelarna genomför<br />
Länstrafiken i samverkan med kommunerna<br />
omfattande studier och analyser<br />
över utbud och efterfrågan på kollektivtrafik<br />
i hela länet. I <strong>den</strong> norra länsdelen<br />
och i O<strong>den</strong>sbacken har trafikförändringar<br />
genomförts med ökat resande som<br />
resultat. För att ytterligare öka attraktiviteten<br />
och på sikt även marknadsandelarna<br />
bland mer glest boende skapas<br />
mer yttäckande trafiklösningar genom att<br />
öppna skolskjutsarna för pendling och<br />
annat vardagsresande.<br />
Parallellt med detta genomförs även förstudier<br />
över resecentrum och hållplatser,<br />
vilket resulterar i om- och nybyggnader<br />
i samband med att trafikförändringar<br />
genomförs.<br />
Investeringar i infrastruktur samordnas<br />
med de årliga ramarna för statlig medfinansiering<br />
till kollektivtrafiken. Detta<br />
sker i samverkan med kommunerna,<br />
Regionförbundet och Trafikverket.<br />
1210<br />
10%<br />
80<br />
0,5%<br />
Hällefors<br />
230<br />
22%<br />
Grythyttan<br />
Karlskoga<br />
Degerfors<br />
30<br />
0%<br />
60<br />
3%<br />
130<br />
30%<br />
Ställdalen<br />
120<br />
3%<br />
Kopparberg<br />
Vintrosa<br />
Fjugesta<br />
760<br />
22%<br />
230<br />
9%<br />
1300 Garphyttan<br />
15% 530<br />
12%<br />
2540<br />
15%<br />
500<br />
12%<br />
420<br />
12%<br />
Askersund<br />
Storå<br />
310 Lindesberg<br />
5% 1300<br />
16%<br />
Nora Vedevåg<br />
1220<br />
15% Frövi 280<br />
15%<br />
Fellingsbro<br />
4730<br />
9%<br />
20<br />
Svartå<br />
1%<br />
Kumla<br />
2820<br />
7%<br />
Östansjö 810<br />
Vretstorp 590 6%<br />
430<br />
7% 640, 10%<br />
Laxå 7%<br />
Åsbro<br />
820<br />
2%<br />
600<br />
7%<br />
60, 2% O<strong>den</strong>sbacken<br />
350<br />
Sköllersta<br />
4%<br />
Hällabrottet<br />
100<br />
300, 14%<br />
13% Pålsboda<br />
Hallsberg<br />
Örebro<br />
740<br />
18% Ekeby-Almby<br />
500<br />
18%<br />
1420<br />
14%<br />
320<br />
33%<br />
Figur:<br />
Antal arbetspendlande och kollektivtrafikens marknadsandel<br />
tätort-tätort, aggregerat.<br />
Bara resrelationer med >5 arbetspendlande är medräknade<br />
i <strong>den</strong> totala arbetspendlingen.<br />
Arbetspendling<br />
Marknadsandel<br />
14