Samhällsbyggnadsnämnden den 1 juni 2012, Reviderad.pdf

Samhällsbyggnadsnämnden 

1 juni 2012

Kallelse/föredragningslista 1 (3) 

Samhällsbyggnadsnämnden sammanträder 

Tid: Fredagen den 1 juni 2012, klockan 08.00 

Plats: Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35 

Ersättarna underrättas om sammanträdet. 

Handlingarna publiceras också på webbplatsen: www.karlskoga.se under Demokrati 

Fastställande av dagordning 

Val av justerare 

Förslag: Liselotte Eriksson (S), ersättare Hans Muth (M) 

Ärenden Handlingar Föredragande 

Beslutsärenden 

1. Smultronet m fl - Storängen/Aggerud - 

Granskning av förslag till detaljplan 

x 

Bosse Björk 

2. Äspedalen - Ängsfallet - Utställning av förslag 

till detaljplan 

3. Österledskyrkan - Granskning av förslag till 

detaljplan 

4. Lonnen - Lonnhyttemon (Rosensjö 1:5, m fl) 

Antagande av detaljplan 

5. Karlskoga IP - Rävåsen (del av Bregården 

2:31) 

Utökat planområde för detaljplan 

x 

x 

x 

x 

Bosse Björk 

Bosse Björk 

Bosse Björk 

Bosse Björk 

6. Kv Rapphönan, försäljning x Boss Björk 

Johan Ljung 

7. Reserapport från kommunkonferens Sveriges 

Byggindustrier 

8. Delegation, försäljning av mark inom Storängens 

handels- och industriområde, Högåsen 

2:139 

x 

x 

Stefan Larsson 

Johan Ljung 

9. Försäljning av Stråbergsmyren 2:33 m fl x 

omedelbar justering 

Johan Ljung 

10. Ekonomisk rapport x Stefan Larsson 

Ulla Lindqvist



11. Tilläggsuppdrag - Ny gymnasieskola i Karlskoga 

x 


12. Årsberättelse 2011 - Namnberedningen x Nina Lübeck 

13. Östervik 2:165, Gårdsnamn x Nina Lübeck 

14. Gårdsnamn fastigheten Mellan Granbergsdalstorp 

1:45 

x 

Nina Lübeck 

15. Kulturområdet Rosendal x Nina Lübeck 

16. Gender budgeting - inbjudan till föreläsningar x Eleonore Åkerlund 

17. Gemensam arbetsgrupp för effektivare beredning 

av strategiska ärenden 

18. Remiss- Regionalt trafikförsörjningsprogram 

för Örebro län 

19. Ansökan omkörningsförbud på E18 genom 

Karlskoga tättbebyggt område 

20. Uppföljning av avtal - Regional kollektivtrafikmyndighet 

21. Vattenskyddsområde och föreskrift avseende 

Gälleråsen och Timsälven 

x 

x 

x 

x 

(Handlingsplan för 

sparsamkörning Ecodriving 

utgår) 

x 


Agnetha Köhler 



Susanne Jarl 

Anmälningsärenden 

22. Delegationsärenden Pärm 

23. Inkomna handlingar Pärm 

Informationsärenden 

24. Ny brandstation På sammanträdet Stefan Larsson



25. Samhällsbyggnadsinformation 

På sammanträdet 

Besparing 2012 

Ringduvan 4 och 5 

Geologen 7 

Möte Storängsudden 

Möte med Trafikverket 

IT-policy 

Jämställdhetsprojekt 

Rapportsammanfattning 

Projektplan 

Personal och övriga frågor 

26. Delrapport 2 - Lokalutredning, På sammanträdet Jukka Tekonen 

Karlskoga den 23 maj 2012 

Sven-Olov Axelsson (S) 

Ordförande 

Presskonferens klockan 13:00, Biblioteket Skrantahöjdsvägen 35.

Ärende 1 

Smultronet m fl – Storängen/Aggerud – Granskning av förslag till detaljplan

Tjänsteskrivelse 

2012-05-22 SBN 2011.0135 

Handläggare: 

Bosse Björk 


Smultronet m fl - Storängen/Aggerud 

- beslut om granskning av förslag till detaljplan 

Sammanfattning 

Kvarteret Smultronet är beläget i stadsdelen Storängen strax väster om 

Degerforsvägen, i södra Karlskoga. I omgivningen finns flera kvarter, 

t ex Tranbäret, Lingonet och Nätvingen som likt kvarteret Smultronet 

utgörs av varierad villabebyggelse. 

I likhet med andra områden i Karlskoga gäller en äldre detaljplan (1975) 

där utnyttjandegraden, hur stora hus som får byggas på respektive tomt, 

är tämligen begränsad. Detta skapar generellt problem i samband med 

bygglovgivning där ordinära villor från hustillverkare eller tämligen små 

tillbyggnader ofta kommer i konflikt med nuvarande bestämmelser. Det 

är vanligt att äldre planer inte medger den ytstandard som efterfrågas 

idag. Att dagens bostadshus tar större plats beror inte bara på önskemål 

om större rum, mm från den som ska bo. Skärpta bestämmelser vad 

gäller energieffektivitet leder till tjockare väggar som tar mer plats och 

skärpta bestämmelser avseende tillgänglighet leder till att fler villor 

byggs eller byggs till i ett plan vilket är mer ytkrävande på tomten. Ett 

arbete med att ersätta dessa detaljplaner pågår, dels som enskilda 

detaljplaner med detta som huvudsyfte, dels i samband med planläggning 

där även andra frågor regleras. 

Planläggningens huvudsakliga syfte är således att utöka utnyttjandegraden 

inom kvarteret Smultronet och omgivande kvarter så att ordinära 

villor kan byggas med den standard som efterfrågas idag och kommande 

år, genom nybyggnad eller som tillbyggnader av befintliga bostadshus. 

Planen omfattar även andra frågor, t ex justeringar av kvartersgränser och 

byggrätter samt en del allmän platsmark. Inga nya tomter tillkommer. 

Samråd har hållits genom utskick av planhandlingar till berörda sakägare 

och övriga remissinstanser. 

Länsstyrelsen efterfrågar i sitt yttrande en bullerberäkning med anledning 

av närheten till Degerforsvägen tillika länsväg 205/243. En sådan 

bullerberäkning kommer göras innan granskningsförfarandet och 

resultatet kommer redovisas i planhandlingen. 

g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 1\tjänsteskrivelse med hut sbf.doc 

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 

691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0 

BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR 

Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

2 (3) 

De yttranden som inkommit under samrådstiden, kommentarer till dessa 

samt förslag till ändringar i planförslaget redovisas i en särskild 

samrådsredogörelse. 

Konsekvensbeskrivning 

De förändringar detaljplanen medger är neutrala i de flesta frågor. Vissa 

positiva effekter bedöms ökade utbyggnadsmöjligheter kunna ge 

avseende energieffektivisering samt generell tillväxt och utveckling. 

Beslutsunderlag 

Denna tjänsteskrivelse 22 maj 2012. 

Samrådsredogörelse 22 maj 2012. 

Samrådshandling detaljplan upprättad 30 mars 2012 

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 

1. SBN uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ställa ut 

förslag till detaljplan för Smultronet m fl – Storängen/Aggerud 

för granskning med de revideringar som anges i kommentarerna 

till samrådsredogörelsen. 

2. SBN kungör sitt ställningstagande att planförslaget inte kommer 

att medföra någon betydande miljöpåverkan samt korrigera angivet 

lagrum i beslutet om behovsbedömning till PBL 4 kap 34 §. 

Bosse Björk 

Planchef 

Bilaga 

Konsekvenser för en hållbar utveckling – sammanfattande bedömning 

Beslutet expedieras till: 

Stadsbyggnadskontoret 

SBF Stab

Bilaga 

Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut 

Aspekter 

Sociala/ 

kulturella 

Beslutsförslaget har … 

en positiv 

påverkan 

Barnkonventionen 

X 

Dialog och inflytande 

X 

Folkhälsa 

X 

Jämlikhet och social rättvisa 

X 

Jämställdhet 

X 

Kulturmiljö/kulturella 

omgivningar 

ingen 

påverkan 

X 

en negativ 

påverkan 

Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan 

Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. 

Miljörelaterad hälsa 

X Bullerutredning ökar kunskap om behov av åtgärder. 

Ekologiska 

Avfall 

X 

Biologisk mångfald 

X 

Energi 

X 

Konsumtion 

X 

Transporter 

X 

Ekonomiska 

Vatten, luft och mark 

X 

Kommunens ekonomi 

X 

Kostnadseffektivitet 

X 

Tillväxt 

X

1 (4) 

Detaljplan för 

SMULTRONET M FL - STORÄNGEN/AGGERUD 

Karlskoga kommun 

Örebro län 

Upprättad 2012-03-30 

av samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga 

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

SAMRÅDSUTSKICK Samråd med privata sakägare har skett genom att kompletta handlingar sänts 

ut per brev till 16 april 2012. 

Eventuella synpunkter skulle ha varit samhällsbyggnadsförvaltningen tillhanda 

senast den 3 maj 2012. 

YTTRANDEN Ägaren till fastigheten Smultronet 5, har inkommit med ett yttrande, bilaga 1. 

FRÅN PRIVATA 

SAKÄGARE Kommentar: 

Den generella utnyttjandegraden som används inom tätorten när detaljplaner 

ändras eller ersätts är 240 m² för huvudbyggnad plus 80 m² för komplementbyggnader 

som uthus och garage och utgår från en ”normalstor villatomt” runt 

1000 m². Om tomten är avsevärt större eller mindre kan utnyttjandegraden 

anpassas uppåt eller neråt. Ambitionen är att hålla samma utnyttjandenivå inom 

hela kvarter eller större delar av kvarter varför avgränsningen mellan hur stora 

tomter som får en viss utnyttjandegrad överlappar varandra. Det finns således 

ingen absolut gräns för när en utnyttjandegradsnivå ersätts av en annan och det är 

anledningen till att en tomt som är något mindre än en annan ändå kan ges en 

utnyttjandegrad som är större. Därutöver kan bedömningar göras beroende på 

specifika omständigheter som topografi, gestaltningsmässiga skäl, mm. 

Sammantaget utökas dock utnyttjandegraden för att bättre motsvara dagens 

önskemål och standard och att utvecklingsmöjligheterna för Karlskoga som ort och 

kommun därmed förbättras. Karlskoga kommuns stadsarkitekt har deltagit i 

upprättandet av planhandlingarna, däribland bedömningen av utnyttjandegrad, 

vilket framgår i planbeskrivningen. Några önskemål om förändrade nivåer har inte 

kunnat uttydas i detta yttrande och inga andra yttranden med synpunkter på 

utnyttjandegraden har inkommit. 

SAMRÅDSREMISS 

Planförslaget har under tiden 16 april till 3 maj 2012 även varit utsänd till 

kommunala förvaltningar och andra berörda instanser. 

Karlskoga Fjärrvärme meddelar att inrättande av ledningsrätter för 

fjärrvärmeledningar pågår för fastigheterna Vinbäret 3 och Vinbäret 7. 

Kommentar: 

Planbeskrivningen kompletteras med nämnda uppgifter. 

2 (3)

SBF - Mark- och Exploatering noterar att fastigheten Blåbäret 1 kan tillföras mark 

från Aggerud 2:65. 

Kommentar: 

Nämnda uppgift korrigeras i planbeskrivningen. 

Lantmäteriet har hittat en avvikelse avseende ledningsrätter i kv Lingonet och har 

också noterat ett glapp mellan nya och gamla planen väster om kv Nätvingen samt 

i norr mellan kvarteren Sävsländan och Aprikosen. Man undrar vidare om 

parknamn ska skrivas ut, i det här fallet Blåbärsparken. Slutligen uppfattas 

kombinationen park/gc-väg som udda mitt i gatan. 

Kommentar: 

Planbeskrivning korrigeras avseende fastigheter som berörs av ledningsrätt. 

Planområdet justeras för att ta bort nämnda glapp mellan denna nya och gällande 

detaljplan. Grundkartan kompletteras med det officiella namnet på parken vid 

Blåbärsvägen, Blåbärparken. De båda befintliga avstängningarna av 

Storängsvägen respektive Lingonvägen ges beteckningen GCM-väg istället 

(gång-, cykel- och mopedväg). 

Trafikverket har inkommit med ett yttrande, bilaga 2. 

Kommentar: 

En bullerutredning enligt önskemål genomförs. Eftersom bullerkällan Degerforsvägen/länsväg 

205/243 liksom kvarteret närmast vägen ligger utanför planområdet 

och en skärmning mot bostadskvarteren bör placeras utmed Degerforsvägen leder 

det inte till någon reglering i denna detaljplan. Uppgifter om bullernivåer redovisas 

dock i den kommande granskningshandlingen. Då det avser befintliga bostadshus 

och en väg som Trafikverket har väghållaransvaret för förutsätts ansvaret för 

eventuella framtida skärmningsåtgärder också vila på Trafikverket. 

Övriga kommunala instanser har inte haft något att erinra mot planförslaget eller 

valt att inte yttra sig. 

Länsstyrelsen har inkommit med ett yttrande, bilaga 3. 

Kommentar: 

Se kommentar till Trafikverkets yttrande. 

ÖVRIGA 

KOMMENTARER 

Utnyttjandegradsnivån för fastigheter där huvudbyggnader får uppföras upp till 

en byggnadsarea på 200 m² ges en utnyttjandegrad på 70 m² för komplementbyggnader 

istället för 60 m². Denna justering berör hela eller delar av kvarteren 

Nätvingen, Lingonet, Smultronet, Krusbäret, Vinbäret och Åkerbäret. 

Angivet lagrum för beslut om behovsbedömning för betydande miljöpåverkan 

korrigeras till PBL 4 kap 34 § eftersom handläggningen sker enligt nya planoch 

bygglagen. 

3 (3)

FÖRSLAG TILL 

BESLUT 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås att med de under rubrikerna kommentarer 

föreslagna ändringarna ställa ut detaljplanen för Smultronet m fl – Storängen 

/Aggerud för granskning, att kungöra sitt ställningstagande om att planförslaget 

inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan samt korrigera angivet 

lagrum i beslutet om behovsbedömning till PBL 4 kap 34 §. 

Karlskoga 2012-05-22 

Bosse Björk 

Planchef 

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

SAMRÅDSHANDLING 

Förslag till detaljplan för 

Smultronet m fl 

- Storängen/Aggerud 

Normalt planförfarande - nya PBL 

Upprättad 30 mars 2012 

SAMRÅD 16 april - 3 maj 2012 

upprättad av samhällsbyggnadsförvaltningen 

Karlskoga kommun

2 (14) Detaljplan - Smultronet m fl - SAMRÅD

Detaljplan - Smultronet m fl - SAMRÅD 3 (14) 

NORMALT PLANFORFARANDE – NYA PBL - Samrådshandling 




Örebro län 


samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga kommun 

P L A N B E S K R I V N I N G 

HANDLINGAR 

Plankarta med bestämmelser 

Planbeskrivning med 

genomförandefrågor 

(Samrådsredogörelse) 

(Fastighetsförteckning) 

SYFTE 

PLANDATA 

Läge 

Omfattning 

Areal 

Markägarförhållanden 

Huvudsyftet med planen är att utöka utnyttjandegrad och byggrätter, 

d v s hur stort man får bygga. 

Planområdet är beläget där stadsdelarna 

Storängen och Aggerud möts 

i södra delen av Karlskoga tätort. 

Planområdet omfattar bostadskvarteren 

Tvåvingen, Nätvingen, Blåbäret, 

Lingonet, Tranbäret, Krusbäret, Vinbäret, 

Äpplet, Åkerbäret och Smultronet. 

Planområdets areal är ca 130 000 m² (13 ha). 

Villafastigheterna inom planområdet är i privat ägo. Övrig mark ägs av 

Karlskoga kommun. 

TIDIGARE STÄLL- 

NINGSTAGANDEN 

Detaljplan 

För området gäller följande detaljplaner: 

Nr 257 Kv Aggerudsskolan, mm, laga kraft 1976-12-17, akt nr 1883K- 

5524. 

Nr 262 Kv Nätvingen, laga kraft 1976-12-17, akt nr 1883K-5557. 

Nr 329 Del av kv Nätvingen-Snösländan, laga kraft 1989-11-20, akt nr 

1883-P 89/17. 

Översiktsplan I översiktsplanen för Karlskoga kommun, antagen 1 mars 2011 

omnämns inte området specifikt. 

Planens intentioner strider inte mot översiktsplanen.

4 (14) Detaljplan - Smultronet m fl - SAMRÅD 

Tomtindelning 

Inom området gäller följande tomtindelning (fastighetsindelningsbestämmelser 

enligt nya PBL (SFS 2010:900): 

Tranbäret 1-12, fastställd 1962-01-20, akt nr 1883K-3459 

Smultronet 1-16, fastställd 1962-03-24, akt nr 1883K-3503 

Åkerbäret 1-9, fastställd 1962-03-24, akt nr 1883K-3503 

Lingonet 1-10 och 12-16, fastställd 1962-04-13, akt nr 1883K-3524 

Äpplet 1-12, fastställd 1962-07-23, akt nr 1883K-3590 

Krusbäret 1-8, fastställd 1962-07-23, akt nr 1883K-3593 

Vinbäret 1-8, fastställd 1962-07-23, akt nr 1883K-3593 

Blåbäret 1-3, fastställd 1968-11-26, akt nr 1883K-4643 

Nr 257 

Nr 262 

Utdrag från gällande detaljplaner för det nu aktuella planområdet. 

Den röda linjen markerar den nya planens omfattning. De båda 

mindre planerna kommer ersättas helt när den nya planen vinner 

laga kraft. Gällande planer reglerar generellt för friliggande villor, i 

de flesta kvarteren för en våning (vilket även medger 1½-plan) 

men i några kvarter för två fulla våningar. I kv Tvåvingen regleras 

dock att alla tomter utom en ska bebyggas med kedjehus. Den 

nyaste planen (329) från 1989 gjordes för att ta bort en passage 

genom nuvarande kv Nätvingen som aldrig funnits i praktiken. 

Nr 329


FÖRUTSÄTTNINGAR 

Bebyggelse och 

användningssätt 

Planområdet omfattar 10 bostadskvarter där de allra flesta fastigheterna 

är bebyggda med villor i 1 eller 1½. Kv Blåbäret, Lingonet och Tranbäret 

är planlagda för två våningar, övriga för en våning. I kv Tvåvingen är alla 

hus utom ett planlagda och byggda som kedjehus. De flesta villorna är 

byggda under 1960- och 70-talen med det finns både äldre och yngre 

hus. 

Bebyggelsen har varierat utförande men många kvarter eller delar av 

kvarter har var för sig homogen utformning. På de allra flesta fastigheter 

finns en eller flera komplementbyggnader varav många är sammanbyggda 

med huvudbyggnaden. 

Bebyggelsen närmast runt planområdet består också av villor. 

Bebyggelsen i kv 

består av villor av 

varierad ålder och 

utförande. 

Verksamheter 

Mark och vegetation 

Trafik och parkering 

Det bedrivs inga verksamheter inom planområdet. 

Ett stycke norr om planområdet ligger Aggerudsskolan och strax sydost 

om planområdet ligger Storängens handels- och industriområde. 

Planområdet sluttar generellt från norr mot söder där den allra nordligaste 

delen är relativt kuperad. 

Vegetationen utgörs av uppväxta trädgårdar med klippta gräsmattor inramade 

av häckar, staket, träd och planteringar. 

I områdets östra del, i anslutning till kv Åkerbäret finns en parkyta där det 

även finns en enkel lekplats. 

I områdets norra och västra del finns skogspartier. 

Området nås dels söderifrån där gatunätet ansluter till Fisksjöleden, vilken 

är den södra länken i stadens ringledssystem, dels norrifrån där 

gatunätet ansluter i två punkter mot Blockstensvägen, huvudgata som 

liksom Fisksjöleden ansluter till Degerforsvägen/länsväg 205/243. 

På Nyponvägen, Storängsvägen, Lingonvägen och Jordgubbsvägen 

finns avstängningar vars syfte är att undvika smittrafik genom villaområdet. 

Det går inte att ta sig med bil genom området. 

Parkering sker företrädelsevis på egna tomter men kanstensparkering 

på gatan förekommer. 

Bl a Storängsvägen 

har försetts med 

vändplan för att undvika 

smittrafik genom 

villakvarteren.


Vid Blåbärsvägen 

finns en parkyta med 

en liten lekplats som 

avses behållas oförändrad. 

Här ligger 

även områdets transformatorstation. 

Allmän platsmark 

Ledningar och övriga 

tekniska anläggningar 

Förutom lokalgatorna finns 6 ytor parkmark avvarierande storlek inom 

planområdet. En av dessa är en skött parkyta med en lekplats, en är ett 

skogsparti medan övriga fyra är släpp mellan kvarter med gång-/ 

cykelvägsanslutningar mot eller mellan villagatorna. 

Området är anslutet till de allmänna ledningsnäten. 

I kvarteren Nätvingen, Lingonet och Tranbäret korsar allmänna ledningar 

över en eller flera fastigheter för att nå intilliggande fastigheter. I gällande 

plan finns u-områden som säkrar dessa ledningar. 

I kv Tvåvingen finns ett u-område och en ännu större ledningsrätt som 

inte använts för att lägga ledningar. 

I anslutning till parkområdet vid Blåbärsvägen finns en transformatorstation. 

På flera ställen har 

va-ledningar dragits 

över andra 

tomter genom 

kvarter fram till 

enskilda fastigheter, 

bl a i kv 

Lingonet till höger 

på bilden. 

FÖRÄNDRINGAR 



Områdets grundstruktur och omfattning ändras inte, inga nya tomter 

tillkommer, samtliga fastigheter utom en förutsätts kvartstå oförändrade 

till ytan. Fastigheten Blåbäret 1 ges möjlighet att utökas mot väster, fram 

till kurvan på Blåbärsvägen, mark som till större delen redan disponeras. 

Utnyttjandegraden, d v s hur stort man får bygga, utökas för en stor del 

av fastigheterna till den nivå som numera generellt används inom tätorten, 

max 240 m² byggnadsarea för huvudbyggnad och därutöver 80 m² 

för garage och andra komplementbyggnader. För ett antal fastigheter 

som har en tomtareal under ca 900 m², begränsas utnyttjandegraden till 

200 m² för huvudbyggnad och 60 m² för komplementbyggnader och för


Den här ytan väster 

om Blåbäret 1 

är redan en del av 

tomten och bör 

därför regleras över 

till fastigheten. I 

övrigt föreslås inga 

förändringar av 

befintliga fastigheter 

och inga nya 

tomter tillkommer. 

fastigheter under ca 700 m² till 180 m² för huvudbyggnad och 60 m² för 

komplementbyggnader. 

Byggrätterna utökas för ett 30-tal fastigheter som gränsar mot grönområden, 

där den yta som inte får bebyggas begränsas till 2 meter. Ut 

mot gator behålls eller justeras den s k förgårdsmarken till vedertagna 6 

meter, undantaget några få punkter där befintliga huvudbyggnaders läge 

får utgöra gräns för förgårdsmarken. Samtliga fastigheter, undantaget i 

kv Tvåvingen som regleras för kedjehus, ska vara friliggande och får bebyggas 

i högst två våningar vilket är en ökning för de flesta kvarteren. Vid 

två fulla våningar ska takvinkeln av gestaltningsskäl vara mellan 10 och 

27 grader och vinden får då heller inte inredas. 

Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnader är 2,5 meter. 

Verksamhet 

Trafik 



Teknisk försörjning 

Inga verksamheter är planerade inom planområdet. 

Inga förändringar görs i det allmänna gatunätet. Samtliga gator regleras 

som lokalgator och samtliga avstängningar behålls. 

Befintlig gång-/cykelväg behålls oförändrade och regleras i planen. 

Inga bestämmelser som reglerar krav avseende mark och vegetation 

läggs in i planen. 

All allmän platsmark behålls oförändrad till ytan, undantaget den yta i 

hörnet Blåbärsvägen som omvandlas till bostadskvarter och kan läggas 

till kv Blåbäret. 

Grönytan vid kvarteret Åkerbäret och passagen mellan Storängsvägen 

och Blåbärsvägen regleras som park, d v s de ska ha högre skötselgrad, 

medan övriga ytor regleras som naturmark. 

Plangenomförandet kräver inga förändringar eller åtgärder avseende de 

allmänna ledningsnäten. U-områden läggs in för befintliga ledningar och 

ledningrätter i kvarteren Tvåvingen, Nätvingen, Lingonet och Tranbäret. 

Ett användningsområdet runt den befintliga transformatorstationen utökas 

något.


Samtliga befintliga 

avstängningar som 

förhindrar smittrafik 

genom området 

behålls oförändrade, 

bl a den här 

på Lingonvägen. 

Störningar och risker 

Miljökonsekvenser 

Administrativa frågor 

Avståndet mellan bostdshus och trafiklederna Fisksjöleden respektive 

Degerforsvägen är som närmast ca 40 meter. Eftersom det handlar om 

befintliga bostadshus och befintliga gator är utgångspunkten för när 

skärmande åtgärder kan vara befogat 65 dBA vilket inte bedöms vara 

aktuellt i det här fallet. 

Det finns inga geotekniska undersökningar gjorda i området. Området 

innehåller till större delen små höjdskillnader och den mera kuperade 

norra delen utgörs i stor utsträckning av berg varför det inte bedöms finnas 

risk för ras eller skred. Det finns heller ingen risk för översvämningar. 

De förändringar planen medger är försumbara jämfört med dagens användning. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen har 2011-11-16 beslutat att en 

miljöbedömning om betydande miljöpåverkan enligt PBL inte behöver 

göras. 

De lokala miljökonsekvenserna bedöms försumbara och i ett vidare 

miljöperspektiv anses de förändringar planen medger inte ge någon miljöpåverkan 

alls. 

Då planen bekostas med kommunala medel får planavgift tas ut 

vid framtida bygglovgivning. 

Enda untaget från ovanstående är fastigheten Smultronet 15 som genom 

planavtal erlagt sin del av plankostnaden. 

Följande detaljplaner utgår i sin helhet när denna plan vinner laga kraft: 

Nr 262 Kv Nätvingen, laga kraft 1976-12-17, akt nr 1883K-5557. 

Nr 329 Del av kv Nätvingen-Snösländan, laga kraft 1989-11-20, akt nr 

1883-P 89/17. 

Samtliga tomtindelningar (fastighetsindelningsbestämmelser enligt nya 

PBL (SFS 2010:900) som redovisas på sidan 3 i detta dokument upphör 

att gälla i och med att denna plan vinner laga kraft. 

Se även genomförandedelen. 

Samråd 

(Samråd pågår).


GENOMFÖRANDE- 

FRÅGOR 

Handläggning och 

tidplan 

Antagande 

Genomförandetid 

Huvudmannaskap och 

ansvarsfördelning 

Avtal 

Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt lagstiftningen i 

nya planoch bygglagen (PBL - SFS 2010/900) som gäller från 2 maj 

2011. Planuppdrag gavs den 16 november 2011. 

Handläggningen genomförs under 2012 och planen för väntas vinna laga 

kraft under hösten 2012. 

Då detaljplanen inte strider mot översiktsplanen och i övrigt inte är av 

principiell art förslås att den kan antas av samhällsbyggnadsnämnden. 

Genomförandetiden skall vara 5 år efter att planen vunnit laga kraft. 

Ansvarig för planens genomförande är kommunen. 

Kommunen är huvudman för gator och allmän platsmark. 

Karlskoga Energi & Miljö AB är huvudman för de allmänna ledningsnäten. 

Respektive fastighetsägare är i övrigt ansvarig för åtgärder på den egna 

fastigheten. 

Mellan ägarna till fastigheten Smultronet 15, Jörgen och Elisabeth Gustafsson 

och samhällsbyggnadsförvaltningen finns ett avtal som reglerar 

denna fastighets del av plankostnaden. 

Fastighetsbildning och Fastigheten Blåbäret 1 kan tillföras mark från fastigheten Aggerud 2:61. 

fastighetsrättsliga En fastighet runt befintlig transformatorstation kan avstyckas från Aggekonsekvenser 

rud 2:65. 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder för övriga fastigheter 

inom planområdet. 

Behov finns av att komplettera med tre ledningsrätter och eventuellt ta 

bort två ledningsrätter. 

Kv Tvåvingen 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Tvåvingen. 

I kv Tvåvingen finns två ledningsrätter vilka berör fastigheterna Tvåvingen 

5 respektive 7, 8, 9 och 10. Eftersom ledningsrätten inte har använts 

kan den eventuellt avvecklas (u-område kommer då att utgå ur 

planen). 

Kv Nätvingen 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Nätvingen. 

I kv Nätvingen finns en ledningsrätt vilken berör fastigheterna Nätvingen 

9 och 10. 

Blåbäret. 

Fastigheten Blåbäret 1 kan tillföras mark från fastigheten Aggerud 2:61 

om ett avtal om marköverlåtelse träffas mellan berörda fastighetsägare. 

I övrigt förutsätter planen inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Blåbäret. 

Kv Lingonet 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Nätvingen. 

I kv Lingonet finns en ledningsrätt som berör Lingonet 2. Ytterligare två 

ledningsrätter bör skapas för för befintliga ledningar som i så fall kommer 

beröra Lingonet 1, 2, 13, 14 och 15 respektive Lingonet 5, 7, 8, 9 

och 10. 

Kv Tranbäret 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Tranbäret. 

I kv Nätvingen bör en ledningsrätt skapas för en befintlig ledning vilken i 

så fall kommer beröra fastigheterna Tranbäret 10 och 11.


Kv Krusbäret 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Krusbäret. 

Kv Vinbäret 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Vinbäret. 

Kv Äpplet 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Äpplet. 

Kv Åkerbäret 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Åkerbäret. 

Kv Smultronet 

Planen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder i kv Smultronet. 

Ledningsrätter 

Planekonomi 

Tekniska utredningar 

Nya ledningsrätter för befintliga ledningar bör inrättas i kvarteren 

Lingonet och Tranbäret (se ovan). 

En befintlig ledningsrätt i kv Tvåvingen som inte används bör utgå. 

Planläggning bekostas initialt av Karlskoga kommun. 

Ägarna till fastigheten Smultronet 15 bekostar planläggning för den egna 

fastigheten enligt avtal. 

Planavgift får tas ut vid framtida bygglovgivning, undantaget för 

Smultronet 15. 

Kostnader för eventuell fastighetsreglering och markköp regleras med 

ägaren till fastigheten Blåbäret 1 i ett eventuellt framtida avtal. 

Karlskoga Elnät bekostar avstyckning och markköp alternativt arrende 

för befintlig transformatorstation. 

Karlskoga Energi & Miljö bekostar inrättandet av ledningsrätter. 

Fastighetsägare bekostar eventuella åtgärder på sina respektive fastigheter. 

Det planen medger bedöms inte innebära några förändrade kostnader 

för kommunen 

Fastighetsägare, eller av denne anlitad byggherre/entreprenör, är ansvarig 

för erforderliga tekniska utredningar inför byggande eller andra åtgärder 

på respektive fastighet. 

MEDVERKANDE 

TJÄNSTEMÄN 

Detaljplanen är upprättad av planchef Bosse Björk, i samarbete med 

plansekreterare Hans Bohlin, planarkitekt Ida Mangsbo (Sweco) och 

stadsarkitekt Bertil Malmström (Sweco). 

Övriga tjänstemän som deltagit är: 

Johan Ljung, samhällsbyggnadsförvaltningen, mark- och exploatering 

Håkan Blomqvist, samhällsbyggnadsförvaltningen, bygglov 

Eleonore Åkerlund, samhällsbyggnadsförvaltningen, lantmäteri 

Terese Riddersand, samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöskydd 

Sif Eklund, samhällsbyggnadsförvaltningen, park 

Stig Rengman, samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighet/gata 

Lars Näsström, KS Ledningskontor 

Jenny Johrin, Karlskoga Energi & Miljö AB 

Pontus Nermark, Karlskoga Energi & Miljö AB 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Bosse Björk 

planchef


PLANKARTA 

gcväg

12 (14) Detaljplan - Smultronet m fl - SAMRÅD

Detaljplan - Smultronet m fl - SAMRÅD 13 (14)



Samråd 16 april - 3 maj 2012

Samrådstid 16 april - 3 maj 2012 

PLANBESTÄMMELSER 

Följande gäller inom områden som har nedanstående beteckning. Där beteckningen saknas gäller 

bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. 

GRÄNSER 

Planområdesgränsen redovisas 3 m utanför området. 

Användningsgräns 

Egenskapsgräns 

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 

Allmänna platser 

LOKALGATA 

PARK 

NATUR 

Kvartersmark 

B 

E1 

Lokaltrafik 

Anlagd park 

Naturområde 

Bostäder 

Teknisk anläggning, transformatorstation 

UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 

lek 

Lekplats 

gcmväg 

Gång- och cykelväg 

UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNING 

e1 000/00 

BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 

u1 

Utformning 

I-II 

fril 

kedjehus 

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 

Största byggnadsarea för huvudbyggnad/komplementbyggnader per fastighet 

Marken får inte bebyggas 

Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar 

Högsta byggnadshöjd i meter för komplementbyggnader 

Minsta respektive största taklutning i grader vid två fulla våningar 

Högsta antal våningar 

Endast friliggande hus 

Endast kedjehus 


Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft 

2:71 4 

BOFORS, MALLEN 

Hultmansgatan 

Lr 

TECKENFÖRKLARING GRUNDKARTA 

Använd gräns, Plangräns 

Traktgräns 

Kvarterstrakt 

Fastighetsgräns 

Slänt 

Stödmur 

Vägkant 

Staket 

Spår 

Fastighetsbeteckningar 

Traktnamn, Kvartersnamn 

Gatunamn 

Ledningsrätt 

Grundkartan framställd genom uttag från kartdatabasen 

X = 79400 

Y = 27600 

Bostadshus, Uthus 

Allmän byggnad, Kyrka 

Transformator, Skärmtak 

Industribyggnad 

Träd 

Koordinater 

Rutnätspunkt 

Koordinatsystem Karlskoga 70 65:-1 

Höjdsystem Rikets Epok 1900 

Mätklass II 

SKALA 1: 1000 

0 20 40 60 80 100 

DETALJPLAN 

Denna detaljplan reglerar vad marken (och vattnet) får användas till och hur den får bebyggas. Regleringen 

sker med stöd av planoch bygglagen, PBL, och omfattar de på denna plankarta angivna bestämmelser. 

Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Till planens laga handling 

finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd. 

KARLSKOGA KOMMUN 

Serv Servitut 2012-03-30 

SBN LAGA KRAFT 

...................................................................... 

Bosse Björk, planchef 

Meter 

Smultronet mfl 

-Storängen/Aggerud 

NORMALT 

PLANFÖRFARANDE 

GRANSKNINGSHANDLING 

NYA PBL 

.......................................... ..........................................

Ärende 2 

Äspedalen - Ängsfallet – Utställning av förslag till detaljplan


2012-05-23 SBN 2012.0072 

Handläggare: 

Bosse Björk 


Äspedalen - Ängfallet 



Planområdet är beläget i Äspedalen vid sjön Lonnens västra strand 

ca 12 km norr om Karlskoga centrum. Området innehåller ett 25-tal 

bostadshus, främst för fritidsboende, av varierande standard och 

utförande, både avstyckade fastigheter och arrendetomter. De flesta 

tomterna ligger närmare än 100 meter från stranden. 

För området gäller områdesbestämmelser från 1991 som reglerar husens 

storlek enligt den gamla fritidshuspolicyn. En mindre del av områdesbestämmelserna 

har ersatts av en ny detaljplan 2010. 

Huvudsyftet med detaljplanen är att skapa ett antal nya tomter samt att 

skapa byggrätter och öka utnyttjandegraden, d v s hur stort man får 

bygga, för befintliga bostadshus. Här har en låg nivå för åretruntboende 

valts, max 170 m² bruttoarea varav huvudbyggnaden får vara max 120 

m². 12 nya tomter föreslås. Ytor för pumpstationer, befintliga badoch 

båtplatser samt bryggor regleras. 

Eftersom en stor del av planområdet ligger inom 100 meter från stranden 

och därmed omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt miljöbalken 

föreslås i planen att strandskyddet ska upphävas för berörda delar av 

planområdet. Det aktuella området omfattas i översiktsplanen av LISbestämmelser 

vilket ger ett särskilt skäl utöver de övriga som anges i 

miljöbalken för upphävande av strandskyddet. 


och övriga remissinstanser. Därutöver har under den relativt långa 

handläggningstiden ett flertal möten hållits med flera av de berörda inom 

planområdet. 

Länsstyrelsen har i sitt yttrande påpekat att den nordligaste bostadstomten 

omfattas av naturreservatsbestämmelser. Denna tomt utgår därför 

ur planförslaget och en lokalgata i anslutning till tomten flyttas till nytt 

läge som inte kommer i konflikt med reservatsbestämmelserna. 

Justeringar görs i de särskilda skäl som anges för upphävande av 

strandskyddsbestämmelserna, berörda ytor ändras dock inte. 

g:\stab\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 2\tjänsteskrivelse med hut sbf.doc 





2 (3) 





Planen syftar till att bidra till Karlskoga kommuns utveckling avseende 

boende och tillväxt i enlighet med riktlinjerna i översiktsplanen. I de 

flesta aspekter är plangenomförandet neutralt men vad gäller transporter 

så kan de förutsättas öka genom att fler kommer bo permanent inom det 

aktuella området som är beläget strax utanför tätorten samt att det sker en 

förändring av kultur- och boendemiljön i området genom en successiv 

konvertering till åretruntboende. 


Denna tjänsteskrivelse 22 maj 2012 

Samrådsredogörelse 22 maj 2012 

Samrådshandling detaljplan upprättad 10 juni 2010 



förslag till detaljplan för Äspedalen - Ängfallet samt upphävande 

för del av områdesbestämmelser för Äspedalen för granskning 

med de revideringar som anges i kommentarerna till samrådsredogörelsen. 


att medföra någon betydande miljöpåverkan. 

Bosse Björk 

Planchef 

Bilaga 




SBF Stab

Bilaga 


Aspekter 

Sociala/ 

kulturella 


en positiv 

påverkan 


X 


X 

Folkhälsa 

X 


X 


X 

ingen 

påverkan 

en negativ 

påverkan 



Ekologiska 


omgivningar 


X 

Avfall 

X 


X 

Energi 

X 

Konsumtion 

X 

X 

Transporter 

X 

Ekonomiska 


X 


X 


X 

Tillväxt 

X

1 (3) 

NORMALT PLANFÖRFARANDE - GAMLA PBL 


ÄSPEDALEN - ÄNGFALLET 

samt upphävande av 

del av områdesbestämmelser för Äspedalen 


Örebro län 

Upprättad 2010-05-09 




ut per brev till 24 april 2012. 


senast den 15 maj 2012. 

SAMRÅDSMÖTE 

Inget samrådsmöte har planerats in under remisstiden men en rad informella 

möten har hållits under den relativt långa tid som föregått samrådsförslaget. 

YTTRANDEN Arrendehavare Greek och Svensson har inkommit med ett yttrande, bilaga 1. 

FRÅN PRIVATA 

SAKÄGARE Kommentar: 

Det bör inledningsvis nämnas att den mark som refereras till i yttrandet arrenderas, 

d v s det är inte en avstyckad fastighet. Detta förminskar i övrigt inte de synpunkter 

som framförs. Ägaren till marken (Lunedet 2:16) önskar skapa ett antal nya tomter 

för bostadsbebyggelse vilket prövas i denna detaljplan, varav den som ligger 

bakom arrendehavarnas hus är en. Den beskrivning som görs i yttrandet är i stort 

korrekt vad gäller upplevelsen av närområdet och en förändring jämfört med 

nuvarande förhållanden. Området kommer generellt att förtätas och utvecklas mot 

större andel åretruntboende, d v s karaktären kommer att förändras. Detta ligger i 

linje med kommunens riktlinjer i översiktsplanen om att skapa nya attraktiva 

bostadstomter i anslutning till vatten och där området runt Lonnen är särskilt 

utpekat. Vad gäller insyn så är ytorna på och runt den nya tomten idag avverkade 

och öppna. Ett sätt att trots allt undvika insyn är att låta ett fåtal träd växa upp och 

skärma mellan husen, utan att ta bort utsikten för tomten bakom och utan att 

försämra solinstrålningen alltför mycket. Detta är dock inget som går att reglera i 

detaljplanen. En smärre justering av byggrätten görs dock för att skapa lite bredare 

buffert mellan byggnaderna. Dagvatten från en fastighet får inte orsaka problem 

eller skador på en annan. I det nämnda fallet i Bricketorp gjordes inte tillräckligt för 

att lösa detta när området började bebyggas under 1990-talet men åtgärder har 

vidtagits i efterhand. Det finns gott om ytor för omhändertagande av dagvatten runt 

det i denna plan aktuella tomtläget. Avseende värdering så är planläggning där 

användande och byggätter regleras generellt värdehöjande.

2 (3) 


Planförslaget har under tiden 24 april - 15 maj 2012 även varit utsänd till 


Skanova har inkommit med ett yttrande, bilaga 2. 

Kommentar: 

Enligt bifogad karta tycks de flesta ledningssträckningarna följa befintliga vägar 

och bör då kunna ligga kvar i nuvarande läge, undantag kan dock finnas och 

eftersom ledningarna saknar ledningsrätt förutsätts att eventuella flyttningar 

bekostas av Skanova. 

SBF - Mark och exploatering noterar att mark från Lunedet 2:9 tas i anspråk 

för lokalgata och natur. 

Kommentar: 

Med anledning av reglerna för naturreservatet, se Länsstyrelsens yttrande, utgår 

de delar av planområdet som berör Lunedet 2:9 och kommer istället behandlas 

i en särskild plan som kopplas till planerade förändringar i reservatsgränserna. 

SBF - Miljökontoret har synpunkter på den text i planbeskrivningen som rör 

djurhållning. 

Kommentar: 

Texten omformuleras så det tydligt framgår att planen i sig ger tillstånd att hålla 

djur inom planområdet, detta beslutas av berörd nämnd utifrån de lokala 

hälsoskyddsföreskrifterna, men att planens avsikt är att undantag från vedertagna 

skyddsavstånd görs med hänvisning till det lantliga läget. 

Lantmäteriet påpekar att infarter till två blivande tomter i den norra delen av området 

sker över allmän platsmark vilket innebär enskilt utnyttjande. Man ställer sig 

även frågande till beskrivningen av nya byggrätter. 

Kommentar: 

Eftersom angöringen till det berörda området kommer ändras med anledning av 

naturreservatsbestämmelserna justeras även lokalgatan så den når de båda 

berörda blivande tomterna. Beskrivningen av kvarter och byggrätter är korrekt men 

saknar två komma för att bli tydligare. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen - handikapprådet vill att det ska finnas 

möjlighet att använda kolonilotterna även om man har någon form av 

funktionsnedsättning, t ex rullstolsburen, mm. 

Kommentar: 

Marken vid det aktuella området är relativt plan så det bör vara fullt möjligt att 

ordna god tillgänglighet men att detta i så fall görs av den som hyr eller köper den 

aktuella kolonilotten, på samma sätt som en fastighetsägare anpassar sin egen 

villatomt.

3 (3) 

Övriga kommunala instanser har inte haft något att erinra mot planförslaget 

eller valt att inte yttra sig. 


Kommentar: 

Nämnda synsätt innebär i praktiken att man ska vara mycket restriktiv till att 

medverka till ökad bosättning på landsbygden. Kommunen delar inte den 

uppfattningen och anser att nuvarande beskrivning tillräckligt belyser frågan. 


Kommentar: 

Planhandlingen kompletteras med LIS-område som särskilt skäl även för de 

planerade tomter som ligger bakom befintlig bebyggelse. 

Allmän platsmark har tagits med bland de ytor där strandskydd föreslås upphävas 

för att underlätta framtida vägbyggande, vägförbättringar och ledningsdragning 

inom dessa områden. Själva planbestämmelsens avsikt är att 

allmänheten ska ha full tillgänglighet till dessa områden, huruvida strandskyddet 

är upphävt eller inte bör inte förändra detta. Om genomförandet enligt planen 

inte försvåras är det dock ovidkommande att strandskyddet ligger kvar. 

Den del av planen som omfattar Lunedet 2:9 och därmed berörs av naturreservatsbestämmelserna 

utgår ur planen och behandlas i en särskild plan som bl a 

kopplas till planerade förändringar i reservatsgränserna. 

Texten om djurhållning omformuleras så det tydligt framgår att planen i sig inte 

ger tillstånd att hålla djur inom planområdet, detta beslutas av berörd nämnd 

utifrån de lokala hälsoskyddsföreskrifterna, men att planens avsikt är att ge 

stöd för att undantag från vedertagna skyddsavstånd görs med hänvisning till 

det lantliga läget. 

Avseende trafik, se kommentar till Trafikverkets yttrande. 

Därutöver görs redaktionella justeringar som omnämns i yttrandet. 

ÖVRIGA 

KOMMENTARER 

En gemensam bryggplats i norra delen av planområdet hade fallit bort i samrådshandlingen 

och läggs nu tillbaka. 

Smärre justeringar görs av några kvartersgränser. 

FÖRSLAG TILL 

BESLUT 


föreslagna ändringarna ställa ut detaljplanen för Äspedalen - Ängfallet för 

granskning, att upphäva del av områdesbestämmelser för Äspedalen samt att 

kungöra sitt ställningstagande om att planförslaget inte kommer att medföra någon 

betydande miljöpåverkan. 


Bosse Björk 

Planchef

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

BILAGA 4

1 (9) 

NORMALT PLANFÖRFARANDE - GAMLA PBL - Samrådshandling 






Örebro län 

Upprättad 2010-05-09 



HANDLINGAR 


Planbeskrivning 

Genomförandebeskrivning 

(Samrådsredogörelse) 

Fastighetsförteckning 

SYFTE 

PLANDATA 

Läge 

Omfattning 

Areal 


Huvudsyftet med detaljplanen är delvis att öka utnyttjandegraden 

så att åretruntboende underlättas samt att skapa 12 nya tomter. 

Därutöver skapas ett område för kolonilotter. Strandskyddet 

upphävs inom planområdet. 

Planområdet är beläget i Äspedalen vid sjön Lonnens västra 

strand ca 12 kilometer norr om Karlskoga centrum. 

Planområdet omfattar ett 20-tal bostadshus varav 8 är avstyckade 

och övriga ligger på arrenderad mark inom fastigheten Lunedet 

2:16, plus ett hus som ligger inom fastigheten Lunedet 2:9. 

Planområdets areal är ca 70 000 m² (7 ha). 

Lunedet 2:16 och de avstyckade fastigheterna är i privat ägo. 

Lunedet 2:9 ägs av Karlskoga kommun, men den aktuella marken 

arrenderas ut. 


NINGSTAGANDEN 

Detaljplan 

För området gäller områdesbestämmelser: 

Nr 351, Äspedalen, fastställd 1991-01-23, akt 1883-P91/15.

2 (9) 

Översiktsplan 

Program 

Ny policy fritidshus 

Överföringsledning VA 

Området runt Lonnen är i översiktsplanen, antagen 1 mars 

2011, särskilt utpekat för landsbygdsutveckling och större delen 

av planområde omfattas av s k LIS-områden (landsbygdsutveckling 

inom strandskyddsområden) vilket kan utgöra särskilt skäl att 

upphäva strandskyddet vid planläggning. Översiktsplanen pekar 

även ut konvertering från fritidsboende till permanentboende som 

ett önskvärt sätt att utveckla boendet i kommunen. 

Det detaljplanen föreslås medge har således stöd i gällande 

översiktsplan. 

Det program som i mitten av 90-talet sammanställdes och som 

innehöll riktlinjer för planläggning av fritidshusområden vid 

Lonnen fanns inte när detta område ursprungligen planlades och 

det har i övrigt inte haft någon bäring på området. I och med den 

nya översiktsplanen och att området numera är anslutet till det 

allmänna va-nätet har programmet ändå spelat ut sin roll. 

Kommunfullmäktige beslutade i april 2006 att anta en ny policy 

för utnyttjandegrad, d v s hur stora husen får byggas, för hus 

avsedda för fritidsboende. Den nya policyn om 130 m² bruttoarea 

varav huvudbyggnaden får vara högst 90 m ² ersätter tidigare 

vedertagen nivå om max 60 m² för huvudbyggnad och max 20 m² 

för uthus. Policyn bekräftas i den nya översiktsplanen. 

Planändring krävs för att kunna tillgodogöra sig byggande enligt 

nya policyn. 

Kommunfullmätige beslutade 2006 att bygga en överföringsledning 

för vatten- och avlopp till Lunedet. Syftet var att ersätta 

befintligt reningsverk vid Lunedet som inte längre har godkänd 

funktion. 

Överföringsledningen medger att fastigheter runt Lonnen, 

åretrunthus såväl som fritidshus, kan anslutas till överföringsledningen 

som alltså är kopplad till det allmänna nätet vid 

Timsbron. 

Överföringsledningen och anslutning till det nu aktuella området 

blev klar 2009. Samtliga befintliga och nya bostäder kan därför, 

via ett lokalt enskilt nät, anslutas till allmänt vatten och avlopp. 


Bebyggelse 

Inom gällande planområde finns 21 bostadshus varav de flesta 

används för fritidshusboende. 8 av husen är avstyckade medan 

övriga ligger på ofri grund. Husen är utspridda inom området men 

med större koncentration i den södra delen av området. 11 av 

husen ligger i direkt anslutning till stranden medan 3 av husen 

ligger längre än 100 meter från stranden. 

Byggnaderna är av varierande standard och med något undantag 

av fritidshuskaraktär. Eftersom området är reglerat med 

områdesbestämmelser saknas byggrätter men utnyttjandegrad 

gäller enligt kommunens gamla fritidshuspolicy, d v s huvudbyggnaden 

får vara max 60 m² och uthus/gäststuga 20 m², och vare 

sig vindsvåning eller sluttningsvåning får inredas.

Områdesbestämmelserna omfattar stora ytor skogs-, ängs och 

åkermark vilka inte fyller något direkt syfte kopplat till 

bostadsbebyggelsen. 

I gällande områdesbestämmelser finns bestämmelser om att 

bygglov inte krävs för mindre tillbyggnader, komplementbyggnader, 

mm. Ökad lovplikt gäller för ekonomibyggnader för 

jord- och skogsbruk. 

3 (9) 

Verksamheter 


Vattenområden 

Inom och runt om planområdet bedrivs jord- och skogsbruk. 

Ca 400 meter sydväst om planområdet finns ett mindre sågverk. 

Ett av husen med omgivande ytor har till och från genom åren 

använts som en form av föreningsgård för övernattning och 

aktiviteter. För närvarande bedrivs ingen aktiv verksamhet här. 

Marken inom planområdet är generellt mycket kuperad och 

blockrik, undantaget allra längst i söder. Den högsta markerade 

höjden ligger ca 30 meter över sjön Lonnens yta. 

I södra delen av planområdet dominerar ett varierat kulturlandskap 

med äng- och åkermark avskurna av mindre skogspartier 

vilka längre norrut övergår i små åkertegar insprängda i 

skogsmark, främst barrskog. 

Runt en del av husen finns avgränsade trädgårdar men många 

hus ligger inbäddade i naturen. 

Planområdet är beläget längs sjön Lonnens västra strand, några 

hundra meter norr om Kilstabäckens utlopp i sjön. 

Sjön Lonnen är råvattentäkt för Karlskoga kommuns dricksvattenförsörjning. 

Ett skyddsområde för vattentäkten är under bildande. 

11 av de befintliga husen ligger i direkt vattenkontakt. Samtliga 

hus, även de som ligger längre från stranden, har en brygga i 

någon form. Därutöver finns några gemensamma iläggningsplatser. 

Det finns inga bestämmelser i gällande områdesbestämmelser 

som reglerar bryggor. 

Förstärkningar längs stranden för att undvika erosion är vanliga, 

både på bostadstomter och längs de sträckor där vägen ligger 

direkt utmed strandbrinken. 

Trafik och parkering Området nås från länsväg 205/237 mot Filipstad/Loka väg 708 

väster om sjön Lonnen mot Äspedalen samt en enskild väg som 

fortsätter mot Lunedet längre norrut. Linjetrafik med buss finns 

längs väg 708. 

Området kan även nås från norr, från länsväg 237 mot Filipstad, 

via Knappfors och Lunedet. 

Vägarna i området, vilka delvis ligger utanför planområdet, är 

smala och grusade men håller till större delen en för ändamålet 

hygglig standard. Den norra delen av vägsystemet stängs av med 

bom under vinterhalvåret. Körväg finns till samtliga stugor. I några 

fall saknas vändplan. Vägarna är inte reglerade i områdesbestämmelserna. 

Parkering sker företrädelsevis på egna tomter men det finns gott 

om plats även på gemensamma ytor.

4 (9) 

Gemensamhetsanläggning 


Ledningar och 

teknisk försörjning 

Gemensamma markytor; vägar, gemensamma bad-/båtplatser, 

mm ägs och sköts generellt av stamfastighetsägaren. 

Det nyanlagda va-nätet ägs och sköts dock som en gemensamhetsanläggning 

vilken formellt är under bildande. 

Eftersom området är reglerat med områdesbestämmelser finns 

ingen allmän platsmark. 

Området är via ett enskilt lokalt va-nät anslutet till en överföringsledning 

i Lonnen som i sin tur är ansluten till det allmänna 

ledningsnätet för vatten och avlopp. Flera pumpstationer 

placerade utmed stranden försörjer va-nätet. 

Området ingår inte i verksamhetsområdet för allmänna 

vattentjänster. 

Området är anslutet till el- och telenäten och i samband med 

anläggningen av va-nätet har bredband dragits fram. 



fastigheter 

Verksamheter 

Utnyttjandegraden, d v s hur stort man får bygga, utökas till nivån 

för åretruntboende, enligt principen i programmet och detaljplanen 

för Norra Östervik, 170 m² bruttoarea varav huvudbyggnaden får 

vara max 120 m². Den begränsade utnyttjandegraden syftar dels 

till att medge ett acceptabelt åretruntboende samtidigt som 

byggnadsvolymerna begränsas så att de inte på ett alltför 

iögonfallande sätt avviker från befintlig bebyggelse, vilken till 

större delen utgörs av fritidshus, och därmed förändrar områdets 

karaktär. 

Kvarter med byggrätter för bostadsändamål skapas vilka i vissa 

fall avviker från befintliga fastigheter och arrendetomter vilket görs 

för att få sammanhållna och väldisponerade kvarter och för att 

ingen mark utan funktion blir kvar mellan framtida fastigheter. 

13 nya tomter skapas, 5 i den södra delen, 3 i den mellersta och 

5 längst i norr. En ny tomt ligger vid stranden, egentligen en 

delning av en större befintlig arrendetomt, medan övriga 

lokaliseras bakom befintlig bebyggelse eller med körvägen mellan 

tomten och vattnet. 

En tomt delas idag av vägen men hålls nu samman genom att 

vägen flyttas bakom huvudbyggnaden. 

Husen ska vara friliggande och antalet våningar begränsas till en 

(1). Suterrängplan får anläggas utöver våningsbegränsning. 

Högsta byggnadshöjd för uthus begränsas till 3,0 meter. 

Med tanke på läget längs vattnet och tillhörande översvämningsrisk 

regleras lägsta golvhöjd till +113,0 meter över nollplanet. 

Något enstaka befintligt hus kan om de byggs om eller till därmed 

behöva förläggas något högre än idag. 

Jord- och skogsbruk bedrivs vidare som tidigare på omgivande 

ytor. 

På den allra västligaste tomten ska bostadsändamålet kunna 

kombineras med viss djurhållning, t ex ett stall, där viss 

uthyrningsverksamhet ska kunna bedrivas. Se även under 

rubriken djurhållning.

5 (9) 

Den föreningsverksamhet som funnits i och runt ett hus bedöms 

inte vara aktuell för framtiden varför tomten regleras för 

bostadsändamål. 

Strax norr om nämnda hus finns ett öppet gärde som föreslås 

användas som kolonilotter. 5-6 kolonilotter bör rymmas och 

närmast vägen får en kolonistuga om max 30 m² och en högsta 

byggnadshöjs om 3,5 meter uppföras. 





Ledningar 

Planlagda ytor runt de avstyckade bostadskvarteren föreslås vara 

gemensamma och ska hållas öppna, bl a för utblickar mot sjön. 

Ett antal av dessa ytor ska även fungera som gemensamma badoch 

båtplatser, se nedan. 

Ingen övrig reglering av mark och vegetation görs. 

Befintliga och nya vägar inom planområdet läggs ut som allmän 

platsmark men där kommunen inte är huvudman. 

Delar av vägnätet håller en för ändamålet tillräcklig standard 

medan andra delar bör förstärkas och i tre lägen förses med 

vändplaner. 

På tre platser skapas nya vägsträckningar. I den södra delen 

binds två tillfartsvägar samman, dels för att försörja 3 nya tomter, 

dels för att underlätta skötseln, t ex snöröjning. I den mellersta 

delen dras huvudvägen, som idag går över en arrendetomt, om 

bakom det aktuella huset. Allra längst i norr skapas en ny väg, 

som ersätter en befintlig som bedömts vara för smal. som ska 

försörja en befintlig tomt och fyra nya tomter. 

Alla berörda tomter utom två, plus kolonilotterna, ligger helt eller 

delvis inom strandskyddsområdet varför strandskyddet måste 

upphävas inom ramen för detaljplanen, se administrativa frågor. 

Vid befintliga strandtomter samt en av de nya tomterna får en 

brygga per fastighet anläggas där respektive brygga får vara max 

10 m² . 

I anslutning till de gemensam badoch båtplatserna får inom 

respektive avgränsat vattenområde en eller flera bryggor om 

sammanlagt max 50 m² anläggas. Dessa bryggor är främst 

avsedda att användas av de fastighetsägare/arrendatorer som 

inte har egen strandtomt, vilket även inkluderar de som bor 

utanför planområdet. 

Den allmän platsmark som läggs ut i detaljplanen, gatumark, 

parkmark och naturmark, har inte kommunen som huvudman. 

Ytorna ska vara tillgängliga för allmänheten men det är inget krav 

att vägarna ska vara framkomliga med bil för allmänheten. 

Ledningar och andra anläggningar kopplade till infrastrukturen 

kan förläggas i allmän platsmark. 

Samtliga fastigheter/arrendetomter som bygger nytt eller bygger 

om och till ska ansluta vatten och avlopp till det nya enskilda 

vatten- och avloppsnätet som i sin tur är anslutet till det allmänna 

vatten- och avloppsnätet. 

Pumpstationer säkras genom egenskapsbestämmelser i 

kvartersmark eller allmän platsmark.

6 (9) 

U-områden för underjordiska ledningar läggs ut i samtliga 

gemensamma vägar/gator samt i några passager över 

kvartersmark. 

Översvämningsrisker 

Ras och skred 

Störningar 

Djurhållning 


Området ligger till stor del direkt invid sjön Lonnen. Några av 

byggrätterna ligger nära vattenytan, generellt ca 2 meter över 

densamma, men på en nivå som inte anses olämplig för sitt 

ändamål. Översvämningsrisken ska beaktas vid byggande och 

hur respektive berörd tomt utformas. 

Låglänta ytor på andra platser runt sjön utgör buffert vid högt 

vattenstånd. 

Med tanke på läget längs vattnet och tillhörande översvämningsrisk 

regleras lägsta golvhöjd till +113,0 meter över nollplanet. 

Något enstaka befintligt hus kan om de byggs om eller till därmed 

behöva förläggas något högre än idag. 

Delar av området är ordentligt kuperat men bedöms bestå av 

solid grund. Terrängen är mycket blockrik och detta måste 

beaktas vid schaktning och grundläggning. I de mer låglänta 

delarna består grunden av den överkonsoliderade lertyp som är 

mycket vanlig i Karlskoga kommun och som inte är skredbenägen. 

I direkt anslutning till stranden kan det finnas partier som över tid 

behöver förstärkas för att undvika erosion. 

Avståndet till sågverket är så pass stort att eventuella störningar 

inte påverkar området. 

Trafikintensiteten i området är och kommer vara mycket låg varför 

några åtgärder mot trafikbuller inte är nödvändiga. 

Boendet på den västligaste bostadstomten inom planområde får 

kombineras med viss djurhållning, i praktiken hästar. Även i övrigt 

ska boendet, med tanke på det lantliga läget, vara kombinerat 

med djurhållning. 

Den totala mängden djur som kan förekomma inom planområdet 

bestäms genom tillstånd av det lokala miljö- och hälsosyddskontoret. 

Huvudsakligen avses hästar och en förhandsbedömning 

är att högst 5 hästar kan hållas permanent inom den 

berörda fastigheten. Djur kan därutöver hållas utanför 

planområdet och då främst för bete. Gödsel bör inte förvaras i 

anslutning till bostadshusen. Kombinationen djurhållning och 

boende regleras genom en särskild bestämmelse vilket innebär 

undantag inom hela planområdet från vedertagna skyddsavstånd 

avseende allergener. Avstånd till befintlig bebyggelse utanför 

planområdet ska dock beaktas. 

De förändringar planen medger syftar dels till att öka utnyttjandegraden 

för befintliga fritidshus, dels skapas ett antal nya 

bostadstomter och slutligen möjliggörs konvertering till reguljärt 

åretruntboende i delar av området. 

Genom den nya överföringsledningen för vatten- och avlopp har 

påverkan på miljön från bostäderna minskat betydligt.

7 (9) 

Tillgången till stränder förändras marginellt. Andelen trafikarbete 

ökar jämfört med om de nya bostadstomterna förlagts inom 

tätorten men i enlighet med riktlinjerna i översiktsplanen ska det 

finnas full frihet och möjlighet att bosätta sig utanför tätorten. 

Denna påverkan anses därför som fullt acceptabel. 

De lokala miljökonsekvenserna bedöms bara förändras 

marginellt. 

I ett vidare miljöperspektiv anses de förändringar planen medger 

inte ge betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsnämnden 

har 2007-09-24 § 127 beslutat att en miljöbedömning enligt PBL 

5 kap 18 § inte behöver göras. 

Administrativa frågor, 

inkl strandskydd 

Planen bekostas i sin helhet genom avtal med stamfastighetsägaren, 

undantaget en tomt där kommunen ersätter plankostnaden. 

Planavgift ska därför inte tas ut i samband med framtida 

bygglovgivning. 

Strandskydd gäller inom större delen av planområdet, de delar 

som ligger närmare stranden än 100 meter, eftersom det inte 

upphävdes i samband med tidigare planläggning. 

Strandskyddet föreslås upphävas i berörda delar genom att en 

prövning görs enligt 7 kap Miljöbalken. Det område där strandskyddet 

upphävs redovisas på plankartan med en administrativ 

gräns och bestämmelse. 

En stor del av den mark som berörs, främst bostadstomter och 

vägar, är redan ianspråktagen. Utöver detta skapas 13 nya 

bostadstomter samt ett område för kolonilotter. Gemensamma 

ytor läggs ut som allmän platsmark vilket innebär att de ska vara 

tillgängliga för allmänheten. Dessa ytor utgörs främst av vägar, 

gemensamma badoch båtplatser och naturmark för passage 

genom området. Planen påverkar marginellt strandskyddets syfte 

eftersom ingen ny mark i direkt anslutning till stranden tas i 

anspråk. I de fall där nya tomter skapas, inkl kolonilotterna, är 

dessa placerade bakom befintlig bebyggelse eller med passager 

på vägar eller grönytor mellan stranden och kvartersmarken. 

Djurlivet bedöms inte påverkas alls av det planen medger. 

Området runt Lonnen är i översiktsplanen, antagen 1 mars 

2011, särskilt utpekat för landsbygdsutveckling och större delen 

av planområde omfattas av s k LIS-områden (landsbygdsutveckling 

inom strandskyddsområden) vilket kan utgöra särskilt skäl att 

upphäva strandskyddet vid planläggning. Översiktsplanen pekar 

även ut konvertering från fritidsboende till permanentboende som 

ett önskvärt sätt att utveckla boendet i kommunen. 

Med hänvisning till kartbilaga anges följande särskilda skäl enligt 

7 kap 18c och 18e § Miljöbalken (MB): (Bilaga 1) 

1. Hela eller delar av 20 befintliga bostadsfastigheter och 

arrendetomter. 

Särskilda skäl: Marken planlagd och ianspråktagen för 

bostadsändamål sedan tidigare och saknar därför betydelse 

för strandskyddets syften (7 kap 18c § pkt 1 MB).

8 (9) 

2. Hela eller delar av 9 nya bostadsfastigheter/arrendetomter 

vilka är belägna bakom befintliga bostadstomter. 

Särskilda skäl: Bebyggelsen väl avskild från området närmast 

stranden där stranden redan är ianspråktagen för bostadsändamål 

sedan tidigare och saknar därför betydelse för 

strandskyddets syften (7 kap 18c § pkt 1 och 2 MB). 

3. Hela eller delar av 3 nya bostadsfastigheter/arrendetomter 

vilka är belägna i direkt anslutning till befintliga bostadstomter 

och med en befintlig väg mellan tomterna och stranden där 

allmänheten kan passera och ha full tillgång till stranden. 

Särskilda skäl: Bostadstomterna anses värdefulla för 

utvecklingen av landsbygdsområdet och har en så begränsad 

omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses 

långsiktigt varför upphävande av strandskyddet sker med 

hänvisning till godkänt LIS-område i gällande översiktsplan (7 

kap 18e § pkt 1 och 2 MB). 

4. En (1) ny bostadsfastighet/arrendetomt vilken utgör del av en 

befintlig arrendetomt. 

Särskilda skäl: Marken planlagd och ianspråktagen för 

bostadsändamål/föreningsverksamhet sedan tidigare och 

saknar därför betydelse för strandskyddets syften (7 kap 18c 

§ pkt 1 MB). Bostadstomten anses värdefull för utvecklingen 

av landsbygdsområdet och har en så begränsad omfattning 

att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt 

varför upphävande av strandskyddet sker med hänvisning till 

godkänt LIS-område i gällande översiktsplan (7 kap 18e § pkt 

1 och 2 MB). 

5. Område för kolonilotter vilket är beläget i direkt anslutning till 

befintliga bostadstomter och med parkmark mellan koloniområdet 

och stranden där allmänheten kan passera och ha full 

tillgång till stranden. 

Särskilda skäl: Koloniområdet anses vara värdefullt för 

utvecklingen av landsbygdsområdet och har en så begränsad 

omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses 

långsiktigt varför upphävande av strandskyddet sker med 

hänvisning till godkänt LIS-område i gällande översiktsplan (7 

kap 18e § pkt 1 och 2 MB). 

6. Gamla och nya allmänna vägar. 

Särskilda skäl: Vägar som försörjer området och såväl 

befintliga som nya bostadstomter, mm och gör området 

tillgängligt för allmänheten. Behovet kan tillgodoses utanför 

strandskyddsområdet. Angeläget allmänt intresse (7 kap 18c 

pkt 5 § MB). 

7. Allmänna ytor i form av natur och parkmark. 

Ytor som garanterar allmänhetens tillgång till stranden eller 

passage genom området, inkl gemensamma ytor i anslutning 

till stranden för båtar och badmöjligheter. Gångvägar ska 

kunna anläggas för framkomlighet och strandbrinken kräver 

över tid förstärkning för att motverka erosion. Behovet kan 

inte tillgodoses utanför strandskyddsområdet. 

Särskilda skäl: Angeläget allmänt intresse som inte kan 

tillgodoses utanför området (7 kap 18c pkt 5 § MB).

9 (9) 

8. Gemensamma bryggor 

Gemensamma anläggningar, till stor del befintliga, som är 

tillgängliga för allmänheten och som för sin funktion måste 

ligga vid vattnet. 

Särskilda skäl: Anläggningar som för sin funktion måste ligga 

vid vattnet och därutöver är ett angeläget allmänt intresse 

som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18c pkt 3 och 

5 § MB). 

9. Enskilda bryggor 

Avser enskilda bryggor enligt begränsningar i planbestämmelse 

vilka är belägna vid befintliga bostadsfastigheter/ 

arrendetomter och som för sin funktion måste ligga vid 

vattnet. 

Särskilda skäl: Stranden är redan ianspråktagen med 

befintliga bostadsfastigheter/arrendetomter och tillhörande 

befintliga bryggor och saknar därför betydelse för 

strandskyddets syften samt att anläggningen för sin funktion 

måste ligga vid vattnet (7 kap 18c § pkt 1 och 3 MB). 

Därutöver bör uppmärksammas att anläggande av bryggor är 

vattenverksamhet vilken kan vara tillståndspliktigt enligt 

miljöbalken. 

Planområdets östligaste del ligger direkt i gränsen till Lunedets 

naturreservat. Ett arbete med att justera reservatsgränsen med 

tanke på befintliga privatägda hus pågår. Planläggningen 

förändrar eller försvårar inte nuvarande och framtida nyttjande av 

naturreservatet. 

Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. 

De lättnader och skärpningar av lovplikten som finns reglerade i 

gällande områdesbestämmelser utgår. 

De delar av områdesbestämmelserna som utgör skogs- ängsoch 

åkermark och som inte behöver regleras med tanke på 

bostäder, vägar och andra gemensamma funktioner upphävs i 

och med att planen vinner laga kraft. 

Se även genomförandebeskrivningen. 

Samråd 

(Samråd pågår.) 

MEDVERKANDE 

TJÄNSTEMÄN 

Detaljplanen är upprättad av planchef Bosse Björk, förberedelser 

gjorda av tidigare stadsarkitekt Ann Dakovic i samarbete med 

plansekreterare Hans Bohlin, planarkitekt Ida Mangsbo, 

stadsarkitekt Bertil Malmström samt mark- och exploateringschef 

Johan Ljung. 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

Bosse Björk 

planchef

1 (3) 

NORMALT PLANFÖRFARANDE - GAMLA PBL - Samrådhandling 






Örebro län 

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G 

ORGANISATORISKA 

FRÅGOR 

Handläggning och tidplan Planen handläggs med normalt planförfarande enligt lagstiftningen 

i den planoch bygglag (PBL) som gällde före 2 maj 2011. 

Handläggning genomförs under 2012 och planen förväntas vinna 

laga kraft under andra halvåret 2012. 

Antagande 




Då detaljplanens inriktning och syfte har stöd i översiktsplanen 

och planen i övrigt inte omfattar frågor av principiell art föreslås 

att planen kan antas av Samhällsbyggnadsnämnden. 

Genomförandetiden skall vara 10 år efter att planen vunnit laga 

kraft. 

Ansvarig för planens genomförande avseende stamfastigheten 

Lunedet 2:16 och de nya bostadstomterna, inkl nyanläggning av 

vägar, är ägaren till fastigheten Christer Andersson. 

Kommunen är ansvarig för planens genomförande avseende de 

delar som berör fastigheten Lunedet 2:9. 

Ansvarig för åtgärder som avser avstyckade fastigheter är 

respektive fastighetsägare. 

Ansvaret för arrendetomter är delat mellan arrendatorer och 

stamfastighetsägaren. 

Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. 

Tills vidare är stamfastighetsägaren Christer Andersson 

huvudman för allmän platsmark. Huvudmannaskapet kan/bör i 

framtiden övergå till en för ändamålet bildad gemensamhetsanläggning 

och samfällighetsförening. 

För ändamålet bildad samfällighetsförening är ansvarig för det 

enskilda lokala vatten- och avloppsnätet, och i samråd med 

Karlskoga Energi & Miljö ansvarig för anslutningen till 

pumpstationen. 

Respektive fastighetsägare och i förekommande fall berörd 

samfällighetsförening ansvarar för bryggor, förstärkning av 

strandbrinken, etc och anmäler eller ansöker om tillstånd för 

vattenverksamhet enligt miljöbalken när så krävs.

2 (3) 

Avtal 

Ett avtal avseende planläggning är upprättat mellan Samhällsbyggnadsförvaltningen 

och ägaren till fastigheten Lunedet 2:16, 

Christer Andersson. 

Ett avtal avseende planläggning för den kommunala arrendetomten 

finns upprättat mellan Samhällsbyggnadsförvaltningens 

mark- och exploateringsenhet respektive planenhet. 

Mellan Karlskoga Energi & Miljö och för ändamålet bildad 

samfällighetsförening finns ett avtal som reglerar frågan om 

anslutning till överföringsledningen för vatten- och avlopp. 

FASTIGHETS- 

RÄTTSLIGA FRÅGOR 

Fastighetsbildning 

Gemensamhetsanläggningar 

Från Lunedet 2:16 kan, utöver de 12 fastigheter som redan är 

avstyckade, 12 fastigheter avstyckas för befintliga bostadshus på 

ofri grund samt 13 nya fastigheter för bostadsändamål (kan bli 

någon fastighet mer eller mindre beroende på den tomtstorlek 

som önskas styckas av). Fastigheterna kan styckas av vid valfri 

tidpunkt, som enstaka avstyckningar eller flera vid samma tillfälle. 

Från fastigheten Lunedet 2:9 kan en fastighet för ett befintligt 

bostadshus på ofri grund avstyckas. 

Mark för vändplan förs från Lunedet 2:9 till Lunedet 2:16. 

För det lokala vatten- och avloppsnätet har ansökan om att bilda 

en gemensamhetsanläggning lämnats in, handläggning pågår. 

En eller flera gemensamhetsanläggningar bör bildas för vägar, 

gemensamma grönområden, gemensam badoch båtplats, mm. 

EKONOMISKA 

FRÅGOR 

Planekonomi 

Ägaren till fastigheten Lunedet 2:16 Christer Andersson bekostar 

planläggning och avstyckning av nya bostadstomter. Kostnader 

för detta kan senare regleras vid eventuell markförsäljning. 

Ägaren till fastigheten Lunedet 2:16 Christer Andersson kan med 

hänvisning till den nya detaljplanen reglera arrenden för befintliga 

arrendetomter. 

Ägaren till stamfastigheten Lunedet 2:16 Christer Andersson 

bekostar byggande av nya vägar som är kopplade till att nya 

tomter skapas. 

Kommunen bekostar åtgärder för avstyckning från Lunedet 2:9 

vilka senare kan regleras vid försäljning av tomten. 

En samfällighetsförening bekostar, när den bildats, alla åtgärder 

som rör det enskilda lokala vatten- och avloppsnätet för området. 

Respektive fastighetsägare/arrendetomtsinnehavare bekostar 

åtgärder på den egna fastigheten/arrendetomten. 

En samfällighetsförening bör bekosta åtgärder för gemensamma 

nyttigheter inom området, t ex vägar, badoch båtplats, 

grönområden, mm.

3 (3) 

TEKNISKA FRÅGOR 


Fastighetsägare, samfällighetsförening, byggherre eller ansvarig 

för respektive verksamhet är ansvariga att genomföra erforderliga 

tekniska utredningar inför byggande eller andra åtgärder på 

respektive fastighet eller inom planområdet i övrigt. 

Anslutning till pumpstation och överföringsledning ska ske i 

samråd med Karlskoga Energi & Miljö. 

MEDVERKANDE 

TJÄNSTEMÄN 

Bosse Björk, Samhällsbyggnadsförvaltningen, plan 

Hans Bohlin, Samhällsbyggnadsförvaltningen, plan 

Ida Mangsbo, Samhällsbyggnadsförvaltningen, plan (konsult) 

Bertil Malmsten, Samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsarkitekt 

Håkan Blomqvist, Samhällsbyggnadsförvaltningen, bygglov 

Eleonore Åkerlund, Samhällsbyggnadsförvaltningen, lantmäteriet 

Magnus Jordan, Samhällsbyggnadsförvaltningen, mätning 

Terese Riddersand, Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöskydd 

Johan Ljung, Samhällsbyggnadsförvaltningen, mark- och expl 

Sif Eklund, Samhällsbyggnadsförvaltningen, park 

Stig Rengman, Samhällsbyggnadsförvaltningen, gata 

Hans Bergh-Nilsson, KS ledningskontor 

Pontus Nermark, Karlskoga Energi & Miljö 

Jenny Johrin, Karlskoga Energi & Miljö 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

Bosse Björk 

planchef

KARTA 1/2 

SKALA 1:2000 

Samrådstid 24 april - 15 maj, 2012 




GRÄNSER 




Administrativ gräns 



LOKALGATA 

PARK 

NATUR 

Gräns för upphävande av områdesbestämmelser 

Lokaltrafik 

Anlagd park 

Naturområde 

100 m 

Kvartersmark 

B 

B1 

L1 


W1 

W2 

Bostäder 

Bostäder kombinerat med viss djurhållning och mindre verksamheter 

Kolonilotter 

Vattenområde där en (1) brygga om högst 10 m² per 

fastighet får anläggas. 

Vattenområde där en gemensam brygga om högst 

15 m² får anläggas 


bad/båt 

koloni 

f-in 

pump 


Bad- och båtplats där båtramp med angöring får anläggas 

Endast kolonistugor 

Marken får användas som tillfart till angärnsande fastigheter 

Pumphus 

e1 000/00 Största bruttoarea i m 2 varav huvudbyggnad får utgöra högst angivet antal m 2 

e2 00 

e3 000/000 

per fastighet 

Största sammanlagda byggnadsarea i kvadratmeter/kolonilott 

Största byggnadsarea i m2 för huvudbyggnad respektive största byggnadsarea 

för komplementbyggnader per fastighet 



Utformning 

I 

fril 

v1 

v2 

Byggnadsteknik 

b1 

Högsta byggnadshöjd i meter för komplementbyggnader 

och kolonistugor 



Byggnader ska uppföras på plintar och får inte vara 

försedda med eldstad eller toalett 

Suterrängvåning får anordnas utöver högsta antal våningar 

Lägsta golvhöjd för utrymmen som innehåller byggnadens kärnfunktioner, 

kök, toaletter, sovrum, vardagsrum ska vara +113,0 meter över nollplanet, Karlskogas 

höjdsystem. Sekundära utrymmen som utformas för att kunna översvämmas får 

byggas på lägre nivå. Alternativt ska byggnaderna utformas med hänsyn till 

översvämningsrisker. 




Strandskydd 

a1 

Område inom vilket strandskyddet upphävs i och med 

att planen vinner laga kraft 

Huvudmannaskap 

Kommunen är inte huvudman för allmän plats 

ILLUSTRATIONER 

Illustrationslinje 

UPPHÄVD OMRÅDESBESTÄMMELSE 

Inom område med ringstreckad gräns upphävs del av områdesbestämmelse för Äspedalen som vann 

laga kraft 1991-01-23 akt, nr 1883-P91/15, i och med att denna plan vinner laga kraft. 


KARTA 2/2 

SKALA 1:4000 

2:71 4 


Hultmansgatan 

Lr 

Serv 


Traktgräns 

Kvarterstrakt 


Slänt 

Stödmur 

Vägkant 

Staket 

Spår 



Gatunamn 

Ledningsrätt 

Servitut 

X = 79400 

Y = 27600 





Träd 

Koordinater 

Rutnätspunkt 



Mätklass II 

100 m 


SKALA 1: 2000 

0 40 80 120 160 200 

Meter 

NORMALT 


DETALJPLAN 





ÄSPEDALEN - Ängfallet 

- SAMT UPPHÄVANDE AV DEL AV OMRÅDESBESTÄMMELSER 

FÖR ÄSPEDALEN 


Samrådshandling 

2010-05-09 

...................................................................... 


SBN 

LAGA KRAFT 

.......................................... ..........................................

Ärende 3 

Österledskyrkan – Granskning av förslag till detaljplan



Handläggare: 

Bosse Björk 


Österledskyrkan 



Kvarteret Österkyrkan, liksom kvarteret Hjulet, är belägna i stadsdelen 

Brickegården, omedelbart norr om E18 och väster om Österleden, i östra 

Karlskoga. 

Här ligger Österledskyrkan samt söder om denna en restaurang och 

bensinstation med varuförsäljning (Shell). Mellan verksamheterna finns 

en gemensam parkering som ägs av kommunen och väster därom finns 

stora klippta gräsytor i ett kuperat landskap. Österleden är en del av det 

regionala vägnätet och E18 en del av det nationella och internationella. 

Direkt öster om planområdet ligger en stor dagligvarubutik (Coop 

Forum). 

Planändringen har initierats av att Karlskoga församling, som äger och 

driver verksamheten vid Österledskyrkan, vill bygga ut lokalerna för att 

rymma två nya förskoleavdelningar. Den utökade verksamheten innebär 

även att tomten utökas, mot väster och norr där, förutom byggnad och 

lekytor för förskolan, en ny parkering anläggs norr om kyrkan. Ny inoch 

utfart behöver ordnas mot Österleden vilket förankrats med 

Trafikverket som är väghållare. 

Inom ramen för planen skapas utrymme för en cirkulationsplats i 

korsningen Österleden-Källmossvägen, ny inoch utfart till befintlig 

parkering samt flyttning av en gång-/cykelväg. En utökning av fastigheten 

Hjulet 2 föreslås vilket möjliggör att restaurangen kan byggas ut. 

Planläggningen tar hänsyn till till en planerad ombyggnad av korsningen 

E18-Österleden. Av det skälet ingår inte den del av fastigheten Hjulet 2 

som är närmast korsningen, där bensinstationen är belägen, i denna 

detaljplan. 


och övriga remissinstanser. Därutöver har möten hållits med de närmast 

berörda, representanter för Österledskyrkan samt fastighetsägare och 

näringsidkare på fastigheten Hjulet 2. 

g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 3\tjänsteskrivelse med hut sbf.doc 





2 (4) 

En riskbedömning har genomförts med anledning av närheten mellan 

kyrka/förskola och bensinstationen respektive Österleden/E18. 

Konsekvenserna vid en farligt godsolycka på Österleden kan enligt 

analysen inte avfärdas men tolereras om föreslagna riskreducerande 

åtgärder regleras i planförslaget, vilket också skett. 

Även en bullerberäkning har gjort med anledning av närheten till 

Österleden och även här föreslås en reglering om bullerdämpning i 

planen, en reglering som delvis sammanfaller med den för 

riskreducering. 

Byggrätten förkyrkan/förskolan förskjuts mot norr så att en befintlig 

fjärrvärmekulvert inte behöver flyttas. Därutöver görs ytterligare smärre 

justeringar inför granskningsskedet. 





Denna tjänsteskrivelse 22 maj 2012. 

Samrådsredogörelse 22 maj 2012. 

Riskbedömning 24 apr 2012 

Bullerberäkning 5 maj 2012 

Samrådshandling detaljplan upprättad 20 feb 2012 


Tillkomsten av två förskoleavdelningar samt att anläggningen omformas 

och får bättre tillgänglighet är positivt på många sätt. Utifrån den 

riskbedömning och bullerutredning som gjorts och de åtgärder som 

regleras i planen och genomförandet bedöms miljö- och folkhälsofrågorna 

bli neutrala i förhållande till andra alternativ. Initiativet bedöms 

frigöra resurser och befrämja tillväxt genom ökat utbud av 

förskoleplatser. 



förslag till detaljplan för Österledskyrkan för granskning 

med de revideringar som anges i kommentarerna till 

samrådsredogörelsen. 


att medföra någon betydande miljöpåverkan. 

Bosse Björk 

Planchef

3 (4) 

Bilaga 




SBF Stab

Bilaga 


Aspekter 

Sociala/ 

kulturella 


en positiv 

påverkan 

ingen 

påverkan 


X 


X 

Folkhälsa 

X 



X 

en negativ 

påverkan 



Ekologiska 


omgivningar 


X 

Avfall 

X 

X 


X 

Energi 

X 

Konsumtion 

X 

Transporter 

X 


X 

Ekonomiska 


X 


X 

Tillväxt 

X

1 (4) 

NORMALT PLANFÖRFARANDE - NYA PBL 


ÖSTERLEDSKYRKAN 


Örebro län 





ut per brev till 5 mars 2012. 


senast den 20 mars 2012. 

SAMRÅDSMÖTE 

Inget samrådsmöte var inplanerat under remisstiden men ett informellt 

samrådsmöte har 6 mars hållits med representanter för fastighetsägare och 

verksamhetsansvariga för bensinstationen respektive restaurangen på Hjulet 2. 

Kommentar: 

Se kommentar till SBF Mark och exploatering nedan. 

YTTRANDEN Ägaren till fastigheten Snäckan 1 (Konsum Värmland) har inkommit med ett 

FRÅN PRIVATA yttrande, bilaga 1. 

SAKÄGARE 

Kommentar: 

Det finns inga intentioner att dra en gång-/cykelväg läng södra sidan av 

Källmossvägen, den kommer att ligga kvar på norra sidan gatan. En framtida 

ombyggnad av korsningen Österleden-Källmossvägen till cirkulationsplats 

föranleder dock ett visst intrång på fastigheten Snäckan 1, vilket redovisas i 

planförslaget. Gång-/cykelvägens sträckning ingår dock inte i planförslaget 

eftersom det idag inte finns så precisa underlag att det exakta läget kan läggas 

fast. Tanken är dock att befintlig gång-/cykelväg från tunneln under E18 ska 

passera längs Österledens östra sida precis som idag men p g a cirkulationsplatsen 

i ett nytt läge. På den illustration som bifogas planhandlingen har befintlig 

gångbana/trottoar längs Källmossvägens södra sida bundits samman med ett 

preliminärt läge för gång-/cykelvägen längs Österleden. Detta kan ha misstolkats 

som en ny gång-/cykelväg längs södra sidan av Källmossvägen, men så är det inte 

tänkt.

2 (4) 


Planförslaget har under tiden 5-20 mars 2012 även varit utsänd till 



Kommentar: 

Den ledning som följer E18 och korsar sydvästra hörnet av fastigheten Hjulet 2 är 

säkrad genom ledningsrätt och har erhållit skydd genom ett u-område i 

planförslaget. Den ledning som korsar norr om fastigheten Österkyrkan 1 kommer i 

konflikt med den utökade byggrätten för Österledskyrkan och måste flyttas om 

byggrätten ska utnyttjas. Eftersom ledningen saknar ledningsrätt förutsätts att 

flyttning bekostas av Skanova. 

Karlskoga Kraftvärmeverk AB har inkommit med ett yttrande, bilaga 3. 

Kommentar: 

Byggrätten för fastigheten Österkyrkan 1 justeras jämfört med samrådsförslaget så 

att nämnda fjärrvärmekulvert inte behöver flyttas. Ytan föreslås fortfarande ingå i 

den utvidgade fastigheten men kommer inte att vara byggbar och 

ledningssträckningen säkras också genom ett u-område. Med tanke på närheten 

mellan ledningen och gränsen för byggrätten ska genomförandet ske i samråd 

med ledningsägaren. Plankarta och planbeskrivning justeras. 

Karlskoga Miljö AB uppmärksammar att det finns stora vatten- och 

avloppsledningar i gatan som måste beaktas vid ombyggnad till cirkulationsplats. 

Kommentar: 

Planbeskrivningen kompletteras med uppgifter enligt ovan. 

SBF – Mark och exploatering påpekar att fastighetsbeteckningen 

Österledskyrkan 1 ska bytas mot Österkyrkan 1 på några ställen i handlingen. 

Ledningsrätt berör Hjulet 2. Kommunen avser att bekosta ny inoch utfart till 

parkeringsytan, inte omstrukturering av parkeringen. Det bör även övervägas om 

parkeringen intill kv Hjulet ska regleras på samma sätt som för Österledskyrkan, 

som del av användningsområdet, inte ett eget användningsområde. 

Synpunkter som togs upp på det informella samrådsmötet 6 mars 2012 ska 

beaktas. 

Kommentar: 

Planbeskrivningen justeras avseende fastighetsuppgifter och kommunens 

åtagande vad gäller parkeringen enligt ovan. 

Eftersom den berörda parkeringen bör kunna användas för just detta ändamål och 

av skilda verksamhetsutövare, vilka kan variera över tid, bör ytan regleras som 

parkering, inte del av användningsområde för handel och/eller bilservice. 

Vid mötet den 6 mars 2012 enades parterna om några smärre justeringar av 

parkeringsytans avgränsning. Ägaren till restaurangen önskade även ytterligare 

utbyggnadsmöjligheter mot väster varför användningsområdet för bilservice och 

handel, inklusive byggrätten, utökas ytterligare ca 15 meter mot väster. Hänsyn tas 

till befintlig ledningsrätt för telekabel.

3 (4) 

SBF - Miljökontoret har inkommit med ett yttrande, bilaga 4. 

Kommentar: 

Planbeskrivningen kompletteras med att åtgärder för att ta hand om dagvatten 

lokalt bör vidtas inom planområdet vid ny- och tillbyggnad. Frågan om skuggning, 

mm regleras inte i planen. En bullerutredning har gjorts, se kommentar till 

Länsstyrelsens yttrande nedan. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen - handikapprådet understryker att 

handikapparkering ska byggas samt inomhusmiljön anpassas för de som sitter i 

rullstol, är synskadade, hörselskadade eller astmatiker, mm. 

Kommentar: 

De frågor som tas upp regleras inte i detaljplanen men bör bevakas i 

bygglovskedet. 

Övriga kommunala instanser har inte haft något att erinra mot planförslaget eller 

valt att inte yttra sig. 


Kommentar: 

Befintlig gång-/cykelpassage över Österleden (väg 243) ändras inte alls p g a 

Österledskyrkans utbyggnad, passagens läge är detsamma även om gång- 

/cykelvägens sträckning förskjuts något mot söder för att möjliggöra att fastigheten 

Österkyrkan 1 utökas. En framtida ombyggnad av korsningen Österleden- 

Källmossvägen till cirkulationsplats kan innebära en viss justering i passagens 

läge men det finns i dagsläget inte så precisa underlag att det exakta läget kan 

läggas fast och beskrivas exakt. 

Kommunen delar uppfattningen att ett vänstersvängfält behövs för den nya 

tillfarten till Österledskyrkan och anser att utrymme för detta finns inom 

gatuområdet i planen. Kostnaderna ska betalas av exploatören och utformningen 

ska ske i samråd med och godkännas av Trafikverket, förtydligande av detta görs i 

planbeskrivningen. 

Angående den sekundära utfarten, ej infart, har kontakt tagits med Trafikverket på 

ett tidigt stadium av planarbetet (nov 2011) och vid en bedömning på plats samt 

konsultation inom Trafikverket medgavs att en sådan utfart kan tillkomma. 

Byggnadens utformning och verksamhetens logistik har därefter anpassats till 

denna förutsättning. Bedömningen är att enkel angöring vid lämning och hämtning 

av barn, utan behov av att vända med eller utan backningsrörelser, överväger ur 

säkerhetssynpunkt och att utfarten enligt planhandlingen därför ska finnas kvar. 

En bullerutredning samt en riskanalys har gjorts, se kommentar till Länsstyrelsens 

yttrande nedan.

4 (4) 


Kommentar: 

En riskanalys har genomförts avseende utbyggnaden av befintliga förskolelokaler 

och dess närhet till Österleden, E18 och befintlig bensinstation på fastigheten 

Hjulet 2. 

Riskanalysen visar att risken för konsekvenser vid olyckshändelser kopplade till 

E18 och bensinstationen kan tolereras. Bensinstationens möjligheter att 

komplettera utbudet med biogas har bedömts att ändå inte vara möjligt med 

anledning av närheten till bostäder söder om E18, butikslokaler öster om 

Österleden (Coop Forum) samt befintlig förskoleverksamhet och samlingslokal i 

Österledskyrkan. Risknivån till följd av en farligt godsolycka på Österleden kan 

däremot inte avfärdas och kräver åtgärder. Planförslaget kompletteras därför med 

en bestämmelse om att avåkningsskydd/barriär ska finnas mellan Österleden och 

angöring/parkering på fastigheten Österkyrkan 1. En bestämmelse reglerar också 

att lekytor utomhus inte får finnas öster och söder om huvudbyggnaden och i övrigt 

inte närmare Österleden (väg 243) än 30 meter. Fasad mot Östereleden bör ha 

högre brandklass. Utrymning ska kunna ske mot väster. 

Avseende restaurangen, omfattas inte av riskbedömningen, är den lokaliserad 25 

meter från E18 och från 20 meter från bensinstationsbyggnaden där byggnaden 

avskärmar lossningsplats för tankfordon, mätarskåp, mm samtliga installationer 

belägna betydligt över 25 meter från restaurangen. Byggrätten för restaurangen 

(bilservice/handel) inskränks dock mot öster så att bara en smärre tillbyggnad kan 

ske åt detta håll. Utrymning från restaurangen ska kunna ske mot väster. 

En bullerutredning har genomförts vilken visar att trafikbuller från Österleden 

överstiger vedertagna riktvärden för buller vid nybyggnad och betydande 

ombyggnad, främst gäller det maxnivåer. Österledskyrkans fasad mot Österleden 

ska för att garantera en bra innemiljö i förskole- och kontorslokaler därför dämpa 

minst 35 dBA och fasad mot söder minst 30 dBA, vilket regleras i en särskild 

planbestämmelse. Utomhusmiljöer för lek och vistelse är lokaliserade väster om 

byggnaden med huset som skärm och har därigenom bullervärden som 

understiger nämnda riktvärden. Samma bestämmelse som reglerar ytor som inte 

får användas för lek med hänsyn till riskfaktorer som beskrivs ovan täcker även in 

bulleraspekten. 

Avseende trafiksäkerhet, se kommentarer till Trafikverkets yttrande ovan. 

Därutöver görs redaktionella justeringar som omnämns i yttrandet. 

ÖVRIGA 

KOMMENTARER 

Med anledning av en ny tolkning av begreppet ”mark som inte får bebyggas” görs 

ett tillägg i denna bestämmelse vars lydelse blir ”marken får inte bebyggas, med 

undantag av parkeringsplatser, körytor, plank, stödmurar och motsvarande”. 

FÖRSLAG TILL 

BESLUT 


föreslagna ändringarna ställa ut detaljplanen för Österledskyrkan för granskning, 

samt att kungöra sitt ställningstagande om att planförslaget inte kommer att 

medföra någon betydande miljöpåverkan. 


Bosse Björk 

Planchef

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

BILAGA 4

BILAGA 5

BILAGA 6

Kvalitativ riskbedömning för detaljplan 

Avseende transport av farligt gods och bensinstation i närområdet 

Österledskyrkan, Karlskoga kommun 

Granskningshandling 

Datum 2012-04-24

Uppdragsnummer: 10165934 Riskbedömning 

Datum: 2012-04-24 Österledskyrkan, Karlskoga 

Rev: - Granskningshandling 

Dokumentinformation 

Process: 

Skede: 

Uppdragsgivare: 

Fysisk planering 

Detaljplan 

Karlskoga församling 

Uppdragsnummer: 10165934 

Handläggare: 

Granskare: 

Uppdragsansvarig: 

Rebecka Carstensen 

Katarina Malmkvist 

Henrik Selin 

Datum Rev Status Upprättad av Granskad av Godkänd av 

2012-04-24 - Granskningshandling 

Rebecka 

Carstensen 

Katarina Malmkvist 

Konsult 

C:\Documents and 

Settings\sehs13027\Desktop\Riskbedömning_Österledskyrkan_120426.doc 

Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 

WSP Brand och Risk 

Box 71 

581 02 Linköping 

Tel: +46 13 30 36 00 

Fax: +46 13 30 36 00 

WSP Sverige AB 

Org nr: 556057-4880 

Styrelsens säte: Stockholm 

www.wspgroup.se 

2 (22)





WSP har av Karlskoga församling fått i uppdrag att göra en kvalitativ riskbedömning för detaljplan avseende 

planområde Österledskyrkan. Primärt avser förändringarna möjliggöra tillbyggnad av två förskoleavdelningar 

med tillhörande verksamhetsytor. Syftet med riskbedömningen är att utreda lämpligheten med 

etableringen av förskolan, med avseende på transport av farligt gods på E18 och Österleden , samt med hänsyn 

till en bensinstation i utkanten av planområdet. 

Målet med riskbedömningen är att uppskatta risknivån inom planområdet och vid behov ge förslag på åtgärder 

för att kunna genomföra föreslagen markanvändning. 

Bedömningen är utförd inom ramen för kvalitativa metoder och baserar sig på erfarenheter från liknande 

bedömningar samt vägledande litteratur från myndigheter etc. 

Följande risker har identifierats som möjliga att kunna påverka planområdet: 

- Olycka med farligt gods-klass 1, 2 och 5 på E18 

- Olycka med farligt gods-klass 1, 2, 3 och 5 på Österleden 

- Olycka på bensinstation 

Riskuppskattningen visar att risknivån inom planområdet till följd av farligt gods-olycka med klass 3 på 

Österleden inte kan avfärdas. Åtgärder krävs i form av skyddande barriär mellan Österleden och förskolan. 

Dessutom påverkas disponeringen av planområdet, bland annat placeringen av lekytor utomhus. 

WSP anser att planerad markanvändning inom Österledskyrkan kan tolereras med avseende på risken för 

olyckor med farligt gods och riskerna med bensinstationen om de i rapporten föreslagna riskreducerande 

åtgärderna regleras i planförslaget. 




3 (22)

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING ........................................................................................................................................................ 5 

1.1 BAKGRUND .......................................................................................................................................................... 5 

1.2 SYFTE OCH MÅL .................................................................................................................................................... 5 

1.3 AVGRÄNSNINGAR .................................................................................................................................................. 5 

1.4 STYRANDE DOKUMENT ........................................................................................................................................... 6 

1.5 INTERNKONTROLL .................................................................................................................................................. 6 

2 OMRÅDESBESKRIVNING .................................................................................................................................... 7 

2.1 PLANOMRÅDET ..................................................................................................................................................... 7 

2.2 ANGRÄNSANDE VERKSAMHETER OCH INFRASTRUKTUR .................................................................................................. 7 

3 RISKBEDÖMNING – OMFATTNING OCH METOD ................................................................................................ 9 

3.1 OMFATTNING OCH DEFINITIONER ............................................................................................................................. 9 

3.2 METOD FÖR RISKINVENTERING ................................................................................................................................. 9 

3.3 METOD FÖR RISKUPPSKATTNING, RISKVÄRDERING OCH IDENTIFIERING AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER ................................ 9 

4 RISKIDENTIFIERING .......................................................................................................................................... 11 

4.1 TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS ...................................................................................................................... 11 

4.2 BENSINSTATION .................................................................................................................................................. 13 

4.3 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER ............................................................................................................... 13 

5 RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING ..................................................................................................... 15 

5.1 RISKER KOPPLADE TILL OLYCKOR MED FARLIGT GODS PÅ E18 OCH ÖSTERLEDEN ............................................................... 15 

5.2 RISKER KOPPLADE TILL OLYCKOR VID BENSINSTATION .................................................................................................. 16 

5.3 SAMMANSTÄLLNING ............................................................................................................................................ 16 

6 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER ....................................................................................................................... 18 

6.1 DISPONERING AV PLANOMRÅDE ............................................................................................................................. 18 

6.2 BARRIÄR MELLAN PLANOMRÅDE OCH ÖSTERLEDEN .................................................................................................... 18 

6.3 BYGGNADENS UTFORMNING .................................................................................................................................. 18 

7 SLUTSATSER .................................................................................................................................................... 19




1 Inledning 

I syfte att utöka tomt och byggrätt för Österledskyrkan arbetar Karlskoga kommun med att ta fram en detaljplan. 

WSP Brand & Risk har av Karlskoga församling fått i uppdrag att göra en kvalitativ riskbedömning för den 

planerade markanvändningen med avseende på risken för olyckor med hänsyn till transporter av farligt gods 

i närområdet, samt närbelägen bensinstation. Riskbedömningen utgör en grund för att bedöma lämpligheten 

med detaljplanen, samt vid behov ge förslag på lämpliga riskreducerande åtgärder. 

1.1 Bakgrund 

Planområdet omfattar fastigheten Österledskyrkan som är bebyggd med en kyrka. Primärt avser förändringarna 

möjliggöra tillbyggnad av två förskoleavdelningar med tillhörande verksamhetsytor, vilket innebär att 

fastigheten och byggrätten utökas betydligt. 

I anslutning till det aktuella planområdet finns befintlig bebyggelse i form av bostäder, dagligvaruhandel, 

bensinstation, mm. Förbi planområdet passerar flera trafikerade vägar som utgör en del i Karlskogas ringmatningssystem, 

där Österleden är en sekundär transportled för farligt gods och E18 utgör primär transportled 

för farligt gods. 

Länsstyrelsen, Örebro län, har gjort en bedömning att riskanalys skall ligga till grund för planeringen av 

bebyggelse eller verksamheter inom 100 m från en väg med farligt gods och bensinstationer, vilket föranleder 

denna rapport. 

1.2 Syfte och mål 

Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla länsstyrelsens krav på beaktande av riskhanteringsprocessen 

vid markanvändning intill farligt gods-led. Riskbedömningen upprättas som ett beslutsunderlag för fattande 

av beslut om lämpligheten med planerad markanvändning, med avseende på närhet till farligt godsled. 

Målet med riskbedömningen är att uppskatta risknivån inom planområdet och vid behov ge förslag på åtgärder 

för att kunna genomföra föreslagen markanvändning. 




1.3 Avgränsningar 

I riskbedömningen belyses risker förknippade med transport av farligt gods på E18 och Österleden förbi 

planområdet, samt risker förknippade med bensinstation i närområdet. De risker som har beaktats är sådana 

som är förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för 

tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten i området. Detta innebär att ingen hänsyn har tagits 

till exempelvis egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering 

för avgaser, buller eller liknande. 

Riskbedömningen utgår från kvalitativa metoder, vilket i samråd med länsstyrelsen i Örebro har bedömts 

som erforderlig nivå i det aktuella projektet. 

Enligt länsstyrelsens önskemål beaktas även på ett övergripande plan hur en eventuell utveckling av bensinstationen 

med tankning av biogas skulle påverka planområdet. Detta sidospår behandlas uteslutande i bilaga 

1. 

5 (22)




1.4 Styrande dokument 

I samband med upprättande av detaljplaner ställer Plan- och Bygglagen [1] krav på att olycksrisker ska belysas, 

för att avgöra om tilltänkt bebyggelse är lämplig, med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller 

till skydd mot olyckshändelser. I det aktuella fallet har Länsstyrelsen i Örebro län i ett samrådsyttrande [2] 

angett att riktvärden för skyddsavstånd i Länsstyrelsen i Stockholms läns skrift ”Riskhänsyn vid ny bebyggelse” 

[3] skall vara vägledande. Av denna framgår det bland annat att ett skyddsavstånd på 100 m mellan 

bensinstationer och daghem skall eftersträvas vid nyetablering. För etablering i närheten av transportleder 

med farligt gods anges riktvärden på skyddsavstånd enligt figur 1.1. 

Figur 1.1. Rekommendation avseende minimiavstånd mellan transportled med farligt gods och olika typer av bebyggelse 

[3]. 

Avsteg från rekommendationerna kan göras, men skall riskbedömas och motiveras. Bedömningen beror 

bland annat på typ av bebyggelse, utformning av området, riskkälla och om det finns andra möjligheter för 

utformning. 




1.5 Internkontroll 

Rapporten är utförd av Rebecka Carstensen (Brandingenjör och Civilingenjör inom riskhantering) med Henrik 

Selin (Civilingenjör Riskhantering och Ekosystemteknik) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s 

miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av 

krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar 

och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Katarina Malmkvist (Brandingenjör 

och Civilingenjör inom riskhantering). 

6 (22)




2 Områdesbeskrivning 

I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdet och angränsande infrastruktur. 

2.1 Planområdet 

Planområdet är beläget i stadsdelen Brickegården i östra Karlskoga och omfattar fastigheten Österledskyrkan 

som idag är bebyggd med en kyrka. För att möjliggöra tillbyggnad av kyrkan med förskoleavdelningar 

och anläggande av parkeringsytor måste fastigheten och byggrätten utökas betydligt. Förslaget innebär att 

fastigheten Österledskyrkan utökas med 30 m åt norr, väster och något åt söder. Verksamheten ändras till att 

omfatta kyrka, kontor och skola. Förskolans uteytor rekommenderas i planförslaget läggas med huset som 

skärm. En skiss över hur planområdet skulle kunna komma att se ut efter ändringarna framgår av figur 2.1. 

[4] 




Figur 2.1. Figuren visar planområdet samt eventuell framtida cirkulationsplats. Kyrkan är markerad med röd färg och 

tilltänkta förskoleavdelningarna med gul färg. [4] 

2.2 Angränsande verksamheter och infrastruktur 

I anslutning till det aktuella planområdet finns befintlig bebyggelse i form av bostäder, dagligvaruhandel, 

bensinstation, mm. Förbi planområdet passerar flera trafikerade vägar som utgör en del i Karlskogas ringmatningssystem, 

där Österleden är en sekundär transportled för farligt gods och E18 utgör primär transportled 

för farligt gods. 

Trafikintensiteten är av trafikverket uppmätt till ca 14 000 fordon per dygn (varav 12 % tung trafik) på E18, 

respektive 3000 fordon per dygn (varav 6 % tung trafik) på Österleden. Enligt trafikverkets prognoser bedöms 

trafikflödet öka och förväntas 2040 uppgå till 18 000 fordon/dygn (varav 16 % utgör tung trafik) på 

E18 och 4300 fordon/dygn (varav 8 %) på Österleden. Hastigheten på E18 är förbi planområdet begränsad 

till 70 km/h och för Österleden 50 km/h. [5] 

Avståndet till E18 är som närmast 100 m och avståndet till Österleden är som närmast 25 m. Avstånd till 

bensinstation (Shell) är ca 80 meter. Aktuella drivmedel som bensinstationen tillhandahåller är bensin 95, 

V-power, diesel och E85. I framtiden finns det planer på att eventuellt utveckla bensinstationen med ännu 

7 (22)




en tankstation i närheten av befintlig. Avståndet till den nya tankstationen är också ca 80 m. Hur planområdet 

förhåller sig till omkringliggande verksamheter och infrastruktur framgår av figur 2.2. 

Figur 2.2. Figuren visar planområdet hur det ser ut idag med omkringliggande verksamheter och infrastruktur. 1. 

Österledskyrkan, 2. Bensinstation, 3. E18, 4. Österleden, 5. Källmosvägen. (Foto: Hans Bergh-Nilsson, 2008) 




8 (22)




3 Riskbedömning – omfattning och metod 

Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering 

i projektet samt de metoder som används i rapporten. 




3.1 Omfattning och definitioner 

Projektet utgår från den s.k. riskhanteringsprocessen, se Figur 4 [6,7]. I det aktuella projektet omfattas riskhanteringen 

av området innanför de streckade linjerna, dvs. Riskanalys, riskvärdering och riskbedömning. 

Vid behov ges förslag på åtgärder. Följande begrepp används vidare i rapporten: 

Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse 

och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur 

troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och 

kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar 

under en viss tidsperiod är känd. 

Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. 

Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som 

kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen 

omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning 

av sannolikhet och konsekvens för respektive 

scenario. 

Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering och 

omfattar normalt enbart analys och värdering av riskerna. 

Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade 

risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande 

åtgärder samt att verifiera olika alternativ. 

Riskhantering avser hela den process som innehåller 

analys, värdering och reduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll 

innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut 

kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka 

eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys. 

3.2 Metod för riskinventering 

Aktuell riskbedömning tar endast hänsyn till risker förknippade med farligt gods-transporter och bensinstationen 

i angränsande områden. Riskinventeringen utgörs av identifiering av förekomsten av farligt godstyper. 

3.3 Metod för riskuppskattning, riskvärdering och identifiering av 

riskreducerande åtgärder 

Aktuell riskbedömning bygger på kvalitativa metoder där konsekvensen av en olycka analyseras, givet att 

en olycka har skett. Konsekvenserna analyseras utifrån en fyrgradig skala med avseende på hur allvarlig 

påverkan olyckan får på planområdet: 

- Mycket stor påverkan 

- Stor påverkan 

- Viss påverkan 

- Ingen påverkan 

Figur 3.1 Riskhanteringsprocessen, samt omfattning av 

riskhantering i projektet (streckad linje). 

9 (22)




Sannolikheten för en olycka med farligt gods bedöms även översiktligt i kapitel 5. Därefter ges övergripande 

resonemang kring den fortsatta riskhanteringsprocessen enligt Figur 3.1. 




10 (22)




4 Riskidentifiering 

I detta kapitel beskrivs de scenarier till följd av olyckor med farligt gods och risker kopplade till bensinstationen 

i närområdet som bedöms kunna påverka planområdet. 

De risker som identifierats för planområdet är: 

- Olycka vid transport av farligt gods på väg 

- Olycka vid bensinstation 




4.1 Transportleder för farligt gods 

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan 

skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av 

farligt gods på väg omfattas av regelsamling [8] som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods 

delas in i nio olika klasser med hjälp av det så kallade ADR-S-systemet som baseras på den dominerande 

risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I tabell 4.1 nedan redovisas klassindelningen 

av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. I tabellen 

framgår även ett nationellt snitt på hur stor andel varje klass utgör av transporterna med farligt gods [9]. 

Tabell 4.1. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass och konsekvensbeskrivning [8], samt nationellt snitt 

på fördelning mellan olika klasserna av den tunga trafiken [9]. 

ADRsklass 

Kategori 

ämnen 

1 Explosiva 

ämnen och 

föremål 

Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv Andel av farligt 

godstransporter 

Sprängämnen, tändmedel, 

ammunition, 

etc. 

2 Gaser Inerta gaser (kväve, 

argon etc.) oxiderande 

gaser (syre, ozon, 

etc.), brandfarliga gaser 

(acetylen, gasol 

etc.) och giftiga gaser 

(klor, svaveldioxid 

etc.). 

Tryckpåverkan och brännskador. 

Stor mängd massexplosiva ämnen 

ger skadeområde med uppemot 250 

m radie (orsakat av tryckvåg). Personer 

kan omkomma båda inomhus 

och utomhus. Övriga explosiva ämnen 

och mindre mängder massexplosiva 

ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. 

Splitter och annat 

kan vid stora explosioner ge skadeområden 

med uppemot 700 m radie 

[10]. 

Förgiftning, brännskador och i vissa 

fall tryckpåverkan till följd av giftigt 

gasmoln, jetflamma, brinnande gasmoln 

eller BLEVE. Konsekvensområden 

över 100-tals m. Omkomna 

både inomhus och utomhus. 

0,1% 

Brandfarlig gas: 

1,8 % 

Inerta/oxiderande 

gaser: 5,9 % 

Giftig gas: 0,0 % 

11 (22)







3 Brandfarliga 

vätskor 

4 Brandfarliga 

fasta ämnen 

5 Oxiderande 

ämnen, 

organiska 

peroxider 

6 Giftiga ämnen, 

smittförande 

ämnen 

7 Radioaktiva 

ämnen 

8 Frätande 

ämnen 

9 Övriga farliga 

ämnen 

och föremål 

Bensin och diesel 

(majoriteten av klass 

3) transporteras i tankar 

rymmandes upp 

till 50 ton. 

Kiseljärn (metallpulver) 

karbid och vit 

fosfor. 

Natriumklorat, väteperoxider 

och kaliumklorat. 

Arsenik-, bly- och 

kvicksilversalter, bekämpningsmedel, 

etc. 

Medicinska preparat, 

vanligtvis små mängder. 

Saltsyra, svavelsyra, 

salpetersyra, natriumoch 

kaliumhydroxid 

(lut). Transorteras 

vanligtvis som bulkvara. 

Gödningsämnen, asbest, 

magnetiska 

material etc. 

4.1.1 Transport av farligt gods på E18 

Brännskador och rökskador till följd 

av pölbrand, strålningseffekt eller 

giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis 

inte större än 40 m för brännskador. 

Rök kan spridas över betydligt 

större område. Bildandet av 

vätskepöl beror på vägutformning, 

underlagsmaterial och diken etc. 

Brand, strålning, giftig rök. Konsekvenserna 

vanligtvis begränsade till 

närområdet kring olyckan. 

Tryckpåverkan och brännskador. 

Självantändning, explosionsartade 

brandförlopp om väteperoxidslösningar 

med koncentrationer > 60 % 

eller organiska peroxider kommer i 

kontakt med brännbart, organiskt 

material. Konsekvensområden för 

tryckvågor uppemot 150 m. 

Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis 

begränsade till närområdet. 

Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska 

effekter, mm. Konsekvenserna begränsas 

till närområdet. 

Utsläpp av frätande ämne. Dödliga 

konsekvenser begränsade till närområdet 

[11] (LC50). Personskador kan 

uppkomma på längre avstånd 

(IDLH). 

Utsläpp. Konsekvenser begränsade 

till närområdet. 

69,6 % 

0,4 % 

0,6 % 

0,2 % 

- 

12,5 % 

8,9 % 

Enligt trafikverket passerar i genomsnitt 100 fordon med farligt gods Karlskoga varje dygn, där största andelen 

utgörs av eldningsolja och bensin, men även frätande ämnen anges [5]. 

E18 utgör en primär led för transport av farligt gods, vilket innebär att alla slag av farligt gods kan förutsättas 

transporteras då de tillåter genomfart. Minsta avståndet mellan planerad förskolebyggnad och E18 är ca 

100 meter. 

Baserat på konsekvensbeskrivningarna i tabell 4.1 behandlas följande riskscenarier avseende transporter 

med farligt gods vidare i analysen: 

- Farligt gods-olycka med explosiva ämnen (klass 1). 

- Farligt gods-olycka med gas (klass 2). Delas upp i brandfarlig gas (2.1) och giftig gas (2.3). 

- Farligt gods-olycka med oxiderande ämnen, organiska peroxider (klass 5). 

12 (22)




Olyckor med inblandning av övriga klasser bedöms, enligt tabell 4.1 ovan, vanligtvis enbart påverka närområdet 

kring transportlederna eller kortare avstånd än aktuellt skyddsavstånd och behandlas inte vidare i analysen. 

4.1.2 Transport av farligt gods på Österleden 

Österleden utgör sekundär led för transport av farligt gods, vilket innebär att den inte utgör en naturlig genomfartsled 

för farligt gods utan de transporter med farligt gods som går där har en start- eller målpunkt i 

närområdet. 

Baserat på konsekvensbeskrivningarna i tabell 1, behandlas följande riskscenarier avseende transporter med 

farligt gods vidare i analysen: 

- Farligt gods-olycka med explosiva ämnen (klass 1). 

- Farligt gods-olycka med gas (klass 2). Delas upp i brandfarlig gas (2.1) och giftig gas (2.3). 

- Farligt gods-olycka med brandfarliga vätskor (klass 3) 

- Farligt gods-olycka med oxiderande ämnen, organiska peroxider (klass 5). 

Olyckor med inblandning av övriga klasser bedöms, enligt tabell 4.1 ovan, vanligtvis enbart påverka närområdet 

kring transportlederna, och behandlas inte vidare i analysen. 




4.2 Bensinstation 

Avseende bensinstationen har endast risker samhörande med brand och explosion identifierats. De identifierade 

risker som kan förekomma på en bensinstation som uppfyller normkraven enligt SÄIFS, är följande: 

- Brand vid lossningsplatsen 

- Brand vid tankning 

- Brand i lagringscisterner 

- Brand i tankbil utan explosion 

- Brand i tankbil med explosion 

- Brand vid avluftningsrörets mynning 

- Brand i byggnad 

Trots att bensin är mycket brandfarligt och lättantändligt är sannolikheten för att brand och explosioner ska 

inträffa relativt låg, då det krävs att ett utsläpp sker samtidigt som det finns en närliggande tändkälla. Det 

långsiktiga arbete som bedrivits på bensinstationer för att få bort alla tändkällor från områden med risk för 

bränslespill har lett till att mycket få bränder och explosioner inträffar. I synnerhet bedöms explosioner som 

i det närmaste osannolikt då det krävs att explosiv blandning uppstår i ett slutet utrymme innehållande en 

tändkälla. Istället torde explosionsartade brandförlopp kunna uppstå. 

Det konsekvensområde som en brand skulle påverka är beroende på hur stor pölarea ett spill har. Ju större 

brandens utbredning är, desto längre blir avståndet med oacceptabla strålningsnivåer. En erfarenhetsmässig 

bedömning från kvantitativa analyser av liknande bensinstationer är att avståndet för en sådan brand som 

rimligtvis kan inträffa på bensinstationsområdet inte kommer att bli så stor att avståndet till oacceptabla 

strålningsnivåer överskrider 50 meter. 

Risker i form av buller, vibrationer och giftiga utsläpp till luft kan också förekomma. Även dessa kan påverka 

planområdet, men analyseras inte vidare i denna rapport. 

4.3 Sammanställning av olycksscenarier 

I tabellen nedan sammanställs aktuella riskkällor som kan ha betydelse för planområdet. 

13 (22)




Tabell 4.2. Sammanställning av riskidentifiering. 

Nr. Riskkälla Konsekvensavstånd 

1 Väg E18 

>100 m 

Avstånd från riskkälla 

till planerad förskoleavdelning 

100 m 

Konflikt med 

detaljplan 

Ja 

2 Österleden 

>25 m 

25 m 

Ja 

3 

4 

Bensinstation 

Shell 

Ev. utveckling av 

bensinstation (ej 

avseende biogas) 

50 m 80 m Nej 

50 m 80 m Nej 




14 (22)




5 Riskuppskattning och riskvärdering 

I följande kapitel uppskattas kvalitativt de scenarier som i riskidentifieringen bedömts kunna påverka planområdet. 

5.1 Risker kopplade till olyckor med farligt gods på E18 och Österleden 

5.1.1 Resonemang om frekvens 

I tabell 5.1 sammanställs statistik över trafikintensiteten för aktuella vägar i anslutning till planområdet. Statistiken 

bygger på trafikverkets mätningar för E18, Östra infarten till Karlskoga [5]. För Österleden har 

WSP dock ingen kännedom om hur stor andel av den tunga trafiken som utgörs av farligt godstransporter. 

Nationell statistik från olika SIKA-rapporter [12,13] för primära godsleder visar att andelen farligt godstransporter 

utgör ca 1,5-3,2% av den tunga trafiken. Eftersom Österleden är en sekundär transportled för 

farligt gods, där endast gods som har sitt målområde i närheten får transporteras, antas i denna kvalitativa 

analys att andelen farligt gods transporter är lägre. Med hänsyn till att Österleden är en sekundär transportled 

för farligt gods bedöms en andel på 2 % vara ett rimligt antagande, vilket motsvarar ca 4 transporter farligt 

gods per dag. 

Tabell 5.1. Frekvens farligt godstransporter i anslutning till planområdet. 

Aktuell väg 

ÅDT 

[st/dag] 

Andel tung trafik 

[%] 

Antal FG-transporter 

[st/dag] 

E18 14 000 12 100 

Österleden 3 000 6 < 4 




I MSB:s Farligt gods – riskbedömning vid transport ges metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka 

samt trafikolycka med farligt godstransport [14]. Denna riskanalysmetod för transporter av farligt gods på 

väg och järnväg (VTI-metoden) analyserar och kvantifierar riskerna med transport av farligt gods mot bakgrund 

av svenska förhållanden. 

WSP:s erfarenhet av att använda denna modell i samband med riskbedömning för vägtransporter med farligt 

gods är att frekvensen för en olycka är låg. 

För E18 är det enligt riskinventeringen transporter med farligt gods i klass 1, 2 och 5 som kan komma att 

påverka planområdet. Dessa transporter utgör en väldigt liten andel av den totala mängden farligt gods, vilket 

enligt ovanstående resonemang/erfarenhet visar att frekvensen för en olycka med dessa ämnen är mycket 

låg. 

För Österleden är det transporter med farligt gods i klass 1, 2, 3 och 5 som kan komma att påverka planområdet. 

Eftersom Österleden är en sekundär transportled innebär det att det farliga gods som transporteras har 

sin målpunkt i närområdet. Detta innebär att transporter med klass 1 i stort sett endast är aktuella i samband 

med att sprängningsarbeten skall ske i närområdet och att frekvensen för en olycka med dessa ämnen därmed 

är mycket låg. Transporter med klass 2 och 5 utgör en mycket liten andel av totala antalet transporter. 

Om de nationella värdena i tabell 4.1 används innebär det att 8% av transporterna utgörs av klass 2 och 

0,6% av klass 5. Om detta jämförs med de 4 farligt gods-transporter som i tabell 5.1 antas färdas på Österleden 

varje dag (dvs 28 per vecka) utgörs i så fall drygt 2 st per vecka av klass 2 och ca en transport i månaden 

av klass 5. Transporter med klass 3 är de vanligaste på sekundära vägar, frekvensen olyckor i närområdet 

till följd av olycka med klass 3 kan inte avskrivas utan vidare bedömning eller åtgärder. 

15 (22)




5.1.2 Resonemang om konsekvens 

Konsekvensområdena för olyckor med farligt gods-transporter med klass 1, 2, 3 och 5 är enligt riskidentifieringen 

så långa att planområdet kommer att kunna påverkas vid en olycka av allvarligare karaktär. 

För att minska konsekvensen av en eventuell olycka med farligt gods-transporter innehållande klass 1 vidtas 

flera vanliga åtgärder, såsom att transporterna oftast sker med tändkällor och sprängmedel separat och monteras 

på plats. 

Hur allvarliga konsekvenserna blir av en olycka med farligt gods är mycket beroende på omgivningens karaktär 

och avståndet mellan riskkälla och planområdet. Konsekvenserna kan lindras exempelvis genom att 

utforma området med skyddande barriärer mellan vägarna och planområdet. Disponering av ytorna är en 

annan avgörande faktor för att begränsa konsekvensen av en olycka. Genom att utforma ytorna så att endast 

tillfällig vistelse sker närmast riskkällorna och lekytorna utomhus placeras så långt från riskkällorna som 

möjligt och med byggnaden som skydd kan konsekvensen minskas. 

5.1.3 Riskuppskattning för E18 

Klass 1, 2 och 5 utgör en liten del av mängden farligt gods. Dessa ämnen kan däremot vid allvarligare 

olyckor medföra allvarliga konsekvenser för omgivningen. WSP bedömer dock en sådan händelse som så 

osannolik med hänsyn till den ringa mängden som transporteras att inga ytterligare åtgärder utöver vad som 

krävs med hänsyn till övriga riskkällor (bensinstation) behöver vidtas. 

5.1.4 Riskuppskattning för Österleden 

För klass 1, 2 och 5 bedömer WSP att motsvarande resonemang som för E18 gäller och att inga ytterligare 

åtgärder utöver vad som krävs med hänsyn till övriga riskkällor (transport av klass 3) behöver vidtas. 

Vid en olycka med brandfarlig vätska klass 3 är konsekvensavståndet vanligt vis upp till 40 meter. I området 

mellan planerade förskolan och Österleden finns det inga naturliga hinder eller höjdskillnader, vilket gör 

att det inte finns något naturligt skydd för att hindra förskoleverksamheten från strålning vid en eventuell 

olycka. Infallande strålning mot planerad bebyggelse bedöms kunna uppnå nivåer att människor kan skadas 

och omkomma om inga åtgärder vidtas. 




5.2 Risker kopplade till olyckor vid bensinstation 

Det konsekvensområde som en brand på bensinstationen skulle påverka är beroende på hur stor pölarea ett 

spill har. Ju större brandens utbredning är, desto längre blir avståndet med oacceptabla strålningsnivåer. En 

erfarenhetsmässig bedömning utifrån kvantitativa analyser av motsvarande bensinstationer är att avståndet 

inte överskrider 50 meter. Det innebär att det inte är särskilt troligt att förskolan som är belägen 80 meter 

från macken ska påverkas av en eventuell brand på bensinstationen. Länsstyrelsen i Stockholm rekommenderar 

dock att ambitionen skall vara att hålla ett avstånd av 100 meter mellan förskolor och bensinstationer 

vid nyetablering. Skillnaden i skyddsavstånd på 80 och 100 meter bedöms i det aktuella fallet inte göra någon 

markant skillnad. Placering av lekytor utomhus skall dock ske med beaktning av konsekvensavstånden, 

vilket görs i åtgärdsförslagen. 

5.3 Sammanställning 

I detta kapitel sammanställs riskpåverkan på planområdet och de potentiella olyckornas skador rankas enligt 

en kvalitativ fyrgradig skala vilken framgår av tabell 5.2. 

16 (22)




Tabell 5.2. Kvalitativ skala avseende grad av riskpåverkan och omfattning av åtgärder. 

Skala: 

Mycket stor påverkan 

Stor påverkan 

Viss påverkan 

Ingen påverkan 

Omfattning av åtgärder: 

Rött måste hanteras och kräver omfattande åtgärder 

Orange måste hanteras och kräver omfattande åtgärder 

Gult behöver hanteras 

Grönt behöver inte hanteras 

I tabell 5.3 sammanställs hur aktuella risker påverkar planområdet. 

Tabell 5.3. Sammanställning av riskvärdering, hur planområdet påverkas av aktuella riskkällor. 

ADR-klass E18 Österleden Bensinstation 

Klass 1 

Viss Viss Ej aktuellt 

Klass 2 

Klass 3 

Klass 4 

Klass 5 

Klass 6 


Ingen Stor Viss 

Ingen Ingen Ej aktuellt 






Klass 7 

Klass 8 

Klass 9 




17 (22)




6 Riskreducerande åtgärder 

Rapporten Säkerhetshöjande åtgärder inom detaljplaner [15] syftar till att vara vägledande avseende vilka 

åtgärder som är lämpliga att vidta. I rapporten framgår bland annat följande åtgärder: 

- Bränder/strålning: Dike/invallning/porös markbeläggning för att minska pölutbredning, skyddsavstånd, 

vegetation (träd), vall, tråg, mur/plank, disponering av planområde samt brandskydd av fasader 

- Explosioner: Skyddsavstånd, vegetation (träd), vall, mur/plank, disponering av planområde, samt förstärkning 

av stomme 

- Skyddszoner kan upprättas kring specifika riskkällor inom planområdena, tex. tankstationer etc. för att 

avgränsa riskkällan 

- Spridning i luft: Skyddsavstånd, vegetation (träd och buskar), vall, mur/plank, disponering av planområde, 

placering av friskluftsintag, begränsning av fönsterarea samt ej öppningsbara fönster 

Utifrån aktuell riskbedömning är det inte möjligt att avfärda risken för olyckor med farligt gods och på bensinstationen, 

varpå det krävs åtgärder av följande slag för att säkerställa personsäkerheten: 

- Disponering av planområde 

- Skyddsavstånd eller barriär 

- Byggnadens utformning 

6.1 Disponering av planområde 

Skyddsavståndet på 80 meter till bensinstationen och 100 meter till E18 ska upprätthållas, även för lekytor 

utomhus om ingen mer detaljerad analys kan visa att kortare avstånd kan accepteras. I förhållande till Österleden 

placeras lekområde med fördel med huset som skärm i enlighet med planförslaget. Ingen vistelse mellan 

Österleden och förskolebyggnaden ska ske mer än tillfälligt vid hämtning/lämning. 




6.2 Barriär eller skyddsavstånd mellan planområde och Österleden 

Det är inte möjligt att utifrån denna kvalitativa bedömning avfärda risken för påverkan på den planerade 

förskoleavdelningen till följd av olyckor med farligt gods klass 3 på Österleden. För att säkerställa personsäkerheten 

krävs säkerhetshöjande åtgärder om inte en mer omfattande kvantitativ analys kan visa att säkerheten 

är acceptabel. 

Säkerhetshöjande åtgärd kan utgöras av en barriär i form av jordvall eller plank, som kan vara en kombinerad 

lösning för skydd mot buller och skador till följd av olycka med farligt gods klass 3. Med hjälp av barriären 

kommer värmestrålningen på baksidan av barriären att minska så att skyddsområdet kan kortas. Vid 

val av material och dimensionering av planket/muren kan hänsyn behöva tas till såväl riskreducerande effekt 

som bullerreducerande effekt. Ju närmre den eventuella branden barriären placeras desto större blir den 

riskreducerande effekten. 

Ett alternativ är skyddsavstånd i kombination med avåkningsskydd. Avåkningsskyddet syftar till att en 

eventuell olycka skall hållas kvar på vägområdet. Hur stort skyddsavstånd som skulle krävas är inte möjligt 

att fastställa inom ramen för kvalitativ bedömning. 

6.3 Byggnadens utformning 

Byggnaden ska utformas så att det är möjligt att utrymma byggnaden åt andra håll än mot Österleden. 

18 (22)




7 Slutsatser 

Riskinventeringen visar att konsekvensavstånd vid olycka med farligt gods-transporter innehållande explosiva 

ämnen (klass 1), gaser (klass 2), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska 

peroxider (klass 5) är så långa att planområdet kommer att påverkas vid en eventuell olycka. 

WSP anser att planerad markanvändning inom Österledskyrkan kan tolereras med avseende på risken för 

olyckor med farligt gods och riskerna med bensinstationen om föreslagna riskreducerande åtgärder enligt 

kapitel 6 regleras i planförslaget. 

Enligt bedömning i bilaga 1 är förhållandena idag sådana att det inte är lämpligt att anlägga tankstation för 

biogas på bensinstationsområdet; denna slutsats baseras främst på omgivande bebyggelse och inte den planerade 

förskoleverksamheten vid Österledskyrkan. Utveckling av förskola gör det än mindre lämpligt, men 

påverkar inte bedömningen nämnvärt. Om anläggande av en tankstation för biogas blir aktuellt är en separat 

riskutredning avseende detta nödvändigt för att bedöma i vilken omfattning riskreducerande åtgärder är 

nödvändiga. 




19 (22)




Referenser 

1. Plan- och Bygglagen (2010:900). Utfärdad 2010-07-01, med ändringar till och med SFS 2011:795. 

2. Detaljplan för Österledskyrkan, Karlskoga kommun. (Samrådsyttrande Dnr 402-1730-2012). Länsstyrelsen 

Örebro län, 2012. 

3. Riskhänsyn vid ny bebyggelse (2000:01). Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000 

4. Förslag till detaljplan för Österledskyrkan.(Samrådshandling daterad 120220). Karlskoga kommun, 2012 

5. Förstudie E18, Östra infarten till Karlskoga, Karlskoga kommun, Örebro län. Trafikverket, 2011 

6. International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard 60300-3-9, Dependendability management 

– Part 3: Application guide – Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, 

1995. 

7. Risk management – Vocabulary – Guidelines for use in standards. International Organization for Standardization 

(ISO). Guide 73, Geneva, 2002. 

8. ADR-S, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (SRVFS 2009:2) om transport av farligt 

gods på väg och i terräng, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2009. 

9. Kartläggning av farligt godstransporter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Räddningsverket), 

2006 

10. Förvaring av explosiva varor. (Handbok) Statens Räddningsverk, 2006. 

11. Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 

387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, 1994. 

12. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2007, Statens institut för kommunikationsanalys 

13. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, kvartal 1 år 2001, Statens institut för kommunikationsanalys 

SIKA) och SCB 

14. Farligt gods – riskbedömning vid transport. Räddningsverket 1996 

15. Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner – Vägledningsrapport. Räddningsverket/Boverket, 2006 




20 (22)

Bilaga 1 – Resonemang om eventuell tankstation för biogas 

Enligt länsstyrelsens önskemål inkluderas i denna bilaga ett resonemang om möjligheten att anlägga en 

tankstation med biogas vid bensinstationen. Nedan förs en kort översiktlig bedömning. 

Grundprincipen vid nyetablering ska enligt länsstyrelsen i Stockholm vara att avstånd till svårutrymda lokaler 

(t.ex. förskolor och samlingslokaler) ska överstiga 100 meter [1]. 

Rödmarkerat område i figuren nedan visar på ett ungefär hur stort område som innefattas av en radie på 100 

meter från bensinstationen. Detta innebär att kyrkans samlingslokal, förskoleavdelningarna, köpcentrum, 

vägkrog, samt bostäder hamnar inom rekommenderat avstånd. 

Figur B1. Figuren visar området kring bensinstationen. Rödmarkerade ytor visar på ett ungefär hur stort område som 

innefattas av en radie på 100 meter från bensinstationen. Inom rödmarkerade området återfinns bla bostäder i söder, 

köpcentrum i öster, samt Österledskyrkan och framtida förskola i norr. 

Enligt SÄIFS 2000:4 [2] skall minsta tillåtna avstånd fastställas genom riskutredning enligt lag (2010:1011) 

om brandfarliga och explosiva varor. Dock anges även avstånd som vanligen anses betryggande om ett 

tankfordons slang spricker, vilket för svårutrymda lokaler uppskattas till 100 meter. En riskutredning kan 

medföra både längre och kortare skyddsavstånd än dessa. Lossningsplats och cisterner ska dessutom vara 

avskilda minst 25 meter från vägar med trafikintensitet som överstiger 2500 axelpar per dygn. 

Enligt MSB:s rapport ”Tankstationer för metangasdrivna fordon” [3] framgår att minsta avstånd mellan gaslager 

och svårutrymda lokaler utanför stationsområdet ska uppgå till minst 100 meter oavsett förvarad 

mängd. 

Avstånd mellan olika objekt på en bensinstation med biogas, samt anvisningar av utförandet av metangasstationer 

framgår av Energigas Sveriges anvisningar TSA 2010 för tankstationer med metangasdrivna fordon 

[4]. Mot bakgrund till ovan nämnda regelverk och rekommendationer bedöms det inte lämpligt att gå 

vidare med ett förslag på att placera tankstation för biogas i området kring bensinstationen utan vidare riskutredning. 

En sådan riskutredning ska utreda huruvida det är möjligt att anlägga en tankstation för biogas 

vid bensinstationen samt behov av riskreducerande åtgärder. Redan befintlig bebyggelse med svårutrymda 

lokaler i form av samlingslokal i Österledskyrkan och köpcentrum är belägna närmare bensinstationen än 

framtida förskoleavdelningar. Riskutredningen måste bygga på en helhetsbild över området.

Referenser: 

1. Riskhänsyn vid ny bebyggelse (2000:01). Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000 

2. SÄIFS 2000:4 Cisternrum, Gasklockor, Bergrum och rörledningar för brandfarlig gas. Sprängämnesinspektionen, 

2000. 

3. Tankstationer för metangasdrivna fordon. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011. 

4. TSA 2010. Energigas Sverige, 2010. 




22 (22)

FÖRHANDSKOPIA 2012-05-04 

PM buller 

till förslag till detaljplan för Österledskyrkan i Karlskoga 

L:\5423\10166732\3_Dokument\38_Rapport\Bullerberäkning till detaljplan för 

Österledskyrkan.docx 

Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 

Handlingen upprättad på uppdrag av: 

Karlskoga församling 

Hans Dahlin 

Kyrkogårds- och fastighetschef 

Tel: 0586-688 15, Mob:070-574 03 61 

hans.dahlin@svenskakyrkan.se 

WSP Samhällsbyggnad 

Box 8094 

700 08 Örebro 

Besök: Krontorpsgatan 1 

Tel: +46 19 17 89 50 

Fax: +46 19 13 32 00 

WSP Sverige AB 

Org nr: 556057-4880 

Styrelsens säte: Stockholm 

www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10166732 2 (10) 

Bullerberäkning till detaljplan för Österledskyrkan 

Planområdet är beläget i stadsdelen Brickegården i östra Karlskoga. Fastigheten Österkyrkan 

1 ägs av Karlskoga församling. 

Huvudsyftet med planen är att utöka tomt och byggrätt för Österledskyrkan, primärt 

för att kunna bygga till med två förskoleavdelningar med tillhörande verksamhetsytor. 

Därutöver kan en ny parkering anläggas norr om kyrkan, inklusive nya inoch utfarter. 

Det är viktigt att planera för en bra miljö ur bullersynpunkt, detta gäller särskilt barn 

som är extra känsliga för buller. Därför har denna bullerberäkning tagits fram för att 

komplettera planbeskrivningen med en beskrivning av bullersituationen i området. 




Karta över Karlskoga, röd ring markerar Österledskyrkan.

Uppdragsnr: 10166732 3 (10) 

Karta från eniro.se, röd ring markerar Österledskyrkan. 



Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnr: 10166732 4 (10) 

Allmänt om buller 

Buller brukar definieras som allt ljud som inte är önskvärt. Därför kan den musik som 

du själv njuter av vara buller för din granne. Buller är ett stort folkhälsoproblem, framför 

allt i större tätorter och längs de stora infrastrukturstråken. I Sverige utgör trafiken 

den vanligaste orsaken till bullerstörningar. 

Man kan inte ange ett siffervärde som ett mått på den upplevda bullerstörningen, så 

det mätetal man använder för att beskriva buller är istället ljudnivå som mäts i decibel 

(dB). För att efterlikna örats sätt att fungera vid olika frekvenser görs en vägning med 

ett A-filter och storheten, ljudnivå i dB(A) är det mått som kommit att användas mest. 

Decibel är ett logaritmiskt begrepp. Detta innebär bland annat att vid addition av buller 

från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 dB. Decibelskalan är sådan att 

de vanligaste ljudmiljöerna människor befinner sig i ligger mellan 20-100 dB. Noll 

decibel motsvarar det lägsta uppfattbara ljudet för en människa med god hörsel. 




Exempel på ljudnivåer som kan uppstå i vår vardag. 

Människan upplever skillnader i ljudnivå oavsett ljudnivåns styrka. En ökning eller 

minskning av 2-3 dBA upplevs som en knappt hörbar förändring, medan en ökning 

eller minskning med 8-10 dBA upplevs som en fördubbling eller halvering. En husfasad 

reducerar ljudnivån med 25-35 dBA (beroende på typ av fasad, isolering, fönstertyp m 

m). 

Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde 

för hela dygnet och maximal ljudnivå som är den högsta förekommande 

ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka 

särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar, och har störst betydelse för bedömning 

av störning nattetid.

Uppdragsnr: 10166732 5 (10) 

Bedömningsgrunder 

Det finns idag inga lagkrav i Sverige för högsta trafikbullernivåer. Riksdagen, Trafikverket, 

Boverket och Naturvårdsverket ger dock rekommenderade riktvärden. 

Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 

Riksdagen fastställde i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53, som antogs 

i mars 1997, riktvärden för trafikbuller. Det finns riktvärden för olika planeringssituationer 

och de som anges nedan avser riktvärden för miljökvalitet, vid nybyggnation 

av bostäder. 

Utrymme Ekvivalentnivå [dBA] Maximalnivå [dBA] 

Inomhus 30 45 1) 

Utomhus : (frifältsvärden) 

vid fasad 

55 

på uteplats 

70 

1) Avser utrymmen för sömn och vila under tidsperioden 22-06 samt övriga bostadsrum 

(ej hall, förråd och WC) 

Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör man ta hänsyn 

till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om det inte går att reducera 

utomhusnivån till riktvärdena bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. 




Förutsättningar 

Bullerberäkningarna baserar sig på nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller, rev 

1996, Rapport 4653, Naturvårdsverket, ISBN 91-620-4653-5. Beräkningsmodellens 

giltighet: ”Denna beräkningsmodells giltighet är begränsad till avstånd upp till 300 meter, 

mätt vinkel-rätt mot vägen vid neutrala eller måttliga medvindsförhållanden, det 

vill säga (0-3 m/s) medvind, eller vid motsvarande temperaturgradienter.” 

Noggrannheten i beräkningsmodellen för vägbuller är avståndsberoende och varierar 

3 dB vid 50 meters avstånd och 5 dB vid 200 m avstånd. 

Använt beräkningsprogram är AutoCad med Novapoints bullermodul. 

Enligt mätning 2011 uppgår trafiken på E18 till cirka 14 400 fordon per årsmedeldygn, 

varav 13 % tung trafik. Skyltad hastigheten på E18 är 60 km/timme. 

Trafiken på Österleden (väg 243) mättes 2009 och uppgick till cirka 3 100 fordon per 

årsmedeldygn varav cirka 6 % tung trafik. Skyltad hastighet är 70 km/timme norr om 

kyrkan och 50 km/timmen mellan kyrkan och E18.

Uppdragsnr: 10166732 6 (10) 

För trafiken på Källmossvägen finns inte någon mätning sedan utbyggnaden av Prix. I 

tidigare utredningar uppskattades trafiken uppgå till cirka 4 600 fordon per årsmedeldygn 

varav cirka 3 % tung trafik efter utbyggnaden varför denna siffra har antagits. 

Skyltad hastighet är 50 km/timme. 

Beräkningar har genomförts som frifältsvärden på en obebyggd tomt samt vid husfasad 

vid en utbyggd tomt, utformning enligt förslag i planbeskrivningen. Detta är dock 

inte slutgiltigt förslag på utformning av byggnaden. Hur tomten bebyggs (placering av 

byggnaden) ger en viss påverkan på ljudnivåerna vid fasaderna. Då vi inte i dagsläget 

vet hur byggnaden kommer placeras har beräkningar även gjorts för en obebyggd 

tomt för att se hur nivåerna varierar i området. 

Beräkningar har gjorts för mottagarhöjden 2 meter. 



Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnr: 10166732 7 (10) 

Resultat 

Resultat från beräkningarna redovisas i tabell samt figur nedan. 

Resultat bullerberäkning fristående punkter utan utbyggnad 

Punkt Mottagarhöjd Ekv.nivå Maxnivå 

ute ute 




1. 2 meter 61 dBA 77 dBA 




5. 2 meter 54 dBA 66 dBA

Uppdragsnr: 10166732 8 (10) 

Resultat bullerberäkning fristående punkter med utbyggnad enligt förslag 

i planbeskrivningen 


ute ute 

















Uppdragsnr: 10166732 9 (10) 

Resultat bullerberäkning fristående punkter med utbyggnad enligt förslag 

i planbeskrivningen med 2 meter hög skärm i fastighetsgräns 





ute ute 














Uppdragsnr: 10166732 10 (10) 

Sammanfattning - tolkning av resultat 

Redovisade riktvärden under Bedömningsgrunder ovan gäller för bostäder och även 

undervisningslokaler. Med undervisningslokal avses de rum där undervisning bedrivs 

och där en låg bullernivå eftersträvas. Med begreppet avses inte gymnastiksalar etc. 

Beräknade punkter med utbyggnad enligt förslag i planbeskrivningen visar att östra 

sidan av utbyggnaden har värden över gällande riktvärden både för ekvivalentnivån 

och maxnivån. Anledningen till de höga maxnivåerna generellt inom området beror på 

det korta avståndet till Österleden. Om förskolans uteplats/lekplats planeras att utformas 

väster om byggnaden blir maxnivån vid denna under gällande riktvärde. Även 

ekvivalentnivån vid fasad beräknas till under gällande riktvärde på västra sidan om 

byggnaden. I och med att ekvivalentnivån ligger under gällande riktvärden klarar även 

inomhusnivån på västra sidan gällande riktvärde. 

En fasad reducerar cirka 25-35 dBA. Vid nybyggnation är fasaden oftare tätare och 

reducerar normalt mer än en äldre. Om krav ställs vid byggnationen på att fasaden ska 

reducera drygt 30 dBA klarar inomhusnivån gällande riktvärde även på östra sidan. 

För att få ner utomhusnivån vid fasad på östra sidan till under gällande riktvärde krävs 

att en 2 meter hög skärm placeras i tomtgräns på östra samt södra sidan om tomten. 

Denna skärm gör att ekvivalentnivån vid fasad reduceras till under gällande riktvärde 

däremot är maxnivån fortfarande över 70 dBA vid flera av punkterna varför östra sidan 

är olämplig som uteplats. 




WSP Samhällsbyggnad 

Karolina Wettermark


Förslag till detaljplan för 


Normalt planförfarande - nya PBL 

Upprättad 20 feb 2012 

SAMRÅD 5-20 mars 

upprättad av samhällsbyggnadsförvaltningen 

Karlskoga kommun

2 (16) Detaljplan - Österledskyrkan - SAMRÅD

NORMALT PLANFORFARANDE – NYA PBL - Samrådshandling 

Detaljplan - Östreledskyrkan - SAMRÅD 3 (16) 




Örebro län 


samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga kommun 


HANDLINGAR 

SYFTE 

PLANDATA 

Läge 

Omfattning 

Areal 



Planbeskrivning med 

Genomförandefrågor 

(Granskningsutlåtande) 

(Fastighetsförteckning) 

Huvudsyftet med planen är att utöka tomt och byggrätt för Österledskyrkan, 

primärt för att kunna bygga till med två förskoleavdelningar med tillhörande 

verksamhetsytor. Därutöver kan en ny parkering anläggas norr 

om kyrkan, inkl nya inoch utfarter. Möjlighet ges att utöka fastigheten 

Hjulet 2 mot väster, bakom restaurangen. Befintlig parkering och gång-/ 

cykelväg söder om kyrkan struktureras om och utrymme skapas för att 

kunna bygga en cirkulationsplats i korsningen Österleden-Källmossvägen. 

Planområdet är beläget i stadsdelen 

Brickegården i östra Karlskoga. 

Planområdet omfattar fastigheten 

Österkyrkan 1, parkmark runt denna, 

Del av fastigheten Hjulet 2, en parkeringyta 

samt en sträcka av Österleden. 

Planområdets areal är ca 12 000 m². 

Fastigheten Österkyrkan 1 ägs 

av Karlskoga församling. Snäckan 1 ägs av Konsum Värmland. 

Övrig mark ägs av kommunen men Hjulet 2 och del av Brickegården 6:1 

upplåts med arrende. 


NINGSTAGANDEN 

Detaljplan 

För området gäller följande detaljplaner: 

Nr 168 Kv Bandet m fl, laga kraft 1965-05-13, akt nr 1883K-4398. 

Nr 269 Kv Hjulet mm, laga kraft 1979-08-28, akt nr 1883K-5646. 

Nr 295 Södra Brickegården, laga kraft 1984-07-13, akt nr 1883-P 84/8. 

Nr 426 Kv Snäckan, laga kraft 1998-05-15, akt nr 1883-P 98/6. 

Nr 524 Snäckan 1, laga kraft 2007-06-19, akt nr 1883-P 08/11.

4 (16) Detaljplan - Österledskyrkan - SAMRÅD 

Fastigheten Österkyrkan 1 planlades inför 

byggandet av kyrkan med samma namn 

och användningssättet i gällande detaljplan 

är allmänt ändamål. Detta är en beteckning 

som från äldre lagstiftning som inte får 

användas längre. Huvudskälet till planändringen 

är dock att användningsområde 

och byggrätt måste utökas kraftigt för att 

möjliggöra tillbyggnad av kyrkan och 

anläggande av en ny parkeringsplats. 

Såväl parkering som bensinstation har rätt 

beteckning och ytor som motsvarar dagens 

användning men parkering, gata och gång-/ 

cykelväg måste omdisponeras med anledning 

av att kyrkans tomt expanderar. 

Nr 269 

Översiktsplan 

Tomtindelning 

I översiktsplanen för Karlskoga kommun, antagen 1 mars 2011 omnämns 

inte området specifikt och ingen annan inriktning än den nu pågående är 

aktuell. 

Planens intentioner strider inte mot översiktsplanen. 

Inga tomtindelningar/fastighetsplaner berör planområdet. 


tillhör Karlskoga 

församling och 

byggdes 1981. 




Planområdet omfattar bl a fastigheten Österledskyrkan 1, som är bebyggd 

med en kyrka som förutom en samlingslokal även innehåller en förhållandevis 

stor andel andra utrymmen. Kyrkan är byggd 1981 och beklädd med 

fasadsten i brunockra, mörka fönsterpartier och röd takbeklädnad i slätplåt. 

Själv kyrkorummet har en högsta totalhöjd om ca 12 meter medan 

byggnaden i övrigt består av två våningar varav det undre i suterrängplan. 

Inom planområdet finns även en restaurangbyggnad i ett plan. 

Övrig mark inom planen är obebyggd och består av grönytor, en parkeringsplats 

och gatumark. 

Omgivande bebyggelse består närmast i öster av fem huskroppar med 

enplans markbostäder, i sydost ortens största dagligvarubutik (6 000 m²) 

samt i söder en bensinstationsbyggnad med tillhörande skärmtak. 

Mot väster fanns tidigare flerfamiljshus som rivits på senare år.


Söder om Österledskyrkan 

ligger dels 

en Shells bensinstation 

som även innehåller 

en Selectbutik, 

bakom denna en restaurang 

som för närvarande 

går under 

namnet Jannes vägkrog 

samt östra sidan 

Österleden Coop Forums 

dagligvarubutik, 

ortens största med 

sina 6 000 m². 

Verksamheter 


I Österledskyrkan bedrivs förutom kyrkoverksamheten även en öppen 

förskoleverksamhet. Här finns lokaler för föreningsverksamhet som används 

under stor del av dygnet samt lokaler för administration. 

Söder om Österledskyrkan ligger dels en bensinstation (Shell) som även 

innehåller en mindre butik (Shell Select) och bakom denna en restaurang 

(Jannes vägkrog). På östra sidan Österleden ligger ortens största 

dagligvarubutik (Coop Forum). 

Planområdet sluttar generellt från norr och väster mot söder och sydost. 

Österledskyrkan omges av stora klippta gräsytor i ett öppet böljande 

landskap där kyrkan utgör en integrerad del. 

Närmast runt kyrkan har lövträd planterats som ramar in, detta gäller 

även väster om bensinstationsanläggningen men här är vegetationsskärmen 

tätare. 


omges av stora 

klippta gräsytor i 

ett öppet böljande 

landskap som 

generellt stiger 

från söder mot 

norr och väster. 


Österleden passerar Österledskyrkan och planområdet i nord-sydlig 

sträckning och ansluter strax söder om planområdet till E18 i en ljusreglerad 

korsning. Till Österleden ansluter även Källmossvägen vilken 

eftersom den är tillfart till dagligvarubutiken är kraftigt trafikerad. I denna 

korsning gäller väjningsplikt. Österleden är en del av Karlskogas ringledssysten 

tillika formellt huvudväg mot Nora men eftersom vägen inte 

är fullt utbyggd avlastas den en del trafik som tar andra vägar.


Illustrationen visar 

hur en ny tillfart till 

lastzonen kan byggas 

direkt från Hertig 

Carls Allé. Detta 

förutsätter att befintlig 

gång-/cykelväg 

förskjuts något 

mot öster samt att 

en ny personalparkering 

byggs. 

Bilden är tagen från norr och visar Österledskyrkan centralt i bilden med grönytorna norr och 

väster om kyrkan. Flerfamiljshusen i nedre högra hörnet är numera rivna och bilden är tagen 

innan Coop Forum var klar med sin senaste utbyggnad. Centralt i bilden syns även korsningen 

Österleden-E18 och hitom denna korsningen med Källmossvägen. (Foto: Hans Bergh-Nilsson, 2008) 

Till Österleden ansluter även två inoch utfarter till bensinstationen varav 

den norra även är tillfart till parkeringen, restaurangen och kyrkan. Parkeringen 

är gemensam för bensinstation, restaurang och kyrkan och arrenderas 

ut av kommunen till verksamheterna. Den har under senare år 

frekent använts som nattparkering för långtradare, två till tre ryms, vilket 

ställer till problem eftersom de då blockerar många parkeringsrutor. 

Gång-/cykelvägsnätet är väl utbyggt i området, dels med en anslutning 

från Sandviksvägen till Österleden med passage söder om kyrkan, med 

fortsättning på norra sidan Källmossvägen, dels längs östra sidan av 

Österleden där det även finns en gång-/cykeltunnel under E18. 

Regional linjetrafik med buss finns längs E18 och lokal linjetrafik längs 

såväl E18 som Österleden. 


Ledningar och övriga 

tekniska anläggningar 

Alla grönytor, gatumark och gång-/cykelvägar utgörs av allmän platsmark, 

medan parkeringen inte är allmän. 

Området är anslutet till de allmänna ledningsnäten. 

Längs gång-/cykelvägen söder om kyrkan löper såväl fjärrvärmeledningar 

och vattenledningar som bredbandskablar. Norr och öster om 

kyrkan finns elkabelsstråk. Kyrkan är ansluten till fjärrvärme.


Den nu planerade 

utbyggnaden av 


sträcker sig mot 

söder, i princip till 

den punkt där 

fotografen tar 

denna bild. 




Verksamheter 

Trafik 

Kvarteret, tillika fastigheten, där Österledskyrkan är belägen utökas med 

ca 30 meter mot norr och väster samt något mot söder. 

Användningssättet ändras till kyrka, kontor och skola (C1KS). 

Upp till 40 % av fastighetsarean får bebyggas. Högsta totalhöjd över noll 

planet begränsas till +125,0 meter. 

Detta medger att nuvarande byggnad kan byggas ut för att rymma två 

förskoleavdelningar och i övrigt anpassad för denna verksamhet likväl att 

fungera som kyrkolokal och som kontor. 

I planen läggs en varsamhetsbestämmelse in som reglerar att kyrkans 

arkitektoniska särart ska bevaras kompletterad med en utseende 

bestämmelse om att ny bebyggelse eller tillbyggnader ska anpassas till 

kyrkans arkitektoniska särart. Detta betyder inte att samma material 

och formspråk måste användas men att den ursprungliga byggnaden 

och tillkommande delar ska bilda en arkitektoniskt sammanhållen helhet. 

Ny och befintlig parkeringen, nya inoch utfarter, flyttning av gång-/cykel 

väg, mm beskrivs under rubriken trafik nedan. 

Fastigheten Hjulet 2 och dess byggrätt utökas ca 10 meter mot väster. 

Användningssättet bilservice kompletteras med handel. Högsta byggnadshöjd 

begränsas till 10 meter, master och mindre byggnadsdelar får 

vara högre. Upp till 40 % av fastighetsarean får bebyggas. 

Med användningssättet kyrka, kontor och skola kan nuvarande verksamhet 

fortsätta och utvecklas. Tillbyggnaden täcker en del att det utökade 

behovet av förskoleplatser i Karlskoga och är lokaliserad på en plats 

som är lätt att nå med såväl bil som kollektivtrafik och cykel. 

Den utökade verksamheten vid Österledskyrkan bedöms inte inverka 

negativt på omgivande verksamheter, tvärtom frigörs parkeringskapacitet 

för bensinstationen och restaurangen genom att en ny parkering 

och ny tillfart till kyrkan annordnas. 

Restaurangverksamheten kan utvecklas och expandera men alla typer 

av handel medges i och med kompletteringen av användningssätt. 

Inga förändringar krävs i det allmänna gatunätet med anledning av utbyggnaden 

av Österledskyrkan men flera förändringar föreslås ändå 

inom ramen för detaljplanen. 

Det finns långt framskridna planer att bygga om den ljusreglerade korsningen 

E18-Österleden till en cirkulationsplats. Denna del handläggs i en 

annan detaljplan.


Skissen visar principerna 

för hur en ny cirkulationsplats 

skulle te sig i korsningen 

Österleden- 

Källmossvägen (kommer 

att ha större radie än 

bilden visar) samt hur 

parkeringsstrukturen bör 

komma att se ut. Kyrkans 

nya parkering och 

inoch utfart ligger norr 

om kyrkan men angöring 

till förskolan framför den 

nybyggda delen, inkl en 

utfart på Österleden. 

JANNES 

VÄGKROG 

ÖSTERLEDS- 

KYRKAN 

SHELL 

Österleden 

Källmossvägen 

COOP FORUM 

E18 

Däremot läggs utrymme in i denna detaljplan för en cirkulationsplats i 

korsningen Österleden-Källmossvägen. Anledningen är dagligvarubutiken 

vilket gör korsningen starkt snedbelastad, betydligt flera svänger 

inoch ut på Källmossvägen än norrut på Österleden. 

Det fjärde benet i nämnda cirkulationsplats skulle utgöras av en ny inoch 

utfart till bensinstationen, restaurangen och den gemensamma parkeringen. 

En sådan lösning blir både trafiksäkrare och smidigare än dagens 

utformning. Nuvarande två inoch utfarter stängs. Ett problem 

finns dock för den bil som ska fylla stationens cisterner eftersom utrymmet 

är litet att vända en sådan bil inne på stationsområdet. En sekundär 

utfart endast för detta ändamål kan därför vara nödvändigt. 

En ny parkeringsplats anläggs inom kyrkans nya fastighet, norr om 

byggnaden. Detta kräver en ny inoch utfart på Österleden. Då den 

hamnar ca 100 meter norr om korsningen med Källmossvägen samt att 

siktförhållandena på platsen är goda bedöms en sådan inoch utfart 

vara acceptabel ur trafiksäkerhetssynpunkt. Eftersom Österleden är en 

genomfartsled där trafiken förväntas öka på sikt bör en svängfil anordnas 

för trafik från söder. Förskoleverksamheten innebär en stor trafik 

belastning under vissa delar av dagen, främst på morgonen. För att undvika 

backning och vändning inne på kyrkans/förskolans område ges möjlighet 

att anordna en sekundär utfart (ej infart) på Österleden, ca 40 meter 

norr om nuvarande korsning. Så länge korsningen har samma utformning 

som idag kan trafik som ska ut på Österleden från denna sekundära 

utfart svänga både höger och vänster. Om och när korsningen 

byggs om till cirkulationsplats förskjuts den norrut och då bör bara högersväng 

ut från den sekundära utfarten medges. 

För att rymma utbyggnaden av kyrkan/förskolelokalen måste befintlig 

gång-/cykelväg dras om och förskjutas 7-8 meter mot söder. Anslutning 

mot Österleden behålls dock på samma plats. Om korsningen byggs 

om till cirkulationesplats måste läget för samtliga gång-/cykelvägar justeras 

och anpassas. Detta innebär ett visst intrång på samtliga fastigheter 

intill korsningen Österkyrkan 1, Hjulet 2 (Shell) och Snäckan 1 (Coop 

Forum). 

Även busshållplatsen på östra sidan av Österleden kan komma att påverkas 

något.


Gång-/cykelvägen 

förskjuts 

7-8 meter mot 

söder för att 

Österledskyrkans 

utbyggnad 

ska rymmas. 

Även befintlig 

parkering omstruktureras. 



Teknisk försörjning 

Störningar och risker 

Utökningen av kyrkans tomt kommer att påverka landskapsbilden men 

fortfarande kommer stora öppna ytor att finnas kvar så det innebär ingen 

total förändring av områdets karaktär. Inga bestämmelser som reglerar 

krav avseende mark och vegetation läggs in i planen. 

Utökningen av kyrkans tomt samt bakom restaurangen innebär även att 

en stor del allmän platsmark omvandlas till kvartersmark för enskilt ändamål. 

Stora ytor allmän platsmark kvarstår dock och förändringen anses 

inte på ett avgörande sätt inskränka på allmänhetens möjligheter att 

röra sig i området. 

Förändringen av gång-/cykelvägens läge innebär inga praktiska förändringar. 

Föreslagna förändringar i gatunätet ökar trafiksäkerheten och gör den 

smidigare att ta sig fram till olika målpunkter. 

Plangenomförandet förutsätter inga förstärkningar av de allmänna 

ledningsnäten. 

Däremot krävs att fjärrvärme, vatten och bredband flyttas söder om kv 

Österkyrkan, på samma sätt som gång-/cykelvägen flyttas 7-8 meter 

mot söder i detta läge. 

Ett u-område skapas för en befintlig telekabel över Hjulet 2. 

Förändringarna ökar trafikbelastningen ytterligare i områden men då 

detta är dimensionerat för stora trafikmängder och planen medger betydande 

förbättringar i trafikföringen bedöms situationen vara såväl säkrare 

som smidigare efter plangenomförandet. 

Det finns ingen dokumenation om geotekniska undersökningar utförda i 

området, t ex i samband med att Österledskyrkan ursprungligen planlades 

och byggdes. Geotekniska undersökningar bör göras inför större 

tillbyggnader. Det bedöms dock inte finnas risk för ras eller skred. Det 

finns ingen risk för översvämningar. 

Avståndet till E18 där ca 10 000 fordon passerar per dygn är som närmast 

100 meter, avståndet till Österleden med ca 3 000 fordon per dygn 

är ca 25 meter. En måttlig förstärkning av fasaden garanterar en god 

innemiljö och förskoleverksamhetens uteytor förläggs med huset som 

skärm och utsätts därför inte för buller som överstiger gällande riktvärden. 

Förutsättningarna för bensinstationen förändras så tillvida att två befintliga 

inoch utfarter ersätts av en ny, trafikssäkrare placerad. Pumpar 

och påfyllning av cisterner ligger utanför planområdet och förändras inte 

vad gäller läge eller utformning.



Administrativa frågor 

Samråd 

De förändringar planen medger är marginella jämfört med dagens användning. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen har 2012-02-14 beslutat att 

en miljöbedömning om betydande miljöpåverkan enligt PBL inte behöver 

göras. 

De lokala miljökonsekvenserna bedöms marginella, avser något förändrade 

trafikmönster. Inverkar på närliggande boendemiljön är små. 

I ett vidare miljöperspektiv anses de förändringar planen medger inte ge 

någon miljöpåverkan alls. 

Då planen bekostas av fastighetsägaren får planavgift inte tas ut på fastigheten 

Österkyrkan 1 vid framtida bygglovgivning. 

Ingen detaljplan utgår helt efter att planen vunnit laga kraft. 

(Samråd pågår). 

GENOMFÖRANDE- 

FRÅGOR 

Handläggning och 

tidplan 

Antagande 




Avtal 

Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt lagstiftningen i 

nya planoch bygglagen (PBL - SFS 2010/900) som gäller från 2 maj 

2011. Planuppdrag gavs den 14 februari 2012. 

Handläggningen genomförs halvåret 2012 och planen för väntas vinna 

laga kraft runt halvårsskiftet 2012. 

Nödvändiga fastighetsregleringar genomförs och bygglov ges så snart 

planen vunnit laga kraft. Vissa bygglovåtgärder är inte beroende av plan 

ändringen och kan medges även innan planen vunnit laga kraft. 

Då detaljplanen inte strider mot översiktsplanen och i övrigt inte är av 

principiell art förslås att den kan antas av samhällsbyggnadsnämnden. 

Genomförandetiden skall vara 5 år efter att planen vunnit laga kraft. 

Ansvarig för planens genomförande är av seende fastigheten Öster 

kyrkan 1 är Karlskoga Församling. 

Ansvarig för planens genomförande är av seende fastigheten Hjulet 2 är 

delat mellan kommunen och de båda företag som bedriver verksamhet 

här, Slyte Invest AB (Shell) och Ekici Necmettin (Jannes Vägkrog). Detsamma 

gäller för omstruktureringen av parkeringen söder om Österledskyrkan. 

Kommunen är huvudman för gator, gång-/cykelvägar och övrig allmän 

platsmark. 

Trafikverket är väghållare och ansvarig för Österleden. 

Karlskoga Energi & Miljö AB är huvudman för de allmänna ledningsnäten. 

Mellan Karlskoga kommun och Karlskoga Församling finns ett avtal som 

reglerar plankostnaden. 

Mellan Karlskoga kommun och Karlskoga Församling ska ett avtal upprättas 

som reglerar markköp och kostnader för flyttning av gång-/cykelväg, 

allmänna ledningar, omstrukturering av befintlig parkering, mm. 

Mellan Karlskoga kommun och Slyte Invest AB finns ett arrendeavtal 

som reglerar användning av parkeringen söder om Österledskyrkan. I 

och med förestående förändringar av parkeringen måste detta avtal 

omförhandlas alternativt säljs marken. Ett avtal som rör parkeringen 

måste omfatta båda verksamheterna på nuvarande fastigheten Hjulet 2. 

Mellan Karlskoga kommun och Konsum Värmland bör ett avtal om 

markköp upprättas, p g a omdragning av gång-/cykelväg.


Fastighetsbildning och Fastigheten Österkyrkan 1 tillförs mark från Brickegården 6:1. 

fastighetsrättsliga Fastigheten Brickegården 6:1 tillförs mark från Österkyrkan 1. 

konsekvenser Fastigheten Brickegården 6:1 tillförs mark från Hjulet 2. 

Fastigheten Brickegården 6:1 tillförs mark från Snäckan 1. 

Fastigheten Hjulet 2 tillförs eventuellt mark från Brickegården 6:1. 

Fastigheten Hjulet 2 delas eventuellt i två fastigheter. 

Österkyrkan 1 

Fastigheten tillförs mark (ca 3 000 m²) mot söder, väster och norr för att 

möjliggöra utbyggnad, skapandet av uteytor för förskola samt anläggande 

av en ny parkering. Fastigheten frånförs mark (ca 20 m²) i sydöstra 

hörnet, för kunna skjuta gång-/cykelvägens anslutning mot Österleden 

något mot norr. 

Snäckan 1 

Fastigheten frånförs mark (ca 40 m²) i nordvästra hörnet för skapa utrymme 

gång-/cykelvägen när korsningen Österleden-Källmossvägen 

byggs om till cirkulationsplats. 

Hjulet 2 

Fastigheten tillförs mark (ca 1 000 m²) mot väster för att möjliggöra utökning 

av restaurangverksamheten. 

Fastigheten frånförs mark (ca 30 m²) i nordöstra hörnet för skapa utrymme 

för en cirkulationsplats i korsningen Österleden-Källmossvägen. 

Fastigheten måste ha andelar i en gemensamhetsanläggning för gemensam 

inoch utfart och parkering. 

Fastigheten kan eventuellt komma att delas i två, en för bensinstationen 

och en för restaurangen eftersom dessa har olika verksamhetsutövare. 

Fastigheten, alternativt den ena eller båda vid en delning, kan tillföras 

mark motsvarande befintlig men omstrukturerad parkeringen som nu är 

belägen på fastigheten Brickegården 6:1. 

Brickegården 6:1 

Fastigheten tillförs mark (ca 100 m²) runt korsningen Österleden- 

Källmossvägen för att skapa utrymme för en cirkulationsplats och p g a 

detta flyttning av gång-/cykelvägar. Fastigheten frånförs mark (ca 3 000 

m²) för att fastigheten Österkyrkan 1 ska kunna utökas. Fastigheten 

frånförs mark (ca 1 000 m²) för att fastigheten Hjulet 2 ska kunna utökas. 

Gemensamhetsanläggningar 

Ledningsrätter 

Befintlig men omstrukturerad parkering vilken även fungerar som inoch 

utfart till bensinstationen (Hjulet 2) och restaurangen (Hjulet 2) bör utgöra 

en gemensamhetsanläggning. Karlskoga kommun har gjort bedömningen 

att det inte finns något allmänt intresse i parkeringen. 

Alternativt kan parkering och inoch utfart säljas. 

Befintlig ledningsrätt (Lr1) för fjärrvärmeledning ombildas så att den 

sammanfaller med ledningens nya sträckning. 

Befintlig ledningsrätt (Lr2) för telekabel konfirmeras genom ett u-område 

över fastigheten Hjulet 1 inkl yta för utökning av denna fastighet.


Planekonomi 


Planens genomförande avseende Österkyrkan 1; planläggning, utökning 

av fastigheten fastighetsregleringar, om-, till- och nybyggnad, ny tillfart 

inkl svängfil på Österleden, anläggande av ny parkering, flyttning av 

gång-/cykelväg och ledningar, mm bekostas av Karlskoga Församling. 

Kommunen som huvudman, tillsammans med väghållaren Trafikverket, 

bekostar ombyggnad av korsningen Österleden-Källmossvägen. 

Kommunen bekostar omstrukturering av parkering och ny inoch utfart 

till nämnda parkering, bensinstation samt restaurang, kostnader som 

delvis betalas av Karlskoga Församling delvis regleras i nytt arrendeavtal 

för Hjulet 2 alternativt i köpeskillingen om parkeringen säljs. 

Planavgift får inte tas ut vid framtida bygglovgivning som avser Österkyrkan 

1. 

Det finns en förstudie avseende E18 korsningen med Österleden, genomförd 

av Trafikverket 2011, och som delvis påverkar planområdet. 

Fastighetsägare, eller av denne anlitad byggherre/entreprenör, är ansvarig 

för erforderliga tekniska utredningar inför byggande eller andra åtgärder 

på respektive fastighet. 

MEDVERKANDE 

TJÄNSTEMÄN 

Detaljplanen är upprättad av planchef Bosse Björk, i samarbete med 

plansekreterare Hans Bohlin, planarkitekt Ida Mangsbo (Sweco) och 

stadsarkitekt Bertil Malmström (Sweco). 

Övriga tjänstemän som deltagit är: 

Johan Ljung, samhällsbyggnadsförvaltningen, mark- och exploatering 

Håkan Blomqvist, samhällsbyggnadsförvaltningen, bygglov 

Eleonore Åkerlund, samhällsbyggnadsförvaltningen, lantmäteri 

Terese Riddersand, samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöskydd 

Sif Eklund, samhällsbyggnadsförvaltningen, park 

Stig Rengman, samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighet/gata 

Bengt Holm, samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighet 

Lars Näsström, KS Ledningskontor 

Jenny Johrin, Karlskoga Energi & Miljö AB 

Pontus Nermark, Karlskoga Energi & Miljö AB 

Hans Dahlin, Karlskoga Församling 

Olle Holmqvist, White Arkitekter 


Bosse Björk 

planchef



PLANKARTA 

ej skala


ILLUSTRATION 

tillhörande förslag till detaljplan för 

tillbyggnad Österledskyrkan 

med 2 förskoleavd och 

princip ny rondell 

(ej slutligt förslag) 


Samråd mars 2012 ej skala 

Österleden 

ÖSTERLEDS- 

KYRKAN 

Källmossvägen 

JANNES 

VÄGKROG 

SHELL 

COOP FORUM 

E18

Detaljplan - Östreledskyrkan - SAMRÅD 15 (16)



SAMRÅD 5-20 mars

Samrådstid 5 - 20 mars 2012 




GRÄNSER 






GENOMFART 

PARK 

Genomfartstrafik 

Anlagd park 

Kvartersmark 

C1 KS 

GH 

P1 

Kyrka, kontor och skola 

Bilservice och handel 

Parkering 


gcväg 

Gång- och cykelväg 


e1 00 

Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea 


g 

u 


Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning 

Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar 

MARKENS ANORDNANDE 


parkering 

Parkeringsplats skall finnas 

Utfart, stängsel 

Körbar förbindelse får inte anordnas 

Körbar förbindelse får endast användas som utfart 

PLACERING, UTFORMNING OCH UTFÖRANDE 

Utformning 

Högsta byggnadshöjd i meter 

Högsta totalhöjd i meter över nollplanet 

Utseende (ny bebyggelse) 

f1 

Ny bebyggelse eller tillbyggnader ska anpassas till kyrkans 

arkitektoniska särart 

Varsamhet 

k1 

Byggnadsteknik 

STÖRNINGSSKYDD 

barriär 

Kyrkans arkitektoniska särart ska bevaras 

Byggnadens fasad skall dämpa buller så att ljudnivån innanför 

fasad ej överstiger angivet antal dBA. 

Skydd skall anordnas 





2:71 4 


Hultmansgatan 

Lr 

Serv 


Traktgräns 

Kvarterstrakt 


Slänt 

Stödmur 

Vägkant 

Staket 

Spår 



Gatunamn 

Ledningsrätt 

Servitut 

X = 79400 

Y = 27600 





Träd 

Koordinater 

Rutnätspunkt 



Mätklass II 


SKALA 1: 1000 

0 20 40 60 80 100 

Meter 

NORMALT 


DETALJPLAN 





ÖSTERLEDSKYRKAN 

Samråds ex 


2012-02-20 

...................................................................... 


NYA PBL 

SBN LAGA KRAFT 

.......................................... ..........................................

Ärende 4 

Lonnen – Lonnhyttemon (Rosensjö 1:5, m fl) - Antagande av detaljplan



Handläggare: 

Bosse Björk 


Lonnen - Lonnhyttemon (Rosensjö 1:5 m fl) 

- antagande av detaljplan samt upphävande av del av 

detaljplan för Lonnen 5 - Lonnhyttan 


Planområdet omfattar del av fastigheten Rosensjö 1:5 samt ett antal 

avstyckade bostadsfastigheter belägna strax väster om Lonnhyttans 

skolan ca 10 km norr om Karlskoga tätort. 

Några av de berörda fastigheterna är bebyggda med fritidshus, några med 

hus för åretruntboende. Bebyggelsen är belägen längs två mindre 

grusvägar i på gränsen mellan skogs- och åkermark. 

Bebyggelsen i söder är planlagd för fritidshusbebyggelse medan det i den 

norra delen finns tre hus samt minst fyra tomtplatser planlagda för 

åretruntboende. En fastighet har 2003 genom planläggning ändrats från 

fritidsboende till åretruntboende. 

På initiativ av boende i området och genom Rosensjö samfällighetsförening 

önskas att tillämplig del av gällande detaljplan ersätts så att 

samtliga befintliga fastigheter samt obebyggda byggrätter får en 

utnyttjandegrad som motsvarar åretruntboende. 

Samråd har skett under perioden 7-21 maj 2012. Inga synpunkter har 

inkommit från privata sakägare. Yttranden från övriga remissinstanser 

har lett till några smärre justeringar av planförslaget. Samtliga yttranden 

som inkommit under samrådstiden, kommentarer till dessa samt förslag 

till ändringar i planförslaget redovisas i ett särskilt samrådsutlåtande. 


Det planen medger är neutralt i nästan alla aspekter. Viss positiv effekt 

bedöms boendes möjligheter att bygga till ha vilket i sin tur bedöms ha 

en viss positiv generell effekt avseende tillväxt och utveckling. Ökad 

permanentning i detta lantliga läge kan led till viss negativ påverkan 

avseende ökat transportbehov. Området är dock utpekat för 

landsbygdsutveckling i kommunens översiktsplan. 

g:\stab\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 4\tjänsteskrivelse.doc 





2 (3) 



Samrådsutlåtande 22 maj 2012 

Samrådshandling detaljplan upprättad 6 mars 2012 


1. SBN beslutar anta detaljplanen för Lonnen - Lonnhyttemon (Rosensjö 

1:5 m fl) med de redaktionella ändringar som redovisas under rubrikerna 

kommentarer i samrådsutlåtandet samt upphäver del av detaljplan för 

Lonnen 5 – Lonnhyttan. 

Bosse Björk 

Planchef 

Bilaga 



Stadsbyggnadskontoret

Bilaga 


Aspekter 

Sociala/ 

kulturella 


en positiv 

påverkan 


X 


X 

Folkhälsa 

X 


X 


X 

ingen 

påverkan 

en negativ 

påverkan 



Ekologiska 


omgivningar 


X 

Avfall 

X 

X 


X 

Energi 

X 

Konsumtion 

X 

Transporter 

X 

Ekonomiska 


X 


X 


X 

Tillväxt 

X

ENKELT PLANFÖRFARANDE - GAMLA PBL 

1 (2) 


LONNEN - LONNHYTTEMON 

(Rosensjö 1:5 m fl) 


del av detaljplan för Lonnen 5 - Lonnhyttan 


Örebro län 



_______________________________________________ 

SAMRÅDSUTLÅTANDE 

SAMRÅDSUTSKICK Samråd med privata sakägare har skett genom att kompletta handlingar 

sänts ut per brev till 7 maj 2012. Eventuella synpunkter skulle ha varit 

samhällsbyggnadsförvaltningen tillhanda senast den 21 maj 2012. 

YTTRANDEN 

SAKÄGARE 

Inga yttranden har inkommit från privata sakägare. 


KOMMUNALA 

YTTRANDEN, M FL 

Planen har under tiden 7 maj till 21 maj 2012 även varit utsänd 

till kommunala förvaltningar och andra berörda instanser. 

SBF - Miljökontoret har synpunkter på den text i planbeskrivningen som 

rör djurhållning. 

Kommentar: 

Texten omformuleras så det tydligt framgår att planen i sig inte ger tillstånd 

att hålla djur inom planområdet, detta beslutas av berörd nämnd utifrån de 

lokala hälsoskyddsföreskrifterna, men att planens avsikt är att ge stöd vid 

undantag från vedertagna skyddsavstånd görs med hänvisning till det 

lantliga läget. 

SBF - Lantmäteri har uppmärksammat att endast ett litet område är 

markerat som u-område men att planbeskrivningen säger att det ska vara 

alla gator. Vidare framgår inte om interngatorna ska vara gemensamhetsanläggningar. 

Befintlig ga borde synas på kartan. På kartan kan inte 4 nya 

byggrätter uttydas, ev skanas en illustrerad framtida fastighetsgräns. 

Om den stora byggrätten ska delas i två kan avstyckning bli omöjlig om 

utnyttjandegraden redan ianspråktagits fullt ut. 

Kommentar: 

Plankartan kompletteras med g och u i de ytor som utgör interngator och 

befintlig ga läggs in på grundkartan. Nämnda byggrätt förses med en 

illustrerad gräns. I utnyttjandebestämmelsen kompletteras med ”per 

fastighet” vilket hade fallit bort. Motsvarande förtydliganden görs i planoch 

genomförandebeskrivning.

2 (2) 


Kommentar: 

Den sträckning som går diagonalt över fastigheten Rosensjö 1:35 tycks 

sammanfalla med u-område i planen. Övriga sträckning går delvis över 

ytor som är utlagda som byggrätter i planen och kan behöva flyttas om 

byggrätterna ska bebyggas. I de fall Skanova inte har ledningsrätt eller 

på annat sätt säkrat ledningssträckningen bör Skanova bekosta 

eventuell flytt. Plan- och genomförandebeskrivning kompletteras med 

dessa uppgifter. 

Övriga instanser har endera inget att erinra eller har valt att inte yttra sig 

över planförslaget. 

ÖVRIGA Länsstyrelsen har inkommit med ett yttrande, bilaga 2. 

YTTRANDEN 

Kommentar: 

Texten om djurhållning omformuleras så det tydligt framgår att planen i sig 

inte ger tillstånd att hålla djur inom planområdet, detta beslutas av berörd 

nämnd utifrån de lokala hälsoskyddsföreskrifterna, men att planens avsikt 

är att ge stöd för att undantag från vedertagna skyddsavstånd görs med 

hänvisning till det lantliga läget. 

Bestämmelsen interngatan kompletteras med bestämmelsen g som visar 

att gatan kan/bör utgöra en gemensamhetsanläggning. 

ÖVRIGA 

KOMMENTARER 

Befintlig pumpstation för avlopp har mätts in och byggrättens läge anpassas 

till detta. 

FÖRSLAG TILL Samhällsbyggnadsnämnden föreslås att, med de redaktionella ändringarna 

BESLUT som redovisas under rubrikerna kommentarer, anta detaljplanen för Lonnen - 

Lonnhyttemon (Rosensjö 1:5 m fl) samt upphäver del av detaljplan för 

Lonnen 5 - Lonnhyttan. 


Bosse Björk 

Planchef

BILAGA 1

BILAGA 2




GRÄNSER 




Gräns för upphävande av detaljplan 

Kvartersmark 

B1 

E1 

E2 

Bostäder där viss djurhållning i direkt anslutning till 

bostadsfastigheten får förekomma 

Transformatorstation 

Pumpstation 


e1 000/00 


Största byggnadsarea för huvudbyggnad i m² resp. största byggnadsarea 

för komplementbyggnader 

u 

interngata 

g 

Utformning 

II 

fril 


Marken skall vara tillgänglig för underjordiska ledningar 

Marken ska vara tillgänglig för trafik till och från fastigheterna 

i bostadskvarteret 

Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning 

Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnader i meter 






ILLUSTRATIONER 

Illustrationslinje 

UPPHÄVD DETALJPLAN 

Inom område med ringstreckad gräns upphävs del av detaljplan för Lonnen 5 som vann 

laga kraft 1997-06-26 akt, nr 1883-P97/3, i och med att denna plan vinner laga kraft. 


2:71 4 


Hultmansgatan 

Lr 

Serv 


Traktgräns 

Kvarterstrakt 


Slänt 

Stödmur 

Vägkant 

Staket 

Spår 



Gatunamn 

Ledningsrätt 

Servitut 

X = 79400 

Y = 27600 





Träd 

Koordinater 

Rutnätspunkt 



Mätklass II 


SKALA 1: 1000 

0 20 40 60 80 100 

DETALJPLAN 





LONNEN - LONNHYTTEMON 

(Rosensjö 1:5 mfl) 



...................................................................... 


Meter 

SBN 

ENKELT 


Antagandehandling 

GAMLA PBL 

samt upphävande av del av detaljplan för Lonnen 5 - Lonnhyttan 

LAGA KRAFT 

.......................................... ..........................................

Ärende 5 

Karlskoga IP- Rävåsen (del av Bregården 2:31) – Utökat planområde för detaljplan



Handläggare: 

Bosse Björk 


Rävåsen - Karlskoga IP (del av Bregården 2:31, m fl) 

- utökat uppdrag att upprätta detaljplan 


Planområdet är beläget på södra delen av Rävåskullen i centrala 

Karlskoga. 

Samhällsbyggnadsnämnden gav 2010-06-15 uppdrag att upprätta en ny 

detaljplan för området vid Karlskoga IP. Syftet var att planmässigt justera 

och definiera det befintliga idrottsområdets avgränsning något samt att 

skapa byggrätter för byggnader som stödjer verksamheten. Ytterligare 

frågeställningar har därefter kommit upp som fördröjt planarbetet. 

Ca 100 meter från Karlskoga IP ligger en servicebyggnad avsedd för 

skötsel av Skogskyrkogården. Denna byggnad brann nyligen ner till 

grunden och en ny ska nu uppföras på platsen. Byggnaden ligger på 

parkmark och saknar byggrätt varför en ändring av detaljplanen är 

nödvändig för att kunna medge bygglov för uppförandet. Samtidigt bör 

även själva Skogskyrkogårdens planmässiga avgränsning ses över. 

I kv Tigern som gränsar mot Rävåsens grönområde finns behov att 

justera en byggrätt vilket föreslå ingå i planuppdraget. 

Delar av det aktuella planområdet ingår i det naturreservat som omfattar 

större delen av Rävåsen men naturreservatets gräns är inte exakt 

definierad. 

Förändringar av planområdet och dess innehåll jämfört med vad som 

redovisats i samband med uppdraget och som inte är av principiell art får 

göras inom ramen för handläggningen. 

För att reglera alla de frågor som beskrivs ovan föreslås att planuppdraget 

för Rävåsen - Karlskoga IP utvidgas samt att handläggningen sker med 

normalt planförfarande. En behovsbedömning enligt PBL 4 kap 34 § har 

därför också gjorts. 

g:\stab\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 5\tjänsteskrivelse med hut sbf.doc 





2 (3) 


Socialt och kulturellt är det planen förväntas medge i de flesta stycken 

positivt eftersom det förbättra möjligheterna att använda idrottsplatsen 

och i övrigt konfirmera områdets användning för rekreation och 

tillgänglighet samt avseende den unika kyrkogården. Ur ren 

natursynpunkt har området redan skydd som naturreservat varför dessa 

delar i princip är neutrala. 



Behovsbedömning miljöpåverkan 21 maj 2012 


1. SBN utvidgar uppdraget att upprätta detaljplan för Rävåsen – 

Karlskoga IP (del av Bregården 2:31, m fl). 

2. SBN beslutar att en miljöbedömning enligt 4 kap 34 § PBL inte 

behöver göras eftersom det planen medger inte antas kommer att 

innebära betydande miljöpåverkan. 

Bosse Björk 

Planchef 

Bilaga 




SBF Stab

Bilaga 


Aspekter 

Sociala/ 

kulturella 

en positiv 

påverkan 


X 


X 

Folkhälsa 

X 


X 


X 


ingen 

påverkan 

en negativ 

påverkan 



Ekologiska 


omgivningar 


X 

Avfall 

X 

X 


X 

Energi 

X 

Konsumtion 

X 

Transporter 

X 

Ekonomiska 


X 


X 


X 

Tillväxt 

X

Behovsbedömning miljöpåverkan 

Behovsbedömning om programmet/planen antas innebära betydande miljöpåverkan 

1 (3) 

RÄVÅSEN - KARLSKOGA IP 

(del av Bregården 2:31 m fl) 

DETALJPLAN - normalt planförfarande 

Enligt 4 kap 34 § PBL ska planer miljöbedömas om det planen medger antas komma att innebära 

betydande miljöpåverkan. 

Samma instans som normalt beslutar om planfrågor ska även besluta om en plan ska miljöbedömas 

eller inte. Detta dokument utgör underlag för beslut om miljöbedömning. 

Slutsats: 

Planen omfattar en stor del av grönområdet Rävåsen i centrala Karlskoga samt några anläggningar 

som är belägna där, främst Karlskoga idrottsplats och Skogskyrkogården. 

Planens huvudsyfte är att justera de planmässiga gränserna för Karlskoga IP och Skogskyrkogården 

som inte fullt ut överensstämmer med de faktiska förhållandena samt att skapa 

eforderliga byggrätter för servicebyggnader, mm för dessa båda anläggningar. Därutöver 

regleras tillfarter till anläggningarna och en byggrätt för bostäder i kv Tigern utökas något. 

Delar av Rävåsens naturreservat ingår i detaljplaneområdet. 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås, i enlighet med bifogad genomgång av bedömningskriterierna, 

besluta att en miljöbedömning enligt 4 kap 34 § PBL inte behöver göras eftersom 

det planen medger inte antas kommer att innebära betydande miljöpåverkan.

Karlskoga kommun -ver 3 - mars 2011 

Behovsbedömning: 

RÄVÅSEN - KARLSKOGA IP - detaljplan 

2 (3) 

Faktor Miljöpåverkan Kommentar 

Internationella konventioner 

(Natura 2000, UNESCO världsarv, 

CW-område) 

Miljöbalken 3-4 kap 

(riksintressen) 

Betydande 

Osäker 

Ej betydande 

X 

X 

Påverkas ej. 

Påverkas ej. 

Miljöbalken 7 kap 

(strandskydd, biotopskydd, 

natur/kulturreservat) 

Byggnadsminnen eller 

fornminnen 

Höga naturvärden 

(naturvårdsprogram eller 

nyckelbiotoper) 

X 

X 

X 

Delar av det kommunala naturreservatet 

Rävåsen ingår i planområdet. 

Finns inga registrerade. 

Skogskyrkogården är en mycket unik och 

värdefull anläggning. 

Delar av planområdet innehåller höga 

naturvärden. 

Konflikter med ÖP eller FÖP 

X 

Strider inte mot gällande ÖP. 

Miljömål 

X 

Nationella miljömålet ”god bebyggd miljö” 

berörs. 

Miljökvalitétsnormer 

X 

Påverkas ej. 

Riktvärden 

X 

Påverkas ej. 

Förorenad mark 

X 

Finns ingen registerad. 

Området opåverkat eller 

har särskilda världen ur 

boendesynpunkt 

(bullerfri zon, närrekreationsområde, 

kvartersströvområde) 

Nuvarande markanvändning 

Projektets omfattning 

X 

X 

Större delen av planområdet har mycket 

stora naturvärden och som rekreationsområde. 

Det är ett centralt och mycket frekventerat 

strövområde i staden. Det innehåller 

dock även ytor för andra verksamheter, 

bl a en idrottsplats och en kyrkogård. 

Avser främst planmässiga anpassningar för 

bättre överensstämmelse med hur området 

nyttjas och avgränsas idag. Inga förändringar 

i nyttjande föreslås. 

Projektets förening med 

andra projekt 

X 

Påverkar inga andra aktuella projekt direkt.

Karlskoga kommun -ver 3 - mars 2011 

Behovsbedömning: 

RÄVÅSEN - KARLSKOGA IP - detaljplan 

3 (3) 

Faktor Påverkan Kommentar 

Projektets utnyttjande av 

mark, vatten och andra resurser 

Liten risk föreligger generellt. 

Såväl idrottsverksamhet som drift och 

skötsel av kyrkogård ger speciella förutsättningar. 

Betydande 

Osäker 

Ej betydande 

X 

Pågående markanvändning behålls. 

Området är anslutet till allmänna ledningsnät. 

Gatunät utbyggt. 

Projektets alstrande av avfall 

Risk för störningar 

(buller, trafik, mm) 

X 

X 

Blandat verksamhetsavfall, t ex kompost, 

mm från skötsel av kyrkogård och IP. 

Inga direkta störningar bör uppkomma. 

Risk för föroreningar 

X 

Inga uppenbara risker. Driften av kyrkogården 

ger speciella förutsättningar. 

Risk för olyckor 

X 

Markens, vattnets och andra 

resursers förekomst, kvalitet 

och förnyelseförmåga i området 

X 

Områdets användning behålls i princip 

oförändrat. 

Den befintliga miljöns 

känslighet 

Effekternas omfattning 

X 

X 

Det finns flera känsliga miljöer inom 

planområdet vilka behålls säkrade genom 

planläggningen. 

Mycket små praktiska förändringar, ger 

små eller inga effekter jämfört med idag. 

Effekternas gränsöverskridande 

karaktär 

X 

Inga gränsöverskridande effekter. 

X 

Samråd med Länsstyrelsen om behovsbedömningen 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-21 

Bosse Björk 

planchef

Ärende 6 

Kv Rapphönan, försäljning



Handläggare: 

Johan Ljung 


Kv Rapphönan med mera, avtal om 

fastighetsreglering, köpekontrakt och 

markanvisningsavtal 


För att genomföra Hyresbostäder i Karlskoga AB:s projekt Fruktlunden 

genomförs två markaffärer mellan Hyresbostäder i Karlskoga AB och 

Karlskoga kommun samt upprättas ett markanvisningsavtal. 


Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2012-05-22. 

Beskrivning av ärendet 

För att genomföra Hyresbostäder i Karlskoga AB:s projekt Fruktlunden 

behöver de köpa marken för etapp 1 (Rapphönan 7, 8, 9, 10, 11 och del 

av Rapphönan 26) av projektet av Karlskoga kommun samt teckna ett 

markanvisningsavtal för etapp 2. 

Samtidigt förvärvar Karlskoga kommun mark av Hyresbostäder i 

Karlskoga AB för att tillgodose kommunens behov av mark för 

pendlarparkering (del av Stören 4), parkering vid Bergmästaren vid 

Sandvikens centrum (del av Tången 1), parkering vid förskolan Lärkan 

(Lötenskolan 3 och del av Lötenskolan 4) samt parkområde vid det nya 

gruppboendet i Sandviken (Kranen 2). Hyresbostäder säljer även ett 

garage i Sandviken för att tillgodose kommunens behov av förråd och 

uppställning (Bandet 7). 


1. Karlskoga kommun förvärvar fastigheten Bandet 7 för en köpeskilling 

om 570 000 kronor och i övrigt enligt upprättat köpekontrakt. 

2. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner ”Avtal om fastighetsreglering” 

berörande fastigheterna Bregården 2:31, Rapphönan 7, 8, 9, 10, 11 och 

26, Kranen 1, Brickegården 6:1 och Lötenskolan 6 som ägs av Karlskoga 

kommun och fastigheterna Kranen 2, Rapphönan 12, Stören 4, 

Lötenskolan 3, 4 och 5 och Tången 1 som ägs av Hyresbostäder i 

Karlskoga AB. Ersättning för överlåten markareal ska utgå med 570 000 

kronor från Hyresbostäder i Karlskoga AB till Karlskoga kommun. 

g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 6\tjänsteskrivelse rapphönan.doc 






2 (2) 

3. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner upprättat markanvisningsavtal 

inom kvarteret Rapphönan där Karlskoga kommun anvisar mark till 

Hyresbostäder i Karlskoga AB för byggande av etapp 2 av projektet 

Fruktlunden. 

Johan Ljung 

Mark- och exploateringschef 

Expedieras till 


Hyresbostäder i Karlskoga AB

MARKANVISNINGSAVTAL 

Mellan Karlskoga kommun, nedan benämnd kommunen, och Hyresbostäder i 

Karlskoga AB org nr 556046-8885, Box 417, 691 27 Karlskoga, nedan benämnd 

byggherren, har följande avtal träffats: 

1. Anvisning 

Kommunen anvisar ett markområde inom kvarteret Rapphönan som är ungefärligt 

markerat på bifogad flygbild. Anvisningen gäller till och med 2014-12-31. Inom 

denna tid ska bebyggelse ha påbörjats och plan om genomförande enligt punkt 3 

liksom köpehandling enligt punkt 4 ha upprättats. 

2. Planering 

För området ska ny detaljplan upprättas i samråd med byggherren. Bebyggelsen ska 

följa intentionerna i upprättat program för kvarteret Rapphönan. 

3. Exploatering 

Byggherren ska upprätta en genomförandeplan som ska godkännas av kommunen. 

Den ska avse en planering av hela exploateringen där bygglovprocessen, 

uppförande av byggnader och genomförande av exploateringen i övrigt ska 

redovisas tidsmässigt. 

Byggherren åtar sig att påbörja exploateringen och uppförande av bebyggelsen 

senast 2014-12-31. 

4. Förvärv 

Parterna är överens om att byggherren ska förvärva markområdet som kommer att 

utgöras av kvartersmark för bostäder och därtill hörande mark för 

bostadskomplement och dylikt. Förvärvet anpassas till nödvändigt tillträde i 

samband med byggstart. Priset är 550 kr per kvadratmeter bruttoarea (BTA) enligt 

ny detaljplan (exklusive anslutningsavgifter för el, VA m m, bygglovavgifter osv). 

Kommunala gator i området är utbyggda. För bindelsepunkter för el, VA m m 

anvisas av respektive verksamhetsansvarig. Byggherren har ett genomförande- och 

kostnadsansvar för detaljplanen för området samt byggande inom kvartersmark. 

Byggherren avser att bebygga området med hyresbostäder i varierad storlek och 

förbinder sig också att planera och bygga lägenheterna miljöanpassat, resurseffektivt 

och med 100 % tillgänglighet för samtliga lägenheter. Behovet av 

parkeringsplatser för samtliga lägenheter skall klaras inom exploateringsområdet. 

Markanvisningsavtal kv Rapphönan sid 1(2)

5. Återtagande 

Parterna är överens om att om genomförandeplanen inte följs och den planerade 

bebyggelsen inte har påbörjats inom anvisad tid ska kommunen ha rätt att återta 

markanvisningen. För att bebyggelsen ska anses ha påbörjats avses att 

grundläggningen för bebyggelsen är påbörjad. Parterna är även överens om att 

kommunen även ska ha rätt att återta markanvisningen under den tidsbegränsade 

perioden om det är uppenbart att byggherren inte avser eller förmår att genomföra 

projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen och i likhet 

med upprättad genomförandeplan. Byggherren är medveten om att återtagen 

markanvisning inte ger denne någon rätt att få ersättning för nedlagda kostnader. 

6. Förlängning 

Förlängning av markanvisningen kan medges under förutsättning att förseningen 

inte beror på byggherren, exempelvis att detaljplanen eller bygglov överklagas. 

7. Kostnader 

Byggherren är i enlighet med punkterna 5-8 medveten om att denna står för all 

ekonomisk risk avseende planering, projektering och genomförande inom 

markanvisningens ram. 

8. Överlåtelse 

Denna markanvisning får inte överlåtas utan kommunens skriftliga medgivande. 

9. Villkor 

Detta avtal gäller under förutsättning att detsamma godkänns av samhällsbyggnadsnämnden 

i Karlskoga kommun och av styrelsen för Hyresbostäder i 

Karlskoga AB. 

______________________ 

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. 

Karlskoga 2012- Karlskoga 2012- 


Hyresbostäder i Karlskoga AB 

............................................................... ............................................................ 

Sven-Olof Axelsson 

Rolf Lindberg 

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Styrelseordförande 

............................................................... ............................................................ 


Ann-Christine Kvist 

Förvaltningschef samhällsbyggnads- Verkställande direktör 

förvaltningen 

Markanvisningsavtal kv Rapphönan sid 2(2)

Flygbild till markanvisningsavtal kv Rapphönan 

Område som 

ingår i markanvisningen 

0 10 20 30 

Meters

KÖPEKONTRAKT 1 (3) 

Bandet 7 

Säljare 

Namn 

Hyresbostäder i Karlskoga AB 

Adress 

Box 417, 691 27 Karlskoga 

Köpare 

Namn 


Adress 

691 83 Karlskoga 

Andel 

1/1 

Andel 

1/1 

Organisationsnummer 

556046-8885 

Telefonnummer 

Organisationsnummer 

212000-1991 

Telefonnummer 

Överlåtelseförklaring och köpeobjekt 

Säljaren överlåter till köparen på nedan angivna villkor följande egendom: 

Fastigheten KARLSKOGA Bandet 7 med adress Sandviksvägen. 

Tillträdesdag 

Fastigheten ska av köparen tillträdas den 2012-07-02. 

Köpeskilling 

Köpeskillingen utgör FEMHUNDRASJUTTIOTUSEN KRONOR (570 000:-). 

Köpeskillingens erläggande 

Den överenskomna köpeskillingen ska erläggas efter särskild överenskommelse. 

Inteckningar, pantbrev m m 

Säljaren garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av sökta eller beviljade 

inteckningar och av andra servitut eller nyttjanderätter utöver vad som nedan sägs: 

Ledningsrätt vatten och avlopp, fjärrvärme last 1883K-5792.1 

Säljaren är skyldig att på tillträdesdagen överlämna samtliga pantbrev. Görs det ej, äger 

köparen rätt att innehålla vad som på grund av pantbrevet eller pantbreven kan komma att 

utgå ur egendomen. Samma rätt tillkommer köparen vid pantsättning från säljarens sida av 

överhypotek i inteckning. 

Fastighetens skick – friskrivning m m 

Säljaren och köparen är medvetna om sin upplysnings- respektive undersökningsplikt. 

Säljaren har uppmanat köparen och givit köparen möjlighet att noga undersöka fastigheten. 

Köparen, som noga undersökt fastighetens skick, förklarar sig godta fastighetens skick, 

inklusive miljöstatus, och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot säljaren på grund 

av fysiska fel eller brister, så kallade dolda fel eller brister. Köparen äger således inte rätt att 

framställa några som helst krav gentemot säljaren på grund av fastighetens fysiska skick. 

Fastigheten överlåtes i av köparen besiktigat och godkänt skick. 

Köparen bekräftar härmed att han ej grundar detta köp på någon muntlig utfästelse eller annan 

utsaga från säljaren, eller någon som företräder säljaren, samt bekräftar att för detta köp ej ska 

gälla andra villkor, förutsättningar eller omständigheter än vad som framgår av detta skriftliga 

köpeavtal.


Bandet 7 

Grundundersökning 

Säljaren svarar inte för fastighetens grundförhållanden. Köparen erinras om vikten att företa 

grundundersökning innan byggnad uppförs. Köparen svarar för samtliga kostnader för 

undersökningen och utlåtande av expertis. 

Ledningar 

Det åligger köparen att skaffa kännedom om eventuella befintliga ledningar i marken och 

själv svara för kostnader som ledningarna kan förorsaka i byggnads- och andra hänseenden. 

Uppförande av byggnad, plantering av träd, buskar eller dylik åtgärd som kan försvåra 

ledningens bibehållande får inte företas utan ledningsägarens medgivande. 

Utgifter och inkomster m m 

Räntor, skatter och andra utgifter för fastigheten av vad slag de vara må, ska betalas av 

säljaren i den mån de belöper på och avser tiden före tillträdesdagen. 

All avkastning av fastigheten tillkommer säljaren i den mån den belöper på och avser tiden 

före tillträdesdagen och all avkastning av fastigheten som belöper på och avser tiden från och 

med tillträdesdagen ska tillkomma köparen. 

Säljaren garanterar, att ersättningsskyldighet på avtalsdagen inte uppkommit för följande 

kostnader: 

gatukostnad 

fjärrvärmeavgift 

va-anslutningsavgift el-anslutningsavgift 

För kostnader av nu angivet slag, som inte omfattas av säljarens garanti enligt ovan, svarar 

köparen oavsett tidpunkten för ersättningsskyldighetens uppkomst. 

Äganderättens övergång 

Säljare och köpare är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först 

på tillträdesdagen. 

Farans övergång och försäkring 

Säljaren står faran för fastigheten intill tillträdesdagen. Köparen står faran för fastigheten från 

och med tillträdesdagen. Faran övergår nämnda dag på köparen även om denne tillträder 

fastigheten senare och dröjsmålet beror på köparen. Säljaren garanterar att fastigheten är 

fullvärdesförsäkrad till och med tillträdesdagen. 

Städning 

Säljaren garanterar att på tillträdesdagen överlämna egendom, i utrymt och välstädat skick. 

Inskrivnings- och inteckningskostnader m m 

Stämpelskatt och övriga kostnader för inskrivning av detta fång samt kostnader för uttag av 

nya inteckningar ska betalas av köparen ensam.


Bandet 7 

Köpebrev och handlingar m m 

Säljaren ska överlämna kvitterat köpebrev till köparen sedan denne fullgjort sina skyldigheter 

enligt detta avtal. Säljaren ska vidare till köparen överlämna de handlingar som är erforderliga 

för att köparen ska erhålla lagfart. 

Köparen äger inte utan säljarens skriftliga medgivande förfoga över fastigheten förrän på 

tillträdesdagen sedan köpeskillingen tillfullo erlagts till säljaren. 

Skadestånd m m 

Skulle köparen på tillträdesdagen brista i rätta fullgörandet av erläggande av betalning enligt 

§ 4 ovan, äger säljaren rätt att omedelbart häva köpet och erhålla skadestånd. 

Skulle köparen, utöver vad som anges ovan, brista i rätta fullgörande av detta köpekontrakt, 

äger säljaren rätt till skadestånd samt, om kontraktsbrottet är väsentligt, rätt att häva köpet. 

______________________ 

Detta köpekontrakt har upprättats och underskrivits i två likalydande exemplar varav parterna 

tagit var sitt. 


Säljarens underskrift 

Köparens underskrift 

………………………………………… 

Rolf Lindberg 

Styrelseordförande 

………………………………………… 


Samhällsbyggnadsnämndens ordförande 

………………………………………… 


Verkställande direktör 

………………………………………… 


Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen 

Ovanstående säljares namnteckning bevittnas: 

………………………………………… 

…………………………………………

Bilaga 1 

Till Lötenskolan 6 

Till Lötenskolan 5 

0 10 20 30 40 

Meters

Bilaga 2 

Servitutsområde 

Gräns öster om 

motorvärmarna 

Till Brickegården 6:1 

0 10 20 30 

Meters

Bilaga 3 

Till Brickegården 6:1 

0 10 20 30 40 50 

Meters

Bilaga 4 

Till Rapphönan 12 

0 10 20 30 

Meters

1(2) 

AVTAL OM FASTIGHETSREGLERING 

Parter: Karlskoga kommun (org. nr 212000-1991), Samhällsbyggnadsförvaltningen, 691 83 

KARLSKOGA, såsom lagfaren ägare till fastigheterna Bregården 2:31, Rapphönan 7, 8, 9, 10, 

11och 26, Kranen 1, Brickegården 6:1 och Lötenskolan 6 i Karlskoga kommun, nedan kallad 

kommunen. 

Hyresbostäder i Karlskoga AB, Box 417, 691 27 Karlskoga såsom lagfaren ägare till 

fastigheterna Kranen 2, Rapphönan 12, Stören 4, Lötenskolan 3, 4 och 5 och Tången 1 i 

Karlskoga kommun, nedan kallade fastighetsägaren. 

1. Generellt gäller att båda parter får tåla de mindre arealförändringar av ytorna som kan bli aktuell i 

samband med lantmäteriförrättningar till följd av detta avtal och till följd av utformningen av 

kommande detaljplaner för områdena. 

2. Fastighetsägaren överlåter till kommunen hela fastigheten Lötenskolan 3 och det område av 

fastigheten Lötenskolan 4 som markerats på bifogad flygbild, bilaga 1. Området ska överföras till 

Lötenskolan 6. 

3. Kommunen överlåter till fastighetsägaren det område av fastigheten Lötenskolan 6 som markerats 

på bifogad flygbild, bilaga 1. Området ska överföras till Lötenskolan 5. Till Lötenskolan 5 ska 

även resterande del av Lötenskolan 4 överföras som inte överförs till Lötenskolan 6 enligt punkt 1. 

4. Fastighetsägaren överlåter till kommunen det område av fastigheten Tången 1 som markerats på 

bifogad flygbild, bilaga 2. Området ska överföras till Brickegården 6:1. Servitut för utfart från 

parkering ska bildas enligt markering på flygbilden i bilaga 2. Härskande fastighet ska vara 

Brickegården 6:1 och tjänande Tången 1. 

5. Fastighetsägaren överlåter till kommunen det område av fastigheten Stören 4 som markerats på 

bifogad flygbild, bilaga 3. Området ska överföras till Brickegården 6:1. 

6. Fastighetsägaren överlåter till kommunen hela fastigheten Kranen 2. Fastigheten ska överföras till 

Kranen 1. 

7. Kommunen överlåter till fastighetsägaren hela fastigheterna Rapphönan 7, 8, 9, 10 och 11och det 

område av fastigheten Rapphönan 26 som markerats på bifogad flygbild, bilaga 4. Området ska 

överföras till Rapphönan 12. 

8. Ersättning för överlåten markareal ska utgå med 570 000 kronor från fastighetsägaren till 

kommunen. 

9. Tillträdesdag är den 2 juli 2012. 

10. Marken överlåts med de rättigheter som finns lokaliserade till det överlåtna markområdet men fri 

från penninginteckningar. 

11. Kommunen ansöker om fastighetsbildning för detta avtals genomförande. Fastighetsägaren 

biträder ansökan genom underskrift av detta avtal. 

12. Fastighetsbildningskostnaderna ska betalas av kommunen förutom den del som berör kvarteret 

Rapphönan som ska betalas av fastighetsägaren. En förrättningsakt ska sändas till var och en av 

parterna. 

13. Denna överlåtelse ska genomföras som fastighetsreglering varvid detta avtal ska utgöra sådan 

överenskommelse som avses i 5 kap 18 § Fastighetsbildningslagen.

2(2) 

Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar. Ett för vardera parten och ett för 

lantmäterimyndigheten. 


För KARLSKOGA KOMMUN 

För FASTIGHETSÄGAREN 

………………………………………… 


Samhällsbyggnadsnämndens ordförande 

………………………………………… 

Rolf Lindberg 

Styrelseordförande 

………………………………………… 


Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen 

………………………………………… 


Verkställande direktör

Ärende 7 

Reserapport från kommunkonferens Sveriges Byggindustrier



Handläggare: 

Stefan Larsson, Bosse Björk 

Reserapport från kommunkonferens med Örebro 

läns Entreprenörförening 


Förvaltningschefen och planchefen har deltagit i den årliga kommunkonferens 

som Örebro läns Entreprenörförening anordnar för olika 

intressenter i byggbranschen. Detta år gick resan till Wien och det har 

varit tre mycket intensiva och givande dagar. 

Läget inom byggbranschen nu och under de närmaste åren i länet pekar 

mot en tydlig nedgång avseende bostadsbyggandet samtidigt som många 

större offentliga och kommersiella projekt kommer att startas. 

Konferensen har gett möjlighet att vårda och utveckla det regionala 

nätverket samt att många tankar kring tillväxt och administration av 

byggprojekt har diskuterats. Kostnaden för konferensen uppgår till cirka 

22 000 kronor och har fullt ut betalts av samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Programmet för kommunkonferensen 

Torsdag 2012-04-26 

Kl. 05.30 Buss från Örebro 

Kl. 09.50 Flyg från Arlanda 

Kl. 12.10 Ankomst till Wien/Buss till hotell 

Kl. 14.30 Kommunkonferensen startar 

Sveriges Byggindustrier redovisar konjunkturrapport 

Örebro kommun 

Kumla kommun samt Kumla Bostäder 

Hallsbergs kommun 

Karlskoga/Degerfors kommuner 

Kl. 18.30 Sammanfattning och dagens konferens avslutas 

Gemensam middag 

Fredag 2012-04-27 

Kl. 09.00 Kommunkonferensen dag 2 startar 

Lindesbergs kommun 

Trafikverket 

Örebroporten 

ÖBO 

Länsgården/Landstinget 

Lunch och studiebesök i centrala Wien med guide 

Kan konjunktursvängningar mildras 

plan-, bygglov och upphandlingsfrågor 

Kl. 18.00 Sammanfattning och dagens konferens avslutas 

Gemensam middag 


691 83 KARLSKOGA Box 230, 691 25 KARLSKOGA 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0 

BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR 

Katrinedalsgatan 2-4 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991


2 (4) 

Lördag 2012-04-28 

Kl. 09.30 Buss avgår till flyget 

Kl. 12.50 Flyg från Wien 

Kl. 15.15 Ankomst Arlanda / Buss till Örebro 

Observationer och reflektioner från konferensen 

Örebro kommun, Örebroporten samt Örebro Bostäder AB 

Regionens tillväxtmotor beräknas bli cirka 150.000 innevånare runt 2020 

och trots en vikande trend inom bostadsbyggandet fortsätter inflyttningen 

till orten. Det finns få lediga lokaler i Örebro och i april hade ÖBO 12 

lediga lägenheter av ett bestånd på cirka 23.000 lägenheter, vilket självklart 

kommer att försvåra utvecklingen. 

Stora nya projekt planeras bland annat vid Behrn arena, Gustavsvik samt 

vid universitetet. Vidare planerar Örebro kommun att satsa 300 miljoner 

kronor under 2 år för att rusta skolfastigheter. Slutligen kan nämnas det 

mål som ÖBO har att 17 % av den el som förbrukas skall komma från 

vindkraft samt projektet ”Mitt gröna kvarter” som drivs i Vivalla. 

Det är ett projekt för att arbeta med hållbar stadsbyggnad och har fått 

investeringsstöd från den statliga delegationen för hållbara städer 

Kumla 

Kumla har på ett skickligt sätt utnyttjat sitt läge nära Örebro. Utan att ge 

avkall på sitt eget varumärke har man utvecklat sitt samhälle på ett 

offensivt och framgångsrikt sätt. Det byggs kontinuerligt nya bostäder i 

Kumla och sättet som de kommunala aktörer tillsammans arbetar med att 

införa förnyelsebara energikällor imponerar. 

Hallsberg 

Bostadsbyggandet i Hallsberg kommer att återtas efter att ha legat i träda 

sedan tidigt 90-tal. Orten har fått riktigt stora investeringar inom logistikområdet 

som kommer betyda mycket för tillväxten i Hallsberg under lång 

tid. (Till exempel postens nya brevterminal på 26 800 kvadratmeter.) 

Lindesberg 

Prospektering för koppar, kobolt och guld kommer att börja i området 

söder Stråssa i närtid. Med de ökande priserna på råvaror är det nu 

återigen lönsamt att bryta malm i Bergslagen. Man kommer att bygga 

kooperativa bostadsrätter i Lindesberg samt en ny brandstation. 

För närvarande pågår också byggnationen av en ny förskola på Kyrkberget 

som skall uppföras ekologiskt hållbart samt som ett passivhus. 

Förskolan kommer att få en spännande arkitektonisk utformning och 

samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att studera bygget fortlöpande.


3 (4) 

Länsgården/Landstinget 

Länsgården har förvärvat en fastighet i centrala Karlskoga, Kvarteret 

PÅFÅGELN för att kunna erbjuda vårdcentral, apotek med mera goda 

hyresvillkor. Landstingets arbete med att uppföra Campus USÖ pågår 

och flera större om- och nybyggnationer inom sjukhusområdet planeras. 

Trafikverket 

Enligt Trafikverkets representant Ylva Gustafsson-Höjer finns det inga 

planer att påbörja något arbetet kring Nobelbanan före 2021. Fokus för 

närvarande är att rusta upp det befintliga järnvägsnätet och fram till år 

2021 förväntas staten investera runt 500 miljarder kronor i olika infrastrukturprojekt. 

En utmaning som Trafikverket lyfte särskilt är konsekvenserna 

för transportsystemet när gruvnäringen åter tar fart i landet. 

Under konferensen framförde Trafikverket önskemål att träffa Karlskoga 

kommun före semestern 2012 för att diskutera frågor kopplade till E 18. 

Förvaltningen har skickat en inbjudan till Trafikverket och väntas få svar 

före utgången av maj månad. 

Allmänt 

Många av länets kommuner har kommit väldigt långt när det gäller 

omställning till förnyelsebara energikällor. Särskilt tydligt är detta inom 

vindkraftområdet där till exempel Kumla och Örebro samarbetar. Här har 

Karlskoga kommun och de kommunägda bolagen mycket att göra för att 

komma ifatt länet i övrigt. 

Ett område där Karlskoga går någorlunda i takt med omgivningen är 

arbetet med att utveckla huvudleder för den ökande cykeltrafiken. Det är 

dock angeläget att vissa objekt såsom till exempel väg 205 kan påbörjas 

under de kommande åren för att inte tappa tempo. 

Deltagarna verifierar även att de utvecklingsidéer och strategier som 

samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar med, Centrumstråket och bostäder 

vid vatten, är helt riktiga och bör fortsätta och förverkligas. 

Den kanske viktigaste reflektionen är dock det som samhällsbyggnadsförvaltningen 

framfört tidigare men som har blivit än tydligare under 

studieresan. Karlskoga måste i mycket större utsträckning än idag rikta 

sig mot Örebro. Det innebär inte att vi skall överge östra Värmlandssamarbetet 

men för att kunna nå vår vision måste fokus flyttas till det 

område i vår närhet som växer och utvecklas. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar samhällsbyggnadsnämnden 

att Karlskoga kommun även i fortsättningen bör delta i den 

årliga kommunkonferens som anordnas samt att möjligheterna att utöka 

vår delegation med en politiker utreds.


4 (4) 


Samhällsbyggnadsnämndens protokoll § 86 - 2011 

Samhällsbyggnadsnämndens protokoll § 102 - 2011 

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2012-05-21 


Samhällsbyggnadsnämndens beslutar att godkänna reserapporten från 

Örebro läns Entreprenörförenings kommunkonferens 2012. 


Förvaltningschef 

Bosse Björk 

Planchef

Ärende 8 

Delegation, försäljning av mark inom Storängens handels- och industriområde, Högåsen 

2:139



Handläggare: 

Johan Ljung 


Delegation, försäljning av mark inom Storängens 

handels- och industriområde 


Förvaltningschefen ges delegation att under tiden juni-augusti 2012 

försälja mark inom Storängens handelsområde upp till ett belopp om två 

miljoner kronor per försäljning, dock totalt högst ett belopp om sex 

miljoner kronor. 


Samhällsbyggnadsförvaltnigens tjänsteskrivelse 2012-05-22 


Det finns för närvarande flera förfrågningar om att förvärva mark från 

Karlskoga kommun inom Storängens handels- och industriområde. Några 

av förfrågningarna omfattar så stor areal att försäljningspriset överstiger 

nuvarande beloppsgränser enligt delegationsordningen och måste 

beslutas av samhällsbyggandsnämnden. Eftersom det är ett långt uppehåll 

innan nästa samhällsbyggnadsnämnd (7 september 2012) och det kan 

behöva ske försäljningar under den tiden så behöver förvaltningschefen 

ges delegation på att teckna köpekontrakt upp till två miljoner kronor per 

försäljning inom Storängens handels- och industriområde (inom 

fastigheterna Aggerud 2:67, Fotbromsen 5 och Högåsen 2:139) under 

tiden juni-augusti 2012. Begränsningen borde ges vid ett totalt högsta 

belopp om sex miljoner kronor. 

Överväganden 

Om inte en försäljning kan genomföras under tiden juni-augusti 2012 kan 

de företag som söker en etablering välja annan ort där beslut kan ske som 

bättre passar in i deras tidplan. 

g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 8\tjänsteskrivelse storängen.doc 






2 (2) 


Förvaltningschefen ges delegation att under tiden juni-augusti 2012 

försälja mark inom Storängens handelsområde (inom fastigheterna 

Aggerud 2:67, Fotbromsen 5 och Högåsen 2:139) upp till ett belopp om 

två miljoner kronor per försäljning, dock totalt högst ett belopp om sex 

miljoner kronor. Om försäljningar sker ska de redovisas särskilt på 

samhällsbyggnadsnämnden 7 september 2012. 

Johan Ljung 



Samhällsbyggnadsförvaltningen

Ärende 9 

Försäljning av Stråbergsmyren 2:33 m fl



Handläggare: 

Johan Ljung 


Försäljning av fastigheterna Stråbergsmyren 2:33, 

2:46-48 och 2:52 


Karlskoga kommun säljer fastigheterna Stråbergsmyren 2:33, 2:46-48 

och 2:52 för en köpeskilling om 1 850 000 kronor. 


Kommunstyrelsens beslut 2010-02-15 § 26 punkt 4, 

Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2011-12-14 § 154 och 

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2012-05-16 

Bakgrund 

2011-12-14 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge 

”samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att sälja fastigheterna 

Stråbergsmyren 2:33, 2:46-48 och 2:52 och försäljningen ska ske via 

mäklare eller anbud.” 


Fastigheterna har utannonserats via mäklare under våren 2012 och efter 

budgivning har priset för fastigheterna slutat på 1 850 000 kronor. 

Köpekontrakt har upprättats med högste budgivaren och måste 

godkännas av samhällsbyggnadsnämnden för att bli giltigt. 


Karlskoga kommun försäljer fastigheterna Stråbergsmyren 2:33, 2:46-48 

och 2:52 för en köpeskilling om enmiljonåttahundrafemtiotusen kronor 

(1 850 000:-) och i övrigt enligt upprättat köpekontrakt. 

Johan Ljung 




g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 9\tjänsteskrivelse linnebäck försäljning.doc 





Ärende 10 

Ekonomisk rapport

EKONOMISK RAPPORT FÖR SBN JAN-MAJ 

RIKTPUNKT 

ÅRSBUDGET BUDGET 5 MÅN UTFALL PROCENT % 

56 314 23 464 20 345 36 % 42 

INTÄKTER KOSTNADER ÅRSPROGNOS 

74 812 95 157 1 500 

Stab/Ledning: Större aktuella exploateringsprojekt är för närvarande Storängsudden där 

byggnation av vatten och avlopp samt vägar pågår. Försäljningar av tomter till tomtkön pågår 

och köpekontrakt för den första tomten har tecknats. 

Förhandlingar har förts med Hyresbostäder om en del markaffärer, främst förvärv av mark för 

gruppboende i östra stadsdelarna och försäljning av mark i kvarteret Rapphönan. 

Förhandlingar pågår med Svenska kyrkan om ett förvärv av lägergården Knapped och 

samtidig försäljning av viss skogsmark till Svenska kyrkan. Ärendet har kommit så långt så 

att kommunen presenterat ett försäljnings- och förvärvsförslag för Svenska kyrkan. 

Kommunens mark i Linnebäck har varit ute till försäljning via mäklare och köpekontrakt har 

upprättats. 

Förhandlingar har slutförts med Booforsen om förvärv av mark för ny brandstation. 

Förhandlingar har förts med föreningen Khatoon om att de ska förvärva hela fastigheten 

Geologen 7 istället för bara de två översta våningarna. 

Arbete med sammanställning av synpunkter på utställt förslag på tematiskt tillägg till 

översiktsplanen – vindkraft – har utförts åt kommunstyrelsens ledningskontor. 

Arbete med att ta fram anbudsunderlag för rivning av liftutrustningen i Lunedsbacken och för 

inhyrning av stadsarkitekttjänster har utförts tillsamman med upphandlingsenheten. 

Tomtkön är för närvarande 24 st. 

Stadsbyggnadskontoret: Maj månad har varit en mycket hektisk månad på 

stadsbyggnadskontoret och då framförallt inom bygglov. Det råder högsäsong för bygglov 

och det märks både i inkommande ärenden och i förfrågningar per telefon. Tyvärr är många 

sökande ute väldigt sent med sina ansökningar. Då en av våra handläggare dessutom skadat 

sig i tjänsten (olycksfall i trappa) är vi dessutom en man kort. Dock ser vi naturligtvis positivt 

på att det är så många som vill bygga! 

I mitten på maj öppnade stadsbyggnadskontoret sin nya kundtjänsttelefon och mail. 

Kundtjänsten tar emot alla frågor som rör detaljplaner, bygglov, lantmäteri, kartor, mätning 

och bostadsanpassning. Kundtjänsten är ett led i vårt arbete att både förbättra tillgänglighet 

och samtidigt möjliggöra effektivare ärendehandläggning genom smart tidsplanering. 

Kundtjänsten kommer att utvärderas under hösten. 

Lantmäterisidan arbetar mycket med fastighetsbildningsfrågorna på Storängsudden. 

Med glädje konstaterar vi att Kemabs ledningsnät numera går att visa i kartprogrammet 

myCarta vilket i sin tur tar oss närmare avvecklingen av det gamla programmet Kartago. 

Övergången till det nationella koordinatsystemet Sweref 99 är ännu inte helt klar. Övergången 

kräver en hel del kringarbete för att inte data ska gå förlorat. 

Miljökontoret: Varje år i april och maj granskas de årliga köldmedie-, miljö- och 

årsrapporter företag ska upprätta och skicka in till miljökontoret. I år har 84 

köldmedierapporter inkommit. Det kommer att dömas ut miljösanktionsavgift på tre 

verksamheter för föresenad rapporteringer/utebliven kontroll. Fyra verksamheter behöver

uppföljning för att kontrollera stora läckage av växthusgaser. 32 verksamheter har inkommit 

med sina miljörapporter och 9 med årsrapport. 

Tillsyn har skett på tatuerarverksamheter, storkök, bensinstationer, lantbruk, nya 

livsmedelsverksamheter. Handläggning av klagomålsärenden bland annat gällande Kilsta by, 

spridning av gödsel, störande musik från nattklubb och hästförorening på kvartersgata. 

Arbete med sammanställning av synpunkter på tematiskt tillägg för vindkraft. Arbete med 

trafiksäkerhets- och resepolicy. Arbete i uppdraget att bistå Storfors kommun i framtagandet 

av sin avfallsplan. Slutrapportering av LOVA-projekt gällande kunskapsutredning för Lonnen 

och uppstart av åtgärder som framkom som mest betydelsefulla för vilka ytterligare LOVAbidrag 

har erhållits. 

Fastighet: 

Första halvåret 2012 har präglats av mycket planeringsarbete för investeringsprojekt och 

planering och förberedelser för de årliga underhållsarbetena. Det omfattande arbetet på 

Möckelngymnasiet har tagit mycket kapacitet i anspråk och i den redan hårt pressade 

organisationen känner vi av de vakanser som vi inte har haft möjlighet att fylla. 

Av de investeringsprojekt som har kommit längst kan nämnas nytt tak på Gullvivans förskola, 

dränering av Karlbergskolans gräsmatta, ny RWC vid bowlinghallen, renovering av Fyren och 

anpassningen av Cf för bättre säkerhet, nya kontor och omklädningsrum. 

Vi har genomfört en del rivningar av mindre objekt och arbetet med lokalutredningen har 

inneburit en hel del utrednings- och planeringsarbete som nu tycks gå in i en slutfas. 

För övrigt går mycket tid åt fastighetsavdelningens förestående flytt till Svetsarvägen. 

Ombyggnaden för att skapa utrymme för nya kontor har gått planenligt och etapp 1 som 

omfattade flytt av omklädningsrum till nya lokaler är redan genomförd. Etapp 2 som innebär 

nya lokaler för den del av fastighetsenheten som i dag finns på 35:an är beräknad vara klar för 

inflyttning till midsommar. 

Gata Park: Efter en relativ lugn och mindre kostsam vinter kan äntligen park och 

markarbeten påbörjas. I första hand har färdigställande skett av projekt som påbörjades förra 

året. Nämnas kan cirkulationsplatsen vid Ekeby (Selma Lagerlöfsväg) och parkeringsplats vid 

Grönfeltsgården. Vid Storängsudden har gatuarbeten påbörjats efter det att Karlskoga Miljö 

AB dragit fram vatten och avlopp. Asfaltprogram framtaget för årets toppbeläggningar. 

Viktigt att asfaltarbetet utförs under varma perioden för att erhålla ett fullgott resultat. 

Omfattande städning av alla parkytor har skett. Samtliga lekplatser ses över efter genomförda 

skyddsronder. Träd har planterats i Storängsrondellen och vid Loviselunds förskola .Rensning 

av rabatter och i takt med det varma vädret ökar behovet av gräsklippning. 

I växthuset växer sommarblommarna planenligt för utplantering strax före midsommar. 

Personal: Kundmottagare har anställts på Teknik – och Fastighetsavdelningen. Heter 

Margareta Andersson och får sin placering vid Centralförrådet. 

Ekonomi: Planen för året är att försöka göra ett överskott som motsvarar 2011 års underskott 

på 1,5 miljoner kronor, för att slippa ha med detta in i det sista året på 3-årsperioden. 

Vidare kommer planerat fastighetsunderhåll att ske i mindre omfattning än den ursprungliga 

planeringen och därmed spara in ytterligare 2,2 miljoner kronor för att täcka det väntade 

underskottet inom kollektivtrafik och då främst dagvård- och färdtjänstresor.

Ärende 11 

Tilläggsuppdrag - Ny gymnasieskola i Karlskoga


1 (2) 

Tilläggsuppdrag – Ny gymnasieskola 


Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda kostnaderna 

för att komplettera den nya gymnasieskolan med enhetligt solskydd i 

form av markiser. Därutöver har förvaltningen fått i uppdrag att utforma 

och sätta upp namn- och profilskyltar på skolans fasadliv och tak. 

Merkostnaderna för ett enhetligt solskydd på hela gymnasieskolan 

bedöms uppgå till cirka 1,2 miljoner kronor och arbetet kan inordnas i 

den pågående entreprenaden. Kostnaderna för namn- och profilskyltar 

bedöms uppgå till mellan 0,5 miljoner kronor till 1,2 miljoner kronor 

beroende på vilken utformning som väljs. Åtgärden är bygglovspliktig 

och beräknas kunna vara slutförd senast 2013-05-31. 

Inget av dessa åtgärdsförslag har funnits med i den upphandlade 

entreprenaden och ryms således inte i den fastställda projektbudgeten. 


Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 14 februari 2011 

Kommunstyrelsens protokoll den 10 februari 2009, § 22 

Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 9 februari 2009 

Kommunfullmäktiges protokoll den 15 december 2008, § 197 

Kommunfullmäktiges protokoll den 23 februari 2009, § 28 


Kommunfullmäktiges protokoll den 1 mars 2011, § 43 

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 23 maj 2012 


Samhällsbyggnadsnämndens beslutar att: 

1. Uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att efter samråd med 

gymnasieförvaltningen komplettera den nya gymnasieskolan med ett 

enhetligt solskydd. Kostnaden för denna åtgärd får högst uppgå till 1,2 

miljoner kronor. 

2. Uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att efter samråd med 

gymnasieförvaltningen utforma och sätta upp namn- och profilskyltar 

på fasadliv och tak på den nya gymnasieskolan. Kostnaden för denna 

åtgärd får högst uppgå till 1,2 miljoner kronor. 

3. Kostnaderna för åtgärderna enligt punkterna 1-2 skall belasta 

investeringsobjektet ny gymnasieskola. 


Förvaltningschef


2 (2) 

Beslutet expedieras till 


Gymnasieförvaltningen

Ärende 12 

Årsberättelse 2011 - Namnberedningen

Protokollsutdrag 

Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning 

Sammanträdesdatum 


SBN NB § 1 SBN 2011.0154 

Årsberättelse 2011 - Namnberedningen 


Samhällsbyggnadsnämndens namnberednings redovisning från 2011 

behandlar beredning av ärenden och resultat utifrån uppdrag. 

Samhällsbyggnadsnämndens namnberedningen är ett beredande organ för 

ortnamn och namnvård. Beredningen ska sträva efter enighet i dessa frågor. 

All beredning sker utifrån kulturminneslagen 4 § om ”God ortnamnssed”. 

Namnberedningen bereder alla namnfrågor inom kommunen när det gäller 

kvartersnamn, belägenhetsadresser, vägar, gator allmänna platser inom 

detaljplan, stadsdelar, kommunala inrättningar skolor, anläggningar m.m. 

Namnberedningen följer styrdokumentet Riktlinjer för ortnamnsverksamheten 

i Karlskoga kommun. 


Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning redovisning 2011 


Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning godkänner redovisningen för 

2011. 

Samhällsbyggnadsnämndens namnberednings förslag till beslut 

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner namnberedningens redovisning för 

2011. 

Expedieras till: 


Justerande 

Utdragsbestyrkande


2011-11-29 SBN 2011.0154 

Handläggare: 

Nina Lübeck 


Samhällsbyggnadsnämndens namnberednings 

redovisning 2011 


Ordförande: Sven-Olov Axelsson (S) 

Ledamöter 


Lars-Erik Berglöf (C) 

Lasse Sjöberg (S) 

Ersättare 

Liselotte Eriksson (S) 

Jan-Erik Averås (M) 

Anna Danielsson (M) 

Under 2011 har 5st sammanträden hållits. 

Delegationsbeslut på 12st adresser utefter redan namngiven gata. 

Aktuellt 2011 

Inför nytryck av tätortskartan har ett omfattande kvalitetsarbete gjorts 

avseende namn. Välförankrade namn som funnits med under längre tid 

men som saknar beslutsdatum kvarstår och generellt kan man säga att de 

har en hävd som motiverar att de ska finnas i befintligt skick. 

Namnändring av lokalgata: ombyggnad av genomfarten (E18) medförde 

att Viaduktgatan delades av och blev två helt åtskilda gator. Nya namn 

blev Norra Viaduktgatan och Södra Viaduktgatan. Dubbelskyltning av 

gatunamnen sker under max 3 år. Ett samrådsmöte angående 

namnändringen av Viaduktgatan har hållits. Inbjudna var fastighetsägare 

och boende längs Viaduktgatan samt posten, polisen, räddningstjänsten 

och ambulansen. 

Ett nytt kvartersnamn har bildats i norra Bråten, kvarteret Boxern. 

Karlskogas första konstgräsplan har fått namnet KEMAB arena. 

2st nya parker och 8st rondeller har namngivits. När det gäller namn till 

parker och rondeller valde namnberedningen att prova ett annat arbetssätt 

nämligen att ta hjälp av allmänheten. Annonsering skedde i två 

lokaltidningar. Deltagandet blev stort och det kunde konstateras att namn 

är en fråga som engagerar och berör. Ärendet påbörjades under 2010. 

g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 12\tjänsteskrivelse.doc

2011-11-29 

2 (2) 

Namnberedningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har uppdrag att 

komplettera riktlinjer för ortnamnsverksamheten i Karlskoga kommun. 

Riktlinjer ska tas fram för hur utländska namnelement ska hanteras och 

hur vi hedrar någon eller något genom offentlig namnsättning. 

Verksamhetsområde 

Namnberedningen är ett beredande organ för ortnamn och namnvård. 

Beredningen ska sträva efter enighet i dessa frågor. All beredning sker 

utifrån kulturminneslagen 4 § om ”God ortnamnssed”. 

Namnberedningen bereder alla namnfrågor inom kommunen när det 

gäller kvartersnamn, belägenhetsadresser, vägar, gator allmänna platser 

inom detaljplan, stadsdelar, kommunala inrättningar skolor, anläggningar 

m.m. Namnberedningen följer styrdokumentet Riktlinjer för 

ortnamnsverksamheten i Karlskoga kommun. 


Ordförande i samhällsbyggnadsnämndens namnberedning

Ärende 13 

Östervik 2:165, Gårdsnamn





SBN NB § 4 SBN 2011.0169 

Gårdsnamn fastigheten Östervik 2:165 


Fastighetsägaren till Östervik 2:165 önskar använda gårdsnamnet Udden för 

att tydliggöra var huset är beläget och göra det lättare att hitta till. Ett 

gårdsnamn är ett komplement till adressen som ska tydliggöra den 

geografiska platsen. Det är också ett namn som återfinns på kartor. Ett 

gårdsnamn har en historisk bakgrund och oftast finns en gård på platsen som 

är bärare av namnet. Här används redan namnet Udden till en gård i närheten 

men avståndet mellan husen anses för stort för att det ska vara ett bra val att 

båda har gårdsnamnet Udden. Förväxlingen vid eventuell utryckning kan få 

förödande konsekvenser om de använder sig av samma namn. 

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag är att avslå fastighetsägarens 

önskemål om att få använda gårdsnamnet Udden i enlighet med 

Ortnamnsrådets riktlinjer. 



Kontakt med ortnamnsrådet. 

”Adresser i samhället kommunernas roll” ett material i samverkan mellan 

lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting. 


Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår namnberedningen att säga nej till att 

använda gårdsnamnet Udden i enlighet med Ortnamnsrådets riktlinjer. 


Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning föreslår nämnden att säga nej 

till att använda gårdsnamnet Udden i enlighet med Ortnamnsrådets riktlinjer. 



Namnberedningen 

Justerande 

Utdragsbestyrkande



Handläggare: 

Nina Lübeck 



Gårdsnamn i Östervik 


Fastighetsägaren till Östervik 2:165 önskar använda gårdsnamnet Udden 

för att tydliggöra var huset är beläget och göra det lättare att hitta till. Ett 

gårdsnamn är ett komplement till adressen som ska tydliggöra den 

geografiska platsen. Det är också ett namn som återfinns på kartor. Ett 

gårdsnamn har en historisk bakgrund och oftast finns en gård på platsen 

som är bärare av namnet. Här används redan namnet Udden till en gård i 

närheten men avståndet mellan husen anses för stort för att det ska vara 

ett bra val att båda har gårdsnamnet Udden. Förväxlingen vid eventuell 

utryckning kan få förödande konsekvenser om de använder sig av samma 

namn. 


Kontakt med ortnamnsrådet. 

”Adresser i samhället kommunernas roll” ett material i samverkan mellan 

lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting. 

Bakgrund 

Gårdsnamnet som önskas av fastighetsägaren är det gårdsnamn som 

redan finns på en större gård belägen i närheten. Det är också ett av 

motivet till att de vill använda sig av gårdsnamnet. Ett annat motiv är att 

det också finns en vägskylt med namnet Udden på och att det skulle 

underlätta lokaliseringen till deras hus. Deras fastighet avstyckades 

nyligen från den fastigheten. Varje nybildad fastighet får en 

belägenhetsadress. Finns det dessutom byggnader på fastigheten är 

adressen kopplad till byggnadens entré. Adressen är dessutom klassad 

som bostadsadress, leveransadress eller besöksadress. Fastighetsägaren 

kan dessutom välja ett tillägg till adressen som kallas gårdsnamn. Det är 

ett hävdvunnet namn på enstaka eller mindre grupper av bebyggelse. Ett 

gårdsnamn ska ha en historisk anknytning till platsen av så kallad hävd. 

Det är ett bra sätt att bevara den lokala historien och föra den vidare till 



2 (3) 

yngre generationer. Vi uppmanar även till att nyttja möjligheten att 

använda sig av gårdsnamn. 


Det är inte lämpligt med gårdsnamnet Udden för den aktuella 

fastigheten, i så fall borde hela området ha det som adressområde och 

självklart den namnbärande gården. Jag gjorde ett kartutsnitt på det 

område som borde kunna ha adressen Udden för att ansluta till den gård 

som ursprungligen har namnet. Detta innebär ett ganska stort arbete med 

adressändring för flera fastigheter. Idag är adressen på området Östervik. 

Det är okänt om namnbytet är något som önskas av de andra som bor där. 

En ändring innebär adressändring för samtliga inom området. En sådan 

åtgärd skulle dock bidra till en samstämmighet mellan vägskylt, karta och 

adress. 


Belägenhetsadressen är en unik och enhetlig adress, ett gårdsnamn kan 

användas som ett tillägg till adressen för att förtydliga platsen ytterligare. 

Att snabbt hitta till rätt plats kan betyda skillnad mellan liv och död. Ett 

utryckningsfordon, till exempel, måste snabbt kunna hitta till rätt plats. 

Förväxlingen vid eventuell utryckning kan få förödande konsekvenser 

om de använder sig av gårdsnamnet Udden som riktpunkt och orientering 

vid en eventuell utryckning eftersom gårdsnamnet redan idag används av 

en gård och avståndet mellan de båda byggnaderna är för stort. 


Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår namnberedningen att säga nej 

till att använda gårdsnamnet Udden i enlighet med Ortnamnsrådets 

riktlinjer.


3 (3) 

Nina Lübeck 

Förrättningslantmätare 


Samhällsbyggnadsnämnde 

Namnberedningen

Ärende 14 

Gårdsnamn fastigheten Mellan Granbergsdalstorp 1:45





SBN NB § 5 SBN 2012.0103 

Gårdsnamn fastigheten Mellan Granbergsdalstorp 1:45 


Fastighetsägaren till Mellan Granbergsdalstorp 1:45 som idag har 

gårdsnamnet Hellbergsgården vill byta det till Dotterbo. Fastigheten 

styckades av från sökandes pappas gård och det ska vara motivet till namnet. 

I begreppet god ortnamnssed har hävden en stark ställning och därför säger vi 

att nya namn bör bli etablerade och allmänt använda innan de kartredovisas 

eller får en mer officiell prägel. En riktlinje är att ett nytt namn ska användas 

en generation innan det kartredovisas och får officiell status. I en adress kan 

det möjligen tas in något tidigare om namnet stöds av t.ex. ett bynamn. 

Nykonstruktioner ska vi principiellt säga nej till enligt God ortnamnssed. 

Fastighetsägaren till Mellan Granbergsdalstorp 1:45 önskar ett nytt 

gårdsnamn som tillägg i sin adress - ett namn som är en nykonstruktion. 

Namnet har idag ingen hävd och namnet stöds inte heller av något annat 

officiellt namn i närområdet. Namnbytet saknar stöd i riktlinjerna för god 

ortnamnssed och är därför inte lämpligt. Vi kan däremot uppmana 

fastighetsägaren att börja använda det önskade namnet Dotterbo för att sprida 

det och göra det känt och använt för att på sikt ta in det i karta och adress. 



Ortnamnsrådets handledning - ”Ortnamn och Namnvård” nr 6 (God 

Ortnamnssed) 


Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår namnberedningen att säga nej till det 

nykonstruerande namnet Dotterbo som gårdsnamn i enlighet med 



Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning föreslår nämnden att säga nej 

till det nykonstruerande namnet Dotterbo som gårdsnamn i enlighet med 





Justerande 

Utdragsbestyrkande



Handläggare: 

Nina Lübeck 

Samhällsbyggnadsnämnden, 


Gårdsnamn i Granbergsdal 

Bakgrund 

Fastighetsägaren till Mellan Granbergsdalstorp 1:45 som idag har 

gårdsnamnet Hellbergsgården vill byta det till Dotterbo. Fastigheten 

styckades av från sökandes pappas gård och det ska vara motivet till 

namnet. 


I begreppet god ortnamnssed har hävden en stark ställning och därför 

säger vi att nya namn bör bli etablerade och allmänt använda innan de 

kartredovisas eller får en mer officiell prägel. En riktlinje är att ett nytt 

namn ska användas en generation innan det kartredovisas och får officiell 

status. I en adress kan det möjligen tas in något tidigare om namnet stöds 

av t.ex. ett bynamn. Nykonstruktioner ska vi principiellt säga nej till 

enligt God ortnamnssed. 

Fastighetsägaren till Mellan Granbergsdalstorp 1:45 önskar ett nytt 

gårdsnamn som tillägg i sin adress - ett namn som är en nykonstruktion. 

Namnet har idag ingen hävd och namnet stöds inte heller av något annat 

officiellt namn i närområdet. Namnbytet saknar stöd i riktlinjerna för god 

ortnamnssed och är därför inte lämpligt. Vi kan däremot uppmana 

fastighetsägaren att börja använda det önskade namnet Dotterbo för att 

sprida det och göra det känt och använt för att på sikt ta in det i karta och 

adress. 



Ortnamnsrådets handledning - ”Ortnamn och Namnvård” nr 6 (God 

Ortnamnssed) 



2 (2) 


Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår namnberedningen att säga nej 

till det nykonstruerande namnet Dotterbo som gårdsnamn i enlighet med 


Nina Lübeck 




Samhällsbyggnadsnämnden





SBN NB § 2 SBN 2012.0099 

Kulturområdet Rosendal 


Kultur- och föreningsnämnden har 2012-04-23 framfört önskemål om att 

namnsätta ett område kring Bofors station till Kulturområdet Rosendal. I 

området vill man också sätta upp en informationsskylt med texten ”Välkomna 

till Kulturområdet Rosendal”. Området inkluderar Bofors station, Gråbo och 

Korpkullen. Motivet är att namnet används av många idag när man pratar om 

området. 

Sett ur god ortnamnssed är det olämpligt att ge området Korpkullen, Gråbo 

och Bofors station samlingsnamnet Kulturområdet Rosendal då områdena 

redan är namnsatta var för sig, samt utifrån risken att området skulle kunna 

förväxlas med bostadsområdet Rosendal. Frågan om skyltning är inte ett 

ärende för namnberedningen. 



Samråd med ortnamnsrådet, Annette Thorensjö den 9 maj 2012 


Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår namnberedningen att besluta att: 

− det är olämpligt att ge området Korpkullen, Gråbo och Bofors station 

samlingsnamnet Kulturområdet Rosendal utifrån god ortnamnssed, som 

säger att man inte ska namnsätta något som redan har ett namn samt 

utifrån förväxlingsrisken med bostadsområdet Rosendal. 

− den del av ärendet som handlar om skyltning till området inte är en fråga 

för namnberedningen. 


Samhällsbyggnadsnämndens namnberedningen föreslår nämnden att besluta: 

− det är olämpligt att ge området Korpkullen, Gråbo och Bofors station 

samlingsnamnet Kulturområdet Rosendal utifrån god ortnamnssed, som 

säger att man inte ska namnsätta något som redan har ett namn samt 

utifrån förväxlingsrisken med bostadsområdet Rosendal. 

− den del av ärendet som handlar om skyltning till området inte är en fråga 

för namnberedningen. 

Justerande 

Utdragsbestyrkande





Forts. SBN NB § 2 SBN 2012.0099 



Kultur- och föreningsnämnden 


Justerande 

Utdragsbestyrkande



Handläggare: 

Nina Lübeck 

Samhällsbyggnadsnämnden, 


Skyltning av kulturområde 


Kultur- och föreningsnämnden har 2012-04-23 framfört önskemål om att 

namnsätta ett område kring Bofors station till Kulturområdet Rosendal. I 

området vill man också sätta upp en informationsskylt med texten 

”Välkomna till Kulturområdet Rosendal”. Området inkluderar Bofors 

station, Gråbo och Korpkullen. Motivet är att namnet används av många 

idag när man pratar om området. 

Sett ur god ortnamnssed är det olämpligt att ge området Korpkullen, 

Gråbo och Bofors station samlingsnamnet Kulturområdet Rosendal då 

områdena redan är namnsatta var för sig, samt utifrån risken att området 

skulle kunna förväxlas med bostadsområdet Rosendal. Frågan om 

skyltning är inte ett ärende för namnberedningen. 


Samhällsbyggnadsförvaltningen har haft samråd med Annette Thorensjö, 

ortnamnsrådet. Thorensjö säger att det inte finns någon princip när det 

gäller den här typen av frågor, utan här blir det att bedöma varje fall för 

sig. Det som går att säga generellt är att man inte ska namnsätta något 

som redan har ett namn om det inte är för att förtydliga viktiga 

samhällsfunktioner eller institutioner av olika slag. Här verkar det vara en 

fråga om marknadsföring av en del av Rosendal som ett kulturområde. 

Namnen på ingåenden områden finns redan och kan nyttjas för olika 

syften. Men, det blir ”tårta på tårta” att besluta om namn som Rosendals 

kulturområde (omvänd ordföljd är inte att rekommendera), då det till och 

med kan väcka en tveksamhet kring om det verkligen rör sig om det 

"vanliga" Rosendal eller om det finns något annat Rosendal. 

Då samtliga ingående områden i aktuellt ärende redan har ortnamn finns 

egentligen inget behov av nytt namn. Den handlar snarare om en tydlig 

skyltning och marknadsföring till redan namngivna platser. Att sätta upp 

en informationsskylt i syfte att marknadsföra en del av området i 

Rosendal som ett kulturområde bedöms inte vara en fråga för 

namnberedningen. Däremot kan bygglov krävas av myndighetsnämnden 

vid uppsättande av skylt. 



2 (2) 



Samråd med ortnamnsrådet, Annette Thorensjö 2012-05-09 


Samhällsbyggnadsförvaltningens föreslår namnberedningen att besluta 

att: 

- det är olämpligt att ge området Korpkullen, Gråbo och Bofors 

station samlingsnamnet Kulturområdet Rosendal utifrån god 

ortnamnssed, som säger att man inte ska namnsätta något som 

redan har ett namn samt utifrån förväxlingsrisken med 

bostadsområdet Rosendal. 

- den del av ärendet som handlar om skyltning till området inte är 

en fråga för namnberedningen. 

Nina Lübeck 




Namnberedningen

Ärende 16 

Gender budgeting - inbjudan till föreläsningar



Handläggare: 

Eleonore Åkerlund 

Gender budgeting - inbjudan till föreläsningar 


Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar i ett kunskapsutvecklingsprojekt 

kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv. Syftet med projektet är 

att genom kunskap och eget arbete bidra till jämställdhetsintegrering av 

det egna budgetarbetet. Detta sker genom kunskapsinhämtning i form av 

föreläsningar och seminarier samt analysarbete av den egna budgeten 

med stöd av en handledare. 

Eftersom en förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att det förankras 

politiskt, föreslås att samhällsbyggnadsnämnden utser representanter som 

har möjlighet att delta i de två föreläsningar som kommer att anordnas i 

augusti respektive oktober, samt i den resultatkonferens som äger rum i 

december. 

Förslaget är att nämndens utskott för beredning av jämställdhetsfrågor i 

samhällsplaneringen, beslut i samhällsbyggnadsnämnden 

2012-03-13 § 26, ska delta i föreläsningarna. 



Sammanträdesprotokoll SBN 2012-03-13 § 26 

Bakgrund 

Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar i ett kunskapsutvecklingsprojekt 

kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv. Projektet pågår under 

2012 och är delfinansierat av Sveriges kommuner och landsting. Övriga 

deltagare är Örebro kommun, Askersunds kommun, Kristinehamns 

kommun, Göteborgs stad samt Örebro läns landsting. Samtliga deltagare 

har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan 

kvinnor och män på lokal och regional nivå. 

En av de sex principer som nämns i deklarationen är jämställdhetsintegrering 

av organisationens alla verksamheter. När det gäller 

g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 16\tjänsteskrivelse.doc 





2 (3) 

budgetarbetet kallas detta för gender budgeting och beskrivs av Sveriges 

kommuner och landsting som: 

”en strategi för att synliggöra hur offentliga verksamheter och offentliga 

resurser når ut till kvinnor och män, i alla åldrar, och hur de möter upp 

kvinnors och mäns behov och preferenser (prioriteringar) samt om den 

aktuella fördelningen stöder utvecklingen mot ett jämställt samhälle” 

Budgetar är inte könsneutrala eftersom de fördelar resurser på ett vis som 

påverkar olika grupper av människor och därmed också kvinnor och män, 

flickor och pojkar. Kunskap och medvetenhet om budgetens könsmässiga 

effekter synliggör om resurser måste omdirigeras för att skapa en 

jämnare och rättvisare fördelning. Fokus ligger på hur resursfördelningen 

ser ut, inte på att ändra budgetbeloppen. Grundläggande frågor i ett 

budgetarbete med jämställdhetsperspektiv är: 

- hur fördelas offentliga resuser mellan kvinnor och män, flickor 

och pojkar 

- Hur möter det kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov 

Syftet med projektet, som samhällsbyggnadsförvaltningen deltar i, är att 

genom kunskap och eget arbete bidra till jämställdhetsintegrering av det 

egna budgetarbetet. Detta sker genom kunskapsinhämtning i form av 

föreläsningar och seminarier samt analysarbete av den egna budgeten 

med stöd av en handledare. 

Deltagande tjänstemän är Eleonore Åkerlund, Stadsbyggnadskontoret, 

Martin Lindström, kvalitetsutvecklare samt Ulla Lindkvist, ekonom. 

Jämställdhet i samhällsplaneringen är ett prioriterat fokusområde i 

samhällsbyggnadsnämnden. Både projektet ”Gender budgeting” och det 

parallellt pågående projektet om skolgårdar och jämställdhet är en del i 

det av det. 

Beskrivning av förslag 

Samtliga föreläsningar är öppna för andra representanter från de 

deltagande organisationerna utöver de som praktiskt deltar i projektet. 

Föreläsningarna hålls i Örebro. Eftersom en förutsättning för ett 

framgångsrikt arbete är att det förankras politiskt, föreslås att 

samhällsbyggnadsnämnden utser representanter som har möjlighet att 

delta i de två föreläsningar som kommer att anordnas i augusti respektive 

oktober, samt i den resultatkonferens som äger rum i december. 

Lämpliga representanter är det utskott som är beslutat ska leda 

beredningen av jämställdhetsfrågor i samhällsplaneringen under 2012 

och 2013, beslut i samhällsbyggnadsnämnden 2012-03-13 § 26. De fyra 

ledamöterna som ingår i utskottet är Liselotte Eriksson (s), Carola 

Sandberg (s), Jan-Erik Averås (m) och Daniel Ekelund (mp).

3 (3) 


- att samhällsbyggnadsnämndens utskott för jämställdhetsfrågor i 

samhällsplaneringen ska delta i de två föreläsningar, som kommer att 

hållas i augusti respektive oktober, samt i den resultatkonferens som äger 

rum i december, och som anordnas inom ramen för projektet Gender 

Budgeting. 

Eleonore Åkerlund 

Avdelningschef stadsbyggnadskontoret 



Lone Atterstig, kommunstyrelsen

Ärende 17 

Gemensam arbetsgrupp för effektivare beredning av strategiska ärenden

Tjänsteskrivelse 1 (2) 


Handläggare: 



Gemensam arbetsgrupp för effektivare beredning av 

strategiska ärenden – Sammansättning av utskott 


Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare beslutat att föreslå barnoch 

utbildningsförvaltningen att ett gemensamt utskott skall bildas för att 

bereda frågan om attraktiva skolmiljöer. (SBN § 26 - 2012) 

Barn- och utbildningsnämnden har behandlat ärendet i maj månad 2012 

och beslutat att presidiet för nämnden skall delta i det gemensamma 

utskottet. (BUN § 51 - 2012) Det innebär att antalet ledamöter från barnoch 

utbildningsnämnden blir en mer än samhällsbyggnadsnämndens 

tidigare förslag. 

För att balansera utskottets sammansättning föreslås därför att samhällsbyggnadsnämnden 

upphäver sitt tidigare beslut och istället beslutar att 

nämndens presidie skall delta i det gemensamma utskottet. 


Samhällsbyggnadsnämndens protokoll § 111 - 2011 daterat 2011-10-10 

Samhällsbyggnadsnämndens protokoll § 26 - 2012 daterat 2012-03-13 

Barn- och utbildningsnämndens protokoll § 51 - 2012 daterat 2012-05-07 


Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att Sven-Olov Axelsson (S), 

Liselotte Eriksson (S) samt Hans Muth (M) skall representera nämnden i 

det gemensamma utskottet som bildas för att leda beredningen av frågan 

attraktiva skolmiljöer under 2013 och 2014. 

Vidare beslutar samhällsbyggnadsnämnden att utskottets ordförande skall 

vara Sven-Olov Axelsson (S). 

Slutligen beslutar samhällsbyggnadsnämnden att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen 

att stödja utskottets arbete enligt ordförandes 

anvisningar samt att kostnaderna för utskottets beredning av ärendet skall 

belasta samhällsbyggnadsnämndens anslag för reinvesteringar i lokaler. 








2 (2) 


Barn- och utbildningsnämnden 


Ärende 18 

Remiss- Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län



Handläggare: 

Stefan Larsson, Agnetha Köhler 


Remissvar – Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken 

i Örebro län 


Samhällsbyggnadsnämnden har tagit del av förslag till trafikförsörjningsprogram 

som är framtaget av Örebro läns landstings kollektivtrafiknämnd. 

Trafikförsörjningsprogrammet ligger till grund för den allmänna 

trafikplikt som landstinget kommer att fatta beslut om. 

Trafikplikten är den trafik som trafikmyndigheten väljer att tilldela eller 

upphandla. Vidare beskriver programmet nuläget med utgångspunkt i 

geografisk placering för målpunkter som till exempel bosättning och 

näringsliv. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att nämnden i sitt remissvar 

bland annat understryker vikten av att starta processen med att överföra 

färdtjänst och riksfärdstjänst till landstinget samt vilken betydelse en 

fungerande regiontrafik har för tillväxten i Karlskoga. 

Beskrivning av förslag 

1. Karlskoga kommun vill att ambitionen att skatteväxla färdtjänst och 

riksfärdtjänst redan år 2014 skall tas med i programmet. Det innebär 

rent konkret att arbetet med denna uppgift måste starta hösten 2012 för 

att nå målet med en skatteväxling vid årsskiftet 2013/2014. 

2. Med anledning av att Karlskoga saknar persontrafik på järnväg är det 

särskilt viktigt för ortens tillväxt att det finns en fungerande regiontrafik. 

Det innebär bland annat att regiontrafiken måste ha korta 

restider till huvudorten Örebro samt att turtätheten motsvarar efterfrågan. 

3. Med anledning av den pågående omstruktureringen hos Länstrafiken 

är det väsentligt att den gränsöverskridande trafiken även i framtiden 

tryggas för resenären. Ett samordningssystem måste tas fram för detta. 

4. Hanteringen av ett gemensamt betalsystem för hela länet samt 

principer för prissystem bör belysas på ett utförligare och bättre sätt. 

Det är en mycket viktig fråga som det är svårt att ta ställning till med 

den skrivning som finns nu – att det utreds. Om inget svar kan ges 

förordar Karlskoga kommun det i programmet ändå framgår hur denna 

process kommer att drivas.


2 (2) 

5. I Trafikförsörjningsprogrammet belyser man särskilt att en stor del av 

kollektivtrafikens attraktivitet starkt hänger samman med omgivande 

infrastruktur och service i anslutning till resan. 

Enligt befintligt avtal mellan kommunerna och kollektivtrafikmyndigheten 

åligger det kommunerna att bekosta till exempel 

bussterminal och samtliga hållplatser avseende markarbeten med mera. 

När kravet ökar på infrastrukturen så ökar också kostnaden för detta 

område. Därför är det viktigt att diskussionerna för hur alla kostnader 

skall delas upp mellan parterna påbörjas under 2012. 



Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Örebro län. Remissversion 

april 2012, Örebro läns landsting. 

Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut 

Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadsförvaltningens 

tjänsteskrivelse daterad 29 maj 2012 som nämndens eget remissvar till 

kommunstyrelsen. 




Trafikingenjör 


Kommunstyrelsen 


Trafikförsörjningsprogram 

för 

kollektivtrafik 

Örebro län 

Remissversion april 2012

Innehåll 

1. INLEDNING 5 

Trafikförsörjningsprogrammet 5 

Ny kollektivtrafiklag 5 

Det första trafikförsörjningsprogrammet för Örebro län 6 

Trafikplikt 6 

Planeringsprocess 7 

Organisation 8 

Viktiga begrepp 8 

2. NULÄGE 

2.1 Restid 10 

2.2 Dagens linjenät och resandet 11 

2.3 Marknadsandelar 14 

2.4 Stödsystem och infrastruktur 15 

2.5 Färdtjänst och riksfärdtjänst 16 

2.6 Prissättning 17 

3. UTMANINGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIK 18 

4. Planeringsförutsättningar 24 

3.1 Viktiga stomlinjer 24 

5. MÅL 28 

Målområde Tillgänglighet till arbetsmarknad och samhällsservice 26 

Målområde Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 27 

Målområde Långsiktigt hållbar resa 28 

Målområde Attraktiv resa 29 

6. Genomförande och ekonomi 33 

7. UPPFÖLJNING 34 

4

1 Inledning 

Trafikförsörjningsprogrammet 

Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga 

strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro 

län. Detta sker genom att ta avstamp i utveckling av 

arbetsmarknadsregioner, linjenät för kollektivtrafik och 

resmönster i länet. 

Vid årsskiftet 2011/12 inträffade två viktiga förändringar 

för kollektivtrafiken i Örebro län, dels trädde den nya 

kollektivtrafiklagen i kraft, dels blev Landstinget i Örebro 

län regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM). 

Den nya lagen innebär fritt marknadstillträde för kommersiella 

aktörer att driva regional kollektivtrafik på 

kommersiell grund. Framtidens kollektivtrafik kommer 

att omfatta såväl kommersiell som samhällsköpt trafik. 

Den samhällsköpta trafiken kommer att dominera för 

lokalt och regionalt resande. Lagen innebär också ett 

tydligare politiskt ansvar för kollektivtrafikens strategiska 

inriktning med en regional kollektivtrafikmyndighet i 

varje län. Som en följd av detta har Landstinget i Örebro 

län inrättat en politisk nämnd som getts rollen av kollektivtrafikmyndighet. 

Denna nämnd kommer att ansvara för 

att tilldela och/eller upphandla och utveckla trafiken med 

buss och tåg runtom i Örebro län. I nämndens uppdrag 

ingår bland annat att utarbeta ett förslag till regionalt 

trafikförsörjningsprogram som senast den 1 oktober 2012 

skall fastställas av Landstingsfullmäktige. 

Några viktiga begrepp: 

• Trafikplikt - med trafikplikt menas den trafik som ligger 

till grund för beslut om allmän trafik, det vill säga 

den trafik som myndigheten väljer att tilldela eller 

upphandla och avtala om. 

• Regional kollektivtrafik - med regional kollektivtrafik 

menas enligt lagen all kollektivtrafik inom länet 

(både allmän och kommersiell trafik), samt trafik över 

länsgräns där det huvudsakligaste resandet utgörs av 

vardagsresor. Den regionala kollektivtrafiken delas in 

i landsbygdstrafik respektive tätortstrafik. 

Ny kollektivtrafiklag 

Den nya lagen för kollektivtrafik började gälla från den 

1 januari 2012. Lagen är anpassad till EU:s regelverk för 

kollektivtrafik. Med lagen finns förhoppning om att få 

drivkrafter till stånd för ökad samverkan mellan kollektivtrafikens 

utveckling och övrig samhällsplanering samt 

ökat resande och ökat kundfokus. Processen att utveckla 

kollektivtrafiken bygger i hög grad på öppenhet och samråd 

med kollektivtrafikens intressenter. Kollektivtrafikmyndigheten 

tar efter samråd beslut om vilken trafik som 

ska tilldelas eller upphandlas, den så kallade allmänna 

5 

trafikplikten. Myndigheten upphandlar och sluter avtal 

med trafikutövare för att driva trafik i områden eller på 

linjer som utpekas i den allmänna trafikplikten och som 

inte trafikeras i egen regi. 

Kollektivtrafikens ansvar beträffande trafikförsörjningsprogrammet 

regleras i 2 kapitlet 8 § och 9 §. 

Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet 

i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den 

regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov 

uppdateras. 

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas 

efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande 

län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, 

organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare 

för näringsliv och resenärer. I de fall ett landsting 

ensamt är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd 

även ske med kommunerna i länet. 

Kollektivtrafikmyndigheten fäster särskild stor vikt vid 

att trafikförsörjningsprogrammet är väl förankrat i enlighet 

med lagen och enligt de samverkansformer kring kollektivtrafiken 

som kommunerna och Landstinget gemensamt 

utarbetat. 

Lagen i korthet: 

§§ 

Lättare att etablera trafik över länsgränser. 

§§ 

Strategiska beslut om kollektivtrafikens utveckling 

tas på förvaltningsnivå. 

§§ 

Trafikhuvudmännen ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. 

§§ 

Myndigheten kan besluta om allmän trafikplikt 

för att säkerställa det offentliga serviceåtagandet 

med trafik i alla relevanta områden, stråk 

eller linjer. 

§§ 

Större möjligheter för trafikföretag att bedriva 

kommersiell regional kollektivtrafik. 

§§ 

Kommersiella aktörer anmäler till myndigheten 

om in- respektive utträde senast 21 dagar 

innan detta sker. 

§ § Kommersiella aktörer måste lämna information 

om sitt trafikutbud till Samtrafiken AB.

Innehållet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet 

är i lagen reglerat i 2 kap, 10 §. 

Huvudpunkterna i vad trafikförsörjningsprogrammet 

ska innehålla är enligt lagen följande: 

1. Behovet av regional kollektivtrafik i länet ska 

beskrivas samt mål för kollektivtrafikförsörjningen 

2. Alla former av regional kollektivtrafik i länet, 

både trafik som bedöms kunna utföras på 

kommersiell grund och trafik som myndigheten 

avser att ombesörja på grundval av allmän 

trafikplikt. 

3. Åtgärder för att skydda miljön, 

4. Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning 

av kollektivtrafik med hänsyn till behov 

hos personer med funktionsnedsättning, 

5. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt 

tillgängliga för alla resenärer. 

Det första trafikförsörjningsprogrammet för 

Örebro län 

Det här trafikförsörjningsprogrammet är det första i sitt 

slag. Programmet omfattar fyra övergripande mål med 

konkretisering av den strategiska inriktningen för att nå 

målen. Dessutom innehåller programmet en beskrivning 

av nuläget och framtida utmaningar med behovet av 

framtida trafik samt bedömningar av hur detta svarar mot 

de övergripande målen för kollektivtrafiken i Örebro län 

och andra samhällsmål. Det innehåller även en beskrivning 

av myndighetens hållning till det kommersiella 

marknadstillträdet. De ekonomiska förutsättningarna 

samt uppföljning är också en viktig del av programmet. 

Vidare pekar programmet på att utbudet av kollektivtrafik 

ska ske på ett sådant sätt att det beaktar den kommunala 

fysiska planeringen. 

Ambitionen i programmet är att tillgänglighets-, miljöoch 

trygghetsaspekterna samt resenärsperspektivet och 

infrastruktur ska vara integrerade delar av kollektivtrafiken 

i länet. 

Utmaningarna är stora, men de ska klaras av genom att 

inta rätt fokus under de närmaste åren. Ett fokus som 

utgår från resenärernas krav och förväntningar. Länets 

trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik görs därför 

från resenärernas perspektiv. Det är på deras planhalva 

som resultaten syns och kan jämföras med uppsatta mål. 

Utgångspunkten är särskilt fokuserad på de övergripande 

målen med delmål i kapitel 4 nedan. 

Trafikplikt 

Med allmän trafikplikt menar EU:s förordning om kollektivtrafik 

de krav som myndigheten definierar eller fastställer 

för att sörja för kollektivtrafik. Begreppet allmän 

trafikplikt har funnits i gemenskapsrätten i flera decennier 

med samma innebörd. Det grundar sig på förhållandet 

att det offentliga har ett legitimt intresse av att kunna 

tillhandahålla kollektivtrafik, som kommersiella aktörer 

inte skulle erbjuda. Observera dock att Landstinget som 

behörig myndighet inte i någon särskild form behöver 

undersöka det kommersiella intresset eller visa att sådant 

intresse saknas för att ha rätt att organisera trafik. 

Trafikförsörjningsprogrammet är grunden för Landstingets 

beslut om allmän trafikplikt. Beslutet innebär att 

Landstinget slår fast vilka krav, till exempel på kvalitet, 

omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende 

en viss trafik. Landstinget får, efter överenskommelse 

med en eller flera andra regionala kollektivtrafikmyndigheter, 

även fatta beslut om allmän trafikplikt inom 

myndigheternas gemensamma område. 

Avgörandet om vilken trafik som ska beläggas med 

allmän trafikplikt sker utifrån de övergripande mål 

och delmål som anges i trafikförsörjningsprogrammet. 

Myndigheten eftersträvar en kollektivtrafik som erbjuder 

invånare och besökare i Örebro län attraktiva resor med 

god tillgänglighet till olika delar av länet, i ett sammanhållet 

system. Offentliga respektive kommersiella aktörer 

svarar för sin prissättning. Som grundprincip gäller dock 

att det ska vara enkelt för resenären och en fördel är om 

kollektivtrafiken har ett enhetligt taxesystem för resor 

över hela länet. 

6

Planeringsprocess 

Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram i samråd 

med kommuner, myndigheter och organisationer med intresse 

för kollektivtrafikens utveckling. Utgångspunkten 

för trafikförsörjningsprogrammet har varit Utvecklingsstrategi 

för Örebroregionen. Vidare har kollektivtrafikmyndigheten 

strävat efter att följa de rekommendationer 

för planeringen som lyfts fram i Regional översiktlig 

planering. Målen för kollektivtrafiken har formulerats 

med utgångspunkt i samråden. 

Behov 

(Nulägesbild) 

Samråd 

Trafikförsörjningsprogram 

Målbild 

Trafikplikt 

Organisation 

Landstinget utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten 

(RKTM). Myndigheten har en politisk nämnd bestående 

av 15 ledamöter och 15 ersättare från landstingets 

majoritet respektive opposition. Under nämnden har 

bildats en regional trafikberedning. 

Beredningen utgörs av de ledamöter som ingår i Regionförbundets 

styrelse, samt av kommunstyrelseordföranden 

i länets kommuner. Samtliga representanter 

i beredningen har samma status. Kollektivtrafikberedningen 

är beredande organ till nämnden och har till 

uppgift att säkerställa en god förankring i kommunerna 

av de beslut som fattas av myndigheten. 

Ett par gånger om året kommer regionala länsdelsträffar 

att anordnas där kommunpolitiker, tjänstemän och 

företrädare för kollektivtrafiken träffas och diskuterar 

aktuella och strategiska trafikfrågor. 

Landstinget ansvarar för all regional kollektivtrafik på 

väg eller järnväg inom länet och målpunkter i angränsade 

län. 

Landstingsfullmäktige 

Landstingsstyrelsen 

Kollektivtrafikmyndighet 

15 ledamöter och 15 ersättare 

Nämnden för Trafik, miljö & service 

Samråd 

Länsdelsträffar 

kommunvisa planeringsträffar 

Kollektivtrafikberedning 

Utgörs av regionstyrelsen och 

samtliga kommunstyrelseordf. 

7

Viktiga begrepp i TFP 

Stomtrafik 

Med utvecklad stomtrafik i befintlig 

samhällsbetald trafik, (linjetrafik 

med buss, skolskjutsar, sjukresor/färdtjänst 

och kompletteringstrafik) samordnas 

resurser för en attraktivare trafik i de stråk 

där det finns stora marknadspotentialer. 

Resultatet medför att kollektivtrafikens 

marknadsandelar ökar. Avsikten är att 

binda samman orter och kommuner i stråk 

med hjälp av effektiv kollektivtrafik för 

att på så sätt nå en gemensam arbetsmarknadsregion 

i länet och angränsande kommunhuvudorter. 

All kollektivtrafik förutsätts vara 

planerad för mesta möjliga samordning. 

Det effektivaste sättet att minimera 

trafikeringskostnaderna är att använda så 

få fordon som möjligt och därför samordnas 

och samplaneras all samhällsbetald 

trafik. 

Om möjligt skall avgångstider 

från respektive utgångsstation 

på samma minuttal 

i återkommande intervall eftersträvas 

(styv tidtabell). Genom 

samordning och mer effektivt utnyttjande 

av befintliga resurser antas resultatet bli en 

kvalitativt bättre och mer attraktiv trafik 

till samma eller lägre kostnad än i dag. 

Hållbart resande 

T 

ransporter står för en betydande 

del av utsläppen av växthusgaser. 

60 procent av transportsektorns utsläpp 

kommer från personbilar. Kollektivtrafiken 

är en central funktion för att 

transportsektorn ska kunna bidra till 

en långsiktigt hållbar utveckling. Om 

det ska vara möjligt att åstadkomma 

kraftiga utsläppsminskningar kommer 

det inte att räcka med effektivare 

fordon, fartyg och flygplan, ökad andel 

förnybar energi samt elektrifiering av 

vägtransporter. Det kommer även att 

krävas en förändrad inriktning i utvecklingen 

av samhälle och infrastruktur. 

Den egna bilen behöver få en minskad 

roll som transportmedel och tillgängligheten 

behöver i större grad lösas genom 

effektiv kollektivtrafik. 

Infrastruktur 

Infrastrukturen behöver hela tiden förbättras 

för att en region skall utvecklas. 

Detta gäller inte minst i transportstråk 

för kollektivtrafik – om inte utvecklingen 

av dessa funktioner sker i samma takt som 

inom övriga sektorer i regionen uppstår 

allokeringsproblem med samhällsekonomiska 

förluster som följd. 

En stor del av kollektivtrafikens 

attraktivitet hänger samman med 

omgivande infrastruktur och service i 

anslutning till resan. Ökad tillgänglighet 

kan nås genom exempelvis fler turer, goda 

anslutningsmöjligheter, bättre väntmiljöer, 

miljövänliga fordon och fordon med hög 

standard samt god komfort, kortare restider 

etc. 

8 

Integrerad arbetsmarknad 

Goda pendlingsmöjligheter underlättar 

att finna sysselsättning vid val av 

bostadsort. Att pendla i stället för att flytta 

tryggar också den kommunala skattekraften. 

Arbetspendling i stället för att flytta 

innebär också ett bättre utnyttjande av 

befintligt bostadskapital och den befintliga 

offentliga infrastrukturen. 

Olika befolkningsgruppers rörlighet 

i länet stämmer i huvudsak överens 

med vad som kan förväntas utifrån 

geografisk teori om befolkningsomflyttning. 

Flyttningsbenägenheten ökar med 

utbildningsnivå, men är lägre bland gifta 

personer. Benägenheten att flytta bland 

vuxna minskar med ålder. 

Undersökningar visar att benägenheten 

att pendla avtar 

vid längre restid än 45 minuter 

för enkel resa mellan bostad och 

arbetsplats. Vidare visar undersökningar 

på att om restiden mellan 

två orter är kortare än 20 minuter, 

blir orterna starkt integrerade och 

bildar en gemensam arbetsmarknad. 

Flyttningar påverkas av situationen på 

arbetsmarknaden och möjligheten att 

pendla. Personer flyttar från regioner där 

tiden för att pendla till ett jobb blir för 

lång.

2 Nuläge 

Långsam men uthållig omflyttning 

Vid planering av kollektivtrafik är bosättningsmönster 

och befolkningsunderlag samt arbetsplatsernas lokalisering 

viktiga utgångspunkter. Tätt bosättningsmönster med 

geografiskt koncentrerade arbetsplatser ger förutsättningar 

för god försörjning av kollektivtrafik. Samplanering av 

kollektivtrafik och den övriga samhällsplaneringen är en 

förutsättning för god försörjning av buss, tåg och taxi. 

Tillskapade av nya yrken och arbetsuppgifter gör att 

det pågår en långsam men ständig anpassning mellan 

människors bosättningsmönster och näringslivets lokaliseringsmönster. 

Den tekniska utvecklingen möjliggör 

näringslivets utbredning och individens arbetspendling. 

Rörligheten blir därmed allt större och möjligheten att 

resa längre under samma tidsrymd ökar. 

Den ökande rörligheten skapar förutsättningar för geografisk 

utbredning av områden för bostäder och företag, 

samtidigt som beroendet av att de finns i varandras omedelbara 

närhet avtar. 

En ambition med kollektivtrafiken är att knyta orter bättre 

samman så att medborgare enkelt och tryggt kan nå service 

och jobb inom rimliga restider. Restid på 45 minuter är 

en tydlig gräns där kollektivtrafikresandet avtar i attraktionskraft. 

Bilden nedan visar befolkningens bosättningsmönster 

fördelat på 250 meters rutor. Att knyta södra och 

norra länets arbetsmarknader och serviceutbud samman 

kräver snabba och goda kommunikationer med stomtrafik 

av tåg och buss. 

Befolkningens 

bosättningsmönster 

Näringslivets 

lokaliseringsmönster 

9

2.1 Restid 

Geografisk rörlighet utan bostadsbyte 

Många arbetsresor sker mellan tätorter och omland. Medelavståndet 

mellan bostaden och jobbet är närmare 23 

kilometer i Sverige. Det innebär att en stor del av pendlarna, 

åtminstone en del av året, är hänvisade till annat 

transportsätt än cykel och gång. Det är emellertid restiden 

som är avgörande för hur attraktivt det är att genomföra 

resan. 

Figuren på nästa sida visar hur långt man kommer med 

buss från kommunens centralort. Den gulgröna färgen 

visar hur långt man kommer på 20 minuter från centralorten 

och den gröna färgen hur långt man kommer på 45 

minuter. De vita ytorna inom länet tar alltså mer än 45 

minuter att nå med kollektivtrafiken. 

En resa som inte tar mer än 20 minuter kan alla tänka sig 

att genomföra. Vid cirka 45 minuters resa avtar benägenheten 

att resa avsevärt. Orsaken går oftast att finna i 

familjepussel och annat engagemang som gör det svårt 

att hinna med vardagssysslor vid längre bortovaro från 

hemmet. 

För att bussen ska nå längre krävs åtgärder i transportinfrastrukturen 

och ändring av högsta tillåtna hastighet för 

buss. 

Restidskvot 

Tiden det tar att resa är en faktor som påverkar synen 

på om transportsättet betraktas som attraktivt eller 

inte. Andra faktorer som spelar in är om kollektivtrafiken 

är tillförlitlig genom att buss/tåg går enligt 

tidtabell. 

Kollektivtrafiken jämförs oftast med bilen för resor 

som är längre än den sträcka man kan cykla eller gå. 

Valet av att ta bilen motiveras inte sällan av att det tar 

för lång tid att åka kollektivt. Det är därför av betydelse 

att resan med kollektivtrafik inte upplevs som 

mycket längre än motsvarande resa med bil. För att 

mäta skillnaden mellan bil och kollektivtrafik är det 

vedertaget att använda så kallade restidskvoter. Restidskvoten 

beräknas genom att dividera bussens eller 

tågets tid med bilens, givet samma sträcka. 

Restidskvoten ger en indikation om i vilka stråk kollektivtrafiken 

inte är konkurrenskraftig mot bilen. 

Åtgärder som kan vidtas för att minska restiden med 

kollektivtrafiken kan vara att se över antalet stopp. 

Det kan också vara åtgärder på transportinfrastrukturen 

och att skapa bussprioriteringar samt åtgärder för 

att öka bussens högsta tillåtna hastighet. 

10

Avstånd med bussresa 

från centralort 

20 minuter 

45 minuter 

Kopparberg 

Hällefors 

Lindesberg 

Nora 

Karlskoga 

Degerfors 

Örebro 

Fjugesta 

Kumla 

Laxå 

Hallsberg 

Askersund 

11

2.2 Dagens linjenät och resande 

Stommen i trafiksystemet 

Kollektivtrafikens konkurrenskraft är förhållandevis god 

sett till linjer över ytan. Den omfattande trafiköversynen 

som kommer av arbetet med MerKoll bedöms bidra till 

att kollektivtrafiken når fler resenärer, samtidigt som det 

totala utbudet av kollektivtrafik ökar. 

Inom ramen för arbetet med MerKoll utgör tåget stommen 

i trafiksystemet, som övrig trafik anpassas till. Det 

grundläggande konceptet i MerKoll är att stomtrafik 

kräver timmestrafik med fasta avgångstider och insatsfordon 

på mellanliggande halvtimmar i rusningstid morgon 

och eftermiddag. Vissa resrelationer för arbetspendling är 

föremål för tätare trafik, men det kan också förekomma 

resrelationer där timmestrafik inte kan motiveras utifrån 

den totala resandemängden. I huvudsak handlar det om 

att förenkla för resenären, samt att en större andel av 

arbetspendlingen ska ske med tåg och snabb 

busstrafik. I planeringsarbetet är målsättningen 

att utbudet är av sådan omfattning 

att stomtrafiken görs tillgänglig för många 

resenärsgrupper. Utvecklingen av en väl 

fungerande stombusstrafik förutsätter att 

vägnätet håller god standard. 

De stomlinjer som körs med buss idag har 

mycket god resandeutveckling, med i vissa 

fall kapacitetsproblem. 

Figur: Buss och tåglinjenätet i Örebro år 

2012. Busslinjerna anges med röda siffror. 

Mot 

Kristinehamn 

Mot 

Mariestad 

500 

Mot Töreboda 

och Skövde 

Mot 

Filipstad 

Mot 403 

Storfors 

Äspedalen 

541 

Åtorp 

534 

Finnerödja 

Integrering med närtrafik/skolskjuts 

I det pågående arbetet med trafiköversynen i länet 

samordnas och upplåts vissa skolskjutssystemen för 

allmän trafik. Detta gör det möjligt att, åtminstone under 

skoldagar, bygga upp en glesbygdstrafik som kan 

köras utan förbeställning. Tidtabellslagda skolskjutslinjer 

kan dessutom fungera som anslutning till och 

från annan kollektivtrafik. Fordonen kan meranvändas 

i övrig kollektivtrafik. Det samordnade trafikssystemet 

kommer även ge personer som åker med färdtjänst 

och dem som reser i samband med sjukbesök ett större 

utbud. 

Svartå 

407 

542 

593 

594 

593 

342 

342 

5025 

593 

594 

533 

305 

Mullhyttan 

513 

761 

HÄLLEFORS 

Grythyttan 

Loka brunn 

Kedjeåsen 

DEGERFORS 

LAXÅ 

302 

532 

304 

KARLSKOGA 

Karlsdal 

500 

762 

705 

706 

513 

513 

Hasselfors 

Röfors 

594 

Olshammar 

751 

305 

302 

Ås 

Vintrosa 

504 

Lanna 

FJUGESTA 

524 

Vretstorp 

Ställdalen 

Hjulsjö 

754 

Nyhyttan 

Gyttorp 

Dalkarlsberg 

Lekhyttan 

Garphyttan 

ASKERSUND 

513 

333 

705 

743 

361 

305 

331 

522,500 

524 

361 

309 

Klockhammar 

Ånnaboda 

Brändåsen 

Östansjö 

704 

708 

755 

841 

629 

362 

307 

NORA 

306 

521 

Hammarby 

303 

513 

306 

522 

N.Kil 

523 

523 

Åsbro 

Latorp 

755 

Storå 

841 

Hammar 

Mot 

Grängesberg 

Högfors 

KOPPARBERG 

708 

709 

703 

Åmmeberg 

752 

308 

302 

303 

308 

Ramsberg 

Stråssa 

304 

701 

354 

732 

741 

KUMLA 

701 

731 

314 

ÖREBRO 

HALLSBERG 

Zinkgruvan 

Gusselby 

LINDESBERG 

351 

726 

727 

Mariedamm 

Vedevåg 

352 

352 

Ölmbro- Ödeby 

torp 

324 

322 

322 

323 

Götlunda 

322 

323 

321 

724 

724 

726 

721 

Sköllersta 

731 

727 

354 

315 

Frövi 

318 

727 

351 

Glanshammar 

Norrbyås 

Pålsboda 

Hägernäs 

Morskoga 

731 

723 

317 

Rockhammar 

Fellingsbro 

723 

Hjortkvarn 

Mot Norrköping 

Järnväg 

Busslinje 

Mot Fagersta 

352 

Finnåker 

351 

Stora Mellösa 

316 

722,723 

Odensbacken 

722 

Kilsmo 

Brevens 

Bruk 

Hjälmaren 

Hampetorp 

Läppe 

Mot 

Arboga 

722 

Mot 

Vingåker 

Mot 

Katrineholm 

Vättern 

629 

Mot 

Motala 

12

Yttäckande kollektivtrafik 

Vissa kommuner i länet erbjuder kompletteringstrafik. 

Kompletteringstrafiken är yttäckande vilket innebär att 

även medborgarna som har långt till närmaste hållplats 

erbjuds resmöjligheter någon eller några gånger per 

vecka. Utbud och administration sköts av respektive 

kommun. Det finns även linjelagd kompletteringstrafik 

som planeras och administreras av Länstrafiken Örebro. 

Skolresor 

Kommunerna ansvarar till största del för planering och 

genomförande av skolskjutsar. Örebro kommun och 

Lindesbergs kommun har överlåtit planering och genomförande 

till Länstrafiken Örebro. Länstrafiken ansvarar 

för att administrera skolkort till de elever som har rätt 

till sådana. Detta görs i samråd med kommunerna, som 

beslutar vilka som är skolkortsberättigade. 

Resandeutveckling 

Under 2011 gjordes totalt 12 622 000 delresor i länet, varav 

641 000 resor med tåg (exkl resor med SJ:s biljetter). 

Det totala resandet, inklusive resor till skolan, har ökat 

med 486 000 delresor, eller fyra procent, från år 2006 till 

och med år 2011. Majoriteten av alla resor i länet utförs i 

Örebro stadstrafik, totalt 7 670 000 delresor under 2011. 

Sedan 2006 har resandet i stadstrafiken i Örebro ökat med 

åtta procent. 

I figurer nedan visas resandeutveckling i form av diagram. 

Det förekommer även tätortstrafik i begränsad 

omfattning inom Lindesberg, Kumla och Hallsberg, vilket 

inte återges i diagrammen. 

Resandeutveckling (tusental delresor/år) 

Resandeutveckling i procent 2006 - 2011 

2006 Länstrafiken Örebro totalt: 12 137 000 delresor 

Karlskoga 433 

Regiontrafik 

Örebro 

Karlskoga 404 

Regiontrafik, exkl resor 

med SJ:s biljetter 

4 597 

2011 Länstrafiken Örebro totalt: 12 622 000 delresor 

Regiontrafik, exkl resor 

med SJ:s biljetter 

7 077 

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

-1 

-2 

-3 

-4 

-5 

-6 

-7 

-8 

År 2006 

År 2007 

År 2008 

År 2009 

År 2010 

År 2011 

4,0 % 

Regiontrafik 

4 501 

Örebro 

7 670 

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 

Totalt 

Örebro 

Karlskoga 

Regiontrafik, exkl resor med SJ:s biljetter 

13

2.3 Marknadsandelar 

Marknadsandelarna visar hur stor del 

som åker kollektivt av de som arbetspendlar. 

Benägenheten att åka kollektivt 

är större från stora orter än från mindre 

orter. I bilderna nedan är relationer med 

färre än 5 arbetspendlare inte med. Perrongkortläsare 

är medräknade, däremot 

saknas SJ:s statistik på resandet. 

De gröna linjerna i bilderna nedan visar 

kollektivtrafikens marknadsandel, tätort 

- tätort, aggregerat. De blå linjerna visar 

det totala antalet arbetspendlare, vid 

arbetsresa mellan tätorter. Linjerna är 

proportionella mot varandra. 

De låga andelarna kan ha flera orsaker. 

En förklaring kan vara att restiden med 

kollektivtrafik inte är tillräckligt attraktiv. 

Det kan också handla om att byten 

och transport mellan hållplats/station och 

resans start- och målpunkt tar lång tid. 

För att öka marknadsandelarna genomför 

Länstrafiken i samverkan med kommunerna 

omfattande studier och analyser 

över utbud och efterfrågan på kollektivtrafik 

i hela länet. I den norra länsdelen 

och i Odensbacken har trafikförändringar 

genomförts med ökat resande som 

resultat. För att ytterligare öka attraktiviteten 

och på sikt även marknadsandelarna 

bland mer glest boende skapas 

mer yttäckande trafiklösningar genom att 

öppna skolskjutsarna för pendling och 

annat vardagsresande. 

Parallellt med detta genomförs även förstudier 

över resecentrum och hållplatser, 

vilket resulterar i om- och nybyggnader 

i samband med att trafikförändringar 

genomförs. 

Investeringar i infrastruktur samordnas 

med de årliga ramarna för statlig medfinansiering 

till kollektivtrafiken. Detta 

sker i samverkan med kommunerna, 

Regionförbundet och Trafikverket. 

1210 

10% 

80 

0,5% 

Hällefors 

230 

22% 

Grythyttan 

Karlskoga 

Degerfors 

30 

0% 

60 

3% 

130 

30% 

Ställdalen 

120 

3% 

Kopparberg 

Vintrosa 

Fjugesta 

760 

22% 

230 

9% 

1300 Garphyttan 

15% 530 

12% 

2540 

15% 

500 

12% 

420 

12% 

Askersund 

Storå 

310 Lindesberg 

5% 1300 

16% 

Nora Vedevåg 

1220 

15% Frövi 280 

15% 

Fellingsbro 

4730 

9% 

20 

Svartå 

1% 

Kumla 

2820 

7% 

Östansjö 810 

Vretstorp 590 6% 

430 

7% 640, 10% 

Laxå 7% 

Åsbro 

820 

2% 

600 

7% 

60, 2% Odensbacken 

350 

Sköllersta 

4% 

Hällabrottet 

100 

300, 14% 

13% Pålsboda 

Hallsberg 

Örebro 

740 

18% Ekeby-Almby 

500 

18% 

1420 

14% 

320 

33% 

Figur: 

Antal arbetspendlande och kollektivtrafikens marknadsandel 

tätort-tätort, aggregerat. 

Bara resrelationer med >5 arbetspendlande är medräknade 

i den totala arbetspendlingen. 

Arbetspendling 

Marknadsandel 

14

2.4 Stödsystem och infrastruktur 

Försäljning och distributionssystem 

Systemets huvudsakliga funktion är att vara ett stöd för 

att sälja och distribuera färdbevis (biljetter). I samband 

med försäljning och användning av färdbevisen samlar 

systemet in data som används för uppföljning och 

analys av resandet, samt ekonomisk uppföljning och 

fördelning av intäkter. 

Informationssystem 

Informationssystemets viktigaste uppgift är att informera 

resenären om tillgängligt utbud av trafik samt om det 

förekommer störningar, såväl planerade som oplanerade 

i trafikutbudet. Systemet ger också liknande information 

då kunden byter mellan olika trafikslag samt mellan 

olika aktörer och utförare. Både Länstrafiken och de 

kommersiella aktörerna ska leverera trafikinformation 

till Samtrafiken AB. 

Kommunikationssystem 

Kommunikation mellan förare och trafikledning har 

två syften. Det möjliggör trafikstyrning, i första hand i 

samband med olika typer av störningar i det planerade 

trafikutbudet, men också utifrån ett säkerhetsperspektiv 

både för kunder och för personal. I den upphandlade 

trafiken sker kommunikationen mellan förare och trafikledning 

via mobiltelefoner. 

Tillgång till offentligt ägd infrastruktur 

Lagens intention är att tillgång till offentligt ägd infrastruktur 

som resecentrum, bytespunkter och hållplatser 

skall ske på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande 

villkor. I den mån kapacitetsbrist eller andra begränsningar 

hindrar kommersiella aktörer från att använda viss 

infrastruktur bör kollektivtrafikmyndigheten redovisa hur 

dessa brister ska hanteras på sikt. 

Den avgörande frågan blir därmed om det finns kapacitet 

att ta emot kommersiella aktörer. Även om det i dagsläget 

inte finns någon efterfrågan kan det mycket väl komma 

begäran om att starta nya linjer och därmed också anspråk 

på busslägen vid hållplatser. I dagsläget gör myndigheten 

bedömningen att det finns kapacitet att ta emot kommersiella 

aktörer på samtliga hållplatser i länet. Undantag finns 

vid Örebro resecentrum under högtrafik. Resecentrum är 

under utredning för ombyggnad, men myndigheten måste 

ändå ha beredskap för att hantera de problem som kan 

komma att dyka upp innan ombyggnaden är klar. Detta 

behöver därför utredas mer ingående i särskild ordning. 

15

2.5 Färdtjänst och riksfärdtjänst 

Färdtjänstens organisation i Örebro län 

Landstinget utreder och prövar tillstånd till färdtjänst och 

riksfärdtjänst för samtliga länets 12 kommuner. Det är ett 

ansvar man haft sedan hösten 2001. 

Tillstånd till riksfärdtjänst innebär att kunden beviljas ersättning 

för de merkostnader som uppstår för transporten 

i och med kundens funktionsnedsättning. Under 2011 var 

den totala kostnaden för resor med riksfärdtjänst cirka 

2 miljoner kronor i länet. Antalet resor var cirka 1500 

stycken. 

Färdtjänst och riksfärdtjänst i Örebro län – 

omfattning 

Andelen färdtjänstlegitimerade i länet är 3.3 procent av 

befolkningen. Den alltmer anpassade kollektivtrafiken 

har resulterat i att andelen färdtjänstlegitimerade sjunkit 

över tid, möjligheten att resa med allmänna kommunikationer 

har ökat speciellt för boende i tätorterna. I vissa 

delar av länet visar befolkningsstrukturen på en allt högre 

andel äldre vilket bidrar till att behovet av resor som 

erbjuder extra service såsom färdtjänst ökar. 

Färdtjänstlegitimerad kan få rabatterade resor om något 

av följande villkor är uppfyllda: 

• reser till och från ett lönegrundande arbete 

• reser till och från studier som är CSN grundande 

• reser till och från förtroendeuppdrag 

16

2.6 Prissättning 

Zontaxa i regiontrafik och enhetstaxa i tätortstrafik 

I regiontrafik tillämpas zontaxa med linjenätet indelat i 

cirka 4 km långa zoner. Avgiften för en resa mellan två 

olika zoner varierar med avståndet mellan zonerna. I 

vissa kommuner tillämpas särskilda taxeregler för resor 

inom kommunen. Stadstrafiktaxa tillämpas i Örebro, 

Karlskoga, Lindesberg, Kumla och Hallsberg. 

Biljetter och kort 

Enkelbiljett gäller för enkel resa, en enkel resa kan även 

betalas med rabattkort eller med sms. Rabattkort och ger 

rabatt på enkelbiljettpriset. Barn åker gratis med betald 

vuxen, skolungdom betalar halva priset av vuxenpriset. 

Periodkort gäller för obegränsat antal resor i 30 dagar. 

Följande periodkort finns: Länskort, Fritidskort, Pendlarpluskort, 

Tätortskort, Ungdomskort. Dessutom finns 

flera andra färdbevis som gäller i varierande omfattning. 

Exempel på sådana färdbevis är: Gymnasiekort och 

Grundskolkort och Företagskort. 

Färdtjänst 

Grunderna för prissättning av den egenavgift kunden 

betalar för att resa med färdtjänst I Örebro län utgår ifrån: 

• resan erbjuder en högre service > högre pris än motsvarande 

resa med allmänna kommunikationer 

• priset är relaterat till reslängden 

• priset sätts så att det ska vara motivationsdrivande att 

pröva andra resmöjligheter med allmänna kommunikationer 

• undantaget från prissättningen är arbets- och studieresor 

där prissättningen överens-stämmer med den som 

gäller för motsvarande resa med allmänna kommunikationer 

Egenavgiften erläggs kontant i fordonet om kunden inte 

reser rabatterat till och från arbete eller studier. Om kunden 

reser rabatterat till och från arbete/studier fakturerar 

Länstrafiken kostnaden för resorna varje månad. 

Riksfärdtjänst 

Regeringen har meddelat föreskrifter om kundens egenavgifter 

som anges i förordningen (1993:1148) om egenavgifter 

vid resor med riksfärdtjänst. Egenavgiften får 

därmed varken vara lägre eller högre än den som är angiven 

i förordningen. Utgångspunkten för egenavgifterna 

är vad normala reskostnader är för att resa med allmänna 

kommunikationer, tåg 2:a klass. 

De avgifter som är fastställda av regeringen är schabloniserande 

och motsvarar ofta inte de verkliga kostnaderna 

för motsvarande resor för personer utan funktionsnedsättning. 

Grunden för prissättning på tågbiljetter har under 

åren förändrats från att ha varit enbart avståndsrelaterade 

till att vara efterfrågestyrd och marknadsanpassad. Detta 

har försvårat de jämförelser som måste göras vid prövning 

av tillstånd till riksfärdtjänst av egenavgiften för 

färdtjänstresor och biljettkostnaden för tåg. 

17

3 Utmaningar för kollektivtrafik 

Hållbara persontransporter 

Integreringen mellan länder och regioner ökar och 

drivkrafter bakom större regioner för arbete, studier 

och specialiserad sjukvård är starka och utvecklingen 

lär fortsätta. Konsekvensen för invånarna är fler och 

längre pendlingsresor, vilket ställer krav på en väl 

fungerande kollektivtrafik och ett väl utbyggt väg- och 

järnvägsnät. Trafikens utsläpp av koldioxid bidrar redan 

nu till växthuseffekten. Trafiken ger även upphov 

till luftföroreningar och buller som påverkar människors 

hälsa. I Örebro län står transporter för 37 procent 

av utsläppen av växthusgaser och 60 procent av dessa 

kommer från personbilar. Att gå eller cykla ger minst 

miljöpåverkan. Pendling med tåg och buss ger mycket 

mindre påverkan än bilresor. Övergång till mer kollektivtrafik 

som dessutom är baserad på förnyelsebara 

drivmedel har betydelse för hälsa och klimat. En ökad 

medvetenhet om trafikens negativa hälsoeffekter kan 

förändra synen på bilresandet och öka intresset för cykel 

och kollektivtrafik. För att minska utsläppen krävs 

emellertid åtgärder inom såväl teknik, lagstiftning och 

planering som beteendepåverkan. 

Kollektivtrafikmyndighetens utmaning är att upprätthålla 

och vidareutveckla en kollektivtrafik som ger 

ökade marknadsandelar och är det mest miljöanpassade 

persontransportalternativet i Örebro län (utöver 

gång och cykel). Myndigheten kommer att verka för 

ett bra samspel mellan bebyggelse, transportinfrastruktur 

och kollektivtrafik, så att trafikarbetet minimeras. 

Därigenom bidrar myndigheten och länets 

kollektivtrafik till en bättre miljö och en långsiktigt 

hållbar utveckling. 

De funktionella arbetsmarknaderna växer 

Bilen som regionförstorande faktor har spelat ut sin 

roll under överskådlig tid. Det krävs utbyggnad av åtskilliga 

vägar till motorvägsstandard om bilen fortsatt 

ska stå för utvidgning av arbetsmarknaden. Kollektivtrafiken 

har därför en funktion att fylla som regionförstorande 

transportmedel. Väl utbyggd infrastruktur för 

kollektivtrafik och fungerande trafiksystem, som binder 

samman olika trafikslag kommer att skapa regionförstoring 

med ett långsiktigt hållbart resande. Medlet 

för regionförstoring är effektivare samplanering av 

taxi-, buss- och tågtrafik samt utbyggd infrastruktur. 

Myndigheten står inför utmaningen att utveckla kollektivtrafiken 

så att de funktionella arbetsmarknaderna 

kan knytas samman till ett. På så vis kommer det målen 

om tillgänglighet och långsiktigt hållbart resande i 

Örebro län att kunna nås. 

Regioners utveckling 

Stora funktionella arbetsmarknadsregioner har god 

tillgång till arbetskraft, jobb, spetskompetens och 

kapital. I mindre regioner råder ofta motsatta förhållanden. 

Detta leder till att stora regioner generellt 

är attraktiva för nya etableringar och investeringar 

och lockar till sig inflyttare i stor utsträckning. Detta 

skapar i sin tur en utveckling där de stora regionerna 

blir större, medan de små blir mindre. Denna trend gör 

tydliga avtryck i vårt län; det är i stort sett Örebro stad 

med ett begränsat omland som har en positiv befolkningsutveckling, 

medan många av de mindre tätorterna 

förefaller idag vara alltför små för att attrahera 

inflyttare, investeringar och etableringar i någon större 

omfattning. 

Det sker också centralisering av jobb, handel och annan 

samhällsservice till större tätorter, vilket skapar 

ett ökande geografiska avstånd för boende på landsbygden 

och i mindre tätorter att nå detta. Att överbrygga 

avstånd mellan bostäder, jobb och samhällsservice 

är utmaningar för kollektivtrafiken. 

Funktionella arbetsmarknadsområden 

Det krävs en kritisk massa för att en ort ska vara beroende 

av en annan orts arbetsmarknad. När minst 20 

procent av arbetskraften i en ort pendlar till en annan 

ort med omland för att jobba framträder sju arbetsmarknadsområden 

i länet. Dessa är Laxå, Karlskoga, 

Hällefors, Kopparberg, Lindesberg, Örebro och Askersund. 

Genom att jämföra arbetsmarknadsområdenas geografiska 

utbredning 1990 och 2008 framträder en bild 

av regionförstoringens framskridande. Under dessa 

knappa 20 år har Nora, Frövi och Fellingsbro kommit 

att inkluderas i Örebros arbetsmarknadsområde. I de 

mindre arbetsmarknadsområdena kan man snarare se 

en motsatt effekt - dels att det uppstår fler sekundära 

arbetsmarknadsområden (Storå och Zinkgruvan), dels 

att arbetsmarknadsområden blivit mindre (Hallsberg). 

Den framtida regionförstoringen kan i första hand förväntas 

utgå från Örebros arbetsmarknadsområde och 

integrera tätorterna i de mest trafikerade stråken, där 

potentialen för restidsförkortningar generellt är störst. 

Det finns också ett antal större nodstäder inom en till 

två timmars restid från Örebro. Här torde en utvecklad 

kollektivtrafik kunna stärka integrationen, kanske i 

första hand med städerna Västerås, Eskilstuna, Karlstad 

och på längre sikt även Linköping. 

18

Arbetsmarknadsområdena utgår från hur tätorterna 

är relaterade till varandra i fråga om arbetspendling. 

Den arbetskraft som bor i respektive arbetsmarknadsområde 

(kraftfält) är i hög grad beroende 

av den arbetsmarknad som finns i det lokala 

centrat. (fotnot: Regionförbundet Örebro, 2011, 

Tätorternas kraftfält – metodbeskrivning) 

19

I det följande redovisas några sammanfattande mått 

för de sju funktionella arbetsmarknaderna. 

Kopparbergs arbetsmarknadsområde 

Befolkning 

Kopparbergs arbetsmarknadsområde har haft en 

trendmässigt minskande befolkning. Prognoser och 

framskrivningar tyder på att denna utveckling kommer 

att fortsätta. De generella flyttmönstren att många av 

de unga flyttar från områden, medan de äldre stannar 

kvar. Sammantaget betyder det att andelen äldre av 

befolkningen förväntas öka. 

Arbetsmarknad 

Prognoser pekar på att åldersstrukturen kommer att 

generera arbetskraftsbrist, i synnerhet inom vård och 

omsorg. Som en följd av detta riskerar tillväxten i 

övriga branscher att stagnera, på grund av bristande 

diversifiering av arbetskraftsutbudet. Mycket lite tyder 

på att inflyttning kommer att kunna lösa arbetskraftsförsörjningen. 

Kopparbergs arbetsmarknadsområde har en hög representation 

av de branscher som förväntas få de största 

sysselsättningsminskningarna under de kommande tio 

åren. Tillväxtanalys bedömer att området kring Kopparberg 

och Ludvika kan komma att tillhöra de delar 

av landet som förlorar flest arbetstillfällen under kommande 

år. Här finns det dock en osäkerhet kring vad 

eventuella framtida förändringar i gruvnäringen kan 

komma att innebära för arbetsmarknaden och kapaciteten 

för tågtrafiken. 

Pendling 

Mycket tyder på att Kopparbergs arbetsmarknadsområde 

i hög grad kommer att vara beroende av inpendling 

för att klara sin framtida arbetskraftsförsörjning. 

Arbetskraften kommer att i högre grad bli beroende 

av att pendla längre sträckor för att hitta jobb och nå 

en attraktiv arbetsmarknad. Generellt är det dock en 

låg utbildningsnivå och låga inkomstnivåer i området, 

vilket skapar svaga incitament att ta ett jobb utanför 

det egna arbetsmarknadsområdet. 

Den största inpendlingen till Kopparberg kommer från 

Ställdalen, Ludvika, Örebro och Lindesberg. Det viktigaste 

pendlingsstråket inom arbetsmarknadsområdet 

går mellan Ställdalen och Kopparberg. De viktigaste 

stråken utanför arbetsmarknadsområdet sträcker sig 

till Ludvika respektive Lindesberg 

Lindesbergs arbetsmarknadsområde 

Befolkning 

Lindesbergs arbetsmarknadsområde består av centralorten 

Lindesberg samt av tätorterna Ramsberg, 

Storå, Stråssa, Gusselby, Vedevåg och Rockhammar. 

Inom arbetsmarknadsområdet finns också ett sekundärt 

arbetsmarknadsområde som omfattas av orterna 

Stråssa och Storå. Befolkningen är svagt minskande, 

och prognoser pekar på att denna trend kommer att 

fortsätta. 

Arbetsmarknad 

Lindesbergs arbetsmarknadsområde är har ett tämligen 

begränsat utbud av arbetskraft och en begränsad 

tillgång till arbetstillfällen. Andelen äldre förväntas 

också öka, men bedömningen är att det inte kommer 

att skapa allvarliga problem för den framtida arbetskraftsförsörjningen. 

Bedömningen baseras bland annat 

på att utvecklingen på längre sikt till viss del kan 

stärkas genom regionförstoringseffekter – Lindesberg 

har potential att bli integrerat i Örebros arbetsmarknadsområde. 

Detta kommer då att stärka situationen 

på arbetsmarknaden, såväl för arbetsgivare som för 

arbetstagare. Fortsatt goda kollektivtrafikförbindelser 

i stråket Lindesberg-Örebro är en förutsättning för 

detta. 

Pendling 

De viktigaste förbindelserna för arbetsmarknadsområdet 

del är Storå-Lindesberg, Vedevåg-Lindesberg 

samt Lindesberg-Örebro. I dessa stråk sker de största 

pendlingsflödena. Mycket tyder på att pendlingen mot 

Örebro fortsatt kommer att öka. 

Örebros arbetsmarknadsområde 

Befolkning 

Örebros arbetsmarknadsområde består av centralorten 

Örebro samt ett större omland bestående av tätorter, 

småorter och landsbygd. Inom arbetsmarknadområdet 

finns också tre sekundära arbetsmarknadsområden: 

Nora, Hallsberg och Kumla. 

Arbetsmarknadsområdet har en stark befolkningstillväxt. 

Tillväxten är starkast i centralorten och avtagande 

till svagt negativ i ytterområdena. Arbetsmarknadsområdet 

har en åldersstruktur som liknar genomsnittet 

för riket. Andelen pensionsavgångar de kommande tio 

åren beräknas vara av ungefär samma omfattning som 

i riket som helhet (ca 20 procent), och avsevärt mindre 

andel än för länets övriga arbetsmarknadsområden. 

Andelen äldre ökar, men inte i samma omfattning som 

i övriga delar av länet. 

20

Arbetsmarknad 

Prognoser och framskrivningar indikerar att området 

sannolikt kommer att klara sig utan större problem när 

det gäller arbetskraftsförsörjning fram till 2030. 

Arbetsmarknadsområdet har en hög genomsnittlig utbildningsnivå 

och en stark tillväxt såväl när det gäller 

befolkning som jobb i centralorten. Inom centralorten 

finns också en godtillgång till arbetstillfällen, såväl 

inom orten som inom rimliga pendlingsavstånd. Detta 

är faktorer som driver fram en regionförstoring, som 

på sikt bedöms stärka områdets regionala konkurrenskraft. 

Under de senaste 20 åren kan en viss regionförstoring 

påvisas. 

Pendling 

Den största pendlingen för Örebros del sker inom 

Örebro stad. Utöver detta sker också en betydande 

pendling i stråken mot de närmaste kommunhuvudorterna 

(Kumla, Hallsberg, Fjugesta, Nora, Lindesberg 

och Odensbacken). Men det finns också betydande 

ökningar i pendlingen mot Karlskoga och Stockholm. 

Karlskogas arbetsmarknadsområde 

Befolkning 

Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Karlskoga 

samt tätorterna Degerfors och Kyrksten. Kring 

Degerfors finns dessutom ett sekundärt arbetsmarknadsområde 

som innefattar orterna Svartå och Åtorp. 

Området har de senaste 30 åren haft en kraftigt minskande 

befolkning. Prognoser antyder att denna trend 

kommer att fortsätta. Därtill är en stadigt ökande 

andel äldre av befolkningen att vänta. 

Arbetsmarknad 

Inom tio år förväntas cirka 25 procent av den nuvarande 

arbetskraften ha gått i pension. Det är en nivå 

som vida överstiger riksgenomsnittet. På kort sikt kan 

det komma att uppstå brist på arbetskraft inom den 

högspecialiserade industrin samtidigt som arbetslösheten 

för de med enklare industriutbildning kan bli hög. 

På längre sikt kan det komma bli stor arbetskraftsbrist 

inom vård och omsorg. Arbetskraftsbristen kan också 

komma att bromsa tillväxten inom den högspecialiserade 

industrin. Inflyttning kan inte förväntas lösa 

denna bristsituation på kort sikt. 

Pendling 

Arbetsmarknadsområdet kommer i hög grad att vara 

beroende av inpendling för att klara den framtida 

arbetskraftsförsörjningen. De största pendlingsströmmarna 

sker i relationerna Degerfors-Karlskoga, 

Kristinehamn-Karlskoga, Karlstad-Karlskoga samt 

Karlskoga-Örebro. Trots närheten till Örebro är pendlingen 

mellan orterna tämligen begränsad i relation till 

arbetsmarknadernas storlek. Att integrera Karlskoga i 

Örebros arbetsmarknadsområde är en stor utmaning. 

En sådan regionförstoring skulle sannolikt förutsätta 

en snabbare tågförbindelse mellan orterna. Dock finns 

det en ökande pendling från Kristinehamn till Karlskoga. 

En rimlig utveckling är en framtida regionförstoring 

där även Kristinehamn skulle vara integreras i 

Karlskogas arbetsmarknadsområde. 

Askersunds arbetsmarknadsområde 

Befolkning 

Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Askersund 

samt tätorterna Olshammar, Sänna, Hammar, 

Zinkgruvan samt Åmmeberg med kringliggande landsbygd. 

Arbetsmarknadsområdet har haft en minskande 

befolkning under en lång rad av år. Arbetsmarknadsområdet 

har en hög andel äldre, och har betydande 

pensionsavgångar framför sig. 

Arbetsmarknad 

Närmare 25 procent av den nuvarande arbetskraften 

kommer att ha gått i pension inom tio år, vilket är en 

betydligt högre andel är för riket som helhet. Den åldrande 

befolkningen och en minskning av såväl andelen 

som antalet människor i arbetsför ålder innebär att det 

på sikt att det kan komma att uppstå brist på arbetskraft, 

i synnerhet inom vård och omsorg, och då i 

första hand de yrken som kräver specialistkompetens. 

Sannolik kan inte en framtida inrikes omflyttning lösa 

bristsituationen på arbetsmarknaden. 

Pendling 

Arbetsmarknadsområdet kommer att vara beroende av 

inpendling från andra arbetsmarknadsområden för den 

framtida arbetskraftsförsörjningen. Pendlingen från 

centralorten Askersund till i första hand Örebro och 

Hallsberg ökar. En regionförstoring till år 2030 där 

Askersund blir en del av Örebros arbetsmarknadsområde 

är inte orimlig. Det förutsätter en fortsatt utveckling 

av busstrafiken i stråket mot Örebro. Däremot 

förefaller det mindre rimligt att övriga tätorter i Askersund 

arbetsmarknadsområde skulle emotse samma 

utveckling. Mycket tyder på att Askersund kommer att 

vara den viktigaste centralorten för dessa orter även å 

längre sikt. 

21

Laxå arbetsmarknadsområde 

Befolkning 

Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Laxå 

och tätorterna Finnerödja, Röfors och Hasselfors med 

kringliggande landsbygd. Befolkningsutvecklingen 

har varit kraftigt negativ sedan i början av 1970-talet. 

Befolkningsminskningen beror både på att utflyttningen 

överstiger inflyttningen samt att dödstalen överstiger 

antalet födslar. Andelen äldre av befolkningen är 

avsevärt högre än rikssnittet. 

Arbetsmarknad 

Under de kommande tio åren beräknas drygt 24 procent 

av den nuvarande arbetskraften ha gått i pension. 

Denna utveckling innebär sannolikt att arbetsmarknadsområdet 

kan komma att få brist på arbetskraft 

inom i första hand vård- och omsorgssektorn, i synnerhet 

för de jobb som kräver specialistkompetens. 

Mycket lite tyder på att den negativa befolkningsutvecklingen 

kommer att brytas. Framtida bristsituationer 

på arbetsmarknaden kommer sannolikt inte att 

lösas genom en ökad inflyttning till arbetsmarknadsområdet. 

Pendling 

Redan idag är industrin i Laxå i hög grad beroende av 

arbetskraft från i första hand Örebro. Näringslivet i 

Laxå kommer också i framtiden att vara beroende av 

goda pendlingsmöjligheter från Örebro. Arbetsmarknadsområdet 

har idag en starkt mansdominerad arbetsmarknad. 

Arbeten med kompetenskrav där kvinnor 

är välrepresenterade finns i högre grad utanför Laxås 

arbetsmarknadsområde. Goda möjligheter att pendla 

ut från Laxå kan därför ha stor påverkan på familjers 

benägenhet att bosätta sig i Laxå. Arbetsmarknadens 

storlek är idag mycket begränsad. På medellång sikt 

är det dock inte orimligt att centralorten Laxå blir 

integrerad i Örebros arbetsmarknadsområde. Det 

skulle stärka situationen på arbetsmarknaden för såväl 

arbetsgivare som arbetstagare. Detta förutsätter dock 

fortsatt goda regionaltågsförbindelser i stråket Örebro 

- Laxå. 

Hällefors arbetsmarknadsområde 

Befolkning 

Arbetsmarknadsområdet består av centralorten Hällefors 

samt tätorten Grythyttan och kringliggande landsbygd. 

Befolkningsutvecklingen har varit negativ sedan 

i mitten av 1970-talet. Tillgängliga prognoser visar att 

denna utveckling sannolikt kommer att fortsätta. Man 

kan dock urskönja ett försiktigt trendbrott för Grythyttan, 

vilket rimligen har sin förklaring i inflyttning av 

studenter som studerar vid Campus Grythyttan. 

Hällefors arbetsmarknadsområde har också en mycket 

hög andel äldre av befolkningen, och mycket tyder på 

att andelen ytterligare kommer att öka. 

Arbetsmarknad 

Närmare 25 procent av den nuvarande arbetskraften 

kommer att gå i pension under den kommande tioårsperioden. 

Denna utveckling innebär sannolikt att 

arbetsmarknadsområdet kan komma att få brist på 

arbetskraft inom i första hand vård- och omsorgssektorn, 

i synnerhet för de jobb som kräver specialistkompetens. 

Mycket lite tyder på att den negativa 

befolkningsutvecklingen kommer att brytas. Framtida 

bristsituationer på arbetsmarknaden kommer sannolikt 

inte att lösas genom en ökad inflyttning till arbetsmarknadsområdet. 

Arbetsmarknadsområdet bedöms också ha ett sårbart 

näringsliv: en stor andel av arbetskraften arbetar på 

samma arbetsställe. 

Pendling 

Arbetsmarknadsområdet kommer i hög grad vara 

beroende av goda pendlingsmöjligheter, dels för att på 

lång sikt klara arbetskraftsförsörjningen, dels för att 

möjliggöra kvarboende i området. De viktigaste stråken 

för arbetspendling sker i stråken Hällefors-Örebro 

samt Hällefors-Filipstad. Det finns också ett lokalt 

viktigt stråk mellan Hällefors och Grythyttan. Det 

förekommer också en inte obetydande studiependling 

från Örebro till Grythyttan. 

Arbetsmarknadens storlek är idag mycket begränsad. 

Pendlingen utanför arbetsmarknadsområdet är begränsad, 

och på medellång sikt är det sannolikt inte rimligt 

att Hällefors integreras i en större arbetsmarknad. Men 

arbetsmarknadsområdet kommer att vara beroende av 

både en större inpendling och möjligheter för invånarna 

att ta ett jobb utanför det egna arbetsmarknadsområdet. 

Den största potentialen finns sannolikt i att 

etablera snabbare kollektivtrafikförbindelser i stråket 

mot Örebro. 

22

4 Principer för den regionala 

kollektivtrafiken 

En attraktiv, tillgänglig och långsiktigt hållbar kollektivtrafik 

inom länet och till målpunkter i andra län är 

en förutsättning för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet. 

Det regionala kollektivtrafiken är en viktig utgångspunkt 

för många enskilda människors livsval avseende 

ort för bosättning och arbete, liksom för hur kommuner, 

landsting och näringslivet planerar sin verksamhet. 

Osäkerhet om trafikens funktion kan hämma den 

utveckling i regionen som annars skulle komma till 

stånd. 

De principer och framtida behov av regional kollektivtrafik 

som beskrivs i det följande utgår från de ambitioner 

som uttrycks i Utvecklingsstrategin för Örebroregionen 

samt den stråkbeskrivning som presenteras 

i Regional översiktlig planering. De stråk som har de 

största pendlingsrelationerna prioriteras högst idag. I 

de flesta fall innebär det att kollektivtrafikförbindelser 

mellan Örebro stad och övriga kommunhuvudorter 

prioriteras. Kollektivtrafikens målpunkter är i första 

hand arbetsplatser, skolor, bostäder och sjukhus/vårdinrättningar. 

Därefter kommer målpunkter för handel, 

fritidsaktiviteter, rekreation och kultur. 

Principer för den regionala 

kollektivtrafiken 

Tåg / Expressbuss 

Regionbuss 

Närtrafik 

Kommunhuvudort 

Övrig tätort 

24

Sammanhängande system 

Den regionala kollektivtrafiken bör som helhet fungera 

som ett sammanhållet system i vilket de oundvikliga 

gränserna mellan aktörer och trafikslag ter sig 

så smidiga och naturliga som möjligt. I detta system 

utgör spårbunden kollektivtrafik den naturliga stommen. 

Trafikutbudet i den regionala kollektivtrafiken, 

med buss eller tåg, behöver därför fungera som ett 

system snarare än som enskilda linjer och avgångar, 

ett system som av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer 

uppfattas som förutsägbart och bestående 

över tid. 

Den regionala kollektivtrafiken behöver vara tillgänglig 

för alla resenärer oavsett funktionsnedsättning. 

Tåg och expressbuss utgör stommen i trafiken 

Den regionala stomtrafiken uppgift ska vara att fungera 

som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan 

större orter. Utbudet behöver utformas enligt veder 

tagna principer för stomtrafik; fasta linjesträckningar, 

enhetligt uppehållsmönster och enkla, styva tidtabeller 

där infrastrukturen så medger. Trafiken ska bedrivas 

med moderna, tillgängliga och för regional kollektivtrafik 

ändamålsenliga fordon. Trafiken kör med tåg 

där så är möjligt, och med expressbuss där möjlighet 

till tågtrafik saknas. 

Utbudet i den storregionala stomtrafiken ska vara av 

den omfattningen att den möjliggör resande för större 

grupper. En gemensam standard bör eftersträvas med 

timmestrafik hela trafikdygnet (ca 06-23) vardagar, 

förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid och varannantimmestrafik 

på helger. I vissa relationer är det 

nödvändigt att bedriva tätare trafik medan det också 

finns och framöver kommer att finnas relationer där 

timmestrafik inte kan motiveras avseende kostnaderna 

och resandeunderlag. Inom länet är det rimligt att 

varannan tur trafikeras med expressbuss eller tåg och 

varannan med regionbuss. 

Storregional tågtrafik 

Örebro län och våra grannlän har ett gemensamt 

intresse av att tillsammans utveckla och långsiktigt 

garantera en regional tågtrafik av tillräcklig omfattningutifrån 

de regionala behoven. Den gemensamma 

utvecklingen bör ske genom etablerandet av ett gemen 

samt storregionalt stomnät som utgår från nuvarande 

regionala tågtrafiken inom Mälardalen och Bergslagen. 

En naturlig utgångspunkt för utveckling av trafiken 

mot Stockholm är år 2017 när Citybanan under 

Stockholm och andra stora infrastrukturinvesteringar 

väntas vara färdigställda, vilket möjliggör en utökning 

av trafiken även i rusningstid. 

Kravet på stabilitet över tiden och löpande kapacitetsutbyggnad 

gör att den storregionala stomtrafiken behöver 

regleras i olika former av avtal om trafikutbud, 

fordonsförsörjning och tillgång till spårkapacitet. 

Storregional stomtrafik på spår bedöms heller inte ha 

möjlighet att vara kommersiellt lönsam i en omfattning 

som motsvarar regionens behov. Utvecklingen av 

det regionala stomnätet kräver därför att överenskommelser 

görs mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna 

om trafikens omfattning och finansiering. 

Inför framtida avtal om trafik kommer det att även 

krävas beslut om trafikplikt. 

Behov av regional snabbtågstrafik 

Vid sidan om den storregionala stomtrafiken har regionen 

behov av en snabbare trafik som med kortare 

restider kan driva på regionförstoringen och binda 

samman de stora städerna Örebro, Västerås, Eskilstuna, 

Stockholm och Karlstad. 

Utbyggnaden av regional snabbtågstrafik kräver att 

spårkapacitet och resandeunderlag ger utrymme för 

ettsådant trafiksystem, utan att förutsättningarna för 

den regionala stomtrafiken försämras. 

Samhällets åtagande för den regionala snabbtågstrafiken 

bör i första hand avse att säkerställa en fortsatt 

utbyggnad av infrastruktur samt delta i samarbeten 

eller sluta avtal om trafikplanering, information och 

prissystem. 

Regionbussar kompletterar tåg och expressbuss 

Ett utbyggt stomnät med regionaltåg och expressbussar 

skapar förutsättningar för ett kollektivt resande för 

majoriteten av befolkningen mellan de största målpunkterna 

och i de viktigaste pendlingsrelationerna. 

Men då tågen och expressbussarna prioriterar restid 

och turtäthet innebär det att trafiken passerar de människor 

och målpunkter som finns i mindre orter och på 

landsbygden. Tågen och expressbussarna kompletteras 

därför med regionbussar. Regionbussarna trafikerar i 

huvudsak samma stråk som regionaltågen och expressbussarna, 

men gör fler stopp. Prioritet för denna trafik 

ligger snarare på geografisk täckning än restid. 

En standard som bör eftersträvas är timmestrafik hela 

trafikdygnet (ca 06-23) vardagar, förstärkt till halvtimmestrafik 

i rusningstid och varannantimmestrafik 

på helger. I vissa relationer är det nödvändigt att be - 

25

driva tätare trafik medan det också finns och framöver 

kommer att finnas relationer där timmestrafik inte kan 

motiveras avseende kostnaderna och resandeunderlag. 

I de fall där turen går inom stomnätet är det rimligt att 

varannan tur trafikeras med expressbuss eller tåg och 

varannan med regionbuss. 

Närtrafik 

Även om en betydande majoritet av länets befolkning 

bor i de större tätorterna, finns det förstås också 

boende på landsbygden. Denna bebyggelse är generellt 

mer spridd och därmed svårare att försörja med 

en snabb och effektiv kollektivtrafik. Vid sidan om de 

mer trafikerade stråken finns det därför ett behov av 

en kollektivtrafik som är anpassad efter en mer spridd 

befolkning och ett mindre resandeunderlag. Denna trafik 

kan vara linje- och tidtabellslagd, men kan också 

vara linjelagd eller yttäckande anropsstyrd trafik. En 

utvecklad närtrafik skulle innebära att de som idag 

har sämst tillgänglighet till arbetsmarknad och service 

skulle få de största förbättringarna. 

Tätortstrafik 

I tätbebyggda områden ökar kraven på kortare gångavstånd 

mellan bebyggelse och kollektivtrafik. Utgångspunkten 

är att där det bor och arbetar flest ska även 

tillgången till kollektivtrafik vara störst och gångavstånden 

hållas korta. Detta ger största samhällsekonomiska 

effektivitet. I länet är det i första hand Örebro 

och Karlskoga som är i behov av tätortstrafik i någon 

större omfattning. 

I de nämnda tätorterna finns ett antal målpunkter 

som behöver vara tillgängliga för människor som har 

sitt boende utanför dessa tätorter. Det kan handla om 

större utbildningsinstitutioner, arbetsplatser eller sjukhus. 

Tätortstrafiken är därför i högsta grad en regional 

angelägenhet, och ställer höga krav på smidiga byten 

med korta väntetider. En basturtäthet om 30 minuter är 

en utgångs-punkt för tätortstrafiken. I vissa relationer 

är det nödvändigt att bedriva tätare trafik medan det 

också finns och framöver kommer att finnas relationer 

där halvtimmestrafik inte kan motiveras avseende 

kostnaderna och resandeunderlag. 

I stora delar av tätortstrafiken är yttäckningen viktigast, 

att bussen går där invånarna bor och att den trafikerar 

stora målpunkter. I vissa stråk, där det är stora 

resandeströmmar, finns det skäl att ha expressbussar 

med gen linjesträckning och bussprioritering. 

Länsöverskridande kollektivtrafik 

Ett syfte med den nya lagen är att möjligheterna att 

resa kollektivt även över länsgräns ska förbättras och 

att befintliga länsgränser inte ska utgöra ett hinder. 

I Regional översiktlig planering för Örebroregionen 

finns det uttalat att de viktigaste målpunkterna utanför 

länet när det gäller arbets- och studiependling sker 

längs stråken mot Karlstad, Västerås, Eskilstuna, Ludvika 

och Stockholm. Detta baseras på att det i dagsläget 

sker flest pendlingsresor i dessa relationer. 

På kartan på sidan 27 finns det dessutom stråk som 

inte är prioriterade ur pendlingssynpunkt för Örebro 

läns del. Det gäller stråken mot Mariestad, Töreboda 

och Skövde samt Vingåker och Katrineholm. Dessa 

stråk har emellertid pekats ut som prioriterade av 

Västra Götaland respektive Sörmland. Det kan också 

finnas behov av trafik mot Mjölby, för att skapa ett 

samman hängande trafiksystem mot Östergötland och 

möjliggöra resor med tåg till Linköping/Norrköping. 

Stråken finns beskrivna på kartan för att möjliggöra 

framtida sammanhängande regionaltågssystem som 

tillgodoser flera läns intressen. 

Princip för prissystem 

Prissättningen av kollektivtrafikresorna i Örebro län 

följer några huvudprinciper: 

1. Avståndsrelaterade priser i landsbygdstrafik – priset 

stiger med resans längd 

2. I huvudsak enhetspris i tätortstrafik 

3. Mängdrabatt för frekventa resor – rabattkort och 

periodkort 

4. Kategorirabatt för barn och skolungdomar 

Under 2012-2013 skall hela prissystemet utredas. 

Målsättningen är att förbättra systemets funktion så 

att det kan bidra till att attrahera fler resenärer samtidigt 

som tillförsel av intäkter inte äventyras. Systemet 

skall också vara konsekvent och ge lika förutsättningar 

i hela länet. 

26

Mot 

Ludvika 

Ställdalen 

Högfors 

KOPPARBERG 

Stomjärnväg 

Expressbusslinje 

Orter som trafikeras med: 

Regionbusstrafik 

Närtrafik/skolskjuts 

HÄLLEFORS 

Hjulsjö 

Ramsberg 

Grythyttan 

Nyhyttan 

Storå 

Stråssa 

Gusselby 

Hägernäs 

Morskoga 

Mot Fagersta 

Loka brunn 

LINDESBERG 

Ås 

Hammarby 

Vedevåg 

Rockhammar 

Kedjeåsen 

Gyttorp 

NORA 

Finnåker 

Karlsdal 

Frövi 

Mot 

Kristinehamn 

Äspedalen 

Dalkarlsberg 

Klockhammar 

Ånnaboda 

KARLSKOGA 

N.Kil 

Garphyttan 

Lekhyttan 

Vintrosa Latorp 

DEGERFORS 

Lanna 

FJUGESTA 

Mullhyttan 

Ölmbrotorp 

Hovsta 

Ödeby 

Glanshammar 

ÖREBRO 

Ekeby/Almby 

Norra Bro 

Marieberg 

Norrbyås 

Mosås 

Fellingsbro 

Stora Mellösa 

Odensbacken 

Hjälmaren 

Mot 

Arboga, 

Västerås, 

Eskilstuna 

och 

Stockholm 

Åtorp 

Svartå 

Hasselfors 

Brändåsen 

KUMLA 

Sköllersta 

Hampetorp 

Läppe 

Östansjö 

Pålsboda 

Kilsmo 

LAXÅ 

Vretstorp 

Åsbro 

HALLSBERG 

Brevens 

Bruk 

Mot 

Katrineholm 

Finnerödja 

Röfors 

Mot 

Mariestad, 

Töreboda 

och Skövde 

ASKERSUND 

Åmmeberg Mariedamm 

Zinkgruvan 

Hammar 

Hjortkvarn 

Olshammar 

Vättern 

Mot 

Mjölby, 

Linköping/Norrköping 

Figur: 

Inriktning för det framtida behovet 

av trafikering 

27

5 Mål 

Övergripande mål 

Kollektivtrafiken ska bidra till att målen i Utvecklingsstrategin 

för Örebroregionen nås. I utvecklingsstrategin 

finns ett antal målområden utpekade, som tillsammans 

ska bidra till förverkligandet av visionen. Ett av dessa 

målområden är ”Aktiv regionförstoring”, vilket kan 

betraktas som en del i det övergripande mål för trafikförsörjningsprogrammet. 

Det finns också ambitiösa 

klimat- och miljömål i länet. 

För att bidra till att målen i utvecklingsstrategin nås behöver 

kollektivtrafiken fokusera på flera olika områden: 

Kollektivtrafiken ska sörja för goda transporter mellan 

bostäder, jobb och samhällsservice. Kollektivtrafiken 

ska vara tillgänglig för alla resenärer, vara långsiktigt 

hållbar och vara ett attraktivt sätt att resa. 

I Regional översiktlig planering för Örebroregionen 

finns en rad rekommendationer för hur den rumsliga 

planeringen kan bidra till att målen i utvecklingsstrategin 

nås. Regional översiktlig planering har i stor 

utsträckning varit styrande för utformningen av målen i 

trafikförsörjningsprogrammet. 

Målen förutsätter att kollektivtrafikmyndigheten, kommuner, 

trafikverket och andra berörda aktörer samordnar 

ett strategiarbete där nödvändiga åtgärder identifieras. 

Aktiv regionförstoring och ett hållbart trafiksystem 

Tillgänglighet till 

arbetsmarknad och 

samhällsservice 

Tillgänglighet för 

personer med funktionsnedsättning 

Långsiktigt hållbar 

resa 

Attraktiv resa 

28

Målområde Tillgänglighet till arbetsmarknad och samhällsservice 

En nyckelfaktor för att bidra till regionförstoring är en 

kollektivtrafik som skapar god tillgänglighet till arbetsmarknad 

och samhällsservice. 

Snabba kollektivtrafikförbindelser och ett välanpassat 

trafikutbud innebär att människor kan nå fler arbetstillfällen 

inom samma restid. På samma gång skapar det ett 

större utbud av arbetskraft för närings- och arbetslivet. 

Delmål 

• Alla kommunhuvudorter i länet ska integreras med 

Örebro arbetsmarknadsområde. 

• Arbetsmarknaderna i och gränsande till Örebro län 

ska knytas samman till en gemensam arbetsmarknadsregion. 

• Tågens och bussens punktlighet ska öka. 

• Restidskvoten mellan: 

○○ 

Tåg och bil ska vara högst 0,8 

○○ 

Expressbuss och bil ska vara högst 1,2 

○○ 

Regionbuss och bil ska vara högst 1,3 

○○ 

Närtrafik och bil ska vara högst 1,5 

○○ 

Tätortstrafik och bil ska vara högst 1,5 

• År 2020 ska andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken 

ha fördubblats jämfört med 2006. 

• Biljettsystemet ska vara anpassat för resor över 

länsgräns 

• Trafikutbudet är långsiktigt 

Strategi för att nå målen 

• Tillsammans med Mälab, TiB, Trafikverket och 

tågoperatörer fortsätta driva frågan om tågens punktlighet 

och kvalitet. 

• Minska restidskvoten genom att arbeta för bättre 

kapacitet och ökad turtäthet för persontåg och buss, 

samt verka för förbättrad framkomlighet i viktiga 

kollektivtrafikstråk. 

• Utveckla länets stomtrafik. 

• Förbättra resenärsinformationen. Driva på förbättring 

och utveckling av trafikinformation och tekniska 

system, exempelvis realtidsinformation. 

• Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. 

Hitta lösningar för en trafik som passar olika 

resbehov och varierande resfrekvens med syfte att 

utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv 

kollektivtrafik. 

• Höja stombusshållplatsernas standard. 

• Utveckla samarbetet avseende trafik och taxor över 

länsgränserna. 

• Arbeta för att resenärer ska uppleva kollektivtrafiken 

som ett prisvärt alternativ till bilen. 

• Minska tidsåtgång vid på- och avstigning. 

29

Målområde: Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning 

Målområdet tar avstamp i individens resmöjlighet 

oavsett förmåga. För att möjliggöra en god tillgänglighet 

för alla, behöver kollektivtrafiken och den anslutande 

infrastrukturen anpassas efter alla resenärers 

förutsättningar. Elementärt i detta sammanhang är 

att hela resan beaktas: anslutning, hållplats, resecentrum, 

påstigning, resan, avstigning. 

Delmål 

• Den byggda miljön på resecentrum, bytespunkter 

och hållplatser ska anpassas till grupper med 

funktionsnedsättning. 

• Fordonen ska anpassas till grupper med funktionsnedsättning. 

• Informationssystem ska anpassas till grupper med 

funktionsnedsättning. 


• I samverkan med kommuner, Trafikverket, intresseorganisationer 

och kollektivtrafikbranschen ska 

myndigheten verka för att den byggda miljön, 

linjetrafik och informationssystem anpassas till 

funktionsnedsatta och håller den standard som 

lagen kräver. 

• Krav på fordonens standard och anpassning till 

funktionsnedsatta ska ställas vid upphandling.. 

30

Målområde: Långsiktigt hållbar resa 

Detta målområde tar avstamp i de miljöeffekter som 

uppstår av resandet. Målet ska ses mot bakgrund att kollektivtrafiken 

är att betrakta som ett transportmedel med 

förhållandevis små negativa miljöeffekter jämfört med 

bilen. Målen inriktas därför inte bara på kollektivtrafikens 

miljöpåverkan, utan även på de miljöeffekter som 

uppstår av samtliga persontransporter. 

Delmål 

• År 2020 ska andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken 

ha fördubblats jämfört med 2006. 

• År 2020 ska klimatpåverkan från länets kollektivtrafik 

ha minskat med 20 procent jämfört med 

2010. 

• År 2020 ska länets kollektivtrafik drivas till 100 

procent av förnybara drivmedel. 


• I samverkan med kollektivtrafikbranschen verka 

för ett minskat beroende av fossila bränslen. 

• I samverkan med kommuner och Trafikverket 

verka för att den byggda miljön och nya utbyggnadsområden 

anpassas så att bränsleförbrukningen 

minskar vid trafikering. 

• I samverkan med kommuner, fastighetsägare och 

Trafikverket verka för tillgänglighet med kollektivtrafik 

framför bil vid planering av handelsområden. 

• I samband med upphandling ställa krav på ökad 

andel förnybara bränslen, vilket även innebär 

ökad energieffektivisering. I samband med 

upphandling även verka för att minska bullerstörningar 

från kollektivtrafiken genom bullerkrav på 

fordon. 

Kväveoxider: 

För kollektivtrafiken i länet är utsläppen av kväveoxider redan mycket lågt 

med 3,2 g/kWh år 2011. 

Partiklar: 

Partikelutsläppen för Länstrafiken Örebros trafik låg på 0,02 g/kWh år 2011, 

vilket är den rekommenderade basnivån. Vi ska verka för att införa branschens 

”utökade krav”. Även ny lagstiftning som förväntas komma år 2013 

kommer att bidra till att partikelutsläppen minskas ytterligare. 

Koldioxid: 

Nettoutsläppen av koldioxid, som är en klimatpåverkande gas, minskar 

genom minskad användning av fossila bränslen. 35 procent av Länstrafikens 

körda fordonskilometer utfördes med förnybart bränsle. 

31

Målområde Attraktiv resa 

Detta målområde utgår från hur resenären upplever 

resan. Målen omfattar hela resan, det vill hur attraktiviteten 

och funktionaliteten upplevs från det att resan 

planeras till resans slutliga målpunkt. 

Delmål 

• Det ska vara enkelt att finna information om 

resmöjligheter. 

• Det ska vara enkelt att förstå prismodellen, boka 

och betala resan. 

• Alla ska uppleva kollektivtrafiken som ett attraktivare 

alternativ än bilen och som trygg, pålitlig 

och säker. 

• Den fysiska utformningen av hållplatser och 

gångvägar till hållplatsen ska vara tillfredsställande 

ur trafiksäkerhetssynpunkt och trygghetsaspekter. 

Särskilt barnens specifika förutsättningar 

ska beaktas. 


• I samverkan med kommunerna och andra aktörer 

arbeta för nollvisionen, som innebär att ingen ska 

dödas i trafiken. 

• Myndigheten ska ställa krav på fordonens säkerhetsutrustning 

och trafikutövarnas bemötande 

och kompetens. 

• I samverkan med Trafikverket, kommuner, Polisen, 

lokala BRÅ med flera verka för att vägen till 

och från hållplatser och resecentra förbättras ur 

ett trygghetsperspektiv. 

• I samverkan med Trafikverket och kommunerna 

verka för att både vuxnas och barns specifika förutsättningar 

och behov beaktas vid planering av 

den fysiska utformningen av hållplatser, resecentrum, 

gångtunnlar och gångvägar. 

• I samverkan med branschen verka för att information 

om resmöjligheter och priser blir mer 

tillgängliga. 

• Myndigheten ska verka för att bättre anpassa 

prismodeller och sortimentet av färdbevis. 

• I samverkan med branschen verka för att skapa 

enkla, tydliga och gemensamma betalnings- och 

bokningssystem. 

• I samverkan med branschen verka för hög komfort 

i fordonen. 

• Arbeta för att bussarna ska gå på fasta minuttal, 

styv tidtabell. 

32

6 Genomförande och ekonomi 

Arbetsfördelning 

Planering och genomförande av den allmänna och 

linjelagda kollektivtrafiken handläggs av kollektivtrafikmyndigheten. 

För finansiering av kollektivtrafikmyndighetens uppdrag 

har det gjorts en skatteväxling mellan kommunerna 

i länet och Landstinget i Örebro län. Respektive 

kommun står för sina kostnader av tillköp. 

Samverkan 

I nuläget finns ingen modell för hur en konkurrensneutral 

fördelning av kapacitet till resecentrum och 

hållplatslägen ska ske. Som tidigare angetts i programmet 

behöver detta utredas mer ingående i särskild 

ordning. Här ligger emellertid en del av ansvaret hos 

de kommersiella aktörerna som vill verka på marknaden 

att ta kontakt med ansvarig väghållare eller 

markägare för att förbereda för ny trafik. Särskilt viktigt 

är dialog och samverkan där det kan tänkas uppstå 

kapacitetsbrist i infrastrukturen. 

Andra områden för dialog och samverkan kan vara 

periodkortsgiltighet och biljettmaskinsystem samt 

olika tekniska system för exempelvis bussprioritering 

vid trafikljus och realtid. Att ingå i dessa system är 

förknippat med kostnader och kräver även viss framförhållning. 

Framtida samverkansformer ska utvecklas mellan kollektivtrafikmyndigheter, 

planupprättare för investering 

i transportinfrastruktur, väghållare och kommersiella 

aktörer. Graden av samverkan kommer troligen att variera 

från fall till fall och baseras på de övergripande 

målen och delmål som framgår i trafikförsörjningsprogrammet. 

Miljöpåverkan 

Trafikförsörjningsprogrammet har vid genomförande 

av målen positiv miljöpåverkan. Detta sker framförallt 

på miljösidan när människor åker kollektivt och allt 

fler väljer det kollektiva resandet. 

Marknadstillträde 

Transportstyrelsen anger i sin författningssamling 

TSFS 2012:2 de regler som gäller för anmälan om 

trafikstart för kommersiell trafik. 

Anmälningsskyldighet när kollektivtrafik påbörjas 

4 § En anmälan från ett kollektivtrafikföretag om att 

det har för avsikt att på kommersiell grund bedriva 

kollektivtrafik ska vara den regionala kollektivtrafikmyndigheten 

tillhanda senast 21 dagar innan kollektivtrafiken 

påbörjas. Av anmälan ska framgå på vilken 

eller vilka linjer företaget avser att bedriva kollektivtrafik 

samt när kollektivtrafiken påbörjas. 

Anmälningsskyldighet när kollektivtrafik upphör 

5 § En anmälan från ett kollektivtrafikföretag om att 

det har för avsikt att upphöra att bedriva kollektivtrafik 

på kommersiell grund ska vara den regionala kollektivtrafikmyndighet 

som berörs tillhanda senast 21 

dagar innan kollektivtrafiken upphör. Av anmälan ska 

framgå vilken eller vilka linjer anmälan avser och när 

kollektivtrafiken ska upphöra. 

Information om trafikutbud 

Organ till vilket information om trafikutbud ska lämnas 

6 § Information om trafikutbud enligt 4 kap. 2 § lagen 

(2010:1065) om kollektivtrafik ska lämnas till Samtrafiken 

i Sverige AB. 

När information om trafikutbud ska lämnas 

7 § Information om trafikutbud ska, om det inte finns 

särskilda skäl för det, lämnas senast 21 dagar innan 

trafiken påbörjas, ändras eller upphör. 

När förändringar av betydelse sker i trafikutbudet 

senare än vad som sägs i första stycket på grund av 

omständigheter som kollektivtrafikföretaget inte kunnat 

förutse ska information om det ändrade trafikutbudet 

lämnas snarast. 

Trafikplikt 

Myndigheten fattar beslut om trafikplikt i särskild 

ordning. I samband med detta anges utbudet i form 

av linjer och geografiskt område. Det är av betydelse 

att den trafikering som då pekas ut också fullt ut är 

finansierad. 

33

7 Uppföljning 

Revidering av programmet 

Trafikförsörjningsprogrammet kommer att revideras 

en gång per mandatperiod, men följas upp en gång per 

år. Under verksamhetsåret kommer också delmålen 

och strategierna för att nå målen särskilt följas upp. 

Uppföljningen kommer även att användas för att se 

över den upphandlad trafiken. 

Syftet 

Syftet är att följa om kollektivtrafiken utvecklas i 

riktning mot uppsatta övergripande mål och delmål i 

trafikförsörjningsprogrammet, samt att strategierna 

för att nå målen är rimliga. Målen i trafikförsörjningsprogrammet 

avser all kollektivtrafik, både tilldelad, 

upphandlad och kommersiell trafik. Därmed ska även 

uppföljningen omfatta dessa delar. 

Tidplan för uppföljning 

Uppföljningen dokumenteras i en uppföljningsrapport 

som skickas ut på remiss till kommunerna tillsammans 

med förslag till inriktning för kommande års verksamhetsförändringar. 

Kommunerna ges då möjlighet att 

lämna formella yttranden. Remissperioden kommer 

att utarbetas framöver. Avstämning med andra aktörer 

kommer också göras, särskilt med regionala kollektivtrafikmyndigheter 

i grannlänen. 

Principer för uppföljning kommer att utarbetas under 

2012 och beskrivas i separat dokument. I samband 

med att kollektivtrafikmyndigheten redovisar sitt 

årliga ekonomiska resultat redovisas också måluppfyllelse 

för trafiken. För att få en heltäckande bild är 

det nödvändigt att även kommersiella aktörer tar fram 

underlag till den årliga uppföljningen. 

Nationella uppföljningar kan tänkas ske, vilka förhoppningsvis 

kan ge värdefull information om kollektivtrafikens 

utveckling och eventuella jämförelser med 

andra län. 

Till var och ett av de fyra målen finns ett antal delmål 

och strategier definierade, se kap 5. Strategierna 

beskriver vilken typ av åtgärder som är relevant för att 

nå målen. 

34

Ärende 19 

Ansökan omkörningsförbud på E18 genom Karlskoga tättbebyggt område



Handläggare: 


Förbud mot omkörning med tung lastbil på E18 


Längs E18 inom Karlskoga kommuns tättbebyggda område genomförs 

ett försök med sänkt hastighet för närvarande. Hastighetsgränsen har 

sänkts från 70 km/h till 60 Km/h och försöket löper fram till och med 

31 oktober 2012. Beslut om att sänka hastigheten på försök längs E 18 

har fattats av myndighetsnämnden. 

Hastighetssänkningen har dock inte inneburit en lättnad av den bullerproblematik 

samt trafiksäkerhetsrisk som uppstår när tunga fordon kör 

om så frekvent som sker längs E 18 genom Karlskoga. Många kommuninvånare 

upplever problem med trafiksäkerhet och buller längs sträckan 

och känner stor frustration över rådande situation. Karlskoga kommun 

har tidigare hos dåvarande Vägverket ansökt om omkörningsförbud för 

tung trafik men utan framgång 

Därför föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att en ansökan lämnas in 

till länsstyrelsen i Örebro län avseende förbud mot omkörning med tung 

lastbil längs E18 inom Karlskogas tättbebyggda område. Det är länsstyrelsen 

som fattar beslut om bland annat omkörningsförbud längs E18 

och väghållaren, som i detta fall är Trafikverket, fungerar som samrådande 

instans. 



Tidigare begäran hos Vägverket om omkörningsförbud för tung trafik på 

E18. 


Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ansöka hos länsstyrelsen i Örebro 

län om förbud mot omkörning med tung lastbil längs E18 inom tättbebyggt 

område i Karlskoga. 


Trafikingenjör


2 (2) 


Kommunfullmäktige

Ärende 20 

Uppföljning av avtal - Regional kollektivtrafikmyndighet



Handläggare: 



Uppföljning av avtal med regional kollektivtrafikmyndighet 

i Örebro län 


Karlskoga kommun har tillsammans med övriga elva kommuner i Örebro 

län tecknat avtal med den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Detta 

avtal började gälla 2012-01-01 i samband med att den nya lagen om 

kollektivtrafik (SFS 2010:1065) trädde i kraft. 

Samhällsbyggnadsnämnden har enligt gällande reglemente ansvaret för 

trafikförsörjning och kollektivtrafiksamordning och då landstinget har 

planerat att genomföra ett uppföljningsmöte i augusti 2012 vore det 

lämpligt att nämnden var representerade på detta möte. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att samhällsbyggnadsnämnden 

utser en ledamot som deltar i den planerade utvärdering av det 

avtal som ingåtts. 




Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att utse Sven-Olov Axelsson (S) till 

nämndens företrädare vid den planerade uppföljningen i augusti 2012 av 

avtalet gällande regional kollektrafikmyndighet i Örebro län. 

Vidare beslutar samhällsbyggnadsnämnden att Liselotte Eriksson (S) 

skall vara ersättare till Sven-Olov Axelsson (S) om denne får förhinder 

att delta i uppföljningsmötet. 




Kommunstyrelsen 


Ärende 21 

Vattenskyddsområde och föreskrift avseende Gälleråsen och Timsälven



Handläggare: 

Susanne Jarl 


Förslag till vattenskyddsområde och -föreskrifter 

gällande Gälleråsen och Timsälven 


Huvudmannen för dricksvattenförsörjningen i kommunen har till uppgift 

att skydda tillgång och kvalitet på dricksvatten för nuvarande och 

framtida generationer. Genom att upprätta skyddsområde med tillhörande 

föreskrifter erhålls ett bättre skydd för dricksvattnet. I dagsläget finns 

skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattnet i Gälleråsen 

fastställda 1997 emedan ytvattnet i Timsälven helt saknar skyddsområde. 

Genom att revidera nuvarande föreskrifter samt fastställa skydd för 

ytvattentäkten i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd förstärks 

skyddet för dricksvattenförsörjningen i Karlskoga kommun. 

En ansökan om reviderat skyddsområde för Gälleråsen och nytt 

skyddsområde för Timsälven med tillhörande skyddsföreskrifter skickas 

till länsstyrelserna i Örebro och Värmland som tar det slutgiltiga beslutet 

om fastställande. 

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 13 mars 2012 att återremittera 

ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen för ytterligare översyn av 

ärendet. Nämnden utsåg även en arbetsgrupp bestående av Hans Muth 

(M) och Tobias Isaksson (V) som tillsammans med förvaltningen skulle 

bereda föreskrifterna till kommande nämnd. Arbetsgruppen har 

sedermera diskuterat föreskrifterna och gjort vissa justeringar i § 6 

Upplag av timmer där det i förslag till föreskrift medges avyttring av 

timmer, flis eller spån i motsvarande omfattning som hushållsändamål. 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att föreslå fullmäktige att 

tillstyrka förslaget till vattenskyddsområde för Gälleråsen, inklusive 

tillhörande skyddsföreskrifter, samt förslaget till vattenskyddsområde för 

Timsälven, inklusive tillhörande skyddsföreskrifter och skicka ansökan 

om fastställande till länsstyrelserna i Örebro och Värnlands län. 

g:\stab\förvaltningschef\sbn\utskick 2012-06-01\ärenden sbn 1 juni 2012\ärende 21\tjänsteskrivelse vattenskyddsområde timsälven och gälleråsen.doc 






2 (4) 



Bilagor: 

1. Vattenskyddsområde Gälleråsen; Förslag till skyddsföreskrifter 

daterade 2012-05-23 samt karta daterad 2011-09-26. 

2. Vattenskyddsområde Timsälven; Förslag till skyddsföreskrifter 

daterad 2012-05-23 samt karta daterad 2011-09-26. 

Samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 13 mars 2012, § 29 


Kommunfullmäktiges protokoll den 15 november 2011 § 238 

Kommunstyrelsens protokoll den 31 oktober 2011 § 224 

Samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 10 oktober 2011 § 106 

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 september 2011 

med reviderade kartmaterial för Gälleråsens och Timsälvens 

vattenskyddsområde. 

Samhällsbyggnadsnämnden beslut den 15 juni 2011 SBN § 82 

Mer information finns under www.karlskoga.se under ”Miljö” och länk 

till höger ”Vattenskyddsområde Timsälven och Gälleråsen” 

Bakgrund 

Dricksvatten är vårt mest betydelsefulla livsmedel. För att skydda 

dricksvattnet och skapa förutsättningar för ett dricksvatten av hög kvalitet 

även i framtiden krävs att yt- och grundvattentäkter skyddas. 

Det är huvudmannen för dricksvattenförsörjningen som har ansvaret för 

att tillgång och kvalitet på vattnet tryggas långsiktigt. Genom att inrätta 

vattenskyddsområde och tillhörande föreskrifter ges dricksvattenförekomsten 

ett specifikt skydd. 

Efter det att huvudmannen har upprättat ett förslag om vattenskyddsområde 

och tillhörande föreskrifter är det länsstyrelsen som beslutar om 

fastställande av vattenskyddsområde (7 kapitlet 21 och 22 §§ 

miljöbalken). För Karlskogas del fastställs vattenskyddsområdet för 

Gälleråsen av länsstyrelsen i Örebro medan vattenskyddsområde för 

Timsälven fastställs av länsstyrelserna i både Örebro och Värmland 

eftersom vattenskyddsområdet berör kommuner i båda länen (Karlskoga i 

Örebro län och Storfors kommun i Värmlands län). 

Arbetet med att revidera vattenskyddsområdet för grundvattentäkten vid 

Gälleråsen samt upprätta nytt skyddsområde för ytvattentäkten i 

Timsälven har pågått sedan 2007. Arbetet leds av en projektgrupp med 

representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskoga Energi 

och Miljö och konsult från SWECO Environment. Som stöd i arbetet har 

Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) och Naturvårdsverkets 

handbok (2010:5) om vattenskyddsområde använts. Flertal samråd och 

tillfällen att lämna synpunkter har funnits under processens gång och


3 (4) 

berörda privatpersoner, företagare, intresseorganisationer, andra 

myndigheter med flera har delgetts förslag till vattenskyddsområde och 

föreskrifters utformning allteftersom arbetet fortskridit. 


Vattenskyddsföreskrifter är en förstärkning till miljöbalken och 

tillhörande förordningar och syftet är att skydda tillgång och kvalitet på 

dricksvatten för nuvarande och kommande generationer. Innehåll och 

utformning av förslag till föreskrifter för Timsälvens och Gälleråsens 

vattenskyddsområde följer Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 

2003:16) och Naturvårdsverkets handbok (2010:5) om vattenskyddsområde. 

Förslaget har tagits fram i samarbete med en kvalificerad konsult 

och har samråtts med länsstyrelsen som är den beslutande myndigheten i 

frågan. 

Föreskrifterna reglerar vilka ytterligare skyddsåtgärder utöver de som 

miljöbalken ställer som behövs för att skydda dricksvatten samt för vilka 

situationer där det krävs ansökan eller anmälan av verksamhet. I varje 

fall av ansökan sker enskild prövning av tillsynsmyndigheten, om det 

föreligger risk för dricksvattnet kan krav på försiktighetåtgärder ställas. 

De krav som ställs ska vara rimliga i förhållande till risk. 

Det har uppmärksammats att begränsningar gällande avverkning och 

upplag timmer, flis, spån och liknande var inkonsekventa och att det 

kunde tolkas som att det ställdes andra krav på upplag av timmer jämfört 

med flis och spån. Detta har justerats i förslaget till föreskrifter. 

I föreskriften undantas privatpersoners upplag av timmer, flis, spån och 

liknande för normalt husbehov från förbud och tillståndsplikt. 

Undantaget utökas till att även omfatta privatpersoners avyttring av 

timmer, flis och spån i motsvarande omfattning. 


1. Samhällsbyggnadsnämnden förslår fullmäktige att tillstyrka 

förslaget till vattenskyddsområde för Gälleråsen (karta daterad 

2011-09-26) inklusive tillhörande skyddsföreskrifter (daterad 

2012-05-23) och därefter ansöka om fastställande hos 

länsstyrelsen i Örebro län. 

2. Samhällsbyggnadsnämnden förslår fullmäktige att tillstyrka 

förslaget till vattenskyddsområde för Timsälven (karta daterad 

2011-09-26) inklusive tillhörande skyddsföreskrifter (daterad 

2012-05-23) och därefter ansöka om fastställande hos 

länsstyrelserna i Örebro och Värmlands län.


4 (4) 

Susanne Jarl 

Miljöchef 


Kommunfullmäktige 

Samhällsbyggnadsförvaltningen/Miljökontoret 

Länsstyrelsen

2012-05-232012- 05- 18 

Bilaga 1 

Sida 1(9) 

VATTENSKYDDSOMRÅDE 

TIMSÄLVEN 

2012-051-182505-23 

Förslag till skyddsföreskrifter 

Allmänna upplysningar i anslutning till 

skyddsföreskrifterna 

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 

I miljöbalkens 2 kap. finns allmänna hänsynsregler som bl.a. innebär att 

alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en 

åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta 

de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller 

motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet 

för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller 

grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för 

vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidtaga 

sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången 

skyldiga att vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av 

verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan 

fordras för att förebygga eller förhindra skadan. 

Tillsynsmyndighet 

Länsstyrelsen i Örebro/Värmlands län fastställer vattenskyddsområdet 

och skyddsföreskrifterna. Enligt miljötillsynsförordningen 2011:13 

förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken är därmed 

länsstyrelsen tillsynsmyndighet. Efter framställning av 

kommunfullmäktige får dock länsstyrelsen överlåta tillsynsansvaret åt 

den kommunala nämnd som handlägger miljöfrågor. 

Spridning av kemiska bekämpningsmedel 

I Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska 

bekämpningsmedel, SNFS 1997:2, finns föreskrifter om användningen 

av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Kommentarer och


Bilaga 1 

Sida 2(9) 

anvisningar till hur föreskrifterna ska tillämpas finns i Naturvårdsverkets 

allmänna råd 97:3 spridning av kemiska bekämpningsmedel och 

Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2000:7, för tillståndsprövning 

enligt 14 §. 

Hantering av brandfarliga vätskor 

I Naturvårdsverkets föreskrifter, NFS 2003:24, om skydd mot mark- och 

vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor, ställs särskilda 

krav inom vattenskyddsområde. Det innebär bl.a. att ytor, på vilka 

brandfarliga vätskor hanteras, skall utformas på ett sådant sätt att spill 

och läckage kan insamlas och omhändertas. Vidare skall 

informationsskylt om ”vattenskyddsområde” vara uppsatt vid påfyllningsrör 

för tank inom vattenskyddsområde. Cistern eller lösa behållare för en 

sammanlagd lagrad volym som är större än 250 liter skall ha sekundärt 

skydd. Detta gäller dock inte cistern som är belägen i pannrum eller 

motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt. 

Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte, enligt NFS 2003:24, 

befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar 

installerade på en plats som vid tidpunkten för installationen inte 

utgjorde vattenskyddsområde. 

Ersättning 

Bestämmelser om ersättning för intrång i pågående markanvändning 

m.m. finns i 31 kap, miljöbalken. En fastighetsägare eller innehavare av 

särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrifterna 

avsevärt försvårar pågående markanvändning. Detsamma gäller om 

mark tas i anspråk. Talan om ersättning eller krav på inlösen skall 

väckas hos miljödomstol inom ett år från det att det beslut på vilket 

anspråket grundas har vunnit laga kraft. 

Skyddsföreskrifterna och övrig lagstiftning 

Skyddsföreskrifterna meddelas med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken och 

har utformats med skyddsbehovet för Timsälven i egenskap av 

råvattentäkt för Karlskogas dricksvattenförsörjning i fokus. Föreskrifterna 

är i många avseenden en tillämpning och uttolkning av miljöbalkens 

intentioner som de uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 

kap. MB). I vissa fall kan dock föreskrifterna leda till ett större krav på 

försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna hänsynsregler. 

Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts 

efter beslutsdatum för dessa föreskrifter och som utökar skyldigheterna 

inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade 

föreskrifter. 

I föreskrifterna anges även under rubriken Generella bestämmelser 

hänvisningar till samt referat av viss annan lagstiftning m.m. som gäller 

inom skyddsområdet.


FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER 

Bilaga 1 

Sida 3(9) 

Nedan angivna föreskrifter skall gälla inom det vattenskyddsområde som 

anges på bifogade karta. Vattenskyddsområdet är indelat i 

vattentäktszon samt primär, sekundär respektive tertiär skyddszon. 

§1 Definitioner 

Med hantering avses i dessa föreskrifter en verksamhet eller åtgärd som 

utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, 

användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, 

överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. 

Kemiskt bekämpningsmedel definieras i 14 kap. miljöbalken. 

Miljöfarlig verksamhet och avloppsvatten definieras i 9 kap. miljöbalken. 

Farligt gods och transport av sådant gods definieras i lag (2006:263) om 

transport av farligt gods. 

Med befintlig verksamhet avses den verksamhet som bedrivs när dessa 

föreskrifter träder i kraft. 

Med vattendrag avses älv, flod, å, bäck, öppet dike och liknande. 

Avstånd från vattendrag mäts från släntkrön. 

Med sällskapsdjur avses i dessa föreskrifter djur som används för 

sällskap och som i allmänhet huvudsakligen vistas inomhus. 

§2 Vattentäktszon 

All annan verksamhet än den som erfordras för att bedriva 

vattentäktsverksamhet är förbjuden. Vattentäktszonen får endast 

disponeras av vattentäktsinnehavaren. 

§3 Petroleumprodukter 

Generella bestämmelser: För hantering av petroleumprodukter skall 

iakttagas vad som gäller enligt miljöbalken samt Naturvårdsverkets 

föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av 

brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) samt därtill hörande allmänna råd. 

Primär skyddszon: 

Hantering av petroleumprodukter för uppvärmning av befintliga bostadsoch 

jordbruksfastigheter får inte förekomma utan tillstånd. 

Nyetablering av lagringsplatser för petroleumprodukter är förbjuden. 

Lagring av petroleumprodukter på befintlig lagringsplats får inte 

förekomma utan tillstånd.


Bilaga 1 

Sida 4(9) 

All övrig hantering av petroleumprodukter i större mängd än 50 liter är 

förbjuden. Undantaget från förbud är hantering av petroleumprodukter 

för hushållsändamål, tankning av fordon samt drivmedel och andra 

petroleumprodukter i fordon (inkl. båt och arbetsmaskiner) nödvändiga 

för fordonets drift. Undantaget gäller inte för fordon som inte längre är i 

bruk (skrotfordon). 

Sekundär skyddszon: 

Hantering av petroleumprodukter i större mängd än 250 liter får inte 

förekomma utan tillstånd. Undantaget från krav på tillstånd är hantering 

av petroleumprodukter för uppvärmning av befintliga bostadsoch 

jordbruksfastigheter, för hushållsändamål, tankning av fordon samt 

drivmedel och andra petroleumprodukter i fordon (inkl. båt och 

arbetsmaskiner) nödvändiga för fordonets drift. Undantaget gäller inte 

för fordon som inte längre är i bruk (skrotfordon). 

§4 Bekämpningsmedel och växtnäringsämnen 

Generella bestämmelser: Kemiska bekämpningsmedel får inte 

yrkesmässigt användas inom skyddsområdet utan tillstånd av den eller 

de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och 

hälsoskyddsområdet (SNFS 1997:2). 


Hantering av kemiska bekämpningsmedel inom 6 m från vattendrag och 

sjö samt inom 2 m från täckdikningsbrunnar är förbjuden. Inom övriga 

delar av primär skyddszon är annan hantering än spridning av 

bekämpningsmedel förbjuden. För spridning inom dessa delar av primär 

skyddszon krävs tillstånd. Undantaget från förbud och krav på tillstånd är 

privatpersons hantering för normalt husbehov inomhus. 

Jord- eller vattenslagning av med kemiska bekämpningsmedel 

behandlade plantor är förbjuden. 

För lagring av växtnäringsämnen krävs tillstånd. Undantaget från krav på 

tillstånd är lagring av konstgödsel. 

Spridning av stallgödsel och slam inom 6 m från vattendrag och sjö, 

samt inom 2 m från täckdikningsbrunnar, är förbjuden. 


Hantering av kemiska bekämpningsmedel får inte förekomma utan 

tillstånd. Undantaget från krav på tillstånd är privatpersons hantering för 

normalt husbehov. 

Vattenslagning av med kemiska bekämpningsmedel behandlade plantor 

är förbjuden.


Bilaga 1 

Sida 5(9) 

§5 Djurhållning 


Hållning (inkl. bete) av pälsdjur eller fjäderfä, som inte är sällskapsdjur, 

samt av hov- och klövbärande djur, får inte förekomma utan tillstånd vid 

hållning av fler än två djurenheter. 

§6 Avverkning och upplag av timmer 


Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande får inte förekomma utan 

tillstånd. Undantaget från tillståndsplikt är privatpersoners upplag för 

normalt husbehov, inkl. upplag av biobränsle för uppvärmning av den 

egna fastigheten eller privatpersoners avyttring i motsvarande mängd. 


Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande, utan tät 

täckning, får inte förekomma utan tillstånd. Undantaget från tillståndsplikt 

är privatpersoners upplag för normalt husbehov, inkl. upplag av 

biobränsle för uppvärmning av den egna fastigheten eller 

privatpersoners avyttring i motsvarande mängd. 

Med permanent menas längre än en avverkningssäsong samt 

återkommande på samma plats. 

§7 Avloppsvatten samt hantering av avfall 


För inrättande av avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten 

från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar 

krävs tillstånd. 

För ändring, som är anmälningspliktig enligt 14 § förordning om 

miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), av avloppsanordning 


Anläggningar för avloppsvatten, som ej är försedda med larm för 

bräddning där larmet är vidarekopplat till bemannad larmcentral, är 

förbjudna. Undantaget från krav på larmanordning är enskilda 

anläggningar dimensionerade för färre än 10 pe och dagvattenanläggningar. 

Utsläpp av dagvatten från nya och ombyggda hårdgjorda ytor där risk för 

vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, 

får inte ske till ytvatten utan föregående rening.


För tillfälliga och permanenta upplag av massor eller avfall som kan 

innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten krävs tillstånd. 

Bilaga 1 

Sida 6(9) 








Utsläpp av dagvatten från nya och ombyggda hårdgjorda ytor där risk för 

vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, 

får inte ske till ytvatten utan föregående rening. 

För tillfälliga och permanenta upplag av massor eller avfall som kan 

innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten krävs tillstånd. 

§8 Väghållning 


Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudna. 


Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt får inte förekomma utan tillstånd. 

§9 Täktverksamhet, andra schaktningsarbeten och 

muddring 


Materialtäkt (grus-, ler-, bergtäkt eller liknande) som inte fordrar tillstånd 

enligt miljöbalken, t.ex. husbehovstäkt, får inte förekomma utan tillstånd. 

Schaktningsarbeten, pålning, spontning och underjordsarbete får inte 

utföras utan tillstånd. 

Med schaktningsarbeten menas här sänkning av markytan på ett 

område för större anläggningsarbeten än grundläggning av en enskild 

villa. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete och mindre 

vägunderhåll omfattas ej av tillståndsplikt. 

Muddring och rensning, i sjöar och vattendrag som anges på fastighetskartan, 

får inte utföras utan anmälan.


Bilaga 1 

Sida 7(9) 

Utfyllnad i mark med massor av okänd miljöstatus eller av massor som 

är förorenande är förbjuden. 


Muddring och rensning, i sjöar och vattendrag som anges på fastighetskartan, 

får inte utföras utan anmälan. 



§10 Energianläggningar 


Anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur ytvatten får 

inte förekomma utan tillstånd. 

§11 Transport och uppställning av farligt gods 

Primär och sekundär skyddszon: 

Transport av farligt gods genom vattenskyddsområdet får inte ske utan 

tillstånd på andra vägar än de som särskilt anvisats för transport av 

farligt gods. 

Uppställning av tankbil med farligt gods, på annan plats än av 

kommunen anvisad, får inte ske utan tillstånd. Med uppställning avses 

uppställning/parkering med en varaktighet av mer än två timmar. 

§12 Fordonstvätt 

Primär och sekundär skyddszon 

Fordonstvätt (inkl. båttvätt) med avfettningsmedel eller därmed jämförlig 

produkt, på andra platser än i för ändamålet avsedd anläggning med 

olje- eller bensinavskiljare, är förbjuden. 

§13 Miljöfarlig verksamhet 


För nyetablering av miljöfarlig verksamhet som kan innebära risk för 

förorening av yt- eller grundvatten och som är anmälningspliktig enligt 9 

kap. miljöbalken krävs tillstånd. 


förorening av yt- eller grundvatten och som inte är anmälnings- eller 

tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken krävs anmälan.


§14 Allmänna bestämmelser 

Bilaga 1 

Sida 8(9) 

a. Ikraftträdande 

Skyddsföreskrifterna gäller från den tidpunkt vattenskyddsområdet 

inrättas. Enligt 7 kap 22 § miljöbalken skall skyddsföreskrifterna gälla 

från denna tidpunkt även om de överklagas. 

Följande gäller för verksamheter som har påbörjats innan föreskrifterna 

har trätt i kraft och som omfattas av förbud enligt dessa föreskrifter och 

som inte är förbjudna enligt äldre föreskrifter. Trots att förbudet införs får 

verksamheterna fortsätta intill dagen två år efter länsstyrelsens beslut. 

Därefter får verksamheter som omfattas av förbud inte bedrivas. 


har trätt i kraft och som antingen omfattas av tillstånds- eller 

anmälningsplikt enligt dessa föreskrifter men inte omfattas av tillstånd 

eller har anmälts enligt äldre föreskrifter. Trots att tillstånds- eller 

anmälningsplikten införs får verksamheterna fortsätta intill dagen ett år 

efter länsstyrelsens beslut. Därefter får verksamhet som omfattas av 

tillstånds- eller anmälningsplikt bedrivas endast om den som bedriver 

verksamheten senast den dagen har lämnat in en ansökan om tillstånd 

respektive gjort en anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. 

b. Tillstånd och anmälan 

Ansökan om tillstånd samt anmälan enligt föreskrifterna skall göras till 

den kommunala nämnden för miljöfrågor. Därvid kan den kommunala 

nämnden för miljöfrågor föreskriva villkor för verksamheten. En 

förutsättning för tillstånd är att verksamhetsutövaren kan visa att 

verksamheten kan utföras utan risk för skada för yt- eller grundvattenförekomsten. 

Innan beslut meddelas ska den kommunala nämnden för 

miljöfrågor höra vattentäktens huvudman. Anmälan skall göras minst tre 

veckor innan anmälningspliktig verksamhet påbörjas. 

Tillstånd och anmälan enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte för 

verksamheter som har tillståndsprövats eller skall tillståndsprövas enligt 

9 kap. (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) eller 12 kap. miljöbalken 

(jordbruk och annan verksamhet) eller enligt förordning utfärdad med 

stöd av dessa kapitel i miljöbalken. 

c. Dispensmöjligheter 

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen i Örebro/Värmlands län 

meddela dispens från föreskrifterna. Innan ett dispensbeslut meddelas 

ska länsstyrelsen höra vattentäktens huvudman samt den kommunala 

nämnden för miljöfrågor. En dispens kan förenas med villkor.


Bilaga 1 

Sida 9(9) 

d. Vattentäktsverksamhet 

Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter 

som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande 

e. Skyltning 

Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom 

området skall sättas upp skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. 

Huvudmannen ansvarar för att vattenskyddsområdet utmärks med 

skyltar. 

För uppsättande av skyltar för utmärkning av vattenskyddsområde, inom 

ett avstånd av 50 meter från vägområdet, krävs enligt 46 § väglagen 

länsstyrelsens tillstånd. 

Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen (se § 2) 

hanteras, skall skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets 

existens. Skyltarna tillhandahålls av huvudmannen. 

f. Överträdelse och påföljd 

Överträdelse av skyddsföreskrifter kan medföra straffansvar enligt 29 

kap 2 och 2 a §§ miljöbalken (1998:808).

Sekundär skyddszon omfattar hårdgjorda 

ytor (industri- och bostadsomr) och åkermark 

i anslutning till vattendrag och sjö. 

I övrigt sträcker sig sekundär skyddszon 

50 m från primär skyddszon, vattendrag eller 

sjö. 

# 

# 

Primär skyddszon sträcker sig 

50 m från vattendrag och sjö. 

# 

# 

Karlby 

Grottsj ön 

Grottmossen 

Karlberg 

Skola 

Karlberg 

Gottebol 

Surpussen 

Odlingen 

Ekeby 

Skola 

Skranthöjdstorget 

Botorp 

Häsängen 

Botorpsmossen 

Karlskoga 

Skoa 

Stråningstorp 

0 200 400 600 800 meter 

Skola 

Fisksjöområdet 

Aggeru 

Bilaga 3. 

Förslag till vattenskyddsområde för 

råvattentäkten Timsälven 

1 0 1 2 3 kilometer 

FÖRKLARING 

Primär skyddszon 

Sekundär skyddszon 

Tertiär skyddszon 

Konstr: Sweco Environment 

Projnr: 1553336 

Datum: 2011-09-26


Bilaga 1 

Sida 1(9) 

VATTENSKYDDSOMRÅDE 

GÄLLERÅSEN 

2012-051-182505-23 

Förslag till skyddsföreskrifter 

Allmänna upplysningar i anslutning till 

skyddsföreskrifterna 

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 

I miljöbalkens 2 kap. finns allmänna hänsynsregler som bl.a. innebär att 

alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en 

åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta 

de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller 

motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet 

för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller 

grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för 

vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidtaga 

sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången 

skyldiga att vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av 

verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan 

fordras för att förebygga eller förhindra skadan. 

Tillsynsmyndighet 

Länsstyrelsen i Örebro län fastställer vattenskyddsområdet och 

skyddsföreskrifterna. Enligt miljötillsynsförordningen 2011:13 

förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken är därmed 

länsstyrelsen tillsynsmyndighet. Efter framställning av 

kommunfullmäktige får dock länsstyrelsen överlåta tillsynsansvaret åt 

den kommunala nämnd som handlägger miljöfrågor. 

Spridning av kemiska bekämpningsmedel 

I Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska 

bekämpningsmedel, SNFS 1997:2, finns föreskrifter om användningen 

av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Kommentarer och 

anvisningar till hur föreskrifterna ska tillämpas finns i Naturvårdsverkets


allmänna råd 97:3 spridning av kemiska bekämpningsmedel och 

Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2000:7, för tillståndsprövning 

enligt 14 §. 

Bilaga 1 

Sida 2(9) 

Hantering av brandfarliga vätskor 

I Naturvårdsverkets föreskrifter, NFS 2003:24, om skydd mot mark- och 

vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor, ställs särskilda 

krav inom vattenskyddsområde. Det innebär bl.a. att ytor, på vilka 

brandfarliga vätskor hanteras, skall utformas på ett sådant sätt att spill 

och läckage kan insamlas och omhändertas. Vidare skall 

informationsskylt om ”vattenskyddsområde” vara uppsatt vid påfyllningsrör 

för tank inom vattenskyddsområde. Cistern eller lösa behållare för en 

sammanlagd lagrad volym som är större än 250 liter skall ha sekundärt 

skydd. Detta gäller dock inte cistern som är belägen i pannrum eller 

motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt. 

Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte, enligt NFS 2003:24, 

befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar 

installerade på en plats som vid tidpunkten för installationen inte 

utgjorde vattenskyddsområde. 

Ersättning 

Bestämmelser om ersättning för intrång i pågående markanvändning 

m.m. finns i 31 kap, miljöbalken. En fastighetsägare eller innehavare av 

särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrifterna 

avsevärt försvårar pågående markanvändning. Detsamma gäller om 

mark tas i anspråk. Talan om ersättning eller krav på inlösen skall 

väckas hos miljödomstol inom ett år från det att det beslut på vilket 

anspråket grundas har vunnit laga kraft. 

Skyddsföreskrifterna och övrig lagstiftning 

Skyddsföreskrifterna meddelas med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken och 

har utformats med skyddsbehovet för Gälleråsen vattentäkt i fokus. 

Föreskrifterna är i många avseenden en tillämpning och uttolkning av 

miljöbalkens intentioner som de uttrycks i miljöbalkens allmänna 

hänsynsregler (2 kap. MB). I vissa fall kan dock föreskrifterna leda till ett 

större krav på försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna 

hänsynsregler. 

Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts 

efter beslutsdatum för dessa föreskrifter och som utökar skyldigheterna 

inom här aktuellt skyddsområde, gäller utöver här meddelade 

föreskrifter. 

I föreskrifterna anges även under rubriken Generella bestämmelser 

hänvisningar till samt referat av viss annan lagstiftning m.m. som gäller 

inom skyddsområdet.


FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER 

Bilaga 1 

Sida 3(9) 

Nedan angivna föreskrifter skall gälla inom det vattenskyddsområde som 

anges på bifogade karta. Vattenskyddsområdet är indelat i 

vattentäktszon samt primär och sekundär skyddszon. 

§1 Definitioner 

Med hantering avses i dessa föreskrifter en verksamhet eller åtgärd som 

utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, 

användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, 

överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. 

Kemiskt bekämpningsmedel definieras i 14 kap. miljöbalken. 

Miljöfarlig verksamhet och avloppsvatten definieras i 9 kap. miljöbalken. 

Farligt gods och transport av sådant gods definieras i lag (2006:263) om 

transport av farligt gods. 

Med befintlig verksamhet avses den verksamhet som bedrivs när dessa 

föreskrifter träder i kraft. 

Med sällskapsdjur avses i dessa föreskrifter djur som används för 

sällskap och som i allmänhet huvudsakligen vistas inomhus. 

§2 Vattentäktszon 

All annan verksamhet än den som erfordras för att bedriva 

vattentäktsverksamhet är förbjuden. Vattentäktszonen får endast 

disponeras av vattentäktsinnehavaren. 

§3 Petroleumprodukter 

Generella bestämmelser: För hantering av petroleumprodukter skall 

iakttagas vad som gäller enligt miljöbalken samt Naturvårdsverkets 

föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av 

brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) samt därtill hörande allmänna råd. 


Hantering av petroleumprodukter för uppvärmning av befintliga bostadsoch 

jordbruksfastigheter får inte förekomma utan tillstånd. 

Nyetablering av lagringsplatser för petroleumprodukter är förbjuden. 

Lagring av petroleumprodukter på befintlig lagringsplats får inte 

förekomma utan tillstånd. 

All övrig hantering av petroleumprodukter i större mängd än 50 liter är 

förbjuden. Undantaget från förbud är hantering för hushållsändamål,


Bilaga 1 

Sida 4(9) 

tankning av fordon samt drivmedel och andra petroleumprodukter i 

fordon (inkl. arbetsmaskiner) nödvändiga för fordonets drift. Undantaget 

gäller inte för fordon som inte längre är i bruk (skrotfordon). 


Hantering av petroleumprodukter i större mängd än 250 liter får inte 

förekomma utan tillstånd. Undantaget från krav på tillstånd är hantering 

av petroleumprodukter för uppvärmning av befintliga bostadsoch 

jordbruksfastigheter, för hushållsändamål, tankning av fordon samt 

drivmedel och andra petroleumprodukter i fordon (inkl. arbetsmaskiner) 

nödvändiga för fordonets drift. Undantaget gäller inte för fordon som inte 

längre är i bruk (skrotfordon). 

§4 Bekämpningsmedel och växtnäringsämnen 

Generella bestämmelser: Kemiska bekämpningsmedel får inte 

yrkesmässigt användas inom skyddsområdet utan tillstånd av den eller 

de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och 

hälsoskyddsområdet (SNFS 1997:2). 


Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantaget från 

förbud är privatpersons hantering inomhus. 

Jord- eller vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade 

plantor är förbjuden. 

Etablering av lagringsplatser för växtnäringsämnen är förbjuden. 

Hantering av växtnäringsämnen får inte förekomma utan tillstånd. 


Hantering av kemiska bekämpningsmedel får inte förekomma utan 

tillstånd. Undantaget från krav på tillstånd är privatpersons hantering 

inomhus. 

Lagring av växtnäringsämnen får inte förekomma utan tillstånd. 

Spridning av stallgödsel och slam får inte förekomma utan tillstånd. 

§5 Djurhållning 


Hållning (inkl. bete) av pälsdjur eller fjäderfä, som inte är sällskapsdjur, 

samt av hov- och klövbärande djur, får inte förekomma utan tillstånd.


Bilaga 1 

Sida 5(9) 

§6 Avverkning och upplag av timmer 


Avverkning, annan än med handhållna redskap, får inte förekomma utan 

anmälan. 

Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudna, 

med undantag för bark- och timmerupplag med tät täckning. 

Permanenta bark- och timmerupplag med tät täckning samt tillfälliga 

upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande får inte förekomma utan 

tillstånd. Med tillfällig menas högst en avverkningssäsong. Undantaget 

från förbud och tillståndsplikt är privatpersoners upplag för normalt 

husbehov eller privatpersoners avyttring i motsvarande mängd. 


Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande får inte 

förekomma utan tillstånd. Undantaget från tillståndsplikt är 

privatpersoners upplag för normalt husbehov eller privatpersoners 

avyttring i motsvarande mängd.. Med permanent menas längre en 

avverkningssäsong. 

§7 Avloppsvatten samt hantering av avfall 


Inrättande av avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten 

från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar är förbjudet. 




Tillfälliga och permanenta upplag av avfall, massor med okänd 

miljöstatus eller massor som är förorenande är förbjudna. 








För tillfälliga eller permanenta upplag av avfall, massor med okänd 

miljöstatus eller massor som är förorenande krävs tillstånd.


Bilaga 1 

Sida 6(9) 

§8 Väghållning 


Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudna. 

Spridning av salt för dammbindning får inte förekomma utan anmälan. 


Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt får inte förekomma utan tillstånd. 

§9 Täktverksamhet och andra schaktningsarbeten 


Materialtäkt (grus-, eller bergtäkt eller liknande) som inte fordrar tillstånd 


Övriga materialtäkter är förbjudna. 

Schaktningsarbeten, muddring, pålning, spontning och underjordsarbete 

får inte utföras utan tillstånd. 




Materialtäkt (grus-, eller bergtäkt eller liknande) som inte fordrar tillstånd 


Schaktningsarbeten, pålning, spontning och underjordsarbete får inte 

utföras utan anmälan. 



§10 Energianläggningar och uttag av grundvatten 


Inrättande av anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla 

ur mark och grundvatten är förbjudet. 

Inrättande av anläggningar för uttag av grundvatten är förbjudet. 

För befintliga anläggningar för uttag av grundvatten krävs anmälan.


Bilaga 1 

Sida 7(9) 


Anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark och 

grundvatten får inte inrättas utan tillstånd. 

Anläggningar för uttag av grundvatten får inte inrättas utan tillstånd. 

För befintliga anläggningar för uttag av grundvatten krävs anmälan. 

§11 Transport och uppställning av farligt gods 




farligt gods. 

Uppställning av fordon med farligt gods, på annan plats än av 






farligt gods. 

Uppställning av tankbil med farligt gods, på annan plats än av 



§12 Fordonstvätt 

Primär och sekundär skyddszon 

Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed jämförlig produkt, på 

andra platser än i för ändamålet avsedd anläggning med olje- eller 

bensinavskiljare, är förbjuden. 

§13 Miljöfarlig verksamhet 


Nyetablering av miljöfarlig verksamhet som kan innebära risk för 

förorening av yt- eller grundvatten är förbjuden.


Bilaga 1 

Sida 8(9) 



förorening av yt- eller grundvatten och som är anmälningspliktig enligt 9 

kap. miljöbalken krävs tillstånd. 


förorening av yt- eller grundvatten och som inte är anmälnings- eller 

tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken krävs anmälan. 

§14 Allmänna bestämmelser 

a. Ikraftträdande 

Skyddsföreskrifterna gäller från den tidpunkt vattenskyddsområdet 

inrättas. Enligt 7 kap 22 § miljöbalken skall skyddsföreskrifterna gälla 

från denna tidpunkt även om de överklagas. 


har trätt i kraft och som omfattas av förbud enligt dessa föreskrifter och 

som inte är förbjudna enligt äldre föreskrifter. Trots att förbudet införs får 

verksamheterna fortsätta intill dagen två år efter länsstyrelsens beslut. 

Därefter får verksamheter som omfattas av förbud inte bedrivas. 


har trätt i kraft och som antingen omfattas av tillstånds- eller 

anmälningsplikt enligt dessa föreskrifter men inte omfattas av tillstånd 

eller har anmälts enligt äldre föreskrifter. Trots att tillstånds- eller 

anmälningsplikten införs får verksamheterna fortsätta intill dagen ett år 

efter länsstyrelsens beslut. Därefter får verksamhet som omfattas av 

tillstånds- eller anmälningsplikt bedrivas endast om den som bedriver 

verksamheten senast den dagen har lämnat in en ansökan om tillstånd 

respektive gjort en anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor. 

b. Tillstånd och anmälan 

Ansökan om tillstånd samt anmälan enligt föreskrifterna skall göras till 

den kommunala nämnden för miljöfrågor. Därvid kan den kommunala 

nämnden för miljöfrågor föreskriva villkor för verksamheten. En 

förutsättning för tillstånd är att verksamhetsutövaren kan visa att 

verksamheten kan utföras utan risk för skada för yt- eller grundvattenförekomsten. 

Innan beslut meddelas ska den kommunala nämnden för 

miljöfrågor höra vattentäktens huvudman. Anmälan skall göras minst tre 

veckor innan anmälningspliktig verksamhet påbörjas. 

Tillstånd och anmälan enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte för 

verksamheter som har tillståndsprövats eller skall tillståndsprövas enligt 

9 kap. (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), 11 kap. 

(vattenverksamhet) eller 12 kap. miljöbalken (jordbruk och annan


Bilaga 1 

Sida 9(9) 

verksamhet) eller enligt förordning utfärdad med stöd av dessa kapitel i 

miljöbalken. 

c. Dispensmöjligheter 

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen i Örebro län meddela 

dispens från föreskrifterna. Innan ett dispensbeslut meddelas ska 

länsstyrelsen höra vattentäktens huvudman samt den kommunala 

nämnden för miljöfrågor. En dispens kan förenas med villkor. 

d. Vattentäktsverksamhet 

Föreskrifterna utgör inte hinder mot den hantering och de verksamheter 

som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande 

e. Skyltning 

Vid väggräns till skyddsområdet och invid vägar som passerar genom 

området skall sättas upp skyltar som utmärker vattenskyddsområdet. 

Huvudmannen ansvarar för att vattenskyddsområdet utmärks med 

skyltar. 

För uppsättande av skyltar för utmärkning av vattenskyddsområde, inom 

ett avstånd av 50 meter från vägområdet, krävs enligt 46 § väglagen 

länsstyrelsens tillstånd. 

Där petroleumprodukter eller andra för vattnet skadliga ämnen (se § 2) 

hanteras, skall skylt uppsättas som erinrar om vattenskyddsområdets 

existens. Skyltarna tillhandahålls av huvudmannen. 

f. Överträdelse och påföljd 

Överträdelse av skyddsföreskrifter kan medföra straffansvar enligt 29 

kap 2 och 2 a §§ miljöbalken (1998:808).

3:187 

3:18 8 

3:17 1 

3 :173 

3:18 9 

3:19 0 

3:191 

3:19 2 

3:19 3 

3:18 6 

3:19 4 

3:18 5 

3:19 5 

3:18 4 

3:18 3 

3:18 2 

3:18 1 

3 :180 

3:17 2 

3:17 9 

3:17 7 

3:17 6 

3:17 8 

3:17 5 

3:174 

3:166 

3:165 

3:20 2 

3:20 3 

3:164 

3:204 

3:163 

3:162 

3:158 

3:161 

3:15 9 

3:15 7 

3:160 

3:14 1 

3:14 7 

3:15 3 

3:152 

3:15 5 

3:15 1 

3:15 4 

3:15 0 

3:15 6 

3:14 9 

3:14 6 

3:14 8 

3 :145 

3:14 2 

3:14 4 

3:14 3 

2:1 1 

2:12 

S:1 

2:96 

41 

1 

7 2 2:96 

8 

3 

35 

9 

4 

5 

6 

88 

10 

87 

11 14 

89 

13 

86 

12 

90 85 

98 

91 

92 

15 

97 

93 84 

17 16 

72 

96 

83 

73 

94 

26 

18 

71 

95 

82 

74 

27 

19 

81 

28 

70 

75 

20 

100 29 

67 

7677 78 79 80 

21 

66 69 

30 

22 

23 

2:96 

36 

65 68 

31 

24 

LÖTGÄRDET 

32 

25 

64 

33 

59 

34 

35 

63 

42 

58 43 

36 

57 46 45 44 

48 47 

37 

62 

56 

39 38 

61 

41 

40 

6 0 55 52 51 50 49 

54 53 

S: 2 

1:130 

S: 7 

S:1 

14 13 

1 

12 

DRAKEN 

# 

DRAKEN 

DRAKEN 

20 

5 11 1:6 

15 

1:25 

2:15 AGGERUD 

1:49 2 1 

16 1 2:96 

6 

2 8 6 7 

1:58 

MONTÖREN 

Hästhagen 

21 4 1:39 

17 TUNNAN 

2 

5 DRAKEN 

1:59 

18 

4 6 

1:8 

Björkborn 

2:14 19 6 10 

1:5 

3 

24 2 

2 

MONTÖREN 

2 

23 1 

2 

1:9 

GASOLEN 5 

22 

1 

# 

2 

LÖTEN 

2:16 2:17 3 

1 

Karlskoga 

2:18 HELI- 

KOPTERN 

2 1 

1:39 

1:10 

LÖTEN- 

SKOLAN 

HAREN 

1 2 

2 2:3 

Projnr: 

4 

1:11 1553336 MONTÖREN 

2:8 

FAKTORIET 

1 

HERM ELINEN 

3 

2 4 5 6 7 

8 

1 

9 

3 

5 

4 

1 

2 

3 

LÄMMELN 

1 

2 3 5 

4 

6 

14 4 

1 

KILL- 

3 

7 

IN GE N 15 EKORREN 2 

13 

2 

3 4 2:3 2 

4 

1 

8 

1 12 3 

2 

3 

5 

LAMMET 5 14 

2 

11 

VESSLAN 

8 

KATTEN 1 

1 

4 2 

9 

3 

10 6 

13 

7 

HUNDEN 5 

14 

12 

1 

9 2 

1 

10 

6 

7 

12 13 

11 

6 

1 3 

5 

2 

8 

11 7 12 

BÄVERN 

10 4 

2 11 

5 

8 

4 

3 

1 

11 

9 6 

MORSK TRÄF F 

10 

1 LÖT E NSKOLAN 

3 

SKOGSÄNGNORRA 

8 

TJ UREN 

3 JÄRVEN 

8 

2 

7 4 

12 8 7 

10 

4 15 2 8 

1 

2 13 

9 

6 

9 

7 

5 

9 

1 

1 5 

5 14 3 SOBELN 

1 VILAN 

SKOGEN 

4 

6 

1 

13 

MALMHAGEN 

8 

KON 

1 

6 13 1 

8 

3 6 

1:27 

6 2 

7 

2 

1:56 

1:55 

S:1 

1 

S:1 

1 

shöjden 

6 

2:14 

2 

2:15 

ALKVETTERN 

Hammartorpet 

2:156 

Kedjan 

S:7 

S:4 

1:42 

S:8 1:40 

1:40 S:6 

1 

2 1:43 

S:6 1:31 

1:30 

S:3 

1:4 

1 

VÄSTRA KÄRNE 

1:32 

Rishöjdbron 

S:8 

1:40 

1 

VÄSTRA KÄRNE 

1:18 

S:3 

S:6 

S:1 

S:2 

1:11 S:5 

ÖSTRA KÄRNE 

S:7 

STOCKFORSTORP ÖSTRA KÄRNE 

1:6 

1:5 

1:4 7 

1:40 

S:2 S:1 

1:56 

1 

Harberget 

1 

2 

S:2 

Äspsätter S:1 

S:1 

1:5 

1:21 1:34 

1:22 Erikslund 

S:2 

Stockforstorp 

2 

ÖSTRA KÄRNE 

S:1 

S:3 

ÄSPSÄTTER 

S:8 1:2 

1:32 

Fiskbo 

Kvarntorpet 

1:8 

1:6 

S:1 

1:6 S:1 S:1 2 

1:10 

1:6 

1:2 

1:3 

1:7 1:9 S:1 

1:6 

1:4 

S:2 

Gullbrandstorp 1:41 

1:5 

Skogstorp 

1:49 

Enbergsfallet 

S:1 

ÖSTRA KÄRNE 

1:15 

Trösälven 

S:1 

1:4 

2 1:34 

S:2 

1:3 

1 

1 

GRANÅSEN 

Bilaga 3.1. 

Förslag till vattenskyddsområde 

för Gälleråsen grundvattentäkt 

FÖRKLARING 

Vattentäktszon 

Primär skyddszon 

Sekundär skyddszon 

DEN 

S:6 

1 

1:4 

1 

LINNEHÖJDEN 

S:6 

1 

S:3 

1:3 

1:9 

1 

1:8 

1:4 

1 S:4 

S:5 

S:6 LINNEHÖJDEN 

3 S:2 

S:1 

1:4 

2 

S:3 

S:1 

S:1 

1:3 

2:1 

S:2 

1 

TORPSKOG 

S:1 

S:2 

2 

1:10 

1:9 

1 

TREHÖRNINGEN 

1:9 

1 

1:74 

Vägområdet 1:6 ligger utanför 

vattenskyddsområdet 1:79 

S:1 1:15 

1:7 

GÄLLERÅSEN 

Älvängen 

1:75 

1:5 

S:4 

1:2 

1:11 S:19 

1:150 

Rosmyren 

Spångmyren 

1:21 

S:1 

1:22 Björkmo 

S:18 1:9 

1:19 

1:23 

KÄLLMO 

Brotorp 1:72 

S:1 

2 

S:2 

S:3 1:16 

5 

1:35 1:15 

S:1 

S:3 

2 1:6 

1:53 

1:16 1:14 5 

1:45 

KÄLLMO 

2 3 S:1 

1:119 S:18 

1 

1:16 1 

1:118 S:1 

1:2 

2:1 

3 

2 

Östra Berg 

S:3 

1:10 

1:28 Nedre Björkmo LUND 

S:1 

GÄLLERÅSEN 

S:1 

1:18 

1 

1:44 1:19 

Lundsängen 

1:53 

STOCKBERGA 

S:4 1:8 

S:1 

2 1:13 

4 

1:17 S:1 

1:24 

ÖSTRA BERG 

2 

1:5 Lerheden 

1:26 

1:43 

1:3 S:3 

1:12 1:4 

1:40 1:17 

1:52 

1:20 

1:20 

Tallfallet 

10:1 

Hörnet 

2 1:39 

Holmstuga n 

1:44 

1:42 

Rååsen 

STOCKBERGA 

1:39 

S:1 

1:29 HAGA 

1:23 

1:3 

1:2 

1 

BACKEBERGSTORP 

S:1 

S:3 

1:9 

1 

S:2 

1:41 

1:3 

1 

1:22 1:43 

1:42 

1 1:5 

1:32 

3 

1:5 

1:22 

1:26 

1:33 1 

1:35 

Stockberga 

S:4 1:53 

1:25 1:36 1:17 ÖSTRA LONNTORP 

S:4 

1 

Mörtbäcksberget 

1:34 1:37 

KÄLLMO 

1:44 

1:16 

GÄLLERÅSEN 

1:22 

S:17 

s ö 

S:2 1:4 

1:2 

S:3 

Backebergstorp 

1:5 

S:1 

1:24 

2 

2 1:11 

1 

1:2 

S:1 

5 

1:24 1 

1:2 1:2 

1:16 

2 

1:4 

6 1 

1 

S:1 

1:26 

BACKEBERGSTORP 

1:15 

2 1:28 S:2 

1:24 

Källmo 

1:28 1:5 S:5 

1:25 

2:2 

GÄLLERÅSEN 

Lonnhyttan 

S:1 

1:27 1:51 

S:1 

GÄLLERÅSEN 

1:10 

2:1 S:1 

1:28 

1:16 

1:31 

1:38 

1:21 

1:26 

1:1 2:96 BREGÅRDEN 

1:11 1:18 

27 

1:16 

1 

1 1:34 

S:1 

GRANBERGA Mörtbäcken 

1:20 1:14 

LONNHYTTAN 

1 

BREGÅRDEN 

S:4 1:9 

1:12 

2:96 

1:19 1:21 

S:5 

34 

1:22 

1:23 

1:50 

1 S:2 1:8 

1:13 

1:15 

Nysäter 

S:4 

1:3 

10:1 

1:16 

1:124 1:6 

HAGA 

1 

1:25 

1 1:27 3:1 

1:46 

1:76 1:26 1:124 

1 

1:24 

S:20 

1:48 

1:23 

1:11 

1:22 

1:21 1:109 1:41 

Nybo 

Haga 

1:25 

ÖSTRA LONNTORP 

S:13 

1:1 

1:30 

S:15 

1:41 

S:5 

S:4 

1 1:88 

2 3:2 

1:53 

1:154 

10:2 

6 

1:10 

1:35 S:6 

Nyängen 

KÄLLMO 

1:87 

1 3 

1:53 1:136 

1:40 1:88 

Östra Lonntorp 

GÄLLERÅSEN 

Motorstadion 

BOFORS 

5 

1:36 1 

S:20 1:116S:11 

KÄLLMO 

1:35 

1:171 

2 

2 1:40 

1:105 

S:5 

1:71 

2 1:145 

1:115 

1 1:143 

2:1 

1:2 1:3 

GÄLLERÅSEN 

1:155 

1:89 1:146 

3 

1:156 

2 1:145 

1:38 1 

Ängatorp 

1:157 

S:121:51 1:146 

1:158 

Kedj eudden 

1:159 1:167 

1:168 1:169 

1:50 1:146 1:172 1:173 

Älgåsen 

1 

3 

1:160 

1:171 

S:2 

1 

1:170 

1:53 1:32 1:4 

1:49 

ÖSTRA LONNTORP 1:161 

GÄLLERÅSEN 1:40 

1:49 1:32 

1:3 1:162 

1:166 

1:40 1:53 

1:146 

1:165 

S:6 

1 1:54 

1:164 

S:2 

1:163 

3 

Kristoffersäng 

ga:4 

2:27 

LUNEDET 

2:25 

2:29 

1:3 

1:4 

LUNEDET 

2:28 

kärr 

2:2 

2 

23 

2:13 

2 2:6 

S:5 

2:24 

S:5 

S:8 S:6 

S:4 S:3 

S:7 2:26 

3:199 

S:2 

S:5 

S:2 

1:145 

4 

3:200 

2:27 

3:197 S:25 

2:1 

3:198 

S:26 

3:140 

3:196 

Nyskoga 

2 

2:2 

3:196 

1 

Bregårdsängarna 

3:170 S:27 

2 3:168 

2 

Kedjan 

SENSJÖ 

N 

Karlsberg 

LUNEDET 

3:169 3:167 

3:208 

Älvkärrstorp 

Stenbäcken 

Västra Lonntorp 

LUNEDET 

VÄSTRA LONNTORP 

3:137 

TREHÖRNINGEN 

S:26 

LANEHÖJDEN 

Lanehöjden 

Kilsta 

3:138 

TORPSKOG 

TORPSKOG 

Torpskog 

Stackängen 

KARLS ÅBY 

Ävl 

2:8 

GÄLLERÅSEN 

BREGÅRDEN 

2:10 

2:15 

1:10 

1:11 

Trehörningen 

S:1 1:57 

S:1 

Göklund 

1:14 

GÄLLERÅSEN 

1:23 

S:1 1:51 

1:142 1:31 

1:32 

Skomakartorpet 

S:3 S:1 

1:27 

Torpskog 

1:20 

2 

1 

TREHÖRNINGEN 

1:9 

1:6 1:21 

2 S:7 Tavlan 

1:48 

GRANBERGA 

1:4 TORPSKOG 

KAPELL 

1:49 KÄLLMO 

1:37 

1:5 KL.ST S:7 1:10 

S:1 1:32 

S:6 

1:142 1:11 

1:9 

GÄLLERÅSEN 

S:1 

1 1:41 1:32 S:1 

1:4 TORPSKOG 1:5 

2 

TREHÖRNINGEN 

S:7 

S:6 

1:145 

1:110 

3 1:84 1:53 

2 

1:47 

S:6 

1:6 

1:28 

3 

LANEHÖJDEN 

1:2 

S:4 

Gustavslund 

1:145 

S:18 

2 1:25 

S:18 

Granberga 

1:27 

S:6 1:14 1 

1:29 

Stolphagen 

1:74 1:7 

1:31 

1 

2 

Lerheden 

1:79 

S:2 

1:15 

1:12 

# 

10:1 

3 

HAGA 

S:18 

S:19 

Flyberget 

11:1 

S:3 

1:75 

1:15 

Paradiset 

1:19 

2:2 

2 

2:2 

2 2:6 

2:2 

VÄSTRA LONNTORP 

Älvkärr 

GÄLLERÅSEN 

1:145 

4 

KILSTA 

2:3 

Löten 

TREHÖRNINGEN 

Vägområdet ligger 1:3 utanför 

primär skyddszon Kärrskogen 

Vattendraget ligger utanför 

vattenskyddsområdet 

2:12 

2:11 

Klastorp 

Karlstorp 1:134 

# 

S:6 

1 1:106 

1:107 

1:108 

1:95 

1:901:911:921:931:94 

1:149 1:129 AGGERUD 

2:96 

11 

1:24 

1:101 1:100 

1:148 1:103 1:102 

1 

1:96 

1:97 

1:98 

1:99 

2:96 S:6 

12 1 

1:133 AGGERUD 

2:96 

13 

Tims- 

1:153 

S:7 bron 

1:148 

FS:23 1:77 2 

F1 

Bengtstorp 

2:7 

Bysjön 

Karlskoga 

flygplats 

GÄLLERÅSEN 

S:4 

2:96 

7 

AGGERUD 

S:3 

Älvstugan 

Mosstorpet 

1:151 



Orrmossen 

S:6 

1:31 3 

S:10 

1:18 

1:46 

1:147 

1:111 1:4 

1:152 

1:45 2 S:6 

1:113 1:15 

1:112 

1:104 

Gammelängen 

S:9 

1:85 

S:8 

2:96 

14 

1:145 

1 

S:6 

2 

1:140 

2:96 

10 

BREGÅRDEN 

2:96 

AGGERUD 

2:96 AGGERUD 

8 2:96 

9 

2:10 

2:9 

Åbytorp 

1:141 

28 1:3 

KARLS ÅBY 

2:2 

1 

Gälleråsen 

AGGERUD Vattenverk 

GÄLLERÅSEN 

Trösälven 

Rökås 

Timsälven 

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

1:5 

S:2 

2 

1:40 

S:1 

S:1 

1:4 

1 

1:7 

2 

S:1 

1 

1:13 

1:16 

'''' 

S:1 

4 

''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

'''''''' 

'''''''''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

BREGÅRDEN 

Vägområdet ligger utanför 

primär skyddszon 

# 

# 

# 

# 

Löten 

KÄLLMO 

# 

Trösälven 

Vägområden ingår inte i 

vattentäktszon 

Vägområdet ligger inom 


# 

Ind omr 

GRANBERGA 

Lindhult 

SödraÄngen 

Granåsen 

Lindtorpet 





Vägområdet ligger inom 


0 500 1000 1500 meter Konstr: Sweco Environment 

Trindtorp 

1:12 

Gruvhål 

Gruvhål 

Hallarna 

Granåsen 

Fisk-Pettertorp 

BOFORS 

STÄLLVERKET 

Datum: 2011-09-26 

''''''''''''' 

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

1 

'''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''' 

'''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''' 

''''''''''''''''''' 

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

1:8 

S:1 

''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''' 

Höjden 

Båsbergen

Rapportsammanfattning SBN 


Handläggare: 


Rapportsammanfattning 2012-05-29 för SBN 

1. Delegationen för hållbara städer har avslagit Karlskoga kommuns 

ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling. 

Motivet till avslaget är att det finns andra projekt som i 

högre grad bidrar till att syftet med stödet uppnås. 

2. Uppförandet av de två beslutade hudrastplatserna beräknas vara 

slutfört i mitten av juni månad 2012. En enklare invigningsceremoni 

kommer att genomföras i samband med att rastplatserna öppnas för 

almänheten. 

3. Återvinningsstationen vid Skolgatan har övertagits av FTI. Denna 

station var en av fem som inte omfattades av det tidigare avtalet 

mellan FTI och KEMAB. 









Handläggare: 

Jukka Tekonen, Kommunstyrelsen 

Åtgärder utifrån lokalutredning, delrapport 2 


Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att ge 

kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att tillsammans med 

samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 

2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras 

med minst 27 000m² och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten 

skulle vara innehav och driftkostnader 2009. 

Under våren 2012 har lokalutredningen alltmer gått in i en 

verkställighetsfas och en stor del av arbetet pågår redan inom 

samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Kommunstyrelsens ledningskontor föreslår därför en avkortning av 

projektet och att lokalutredningen gör en överlämning av objekt och 

utredningar till samhällsbyggnadsförvaltningen. 


Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 22 maj 2012 

Kommunfullmäktiges protokoll den 15 november 2011 

Kommunstyrelsens protokoll den 31 oktober § 219 

Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 oktober 2011 

Delrapport 1, lokalutredningen, den 15 augusti 2011 

Kommunstyrelsens beslut den 4 oktober 2010 § 153 

Bakgrund 

Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att ge 

kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att tillsammans med 

samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 

2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras 

med minst 27 000m² och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten 

skulle vara innehav och driftkostnader2009. 

En lokalutredare tillsattes och en projektspecifikation redovisades till 

kommunstyrelsen i december 2010. 

dokument1



En första delrapport presenterades till kommunstyrelsen den 23 augusti 

2011. Kommunstyrelsen remitterade delrapporten till samtliga nämnder 

och till Hyresbostäder i Karlskoga AB. 

Kommunstyrelsen behandlade delrapporten vid sitt sammanträde den 31 

oktober 2011 och Kommunfullmäktige fattade följande beslut vid sitt 

sammanträde den 15 november 2011: 

1. ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att till 

kommunstyrelsens sammanträde i december 2011 redovisa en 

bedömning av de ekonomiska konsekvenserna om Campus Alfred 

Nobel, Örebro Universitet, lämnar sina lokaler i Bregårdsskolans C 

hus, 

2. avsätter 10 mnkr i investeringsmedel 2012 och 15 mnkr 2013 till 

åtgärdeer föranledda av första delrapporten i lokalutredningen, 

3. beslutar att investeringskostnader efter 2013, föranledda av 

lokalutredningen, redovisas i nästa delrapport juni 2012, 

4. beslutar att ta Häsängskolan ur bruk, exklusive gymnastiksal, efter 

vårterminen 2012, 

5. beslutar att göra om Bregårdsskolan till en 4-9 skola samt att 

mottagningsköket omvandlas från mottagningskök till 

produktionskök. Arbetet utförs under 2012 och första halvåret 2013, 

6. beslutar att ta Karlberg 7-9 ur bruk efter vårterminen 2013. 

Idrottshall och skolrestaurang åtgärdas med de mest nödvändiga 

underhållsinsatserna i avvaktan på en mer permanent lösning. 

Undercentralen flyttas från skoldelen till idrottshallen. 

Produktionsköket omvandlas till ett mottagningskök. Arbetet utförs 

under 2013, 

7. beslutar att Rävåsskolan förblir en F-3 skola och upprustningen 

påbörjas 2014, 

8. beslutar att ta servicehusen Geologen och Högehus ur bruk under 

förutsättning av att ett nytt vårdboende med 60 platser tillskapas och 

att socialnämnden avvecklar 40 permanenta platser på Karlskoga 

lasarett, 

9. beslutar att lyfta ut frågan om övriga servicehus (förutom Geologen 

och Högehus) ur lokalutredningen och att det hanteras fortsatt i 

utredningen om framtida äldreboenden, 

10. beslutar att hela Människan, RIA lokalen, avvecklas och en 

ersättningslokal erbjuds Hela Människan under 2013, 

11. beslutar att lokalen för tvätteriet, socialförvaltningen, avvecklas 

under 2012, 

12. beslutar att lokalerna på Dunungevägen avvecklas när 

Möckelngymnasiet är färdigbyggt, januari 2013, 

13. beslutar att vuxenutbildningen minskar lokalerna vid Ekebyskolan 

med 500m² till höstterminen 2012, 

14. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor fortsätter att utreda ett 

antal objekt, inkluderande särskolan och förskolan, och redovisar 

dessa i nästa delrapport i juni 2012,



15. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor uppdaterar 

lokalutredningens redovisning av uppnådda och planerade resultat 

vad avser reducerade lokalytor netto och kostnadsbesparingar. 


Delrapport 2 visar att projektmålet, reducering av lokalytor med 

27 000 m² och minskning av lokalkostnaderna med 12 mnkr/år, är 

möjliga att uppnå. 

Under våren 2012 har lokalutredningen alltmer gått in i en verkställighetsfas 

och en stor del av arbetet pågår redan inom samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Lokalutredningen har bidragit till att utveckla 

kommunens hantering av lokalerna och förbättrat samverkan mellan 

förvaltningarna. 

Det nuvarande arbetssättet med en särskild lokalutredare har spelat ut sin 

roll. Det blir mer effektivt om samhällsbyggnadsförvaltningen, i samråd 

med andra förvaltningar, helt och hållet tar över arbetet med 

lokalhanteringen i kommunen. 

Kommunstyrelsens ledningskontor föreslår därför en avkortning av 

projektet och att lokalutredningen gör en överlämning av objekt och 

utredningar till samhällsbyggnadsförvaltningen efter kommunstyrelsens 

sammanträde 2012-06-04. Därefter lämnar lokalutredningen en 

slutrapport i oktober 2012. Slutrapporten kommer bland annat att 

innehålla följande: 

− en rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen som syftar 

till att skapa ett effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och 

fastigheter. Slutrapporten kommer att delge erfarenheter av projektet 

som kan användas i den framtida lokalhanteringen i kommunen 

− En lokalförsörjningsplan som sträcker sig från 2012-2021 

Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 

Kommunstyrelsen beslutar att 

1. Godkänna delrapport 2 

2. Avsluta lokalutredningen 2012-06-04 

Anna Drevenstam 

Kommundirektör 

Beslutet expedieras till:

Juni 2012 

Lokalutredningen, delrapport 2

Innehållsförteckning 

1. Inledning ................................................................................................................................. 2 

2. Sammanfattning ..................................................................................................................... 2 

3. Bakgrund ................................................................................................................................ 3 

4. Ny tidplan ............................................................................................................................... 4 

5. Redovisning av delprojekten .................................................................................................. 4 

5.3 Häsängskolan ....................................................................................................................... 5 

5.4 Bregårdsskolan, 4-9 skola ................................................................................................... 5 

5.5 Karlberg 7-9 ......................................................................................................................... 5 

5.6 Grundsärskola ....................................................................................................................... 6 

5.7 Vuxenutbildning ................................................................................................................... 6 

5.8 Kost ...................................................................................................................................... 6 

5.9 Äldreboende ......................................................................................................................... 7 

5.10. Funktionshindrade ............................................................................................................. 7 

5.11 Ria, Hela Människan ......................................................................................................... 8 

5.12 Tvätteriet ............................................................................................................................ 8 

5.13 Nitarvägen .......................................................................................................................... 8 

5.14 Administrativa lokaler ........................................................................................................ 8 

5.16 Kulturskolan ....................................................................................................................... 9 

5.17 Kungsteatern ....................................................................................................................... 9 

5.18 Budoverksamheten ............................................................................................................. 9 

5.19 Dunungevägen .................................................................................................................... 9 

5.20 Övriga lokaler ..................................................................................................................... 9 

6. Sammanställning av reducerade lokalytor och årligt avgående ........................................... 10 

Kostnader ................................................................................................................................. 10 

6.2. Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar ............................................................ 10 

7. Ekonomi ............................................................................................................................... 12 

7.2 Driftkostnader ..................................................................................................................... 12 

8. Summering av objekt som överlämnas till ........................................................................... 13 

samhällsbyggnadsförvaltningen ............................................................................................... 13 

9. Avslutning ............................................................................................................................ 13 

1

Delrapport 2 

1. Inledning 

Det här är inte en slutrapport utan lokalutredningens andra delrapport. Första delrapporten 

publicerades i augusti 2011. 

2. Sammanfattning 

En fastighets- och lokalöversyn gjordes av konsultföretaget KPMG och redovisades för 


Kommunstyrelsen har beslutat att innan utgången av 2013 ska kommunens lokalytor 

reduceras med minst 27 000 m² och driftkostnaderna för lokaler sänkas med 12 mnkr/år. 

Lokalutredningen tillsattes i december 2010 och en projektspecifikation antogs. 

Lokalutredningen är ett utvecklingsprojekt som innebär en satsning på färre väl fungerande 

enheter inom skola och vård och omsorg. Resultatet ska bli bättre nyttjande, högre kvalité 

samt effektivare drift och förvaltning av kommunens lokaler. 

Utredningen har sin utgångspunkt i KPMGs fastighets- och lokalöversyn som gjordes 2009, 

med indata från 2008, och i kommunens översiktsplan. 

Första delrapporten lämnades till kommunstyrelsen den 23 augusti 2011. Kommunfullmäktige 

behandlade ärendet den 15 november 2011 och antog delrapportens förslag med små 

korrigeringar. 

Denna rapport ger information om hur kommunfullmäktiges beslut den 15 november 2011 

håller på att verkställas samt vilka kostnader som uppstår kring de olika objekten. Rapporten 

redogör för reducerade lokalytor, minskade lokalkostnader samt tillfälliga 

omställningskostnader. 

De största delprojekten är: 

Bregårdsskolans omvandling från gymnasieskola till 4-9 skola 

Omställningen av Karlbergsskolan 7-9 

omstruktureringar inom förskoleverksamheten 

förändringar i kommunens köksverksamhet 

reducering av socialförvaltningens lokaler med anknytning till arbetsmarknadsåtgärder 

omstrukturering inom verksamheten för funktionshindrade 

avveckling av servicehusen Geologen och Högehus 

nya vårdboendet (har dock i huvudsak hanterats utanför lokalutredningen) 

Lokalutredningen föreslår en avkortning av projektet. Därmed lämnas objekt och utredningar 

över till samhällsbyggnadsförvaltningen efter kommunstyrelsens sammanträde 2012-06-04. 

Det innebär att beslut föranledda av lokalutredningen tas på ett sedvanligt sätt av berörda 

nämnder. 

Delrapport 2 visar att projektmålet, reducering av lokalytor med 27 000m² och minskning av 

lokalkostnaderna med 12 mnkr/år är möjligt att uppnå. 

2

Lokalutredningen lämnar en slutrapport i oktober 2012. 

3. Bakgrund 

En fastighets- och lokalöversyn har genomförts enligt beslut i kommunstyrelsen 2009-04-14. 

Rapporten, ”Utredning avseende genomlysning av lokalutnyttjande i kommunkoncernen”, 

som gjordes av konsultföretaget KPMG föredrogs i kommunstyrelsen 2009-12-01. 

KPMG konstaterar i sin utredning att kommunen förfogar över 261 700 m² lokal- och 

bostadsyta varav 16 700 m² utgörs av servicelägenheter. 

Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010, § 153 följande: 

”Kommunstyrelsens ledningskontor får i uppdrag att tillsammans med 

samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassa 

lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst 27 000 m²och 

driftkostnaderna med minst 12 mnkr. Utgångspunkten är innehav av driftkostnader 2009”. 

(2009-01-01). 

Kommundirektören tillsatte en lokalutredare och en projektspecifikation redovisades till 


Lokalutredningen är ett utvecklingsprojekt som innebär en satsning på färre väl fungerande 

enheter inom skola, vård och omsorg. Lokalutredningen ska bidra till bättre nyttjande, högre 

kvalité samt effektivare drift och förvaltning av kommunens lokaler. 

Lokalutredningen har sin utgångspunkt i KPMGs utredning. Konkreta förslag från 

utredningen har behandlats under projektets gång. 

Den beslutade projektspecifikationen beskriver lokalutredningens uppdrag på följande sätt: 

”Projektet ska leda till att resurser som frigörs satsas på vård, skola och omsorg. Det ska 

också leda till ett bättre underhåll av kvarvarande lokaler vilket i sin tur ger en bättre 

arbetsmiljö för brukare och medarbetare”. Se källförteckning 1 

Projektet ska även leverera: 

en samordning av rörelser/flytt under steg 2 

en rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen som syftar till att skapa ett 

effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter. 

en lokalförsörjningsplan som sträcker från 2012-2021 

Avsatt budget för att driva projektet under treårsperioden, t.o.m. 2013, är 4,5 mnkr. 

Första delrapporten avlämnades till kommunstyrelsen den 23 augusti 2011. 

Kommunfullmäktige behandlade ärendet den 15 november 2011 och antog delrapportens 

förslag. 

3

4. Ny tidplan 

Under våren 2012 har lokalutredningen alltmer gått in i en verkställighetsfas och en stor del 

av arbetet pågår redan inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Lokalutredningen har bidragit 

till att utveckla kommunens hantering av lokalerna och förbättrat samverkan mellan 

förvaltningarna. 

Det nuvarande arbetssättet med en särskild lokalutredare har spelat ut sin roll. Det blir mer 

effektivt om samhällsbyggnadsförvaltningen, i samråd med andra förvaltningar, helt och 

hållet tar över arbetet med lokalhanteringen i kommunen. 

Lokalutredningen föreslår därför en avkortning av projektet och att lokalutredningen gör en 

överlämning av objekt och utredningar till samhällsbyggnadsförvaltningen efter 

kommunstyrelsens sammanträde 2012-06-04. Därefter lämnar lokalutredningen en slutrapport 

i oktober 2012. 

Kommunfullmäktige har anvisat medel till samhällsbyggnadsnämnden till förändringar 

föranledda av delrapport 1. I de fall dessa medel inte är tillräckliga behandlas objekten på ett 

sedvanligt sätt genom att samhällsbyggnadsnämnden lämnar förslag till 

kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 

Beslut föranledda av lokalutredningen tas på ett sedvanligt sätt av berörda nämnder. 

5. Redovisning av delprojekten 

I detta avsnitt redovisas de olika delprojekten som ingår i lokalutredningen. I de fall rapporten 

hänvisar till fortsatta utredningar är det en uppgift för samhällsbyggnadsförvaltningen. 

5.1 Förskolor 

Behovet av förskoleplatser har ökat i kommunen. Under 2010 -2012 gjordes följande 

utökningar: 

17 platser, Blåklinten 2, invid Häsängskolan 

19 platser, Sandvikens förskola (har flyttat in i Bråtenskolan) 

35 platser, Loviselund 

38 platser, Loviselund 2 

15 platser, Stråningstorp 

Samhällsbyggnadsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden har fattat följande beslut vid 

sina sammanträden i maj, 2012: 

1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå att kommunfullmäktige uppdrar till 

nämnden att före 2013-12-31 uppföra en byggnad för 60 förskoleplatser väster om 

Kulturskolan i kvarteret Varfågeln. 

2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå att kommunfullmäktige uppdrar till 

nämnden att före 2014-12-31 uppföra en tillbyggnad för 20 förskoleplatser vid 

förskolan Sjölyckan i kvarterat Gökärten. 

3. Samhällbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att finansiering av 

byggnationen av de 80 förskoleplatserna sker i enlighet med 

samhällsbyggnadsnämndens tidigare förslag, SBN §37.2012. 

4

Blåhakens förskola kommer att tas ur bruk. Blåhaken uppfyller inte kraven för en 

ändamålsenlig byggnad för förskoleverksamhet. Om 80 nya förskoleplatser tillkommer tas 

även platserna på Stråningstorp och Blåklinten 2 bort. 

5.2 Rävåsskolan, F-3 skola 

Kommunfullmäktige har beslutat att Rävåsskolan förblir en F-3 skola och att upprustning 

påbörjas tidigast 2014. 

I delrapport 1 angavs följande brister: 

bristande tillgänglighet 

gamla avloppsstammar 

undermålig ventilation 

För få toaletter 

Det finns för närvarande inga medel avsatta, i 2014 års investeringsbudget, för åtgärder till en 

upprustning av Rävåsskolan. Lokalutredningen senarelade åtgärderna för Rävåsskolan i 

delrapport 1 till 2014 och framåt med anledning av att andra objekt var mer prioriterade under 

2012 och 2013. 

5.3 Häsängskolan 

Kommunfullmäktige har beslutat att Häsängskolan, exklusive gymnastiksalen, tas ur bruk 

efter vårterminen 2012. Till höstterminen 2012 är alla elever placerade på andra skolor. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att avveckla lokalerna, förmodligen sälja, under 

2013 (inkluderande gymnastiksalen). 

5.4 Bregårdsskolan, 4-9 skola 

Kommunfullmäktige har beslutat att Bregårdsskolan ska omvandlas till en 4-9 skola. 4-6 

eleverna är redan på plats eftersom Katrinedalsskolan avvecklades under våren 2011. 

Barn- och utbildningsförvaltningen har i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen tagit 

fram en verksamhetsbeskrivning och ett underlag för projekteringen, inklusive 

kostnadskalkyl. 

Skolan beräknas vara klar för att ta emot 7-9 eleverna senast vid halvårsskiftet 2013/2014. 

Detta är en förskjutning av den preliminära tidplanen (med inflyttning sommaren 2013). 

Orsaken är att det krävs mer tid till förankring, projektering och ombyggnation (sker i två 

etapper). En forcerad process riskerar att höja kostnaderna och generera kvalitetsbrister i 

ombyggnationen. Det finns också ett viktigt barnperspektiv eftersom det blir en säkrare miljö 

för barnen om projektet delas i två etapper. 

5.5 Karlberg 7-9 

Kommunfullmäktige har beslutat att Karlbergsskolan 7-9 ska tas ur bruk efter vårterminen 

2013. Skolrestaurangen och idrottshallen samt några administrativa lokaler ska behållas. 

Idrottshallen och skolrestaurangen åtgärdas med de mest nödvändiga underhållsinsatserna i 

avvaktan på en mer permanent lösning. 

Med anledning av åtgärderna i Bregårdssskoan, se ovan, kommer skolan att tas ur bruk senast 

vid årsskiftet 2013/2014. 

5

Flytt av verksamheten medför tillfälligt ökade driftkostnader för barnoch 

utbildningsförvaltningen. 

5.6 Grundsärskola 

Grundsärskolan bedriver sin verksamhet i Aggerudsskolan, Karlberg 7-9 och Sandviksskolan. 

Lokalutredningen har undersökt om det finns utrymme att förlägga en del av 

särskoleverksamheten i Bregårdsskolan men inte funnit någon tillfredsställande lösning. 

Placeringen av grundskolan7-9, inklusive ungdomsfritids utreds av barnoch 

utbildningsförvaltningen. 

Grundskolans träningsskola finns på Aggerudsskolan. Grundskolan 1-6 finns på 

Sandviksskolan. 

5.7 Vuxenutbildning 

Lokalutredningen föreslår att vuxenutbildningen blir kvar på Ekebyskolan fast med minst 

500 m² reducerad yta. Samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort en ny bedömning av 

lokalerna och anser att byggnaderna, för en rimlig upprustningskostnad (förbättrade ytskikt 

mm) kan användas även i fortsättningen. 

Lokalutredningen har även utrett ett flertal andra alternativ: 

C- huset, Bregårdskolan, i kombination med Booforsens lokaler 

Folkets hus i kombination med f.d. Kurirens lokaler 

Hyresbostäders lokaler vid Örntorget 

Häsängskolan 

två olika alternativ med Dunungevägen i kombination med någon av ovannämnda 

lokaler 

Samtliga alternativ är sämre än det föreslagna på grund av att lokalerna inte fyller de 

önskvärda kraven för verksamheten eller för att kostnaderna blir för höga. 

Lokalutredningen föreslår att Lärcentrum blir kvar i Booforsens lokaler. Lärcentrum har hyrt 

lokalerna sedan sommaren 2011 för att bereda plats för 4-9 skolan i Bregårdsskolan. 

5.8 Kost 

5.8.1 Bregårdsskolan 

Bregårdsskolans mottagningskök omvandlas från ett mottagningskök till ett produktionskök 

enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige. Ombyggnaden beräknas ske sommaren 2013. 

5.8.2 Karlbergsskolan 7-9 

Det befintliga produktionsköket omvandlas till ett mottagningskök. Det kan i stort sett göras 

med befintlig utrustning. Framtida nyinvesteringar sker enligt ordinarie investeringsplan. 

6

5.8.3 Torpdalen och gamla köket i Möckelngymnasiet 

Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med folkhälsoförvaltningen kommit fram till att 

produktionsköket i Torpdalen inte har tillfredställande lokaler. Lokalerna är för små och inte 

ändamålsenligt anpassade. Det har lett till stora arbetsmiljöproblem för personalen. 

Kostnaderna för en anpassning/ombyggnation blir orimligt höga. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen har sett över lokalerna i gamla 

köket i Möckelngymnasiet och konstaterat att det gamla köket och den gamla matsalen kan 

byggas om till ett väl fungerande produktionskök och ersätta nuvarande verksamhet i 

Torpdalen. 

5.9 Äldreboende 

5.9.1 Nytt vårdboende 

Kommunfullmäktige har beslutat om att bygga ett nytt vårdboende med 60 platser intill 

Skrantahemmet. De nya hyresgästerna beräknas kunna flytta in i slutet av 2013. 

Det nya vårdboendet möjliggör avvecklande av 40 permanenta platser på Karlskoga lasarett, 

ett boende som inte uppfyller de krav kommunen har på sina övriga vårdboenden. 

5.9.2 Servicehusen Högehus och Geologen 

Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att servicehusen Geologen och Högehus ska 

avvecklas under förutsättning att ett nytt vårdboende tillkommer. 

Diskussioner pågår mellan Hyresbostäder (hyresvärden) och samhällsbyggnadsförvaltning (i 

samråd med socialförvaltning) om en lämplig tidpunkt för avveckling. Geologen är uppsagd 

med sista avtalsdatum 2013-06-30. 

När servicehusen avvecklas uppstår ett behov av lokaler för hemtjänstpersonalen. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen är igång med att finna lämpliga lokaler. 

Avvecklingen av servicehus medför tillfälligt ökade driftkostnader för socialförvaltningen. 

5.10. Funktionshindrade 

5.10.1 Nytt gruppboende 2012 

Ett nytt gruppboende byggs enligt kommunfullmäktiges tidigare beslut på Sandviksområdet 

och beräknas bli klar under våren 2013. 

5.10.2 Nytt gruppboende 2013 

Socialförvaltningen avvaktar tills vidare, eventuellt blir det ett s.k. trapphusboende. 

5.10.3 Gruppboendet Gösta Berlings väg 

Gruppboendet på Gösta Berlings väg är inte ändamålsenlig för verksamheten. 

Lokalutredningen överlämnar till samhällsbyggnadsförvaltningen att fortsätta att söka efter en 

lämplig ersättningslokal. 

7

5.10.4 Korttidsboendet Gästis 

Det finns ett mycket stort behov av att ersätta det nuvarande korttidsboendet Gästis. Boendet 

är inte ändamålsenligt för verksamheten och det finns behov av ytterligare en korttidsplats. 

Lokalutredningen har inte funnit andra befintliga lokaler i kommunens ägo utan föreslår att en 

villa köps in för verksamheten och att Gästis föreslås avvecklas genom försäljning. 

5.10.5 Dagliga verksamheterna M-gruppen och Macken 

Samhällsbyggnadsnämnden har konstaterat att det för närvarande inte finns behov av att flytta 

verksamheten. Fastigheten hindrar för närvarande inte den planerade utvecklingen av 

Centrumstråket. 

5.11 Ria, Hela Människan 

Verksamheten finns inom det område som kommer att behövas för det kommande 

Centrumstråket. Lokalerna är inte heller ändamålsenliga för verksamheten. 

Den ordinarie verksamheten kan flyttas till ett område invid polishuset under 2013. Om 

härbärgesverksamheten även i fortsättningen ska drivas med hjälp av Hela Människan måste 

en annan placering hittas före utgången av 2013. 

5.12 Tvätteriet 

Kommunfullmäktige beslöt att tvätteriet ska avvecklas under 2012. Det nya vårdboendet, 

intill Skrantahemmet, har plats för tvätteriet. Det medför dock att det nuvarande tvätteriet inte 

kan avvecklas förrän i slutet av 2013. 

5.13 Nitarvägen 

Socialförvaltningen har sagt upp de lokaler som man hyr på Nitarvägen (totalt ca 1400 m²) 

Hyreskontraktet går ut vid årsskiftet 2012/2013. Lokalerna har använts till Jobbcentrums och 

AMEs verksamhet. Lokalutredningen föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen fortsätter att 

utreda ny lokalisering för verksamheten. 

5.14 Administrativa lokaler 

5.14.1 Bemanningsenheten 

Bemanningsenheten hyr för närvarande lokaler av en extern hyresvärd. Lokalerna är uppsagda 

från och med årsskiftet 2012/2013. Bemanningsenheten kommer då att flytta in i KS huset. 

Enheten övertar de lokaler löneadministrationen lämnar när de flyttar till Kristinehamn 

hösten 2012. 

5.14.2 Socialförvaltningens lokaler, Baggängsvägen 63 

Det finns ett behov av större underhållsåtgärder i lokalerna. Diskussion pågår mellan 

samhällsbyggandsförvaltningen och hyresvärden, Hyresbostäder, om vilka åtgärder som ska 

vidtas och hur dessa ska finansieras. 

8

5.14.3 Administrativa lokaler, Skrantahöjdsvägen 35 

Fastighetsavdelningen kommer att flytta från Skrantahöjdsvägen 35 till centralförrådet. 

Fastighetsavdelningens lokaler på Skrantahöjdsvägen kommer att användas av 

samhällsbyggnadsförvaltningen, folkhälsoförvaltningen och IT- avdelningen (utökad 

verksamhet). 

5.15 Lokal till fullmäktigesammanträden 

Kommunfullmäktige har i februari haft sitt sammanträde i Skrantaskolans aula och i maj 

kommer man att ha sammanträde i Källaren, Folkets Hus. Syftet är att pröva om lokalerna är 

lämpade för fullmäktiges sammanträden. 

5.16 Kulturskolan 

Kulturskolans lokaler kommer att användas mer effektivt genom att Möckelngymnasiet 

kommer att förlägga sina musikkurser för årskurs 2 och 3 i Kulturskolan samt att 

Bregårdsskolan 4-9 kommer att ha all sin musikundervisning i Kulturskolans lokaler. 

5.17 Kungsteatern 

Diskussioner pågår om en mer effektiv användning av lokalerna. 

5.18 Budoverksamheten 

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att redovisa alternativ placering för verksamheten 

under hösten 2012. 

5.19 Dunungevägen 

Lokalerna kan säljas så snart som gymnasieförvaltningen kan överlämna lokalerna. Det sker 

förmodligen någon gång tidigt 2013. 

5.20 Övriga lokaler 

Ett flertal mindre lokaler är avyttrade och reduceringen av ytor och kostnader redovisas i 

bilaga. 

9

6. Sammanställning av reducerade lokalytor och årligt avgående 

Kostnader 

6.1. Klara försäljningar/rivningar/försäljningar 

Lokalutredningen - Karlskoga kommun 2012-05-16 

Adress Fastighet Populärnamn Åtgärd Hyresgäst BRA-yta Årlig avgående Årlig avgående 

Klara försäljningar (kvm) kostnad (kr) kostnad (kr/kvm) 

Granbergsdal 279, 281 Granbergsdals Hyttrebleck Granbergsdals 1:3 skola Såld 2010 BUN 1587 603349 380 

Granbergsdal 277 Granbergsdals Hyttrebleck Granbergsdals 1:3 förskola, GrangårdenSåld 2010 BUN 

Brickegårdsvägen 14 Brickegårdsskolan 1 Brickegårdens skola Såld 2010 BUN 1531 562895 368 

Bregårdsgatan 33B Elefanten 3 Bostadsrätt Såld 2009 SBF 61 77302 1267 

Flyghangaren Såld 2010 SBF 212 35000 165 

Sintrams väg 2A-B Bregården 2:90 Hyreshus Såld 2011 SBF 1630 242519 149 

Baggängsvägen 51A-C Geologen 7 LP-stiftelsen Såld 2011 SBF 2204 249605 113 

Kedjeåsen 401 Västra kedjeåsen 1:27 Kedjeåsens skola Såld 2010 KUF 394 105237 267 

Solåkersvägen 1 Besticket 11 Bostadshus, Länkarna Såld 2010 KUF 316 98712 312 

Klara rivningar 

Bergsmansgatan 25 Rapphönan 11 Bostadshus Riven 2009 SBF 197 0 


Aggerud 216 Aggerud 2:56 Fritidshus Riven 2009 SBF 27 0 

Ekebyparken Bregården 2:90 Föreningslokal,f d parklekstuga Riven 2009 SBF 20 0 

Viaduktgatan 7 Berglärkan 5 f d Metallhuset Riven 2009 SBF 680 22448 33 

Oxelbergsgatan 3 Tranan 7 Bostadshus Riven 2009 SBF 200 0 

Finnebäck 303 Högåsen 2:139 Fritidshus Riven 2010 SBF 30 0 


Saxlyckevägen 4 Saxfisken 2 Bostadshus Riven 2010 SOC 179 0 

Gröna Huset Riven 2010 SOC 366 158360 433 

Loviselundsvägen 67 Spoven 1 Katrinedalsskolan inkl vmbost Riven 2011 BUN 2348 744892 317 

Sommarvägen Brickegården 6:38 Sandviksbadet f d mat och disk Riven 2011 KUF 63 6000 95 

Klara uppsägningar externa lokaler 

HSB Karlskoga Slalomklubb, klubblokal Uppsagd KUF 80 24000 300 

Hyresbostäder Friluftsfrämjandet Uppsagd KUF 105 31200 297 

HSB Bofors Gymnastikförening Uppsagd KUF 60 29700 495 

Hyresbostäder Svarta Galten Uppsagd KUF 490 275000 561 

Hyresbostäder Finska föreningen Uppsagd KUF 

Hyresbostäder Pensionärsföreningen Uppsagd KUF 

KA Bergstedts Carlskoga Scoutkår Uppsagd KUF 120 29300 244 

Kyrkvärden 2 HSB Robsahmvägen 3, Dagbarnlokal Uppsagd BUN 67 18720 279 

Gustavsgatan 15 HSB Brf Reparatören, Funkis Uppsagd SOC 354 126480 357 

Summa kvm 13986 3440719 246 

10

6.2. Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar 

Adress Fastighet Populärnamn Åtgärd Hyresgäst BRA-yta Årlig avgående Årlig avgående 

Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar (kvm) kostnad (kr) kostnad (kr/kvm) 

Boåsvägen 6 Bofors 1:19 Loviselundsskolans gymnastiksal Rivs KUF 370 189733 513 

Selkroksvägen Bregården 2:90 Kinesiska föreningen Rivs KUF 51 

Immetorpsvägen 1A Timret 7 Bostadshus Q-märkt Rivs SBF 206 

Botorp 312 Högåsen 2:7 Bostadshus SBF 297 

Brickegårdsvägen 37 Brickegården 6:19 Bostadshus (Åskullen) SBF 157 

Brickegårdsvägen 32 Brickegården 6:19 Bostadshus SBF 165 

Lunedet 257 Lunedet 2:9 Skidanläggning Säljs SBF 287 

Barrskogsvägen 8 Granen 1 Privat daghem Säljs SBF 184 

Lämås Kilsta 3:1:73 Förråd Säljs 2012 SBF 301 92725 308 

Äspenäs 320 Högåsen 2:156 Bygdegillet Säljs SBF 284 

Finnebäck Rivs SBF XXX 

Kungsvägen 34 Staren 6 Kuriren Hyrs ut externt SBF 

Västerleden 10 Kilsta 3:117 Västerleden 10 Rivs SOC 88 13505 153 

Trindtorpsvägen 6 Gasolen 2 Tvätteriet (Stisses) Rivs SOC 478 237644 497 

Geologen Avvecklas SOC 920 706860 768 

Högehus Avvecklas SOC 455 411660 905 

Nitarevägen 3 Nitarevägen Uppsagd SOC 1350 736400 545 

Nitarevägen 3 Nitarevägen, garage Uppsagd SOC 50 20000 400 

Vårdlagslokaler äldreomsorgen SOC -300 -300000 

Värmlandsvägen 9 Duvan 9 Funkis Tillkommet SOC -420 -186000 

Skrantahöjdsvägen 40 Bemanningsenheten Sägs upp KS 235 188252 801 

Knut Wistrands väg 4 B Blåhaken 17 Blåhaken Rivs BUN 227 347469 1531 

Melkavägen 4 Häsängsskolan 3 Blåklinten 2, paviljong Vakant BUN 295 178871 606 

4 nya förskoleavdelningar Tillkommer BUN -676 -811200 1200 

Flygfältsvägen 12 Plogen 17 Karlbergsskolan, 7-9 60 % bort BUN 5444 2934486 539 

Melkavägen 4 Häsängsskolan 2 Häsängsskolan, F-6 Bort BUN 2050 1127845 550 

Dagbarnvårdslokaler BUN 200 52000 260 

Dalbacksgatan 5 Bilhallen Uppsagd GN 562 256800 457 

Gösta Berlings väg 20 Visan 1 Ekebyskolan, Komvux, C-huset Vakant GN 620 340741 550 

Dunungevägen 12 Kåseriet 2 Dunungevägen 12 Säljs GN 1423 670438 471 

Hyttåsvägen Lärcentrum Tillkommet GN -310 -254200 

Minskade städkostnader totalt Avgår 2000000 

Summa kvm 14993 8954029 597 

Totalt kvm 28979 12394748 428 

Kommentarer 

Ovanstående redovisning utgår ifrån de objekt som fanns med i KPMGs utredning. Det var 

utifrån KPMGs utredning som kommunfullmäktige fastställde projektmålet. Av den 

anledningen finns inte följande objekt med i redovisningen: 

nya vårdboendet 

permanenta platserna på Karlskoga lasarett 

Möckelngymnasiet 

brandstation 

Delrapport 2 visar att projektmålet, reducering av lokalytor med 27 000m² och minskning av 

lokalkostnaderna med 12 mnkr/år är möjligt att uppnå. 

11

7. Ekonomi 

7.1. Budgeterade medel för investeringar föranledda av lokalutredningen (SBNs 

budget) 

2012 

Bregårdsskolan 8 000 000 

Österleden/Bråten 300 000 

Möckelngymnasiet, nytt kök (ersätter 1 300 000 

Torpdalen) 

Kulturskolan, estetprogrammet 100 000 

Aggerud/Stråningstorp/Skranta 300 000 

Summa 10 000 000 

2013 

Bregårdsskolan 8 000 000 

Möckelngymnasiet, nytt kök (ersätter 4 000 000 

Torpdalen) 

Bregårdsskolans kök 3 000 000 

Summa 15 000 000 

2014 

Anpassning av Karlberg 7-9 

Hissar till Bregårdsskolan 

Ev. påbörja upprustning av Rävåsskolan 

Summa Ca 11 000 000 

Kommentar: Samhällsbyggnadsnämnden har för närvarande inte de 11 mnkr som behövs för 

att genomföra 2014 års åtgärder i lokalutredningen. Alternativen är att nämnden får ett 

resurstillskott eller att samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar en investeringsplan för de 

aktuella objekten utspridd på ett flertal år. 

7.2 Driftkostnader 

Barn och utbildningsnämnden 

Särskolan 

Flytt- och 

250 tkr 

personalkostnader,2013 

Förskola 

Flytt- och 

250 tkr 


Karlberg 7-9 Flytt- och 


och 2014 

1 mnkr 

12

Socialnämnden 

Högehus 

Geologen 

Flytt- och 

personalkostnader och 

minskade 

hyresintäkter, 2013 

och 2014 

Flytt- och 

personalkostnader, 

2013 och 2014 

1 mnkr* 

2 mnkr* 

Driftkostnaderna är engångskostnader. 

*Högehus har årliga hyresintäkter för lägenheter på 1 mnkr. Geologens hyresintäkter är 3 

mnkr. Ovanstående beräkning bygger på en 50% beläggning i 12 månader före kontraktets 

utgång. Personal och flyttkostnader beräknas till 500 tkr per servicehus. 

8. Summering av objekt som överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen 

Omstrukturering av Ekebyskolan, vuxenutbildning 

Delning av Karlberg 7-9, bibehålla idrottshall, mottagningskök, matsal och några 

administrativa lokaler 

Slutföra omstruktureringen av särskoleverksamheten 

Fortsatt omstrukturering av förskoleverksamheten 

Avveckling av köket i Torpdalen och ombyggnation av gamla köket i 

Möckelgymnasiet 

Personallokaler för hemtjänsten (Geologen och Högehus) 

Lokaler för Hela Människan 

Ersättningslokal för tvätteriet (i nya vårdboendet) 

Nytt gruppboende för funktionshindrade, tidigast 2013 

Ersättningsboende för gruppboendet på Gösta Berlings väg 

Ersättningslokal för korttidsboendet Gästis 

Lokal för fullmäktiges sammanträden 

Budolokal 

Ersättningslokaler för den verksamhet som bedrivits på Nitarvägen 

Försäljning av Häsängskolan 

Försäljning av Dunungevägen 

9. Avslutning 

Lokalutredningen föreslår att lokalhanteringen övergår till den ordinarie verksamheten efter 

att kommunstyrelsen har behandlat delrapport 2 den 4 juni 2012. 

13

Lokalutredningen kommer att överlämna en slutrapport i oktober 2012. Slutrapporten kommer 

bland annat att innehålla följande: 

en rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen som syftar till att skapa ett 

effektivt nyttjande av kommunala lokaler och fastigheter 

erfarenheter av projektet som kan användas i den framtida lokalhanteringen i 

kommunen 

en lokalförsörjningsplan som sträcker från 2012-2021 

Projektledare 

Jukka Tekonen 

14

Samhällsbyggnadsnämnden den 1 juni 2012, Reviderad.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?