Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

More documents

Recommendations

Info

8 Kommunförbundet konstaterar samtidigt, att ”Barns skolvägar utgör idag alltså inget större trafiksäkerhetsproblem”. Underlaget för denna slutsats är Vägverkets analyser av trafikolyckor. Under andra halvan av 90-talet dog varje år c:a 20 barn mellan 7 och 14 år i trafiken. Antalet svårt skadade var c:a 200. Båda dessa siffror är lägre än motsvarande under 80- och början av 90-talet. De allra flesta av dessa olyckor skedde dock på fritiden. Vägverket uppskattar att bara 10% av dem rörde barn på väg till eller från skolan. Trafiksäkerheten på/vid skolvägarna ligger således redan på en hög nivå. Denna säkerhet har emellertid uppnåtts ”till priset av att de (barnen) inte tillåts röra sig fritt i sin närmiljö” (Sv Kommunförbundet 2001, sid 9). Trafiksäkerheten motverkas å andra sidan dels av att integrationen av sexåringar i skolan medfört ett ökat skolskjutsande av barnen till skolan och dels av att skolvalet blivit fritt och att allt fler friskolor uppstår, vilket medför allt fler och allt längre skolvägar. Kommunförbundet (2001, sid 12) ser därför anledning att påpeka, att ”kommunen har ett ansvar för trafiksäkerheten även för de barn som går i friskolor”. Vägverket bygger sitt arbete på bl a forskningsresultat från Hillman & Adams (1992), som kommit fram till ”att om barn inte på egen hand kan ta sig till skolan uppstår följande konsekvenser: - Det innebär stora resurskostnader. - Det begränsar vuxnas möjligheter. - Det bidrar till trafikstockning. - Det hindrar barnen att rutinmässigt bibehålla sin fysiska kondition. - Det begränsar möjligheter att utveckla ett oberoende.” (Vägverkets hemsida www.vv.se 2002-02.21, sid 3.) Att barnen skall ha korta och trygga skolvägar är således ett högt prioriterat mål i Sverige. Kommunförbundet anser (2001, sid 8), att skolvägar för barn ”bör därför ingå i kommunernas Agenda 21-arbete”. Och Trafikansvarsutredningens förslag (SOU 2000:43) ger kommunerna ett än mer uttalat juridiskt ansvar för att se till att bl a barns skolvägar blir trafiksäkra (a a, sid 9). 2.2 Förskolan. Barn i åldern 1 – 5 år, som går i förskola, har ingen lagenlig rätt till skolskjuts. Om kommunen ändå ordnar skolskjuts för dessa barn, t ex i form av samåkning med skolbarn, så kan kommunen också ta ut en avgift. Skälet till att förskolebarn, i normalfallet, inte skall ha skolskjuts, är att kontakten mellan föräldrar och förskola anses vara en förutsättning för att verksamheten skall fungera. Föräldrarna/vårdnadshavaren skall därför själva lämna och hämta sina barn på förskolan (Vägverket, 2001-10). Förskolebarn, som har ett sådant handikapp att det inte kan ta sig till förskolan med hjälp av förälder/vårdnadshavare, har dock rätt till färdtjänst (Lag om färdtjänst). Färdtjänstlagen innehåller emellertid inte några särbestämmelser när det gäller barn. Där finns således heller ingen begränsning nedåt i ålder. Ansökan får därför lämnas in och prövas på samma sätt som andra ansökningar. Detta innebär, att om barnet har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand (med vårdnadshavares hjälp) eller att använda allmänna kommunikationer (a a), och
9 funktionshindret inte är tillfälligt, så kan barnet få rätt till färdtjänst. Om barnet behöver en ledsagare under resorna, så kan även ledsagaren få ett sådant tillstånd. Färdtjänsten kan användas för att åka till förskola eller för fritidsändamål. Oavsett målet, så har dock kommunen rätt att ta ut en avgift. Detta har dock ifrågasatts av vårdnadshavare. Det finns ännu ingen prejudicerande regeringsrättsdom, men däremot en kammarrättsdom gällande en femårig flicka i Mörbylånga kommun. Flickans föräldrar överklagade kommunens avslag, avseende ledsagare, och fick rätt (Bredby, 02-04-04). Fri skolskjuts till förskolan får, trots detta, fortfarande anses existera enbart om barnet har rätt till färdtjänst och kommunen beviljar avgiftsfrihet. 2.3 Grundskolan och särskolan. 2.3.1 Grundläggande rättigheter och skyldigheter. Grundläggande för kommunernas skyldighet att anordna skolskjuts i grundskolan och särskolan, är hur skolverksamheten anordnas i förhållande till barnens bostad. Kommunerna skall, både vid planering/byggande och vid fördelning av eleverna på olika skolor, eftersträva att eleverna får så kort skolväg som möjligt. Kommunerna skall också ”beakta vårdnadshavarens önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen”. (Skollagen 4 kap, 6 § samt 6 kap 6 §.) Hemkommunen är skyldig att ordna kostnadsfri skolskjuts, för elever i grund- respektive särskolan (dock ej förskoleklass), ”om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan omständighet”. (D:o, 4 kap 7 § och 6 kap 6 §.) Vare sig skollagen eller skolskjutsförordningen (SFS 1970:340) säger emellertid något om hur lång skolvägen får vara respektive vad som menas med trafikförhållandena (”farlig skolväg”). Skollagen ger ganska stort utrymme för en kommun att ha en egen skolskjutspolicy. Denna kan innebära att man generöst anordnar skolskjutsar för alla, som bor längre bort än x km från skolan eller som har särskilda skäl. Eller att man minimerar kostnaderna genom en mycket restriktiv tillståndsgivning. Den ger också skolelever/vårdnadshavare relativt stora tolkningsmöjligheter. Sålunda kan en kommun inte avslå en ansökan om skolskjuts p g a att skolvägen inte är tillräckligt lång eller att den inte kan anses vara trafikfarlig, om ansökan görs p g a att eleven har speciella skäl. I varje sådant fall måste kommunen göra en individuell prövning och bedömning med hänsyn till just den enskilde elevens behov av skjuts. Vid denna prövning bör kommunens skolstyrelse (eller motsvarande) samverka med elev/vårdnadshavare, väghållare, polismyndighet och andra berörda (Skolverket, 00-09-04 och JO 2000/01, sid 459). Beslut om skolskjutsar (riktlinjer, policy o dyl), skall fattas av den nämnd som är styrelse för grundskolan i kommunen. Hur skolskjutsningen i kommunen skall anordnas kan också bestämmas i skolplanen, vilken kommunfullmäktige fastställer. Beslut i enskilda ärenden kan delegeras till förvaltningschef, rektor eller annan tjänsteman inom förvaltningen. I de fall då ansökan om skolskjuts inte bygger på några särskilda skäl, för eleven, utan beslutet ses som ren verkställighet, kan beslut också fattas av en handläggare. Om vårdnadshavaren hävdar att barnet har särskilda skäl, respektive om handläggarens beslut överklagas, skall den som har
Page 1 and 2: 1 PARTILLE KOMMUN Barn- och utbildn
Page 3 and 4: 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. INLEDN
Page 5 and 6: 5 möjligheten till gratis skolskju
Page 7: 7 färdtjänst. Elever i förskolek
Page 11 and 12: 11 I domen från 2001-12-20, gälla
Page 13 and 14: 13 Om kommunen väljer att inte dri
Page 15 and 16: 15 Gällande regler för skolskjuts
Page 17 and 18: 17 3.2.1 Förskolan Färdtjänsten
Page 19 and 20: 19 I.1 elev, i behov av särskild u
Page 21 and 22: 21 I sin utvärdering drar Vägverk
Page 23 and 24: 23 De flesta kommunerna i göteborg
Page 25 and 26: 25 generösa bidrag till skolresor
Page 27 and 28: 27 pektive förbundna med detta omr
Page 29 and 30: 29 • Ansvariga för skolskjutspol
Page 31 and 32: 31 Lund. Barn- och utbildningsförv
Page 33 and 34: 33 D:o (01-15-18). Remissyttrande

Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?