Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

8
Kommunförbundet konstaterar samtidigt, att ”Barns skolvägar utgör idag alltså inget större
trafiksäkerhetsproblem”. Underlaget för denna slutsats är Vägverkets analyser av trafikolyckor.
Under andra halvan av 90-talet dog varje år c:a 20 barn mellan 7 och 14 år i trafiken.
Antalet svårt skadade var c:a 200. Båda dessa siffror är lägre än motsvarande under 80- och
början av 90-talet. De allra flesta av dessa olyckor skedde dock på fritiden. Vägverket uppskattar
att bara 10% av dem rörde barn på väg till eller från skolan. Trafiksäkerheten på/vid
skolvägarna ligger således redan på en hög nivå. Denna säkerhet har emellertid uppnåtts ”till
priset av att de (barnen) inte tillåts röra sig fritt i sin närmiljö” (Sv Kommunförbundet 2001,
sid 9).
Trafiksäkerheten motverkas å andra sidan dels av att integrationen av sexåringar i skolan
medfört ett ökat skolskjutsande av barnen till skolan och dels av att skolvalet blivit fritt och
att allt fler friskolor uppstår, vilket medför allt fler och allt längre skolvägar. Kommunförbundet
(2001, sid 12) ser därför anledning att påpeka, att ”kommunen har ett ansvar för
trafiksäkerheten även för de barn som går i friskolor”.
Vägverket bygger sitt arbete på bl a forskningsresultat från Hillman & Adams (1992), som
kommit fram till ”att om barn inte på egen hand kan ta sig till skolan uppstår följande
konsekvenser:
- Det innebär stora resurskostnader.
- Det begränsar vuxnas möjligheter.
- Det bidrar till trafikstockning.
- Det hindrar barnen att rutinmässigt bibehålla sin fysiska kondition.
- Det begränsar möjligheter att utveckla ett oberoende.”
(Vägverkets hemsida www.vv.se 2002-02.21, sid 3.)
Att barnen skall ha korta och trygga skolvägar är således ett högt prioriterat mål i Sverige.
Kommunförbundet anser (2001, sid 8), att skolvägar för barn ”bör därför ingå i kommunernas
Agenda 21-arbete”. Och Trafikansvarsutredningens förslag (SOU 2000:43) ger kommunerna
ett än mer uttalat juridiskt ansvar för att se till att bl a barns skolvägar blir trafiksäkra (a a, sid
9).
2.2 Förskolan.
Barn i åldern 1 – 5 år, som går i förskola, har ingen lagenlig rätt till skolskjuts. Om kommunen
ändå ordnar skolskjuts för dessa barn, t ex i form av samåkning med skolbarn, så kan
kommunen också ta ut en avgift.
Skälet till att förskolebarn, i normalfallet, inte skall ha skolskjuts, är att kontakten mellan
föräldrar och förskola anses vara en förutsättning för att verksamheten skall fungera. Föräldrarna/vårdnadshavaren
skall därför själva lämna och hämta sina barn på förskolan (Vägverket,
2001-10).
Förskolebarn, som har ett sådant handikapp att det inte kan ta sig till förskolan med hjälp av
förälder/vårdnadshavare, har dock rätt till färdtjänst (Lag om färdtjänst). Färdtjänstlagen innehåller
emellertid inte några särbestämmelser när det gäller barn. Där finns således heller ingen
begränsning nedåt i ålder. Ansökan får därför lämnas in och prövas på samma sätt som andra
ansökningar. Detta innebär, att om barnet har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen
hand (med vårdnadshavares hjälp) eller att använda allmänna kommunikationer (a a), och