Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

More documents

Recommendations

Info

24 I undantagsfall, då avståndet till påstigningsplatsen blir för långt, kan självskjuts (av förälder eller annan) beviljas, enligt särskild taxa. Detta görs i Ale, Alingsås och Hörby bl a. I Alingsås kommun gäller detta även då ett barn p g a t ex allergibesvär inte kan åka vanlig skolskjuts. Då en skolskjutsberättigad elev förlorat sitt terminskort, ersätts detta utan kostnad för eleverna i förskole – år 3 av Västtrafik. För äldre elever skiljer sig emellertid ersättningsnivån mellan kommunerna. I Kungsbacka får alla övriga elever stå för hela kostnaden själva. I Kungälv får eleverna själva betala 80% av kostnaden för ersättningskortet, minus 10% för varje månad av läsåret som gått. I Orust får eleverna i år 4 – 9 betala en självrisk på 200 kronor för ersättningskortet. Ingen kommun tycks dock ha en mera noggrant utformad policy, baserad på skolans värdegrund och med tydligt utformade mål. 6. VAD BÖR EN SKOLSKJUTSPOLICY INNEHÅLLA Skollagen och lagen om fria elevresor är de dokument som anger grunderna för vilka barn och ungdomar 1 – 20 år, som har rätt till fri skolskjuts/elevresa. Tillsammans med skolskjutsförordningen, lagen om färdtjänst, trafiksäkerhetsverkets föreskrifter och andra styrdokument, ges här en ganska minimalistisk grund för kommunernas skyldighet att anordna skolskjutsar och fria elevresor. Kommunerna har således stora möjligheter att själva bestämma omfattning och kvalitet på denna verksamhet. Av detta skäl skall nedan två olika alternativ till policy utformas. Alternativ 1. Generös policy. Detta alternativ utgår från FN:s Barnkonvention, artikel 3: ”Vid alla åtgärder som berör barn, …, skall barnets bästa komma i första hand.” Alternativ 2. Restriktiv policy. Detta alternativ utgår från att kommunens kostnader för skolresor/elevresor, på kort sikt, skall vara så låga som möjligt, samtidigt som nationella lagar och förordningar följs. Att konsekvent beräkna hur verksamheten skall bedrivas för att till alla delar ge lägsta möjliga kostnad, låter sig inte göras. Det finns heller inget tak för hur höga kostnaderna kan bli om man skall satsa på bästa möjliga kvalitet ur barnens synpunkt. Båda rubrikerna får därför ses som riktningsgivande. Förslagen under respektive rubrik kan sedan ställas emot varandra. Diskussionen av dem bör också kunna resultera i ytterligare andra alternativ. Genom att ställa två (kostnads-)nivåer av verksamhet emot varandra, bör det bli lättare för var och en, mot bakgrund av ideologi och partiprogram, att resonera sig fram till sin egen ståndpunkt beträffande skolskjutspolicy. En avgörande faktor, för behovet av skolskjuts och fria elevresor, är hur skolorna lokaliseras i förhållande till var barn och ungdomar bor. Det är förenat med stora kostnader att bygga nya skolor, liksom det kan vara kostsamt att ha tomma skollokaler stående i områden där barnkullarna minskar. Man kan välja att strikt placera alla barn i den skola som ligger närmast bostaden, så långt skolans lokaler tillåter. Eller så ger man eleverna frihet att välja den skola de vill – både inom och utanför kommunen. För att underlätta – eller motverka – det fria valet, kan man sedan ge
25 generösa bidrag till skolresor eller begränsa rätten till skolskjuts till de elever, som valt den skola kommunen föreslagit. För att få barn och ungdomar att röra på sig så mycket som möjligt ute i friska luften, kan man begränsa rätten till skolskjuts och/eller göra skolvägarna så säkra och trafikfria som möjligt. Behovet av skolskjutsar, med avseende på skolvägen, blir då i stor utsträckning avhängigt skolvägarnas kvalitet och trafiksäkerhet. Barns- och ungdomars ansökningar om skolskjuts kan bedömas enbart med hänsyn till vad som är absolut tvingande för kommunen att ta hänsyn till, enligt lagar, förordningar och prejudikat. Eller så ger man fri skolskjuts till alla som inte anser sig kunna ta sig till skolan utan någon sorts hjälp respektive utan att kostnaderna blir för höga för den enskilde. För att upprätthålla hög säkerhet i samband med transporten till och från skolan, satsar kommunen på att ha egen expertis och göra egna inspektioner av skolvägar och transportmedel. Eller så överlåter kommunen hela säkerhetsarbetet på skolskjutsentreprenören. Incitament till samverkan med kringliggande kommuner och entreprenörer respektive samråd med berörda ungdomar och föräldrar bör också ingå i kommunens policy. Policyn kan utformas i ett sammanhållet dokument, med både övergripande mål och noggranna regler för vem som har rätt till skolskjuts respektive hur skolskjutsarna skall utföras. Eller så skiljer man dessa delar åt. Det är viktigt att informationen om kommunens skolskjutspolicy och regler är så tydlig och lättillgänglig, att både vårdnadshavarna/barnen och kommunens handläggare kan vara överens om vad den innebär. Av reglerna skall klart framgå vem/vilka som har ansvar för beslut om skolskjutsar, vart ansökan skall riktas, vem som handlägger ärendena samt hur överklagande av beslut går till. 7. FÖRSLAG TILL MÅL, POLICY OCH FÖRHÅLLNINGSREGLER FÖR SKOLSKJUTSAR OCH FRIA ELEVRESOR I PARTILLE KOMMUN. Grundläggande för anordnandet av skolskjutsar i Partille kommun är följande lagstiftning: Skollagen: Partille kommun är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan och särskolan (inkl gymnasiesärskolan) anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan omständighet. (SFS 1985:1100, 4 kap 7 § och 6 kap 6 §.) Lag om elevresor: För elever på gymnasiet skall kommunen ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan, då färdvägen är minst sex kilometer. (SFS 1991:1110, 2 §.) Färdtjänstlagen: För barn i förskolan, skall kommunen ge tillstånd till färdtjänst till dem som på grund av funktionshinder, vilket är varaktigt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. (SFS 1997:36, 7 §.) Skolskjutsförordningen: Med skolskjutsning avses sådan befordran av elev i förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, till eller från skolan, som ordnas av kommunen särskilt för ändamålet och inte är av tillfällig natur samt på ett sådant sätt att trafiksäkerheten tillgodoses. (SFS 1970:340, 1-2 §§.)
Page 1 and 2: 1 PARTILLE KOMMUN Barn- och utbildn
Page 3 and 4: 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. INLEDN
Page 5 and 6: 5 möjligheten till gratis skolskju
Page 7 and 8: 7 färdtjänst. Elever i förskolek
Page 9 and 10: 9 funktionshindret inte är tillfä
Page 11 and 12: 11 I domen från 2001-12-20, gälla
Page 13 and 14: 13 Om kommunen väljer att inte dri
Page 15 and 16: 15 Gällande regler för skolskjuts
Page 17 and 18: 17 3.2.1 Förskolan Färdtjänsten
Page 19 and 20: 19 I.1 elev, i behov av särskild u
Page 21 and 22: 21 I sin utvärdering drar Vägverk
Page 23: 23 De flesta kommunerna i göteborg
Page 27 and 28: 27 pektive förbundna med detta omr
Page 29 and 30: 29 • Ansvariga för skolskjutspol
Page 31 and 32: 31 Lund. Barn- och utbildningsförv
Page 33 and 34: 33 D:o (01-15-18). Remissyttrande

Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?