Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

More documents

Recommendations

Info

20 fritt välja vilken gymnasiesärskola de vill gå på. Läsåret 01-02 fanns 29 gymnasiesärskoleelever inom Partille gymnasieförvaltning. Dessa fördelade sig på följande skolor och transportmedel • 8 st på Porthälla gymnasiums Specialprogram. Samtliga har terminskort eller månadskort på Västtrafik. (Månadskort tilldelas dem som fyllt 18 år.) • 6 st på Fässbergsgymnasiet i Mölndal. 5 st har fria taxiresor med Taxi Göteborg och 1 har månadskort på Västtrafik. • 4 st på Slottsberget, Hökegården. Verksamhetsträning för gravt handikappade. Fria taxiresor med Färdtjänsten, Göteborgs stad. • 4 st på Slottsberget, Munkebäck. Yrkesträning. 3 st har fria taxiresor med Färdtjänsten, Göteborgs stad och 1 har terminskort på Västtrafik. • 2 st på Nationella Programmet, Slottsberget, Lindholmen. Båda har terminskort på Västtrafik. • 1 st på Frölunda Ekebäck har terminskort på Västtrafik. • 2 st på gymnasiesärskolan i Landvetter. De har fria taxiresor med Färdtjänsten, Göteborgs stad. • 1 st är inackorderad i Bollnäs. Kommunen betalar för inackorderingen samt för resor med tåg mellan Partille och Bollnäs. • 1 elev har praktikplats i Partille och reser dit med taxi. 4 PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH ANNAT UTVECKLINGSARBETE. 4.1 1999 års skollagskommitté. En parlamentarisk kommitté tillsattes 1999 med uppgiften att se över skollagen: ”Kommittén skall föreslå hur skollagen kan moderniseras genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun”. (Sv Kommunförbundet, 2002-02-27.) I direktiven sägs inget specifikt om skolskjutsar, men flera av de områden som skall beaktas handlar om stöd till barn och barnens säkerhet. (Utb dep, 1999:15.) Kommittén skulle ha varit färdig med sitt arbete den 1 maj 2001, men har fått sitt uppdrag förlängt till den 16 december 2002 (Utb dep, 2002:9). Anledningen är att dess förslag skall samordnas med den utredning om gymnasiet, som pågår fram till 30 april 2002. Kontakter med både utbildningsdepartementet (02-02-27) och Svenska kommunförbundet (Fernstedt- Landskog, 02-02-27) har tagits för att få inblick i ”vad som är på gång”. Ingen vill dock säga något innan utredningen är klar. 4.2 Färdtjänstutredningen. Tillsammans med ett antal andra myndigheter, fick Vägverket 1998 i uppdrag att utvärdera handikappolitiken inom transportområdet (regeringsuppdrag K98/2302/4). Uppdraget utvidgades senare (rskr 1999/2000:85) till att redovisa tillståndet och utvecklingen inom färdtjänsten för perioden januari 1998 – 30 september 2000 samt att ge förslag till förändringar. Vägverket lade i oktober 2001 fram en preliminär slutrapport (2001-10). Några beslut, med anledning av denna, har ännu ej fattats, men remissinstanserna har avgivit sina yttranden (Näringsdepartementet, 02-02-27).
21 I sin utvärdering drar Vägverket slutsatsen, att den nya färdtjänstlagen 1997 ”troligen medfört försämrade resmöjligheter för ett antal funktionshindrade”. Den största förändringen har upplevts av gruppen yngre och aktiva färdtjänstberättigade. Förändringarna består i att det blivit svårare att få färdtjänst, att kostnaderna blivit högre, att kraven på samåkning ökat och att möjligheterna blivit sämre beträffande rätten att ha ledsagare med sig respektive att ta med medresenär. Utvärderingen visar också att det är barn med funktionshinder, och barn till föräldrar med funktionshinder, som kommit särskilt i kläm. Den visar dessutom att ”ett flertal kommuner har bestämmelser som i hög grad inskränker funktionshindrade barns rätt till färdtjänst, att färdtjänst inte beviljas till barn eller endast beviljas om ’särskilda’ eller ’synnerliga’ skäl föreligger”. (Vägverket, 2001-10, sid 21-22.) Ett av syftena med den nya lagen var, att öka samordningen mellan kollektivtrafik och färdtjänst. Vägverket tror att detta syfte i viss mån uppnåtts. Samtidigt konstaterar man, att färdtjänst, skolskjuts och kollektivtrafik fortfarande i de flesta kommuner är uppdelade på olika förvaltningar och att samverkan mellan dessa går trögt (a a sid 22). 1997 års färdtjänstlag innebär också att socialpolitiska hänsyn inte längre tas. Den sökandes ekonomiska och sociala förhållanden beaktas inte. Inte heller det sökande hushållets bristande tillgång på bil eller utbudet av ordinarie kollektivtrafik i området. Detta innebär, att en sökande av färdtjänst med hjälp av socialtjänstlagen får vända sig till kommunens socialkontor, om inte de medicinska grunderna är tillräckliga för att ensamma berättiga till färdtjänst. (A a sid 24.) Mot denna bakgrund föreslår utredningen vissa ändringar i färdtjänstlagen. När det gäller barns rättigheter till färdtjänst, vill man ha en liknande paragraf, som den i socialtjänstlagen: ”När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.” Man vill också ha en motsvarighet till 7 § i denna lag, vilken säger att insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet och att för utförande av uppgifter ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.(A a sid 26-27.) Samtliga remissinstanser tillstyrker dessa förslag (Näringsdepartementet, sid 5-10). Slutligen föreslår Vägverket att det skall inrättas en statlig myndighet, med uppgift att utöva tillsyn över färdtjänsten. Dess viktigaste uppgift skall vara, ”att stödja tillämpning och handläggning så att denna sker med god kvalitet”. (Vägverket, 2001-10, sid 31.) Vägverkets utredning uppfattas av verket självt som ett diskussionsunderlag, vilket tillsammans med remissvaren bör ligga till grund för fortsatt utredning. I detta instämmer Sv Kommunförbundet (01-05-18), som vill ha ”en utredning som kan se över hur olika stödformer för transporter ska samverka så personer med funktionshinder får fullgod hjälp, och att de olika myndigheternas ansvar kartläggs”. Förslaget att inrätta en statlig tillsynsmyndighet avfärdas dock av Kommunförbundet, med motiveringen att ”det inte är klarlagt om en myndighet främjar en positiv utveckling bättre än arbete på frivillig väg” (01-05-18). De flesta remissinstanserna, inkl alla handikapporganisationerna, tillstyrker dock inrättandet av en sådan tillsynsmyndighet (Näringsdepartementet, sid 12-13).
Page 1 and 2: 1 PARTILLE KOMMUN Barn- och utbildn
Page 3 and 4: 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. INLEDN
Page 5 and 6: 5 möjligheten till gratis skolskju
Page 7 and 8: 7 färdtjänst. Elever i förskolek
Page 9 and 10: 9 funktionshindret inte är tillfä
Page 11 and 12: 11 I domen från 2001-12-20, gälla
Page 13 and 14: 13 Om kommunen väljer att inte dri
Page 15 and 16: 15 Gällande regler för skolskjuts
Page 17 and 18: 17 3.2.1 Förskolan Färdtjänsten
Page 19: 19 I.1 elev, i behov av särskild u
Page 23 and 24: 23 De flesta kommunerna i göteborg
Page 25 and 26: 25 generösa bidrag till skolresor
Page 27 and 28: 27 pektive förbundna med detta omr
Page 29 and 30: 29 • Ansvariga för skolskjutspol
Page 31 and 32: 31 Lund. Barn- och utbildningsförv
Page 33 and 34: 33 D:o (01-15-18). Remissyttrande

Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?