Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

More documents

Recommendations

Info

10 ansvaret enligt nämndens delegationsordning ombesörja en individuell prövning samt fatta beslut i ärendet. (Skolledarpraktikan, sid 14:5.) Den individuella prövningen skall dokumenteras noggrant (JO, 2000/01 och Skolverket, 00-09-04). 2.3.2 Skolskjuts vid val av annan skola. Skyldigheten att anordna skolskjuts gäller inte sådana elever som väljer att gå i annan grundeller särskola än den som kommunen skulle placerat dem i (Skollagen 4 kap, 7 §, 1:a stycket). Om kommunen emellertid har beviljat en elevs önskemål att gå i annan skola, så innebär det att eleven kan få skolskjuts (dvs att kommunen har rätt att bevilja skolskjuts), om lagens krav är uppfyllda. Exempel på sådana önskemål kan vara att familjen flyttat in i kommunen under pågående läsår och vill att barnet skall gå kvar i sin tidigare skola (Skolverket 92-01-24). Eller att ett barn har ett sådant funktionshinder, att kommunens egen särskola inte kan ta emot barnet. Regeringen har i sin proposition 1992/93:230 understrukit vikten av att ”kommunerna har en generös syn på frågan om skolskjuts då vårdnadshavaren väljer en annan särskola”. (Skolskjutshandboken, sid 23.) Om en kommun tar emot en elev från annan kommun, p g a särskilda skäl - som i exemplen ovan, så har denna kommun rätt till ersättning för kostnaderna för eleven från elevens hemkommun. Innan ett sådant beslut fattas, skall dock hemkommunens yttrande ha inhämtats. Denna elevs behov av skolskjuts prövas i enlighet med samma bestämmelser som gäller för övriga elever i den mottagande kommunen. Om eleven då har rätt till skolskjuts, skall hemkommunen stå för dessa skjutskostnader (Skollagen 4 kap 8 § och 6 kap 6a §). Om vårdnadshavaren väljer att låta sitt barn gå i annan grundeller särskola inom kommunen, än den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i, har eleven ingen rätt till skolskjuts. Oavsett om färdvägen är trafikfarlig eller mycket lång (Skolverket 02-03-20). Inte heller om kommunen marknadsfört sina skolor med olika profiler, för att ge eleverna valmöjlighet, föreligger någon rätt till skolskjuts p g a avståndet eller trafikfarlig väg. Anledningen till detta är att kommunen skall kunna lägga upp sina skolskjutslinjer och –tider på ett vettigt sätt (Skolledarpraktikan, sid 14:3). Däremot är kommunen skyldig att informera vårdnadshavaren om detta, i god tid innan denne väljer skola. Samma förhållande gäller vid val av friskola eller annan skola utanför kommunen. Om en elev, efter önskemål, tas emot i en annan kommuns skola, så har vare sig denna kommun eller hemkommunen någon skyldighet att anordna skolskjuts (Skollagen 4 kap, 7 §, tredje stycket). Inte ens om eleven skulle haft rätt till skolskjuts om vårdnadshavaren accepterat den skola där kommunen placerat eleven. (JO, 2000/01.) 2.3.3 Elever med skiftande adresser. Normalt sett gäller kommunens skolskjutsskyldighet från det ställe där eleven är folkbokförd. Detta har ansetts vara fallet även då föräldrarna är skilda men har gemensam vårdnad och barnet bor varannan vecka hos vardera föräldern. Om barnet varit berättigat till skolskjuts, så har detta bara gällt från vårdnadshavarens bostad – förutsatt att lagens krav varit uppfyllda. Flera föräldrar har dock protesterat mot detta och gått till domstol för att få saken prövad. Kammarrätten i Sundsvall har sålunda i flera fall gett föräldrarna rätt (2000-02-18 och 2001- 12-20), liksom kammarrätten i Stockholm (2001-10-30) och länsrätten i Västerbotten.
11 I domen från 2001-12-20, gällande ett ärende i Lycksele kommun, stöder sig kammarrätten i Sundsvall på ett yttrande från Skolverket (01-04-09). I detta pekas på, att behovet av skolskjuts har uppkommit genom nya bosättningsförhållanden, då föräldrarna skilts, och inte genom att eleven valt en ny skola. Det kan inte anses vara förenligt med skollagen att låta en elev gå i två olika skolor för att fullgöra sin lagstadgade skyldighet om skolgång. Därför rekommenderar Skolverket, i de fall där eleven bor på två ställen, att kommunen vid prövning av elevens rätt till skolskjuts, skall utgå från båda bostäderna. Enligt förra skolministern, Ingegerd Wärnersson (01-03-13), är emellertid praxis fortfarande, att kommunerna bara behöver erbjuda skolskjuts från folkbokföringsstället. Eftersom 1999 års skollagskommitté behandlar denna fråga och förväntas vara klar med sitt ställningstagande i december 2002, avsåg inte skolministern att ta några initiativ till att ändra rådande praxis. Enligt utsaga, från en tjänsteman på Skolverket (02-02-27), är dock domen från kammarrätten i Stockholm (”skolskjuts från båda hemmen”, 2001-10-30) på väg att tas upp i regeringsrätten för prejudicerande dom redan 2002. Vissa elever tillbringar en del av dagen – före respektive efter skolan – på fritidshem o dyl. Detta kan, om kommunen så vill, jämställas med bostaden. Samma krav, för att erhålla skolskjuts, är då tillämpliga som beträffande skjuts mellan hemmet och skolan. Kommunen har dock ingen lagstadgad skyldighet att ombesörja skolskjuts mellan skola och t ex fritidshem eller fritidsklubbar (öppen fritidsverksamhet). (Skolskjutshandboken, sid 31 och Olsson, 02-03-21.) 2.3.4 Funktionshinder. Om skolskjuts begärs med hänvisning till funktionshinder är beslutsfattandet ganska enkelt. Om eleven har ett läkarintyg, som tydligt säger att eleven inte själv kan ta sig till skolan, så har eleven rätt till skolskjuts. Det är således läkaren som gör bedömningen på medicinska grunder. Detta är fallet oavsett det gäller särskola eller vanlig grundskola. Detta innebär också att alla elever som har behov av att gå i särskola, praktiskt taget definitionsmässigt har rätt till skolskjuts. Dock med samma förbehåll som ovan, dvs att vårdnadshavaren accepterar kommunens placering av eleven eller har anmält önskemål om annan placering innan placeringen görs. Om en elev behöver gå i en speciell särskola, eller har ett omfattande behov av särskilt stöd, som inte finns i kommunen, har kommunen skyldighet att bekosta skolskjuts. Dock bara om det inte innebär att ”betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen” (Skollagen, 8 a §). Om vårdnadshavaren väljer att placera ett särskolebarn i en fristående skola eller en annan kommunal skola än den som hemkommunen placerat eleven i, så har denna särskoleelev inte rätt till skolskjuts. Däremot finns en teoretisk möjlighet, om lagens krav uppfylls (Färdtjänstlagen, SFS 1997:736), att eleven kan få färdtjänst till och från skolan (Skolledarpraktikan kap 12). 2.3.5 Lång färdväg och trafikfarlig väg. Hur lång färdvägen får vara, för att skolskjuts skall anses berättigad, finns inte reglerat i lagar och förordningar. Det är således upp till varje kommun att ha sina egna regler.
Page 1 and 2: 1 PARTILLE KOMMUN Barn- och utbildn
Page 3 and 4: 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. INLEDN
Page 5 and 6: 5 möjligheten till gratis skolskju
Page 7 and 8: 7 färdtjänst. Elever i förskolek
Page 9: 9 funktionshindret inte är tillfä
Page 13 and 14: 13 Om kommunen väljer att inte dri
Page 15 and 16: 15 Gällande regler för skolskjuts
Page 17 and 18: 17 3.2.1 Förskolan Färdtjänsten
Page 19 and 20: 19 I.1 elev, i behov av särskild u
Page 21 and 22: 21 I sin utvärdering drar Vägverk
Page 23 and 24: 23 De flesta kommunerna i göteborg
Page 25 and 26: 25 generösa bidrag till skolresor
Page 27 and 28: 27 pektive förbundna med detta omr
Page 29 and 30: 29 • Ansvariga för skolskjutspol
Page 31 and 32: 31 Lund. Barn- och utbildningsförv
Page 33 and 34: 33 D:o (01-15-18). Remissyttrande

Rapport om skolskjutsar - GR Utbildning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?