00-02-25 - GR Utbildning

Minnesanteckningar
Nätverksträff GR/Kvalitetsansvariga
Fredagen den 25 februari 2000 kl. 0830-1100
Gårdavägen 2, rum 377
Närvarande:
Birgitta Runge, Inga-Lena Lindenau, Ingibjörg Olofsson, Margareta Trygg-Gustafson, Jan Gott, Andreas
Mårtensson, Kristina Christiansson, Jerker Alm, Margareta Landström, Karin Rönnerman, Bo-Staffan Josefsson
1. Aktionsforskning
• Karin Rönnerman, forskare, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och
didaktik.
Forskare forskar inte enbart på fältet, utan de forskar tillsammans med forskande lärare och
skolledare. Karin Rönnerman med tidigare erfarenhet från bla. Umeå universitet ledde oss in i
begreppet aktionsforskning och sina erfarenheter. Vad kan Aktionsforskning innebära för
oss. Vilka framtida möjligheter kan finnas att arbeta med aktionsforskning inom regionen
--------------------------------------------------------------------
Inledning
Karin visade bla på.
Läraryrkets förändringar:
• Lärare har ett nytt uppdrag
• Lärare arbetar i en målstyrd skola
• Ett reflekterande arbetssätt
Ansvaret för att läraren på ett annat sätt än tidigare nu deltar i hela skolans utveckling. Ex. på
uttryck som visar detta är, ” den reflekterande praktikern”, ” handledaren”, ” den forskande
läraren”
Aktionsforskning är ett sätt att förhålla sig till sitt eget arbete, till utveckling.
Aktionsforskning är ett begrepp som är vanligt inom näringslivet och har nu mer och mer
kommit att användas inom offentlig sektor.
Jämförande begrepp
Tim Tiller talar om aktionslärande för lärare och aktionsforskning för forskare. Högskolan i
Dalarna använder sig av forskningscirklar, men dessa handlar om att förstå en situation och få
kunskap om styrningen/teorier etc. Forskningscirklarna är inte handlingsinriktade på det sätt
som aktionsforskningen är.
5 kriterier för lärarforskning:
1

• Collaborations and partnerships are created across school and university roles.
• Research starts from where the action is.
• The practitioner´s pracitcal wisdom is a central source of knowledge.
• Research leads to personal and social change, as well as curricular and instructional
change.
• There can be no singel, privileged way of knowing.
(Hollingworth ach Socket, 1994, s9)
PLANERA AGERA OBSERVERA REFLEKTERA
utgör hörnstenarna. Ordningen är inte det viktiga, Man kan lika gärna strarta i en
undervisningssitutation genom observation. ”Den forskande läraren” blir observatören.
Lärare är mycket duktiga på att planera, men inte att följa upp och utvärdera för att få en
kunskap om hur man en gång startade.
Lärare som genomför aktionsforskning studerar
• Sin praktik
• Sin förståelse av praktiken
• Sammanhangen
AKTIONSFORSKNING ÄR INTE
Det är inte bara tänkande kring undervisning. I aktionsforskning är lärare systematiska och
samarbetande när de samlar information kring undervisningen. Det är inte problemlösning.
AF innebär problemformulering som sker genom frågor riktade mot förändring och förståelse
av världen.
Det är inte forskning av/om andra. AF är forskning i den egna verksamheten i ett
förändringsskede.
Aktionsforskning kan ses som en motvikt gentemot modelltänkande.
Modeller kan oftast bli svar på frågor som aldrig ställts
Verktyg för aktionsforskning kan ex. vara forskare som handleder.
Några centrala inslag som återkommer i utvecklingsarbetet
Behov av
• Tid
• Individuell reflektion, ex. genom dagbok, observera eleverna under eget arbete etc.
• Kollektiv reflektion, för att veta vart vi är på väg
• Verktyg och teoretiska begrepp för förståelse av praktiken.
2

Reflektion för distans (Bengtsson)
• Självreflektion – självinsikt – dagboksskrivande
• Dialog- kollegial kunskap – kollektiv reflektion (yrkesspråk)
• Forskning – objektiv kunskap – utvecklingsarbete (teorianknytning)
Frågor som kan ge utrymme för reflektion:
• Handledning av lärargrupper ”har svällt” under de sista åren – varför
• Hur värderar/hanterar vi den dokumentation som produceras
• Hur sprider vi arbetena
Didaktiska tidskrifter är ex. på skrifter där lärare utrycker vad de upplevt, reflekterat över.
Samverkan mellan lärare/forskare – hur kan denna se ut
• Handledning är det mest vanliga
Mycket positivt att få resonera om pedagogiska frågor. Positivt att någon kommer utifrån
Pågående projekt som Karin R. ansvarar för i regionen.
• Bergsjön : Ett projekt som rör förskolan. Process över 2,5 år. Utgå ifrån målen, når vi
målen genom detta arbetssätt. Når barnen/eleverna målen med detta arbetssätt eller
behöver jag förändra mitt arbetssätt. Styrkan är att hålla fast vid ett arbetslag. Många har
efter 1 år upplevt en helt annan styrka i yrkesrollen. (Utgångspunkten har varit 8
handledningstillfällen under ex. 1 termin)
• Bollebygd. Alla 40 lärare på Bollebygdsskolan och all kompetenstutvecklingstid utgör
förutsättningarna.
• Hisingen : Bräcke/Slottsbergsgymnasiet. Elever som inte når målen.
Aktionsforskning innebär ett annat sätt att tänka kring vardagen och detta tar tid!
Blir uppmärksam på det som händer i ”klassrumsmiljön” och det egna lärande.
Utgångspunkt för aktionsforskning
Att stimulera till reflekterande praktiker och att utifrån klassrummets behov och möjligheter
genomföra utvecklingsarbete genom pedagogisk handledning
För vilket krävs
tid, organisation där hänsyn tas till kärnverksamheten/kringverksamheten
Kan ge underlag till:
• Utvärdering (kvalitetsredovisning)
• Dokumentation (kvalitetsredovisning)
• Skolans utvecklingsprofil (kvalitet, marknadsanpassning)
• Utvecklingssamtal (föräldrar/lärare)
• Medarbetarsamtal (rektor/lärare)
• Lärarstuderandes examensarbeten
3

Att observera:
Mycket viktigt att pedagoger är förberedda på vad aktionsforskningen innebär innan ett
arbete påbörjas. ”Gamla” förväntningar om studiedagsupplägg, tips/ideér kan annars utgöra
ett hinder.
Litteraturtips:
• Didaktisk tidskift /Institutionen för pedagogik och didaktik
• Karin Rönnerman: Utvecklingsarbete – en grogrund för lärares lärande. Stud.litt ISBN
91-44-000186-X
”Den filosof som kom fram till att ett väl utfört arbete aldrig behöver göras
om - hade nog aldrig rensat ogräs”
2. Utan timplan – oförändrat uppdrag – ansökan om
försöksverksamhet
ALE: Ingen ansökan MÖLNDAL: Ansökan inlämnad TJÖRN: Ingen ansökan
HÄRRYDA: Ingen ansökan GÖTEBORG: Ansökan inlämnad för hela kommunen. Styrsö,
Centrum ex. Stadsdelarna kommer sedan in och får söka.
KUNGSBACKA: Ansökan inlämnad. Vissa skolor har anmält sig. Malevik, Tingbergsskolan
ÖCKERÖ: Ingen ansökan. Diskussion pågår i nämnden, viss tveksamhet finns.
PARTILLE: Ansökan inlämnad.
Bo-Staffan håller kontakt med de kommuner som lämnat in ansökan samt skickar ut
sammanfattning av vad ”Timplan – med oförändrat uppdrag innebär.”
3. Våren 2000/ innehåll
• v13/fredag 31 mars kl. 0830-1100 Innehåll: ”Avbildning” Dennis Ekbom,
utvecklingsledare/Uddevalla Kommun
4. Övrigt
• Samband kostnader/resultat tas upp 31/3
• Litteraturtips på ref. litteratur om kvalitet utlämnades
• GR Utbildnings ref. materiel kring kvalitetsfrågor granskas vid något tillfälle.
Vid anteckningarna
Bo-Staffan Josefsson
4