PP-presentation Dag 1 - Institutionen för lingvistik och filologi
PP-presentation Dag 1 - Institutionen för lingvistik och filologi
PP-presentation Dag 1 - Institutionen för lingvistik och filologi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Världens språk<br />
Lingvistik <strong>och</strong><br />
grammatik<br />
Världens språk<br />
Språkstrukturer <strong>och</strong><br />
skriftsystem<br />
Allmän Grammatik <strong>och</strong> Fonetik HT07<br />
<strong>Dag</strong> 1
Världens språk
Världens sex största språk<br />
Kinesiska<br />
Engelska<br />
Spanska<br />
Arabiska<br />
Hindi<br />
Ryska<br />
Portugisiska<br />
ca 1120 miljoner<br />
ca 480 miljoner<br />
ca 332 miljoner<br />
ca 235 miljoner<br />
ca 180 miljoner<br />
ca 180 miljoner<br />
ca 170 miljoner<br />
(enligt: www.geographic.org)
Övriga språk vid LingFil<br />
Iranska språk ca 150-200 miljoner<br />
Turkiska språk ca 180 miljoner<br />
Swahili<br />
ca 150 miljoner<br />
Kurdiska ca 31 miljoner<br />
Hebreiska ca 15 miljoner<br />
Arameiska/syriska ca 450 000<br />
Ej talade språk: latin, klassisk grekiska, sanskrit<br />
klassisk hebreiska, akkadiska, sumeriska
grammatik<br />
Regler för hur ett språks ord böjs <strong>och</strong> kombineras till<br />
ordgrupper <strong>och</strong> satser.<br />
Grammatik används<br />
dels om det system av regler som språkbrukarna har<br />
tillägnat sig <strong>och</strong> som styr deras språkliga aktivitet,<br />
dels om den gren av språkvetenskapen som studerar<br />
de grammatiska reglerna i mänskliga språk,<br />
dels också om beskrivningar av enskilda språks<br />
grammatiska system.<br />
(ne.se)
Grammatik:<br />
1) det system av regler som språkbrukarna har<br />
tillägnat sig <strong>och</strong> som styr deras språkliga<br />
aktivitet<br />
= den inre grammatiken hos modersmålstalare<br />
2) de grammatiska reglerna i mänskliga språk<br />
= allmän grammatik<br />
3) beskrivningar av enskilda språks grammatiska<br />
system<br />
= språkspecifik grammatik
Lingvistik - infallsvinklar<br />
Allmän Språkspecifik<br />
=generell, = för ett särskilt<br />
övergripande språk, t.ex.<br />
swahili, kurdiska,<br />
arabiska, hindi etc.
Lingvistik - infallsvinklar<br />
Deskriptiv Preskriptiv<br />
= beskrivande = föreskrivande,<br />
normativ<br />
Hur språket<br />
(faktiskt) används,<br />
som i debatten om<br />
Rinkebysvenska<br />
Regler för hur ett<br />
språk bör eller ska<br />
användas, t.ex.<br />
SAG
Lingvistik - infallsvinklar<br />
Diakronisk Synkronisk<br />
=språkförändring = språket vid en<br />
över tid viss tidpunkt<br />
Svenskans utveckling<br />
från fornsvenskan<br />
(runstenar) till dagens<br />
rikssvenska<br />
Svenska språket<br />
vid Gustav III’s<br />
hov i 1700-talets<br />
Sverige
Lingvistik<br />
- infallsvinklar<br />
Allmän Språkspecifik<br />
Deskriptiv Preskriptiv<br />
Diakron Synkron
Lingvistik - delvetenskaper<br />
Ords ursprung: lat. lingua ><br />
fr. langue, sp. lengua, port.<br />
lingua<br />
ETYMOLOGI<br />
Ljud <strong>och</strong><br />
ljudkombinationer<br />
Hur ord<br />
kombineras<br />
till meningar<br />
SYNTAX<br />
LINGVISTIK<br />
FONETIK &<br />
FONOLOGI<br />
Böjningslära<br />
PRAGMATIK<br />
MORFOLOGI<br />
Hur språket<br />
används i<br />
praktiken<br />
SEMANTIK<br />
Språkliga<br />
uttrycks mening<br />
<strong>och</strong> betydelse
Fonetik <strong>och</strong> fonologi (<strong>Dag</strong> 2)<br />
H-A-T-T<br />
K-A-T-T<br />
N-A-T-T<br />
R-A-T-T<br />
S-A-T-T<br />
M-A-T-T<br />
W-A-T-T<br />
F-A-T-T<br />
Fonem<br />
• minsta betydelseskiljande<br />
enheten i språket<br />
• H-, K-, N- etc. har i sig ingen<br />
betydelse<br />
• H-, K-, N- etc. ändrar betydelsen<br />
på orden
Morfologi (<strong>Dag</strong> 3)<br />
flick-a<br />
flick-a-n<br />
flick-a-n-s<br />
flick-or<br />
flick-or-na<br />
flick-or-na-s<br />
Morfem<br />
•minsta betydelsebärande<br />
enheten i språket<br />
-a-n = bestämd form (penn-an)<br />
-or = flertal (penn-or)<br />
-or-na = flertal bestämd form<br />
(penn-or-na)<br />
-s = genitiv (ägandeform)<br />
(pojken-s, boken-s, skedens)<br />
(pennornas, pojkarna-s etc.)
Språktyper: morfologi<br />
Morfologiska typer<br />
av språk<br />
Analytiska<br />
= isolerande<br />
Syntetiska<br />
= sammansmältande<br />
Agglutinerande<br />
= morfem hakas på<br />
varandra i en räcka<br />
Flekterande<br />
= morfemen smälter ihop<br />
med sitt huvudord<br />
Polysyntetiska<br />
= flera ord/uttryck kan<br />
sättas ihop till ett ord
Analytiska språk:<br />
Varje böjningsmorfem står som självständig<br />
ord, t.ex. maori (Nya Zeeland):<br />
kua kite te kaumātua i te whare o Ipana<br />
[IMP] se [best.] gamling [obj] [best.] hus åt Ivan<br />
”Den gammle mannen såg Ivans hus”<br />
kua kite = såg<br />
te kaumātua = gamlingen<br />
o Ipana = Ivans<br />
i te whare = huset (ett bestämt hus) [obj]
Syntetiska agglutinerande språk<br />
Morfemen hakas på varandra i en lång rad,<br />
som på t.ex. turkiska:<br />
at ”en häst” : at-tan ”från hästen”<br />
at-lar ”hästar” : at-lar-tan ”från hästarna”<br />
at = ”häst”<br />
-lar = markerar flertal<br />
-tan = markerar riktning ”från”
Syntetiska flekterande språk<br />
Morfemen smälter samman med sitt<br />
huvudord, som på t.ex. latin:<br />
rex (reg-s) = kungen (ental)<br />
reg-es = kung-arna (flera)<br />
reg-is = kungen-s (ental, ägande)<br />
reg-um = kungarna-s (flertal, ägande)
Syntetiska polysyntetiska språk<br />
Ett helt påstående kan kombineras ihop till<br />
ett enda ord, som på grönländska:<br />
Sikursuarsiurpugut<br />
siku-rsuar – siur – pu - gut<br />
is - stor – dra igenom – [ind] - vi<br />
”vi seglar genom (den) stora isen”
Syntetiska polysyntetiska språk<br />
Grönländska:<br />
paasiartulinnguatsiarpara<br />
”jag tror att jag så smått börjat förstå det”<br />
Turkiska (ovanligt):<br />
seviştirilemediklerinden<br />
”därför att de inte har kunnat förmås att<br />
älska varandra“
… <strong>och</strong> svenska<br />
Svenska är agglutinerande:<br />
flicka : flicka-n : flicka-n-s<br />
sko : sko-r : sko-r-na : sko-r-na-s<br />
Svenska är flekterande:<br />
fot : fötter, bok : böcker<br />
skära : skar : skurit<br />
falla : föll : fallit
Språktyper på LingFil<br />
Analytiskt: varje morfem är ett eget ord<br />
Syntetiskt agglutinerande: morfemen hängs<br />
på varandra i en lång rad<br />
Syntetiskt flekterande språk:<br />
morfemen smälter samman med sitt<br />
huvudord till en ny form<br />
Syntetiskt polysyntetiskt: flera ordformer <strong>och</strong><br />
uttryck kan kombineras ihop till ett enda ord
Språktyper på LingFil<br />
Analytiskt: kinesiska<br />
Syntetiskt agglutinerande: sumeriska,<br />
turkiska, swahili<br />
Syntetiskt flekterande språk:<br />
arabiska, akkadiska, klassisk grekiska,<br />
hebreiska, hindi, kurdiska, latin, persiska,<br />
sanskrit, turkiska<br />
Syntetiskt polysyntetiskt: swahili
Skriftsystem i världen
Skriftsystem på LingFil<br />
Latinska alfabetet<br />
Arabiska alfabetet<br />
Indiska alfabetet<br />
ससकतम ्<br />
Kinesiska skrivtecken<br />
Kyrilliska alfabetet<br />
Љаб<br />
Hebreiska alfabetet<br />
אבג<br />
Grekiska alfabetet<br />
Αβγ<br />
Periska alfabetet<br />
Kilskrift<br />
Alfabeten klassificeras beroende på vad som<br />
återges i skrift: ljud, stavelser eller ord.
Skriftsystem: bokstavsalfabeten<br />
Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud,<br />
konsonant (C) eller vokal (V):<br />
C-V-C-V-C-V etc.<br />
s-å h-ä-r s-k-r-i-v-e-r v-i p-å s-v-e-n-s-k-a<br />
så här skriver vi på svenska
Skriftsystem: konsonantalfabeten<br />
I regel skrivs endast konsonanter ut i skrift,<br />
vokaler ”läses till” (vokaliseras).<br />
C-C-C-C etc.<br />
Arabiska: ا ,(alifۥ) ب ,(ۥbā) ت (ۥtā) etc.<br />
عليكم السلام<br />
[ S-S-L-M ‘-L-Y-K-M ]<br />
“as- salaamu 'alaykum”
Skriftsystem: stavelseskrift<br />
Varje tecken står för en kombination av<br />
konsonant (C) + vokal (V):<br />
CV-CV-CV-CV<br />
Sanskrit: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha)<br />
सं-स-क-त-म ्<br />
sa(m)-skŗ-ta-m<br />
”sanskrit”
Skriftsystem: logogram <strong>och</strong><br />
piktogram<br />
Varje skrivtecken motsvarar ett ord eller ett<br />
begrepp.<br />
Piktogram = skrivtecknet är en bildåtergivning av sin<br />
betydelse<br />
= rökning förbjuden<br />
= post, ny e-mail, nytt sms<br />
Logogram = skrivtecknet står för ett ord<br />
= herrtoalett, damtoalett<br />
1, 2, 3 = ”ett”, ”två”, ”tre”
Skriftsystem: logogram <strong>och</strong><br />
piktogram<br />
Kinesiska: han-zi ”skrivtecken”<br />
Äldre skrift<br />
Förenklad<br />
skrift
Skriftsystem: logogram <strong>och</strong><br />
piktogram<br />
Kilskrift (akkadiska, sumeriska)<br />
”vatten” tidig, piktografisk skrift<br />
”vatten” senare stiliserad skrift<br />
Ett av de mer<br />
komplexa assyriska<br />
skrivtecknen: [kamāru]
Skriftsystem – i världen <strong>och</strong> på<br />
institutionen<br />
Summering: olika skrifttyper representerar<br />
de språkliga ljuden på olika sätt, inte bara<br />
genom olika bokstäver, utan även i fråga om<br />
vilka ljud som skrivs <strong>och</strong> hur.
Skriftsystem – i världen <strong>och</strong> på<br />
institutionen<br />
Bokstavsalfabeten har ett tecken för varje ljud, eller bara för<br />
konsonanter:<br />
•Alfabetskrift: C-V-C-V<br />
•Konsonantskrift: C-C-C<br />
Stavelsealfabeten har ett tecken för varje kombination av<br />
konsonant + vokal: CV-CV-CV<br />
Bildskrifter har ett tecken för varje ord, morfem eller ändelse<br />
•Piktogram<br />
•Logogram
Slut <strong>Dag</strong> 1<br />
Nästa föreläsning<br />
Onsdag 5/9 kl. 10:15-12<br />
i Ihresalen<br />
Läs sid. 33-64 i kompendiet<br />
+ Extramaterial (tonspråk)
Change language