Untitled - Modellflygnytt

Firrsiikrq er redon i dog om en ENYA kvolitelsmolof till krofiigt
reducerot oris! De nvo modellerno ENYA 29-llll och ENYA
35-lll hor iusl inkommit, vorfoi forrq modellerno utfors

PRISBOlUIBER!
NYA JAPANSKA RADIOSTYRNINGAR AV VARLDSKLASS
ARCON
A,(o^ rillverlor i Tolyo o" AKon Corpo,or'o., erl ov d. !'6,re ld.etogen i den
eletrronisld bron(hef. Den sr66ra delen qv produkrione^ expoderor till USA,
och onldss^ingornos !rfaronde br ddd6r ov sommo slog sod 9on93e omeri.
tonrlo Jyper- Anldsgni.gornd tr lemp€rol!Erobilis€/dde ldr _20' C o.h hor
.t 6.r Iobrittgoroqr'.
ABCON I.KANALS SUPERHETEROOYNANLAGGNING
fdndor.n {rill vdi!ter) dr heltonsirrori'e'od ned 3 tanristore.. Den dr uppbygsd
pd ].y(ll lfe's med kompo.e.ler ov h69sto klots. i.ex. hikrotw;l

Vcrrning fiir krclftledningclr
Torsdagen den 6 rnaj, bra v;ider fcir att
trina iir.rstyrning. Nirgra av medlemmarrra
i Mot;ria modellilygklubb ger sig ut
frir att ilyga plt "den gamla vanliga
platsen". Denna plats r,ir enrellertid upptagen
av fotbollsspeiare, varfcir grabbarna
beger sig rill err annar nirbeldget
f:ilt. Decta f:ilt i,ir ert srorr

PR. pA lokcrlplcrnef
- elt riksintresse
MODTlI,FlYGNYTT
Orgon for Sveriges
Modellflygforbund.
Ansluiet till KSAK
Redoktion och exp.
Volter Johonsson
Hdngeryd
LAMMHULT
Tel. Froggohuli 45
INNEHALLSFORT.
Roketiips Sid. 6
TP:s lcige Sid. r0
Klubbsidon Sid. 14
Motolos tcivling Sid. 22
Vdr sisto UT Sid. 26
Tcivlin gsorgon isoiion
Jto. ZY
Profilblodet
'14
Sid.
Sporo horseln Sid.
Mini-Voodoo Sid. 45
Civiltryckeriet i Koping AB 1965
Omslogsbilden
Gunnor Kol6n och Corl-
Erik Auner med sino kciro
modellf lygplon.
Klubborno vill i ollmcinhei ho fler medlemmor, kunnigore
medlemmor, fler och mer dugligo funktioncirer,
storre inkomsier, fler grotisformdner, forbcittrode forutscittningor
for verksomheien iovrigt somt ett goit
renomm6 i siorsto ollmcinhei. Del som cir klubbornos
onskemdl blir outomotiskt SMFF:s strcivon.
Forbundsstyrelsen orbetor dcirfor iniensivt pd oit goro
PR for vdr verksomhet. I fock- och hobbykretsor hor
detto givit myckel godo resultof. Dciremof cir den ollmcinno
ooinionen svdrbeorbetqd. Detto kon till storsiq
delen hcirledos till tron om ott modellplon olltid cir lekso
Ker.
For ungdomor i de forsto iv6siffrigo dldrorno cir modellplonei
en uiomordentligi lcimplig leksok. De flesto
pojkor leker i l2 till .14-drsdldern med modellplon. Endosl
en minoritet utvecklor sitt intresse dithcin oti mon
kon iolq om hobbyuiovning. Folidoktligen ossocieror
huvuddelen modellflyg iill Ieksoksom16dei.
Vi skoll inte rodnonde eller krcinkto forneko modellplonets
leksoksfunktion. Efter bcisto formdgo skoll vi
dock sircivo efter ott informero vdro medmcinniskor om
qtt det finns fler kotegorier ov modellflyg. SMFF representeror
en tekniskt ovqncercrd hobbyqren dcir verksomheten
bedrivs i vcilorgoniserode iormer. Modellplon
konsirueros efter sommo principer som fullskoloflygplon.
Vuxno cignor sig dt modellflyg inte dcirfor oit
detr stollor uton"dcirfoi qtt det fordios kunskop, erforenhet
och mognod for ott loso modellflygeis teknisko
och orgonisotorisko problem.
Dei ligger nciro till honds oft onsko inslog om modellflyg
i TV, rodio och rikspress. Desso mediq skoll giveivis
nytlios i moilig utstrcickning. Den mest verkningsfullo
vciqen odr dock oenom lokolpressen. Dels cir den
mindre "sv6r6eorbeiodl dels uppndr mon den dubblo
effekten ott sdvcil den lokolo klubbens som SMFF:s
PR-behov iillgodoses.
Din klubb bor omedelbort io konloki med orlens
dogstidningor. P6 vorie tidning bor ni ho en kontokimon.
Vorie liten intressoni hcindelse i klubborbetet ropporteros
till kontoktmonnen vid lokoltidningen. M6ngo
smd noiiser cir konske mer vcirdo cin en endo stor oriikel.
Bdde och cir giveivis bcist. Alli efiersom ollmcjnheten
blir orienlerod om vdr hobby okor iniresset for
modellflyget. Onskningorno i denno ledores inledning
uppfylls dd.
Giiron Alseby

Gunnor Londin:
Konstrukfionstips
rnodellrcrketer
fiir
Att konstruera en modellraket inneblr lite mcr in att bara sitta
sig ner och rita upp nigot som ser snyggt ut och sedan biirja byggr.
Raketer skall riira sig genom luften och de aerodynamiska lagarna
giller ftir den sivll som f6r flygplan.
Flygplancts tcori kan bli ganska kon.rplicerad,
men medan raketens teori vad
giller aerodynamik ir nigot enklare,
fordrar den ocksi ett ar]nat sitt att arrgripa
problemen. Kanske skadar det inrc
rtt ta det hela fr:ln bdrjan.
Frjr det fcirsta :ir der mest troligt atr
du bygger en fenstabiliserad modell. En
sndan kan s:igas vara direkt jlmfrirbar
ilrcu
-..,,.t ^-
slr prr
^:l
d\ "..
-., A
" r. |'.\, uel) tyP nlal1 Xnvinder
fcir prickkastning. Den 1r oberoende
av ytor som ger lyftkraft och
rrir sig i en ballistisk, d. v. s. en kastbana.
Fenornas uppgift Zir endast att ge
raketen STABILITET.
Varje kropp har en punkt inom sig i
i'ilken c'len balauserar. Son-r du s:ikert
vet kallas dcuua punkt fdr tyngdpur.rktcr.r
eller TP. Om en yttrc kraft p;iverkar
en kropp utan stcid, vrider sig denna
runt TP om krafter.r inte 5r riktad
gerlorn TP. Fig. 1. I likhet rned en pil
kar-r rakcten ses son-r en f ritt svivandc
kropp med en "vltska" stron,n-rar-rde fcirbi
den.
Tyngdkraf tens enda in vcrkan iir att
der.r bestimmer nraximala rickviddcn pi
raketens idealbana, den bana rakctcrr
skulle f

l
I
2
B
T
c
C
dt
€TP
,!,2t--
krefr. t. ex. ctt litet "kytt" i luften.
stcir raketbanan och fir raketer-r att b6rie
r rida sig rurrt sin TP, korrtrner det
cikade luftmotstindet att genom TC ge
ctt nromcnt som &tcrfcir raketen till tidigare
l:iget, d. v. s. raketeu ritar ut och
flygcr iter rakt. Man siger dn att den
har positiv stabilitet.
Raket B i fig. 2 har TP och TC liggande
pi samna stille. Om r.rigot fir
rakcten att rotera runt sit-t TP uppstir
ingen tillbakavridande aerodyr.rarnisk
liraft cftersorn det ir-rte fir-rns r-r&gor-r rnonrcntarm
mellan TP och TC. Raket B
har neutral stabilitet och :ir helt fri ati
fara fram i vilken underlig bana der.r
behagar. Var si s:iker att den kommer
att bara sig underligt 3t, ofta farligt fcir
Sskidare ocksi!
Slutliger-r har vi negativ stabilitet som
visas i figr.rrer.r tncd raket C. Hiir liggcr
'fP 'I"C bakom och i dct fallet komt.trcr
var jc stcirnir-rg att f drstirkas av dert
kraft son.r uppster genom TC. Varjc
:ir-rdring av raketbanan ger genast ctt
mcment som i strillet ftir att stabiliscra,
ger cn cikning av :indringer-r.
Raketen g&r vild och kommer att
snurra runt sin egcn tv:iraxel, niippeligen
sdttande nilgot hcijdrekord.
Fiirsta regeln fcir en stabil raket blir
.rllts3.: Sc till art TP konrmer frarnf.ir
TC och att den star.rnar dir.
Man kan uppnn detta pl tvn s:itt (e)
gcnour att cika fcnytan i stiirtcn, cllcr
(b) gc;ra nosen tyngrc. I)et ftirsta altcrnativct
flyttar TC bakit. dct endr.t
fl1'ttar TP framit. Minga gSngcr, av
skalaskll och andra, ;ir man hlnvisa'l
till en blandning av dessa bida sltt. Det
finns en tredje metod att uppni stabili
D

tet, llamligen att lita raketen rotera sonr
en gevlrskula genom att fcirse den med
spinn-roder p& fer.roma som i fig. 3. Fbr
nrodellraketkonstruktiircn ar detta ett
billigt, ja n:istan simpelt sitt som venr
som helst klarar av. Att tvinga fram rotationen
tar dock energi som borde anvints
f6r franrdrivning och rotationen
ger sedan iven cikat luftmotstind. En
spinnande raket kommer inte att n5. si
hc;g hdjd som er1 riitt konstrucrad, ickc
spir-rnande raket. Problem kommer ocirsi
att uppst: med att fi fallsk:irrner.r att
utvecklas utan att sr-ros ihop av sina liuor
n;ir raketen roterar.
En r.dlkonstruerad raket med sror positiv
stabilitet kommer att n5. hdgre
hojd ;in en rned rnir.rdre stabilitet, Detta
beror pi att alla stcirningar dir.npas ut
sr.rabbare hos en hdgstabii raket och dcn
gir dirfcir rerlare genom luften. Ju
mindre raketen gnr "pn tv:iren" ju mindrc
luftmotstir-rd och d:irrned hcigre topphciid.
Stabiliteten uttrycks i KALIBER.
Raketens kaliber dr diametern, varfcir
man s;iger att or11 avstindet mellan TP
och TC :ir lika stort som diametern, har
raketen 1 kalibers stabilitet. Ar raketens
diameter 20 mm ligger di alltsi TC 20
mm bakom TP.
Ett gott rld: fcirscik inte med en kalibcr
mindrc ln 0.5. Dynamiska berlkr.ringar
visar att detta Ir ett limpligt
minimum,
En ling slank raket kommer att flyga
b:ittre in en kort och knubbig. Hiir
kommer vi in pi en annalr faktor av
betydeise i samrnanhanget. SLANK-
HETSTALET eller fctrh&llandet mellan
llngd och diameter. Ett l:impligt slankhetstal
art borja med in milrst 10. Med
ar.rdra ord 200 n.rrn l:ingd pi en raket
mcd 20 mm diamcter. Hrigt slankhetstal
innebir att nlan fir stcirre momentarmar
att arbcta med och fenorna kan gciras
mindrc.
N:ir man skisserat upp en raket som
man tycker ser lovande ut, hur finner
man di TP och TC Ar det friga om
en raket som skall uppn8. iiverljudsfart
fordras vindtunnel och m;itir-rstrument,
eftersom TC vid fartcr civer Mach 1
vandrar bakit. Fcjr underljudsraketer eir
det enklare. TC tiverensstimmer nlmligcn
di r.ned lateralcentrum och si hnge
raketen :ir symmetrisk kring sin lzingdaxel
beh6ver man bara fc;rferdiga en
pappfigur r.r.red raketens silhuett och d:irefter
med en nil finna ut pappfigurens
tyngdpur.rkt. D:ir har nrar.r di raketerrs
TC. Se fig. 4. TP kan erhlllas p& tvi
sitt. Antingen bygger rran raketen och
letar reda pn det stille diir den kan
baiar-rseras p5. den skarpa kanten av en
B

linjal eller en kniv, fig. 5, ellcr si gcir
man berdkningen pi papperet.
Pappersmetoden innebir att tyngden
av varje detalj - noskon, li.ropp, motor',
fenor osv. - uppskattas ocl-r multipliceras
med sitt avstend ti11 en gegensam
punkt, t. ex. raketens nosspets.
Detta ger varje detaljs moment uttryckt
i grarn-millimerer. Divideras summan
:rv alla momenterr rned raketens hela
vikt, blir svaret TP:s avstind frin den
givna punkten som i det hiir fallet var
raketens nos. Under flygningcn fiirflyttas
TP allteftersom raketens n'rotor brinner
ut och raketen blir littare i stj;irten.
Denna fcirflyttning av TP framit ir
bland annat anledningen till att raketr-nororn
ir-rte placeras i raketcns nos, TP
skulle ju di flyttas bakit nir motorr'r
blir Littare. Det kan vara liimpligt att
siika reda pi TP iven fijr det fall niir
mororn brunr-rit ut, fcir att f,tjrsikra sig
orn att raketen flyger stabilt ;iver.r sista
striickan.
Eftersom derl typ av ral

Tyngdpunktens
hos segelrnodeller
liige
Av Dick Wiklund, Bertil Dillner, Gunnor Londin och Giiron Alseby
Modellers statiska stabilitet diskuteras ofta. Asikterna gir isir - somliga anser
statisk stabilitet viktigast, andra sitrer dynamisk stabilitet frrmst.
Figurerna A till C visar att det ej :ir
r-r&gon mening med att efterstriva dynamisk
stabiliter uran att modellen dessfcirinnan
5r statiskt stabil. Lodaxeln visar
anfallsvinkel och horisonralaxeln
tid.
Endast nlr modellen urs:itts fcir en
stiirning fordras stabilitet. Figur A visar
hur en stdrning snabbr dlmpas om modellen
ir bide statiskt och dynamiskt
stabil. Modellen i figur B d.r statiskt stabil
men dynamiskt instabil. Strirningen
vixer di till modellen viker sig eller
stcjrtar. Figur C gdller fcir statiskr instabila
modeller. Di finns ej lingre nigor.r
anledning att besrlmma den eventuella
dynamiska stabiliteten.
Bland der sviraste n:ir der glller konstrukrion
av segelmodeller, ir berdkning
av modellens lingdstabilitet. Denna
ir beroende av olika faktorer och
anses vanligtvis bero p3. stab.-ytans fcirhillande
till vingytan och avst&ndet
mellan dessa tvi.. Detta ir emellertid en
mycket grov regel, som inte dr tillricklig
fcir att erhilla ett riktigt resuhat.
Beuermann har utarbetat en metod.
som mtijliggcir fcir konstrukrciren att med
stor noggrannhet bestlmma neutralpunkten
(NP) hos en vinge-stab.-kombination.
Av det erhillna resultatet kan
man sedan med tillrd.cklig noggrannhet
bestlmma modellens optimala tyngdpunktsldge
(TP-lege).
u
a
0(
I den fciljande cjversikten och exemplen,
:ir hirledningarna till de anvinda
formlerna uteslutna och endast anvisningar
ges fcir att kunna genomfcira de
;rktuella berikningarna.
Ert'orderliga data
Fciljande konstruktionsdata (se iven
fig. D) misre vara tillg:ingliga fcir utfcira
berikningarna. Beteckningarna

Vingyta Y, cm Stab.-yta Y" cmr
Spinnvidd b, cm Spinnvidd b, cm
Vingkorda rr cm; Stab.-k:a t2 cm
Sidof

cdf
or )o
or25
o,20
or 15
F
Iar. vilrnln3 Yld
60fr
50fr
40tu
,o%
or'lo
oro5
o
4
4 -z
.4
8910
Xex. vllvaing
I fi
han erhillas ur figur F enligt fciljandc:
Bestim profilens max. v:ilvning F (:
profilmittlinjens max.vilvr.ring civer kordan
i procent av denna) i fcjrhillandc
till den aerodynarniska kordan t sisorn
visas i fig. E. l'ag sedan reda pi n.rax.
vilvninger-rs lige x, utrryckt i procent
av kordan. Ar-rrag, att vi finner art max.
viilvningen ar 6 0lo vid 40 0/o av kordan.
Dessa virden siitter vi in i figur F. Lris
av vllvningen pi. der.r horisontella skalan,
drag sedan en vertikal linje upp
mot den linje, som anger max. vilvr-ringens
lege. Fr&n den punkt ddr dessa bida
linjer sklr varandra, drar vi en horisontell
linje mot den vinstra vertikala skalan,
d:ir vi ldser av vdrdet pA Ci,,,\. I
detta fall finner vi arr C,,,r- : 0,1,25.
A C,, u,i,, Ir av Beuermann satt lika med
0,1,7 for erh&llande av optimal llngdstabilitet.
Korrektionsf aktorn k, :ir beroende a.r
storlchen av vingens och stabbens sidofrirhillanden.
V:irdet pi k, finner vi i
figur G, vilkct ir.rte kriver nSgon niirmarc
ftjrklaring. Diagran-rmet srundar
sig delvis pi erfarcnhctsviirdcn.
Bcriikning av dct optimald aL)stLndet
mellan oirtge ocb stabiltsator
Ytorna iir givna
I de flcsra fall har f6rhillandet mellan
birytorna bestin-rts av konstruktciren.
Sirskilt g:illcr detta niir rotalytan best:irns
av tivlingsregler, som fallct iir i
t. ex. klasserna A1 ocl.r 42.
Or.n vi tittar pi fig. H, ser vi art dcr.r
scikta faktorn besti.r av X, och X,. I
srnrmr" fig. Iinrrer vi ocksi err vingens
lesp. stabbens NP-ligen bestiirnts ttll 114
.!\ "
,, , rr .,;lL
\ lrAcr
^*
.u
;'"
uil
^,,
JppfOXIInatlOIl,
^ ^^
IllJrl
rned tillriicklig noggrannhet fcjr vira bchov.
12

k
o '75
0'70
Q r55
o,50
or55
or 50
or45
0' 40
o r)5
0' lO
z 7
I ,t ,a
,4, 7
4 7 l: -
I
9
t0
11
12
Strbl1 lertor,nr c ldofiirhAl Iende r
1' 14 15 16 17 18
Ylrgur rldof6rMlludr
A
7
6
Vi sliall r u me c1 crt cxcnrpcl sc hur
folrllcrna och diagranrmen rrnviinds.
D:rtlr tar vi ir:ln cn bcfinrlig li.ousrrulition.
Vinge
Stabilisator
Y, . 2900cllr: f'. -
500 cntl
lr, 200 c111 D.
'-
)5 cl'l'l
r, .- 14,5cnr t= .: 9,2 cnt;
Ir
- : 3,6 cttt
T
;
t,
Nu l

Funktioniirer
- klubban
Skall klubben kunna istadkomma vad medlemmarna vintar sig av
den fordras goda ledare. Handledning, fiirvaltning och planering ir
dessa funktionlrers huvudsysslor i klubbarbetet. Klubben Ir ett
slags miniatyrsamhiille ddr arbetet delas upp mellan klubbmedlemmarna.
Var och en miste ges ritt uppgift. Funktionlrsuppdragen
fir dock ej bli sjilvlndamil. De syftar till att iika utbytet av vir
hobby.
Vi behciver tvi slags funktiondrer inom
modeilflygklubbarna - d.ven om ibland
en och samma person t:icker bl.da omri.dena.
Dels behijver vi modellflygerfarna
handledare, som svarar fcir att
bygg- och flygteknik lirs ut till medlemmarna,
dels ,behtjver vi typiska fcireningsminniskor,
som kan skcita civriga
sysslor som ej direkr sammanhdnger med
facket. Tyvlrr finns det fiir fi. av den
senare kategorin inom modeilflyget.
Den modellflygkunniga ledarkadem
miste vi ldra upp sjdlva. Inon.r klubbarna
finns minga :ildre ledare, som basar
fcir sin klubb under minga ir. Sj:ilvtillrdcklighet
kan synas vllgrundad. Om
denne klubbens allt-i-allo mor frirmodan
skulle tappa inrresser, flytta frin orten
etc. uppster efter honom en lucka i funktionsbilden,
som giir att klubben snarr
tynar bort. Ftjr an en sidan fdrening
skall klara sig fordras en funkrionzir, som
Ir kanske driftigare dn fciretr;idaren.
Sidant hlnder slllan. Vanligen somnar
klubben in.
Problemets idsning 1r enkel. Ge viilartade
medlemmar ansvar redan i biirjan.
MSnga svenska klubbar har star-
tats och drivits av toniringar. Beglr
dock ej fcir mycket i biirjan. Ett steg i
taget iir blst. Insruktion innan arbetet
p&brirjas, uppf

Llissrnos Porlqment:
}ler orrr neutrcrlpunkten eller ottt
octrrviindbcrrcr rneloder eller
kiipphiiston Sverker
Tilldgnas Dick Viklund, LEN.
N eutralpunkten:
Ndr man talar om "statisk lingdstabilitet"
ir det vanligt att anv:inda termerna
"neutralpunkt" och "statisk rnarginal".
Det :ir vanligt att definicra neutralpur.rktsliget
ur fciljande ekvation, som
hlrledes via en enkel jdmviktsbetraktelse
av de vridande moment) som verkar
pi modeller.r:
r)
Frdn sid. 9
ten, desto blttre ir det. Den mrlste med
andra ord ha hcig acceleration. "Takcof
f "-accelerationen bestrimmes av fcirhnllandet
mellan motorns dragkraft och
raketens startvikt. Dividerar man raketmotorns
dragkraft nred raketens
startvikt fir resultatet iute bli mindrc
.4n 7 eller 8. Med andra ord, har motorn
en dragkraft p& 0,65 kp, vilket ir
lika med 650 "gr" fir raketen med motor
inte vlga mer ln ur-rgeflr 85 gr.
Siffran fcjr fcirhillandet mellan dragkraften
och vikten ger accelerationen i
antal g, varfcjr 650 "gr" dragkraft och
85 gr vikt ger accelerationen ungef;ir
7,6 g.
Den l&ngsamma start du sikert pi filnr
sett amerikanska rymdraketer gtira, kan
inte efterliknas med en raket av den typ
du bygger. De riktiga raketerna anv:inder
sig nlmligen av kontrollsysren-r som
inneb;ir att raketen styrs och stabiliseras
gcllom att motorerna 1r ledat upphlngda
och alltsi kan riktas &t tjnskat
hill. Det f,iirekommer ocks& att rakererna
fijrses med smn roder, av grafit fcir
att tila v:irmen, som placeras i motorns
avgasstrile. En tredje metod :ir att fdrse
raketen n-red ett antal smn extra motorer
med uppgift att styra och stabilisera.
Dessa metoder ger stabilitet :iven
it lnngsamstartande raketer, men fordrar
dock gyron och elektronik som knappast
kan komma i friga di det glller
modellraketer.
I stdllet ir man vanligen hdnvisad till
den form av stabilisering som hd.r skisserats.
Dlrutdver tillkommer givetvis
den stora betydelse som ligger i byggsdtt
och utftirande. H;ir finns urrymme
fcir minga finesser efter vars och ens egna
id6er. Mycket iterstlr att giira f

t..
otr
c, x
h,, -- h,, I V.;r.
ul,,
h,, :
neutralpunktens llge i 0/rr av kordan
fr8.n framkanre'n
h,, =- 25 0/o av vingkordan fran.rifrin
(vingens tlnkta acrotlynamiska
centrum cller vingens neutralpunkt)
V : Der.r s. k. stjirtvolymkocfficienter.r
(stabb)
/
v- '
bakre momentarm . stabbyta
vingkorda.total biryta
ldngds volym \
\ llngdr volym /
f-:J
Cr x.
rol'n;ulanoet rrrellau stabbcns
-Lr v och hela modcllens lyftkraftsgradicr-rter
t: : "nedsvepsvinkeln" vid stabber.r
Det ir den formeln, som Beucrmanr)
anvluder.
Som modellflygare ir vi intresserade av
vilken noggrannhet ovansteende forr-ncl
ger. Jag skall inte tr&ka llsaren metl
svirbegripliga fclkalkyler, utar.r i stlllet
bara siga, att den, sorn begriper ovanstiende
formel genom ex.vis differentiering
sj:ilv kan bilda sig en uppfattning
or.n relativa och absoluta fel.
Dessa fel blir med ncidvindighct mycket
stora. Bara en s:idan sak som tcr-
.tt:
mcn :- myckcr sv&rt att uppskatra.
Jd,
Den beror p& m&nga faktorer, bl. a.
stabbens placering i lzingd- och hcijdled
och kan variera avsevirt.
Man brukar alrsc, rtt crr nodcll vid
cn stdrning utfcir tvi slags svir-rgnir-rgar,
en myckct sr.rabbt dlmpad s. k. "tippsvingning",
cn svingning kring TP, sor.n
pi grund av att den ir si snabbt diimpad
saknar intresse, och cn iutrcssant
det s' k' stallct'
:;h 'l;::,1';:i'g'ing'
Man idealiserar stdnr;ngsfrJrloppct, frJr
att bekv:imt kunna studera det och anser
dirfcir, att vingens anfalls r.inkel :ir
konstant under stallet, di tippsviingningama
:ir brldc smrl och snabbt dinrpade.
Frjr stora fullskalaflygplan anscs clcssutonr,
att 1yf tkraftskoef f icientcr-r :ir i
stort sett oberoende av hastigheten. Dct
kau man grira, cftersorn Re-talet Ir s:i
stort, att griiusskiktct irrrr' r isar stulrrr
ben:igenhct till avlcisning, som hos modellflygplan,
dir vi ju flyger n.rycket
n:ira det kririska Re-talet.
Detta griinsskiktsinflytandc nrcdfrjr frjr
modellflygplansbruk, att biclc rcnncn
-
r
Jt
CL,xS
rrclt l'.rktortr -^;-
LLx
blir bcroc'dc av
hastigheten. Och den hastigheten varicrar
ju betydligt undcl ctt stall, d3. nran
vid stallet l.rcla tiden passcrar Re-krit.
(G.iorde nran inre der, skulle mln knappast
kunna tala or-r-r ctt stall).
Konsekvenserna av dctta iir r-nycket
visentlisa for modellfiygaren till skillnad
frjr dcn, som sysslar rned stora flygplan.
Fcjr modellflygarens del betyder
dct, att l,vftkraftskocfficienten ocl.r drirrled
lyftkraftsgradienterr.ra f6r vingcn
och stabben intc lr konstanta undcr
stallct, Ivcrr orn rrarr k:rn anse att viuger.rs
anfallsvinkcl iir det. San.rma sak g;il-
J€
lcr termen -
tr(X
modcllens hastighet.
:iven den vtrric.rar med
16

Summan av kardemumman:
Inte nog med att Beuermanns forrnler
ir behiftade med en frir praktiskt bruk
orimlig osdkerhet. De ir lven principiellt
felaktiga. Variationen med hastigheten
gcir, att det :ir meningslost att tala.
om en fix neutralpunkt. Neutralpunkten
flyttar sig fram och tillbaka
under stcirr-ringen, och man fir i stiillet
intervall, pi vilket neutralpunkten ligger.
Detta intervall kan vara stort. En
fix neutralpunkt kan nog bara konstruktcjrer
till stora flygplan tala om.
Modellflygaerodynamik ir nigot mycket
mer komplicerat och svirt.
Beuerrnanns h:irledningar finns att beskida
i den nurnera nedlagda "der Flugmodellbau"
1-31 1958. Beuermann h:rr
ar.rtagligen hela tiden sr.reglat i n&gon
bok, han inte begriper. Det ricker inte
att skriva av nigra formler eller att kopiera
ett visst resonemang, det kan vilken
ingenjcir som helst. Det giller att
kunna nigor ocks.i om bakgrunden till
de formler man anvinder, det giiller att
kinna till naturen.
Det Beuermannska fenomenet ;ir en
god illustration av ett faktum, som jag
of ta observerat i utldndsk press: Man
applicerar forn.rler och tankar, som giller
stora flygplan pi modellflygplan.
Det gcir till och med foik, som pistir
sig ha fitt flygingen.jdrsutbildning.
Modellflygaerodynamik ar allts& en
mycket svir och exklusiv vetenskap, dir
det inte duger med att kopiera enkla
ingenjdrsknep frin "fullskalaaerodyr.ramiken",
man miste ofta g& naturen in
pi livet och tinka alldeles sidlv. Det har'
tyskarna giort; nran talar i rysk f,rckpress
om "de sn-ri Re-talens aerodyr-ramik".
Baserar m:1n sitt resonemang p.l
landvinningar, - som gjorts av fackm:in
p& detta omride, kommer man till
andra resultat ln Beuermann.
Det Beuermannska p&hittet har upprn;irksamn-rats
iiven av internationell
press, och lustigt nog spritts med hj:ilp
av ingenjcirer. Frinsett ren okunnighet
beror detta nog ocksi pi den kolartro
p& forrnler fr5.n fullskalaaerodyr.ramiker.r,
sorn en flygingenjcir r.rppenbarligen litt
flr. Karakteristiskt for Bcuermann ir,
att han till grund fcir sina angivna viirden
och diagram tagit gamla NACArapporter
i tunnlar med stor turbulensniv&
och Re-tal pi 3.105-10.7. Pn dessa
virden fr5.n fullskalaaerodynamiken
grundar han sina pistienden om modellflygaerodyr.ramiken.
Omdcimet stAr
tydligen i full paritet med kunskapen.
Statiska marginalen:
Ndr man sedar.r vill best:imma storleken
av den statiska marginalen, miste man
dra ifrin TP-lIget. Resultatet blir kanslie,
att vi kan tale om, att statiska
rnalginalen d.r ex-vis 25150 mm! Dick
'Wiklund skriver dock, att metoden 1r
anvindbar. Orn Dick gor en feluppskattning,
kommer han kanske till ett annat
resultat. I varje fall ir den oanv:indbar'
till att fcir praktiskt bruk berlkna storleken
av den statiska marginalen. Diremot
ir den anvir-rdbar fdr att visa, hur
olika faktorer piverkar varandra. Den
visar t. ex. hur statiska marginalens
storlek beror p:i vingens och stabbens
lyftkraftsgradienter och stj:irtvolymkoefficienten.
"Optimal" statisk marginal:
Men nu kommer jag till det allra mest
anmdrkningsviirda i Beuernranns resonemang,
det direkt farliga, som lurat
Dick. Beuermar.rn pist&r sig ha funnit
ett ur stabilitetssynpunkt "optimalt"
v:irde pi den statiska marginalen. Detr)
17

ta dr fullkon.rligt unikt, och befister ytterligare
Beuermanns kapacitet pi der
omride, han givit sig in pi.
Dynamisk stabilitet 1r en sak, statisk
en annan sak. Den dynamiska stabiliteten
beror bl. a. ocksi p3 trcighetsmomenten.
Det ;ir fullkomligt orimligt att frin
algebraiska samband betrlffande der.r
statiska stabiliteten dra slutsatser om
den dynamiska stabiliteten. Den statiska
stabiliteten beskrivs med algebraiska
rnon.rcntj;imviktsekvationer frin statiken.
Den dynamiska lingdstabiliteten beskrivs
med differentialekvationer fr&rr
dynamiken.
Errligt Bcuermann ar t. ex. den optimala
statiska marginaien oberoende av vilka
trcighetsmoment, som verkar pi modellcn.
Och varfdr ir just 15 0/o epslmal
statisk narginal fcir Al2:or, varfijr inte
20 "/o Dimpningen av fuguidsvingningen
borde ju bli stcirre med stdrre
statisk marginal
Icke desto mindre skriver Dick Viklund,
att metoden ir ar.rvlndbar. Lura
inte det modellflygande svenska folket,
trots att det 1r ldtt! Undvik att uttala
bestinrda pistienden, utan motivering.
L&ngrandiga motiveringar tar plats i cn
tidning, men der lr bittre att inte skriva
nigonting alls ln att hoppa civer motiveringar,
annars ger man lltt upphov
till .
feltolkningar, missfcirstind och felaKtlgneter.
Sensmoral:
Saker och ting ;ir inte sanna bara d:irfijr
att de stir i tidningar eller bcicker.
Vi scr, att vi f6r att anvinda en formel,
miste fcirsti bakgrunder.r till den. Orr
Dick vill berlkna neutralpunkten pa en
DC-6:a kan han till exempel anvinda
Beuermanns formler. Jag fiirsiiker si
gott jag kan fcirklara de pistienden jag
gcir, men redahtionen siger, att jag skall
inskrinka rnig betydligt. Och det dr
synd, mycket synd, i ail synr.rerhet som
fallet lViklund (Jag dlskar Dick som en
bror) ger yttcrligare belngg fcir att undervisning
behcivs hdr i tidningen om
vilka problem som llaturen kan uppvise
fcir modellf lygkor.rstruktciren.
N;ir jag var yngre, kom jag i gardinklittringsstadiet
n5r jag i en tidning Liste
att V-form ger tvirstabilitet, dirfiir
att den doppade vinghalvan har srijrre
"projicerad" area. Men om man noggrant
liser all den modellflyglitteratur,
som ges ut fcjr tillfnller stdrer man .jamt
pi p&stiender.r liknade det ovanstS.ende.
Det ir frapperande hur sillan det ir
riigon sakhunnig, som uttalar sig. Man
kan nog lura i hela svenska modellflygar.rde
folket vad som helst. NIr modellflygare
talar om praktiska detaljer, som
att det :ir bra att limma fasr spryglarna
i vir-rgen, anlrars trillar dorn ur, kair
de ha rltt. Men nir de bi;rjar tala om
acrodynan"rik, fir 1ag oftast lust att gr&-
ta. Faktiskt, nistan allt som har med
aerodynamik att gcira, som srir arr lisa
i modellflygtidningar d.r fullkomligt
felaktigt. Till 80-90
o/o s;ikert.
Vetenskapens virld ir klar och str:ing.
Naturen ir sv5.r xrt lirr kinna, och
verktygen diirtill avancerade och svirhanterliga.
Formler, vars bakgrund man
inte kinner till skall man akta sig fcir
att anv:inda. Men hur minga modellflvgare
pi vir jord gir nu inte och tror
pi Beuernranns heliga formler Siikert
1000-rals. Vrrfiir bchover derra skc
Ddrfijr att inga tidningar vill publicera
teoretiska, serir-rsa studier. Varfrir publiceras
nlstan bara dravel, n:ir det g)ller
modellflygaerodynamik Dirfcjr att
omridet 1r s& svirtillg;ingligt att ingen
redaktion eir kapabel att bed6rna alstren
eller har sakkunniga pi det omridet.
18

I nlerncrtionel
i V6rtiivlingen
lt deltcrgcr nde
p6 Brornrnct
OSFK arrangerade iven i ir Virtlvlingen,
som gick av stapeln pi Bromma.
Till skillnad frin fiirra iret hade
arrangiirerna kommit 6verens med vidergudarna.
Aven om liirdagens lite blisiga
vider stillde till en del trassel i det
annars fina flygvidret miste man pi
det hela taget kinna sig niifd.
1965 8.rs upplaga av VT hade samlat
75 kimpaglada modellflygare .vara.v
sju var danskar, tvi norrmln och en
amerikan.
Tivlingen inleddes vid 12-tiden pi
lcirdagen dn Christer Sciderberg hilsade
vilkommen och gick igenom s:ikerhetsftjreskrifterna.
Tvi nyheter presenterades.
Den ena var att dep&erna och tivlingssekretariatet
var flyttat till den
norra sidan av banan, allt enligt Bromma-komrnittdns
fcirslag. Detta hjdlpte i
htig grad arrangcirerna i deras anstr:ingningar
att under den tid hcigtalarna
strejkade hitta de tdvlande. Lingirdar
och klubbskyltar ar ocks& en underl;ittande
detalj, som nu bcirjar medfciras av
de flesta klubbarna. Den andra nyheten
var en varningstavla i team-racing p3
v ilken de olika piloternas varninger
markeras med grcina, bli och rcida skyltar.
Det kan diskuteras om systemets
effektivitet :ir tillfredsst:illande, mer.r i
viintan pi ett verkligt funktionsduglig.t
Vad blir resultatet Att ingen till slut
kan n&gontir-rg om det, de iir intresseraoe
av.
Leve dumheten. Mntte vira tidningar
i fortsittningen bara dgr.ra sig it motortester,
ritningar och praktiska tips sarnt
t;ivlingsreferat och modellflyghistoria.
Men stackars de, som lr intresserade av
aerodynamik.
Jag beskylls av Dick fcir att ha kritiserat
n;istan allt. Jag kan till;igga att
jag dven har kritiserat Schmitz (betr:iffande
hans "optimala" san.rband mellan
Re-tal och profilparametrar,).
Jag kritiserar sidant, som jag finr.rer
Slutord
ologiskt eller direkt felaktigt. Fcir grir
det, kan folk luras av fcirfattal:ir.t",.
Beuermanns neutralpunktsformler stl.r
som ett monument over den insiktskise
modellflygarens tvirsikerhet. Formlerna
har sikert lurat den (innantill) ld.skunniga
delen av en friflygande v:irld.
"Pcjsmunkar blir vi och j:ittar,
Pannkakor dr vi och pldttar."
(Nils Ferlin)
Peter Wanngdrd
19

system kan vil detta fi tjdnstgcira son.r
ett provisorium.
Arets rekordskrird lcjd pi tvi svenska
och ett danskt rekord. De tvi svenska
sattes av Lennart Andersson, OSFK,
och I-{ans Svedling, S.,r]na, iteam-A
respektive team-B. Tcam-A tiden lyder
pi 5,32 min., en putsning av det gamla
rekordet med 8 sekunder. Svedlings rekord
lyder plt 6.15 vilket innebrir en
hastighet av omkring 185 krn/tim. Dirch
Ehlers stod fcir det danska rekordet mecl
21,1,,7 kn/t i speed-int.
Motalapokalens fciredrimligt genomfdrda
combattivling upprcpades ej, men
l

Bide Rolf Hagel och Bea Olsson s,rknades
i team-int., men detta faktum innebar
inte att t.ivlingen blcv n-rindrc
spdnnande. I finaler.r var.rn Kjcll Axtilius
fdre Kjell Roser-rlund.
Team-B blev en fcirkrossandc scger fdr
Hans Svedling, Solna, sorn ftjrutom
f cirstaplatsen ir-rkasserade dct ovalr
rr:irnnda rekordet. "2eed-A ir cr-r kless
d;ir relativt orutineradc grabbar kan
stilla upp mcd gocl segerchans. Dct :ir
dzirfcir fcirvinande att cndast ti,i t,ir'-
l:1rldc var anm:ilda. Bngge fltig nrecl or''
dinarie teamn-rode1ler varf cir Lcuuart
Anderssor-r med sin Mini-Beater (rirninr:
och beskrivning i fijrra nutnret av Modellflygnytt)
tog hem frirsta platser.r.r.rccl
I J+,f
Knl/tlm.
L-rt.-klassen fl6gs pi gruud av blistcn
endast av tvi t:iviandc pir ltirdagen,
nren siirtdagcrrs uromordeutlige flygr'.idcr
avskriickte naturligtvis inte. 211,7
kr.n/rim. fl6g Dirch Ehlers fciljd av amerikaneu
Septhen 'Woolel' nred 2OO jin.rnt.
Intc- cn cnda tivlande var auuriilcl till
stunt-A. Denna klass befinncr sig i s:rnrma
sitn:rtion son-r speed-A. Dctta bor.lc
\.ara en utornorder-rtlig klass fcir den sour
senelc vill gc sig i kast nred dc e.,utrlr
.r--:.,- .:..1. .t..r.. -...- .'StOr,runt..
!rrlr54 rrlAglr.tvdl uJ.
tric]

H6rdcr dusler i Morcrlcrs
stunt- roGh cornbcrttiivling
.|".".d"gr.L
den2 maj genomfrirdes fcir 4:e iret i fiiljd Motala Modellflygklubbs
irliga stunt- och combattrvling. Intresser har allt sedan stariJn
varit i starkt stigande och i ir kunde arrang6rerna glddja sig 3t det hittills
st6rsta deltagarantalet, 23 man. Aven vldret tillhiirde gledjermnena
- sol och svag vind.
Deltagarna i foregrlcnde irs tivlingrrr
,
nar, lorutom eD starK rcprcsentatlon a\'
hemmeklubben, mestadeli tillhcirt LEN
och diverse stockholmsklubbar. I irets
tivlirrg b]ev dock majorireren av de tir'-
larrde nya bekantskaper fcir arrarrgtirerna,
de kon.r fr5.r.r bl. a. Gcitcborg,"Kalmar.
Visreri: och N1bro.
Stunttiivlingen hade samlat 6 man till
start. Vinden var som tidigare nimnts
svag, men vixlade allt sorn oftast riktning,
vilket skapade bekymn.rer fcir de
tivlande. Trots en del kvaddar kan der.r
ger-romsnittliga standarden anses som
ganska hygglig, utan alltfcjr srora avvilielser
upp5.t eller nedit. Hemnlaklubbcns
srand old man, Boris Dahl, lyckades
i f ijrsta on.rgi.ngen kapa rit sig ett
gott fcirspring samt dvcn behilla det i
ar.rdra omgingen. Encllertid birgades
den slutliga segern av Alf Eskilsson, Gciteborg,
genom n.rycket jlmna flygningar,
i synnerhct de tvi sista. Fcirutom en 3:e
placering var O. Andersson, VisterS.s,
iigare till tivlingens snygeasre k,.irra, en
Denna typ ficigs lven av segral*.tt
Rcsultatlista Stwnt
1. Eskilsson, Gciteborg; 2. Boris Dah1,
MMFK; 3. Ovc Arrderssor.r, Vistcris; 4.
[,vcrt Heidc, Gciteborg; 5. Gciran Hedren,
LEN; 6. Hans Granhein, Gdteborg.
Boris Dohl MMFK med Hurricone
Resultatlista Combat 35
1. Staffan Larsson, LEN; 2. Lars-Grjran
Andersson, MMFK: 3. Gciran Holmstam,
MMFK; 4. Erik Akesson, MMFK;
5-8. Lennart Andersson, OSFK; Bjcirn
Oberg, Kalrlar; Lars Leander, Kalnrar;
Ted \il/ickman, MFK Nimbust 9-15.
22

Ndgro ov deltogorno i stunt. Fr. v. O. Andersson, Vcislerds, Heide, Gronhed och
Eskilsson. Goteboro
Gunnar 'Werner, MFK Nimbus; Torsrerr Combat A. var dagens mest skor-rsalnna
Andersson, OSFK; Gunnar Akesson,
klass mot rnodeller och pilotct'.
Orion; Mats I(esselmark, Nybro MK;
Bo \/illiamsson, OSFK; B. Gustavssor.r,
Endast en disknir.rg och mycket fi hreschar.
LEN; Jan Fransin, Nybro MK.
I sen-rifinalcn m6ttes L. Anderssor-r,
Resultetlista Combat. Int.:
1. Gcirar.r Holmstan.r, MMIrI{; 2. Pcr-
Ame Fransson, LEN; 3. Bo Nilsson, d:o;
4. Stig Oresjti, MMFK; 5-7. Bo Birgersson,
MMFK; Staffar.r Larsson, L[,N;
Roger Holmberg, LEN; 8-13. Grjrar.r
F:ildt, MMFK; Jan-Olof Franssor.r,
MMFK; Urban \Tennergren, MMFK;
Lals-Gciran Anderssor.r, MMFK; B. Gustavsson,
LEN; Gunnar tWerner, MFK
Nimbus.
llcsultatlista Combat. A:
1. Bo Birgersson, MMIrK; 2. B. Nilsson,
LEN; 3. Lennart Andersson, OSFK;
4-5. Roger Holmberg, LEN; Per-Arne
Fransson, LEN; 6-10. Stig Oresjd,
MMFK; Olle Ahrberg, MFK Nimbus;
A. Ahlstrcim, LEN; Gunnar Akesson,
Orion; Torsten Andersson, OSFK.
OSFI{ och B. Nilssor.r, LE,N. Det blev
ett ganska hirt heat dir Nilsson scgrade
och gick vidare till final mor Bo
Birgcrsson, MMFK som sidades ge,.rorn
lottning frin andra omg. vilket resulrerade
i scger f6r B. Birgersson, MMFIi.
Grenseger b:irgades av Birgerssorr med
cn god polngmarginal.
Cornbat int. blev ti11 stcirsta delen er.r
stadsmatch mellan LEN och MMFK dl
de andra klubbdeltagarna var utslagne
redan efter fdrsta omg. P.-A. Fransson,
LEN fick i semifinai mcita Stig Oresjci,
MMFK. Det resulterade i en ganska bra
r-r-ratch dir P.-A. Fransson avgick sonl
segrare.
Finalen mellan Fransson och Holmstaln,
MMFK blev en fin och rafflande avslutning
pi denna gren, der Flolmstan.r
birgade sin fijrsta inteckning i MMFI(:s
vandringspris.

Nyffigcr erfcrrenheter vid
rnodel I rcrketfiirsiik i Hiissleholrn
Hlssleholms Modellflygklubb arrangerade sdndagen den 11 april
1,965 en mindre f6rs6kstlvling med raketer. Frin b6rjan utlystes
tivlingen att endast omfatta tivling i klass 1 och 2 sammanslagna
till en klass. Med de raketmotorer som f. n. finns pi den svenska
marknaden ir det knappast m6jligt att stllla upp med annat dn enstegsraketer
i dessa klasser. Pi grund av stort intresse fiir tivling
med tvistegsraketer besltits att tivlingen skulle uttikas att iven
omfatta klass 3.
Skinska Dragonregementet (P2) i
Hissleholm st:illde ett av sina civr.rir.rgssk.jutfilt,
Mrjllercjdsfiltet vid Finja, till
fcirfogande och brandk5.rcr.r i H:issleholnr
och Osby linade ut fyra s. k. Y/alkie
Talkies, vilka anv:indes fcir radiokomrnunikation
rnellan hrijdm;itningsstationerna
och uppskjutningsplatsen. Dessutom
anv:indes en hrigtalaranhggning
fcir nedrikningen.
I civrigt var tivlir-rgsplatsen i stolt
sett anordnad enligt rekommendatior-rcrna
i "PM fcir n.rodellrakettivlingar och
offentliga modeliraketuppskjutningar",
som kan rekvireras frin fcirbundsexpeditionen.
Sorn vid szl rninga andra tlvlingar si
var vddret ett stort problen.r. Det bl3ste
och regnade tidvis gar.rska kraftigt.
Molnhcijden var sn lig att hcijdmntningsstationerna
ir-rtc hade rn6jlighet att
''"s" l -'-"'-'-l
)Prrl r Lrq )L(Lr Ldilus t\:stegsrakctcnrx.
D
Combat 35 var den strirsta klassen med
1.5 startande och kom att bjuda p;i
minga hirda och sp:innar-rde matcher.
Standarden var ganska hcig, men itskilliga
piloter blev diskade d5 de limnadc
cirkel utan arr ha inh;imtat domarr.ras
tillstind. Med gl;idje kunde konstateras
att en combatt:ivling gir att genomfcjra
utan protester, di sSdana saknades
under hela tivlineen. Virdarna
kuude ocksi glidjas it ati fi hilsa Nybro
MFK vllkomna till deras fcirsta
tzivlingsframtridande. MMFK:s Gcjrar.r
Holmstam fick i fcirsta kvartsfinalen mcita
T. Vickman, Nimbus, vilken hade en
mycket snabb modell. Vickmar.r blev
emellertid diskad varfcir Holmstam kunde
g& vidare till semifir-ral fcir att mcita
Linkcipings mycket skicklige Staffan
Larsson. I detta heat blev Holmstarn
diskad varfcir Staffan Larsson gick vidare
till final. MMFK:s Lars-Gdran Andersson
och Erik Akessor.r sorn bida vunnit
sina fcirsta heat fick i andra semifinalen
mcita varann dir L.-G. Andersson
segrade och gick vidare till final mot
Staffan Larsson. Till att bcirja med sig
det ut att bli en bra final, men efter ett
par minuter gich L.-G. Anderssons lina
av och modellen flc;g pi eger.r hand ctt
par hundra meter och kvaddade i ett
trId.
Avslutningsvis borde arrangcirerna tillerklnnas
ett gott betyg fcir tivlingens
planering och genomfciring som torde ha
varit till allas belitenhet.
G6ran och Owc.
24

I
Lors Andersson och John Peitersson ooteror
en Asiron Mork som hor byggis ov
Lors Andersson.
En Aerobee-Hi siortor. Lcingst iill hoger
syns ett uppskiutningsiorn och imitten en
ivdsiegsroket som hor konstruerois ov
Olofur H Olofsson, Ystod.
I
T:ivling i klass 3 fick dirfcjr instlllas. I
bcirjan gick det bra fcir hdjdm:itningsstationerna
H:issleholms MFK, Hlsslehol"r.r, Tomas
Stjernberg, Hisslel"rolms MFK, H:iss1c-
att fcilja er-rstegsrakerernaholm, Olle Olssor.r, Hissleholns MFK,
med de teodoliter som beskrevs i MFN
nr 1,, 1,965, men efterhand som vidret
fcirsimrades si fcirsvar.rn iven mcijligheterna
att spira dessa raketer. Av denna
anledning kom b1. a. Lars Andcrssons
"Astron Scout" ir-rte med i resultatlistan,
trots att den troligen uppr-riddc rekordhctid
ftjr enstegsreketcr.
Deltagare:
Lars Andersson, Lin.rhamrrs MFK, Limhamlr,
Bo-Gciran Engdahl, Ystads Modellraketkiubb,
Ystad, Per-Ake Holmberg,
Ystads Modellraketklubb, Ystad-
Olafur H. Olaf:sor.r, Ystads Modellraketklubb,
HisslehoL.n.
Resultat klass 1-2:
1. Jan Petersson, Pcrstorp 270 t'n, 2.
Bo-Gciran Engdahl, Ystad, 194 m, 3.
Per-Ake Holmberg, Ystad, 150 rn, 4.
Olafur H. Olafsson, Ystad, 146 m, 5.
Pil Anderssor.r, Malmci, 90 n.r.
T:ivlingen rciute mycker srorr inrrcssc
frin pressens sida och ett srorr antal tidningsartiklar
och reportage var ir.rfcirda
i bl. a. Sydsvenska Dagbladet, Arbetct
och Norra Skine b&de fcire och eftcr
tdvlingen. Trots det diliga vldret var
Ystad, Jan Petersson, MFI( det Indi en hel del publik sor.r.r hade
Tunnan, Perstorp, Arne Hansson, Atlas
Rocket Club, Malmci, Bengt Olsson,
Atlas Rocket Club, Malmci, Nils-Hennir.rg
Bengtsson, Atlas Rocket Club,
Malmci, Pal Andersson, Atlas Rocket
Club, Malmci, Gert Nilsson, Hdssleholn.rs
tagit sig ut till t:ivlingsplatsen.
Som sammanfattning karr sdgas ltt det
vanns en hel del nyttiga erfarenhetcr frjr
komrnande tivlingar och att det redar-r
kan fcirmirkas ctt starkt sregrat iurrcssc
fcir modellraketverksarnhet i scidra Sverige.
MFK, H:issleholm, John Pertersson,

l-ennorlh Lorsson:
V€r
sistcr UT
I
friftygning
Eftcr cn ot'anlig upptakr med tal av
frjrbundsordfrir:rnden och en fdijande
speciell or.nrcistning kom t.{vlingen iging
ca 112 tim. fcirsenad. Detta hade till
fciljd att tdvlingcr.r fich avbrytas fcirc
sista perioden pi lijrdagen fcir rniddagsrni.lets
skul1. Femte perioden flcigs sedal
cftcr middager.r. Vinden var frin bcirjar.r
ganska svag men cikade snabbt och blev
nrot slutet sanska hird. Dcnna hnrda
vind hcill i sig hela siir.rdager.r och cikadc
t. o. m. r-not eftcrmiddagen.
I A:2 gjorde Bosse Modier cr.r suver:ir.r
insats p3. ltjrdagen och flcig maximala
900 seli. Det skullc sedar.r visa sig att dcr
blcv tiivlingens enda perfekta seric. Pil"
scindagen drabbadcs Bosse av allt, inklusive
en bortflygr.ring pir tv:irstart av "den
earnla rutiga". Gunnar Kalin fldg rnychet
sdkert bida dagarna oclr siilirirdc drirmed
vinsten i klasscn. Unge, uppitgiiende
Inge Sundsteclt som varir stisongens
hittills biste A:2-flygarc n.rc'd segcr i
Norbergstr;iffen och pi VT samr 2:dra
plats efter fly-off pi Mrfpokalen, gick
frir.r en tredl'eplats efter liirdagens flygningar
till er.r andraplats vid t:ivlingens
slut pi scindag och sdkradc diirmcd sitt
VM-deltagande.
S.isongens biiste C:2-flyg:1rc Rune Johansson,
med rre pcrfehta resultat, Norbergstriffen.
VT och Ma jpokalcn f ick
se sig slagen av tve man rnen flcig i alla
fall in i VM-laget. Lennarr Flodstrrjnr
tycks ha kommit tillbaka efter ett rnellanir
och det gliider mig. En tredjcplats
p5" VT, vinst i flyoff mot Rune J. p:1
Majpokalen och en andraplats pi UT
sikrade Iandslagsplatscn. Bengt Johansson
gjorde con.re-back pi SM-6a och har
sedan dess flugit mycket bra bl. a. med
vinst i fly-off mot Rune J. pl VT och
vinst nu pi UT. Ett sikert kort i landslaget.
Vi har ju stolta traditioner i
\(akefieldsklasscn och jag tror det hir
laget ;ir kapabclt arr ftjrbetrra dem.
I D:2 slog det intligen fijr Carl-Erili
Annir. Att kunna genonrfcira en 1O-starterst:ivling
med en modell och flyga si
bra vittnar om god rutin och lite tur.
Men det skall en riktigt bra modellflygare
ha. Det lir emellertid bli brida
bygg- och trimtimmar fcjr att f5. ytterligare
en god modell klar till VM. Ricker
tider.r Gamle \Walie-flygarer-r Nils-Erik
Hollander har framgir.rgsrikt gitt civer'
till D:2 och prl ca ett 3r kommit i landslaget
:iver-r dlr. Har-rs amcrikanska rno,
dclltyp flyger ned err fijr oss ovanligt
miinster och l.rar ibland urtagningsproblcm
som jag dock tror till stor del beror
pi utkastet. Atr Hans Friis skullc'
in i VM-laget hade ntminstonc j,rg pi
k:inn nren det sig inte si bra ut efter
l

perioden ville den inte vara nrcd lingrc
utar-r kvaddade ungef;ir som f6rsta mo^
dellen. E,tt frenetiskt frirscik att n.red ctt
koppel av delar fi en flygbar rnodcll i
luften misslyckades av tidsbrist. Ahlstrcim
har tydligen kommit tillbaka cftcr
en tids mycket tvivelaktiga resultat
nren efter att ha legat 1:a efter ldrdagcns
fem starter missade har-r fijrsta pcrioden
p.g.a. dels fcir ling n-rotortid, dels tidsblist
som hir-rdrade en omstart. Humcirct
steg dock mot slurct av t,ivlingcrr
di han fitt ordentligt trim pi den ny,r
modellen. Det bijr v:il stiga ytterligare
ger-rom landslagsplatser-r. Maxir-r-ral otur
drabbade Akc Lundin som fcirst fick 10,2
i n-rotortid och sedan cn 17 sck och bortflygning
i fcirsta perioder.r pi ltjrdagen.
Han sigs senast ca 5 knr frin startplatselr
lctande efter sin nrodel1. Tyvirr tycks
han ej ha iterfunnit den.
Vad som fcirvinar och delvis upprcir
mig :ir att inte hela UK var n:irvarande
ur-rder tivlingen eftersom landslagen till
siv:il VM som NL togs ut cnbart nled
ledning av resultater.r pi UT. Denna
gamla stelbenta praxis som tilllmpats i
nr.rrrg.r. .ir xtt l. 2, J-pl.rc. g.rr rill Vl\1
och 4, 5, 6 till NL hoppas jag iir sista
gingen vi f&r uppleva. Att denna praxis
skullc fiiljas borde klart p'ipekats fcirc
t.ivlirrgen. Prirrcipcn att st,rrlr..rstc l.rg.'t
skall tas ut har helt fringitts. I ctt s.rdant
fall har ju UI{. ingen funktion att
fylla. Iifter telefonkontalit inom UK uttogs
fcil.jandc 1:rndslag:
TiII VM:
A:2: Gunnal Kalit-r, Inge Sundstcclt,
Kcnt Andersson.
C:2: Bcngt Johansson, Lcnnart Flodstrcim,
Rune Johar-rsson.
D:2: Carl-E,rik Alurdr, Nils-llrili Hollandcr,
Hans Friis.
Till NL uttogs i prir.rcip dc fciljandc
tre. Er'. iterbud fyllcs upp ur VM-lagct.
I lWakcfield slSr titelftirsvararen Auders
Hllianssor-r ut Ejnar Hnk:russou.
A:2: Arnbjcin.r Vahlund, Bo Modicr,
Dick Viklund.
C:2: Ragr.rar Ahn.rar.r, Johan Baggc, Anders
Hikansson.
D:2: Hans Ahlstrcim, Alie Lcifvanclcr,
Rolf Hage1.
t
" !-
l. Fino storier och scikro f lygningor cir Hdkqn Brobergs l

__
no
0d
-a-
Uton tiivlingor
ingef SMFF
Utan tlvlir.rgar ir-rget SMFF. Tnvlir.rgsverksamheten
m&ste allts.l skcitas
och det ordentligt. Arrangcirssysslan
fcirdelas p3" klubbarna si att
alla skall fi svara fcir sir.r del av fcirbundsarbetet.
Att ordr.ra en t:ivling iir sv5.rt. Det
:ir en friga onr organisationsfcirmiga.
Tyvarr har vi sett ganska mSnga
exempel pi slappa arrangdrsinsatser.
Vi vet hur roligt det ;ir att delta i
en vailordnad tlvling. Att inte istadkomma
en sidan ir alltsi ett missbruk
av det fcirtroende, som deltagarna
visat genom att anmila sig!
Att arrarrgera en bra r.ivling klarar
vilken klubb son.r helst - bara
man vill. Di miste kanske vissa offer
griras: Arbete, kanske klubbpengar
samt att avsti frin eset t:ivlingsdeltagande.
Atr vara tdvlingsfunktionir
och samtidigt delta rir illojalt.
Giiran Alseby
TAVTI
TAVLINGSPLATS
Det fcirst ni gcir dr att ber:ikna hur
stor tivlingen kommer att bli. Direfter
giller det att viilja en l:implig tdvlingsplats.
Grenchefen kan hj:ilpa ti11 med
rid och did. Fiire utlovande av tivling
pi Brornma, tag alltid korrtakt med
Christer Sciderberg. Tivlingsutrustningen
tir.rgas hos materialfcirvaltaren Ove Kjellberg.
INBJUDAN
En t:ivlingsinbjudning kan inte skrivas
pi si minga s;itt. Men lit girna fantasin
leka, gcir den personlig. PR-verksamhet
fcir klubben skadar inte heller.
Vad den d:iremot miste innehilla uir
2

NGSOITGANISATTCDN
Som exempel pi hur en linkontrolltivling kan liggas upp, har jag tiinkt anvinda
Solnrs Pokrl 64. Denna tdvling, tycker vi i Solna, var ganska bra. Fiir att
kunna fi nigon ordning pi sidana hir saker, biir de som ir engageradc i tlvlingen
samlas en kvill, nigra minader fiire planerad tivlingsdag.
ftiljande, tiviingsdaturn, t:ivlingsplats,
tid sarnt t:ivlingsklasser. Om platsen :ir
svlr ett hitta bcir :iven en karta r-nedfrjlja
inbjudningen. Markering med pilar
iir ocksi tiinkbart. Undcrteckna med ansvarigt
namn, adress ocl-r telefonnumn-rer.
PRISER
Om rnan avser att ar-rskaffa plaketter
bcir dessa bestlllas i god tid frin fcirbr"rndsexpeditionen.
ANMALNINGAR
Varje klubb som fir en inbjudan skall
snarast ta kontakt rned medlemmarna
sir ett dessa krn i god tid .rnnrila sig.
Om ridtabellstartordning skall tillimpas
ir det er.r god idd atc iven anmila medhjilpare.
Klubbar som inte lmnar stdlla
upp skulle gott kunna hdra av sig ocksl.
Eller vad tycks
DAGARNA FORE TAVLING
STARTORDNING och DEPA
Ett nytt mdte mellan engagerade parter
1r pikallat. Nu bcjr man dela upp
sig i tvi arbetsgrupper, frir det kommande
arbetet ir ganska tidscidande.
Nir anm:ilningarna har strcimmar in
och det visar sig att flera av deltagarna
tinker starta i flera klasser, bcirjar det
svira. Fcir att fi en separering pi dessa
ir det l:impligt att gdra som vi gjor*
D
30

ilodellrcr keter conlrcr
crrncrliirrcrketer
1O sekunder kvar,9,8, - "vetenskapspojken" viintar oroligt bakom skyddsvallen
- 3,2, 1, FYR! Frin ett stiltorn lingt borta stiger raketen till viders limnande
en svans rv riik och eld under sig.
Varfcir raketflygning Denna bcir ge
dc intresserade rika nriijlighetel till cn
Si borde det ibland gi till rner.r verkligheten
blir kanske en annan Nedrikningen
sker sdkert med sarnrna nervositet.
Grabben tar skydd bakom en sterl
ganska rr.ira raketen och tirtar upf
tiver kanten fcir att se starten. Rarnpen
besrir kanskc av nigre skir'.rr
sorrr surrats ihop. Det small och flera kilo
stil sldngdes upp i luften. Rcjken visade
i vilken riktning raketen rikadc
l:ara. Inte sd.llan h:inder nigot annar
nimligen att laddningen exploderar d3.
raketrcirct iir tunt, laddningen brinner'
frir snabbt eller dysan dr klumpigr utfiird.
mingsidig fritidssysselsiittning. Tjusningcr"r
ir jr.r att studera ctt tekniskt on-rr3-
de, sorn inte iir stiirre i.iu att m:rn hjilpligt
kan h.111a reda pi aila v:isentlig:r
fakta, och sedar-r oms:itta dessa kunskeper
till eqna teoricr icir rrtt slutligcn fcirsiik.r
bckriftr te,rrierrr.r.
Raketer vill vi allts& flyga rled. Di
uppstlr er.r valsituation. Skall vi bygga
rnodellraket cller amatcirruker Modeliraket
kallas dc undcr fijrutsiittnir.rg
dels att icke rner :in 100 gram frar-ndrivr.ringsmedel
anvindes, dels att modellraketcn
:ir tillverhad av papper, papp,
tr:i och kross- eller bryrbar plast, icke
inr.rehi"ller metalldelar samt icke viger
nrcr iu 500 gr;rnr, inberiknat drivnredel.
de. Det giller att fi fram en startordning
si finurligt att ingen i ett lag skrrll
flyga pi nigot annat stdlle varken i
heatet fcire eller nirmast efter. Vanlig
lottning passar d:i.rfcir inte. Skriv r.rpp
namnen pi sm8' pappersbitar. Liigg varie
klass i cn hiig fcir sig. Antas att fijr'-
ta start g:ir kl. 09.00, och art starrintervallerna
i TR :ir 20 rnir.ruter, ni skall
flyga i tvi cirklar. Teg tre pappersbitar
ur en klass, llgg dem under varandra.
Tag nu ytterligare tre bitar ur clen
ar.rdra klassen lzigg dem bredvid de andra
tre. Se nu till att ingen av dessa trc
narnr.r ligger i fijrstir klassen. Svirt att
h:inga med Ingcn arv dessa sex namn
skall r.ru behciva flyga igen fijre kl. 09.40.
Si b6rjar vi med heat eller omg&ng nr. 2
tar rrc l;ppar, liigger untler varandrr.
kontrollerar osv. Fcirs

Detta Ir den rakettyp vi kan l:isa orn
i varje nunn)er av MFN. SMFF her ju
upptagit modellraketflygning pi sitt
progran. Ftjr att riknas hit kriver
SMFF ocks5. atr de skall vara utrustade
med fabrikstillverkad krutraketn.rotor
och fallskirm.
Ovriga flygbara rakettyper fdr hobby-
:indam:l1 dr alltsi amatcirraketer. Var.rliger.r
bestir de av st&l- eller aluminiumrcir
fyllda med hemtillverkat drivmedel
t. ex. zink och svavel. Riskerna i denna
hantering ;ir enorma. Var sjunde amatcirraketflygarc
i USA skadas eller f6:-
olyckas varje 5r. Skadetyperna kan uppdelas
i tre kategorier: bortspringda
fir.rgrar, br:innskador och 6vrigt. De
uppstir vanligen vid hopblandningen av
drivn.redel eller vid sjilva avskjutnirrgen.
Amatcirraketer fir ei avskiutas utan
tillst:1nd av Luftfartsstyrelsen (Lfs) enligt
styrelsens informationscirkulir B5/
1963. S'3dant tillstind fordras ej fijr
modellraketer, utom inom t:itbebyggt
on.rride d3 polisen skall ge tillstind.
SMFF befattar sig ej med verksarnhet
fcir amatorraketer. Inga sikerhetsbest:ilrmelser
f inns d:irfcir utarbetade fcir
*&
En 4 m 16ng tresiegsroket
D
DEPA
Dagen fcire tivlingerr iir l.inrplig art
anvlnda till pilning av vigen om detta
befinnes nddvindigt, uppsittning av lingirclar,
himtrring av a11n.ln utrustning
osv. Att ha klubbarna samlade pi ett
stllle fcirenklar organisatior.ren och risken
f6r art folk sprirrger ilinorua avtar.
ALI-MANT
Vidare kan n:imnas att pi n:ista Solnas
Pokal kommer att tilldmpas fiiljande.
P& ger.romg&ngen pe morgonen fcire
tivlingen kommer vi att l&ta klubbar-
na utse en lagledare. Denne kommer att
fi ett papper nred namnen pi klubblagen
och deras starttider. Lagledaren
skall under hela dagen sti i kontalit
med TL och dirutciver se till att respektive
lag kommer frarn till start. Den
tidsmarginal sorn kommer rtt fir-rnas
skall vara mer in nog fcir dversyn av
linor och rnnat samt varmkdrning.
Hjzilp varandra atr komma ihig tiderna,
liis pi anslagstavlan, slutligen belasta
inte tdvlingsledaren i onodan och
det hela kommer att vara rolisare fdr
alla parter.
Lycka till,
Harald Sannes
JI

clcssa fcirutonr vad sorrr s.rdes i friregicu'
de styclie. Frir modellralieter finns cl,ircnrot
100 granrs clril'nrcdclsnr:igcl :ir niotsvarende
llclcrsgriins 18 1r.
ornfattande siikerhctsbestdnrurelsc'r, 3. Modcllraketens totala vikt fir upp-
drrLdSrLr
^...^-:*^ d\
^.. f:^lirets ))vL. riksstjrrrrll.r. :'i till hii:"r 500 r'rarrr och dcn [:ri'
och som iterges hi'irintill. I dessa fir.rns
rivcrr Lfs bcstinrrrrelscr fijl uppr isrrirr;-
cj bcsti av rner rin trc steq. lLelictkropp,
noskom, fenor cllcr glidvingrr
f.rr ,'i ,.rr.r till,,.rl.rdc lr rnct,rll.
ar infcirda.
Arr.ratcirraketer h:rr hiir behandlets kli - -+. Modcllrakctcrn,r skall vara fcirsccl.ll
tislit. Detta skcr pl qoclir srundcr. l{islierna
fiir 1iv och lem iir yttcrligt stola.
n-rcd fallskrirnr cller aunan lnorrlnin,'
fiir rrr,rlf;rlrrirr:' i,r5]i111,11 5li;ji.
Vuxna personer mcd god teknisk b,rkgrur-rd
5. Moclellraketerr.ra fir ej fcirscs nrccl
kan r-raturligtvis bemristra problc-
r-ncn och f :1 stort utbytc av amatdrreketverksarnhet.
explosiva noskoner eller andr;r enordningar
sor.n kan villa skada.
Dessa an-rbitior-rcr nir-
rnirr sig d.i. ofta rcrrt vctcnskapliga milsrittningar.
Avfyrr.ring fir
fj:irrmaniivrcrat
cnc{ast skc mccl cit
elektriskt tiincisr'-
Dct ir clock r-nyckct vanlict ster-n, r.ilkct skaI crfordra urinsr n.i
^.. -....e-:....^-
rrrliar ur
J--- (rr
-:ll Lr .rnr:rr,.irrrkctin-
olika nromcnt fiir rtt striinrkrctscir
tresset stimulcr adc av satellitul-rpskjutnir.rgar
skall slutls. S;ikerhctsavst:indcr sl

Pnolil-leladel
lindners vingprofil
qv Peler Wonngdrd
I fcireg&ende nummer pratade vi on.r
de stindiga kompromisser, som vi miste
gora, nIr vi vdljer en profil. Vi bercirde
det eviga stabilitet-prestanda problemet,
och vi valde att se det ur synpunkten
sjunkhastighet-llngdstabilitet.
Fcirra gingen sig vi, hur man kon.r i
konflikt med kravet pi lig sjunkhastighet,
nir man vidtog itgirder fijr att
cjka stabiliteten och fcjrb;ittra "flytet".
Vi skall nu se, att man inte kan minska
sjunkhastigheten, utan att fcirsimra
lingdstabiliteten och "flytet".
Fcir att minska sjunkhastigheten vill vi
ha ett stort C, och iitet C,,,. Vi vet, att
vi inte kan

SPATTA
HG)RSELN!
Orat htir nir vibrationer av ljudvlgor passerar g€nom ijronmusslan och kommer
in till trumhinnan via hiirsclgingen. Trumhinnan sittes i vibration och
sitter ig.ing stidet, hammaren och stigbygeln. Snlckan skickar sedrn liudct vidarc
till hiirnan via hrirselnerven.
D:l mau icirlorrrr htirseln rir dct intc
ildersfcir;inclringrrr sonr i ftjrsta hand 1cdcr
till clett,r. I stiillet hirn mrrn s;iqa rrtt
trert Irrtl i11 s.i rrr.ing.r liud i .rrlt Lrudcr
r,i rrr.irrp.r.rr. strrrrrrcdfcir att tirlts fuirrrrige
.rtt registrcr'.r .lcsr.r ljud rrrirrsLer
s ucccssi vt.
Det tar cu r.iss ticl innirn dc bitvisa
skador, soul utdvas pi hcirscln av lnychet
stark bullernivi blir mlrkbara. Vissa
rjronspecillistcr, otoiogcr, anscr :ttr
hcirseln bdrjar si. snriitt att nrinshe rcd,rn
nrcd cle frjrsta starka ljutl son.r snrii
barn f;ir I'rcira. Denna r-niuskning fortgir
sedan gcnorr hcla livct. Pcrmanenta
'kld.rr uppstir urir rrrrrr utslttes frir
,.rlltf

frirmirga att blockera ljudet, fir r.nan fi
eller ir.rga skador pi hcirselnerven.
Genombrotter f6r hcirselforskningen
konr niir man fick frlr.n den s. k. audiometem.
Detta instnu-nent alstrar p5.
clckrrorrisk v.ig err enda torr:rv reglerbar
stvrka. Tonen kan fcir:indras frln
hcigre ti11 l:igre nivi. Di kan audiologen
n.rita h

Bcrkgnrndsliud
bullerrniitning
och
Om man i samband med ljuddimparregeln vill precisera en maximal ljudnivi
kommer minga problem i fiilje. Bakgrundsljud samt hur vider och vind piverkar
mitningarna ir exempel pi detta.
Det dr dlrfcir med intresse man studerar
ecc engelskt prov, som givit nedanstier.rde
resultar. Med hjelp av tabellen
i artikeln om h6rselskador kan ld.saren
littare gcira sig en uppfattning om innebcirden
av angivna sifferv:irden.
F 6rutsiittningar
Vid de tv& platser mltfiirsiiken gjordes
noterades strax under 50 respektive
80 decibel (dB) bakgrundsljud. Det siger
ej s& mycket di bullerniviindikatorn
endasr registrerar den hiigsta ljudnivin
och ej den algebraiska summan
av niv&erna fcir alla olika ljudkiillor.
Det hciga virdet beror p& en trafikerad
huvudgata pi 30 meters avstind frin
mdtplatsen och samtidig modellflygning.
Ibland kan det vara si att nivin
fcir bakgrundsljudet civerstiger modellnlotorns,
som fcir Mills 25 i tabellen hirintill.
Detta tillhijr dock undantagen.
Mdtningar di flera modellmotorer kcirs
samtidigc brir dock griras n.red vaksam-
D
ringer i 6ronen. Detta gir

het si att de erhillna virdena verkligen
giller den motor som ayses.
Vinden piverkar ljudets utbredningshastighet
varfdr alla mltningar gjorts
pi medvindssidan pi 5 och 15 meters
avstend med mitinstrument 1,5 meter
ovan marken vlnd mor liudkillan.
Temperaturen var 5o C och duggregn.
Mitvirdena blir hiigre en kall vinterdag
:in vid typiskt hdstvdder med tdtt duggregn.
Tabellen har itskilligr atr ge. Observera
art de "godtagbara" ljudnivl,erna
omkring 85 dB fcir mororer med ljuddimpare
ligger river grdnsen fcir vad
som dr skadligt fcir h

tr{odellrns NP
I
I
X1 +X2
Strbilleetorrrr
XP
i
I
lnlrner rnodellens NP att
iiggr vid 25 + 55 -- 80 oio av kordan.
Avstinclet n.rcllan TP och NP hallas
st:1tisl(a nrargin:rlen. TP nrisre ligga
frarrfrjr NP ftir att vi shall lii n:lgon
liingdstabilitet.
Beuermlrrn och hlus auhiingarc hirr gcnor-r-r
studium a\- ett stort ar-rta1 befintligJ
korrstruktiorr.r' furrrrit.:rtr cl.t gott
nredelvirde fcir TP 15 (,/t, frarnfiir NP.
I v:1rt exempel skulle alltsi TP hunna
ligga ornkring 80-15 : 65 0lt av vingkord:rn.
Plaktiska prov har cmellertid visat, att
nran i regel miste .iustera TP-l:iget n3-
got vid trinrringcrr f.jr att rri opLinrnlrr
prcstandl. Dessa justclingar blir docli
mycket sm:i. I extrcma fall rtjr det sig
orn * 5 {)/o frin det beriiknade TP-liset,
men vanligtvis mindre.
Det ir tydligt, att denlla metod avseviirt
n.rirrskar siv:il antalet trimflyg-
;ringar som risken fijr haveri.
Nu :iterstnr att vrilja anfallsvinl

Vingorncrs
wdrriivling
\"cider: Flelmulet, nrolnh

Uppscrlcrs Molttivling
Arets uppl:rgr av Uppsala Flygklubbs
"Maftlvling" arrangerades den 2 maj
pi F 16. Vidret var vackert men till en
b6rjan ritt kyligt. Stark vind ridde
under hela tivlingen.
Kl:rss A-2 haclc som virnliet lochat det
:ttjrst.r ant.rlcr .lclt.rq.rre . Btrrl.irrgcs Ingc
Sundstedt sirg ctt tag Lrt att gl mot cir
lilar scgcr. nren hln urissade nrot slutct,
och cftcr 5 startcr bcfar-rns att hans
klubbkanrr-at Fl:rns Ahistrdm hade nitt
exakt sanrma tid, 828 sck, varfrir sliiljcflygning
m3ste tillgripas. Denna vanr.rs
cir.crligset av Ahlstrcjm pi 240 sek.
Sundstedt miss;rde srovt och nildclc cndast
40 sck. Ifter tiitduon placeradc sig
Gunnar Kal6n. Garncn ocl-r Hans [,lilund,
Skvaderu, b:lcl:r pl 797 sck. Problcrrrct
orn \ (rlr sonr ,krLl]c rlrrk.rr trc.r
nred var siua 9OO sck. Liksom i A-2
m:iste alltsl onrflygnirrg fciretagas. Denna
vanns av "Floda" pi 193 sck rrot
16U sek frir "Pcrnik-Tohar-r".
rl
.loh.rn 13.rggc. G.rrrrcrr
vis.rdc god kl.rs'
llcnorr att vinna juniorernzrs wakc-uppsdrelse
pi 721 sek.
Vad h511er p3 att hir-rda med vira D-2
flygare Endast 6 man deltog i tivlingen,
Vi hoppas att detta var er1 cnstakrr
h:indelse o.il.r c,rotr.. en b:ittre tillslurrriug
i konrnrrrrdc t.ivlirrger. Arrerrgdrsklubbcrrr
Bo Vall tycks .irrrlire
ha itcr-
42
ir.rnnit den riitt;r n-relodicn och vann nu
pil inrponcrandc 900 sek. Urban Nygrens
oclr Jan Zctterdahls 857 resp. 840
scl' fdrtjiinar ocksi ett hedersomniimnande.
Nilserik Hollander bcirjade med en
rn;tx mcn fick sedan tillbringa resten av
dasen med att sdka cfter kirran sonr
bchagat fcirsvinr.ra.
Llssc Ahnran, Glmen visade sitt goda
p:ibri och r,ann siikert juniorklassen i
D-2. Dririgenor.n bidrog han verksamt
till att Ganen vann lagsegerr.r. I laget
ingick iven Gunnar Kal6n och Ragnar
Ahr-nar-r.
Irolke Hansson, Jirvsii dr en av de fi.
svenskar, sonl satsar ordentligt p3, A-1.
Dctt.r gev itcr urdclning och han rog
rrri s('{cnr pi +O+ scli l'cire Inge Sundstcdt,
Borliinge, som allts:l tog sin andt'a
2::r plac. for clrrgen. Tivlingen fldgs
liistcs rationc-llt gcr-ronr slantsinqling, sorr i trc pcrioder.
\.anns t\,Guuuar,
I ctt avsecndc blcv ircts Majt:ivling
.iuniorernls uppgtirclsc i A-2 vanns :rl nrodellflyghistorisk. Fcir fcirsta g&ngen
l'. Erikssorr fr;in Norbcrg pi cftcr f(ir'- hcills nimligen i Sverige en revling i
hillendcn,r elldclcs utorno:'rJ,,rrliFr'''rd.r
8lLck. , ilket 'krll;"h:,';l;;;':", i;t st:1s. E,ftersonr det var premidr hade re-
Coupc d'Hivcr. Litet fuskades det fcir-
ruour pi rreJfc platt,rrl h.1r'r dclt.rgit i
ireln orn rrarkstarr srrukirs, vilket gjorclc
det hela nigot l:ittare. Trots det bll-
scll orK I ass clt.
Avcn t:ivlingen i C-2 bjcid pi en ht,l sigr ' idret 1'lrig dc snr.l litta klrrorne
del raffcl. Eftcr 5 startcr strltade Skv.rclcrns
Lcnnart Floclstriinr och Grrurcu:; Strijn.rsund i prislistans topp. Sten Uno
itirr'.irr.rrrsr'.irt br.r. Der blcv dubbelt
Rurre.loh;ttts't'tt p'r deled fcir.t;r plat. T:irnlcif sorn spccialiscrat \ig p.i dc snr,i
qunrnrimotorklasserna C-1 och Coupc
d'Hivcr vrr)r) r'ru pir nrycker goda 36C
rcl

Jiin kiipings
iubileu rnstiivl ing
Resultot
Rcsultatlista frln Jdnkiipings liins llotlcl)-
flvgfcirbunds Jubileumsrr'ivlinr:, pingsthelt'cn
1965.
K|as, A : l
lic I ,7 deltagarc
1. Rolf H.iccl, n I(N,I, 9C0 sck; 2, Bo Svr'nsson,
Ek;jii, 2c)5; 3. tr'Iats Fors:ran, Kronol.
i-enn:,.rt Ol"son, Melmii, 395C p; 2. Lars
L)lssorr, Orcbro, 2341; 3.1-jnar Eck, V.istc.iris.
2185.
RC 11111 dcltagare
;crgs lrk, 26C;1. Ulf Karlsson, Iiksjti; 5.
Lcn rrrrrth l..rrsson, Solnr-1.
Itl.lss A:2
l. l.ars-Olof Larsson, Upps;rl.r, gCCl 2. lohn
l. f-cr.rn.rrt Olsson, N{a1nrii,2C98 p;2. Arr
i.l Cerlsson, Linkiipini:. 1793; 3. Bcrtil At-
Pcttcrsron, f{isslcholm, 360; 3. Lcif Pcrs
ie rvili, Gijteborc, 1528; 4. Niilo 'fhulandcr,
son, Malmti, 6651 -1. Runc I{anii, l.l-N, 6(r3;
5. Liif Abcrg, Uppsalir, 628;6. 1(unc fo-
\l.rlnrii. I5l0: 5. [-.qvr( .1sl;.1'q1. Liulitipini. Irrrr.strr.r, Canrcn, 612; 7. Iu1;v,rl Siircnsson,
1456;6. K. Hilrlingsson, Oskarsh;rrrn, 1315;
7. K. Pcttcrsson, N)ssj/ scK'. D-2 juniorcr
4. Harrs Eklund, Skvadern 797; 5. Dick 1. Lars Alrman, Gar.nen, 749: 2. B. Segerholm,
Norberg, 692; 3. B. Hansson,
Viklund, LEN, 704; 6. Ake Persson,
.jiirvsii,668.
A-2 juniorer
Gamcn, 631.
A- I scniorer
1. T. Eriksson, Norberg, Sll;2. K. 1. Irolirt- Flansson,
Hoffren, I{

Dtl i friflyg i
Linkiiping
A2. Scniorer: 1. Gunnar Kaldn, Gamcn. 4lZ
srkunrlcr; 2. Runc Fianci, LEN, j63.
A2. .|uniorcr: 1. Har.rs Andcrsson. Glmcn.
+26; 2. rJlf Potersson, LEN, 172.
C2. Scniorcr: 1 . Runc .]oh;rnsson, G,rmcn,
.f22; 2. R,rgnar Ahnt,lt, Ganrcn, 4,13.
C2. .]r.rniorcr: 1. Ingemar .]ohensson, Ganren,
435; 2. Johrn Ilaggc, Gamcn, ,132.
D2. Seniorer:1. IJans Friis, Grrncn,54C;
2. Carl-Erik Auuir, Gar.ncn, 4ZZ.
D2. .|uniorer: 1. Hans Lindholm, LEN.
439; 2. Bj6rn Hansson, Gamcn, 463.
A1 : 1. Flugo Pcttersson, G:rmcr.r. 221: 2.
Kristcr Axclssor.r, Garncn. 17J.
son, AKM, 563; 4. S-G Nilsson. Kronobergs
irli, 48C; 5. Hans-Olof Nilsson, Limharnir,
382; 6. OIof Nerud, AKM, 360.
Klass D:2
1..Urban _Nygrcn, Solnr, 769; 2. .l:Ln Zct,
tcrclahl, Solna, ZO5; J. Lcnnart L.rrs.ion, Solr:t.
671; -{. Sven-Olof Nilsson, .fonk

MINI
-==ei
> . tir=-:
vooDoo
Text se ndsta sida I

LASARNAS
PARLA15ENT
Ar lcrndslcrgsplcrfs
elf vcrnligt
pris
Gunnar Kalin har vid rninea tillfiillr
It. ss11.151 pe Riksst.im,nen l-064. pliderat
fcir stcirre makt it UK och vid
styrelsesamnrantriiden har detta beviljats
samtliga UK. Der.rna makt skulle
anv6ndas si att starkaste mcijliga landslag
skulle kunna stillas upp och fcir att
UK ej skulle vara bunden vid gamrnal
prexis att endast UT-resultaterr skulle
r:iknas och de dir uppnidd:r placcringanra
vara he'lt avgcirande. Detta anser
i;g v"rra rirt och ingeuting har heller
framskyrntat efter Riksstimman, som givit
mig den uppfattningen art denna
ganrla stelbenta praxis med 1, 2, 3 till
VM och 4, 5, 6 till NL skulle fciljas vicl
irets uttagning. Om r-rimliger-r er-r sidan
L)
Mini Voodoo
Voodoo ir en arlerikansk combatviuge
fcir rnotorer i 35-storlek. Konstruktioncrr
iir synr-rerligen alln:ir-rt bekant och mycket
popullr i sin klass. D:ilfijr har den
fitt rninga efterfciljare, som till utseendet
har varit sveira att skilja fr&n ursprungstypen
och som slllan flugit bittre
iin Voodoo. Efterfoljarlra har vanligen
haft namn, som avsetts ir-rdikera att
konstruktionen skulle vara original.
Desto roligare dr det att nu presentera
en n-rodell som nred namnet medger sin
ftjrebild rnen som i alla fall vad glller
storlek skiljer sig frir.r ursprunget. Mi-
ni-Voodoo iir er.r n.rodell fcir Combatint.
Transfornreringen till mindre format
har gjorts av finska modellflygare, sonl
ritningstexten avsl6jar.
En t:ivlingsmodell kan knappast vara
cr.rklare att bygga in Voodoo, vars uppbyggnad
bibehillits fctr Mini-Voodoo.
Balkarrar,gemanget dr dock nigot viktskr;ivar-rde
utarl att vara sirskilt torsionssty\-t.
Den konstruktionsintresserade kan
d,irfrir uppni srnlrre fcirb:ittringar genom
att slopa mittbalken och ersiitta
"framkantklumpen" med frr-rrnkantlist,
r)
46

praxis tilltimpas har UK ingcn fttnktion
att fy11a. Landslagsplatsen blir di. ett
vanligt pris som erdvras i en hirdare tivling
dn vanligt. En viss gallring av deltagarna
fciretas men drabbar i stort sett
endast klass A 2. I de rjvriga klasserna
kommer i stort sett de som vill nrccl till
UT rned det gan.rla "5-an systemet".
Det vore intressant att veta vad sonr
iitt UK (Gunrrrr Keldn) .rtt rindr.r uppfattning
friu att bisla larrdrllg skel)
stlllas upp till att landslagsplatserr blivit
ett prov fcir en god placering pi UT.
Att UK dndrat mening :ir kanske {t!rklaringen
till att av UK-ledanrciterne,
cndast Gunnar Kaldr-r sjrilv var nlrvarande
och han t:ivlade si:ilv och hadc
aiitsi sn.ri mojligheter att stuciera landslegskandidaterna.
Hur karr UK fcirsvara uttagrrirrgrr er'
en person till landslaget vilken under
ca ctt irs tid fcire UT ej genomfcjrt nigon
tevling, eller en person som efter
att ha kvalificerat sig frirra somnraren,
drircftcr cj her peck.rt upp rrrodellcrr
fcirrln p!. UT. Kan det anscs befogat att
till cn NL ta ut en jur-riol som cnclast
gjort tvi sisonger och endast nlgra li
goda resultat Bcir n.ran ta ut folk till
landslaget vilka m:iste bygga nya modellcr
och trimnra dem prl ca 6 veclior
fijl att kr.rnna stllla upp pir VM Genon.r
den stelbenta uttagningen av landslaget
i A:2 rrrissar SNIfF ett, (red,rn halvf:ircligt),
program i 'fV vilkc't hade givit
oss rnvcket god PR ocl-r stimulerat Sveriges
rnoclellflygare. UK har tagit ctt
stort ans\:ar. Ju mer rnan studerar clet
n; l ftirrllge t till )andsl.rgrutt;rgnirrg sorn
ir pir renriss hos klubbarna, clesto bittre
t1'cl

Joponskt kvolitetsmrirke,
vo I kcindo speciolister
i motorer och rodiokontroll
'1,62 cc. Effekt 0,,16 hk
vid 17,000 v/m.
Vikt 85 gr.
91106 Rp. 26:50
91
,126 (R/C) Rp. 3l : -
R/C sots l-konol heltronsistor
(Scindore och moitogore).
Scindoren ionmodulerod
och kristqllsiyrd.
Mottogore med
relci. En verkligt prisbillig
och tillforlitlig rodiokontroll.
94110 per sois I98: -
2,48 cc. kvslitetsmotor
nred hog preslondo. Efo,ou
hk vid r8,000
:;1.
91108 Rp. 64: - "rye,
e|28 (R/c) Rp. 7e.50
kmq
;@,"
,w
effi"_
ffi*"
MOTTAGARE
3,,]6 cc. tillf6rlitliq motor
med hog preslondo.
Effekt 0,50 hk vid '17,000
v/m.l
Vikt 140 sr.
91109 Rp. 66: -
91129 (R/C) Rp. 89:50
9l 109/] (Mqrin)
Rp. 79: 50
SAN DARE
- DIN EGEN BAT- ELLER
FLYGMODELL, UTRUSTAD
MED EN O.S.-MOTOR