Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad

TEMA • NUTRITION
Eva Gärdsmo Pettersson
journalist
eva.vesuvius@telia.com
Vårdalstiftelsens ”Idéprövning”,
är en del av stiftelsens kampanj
för att identifiera nytänkande
forskning. Man uppmuntrade forskare
och yrkesverksamma att skicka in idéer
till samhällsrelevant och nytänkande
forskning. Alla idéer, som uppfyllde de
kriterier som ställts, bjöds in att lämna
en projektskiss. Av totalt 685 idéer fick
man in 502 projektskisser. Av dessa var
det till slut åtta projekt som erhöll medel,
bland annat Albert Westergrens forskargrupps
dunät-projekt.
– Det är mycket stort att bli utvald
bland så många goda projektidéer. Vi är
oerhört glada för det. Samtidigt hoppas
jag att de som nu inte blev utvalda, hittar
en annan finansiering. Det finns ett stort
behov av god omvårdnads- och omsorgsforskning
så fler av projekten borde realiseras,
konstaterar Albert Westergren, vars
forskarinriktning utöver näring och ätande,
främst omfattar äldre personers vård
och omsorg och omvårdnadsproblematik
kring patienter med neurologiska sjukdomar,
till exempel stroke samt statistik
och psykometri.
Att det skulle bli sjukvården som
framtida arbetsfält för Albert Westergren
var inte så otippat, både mamma och
mormor var sjuksköterskor. Men att det
skulle bli en forskarkarriär var långt ifrån
självklart. Han började att som 16-årig
arbeta på Centralsjukhuset i Kristianstad
(csk) som sjukvårdsbiträde och undersköterska.
Sedan läste han vidare och blev
färdig sjuksköterska 1989. Efter examen
började han på en neurologisk vårdavdelning
med flera strokepatienter.
Det var då intresset för ätproblem
började. Problemet är vanligt bland strokepatienter
ändå upplevde Albert Westergren
att det var så lite som var känt om
det. Han blev nutritionsombud på avdelningen
och fick så småningom chansen
att gå en utbildning i sväljproblematik.
Det väckte hans intresse för vidare studier
och så småningom egen forskning.
1997 blev han antagen som doktorand
vid Lunds Universitet och lade fram sin
avhandling Eating difficulties in elderly,
focusing on patients with stroke 2001.
Sedan dess har han gjort en närmast
rekordsnabb akademisk karriär. Han blev
docent i Lund 2006. Återvände till Kristianstad
Högskola med ett forskningsanslag
på 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet
för att studera nutrition på
sjukhus och i särskilt boende. 2009 fick
han tjänst som professor i omvårdnad vid
sektionen för hälsa och samhälle på Högskolan
Kristianstad. Då var han bara 42
år gammal.
– Det är fantastiskt engagerande att
få arbeta som forskare. Man ska också
ha tur. Innan jag fick Vetenskapsrådets
forskningsanslag som möjliggjorde forskning
på heltid under flera år, var jag på
väg tillbaka till den kliniska verksamheten
åtminstone på deltid, konstaterar
han.
Det nya projektet startar i
sommar
Det nya projektet beräknas komma igång
på allvar i och med ett möte med Vårdalsinstitutet
i juni och ett uppstartsinternat
för forskargruppen i augusti. Albert Westergren
ser fram mot det kommande arbetet
som han hoppas snabbt ska komma
till praktisk klinisk nytta ute i verksamheterna.
Undernäring är ett stort problem,
framförallt bland äldre. Problem med
ätande och näringsintag ingår i ett större
problemkomplex som inte får negligeras
i det dagliga vårdarbetet. Att i tid upptäcka
vårdtagare med undernäring och
optimera förutsättningarna för intag av
dryck och mat är därför centralt för hälsa
och välbefinnande. Det kräver att personalen
har kompetens att göra adekvata
bedömningar och förmåga att sätta in individuella
åtgärder. Det kräver i sin tur
utbildning.
– Vi har tidigare gjort en interventionsstudie
med studiecirklar för personal på
sjukhus i norra Skåne om hur de ska
upptäcka vårdtagare med undernäring
och optimera förutsättningarna för deras
nutrition. Utbildningen gav bra resultat
men vi fann också att kunskap är färskvara
och att den behövde upprepas med
jämna mellanrum och det är dyrt, menar
Albert Westergren och fortsätter:
– Det krävs innovativa lösningar för
att evidens ska användas i praktiken och
för att uppnå långsiktiga effekter. Vi tror
att en sådan åtgärd kan vara ett datorbaserat
utbildningsprogram som det vi nu
startar forskningsprojektet kring. En sådan
utbildning tar bara ungefär en timme
per person och kan enkelt upprepas
med jämna mellanrum.
Tanken med DUNÄT
är att vi genom
illustrerade
fallbeskrivningar
ska kunna träna
personal i att göra
bedömningar på ett
enhetligt sätt.”
Utvecklingen av
utbildningsprogram
Grundläggande för de kommande studierna
är utvecklingen av det datoriserade
utbildningsprogrammet för näring och
ätande (dunät). Det är tänkt att innehålla
tre delar:
• Bedömning av risk för undernäring,
• Åtgärder för personer med risk för
undernäring
• Bedömnings- och beslutsstöd för personal
12