Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kunna förstå att det kan röra sig om ett<br />
smärtframkallat beteende och agera utifrån<br />
det. Det handlar om att behandla<br />
den äldre demenssjuka personen med respekt,<br />
betonar hans Johansson.<br />
Vanliga beteendeförändringar vid<br />
smärta hos dementa personer:<br />
• Motorisk oro<br />
• Psykisk oro<br />
• Aggressivitet<br />
• Konfusion (förvirring)<br />
• Depression<br />
• Skrikbeteende<br />
• Persaerverationer (omotiverad<br />
repetition av specifika ord, fraser<br />
eller rörelser)<br />
• Stel kroppshållning<br />
• Aptitlöshet<br />
• Sömnlöshet<br />
• Orkeslöshet<br />
• Apati<br />
• Irritabilitet<br />
Plågat ansiktsuttryck (forskning<br />
visar att ansiktsuttryck, speciellt<br />
ögonen finns kvar längre hos<br />
dementa än många andrakroppsliga<br />
uttryck)<br />
Hur gör man<br />
Kunskapen om att personer med demens<br />
ofta har en annorlunda smärtkommunikation<br />
är central, men kunskap om den<br />
demensjuka personens normala beteende<br />
är naturligtvis avgörande. För vårdpersonal<br />
på en akutmottagning eller vårdavdelning<br />
på ett sjukhus, är det svårare.<br />
Men, menar Hans Johansson, man bör ta<br />
reda på det genom anhöriga eller, om patienten<br />
bor på ett äldreboende, från den<br />
ansvariga sjuksköterskan eller geriatrikern<br />
som normalt ansvarar för personen.<br />
Det är också viktigt att få kännedom om<br />
personens tidigare sjukhistoria.<br />
Alla beteendeförändringar hos patienten<br />
ska systematiskt registreras och<br />
dokumenteras.<br />
Tolkningen och diskussion kring val<br />
av smärtbehandling är ett teamarbete i<br />
vårdlaget runt patienten.<br />
Det är också viktigt att utvärdera behandlingen<br />
och eventuellt justera den.<br />
Smärtstillande läkemedel underordineras<br />
sannolikt till äldre personer med<br />
demens generellt. Så ser det fortfarande<br />
ut överallt, inom slutenvården, på äldreboenden<br />
och för personer som bor hemma.<br />
Hans Johansson berättar att det finns<br />
undersökningar som visar att bara en<br />
tredjedel av personer med demens behandlas<br />
med analgetika vid postoperativ<br />
smärta. Även smärtbehandling på särskilda<br />
boenden samt vid exempelvis vid behandling<br />
av cancer är undermålig när det<br />
gäller personer med demens.<br />
– Äldre personer är känsligare för läkemedel<br />
och ska därför ordineras mindre<br />
mängd, men däremot inte svagare verksamma<br />
substanser. Man får prova sig lite<br />
fram från fall till fall. Det finns en oro<br />
för att smärtstillande läkemedel gör äldrepersoner<br />
med demens mer förvirrade,<br />
men man vet idag att svår smärta, utöver<br />
lidandet, leder till en större risk för<br />
förvirring.<br />
Val av läkemedel för äldre<br />
Välj läkemedel utifrån<br />
smärtmekanism/smärtanalys<br />
• Välj läkemedel med liten<br />
påverkan på, och lite beroende av,<br />
njurfunktion.<br />
Välj läkemedel med liten<br />
interaktionsrisk<br />
• Välj läkemedel som<br />
erfarenhetsmässigt tolereras bra av<br />
äldre.<br />
• Utnyttja synergism, låga<br />
doser av läkemedel med olika<br />
verkningsmekanism.<br />
Smärtbehandling är inte<br />
bara läkemedel<br />
Samtidigt, påpekar Hans Johansson,<br />
handlar smärtbehandling inte bara om<br />
läkemedel. Inte minst är det viktigt att<br />
tänka över alternativen när det gäller äldre<br />
personer med demens. tens kan ha en<br />
smärtlindrande effekt. Ökad sensoriskt<br />
inflöde som mat, dryck, beröring, musik,<br />
dans, rörelse och upplevelser kan lindra<br />
smärta, liksom minskad negativ affektion,<br />
d v s lugn och ro, vänlighet, respekt,<br />
trygghet, omtanke och bekräftelse. Det<br />
kan också vara så enkelt att den äldre får<br />
hjälp med stolsförhöjning eller en rollator.<br />
Den goda omvårdnaden helt enkelt,<br />
av alla professioner i vårdteamet.<br />
– Det viktiga är att någon form av<br />
verksam smärtbehandling sätts in efter en<br />
smärtutredning och att denna utvärderas.<br />
Det tar tid men det menar jag att det<br />
måste få göra i ett anständigt samhälle.<br />
Det håller på att tas fram smärtbedömningsinstrument<br />
som kommer att<br />
underlätta bedömningen av äldre dementas<br />
smärta. Utomlands finns det tolv evaluerade<br />
sådana instrument, berättar Hans<br />
Johansson, men ännu är inga evaluerade<br />
för svenska förhållanden. Några av dem<br />
som ändå förekommer här är; painad,<br />
pacslac, doloplus-2 och ”Uddevalla<br />
manualen”.<br />
Utbildning behövs<br />
Hans Johansson är överläkare för en palliativ<br />
enhet inom verksamhetsområdet<br />
geriatrik och medicin på Södertälje<br />
Sjukhus. Han menar att om demenssjuka<br />
äldre i högre utsträckning omfattades<br />
av palliativ vård, skulle det innebära en<br />
väsentligt bättre smärtbehandling. Där<br />
finns formaliserade krav på specialkunskap<br />
om smärtbehandling som idag saknas<br />
i alla grundutbildningar, inte minst<br />
för läkare och sjuksköterskor.<br />
– Det har blivit bättre. Det sker många<br />
bra initiativ längs hela vårdkedjan och det<br />
ordnas lokalt allt fler viktiga utbildningstillfällen,<br />
men det borde vara ett myndighetskrav<br />
att det ingår i grundutbildningarna,<br />
avslutar Hans Johansson. l<br />
9
Change language