15.01.2015 Views

Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad

Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad

Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

MINITEMA • MUNHÄLSA<br />

Vid minnesstörning, som hos personer<br />

med demens, är risken stor att munhygienen<br />

glöms. Munvården kan också påverkas<br />

hos personer med reumatoid artrit<br />

pga. minskad rörlighet, deformering och<br />

värk i händer och fingrar. På grund av<br />

nedsatt förmåga att själv sköta sin munhygien<br />

måste hjälpmedel användas som<br />

möjliggör en god munhygien. Det finns<br />

speciella tandborstar, mellanrumshjälpmedel<br />

och grepp som kan sättas på munvårdshjälpmedlen<br />

som kan vara lämpliga<br />

för personer som har motoriska svårigheter.<br />

Bedömning av munhälsa<br />

Äldre som på särskilda boenden eller i<br />

ordinära boenden som har omvårdnadsbehov<br />

behöver ofta specifika munvårdande<br />

insatser. Det är viktigt att bedöma<br />

vad den äldre själv klarar av att sköta<br />

och ge stöd då förmågan brister eller saknas.<br />

Vårdpersonalen en viktig resurs för<br />

dessa äldres munvård. Det är nödvändigt<br />

munhälsan bedöms och åtgärder utförs<br />

för att undvika sjukdomar och förändringar<br />

i munnen (Andersson 2004).<br />

Tyvärr är munhälsan ofta ett område<br />

som förbises inom omvårdnad (Paulsson<br />

2000, Wårdh et al. 2000), vilket kan bero<br />

på att munvård kan upplevas som ett intrång<br />

på vårdtagarens integritet. Denna<br />

uppfattning stämmer däremot inte alltid<br />

med vårdtagarens som kan tycka att<br />

det är positivt att vårdpersonalen är uppmärksam<br />

på deras munstatus (Öhrn et al.<br />

2001). Hos många äldre blir problemen<br />

i munnen dolda eftersom många lider i<br />

tysthet, i synnerhet de som inte kan förmedla<br />

att de har ont eller andra problem<br />

i munnen. Problem kan ibland uppstå<br />

snabbt och drastiskt förvärras hos personer<br />

som har nedsatt immunförsvar eller<br />

är undernärda. Det är därför viktigt att<br />

problem upptäcks innan konsekvenserna<br />

blir stora. I omvårdnad av äldre personer<br />

sker ofta bedömning av undernäring, fall<br />

och trycksår. Att bedöma munhälsa måste<br />

vara lika självklart.<br />

För att bedömning av munhälsan ska<br />

ske strukturerat, så att det alltid görs på<br />

samma sätt oavsett vem det är som bedömer,<br />

ska ett bedömningsinstrument användas.<br />

roag (Revised Oral Assessment<br />

Guide) finns och har utvecklats för att<br />

vårdpersonal ska kunna upptäcka problem<br />

i munhålan hos vårdtagare inom<br />

sjukhusvård och äldreomsorg (Andersson<br />

2004). roag finns sedan helt nyligen<br />

som en modul i kvalitetsregistret Senior<br />

Alert, men kan även användas fristående<br />

av dem som inte är anslutna till registret.<br />

roag innehåller olika områden i munhålan<br />

som ska bedömas, hur bedömningen<br />

ska ske och en graderad symtombeskrivning<br />

(se Tabell 1). Avsikten med munbedömningen<br />

är inte diagnostik, utan<br />

att ge en bild över munhålans tillstånd.<br />

Sjuksköterskan ansvarar för att bedömningen<br />

utförs, även om undersköterskan<br />

utför bedömning och munvårdsåtgärder.<br />

Resultatet av bedömningarna noteras<br />

för att åtgärder ska kunna göras och<br />

följas upp, vilket sker på ett separat formulär<br />

(Tabell 2). Noteringarna utgör underlag<br />

till dokumentationen som måste<br />

göras i vårdtagarens journal. Resultatet<br />

från munbedömningarna måste ses i ett<br />

helhetsperspektiv, där vårdtagarens förmåga<br />

och resurser måste beaktas. Munhälsan<br />

måste sättas i relation till resultat<br />

från andra bedömningar som görs. Vikt,<br />

bmi eller antal läkemedel kan kopplas till<br />

roag genom att en extra rad för aktuellt<br />

värde sätts in. Därigenom kan exempelvis<br />

minskad vikt eller minskat bmi sättas i relation<br />

till om problem i munnen kan vara<br />

en av orsakerna till detta.<br />

Vid inskrivning till en vårdavdelning<br />

eller flytt till särskilt boende ska en första<br />

munbedömning göras och utifrån<br />

denna beslutas hur ofta de fortsatta bedömningarna<br />

ska ske. Intervallen fastställs<br />

med beaktande till om det finns befintliga<br />

problem i munnen och risken för<br />

att utveckla problem. Vårdtagare kan ha<br />

behov av dagliga munbedömningar, tex.<br />

vid strålbehandling av huvud- och hals<br />

området eller då höga doser cytostatika<br />

ges. Täta munbedömningar behövs också<br />

hos vårdtagare som har stroke, demenssjukdom,<br />

Parkinson eller är undernärda/<br />

risk för undernäring. Det finns däremot<br />

inte samma behov av täta bedömningar<br />

hos vårdtagare med god munhälsa. Först<br />

när något händer, exempelvis sjukdom,<br />

förändrad läkemedelsbehandling, undernäring<br />

eller plötslig viktnedgång, krävs<br />

tätare bedömningar. Munhälsan måste<br />

bedömas även om vårdtagaren omfattas<br />

av uppsökande tandvård av tandhygienist<br />

eller tandläkare, eftersom mycket<br />

kan hända mellan besöken av tandvårdspersonal.<br />

Åtgärder måste genast sättas in när<br />

problem med munhälsan upptäcks. Vissa<br />

åtgärder, som munvård och att sätta in<br />

medel mot muntorrhet, kan ske av vårdpersonal.<br />

Ibland måste sjuksköterskan<br />

konsultera annan profession, tex. läkare,<br />

tandhygienist eller tandläkare. Ibland behöver<br />

remiss skickas till tandvårdsklinik.<br />

Munbedömningar måste alltid upprepas<br />

fortlöpande för att utvärdering av insatta<br />

åtgärder ska kunna göras. Utifrån utvärderingen<br />

beslutas om åtgärderna behövs<br />

ytterligare eller ska förändras alternativt<br />

bytas ut. l<br />

Referenser<br />

Andersson P. (2004) Assessments of oral<br />

health status in frail patients in hospital. Thesis.<br />

Faculty of Odontology. Malmö University.<br />

Hugosson A, Koch G, Göthberg C, Nydell<br />

Helkimo A, Lundin S-Å, Norderyd O, Sjödin<br />

B, Sondell K. Tandhälsoförändringar hos<br />

3-80-åringar i Jönköping under 30 år (1973-<br />

2003). II. Resultat från kliniska och röntgenologiska<br />

undersökningar. Swedish Dental<br />

Journal 2005; 29:140-155.<br />

Paulsson G. (2000) Caring for oral health in<br />

the elderly. Knowledge, conceptions and<br />

attitudes among nursing personnel. Thesis.<br />

Malmö University, Malmö, Sweden.<br />

Sreebny, LM (2000). Saliva in its health and<br />

disease: an appraisal and update. International<br />

Dental Journal 50: 140-161.<br />

Wårdh I, Hallberg R-M L, Berggren U, Andersson<br />

L, Sörensen S. Oral health care – a<br />

low priority in nursing. Scand J Caring Sci<br />

2000; 14: 137-142.<br />

Öhrn K, Wahlin Y-B, Sjödén P-O. (2001). Oral<br />

status during radiotherapy and chemotherapy:<br />

A descriptive study of patients<br />

experience and the occurrence of oral<br />

complications. Supportive Care in Cancer 9:<br />

247-257.<br />

Österberg T, Carlsson GE, Sundh V. (2000)<br />

Trends and prognoses of dental status in the<br />

Swedish population: analysis based on interviews<br />

in 1975 to 1997 by Statistics Sweden.<br />

Acta Odontologica Scandinavia 58: 177-182.<br />

72

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!