Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad

MINITEMA • MUNHÄLSA
Att åldras – ökad risk
för sämre tandhälsa
Tandhälsan har förbättrats betydligt under senare decennier och
bland annat resulterat i att allt fler äldre har många av de egna
tänderna kvar högt upp i åldrarna. I genomsnitt beräknas en
80-åring ha drygt 18 kvarvarande tänder (Hugosson et al. 2005).
Troligtvis kommer en ytterligare ökning att ske (Österberg et al.
2000). Trots de fördelar som detta ger kan det för de äldre som har
behov av vård och omsorg innebära problem, exempelvis ökad
kariesförekomst och tandlossning.
Pia Andersson
Dr odontologisk vetenskap,
leg tandhygienist
Avdelningen för
hälsovetenskap, Högskolan
Kristianstad, Kristianstad
De äldre har ofta fått mycket
tandvård, och har därmed
många fyllningar, kronor och
fasta protetiska ersättningar som kräver
särskilda munhygieninsatser. Allmänsjukdomar,
läkemedelsintag och funktionshinder
kan medföra sämre munvård
samt muntorrhet, vilket är negativt
för tänder och munslemhinnor. Med det
ökande antalet äldre i dagens och morgondagens
samhälle bedöms omhändertagandet
av våra äldres munhälsa öka i
framtiden, vilket kräver stora insatser för
såväl tandvårds- som vårdpersonal.
Faktorer hos äldre av
betydelse för munhälsan
Äldre som är friska eller har få problem
med allmänhälsan har oftast en god
munhälsa. Det finns emellertid en rad
faktorer som kan leda till en förhöjd risk
för att utveckla sjukdomar i munnen. De
flesta äldre har fått en annan start i livet
än senare generationer. Fluor ger positiva
effekter på tänderna för minskad kariesförekomst,
men dagens 80-åring har
som längst borstat tänderna regelbundet
med fluortandkräm sedan 40-årsåldern.
Vid kvarvarande tänder och skarvar
vid fyllningar, kronor och broar, finns
ett stort antal tandytor där mikroorganismer
trivs som kan innebära att tandsjukdomar
utvecklas. Vid tandimplantat
(käkbensförankrade broar) finns denna
risk vid titanskruvarna som fäster den
käkbensförankrade bron vilket kan innebära
att inflammationer uppstår och som
kan leda till att tandimplantatet förloras.
Blottlagda rotytor är vanligt hos äldre
personer och har uppstått genom felaktig
tandborstteknik, användning av för
hård tandborste eller behandling av tandlossning.
Rotytan har ett lägre mineralinnehåll
och har en skrovligare yta, vilket
gör att mikroorganismer lättare ansamlas.
Det finns därför ökad risk för att karies
utvecklas.
Saliv
Saliven är viktig för en god munhälsa, för
munhålans komfort och det totala välbefinnandet.
Dess innehåll av bland annat
oorganiska salter, till exempel kalcium
och fosfater, bikarbonat, antimikrobiella
system samt förmåga att spola rent och
transportera mikroorganismer och matrester
har stor betydelse. Minskad salivsekretion
är av flera orsaker vanligt hos
äldre personer. Åldrandet i sig kan medföra
att sekretionen minskas, men den
vanligaste orsaken är intag av läkemedel
med muntorrhet som biverkan. I synnerhet
personer som har många läkemedel
har stor risk för minskad salivsekretion.
Minskad salivsekretion kan också finnas
hos personer med sjukdomar, till exempel
diabetes, Alzheimers och reumatoid
artrit. Diarré, undernärning, stress och
oro är andra orsaker (Sreenby 2000).
Minskad salivsekretionen innebär att
mikroorganismer stannar kvar längre vid
tänderna, vilket gör att karies, tandköttsinflammationer
och tandlossning kan utvecklas
på kort tid.
Kostintag
Kostfaktorer som är negativa för tandhälsan,
det vill säga intag fler än fem gånger
per dag och högt sockerintag, skiljer sig
inte åt för äldre jämfört med yngre personer.
Dock ses många gånger ett ökat in-
70