Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MINITEMA • MUNHÄLSA<br />
att kosta på så mycket tandbehandling!<br />
Varje vecka fick 5–10 av ortens innevånare<br />
nya löständer. Även om patienterna<br />
av en 25-årig tandläkare uppfattades som<br />
gamla så var det vanligen medelålders<br />
personer, 50- och 60-åringar, som fick<br />
nya, fina tänder som skulle ligga i vatten<br />
under natten.<br />
Sedan 1964 har det hänt mycket<br />
inom tandvården. Vi har lärt oss att sköta<br />
våra tänder mycket bättre, numera ofta<br />
med gott stöd av en tandhygienist. Fluor,<br />
som introducerades på 1970-talet, har<br />
drastiskt minskat kariesangreppen både<br />
till antal och omfattning. Idag är Sverige<br />
en av världens tandfriskaste befolkningar.<br />
Att ha synliga tandluckor eller vara tandlös<br />
är alltmera avvikande och därmed har<br />
det också blivit ett socialt stigma.<br />
Andelen tandlösa personer bland<br />
70-åringar i Göteborg minskade från 56<br />
procent procent år 1983 till 7 procent år<br />
2003 (2). Samma utveckling rapporterades<br />
i en undersökning från Jönköping där<br />
andelen tandlösa personer i åldersgruppen<br />
40–70 år minskade från 16 procent<br />
1973 till 8 procent 1993 och en procent<br />
2003 (3). Antalet egna tänder ökade parallellt<br />
med den sjunkande andelen tandlösa<br />
från 13 stycken år 1973 till 21 stycken<br />
år 2003.<br />
Myten ”gammal och tandlös” har fått<br />
stryka på foten eftersom numera allt flera,<br />
allt äldre har allt flera av sina egna tänder<br />
i behåll och tandförluster kan ersättas<br />
med broar, tandimplantat eller avtagbara<br />
tandersättningar. Även i de allra äldsta åldergrupperna<br />
är man numera angelägen<br />
om att bevara sin munhälsa livet ut. I en<br />
intervjustudie av äldre personer från år<br />
2004 ansåg de intervjuade, som hade en<br />
genomsnittsålder på drygt 78 år, att god<br />
munhälsa var viktigt för att kunna tugga,<br />
för utseendet, för välbefinnandet, frisk<br />
andedräkt och för att känna sig trygg i<br />
sällskap och vid måltider (4).<br />
I en sbu-rapport om tandförluster framkommer<br />
det att förlora tänder och vara<br />
helt eller delvis tandlös innebär sänkt<br />
självkänsla, lägre social status och försämrad<br />
funktion (5). En mardöm är att<br />
löständer skall lossna när man skrattar eller<br />
hostar eller att den avtagbara protesen<br />
skall glappa eller lossna när man äter<br />
i sällskap med andra.<br />
När man fått behandling för sin tandlöshet<br />
rapporteras den förbättrade funktionen<br />
som att man nu kan äta och njuta<br />
av maten, tala (utan att läspa), le/skatta,<br />
kyssas och vissla.<br />
Andelen som upplever nedsatt tuggförmåga<br />
minskade i alla åldersgrupper i<br />
Sverige under tidsintervallet 1980-2004<br />
enligt Statistiska centralbyråns undersökningar<br />
av levnadsförhållande. Denna utveckling<br />
är särskilt tydlig bland de allra<br />
äldsta individerna. I åldersgruppen 74–<br />
84 år ansåg drygt 30 procent att de hade<br />
dålig tuggförmåga är 1980 mot 20 procent<br />
2005 (6). Det innebär att samtidigt<br />
som andelen tandlösa minskat kraftigt<br />
har tuggförmågan blivit allt bättre och<br />
särskilt så bland de äldre.<br />
Väl fungerande tänder och god munhälsa<br />
främjar allmänhälsan och välbefinnandet.Dåliga<br />
tänder och dålig munhälsa<br />
kan inverka på förmågan och önskan<br />
att äta och njuta av måltiden vilket leder<br />
till bristfälligt näringsintag medan näringsbrist<br />
å andra sidan kan ge i symtom<br />
i munnen. Detta samspel mellan munhälsa<br />
och nutrition gör att det behövs ett<br />
samarbete mellan vården och tandvården<br />
så att eventuella bidragande orala problem<br />
vid malnutrition kan uteslutas eller<br />
undanröjas.<br />
Har patienten svårt att föra maten<br />
från tallriken till munnen kan man få<br />
lämplig hjälp med detta. Har man svårt<br />
att svälja måste detta också utredas och<br />
åtgärdas på lämpligt sätt. Matens passage<br />
genom munhålan till sväljningsprocessen<br />
kräver också fungerande ”redskap” för<br />
en effektiv tuggning vilket ofta förbises i<br />
medicinska sammanhang. Genom tuggning<br />
stimuleras salivfunktionen som behövs<br />
för att forma tuggan och göra den<br />
hal och påbörja matsmältningen genom<br />
enzymet amylas som finns i saliven.<br />
Antalet tänder kan ses som ett mått<br />
på tuggfömåga men den beror också på<br />
För att kunna njuta<br />
av maten och ha en<br />
god livskvalitet<br />
är det viktigt att<br />
vara rädd om tänder<br />
och munhälsa hela<br />
livet.”<br />
hur tänderna är placerade i munnen, om<br />
de är hela och sitter väl fast. Det anses att<br />
man behöver ha minst 20 naturliga tänder<br />
för att kunna tugga men oftast kräver<br />
en sådan partiell tandlöshet en komplettering<br />
med fasta broar eller avtagbara<br />
proteser för en god tuggfunktion. Med få<br />
tuggkontakter blir det svårt att äta frukt,<br />
grönsaker, mjukt/segt bröd och kött och<br />
kosten blir istället mera rik på fett och<br />
socker.<br />
Om man har helproteser är tuggförmågan<br />
reducerad och det tar därmed<br />
längre tid att äta. Protesbärare undviker<br />
svårtuggad mat och väljer ofta mjuka<br />
produkter vilket lätt leder till obalanserat<br />
kostintag. Proteser som täcker gommen,<br />
täcker också smaklökarna som finns där<br />
så att det blir svårare att känna vad maten<br />
smakar.<br />
67
Change language