Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MINITEMA • MUNHÄLSA<br />
vilket innebär att risken för kariesangrepp<br />
på buckalytor ökar [9] .<br />
Förändrad mikrobiologisk<br />
flora och risk för<br />
aspirationspneumoni<br />
Under akutfasen efter insjuknande i<br />
stroke ökar andelen aeroba gramnegativa<br />
bakterier i munhålan [10] . Den absolut<br />
vanligaste bakterien är Klebsiella pneumonie,<br />
som kan orsaka lunginflammation.<br />
Under akutstadiet ses en signifikant<br />
ökning av jästsvamp. Under rehabiliteringen<br />
minskar svampförekomsten hos<br />
de personer som får förbättrad funktionsförmåga<br />
och då särskilt förmågan att borsta<br />
tänderna [11] .<br />
Aspirationspneumoni är en vanlig<br />
och allvarlig komplikation vid akut stroke.<br />
Detta är relaterat till dysfagi och är<br />
en vanlig dödsorsak [10] . Risken för lunginflammation<br />
ökar vid dålig munhygien<br />
och förekomst av tandsten [12] . Professionellt<br />
utförd munvård minskar risken för<br />
pneumoni signifikant och antalet dödsfall<br />
halveras [13] .<br />
Försämrad munhygien<br />
Förlamning i normal användarhand gör<br />
det omöjligt att själv utföra munvård [14] .<br />
Kognitiv nedsättning kan leda till att individen<br />
varken sköter sin munhygien<br />
själv eller vill få hjälp av andra. Kommunikationen<br />
kan försvåras på grund av<br />
afasi eller dysartri. Trötthet och depression<br />
medför att personen inte orkar utföra<br />
daglig munhygien. Flertalet strokepatienter<br />
har problem att borsta tänderna<br />
under akutfasen och vid utskrivningen.<br />
Efter sex månader kvarstår svårigheterna<br />
hos fler än hälften [10] .<br />
Hjälp med munvård<br />
Under akutstadiet behöver en stor andel<br />
av patienterna hjälp med munvård<br />
[10]<br />
. Personer med dålig funktionsnivå<br />
efter rehabilitering behöver daglig hjälp<br />
med munvård. Teoretiskt sett ges munvård<br />
hög prioritet i omvårdnadsarbetet,<br />
men i verkligheten kommer andra sysslor<br />
först. Oral hälsa separeras från normal<br />
omvårdnad och diskuteras inte när<br />
omvårdnadsplaner skrivs [14] .<br />
Uppföljning av patienter<br />
som vårdats för stroke<br />
I litteraturen finns sparsamt med beskrivningar<br />
av uppföljning vad gäller<br />
munvård och tandvårdskontakter hos<br />
individer som vårdats för stroke. På<br />
Mölndals sjukhus finns en strokeenhet<br />
med ett multidisciplinärt behandlingsteam.<br />
Sedan 1995 finns ett nära samarbete<br />
mellan denna enhet och sjukhustandvården.<br />
Så gott som samtliga<br />
patienter som insjuknat i stroke remitteras<br />
till sjukhustandvården med en fastställd<br />
remissblankett. Praxis är att genom<br />
telefonkontakt följa upp patienternas<br />
tandvårds- och munvårdsvanor enligt ett<br />
fastställt frågeformulär (se bilaga till denna<br />
artikel på www.tandlakartidningen.<br />
se). Syftet med denna rutin är att fånga<br />
upp de patienter som förlorat kontakten<br />
med tandvården eller inte får stöd och<br />
hjälp med munvård. Syftet med denna<br />
artikel är att redovisa en sammanställning<br />
av de svar som erhållits vid telefonintervjuerna.<br />
Material och metod<br />
Materialet utgörs av patienter som undersökts<br />
vid sjukhustandvården i Mölndal<br />
efter remiss från strokeenheten vid<br />
Personer<br />
i särskilt boende<br />
hade i högre utsträckning<br />
träffat<br />
tandläkare eller<br />
tandhygienist.”<br />
Mölndals sjukhus mellan 2005 och<br />
2009. Dessa erbjöds ett uppföljande telefonsamtal<br />
6–18 månader efter stroken.<br />
156 patienter remitterades under perioden.<br />
En enkel bedömning av den orala situationen<br />
gjordes av tandhygienist, vanligen<br />
på vårdavdelningen. Uppgifter om<br />
56
Change language