Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TEMA • NUTRITION<br />
Elisabet Rothenberg<br />
chefdietist,<br />
Sektionen för Klinisk<br />
<strong>Nutrition</strong>, Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset,<br />
Göteborg.<br />
elisabet.rothenberg@<br />
vgregion.se<br />
Åldrandet är i sig ingen sjuklig<br />
process, även om det sker med<br />
stora individuella variationer beroende<br />
på till exempel genetisk disposition,<br />
sjukdom och livsstilsfaktorer. Risken<br />
för sjukdom ökar dock med åldern<br />
varför flera sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar<br />
samtidigt blir allt vanligare.<br />
Multisjuka äldre definieras som personer<br />
75 år och äldre med tre eller flera<br />
diagnoser, som varit inlagda på sjukhus<br />
tre eller flera gånger under det senaste<br />
Liten ordlista<br />
Gerontologi = läran om den friska<br />
ålder<br />
Geriatrik = läran om åldrandets<br />
sjukdomar<br />
Befolkningen allt äldre<br />
Cirka 20 procent av den svenska<br />
befolkningen är idag äldre än 65 år<br />
och år 2050 beräknas var fjärde svensk<br />
vara ålderspensionär. Medellivslängden<br />
är nu 83 år för kvinnor och 79 år<br />
för män – en ökning med mer än 35 år<br />
under de senaste 150 åren. Kvinnor är<br />
i majoritet i de riktigt höga åldrarna.<br />
Ökningen beror framförallt på minskad<br />
dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar .<br />
Källor: Statistiska centralbyrån (SCB)<br />
Vård och omsorg om äldre:<br />
lägesrapporter 2007, Socialstyrelsen<br />
året. Denna grupp, uppskattas utgöra cirka<br />
sju procent av befolkningen över 75<br />
år (1) och har ett omfattande behov av individanpassad<br />
vård under en längre tid,<br />
som ställer krav på helhetssyn, kontinuitet<br />
och samverkan över professions- och<br />
organisationsgränser.<br />
Friska äldre äter bra<br />
Åldrandets utveckling har studerats i<br />
de geriatriska och gerontologiska populationsundersökningarna<br />
h70 och<br />
Johanne bergsstudien i Göteborg (2, 3) .<br />
Representativa grupper av 70-åringar<br />
har undersökts mellan 1970 och 2000.<br />
Matvanorna har förändrats på samma<br />
sätt som i resten av befolkningen, sett<br />
över tid. Intaget av frukt och grönsaker,<br />
liksom vin och lättprodukter ökade,<br />
medan intaget av potatis, kakor och<br />
socker minskade. Valet av livsmedel avviker<br />
inte nämnvärt från yngres (4) . Många<br />
äldre har goda kunskaper om vad som är<br />
nyttigt respektive vad som är mindre bra<br />
för hälsan.<br />
Måltidsordningen är stabil. Nästan<br />
alla äter frukost och ett eller flera lagade<br />
mål per dag, men socio-ekonomiska skillnader<br />
finns, till exempel avseende intaget<br />
av socker och matfett (5) . Så länge äldre är<br />
vid » god hälsa bibehåller de således bra<br />
matvanor, och därmed ett bra intag jämfört<br />
med rekommendationerna (6) . Undantaget<br />
är intaget av D-vitamin, som är<br />
för lågt (4) .<br />
Högre BMI för äldre<br />
De kvinnor som följdes över 25 år (70–<br />
95 år) i h70-studien, minskade fem centimeter<br />
i längd och cirka fem kilo i vikt.<br />
Männen minskade fyra centimeter i<br />
längd och lite drygt tre kilo i vikt (7) . För<br />
kvinnorna fann man lägst dödlighet vid<br />
bmi 25–27, medan motsvarande bmi för<br />
män var 27–29 (8) .<br />
Normalt bmi för äldre har föreslagits<br />
ligga mellan 24 och 28 (9) , vilket är betydligt<br />
högre än intervallet 20–25 som brukar<br />
anges för yngre. Lågt bmi är således<br />
inte normalt i högre åldrar. Det skall alltid<br />
uppmärksammas och utredas, då bmi<br />
är en indikator på nutritionsstatus och<br />
används kliniskt för att värdera grad av<br />
under eller övervikt. I Sverige används 22<br />
som gräns för lågt bmi bland äldre (10) .<br />
Minskat energibehov<br />
Energibalans innebär balans mellan förbrukning<br />
och intag av energi (kalorier)<br />
och är förutsättningen för viktstabilitet.<br />
Energiutgifterna består i huvudsak av två<br />
delar; basal energiåtgång (bmr) för att<br />
hålla kroppstemperaturen, och vidmakthålla<br />
organens funktion, samt energiåtgång<br />
till följd av fysisk aktivitet och eller<br />
ofrivillig muskelaktivitet. bmr motsvarar<br />
cirka 20 kcal per kilo kroppsvikt.<br />
Energibehovet bestäms av en rad faktorer<br />
som kön, ålder och grad av fysisk<br />
aktivitet. Män har, beroende på större<br />
muskelmassa, vanligtvis högre energibehov<br />
än kvinnor. Med åldern minskar<br />
energibehovet, framför allt beroende på<br />
minskad fysisk aktivitet, men också till<br />
följd av mindre kroppscellmassa, som i<br />
sin tur leder till sjunkande bmr.<br />
Den fysiska aktiviteten sjunker dock<br />
relativt sett betydligt mer än bmr relaterat<br />
till hög energiomsättning i de inre organen<br />
i jämförelse med den i muskulaturen.<br />
Dock kan låg fysisk aktivitet vara<br />
förenlig med betydande energiutgifter till<br />
följd av ofrivillig muskelaktivitet orsakade<br />
av till exempel tremor och kramper.<br />
››<br />
49
Change language