Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad

TEMA • NUTRITION
en eller två måltider per dag beroende på
kosttyp. Eftersom lunch och middag endast
täcker ca 50 procent av patientens
energibehov är det också nödvändigt att
servera en energi- och näringsrik frukost,
mellanmål tre gånger per dag, inklusive
ett sent kvällsmål. Ibland behöver maten
kompletteras med kosttillägg. Om detta
inte är tillräckligt ordineras enteral och/
eller parenteral nutrition.
Karolinska Universitetssjukhuset har
sedan några år tillbaka huvudsakligen ett
mathanteringssytem där maten levereras
i enportionsförpackningar och tillagas
på vårdavdelningen i mikrovågsugnar.
Under en dag observerades och registrerades
lunchmat som serverades till över
500 vuxna patienter på 51 avdelningar.
Därefter registrerades i kvartiler hur
mycket som patienterna ätit upp av maten.
Endast 28 procent av patienterna åt
upp hela sin portion. Få patienter serverades
E-kost i förhållande till att drygt 30
procent av patienterna skattade sin aptit
som dålig eller ganska dålig (5) .
Att många patienter har problem med
mat- och näringsintaget visar också resultatet
från Karolinska Universitetssjukhuset
kvalitetsuppföljningar de två senaste
åren då drygt 50 procent var patienter
med risk för undernäring d.v.s. uppvisade
minst en av tre riskfaktor; viktförlust,
ätsvårigheter eller undervikt (6) .
Många patienter som är undernärda
eller är i riskzonen för att utveckla undernäring
behöver inte bara näringsstöd
utan även ätstödjande åtgärder. Ätstödjande
åtgärder kan beskrivas som åtgärder
vilka syftar till att stödja, underlätta
och/eller möjliggöra ätandet för att uppnå
ett optimalt energi- och näringsintag,
värdighet och välbefinnande. Exempel på
ätstödjande åtgärder är matning, assistans
vid måltiden eller äthjälpmedel.
Att servera mat är en omvårdnadsuppgift
då patienten kan behöva ätstödjande
åtgärder t. ex. hjälp till rätt sittsällning
i samband med serveringen. För att
servera och registrera matintag behövs utbildad
vårdpersonal som har kunskap om
och förstår patientens medicinska- och
omvårdnadsproblem. Att den som serverar
mat är väl insatt i patientens problem
är en viktig patientsäkerhetsfråga.
Omvårdanden har stor betydelse för
att såväl förebygga undernäring som att
stödja och behandla patienter som är undernärda.
Att så självständigt som möjligt
kunna äta i en god måltidsmiljö är betydelsefullt.
Flera faktorer bidrar till upplevelsen
av måltiden. För att förbättra
patienternas måltidsupplevelse och matintag
har modellen The Five Aspect Meal
Model (famm) börjat användas i Stockholms
läns landsting. Modellen är ursprungligen
framtagen för att användas
i restaurangmiljö och är vidareutvecklad
vid Grytthytte akademin. Syftet är
att ge gästen en optimal nöjdhet under
måltiden. Modellen består av fem delar,
rummet, mötet, produkten (maten),
styrsystemet (ekonomi, lagar). Samspelet
mellan dessa faktorer avgör hur patienten
uppfattar helheten eller atmosfären
vid måltiden.
Enligt famm gäller det att förbättra
alla de olika faktorer som påverkar måltiden.
Det handlar då om allt ifrån hur
rummet där maten serveras ser ut, hur
bemötandet är, till själva maten och
drycken (7,8) .
Nutritionsområdet är i högsta grad
ett tvärprofessionellt område där olika
professioner kompletterar varandra.
I framtiden vore det värdefullt om:
• sjuksköterskor, undersköterskor och
läkare i högre grad är engagerade i
och prioriterar patientens ätande, nutritionsbehandling
och ätstödjande
åtgärder
• sjuksköterskan bedömer risk för undernäring
hos alla patienter och nutritionsstöd
samt ätstödjande åtgärder
ordineras i vårdplaner
• mat- och vätskeintag registreras hos
patienter som är eller riskerar undernäring
och intaget ställs i relation till
patientens skattade behov
• sjukhusen har kök med kockar som
har hög kompetens och som från
grunden lagar individanpassad vällagad
mat som med kort framförhållning
kan levereras till vårdavdelning
• alla sjukhus har matsedlar med stor
variation av maträtter och maten är
trevligt upplagd på porslinstallrik
• sjuksköterskor, läkare, dietister m.fl.
deltar aktivt i kostupphandlingar. l
Ann Ödlund Olin föreläser på
Nationella konferensen
i Göteborg 21–22 november
Referenser
1. Socialstyrelsen, Näring för god vård
och omsorg, en vägledning för att
förebygga och behandla undernäring,
Socialstyrelsen 2011.
www.socialstyrelsen.se
2. Sveriges kommuner och landsting.
Undernäring - åtgärder för att förebygga.
Nationell satsning för ökad
patientsäkerhet, SKL 2011,
www.skl.se/publikationer
3. Ödlund Olin A, Österberg P, Hådell
K, Armyr I, Jerström S, Ljungqvist
O. Energy-enriched hospital food
to improve energy intake in elderly
patients. J Parenter Enteral Nutr, 1996;
20: 93-97.
4. Ödlund Olin A, Armyr I, Soop M,
Jerström S, Classon I, Cederholm T,
Ljunggren G, Ljungqvist O.Energydense
meals improve energy intake in
elderly residents in a nursing home.
Clin Nutr, 2003; 22: 125-131.
5. Stockholms läns landsting, Rapport
från Patientsäkerhetsdagen 2010,
Sjukhusmaten en viktig del av vården.
6. Karolinska Universitetssjukhuset,
Patientsäkerhetsberättelse och
Kvalitetsbokslut 2011.
7. Gustafsson IB, Öström Å, Johansson
J, Mossberg L. The Five Aspect Meal
Model a tool to developing meal services
in restaurants. J of Food service,
2006; 17, 84-93.
8. Stockholms läns landsting, Kompetensutvecklingsprogrammet,
Mötet,
miljön och maten, 2011.
42