Nutrition & Munhälsa - Högskolan Kristianstad

TEMA • NUTRITION
fen har till exempel fått frågor om varför
vissa fiskarter serveras, men inte andra.
Hon har då förklarat att köket följer
Världsnaturfondens rekommendationer,
och inte använder fiskar som är utrotningshotade.
Nästan alla kostchefer sade att det
är viktigt att kunna näringsberäkna maten,
och berömde kostdatasystem som
aivo och Matilda som oumbärliga verktyg.
Samtidigt poängterade de att det är
enormt viktigt att maten äts upp – för
annars gör den näringsberäknade maten
ingen nytta. Därför ville kostcheferna
också hälsa att de önskar att vårdpersonalen
inte ”mixar” maten för de boende
som är i behov av slät kost. För om man
förstör matens utseende kan det påverka
aptiten negativt. Det är bättre att kökspersonal,
som har kompetensen, gör timbalerna
och de andra aktuella konsistenserna
i stället.
Många äldre
upplever
”normalportionerna”
som för stora
och inte orkar
äta upp dem.”
Det togs upp awtt många äldre upplever
”normalportionerna” som för stora och
inte orkar äta upp dem. Några kostchefer
anser därför att den protein- och energirika
E-kosten borde ordineras mycket
oftare än det görs idag. Det skulle underlätta
för fler äldre att få i sig tillräckligt
med näring. Vid E-kost är portionerna
ju mindre än vid A-kost, men innehåller
minst lika mycket näring.
Smakpanelsmedlemmar i Halmstad betygsätter
måltiden på Frennarps äldreboende.
Både vård- och kökspersonal sade att de
vill att så mycket som möjligt av maten
lagas från grunden, att användandet av
halvfabrikat minimeras. Det är viktigt att
råvarorna är av god kvalitet, och flera personer
önskade också att mera lokalproducerade
och ekologiska råvaror köptes in.
Måltidsmiljön har stor betydelse.
Och sällskapet. Många ur vårdpersonalen
Foto: Tiina Rantanen
intygade att äldre äter mycket bättre när
de äter tillsammans med andra. Men det
ska också vara möjligt att äta ensam om
man vill det.
Det påpekades att det är viktigt med
traditioner och att man skiljer mellan
vardag och helg. Givetvis ska storhelger
som jul, midsommar och påsk uppmärksammas,
men även annars ska almanackan
följas. Man kan ha en enklare dukning
på vardagar och finare på lördagar och
söndagar. Äldreboenden som vi besökte
hade också surströmmingsfester och
oktoberfester på hösten och glöggmingel
innan jul. Det ordnades också trerättersmiddagar,
grillpartyn, äppelfest, pubkvällar
med mera, med mera.
Tiderna för måltiderna borde vara
flexibla. De flesta verksamheterna sade
också att de boende åter frukost när de
vill, därför att de får sova så länge de vill.
Det är också bra om det finns flexibilitet
i hur matsalarna kan möbleras, eftersom
situationerna och de boendes dagsform
ändras med tiden. Dessutom ansåg flera
att det är bra om det finns mindre matsalar
i servicehus, då många äldre kan uppleva
stora ytor i restauranger som obehagliga
eller otrygga.
Att maten presenteras på ett proffsigt
och trevligt sätt var en sak som återkom
i nästan alla intervjuer. ”Vårdpersonalen
som serverar maten är ju våra hovmästare!”,
påpekade en kostchef. De som serverar
maten ska kunna berätta vilka rätter
man kan välja mellan och vad som sedan
finns på tallriken. Det ska frågas hur
mycket mat, vilka tillbehör och dryck
man vill ha, och om man önskar påfyllning.
Efter måltiden borde serveringspersonalen
fråga hur maten smakade. Kostchefer
och kökspersonal påpekade att de
gärna vill få feedback om maten; både ris
››
35