Studier i kontrastiv lexikologi - Institutionen för lingvistik - Stockholms ...

Forskningsgruppen SVENSKA SOM MALSPRAK ( SSM ) 

The research group SWEDISH AS A TARGET LANGUAGE 

SSM Report 8 

Andra utökade upplagen 

Ake Viberg ( red. ) 

STUDIER I KONTRASTIV LEXIKOLOGI: PERCEPTIONSVERB 

l. Ake Viberg: Studier i kontrastiv lexikologi. 

2. Ake Viberg: En typologisk undersökning av perceptionsverben som ett 

semantiskt fält. 

3. Katrin Maandi: Perceptionsverbens semantik i estniskan. 

4. Iskra Jordanova: Perceptionsverbens semantik i bulgariskan. 

Stockholms universitet 

Institutionen för lingvistik 

Mars 1983

Rapportserien SSM Reports 

SSM-rapporterna (serien SSM Reports) utgavs vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet i anslutning 

till forskningsprojektet Svenska som målspråk (SSM) som understöddes av Skolöverstyrelsen 1973–1980. 

Redaktör för serien var Björn Hammarberg. Projektet var inriktat på studium av sådana företeelser i svenskans 

struktur och användning som utgör problem för vuxna inlärare av svenska som andraspråk med olika 

modersmål. 

Upphovsrätten innehas av författarna. Rapporterna får laddas ner för personligt, icke-kommersiellt bruk och 

får citeras enligt gängse vetenskapliga principer. De får fritt användas i kurser inom högskolan under 

förutsättning att källan uppges. 

Förteckning över SSM-rapporterna 

1. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1977), Felanalys och språktypologi. Orientering om två delstudier i SSMprojektet. 

34 s. 

Även tryckt i Nysvenska studier 57 (1977) i form av två uppsatser, ”Svenskan i ljuset av invandrares 

språkfel” av Björn Hammarberg (s. 60–73) och ”Svenskan i typologiskt perspektiv” av Åke Viberg (s. 74– 

85). 

2. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1979), Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för 

invandrare. Andra, omarbetade upplagan. 67 s. 

En engelsk version är tryckt i Studia linguistica 31: 106–163 (1977) under titeln ”The place-holder 

constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants”. 

3. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några 

utgångspunkter. 13 s. 

Även tryckt i Nysvenska studier 55–56: 213–226 (1976). 

4. Åslund, Jan (1976), Araber skriver svenska – arabisk syntax och arabers syntaxfel i svenskan. 47 s. 

5. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Reported Speech in Swedish and Ten Immigrant Languages. 21 s. 

Även tryckt i Papers from the Third Scandinavian Conference of Linguistics, red. Fred Karlsson (1976). 

Turku: Academy of Finland, Text Linguistics Research Group. 131–148. 

6. Strömqvist, Sven (1980), En orientering om NP, kasus och prepositioner i ryska. 21 s. 

7. Viberg, Åke (1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk: 1. Kognitiva predikat. 2. 

Perceptionsverbens semantik. 3. Emotiva predikat. 103 s. 

En förkortad version av uppsats 1 är tryckt i Svenskans beskrivning 12, red. S. Fries & C.-C. Elert (1980). 

Umeå universitet. Uppsats 2 även i Tvåspråkighet, red. A. Stedje & P. af Trampe (1979). Stockholms 

universitet. Uppsats 3 även i Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning, red. B. Hammarberg 

(1979). Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik. 

8. Viberg, Åke (red.) (1983), Studier i kontrastiv lexikologi: Perceptionsverb. Andra, utökade upplagan. 133 s. 

9. Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial (1983). 115 s. 

10. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1984), Forskning kring svenska som målspråk. Två forskningsöversikter: 

1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg). 2. Fonologi (Björn Hammarberg). 64 s. 

Även i Nordens språk som målspråk. Forskning och undervisning, red. K. Hyltenstam & K. Maandi (1984). 

Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

- 1 - 

Abstract 

The project Contrastive Lexicology (su pported by the Bank of Sweden Tercentenary 

Foundation) has a Swed ish and a typologi cal part. The Swedish part aims 

at a classification of a representative sample of Swedish verbs into semantic 

fi el ds. The central parts of the fields identified in the general cl assification 

are analyzed more closely with respect to basic semantic components , differentiation 

and polysemy within the field and hierarchical structure ( hypero-/ 

hyponyms ) . Special attention is also paid to characteristic syntactic frames 

in which the verbs bel onging to the fi el d can appear. The structure of the 

fields of COGNITION , PERCEPTION & EMOTION (col l ectively: the MENTAL field) in 

Swedish is presented in Viberg ( 1980). 

The typol ogical part is being carried out with questionnai res based on the 

analysis of Swedish. The aim of this part is to find out the range of structural 

possibilit ies in the core of the most centra l semantic fields. One such 

study has already been carried out concerning the verbs of perception , based 

on a questionnai re containing 20 sentences that so far have been translated 

into approximately 50 languages (Viberg 1982) . 

The present report contains four papers : 

l. Ake Viberg : Studies in Contrastive Lexicology . (A short summary of the 

studies concerning Mental Verbs . In Swed ish onl y.) 

2. Ake Viberg : A typological investigation of the verbs of perception as a 

semantic field. (With a summary in Engl ish.) 

3. Katrin Maandi : The semantics of the verbs of perception in Estonian. (Wi th 

a summary in Engl ish . ) 

4. Iskra Jordanova: The semantics of the verbs of perception in Bul garian. 

(Only in Swedish.) 

Publ i cations rel ated to the project Contrastive Lexicology 

Viberg , Ake (1980) , Three semantic fields in Swedish and some other languages. 

(l. Cognitive predicates 2. Verbs of perception 3. Emotive predicates . ) 

SSM Report 7 . (In Swedish, with a short summary in Engl ish.) 

Viberg , Ake ( 1982), The verbs of perception. A typological study . The project 

Contrastive Lex;cology , University of Stockholm . (To be publ ished in: 

Butterworth, B, Comrie, B & Dahl , ö (eds .), Expl anations of linguistic 

universals.) 

Viberg , Ake (1983) , A universal lexical ization hierarchy for the verbs of 

perception. The project Contrastive Lexicology, University of Stockholm. 

( To be publ i shed in: Karl sson, F (ed.), Papers from the 7 th Scandinavian 

Conference of Linguistiez.) 

Address 

Ake Viberg 

The project Contrastive Lexicology 

Institute of Linguistics 

University of Stockholm 

S-106 91 Stockholm 

Sweden

- 2 -

- 3 - 

FöRORD 

Denna rapport består av fyra uppsatser som utarbetats som förstudier till 

projektet KONTRASTIV LEXIKOLOGI vid Stockholms universi tet. Projektet leds 

av Ake Viberg och får ekonomiskt stöd av Riksbankens jubil eumsfond. 

Proje ktets syfte är att ge en systematisk beskrivning av val da delar av 

svenskans ordförråd sett i ett universel lt perspektiv. Fr a studeras semanti 

ska och syntaktiska egenskaper hos verben . 

Undersökni ngen har en svensk och en typologisk del . Den svenska del en består 

av en klassifi kation av svenskans verb i semantiska fält kombinerad med en 

djupundersökni ng av ett antal sådana fält ( perceptionsverb, rörel severb etc) . 

Fäl tens interna struktur beskrivs genom komponentanalys . Som komponenter 

uppträder del s vissa som är gemensamma för al la fäl t ( HANDLING, AKTIVITET , 

INKOATIV, TILLSTAND m fl ) del s fältspecifika komponenter. 

Vidare studeras de syntaktiska ramar i vilka ett fälts predikat uppträder 

och dessa ramars interaktion med predi katets betydel se( r) . Den typol ogiska 

delen avser att belysa likheter och skillnader i begreppsbil dningen mel lan 

ol ika språk. Materialet insaml as med el ici teringsscheman bestående av svenska 

satser, i vilka predikaten inom ett fält uppträder i kontexter som illustrerar 

ol ika betydel ser och konstrukti onssätt. El ici teringss chemana översätts 

av tvåspråkiga informanter. 

Namnet kontrastiv lexikologi har valts fr a med tanke på att syftet med projektet 

är att åstadkomma en beskrivning av svenskans ordförråd som ska kunna 

fungera som en grund för studier av ordinlärni ngen hos invandrare som lär sig 

svenska och översättning till och från svenska.

- 4 - 

De fyra uppsatserna utgörs av : 

l. Ake Viberg : Studier i kontrastiv lexi kologi . 

( Urs prungligen publ i cerad som en sammanfattning av en 

doktorsavhandling med samma namn.) 

sid 5 

2. Ake Viberg : En typologisk undersökning av perceptionsverben 

som ett semantiskt fäl t. 

( Ett omtryck av den urs prungl iga SSM Report 8, som 

tidigare endast innehöl l denna uppsats . "Summary in 

Engl ish" har tillkommit i denna 2 uppl .) 

3. Katrin Maandi : Perceptionsverbens semantik i estniskan. 

( Summary in Engl ish.) 

4. Iskra Jordanova : Perceptionsverbens semantik i bulgariskan. 

II 

II 

II 

21 

97 

119 

( Uppsatserna 3 & 4 som här publ i ceras för första gången 

uta rbetades urs prungligen som Påbyggnadsuppsatser i 

allmän språkvetenskap , Stockholms universi tet.) 

Stockholm 14.3 1983 

Ake Viberg

- 5 - 

Uppsats 1 

Ake Viberg 

STUDIER I KONTRAST IV LEXIKOLOGI

- 6 - 

O. OLIKA ASPEKTER PA LEXIKAL SPRAKJÄMFöRELSE 

Språk kan jänlföras!i många syften. Den komparativa metoden inom språkvetenskapen 

förknippas kanske närmast med syftet att faststäl la historisk 

släktskap mel lan språken (genetisk inriktning ). Man kan också inrikta sig 

på att åstadkomma ett klassi fikationssystem som utifrån rent strukturella 

kriterier indelar språken i ett hanterl igt antal typer (typologisk in 

ri ktning) eller på att bakom de många språkspecifika företeelserna finna 

universel la principer, gil tiga för alla språk (universell irtrtktning ). 

I pedagogiska sammanhang har man intresserat sig för att så tydligt som 

möjligt påvisa hur språkstrukturen skiljer sig mel lan två eller flera språk 

(kontrastiv inri ktning). Slutligen kan man också se hur olika språkdrag är 

geografiskt distribuerade (areal inriktning ). 

Syftet med den här avhandl ingen är att til l ämpa sådana språkjämförande 

metoder på lexikonet. Ett ri ktigare namn på avhandl ingen hade kanske varit 

studier i uni versel l, typologisk och kontra s tiv lexikologi . Namnet kontrastiv 

lexikol ogi har val ts som den smidigaste saml ande benämningen . Detta 

motiveras också av att ett av huvudmål en har varit att ringa in de språkspecifi 

ka dragen i svenskan (en lexikal typologisk profil för svens kan) . 

Stora del ar av avhandlingen uta rbetades näml igen inom projektet Svenska 

som mål språk (SSM), vars huvudsyfte var att beskriva språkliga problem för 

invandrare som lär sig svenska . Ett av huvudresultaten i SSM-projektet, som 

främst behandl ade syntaktiska problem, var att inl ärningen styrs av mål 

språkets särprägel ('typol ogiska profi l ' ). Al la inl ärare tenderar att få 

problem på sådana punkter där mål språket är uni kt eller representerar 

en ovanl ig struktur jämfört med andra språk. (Se Hammarberg & Viberg, 

1977 & 1979!) . Mycket tyder på att denna princip är giltig också för ordinl 

ärningen . r·lina egna prel iminära undersökningar av lexikala fel liksom 

framföral lt de lexi kala proble som ofta nämns av erfarna invandrarlärare 

stöder detta antagande. Jag tycker också man kan tol ka Levenston och 

Bl ums (1977) empiriska undersökningar av ordinlärningen på det sättet . Till 

de lexikala problem som ofta uppmärksammats i svenskundervi sningen hör 

exempel på vissa frekventa ord med besl äktad betydelse som ofta är svåra att 

hål la isär för eleverna : tycka/tro sätta/ställa/lägga; gå/resa/åka/köra ; 

spela/leka; klippa/skära m fl . Samtl iga dessa är ur kontrastiv synvinkel 

exempel på en ovanl ig differentiering i svenskan. Ett annat problem är

- 7 - 

särpräglade pol ysemimönster såsom fördelningen av ol ika betydel ser på 

verben känna/veta/kunna i svenskan . (Detta kommentera s utförl igare 

längre fram. ) 

l. LEXIKONETS SEMANTI SKA STRUKTUR 

Den kontrastiva lexi kologin måste basera s på en god al lmän teo ri för 

hur lexikonet är strukturerat betydelsemässigt. Beskrivningen 

undersökningar som presenteras här grundar sig på en kombination av 

semantisk fältanalys och semantisk komponentanalys . 

Semanti ska fäl t för verben 

De ord som ti llsammans utgör lexikonet (det totala förrådet av ord ) 

i ett språk kan betydel semässigt grupperas i ett anta l semantiska fäl t. 

För verbens del hör de föl j ande ti ll de viktigaste och mest omfattande: 

ÄGANDE & BEFI NTLIGHET M E 

TRANSFE- & FORFLYTT- VERBAL 

- 

RERING NING PERCEPT ION KOGNITION VÄRDERING EMm- ION KOMMUNIKATION 

ha vara titta tänka tycka glädja säga 

äga vara bel ägen se tro 

ti 11 höra vistas lyssna tycka 

gi 11 a 

ogi 11 a 

sörja 

frukta 

tala 

prata 

ge 

l i gga höra veta uppskatta skrämma snacka 

stå känna förstå värdera förvåna di skutera 

skänka smaka minnas häpna hävda 

få gå lukta glömma 

erhå 11 a komma märka räkna ut 

påstå 

spri nga synas 

låna simma låta 

hyra resa 

köpa 

sälja 

åka 

köra 

sätta 

s täl l a 

lägga 

I avhandli ngen behandlas tre av de mentala fäl ten i särskilda uppsatser, 

näml igen fäl ten perception, kognition och emotion . (Se studien Tre semantiska 

fäl t i svenskan och några andra språk. Vi berg , 1980.) Dessa uppsatser 

utgår från svenskan och bes kriver sedan hur andra språk kan skilja 

sig från svenskan på punkter av speciel lt intresse. I avhandl i ngen ingår 

också en typol ogisk undersökning av percepti onsverben i ca 40 språk: 

de

- 8 - 

En typologisk undersökning av perceptionsverben som ett semantiskt fäl t 

(Viberg , 1981 ). I ett annat sammanhang ges också en kort ski ss av fäl tet 

Befi ntl i ghet och förflyttning i svenskan och några andra språk ( avsn 8 

i Viberg under utg.). De närmaste para llellerna till dessa studier finner 

man del s i enspråkiga beskrivningar av semantiska fäl t såsom Miller & 

Johnson-Laird ( 1976 , kap 7), Faarlund ( 1978) och Bal lmer & Brennenstuhl 

(1978) , de12 i språktypologiska (universel la) undersökni ngar av vissa 

fält såsom färgord ( Berl in & Kay , 1969) , kropps del stermer ( Andersen , 1978) , 

etnobiologiska klassifi kationssystem ( Berl in, 1978) samt matlagningsverb 

( Lehrer, 1974 , kap VIII). 

Verb och andra typer av ( yt) predikat 

Vid sidan av verben finns det vissa andra typer av ( yt) predikat, som från 

semantisk utgångspunkt bör behandlas tillsammans med verben . Till predikaten 

hör konstru ktioner av följande slag som kan ersätta ett tempus bärande verb i 

en sats: 

Nyheten gladde Marie 

Nyheten gjorde ra rie glad 

Nyheten skänkte Marie glädje 

Marie tittade lexikonet 

Marie kas tade ett öga i lexikonet 

Marie fick se en geting 

Verb 

göra/bl i /vara + Adjektiv/Particip 

verb + Nomen 

Verb 

verb + Nomen 

seriebi l dande verb 

I synnerhet om a lla typer av predikat inräknas kommer fäl ten att omfatta 

ett stort antal predikat. Bal lmer & Brennenstuhl (1981 ) har publ i cerat en 

semantisk klassifi kation av 4 800 engelska predikat som hör till fäl tet 

verbal kommunikation ("s peech activity verbs") . 

Den inre strukturen i ett semantiskt fäl t kan ses som res ultatet av ett 

samspel mel lan ett antal mer el ler mi ndre fäl tspecifika betydel sekomponenter 

och vissa generella betydelsekomponenter. De senare sträcker sig tvärs igenom 

de semantiska fäl ten och inordnar de lexi kala elementen i en generel l lexikal 

struktur. För verbens och de andra predikatens del finns det tre system av 

sådana komponenter: det dynamiska systemet , baseringssystemet samt lexikala 

presuppositioner och impl i kationer.

- 9 - 

Det dynamiska systemet 

Det dynamiska systemet är ett sammanfattande namn på komponenter som kausativ, 

inkoativ och tillstånd . Några exempel på ol ika sätt att uttrycka dessa betydel ser 

finns saml ade i följande uppställning : 

KAUSAT IV X gjorde A förvånad X förv ånade A X väckte förvåning hos A 

INKOAT IV A blev förvånad A häpnade över X 

---A förvånade sig över X --- 

TILLSTAND A är förv ånad A kände förvåning över X 

Det dynamiska systemet real iseras på ol ika sätt beroende på ordklasstillhörigheten 

. Vid adjektiv används göra/bl i/vara . Vid verb används i svenskan 

ganska ofta hel t skilda verb (kausativ: !rklara, inkoativ/tillstånd : förstå). 

Framföral lt vid de emotiva verben används reflexi ven och verbets s-form ofta 

som en antikausativ ( = inkoativ/tillstånd) . En morfol ogi sk inkoativ förel igger 

dessutom i svens kan (blek-na) , även om den inte är produktiv. Den morfologiska 

kausativen i par som falla/fälla och brinna/bränna är däremot närmast 

en etymologisk företeel se. Många andra språk har en produktiv morfologisk 

kausativ. Vad detta har för konsekvenser för den lexi kal a strukturen i dessa 

soråk jämfört med svenskan beskrivs kortfa ttat i uppsatsen om emotiva predikat. 

I predikatsuttryck med ett substantiv som kärna används en grupp verb som ett 

slas verbala operatorer, som har till funktion att signal era den dynamiska 

betydelsen . Denna signal eras oftast tydl igast i sådana analytiska konstruktioner 

i svenskan (l i ksom i den analytiska konstruktionen göra/bli /vara + ADJ) . De 

vanl igaste verbala opera torerna i sådana predikatsuttryck med substantiv som 

kärna är serien ge/få/: 

KAUSATIV 

INKOATIV 

TILLSTAND 

Oväsendet gav Kal le huvudvärk 

Kal le fick huvudvärk (av oväsendet) 

Kal le har huvudvärk (på grund av oväsendet) 

Des sutom finns ett antal mer el ler mindre special i serade verb, t ex ; 

Kausativ: väcka (i rri tation), skänka (gl ädje) , injaga (fruktan) ; 

Tillstånd : hys a (förståelse), känna (gl ädje) . 

Den bes krivning som har givits här är enbart en principskiss. Systemet utvecklas

- la - 

i uppsatserna om de enskilda fäl ten på de punkter som aktual iseras . E tt samlat 

ställni ngstagande ti ll den på sistone explosi onsartat växande litteraturen 

om aspekt, aktionsart , kausativ etc ryms emel lertid inte inom avhandl i ngens ram , 

även om en fördjupning vore motiverad på denna punkt. 

Baseringssystemet 

Det finns bland predikaten sådana som främst skiljer sig från varandra med 

avseende på valet av subjekt , t ex: 

Peter gilla r att spe l a demonisk 

Al la kan se sjön från kul len 

Min bror äger den här korvkiosken 

Att spela demonisk tilltalar Peter 

Sjön är synl ig ( för al la) från kullen 

Den här korvkiosken ti llhör min bror 

För de mentala predikaten gäl ler, att de som subjekt antingen kan ta den 

som förnimmer, känner eller tänker något (Erfararen ) eller det som är föremål 

för el ler orsak till förnimmelsen etc (Fenomenet, ibl and föredras termen Käl la). 

Egenskapen att ta en viss rol l ( i kasusgrammati kens mening) som subjekt kal las 

basering ( ändrat från orientering i de tidigare uppsatserna). Predikat som tar 

en Erfarare som subjekt är således erfararbaserade medan de som tar ett Fenomen 

el ler en Käl la som subjekt är fenomen- resp käl l baserade. Denna skillnad är ett 

påfall ande insla g i det mentala fäl tet: 

Fält 

PERCEPTION 

KOGNITION 

EMOTION 

Erfararbaserad 

A ser X 

A hör X 

A inser X 

A glömmer X 

A är glad ( åt X) 

A fruktar X 

Fenomen- eller käl l baserad 

X syns 

X är synl ig (för A) 

X ser ADJ ut 

X låter ADJ 

X hörs 

X står klart för A 

X fal ler A ur minnet 

X är glädjande ( för A) 

X skrämmer A 

I uppsatserna har baseringen mest använts som ett drag för att förklara skillnaden 

mel lan pred ikat inom fäl tet. Även på denna pu kt kan analysen naturl igtvis fördjupas 

och konfronteras med de olika alternativa utformningar som kasusgrammatiken kommit

- 11 - 

att få under senare år. 

Lexikala presuppositioner och impl i kationer 

Studiet av presuppositioner och impl i kationer har också utvecklats till ett eget 

forskningsfäl t, som är relevant för den lexi kala analysen . Även i detta fal l har 

jag utnyttjat vissa grundl äggande begrepp för att differentiera mel lan predi katen 

inom ett fäl t utan att kunna beakta alla de kompl ikationer, som uppmärksammats 

i litteraturen på området. Utförl igast kommenteras detta i uppsatsen om de kognitiva 

predikaten . I uppsatsen om perceptionsverbens typologi uppmärksammas den 

intressanta kontrasten mel lan faktiva predikat av typen Det syns/hörs/känns/märks 

att + Sats och icke-faktiva predikat av typen: Det ser ut/låter/känns/smakar/ 

luktar/verkar som om + Sats . Konstruktioner av den förra typen tycks vara rätt 

speci el la för svenskan. 

2. ANALYS AV DEN INRE STRUKTUREN I ETT SEMANTI SKT FÄLT 

EXEMPLIFIERAD MED PERCEPT I ONSVERBEN 

Jag hävdade tidigare att den semantiska strukturen i ett fäl t kan ses som resultatet 

av ett samspel mel lan de tre systemen av generella betydel sekomponenter och ol ika 

grupper av mer el ler mindre fältspecifi ka komponenter. Hur detta går till kommer 

att illustreras med utgångspunkt från fäl tet perception . Detta fäl ts utformning 

i svenskan behandlas i en av uppsatserna i Viberg (1980 ) samt i avsn l i den 

typol ogi ska undersökningen av perceptionsve rben (Vi berg , 1981) . 

De viktigaste fältspecifi ka komponenterna utgörs av de fem sinnesmodaliteterna . 

Ti llsammans med vissa kategorier hämtade från det dynamiska systemet och baseringssystemet 

ger de följande struktur åt fäl tet, om man utgår från de mest centrala 

verben. Detta kal las grundpa radi gmet för perceptionsverben :

- 1 2 - 

Grundparadi gmet 

Sinnesmoda 

litet 

E R F A R A R B A S E R A D 

KÄLLBASERAD 

AKTIVITET 

ERFARENHET 

KOPULAT IV 

SYN 

Jan ti ttade på fåglarna 

Jan såg fåglarna 

Jan såg glad ut 

HöRSEL 

Jan lyssnade på fåglarna 

Jan hörde fåglarna 

Jan lät glad 

- 

KÄNSEL 

Jan kände på däcket 

Jan kände en sten 

under foten 

Stenen kändes vass 

SMAK 

Jan smakade på soppan 

Jan kände smaken av Soppan smakade 

vitl ök i soppan vitl ök/gott/i 11 a 

- 

LUKT 

Jan luktade på cigarren 

Jan kände luk ten av Jan luktade 

cigarr i rummet cigarr/gott/illa 

Bl and de generel la komponenterna är dis tinktionen mel lan en aktivitet, som ingår 

i det dynami ska systemet, och en erfarenhet viktigast. Den illustreras av 

ett satspar som följande : 

Jan tittade på fåglarna (Ak tivitet) 

Jan såg fåglarna (Erfarenhet) 

En aktivi tet är avsi ktl ig och kan kontrol l eras av subjek tet till verbet (agentiv). 

Detta är inte fal let för en erfa renhet, vil ket framgår av ol ika test för agentivitet, 

t ex föl jande: 

(+ anger att en sats är ogrammatisk) 

Vi övertalade Jan att titta på fåglarna 

+ Vi övertalade Jan att se fåglarna 

Erfarenhet är en beteckning som egentl igen döljer en kombination av flera mer 

generella kategorier. (Närmare bestämt ett erfararbaserat ti llstånd el ler en erfa 

rarbaserad inkoat iv.) Men jag tror, att den korta kommentaren räcker för att

- 13 - 

man ska förstå hur aktiviteter och erfa renheter hål ls isär. De kopulativa 

verben ski ljer sig från de övriga två grupperna genom att subjektet anger käl lan 

för förnimmel sen och inte den som förni mmer , Erfararen . ( Närmare bestämt är 

de kopulativa verben käl l baserade tillstånd.) 

Grundparadi gmet kan byggas ut på olika sätt. Verben i detta ingår egentl igen som 

en basnivå i en hierarki av över- och underordnade begrepp, ungefär så här: 

BAS 

NIVA 

undersbka 

7 ti t 

910 

på 

förnimma 

se h" ora ... 

 

skymta ... 

(verka ; vara ) 

 

se . .. ut l åta ... 

En vi ktig aspekt av den lexikala analysen är också att undersöka hur predikaten 

inom ett fäl t uppträder i ol ika syntaktiska ramar. För varje fäl t bör de typiska 

ramarna bes krivas och deras interaktion med predikatens betydel se . För fäl tet 

perception gäl ler bl a att verben styr vissa bisats konstruktioner på ett karakteri 

stiskt sätt. I följ ande ramar kan predikat som til lhör fäl tet uppträda på ett 

karakteristiskt sätt: 

Direkt perception 

Indirekt perception 

Faktiv 

Icke-faktiv 

Jan såg skatorna äta körsbär 

Jan såg hur skatorna åt körsbär 

Jan såg att skatorna hade ätit från körsbärsträdet 

Det syns att Jan är hungrig 

Det ser ut som om Jan är (vore) hungrig 

3. EN TYPOLOGISK UNDERSöKNING AV PERCEPTIONSVERBEN SOM ETT SEMANTI SKT FÄLT 

På grundval av de svenska exempel som återfinns i grundparadigmet är det mÖjligt 

att upprätta en frågel i sta, som kan översättas till ett antal andra språk. För en 

undersökning som bygger på data insamlade på detta sätt från ca 40 språk, redogörs 

i Viberg (1981). Även om vissa genetiska och areala grupper av språk är underel 

ler orepresenterade är spri dningen ändå ganska god jämfört med andra liknande

- 14 - 

studier (närmast Lehrer, 1974, kap VIII). 13 ol ika språkfami l jer finns representerade 

i sampeln. 

Data från språken redovisas med hjälp av figurer som bygger på grundparadigmet. 

I figur l återges några exempel på detta . 

Språken kan bl a jämföras med utgångspunkt från den teknik som används för 

att bilda predi kat. I svenskan finns t ex vid sidan om enkla verb seriebildande 

verb (få se) och predikat som består av verb + Nomen (kasta en blick) . I alla språk 

finns säkerl i gen flera ol ika typer av predikat. Men på basnivån finns i svenskan 

inga seriebildande verb och bara två predikat av typen verb + Nomen , näml igen 

känna smaken av och känna lukten av. Vissa andra språk favoriserar dessa typer 

av predikat på basni vån. I kinesiskan och vietnamesiskan används denna predi katstyp 

genomgående för att signalera en erfarenhet. Följande exempel är hämtat från 

kinesiskan : 

.v 

Wang kan -le- kan nlao 

titta ASP titta fågel 

Wang kan -jian -le 

titta förnimma ASP 

.v 

nl ao 

Wang tittade på fåglarna 

Wang såg fåglarna 

Systemet i vietnames iskan framgår av figur 1. I de indo-iranska språken favoriseras 

typen verb + Nomen . De flesta aktiviteterna är t ex av denna typ i kurdiskan 

och persiskan . Systemet i det senare språket kan också studeras i figuren . Till de 

språk som uppmärksammas i detta sammanhang hör också de po1 ysyntetiska språken , 

i sampeln representerade av västgrönländskan och seneca (ett irokesiskt språk) . 

I dessa språk kan motsvarigheten till ett verb i svenskan ofta bestå av en kombination 

av verb- och nomenrötter som är förenade ti ll ett verb. 

Främst jämförs emel lertid språken med avseende på den semantiska differentieringen 

och olika polysemimönster inom fäl tet. Om vi t ex jämför engelskan och mambwe i 

figuren, så finner vi att engels kan inte different ierar lexikal t (genomBtt använda 

skilda verb ) mel lan aktivitet, erfarenhet och kopulativ, då det gäl ler verben 

feel , taste och smel l. Däremot differentierar engelskan konsekvent mel lan de olika 

sinnesmodaliteterna . I mambwe är differentieringen svag mel lan dessa , då det gäl ler 

en erfarenhet. Det finns ett särskilt verb som svarar mot syn (oklart om det täcker 

både 'se' och 'titta '). Sedan finns det ett verb -uvwa , som täcker de övriga erfarenheterna 

. Dessutom täcker det betydel sen 'lyssna på '. Verbet täcker (åtmins tone 

ti ll vissa delar) betydelser som i engels kan signaleras med fem ol ika verb: hear -

-uvwika 

- 

-nunka 

- 

benazar 

ITll-syn 

ung.= 

'verka' 

I 

"TJ 

. 

, 

c 

-s 

.. 

t-' 

VI 

Engelska 

Mambwe (bantuspråk, Zambia) 

AKTIVITET 

ERFARENHET KOPULATIV 

AKTIVITET ERFARENHET KOPULATIV 

SYN look at 

HöRSEL l i sten to 

see 

hear 

look 

sound 

SYN -lola -loleka 

-wene 

I -1 

HöRSEL -uvwa -uvwa -uvwi ka I 

KÄNSEL 

feel 

SMAK 

taste 

- 16 - 

feel - taste - smell - listen to . Däremot finns särs kilda verb som svarar mot 

-- 

feel , taste och smell , då dessa har en aktivitetsbetydel se. 

Figurer av detta slag är enl igt min mening en utmärkt utgångspunkt, då man vill 

jämföra språk kontrasti vt med varandra . Var och en av de femton rutorna i figuren 

kan entydigt definieras semantiskt som en kombination av en sinnesmodalitet och 

någon av kategorierna aktivitet, erfarenhet och kopulativ. Man kan därför på ett 

entydigt sätt läsa av betydelseomfånget hos orden ( så långt schemat sträcker sig. 

Men det täcker de mest centrala betydelserna inom fältet.) 

Men det går också på grundval av data av detta slag att åstadkomma en typologiskt 

( eller univers ellt)inri ktad jämförelse tvärs över språken. Finns det bestämda 

restri ktioner på vilka delbetydelser inom fältet som kan täckas av ett lexikal t 

element Vilka lexikala element kan uppträda tillsammans i ett språk ( Vad är så·· 

ledes ett möjligt lexikalt system ) Även om sampeln saknar företrädare för flera 

viktiga språkgrupper, så är den tillräckligt stor för att tröva en metod för hur 

en sådan jämförelse kan åstadkommas. Resultaten måste däremot betraktas som tentativa 

, om man vill göra förutsägelser om språk utanför sampeln . 

Ett avsnitt ägnas åt motsvarigheter till verbparen titta/se och lys sna/höra i 

svenskan . Det visar sig att det finns vissa språk som endast har ett verb som 

svarar mot vart och ett av dessa par. I dessa språk sker således inte någon 

differentiering mellan en aktivitet och en erfarenhet i detta fall. Det finn 

också vissa språk som har skilda verb som svarar mot 'titta ' och 'se' men som 

har ett verb som täcker både 'lyssna ' och 'höra'. Däremot återfanns inget språk som 

hade skilda verb för 'lyssna ' och 'höra' samtidigt som det saknade särskilda verb 

för 'titta ' och 'se'. På grundval av denna iakttagel se uppställdes följ ande 

lexifieringshierarki : 

l. 

2. 

3. 

 

TITTA 

SE 

I , 

TITTA 

SE 

PERCEPTION 

LYSSNA = 

HöRA 

I 

 

LYSSNA 

HöRA 

Semantisk 

distinktion 

Syn/Hörsel 

 

Aktivitet/ 

Erfarenhet

- 17 - 

En annan företeelse som ägnas rätt stor uppmärksamhet är de pol ysemimönster 

som föreligger för erfarenheternas del . I svenskan används t ex verbet känna 

förutom om känsel även om erfarenheter som är knutna till sinnesmodali teterna 

smak och lukt. 

Jag kände en fl uga på nästippen 

Jag kände smaken av rosmarin i sall aden 

Jag kände lukten av hennes parfym 

Enl igt min mening uppfattas användandet av verbet känna om känsel s om en grundbetydel 

se i förhåll ande till användandet om smak och lukt som uppfattas som sekundära 

betydelser. Det visar sig att majoriteten av språken i sampeln använder 

åtminstone något verb som är polysemt, då det gäl ler att beskriva en erfarenhet. 

Vanligen tycks man kunna fastställa en grundbetydelse, då ett verb betecknar en 

erfarenhet i mer än en sinnesmodal itet. Hur denna grundbetydelse eller föredragna 

tolkning hos verbet kan skifta framgår av följ ande figur, där några representativa 

språk finns upptagna . ( Ytterl igare några mönster återfi nns i sampeln ) : 

Swahili Hausa Svenska Seneca Engelska 

SYN gan(i) se -kE- see 

B 

HöRSEL (s ikii.) 

(EJ 

höra -thO :te- hear 

KÄNSEL sikia ji 

(kånM) 

-kaEyO- feel 

SMAK ona j i känna -hsO :wi · sme 11 

LUKT sik ia ji känna -hsO:wi- taste 

= föredragen tol kning , grundbetydelse 

Med vissa reservationer kan en hierarki uppställas som förutsäger vilka andra 

betydelser ett verb med en viss grundbetydelse kan ta : 

SYN > HöRSEL > KÄNSEL > 

SMAK 

LUKT 

Det fi nns också en påtagl ig areal fördelning av dessa polysemimönster. Samma

- 18 - 

mönster som svenskan baserad på 'känna ' återfinns i finska , estniska, pol ska , 

serbokroatiska och bulgariska (m fl). Däremot finns inte denna polysemi 

danskan , tyskan och engelskan m fl språk. Polysemi baserad på 'höra ' av det slag 

som finns i hausa , finns i många afri kanska språk söder om Sahara . 

4. FÄLTEN KOGNITION OCH EMOTION 

De två återstående uppsatserna i avhandl i ngen är ägnade åt fäl ten kognition 

respektive emotion i svenskan och några andra språk. De är upplagda på samma 

sätt som perceptionsverbsstudien (med undantag av att jämförelsen med andra språk 

än svenskan är mer skissartad) . Jag nöjer mig därför med en myc ket kort resume . 

Det kognitiva fäl tet delas tentativt in i tre delfält: minne-glömska , tänkande 

och kunskap-tro-åsikt. Bl a undersöks sedan den interna differentieringen mel lan 

predikaten i den senare gruppen. Det visar sig att ett ganska stort antal predikat 

av denna typ ( i rapporten behandlas 34) skiljer sig åt fr a genom att de signal erar 

ol ika typer av instäl lning som Erfararen ( subjektet till predikatet) och Talaren 

kan ha ti ll utsagan i obj e ktsbisatsen som föl jer verb av denna typ . Differentieri 

ngen beskrivs ungefär så här: 

predikat 

... ana 

misstänka 

inse inb illa sig ... 

Erfararens VAG , 

inställning 

OSÄKER 

OSÄKER 

Talarens 

presupposition 

SANN 

OND 

SANN 

FALSK 

Ett särs ki lt avsnitt ägnas också åt ett försök att förklara den seman tiska skillnaden 

mel lan tycka och tro , ett fall av språkspecifi k differentiering. Täml igen språkspecifi 

k visar sig också det polysemimönster vara som kännetecknar verben känna - 

veta - kunna i svenskan vid en jämförelse med 8 främst europeiska språk. Fr a 

veta 

har ovanl igt få sekundära betydelser samtidigt som känna har ovanl igt många . 

Skillnaden mel lan svenskan och engel skan tycks vara representativ i exempel som 

Jag känner Peter/I know Peter. Atminstone bland de europeiska språken representerar 

engel skan det vanli gare mönstret . 

Inom det emotiva fäl tet favoriseras i svenskan predikat med ett adjektiv som kärna

- 1 9 - 

( vara , känna sig/bl i /göra orolig) även om predikatstyperna Verb ( oroa , oroas , 

oroa sig) och verb + Nomen också är vanl iga ( känna , väcka oro). Fr a adjektiven 

indel as i semantiska klasser. En grundläggande distinktion görs mellan akut 

( glad) och disposition ( gladlynt) . Genom att klassifi cera adjektiven efter 

grundemotioner ( Glädje etc) och basering är det möjligt att upprätta ett 

semanti skt klassifi kationsschema , som i princip är utformat så här: 

E R F A R A R B A S E R A D 

FENOMENBASERAD 

AKUT 

DISPOSITION 

GLÄDJE glad gladl ynt glädjande 

munter 

glättig 

· 

· 

SORG sorgsen svårmodig sorgl ig 

ledsen 

ledsam 

· 

· 

ILSKA 

. 

Nästa steg i analysen , som emel lertid inte företas i denna rapport , är att redogöra 

för differentieringen mel lan predikat som till hör samma del fäl t (t ex mellan 

glad , munter, glättig etc). 

I det språkjämförande avsnittet uppmärksammas bl a språk , där uttryck som lokali serar 

emotionen till en viss kroppsdel ( typ: hetlevrad) , verka r vara grundläggande på ett 

hel t annat sätt än i svenskan. Ett avsnitt ägnas också åt att jämföra fr a de 

formel la uttrycksmedlen för det dynamiska systemet i svenskan med språk som har 

ett produktivt system av morfologiska kausativer. Sig och verbets s-form i predikat 

av typen förvånas , förvåna sig kan sägas fungera som en antikausativ jämfört med 

kausativen i sådana språk. Det får konsekvenser för vilket verb som normalt är 

minst komplext och kan betra ktas som en lexikal grundform . I svenskan är ett inherent 

kausativt verb som förvåna mest grundläggande medan ett verb med grundbetydel 

sen 'bli förvånad '/'vara förvånad I ofta är grundläggande i språk med 

morfologiska kausativer. Slutl igen ges några exempel på hur ski llnaden mel lan akuta 

och dispositi onel la adjektiv delvis kan signaleras med grammatiska medel i vissa 

språk, t ex kasusväxl ing på adjektivet i fi nskan eller den ofta uppmärksammade 

växl i ngen mel lan spanskans två verb för Ivara l : ser och estar.

- 20 - 

LITTERATUR 

Anders en , E S ( 1978) , Lexi cal Uni versals of Body-Part Terminology . 

I: Greenberg , J (ed ) , Universals of Human Language. Vol 3: 335-68. 

--- 

Stanford University Press. 

Bal lmer, T & Brennenstuhl , W ( 1978) , Zur Verbwortschatz der deutschen Sprache. 

I: Linguistische Berichte 55: 18-37. 

Bal lmer, T & Brennenstuhl , W (1981 ) , Speech Act Classification. Springer-Verlag, 

Berl in. 

Berl in, B ( 1978) , Ethnobiolog ical Classification. I: Rosch & Lloyd ( eds . ) , 

Cognition and Categorization , Lawrence Erlbaum , Hillsdale , New Jersey . 

Berl in, B & Kay , P (1969) , Basic Color Terms . University of California Press , 

Berkeley. 

Faarl und , J T (1978) , Verb og predikat. Ein studie i nors k verbalsemantikk. 

Univers i tetsforlaget , Oslo . 

Hammarberg , B & Viberg , A ( 1977) , Felanalys och språktypologi . Orienteri ng om 

två del studier i SSM-projektet. SSM Report l. Inst f l ingvistik, Stockholms 

universitet. 

Hammarberg , B & Viberg , A ( 1979) , Platshållartvånget , ett syntaktiskt problem i 

svenskan för invandrare . SSM Report 2. Inst f li ngvi stik, Stockholms 

universitet. 

Lehrer, A ( 1974) , Semantic fields and lexical structu re . North-Hol1 and , Amsterdam . 

Levenston , E A & Blum, S ( 1977) , "As pects of lexi cal Simpli fication in the Speech 

and Wri ting of Advanced Adult Learners". I: Corder, S P and Roulet, E 

( eds ) , Actes du 5eme Col l oque de Linguistique Appliquee de Neuchatel, 

Geneve : Oroz , 51-71 . 

Mi ller, G A & Johnson-Laird, P N (1976) , Language and Perception. Harvard university 

Press , Cambridge , Mass. 

Viberg , A ( 1980 ) . Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk. 

l. Koqniti vc. predi kat. 2. Perceotionsverbens semantik. 3. Er.lOtiva 

predikat . SSM Report 7. Inst f lingvistik, Stockholms universitet. 

Viberg , A ( 1981 ) , En typolog isk unders ökning av perceptionsverben som ett 

semantiskt fäl t. SSM Report 8. Inst f lingvistik, Stockholms universitet. 

Viberg , A ( under utg) , Svenska för vuxna invandrare . Avsn 8. Begreppsorienterad 

undervisning , ordkunskap och eTevernasmodersmål . SSM PM 1980-10-10. 

Inst f lingvistik, Stockholms universitet. Kommer i lätt omarbetad form 

att tryckas i förhandlingarna från ASLA- symposiet: Språkundervisnin g 

i Sverige . Lund 29-30 aug 1980 . Utg Kenneth Hyltenstam , Liber. 

IDen exakta titeln på boken blev : Språkmöte. I

- 21 - 

Uppsats 2 

Ake Viberg 

EN TYPOLOGISK UNDERSöKNING AV PERCEPTIONSVERBEN SOM ETT SEMANTI SKT FÄLT 

Innehå 11 

O. INTRODUKT ION 

l. PERCEPT IONSVERBEN I SVENSKAN 

De fem sinnesmodali teterna - Det dynamiska systemet - Baseringssystemet - 

Grundparadigmet - Hyponymi rel ationer - Basnivån - Kara kteristiska bisatskonstruktioner 

2. DATAINSAML ING 

Datainsaml ing - Urvalet av språk 

3. FAVORISERING AV BESTÄMDA PREDI KATSTYPER 

Språk som favoriserar predi katstypen : verb + Nomen 

Språk som favoriserar seriebi l dande verb 

Polysyntetiska språk 

4. SKILLNADER I SEMANTISK DIFFERENTIERING MELLAN SPRAKEN 

A. Syn och hörsel 

Lexifieringshierarki - Morfologi skt komplexa former - Kompensation med 

grammatiska medel 

B. Smak och lukt 

Predikat som främst har en beskrivande funktion 

Värdering. Smaka gott/i lla, lukta gott/illa 

Verbet Ilukta l i absol ut konstruktion 

Hyponymer till Ismaka l och Ilukta l 

Aktivitet och erfarenhet 

5. POLYSEM IMöNSTER FöR VERB SOM BETECKNAR EN ERFARENHET 

Polysemi baserad på Isel - Polysemi baserad på verbet Ihöra l - Genetisk 

och areal fördelning - Polysemi baserad på verbet Ikänna l - Verbrötter 

som kombinerar modal i teterna smak och lukt 

6. NAGRA TENTATIVA GENERALISERINGAR 

LITTERATUR 

Summary in Engl ish

- 22 - 

O. INTRODUKTION 

Den här uppsatsen har ti ll syfte att ge en typologiskt inri ktad beskrivning 

av perception sverben som ett semantiskt fäl t. Den bygger på data som saml ats 

in från ca 40 språk genom översättn ing av ett antal svenska meningar, som 

illustrera r ol ika betydelser hos perceptionsverben . ( Mer om detta i ett senare 

avsnitt. ) I detta inl edande avsnitt ska jag kort ange vilka de viktigaste 

föregångarna är till en sådan språktypologisk ( el ler universel lt inri ktad) 

jämförel se av lexikala semantiska fäl t. 

Den lexikala språkjämförel sen måste sägas vara styvmoderl igt behandlad jämfört 

med syntax , morfologi och fonologi . I de fyra volymerna Universals of Human 

Language (ed. Joseph Greenberg 1978) , som utgör det mest omfattande verket 

på sitt område , finns det egentl igen bara en uppsats som behandlar lexikal 

semantik. Det är Elaine S Andersens studie Lexical Uni versals of Body-Part 

Terminology. I serien Lingua Descriptive Studies , som avser att ge ett tvärsnitt 

av världens språk i form av monografier över ett antal typologiskt starkt 

skilda språk, behandlas lexikonet endast i form av en kort, ganska ostrukturerad 

lista längst bak i volymerna ( t ex Derbyshire 1979, Hewitt 1979). 

Det finns egentl igen bara några få lexikala fäl t som har behandlats i ett 

typologi skt (el ler universel lt) perspektiv. Den mest uppmärksammade studi en är 

med al l rätt Berl in & Kays (1969 ) studie av färgorden . De hävdar att man kan 

förutsäga vilka grundläggande färgord som kan förekomma i ett språk, trots 

den stora variation som fi nns mel lan språken . Språken kan ha mel lan 2 och 11 

grundl äggande färgord . Restriktionerna på vad som är ett möjligt färgords system 

formu leras i följande hierarki : 

[blak] 

whIte 

red 

[yellOW] green blue 

__ 

Om ett språk har ett färgord som står 

det också alla färgord som står lägre 

brown 

-- 

[:] 

gray 

högre i hierarkin (till höger), så har 

i hi erarki n. Språk med två färgord har 

således sva rt och vit medan språk med tre färgord har svart, vit och röd etc . 

Hypotesen har fått starkt stöd i en serie psykol ingvistiska undersökn ingar av 

Eleanor Rosch (Se t ex Rosch 1977). Berl in och Kays ursprungl iga undersökning 

( 1969) byggde på primärdata från 20 språk, där infödda informanter fick pricka 

in färgorden på en färgatlas. Dessutom insamlades sekundära data från ol ika

- 23 - 

publ i cerade undersökningar, så att sammanlagt 98 språk ingick i sampe l n. Detta 

är såvitt bekant den mest omfångsrika databa sen i någon lexikal studie. ( Även 

om många av de sekundära käl l orna är väldigt otillförl itl iga och urvalet har 

kritiserats på grund av en otillräckl ig genetisk och areal spridning. Se 

främst Hickerson 1971!) Kroppsdels termer har fö rutom av Andersen ( 1978) bl ivit 

föremål fö r en studie av Brown ( 1976) bas erad på 41 språk. Ett annat område 

som studerats är fol kbiologiska taxonomier, dvs hur man klassifi cerar växter 

och djur i ol ika språk. ( Se Berl in 1978!) 

Det finns också några typologiskt- universel la undersökningar av verb som tillhör 

ett bestämt semantiskt fäl t. Den bredast upplagda av dessa är förmodl igen 

Lehrers undersökning av matlagningsverben (Lehrer 1974 a & b, kap 8). Till 

fältet hör verb som laga mat, ko ka , steka etc. Data från språken redovisas 

figu rer , där verben är inordnade i fält på följande sätt: 

Engl ish 

cook 

steam* boilz fry 

boih 

(steam)* 

simmer 

deep- grill 

saute 

stew fry (U.S.) 

poach 

hraise 

I 

broil (U.S.) 

roast bake 

grill (G.B.) 

-- -- 

barbecue 

* $orne speakers feel that steam is abasic cooking word; others classify it as included 

in boil. 

Japanese 

I 

l"JIo:Pi-euzou t to pre par. f ood', ni taki • cook' 

"iru 'boU' 

musU 

' et ... ' 

ageru 'd.ep 

try ' 

yaku 'balte, ro.at 

broll, try ' 

ywderu 

'boU' 

Mku 'boU ' 

 

itameru iru aburu 

'.Ur-fry ' 

Pol ish 

gota:wa61 'cook' 

gotawa62 'boil' 

8.71azya 'fry' 

piec 'bake, 

roast' 

dusi6 'stew' 

Persian 

poztam 'to cook, bak.' 

jUIJCZI'Idt.n dam lcaI!'doen 80n IcaIl'doen lcalbab lcaI!'ooen dal!' t

- 24 - 

På grundval av sådana data från 15 språk formu lerar Lehrer tentativa universal 

ier av följa nde slag , som anger vad som är ett möjligt lexikal t system , 

då det gäl ler matlagni ngsverben ( Lehrer 1974b, 165) : 

( l) In general , if a language has at least two cooking words that contrast, 

one wi ll be used for boi ling 

(2) If a language has three or more cookin g words, in addition to a term 

for boi ling . the nonboil ing domain will be subdivided 

Det finns också en jämförel se av rörel severben och specificeringen av befintlig 

het och förflyttning i atsugewi ( ett hokanindiansprå k i Ka l ifornien) och 

engel skan kompletterad med data från några andra europeiska språk som ryska 

och tys ka ( Talmy 1975). 

Den närmaste föregångaren till den studie som kommer att presenteras här är 

Scovels ( 1971) jämförel se av perceptionsverben i engel skan med data från fyra 

andra språk. Materialet presentera s i form av fö lja nde figur: 

TABLE 2 

Stative and active verbs of perception in five languages 

SENSE 

ORGAN 

ASPECT ENGLISH SPANISH FRENCH THAI CHINESE 

EYE 

EAR 

NOSE 

TONGUE 

STATE see veo voir hen kanjyan 

ACTIVITY look at miro regarder duu kan 

STATE hear oigo entendre dayyin tingjyan 

ACTIVITY listen to escucho couter fal] ting 

STATE smell huelo sentir dayklin wnjyan 

ACTIVITY smell huelo sentir dom wn 

STATE taste siento 

avoir le 

gont de 

mii rot changwen 

ACTIVITY taste gusto goflter chim chiing 

STATE feel siento se sentir rUus4k jywc , 

TOUCH 

- 

ACTIVITY feel toco toucher tE mo 

Data från de andra språken än engel skan förklaras inte ytterl igare, vil ket 

skulle behövas bl a för kinesiskans del ( Jfr avsnitt 3 , nedan). De slutsatser 

Scovel drar kan sammanfattas i fö ljande två citat:

- 25 - 

( l) "Except for the French and Thai equivalents of 'taste ' ( which can be 

paraphrased roughly as 'to have the taste of ' ), al l of the languages 

conta in verbs for the states and activities of perception." 

Som en allmän tendens hål ler Scovel s iakttagel se, att de fl esta betydel serna 

inom fäl tet signaleras i form av verb . Men som vi ska se i avsnitt 3 finns 

det en typ av språk, där sinnesmodal i teten vanl i gen signal eras i ett nomen 

åtföl jt av ett verb med mer allmän betydel se ( såsom i 'ha smak '). 

( 2 ) "Note that every language cited in the table has different words for 

the state and activity of sight and for hearing, whi le most of the 

languages have homophonous forms for the other three senses . One is 

tempted to say that since sight and hearing are the only senses which 

have two distinct organs of perception , they logically demand a separate 

word for each organ!" 

Som en allmän tendens står sig även denna iakttagel se, om var den ri kaste 

differentieringen finns inom fäl tet. Men iakttagel sen kommer att preciseras 

väsentl igt. Som kommer att framgå, fi nns det dessutom fl era grupper a v språk 

där verbpa ren 'titta ' och 'se' respektive 'lyssna ' och 'höra ' motsvara s av 

ett verb ( per par) . Med tanke på att Scovel ägnar endast ca två sidor åt 

jämförel sen mel lan språken måste framstäl lningen sägas vara insiktsful l. Han 

uttrycker sig också ganska försiktigt . 

Som en bakgrund till den typologi ska undersökni ngen följer nu en rel ativt 

utförl ig analys av fäl tet perception i svenskan .

- 26 - 

l. PERCEPTIONSVERBEN I SVENSKAN 

Perception sverben i svens kan finns beskrivna i Viberg (1980 , s 40-60). På 

några punkter har analysen stillatigande modifi erats. Ti11 1ittera turl istan 

i den uppsatsen kan nu fogas Wierzbicka (1980). 

Strukturen i ett semantiskt fäl t kan ses som resultatet av ett samspel mel lan 

ett antal mer el ler mindre fäl tspecifi ka betydelsekomponenter och vissa 

generel la betydelsekomponenter, som sträcker sig rakt igenom lexikonet och 

inordnar verben i en generel l lexika l struktur. 

De fem sinnesmoda1i teterna 

För perceptionsverbens del utgörs de vi ktigaste fäl tspecifi ka betydel sekomponenterna 

av de fem sinnesmodal i teterna. Det finns dessutom en grupp av perceptionsverb 

som är omarkerade för sinnesrnodal i tet. Följande uppställ ning visar hur 

perceptionsverben kan grupperas med utgångspunkt från dessa komponenter: 

OMARKERADE FöR 

SINNESMODALITET 

förnimma , märka 

SINNESMODALITET 

SYN 

HöRSEL 

KÄNSEL 

SMAK 

LUKT 

titta på , se, betra kta , syna , stirra , synas, se .. ut, visa 

lyssna på , höra , spisa, avlyssna , låta , höras 

känna på , känna , kännas, pal pera , treva 

smaka på , avsmaka , känna smaken av, smaka , ha smak 

lukta på , känna lukten av, vittra , lukta , stinka , dofta , osa 

Det dynamiska systemet 

De generel la betydel sekomponenterna som ger verbordförrådet dess grundstruktur 

kan indelas i tre system (Vi berg 1980 , 5-14) : det dynamiska systemet , baseringssystemet 

(där kal lat "orienteringssystemet") samt lexikala presuppositioner 

och impl i kationer. Det dynamiska systemet är en sammanfattande benämning på 

semantiska komponenter som kausativ, inkoativ och tillstånd samt skillnaden 

mel lan medvetna , avsi ktl iga och kontrol l erbara handl ingar el ler aktiviteter 

som utförs av en mänskl ig agent kontra icke-handl ingar av skilda slag (som 

inte är avsiktl iga etc).

- 27 - 

För perceptionsverbens del är det viktigt att kunna skilja på verbpa r som de 

följande : 

AKTIVITET 

Pel le tittade på fa sanerna 

Pel le lyssnade på fasanerna 

Pel le kände på stenen 

ERFARENHET 

Pel le såg fasanerna 

Pel le hörde fasanerna 

Pel le kände en sten under foten 

Aktiviteter är medvetna och avsi ktl iga. De är något som subjektet gör i ett 

visst syfte. Erfarenheter betecknar däremot sådana uppl evel ser som inte 

behöver vara medvetet framkallade av subjektet. Denna skillnad mel lan aktiviteter 

och erfarenheter återgår på en egenskap som kan kal las agentiv ( ett 

annat namn är kontroll erbar). Det finns ett antal testramar för att undersöka 

om ett verb är agentivt. Några av de viktigaste är följa nde. ( Jämför Viberg 

1980 , sid 44-45, testen för handl i ng. Jag har modifi erat terminologin såtillvida 

, att handl ingar är en speciel l grupp bland fl era andra som är agentiva ): 

l. Verbet kan komb ineras med adverbet "avsiktl igt" el ler "för att" + infinitiv: 

Pel le kände på stenen för att ta reda på om den var slät nog 

* Pel le kände en sten underfoten för att ta reda på om den var slät nog 

2. Verbet kan ta ol ika överordnade verb som förutsätter avsikt : 

"besl uta sig för" , "ha för avsikt"; II förmå II , "övertala": 

Pel le beslöt sig för att titta på fasanerna 

* Pel le beslöt sig för att se fasanerna 

Lisa övertalade Pel le att lyssna på fasanerna 

* Lisa övertalade Pel le att höra fasanerna 

Observera att se och höra förvandlas till aktiviteter om de kombineras 

med på : 

OK Pel le beslöt sig för att se på fa sanerna 

Termen erfarenhet döljer egentl igen två skilda dynamiska klasser, som rätt 

al lmänt kal las tillstånd och inkoativ l) . Verb som se, höra och känna är i 

- -- 

l) I Vendlers inflytel seri ka arti kel ( 1967) används termerna "state" respektive 

"achi evement". Termen aktivitet svarar mot Vendl ers "acti v ity II , med det til l 

lägget att en aktivitet förutsätts vara agentiv, vil ket är en oklar punkt 

hos Vendl er. Jämför vidareutveckl ingen av systemet hos Dowty (1979) och för 

s venskan Andersson (1977) och Platzack (1979) . Även Kiefer ( manus) har utnyttjats. 

Jag hoppa s att i någon form kunna återkomma med en noggrannare redogörel 

se för hur det som här kal las det dynamiska systemet förhåller sig till 

de kategorier som behandlas i denna litteratur.

- 28 - 

svenskan netutrala i förhåll ande ti ll denna distinktion . Men det finns också 

vissa predikat som är markerade för inkoativ, framför allt få se, få syn på , 

få höra och lägga märke ti ll. 

Plötsl igt såg vi en älg Plötsl igt fick vi se en älg Inkoativ 

I en halvtimme såg vi älgen gå längs sjöstranden 

Ti 11 stånd 

Inkoativen markerar inträdandet av ett visst ti llstånd el ler 

vissa fal l 

upphörandet av ett tillstånd . ( Ibl and kal las detta egressiv aspekt/aktionsart . ) 

Inom fäl tet perception finns predikat som tappa ur sikte , som är av detta slag : 

Vi tappade älgen ur si kte 

Bland de inkoativa predi katen kan man också skilja mel lan sådana som betecknar 

en plötsl ig övergång (momentan ) och sådana som betecknar en graduel l, durativ 

övergång. Inkoativer är normal t av det första slaget. Bland perceptionsverben 

är t ex urski lja dock av det senare slaget. En klar skillnad framkommer, 

då man försöker att kombinera momentana inkoativer som få syn på och durativa 

inkoati ver som urski lja med tidsadverbial av följa nde slag. ( Det rör sig 

{. Rätt som det 

Plötsl igt 

+ Långsamt 

r-l 

Rätt som det 

\ Plötsl igt 

OK Långsamt 

L 

var' 

J 

val 

J 

fick han syn på en liten stuga nere i dalen 

urskil de han en liten stuga nere 

dal en 

snarast om en skala och inte om en absolut skillnad för verbet urs kilja ) : 

Durativa inkoativer kan också förenas med uttryck som betecknar en graduel l 

övergång ( t ex mer och mer ) . Observera att se är neutralt även med avseende på 

momentana och durativa inkoativer: 

Han urskilde mer och mer tydl igt en liten stuga nere i den dimhöljda dalen 

+ Han fick mer och mer tydl igt syn på en liten stuga nere i den dimhöljda dalen 

Han såg mer och mer tydl igt en liten stuga nere i den dimhöljda dal en

- 2 9 - 

Det hittills presenterade systemet kan sammanfattas så här: 

Sinnesmodalitet 

AKTIVITET ERFARENHET 

TILLSTAND/INKOATIV 

I 

I 

I 

I 

I 

MARKERAD INKOATIV 

OMARKERAD A undersökte X A förnam X l A la märke till X 

SYN A tittade på X A såg X : A fi ck se X 

A såg på X I A fi ck syn på X (momenta n) 

: A urskilde X ( durativ) 

-.l 

I A tappade X ur 

I s i kte 

HöRSEL A lyssnade på X A hörde X : A fi ck höra X 

A hörde på X 

I 

KÄNSEL A kände på X A kände X 

SMAK 

A smakade 

på 

X 

A kände smaken av X I 

LUKT A luktade på X A kände lukten av X : A fi ck vittri ng av X 

-.l 

I 

I 

I 

( egressiv) 

I ( A hund) , ( X villebråd) 

-.l 


Det är också viktigt att kunna skilja mel lan satser som de följande : 

ERFARARBASERADE 

Lisa såg Sluggo 

Marie hörde en näktergal 

Peter luktade på cigarren 

Gri sen smakade på sin mat 

Jan kände på sin panna 

KÄLLBASERADE 

Lisa såg trött ut 

Marie lät som en näktergal 

Peter luktade cigarr 

Gri sen smakade all tför salt 

Jan kändes het om pannan 

I satserna i den vänstra spalten är subjektet den som förnimmer el ler erfa r något. 

I satserna i den högra spalten betecknar subjektet den el ler det som ger upphov 

till en förnimmel se . käl lan för förnimmel sen . I synnerhet bland de mentala 

verben finns det många som uppträder parvis och semantiskt skil jer sig från 

varandra främst genom den synv inkel ( "point of view") ur vil ken man ser det 

tillstånd el ler skeende som verbet beskriver. I de tidigare uppsatserna beskrev 

jag detta som en skillnad i orientering hos predikaten . En bättre term är som 

östen Dahl påpekat för mig basering . Den termen för associationerna till uttryck

- 30 - 

som satsbas, en term som tidigare använts om lidet psykologiska subjektet", 

temat. I svenskan yttra r sig baseringen i form av subjektsvalet vid verbet. 

I vissa andra språk som japanskan tyc ks den påverka val et av morfologiskt 

markerat tema . Termerna erfarare och käl la anknyter naturl igtvis till F il1mores 

kasusgrammati k. Men till skillnad från denne gör jag ingen skillnad mel lan en 

agent och en erfarare . Den skillnaden signaleras i stäl let genom det dynamiska 

systemet. Bland de käl l baserade perceptionsverben finns fl era ol ika grupper. 

Det finns del s en grupp som kan kal las kopulativa , därför att de förbinder 

subjektet med ett beskrivande el ler värderande led på ett sätt som åtminstone 

delvis är analogt med vara el ler verka : 

Jan lät glad 

Soppan smakade gott 

Jan verkade glad 

Soppan var god ( Obs ordklassväxl ingen ! ) 

Det finns en annan grupp som har grundbetydelsen ' ( o ) möjlig att förnimma ': 

Fåglarna syns lång väg 

Sången hörs ända till byn 

Knäppn ingarna var nästan 

ohö rbara 

Slutl igen finns det två stora grupper av käl lorienterade predi kat av följa nde 

slag inom sinnesmodal i teterna syn och hörsel , som vanl igen kan konstruera s 

opersonl igt: 

An gl immade , gni strade , glänste . .. 

Skogen s usade , viskade ... 

Det gl immade, glänste ... i ån 

Det susade, viskade ... i skogen 

Grundparadigmet 

Md hjäl p av de hitt ills genomgångna distinktionerna är det möjl igt att uppstäl 

la ett grundparadigm för perceptionsverben . Från detta har jag uteslutit 

de verb som är omarkerade för sinnesrnodal itet samt de verb som är markerade 

för inkoativ. Bland de käl lorienterade predikaten har jag enbart tagit med de 

kopulativa , eftersom de bildar ett mer konsekvent genomfört system än de 

övriga . Grundparadi gmet ligger ti ll grund för den typologiska jämförel sen. 

Från samtl iga de undersökta språken har jag sökt motsvarigheten till de satser 

som står i de femton "rutor" som man får fram på det här sättet . Observera 

att utgångspunkten för jämförel sen är ett verb i en viss betydel se, som det 

har då det står i en satskonstruktion av det slag som förel igger i grundparadigmet 

:

- 31 - 

Grundparadi gmet 

Sinnesmodal 

itet E R F A R A R B A S E R A D KÄLLBASERAD 


SYN Jan tittade på fåglarna Jan såg fåglarna Jan såg glad ut 

HöRSEL Jan lyssnade på fåglarna Jan hörde fåglarna Jan lät glad 

KÄNSEL Jan kände på däcket Jan kände en sten Stenen kändes vass 

underfoten 

SMAK Jan smakade på soppan Jan kände smaken Soppan smakade 

av vitl ök i soppan vitlök/gott/illa 

LUKT Jan luktade på cigarren Jan kände lukten Jan luktade 

av cigarr i rummet cigarr/gott/illa 

Grundparadigmet ansluter ganska nära till de beskrivni ngar som med smärre 

variationer har publ icerats om perceptionsverben i engel skan ( Rogers 1971 , 1972; 

Scovel 1971 ; Lipinska - Grzegorek ( 1977) som jämför engel ska och pol ska ) . 

Hyponymirelationer 

V issa av verben i grundparadigmet har ett antal hyponymer ( semantiskt underordnade 

begrepp) . Flest hyponymer har förmod ligen titta på . Dessa kan skrivas 

om som titta + en betydelsekomponent som anger sättet man tittar på , t ex : 

verbform 

titta 

snegla 

gl utta 

pl i ra 

m fl 

betydel se 

TITTA 

TITTA MED öGONEN RIKTADE AT SIDAN 

TITTA EN KORT STUND OCH I SMYG 

TITTA MED HALVSLUTNA öGON 

Det finns också verb som är semantiskt överordnade verben i grundparadigmet. 

Kl arast ser men detta vid de erfa renhetsbetecknande verben som al la är hyponymer 

till förnimma . För de aktivitetsbetecknande perceptionsverben är förhål l andena 

lite mer kompl i cerade. Vad som fungerar som ett överordnat verb växlar del vis

- 3 2 - 

beroende på ol ika användningar av dessa verb ( el ler kontexter där de uppträder) . 

Närmast kommer i de användningar som illustreras i grundparadigmet verbet 

undersöka . Det har därför tentativt satts upp som ett överordnat verb i figur l, 

som illustrerar hyponymirelationerna inom fäl tet . Det måste understrykas att 

det inte alltid råder en strikt hyponymirelation mel lan verben på de ol ika 

nivåerna . Titta på och lyssna på är i vissa användningar närmast hyponymer till 

rikta uppmärksamheten mot. I synnerhet smaka på kan normalt bytas ut mot testa , 

pröva , som måste uppfattas som ett överordnat begrepp, eftersom betydelsen bl ir 

mer al lmän . Flera av de aktivitetsbetecknande verben kan också uppträda som 

hyponymer till söka , leta efter. De konstruera s då med prepositionen efter: 

Vi tittade efter bär i skogen 

Vi lys snade efter fåglar 

Jag kände efter mina skor under sängen 

För de käll baserade perceptionsverbens del är förhå 11 andena också en smul a 

okl ara. De kan normalt ersättas av verka el ler vara . Men förutom att man på 

det sättet ofta måste välja mel lan två alternativa överordnade begrepp, ger 

figuren en förenklad bild genom att verka och vara är överordnade ett stort 

antal verb som inte tillhör fäl tet perception.

- 33 - 

F IGUR l 

Hyponomirelationer inom fäl tet 

/ 

i 

I 

I 

BASNIVA 

LJ 

/ titta på 

/ 

/ 

lyssna på 

/ glo på 

/sti rra på 

blänga på 

-- ki ka på 

- -- snegl a på 

kasta ett öga på 

m fl 

I 

/ 

/ 

/ undersöka 

-- 

känna på 

" smaka 

på 

lukta på 

 

....- 

--- 

___ pal pera 

._ _ 

treva 

avsmaka 

provsmaka 

sniffa på 

-- nosa på 

I 

I 

I 

/ 

// 

/ 

/ 

- 

se 

/ 

hära 

=:-- 

._., 

skymta 

urski l ja 

fånga en gl imt av 

förni mma 

.:::::....---------- k ä n n a 

känna smaken av 

. känna lukten av --vittra 

\ 

ylåta 

/ 

\ ( verka ; vara ) -- kännas 

smaka 

lukta 

stinka 

kona pyton 

-- dofta 

" --, osa 

jslangj

- 34 - 

Basni vån 

Med utgångspunkt från vilka begrepp som är överordnade och underordnade 

varandra får man tre ol ika nivåer inom fäl tet perception . Utan att här närmare 

kunna argumentera för mitt påstående vill jag hävda att den mel l ersta av dessa 

fungerar som en basnivå, jämförbar med den basnivå som har dis kuterats för 

de konkreta substantivens del ( "basic objects", se Rosch et al 1976; Rosch 

1977 , 1978) . Mel lan orden på den nivån väljer en talare i första hand, då ett 

meddel ande ska formuleras, på den nivån kan språken förvänta s vara mest lika 

varandra (minst ol ika ) , med ord på den nivån startar ett barn som ska lära 

sig språket . Dessa påståenden är naturl igtvi s hypotetiska för perceptionsverbens 

del . Men det är enligt min mening en fruktbar hypotes att testa . Jag 

har också försökt att uta rbeta liknande träd som anger hyponymirelationerna 

inom vissa andra fäl t. Även för dessa har det verkat vara ett frukbart grepp 

att urskilja en bas nivå. 

Karakteristiska bisats konstrukti oner 

De erfarenhetsbetecknande verben , höra och känna kan ta tre ol ika typer av 

bisatskonstrukti oner: 

Vi såg att en fl i cka kom ridande nere på vägen 

Vi såg hur en fl i cka kom ridande nere på vägen 

Vi såg en fl i cka komma ridande nere på vägen 

att-bisats 

hur-bisats 

objekt med inf initiv 

Det finns en kl ar semantisk skillnad mel lan dessa konstruktioner, vil ket 

koncist har beskrivits av Anward ( 1974 ; Jämför Ureland 1973) : 

( i ) Endast att-bisatsen tillåter att bisatsen har skild tidsreferens 

från huvudsatsen 

( ii) Kon struktionen obj ekt med infinitiv kräver att erfararen ( subjektet 

till perception sverbet) direkt kan förnimma det som objektet syftar på 

Det första påståendet illustrera s av skillnaden i acceptabilitet hos följande 

satser: 

Vi såg att någon hade ridit på vägen ( t ex genom avtryck från hästens hovar) 

Vi såg hur någon hade ridit på vägen 

+ Vi såg någon ha ridit på vägen 

Det andra påståendet illus trera s kanske tydl igast av satser som de följande

- 35 - 

med ett abstra kt subj ekt i bisatsen ( exemplen från Anward 1974) : 

Jag såg att tanken plågade honom 

Jag såg hur tanken pl ågade honom 

+ Jag såg tanken plåga honom 

Konstruktionen objekt med inf initiv saknas i många språk. Däremot är det ful lt 

möjligt att den semantiska kontrasten kan finnas mel lan direkt perception 

( som vid objekt med infinitiv i svenskan) och indirekt perception. I japanskan 

signal eras t ex skillnaden genom val av ol ika bisatsmarkörer ( Josephs 1976) . 

I figur 2 ges ytterl igare exempel på direkt och indirekt perception i svenskan .. 

Indirekt perception är det omarkerade fal let. V issa att-bisatser kan tol kas 

som direkt perception . Hur-bisatsen intar på sätt och vis en mel l anställning 

men har tentativt räknats ti ll direkt perception . 

De käl l baserade perception sverben kan uppträda i en opersonl ig konstruktion 

med det som formel lt subjekt följda av en att-bisats el ler en som om-bisats . 

Det märks att Marie är trött 

Det verkar som om Marie är ( vore ) trött 

Att-bisatsen uppträder vid käl l baserade perceptionsverb med grundbetydelsen 

'möjlig att förnimma ' medan som om-bisatsen uppträder efter de kopulativa 

perceptionsverben . Den första typen av bisats är faktiv efter de nämnda perceptionsverben 

medan som om-bisatsen är icke-faktiv ( Se Viberg 1980 , s 10) .

w 

0\ 

Figur 2 PERCEPT I ONSVERB OCH BISATSKOMPLEMENT 

A. Erfarenhet 

Sinnesmoda 

1 itet 

SYN 

HÖRSEL 

Direkt perception 

Jan såg Peter duscha 

Jan såg hur Peter duschade 

Jan hörde Peter sjunga marseljä sen 

Jan hörde hur Peter sjöng marseljä sen 


Jan såg att Peter duschade (P:s kläder låg på en stol ) 

Jan såg att Peter hade duschat (Badrummet var alldeles blött) 

Jan hörde att Peter sjöng marseljäsen (Någon sa så på telefon) 

Jan hörde att Peter hade sjungit marseljäsen ( Någon sa så) 

KÄNSEL Jan kände en myra krypa uppför benet 

Jan kände hu r en myra kröp uppför benet 

B. Käl l baserade percept ionsverb ( "Opersonl iga") 

Jan kände att en myra kröp uppför benet 

Jan kände att en myra hade krupit uppför benet ( Han kände 

det på betten) 

Sinnesmodal 

itet 

OMARKERAD 

SYN 

HöRSEL 

SMAK 

LUKT 

KÄNSEL 

Faktiv (Grundbetydelse: Möjlig att förnimma ) Icke-faktiv ( Kopulat iv) 

Det märks att Sture är lessen Det verka r som om det skul le bl i regn 

Det syns att Sture är lessen Det ser ut som om det skulle bl i regn 

Det hörs att Sture är lessen Det låter som om brandkåren är på utryckning 

Det känns på smaken att soppan innehåller Det smakar som om jag själv kokt soppan 

citron 

Det känns på lukten att Sture röker cigarr Det luktar som om det brinner här någonstans 

Det känns att kni ven är osl ipad Det känns som om rummet stått oel dat länge

- 3 7 - 

2. DATAINSAMLING 

Data från andra språk än svenskan har huvudsakl igen insamlats genom att jag 

använt en lis ta med exempel av den typ som återfinns i grundparadigmet . Dessa 

exempel har sedan översatts av tvåspråkiga informanter, som normalt haft det 

språk som modersmål , till vil ket översättningen har gjorts . Frågel istan finns 

i en svensk och en engel sk version. De skil jer sig något beroende på att den 

engel ska versi onen gjorts ganska sent, då vissa brister uppenbarat sig i den 

svenska versionen . Förutom av de meningar som ska översättas består listan av 

kontexter, som gör vissa semantiska drag tydl iga. För att illustrera aktivitetsbetydelsen 

hos det engel ska verbet smel l används t ex en kontext ( inom snedstreck 

) som signal erar avsikt: 

Peter smel t the food /to see if he could eat it/ 

När översättarna tvekat, har jag dessutom gett enkl a situationsbeskrivningar 

muntl igt. En viss anpassning av exemplen liksom kompl etteringar som varit 

motiverade av vad som framkommit under utfrågningen har också gjorts i många 

fal l. Därför skil jer sig materialet något från språk till språk. Men grundparadigmet 

har alltid täckts genom exemplen . I vissa fal l har listorna skickats 

till översättarna , i andra fal l har jag själv suttit med och frågat efter översättningar 

mening för mening. I det senare fal let har jag i regel gjort en 

hel del avvikel ser från frågel i storna . 

Ofta har bara en informant varit ti llgängl ig för varje språk. Detta är 

naturl igtvis en begränsning. Men i vissa fal l, såsom då det gäl ler bantusprå ken , 

har ett bestämt mönster återkommit i ett antal närbesläktade språk. vil ket 

del vis kompenserar för denna brist. Vid bearbetningen av data har jag dessutom 

nästan alltid haft tillgång till någon beskrivning av det aktuel la språket 

( grammati k och/el ler tvåspråkigt lexikon ) . På så sätt har ti llförl itligheten i 

översättningen i stor utsträckning kunnat kontrolleras , då det gäl ler sådana 

punkter som är väsentl iga för undersökn ingen . Trots detta får man naturl igtvis 

räkna med att det insmyger sig ett betydl igt större antal fel aktiga data i en 

undersökning av det här slaget , som bygger på data från ca 40 språk, än vad som 

är normalt i undersökningar, där undersökaren beskriver ett el ler några språk 

som han/hon behärskar väl . Man får hel t enkel t be om överseende och uppmana dem 

som kan språken väl att komma med rättel ser. Med tanke på den typologiska 

undersökningen bör isolerade fel ta ut varandra , även om de naturl igtvi s bör

- 38 - 

rättas till då de upptäcks . Ett allvarl igt problem utgör däremot ol ika tänkbara 

systematiska fel . Det viktigaste av detta är förmodl igen ri sken för 

interferens vid översättningen . I den här undersökningen har jag i några fal l 

mi s stänkt att följande konstrukti oner i de svenska exempelmeni ngarna kan ha 

gett upphov till interferens: 

Sture kände smaken av citron 

Sture kände lukten av cigarr 

soppan 

rummet 

Här förel igger naturl igtvi s en ri sk för att översättaren använder ett verb + 

substantivet Ismak l, 'lukt ', även om det finns ett vanl i gare alternativ med 

ett enkel t verb som betyder 'känna smaken I , 'känna lukten i. En möjlighet att 

reducera risken för sådan interferens är att låta ol ika informanter översätta 

från ol ika språk. I någon utsträckning har jag utnyttjat den möjligheten genom 

att få översättningar både från svenskan och från engel skan. Det är en möj lig het 

som kanske borde utnyttjas mer systematiskt i framtiden . 

Urvalet av språk 

De språk som ligger till grund fö r den typologiska undersökningen presenteras 

i figur 3 . fördelade på världsdel ar och språkfami ljer i enl i ghet med Ruhlen 

( 1976) . I uppställningen har samtl iga språkfami ljer med undantag av 10 nord - 

och sydameri kans ka indianspråk räknats upp. Detta för att ge en uppfattning 

om hur pass omfattande luckorna är i det insamlade materialet. Urvalet har 

naturl igtvis i stor utsträckning begränsats av rent pra ktiska skäl . Främst 

har jag anl itat personer som jag kunnat komma i konta kt med i Stockholm. Det 

kan vara intressant att se hur ett systemati skt sampel skul le se ut. Bel l 

( 1978) föreslår i en myc ket intressant arti kel om sampl ingsteknik i universal ieforskni 

ngen , att de ol ika språ kfami lje rna (eller större grupperingar 'language 

stocks i) bör representera s i förhållande till hur många grupper av språk de 

innehåller som kan beräknas ha varit skilda i mer än 3 500 år. Den uppskattning 

Bel l gör återges i tabel len nedan . Jag har dessutom infört de siffror som 

anger hur ett ideal iskt sampel på 30 språk, en siffra som kommer rätt nära 

min egen sampel , skulle ha sett ut. (Bel l utgår från en något annorl unda 

genetisk klassifi kation än Ruhlen):

- 3 9 - 

Figur 3. Areal och geneti sk fördelning av de undersökta språken . 

NORDAMERIKA 

Eskimå-aleut 

Makro-sioux 

SYDAMERIKA 

Andi nska-ekvatorialspr. 

AFRI KA 

Afroasiatiska 

semitiska 

kushitiska 

chadspr . 

Nil o-sahari ska 

Niger-kordofanspråk 

bantuspråk 

andra 

Khoisanspråk 

OCEANIEN 

Austro-ta i 

västgrönländska 

seneca( irokesiskt språk ) 

quechua 

arabi ska, assyri ska, amhariska, tigri nja 

oromo(=gal l a ) 

hausa 

luo 

swahili, chibemba , mambwe , setswana 

birom , wolof 

malajiska , indonesiska , tagalog 

I Indo-Pacific I 

Austral iska spr. 

ASIEN 

Austro-asiatiska 

Sino-tibetanska 

Dravi daspråk 

A lta i ska språk 

Paleosibiriska 

Indoeuropei ska 

Indoi ranska: 

Nyi ndiska 

Iranska 

Armenska 

vietnames iska 

kinesiska 

kannada 

japans ka , koreanska; turkiska 

bengal i, punjabi 

persiska, kurdi ska 

armenska 

EUROPA 

Urali ska 

Kaukasiska 

Al banska 

Grekiska 

Kel tiska 

Romanska 

Germanska 

Slaviska 

Baltiska 

nygrekiska 

franska, spanska , portugisiska , itali enska 

svenska , danska , tys ka 

polska, serbokroatiska , bulgari ska 

finska, estni ska ; ungerska

- 4 0 - 

Estimated no . of groups 

Estimated no . separa ted by 3 500 years 30-l anguage 

Ling u istic stock of languages or more stratified sampl e 

Dravidian 20 O 

Eurasiatic 70 13 l 

Indo-European 90 12 l 

Nil o-Saharan 100 18 

Niger-Kordofanian 900 44 3 

Afroasiatic 200 

Khoisan 20 5 O 

Amerind 900 est. 150 9 

Na-Dene 30 4 l 

Austric 800 ca. 55 4 

Indo-Pac ifi c 700 est. 100 6 

Austral ian 200 ca. 27 2 

Sino-Tibetan 250 ca. 20 l 

Ibero-Caucasian 35 4 O 

Ket l l O 

Burushaski 

O 

TOTALS ca . 4300 478 30 

23 

Som framgår av den högra spalten borde ett sampel på 30 språk innehålla 9 

ameri kanska indianspråk och 6 språk från Nya Gui nea ("Indo-Pacific"). I 

synnerhet dessa grupper är underrepresenterade i sampeln (för att inte säga 

orepresenterade , när det gäl ler den senare gru ppen). Eftersom den typologi ska 

undersökningen i det följande inte bygger på statistiska samband, är det inte 

någon direkt nackdel att vissa språ kfami ljer såsom de indoeuropeiska språken 

och vissa undergrupper inom andra språkfami ljer såsom bantuspråken är överrepresenterade 

. Men om sådana "dubbletter" räknas bort bl ir det kvar ca 10 

språk som täcker 1/3 av de 30 språk som ingår i Bel ls stratifierade sampel . 

(Man kan också få en grov uppfattning om spridni ngen , om man säger att det 

finns åtminstone ett språk från 13 av de 28 familjer som Ruhlen urskiljer.Men 

en jämförel se med Bel ls stratifierade sampel ger förmod ligen en ri ktigare 

bild.) Den sampel som används i den här undersökni ngen kan sägas vara

- 41 - 

mångsidig jämfört med andra undersökni ngar av liknande slag såsom Lehrers 

(1974 a, b) undersökn ing av matlagningsverben och Scovel s (1971 ) korta 

jämförel se av perceptionsverben i engelskan med data från fyra andra språk. 

Trots detta måste al la slutsatser om vad som är ett möjligt el ler omöj ligt 

lexikal t system , alltså slutsatser med universel l gil tighet , betra ktas som 

ytterst tentativa med tanke på den begränsade spridningen .

- i 2 - 

3 . FAVORISERING AV BESTÄMDA PREDIKATSTYPER 

I svenskan används ett antal skilda typer av predikat som består av flera ord 

men som i princip fyl ler samma funktion som ett enkel t verb. Dessa predikat 

kan kl assifi ceras på följande sätt: 

(YT)PREDIKAT 

---,- 

VERB 

SERIEBILDANDE VERB 

VERB + NOMEN 

-.., ---.-"' 

KOPULA + ADJEKTIV 

se 

få se 

kasta en bl ick på 

vara synl ig 

höra 

få höra 

få syn på 

lägga märke till 

Man kan naturl igtvi s tänka sig fl er underavdelningar såsom avlett verb (höra -) , 

verb + preposition (titta på ) och verb + parti kel (ti tta efter). Ett (yt) 

predikat mås te al ltid innehål la ett verb för att signal era den dynamiska 

betydel sen. Men övriga betydelsekomponenter behöver inte real i seras som ett 

verb utan kan uppträda som en bestämning ti ll detta . Inom fäl tet perception 

favoriseras dock enkla verb på basnivån i svenskan . Om vi utgår från grundparadigmet 

, signal eras sinnesmodal iteten , som kan betra ktas som den centrala 

betydelse komponenten inom fältet , som en del betydel se i verbet i 13 av de 15 

betydel sekombinationer som representeras av en särskild ruta . De två undantagen 

utgörs av känna smaken och känna lukten . Man kan således säga att sinnesmodal 

i teten normalt signaleras i verbet i svenskan. De flesta språ ken i sampeln 

är av detta slag på basnivån . Men det finns några viktiga typer av språk, där 

en annan typ av predikat favoriseras .

- 4 3 - 

Språk som favoriserar predikatstypen : verb + Nomen 

I kurdiskan real i seras 10 av de 15 predikaten i grundparadigmet som verb + Nomen . 

Bl a real i seras samtl iga de predi kat som uttrycker aktivitet på detta sätt: 

Lawek l i 

1\ 

cug 

meyz 1 kir 

poj ke ti 11 fågel-PLUR bl ick-gjorde 

Pojken tittade på fåglarna 

Law@k 

1\ 

guhdarl radio kir Poj ken lyssnade på radion 

öra-port-obl 

gjorde 

Law k dest avit temara kec;ikg Poj ken kände på fl i ckans pul s 

hand berörde åder-obl fl icka-obl 

Law@ k orbe tern k ir Pojken smakade på soppan 

soppa smak gjorde 

f\ 

Lawek 

 

slgar 

b 1 hn k r Pojken luktade på cigarren 

cigarr lukt gjorde 

( Obl = obl ik, ett kasus om bl a markerar objekt och geni tiv ) 

Persiskan , som ju ti llhör samma gren av de indoeuropeiska språken som kurdiskan , 

har ett myc ket likartat system . 12 av predikaten i grundparadi gmet real i seras 

som verb + Nomen i den översättning jag erhöl l. Hel a grundparadigmet på 

persiska kan studeras i figur 4. Bland de matl agni ngsverb som ingår i figuren 

fån Lehrers uppsats ( refererad i Introduktionen till den här uppsatsen) är 

4 av de 6 persiska predi katen av typen verb + Nomen ( daen kaerdoen 'ånga göra', 

sorx k. 'röd göra', kaebab k. 'köttstycke göra ', daer taenur poxtaen 'i ugn 

l aga ' ) . 

De nyi ndiska språken , i sampel n representerade av bengal i och punja bi , favoriserar 

också predi kat av den här typen. Favoriseringen av predikatstypen verb + 

Nomen tyc ks vara ett utmärkande drag för de indo-iranska språken generel lt 

sett. Den brukar ägnas ganska stor uppmärksamhet i grammati kor för dessa språk. 

Genom att urskilja en särs kild basnivå inom de semantiska fäl ten för verben 

bl ir det möjligt att få ett direkt mått på hur pass dominerande denna typ av 

predikat är i dessa språk jämfört med andra typer av språk ( som svenskan , där 

predikatstypen i och för sig finns men inte favoriseras på samma sätt - i 

synnerhet inte på basnivån) .

- 44 - 

Figur 4. PERSISKA 

SYN 

AKTIVITET Parvin be parandegan negah 

på-till fågel -PIUR titt 

kard 

gjorde 

ERFARENHET Parvin parandegan ra did 

BEST ACK såg 

KOPULAT 

Parvin §amgin benazar mi resid PaJtv--ln -6 åg led6 en ut 

ledsen på =ti l l-syn DURAT- 

HöRSEL 

HANDLING 

ERFARENHET 

KOPULAT 

Parvin be radio go dad PaJtv--ln lY-6-6nade på ad--lon 

på=ti 11 öra gav 

Parvin sedaye radio-e-hamsaie ra mienid PaJtv--ln höde 

-ezafe-granne B ACK DUART-hörde ganneVl.-6 adio 

Parvin narahat benazar mi resid 

srAK 

HANDLING 

ERFARENHET 

KOPULAT 

Parvin sop ra cesid PaJtv--ln -6maQade på -6oppan 

B ACK smakade 

Parvin maze l imo-tor ra dar sop taxis dad PaJtv--ln Qände 

smak citron-syra B ACK i märke gav -6maQen av on 

--l -6oppan 

Sop maze l imo-tor midad Soppan -6maQade on 

smak citron-syra TIUR-gav 

LUKT 

HANDLING 

Parvin igar ra bu kard PaJtv--ln lUQtade på cigei 

B ACK lukt gjorde 

ERFARENHET Parvin bu-ye-cigar ra dar otag taxis dad PaJtv--ln Qände lUQten 

lukt-ezafe- B ACK i rum märke gav av cig --l umme.:t 

KOPULAT 

Parvin bu-ye-cigar midad 

DUR-gav 

KÄNSEL 

HANDLING 

Parvin nabz-e-Hazan ra gereft 

pul s-ezafe-Hasan tog 

PaJtv--ln Qände på HMaVl.-6 PU{ 

/Jfr : dast zadan 'hand slå' = 

touch ( lex ) / 

ERFARENHET Parvin yek sang-e-bozurgi ra dar zir-e-pa-ya ehsas kard 

en sten-ezafe-stor-I NDEF B ACK i lunder foten I känsla gjordE 

Pavin Qände en -6to -6ten und noten 

KOPULAT 

zaqo tiz benazar miresid vaqti ke be labe an dast zadam 

kniv vass ex-syn __ .J 

verkade när 

___ _!!J på egg hand slo9="l p s 

Kniven Qände.-6 VM-6 , då jag tog på, egg en.

.. 

- 45 - 

Språk som favoriserar seriebil dande verb 

I vietnamesiskan signal eras aktiviteten av ett enkel t verb , t ex xem 'ti tta ' 

och nghe 'lyssna '. För att uttrycka motsvarande erfarenhet inom de ol ika 

sinnesmodali teterna kombineras aktivitetsverbet med ett s k resultativt verb 

thy , vars grundbetydel se närmast kan återges med 'förnimma ' på svenska . Detta 

system är konsekvent genomfört i de fem sinnesmodal iteterna : 

SYN 

AKTIVITET Nam (öa) 

T/ASP 

xem 

titta 

chim 

Nam t ittade på fåg larna 

ERFARENHET Nam ( d:a) 

HöRSEL 

AKTIVITET Nam (

- 4 6 - 

Av samma typ som vietnamesiskan är kinesiskan. Följande exempel är hämtade 

från standardkinesiskan ('mandarinkinesi skan '): 

.V 

Wang kan - le- kan nlao 

se ASP se fågel 

Wang tittade på fåglarna 

Wang kan -jian - le 

se -upptäcka ASP 

. 

nlao 

Wang såg fåglarna 

En egenhet för kinesiskan är att aktivitetsverbet redupl iceras. Ful l ständiga 

data från standardkinesiskan återfinns i figur 5. 

Användandet av seriebil dande verb bru kar anges som ett karakteri stiskt drag för 

de sydostasiatiska språken och kan närmast tol kas som ett arealt drag, eftersom 

språken i området tillhör flera skilda språkfami ljer. (Vietnamesiskan är ett 

austroasiatiskt språk medan kinesiskan är ett sinotibetanskt språk. ) Ett annat 

geografi skt område , som ibland jämförts med Sydostasien på grund av den starka 

favori seringen av seriebil dande verb, är Västafri ka . Med reservation för att 

jag enbart haft tillgång till beskrivningar av några få av de västafri kanska 

språk som brukar nämnas i detta sammanhang, verkar parallellen inte gäl la för 

perceptionsverben . (Men det är ett påstående som kanske får revideras .)

- 47 - 

Figur 5. STANDARDKINESISKA 

SYN 

AKTIVITET 

ERFARENHET 

Wang kan -le- kan nlao 

se ASP se fågel 

. v 

.'0/ 

Wang kan-jian -l e nl ao 

se upptäcka ASP fågel 

KOPULATIV Wang you nan- guö -de yangzi 

vår ATTR utseende 

ledsen 

HöRSEL 

Wang tittade på 6åglanna 

Wang låg 6åglanna 

Wang låg ledl en ut 

ATTR(IBUTSMARKöR) 

AKTIVITET Wang ting -le- ting shö uYl njl Wang lYllnade på nadon 

höra ASP höra radio 

ERFARENHET Wang ting -dao -le l l njQ -de shöuy;nji 

höra nå ASP granne -s radio 

( ATTR) 

Wang hönde gnannenl nao 

KOPULATIV Tlng tä hao -xiang you dYar nanguo Han låten ledl en 

lyssna han/ ha l ite ledsen 

honom verka 

SMAK 

AKTIVITET 

Wang chang -le- chang tang 

smaka ASP smaka soppa 

Wang lmaRade på loppan 

ERFARENHET Wang chang -dao - le tang -li -y u jiäng de we; dao 

smaka nå ASP soppa i ha ingefä ra ATTR smak 

Wang Rände lmaRen av ng e6äna loppan 

KOPULATIV 

, 

v 

Täng you jiäng -de weidao Soppan lmaRade ng e6äna 

soppa ha ingefära ATTR smak 

LUKT 

AKTIVITET 

ERFARENHET 

KOPULATIV 

Wang wen 

lukta 

Wang wen 

lukta 

Wang (shen 

kropp 

- l e- wen yän 

ASP l ukta tobak 

v 'V 

-dao wu -11 you yan -de 

nå rum i ha tobak ATT R 

- 

shang) dai yan -de wer 

bära tobak ATTR lukt 

på 

- 

Wang luRtade på to baRen 

wer Wang Rände lURten av 

lukt tobaR nummet 

Wang luRtade to baR 

KÄNSEL 

AKTIVITET 

Wang mo -le -mo Li -de mai-bo Wang Rände på L p 

känna ASP känna -s pul s 

( ATTR) ( Mo= känna , stryka med handen) 

'" 

ERFARENHET Wang gan -jOe 

KOPULATIV 

känna/ 

uppfatta 

tycka 

W mo -le dao -rer , gan 

jag känna ASP kniv egg känna/ 

uppfatta 

-dao jio -xia you y i -kuai sh i - tou 

nå fot under hal en kl ump sten huvud 

finnas en sten 

Wang Rände en lton lten unden 60ten 

-Jue hn J1an -rU1 

tycka mycket vass skarp 

Kven Ränd Vall . då jag tog på eggen

- 4 8 - 

Polysyntetiska språk 

De ol ika typer av språk som brukar urskiljas inom den morfologiska typologin 

har naturl igtvis en viss relevans även då man försöker att utforma en typologi 

för språken med utgångspunkt från vilka predikatstyper som favoriseras . I 

sampel n finns exempel på de typer man traditionel lt brukar räkna med : isolerande 

språk (t ex vietnamesiska ) , agglutinerande språk (turkiska, swahili ) , fle kterande 

språk (ara biska, nygrekiska ) och pol ysyntetiska språk (seneca , västgrönländska ) . 

Språkets morfologi ska typ styr i stor utsträckning vilka typer av predikat som 

förekommer, oavsett om man nu vill bibehål la den traditionel la typindel ningen 

el ler ersätta den med en indel ning som tar stö rre hänsyn till det semantiska 

innehål let i de morfem som kan ingå i verbet. Mest skil jer sig de pol ysyntetiska 

språken från svenskan och andra mer väl kända språk. Det som är ett enkelt verb 

i svenskan kan i många fal l motsvaras av en kombination av fl era verbrötter el ler 

av en verbrot och en nomen rot , som tillsammans bildar ett verb i ett pol ysyntetisk" 

språk. Följande exempel från seneca (ett irokesiskt språk ) ger en viss uppfattning 

om hur sådana språk kan vara utformade. Exempl en hör inte till de mer 

kompl i cerade i språket: 

Haksaa : h 

poj ke 

hokaOshAktO ne ne ono :hkwa 

Ismaka på l 

soppa 

PojRe maRade på oppa 

Ho - 

3 pers sing 

mask 

kaO - shA - 

V rot 

nominal i sering 

smaka gott 

ktO - 

V rot 

känna , 

undersöka 

 

deskriptiv 

aspekt 

Haksaa :h waosEnO: sho 

poj ke Ilukta på l 

oyEkwa 

tobak 

PojRe lURtade på tobaRe (alt. 1) 

wa - ho - 

indikativt 3 pers sing 

modus mask 

sEno - 

ashw - 

N rot 

V rot 

inkorporerad Ilukt l 

kasta =bort 

punktuel l 

aspekt 

Haksaa :h wa :yEkwateswat ne oyEkwa 

poj ke Ilukta=på l 

tobak 

PojRe lURtade på to baRe (alt. 2) 

wa - 

indikativt modus 

ha - 

3 pers 

mask 

. yEkw(a) 

slng N rot 

inkorporerad 

'tobak i 

ateswaht - 

V punktuel l 

rot 

lukta=på 

aspekt

- 4 9 - 

Språket har också myc ket ri ka avledni ngsmöjli gheter. Ett av alternativen att 

uttrycka motsva righeten ti ll svenskans 'titta ' är att använda en verbrot -kaht 

som har grundbetydelsen 'peka i en viss ri ktning '. I kombination med morfemen 

refl exiv och kausativ svarar denna rot mot titta : 

Haksaa :h wa : tkatho 

poj ke tittade 

ne 

ne 

denna 

jitEO: 

fågel 

Pojken tittade på 6åg efn 

wa h at 

indikativt modus 3 pers sing refl exiv 

mask 

kaht 

V rot 

peka 

hw - 

kausativ 

 

punktuel l aspekt 

Genom att foga ytterl igare ett avledningsmorfem till verbet, näml igen inkoativ, 

fås motsvari gheten ti 11 'få se ', 'få syn på ': 

Haksaa :h wa : tkathwa t ne ne jitEO: 

wa h at 

indi kativt 3 pers sing refl exiv 

modus mask 

kaht 

V rot 

peka 

- hw - 

kausativ 

a 

disjunktiv inkoativ 

vokal 

t 

punktuel l 

aspekt

- 50 - 

4. SKILLNADER I SEMANTISK DIFFERENTIERING MELLAN SPRAKEN 

I det följande kommer jag att utgå från grundparadigmet . Detta kan representeras 

som ett rutsysem bestående av 15 rutor. Varje ruta svarar mot en bestämd 

kombination av en sinnesmodal itet och en dynamisk betydelse. Om de lexikala 

elementen på basnivån i ol ika språk plockas in i detta schema , kan man lätt 

se vilka betydelser som täcks av varje element. Följande figur visar differentieringen 

i svenskan: 

Svenska 

AKTIVITET 

ERFARENHET 

KOPULATIV 

SYN 

titta på 

se 

se .. ut 

HöRSEL 

lyssna på 

höra 

låta 

KÄNSEL 

känna på 

känna 

kännas 

SMAK 

smaka på 

känna (smaken av) 

smaka < 9 tt/i lla 

lok ... 

LUKT 

lukta på 

------ -------'-- 

känna (lukten av) 

l ukta

- 5 1 - 

flera rutor uppfattas i vissa fal l en betydelse ( "ruta " ) som grundläggande och 

de andra som sekundära . Detta gäl ler enl igt min mening för verbet känna , vars 

grundbetydelse är förkni ppad med känsel . Då känna används om smak och lukt rör 

det sig om sekundära betydelser. Det är framförallt i fal l av det här slaget , 

då man kan göra skillnad mel lan en grundbetydelse och ol ika sekundära betydel ser, 

som det är motiverat att tala om pol ysemi . ( Ett alternativ är att tala om 

polysemi så fort ett verb täcker mer än en ruta , oavsett om man kan urskilja 

någon grundbetydel se. ) Pol ysemimönster ägnas ett särskilt kapitel längre fram. 

I engel skan finns en klar differentieri ng mel lan al la de ol ika sinnesmodal i teterna . 

Dessa signaleras genomgående i verbroten på ett entydigt sätt. Mel lan de ol ika 

dynami ska betydelserna differentieras inte lexikalt, då det gäl ler känsel , 

smak och lukt. 

Engelska 


SYN look at see look 

HöRSEL listen to hear sound 

KÄNSEL 

feel 

SMAK 

taste 

< good/bad 

of onions 

- 

LUKT smel l < good/bad I 

of onions 

- 

Det verka r vara svårt att urskilja någon särskild dynamisk betydelse som grundbetydelse 

för verben feel , taste och smel l. Det enklaste är kanske att säga 

att de är omarkerade för dynamisk betyde lse. Skill naden mel lan inkoativ och 

tillstånd verkar i varje fal l vara omarkerad i verb som se och höra i svenskan . 

- -- 

En hypotes som vore intressant att testa är att man normalt inte uppfattar 

neutral i sationer av den dynamiska betydel sen som pol ysemi (utan snarare just som en 

neutral isation . ) I ett följande avsnitt kommer jag att hävda att motsatsen ofta 

är fal let, då ett verb täcker fl era sinnesmodal iteter. I detta fal l uppfattas 

ofta en betydelse som en grundbetydelse.

- 5 2 - 

Ytterl igare ett mönster representeras av quecua . I detta språk sker ingen 

differentiering lexikal t mel lan en aktivitet och en erfarenhet i sinnesmodal i 

teterna hörsel , känsel och smak. De kopulativa verben är däremot klart differentierade 

. De har härletts ur ett erfararbaserat predikat genom en avledningsprocess 

(med undantag av q ' apay 'lukta ' ) : 

Quechua 


SYN q haway ri kuy rikukuy 

HöRSEL uyariy uyarikuy 

KÄNSEL 

SMAK 

sientey 

llamiy 

LUKT muskhiy 

/ 

sientey I 

q ' apayta 

'känna lukt ' 

\\ 

\ 

l 

J 

siente kuy 

11 ami kuy 

q 'apay 

sientey från spanskan 'REFLEXIV' = -ku - 

Figurer av det här slaget representerar data i språ ken på ett överskådl ist sätt 

och är en utmärkt utgångspunkt för en kontrastiv jämförelse av språken parvis. 

Betydel seomfånget på orden kan entydigt läsas ut med hjälp av rutsystemet. Men 

det går också att på grundval av sådana här data åstadkomma en typologiskt 

(el ler universel lt) inriktad jämförel se tvärs över språ ken . Vilka betydelser 

kan överhuvudtaget kombineras i ett lexikal t element Vad är ett möjligt lexikalt 

element inom fäl tet perception och vilka lexikala element kan uppträda tillsammans 

i ett språk För att besvara frågor av detta slag har jag i det föl j ande 

brutit ner fäl tet i vissa mindre del ar. Först ägnas varsitt avsnitt åt Syn och 

Hörsel respektive Lukt och Smak. Sedan följer ett avsnitt om pol ysemimönster 

mel lan ol ika erfarenheter av det slag som nämndes kortfatta t tidigare . Jag har 

ännu inte hunnit bearbeta al la insaml ade data systematiskt och kan därför inte 

täcka in hela fältet. Den genomgång som presenteras i följande avsnitt är i 

första hand avsedd som en illustration av en metod att jämföra språk lexikal t.

- 5 3 - 

A. SYN OCH HöRSEL 

I de fl esta europeiska språken finns särskilda verbpa r som svarar mot 'titta ' 

och 'se' och mot 'lyssna ' och 'höra'. Dessa verb är så grundläggande , att det 

ligger nära till hands att anta att de fl esta el ler rent av alla språk skulle 

upprätthålla denna distinktion. Scovel (1971 ), som citeras i Introduktionen , 

antyder en sådan åsikt. Så är emel lertid inte fal let. I det australi ska språket 

dyirbal finns endast ett verb som svarar mot varje sådant verbpar: bu C al 'ti tta= 

se ' och ambal 'lyssna=höra ' (Dixon 1972 , 41 ) . Detta förhåll ande är karakteri stisk' 

för de austral i ska språken i gemen (Dixon 1979 , not 54) . Avsaknaden av en 

distinktion på basnivån innebär dock inte nödvändigtvis någon ins kränkning av 

differentieringen på en lägre nivå. Atminstone till 'titta ' finns ett antal 

hyponymer i dyi rbal , som påminner om dem i andra språk ('s tirra', 'tjuvtitta ' 

etc) . 

I nedanstående figur har språken i sampeln indelats i typer med utgångspunkt från 

hur de differentierar mel lan aktivitet och erfarenhet inom sinnesmodal i teterna 

syn och hörsel . Det visar sig då , att det fi nns tre möjli gheter som reali serats . 

l. Ett verb som svarar mot varje verbpar 

Aktivitet 

I Erfarenhet 

Språ k 

SYN 

HöRSEL 

TITTA=SE 

LYSSNA= HöRA 

koreanska , japanska 

punjabi (enligt lexikon : urdu) 

mambwe 

2. Skilda verb för TITTA och SE men ett gemensamt verb för LYSSNA=HöRA 

Aktivitet Erfarenhet 

SYN TITTA SE 

HöRS EL 

LYSSNA= HöRA 

seneca 

q uechua 

malajiska 

bengali 

nygrekiska 

birom 

chibemba 

l uo 

3 . Skilda verb för alla fyra betydel serna 

Aktivitet Erfarenhet 

SYN TITTA SE 

HöRSEL LYSSNA HöRA 

standardarabiska 

assyriska-suroyo 

turkiska 

setswana 

tagalog 

De undersökta germanska , romanska 

och slaviska språken 

Språ ken i figur 8 som har morfologiskt 

komplexa former av verben .

- 5 4 - 

Ti ll de system som inte fi nns representerade i mi n sampel och som jag inte 

heller sett några uppgifter om i littera tu ren hör följande: 

a ) Ski lda verb för LYSSNA och HöRA men bara ett verb för TITTA=SE 

i Aktivi tet 

I Erfarenhet 

SYN 

TITTA=SE 

HöRSEL LYSSNA HöRA 

b) Språ k som gör en gru ndl äggande di stinktion mel lan aktivitet och erfa renhet 

stäl let för mel lan sinnesmodaliteterna syn och hörsel : 

' Aktiv itet Erfarenhet 

SYN 

--- 

j TITTA=LYSSNA 

HöRSEL ! 

SE=/'{öRA 

Som vi ska se längre fram är det inte ovanl igt att en verbform är gemensam 

för flera sinnesmodaliteter. Men det tycks vara en starkt tendens(utan undantag 

i min sampel ) att syn och hörsel al ltid hål ls isär, då det gäl ler aktivitet 

och erfarenhet. ( Kopultaiva verb som kombinerar betydels erna Ise .' utI och Ilåta l 

är däremot ganska vanl iga.) 

De::finns' betydligt fl er logiskt tänkbara system som inte har real i serats , även 

om de ovanstående två är de som verkar mest natu rl iga(mi nst onatu rliga ) bland 

de oreali serade alternati ven. Totalt fi nns det 15 logiskt tänkbara alternativ. 

Att bara tre av dessa reali seras ( med reservation för att data är begränsade) 

innebär således en mycket kraftig restri ktion på vad som är ett möjligt lexi kal t 

system inom denna del av det semantiska fäl tet. Iakttagel sen kan formuleras som 

en lexifi eri ngshierarki :

- 55 - 

Lexifi eri ngshierarki för titta/se/lyssna/höra 

Semantisk Exempel på språk 

di sti nktion 

PERCEPTION 

/\ 

1. TITTA=SE LYSSNA=HöRA 

/\ 

2. TITTA 

SE 

LYSSNA=HöRA 

Syn/Hörsel 

Aktivitet/ 

Erfarenhet 

Austral iska språk 

J apanska, koreanska 

Flera nyi ndiska språk, kannadc 

Flera niger-kordofanspråk 

3. TITTA 

1\ 

SE LYSSNA HöRA 

De flesta europeiska 

språken 

Det m ste betonas att hierarkin bygger på ett all tför begränsat urval av språk 

för att kunna betraktas som universel l. Den bör snarare betra ktas som en 

principskiss för hur data av denna typ bör beskrivas , även om jag tror att 

hierarkin är riktig så långt den räcker. Min gissning är att hierarkin bl a 

måste byggas ut med ett steg före steg l. Det verkar finnas språk som har ett 

gemensamt verb för syn och hörsel (It i tta=se=lyssna=höra l). Jag har sett uppgifter 

som tyder på det i vissa lexikon. Men de har varit för knapphändiga för 

att vara värda att citera . Bl a i vissa australi ska språk är verblexi konet 

mycket begränsat. (Enl igt Dixon 1980, sid 280) finns i några språk endast 

12- 30 primära verb. Detta kompenseras genom ett rikl igt användande av predikat 

typ verb + Nomen . Se också exempl en från lezginskan, ett kaukasiskt språk, i 

ett kommande avsnitt. Där verkar Ihöra l bestå av Isel + en bestämning.)

- 5 6 - 

Morfologiskt komplexa former 

Ti ll den typ av språk som har skilda former för samtl iga fyra verb har jag 

även räknat de språk, där ett el ler flera av verben är morfologi skt komplext 

(och består av mer än ett morfem) . Sådana verbformer är sammanställda och tol kade 

i figur 6. Jag har bara tagit upp sådana former som tycks vara genomskinl iga 

rent synkront. Av de 12 språk som har sådana morfologiskt komplexa former har 

två , näml igen kinesiska och vietnames iska, erfarenheter som är härledda ur 

motsvarande aktivitet. De övriga 10 språken har morfologiskt enkla verbrötter 

för 'se' och 'höra ' medan 'titta ' och/el ler 'lyssna ' är morfologiskt komplex . 

. Detta säger något om markeringsförhål l andena mel lan dessa verb. 'Se' och 'höra ' 

är normalt mindre mar kerade. De är förmod ligen också mer grundläggande i den 

bemärkelsen att de är betydl igt mer polysema och kan ingå i betydl igt fl er 

syntaktiska konstruktioner än motsvarande aktivi teter (t ex de som är förkni 

ppade med direkt och indirekt perception). En genomgång av figur 6 ger 

också ett visst stöd för den tidigare uppst ällda lexifieri ngshierarkin. 

Antingen finns en morfologiskt komplex form inom båda sinnesmodal i teterna syn 

och hörsel (de översta 5 språken) el ler också finns en morfolog i skt komplex 

form enbart inom modal i teten hörsel (de nedre 7 språken . I samtl iga dessa är 

det 'lyssna ' som är komplext.) 

Data av det här slaget ger också ett visst bidrag till vad som kan kal las 

universell etymologi . Jag har i ett annat sammanhang (i föredragsform) visat 

hur orden inom ett annat semantiskt fäl t, näml igen färgorden , i stor utsträckning 

kan ledas tillbaka till konkreta substantiv med kara kteristisk färg . Ordet 

för 'röd ' är t ex påfall ande ofta härlett ur substa ntivet 'blod'. Det material 

som återfinns i figuren är al lför litet för att några mer långtgående slutsatser 

skal l kunna dras . Av visst intresse kan det ändå vara , att de kroppsdelar 

som är säte för respektive sinnen fi nns inkorporerade i aktivitetspredi 

katet i några språk: 'öga' i 'ti tta ' i västgrönländskan och 'öra ' i 'lyssna ' 

i persiska och kurdiska . Liknande exempel finns för andra aktiviteter.

- 57 - 

Figur 6 

Morfologiskt komplexa former av ti tta/se och lyssna/höra 

Språk 

TITTA 

SE 

LYSSNA 

\ RöRA 

Ki nesiska 

Kurdi ska 

Pers i ska 

taku- 

isigaisi 

'öga ' 

g i. - 'som man i 

har ti ll ', 

kan(-kan) 

xem 

i meyz'T ki ri n 

! 'blick göra ' 

I 

I 

i negah kardan 

i' ti tt göra I 

I 

l' 

I 

Västgrönländska 

Vietnamesiska 

i kan-jian ; 

ti tta-för-i 

, nimma ' : 

I 

I, 

xem-thay ! 

t tta-för-j 

,,, 1 

l mmma 

I 

I . 

' 

I 

tusarnaar- , tusaqtusar- 

'höra ' l, 

-naar- 'uppmärksamt 

o länge ' 

ti ng( -ti ng) 

nghe 

I 

! " 

: ti ng-dao 

: lyssna-nå 

i 

I 

'A 

nghe-thay 

l f" 

I nimma 

J yssna- or- 

cfi'ti n ! guhdar't ki ri n i, b lstl. 

n 

! ' öra-port göra ' : ( formen på i nf 

I 

I 

I är okl ar) 

didan 

! gO$ dadan 

! 'öra ge ' 

I 

$enidan 

Amhari ska :mmmdl kt 

madamot 

d=tms 'ljud ' 

+kausativ 

I 

msmat 

Ti gri nja 

m4-m=tlkat 

mi raj 

m=td4-mas 

d=tms I ijud I 

+kausativ 

Oromo il aa 1 u 

argu dageefacu 

r4-sma 1 

: 

I 

! 

;aagau 

(= g a _ ll _ a ) ________J ' 

__________ __ h_ a _i_+M_E D_ I_A_ L __ !-= ______ 

Wolof hal g i5 

Swahi li -tazama -ona 

degl u 

'höra' + MEDIAL 

-si ki liza 

'höra l" - 

+APP L IKATIV 

+INTENSIV 

ega 

i 

:-si kia 

Ungerska 

nez 

hal lgat 

'höraREKVEN 

TAT IV 

hal l 

Fi nska 

kuunnel la Ikuulla 

av kuntaa 'fast 

taga ' +FREKVEN- 

TATIV

- 58 - 

Kompensation med grammatiska medel 

Skillnaden mel lan aktivitet och erfarenhet uttrycks i vissa språk grammatiskt 

på ett sätt som i varje fal l till en del kompenserar för en utebl iven lexikal 

differentiering . I japanskan finns t ex möjli gheten att passivera verben miru 

'ti tta=se' och kiku 'lyssna=höra '. På så sätt signal eras entydigt att det rör 

sig om en erfarenhet : 

Taro wa tori o mita Taro tittade på fåglarna 

TEMA fågel OBJEKT titta=se-PRET el ler 

Taro såg fåglarna 

Taro ni wa tori ga mieta 

DATIV TEMA fågel SUBJEKT titta=se-PASSIV- PRET 

Taro såg fåglarna 

Förutom passlvl sering sker också en kasusväxl ing. I många språk som har ett 

s k dativsubjekt som i vissa konstruktioner kan alternera med ett subjekt 

nominativ används dativsubjektet fö r att signalera att subje ktet inte kan 

kontrol l era det skeende som verbet beskriver ( dvs verbet upphör att vara 

agentivt) . En annan grammatisk faktor som kan påverka tol kningen är aspekten i 

den mån den uttrycks grammatiskt i språket. De är ju ett väl känt faktum i 

engelskan att erfarenheter som see och hear normalt inte kan förekomma i 

progressiv form medan aktiviteter som look och l isten fritt kan förekomma i 

denna form . I japanskan finns också en progressiv form . Används denna tolkas 

verbet entydigt som en aktivitet: 

Taro wa tori 

TEMA fågel 

o mite ita Taro was looking at the birds 

OBJEKT titta=se-eende var 

Ytterl igare några exempel på hur kasusväxl ingar kan kompensera för avsaknaden 

av en lexi kal kontrast kan anföras ur litteraturen. Dixon (1979 , not 54) nämner 

i en uppsats om ergativa språk det kaukasiska språket lezginska som ett exempel 

på detta . I detta språk finns en verbrot akun. som del s kan förekomma med 

med subjektet i ergativt kasus och objektet i absol ut kasus. Det betyder då 

'titta på '. Samma verb kan förekomma med subjektet i dativ och betyder då Isel. 

En liknande effe kt fås med formen van akun 'lyssna=höra '. 

Det tyc ks dock långt ifrån al ltid vara fal let att ett språk i nämnvärd grad 

kan kompensera på detta sätt för en utebl iven lexikal kontrast. I fl era av de 

språk som saknade skilda ord för 'lyssna ' och ' höra ' lyckades jag inte hitta 

någon formel l distinktion, trots flera försök att konstruera kontexter som 

skul le framtvinga en sådan .

- 59 - 

B. SMAK OCH LUKT 

Smak och lukt kan med fördel behandlas under en gemensam rubri k. Strukturen 

inom dessa sinnesmodal i teter är ofta parallell i språ ken. I vissa språk finns 

det dessutom en verbrot som täcker både smak och lukt, t ex seneca -hsO:wi 

Iförnimma smak el ler lukt ' . Normalt finner man för dessa sinnesmodal i teter den 

rikaste differentieringen bland de käl l baserade predikaten . Det kan därför vara 

motiverat att börj a med dessa. 

a. Predi kat som främst har en beskrivande funktion 

Verben smaka och lukta kan i svenskan kombineras med ett stort antal adverb som 

vanl igtvis avletts ur ett adjektiv (eller perfekt particip ) genom tillägg av -t: 

Limpan smakar 

[ sött 

syrl igt 

bränt 

Maten luk tar 

{sött 

bränt 

Jag skal l emell ertid inte närmare belysa den här typen av konstruktioner. I ett 

följande avsnitt beskrivs mer ingående kombinationer av smaka och lukta med 

värderande adverb som gott och illa. 

Verben smaka och lukta kan i svenskan också kombineras med ett artikel löst 

substantiv som fungerar som ett slags innehål l sobjekt som närmare preciserar 

smaken respektive 

{ 

lukten : 

vitlök {cigarr 

Soppan smakar citron 

peppar 

Ka l le luktar svett 

snus 

Sådana innehåll sobj ekt kan också förekomma i opersonliga konstruktioner, 

synnerhet i kombination 

[ 

med lukta: 

Cigarr} 

Det luktade svett om Kal le 

snus 

Det smakade vitlök om soppan 

{ öl 

Det luktade brända bullar 1 

i korri doren 

kaffe 

I dessa konstruktioner med ett artikel löst substantiv är den naturl igaste 

tol kni ngen att soppan/etc/ verkl igen innehål ler vitlök/etc/o Verben smaka och 

lukta kan också kombineras med som + arti kel bärande substa ntiv (el ler ämnesnamn 

utan a rti kel ) . Denna konstruktion fungerar som en liknelse. 

Det här kaffet smakar som bittermandel

- 60 - 

I frågeschemat har jag enbart tagit upp konstruktioner av typen sma ka peppar, 

lukta cigarr. Typen smaka som bittermandel och luk ta som en ro s har översatts 

bara ti ll några få språk. I det ursprungl iga frågeschemat fanns följande exempel : 

Soppan smakade citron 

Sture luktade cigarr 

I den engel ska versi onen har exempl en gjorts mindre kul turbundna : 

The food tas ted of onions 

The food sme l t 

of oni ons 

En viss anpassning måste naturl igtvis göras även av dessa exempel . Lök är inte 

en naturl ig ingrediens i maten i al la kulturer. 

Predikat av det här slaget tyc ks vara lätta att bilda ; alla språk. Om vi ti ll 

att börj a med tittar på de med svenskan närmast besläktade språken , kan det 

vara int ressant att konstatera , att konstru ktionen skil jer sig redan i danska!1 

och norskan . Dessa språk använder liksom engelskan en preposition före innehål lsobjektet 

: 

Thorstein luktede af cigar ( norska , exakt samma form på danska ) 

Bland språk som har lite speciel la konstruktioner, ska jag här nämna två . 

r västgrönländskan används en gemensam verbrot för smak och lukt i konstruktioner 

av det här slaget. -nik- 

'smaka=l ukta ': 

Qajoq tarajorni ppoq Anda sikaarsunni poq 

soppa taraj oq -sal t Anders si kaaq -cigarr 

-ni k- smaka. luk ta -sunni k- smaka , lukta(vari antform 

intransiti vt indi kati vt modus -pu- 

-pu- 

-q subjekts kong ruens 3 p s -q 

Soppan smakade sal t 

Anders luktade cigarr 

I amhari skan redupl i ceras 

innehål l sobje ktet: 

)rbaw l )m ; hm i ala Soppan smakade citron 

soppa citron citron sa 

G4rma mbaho tambaho Qttota Gi'rma l u ktade ci garr 

cigarr cigarr 

Det översta exempl et är särpräglat också med avseende på verbets grundbetydel se . 

r konstrukti oner av det här slaget motsv aras svenska ns verb smaka av ett verb 

med grundbetydel sen 'säga'. Exakt samma sak händer i det närbesläktade språket 

ti gri nja . Användandet av verb med gru ndbetydel sen 'säga ' i ett stort antal ski l 

da konstrukti oner bru kar anges som ett arealt särdrag för de eti opi ska språken .

- 61 - 

Påfal l ande många språk har analyti ska predikat som består av ett verb , vanl igen 

med myc ket allmän betydel se , i kombination med ett substantiv med betydelsen 

'smak' respektive '1ukt '. Till de vanl i gaste hör 'ha smak' och 'ha 1ukt ' . 

'Smak ' 

och '1ukt ' i kombination med I komma I är också vanl igt. Dessutom förekommer ol ika 

uttryck för grammatiskt ägande som ISoppans smak är citron ', ISoppan är med 

citronsmak l. I några språk fi nns en produktiv morfol ogisk process, som gör att 

man kan avleda uttryck med betydel sen '1ukta el ler smaka peppar, sal t' etc ur 

det substantiv som fungerar som innehål l sobjekt i språk av svenskans typ . Ett 

språk av denna typ är taga log. Följande exempel är hämtade ur Schachter & 

Otanes l (19.72) referensgrammati k (sid 359) : 

Först avleds adjekti v ur substanti v: 

- 

lasa 'smak ' + kape I kaffe I lasang-kape 'kaffesmakandel , Isom smakar kaffe I 

lasa + mansanas 'äpple(n) lasang-mansanas läppel smakandei , Isom smakar 

ä pp l e ' 

Ur dessa adjektiv kan sedan ett verb avledas genom att man ti llfo- 

g a r något av de många affix som fogas ti ll egentl iga verb 

mag- 1asang - kape 'smaka kaffe I mag1asang-mansanas 'smaka äppl e' 

verbprefix smak-i g-kaffe 

mag-amuy-sibuyas 

Ilu ktig'-1ök 

'lukta lök' 

(amoy 11 ukt I ) 

mag-amuy-bawang 

vi tl ök 

'lukta vi tlök i 

I Southern Si erra Miwok, ett indianspråk som talas i de centrala del arna av 

Ka liforni en, fi nns ett produktivt system för att uttrycka att något smakar 

på ett visst sätt. Enl igt Broadbent(1964 , §542) kan ett gru ndord , t ex ordet 

för 'sa lt' koj ·o redupliceras och förses med verbavledni ng ssuffixet -·e. 

Man får då ett uttryck med betydelsen 'smaka salt': kojkoj-·e-. Ex empel 

på andra sådana 

uttryck är: 

• • e 

CU )CU }- e- 

makmak-ee_ 

'att smaka sött' 

/ 

'att smaka surt ' 

Bildat ur: 

cuH j-(,He-) '(att bli)st' 

mQHk(He-) '(att bli)sur' 

Cl. ·1 Cl. "l-'e 

e- 

symtit_e e_ 

cytyt-· e- 

e e 

'att smaka starkt 

som peppar ' 

'att 

smaka som fett' 

'att smaka gott' 

ci· le 'chili peppar' (fr spanska n) 

symeit 'fett' 

cyH;-uHe- 'att gilla '

- 6 2 - 

b . Värderi ng . Smaka gott/i lla, lukta gott/illa 

Både smaka och lukta förkni ppas i svenskan ofta med en värderi ng . Detta tycks 

vara ett uni versel lt drag . I svenskan uttrycks en värderi ng vi d dessa verb främst 

genom att man lägger ti ll gott el ler illa: 

Maten smakade gott 

Maten smakade illa 

Stu re luktade gott 

Sture luktade illa 

Ti llsammans med någon typ av efterföljande bestämning är smaka och lukta 

värdert ngsmässigt neu trala i svenskan(Jämför t ex han luktar parfym med 

han sti nker parfym resp han doftar parfym ) . I absolut konstruktion., dvs 

då verben står hel t utan någon bestämning , så underförstås en speciell värderi 

ng : 

Jag tror att maten smakade /dvs . gott/ 

Jag tyc ker att Sture luktar /dvs . illa/ 

Verbet lukta har dessu tom fl era hyponymer som har en värderande komponent 

inbakad i sin betydelse: stinka , förpesta luften /illa/ och dofta /gott/ . 

Även om jag inte har gjort någon systematisk undersökning av sådana hyponyme r, 

så har ett ganska fl itigt slående i lexi kon gett vid handen att dessa är mycket 

vanl iga. Hyponymer som utgörs av enkla rötter tycks vara mi ndre vanl iga till 

'smaka ', även om sådana förekommer i vi ssa språk(som framgår av ett följande avsnitt) 

. 

I ett av de undersökta språken saknades värderi ngsmässigt neutrala verb för 

'smaka ' och 'lukta '. Man måste obl i gatori skt di fferentiera mel lan 'smaka=gott ' 

och 'smaka=i lla' respektive 'lu kta=gott ' och 'lukta=i lla' . Språket i fråga heter 

oromo(eller alternativt galla) och är ett kushiti skt språk som talas i södra 

Eti opi en. Följande exempel illus trera systemet : 

Na ani urgaaa 

mat-NOM 

ASP-lu kta=gott 

Maten luktar gott 

Naani 

inajaa 

ASP-l ukta=i l l a 

Maten luktar illa 

Abaabon 

- 

kun i 

a kka 

rosi 

u rgaa 

Den här blomman luktar som en ros 

bl omma-NOM 

denna 

som 

ros 

l u kt a - go tt 

Naani 

mat-NOM 

kuni 

denna 

akka 

som 

petrol i aj a a 

be n s i n 

luk ta=i lla 

Den här maten luktar om 

bensin 

Mi daan 

fruktN OM 

hadaae 

smakade=i lla 

Fru kten smakade illa 

f.1i daan 

- 

mi ' aae 

fru kt-NOM sma kade=gott 

Fru kten sma kade gott 

Midaan 

- 

akka 

som 

darr.ma 

honung 

mi 'aae 

smakade=gott 

Frukten smakade (gott) scm honung

- 63 - 

Även i seneca saknas värderi ngsmässig t neutrala verb för 'smaka ' och ' lukta '. 

För 'smaka ' finns verbrötterna -kaO- ' smaka gott , vara god att äta ' och 

-skaAt- 'smaka konstigt ' . För lukt finns det bara en källorienterad verbrot 

-kE- ' st; nka ' : 

NikasEnotE :h kakEs oyEkwa Det luktar tobak 

sättet-det-luktar det-stinker tooak 

ni ka - sEn(O) - otE h 

parti- 3 pers N V 

d eskriptiv 

rot rot tiv 

sing 

• aspekt 

lukt ' 

'sättet I 

neut 

ett V1'sst 

'så','h ur' 

sä tt' 

, vara pa 

ka 

3 pers 

sing 

neut 

kE s 

V rot 

iterativ 

stinka aspekt 

Vi 11 man uttrycka att lukten är god, får man använda en verbrot med värderande 

gru ndbetydelse och inkorporera substantivroten -sEnO- 'lukt' i verbet. Observera 

att seneca så att säga har vänt på ordklassystemet i språk av svenskans typ . 

Värderingen uttrycks genom en verbrot medan sinnesmodali teten uttrycks genom 

en bestämning ti ll verbet .I svenskan uttrycks sinnesmodal i teten i verbet(lukta) 

och värderi ngen genom en bestämning(gottjilla) : 

NikasEnotE:h kasEnO:iyo:h 

sättet-det-luktar det-luktar-gott 

Det luktar gott 

ka 

3 pers 

sing 

neut 

sEnO 

N rot 

lukt 

- iyo 

V rot 

h 

deskriptiv 

aspekt 

'vara god, 

vacker' 

tEE naot 

vad så 

kasEnOkaUh 

Vad är d et som luktar 

så gott(att äta) 

ka - sEnO 

3 pers N r ot 

sing 

lukt 

neut 

kaO - h 

V deskriptiv 

rot 

aspekt 

'vara god 

att äta'; 

'smaka gott'(Se 3e" ) 

NikcsEnotE:h kasEnO:etkE 

sättet-det-luktar det-luktar-i lla 

Det luktar illa 

ka 

3 pers 

sing 

neut 

sEnO 

N rot 

lukt 

(h) etkE 

V deskriptiv 

ro t 

dOl' aspekt 

'vara a 19, 

ful '

- 6 4 - 

I västgrönländskan finns en verbrot som är värderingsmässigt neutral och som 

dessutom neutral i serar disktinktionen mel lan smak och lukt : -nik- Ismaka=l ukta l. 

Vid lukt uttrycks värdering på ett sätt som är analogt med seneca . Vid smak 

uttrycks värderingen genom en verbrot med betydelsen I smaka=gott I : mamar-. 

Betydelsen Ismaka illa l signaleras genom att man fogar en antonymmarkör till 

denna rot . Systemet i västgrönländskan kan studera s i figur 7. 

Verbet Ilukta l i absol ut konstruktion 

Verb som normalt tar bestämningar av olika slag får ofta en mer distinkt 

(lI prototypiskll ) betydelse, då de konstrueras absolut, dvs utan bestämning . Ett 

verb som tvätta kan t ex användas med objekt som betecknar en person , en bil 

etc ; 

Anders tvättar sig 

Anders tvättar bilen 

Om man utelämnar objektet, bl ir objektet underförstått : Ikl äderl (i svenskan) : 

Anders tvättar 

För perceptionsverben gäl ler att se och höra i absolut konstruktion betecknar 

förmåga ( i svenskan) : 

Anders ser 

Anders hör 

Då verben smaka och . lukta konstrueras absolut underförstås en värdering . I 

svenskan är den underförstådda värderingen alltid Igott l vid smaka och lillal 

vid lukta : 

Det ska smaka med kaffe 

Anders luktar 

/dvs smaka gott/ 

/dvs illa/ 

För Ilukta l i absol ut konstruktion har jag u ppgifter om betydelsen från en stor 

del av språken i sampel n. De fl esta språken tyc ks vara av samma typ som svenskan . 

Det enda undantaget är pol skan. Där har det grundl äggande verbet värderingen 

Igott l i absolut konstruktion . (Se Viberg 1980 , sid 53!)

- 65 - 

Figur 7. ISmaka i och ' lukta ' 

västgrönländskan 

Qajoq 

soppa-ABS (0) 

tarajorni ppoq 

Soppan smakade salt 

tarajoq =sa lt 

-nik- =sma ka/lukta 

-pu- =intransitiv indi kativ modus 

-q =subjektkong ruens 3 p s 

Qajoq 


Qajoq 

Anda 

-ABS (0) 

sikaarsunnipoq 

Anders luktade ci garr 

-sunnik- =sma ka/lukta 

-pu- =intransitivt indikativt modus 

-q =subj ektskongruens 3 p s 

mamarpoq 

mamar- =sma ka=gott 

-pu- 

-q 

mamaappoq 

Soppan smakade illa 

mama r =sma ka=gott 

-it- =antonymmarkör, motsatt kval itet mot föregående V st 

-pu- 

-q 

Anda ti peqarpoq l Anders har lukt ' Anders luktar(Underförstått:illa 

ti pi- =lukt 

-qar- =ha 

-pu- 

-q 

Anda ti pigippoq lAnders har en god lukt ' Anders luktar gott 

tipi- =lukt 

-g i k = I ha en god . . . I 

- pu- 

-q 

Anda 

tipil uppoq 

tipi - =lukt 

-luk ='ha en dål i g . . . I 

-pu- 

-q 

Anders luktar illa

- 66 - 

Hyponymer ti ll I smaka ' och 'l ukta ' 

Jag har inte gjort någon systematisk undersökni ng av hyponymer till 'smaka ' och 

' lukta'. En genomgång av ett antal lexikon har irje fal l giv it vid handen att 

'lukta ' normalt har hyponymer som inkorporerar värdering. Oftast nämns i ol ika 

lexi kon ett verb med betydel sen Istinka ' . Att inte andra hyponymer nämns så 

ofta kan bero på att många av de lexikon som är tillgängl iga tyvärr är all tför 

kortfa ttade. Jag har dock haft tillgång till en del bra tvåspråkiga lexikon för 

mer avlägsna språk. Ett exempel är Mil ners Samoan Dictionary (1959). I detta nämns 

följande verb som hyponymer till 'lukta ' i samoanskan: 

- 

namu 

' 1 ukta ' 

namul eagu 

I lukta i 11 a I 

manogi " ukta sött ' 

masa, 

pepe 'a 

'stinka ' 

lala' 2a , 

poapoa 

'lukta fi sk' 

sauga , ' lukta unket(om kött , fi sk) ' 

mae(artig form) 

lalal a 

elo 

sago 

'lukta mat el . fi sk, då den hål ler på att ti llagas ' 

'1ukta ruttet kött(om dött djur e d ) I 

'lukta uri n ' 

Utan att ha särskilt omfattande data att bygga på , tror jag ändå att samoanskan 

visar vilka betydelsekomponenter som kan inkorporeras i hyponymer ti ll 'lukta ' 

i ol ika språk. Det är exakt den typ av betydel ser som tycks kunna uppträda 

produktivt i ol ika typer av bestämningar ti ll verbet 'lukta ' i alla undersökta 

språk, näml igen VÄRDERING (gott/i lla) och/el ler ol ika ämnen med en kara kteristisk 

lukt (fisk, ruttet kött etc). 

Samma möjli gheter borde finnas , då det gäl ler hyponymer till 'smaka ' . Och det 

finns som vi redan sett, åtminstone i vissa språk där värderingar som gott/illa 

är inkorporerade i särskilda verbrötter. Men sådana lexikal i seringar tycks vara 

mindre vanl iga än motsvarande verb med betydelsen 'lukta gott', 'lukta illa'. 

Man skul le också vänta sig att det finns språk där ol ika ämnen med karakteristisk 

smak finns inbakade i skilda verbrötter. Men jag har faktiskt inte kunnat bel ägga 

detta i något språk. Men sådana finns eventuel lt. Under al la omständi gheter 

tycks det vara betydl igt ova nli gare med verbrötter som är hyponymer ti ll 'smaka ' 

än vad som är falle t för 'lukta '. Detta kan kanske förklaras med att en lukt är

- 6 7 - 

ett mer påfall ande inslag i miljön , milt uttryckt. En smak är något mer potentie 

llt. som ofta kräver en aktivitet från erfararens sida, för att den ska 

uppmärksammas. Analytiska konstruktioner med verbet 'smaka ' föl jt av ol ika 

bestämningar som uttrycker värderingar el ler betecknar olika ämnen med karakteristisk 

smak tycks dock vara lika produktiva som motsvarande konstruktioner 

med verbet 'lukta '. 

Aktivitet och erfarenhet 

Många språk har enkla verbrötter med grundbetydelsen 'smaka ' och 'lukta'. 

Dessa verb är liksom i svens kan käl l baserade (kopulativa ). Då det gäl ler 

en erfarenhet använder svenskan ett verb , vars grundbetydelse är knuten ti ll 

en annan sinnesmodalitet, nämligen känsel : 

Jag kände på smaken att sal laden innehöll sel l eri 

Jag kände smaken av sell eri i sal l aden 

Jag kände på lukten att det brann någonstans 

Jag kände brandlukt 

Det vi sar sig vid en genomgång av de andra språken i sampeln, att svenskan i det 

här avseendet är representativ. De flesta språken i sampeln uttnyttjar ett verb, · 

vars grundbetydelse uttrycker en erfarenhet som är knuten ti ll någon annan sinnesmod 

alitet än smak el ler lukt. Denna sinnesmodalitet behöver dock inte vara känsel . 

I stället för ett verb med gru ndbetydelsen 'känna ' används i många språk ett 

verb med gru ndbetydelsen 'höra ' och i några språk ett verb med grundbetydelsen 

'se'. Ett särski lt avsnitt ägnas lite längre fram åt uttryck av detta slag. I n 

nan denna redogörel se börjar, ska jag här redogöra för några andra möjli gheter. 

I engelskan används som bekant ett särs ki lt verb inom varje sinnesmodalitet 

för att signalera en erfarenhet. Då det gäl ler smak och lukt(och även känsel ) 

sker i stäl let ingen lexikal differentieri ng mel lan aktivitet, erfarenhet och 

kopulativ. Däremot sker delvis en differentieri ng i detta avseende med grammati 

ska medel genom att endast en aktivitet kan ta progressiv form . En egenhet 

för ettverb som betec knar en perceptuell erfarenhet är i engel skan att det 

utan någon egentlig betydelseförändri ng kan ta can. Följande exempel är 

hämtade från Leech (197l , 23) : 

Aktiv itet 

I-m smel ling the perfume 

r-m feel ing the ground 

wi th my foot 

I-m tasting the porridge, 

to see if it contai ns 

enough sal t 

Erfarenhet 

I (can) smel l the perfume 

I (can) feel the ground 

I (can) taste salt 

in my porri dge 

Kopulativ 

Thi s peach smells good 

Th is peach feels good 

Thi s peach tas tes good

- 68 - 

Danskan påminner i det här avseendet mer om engelskan än om svenskan. Verben 

lugte och smage kan användas även om en erfa renhet, gärna i kombination med 

kunne. Aktivitetsbetydelsen signal eras med en preposition såsom i svenskan: 

Akti vitet 

Sören lugtede ti l cigaren 

Sören smagte på suppen 

Erfarenhet 

Sören vidste hun havde 

vaeret der , for han kunne 

lugte hennes parfyme i stuen 

Sören kunne godt smage 

der var hvidlög i suppen. 

Kan du smage rosmarinen 

i salaten 

Kopulati v 

Sören lugtede af cigc 

Sören lugtede godt/ 

därl igt 

Suppen smagte a f hvi ( 

lög 

Suppen smagte godt 

I kinesiskan och vietnamesiskan används också skilda verb i de olika sinnesmodali 

teterna . Som framgått av ett tidigare avsnitt härleds predikat som 

betecknar en erfarenhet i dessa språk ur motsvarande aktivitet genom tillägg av 

ett resultativt verb. 

En annan möj lig het representeras av ororno . I detta s pråk utgörs basen i sinnesmodali 

teterna smak och lukt av de käl l baserade verben ( som dessutom obl i gatoriskt 

differentierar mel lan värderingarna gott/illa ) . Som ett exempel kan vi ta verbet 

u rgaau 'lukta=gott ': 

Kopulativ 

Ros in 

-NUM ( INATI V ) 

urgae 

luktade=gott 

Rosen luktade gott 

Ur det käl l baserade verbet u rgau 'l u kta=gott , kan ett aktivitetsbetecknande 

verb bildas genom avledning med den mediala ändel sen -facu , som i grammatiken 

jämförs med nygrekiskans med:iopassiva form : urgeefacu 'lukta på ': 

Aktivitet 

Borun rosi urgeefa te 

-NOM -ACK lukta=gott-MEDIAL 

Boru luktade på rosen

- 6 9 - 

För att uttrycka en erfarenhet fi nns ingen särski ld verbform. I stäl let används 

det kopulati va verbet och erfararen specificeras som ett led i dativ. Så här: 

Rosin Boru tti urgae Jfr The rose smelt good to Boru 

-NnM -till luktade=gott 

Dessutom finns en topi kaliseri ngsprocess genom vi lket erfararen kan spetsställas 

samtidigt som en kopia lämnas kvar i form av ett pronomen. översättaren ansåg 

att detta alternativ genomgående var bättre (eller verkade vara vanl i gare) än det 

första alternativet: 

Erfarenhet 

Boru rosin itti urgae 

-ACK -NOM ti ll=honom luktade=gott 

Ungefär: 

Boru kände doften av rosor/ 

Boru tyckte att rosorna 

luktade gott 

Liknande konstruktioner kunde bildas med de andra käl l baserade verben med 

grundbetydelserna 'lukta-=i lla', 'smaka=gott ' och 'smaka=illa'. 

Även i wol of var de närmaste översättningsekvivalenterna till 'känna smaken ' 

och 'känna lukten ' som översättaren kunde komma på uttryck med erfararen ; dativ 

som sattes in i satser med ett käl l baserat predikat. 

I kannada , ett dravidaspråk i södra Ind ien, används ett dativsubjekt för att 

signal era en erfarenhet i sinnesmodal i teterna smak och lukt. (Den grammatiska 

anal ysen är summarisk på några punkter på grund av att jag fick materialet på 

ett sent stadium) : 

ramaniSi 

aharavu u ppagi ruchsi tu (Vanli gare: kanditu ) 

Rama-t, 1 mat salt smakade sedd 

Rama kände, att maten smakade salt 

ramanige vanadalli puskpagala sowrabhavu kandu banthu 

Rama-=t1Tl skog-; blommor-av lukt upptäckte 

Rama kände lukten av 

blommor i skogen

- 7 0 - 

5. POLYSEMIMöNSTER FöR VERB SOM BETECKNAR EN ERFARENHET 

För att signalera en erfarenhet används ofta samma verb i fl era ski lda 

sinnesmodaliteter. Det svenska verbet känna har redan nämnts som ett 

exempel på detta i uttryck som känna smaken av och känna luk ten av. 

Vanl igtvis tycks en erfarenhet khuten till en bestämd sinnesmodalitet uppfattas 

som grundbetydel sen hos sådana polysema verb . I de närmast föl j ande 

avsnitten ska jag försöka formul era regler för vilka sekundära betydelser 

som kan antas av ett verb med en viss grundbetydelse. De polysemimönster 

som finns i sampeln har stäl lts samman i figur 8. Figuren kommer att förklaras 

successivt i samband med genomgången av några representativa språk. För varje 

bel agt polysemimönster visas de verbformer som förel igger i ett exempelspråk 

som finns namngivet överst i varje kol umn . Då ett verb kan användas i fl era 

sinnesmodali teter har grundbetydelsen ringats in. Under varje spal t räknas de 

språk upp som följer samma mönster som exempelspråket. I de närmast följ ande 

avsnitten presenteras materialet med utgångspunkt från grundbetydelsen hos det 

polysema verbet. 

Polysemi baserad på 'se' 

Följ ande material är hämtat från kurdiskan : 

SYN : Lawe k cOg ditin Poj ken såg fåglarna 

poj ke fågel s å g-=rL U R 

HöRSEL : Lawek radio cirane bist Pojken hörde grannens 

granne-oblik hörde radio 

SMAK: Lawk tema lemOne di orbeda dit Poj ken kände smaken av 

smak-obl -obl i soppa-i 'såg ' citron i soppan 

LUKT : Lawe k dit ku , binha sigare di odeda teye 

'såg ' att l u k t-=-o b l -obl i rum-=T kommer 

Poj ken kände lukten 

av cigarr i rummet 

K}\NSEL : Lawek kevireki mezin dibin ninge xwa da dit 

s ten-OB-EST -ob l stor 'T'-under fot-obl egen ' i ' 'såg ' 

Pojken kände en stor 

sten under foten

Engelska 

see 

hear 

feel 

taste 

smell 

engelska, danska, tyska 

standardarabiska 

erf . härledd ur aktivi tet 

kinesiska 

vietnamesiska 

erf . härledd ur kopulativ 

tigrinja 

oromo 

wolof 

tagalog 

'" 

.. 

Figur 8. POLYSEMIMONSTER FOR VERB SOM BETECKNAR EN ERFARENHET 

SYN 

Kurd, ska I Swahi l i lKoreanska I 

dttin 

I 

I 

l 

Hausa Svenska Mal aji ska 

gan(i) se lihat 

Quechua 

ri kuy 

Seneca 

-kE- 

HORS EL 

KÄNSEL 

b1'stin s Ul- 

V dhi n sikia nikki;\ 

GJ) höra dengar 

ji 

(känna) 

rasa 

uyariy 

(s ientey 

-athO: te- 

(-ka EyO- ) 

SMAK 

dl'tin Ilr ona l la po- 

ji känna rasa 

11 amiy 

-hsO:wi - 

LU KT 

dl'tin I s i ki a 

! I 

j 

: n4kki- 

ji känna hidll 

sientey 

-hsO:wi - 

kurdiska swahili koreanska 

hausa svenska malajiska 

indonesiska 

bi rom polska 

serbo-roat. bengali 

chibemba 

mambwe 

setswana 

luo 

turkiska 

(duymak) 

bulgarl s ka nygre kis ka 

fi nska 

estniska 

ungerska 

turkiska 

(hissetmek) 

assyriska-suroyo 

amhariska 

Med annan grundbetydelse 

hos verbet: 

persiska 

japanska 

quechua 

(sientey 

är lånat 

fr spanskan) 

seneca 

(västgrönländs 

ka)

.. 7 2 - 

Särskilda verb finns för sinnesmodali teterna syn och hörsel . För att beteckna 

en erfarenhet i de andra sinnesmodal i teterna används verbet diti n med grundbetydel 

sen 'se' på i princip samma sätt som verbet känna används i svenskan , 

då det gäl ler smak och lukt. 

I koreanskan kan ett verb med grundbetydel sen 'se' ( eller 'titta = se ' ) användas 

om en erfarenhet då det gäl ler smak. (Jag måste dock påpeka att översättaren 

meddelade , att hon ville kommentera översättningen på några punkter, 

vil ket ännu inte hunnit ske. Data från koreanskan får därför betra ktas som 

prel iminära . ) 

I swahili förel igger ett bl andat mönster , som framgår av föl jande figur: 

Swahil i 

AKTIVITET 

ERFARENHET 

I 

KOPULATIV 

SYN tazama ona onekana 

I se I -STATISK 

HöRSEL siki liza sik ia onekana 

- 

höra-=APPLIKATIV 

-INTENSIV 

\ 

\onekana 

KÄNSEL gusa sik ia 

sik ika 

I 

höra -=- STATISK 

I 

SMAK onja I) ona ladha kuwa na ladha 

I se smak ' 'vara med sma k I 

LUKT nusa si kia harufu nuka 

'höra lukt' 

l) Forml ikheten med ona är en ren ti llfällig het. 

\ 

i 

Två ol ika verb används om erfarenheter, ona och sik ia. Ona används fr a 

- - 

om syn och smak medan sikia används om hörsel , känsel och lukt. Grundbetydelsen 

hos verben framgår tydl igast av att det finns en föredragen tol kning av satser 

som den följande , där kontexten inte visar vil ken sinnesmodalitet som avses : 

kusik ia 

NEG 

kuona 

INFsi 

INF- 

'hearing is not the same as seeing i 

INF = 

INFIN ITIV 

Exemplet är hämtat från uppsl agsordet ona 

Johnsons (1939) lexikon . Vi kan

- 73 - 

således räkna med grundbetydel sen 'se' hos ona och 'höra ' hos sik ia. l) 

Observera dock att kopulativa verb kan härledas ur ona och sikia med hjäl p av 

avledningssuffix som brukar kal l as 'statisk'. Även de kopulativa verben är 

polysema . ( Denna typ av polysemi behandlas dock inte systematiskt i den här 

rapporten . ) 

Polysemi baserad på verbet 'höra ' 

I de afri kanska språken ( söder om Sahara ) finns ett mycket kara kteristi skt 

pol ysemimönster. Det beskrivs i Wel mers African Language Structures (1973 , 

476) : 

"Another example of it /= under-translation/ , very widespread in West 

Africa , is found in the common reports that, in this or that language , 

you 'hear' an odor. You do not , of course. In many languages , however, there 

is a single verb for perceiving a sound or an odor - and in some languages 

such a verb includes also perceivin g a flavor or a tactile sensation , 

'perceive by other than sigh t'." 

Det framgår inte av Wel mers framställ ning vilka språk som åsyftas och hur de 

ol ika alternativa polysemimönstren han tal ar om fördelar sig på enskilda språk. 

l ) 

Data i figuren bygger på övers ättningar av de exempelmeni ngar som ingår i 

frågel istan och representerar enl Lars Ahrenberg , som haft vänl i gheten att 

förse mig med detta material , det vanliga mönstret i swahili. Enl Johnsons 

lexikon , som är ganska gammalt, kan ona 'se' i princip användas i alla sinnesmodaliteter. 

Till de exempel som ges-av Johnson hör: 

Naona kishondo 

Naona utamu wake 

Naona mti huu mgumu 

'I hear a noi se ' or 'I feel a shock' 

'I taste its flavour ' 

'I feel thi s woos is hard ' 

Enl igt dessa data kan ona ha flera sekundära betydel ser än vad som anges i 

figur 8. Möjligen är pol ysemin beroende av vil ken typ av objekt som används . 

Ord som ljud, buller etc är ju klart markerade för sinnesmodal itet. Ev borde 

även sådana exempel finnas med i frågel istan . Enl Johnsons lexikon kan sik ia 

'höra ' användas även om alla andra sinnesmodal i teter än hörsel med undantag 

av smak. ( Det är oklart om Johnson verkl igen menar att det kan användas om 

syn . Några sådana exempel anförs inte.)

- 74 - 

I mi tt materi al dominerar ett mönster mycket klart bland de undersökta afri 

kanska språken . Det finns ett verb för syn ( 'se') och ett verb som används 

om en erfarenhet i alla de övriga sinnesmodaliteterna. Det senare verbet tycks 

genomgående ha grundbetydelsen 'höra'. Detta hade informanterna normalt en 

mycket klar intuition om , då jag pekade på verbet i en sats , där det användes 

i en annan betydel se och frågade vad verbet 'egentl igen ' betydde . Då det gäl lde 

smak och lukt kombinerades verbet i regel med ett substantiv som angav sinnesmodaliteten 

, ungefär 'höra lukten av ', 'höra smaken av ' ( t ex lök) . I de flesta 

fal len utgick övers ättningen från engel skan , där inga motsvarande substantiv 

förekom i exempelmeningarna. Behovet av ett substantiv för att signalera sinnesmodali 

teten stöder antagandet att det rör sig om en sekundär användning av 

verbet. Då det gäl lde hörsel utsattes aldrig ett motsvarande substantiv som 

betecknade sinnesmodal iteten . Detta skedde emel lertid inte hel ler vid känsel . 

Att grundbetydelsen anges som 'höra ' och inte som 'känna ' bygger endast på 

översättarnas intuitiva uppfattning av betydelsen . (Många lexi kon anger dessutom 

bara betydel sen 'höra ' för den verbform som före kom i de övers a tta exemplen. 

I större lexi kon nämns oftast betydelsen 'höra ' först.) Vid tol kni ngen av 

materialet råder det normal t ingen tvekan om i vilka sinnesmodali teter ett 

visst verb förekommer. Faststäl l andet av en grundbetydel se är naturl igtvis mer 

problemat isk. Men det tycks vara en klar tendens för de polysema verben inom 

fäl tet att de har en grundbetydel se el ler en föredragen tol kning , då de förekommer 

utan en kontext som framtvingar en av de potentiella sekundära betydelserna . 

Ett polysemimönster av det nämnda slaget förekommer i luo, ett n ilotiskt språk 

som talas i Kenya ( övers ättningen skedde från engel ska n): 

SYN 

Odongo ne oneno winy 

PRET C- seI fåglar 

Odongo såg fåglarna 

HöRSEL 

Odon go 

ne 

owi njo winy 

C- höra- I 

Odongo hörde fåglarna 

läv. = O lyssnade på fåglarnal 

KÄNSEL 

Odongo 

ne 

winj 

kidi 

sten 

Odongo kände en sten lunder fotenl 

SMAK 

Bende 

också 

inyalo 

du-kan- I 

wi njo 

T 

ndhadhu 

smak 

mar pil upilu e 

av peppar 'i' 

chiemo 

mat 

Kan du känna smaken av peppar 

maten

- 75 - 

LUKT Odongo ne owi njo 

PRET c- -1 

ti k 

lukt 

mokuok 

rutten 

e 

'i' 

chiemo 

mat 

Odongo kände, att maten luktade rutten 

c = 'Compl ete aspect '. Al ltid - , utom då subjektet är ett pronomen . 

I = 

'Indi kativ'. Verb slutar normalt på -o. Detta suffix u tel ämnas 

i imperativ och konjunktiv. 

Det finns således två verb som kan användas om en erfarenhet: neno med grundbetydelsen 

'se' , som används om syn , och winjo med den sannol ika grundbetydelsen 

'höra' , som används i övriga sinnesmodal iteter. Verbet winjo kan dessutom kombineras 

med substantiv och adjektiv som beskriver ol ika fysiologiska tillstånd ( t ex 

hunger, törs t ) och emotioner ( t ex glädje, sorg ) på ett sätt som är analogt med 

verbet känna svenskan : 

awi njo kech Jag känner hunger 

awi njo riyo Jag känner törst 

awi njo rem Jag känner smärta 

awi njo marach Jag känner ( mig) ledsen 

awi njo mamor Jag känner ( mig) glad 

a- ' l pers sing, subjekt' 

Ett mönster som påminner mycket om luo återfinns bl a även i mambwe , ett bantuspråk 

som tal as i Zambia. Systemet i detta språk framgår av följande figur: 

Mambwe (bantuspråk , Zambia ) 


SYN -lo la -lol eka 

I 

- 

-wene 

I 

HöRSEL -uvwa - uvwa -uvwi ka 

- 

KÄNSEL 

SMAK 

I 

-lema 

-l il a 

II 

 

II 

-uvwika 

- 

LUKT 

-nunshya 

II 

-nunka 

- 

S TATI S K = - ( grundform oklar)

7 6 - 

Grundbetydelsen hos uvwa var enl igt informantens uppfattning även i detta fal l 

Ihöral• Observera att verbet , då det är avl ett med ett stati skt suffi x, även 

kan användas som ett kopulati vt verb i sinn esmodal i teterna hörsel och smak. 

Geneti sk och areal fördelnin g 

Lätt förenkl at kan man säga att språkfami ljerna i Afri ka har föl j ande utbredning. 

Längst i norr och i nordöst tal as afroasiatiska språk. I nordöst ta las dessutom 

nil osahariska språk, söder om de afroasiatiska. Resten av Afri ka täcks i stort 

sett av nigerkordofanspråken med undantag för vissa områden längst i söder , där 

khoisan- 

(el ler II kl i ckll-) språken tal as . Det pol ysemimönster som återfanns i 

luo före kommer i sampel n främst bland nigerkordofanspråken . En viktig undergrupp 

inom denna fami lj är bantusprå ken . Förutom swahili finns tre bantuspråk representerade 

, mänl igen setswana (Botswana), mambwe och chibemba (båda Zambi a) . I dessa 

återfanns samma polysemimönster som i luo. (I swa hili var mönstret som framgått 

mer kompl ext. ) Mönstret före kom också i birom , ett nigerkordofanspråk som ti llhör 

en a nna n undergrupp och talas i norra Nigeria. Däremot fanns det inte i wol of , 

som ti llhör en av de västl i gaste undergrupperna av nigerkordofanspråken (talas 

i 

Senegal , Gambi a) . Bland de afroasiat iska språken återfanns mönstret endast 

i hausa som tillhör en annan gren än de övriga i sampeln (ch adspråk). Hausa talas 

inom samma geografi ska områ de som vissa av nigerkordofansprå ken (norra Nigeria, 

Niger) . Även o!l1 sampel n är al l tför liten för att man ska kunna dra några säkra 

slutsatser verkar det ändå som om mönstret skul le ha en stor spridning bland 

nigerkordofanspråken och dessutom före komma bl and vissa andra språk som areal t 

grä nsar till dessa (i sampeln hausa och luo) . 

Utanför Afri ka finns inget lika klart exempel på detta mönster. I turkiskan 

fi nns ett verb duymak, som kan användas om en erfarenhet i al la sinn esmodal i 

teter utom syn . Om verbets grundbetydel se är Ihöra l är dock oklart . I ryskan 

(utanför sampel n) kan det verb som har grundbetydel sen Ihöra l också användas i 

betydelsen Ikänna smaken av i. 

Pol ysemi baserad på verbet Ikänna l 

I svenskan fungerar verbet känna på ett sätt som är anal ogt med de verb med 

grundbetydelsen Ihöra l som beskrevs i föregående avsnitt. Inom fäl tet perception 

kan verbet känna användas om en erfarenhet inom sinnesmodal i teterna känsel , 

smak och lukt :

- 77 - 

Jag kände en sten under foten 

Jag kände smaken av mars ipan i tårtan 

Jag kände luk ten av kål dolmar i trappuppgången 

Ett tecken på att känsel är den grundl äggande sinnesmodal i teten för verbet 

känna är att det normalt krävs att sinnesmodal i teten spe cifi ceras genom ett 

substantiv , då det gäl ler smak och lukt. En annan möjlighet är att använda 

en bisats med ett kopulativt verb : 

Jag kände , att tårtan smakade marsipan 

Jag kände , att det luk tade kåldolmar i trappuppgången 

I och för sig går det i vi ssa fa l l att underförstå sinnesmodal iteten , även 

då det gäl ler smak el ler lukt , och låta modal i teten framgå av kontexten : 

Jag kände , att någon lagade kåldolmar, redan då jag kom in i trappuppgången 

Men man vi ll gärna förtydl iga genom att lägga ti ll på luk ten efter känna . Man 

kan också argumentera från den motsatta utgångspunkten . Det är svårt att sätta 

in liknande förtydl iganden , då känna används om känsel : 

Jag kände en sten under foten med känseln 

Jag kände , att det kändes en sten under foten 

Däremot verkar det vara svårt att faststäl la någon grundbetydel se , då valet 

står mel lan känsel (inom fäl tet percepti o n) och känsla (inom fäl tet emotion). 

Men inom fäl tet perception är grundbetydelsen knuten ti ll sinnesmodal i teten 

känsel . 

Samma pol ysemimönster som i svenskan återfi nns , som vi ska se, i ett antal 

språk, som ti llsammans med svenskan bildar en ganska kl art areal t avgränsad 

grupp . Föl j ande exempel är hämtade från pol ska: 

Jan POCZUt kamien pod stop Jan kände en sten under foten 

ASP-kände sten under fot 

Jan POCZUt smak cytryny Jan kände smaken av citron 

Jan CZUt zapach cygara Jan kände luk ten av cigarr 

kände lukt

- 78 - 

De pol ska exemplen har kontroll erats mot likartade exempel hos Lipinska 

Grzegorek (1977) , som jämför pol skan med engel skan . Som framgår av följ ande 

fiqurer återfinns mönstret bl också i finskan och serbokroatiskan : 

Finska 


SYN 

katsoa , I näyttää , 

nähdä 

katsella I (olla • . . näköinen) 

-- 

HöRSEL kuunnel la kuull a kuulostaa 

- 

KÄNSEL tunnustel la tuntea tuntua 

- - 

SMAK 

LUKT 

maistaa , 

tuntea makua 

mai stua 

- 

maistel la 'känna smak' 

- 

haistaa , tuntea hajua haista (vanl i 1 1 a ) 

haistel la 'känna lukt ' tUOKs.!!.a ( gott) 

- 

-el - = FREKVENTATIV (Används ofta på aktiviteterna . ) 

-u- = refl exiv ('anti kausativ ' ; svarar mot - och sig i vissa användningar) 

Serbokroatiska 


SYN gledati vidjeti izgledati 

HöRSEL slus ati uti zvucati 

KÄNSEL pi pati osjeti ti 

biti . • . na opip 

'vara . .. på känsel I 

SMAK 

kuati 

osjeti ti 

okus 

'känna smak' 

imati okus ( po ) 

'ha smak ( av)' 

LUKT 

pomirisati 

osj . mi ris 

'känna lukt ' 

mirisati ( po)

Möjli gheten att använda 'känna ' även om smak och lukt finns som vi sett 

i ett ti digare avsnitt inte i fl era med svenskan nära besläktade språk 

såsom danska och engel ska. Däremot fi nns det i de undersökta slaviska 

språken pol ska och serbokroati ska. Det finns även i bulgari skan (Jordanova , 

under arbete) och ryska 

och i de undersökta fi nsk-ugri ska språken (som 

al la hör ti ll de västl i gaste av dessa): finska , estniska och ungerska . Dessa 

språk bildar ti llsammans en ganska kl art avgränsad areal grupperi ng. 

Nygrekiskan ansluter sig delvis ti ll detta mönster. Verbet estanome 'känna ' 

används i e n konstrukt i on som är analo g med känna smaken av i svenskan . 

I övri gt skil jer sig fäl tet en del från svenskan som framgår av nedanstående 

fi gur: 

Nygrekiska 

SYN 

AKTIVITET 

kitazo 

ERFARENHET 

vlepo 

KOPULAT IV 

I 

J 

I 

HöRSEL 

akCio 

I 

I 

I 

( 

fenome 

'verka ' 

i 

KÄNSEL 

piano 

! 'ta""p ' 

estanome 

SMAK 

ookimazo 

'pröva ' 

est. ti jefsi 

'känna smaken ' 

ine 'vara ' (+'god/dål ig') 

exi jefsi 'ha smak' 

LUKT 

I 

mi rizo 

subjekt i nom 

mi ri zo 

+dati vsubjekt 

I 

. 

ml rlZ O 

a l å 

Oro 

jgott! 

Ici qarrl 

Till skillnad från vad som är vanl igt i de europeiska språken fi nns inte 

skilda verb för 'lyssna ' 

och 'höra' . AkCio täcker båda betydel serna . Bland 

de kopulativa verben differentieras inte mel lan 'se . .. ut' , 'låta ' och 

'kännas '. De motsvaras närmast av fenome 'verka '. Om lukt används genomgående 

verbet mi riz . 

Detta verb kan , med skiftande konstruktion , användas om aktivitet , erfarenhet 

och kopulativ:

80 - 

Aktivi tet 

o 

BEST 

Panos 

miri se 

luk tade 

/ +PERFEKTI V / 

tö 

BEST 

puro 

cigarr 

Panos luk tade på cigarren 

Erfarenhet 

Tu Panu tu 

BEST 

'hans ' 

/+GENITIV (DATIV)/ 

miri se 

luk tade 

puro 

cigarr 

stö 

i-BEST 

150mati o 

rum 

Tu Panu tu 

irp e 

kom 

mi rodia 

lukt 

apö 

från 

puro sto 6omatio 

cigarr 

(s ubs tanda r( 

Panos kände luk ten av cigarr i rummet 

Kopulati v 

o Panos miriz e 

luk tade 

/ +IMPERFEKTIV/ 

puro 

cigarr 

Panos luktade cigarr 

Kl ara exempel på ett polysemimönster baserat på 'känna ' 

av samma typ som i 

svenskan har jag bara funnit i de nämnda europeiska språken . 

I turki skan 

fi nns dock ett verb hissetmek , som kan användas om en erfarenhet i sinnesmodal 

i teterna känsel , lukt och smak. 

I de två sistnämnda fal len kombineras 

verbet med substantiv som anger modal iteten . Med reserv ation för att jag inte 

har frågat översättaren el ler någon annan infödd tal are efter grundbetydel sen , 

så följer verbet samma mönster som känna i svenskan . Det finns också ett verb , 

duyma k, som föl jer samma mönster som 'höra ' 

i många av de afri kanska språken , med 

undantag av att det används om en aktivitet i sinnesmodal i teten känsel . Det är 

därför tveksamt om grundbetydelsen är 'höra ' el ler 'känna '. (Jag saknar inföddas 

omdöme .) Följ ande fi gur visar förhål l andena i turki skan :

\tat 

- 81 - 

Turkiska 

AKTIVITET ERFARENHET KOPULAT IV 

SYN 

I bakmak görmek göriinmek 

-refl exi v- 

HöRSEL dinlemek duyma k omskrivn . 

duyma k, kl 

KÄNSEL 

 

his setmek 

\ 

-»tat bakmak 

duak omskrivn. 

SMAK 'sma k titta ' 

I 

'smak ' 'sma ken är ' 

tatmak tat hissetm . 

I 

I 

koku duymak 

LUKT kokl amak 'l ukt ' kokmak 

koku hissetm . 

i 

/ 

.- 

I mal aj iskan och indonesiskan fi nns en verbrot som i båda språken har grundformen 

rasa. Det används om en erfarenhet i sinnesmodal i teterna känsel och 

smak. Grundbetydelsen är dock okänd . 

I koreanskan finns det en verbrot som kan 

användas om känsel och lukt. Den tycks ha grundbetydel sen 

'känna '. I quechua 

används det från spanskan inlånade verbet sientey likaså om en erfarenhet i 

sinnesmodal i teterna känsel och lukt. Dessa mönster uppträder al l tför isol erat 

för att kunna lig ga ti ll grund för några generel la slutsatser. 

Verbrötter som kombinerar modal i teterna smak och lukt 

En int ressant möjlighet är tyvärr bara kl art bel agd i sampel n från seneca . 

I detta språk fi nns en verbrot med betydel sen 'undersöka smak el lukt ' 

(-h sOnye-) och en verbrot med betydelsen 'förnimma smak el lukt ' (-hsO :wi-). 

T rots en viss forml ikhet mel lan rötterna ansåg översättaren inte att de kunde 

uppl ösas i fl er morfem . Enbart kontexten avgör vil ken sinnesmodal itet som åsyftas 

med dessa verbrötter. Det leder till att vissa meningar bl ir ambiguösa (eller 

vaga) medan andra bl ir entydiga genom kontexten . Enl igt övers ä ttaren fanns ingen 

föredragen tolkning i exempel som det övre :

- 82 - 

Wa : j i :yahsO :wi 

oj i :skwa 

gröt 

Han kände smaken (elle r luk ten ) 

av frukt i gröten . 

wa 

indi kati 

vt 

modus 

h 

3 pers 

sin g 

mask 

aj i :ya - 

N rot 

frukt 

hsOwi 

V rot 

Ikänna 

sma k e l 

lukt l 

 

punktuel l 

aspekt 

Haksaa :h 

poj ke 

wa :yEkwahsO :wi tkanOhso :t 

kände-tobakslukt hus 

Poj ken kände luk ten av 

tobak i huset 

wa 

indi kati 

vt 

modus 

ha - yEkw(a) 

3 pers N rot 

sing 

tobak 

mask 

- hsO :wi 

V rot 

Ikänna 

- 

punktuel l 

smak el 

lukt l 

aspekt 

En verbrot som kombinerar sinnesmodal i teterna smak och lukt finns också i 

materi ale t från västgrönl ändskan . Men den verbroten är kopulativ med grundbetydel 

sen Isma ka el luktal. 

I kombination med ett verb med grundbetydel sen 

Imärka l 

återges : 

kan det användas om en erfarenhet i en konstruktion som i pri ncip kan 

lAnders märkte X:s luktande/smakande av Y l . Det finns också en enkel 

verbrot - med betydel sen Ikänna luk ten av i. Att ingen motsvarande rot med 

betydelsen Ikänna smaken av i finns i materiale t, kan bero på karaktären hos 

de meningar som skul le översättas . 

Verbrötter som ti ll betydelsen kombinerar sinnesmodal i teterna smak och lukt 

har också stått nämnda i några av de , tyvärr rätt knapphändiga, lexi kon för 

vissa nordamer ikanska indianspråk som jag ti ttat i. Att så få bel ägg finns 

i sampel n kan myc ket väl bero på att spridni ngen på språken är begränsad i 

fl era vi kti ga avseenden .

- 83 - 

6. NAGRA TENTATIVA GENERALISERINGAR 

Studerar vi de förekommande polysemi mönstren i fi gur 8, fi nner vi en ganska 

slående regelbundenhet. Verb med en viss gru ndbetydelse kan anta fl er sekundära 

betydel ser än vi ssa andra verb . Sinnesmodali teterna kan ordnas i en hierarki 

på följande sätt : 

SYN } > 

HöRSEL 

KÄNSEL > 

{ SMAK 

LUKT 

Verb som har sin grund betydel se knuten ti ll en sinnesmodalitet som står hög re 

i hierarki n ( ti ll vänster ) kan anta seku ndära betydelser knutna ti ll sinnesmodal 

i teter som står lägre . Mel lan smak och lukt går det inte att upprätta någon 

inbördes rangordni ng på gru ndval av de data som fi nns i sampel n. Mel lan syn 

och hörsel blir detta förmodligen möjligt vid den vidare bearbetningen av data . 

Det verkar näml igen fi nnas ganska många språk, där ett verb med grundbetydelsen 

Isel kan avledas och bilda ett kopulativt verb . I många fal l kan ett sådant 

kopulativt verb användas även om andra sinnesmodaliteter än syn . Något verb 

bildat ur 'höra ' som på motsvarande sätt skulle kunna användas kopulati vt om 

syn tycks inte fi nnas i sampeln. Preliminärt kan därför hierarki n byggas 

ut ett steg . En fortsatt undersökning får vi sa om hypotesen hål ler. (Det fi nns 

dock ganska många faktorer som pekar i den ri ktni ngen , att syn ska stå höge 

än hörsel . ) : 

SYN > HöRSEL > KÄNSEL > 

{ SMAK 

LUKT 

Tentativt kan man också slå ihop denna hierarki :med den lexifi eri ngshierarki 

som tidigare presenterades för titta/sejlyssnajhöra . En sådan hierarki skulle 

vi sa i vil ken ordningsföljd följande del ar av fältet lexi kal i seras ( markerat 

med ! ) : 

SYN 

HöRSEL 

KÄNSEL 

SMAK 

LUKT 

AKTIVITET 

/ 

/ 

E RFARENHET 

/ 

/ 

/ 

/ 

/ 

KOPULATIV 

Det är just dessa delar som hitti lls undersökts mest systemati skt. Man får 

då snarast utgå från i vi l ken ordningföl jd ett verb med en viss grundbetydel se 

kan uppträda . Grundbetydelsen hos verben kan anges genom att verbet skrivs 

med stora bokstäver. Det visar sig i detta fal l vara enklast att utgå från 

engel skan, eftersom detta språk har verb som entydigt kan beteckna en erfarenhet 

i al la sinnesmodali teter. Hierarkin har följande utseende:

,... , 

- 0'10 - 

PERC EPT I ON 

LOOK=SEE 

A 

LOOK 

SEE 

LISTEN=PERCEIVE 

LISTEN 

HEAR=PERCEIVE 

H EAR 

FEEL =PERCEIVE 

FEEL 

TASTE=srELL 

 

TASTE 

SMLU. 

FEEL, TASTE & SMEL L avser enbart en erfarenhet utan att något utsägs 

om motsvarande aktivitet el ler kopulativa verb. Om ett språk har ett verb på 

en lägre nivå , har det också alla verb på en högre nivå . 

Jag har undersökningens gång =perimenterat med olika hieraki er av detta slag 

som förutsäger i vi l ken ordning fältet lexifieras . Ingen så omfattande hi erarki 

har vari t utan undantag. Undantag ti ll den givna hierarki n är malajiska 

som har ett verb som betecknar en erfarenhet i sinnesmodaliteten lukt( SME LL ) 

trots att känsel och smak del ar ett verb . Ett undantag i motsatt ri ktning fi nner 

v i i quechna ,som har ett särs ki lt verb för smak (Tp,sTE) men delar ett verb för 

känsel och lukt. Men detta är de enda klara undantagen i figur 8. En öppen 

fråga är om man som i den här fi gu ren får kopp l a förekomsten av särs ki l da 

verb ;' de olika sinnesmodaliteterna ti ll förekomsten av en differenti eri ng 

mel lan aktivitet och erfarenhet, då det gäl ler syn och hörsel . Men det är åtmi 

nstone en klar tendens att språk som har särski lda erfarenhetsverb för 

känsel , smak och lukt också di fferenti erar mel lan ti tta/se och lyssna/höra . 

Som jag antytt redan tidigare har mi tt främsta syfte med den här uppsatsen vari t 

att uta rbeta en metod för att jämföra språk på det lexi kala planet. Av avsnitt 

2 framgår att sampel n ännu är för begränsad för att ligga ti ll gru nd för generaliseri 

ngar som gör förutsägelser om språk utanför sampel n. (Även om sådana 

begränsningar inte alltid avhål lit andra från att formulera univers alier. ) 

Jag hoppas resonemanget i det här avsl utande avsnittet visar ri ktl i njerna 

för en fortsatt undersökning. Jag betraktar mi tt materi al som enbart partiel lt 

bearbetat ännu och räknar dessutom med att få in data från ytterl igare språk.

- 85 - 

LITTERATUR 

Andersen, E S ( 1978) , Lexical Universals of Body-Part Termi nology. I : Greenberg 

( ed) . Vol 3: 335-68. 

Andersson , E ( 1977), Verbfrasens struktur i svenskan. Meddelanden från stiftel 

sens för Abo adademi forskni ngsinstitut, nr 18. Abo . 

Anward , J ( 1974) , The Semanti cs of Noun Phrase Movement. I: RUUL 3. Inst f 

lingvistik, Uppsala Universitet. 

Bell, A ( 1978) , Language Samples . I: Greenberg ( ed). Vol l: 121-56. 

Berl in, B ( 1978) , Ethnobio1ogica1 C1assifi cation . I : Rosch & Lloyd ( eds). 

Berl in, B & Kay , P ( 1969) , Basic Color Terms . University of Cal iforni a Press , 

Berkeley. 

Broadbent, S ( 1964), The Southern Sierra Miwok Language. University of Cal i 

fornia. Pub1i cations in Linguistics . Vol 38. 

Brown , C H ( 1976), General principles of human anatomi cal partonomy and speculations 

on the growth of partonomi c taxonomy . I: American Ethnologist 

3: 400-24. 

Derbyshire, D C ( 1979), Hixkaryana. Lingua Descri ptive Studies . Vol l. North 

Hol land, Amsterdam. 

Dixon , R M W ( 1972), The Dyirbal Language of North Queensland. Cambridge Universi 

ty Press , Cambridge. 

Dixon , R M W ( 1979) , Ergativity . I: Language 55:1. 

Dixon , R M W ( 1980) , The Languages of Austral ia. Cambridge University Press , 

Cambridge. 

Dowty , D R ( 1979) , Word Meaning and Montague Grammar. Synthese Language 

Library Vol 7. D Reidel , Dordrecht. 

Greenberg , J ( ed 1978) , Universals of Human Language. Vol 1-4. Stanford Universi 

ty Press. 

Hewi tt, B G ( 1979), Abkhaz . Lingua Descriptive Studies . Vol 2. North-Hol land, 

Ams terdam . 

Hickerson, N ( 1971 ), Review of Berl in & Kay , 1969. I: International Journal 

of American Linguistics. 37: 257-70. 

Johnson , F ( 1939, 1971 ) , A Standard Swahili-English Dictionary. Oxford Univers 

i ty Press. 

Jordanova , I ( under arbete) , Perceptionsverbens semantik i bul gariskan . Inst 

f lingvistik, Stockholms universitet. Nu publlcerad l fore llggande 

rapport. Uppsats 4.

- 86 - 

Josephs , L S ( 1976) , Complementation. I: Shibatani ( ed) , Syntax and Semantics , 

Vol 5. Japanese Generative Grammar. Academic Press , New York. 

Kiefer, F ( manus) , The aspectual system of Hungarian . 

Leech , G N ( 1971 ) , Mean ing and the Engl ish Verb. Longman , London . 

Lehrer, A ( 1974a ) , Universals in a Culture-Bound Domain. I: Proceedings of the 

11 th I nternational Congress of Linguistics I. Societå editrice il 

Mul ino , Bologna. 

Lehrer, A ( 1974b) , Semantic Fields and Lexical Structure . North-Hol land, Amsterdam. 

Lipins ka-Grzegorek, M ( 1977) , Some problems of contrastive analysis: Sentences 

wi th nouns and verbs of sensual perception in English and Polish. 

Linguistic Research , Inc. Edmonton , Canada. 

Mi lner, G B ( 1966 ) , Samoan Dictionary. Oxford University Press , London . 

P latzack, Ch ( 1979) , The Semantic Interpretation of Aspect and Aktionsarten . 

A Study of Interna1 Time Reference in Swedish. Studies in Generative 

Grammar 8. Foris Publi cations , Dordrecht. 

Rogers , A ( 1971 ) , Three kinds of physical perception verbs . I: Papers from the 

seventh regional meeti ng of the Chicago Linguisti c Society. 

Rogers , A ( 1972) , Another look at fl ip perception verbs . I: Papers from the 

eighth regional meeting of the Chicago Linguistic Society. 

Rosch, E ( 1977) , Human Categori zation . I: Warren , N ( ed) , Advances in crosscultural 

psychology . Vol l. Academic Press, London . 

Rosch , E ( 1978) , Principles of categorization . I: Rosch & Lloyd ( eds ) . 

Rosch , E & Lloyd , B ( eds 1978) , Cognition and Categorization . Lawrence Erlbaum , 

Hillsdal e, New Jersey . 

Rosch ( et al ) Rosch, E, Mervis, C B , Gray , W D, Johnson D M & Boyes-Braem , P 

= 

( 1976) , Basic objects in natural categories. Cognitive Psychology 8: 

382-439. 

Ruhlen , M ( 1976) , A Gui de to the Languages of the World. Language Universals 

Project, Stanford University. 

Schachter, P & Ones , F T ( 1972) , Tagalog Reference Grammar. University of 

Cal ifornia Press , Berkeley. 

Scovel , T S ( 1971 ), A look-see at some verbs of perception . Language Learning 

21 : 75-84. 

Talrny, L ( 1975) , Semantics and Syntax of Motion. I: Kimbal l, J P ( ed) , Syntax 

and Semantics , Vol 4.

- 8 7 - 

Ureland, S ( 1973), Verb Complementation in Swedish and other Germanic Languages. 

Distribution : Språkförlaget Skriptor AB , Stockholm. 

Vendler, Z ( 1967) , Verbs and Times. I : Linguistics in Phil osophy . Cornell University 

Press .. Ithaca , New York. 

Viberg , A ( 1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk. l. Kognitiva 

predikat 2. Perceptionsverbens semanti k 3. Emotiva predikat. 

SSM Report 7. Stockholms universitet, Inst f lingvisti k. 

Welmers , W E ( 1973) , Afri can Language Structures. University of Cal ifornia 

Press . Berkeley. 

Wierzbicka , A ( 1980) , Lingua Mentalis. Ch 4. Perception : The Semantics of Abstract 

Vocabulary. Academic Press Austral ia. Sidney , New York .

- 88 - 

Summary in Engl ish 

A TYPOLOGICAL INVESTIGATION OF THE VERBS OF PERCEPTION AS A SEMANTIC FIELD 

Chapter O. 

Introduction. 

A short survey is given of ear1 ier studies of semantic fie1ds that have 

a typo1ogica1 ( or universal ist) aim. Ear1 ier studies have dea1t wi th 

fie1ds such as body-parts (Andersen 1978) , basic co1our terms (Berl in & 

Kay 1969) , ethnobio1ogica1 taxonomies (Berl in 1978) , cooking verbs 

(Lehrer 1 974, ch 8) and verbs of motion (Ta1my 197 5). Scove1 IS (1971 ) 

comparison of the verbs of perception in five languages is the closest 

precursor of the present study. 

Chapter l. The verbs of perception in Swedish. 

The structure of a semantic field may be looked upon as the outcome of 

the interaction of a set of more or less field specif ic semantic components 

and a number of general , field independent components that cut across all 

verbal semantic fie1ds . As for the field of perception , the most important 

field specific components are the five sense modal ities : SIGHT, HEARING , 

TOUCH , TASTE and SMELL . The most important genera l components are ca11ed 

ACTIVITY, EXPERIENCE and COPULATIVE . The distinction between an activity 

and an experience is illustrated by pairs such as look at vs . see and 

listen to vs . hear. Activity refers to an unbounded process that is consciously 

control led by a human agent, whereas experience refers to a state 

(or inchoative-achievement) that is not controlled. The distinction between 

an activity and an experience on one hand and a copu1ative expression on the 

other hand is dependent on a phenomenon that is cal led base-sel ection . Base 

se1ection refers to the choice of a grammatica1 subject among the deep

- 8 9 - 

semantic case rol es associated with a certain verb. An experiencer-based 

verb takes the animate being that has a certain mental experience as a 

subject (i.e. both activities and experiences are experiencer-based ). A 

source-based ( alternatively phenomenon-based) verb takes the experienced 

entity as a subject (e.g. A looks funny) . A copulative expression is defined 

as a source-based state . 

The verbs belonging to the perceptual field can be ordered hierarchical ly, 

roughly in the fol lowing manner (Just in order to bring out the basic idea , 

Engl ish verbs are used instead of the Swedish ones) : 

observe , 

scru tinize 

( seem ; be) 

BASIC--:) look listen feel taste smel l 

LEVEL- at to 

,/ 

look sound feel taste smel l 

~ 

tO Vl tO "'O fl) :::r :::r Vl Vl Vl 

c+ QJ fl) c+ fl) QJ QJ :::5 

QJ QJ 

c+ 

N fl) n QJ -s < -'o 

-'o 

:::5 -s fl) -s -s A o --t) :::5 

n fl) A C --t) A 

fl) QJ QJ fl) -s 

QJ c+ c+ :::5 

QJ 

c+ 

c+ 

perceive 

BASIC LEVEL 2::> see hear feel taste smel l 

 

tO Vl o Vl 

--' "'O < n 

-'o 

o fl) fl) 

:3 c+ -s :::5 

"'O :::r c+ 

Vl 

fl) 

fl) 

QJ 

-s 

A basic level is postulated , as can be seen in the diagram. The verbs on 

the basic level form the basic paradigm of the verbs of perception illustra ted 

in Figure l.

SOURCE-BASED 

COPULATIVE 

( STATE) 

Jan såg gl ad ut. 

Jan looked happy . 

Jan lät glad. 

Jan sounded happy . 

Stenen kändes vass. 

The stone fel t sharp. 

Soppan smakade vitlök/gott/illa 

The soup tasted of garl i c/good/bad 

Jan luktade cigarr/gott/illa 

Jan smel t of cigars/good/bad 

1.0 

o 

I 

Figure l. THE BASIC PARADIGM OF THE VERBS OF PERCEPTION 

Base selection 

EXPERIENCER-BASED 

Dynamic system : 

Sense modal ity 

SIGHT 

HEARING 

TOUCH 

TASTE 

ACTIVITY 

Jan tittade på fåglarna. 

Jan looked at the birds . 

Jan lyssnade på fåglarna . 

Jan listened to the birds. 

Jan kände på däcket. 

Jan fel t the tyre . 

Jan smakade på soppan. 

Jan tasted the soup. 

EXPERIENCE 

(STATE/INCHOATIVE ) 

Jan såg fåglarna. 

Jan saw the birds . 

Jan hörde fåglarna. 

Jan heard the birds . 

Jan kände en sten under foten . 

Jan fel t a stone under his foot . 

Jan kände smaken av* vitlök i soppan. 

Jan tasted garl ic in the soup. 

SMELL 

- -_ .. _- - 

Jan luktade på cigarren . 

Jan smel t the cigar. 

--- -- - - _ .. - 

Jan kände lukten av* cigarr i rummet. 

Jan smel t cigars in the room . 

på = literally on 

*Lit. fel t the taste/smel l of 

e.g. lampan på bordet 

the lamp on the table 

N.B. There is no progressive 

form in Swedish . The exampl es 

might as wel l be translated : 

Jan was looking/l i stening etc

- 9 1 - 

Chapter 2. Data col lection . 

The typological investigation is mainly based on a questionnaire containing 

sentences equivalent to the ones that are presented in Fig. l. 

(The basic paradigm ) . At the time when the present report was completed , 

the questionnai re had been translated to 44 languages representing 13 

different language stocks from al l the major parts of the worl d. Al though 

this is a fairly good sampl e compared to the sampl es in the studies mentioned 

in Ch 0, it is not satisfactory , since European languages are overrepresented 

and some areas such as North and South America and Oceania are highly underrepresented. 

The present report should be seen as a report on work in 

progress and the sampl e is continual ly improved as more questionnaires are 

translated. 

In addition to the material col l ected with the questionnaires , a number of 

bilingual dictionaries have been scanned for information about verbs of 

perception . 

Chapter 3. 

"Pet predicates". 

The verbs in the basic paradigm are not always represented by simple verbs 

in languages other than Engl ish. Speci fical ly two other types of ( surface) 

predicates are found in several languages : serial verbs and compound verbs 

(verb + Noun) . In some languages , onetype of predicate is highly favoured to 

the extent that it might be cal led a "pet predicate". In Chinese and 

Vietnamese (exempl ified below) serial verbs are favoured : 

Nam 

(era ) 

ASPECT 

xem 

look 

chim 

bird 

Nam looked at the birds . 

Nam 

xem 

thy 

perceive 

chim Nam saw the birds . 

Nam 

(Oa ) 

nghe 

listen 

(Ja i 

radio 

Nam listened to the radio. 

Nam 

nghe 

th / y 

perceive 

CIa i 

Nam heard the radio. 

In Vietnamese all perceptual acitivity verbs are turned into experiences 

by addition of the serial verb t y 'perceive ' in this manner.

- 92 - 

Kurdish and Persian ( quoted below) favour compound verbs consisting of 

a verb wi th a rather general mean ing ( do , give, come) combined wi th a 

noun that signals the sense modal ity: 

Parvin 

be 

to 

rad io 

go 

ear 

dad 

gave 

Parvin listened to the radio. 

Parvin 

cigar ra bu kard 

DEF OBJ smel l ( N) made 

Parvin smelt the cigar. 

The morphological structure of the predicates is studied also in two polysynthetic 

languages , viz. Seneca and West Greenlandic. 

Chapter 4. 

Differences between languages wi th respect to seman tic 

differentiation 

In all of the languages in the sample there is some way of expressing all 

of the mean ings represented by one of the 15 "boxes" that make up the basic 

paradigm ( Fig. l). But in many cases , one verb covers more than one meaning. 

The semantic range of each verb in a certain language can easily be read off 

in diagrams such as the fol lowing that have been worked out for the languages 

in the sample: 

Engl ish 

ACTIVITY EXPERIENCE COPULATIVE 

SIGHT look at see look 

HEARING listen to hear sound 

TOUCH 

TASTE 

SMELL 

feel 

taste 

smel l 

Swedish 

ACTI V ITY EXPERIENCE COPULATIVE 

SIGHT titta på se se ... ut ( 'ou t') 

HEARING lyssna på höra l åta 

TOUCH 

känna 

på 

känna kännas ( PASSIVE) på = 'on' 

- 

TASTE smaka på känna smaken av smaka 

( 'the taste of ' ) 

SMELL 

lukta 

på 

känna lukten av 

( ' the sme 11 of' ) 

lukta

- 93 - 

Swah ili 

------ 

ACTIVITY EXPERI ENCE COPULATIVE 

-- 

SIGHT tazama ona onekana ( STATIVE) 

- 

HEARING sikiliza sikia 

TOUCH gusa sikia 

* l-.\t 

, 

rnekana 

. 

TASTE onja ona ladha kuwa 

SMELL nusa si kia harufui nuka 

( I smel l ' N) 

*) not rel ated to ona 

sik i1a ( STATIVE ) 

na ladha ( 'be with tastel) 

J 

Mambwe ( Bantu , Zambia) 

ACTIVITY EXPERI ENCE 

, 

COPULATIVE 

SIGHT 

-lola 

-wene 

I 

-lol-eka 

- 

HEARING -uvwa -uvwa -uvwi ka 

TOUCH 

-lema 

II 

 

TASTE 

SMELL 

-l il a 

-nunshya 

II 

II 

- 

- 

-uvwika 

-nunka 

STAT lVE = 

-ka ( bas ic form uncertain) 

On the basis of data like these , a lexical i zation hierarchy is presented 

for the part of the field that is covered by the fol lowing verbs in Engl ish: 

look at, see , listen to and hear:

- 94 - 

Type 

PERCEPTION 

Semantic 

distinction 

Example 

Sight/Hearing 

L LOOK=SEE LISTEN=HEAR Japanese , Korean , 

A 

Activity/ 

Punjabi , Kannada 

I Experience 

2. LOOK SEE L ISTEN=HEAR Severa l Niger- 

Kordofanian 

/\ 

languages , 

Modern Greek 

3. LOOK SEE LISTEN HEAR Most European 

languages 

Type l languages have one verb meaning 'look atl and Isee l and one verb 

meaning 'lis ten to l and 'hear' . Type 2 languages have different verbs 

corresponding to 'look atl and Isee l but only one verb corresponding to 

'lis ten to l and 'hear'. Type 3 has got four different verbs , as Engl ish. 

The hierarchy is supported by an analysis of morphologically complex verbs 

( figure 6 in the original paper) , e.g. if 'look atl is derived from a simple 

verb Isee l , then 'lis ten to l is also morphologically complex. 

In some languages , there are certain grammatical devices that compensate for 

a missing lexical contrast. In Japanese, for example, the verbs miru 'look, 

see l and kiku 'lis ten hear ' do not signal any distinction between activity 

and experience. Thus the fol lowing sentenee has two translation equivalents 

in Engl ish ( out of context): 

Taro 

wa 

THEME 

tori o 

bird OBJ 

mita 

look=see-PAST 

l) Taro looked at the birds . 

2) Taro saw the birds . 

But if the verb is passivized and the phrase Taro turned into a kind of 

dative subject, the sentenee may only be interpreted as an experience: 

Taro ni wa tori ga mieta Taro saw the birds . 

DATlVE THEME bird SUBJ look=see-PASSIVE-PAST 

Especially in South Asian languages ( Punjabi , Kannada) , the dative subject 

is of ten used in a similar way. Another compensatory grammatical device is 

morphological aspeet. 

Chapter 5. Patterns of polysemy . 

This chapter is devoted to the patterns of polysemy that are found among the

- 95 - 

verbs denoting an experience. In many languages one of these verbs covers 

severa1 sense modal ities. Usua11y one of the sense modalities constitutes a 

basic sense, a1though the estab1 ishment of the bas ic sense is problemat ic in 

some cases. Some typica1 patterns of po1ysemy are found in the fo1 1owing 

table. ( The data from Kobon , a 1anguage s poken in Papua New Gui nea , have 

been added af ter the comp1etion of the original paper and are taken from 

Davies ( 1981 , 5.2)): 

Sense 

modal ity KOBON KURDISH SWAHILI HAUSA SWEDISH FINN ISH ENGLISH 

SIGHT GifuL) (d iti fl), ona ) gan( i) se nähdä see 

HEARING apdi nÖr) bistin sikiaJ ( j i ) höra kuull a hear 

TOUCH ditin J,. \ 

sikia ji :känna) (tuntea) feel 

 

TASTE ditin ona ji känna tuntea taste 

SMELL hatt nÖr) ditin s, ok , ° a I/, ji känna tuntea sme11 

c=::) bas i c sense 

As can be seen from the table, the po1ysemy is patterned in a certain way. 

It can be predicted from the fo1 1 owi ng hierarchy : 

SIGHT > HEARING > TOUCH > { 

A verb, the bas ic sense of which desi gnates a sense modal ity appearing to 

the 1eft ( "hi gher up") in the hierarchy , may extend its meaning to cover 

a sense modal ity further to the right, but not vice versa. The data are 

not a1ways c1ear-cut and there exist some patterns of po1ysemy that are not 

shown in the table ( e.g. verb stems covering both TASTE and SMELL). But on 

the whole, there is strong evi dence in favour of the hierarchy. 

The areal distribution of the patterns of po1ysemy is rather stri king. The 

po1ysemy based on HEARING ( cf. Hausa in the table) is found in a number of 

African languages ( Hausa , Luo, Setswana , Chibemba) and the po1ysemy based 

on TOUCH ( cf. Swed ish) is found in a number of Northern and Eastern European 

languages ( Swedish, Finnish, E stonian , Pol ish, Serbo-Croat, Bulgarian, and , 

partly, Modern Greek). 

There are a1so some other types of po1ysemy within the field. But those

- 96 - 

have not been studied systematical l so far. Among the activi ty verbs , a 

verb that basically desi gnates SIGHT may be used to desi gnate an activity 

connected to some other sense modal ity in a few languages . Among the 

copulative verbs , it seems to be the case that verbs basically designating 

SIGHT or HEAR ING can get the meaning extended to some other sense modal ity. 

There are also a couple of languages that have a copulative verb that covers 

bot h TASTE and SMELL ( basic meaning unknown) . Finally, there are rather many 

languages that use a single verb to cover more than one dynamic meaning ( as 

feel , taste and smel l in Engl ish ) . 

Literature mentioned in the summary 

Andersen , E S ( 1978) , Lexical Universals of Body-Part Termi nology. In: 

Greenberg , J ( ed) , Universals of Human Language. Vol 3:335-68. Stanford 

University Press. 

Berl in, B (1978) , Ethnobiological Classification. In: Rosch, E & Lloyd , B 

( eds) , Cognition and Categorization. L awrence Erl baum . Hillsdale, New 

Jersey. 

Berl in, B & Kay , P ( 1969) . Basic Color Terms . University of Cal ifornia 

Press , Berkeley. 

Davies , J ( 1981 ), Kobon. Lingua Descriptive Studies 3. North-Hol land, 

Amsterdam. 

Lehrer, A ( 1974) , Semantic Fields and Lexical Structure . North-Hol land , 

Ams terdam. 

Scovel , T S ( 1971), A look-see at some verbs of perception. Language 

Learning 21 : 75-84. 

Talmy, L (1975) , Semantics and Syntax of Motion. In: Kimball , J P ( ed) , 

Syntax and Semantics. Vol 4. Academic Press , New York.

- 9 7 - 

Uppsats 3 

Katrin Maandi 

PERCEPTIONSVERBENS SEMANTIK I ESTNISKAN

- 98 - 

Med ett semantiskt fäl t menas en grupp av ord , som tillsammans beskriver ett 

erfarenhetsområde t ex rörelse, emotion eller perception . Strukturen i ett 

semantiskt fäl t består av ett antal fältspecifi ka betydel sekomponenter och 

några generel la betydel sekomponenter . 

För perceptionsverben , som jag här skal l titta närmare på , utgörs de fäl t 

specifi ka komponenterna av de fem sinnesmodaliteterna : syn , hörsel , lukt, 

smaK och känsel . Dessa är alltså markerade för sinnen , utöver dem finns en 

grupp omarkerade verb. 

Enl igt V iberg 1980, 1 981, kan grundstrukturen hos de generel la betydelsekomponenterna 

indelas i tre system : det dynami ska, baseringssystemet och lexikala 

presuppositi oner och impl i kationer. 

Det dynami ska systemet är en sammanfattande benämning på semantiska komponenter 

som kausativ inkoativ och tillstånd. samt skillnaden mel lan medvetna, 

avsiktl iga och kontroll erbara handl ingar el ler aktiviteter, som utförs av 

subjektet - en mänskl ig agent - och icke-handl ingar av skilda slag (som inte 

är avsi ktl iga t ex) . 

För perceptionsverbens del måste man kunna skilja på verbpar som 

AKT IVITET 

ERFARENHET 

Jaan vaatas 

- 

l inde Jaan n äg i linde 

- 

titta-på-3ps-PRET fågel -PLUR-PART se-3ps-PRET fågel-PLUR-PART 

Jaan tittade p å fåg larna 

Jaa n såg fåg larna 

Jaan kuulas l inde Jaan kuulis linde 

- - 

lys sna-på-3ps-PRET fågel -PLUR-PART höra-3ps-PRET fågel-PLUR-PART 

Jaan lyssnade på fåg larna 

Jaan hörde fåglay'na 

Verbparen titta/se och lyssna/höra översätts ti ll estni ska med 'vaatama '/ 

'nägema ' respektive 'kuulama '/'kuulma ' och , till skillnad från svensk kan 

'nägema ' och 'kuulma ' inte förvandl as från erfarenhet till aktivitet , om de 

kombineras med 'pealt' (på, jfr se på, höra på) .

- 99 - 


Det är också viktigt att ski lja pä erfararbaserade och käl l baserade konstruktioner 

(Vi berg 1981 ). 

ERF ARARBASERADE 

Jaan nägi 

se- 3ps-PRET 

Jaan kuul is 

l indu 

f åge l-PART-S ING 

l indu 

Jaan såg en fåge l/ fåge ln 

Jaan hörde en fåge l/fåge ln 

höra- 3p s -PRET fåge l -PART -SING 

Jaan nuustutas 

sigarit 

Jaan luktade på c'{gaL'ren/ 

lukta-p å-3ps-PRET cigarr-PART-SING 

en cigarr 

Jaan ma itses 

sööki 

Jaan smakade på maten 

smaka-på 3ps-PRET mat-PART-SING 

Jaan katsus 

/oma/ otsa 

känna-på-3ps -PRET /sin/ panna-PART-SING 

Jaan kände på sin panna 

KÄLLBASERADE 

Jaan näg i roomu s välja 

se-3ps-PRET g l ad ut 

Jaan ko stis/ kuuldus kui lind 

Jaan såg glad ut 

Jaan lat som en fåge l 

låta-3ps-PRET som fågel 

Jaan lohnas sigar i järgi 

Jaan luktade cigarr 

lukt a- 3p s-PRET cigarr-GEN 

efter 

JaaniI on sigari lohn 

-ADDESIV är c i garr-GEN lukt 

Jaan i ots tundus kum/ana 

Jaan kändes he t om pannan 

-GEN panna kännas-3ps -PRET net! -ESSIV 

I satserna övers t är det subjektet som erfar el ler förnimmer något. I de 

undre satserna är subjektet käl lan för förnimmelsen. 

Bland de käl l baserade perceptionsverben finns undergrupperna :

'. 100 - 

a. Kopulativa, de förbinder subjektet med ett beskrivande el ler värderande 

led på ett sätt som del vis är analogt med Ivara l el ler Iverka l, estniskans 

'tunduma ' ( eg . kännas) och 'olema '• 

Jaan kostis 

roarnus 

Jaan lät glad 

låta-3ps -PRET glad 

Jaan tundus 

roomus 

Jaan verkade g lad 

känna s-3ps-PRET glad 

Supp ma itses 

hästi 


smaka-3ps -PRET bra/gott 

Supp oli 

h ea 

Soppan var god 

var 

bra/god 

b. 

(0-) möjlig att förnimma . 

Linnud paistavad kaugele 

Fåg larna syns låg väg 

fågel -PLUR synas-3ppl -PRE S långt-ALLAT IV 

Laul kostab kiilani 

Sången hörs änd.i tiZZ byn 

sång höras-3ps-PRES by-TER..INATIV 

Tiksumine oli peaaegu kuulmatu 

Tickande t var nä.stan ohörbart 

tickandet var nästan hörbar- 'icke ' 

De behandlade exemplen ovan kan sammanställas i ett paradigm, grundparadigm, 

för perceptionsverben . Av de käl lorienterade predikaten finns endast de kopulativa 

upptagna i paradigmet .

- 101 - 

Sinnes- 

E R F A R A R B A S E R A D K Ä L L B A S E R A D 

mod alitet 

AKTIVITET 

ERFARENHET 

KOPULAT IV 

SYN 

Jaan vaatas linde 

Jaan näg i lind 

Jaan nägi roomu s välja 

HÖRSEL 

J_aan kuu las linde 

Jaan kuulis linde 

J aan ko s tis roomus/ 

alt . 

kuuldus 

rooms ana 

KÄNSEL 

Jaan katsus kivi 

Jaan tund is kivi 

Kivi tundus terav/ 

jala all 

teravana 

SMAK 

Jaan ma itses suppi 

Jaan tundis sup is 

Supil oli klilislaug 

klili slaug ma itse! 

ma itse 

Supp ma itses hästi/ 

halvas ti 

LUKT 

Jaan nuusuta sigari! 

Jaan tundis toas Jaanii oli sigari lonn/ 

sigari lohn 

ha is 

J. lohnas sigari järgi 

De understrukna verbformerna omfattar del s personböjning , del s tempusböjning. 

Obje ktet står i samtl iga fal l ovan i parti tiv. För 'kivi I ( sten) gäl ler att 

partitivformen i skrift sammanfaller med nomi nativen , utt alas dock med kvantitet 

III. De svenska prepositi onerna motsvaras av kasusändel ser, i vissa fal l 

av postpositioner. 

Al ternativformerna i kopulativspalten t ex 'råömus '/' röömsana ' visar på 

möjli gheten att använda ESSIV, då det gäl ler egenskaper hos subjektet. Verbet 

I löhnama I är i estniskan neutral t avseende på värderi ng . 

Vissa av verben i paradi gmet har ett antal hyponymer (semantiskt underordnade 

be grepp). Ojämförl igast fl est tycks Ivaatama l, titta på, ha. Dessa kan skrivas 

om: 'titta ' + betydelsekomponent som anger sättet för handl ingen. 

Det fi nns också verb som är överordnade verben i paradigmet, så tycks 'förnimma 

' vara överordnat al la de erfarenhetsbetecknande verben. I den följande 

figuren har jag föl jt fig. l, Hyponymi rel ationer, i Viberg 1981 , och i möjligaste 

mån försökt ge betydelse komponenterna för de ol ika hyponymerna.

- 1 02 - 

HYPONYMIRELATIONER INOM FÄLTET 

Basnivå 

vaat ama 

vaht ima 

jollitama 

piiluma 

kooritama 

::::==: pilku hei trna 

silrnitarna 

kuulatama 

korvama 

korvad kikki aj arna 

korvu teritama 

uur irna- -- kat surna 

k a 

:: 

katse t ama 

kobama 

äpp ima 

_======:::::== proovima 

=- mekut ama 

mekk ima 

nuusutarna 

_-=====:::::: - nLuuskima 

--nuhkima 

nägema 

kuulma 

_ .. 

seletama 

silmima 

=== 

-amama 

äkkama 

-- tunnetama 

ma tset tundma 

lohna tundma , haistma 

'välja nägema 

--" idisema 

tundm.--olema 

tunduma 

haisema · 

lohnama lehkama 

kärssama

- 103 - 

Betydelsekomponenter hos hyponymerna 

Liksom på svenska tyc ks det i estnis kan finnas flest hyponymer till verbet 

'vaatama ' (ti tta på) men även verben 'katsuma ' och 'kuulduma , (känna resp. 

låta) har många varianter. 

Verbform 

Vaatama 

titta 

vaatlema "titta till" , e l ler betrakta 

vaht ima titta envetet , stint , glo 

silrnitarna ta i betraktande , titta eftertänksamt 

silmama 

titta, undersöka "med ögonen" 

silmima (silmas pidama ) minnas , "hålla i ögat" 

kooritama titta snett , skelögt 

piiluma kika genom en sma l sp r in ga 

kiikama kika , titta i smyg 

sirvima 

ögna igenom 

pornitsema titta ilsket , tjurigt , under lugg 

Ob s! Öga på estniska heter 'si 1m' • 

För l yssna finns en liknande uppsättning: 

kuul ama 

lyssna (på) 

kuulatama lyssna till , lystra 

korvarna 

lyssna , undersöka med hj älp av hörsen 

Ordet för öra är ' korv ' , och dialektalt finns fler varianter som innehåller 

'korv ' /öra men då vanl igen i sammansättningar typ verb + NOM. 

korvu teritama 

korva kikkima/kikkitama 

"vässa öronen" 

spetsa öronen

- 104 - 

Exempel på hyponymer till 'katsuma ', ikänna på ' 

katse t ama undersöka med hj äl p av känseln 

käpp ima plocka på, tafsa 

näppima plocka på, fingra 

komparna 

kobama 

treva 

famla, känna sig fram 

och ti 11 'kuulduma ' (låta) 

kuulduma låta, det hörs , det ryktas 

kos tma låta, synonymt med kuulduma , 

dessutom ljuda , 

skalla 

kolarna 

låta, klinga , positiv värdering 

komarna låta dovt , ihål igt 

komi s erna jfr. 'kolarna ' ev . inte fullt lika ljudl igt 

Vad beträffar verbparen 'nägema'/ ' vaatama ' och 'kuulma'/ ' kuul ama ' ( se/titta 

resp. höra/lyssna) har redan nämnts att det på estniska inte går att förvandl 

a ett erfarenhetsbaserat verb till ett aktivitetsverb genom konstruktion 

med. 'pealt' ( på) . 

Käl l baserade perceptionsverb (opersonliga) har för icke-faktiv ett särskilt 

verb i estniska i modal i teterna syn , hörsel och känsel , näml igen 'näima'. 

'kuulduma ' och 'tunduma l. 

Föl jaktl igen 

Näib tulevat vihma De t ser ut som om 

synas-3ps -PRES komma-PART .SING- regn-PART de t skulle bli regn 

PRES . PARTICIP 

Kuu ldub nagu tuletorj e tu l eks Det låter som om brandhöras-3p 

s-PRE S som brandkår komma-KOND kåren kom 

Tundub nagu läheks jahedamaks Det känns som om 

kännas-3ps-PRES som gå-KOND sva l -KOMP -TRANSLA IV de t skulle bli sva Zare

- IOS - 

Verben 'näima ' , 'kuulduma ' och 'tunduma ' , som redan i sig är opersonl iga 

föl jer ändå reglerna för opersonliga konstruktioner, jfr verben se, höra och 

känna. 

Svenskans opersonl iga, erfa rarbaserade 'det syns ', 'det hörs ' osv, som morfologiskt 

markeras med '-s form ' på verbet, och semantiskt är konstateranden 

från tal arens sida, motsvaras på estniska av antingen 

a. On näha et Jaan on kurb 

är se-INF2 att är led sen 

De t syns att Jan 

är ledsen 

eller 

b. Näeb et Jaan on kurb 

se-3ps-PRES att 

är ledsen 

Man ser att Jan är 

ledsen 

dv s . l a. Verbet vara-3ps + INF2 ( 

-da infinitiv ) 

b. Perceptionsverbet-3p s 

Estniskan saknar inf init ivmärke men har två inf ini t i ve r : 

INF l, 'ma-infinitiv ' Ex . ' k uu lma ' ( höra ) 

INF 2, 'da-inf initiv ' Ex 'kuulda ' 

INF l används huvudsakl igen vid verb som betecknar rörelse, efter ett antal 

speci el la verb , samt efter en del adjektiv och particip t ex 'valmis' (redo) , 

'nous ' (ense om, går med på ) , 'osav ' ( skickl ig) , 'harj unud ' ( van/vid) , 

'sunnitud' ( tvungen). 

Ex 

'Ma olen valmi s kuul ama ' 

Jag är redo att lyssna 

'Ta on nous vaatama ' 

Inf 2 används vid 

l. Verb som uttrycker ön sk an , möj lighet , av sikt 

Ex 'Jaan näeb 

lugeda 

Jan ser att läsa 

se-3ps-PRES läsa-INF 2 

'Jaan kuuleb 

mlnna 

höra-3ps-PRES gå-INF 2 

J an hÖl' hur wn B ka Z t 

gå 

2 . Oper sonl iga konstruktioner 

Ex 'On kuulda et Jaan on kurb 

Det hörs att Jan 

') 

höra-INF "- 

att 

är ledsen 

dl") ed3en

.,.. 106 - 

Undantag : efter opersonligt 'man må ste ' använd s INF 1 

Ex 'Peab kuul ama hoolega Man måste lyssna noga 

måste- 3ps-PRES lyssna-INF l omsorg-KOMITAT IV 

De kä llbaserade opersonliga perceptionsverben ger al ltså 

faktiv 'möns tret ' 

Vara-3ps + V - INF 2 

perc 

När V är 'tunda ' ( känna ), må ste nomenet stå ELAT IV 

perc 

Ex Ma itsest on tunda Det känns på smaken 

smak-ELAT är känna-INF 2 ego Av smaken känns 

De icke-fakt iva , kopulativa verben 'tunduma ' och 'paistma ' ( det tycks , 

egentl . det känns resp . det syns ) har i estniskan formen 

V -3ps + V-KONDITIONALIS 

perc 

Ex Tundub nagu tuleks vihma 

kännas-3ps-PRES som 

komma-KaND regn-PART 

De t känns som om 

de t skulle bZi regn 

e ller 

V -3ps + V PRES PARTICIP iPART .SING 

perc 

Ex Tundub vihma tulevat 

känna s-3ps-PRE S regn-PART komma-PART 

eller 

Paisab nagu tuleks vihma De t 3er ut som om 

synas-3ps-PRES som komma-KaND regn-PART 

de t skuZle bli regn 

Pai sab vihma tulevat 

De opersonliga konstruktionerna med particip verkar något konstlade just i 

kombination med ' regn !, det normala uttryckssättet vore där det andra alternativet. 

Däremot används participkonstruktionen ofta i uttryck som 

Sa pai stad tundud haige olevat [1-/ :' :::2' I(:z y' 

du synas _2 ps-PRES/ känna s-2ps-PRES sjuk vara-PARTICIP s-;uk 

-;) ,7."'a 

Om tal aren uttrycker sig indirekt , återberättar något, används på estniska 

indirekt modus , modus obl iquus. Detta uttryckssätt är egentl igen en sats-

- 107 - 

förkortning där huvudordet är ett presens particip ( 'v-particip') i partitiv. 

Detta modus , som är lika för alla personer i sing. och pluE ., jakande och nekande 

satser, motsvarar svenskans 'det sägs ', 'jag har hört ' osv. 

Ex Jaan nägevat oma ema 

Det sägs att ]an sep 3'z-- n ,rrlOl'i 

se-MOD .OBL sin mo r 

Jaan vaatavat 

titta-på-MOD .OBL 

lindu 

fågel-PART 

Det sägs att Jan tl:ttar :"iå 

fåg larna 

Mod. obl . har även samma nsatta former , perfekt bildas med hjälpverbet 'olema ' 

i indirekt modus + particip. 

Ex Mina olevat kuulnucl Det sägs att har> hört .... 

vara-NOD .OBL höra-PARTICIP 

Participformer av vilka 'nud-participen ' ( aktivt perfekt particip ) i de fl esta 

fa ll motsvarar svenskans supinum , och 'tud-participen ' ( passivt perfe ktparti 

cip ) motsvarande svenskans perfekt parti cip, används i fl era fal l av indirekt 

perception el ler för förfl uten tid i passiv ( 'operso nl ig form ' ) . 

Den estniska passiven , som är en operson'l ig form , dvs verbhandl ingens utövare 

är obestämd el ler al lmänt tänkt , motsvaras i svenska av passivformer el ler 

aktiva satser med pronomenet 'man ' som subjekt. 

Ex Film on näh tud 

Man har 

film-PART är 

se-PARTICIP 

fi lmen har> setts 

Seda on klill 

det-PART är nog 

kuuldud 

höra-PARTICIP 

Efter verb som betecknar en känsla el ler bruk av sinnen t ex 'tundma ', 

'tunduma ' , 'nägema ', 'kuulma ' (känna, kännas/tyckas, se, höra) kan en 'attsats 

' förkortas så att bindeordet ' att ' utelämnas och predi katet utbyts mot 

ett presensparticip, 'v-particip' i partitiv sing. ( Se opers . konstr. föregående 

sida . ) Denna form kan på svenska ofta återges med inf initiv. 

Ex Ma kuulen e t lind laulab 

jag höra-lps-PRES att fågel sjung a-3ps-PRES 

Ma kuu len l indu laulvat 

Jag höy' fåge ln 3.}unga 

jag hör-lps-PRES fågel-PART sjunga-PART -PARTICIP

- 108 - 

Ma näen et mehed tulevad Jag ser att männen Komr:ter 

jag se-l ps-PRES at t man-PLUR kormna-3ppl -PRES 

Ma näen mehi tu l evat Jag ser männen korn ma 

j ag s e - l p s -PRES man -PART . PL komma-PART-PARTICIP 

Perceptionsverb och bisatskomponent 

ERFARENHET 

Sinne s 

Direkt percept ion 

modalitet 

SYN 

Jaan näg i Peetrit uj umas J. såg P. simma 

se-3ps-PRET P. -PART simma-INESSIV 

Jaan näg i kui das Peet er UJus J. 

o 

sag hur' P. 

se-3ps-PRET hur simma- 3ps -PRET s 1 rnrra de 

HÖRSEL 

Jaan kuulis Pe e t r i t laulmas .J . hÖr'de 

höra-3p s - PRET P. -PART sjunga-3ps-PRET 

n 

t'. 

SJung,,] 

Jaan kuulis kuidas Pe e t e r laul i s .f . i7ZÖJd..; hUJ> 

höra-3p s -PRET hur sjunga-3p s-PRET P. .c;}!5ng 

KÄNSEL 

Jaan tundis sipelga! jalg mööda 

känna=3ps -PRET myra-PART ben-PART utmed 

,1 . kände en mY r'a 

krypa uppför' benet 

ronimas 

krypa- INESSIV 

Jaan tundis 

kuidas s ip elga s 

känna- 3ps-PRET hur myra 

jalg 

ben-PART 

J. kände hur en myra 

kröp uppfJr benet 

mööda 

utme d 

ronis 

krypa- 3ps -PRET 

Kombinerat med INF l kan INESSIV användas, vil ket då anger en handl ing som 

någon just utför. Subjektet i bi satsen sätts då i partitiv . 

Om erfara rens och objektets aktiviteter sammanfal ler i tiden kan gerundiv 

användas.

- 109 - 

Ex 

Kuuldes Peetrit laul, . . • • . • Nu när' Jag nor , .. 

Pe ter 3}Ung·: 

höra-GER 

P. -PART sjunga-INESSIV 

Nähe s Peetrit tulema s 

Nu när' jag ser' Pe ter' .K.omma 

se-GER P. -PART komma-INESSIV 


SYN 

Jaan nägi et Peeter 

se-3ps-PRET 

att 

uJus 

simma- 3ps-PRET 

J. sag 

att P. s'immade 

Jaan nägi et Peeter 

se-3ps-PRET 

att 

oH uj unud J. såg 

var 

sinnna":'PARTICH 

ett P. hade 

. 

+ 

S1.,mrriav 

HÖRSEL 

Jaan kuulis et Peeter 

höra-3ps-PART att 

laulvat J. hÖr'de att D sjöng 

sjunga-MOD .OBL . 

Jaan kuulis et Peeter 

höra-3ps-PPT att 

olevat J . hÖr'de att P. 

vara-PRET-MOD .OBL 

sjungit 

laulnud 

sjunga-PARTICIP 

KÄ:SEL 

Jaan tundis et sipelgas rons J. 7

- 110 - 

Käl l baserade perceptionsverb, 'opersonl iga' 

Sinne s- 

modalitet 

Faktiv, möj lig att förnimma 

OMAPXERAD 

On märgata et Jaan on kurb De t märks at t J. är 

är märka-INF2 att är led sen ledsen 

SYN 

On näha et Jaan on kurb 

är se-lNF 2 att är ledsen 

Det syns att J. är 

Zedsen 

HÖRSEL 

On kuulda et Jaan on kurb Det hörs att J. är 

är höra-liNF2 att är led sen ledsen 

SMAK 

Ma itsest 

on 

smak-ELATIV är 

tunda 

känna-INF2 

et supp sisaldab 

att soppa innehålla-3p s-PRES 

sidrunit 

Det känns på smaken 

citron-PART att soppan innehåller citron 

el Maitsest on tunda et supis on sidrunit 

soppa- INESSIV är citron-PPT 

LUKT 

Löhnast 

lukt-ELATIV 

sigari! 

cgarr 

on tunda et Jaan suitsetab Det känns på 

är känna- INF2 att röka-3p s=PRE S lukten att J. 

röker cigarr 

KÄNSEL 

On tunda et nuga on teritamata 

är känna- INF2 att kniv är vässa-ABE SSIV 

De t känns att kniven 

är oslipad 

Sinnesmodalitet 

Icke- 

faktiv , kopulativ 

OMARKERAD 

Tundub 

nagu tuleks 

kännas-3ps-PRE S som komma-KaND 

vihma 

regn-PART 

De t verkar som om 

det skulle bli regn 

SYN 

Näib tulevat vihma Det ser ut som om de t 

skulle bli regn 

synas-3ps-PRES komma-PART .PARTCIP regn-PART 

HÖRSEL 

Kuuldub 

nagu tulitorj e 

höras-3ps-PRES som brandkår 

tuleks 

komma-KaND 

Det låter som om brand 

kåren är på utryckning 

SMAK 

Ma itseb nagu ma i se oleks supi keetnud 

smaka-3p s-PRES som jag sj älv vara-KaND soppa koka-PPTICIP 

Det smakar som om jag hade kokat soppan själv

- 1 11 - 

S inne s - 

mo da l i t e t 

Icke-faktiv forts. 

LUKT Löhnab nagu 

lukta = 3ps-PRES som 

pöleks 

brinna-KUND 

sn 

här 

kuskil 

någonstans 

De r; ZiAktap 30m 

de t brann hä.r 

någonstans 

J!T/ 

KÄNSEL Tundub nagu tuba oleks kaua klitmata 

kännas-3ps-PRET som rum vara-KOND länge elda-ABESSIV 

Det känns som om Y"'vl.T!'!m et hade s-eått oe ldat länge 

Objektet i de översatta paradi gmen stå r ; nominativ, genitiv och partitiv, 

beroende på verbhandl i ngens innebörd . Dessutom görs distinktionen helobjekt 

(totalobjekt) och del - el ler partiel lt objekt. Det totala obje ktet står i 

genitiv singularis el ler nominativ pl ural och används i satser som uppfyl l e r 

al la tre kriteri erna som föl jer: 

a. är jakande till sin innebörd 

b. verbhandl ingen framställs som ledande fram till en avsl utad handl ing 

c. obje ktet är bestämt t ill sitt omfång, dvs en hel het eller al la föremål 

av visst slag 

Det parti el la obje ktet förekommer då minst ett av följ ande villkor är uppfyl lt: 

a. verbet är nekande till sin innebörd 

b. verbet uttrycker pågående handl ing (oful l bordad) el ler upprepad handl; 

ng 

c. verbets handl ing ri ktar sig till en obestämd del av föremålet 

Partitiv används alltid vid verb som känsla, bruk av sinnen el ler fortskridande 

handl ing under vars utförande resul tatet ter sig ovisst. Al l tså fal ler de här 

aktuel la verben in i denna kategori . 

Om perceptionsverben föl js av ett b i ord som anger att handl i ngen leder till en 

avslutning står objektet däremot i genitiv (helobj . ) 

Ex Jaan kuulas plaadi löpuni 

lyssna-3ps-PRET skiva = GEN 

slut-TERMINAT IV 

J. lyssnade ;]·: i;)an t i Z Z 

slut 

men Jaan kuulas plaati 

l y s sna- 3p s -PRET skiva=PART 

J. lyssnade på skivan 

Jaan vaatas r aama tu läbi 

titta=3p s-PRET b o k-GEN igenom 

d"'. 

ti ttclcie : :. ..:enom boken

- 1 12 - 

men Jaan vaatas r aamat u t 

titta=3ps-PRET 

bok-PART 

,J . ti ttade i boken 

Jaan 

kuulis 

hö r a-3p s-PRET 

arut1use 

diskussIon-GEN 

löpuni 

slut-TERMINATIV 

J: hörde på he la 

diskussionen 

men Jaan 

kuulis 

höra- 3 ps-PRET 

arut lust 

diskussIon-PART 

J. hörde diskussionen 

och likaså vid 'passivt tittande ', tv-n står på 

ett program börjar och slutar. 

ett hörn och man märker att 

Jaan nä g.!. filmi 

se-3p s-PRET film=GEN 

Jaan nägi filmi 

s e-3p s-PRET 

film=PART 

otsast 

börj an-ELATIV 

J . 

löpun i ,]. såa f7: Zmen från 

s lut-TERMINAT fv b·· ·- · t "; l 

såg fi lmen 

( ser ut som GEN men u t t a l as med 

kvantitet III ) 

orJan t,. 

slut 

I vissa fasta sammansättningar står obj ektet al ltid i partitiv och V pe rc 

i 

INF l 

Ex und näge drömma 

dröm-PART 

s e-INF l 

söna kuu lma Z.yda 

ord-PART hör a-INF 1 

Med verbets lexikala rot och ol ika morfem ändrar man grundbetydel sen hos 

verbet. Dessa avledni ngar placeras naturl igtvis framför infiniti vändel serna . 

Nedan föl jer ett antal sådana avledningar. Al la är inte användbara vid perceptionsverben 

. Där de passar föl js de av exempel . 

-ta- 

(-da-) 

a. hand lingen r ik t ad mo r ett objekt , kausativer 

Ex tunne - t a -ma förnimma ngt • med känseln 

silmi-ta-ma f örn imma ng t , me d synen 

b. avledning som bildar verb av adjektiv. 

- u - (-i-) 

(-du-) 

verb som syftar tillbaka på subjektet, reflexiver. 

eller någons passiva övergång från ett tillstånd 

till ett annat 

Ex kuul-du-ma höras 

tllnd-u-ma 

kännas

- 1 13 - 

verb som betecknar övergång 

från ett tillstånd till 

ett annat , gradvis , 

-le- 

(-ele-) 

verb som betecknar upprepad eller ömsesidig handling , 

frekventativ eller rec iprok 

Ex vaat-le-ma 

titta upprepade gånger eller 

betrakta 

'-ele-' 

använd s,förutom vid starkstadiet av ett 

verb , 

ibland i folkvisor och poem för att få 

ytterligare en stavelse i ett ord . 

varakt ig , 'li ten ' handling 

Ex silmi-skle-ma kika på 

-ata- 

(-ahta-) 

anger enstaka , 

plötslig handling , momentaner 

Ex kuul-ata-ma lystra , 'lyssna till ' 

plötslig , 

upprepad handling , momen tofrekventativ 

-ne- 

-skle- 

-tele- 

-tse- 

markerar upprepade pågående vanligen också gradvisa 

handlingar; korttinuativer 

Ex silmi-tse-ma titta på, denna avledning är 

vanligare än '-skle-' 

formen 

SMAK, LUKT OCH KÄNSEL 

Käl l baserade 

Till skillnad från svenskan kan man på estniska inte säga 'Brödet smakar 

sött/surt/bränt'. De mÖjliga alternativen på estniska är 

Le ib on ma gus/ hapul korbenud 

bröd är söt s ur bränna-PARTICIP 

eller Le ival on ma gus/ hapu/ korbenud ma itse 

bröd-ADESSIV är söt sur bränna-PARTICIP smak

- 114 - 

o ch 

Maten smakar sött! bränt 

Söök on magus/ körbenud 

mat är s ö t bränna-PARTICIP 

resp . Söögil on magus/ ko rb e nud ma itse 

ma t-ADESSIV är söt bränna-PARTerP smak 

Svenskans kombinationer 'smaka/lukta + ett substantiv' som närmare preciserar 

smaken resp. lukten , följer på estniska mönstret ovan. ISoppan smakar citron/ 

peppari heter föl jaktl i gen 

Supil on sidruni / 

pl.pr!. 

ma itse 

soppa-ADESSIV är citron-GEN 

peppar-GEN 

smak 

el . Supp ma i t s eb sidrun i 

pipr!. 

järgi 

soppa smaka-3ps-PRES cit ron-GEN 

peppar-GEN 

efter 

likaså bl ir IJan luktar cigarr/s vett ' 

Jaanii on sigari.. 

lohn 

-ADESSrV är cigarr-GEN 

svett-GEN lukt 

Ooersonliga konstruktioner följer mönstret ovan. 

IDet luktar cigarr om 

Jan/i korr;dore översätts 

Jaanii on sigari.. lohn / Koridoris on sigar.!. lohn 

korridor-INESSIV är c i g a r r -GEN luk 

' Smaka lukta ' + som + ämnesnamn / ART + NOM 

IDet här kaffet smakar som tj ära ' heter 

See kohvi ma itseb ku i 

detta kaffe smaka-3ps-PRES såsom 

torv 

tjära 

el ler mer skrivsprå ksmässigt 

See kohvi ma itseb torvana 

t jär a-ESSIV 

Verbet 'löhnama ' är neutralt el ler beroende på kontexten positivt. 

'Haisema ' är negativt ( lukta illa) , och för 'stinka ' används I lehkama l.

- 1 15 - 

Den absoluta konstrukti onen ( Viberg , 1981 ) 

Jan ser 

Jan hör 

Jaan näeb 

Jaan kuuleb 

är liksom på svenska uttryck för förmåga, likaså har verben lukta och smaka, 

som på svenska , värdering i sin absoluta konstruktion. 

Jaan 

l6hnab 

l ukta-3ps -PRES 

Jan luktar 

Denna sats verkar ofull ständig, den skulle kanske tol kas negativt, trots att 

verbet i sig är neutralt, däremot kan 

NUUd 

kohvi 

ma itseks 

Nu skulle kaffe smaka 

nu 

kaf fe 

smaka-KOND 

(bra) 

bara tol kas positivt. 

Aven i estni skan används ett verb , knutet till känseln, vid erfarenhet: 

Ma tundsin mai tsest et supp sisaldas pipar 

j ag 

känna-1ps-PRET smak-ELAT IV att soppa innehålla-3ps-PRET pepp ar-PART 

Jag känner på smaken att soppan inneh1ller pepp ar 

Ma tundsin supis pipra ma itset 

Jag kände smaken av peppar 

soppa-INESSIV peppar-GEN 

smak-PART 

i soppan 

likaså 

Ma tundsin 16hna st 

et 

p61e 

Jag kände på lukten att 

lukt-ELATIV 

att 

L 

brnna-3ps -PRET 

det brann 

Ma 

tundsin pol enud 

16hna 

brinna-PARTICIP lukt-PART

- 116 - 

Differentiering av fäl ten 

estniska 

Ak tivitet Erfarenhe t Kopulativ 

välja nägema 

SYN vaatama näg ema 

näima 

I 

 

HÖRSEL 

kuul ama kuulma kuu l duma 

r 

l 

KÄNSEL katsurna tundma tunduma , 

SMAK ma itsma ma iset tundma maitsma 

/neutr . 

LUKT nUtlsutama låhna tundma låhnama el p a s 

ha i sema / neg . 

r-" 

t 

I 

i 

I

- 117 - 

LITTERATUR 

Caplan, D, A note on the abstract readings of verbs of perception. 

Gruber, J (196 7), look and see . Language 43. 

Haaman, A (1962) , lärobok i estniska. Bokförl aget Medborgars kolan, Uppsala. 

Jänes , H (1966) , Eesti keel . Eesti kirjanduse komi tee , San Fransisco. 

Lipinska-Grzegorek, M (197 7), Same problems of contrastive analysis: 

Sentences with nouns and verbs of sensual percepti on in Engl ish 

and Pol ish. Linguistic Research , Inc . Edmonton, Canada. 

Rogers , A (197 2), Another look at f1 ip perception verbs . ClS 8. 

Rogers, A (1971 ), Three kinds of physica1 perception verbs . CLS 7. 

Saareste, A ( 1959) , Eesti kee1e möistel ine sönaraamat, Stockholm. 

Val gma , J & Remmel , N (1968) , Eesti kee1e grammatika. Kirjastus Valgus , 

Tall inne 

Viberg, A (1980) , SSM Report 7, Tre semantiska fäl t i svenskan och några 

andra språk. Inst för lingvistik, Stockholms universitet. 

Viberg , A (1981 ), SSM Report 8, En typol ogi sk undersökning av perceptionsverben 

som ett semantiskt fäl t. Inst för lingvistik, Stockholms 

universitet.

- 118 - 

SUMMARY IN ENGLISH 

The verbs of perception in Estonian 

The most important field specific components are the five sense modal ities : 

SIGHT , HEARING , TOUCH , TASTE and SMELL. The most important genera l components 

are cal led ACTIVITY , EXPERIENCE and COPULATIVE . The distinction between 

an activity and an experience is illus trated by pai rs such as look at 

vs . see and listen to and hear, in Estonian raa tama and nägema , kuul ama and 

kuulma . Activity refers to an unbounded process that is consciously controlled 

by a human agent, whereas experience refers to a state that is not 

controlled. The distinction between an activity and an experience on one 

hand and a copulative expression on the other hand is dependent on a phenomenon 

that is cal led base selection. Base selection refers to the choice 

of a grammatical subj ect among the deep sernantic case roles associ ated wi th 

a certain verb. An experience-based verb takes the anirnate being that has 

a certain mental experience as a s u bject. A source-based verb takes the 

experienced entity as a subject. A copulative expression is defined as a 

source-based state. 

THE BASIC PARADIGM OF THE VERBS OF PERCEPT ION IN ESTONIAN 

SENSE 

MODAL ITY ACT IV ITY EXPERIENCE COPULATIVE 

SIGHT vaatama nägema 

välja nägema 

näirna 

HEARING kuularna kuulrna kuuldurna 

TOUCH katsuma tundrna tundurna 

TASTE mai tsma mai set tundrna ma i tsma 

SMELL nuusutama 1 6hna tundrna 16hnama I neutr. or pos. 

haiserna I neg.

- 119 - 

Uppsats 4 

Iskra Jordanova 

PERCEPTIONSVERBENS SEMANTIK I BULGARISKAN 

Innehål l 

O. Inl edning 

l. Kort översikt av bul gariskans verbsystem 

2. Differentiering mel lan de ol ika fälten 

A. Handl ing 

B. Erfarenhet 

C. Kopu:l ativ 

D. Opersonl ig erfarenhet 

E. Opersonl igt kopulativ 

3. Prefixens funktion. Förändring av verbens betydelse 

A. Intensitet 

B. Riktning 

C. Aktionsart 

4. Direkt och indirekt perception 

Litteratur

- 12 0 - 

O. INLEDNING 

Ordförrådet kan i alla språk indelas i semantiska fäl t. Med ett semantiskt fäl t 

menas ett antal ord som beskriver ett erfarenhetsområde , t ex rörel se, perception, 

mentala aktiviteter, färger osv. Varj e ord får sin betydel se i relation 

ti ll de andra orden inom samma område. Ett semantiskt fäl t består av två komponenter: 

en begrepps komponent och en lexikal komponent. Begreppskomponenten är 

den bit av den yttre verkl i gheten som är knuten till våra uppl evel ser, erfarenheter, 

uppfattningar och tankar. Den lexi kal a komponenten består av ordförrådet 

som man använder, grammatiska distinktioner och regler osv, d v s det språkl iga 

uttryckets struktur på en djupare nivå. De språkl iga uttrycksmedlen är nära 

rel aterade till våra psykologiska processer och sätt 'att tänka och påverkas av 011- 

värl den . Varj e begrepp i vårt tänkande är förknippat med ett konkret el ler ett 

abstrakt ting som exi sterar i verkl i gheten och som är kodat i språkl iga termer. 

Samspelet mel lan begrepps komponenten och den lexikala komponenten beti ngar indel 

ningen i semantiska fäl t. Vil ket fäl t ett ord hör ti ll bestäms av de förhål 

l anden som råder mel lan dess lexikal a komponent och andra ords lexikala 

komponent vid representationen av ett visst begrepp. På detta sätt avgränsas 

större eller mindre områden av innehål lss ubstansen . 

Ett semantiskt fäl t består av fl era del fäl t som i sin tur kan del as in i mi ndre 

enheter. Relationerna mel lan dessa kan beskrivas i termer av hyponymi och synonymi 

. Ett problem som uppstår vid denna hierarkiska strukturering av orden i 

ett språk är mot iveringen för klassificeringen , dvs vilka kriteri er som skal l 

användas. Eftersom det ibl and är svårt att avgöra om två ord hör till samma 

semantiska fält (ofta har ett element ski ftande betydel se och dyker upp i flera 

fäl t el ler löper tvärs genom fäl ten) uppstår många överl appningar mel lan de 

ol ika fälten. För att reducera flertydigheten och kl argöra vil ken information 

som avses måste man ta kontexten (den språkl iga omgivningen) som hjälpmedel . 

Om man j ämför två språks semantiska fäl t med varandra , finner man att det i de 

flesta fal l inte råder någon entydig relation mel lan medl emmarna inom fältet. 

Ett språk kan t ex ha uttryck för ett begrepp som representeras med andra termer 

i ett annat språk eller som helt saknar motsvarighet i ett tredje av den 

anledningen att uttrycket/begreppet inte är betydelseful lt i detta . Att varje 

språk har begrepp och betydelser som inte har någon direkt motsvarighet i andra 

språk kan ses som en konsekvens av de ol ika tänkesätten, en konsekvens av natio-

- 121 - 

nernas världsuppfattningar, kultur och sociala struktur som avspeglas i språket. 

Eftersom probl emet språk och tanke är väldigt omfattande , skal l jag begränsa 

mig ti ll ett underordnat område, närmare bestämt till PERCEPTIONSVERBEN. 

Perceptionsverben är de verb som är knutna till mottagning av information via 

våra sinnesorgan. Det finns en mängd semantiska dimensioner inom fäl tet med 

mera el ler mindre skarpa gränser. De viktigaste sinnesmodal i teterna är fem : 

SYN, HöRSEL, LUKT, SMAK och KÄNSEL. De verb som är knutna ti ll sinnesmodal i teterna 

kan indel as i tre huvudgrupper: HANDLING, ERFARENHET och KOPULATIV med de två 

undergrupperna OPERSONLIG ERFARENHET och OPERSONLIGT KOPULATIV (se Ake Viberg 

1980) • 

l. KORT öVERS IKT AV BULGARISKANS VERBSYSTEM 

Bulgariskans verbsystem är väldigt kompl icerat. De ol ika grammatiska betydel 

serna hos verbet (person, numerus, tempus , modus, particip osv) bildas genom 

förändring av ändel ser och ibl and en del av stammen, användning av hjälpverb 

och partikl ar och dyl . Varje verb har två ol ika verbformer beroende på den 

aspekt ur vil ken man ser en viss handl ing: 

(a) razglezdam 

( b) razgl edam 

Båda verben står i presens, l:a person, singularis och betyder 'undersöka '. 

Exemplen i (a) betecknar handl i ngens varaktighet och successiva utveckl ing och 

kal las därför ofull bordad handl ing el ler IMPERFEKTIV VERBFORM . Jag ska beteckna 

sådana verb med --- . Däremot betecknar exemplen i ( b) en ful l ständigt avsl utad 

handl ing och kal las PERFEKTIV VERBFORM och jag ska mar kera dessa verb med o . 

Man bör observera att de ol ika verbformerna inte uttrycker ol ika handl ingar, 

utan bara ol ika aspekter av ett och samma verb. Därför kan båda formerna förekomma 

vid beskrivningen av en och samma situation/skeende. I förfl uten tid får 

dessa verb följande form : 

(a) razglezdae - imperfekt, 3 p.s. 

(b) razgleda - aorist, 3 p.s. C) 

Det finns två typer av verb i bulgari skan: vanl iga verb och refl exiva verb . Van-

- 122 - 

liga verb är dessa som bara består av en lexikal enhet. Refl exiva verb är de 

verb som innehål ler det refl exiva pronominet se el ler som spelar en viktig 

rol l och påverkar verbets lexikala och grammatiska betydel se. Ett refl exivt 

pronomen placeras normalt direkt före verbet. Om verbet står initialt ; satsen, 

placeras ett refl exivt pronomen dock efter verbet. 

Av verbets grammatiska form för person syns vem som utför handl i ngen (el ler 

påverkas av denna) och dennes atti tyder till den. Därför är subjektet inte en 

obl i gatori sk del av satsen . Det finns vissa verb som är omarkerade för person 

och som bara kan användas i 3:e pers . sing. Dessa tillsamma ns med alla refl exi · 

va verb kan man använda för att beteckna opersonl ig erfarenhet och opersonl igt 

kopulativ och de motsvaras av den passiva konstruktionen i svenskan. Exempel : 

Vizda se - Det syns . . • Man ser 

Cuva se . • . - Det hörs . • • Man hör 

ustvuva se . • . - Det känns Man känner 

2. DIFFERENTIERING MELLAN FÄLTEN 

Om man nu går genom de ol ika fäl ten och jämför perceptionsverben , visar det 

sig att al la verb för kopulativ och erfarenhet (inklusive opersonl ig erfarenhet 

och opersonl igt kopulativ) kräver ett komplement. Detta komplement kan 

vara en nomi nal fras , en adverbialfras , en adjektivfras el ler en hel sats . 

A . HANDLING: 

1. Syn . 

2. Hörsel . 

a ) Ivan gleda-se ptici-te. ( se-imp.3.s., te-best.pl .NP ) 

I. tittade på fåglarna: 

b ) Ivan gleda- se sasredotoceno. ( se-imp .3p.s., ADV) 

I. tittade uppmärksamt. 

c ) Ivan gleda-se. (utan komplement ) 

a) Ivan slusa-se radio. (se-imp . 3p.s., .!:) 

1. lyssnade på radio. 

b) Ivan slusa - se bez da kaze nesto. (VP) 

1. lyssnade utan att säga något. 

c) Ivan slusa- se . (utan komplement) 

1. lyssnade.

- 1 2 3 - 

3. Smak. a) Ivan opita supa-ta . (aor.3p.s., ta best.s.f .NP) 

I. smakade på soppan. (opita = pröv) 

b ) Ivan opita. (utan komplement) 

I. smakade på 

4. Lukt. a) Ivan po-mi risa pura-ta . ( aor. 3p . s . , ta-best .s.f.NP) 

L luktade på cigarren. (po-prefix = börja ) 

b) Ivan po-mi ri sa. (utan komplement ) 

I. luktade på 

5. Känsel . a) Ivan o-pipa kamka. (aor.3p.s., NP) 

I. kände på stenen. (-prefix = alla sidor) 

b) I van o-pi pa . (utan komp l ement) 

I. kände på 

B. ERFARENHET: 

l. Syn . a ) Ivan vida-se ptici-te . (imp.3p.s., best.pl .NP ) 

I. såg fåglarna. 

b) Ivan vidja vsino. (aorist 3p.s., ADV) 

1. såg a 11 t. 

c) Ivan vidja/vitda-e (omöjligt utan komplement) 

2. Hörsel . a) Ivan uva-e radio-to. (imp.3p.s., to-best.s.n.) 

L hörde rad i on. 

b) Ivan u e toj vleze. (aor.3p.s., BS) 

I. hörde att han kom in. 

c) Ivan uva-e dobre . (imp.3p.s. , ADV) 

I. hörde bra . 

d) Ivan uva-e ( omöjligt utan komplement) 

I. hörde 

3. Smak. a) Ivan useti vkusa na limon v supa-ta . ( aor.3p.s., NP) 

I. kände smaken av citron i soppan. 

b) Ivan poustvuva vkusa na limon. ( aor.3p.s., NP) 

I. kände smaken av citron. 

c) Ivan useti/poustvuva vkusa ( omöj ligt) 

I. kände smaken 

4. Lukt . 

a) Ivan useti mirizma na pura v stajata . (aor.3p.s.NP) 

I. kände lukten av cigarr i rummet.

- 124 - 

b) Ivan poustvuva mi rizma na pura . (aor.3p.s., NP) 

I. kände lukten av cigarr. 

c) Ivan useti/poustvuva mi ri zma (omöjligt) 

I. kände lukten 

5. Känsel . a) Ivan useti/poustvuva edin kamk pod kraka si . 

(aor.3p.s., NP, pod = under, si = sin) 

I. kände en stor sten under sin fot. 

b) Ivan useti ce edna mravka laze-e po kraka mu . 

(aor.3p.s., BS (imp .3p.s., e = att , = hans)) 

I. kände att en myra kröp uppför benet. 

c) Ivan useti/poustvuva (omöjligt) 

I. kände 

C. KOPULATIV: 

l. Syn . 

a) Ivan izgleda-e ten. (imp.3p.s., en-s.m.ADJ ) 

I. såg ledsen ut. 

b) Ivan izgleda-e kato malko momce. (imp.3p.s., NP) 

I såg ut som en liten poj ke. 

c) Ivan izgleda-se (utan komplement) 

I. såg ut 

2. Hörsel . a) Ivan izglezda-se taz-en . ( samma som C.l .a.) 

I. lät ledsen. 

Glas-at na Ivan bese tazen . (bese = vara imp.3p.s.) 

(röst-en av I. vara ledsen, ADJ ) 

b) Ivan izglezda-se kato mal ko momce. ( se C.l.b.) 

Glas-at na Ivan bese kato na mal ko momce . 

(röst-en av I. vara som av liten poj ke) 

I. lät som en liten poj ke. 

c) Ivan zvuce-se (omöjligt) 

I. lät 

3. Smak . 

a) Supa-ta ima-e vkus na limon . (imp.3p.s. , NP) 

(soppa-n hava smak av citron) 

Soppan smakade citron . 

b) Supa-ta bee vkusn-a. (imp.3p.s., a-s .f.ADJ) 

(soppa-n vara god) 

Supa-ta ima-e hu bav vkus . (imp.3p.s.) 

(soppa-n hav a god smak) 

Soppan smakade gott .

- 125 - 

4. Lukt. a) Ivan mi rie-e na pira . (imp.3p.s., ) 

I. luktade cigarr. 

b) Ivan miri e-e hubavo. (imp.3p.s., DV) 

I. luk tade gott. 

c) Ivan miris-e. (utan bestämning - negativt) 

5. Känsel . a) Not-t bee ostr. ( vara-imp.3p .s., DJ-m.s.) 

D. OPERSONLIG ERFARENHET : 

Kniven kändes vass. 

b) Ivan poustvuva kamka studen kogato sedna na n ego. 

I. känna(ao r.) sten kal l när/då sitta på den) 

Stenen kändes kall, då l. satte sig på den . 

O. Omarkerad - anger ej sinnesmodalitet: lii s i = det märks 

l. Syn . 

 

a) Vitda se mnogo dobre . (pres., -refl .pr. , ADV) 

Det syns väldigt bra. 

b ) Vitda se e Ivan e tten . (pres ., !-att, BS) 

Det syns att I. är ledsen . 

c) Vizda se (omöjligt) 

2. Hörsel . a) C uva se 1050. (pres., ADV) 

Det hörs dål igt. 

b) Cuva se ce Ivan e tazen . (pres., BS) 

Det hörs att I. är ledsen . 

c) Radio-to se cuva na nja kol ko kilometra . (pres .NP) 

Radion hörs flera kil ometer. 

v 

d) Cuva se (omöjligt) 

3. Smak. a) Po vkusa se usesta/custvuva ce v s upa-ta ima limon . 

(av smaken känns (pres .) att i s oppa-n finns citron) 

Det känns på smaken att soppan innehål ler citron . 

4. Lukt. a) Po mi rizma-ta se useta ce Ivan e pusi l v staja-ta . 

(på lukt-en 

känns (pres .)a tt I. röka (past parti e.) 

Det känns på lukten att l. har rökt i rummet. 

5. Känsel . a) Custvuva/usesta se ce kamaka e studen (pres . , BS) 

E. OPERSONLIGT KOPULATIV: 

Det känns att stenen är kal l. 

l. Syn . a) Izglezda ce ste val i snjag. (pres., SS , te-fu turum) 

Det ser ut som om det bl ir snö.

- L26 - 

b) Izgletda (utan komplement) 

2. Hörsel . a) Isglezda ce njakoj idva. ( pres ., BS) 

Det låter som om någon kommer. 

b) Tova zvuci dobre . ( pres ., ADV) 

Det låter bra . 

3. Lukt. a) Merise na nesto izgorjal -o. (pres ., Q- s .n.ADJ) 

Det luktar som om något brinner. 

b) Merise (utan komplement) 

4. Smak. a) Ima vkus kato ce az sam pravil supa-ta . 

(hava sma k som om jag laga ( pres .partic.) soppa-n) 

Det smakar som om jag själv lagat soppan. 

5. Känsel . a) Izdlezda ce Ivan e otvori l prozoreca. 

Det känns (verkar) som om I. har öppnat fönstret. 

b) Izglezda ce esen-ta idva skoro. (pres ., BS) 

Det känns (verkar) som om hösten snart kommer. 

Som framgår av exemplen och av fi gur l. finns det ingen differentieri ng mel lan 

de kopulativa verben för syn och hörsel och mel lan opersonl igt kopulativ för 

syn , hörsel och känsel . I stället använder man ett mera allmänt och neturalt verb 

izglezda = verka . vars stam är gemensam med perceptionsverbet för syn (handl ing ). 

För att markera skillnaden mel lan de två sinnesmodal i teterna kan man göra en omskrivni 

ng av följa nde typ : Glasat na Ivan bese tazen . ( Ivans röst var ledsen.) 

Det finns i princip ett verb som direkt motsvarar låta i svenskan . men det kan 

bara förekomma när subjektet är någon ljudkäl la (eller produkt av denna) + ADV. 

Exempel : 

Glasat na Ivan zvucese tazno. 

( Ivans röst lät ledsen.) 

Kambanata zvucese monotonno. 

(Kl ockan lät monoton . ) 

el ler i uttryck som : 

Tova zvuci stranno/dobre . 

(Det låter konstigt/bra . ) 

Presenta na pticite zvucese oste v usite mu . 

(Fåglarnas sång ri ngde fortfarande i hans öron.) 

För opersonl ig erfarenhet finns det även en övergripande och omarkerad term som 

kan användas om alla sinnesmodaliteter: lici si. Verbet har inte exakt motsvarighet

- 127 - 

i svenskan, men man kan översätta det med det märks + 

Exempel : 

Lic i si 

Lic i si 

Lic i si 

v 

ce 

v 

ce 

v 

ce 

Ivan e tazen. (Det märks att I. är ledsen. ) 

en nyans av säkerhet. 

v supata ima limon . (Det märks att soppan innehål ler citron .) 

nozat e natocen skoro . (Det märks att kni ven är nysl i pad . ) 

De kopulativa verben för sinnesmodal i teterna smak och känsel saknas också i det 

bulgariska språket. För smak använder man kopulan e = 

el ler ima vkusa na = 

ha smak av + NP (t ex smaka citron , ha sma k av citron). Verbet 

usesta/custvuva = 

vara + ADJ (t ex smaka gott) 

känna förekommer inte när subjektet är icke-levande. I 

stäl let sätts ett levande subjekt el ler verb för opersonlig erfarenhet i huvudsatsen 

och kopulan = 

vara i bisatsen. 

v 

Custvuva se ce noza t e osta r. (Det känns att kniven är vass. ) 

Ivan poc ustvuva ce nozat bese ostar. (Ivan kände att kni ven var vass.) - det 

är Ivan som känner och inte kni ven . 

Som svenskan har bul gariskan tre verb med o lika värderingar för perception av 

lukt: meria = lukta (neutralt), uhaja = dofta (positivt) och smrdja/vonja = 

stinka (negativt) . När det neutrala verbet står utan någon bestämning tol kas det 

negativt. I al la andra fal l får verbet sin betydelse från sammanhanget. Ibl and kan 

man använda verb med positiv eller negativ värdering tillsammans med ett komplement 

som har motsatt mening för att uttrycka ironi . T ex "Gud, vad du stinker parfym 

! II 

3. PREFIXENS FUNKTION. FöRÄNDRING AV VERBENS BETYDELSE 

Typiskt för bulgariskans verbsystem är användning av suffix och särs kilt prefix 

för bi l dande av ol ika verbformer. Detta har två konsekvenser för det nybi ldande 

verbet - å ena sidan införs någonting nytt i den lexikala betydelsen, å andra 

sidan förändras det ursprungl iga verbets ofull bordade form till ful l bordad form 

hos det nya verbet. Den nya extra betydelsen hos verbet är en orsak till att 

verbets aktionsart förändras. Ett och samma prefix kan förbindas med ol ika verb 

och uttrycka ol ika aktionsart och tvärtom , en och samma aktionsart kan representeras 

av ol ika prefix. Gemensamma semantiska komponenter för aktionsarten är: 

ri ktning , aspekt (början/slut av handl ingen) och intensitet. De första två beskriver 

kvali tet-karakteri stiska drag hos verbet , medan den sista - intensiteten -

OPERSONLIGT 

KOPULATIV 

isglezda 

(det verkar) 

I 

i , 

I-' 

N 

CJ:) 

Figur l 

OBSl Al la verb är i presens l.per.sing. (bulgariskan saknar infinitivform) 

sinnesrnodal 

i tet 

HANDLING ERFARENHET KOPULATIV 

OPERSONLIG 

ERFARENHET 

[ l i ti s i 

I 

SYN 

gledam vizsdam 

HöRS EL 

sluam cuvam 

i zglezdam 

............. 

(zvuca) 

vizda se 

( refl . pr.) 

SMAK 

LUKT 

KÄNSEL 

vkusvam/ pocustvuvam ima vkusa na 

opitvam vkusa na 

'ha smak av '+NP 

- 

( = pröva) e + ADJ 

'känna smak av ' 

'vara ' T3P. s.) 

pocustvuvam 

mirizma na 

• • 

v 

• • 

po-ml rlsa 

(pref. ) 'känna lukt av ' 

o-pipam/ na-eipam/ 

usestam/ usestam/ 

v 

ml rl sa 

cus tvuvam pocustvuvam 'vara ' - 3p. s . 

e 

po vkusa se 

Custvuva 

'av smaken 

känns ' 

po mirizmata 

- v 

se custvuva 

'av lukten 

känns ' 

usesta sel 

custvuva se 

ima vkusa 

. 'ha smak '-3p.s. 

• • v 

, mlr lSe 

· 

(3p.s.) 

izglezda 

(opers .V+r.pr.) (det verkar) 

l _ __

- l29 - 

anger verbets kvantitet. 

A. Intensitet 

a) na - processen ( den verbala handl ingen) har svag verkan : 

Ivan nami risvae na pura . 

(I. luktade lite grann cigarr.) 

b) po - handl i ngen sker inom ett begränsat tidsintervall och/el ler liten 

grad: 

Ivan pogleda pticite. 

(I. ti ttade ett tag på fåglarna.) 

c) raz - handl i ngen sker i väldigt stor grad och mycket intensivt: 

t vetjata se razmi risaha silno. 

B. Riktning 

( Blommorna börj ade dofta mycket starkt. ) 

a) v - handl i ngen är ri ktad inåt: 

Ivan se lezdase v tamnoto. 

(I. stirrade in i mörkret.) 

b) o/u - handl i ngen utförs åt alla hål l och i stort omfång: 

Ivan se g leda. (I. såg sig om. ) 

Ivan se oslusa. (I. lyssnade åt alla håll.) 

c) pod - handl i ngen utförs i ri ktning neråt; abstrakt: 

C. Aspekt/aktionsart 

att göra någonting i heml ighet: 

Ivan podslusvase zad vratata . 

(I. smyglyssnade vid dörren .) 

a) do - handl i ngen utförs till en viss gräns el ler slut: 

Ivan doslusa pri kazkata . 

( I. hörde sagan till slut. ) 

Ivan dogleda filma. 

(I. såg fi lmen till sl ut/hela fi lmen.) 

b) za - början av en handl ing: 

Ivan se zaslusa v radioto. 

(I. började lyssna på 

Ivan se zB9leda v tamnoto. 

radion.) 

(I. börj ade titta i mörkret.) 

c) iz - handl i ngen är fullständigt avsl utad: 

v 

Cvetjata se izmiri saha . 

(Bl ommorna slutade lukta. Blommornas doft tog slut. )

- 130 - 

d) pre - handl i ngen har överstigit den normala gränsen: upprepnin g. 

Ivan pregleda knigite. 

(I. tittade igenom böckerna . ) 

e) pro - mycket abstrakt betydelse; handl ingen utförs för första gången : 

Ivan progleda izvednaz . 

(l. började plötsl igt se. ) 

f) s(a) - inkoativ: Ivan sagleda purata. 

(l. fick syn på cigarren . ) 

g) pri - med perceptionsverb för erfarenhet - handl ingen bl ir overkl ig 

(svarar mot 'tycka sig' i sv.) 

Ivan mu se pr;v;zdaha prizraci . 

( I. tyckte sig se spöken.) 

Ivan mu se pricuvaha prizraci . 

(I. tyckte sig höra spöken .) 

OBS! 

mu - perc.pron.mask.dativ 

se - refl .pron . 

verbet - imp.3p.ol . ( syftar på 'spöken ' ) 

Bul gariskan är inte ett kasus-språk. Enbart hos de personl iga pronomena förekommer 

fyra kasusformer: nominativ ( subjektsform ) , dativ, ackusativ (objektsform) och 

geni tiv ( attributiv) . Både ackusativ och dativ har två former - ful l form och 

förkortad form , men den ful la formen av dativen betra ktas som en arkaism och används 

ytterst sällan i det moderna språket. Den tenderar att försvinna fu llständigt 

och ersättas med prepositionen na + ackusativ ( ful l form) och/el ler med den 

förenklade dativformen. De förkortade varianterna av dativen och ackusativen är 

enkl itiska, dvs de får ingen betoning i löpande tal och är flyttbara . De ful la och 

förkortade pronomena kan förekomma samtidigt i satsen. Om man ersätter 'Ivan ' i 

de sista exemplen med ett personl igt pronomen , bl ir meningen följande : 

Na nego mu se privifdaha prizraci . 

(full ( 3psm) + förkortad + refl .pr . + verb (3p.pl .) + nom.) 

Han tyckte sig se spö ken . 

Na mene mi se privifdaha prizraci . 

(ful l (lps) + förkortad + refl .pr. + verb + nom. ) 

Jag tyckte mi g se spö ken . 

De reflexiva pronomena se (ackusativ) och (dativ) ersätter ett objekt som är 

identiskt med subjektet i satsen. De kan inte uppträda som subjekt och därför har 

de inte nomi nativ kasusform.

- 131 - 

Prefixens lexikala betydel se kan undersökas genom transformations- och substitutionstest, 

dvs man jämför verb u tan prefix med verb som innehåller sådana och 

iakttar vilka förändringar som sker i satserna (hur prefixets betydel se återges 

av de andra satsdelarna) . Majoriteten av dessa prefix är vanl iga prepositi oner i 

bulgariskan. Men denna sorts test är inte tillräckligt eftersom det i nte kan 

tillämpas vid analysen av alla semantiska nyanser som har ol ika grad av abstraktion. 

4. DIREKT OCH INDIREKT PERCEPT ION 

Liksom i svenskan kan man också 

bulgariskan göra en distinktion mel lan direkt 

och indirekt perception. Direkt perception uttrycks genom : (l) direkt objekt + 

da ( infinitivmärke) + V ( alltid presens) - eftersom verben i språket saknar infiniti 

vform används da = att + verbets presensform - el ler genom : ( 2) bisatsen 

inl eds med kak = hur + verb i lämpl igt tempus. Exempel : 

a) Syn . ( l) Ivan vidja Petr da se kpe . 

(ao r.3p.s.) ( refl .pr.)(pres .3p.s.) 

Ivan såg Peter duscha . 

( 2) Ivan vidja kak petar se kapese . 

( aor.3p.s.) ( refl .pr.)(imp.3p.s.) 

Ivan såg hur Peter duschade. 

b) Hörsel . (l) Ivan c u Peta r da se kac va po sta lbite. 

(aor.3p.s.) ( refl .pr. )(pres.3p.s.) 

Ivan hörde Peter gå uppför trappan. 

( 2) Ivan c u kak Petr se kac vase po sta lbite. 

(aor.3p.s. ) ( refl .pr.)(imp.3p.s.) 

Ivan hörde hur Peter gick u ppför trappan. 

c) Känsel . (l) Ivan useti edna mravka da lazi po kra ka mu . 

( aor.3p.s.) (pres .3p.s.) ( hans) 

Ivan kände en myra krypa uppför benet. 

( 2) Ivan useti kak edna mravka lazese po kraka mu. 

(aor.3p.s.) 

( imp.3p.s.) 

Ivan kände hur en myra kröp uppför benet,

- 132 - 

Det direkta obj ektet står al ltid i ackusativ . Om man använder personl iga pronomen 

i stäl let för egennamn el ler substantiv, framgår detta tydl igt. Ofta dubbl eras 

det direkta objektet genom de personliga pronomenas ackusativa former el ler genom 

substantiv och personl igt pronomen i ackusativ. Genom denna dubblering förstärks 

skillnaden mel lan objekt och subjekt i satsent eftersom substantiv inte kasusböjs 

i bulgariskan. Om obje ktet står i början av meningen på subjektets plats , reducerar 

dubbleri ngen av objektet oklarheten och fl ertydli gheten . Ex.: 

Nego go vidja Ivan da se kape. 

(full ack. + förk.ack. + aor.3p.s. + I. + da + V) 

honom - såg - I. - duscha 

Neja ja cu Ivan. 

(full ack. 3psf + förk.ack.3psf + aor. 3ps + subj ) 

henne - hörde - Ivan 

O + 01 + V + S 

Vid vänsterutflyttning förekommer t o m tre objekt: substantiv/egennamn + 

form av personl igt pronomen + förkortad form : 

Petar, nego go vidjah da se kape . 

full 

O 01 0" 

Peter, - honom - såg - jag - duscha 

Maria, neja ja cuh da se kac va po stalbite. 

O 01 01 1 (aori st lp.s.) . . . • . 

Maria, - henne - hörde - jag - gå - uppför trappan 

Indirekt perception uttrycks genom en vanl ig att-bisats vars subjekt står i nominativ. 

Bisatsens tempusform behöver inte överensstämma med huvudsatsens . 

Ivan vidja ce toj se kape/kapese. 

(aor. )(a tt) (pres . ) / ( imp.) 

Ivan såg att han duschade. 

Ivan useti ce edna mravka lazi/lazese po kraka mu . 

(aor. )(a tt) 

(pres . )/(imp.) 

Ivan kände att en myra kröp uppför benet. 

Sammanfa ttningsvis kan man säga att bulgariskan och svenskan visar j ämförel sevis 

många likheter med avseende på perceptionsverben . Skillnader förekommer i graden 

av differentiering mel lan delfäl ten och pga de två språkens ol ika struktur, dvs 

lexikal a och grammatiska uttrycksmedel.

- 1 33 - 

LITTERATUR 

Viberg , Ake (1980) , Tre semantiska fält ; svenskan och några andra språk, 

SSM Rapport 7, Inst för lingvistik, Stockhol ms universitet. 

Gramati ka na bul garskija ezik (1978) , Det bulgari ska språkets grammatik, 

Sofia.

Studier i kontrastiv lexikologi - Institutionen för lingvistik - Stockholms ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?