D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige

2.4.4 Typbränsle 2b
Resultaten nedan är aktuella för följande typbränsle:
– Typbränsle 2b – Flisat träavfall
I figurerna 29-38 redovisas en färgskala med olika koncentrationer. Den översta grafen i
respektive figur redovisar sot (PM10) och anges i mg/m 3 . De två nedre graferna i
respektive figur redovisar CO och anges i ppm. Koncentrationerna ges som medeltal för
en timmes varaktighet. Beräkningarna bygger på s.k. ”steady-state” förhållanden, dvs.
ett kontinuerligt, men statiskt, förlopp.
Kommentarer till figurerna
Brandgasspridningen i atmosfären som redovisas nedanför CO och sot (PM10) liknar de
resultat som typbränsle 1b och 1c (komprimerat eller balat industriavfall/hushållsavfall)
ger för HCL.
Generellt så sammanfaller spridningsbilden för CO och sot (PM10). CO-halten i
atmosfären ligger långt under kritiska nivåer för samtliga redovisade fall.
Brandarea:
Vindhastighet:
Stabilitetsklass:
En större brandarea innebär att utsläppet till omgivningen totalt sett
blir större. En insats från räddningstjänsten blir även mer omfattande
vid större brandarea. Den låga brandeffekten medför att stigkraften
hos brandgaserna blir dålig. Detta medför att brandgaser breder ut sig
endast i den närmaste omgivningen runt utsläppspunkten. Höga
koncentrationer är att förvänta närmaste branden. Området som
påverkas är ca 1-2 km. En större brandarea än 100 m 2 förväntas ej
vara sannolik.
Vindhastigheten påverkar spridningen genom att brandgaserna breder
ut sig mer vid högre hastigheter.
Två olika atmosfärsförhållanden studeras; måttligt instabil (B) och
neutral (D). B är tillämpbar upp till ca 5 m/s, medan D är sannolik för
vindhastigheter om minst 5 m/s. D ger innebär generellt att
brandgaserna breder ut sig över ett större område.
18