Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Frågestund och debatt Sverker Olofsson: Här finns alltså alla möjligheter att ställa frågor om träning, om åldrande och träning, om unga och träning. Precis allt. Jag tänkte göra det väldigt enkelt för mig och börja med en fråga till någon av er, vem som helst: Om jag har en timme tre gånger i veckan – är det smartare att springa som en tok eller att promenera långsamt Ska jag köra hårt eller ta det lugnt Karin Henriksson-Larsén: Jag tycker att du ska börja måttligt intensivt eftersom det är så obehagligt att tokspringa. Då orkar du troligen inte så långt att du hinner få några endorfiner. Om du däremot börjar promenera i rask takt och mer än 40–50 minuter startar du endorfinproduktionen och det är en större chans att du fortsätter med det beteendet. Sverker Olofsson: Nu är vi inne på motivation och vilja och sådant.. Karin Henriksson-Larsén: Ja, men också hormoner – de som får dig att vilja. Sverker Olofsson: Säg att man kommer igång med det här, att man springer en timme 2–3 gånger i veckan. Dagens rubrik har ändå varit ”Motion på gott 69
och ont”. Kan träningen skada min kropp Här finns både skelett- och muskelforskare som borde kunna svara.. Lars-Eric Thornell: Jag skulle föreslå en allsidig träning. Gör t.ex. ett pass vattengympa på IKSU eller IKSU Spa – då har du ingen belastning på höfter och knän, men kan göra väldigt många olika rörelser med bra effekt. Sture Forsgren: Jag tror också att det är viktigt att satsa på det man tycker är roligt. Annars blir det bara så att man hållet på ett tag och att det sedan blir så tråkigt att man slutar. Bättre att redan från början satsa på det man verkligen känner är skojigt! Sverker Olofsson: Lek med tanken att jag tycker det är vansinnigt roligt att springa. Det är kul att springa en mil på 60 minuter och att springa en hel timme utan att stanna. Om jag tycker det är så kul att jag håller på mycket – kan det leda till att jag får dåliga höfter, skador i knäna, besvär med senorna och värk i musklerna Finns det sådana risker Karin Henriksson-Larsén: Om man har en gammal skada i t.ex. en knäled, en meniskskada eller en korsbandsskada, finns en ökad risk att få artros tidigare än andra. Möjligtvis blir det värre om du håller på och hoppar när du springer; det är visat på yrkesförare som kliver upp och ner från lastbilsflak. De får artros lite tidigare, men då ska det handla om någon form av extrema belastningar. Nina Lindelöf: Sedan är det också viktigt vid artros att kunna behålla muskelstyrkan för att lindra besvären, så det blir en avvägning. Bernt Lindahl: Jag vill nog se det här från andra sidan. Det gäller att få människor att över huvud taget börja röra på sig. Kom ihåg hälsovinstkurvan som jag visade (sid. 17): Om man inte gör någonting alls och börjar med motion vinner man väldigt mycket i sin hälsa. Den som ligger ganska högt på kurvan vinner inte särskilt mycket hälsa på att öka sin fysiska aktivitet. Det fanns också en annan kurva på bilden som visade skaderisken. Med höga träningsvolymer och hög intensitet tror jag – åtminstone för vanligt folk – att det blir ökad risk för skador. Vi arbetar väldigt mycket med tunga människor som ibland går upp väldigt mycket i aktivitet för att de tycker att det är roligt, men sedan ser vi ofta att de får besvär med fötter och knän så att de 70
- Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
- Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
- Page 22 and 23: Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat
- Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
- Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
- Page 28 and 29: och benskörhet. Vi kommer tillbaka
- Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
- Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
- Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
- Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
- Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
- Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
- Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
- Page 44 and 45: vi studerat. Bild A visar en muskel
- Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
- Page 48 and 49: Lars-Eric Thornell: Jag skulle då
- Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
- Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
- Page 54 and 55: Slutsatsen av våra forskningsrön
- Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
- Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
- Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
- Page 62 and 63: Det finns studier som har jämfört
- Page 64 and 65: Sedan är det också viktigt att ti
- Page 66 and 67: Jag ska kort nämnda några rekomme
- Page 70 and 71: måste sluta för att eventuellt ku
- Page 72 and 73: Sverker Olofsson: Men har preparate
- Page 74 and 75: Sverker Olofsson: Säg att man är
- Page 76 and 77: terna hur man stretchar och drar ut
- Page 78 and 79: dern och inte lika mycket hos alla.
- Page 80 and 81: Sverker Olofsson: Tycker du att fr
- Page 82 and 83: ärlig vill jag inte gå till de d
och ont”. Kan träningen skada min kropp Här finns både skelett- och muskelforskare<br />
som borde kunna svara..<br />
Lars-Eric Thornell: Jag skulle föreslå en allsidig träning. Gör t.ex. ett pass<br />
vattengympa på IKSU eller IKSU Spa – då har du ingen belastning på höfter<br />
och knän, men kan göra väldigt många olika rörelser med bra effekt.<br />
Sture Forsgren: Jag tror också att det är viktigt att satsa på det man tycker är<br />
roligt. Annars blir det bara så att man hållet på ett tag och att det sedan blir<br />
så tråkigt att man slutar. Bättre att redan från början satsa på det man verkligen<br />
känner är skojigt!<br />
Sverker Olofsson: Lek med tanken att jag tycker det är vansinnigt roligt att<br />
springa. Det är kul att springa en mil på 60 minuter och att springa en hel<br />
timme utan att stanna. Om jag tycker det är så kul att jag håller på mycket –<br />
kan det leda till att jag får dåliga höfter, skador i knäna, besvär med senorna<br />
och värk i musklerna Finns det sådana risker<br />
Karin Henriksson-Larsén: Om man har en gammal skada i t.ex. en knäled,<br />
en meniskskada eller en korsbandsskada, finns en ökad risk att få artros tidigare<br />
än andra. Möjligtvis blir det värre om du håller på och hoppar när du<br />
springer; det är visat på yrkesförare som kliver upp och ner från lastbilsflak.<br />
De får artros lite tidigare, men då ska det handla om någon form av extrema<br />
belastningar.<br />
Nina Lindelöf: Sedan är det också viktigt vid artros att kunna behålla muskelstyrkan<br />
för att lindra besvären, så det blir en avvägning.<br />
Bernt Lindahl: Jag vill nog se det här från andra sidan. Det gäller att få människor<br />
att över huvud taget börja röra på sig. Kom ihåg hälsovinstkurvan<br />
som jag visade (sid. 17): Om man inte gör någonting alls och börjar med motion<br />
vinner man väldigt mycket i sin hälsa. Den som ligger ganska högt på<br />
kurvan vinner inte särskilt mycket hälsa på att öka sin fysiska aktivitet. Det<br />
fanns också en annan kurva på bilden som visade skaderisken. Med höga träningsvolymer<br />
och hög intensitet tror jag – åtminstone för vanligt folk – att<br />
det blir ökad risk för skador. Vi arbetar väldigt mycket med tunga människor<br />
som ibland går upp väldigt mycket i aktivitet för att de tycker att det är<br />
roligt, men sedan ser vi ofta att de får besvär med fötter och knän så att de<br />
70
Change language