Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Sedan är det också viktigt att titta på deltagarnas upplevelse av träningen för
att påverka motivationen. Det har visat sig att motivationen för träning, och
därmed deltagande, påverkas av hur man har upplevt tidigare träning och vilken
uppfattning om och attityder till träning man har. Tidigare obehag av träning
kan utgöra ett hinder. Andra faktorer som påverkar motivationen är social
påverkan, om man har förväntningar på träningsresultatet och om man
uppnår det, tilltron till den egna förmågan att genomföra träningen och få resultat
av den, alltså det Bernt Lindahl också pratade om – ”self-efficacy”. Det
är viktigt att ta in den här kunskapen för att definiera lämpliga träningsmetoder
som motiverar och underlättar deltagande.
Tyvärr finns det få studier som inkluderar äldre med funktionsnedsättningar,
så kunskaperna är sämre när det gäller deras träning. Men de senaste
åren har flera studier gjorts bland äldre på särskilda boenden och bland äldre
med uttalade funktionsnedsättningar. Bland annat har vi här i Umeå, vid
enheten för geriatrik, gjort den s.k. FOPANU-studien, som bland 191 äldre
boende på servicehus undersöker effekten av ett högintensivt träningsprogram
på funktionell förmåga i jämförelse med en kontrollaktivitet. Deltagarna
fick också ett proteintillskott i samband med träningen, för det har visat sig i
andra studier att det ger ökad träningseffekt, och det jämfördes med placebo
(verkningslösa piller). Deltagarna var mellan 65 och 100 år och hade många
olika sjukdomar. Alla var beroende av hjälp vid personlig vård och medelåldern
var 85 år.
Vi satte samman ett högintensivt funktionellt träningsprogram, HIFE,
med målsättningen att förbättra benmuskelstyrka, balans och gångförmåga
hos deltagarna. Målsättningen var att bedriva träningen progressivt och
med hög intensitet. Man tränade i små grupper, men med individuella program.
Träningen leddes av sjukgymnaster 2 eller 3 gånger per vecka under 3
månader. Figur 4 visar exempel på övningar i programmet – uppresning och
step up. Resultaten visar att träningsgruppen hade bättre långtidseffekter på
gånghastighet, benmuskelstyrka och balans. Tyvärr såg vi ingen ökad effekt
av proteintillskottet. Närvaron var också oväntat hög, 72 %.
Under och efter träningsperioden hade vi en noggrann registrering av obehag
eller komplikationer. Inga av dem ledde till permanent skada eller sjukdom.
Typiska obehag var knäsmärta på grund av artros, yrsel eller trötthet.
65