Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Slutsatsen av våra forskningsrön är att senceller på ett oväntat sätt kan producera nervsignalssubstanser och att de har receptorer för dessa, se Figur 4. Därigenom tillförs vävnaden signalsubstanser utan att det behöver växa in nerver. Uppfattningen att senor i princip inte har nerver är delvis sann, men det finns ett annat sätt att tillföra nervsignalsubstanser, nämligen via egen produktion. Så är fallet också i vissa andra situationer och vävnader: Det finns tumörer som producerar de här signalsubstanserna, vilka då har betydelse för tumörernas tillväxt. Dessa s.k. neuroendokrina tumörer kan finnas i bukspottkörteln och i prostata. De visar vissa likheter med det vi som har sett i senorna: Att det bildas signalsubstanser och att de verkar tillbaka på sencellerna respektive tumörcellerna. Figur 4. Bilden visar reaktion i sencellerna i en smärtande hälsena för Y1 (en receptor för signalsubstansen NPY). Sencellerna är påtagligt breddade vid jämförelse med motsvarande i normala senor. Sencellerna i senor med tendinos visar tecken på receptorer för t.ex. katekolaminer, actelykolin och substans P. Bara lite sådana reaktioner kan ses i normala senor. 55
Ett viktigt faktum är att senan tydligen producerar mer nervsignalsubstanser när den är skadad än när den är normal. Det pekar på att det är fråga om läkningseffekter som i första hand kan vara en hjälp till självhjälp, men som sedan i det långa loppet kan vara skadliga. Detta ger förstås en antydan om möjligheter att utveckla läkemedel som extra hjälp för den behandling som finns idag. Om man ska vara riktigt ärlig blir vissa personer med tendinos inte fullständigt hjälpta. Behandlingsmetoder från Umeå Bland de behandlingsmetoder som används idag vid sensmärtor har många startats eller vidareutvecklats på Idrottsmedicinska enheten. Det gäller t.ex. den form av excentrisk träning som har beskrivits av tidigare föredragshållare. Det innebär att man sträcker ut muskeln samtidigt som den arbetar. Vid hälsenetendinos kan man göra det med väldigt stor belastning, t.ex. via en ryggsäck eller en viktmaskin. Genom studier som utfördes redan i slutet på 1990-talet visade forskarna på Idrottsmedicin att det här var betydligt bättre än att bara vila sig frisk, vilket man annars kan tro är det bästa. En annan metod som har utvecklats här i Umeå av professor Håkan Alfredson och docent Lars Öhberg är sklerosering. Den brukar vara nästa steg i behandlingskedjan om den excentriska träningen inte hjälper. Det går ut på att man med vägledning av ultraljud injicerar ett ämne, polidocanol, som normalt används för att ”sklerosera” vener. Ämnet, som gör att blodkärl skrumpnar till en bindvävssträng, sprutas in i senans yttre del där de vidgade blodkärlen löper in i den smärtande senan. Denna typ av behandling har haft goda effekter – inte bara för häl- och knäskålssenor utan också för flera andra senor. Skleroseringen har revolutionerat behandlingen vid tendinos med minskat lidande, mindre sjukskrivningar etc. Poängteras bör att metoden har förts vidare till andra ställen – inte minst har flera forskningssjukhus i Norge tagit den till sig och den används numera också i Storbritannien, Nederländerna och Spanien. När inte heller sklerosering hjälper blir nästa steg att gå in och operera. Även där har man nytta av att veta exakt var det finns ett ökat blodflöde så att man går in på rätt ställe och inte i onödan tar bort frisk vävnad. I princip kan man se operation som en tredjehandsåtgärd efter att man sett att excentrisk 56
- Page 3 and 4: Motion på gott och ont Utgiven av
- Page 6 and 7: Inledning Professor Bengt Järvholm
- Page 8 and 9: Mirakelmedicinen som är tillgängl
- Page 10 and 11: Figur 2. I den här bilagan till ti
- Page 12 and 13: domar. Det finns en cancerform där
- Page 14 and 15: Figur 6. Det starka sambandet mella
- Page 16 and 17: Figur 7. Generellt dos-responssamba
- Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
- Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
- Page 22 and 23: Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat
- Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
- Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
- Page 28 and 29: och benskörhet. Vi kommer tillbaka
- Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
- Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
- Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
- Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
- Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
- Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
- Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
- Page 44 and 45: vi studerat. Bild A visar en muskel
- Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
- Page 48 and 49: Lars-Eric Thornell: Jag skulle då
- Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
- Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
- Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
- Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
- Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
- Page 62 and 63: Det finns studier som har jämfört
- Page 64 and 65: Sedan är det också viktigt att ti
- Page 66 and 67: Jag ska kort nämnda några rekomme
- Page 68 and 69: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 70 and 71: måste sluta för att eventuellt ku
- Page 72 and 73: Sverker Olofsson: Men har preparate
- Page 74 and 75: Sverker Olofsson: Säg att man är
- Page 76 and 77: terna hur man stretchar och drar ut
- Page 78 and 79: dern och inte lika mycket hos alla.
- Page 80 and 81: Sverker Olofsson: Tycker du att fr
- Page 82 and 83: ärlig vill jag inte gå till de d
Slutsatsen av våra forskningsrön är att senceller på ett oväntat sätt kan producera<br />
nervsignalssubstanser och att de har receptorer för dessa, se Figur 4.<br />
Därigenom tillförs vävnaden signalsubstanser utan att det behöver växa in<br />
nerver. Uppfattningen att senor i princip inte har nerver är delvis sann, men<br />
det finns ett annat sätt att tillföra nervsignalsubstanser, nämligen via egen<br />
produktion. Så är fallet också i vissa andra situationer och vävnader: Det finns<br />
tumörer som producerar de här signalsubstanserna, vilka då har betydelse<br />
för tumörernas tillväxt. Dessa s.k. neuroendokrina tumörer kan finnas i bukspottkörteln<br />
och i prostata. De visar vissa likheter med det vi som har sett i<br />
senorna: Att det bildas signalsubstanser och att de verkar tillbaka på sencellerna<br />
respektive tumörcellerna.<br />
Figur 4. Bilden visar reaktion i sencellerna i en smärtande hälsena för Y1 (en receptor<br />
för signalsubstansen NPY). Sencellerna är påtagligt breddade vid jämförelse med<br />
motsvarande i normala senor. Sencellerna i senor med tendinos visar tecken på receptorer<br />
för t.ex. katekolaminer, actelykolin och substans P. Bara lite sådana reaktioner<br />
kan ses i normala senor.<br />
55
Change language