Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Figur 3. Bilden illustrerar fenomenet att senceller i smärtande senor visar tecken på
att producera signalsubstanser som mest associeras med nerver. Här syns spår i form
av mRNA från enzymet tyrosinhydroxylas (som är inblandat i produktionen av katekolaminer)
i senceller från en smärtande hälsena. Senceller i normala senor har
mycket mindre av detta enzym, oftast inget alls. En annan signalsubstans som kan
spåras på liknande sätt är acetylkolin.
senan själv som producerar det som nerver skulle ha gjort: Nervsignalsubstanser,
framför allt acetylkolin och katekolaminer, men vi har också ett indicium
på glutamat och preliminärt också substans P. Att det parallellt med
produktionen av nervsignalsubstanser också finns mottagarställen (receptorer)
för de här ämnena på sencellerna ger förutsättningar för en stimulering
inne i senan, dvs. att det ser ut som att det börjar produceras nervsignalsubstanser
och att dessa sedan verkar tillbaka på senstrukturen. Mottagarställen
finns också i senornas blodkärl.
När man får sensmärtor förändras således sencellerna drastiskt i sina
egenskaper genom att börja producera signalsubstanser som sedan kan påverka
mottagarställen. Det här tolkar vi i första hand som bra för senan. Till
att börja med behöver senan det här för att klara belastningen och som hjälp
för att bilda ett bra kollagen. I långa loppet kan det emellertid bli för mycket
av det goda så att skadorna förvärras, men till att börja med tror vi att nervsignalsubstanserna
hjälper senan.
54