Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Lars-Eric Thornell: Jag skulle då vila en dag. Sverker Olofsson: Är det på grund av att du tycker att det är lite besvärligt Lars-Eric Thornell: Precis. Sverker Olofsson: Men måste du vila Lars-Eric Thornell: Nej, det behöver jag i och för sig inte. Ingenting säger att muskelfibrerna går sönder, men eftersom man har en ömhet finns det en svullnad och en kraftnedsättning. Därför är det smartare att då vänta med ridturen tills det har lagt sig. Vi kan ju också säga att det inte finns någon anledning att åka tre mil första gången man blir utsläppt på grönbete, eller rättare sagt ”vitbete” när snön har kommit. Man kan ju ta en halvmil till att börja med, sju km nästa gång och sedan en mil så att man bygger upp musklerna. Sverker Olofsson: En annan fråga. Jag har ställt den till honom tidigare – ska bli roligt att se om jag får samma svar: Tycker du att det är nödvändigt att stretcha efter ditt skidpass Lars-Eric Thornell: Egentligen inte. Sverker Olofsson: Ja, han gav samma svar nu… Lars-Eric Thornell: Det finns inga vetenskapliga bevis för att stretching minskar träningsvärk. Det finns däremot bevis på att om en elithoppare stretchar innan han försöker på sitt personrekord, säg 2,42, kommer han inte över. Man får sämre effekt genom att stretcha muskeln inför en kraftansträngning. Däremot är jag alldeles övertygad om att stretching är mycket viktigt för att få balans i musklerna. Många i datoråldern får väldigt svårt att ta ut rörelser. Man måste liksom återvinna musklerna – de blir lätt för korta, och då måste man träna upp och sträcka dem så att man får flygförmågan åter. 49
Kroniskt smärtande senor – vad vet vi om dem Sture Forsgren Professor i anatomi, Inst. för integrativ medicinsk biologi Kroniskt smärtande senor är ett problem som gör att många inte kan motionera på ett bra sätt. Senorna är de vävnader som fäster musklerna vid benen och de består framför allt av det fiberbildande proteinet kollagen. Hälsenan (akillessenan) är en stor sena som vi har studerat en hel del här i Umeå och som många har besvär från. Minst lika intressant är knäskålssenan (patellarsenan), som kommer ifrån lårmuskeln och går via knäskålen ner till ett fästställe på ett av de båda benen i underbenet, skenbenet (tibia). Den är väldigt ofta utsatt för både skador och kroniska besvär – inte minst hos relativt unga personer som är aktiva i hoppgrenar. Det finns naturligtvis många andra senor i kroppen som kan drabbas av besvär med andra symtom och som kräver lite annan behandling. Innan jag går mer specifikt in på hälsenan och knäskålssenan vill jag nämna några sådana exempel: En vanlig typ av senbesvär brukar komma om man plötsligt börjar springa mycket på våren utan att ha sprungit alls under vintern – det kallas löparknä och drabbar den sena som fäster vid yttre delen av knäleden. De som är hjulbenta eller springer mycket på fotens utsida drabbas oftare. Området kan bli så ömt och svullet att man måste ligga lågt med sin löpning ett bra tag. Orsaken är alltså att man har startat lite för häftigt. Liknande senbekymmer, men från insidan av knäet, har ofta att göra med dåliga löpskor. Det brukar kalllas gåsfotbesvär. Termen har att göra med anatomin hos de senor som löper in här: Seninfästningarna ser ut som en gåsfot. Andra problem, som jag bara vill 50
- Page 1 and 2: Forskningens dag 2009 Motion på go
- Page 3 and 4: Motion på gott och ont Utgiven av
- Page 6 and 7: Inledning Professor Bengt Järvholm
- Page 8 and 9: Mirakelmedicinen som är tillgängl
- Page 10 and 11: Figur 2. I den här bilagan till ti
- Page 12 and 13: domar. Det finns en cancerform där
- Page 14 and 15: Figur 6. Det starka sambandet mella
- Page 16 and 17: Figur 7. Generellt dos-responssamba
- Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
- Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
- Page 22 and 23: Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat
- Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
- Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
- Page 28 and 29: och benskörhet. Vi kommer tillbaka
- Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
- Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
- Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
- Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
- Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
- Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
- Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
- Page 44 and 45: vi studerat. Bild A visar en muskel
- Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
- Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
- Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
- Page 54 and 55: Slutsatsen av våra forskningsrön
- Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
- Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
- Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
- Page 62 and 63: Det finns studier som har jämfört
- Page 64 and 65: Sedan är det också viktigt att ti
- Page 66 and 67: Jag ska kort nämnda några rekomme
- Page 68 and 69: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 70 and 71: måste sluta för att eventuellt ku
- Page 72 and 73: Sverker Olofsson: Men har preparate
- Page 74 and 75: Sverker Olofsson: Säg att man är
- Page 76 and 77: terna hur man stretchar och drar ut
- Page 78 and 79: dern och inte lika mycket hos alla.
- Page 80 and 81: Sverker Olofsson: Tycker du att fr
- Page 82 and 83: ärlig vill jag inte gå till de d
Lars-Eric Thornell: Jag skulle då vila en dag.<br />
Sverker Olofsson: Är det på grund av att du tycker att det är lite besvärligt<br />
Lars-Eric Thornell: Precis.<br />
Sverker Olofsson: Men måste du vila<br />
Lars-Eric Thornell: Nej, det behöver jag i och för sig inte. Ingenting säger att<br />
muskelfibrerna går sönder, men eftersom man har en ömhet finns det en svullnad<br />
och en kraftnedsättning. Därför är det smartare att då vänta med ridturen<br />
tills det har lagt sig. Vi kan ju också säga att det inte finns någon anledning<br />
att åka tre mil första gången man blir utsläppt på grönbete, eller rättare sagt<br />
”vitbete” när snön har kommit. Man kan ju ta en halvmil till att börja med,<br />
sju km nästa gång och sedan en mil så att man bygger upp musklerna.<br />
Sverker Olofsson: En annan fråga. Jag har ställt den till honom tidigare –<br />
ska bli roligt att se om jag får samma svar: Tycker du att det är nödvändigt<br />
att stretcha efter ditt skidpass<br />
Lars-Eric Thornell: Egentligen inte.<br />
Sverker Olofsson: Ja, han gav samma svar nu…<br />
Lars-Eric Thornell: Det finns inga vetenskapliga bevis för att stretching minskar<br />
träningsvärk. Det finns däremot bevis på att om en elithoppare stretchar<br />
innan han försöker på sitt personrekord, säg 2,42, kommer han inte över. Man<br />
får sämre effekt genom att stretcha muskeln inför en kraftansträngning. Däremot<br />
är jag alldeles övertygad om att stretching är mycket viktigt för att få<br />
balans i musklerna. Många i datoråldern får väldigt svårt att ta ut rörelser.<br />
Man måste liksom återvinna musklerna – de blir lätt för korta, och då måste<br />
man träna upp och sträcka dem så att man får flygförmågan åter.<br />
49
Change language