Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
vi studerat. Bild A visar en muskelfiber som uppvisar en annan färg. Då vet vi genom de markörer vi har använt att det är en fiber som har gått sönder och håller på att nybildas. Vi ser att vissa fibrer förefaller dela sig så att vi får fler, s.k. ”fiber splitting”, vilket är en effekt av överbelastning och skada. Figur 9 visar muskeltvärsnitt från en ultramaraton-löpare efter att han sprungit 16 mil. Vi ser döda muskelceller, nekrotiska celler (som är på väg att dö), skador på muskelcellernas membran och även tecken på inflammation. Killen vars muskelfibrer vi kan se i bild sprang nerför Klippiga bergen på en sträcka som motsvarar fyra maratonlopp i följd, dvs. över 16 mil. Dagen efter togs biopsi på det ställe där han hade mest ont. Till min egen och Jan Fridéns förvåning fanns det inte så mycket muskelskador som vi kunde tro, inte fler än ungefär 3 fibrer av 100 var skadade. Det kan vi se med den här tekniken. I bilden syns ljusa fibrer och några mörka. Förstorar vi upp dem kan vi se att de mörka innehåller ämnet fibronektin, som normalt bara finns i blodet eller mellan muskelfibrerna. Här har det åkt in i fibrerna och startat en inflammatorisk reaktion, som innebär att de här fibrerna kommer att repareras så småningom. Figur 9. Histologiska snitt från en ultramaratonlöpare sedan han sprungit 16 mil. 45
I slutet av 1990-talet fick jag för mig att vi skulle undersöka bakgrunden till träningsvärk närmare med immunhistokemi. Jiguo Yu som då var doktorand hos mig, numera är han lektor på enheten för idrottsmedicin, fick i uppgift att studera det. Vi använde precis samma protokoll som Jan Fridén hade på 1980-talet. Vissa försökspersoner fick cykla baklänges, dvs. bromsa rörelsen istället för att trampa framåt så att musklerna sträcks under kontraktion. Andra fick springa utför. Ett av testerna innebar att ta hissen upp till tionde våningen på Norrlands universitets sjukhus, för att sedan springa ner igen och köra detta i tio varv. Det kan ni själva prova om ni har lust. Efter de tio varven tog vi muskelprover med olika tidsintervall. Mest förvånande var då att vi – i motsats till djurstudierna – inte fick någon fyllnad av fibrerna med fibronektin. Det blev alltså ingen membranskada av den typ som utlöser inflammation. Vi såg inga inflammatoriska celler och inga fibrer som var tomma på desmin. Slutsats muskelfibrerna skadas inte på samma sätt vid belastning hos människa. Däremot såg vi fortfarande förändringar i myofibrillerna. Figur 10 visar hur mina muskler såg ut sedan jag hade sprungit så där. Här finns massvis av Z-disk streaming. Är det myofibrillskador Genom att använda den immunhistokemiska tekniken kan vi få svar! När vi färgar för desmin och förstorar Figur 10. Lars-Erik Thornells muskelfibrer i närbild efter tio varv nedför trapporna i Norrlands universitetssjukhus. ”Ganska bedrövligt”, enligt honom själv. 46
- Page 1 and 2: Forskningens dag 2009 Motion på go
- Page 3 and 4: Motion på gott och ont Utgiven av
- Page 6 and 7: Inledning Professor Bengt Järvholm
- Page 8 and 9: Mirakelmedicinen som är tillgängl
- Page 10 and 11: Figur 2. I den här bilagan till ti
- Page 12 and 13: domar. Det finns en cancerform där
- Page 14 and 15: Figur 6. Det starka sambandet mella
- Page 16 and 17: Figur 7. Generellt dos-responssamba
- Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
- Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
- Page 22 and 23: Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat
- Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
- Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
- Page 28 and 29: och benskörhet. Vi kommer tillbaka
- Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
- Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
- Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
- Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
- Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
- Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
- Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
- Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
- Page 48 and 49: Lars-Eric Thornell: Jag skulle då
- Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
- Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
- Page 54 and 55: Slutsatsen av våra forskningsrön
- Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
- Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
- Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
- Page 62 and 63: Det finns studier som har jämfört
- Page 64 and 65: Sedan är det också viktigt att ti
- Page 66 and 67: Jag ska kort nämnda några rekomme
- Page 68 and 69: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 70 and 71: måste sluta för att eventuellt ku
- Page 72 and 73: Sverker Olofsson: Men har preparate
- Page 74 and 75: Sverker Olofsson: Säg att man är
- Page 76 and 77: terna hur man stretchar och drar ut
- Page 78 and 79: dern och inte lika mycket hos alla.
- Page 80 and 81: Sverker Olofsson: Tycker du att fr
- Page 82 and 83: ärlig vill jag inte gå till de d
vi studerat. Bild A visar en muskelfiber som uppvisar en annan färg. Då vet vi<br />
genom de markörer vi har använt att det är en fiber som har gått sönder och<br />
håller på att nybildas. Vi ser att vissa fibrer förefaller dela sig så att vi får fler,<br />
s.k. ”fiber splitting”, vilket är en effekt av överbelastning och skada.<br />
Figur 9 visar muskeltvärsnitt från en ultramaraton-löpare efter att han<br />
sprungit 16 mil. Vi ser döda muskelceller, nekrotiska celler (som är på väg att<br />
dö), skador på muskelcellernas membran och även tecken på inflammation.<br />
Killen vars muskelfibrer vi kan se i bild sprang nerför Klippiga bergen på en<br />
sträcka som motsvarar fyra maratonlopp i följd, dvs. över 16 mil. Dagen efter<br />
togs biopsi på det ställe där han hade mest ont. Till min egen och Jan Fridéns<br />
förvåning fanns det inte så mycket muskelskador som vi kunde tro, inte fler än<br />
ungefär 3 fibrer av 100 var skadade. Det kan vi se med den här tekniken. I bilden<br />
syns ljusa fibrer och några mörka. Förstorar vi upp dem kan vi se att de mörka<br />
innehåller ämnet fibronektin, som normalt bara finns i blodet eller mellan muskelfibrerna.<br />
Här har det åkt in i fibrerna och startat en inflammatorisk reaktion,<br />
som innebär att de här fibrerna kommer att repareras så småningom.<br />
Figur 9. Histologiska snitt från<br />
en ultramaratonlöpare sedan<br />
han sprungit 16 mil.<br />
45
Change language