Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
och benskörhet. Vi kommer tillbaka till det här – men som ni hör på namnet fick det ett namn som hämtades från kvinnorna. Män kan faktiskt också ha den här diagnosen, men inte fullt ut eftersom de naturligtvis inte kan få menstruationsstörningar utan istället ett för lågt antal spermier, vilket inte riktigt visar sig lika tydligt. Vilka fysiologiska könsskillnader har egentligen betydelse för idrottandet Ja, en skillnad som vi forskare brukar titta på är att kvinnor oftare får korsbandsskador än män. Det har man sett i en hel del studier, framför allt när det gäller bollidrotterna. Hur sant det är kan alltid diskuteras, men forskningen har i alla fall börjat leta orsaker. En faktor skulle kunna vara ”anatomiskt ökad Q-vinkel”, på mer vardagligt språk att kvinnor är mer kobenta. En annan faktor skulle kunna vara att kvinnor är relativt muskelsvaga. Väldigt populärt nu är också att tala om ”dålig neuromuskulär kontroll”, dvs. att vi kvinnor skulle vara sämre på att landa när vi idrottar och att vi gärna niger till och blir kobenta i den situationen – något som då skulle leda till en korsbandsskada. Också hormonpåverkan har diskuterats som orsak. Vad är det då faktiskt för skillnader mellan oss Om vi börjar med ungdomar och barn framkommer skillnaden tydligast i puberteten, se Figur 1. Figur 1. Tillväxtmönster hos pojkar och flickor. Barn växer mest under de första levnadsåren. De når t.ex. halva kroppslängden redan vid två års ålder. Före och efter puberteten, mellan 8 och 18 år, finns tydliga skillnader mellan könen. Flickor når den maximala tillväxten ungefär två år tidigare. 29
Flickor växer allmänt sett lite tidigare än pojkar, de ökar också i vikt när de börjat växa, och menstruationerna kommer igång ungefär ett år efter den tydliga tillväxtökningen. Flickor är också färdigvuxna något tidigare än pojkar. I det sammanhanget ökar också kroppsfettsprocenten, vilket är nödvändigt för att få igång menstruationerna, se Figur 2. Allt det här gör att flickor får en prestationssänkning under en given period av livet, puberteten, och då finns en risk för att de vill hålla fettprocenten nere, dvs. försöker låta bli att gå upp i vikt, och på så sätt utvecklar en form av idrottsanorexi. Det är också vanligt att idrottande tjejer, framför allt i konditionsidrotter, har lägre fettandel i kroppen, 15–18 procent, än sina otränade jämnåriga, 23–27 procent. När vi tittar på fysiologiska könsskillnader beror mycket, som Bernt visade tidigare, på var vi hämtar den grupp som vi tänker jämföra med en annan. Från Spanien eller från Västerbotten Om en olika stor andel av männen och kvinnorna är fysiskt aktiva kan det bli svårt att se vad som är fysiologiska skillnader och vad som är påverkan av en träningsbakgrund. Ett sätt att skilja mellan träningseffekter och fysiologi är att titta på elitprestationerna i olika idrotter hos män och kvinnor. Då jämför man två relativt lika vältränade grupper. Skillnaden mellan rekordresultaten hos män och kvinnor på olika löpsträckor minskar allmänt över tid – och utvecklingen hänger direkt samman med hur länge männen och kvinnorna har utövat idrotten, dvs. tränat. I rekordstatistiken för 2002 är könsskillnaden mycket mindre än den var på 1930-talet. Om Figur 2. Andel kroppsfett hos flickor (övre kurvan) och pojkar (nedre kurvan) i olika åldrar. 30
- Page 1 and 2: Forskningens dag 2009 Motion på go
- Page 3 and 4: Motion på gott och ont Utgiven av
- Page 6 and 7: Inledning Professor Bengt Järvholm
- Page 8 and 9: Mirakelmedicinen som är tillgängl
- Page 10 and 11: Figur 2. I den här bilagan till ti
- Page 12 and 13: domar. Det finns en cancerform där
- Page 14 and 15: Figur 6. Det starka sambandet mella
- Page 16 and 17: Figur 7. Generellt dos-responssamba
- Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
- Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
- Page 22 and 23: Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat
- Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
- Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
- Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
- Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
- Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
- Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
- Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
- Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
- Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
- Page 44 and 45: vi studerat. Bild A visar en muskel
- Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
- Page 48 and 49: Lars-Eric Thornell: Jag skulle då
- Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
- Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
- Page 54 and 55: Slutsatsen av våra forskningsrön
- Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
- Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
- Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
- Page 62 and 63: Det finns studier som har jämfört
- Page 64 and 65: Sedan är det också viktigt att ti
- Page 66 and 67: Jag ska kort nämnda några rekomme
- Page 68 and 69: Frågestund och debatt Sverker Olof
- Page 70 and 71: måste sluta för att eventuellt ku
- Page 72 and 73: Sverker Olofsson: Men har preparate
- Page 74 and 75: Sverker Olofsson: Säg att man är
- Page 76 and 77: terna hur man stretchar och drar ut
och benskörhet. Vi kommer tillbaka till det här – men som ni hör på namnet<br />
fick det ett namn som hämtades från kvinnorna. Män kan faktiskt också<br />
ha den här diagnosen, men inte fullt ut eftersom de naturligtvis inte kan få<br />
menstruationsstörningar utan istället ett för lågt antal spermier, vilket inte<br />
riktigt visar sig lika tydligt.<br />
Vilka fysiologiska könsskillnader har egentligen betydelse för idrottandet<br />
Ja, en skillnad som vi forskare brukar titta på är att kvinnor oftare får<br />
korsbandsskador än män. Det har man sett i en hel del studier, framför allt<br />
när det gäller bollidrotterna. Hur sant det är kan alltid diskuteras, men forskningen<br />
har i alla fall börjat leta orsaker. En faktor skulle kunna vara ”anatomiskt<br />
ökad Q-vinkel”, på mer vardagligt språk att kvinnor är mer kobenta. En<br />
annan faktor skulle kunna vara att kvinnor är relativt muskelsvaga. Väldigt<br />
populärt nu är också att tala om ”dålig neuromuskulär kontroll”, dvs. att vi<br />
kvinnor skulle vara sämre på att landa när vi idrottar och att vi gärna niger<br />
till och blir kobenta i den situationen – något som då skulle leda till en korsbandsskada.<br />
Också hormonpåverkan har diskuterats som orsak.<br />
Vad är det då faktiskt för skillnader mellan oss Om vi börjar med ungdomar<br />
och barn framkommer skillnaden tydligast i puberteten, se Figur 1.<br />
Figur 1. Tillväxtmönster hos pojkar och flickor. Barn växer mest under de första levnadsåren.<br />
De når t.ex. halva kroppslängden redan vid två års ålder. Före och efter<br />
puberteten, mellan 8 och 18 år, finns tydliga skillnader mellan könen. Flickor når den<br />
maximala tillväxten ungefär två år tidigare.<br />
29
Change language