Hela boken - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat per län i Sverige (Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. Statens Folkhälsoinstitut, 2008). Det finns inga stora variationer i riket. Figur 13. Sammanställning av förändringar i mönstret för fysisk aktivitet 1998-2007 (Från Lars Weinehall, Västerbottens hälsoundersökningar). 23
Hur ser det då ut om man tittat på personer som har gjort flera hälsoundersökningar Man blir ju inbjuden under de år när man fyller 40, 50 och 60. Därför har vi data om 16 000 individer som var 40 år vid första undersökningen och sedan blev inbjudna till ny undersökning när de var 50 eller de som var 50 år vid första tillfället och blev inbjudna till ny undersökning när de var 60. Hur har det gått för dem Jo, 30 % har faktiskt minskat sin fysiska aktivitet på de 10 åren enligt vad de rapporterar själva, 26 % har blivit mer fysiskt aktiva medan huvuddelen, 44 %, inte har ändrat sin mängd av fysisk aktivitet. Man kan väl säga att det sker vissa individuella förändringar, men trenden för hela befolkningen ändras inte särskilt mycket. Jag kommer nu in på en studie som har samband med både Västerbottens hälsoundersökningar och den s.k. MONICA-studien kring hjärt-kärlsjukdomar som vi har drivit i norra Sverige under många år. Syftet var att försöka se om fysisk aktivitet hade påverkat risken för att få hjärtinfarkt. Vi fann att om man delar in deltagarna i den grupp som antingen åker buss, går eller cyklar till arbetet och jämför den med de personer som åker bil till jobbet – hela året eller delar av året – och sedan justerade för annan fysisk aktivitet och dessutom för en mängd hjärt-kärlriskfaktorer som rökning, kroppsvikt, kolesterol, diabetes, högt blodtryck och utbildning. Med allt sådant borträknat återstod ändå en säkerställd skillnad. Det var faktiskt så att de som åker bil till och från jobbet, en årstid eller alla årstider, har en nästan fördubblad risk att utveckla hjärtinfarkt jämfört med dem som åker buss, cyklar eller promenerar. Att åka buss innebär ju att man måste gå till och från hållplatserna. Därför är det nog så att man blir mera fysiskt aktiv som bussåkare. Jag ska sluta med att berätta kort om hur man kan få människor att bli fysiskt aktiva. Då kommer jag först in på ett arbete gjordes av SBU, Statens Beredning för <strong>Medicinsk</strong> Utvärdering. Jag var själv med där och vi försökte titta på metoder för att främja fysisk aktivitet. Det var alltså inte fråga om effekterna av fysisk aktivitet, utan vilka metoder som finns för att få människor mer fysiskt aktiva. Man kom fram till några slutsatser. En sådan slutsats var att enkel rådgivning till patienter i ”klinisk vardagsmiljö”, t.ex. på en vårdcentral, faktiskt leder till att de här personerna ökar sin fysiska aktivitet med 12-50 % i minst 6 månader framåt. Bevisstyrkan för detta var ganska hög. Kombinerar man den enkla rådgivningen med t.ex. recept på fysisk ak- 24
Page 1 and 2: Forskningens dag 2009 Motion på go
Page 3 and 4: Motion på gott och ont Utgiven av
Page 6 and 7: Inledning Professor Bengt Järvholm
Page 8 and 9: Mirakelmedicinen som är tillgängl
Page 10 and 11: Figur 2. I den här bilagan till ti
Page 12 and 13: domar. Det finns en cancerform där
Page 14 and 15: Figur 6. Det starka sambandet mella
Page 16 and 17: Figur 7. Generellt dos-responssamba
Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
Page 28 and 29: och benskörhet. Vi kommer tillbaka
Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
Page 44 and 45: vi studerat. Bild A visar en muskel
Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
Page 48 and 49: Lars-Eric Thornell: Jag skulle då
Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
Page 54 and 55: Slutsatsen av våra forskningsrön
Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
Page 62 and 63: Det finns studier som har jämfört
Page 64 and 65: Sedan är det också viktigt att ti
Page 66 and 67: Jag ska kort nämnda några rekomme
Page 68 and 69: Frågestund och debatt Sverker Olof
Page 70 and 71: måste sluta för att eventuellt ku
Page 72 and 73:
Sverker Olofsson: Men har preparate
Page 74 and 75:
Sverker Olofsson: Säg att man är
Page 76 and 77:
terna hur man stretchar och drar ut
Page 78 and 79:
dern och inte lika mycket hos alla.
Page 80 and 81:
Sverker Olofsson: Tycker du att fr
Page 82 and 83:
ärlig vill jag inte gå till de d
show all

Hela boken - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?