Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Figur 7. Generellt dos-responssamband vid fysisk träning. Observera att effekterna är störst när man går från ingen eller låg aktivitet. (Modifierad från Pate RR. Physical activity and public health. JAMA 1995; 273:402-407). väldigt lågt i sin fysiska aktivitet från start får man en stor positiv effekt av att öka den fysiska aktiviteten bara något. Man har alltså mycket hälsa att vinna på en ökning. De som ligger högre i sin fysiska aktivitet från början vinner också, men figuren visar dessutom att om man gör en lika stor ökning i den fysiska aktiviteten som vid det lägre utgångsläget, då leder inte det till samma stora ökning i hälsa. Man har alltså redan tagit ut en del av det som man kan vinna på att bli mer fysiskt aktiv. Det innebär att den stora andel av befolkningen som rör sig väldigt lite har väldigt mycket att vinna på att bara bli något mera aktiva. Skaderiskkurvan i figur 7 visar också att alltför intensiv träning ökar risken för skador, framför allt på rörelseapparaten. Med Figur 8 vill jag visa den styrka som ligger i att göra en livsstilsförändring, t.ex. öka sin fysiska aktivitet. Det påverkar nämligen inte bara en faktor. Sätter man in en blodtryckssänkande medicin är det för att sänka blodtrycket. Sätter man in en blodfettssänkande medicin är det för att sänka blodfettet. När man blir mer fysiskt aktiv kanske inte effekten på varje riskfaktor är så stor, men om man väger ihop alla riskfaktorer som man påverkar med den här generella metoden blir summan av detta väldigt stor. Om vi t.ex. vill minska risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom – som den mellersta linjen i figur 8 visar – och därför ökar dosen av fysisk aktivitet på- 17
Figur 8. Den sammanlagda hälsoeffekten av fysisk träning blir stor även om de enskilda riskfaktorerna inte påverkas särskilt mycket. (Modifierad från Haskell WL. What to look for in assessing responsiveness to exercise in a health context. Med Sci Sports Exerc 2001; 33: S454-S458). verkas flera riskfaktorer på en gång: Blodtrycket minskar, känsligheten för det egna insulinet ökar, det goda kolesterolet ökar och blodflödet i kranskärlen ökar. Sammantaget ger de här faktorerna en stor effekt på risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar. Hur ser det då ut när det gäller fysisk aktivitet i befolkningen Hur ser det ut i Sverige jämfört med övriga Europa Hur ser det ut i olika delar av Sverige Och hur ser det ut i Västerbotten För att förstå de siffror jag kommer att visa tror jag att man först måste inse lite av svårigheterna med att jämföra studier som tittar på fysisk aktivitet. En svårighet i de stora studier som vänder sig till hela befolkningen är att där mäts ofta nivåerna av fysisk aktivitet via ett frågeformulär. Det handlar alltså om en självskattning hos dem som tillfrågas. Det är ett moment som kan vara en felkälla, eftersom människor förstås har något olika bild av hur aktiva de är. Ibland försöker man med frågeformuläret få ett mått på den totala fysiska aktiviteten, i andra fall är man ute efter den fysiska aktiviteten i arbetssituationen – det som Bengt Järvholm var inne på – och i åter andra fall försöker man skatta hur mycket fysisk aktivitet det går åt till att transportera sig till och från arbetsplatsen, 18
- Page 1 and 2: Forskningens dag 2009 Motion på go
- Page 3 and 4: Motion på gott och ont Utgiven av
- Page 6 and 7: Inledning Professor Bengt Järvholm
- Page 8 and 9: Mirakelmedicinen som är tillgängl
- Page 10 and 11: Figur 2. I den här bilagan till ti
- Page 12 and 13: domar. Det finns en cancerform där
- Page 14 and 15: Figur 6. Det starka sambandet mella
- Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
- Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
- Page 22 and 23: Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat
- Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
- Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
- Page 28 and 29: och benskörhet. Vi kommer tillbaka
- Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
- Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
- Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
- Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
- Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
- Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
- Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
- Page 44 and 45: vi studerat. Bild A visar en muskel
- Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
- Page 48 and 49: Lars-Eric Thornell: Jag skulle då
- Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
- Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
- Page 54 and 55: Slutsatsen av våra forskningsrön
- Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
- Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
- Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
- Page 62 and 63: Det finns studier som har jämfört
- Page 64 and 65: Sedan är det också viktigt att ti
Figur 7. Generellt dos-responssamband vid fysisk träning. Observera att effekterna<br />
är störst när man går från ingen eller låg aktivitet. (Modifierad från Pate RR. Physical<br />
activity and public health. JAMA 1995; 273:402-407).<br />
väldigt lågt i sin fysiska aktivitet från start får man en stor positiv effekt av<br />
att öka den fysiska aktiviteten bara något. Man har alltså mycket hälsa att<br />
vinna på en ökning.<br />
De som ligger högre i sin fysiska aktivitet från början vinner också, men<br />
figuren visar dessutom att om man gör en lika stor ökning i den fysiska aktiviteten<br />
som vid det lägre utgångsläget, då leder inte det till samma stora ökning<br />
i hälsa. Man har alltså redan tagit ut en del av det som man kan vinna<br />
på att bli mer fysiskt aktiv. Det innebär att den stora andel av befolkningen<br />
som rör sig väldigt lite har väldigt mycket att vinna på att bara bli något mera<br />
aktiva. Skaderiskkurvan i figur 7 visar också att alltför intensiv träning ökar<br />
risken för skador, framför allt på rörelseapparaten.<br />
Med Figur 8 vill jag visa den styrka som ligger i att göra en livsstilsförändring,<br />
t.ex. öka sin fysiska aktivitet. Det påverkar nämligen inte bara en<br />
faktor. Sätter man in en blodtryckssänkande medicin är det för att sänka<br />
blodtrycket. Sätter man in en blodfettssänkande medicin är det för att sänka<br />
blodfettet. När man blir mer fysiskt aktiv kanske inte effekten på varje<br />
riskfaktor är så stor, men om man väger ihop alla riskfaktorer som man påverkar<br />
med den här generella metoden blir summan av detta väldigt stor.<br />
Om vi t.ex. vill minska risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom – som den mellersta<br />
linjen i figur 8 visar – och därför ökar dosen av fysisk aktivitet på-<br />
17
Change language