Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
domar. Det finns en cancerform där sambandet verkar vara speciellt starkt, och det är tjocktarmscancer. Där har vi ett rent dos-responssamband, dvs. att ju mer fysiskt aktiv man är desto mindre risk löper man för att insjukna i tjocktarmscancer. Fysisk aktivitet och benskörhet då Ikka Vuori, som är en finländsk forskare på området fysisk aktivitet och som skrev den här delen av rapporten, säger att intensiv fysisk aktivitet med hög belastning ökar bentätheten och kan sannolikt användas för att förebygga urkalkning av skelettet, det vi kalllar osteoporos. Men bevisen för att låg eller måttlig fysisk aktivitet kan klara detta är svagare, så det är möjligt att man här måste träna mer intensivt än vad jag beskrivit hittills. Fysisk aktivitet påverkar också det psykologiska välbefinnandet. Man har t.ex. sett att ökad fysisk aktivitet minskar risken för depression och risken för att man ska gå in i ängslan och oro. Bevisen verkar något starkare när det gäller att motverka depression. Man har inte heller sett något säkert samband mellan dosen av motion och graden av påverkan på depression, oro och ängslan, men det finns en effekt. Vad händer om man inte är fysiskt aktiv och kombinerar det med överätande Då är risken stor att man utvecklar det som kallas metabolt syndrom, Figur 4. Det kännetecknas av det vi kallar bukfetma eller ”kalaskula”. Då finns en störning i flera av hjärt-kärlriskfaktorerna och vi vet att ungefär 20-25 % av befolkningen har metabolt syndrom. Vi vet också att risken är mångfaldigt ökad för typ 2-diabetes, det som vi förr kallade åldersdiabetes men numera kanske hellre vill kalla vuxendiabetes. Det är nämligen inte enbart åldringar som får det. Figur 4. Fysisk inaktivitet kombinerat med överätande leder till det s.k. metabola syndromet. 13
Figur 5. Fysisk inaktivitet är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) en av de tio viktigaste orsakerna till för tidig död i industrialiserade länder. Bilden hämtad från The World Health Report 2002: Reducing risks, promoting healthy life. WHO: Geneva, 2002. De rangordnade orsaksfaktorerna är uppifrån räknat: Tobak, blodtryck, alkohol, blodkolesterol, övervikt, lågt intag av frukt och grönsaker, fysisk inaktivitet, olagliga droger, oskyddat sex samt järnbrist. Bland dem som har metabolt syndrom är risken för hjärt-kärlsjukdom trefaldigt ökad. Det här är någonting som vi verkligen skall försöka förebygga. WHO har faktiskt – särskilt för industriländerna – utsett fysisk inaktivitet till en av de tio ledande orsakerna till för tidig död, se Figur 5. I u-länder kommer det in en mängd andra faktorer, men just för i-ländernas del är fysisk inaktivitet en av riskerna. Vilken nivå eller dos av fysisk aktivitet behöver vi då för att uppnå alla de här goda effekterna Det budskap vi hade på 1970- och 1980-talen handlade ofta om att man genom träning skulle skaffa sig god kondition, alltså få hög syreupptagningsförmåga. För att nå detta mål fick man ofta rådet att ge sig ut och jogga eller springa i skogen 20-40 minuter tre gånger i veckan, vilket också skulle förbättra hälsan. Samtidigt avstod många från att över huvud taget bedriva någon form av fysisk aktivitet eftersom man tyckte att det var jobbigt att byta om och att det var en alltför intensiv fysisk aktivitet för att man skulle klara det. Under 1990-talet ändrade vi därför budskapet en del. Man lyfte fram fakta som visade att den grad av fysisk aktivitet som behövs för att åstadkomma hälsa ligger betydligt lägre än den som behövs för att åstadkomma hög syreupptagningsförmåga. 14
- Page 1 and 2: Forskningens dag 2009 Motion på go
- Page 3 and 4: Motion på gott och ont Utgiven av
- Page 6 and 7: Inledning Professor Bengt Järvholm
- Page 8 and 9: Mirakelmedicinen som är tillgängl
- Page 10 and 11: Figur 2. I den här bilagan till ti
- Page 14 and 15: Figur 6. Det starka sambandet mella
- Page 16 and 17: Figur 7. Generellt dos-responssamba
- Page 18 and 19: s.k. ”commuting physical activity
- Page 20 and 21: Figur 10. Andelen fysisk aktivitet
- Page 22 and 23: Figur 12. Fysisk aktivitet uppdelat
- Page 24 and 25: tivitet eller med en stegräknare (
- Page 26 and 27: trycket, och det stiger när man tr
- Page 28 and 29: och benskörhet. Vi kommer tillbaka
- Page 30 and 31: vi rakt upp och ner försöker jäm
- Page 32 and 33: i överkroppen. Det kan man koppla
- Page 34 and 35: Figur 4. Utvecklingen av den maxima
- Page 36 and 37: Träningsvärk - muskelskada eller
- Page 38 and 39: Figur 2. Tyngdlyftarens lårmuskler
- Page 40 and 41: Figur 4. Övre bilden visar en sark
- Page 42 and 43: Figur 6. Schematisk bild av en sark
- Page 44 and 45: vi studerat. Bild A visar en muskel
- Page 46 and 47: kan vi se att där finns mera desmi
- Page 48 and 49: Lars-Eric Thornell: Jag skulle då
- Page 50 and 51: nämna som hastigast, kan uppstå d
- Page 52 and 53: Begreppet tendinos används när ma
- Page 54 and 55: Slutsatsen av våra forskningsrön
- Page 56 and 57: träning och sklerosering inte har
- Page 58 and 59: Motion efter 80 - nyttigt eller ska
- Page 60 and 61: vinna på en liten styrkeökning f
Figur 5. Fysisk inaktivitet är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) en av de tio<br />
viktigaste orsakerna till för tidig död i industrialiserade länder. Bilden hämtad från<br />
The World Health Report 2002: Reducing risks, promoting healthy life. WHO: Geneva,<br />
2002. De rangordnade orsaksfaktorerna är uppifrån räknat: Tobak, blodtryck,<br />
alkohol, blodkolesterol, övervikt, lågt intag av frukt och grönsaker, fysisk inaktivitet,<br />
olagliga droger, oskyddat sex samt järnbrist.<br />
Bland dem som har metabolt syndrom är risken för hjärt-kärlsjukdom trefaldigt<br />
ökad. Det här är någonting som vi verkligen skall försöka förebygga.<br />
WHO har faktiskt – särskilt för industriländerna – utsett fysisk inaktivitet<br />
till en av de tio ledande orsakerna till för tidig död, se Figur 5. I u-länder<br />
kommer det in en mängd andra faktorer, men just för i-ländernas del är fysisk<br />
inaktivitet en av riskerna.<br />
Vilken nivå eller dos av fysisk aktivitet behöver vi då för att uppnå alla de<br />
här goda effekterna Det budskap vi hade på 1970- och 1980-talen handlade<br />
ofta om att man genom träning skulle skaffa sig god kondition, alltså få hög<br />
syreupptagningsförmåga. För att nå detta mål fick man ofta rådet att ge sig<br />
ut och jogga eller springa i skogen 20-40 minuter tre gånger i veckan, vilket<br />
också skulle förbättra hälsan. Samtidigt avstod många från att över huvud<br />
taget bedriva någon form av fysisk aktivitet eftersom man tyckte att det var<br />
jobbigt att byta om och att det var en alltför intensiv fysisk aktivitet för att<br />
man skulle klara det. Under 1990-talet ändrade vi därför budskapet en del.<br />
Man lyfte fram fakta som visade att den grad av fysisk aktivitet som behövs<br />
för att åstadkomma hälsa ligger betydligt lägre än den som behövs för att<br />
åstadkomma hög syreupptagningsförmåga.<br />
14
Change language