Naturens betydelse för hälsan - Sundsvall

Naturens betydelse
för hälsan
Foto: John Paulsson
Seminarium i Sundsvalls stadshus,
måndagen den 12 november 2007
Sammanfattat av Åsa Alidasdotter

Kommunalrådet Anita Bdioui, hälsade alla välkomna. Inför en fullsatt spegelsal, tillresta
och anställda inom kommunen, berättar hon om Sundsvalls långa arbete för
bättre miljö, från arbetet med Agenda 21, till Miljöbokslutet, som i början av 2000-talet
utvecklades till ett Livsmiljöbokslut, vilken även inkluderar folkhälsa. Och nu senast
Hälsans Stig och inte minst Sundsvalls nya naturguide.
Naturen är massage för själen – naturen som kraftkälla
Frilansjournalisterna Åsa och Mats Ottosson, från
Vij utanför Eskilstuna i Sörmland, pratade på temat
Naturen är massage för själen – naturen som
kraftkälla.
De inleder med naturbildspel till behagligt
avslappnande musik, som en illustration om vetskapen
att vi även påverkas av naturbilder.
Som frilansjournalister har de skrivit om människor
som kämpar för att rädda utrotningshotade
arter och naturområden. De upplevde då att de
träffade allt fler människor som använt naturen
som kraftkälla och läkande och återhämtande resurs.
Och som vittnade om naturens lugnande,
stärkande och läkande krafter.
De berättar att i dagens stressande samhälle, är
det bristen på återhämtning som är det farliga och
allvarliga, vilket blivit allt mer uppmärksammat.
Yoga har gjort sitt intåg som etablerad avstressande
form. Men allt som får ”lugn och ro-hormonet”
oxytozin att flöda till är bra, som massage, Qi
Gong, sex och varma bad, musik- och naturupplevelse.
Den som vill veta mer om vad som fungerar
avstressande rekommenderades att läsa boken
Lugn och beröring, av Kerstin Duvnäs Moberg.
Åsa fick själv bröstcancer 2003.
– Då tänkte jag. Vad kan jag göra själv Gå ut i
naturen varje dag blev mitt val.
– Vissa dagar orkade jag bara gå i trädgården.
Andra dagar gick jag ut i skogen, satte mig på en
sten, för att få vara mig själv, gråta, känna mig liten
och deppig.
– Efter ett tag började jag känna allt mer samhörighet
med naturen, jag kunde höra korpen, se
en älg i ögonen. Jag ville våga tänka på döden, meningen
med livet.
Idag är Åsa friskförklarad, men går fortfarande
ut i skogen varje dag.
Hennes önskan är att alla ska få möjlighet att
uppleva naturens krafter. Både i läkande och förebyggande
syfte. Det kan vi uppnå genom:
1. Att vi redan från början vänjer våra barn vid
att vara ute, inte bara som små, så att våra barn
blir naturvana.
2. Naturvistelse på recept, precis som det idag
kan stå fysisk motion på receptet.
3. Grönt runt alla skolor, äldreboenden, arbetsplatser,
sjukhus m.m.
4. Värna naturen
Hon hoppas att det ska bli lika naturligt att gå
ut i naturen när man är stressad som det är att ta en
Alvedon när man har ont i huvudet. Lika vanligt
och självklart med natur runt omkring oss, som det
är självklart att det ska finnas Internet och bredband
överallt.
Naturen är gratis, ofta nära och tillgängligt för
de flesta. Mats bästa tips är:
l Gå ut själv. Det gör dig öppen för naturen
och din egen upplevelse, både inåt och utåt.
l Var stilla. Gör ingenting. Inte bara stavgång
och raska promenader.
l Öppna dina sinnen. Känn vinden, doften, din
egen kropp, ljuden från omgivningen. Att vara i
nuet på ett ickekrävande sätt. Det som idag kallas
mindfullness.
1

Utomhuspedagogik - kunskap i landskap för
hälsa och lärande i det utvidgade klassrummet
Anders Szczepanski från Centrum för miljö- och
utomhuspedagogik, Linköpings universitet, pratade
på temat Utomhuspedagogik - kunskap i landskap
för hälsa och lärande i det utvidgade klassrummet.
– Jag jobbar med närmiljö som lärmiljö. För att
få pedagoger att arbeta mer med utomhus, både för
att öka tiden ute, men också för att arbeta för en
bättre utemiljö, förklarade han.
– Jag jobbar med rörelsen, inte som motion,
utan som fysisk aktivitet genom lek. Så att barnen
inte bara får se och höra, utan också känna, smaka,
lukta och beröra.
Idag har handens kunskap försvunnit, anser
Anders. Genom att göra saker, med kroppen och
händerna involveras både hand, huvud och hjärta,
vilket ger en emotionell relation. Teori och praktik
går hand i hand, poängterar Anders och slår ett
slag för roliga stimulerande aktiviteter även under
rasten.
– Dessvärre blir det allt mer asfalt och staket i
samhället. Barns liv centreras kring hemmet, köpcentret
och skolan. Förr lekte barn ute. Idag är det
dator och tv-spel som dominerar.
Anders berättar om FN:s barnkonvention som
slår fast barns rätt till fritid, men inte barns rätt till
en vettig utomhusmiljö. Han ondgör sig över att vi
har regler för djurhållning och djurs fysiska miljö,
men inga regler för förskolebarn.
– Kortisolnivån går ner vid utomhuslek. Om vi
inte får ner kortisolnivån ökar kroppens inlagring
av fett, vilket är en del av förklaringen till dagens
fettmaepidemi, berättar Anders och slår ett slag för
att vi också ska använda oss av parken och skogen.
– Torr, varm, mätt och hitta rätt, är de fyra förutsättningar
som krävs, anser han och berättar att
forskningen visat att barn får en snabbare motorikutveckling
i skogen än i gymnastiksalen.
Men för att kunna förverkliga detta behövs en
gemensam kompetensutveckling.
De gröna strukturernas påverkan på hälsan
Patrik Grahn, professor vid Statens lantbruksuniversitet
i Alnarp, föreläste utifrån rubriken De
gröna strukturernas påverkan på hälsan. Och vad
är kvalitet i det gröna för barn, äldre, funktionshindrade
och oss alla
Naturen har använts sedan 1700-talet som en
integrerad del i vård och rehabilitering, med hälsobrunnar
och kurorter. Sanatorier byggdes ute i
naturen, gärna vid vattnen och runt mentalsjukhusen
anlades stora parken. Idag vet vi att barn som
går på dagis som använder metoden Ur och skur,
är friskare.
60% av ohälsa, sjukdom och för tidig död i EU
kan inte förklaras med smitta eller genetiska faktorer.
Sedan 80-talet har forskningen kunnat visa att
natur- och trädgårdsupplevelser leder till mindre
ohälsa. Idag försöker forskningen påvisa hur och
på vilket sätt detta sker.
Patrik pratar om dagens stora informationsmängd
som stressar, genom att vi hela tiden måste besluta
om vilken information vi ska ta in och vilken vi
ska sålla bort.
Han pratar om de 9 medfödda grundkänslorna.
Sex av dem är negativa, vilket har varit en förutsättning
för att skydda oss under evolutionen. Men
det är lätt att fastna i de negativa känslorna. De
som kommer till rehabiliteringsträdgård i Alnarp
behöver hjälp att hitta tillbaka till nyfikenhet och
glädje.
Stress är inte negativt i grunden. Vakenhetshormonet
kortisol pumpas ut i kroppen inför en utmaning
eller fara, vilket vi behöver inför en prestation
eller strid. Men efteråt behöver nivån gå ner, annars
kan vi inte sova och får ingen vila. Det innebär att
vårt system har svårt att slå av, vår kropp signalerar
fara konstant. Det är i det läget stress blir negativt.
Beröring sätter igång produktionen av oxytozin.
Massage är det vi tänker på främst, men vissa delar
av kroppen är extra känsliga för både beröring
och värme, som främre delen av bröstkorgen, just
där nyförlösta mammor per automatik placerar sitt
nyfödda barn. Vilket visar sig göra att oxytozinet
börjar produceras i hennes kropp och lugnar ner
henne efter den ofta smärtfyllda och ansträngande
förlossningen.
2

Några av de saker som visat sig viktiga för människor
som vistas i naturen är:
l Artrikedom
l Vildhet – naturlighet
l Öppenhet- rymd och utsikt
l Trygghet - viste, skydd, bo, koja
När människor fått rangordna vad de upplever
som viktigast ser prioritetsordningen ut så här:
1. Vildhet
2. Viste
3. Rofylldhet, stillhet
4. Rymd
Patrik berättade om Sinnenas rum i Stockholm
och beskrev att äldre mår bättre om de får komma
ut och allra helst har möjlighet att odla. Han ifrågasatte
att fångar har lagstadgad rätt till utomhusvistelse,
men inte äldre människor.
Patrik beskrev också hur barns symptom på
ADHD minskar om de vistas på skolgårdar rika på
naturmiljö. Det har fått honom att myntat begreppet
kojindex, som ett mått på en rik naturmiljö.
På Alnarp är det idag framförallt människor
med utmattningssyndrom som får hjälp i rehabiliteringsträdgården.
Gröna Rehab, Botaniska trädgården
Eva Lena Larsson, biolog och projektledare för
Gröna Rehab, Botaniska trädgården i Göteborg,
berättade om Grönt – för eget och andras välbefinnande.
Gröna Rehab – ett praktiskt exempel.
Eva-Lena är inspirerad av Ingemar Norling,
forskare, psykolog och beteendevetare, som propagerade
för folkhälsa och naturen och trädgårdens
betydelse för hälsa och livskvalitet.
– Vi blir äldre och äldre. Kvinnor lever i snitt
20 år efter pensionsåldern, män 17 år. Hur kan vi
hålla oss friska som äldre Och få en bra livskvalitet
Här är rekreation och psykisk hälsa viktigt,
menar Eva-Lena.
Livsstil och miljö påverkar vår hälsa till 70%. I
medborgarenkäter visar det sig att människor rankar
socialt umgänge med familj, släkt och vänner
högst. Friluftsliv, natur och trädgård kommer strax
därefter. 25% säger att djur ger livskvalitet.
– Kvinnor är en utsatt grupp vad gäller depression
och utbrändhet, men alla söker inte hjälp.
Många klarar sig genom att självmedicinera med
natur och trädgårdsupplevelser. Naturupplevelser
är helt enkelt bäst i test, förklarar Eva-Lena.
Djur i vården, visar mycket positiva resultat
både vad gäller tillfrisknande och välmående. De
som har husdjur har 30 % bättre överlevnad efter
stroke och vad fjärde person i Sverige har husdjur.
Husdjur ger mjuk fin beröring, de lyssnar bra och
dömer inte.
Gröna Rehab är ett 3-årigt projekt där Personalutskottet,
Miljönämnden och Folkhälsokommittén
i Västra Götalandsregionen, har gått samman
för att starta trädgårdsterapi i Botaniska trädgårdens
regi. En terapiträdgård där det arbetar en sjukgymnast,
en arbetsterapeut, en psykoterapeut, en trädgårdsmästare
och en biolog tillika projektledare.
För närvarande finns det 3 grupper med vardera 8
personer på Grön Rehab. En av dem är en grupp
för personer med stressrelaterade sjukdomar. Rehabiliteringen
är på 12 veckor och betalas av arbetsgivaren.
Första veckan kommer deltagarna 1 dag,
sedan trappar de upp till 4 dagar, mellan klockan
9.00-12.00.
Upptagningsområdet är hela Västra Götaland
med 50 000 anställda. Efter 12 veckor sker en avstämning.
Är det dags att börja arbetsträna Om
inte kan upp till 3 månaders ytterligare rehabilitering
beviljas.
Trädgården är basen i verksamheten. Aktiviteterna
följer trädgårdsåret och växtsäsongen. Naturupplevelser
är en viktig del, att öva sig att se detaljer och
förnimma. Trädgården ligger alldeles intill ett naturreservat
och en koloniträdgårdsförening, vilket
är en stor fördel.
Kroppskännedom står också på schemat, att lära
sig känna och uppleva sin kropp, är centralt, liksom
olika typer av hantverk, med bland annat pil
och ull och uttrycka sig i bild. Även djuren har sin
plats på Gröna Rehab, som för närvarande hyser
två kaniner.
På eftermiddagarna ger Gröna Rehab kurser i
stresshantering. De utbildar i stresshantering, för
hållbara människor i det hållbara samhället.
3

Sammanfattning av eftermiddagens seminarier
A.Utomhuspedagogik
Lilian Högberg Lidens förskola och Carina Cederholm,
Rönnbackens förskola berättar om grundidén
i I Ur och Skurpedagogiken. Vilket är att
barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap
tillfredsställs genom vistelse i naturen.
Pedagogik bygger på att barnen ska få hjälp i
sin egen utveckling av sådant som finns i naturen.
De lär sig att balansera, krypa, hoppa, klättra på
trädstammar och stenar. Det finns ingen bättre lekplats
än naturen där barnen får leka fritt. De får
känna gemenskap vid sagostunden under granen
med den egna matsäcken. Barnen övar sina sinnen
genom att smaka, lukta, känna, titta, lyssna och
jämföra sådant som finns runt omkring i naturen.
Målet är att barnen ska få en inbyggd känsla för
naturen med sig ut i livet.
För att bli en Ur och Skur-förskola måste någon
ha genomgått en grundkurs. Det finns även kurser
för vidareutveckling och nätverksträffar.
Anders Norberg, Susanne Olofsson, Pessi Liukkonen
och Gunnel Malm, på Sundsvalls naturskola
berättar om hur de arbetar med att få lärare och
elever att vara ute mer i naturen. De vill förmedla
kunskap om allemansrätt och samspelet i naturen
och glädjen med att vistas i naturen.
Naturskolan har varierade aktiviteter för barn
i olika åldrar. Aktiviteterna ska leda till ökad insikt
om hur både vi och naturen ska må bra, när vi
vistas i den. På vintern finns det skidlek vid Sidsjön,
där barnen får lära sig att åka längdskidor och
samtidigt ha väldigt roligt.
Kom ut för lärare är en satsning där man försöker
få lärare att skapa sig ett intresse för naturen
och på så sätt försöka sprida den till sina elever.
Marlene Boman, på Skogsstyrelsen är med och
driver projektet Tätortsnära skog för barn som syftar
till att stimulera barn inom Sundsvalls kommun
att i ökad grad vistas i skogen för lek och andra fritidsaktiviteter.
Skogsmiljön i några områden intill skolor, daghem
och bostadsområden ska anpassas i samverkan
med barn, lärare, dagispersonal och föräldrar. Informationsaktiviteter
och marknadsföring av den
tätortsnära skogen är en viktig del i projektet.
I förlängningen ska projektet leda till positiva hälsoeffekter
och ett ökat natur- och miljöintresse hos
barnen. Det man har märkt är att barnen blir lugnare
av att vara ute i naturen, det blir mindre konflikter
och andra gruppindelningar än annars.
Inom projektet har man gjort en del åtgärder
i Nacksta och Bosvedjan för att göra de mer tillgängliga.
Man har:
l Röjt skog och sly
l Timrat vindskydd och gjort eldstäder, byggt
vedförråd intill vindskydden
l Anordnat en familjedag
l Sanerat klotter på de nybyggda vindskydden
l Delat ut skogsryggsäckar till personal på för skolor
för att de lättare ska kunna ta sig ut i skogen.
Anders Szczepanski från centrum för Miljö- och
utomhuspedagogik, säger att utomhuspedagogik är
ett komplement till den traditionella pedagogiken,
en pedagogik som visar att upplevelser i utomhusmiljön
utgör en bas för inlärning och är en källa till
kunskap.
Perspektiv Tema
Färger
Estetik Mönster Utställningar
Former
Poesi
Rollspel
Känslo- Stämningar Naturstig
mässigt Minnen
Biologiskt
Kulturellt
Mångfald
Ekologiskt
Kulturhistoria
Mytologi
Uttryckssätt
Axplock från gruppdiskussionerna:
l Det gäller att utveckla den egna utemiljön på varje
förskola, med buskar, träd och kojor och göra den
roligare med hjälp av små medel ex björkstammar
och cementrör. Att försöka skapa olika rum, för exempelvis
lek, läsning, mat, vila osv.
l Det är viktigt att barnen är delaktiga i skapandet,
som bör ske i samarbete med barn, föräldrar
och personal.
l Utevistelsen ska vara lustfylld. Det måste finnas
möjligheter till egna val.
4

l Det fungerar väldigt bra att vara ute och göra samma
saker som man gör inne. Större del av verksamheten
skulle kunna förläggas utomhus.
l Det är mycket förstörelse, kojor försvinner mm.
Kommunen kommer och plockar bort saker, men
inget kommer i stället, så utemiljön på den egna
gården blir tråkigare och tråkigare.
l Upplevelsen av naturen är viktig, ta vara på den
natur som finns nära oss. Vi har mycket fin natur
runt omkring och den påverkar oss på ett bra sätt.
l Det är viktigt att lyfta fram det man gör och
berätta varför för föräldrar.
l Naturskolan skulle kunna besöka förskolor och
dela med sig av sina kunskaper. Äldre barn skulle
kunna få komma tillbaka och lära för de mindre
om naturen.
B. Naturens livsrytmer i vården
Vera Billing, trädgårdsterapeut från Vidarkliniken
i Järna, visade på skillnaden mellan natur och
trädgård. Trädgården är ett rum som ger tydlighet,
men som kan bli kravfyllt. Naturen är vildare, men
kan ibland bli för stor. Hon menade att vi behöver
båda två. Ett förslag är att patientrummen är vända
mot den vilda naturen, medan dagrummen vetter
mot trädgården eller jordbrukslandskap.
Det gäller att stärka viljekraften, för viljan
är aldrig sjuk, menade Vera. Livet är en rytmisk
rörelse, som årstiderna och dygnsrytmen. Det är
viktigt att vi följer rytmen för att hålla oss friska.
Ett sätt är att plocka in naturen i form av växter
och grönsaker.
Det är läkande att arbeta i trädgården, men
använd inte gummihandskar, rådde Vera, vi behöver
få stoppa händerna i jorden och få jord under
naglarna. Och det är viktigt att sköta trädgårdarna
för att de ska ge kraft.
Ing-Britt Madsen från Tunastrands äldreboende
berättade att Tunastrand är på väg att bygga ett
växthus. Hon ansåg att det var en investering som
lönade sig eftersom det både minskar oron och förbättrar
de äldres sömn att få komma ut. Birgitta
Puunberg från Solhaga ansåg att ekvationen få tiden
att räcka till utevistelser handlar om prioriteringar
och planering.
C. Naturen som kraftkälla
Lena Claesson och Iwona Jacobsson från Västernorrlands
läns landsting pratade om fysisk aktivitet
på recept.
Axplock från gruppdiskussionerna:
l Ett förslag lades att det borde kunna ordineras
naturvistelse på recept, lika väl som fysisk aktivitet
på recept.
l Vikten av samverkan betonades också, mellan
myndigheter, sjukvård, företag, försäkringskassa,
arbetsförmedlingen och föreningar.
l Gående handledning och medarbetarsamtal ute,
var två tips som kom upp. Vuxenmulle och skogsdisco,
var två andra förslag.
l Bildspel med naturbilder i väntrum på sjukhus
och vårdcentraler skulle göra patienter lugnare
och mer avslappnade.
l Det är viktigt att jobba med utomhusmiljön
runt sjukhus och vårdcentraler, så att man kan
besöka trädgården medan man väntar.
l Det borde finnas resurspersoner som samordnar
frivilliga och andra som vill jobba med detta.
Det behövs både eldsjälar, pengar och politiska
beslut så att förutsättningarna skapas.
Axplock från gruppdiskussionerna:
l Rehabenheten från Lindgården blev inspirerade
att satsa på en gemensam utemiljö. Och fick tips
om att försöka påverka cheferna i denna riktning.
l Arbetsterapin på sjukhuset finns på 6e våningen.
De har en trädgård i markplan, men vill flytta
ner på bottenvåningen.
l Hur ser inomhuskonsten ut, undrade någon
Är det naturbilder eller gubbar
5

D. Trädgården och skogen
– verktyg för rehabilitering
Cecilia Wiklund, trädgårdstekniker, Eva Jonsson,
forskningsassistent i rehabiliteringsvetenskap och
Ingela Karlsson Rydham, beteendevetare från Fröjas
trädgårdar, utanför Östersund, berättade om
sin arbetslivsinriktade trädgårdsrehabilitering för
kvinnor, kallad Välfärd i Gröna Rum.
Fröjas trädgårdar tillhör landstinget och är en del
av Jämtlands Läns institut för landsbygdsutveckling
och drivs i samarbete med naturbruksgymnasiet
och trädgårdsföreningen. Välfärd i Gröna Rum
har avtal med arbetsförmedlingen och försäkringskassan,
men vanligtvis är det arbetsgivaren bekostar
rehabiliteringen. De tar primärt emot kvinnor
med stressrelaterad ohälsa.
De arbetar i belysta uppvärmda växthus där de
bland annat odlar kryddor, vilket visat sig vara en
poäng då många har förlorat förmågan att uppleva
smak och doft. Efter en tid på Fröja blir detta en
av de starka upplevelserna, att uppleva smak och
doft igen.
De uppmuntrar kvinnorna att känna efter i kroppen,
vad som känns bra, hur mycket de orkar, vad
de behöver för att det ska kännas bättre. Allt i en
tillåtande atmosfär. De arbetar mycket med kroppskännedom.
Tar promenader, erbjuder massage, gör
andningsövningar och rör sig till musik, allt för att
komma ner i kroppen igen och inte bara vara i huvudet.
Målet är att kvinnorna ska våga börja röra sig,
leka, skapa och säga nej. Och att lära sig uppfatta
och ta kroppens signaler på allvar.
De använder sig också av coachande samtal, där
kvinnorna uppmuntras att våga se sig själv, ta över
rodret i sitt liv och våga växa.
Kvinnorna genomgår vanligtvis fyra faser. I fas
ett är kroppen avstängd och kvinnorna tänker på
att göra rätt för sig, att det ska gå fort, bli klart.
Men redan i fas två har lärt sig känna efter vad de
vill och orkar. I fas tre vill prova nytt och i fas fyra
vill vidare i livet. Behandlingstiden är minst 3 månader,
ofta 6. Först kommer kvinnorna 1-2 dagar
veckan, senare upp till 4 dagar.
Kvinnornas hälsostatus mäts före och efter rehabiliteringstiden.
Det som mäts är upplevd stressnivå,
sömnkvalitet, energinivå. Dessutom görs ett
salivtest för att mäta kortisolnivån. Kvinnorna skri-
ver också dagbok för att berätta hur de mår och
känner sig.
Camilla Holm, från Skogsstyrelsen, som arbetar
med Grön Rehab i Västmanland, berättar att
de har Försäkringskassan som uppdragsgivare. I
Grön Rehab arbetar de med långtidssjukskrivna i
10 veckor, vilket förhoppningsvis ska leda fram till
arbetslivsinriktad rehabilitering. De flesta deltagare
lider av psykosociala besvär som utmattningssyndrom,
men även fysiska besvär. Målet är att komma
tillbaka till arbetslivet och att må bättre fysiskt
och psykiskt. Camilla är hälsopedagog och arbetar
med mental träning och stresshantering, de andra
tre kursledarna har ”gröna” kompetenser.
Grön Rehab är upplagd som en kurs med följande
inslag:
l En chans att uppleva naturen, bland annat genom
vandringar
l Få ökad kunskap, framförallt naturkunskap.
l Bli trygg i skogen, genom att lära sig använda
GPS, karta och kompass
l Delta i projekt som inventering, eftersom det
är viktigt att få känna sig nyttig
l Få kunskap om naturvård, fåglar, viltvård
l Lära sig mer om stress och stresshantering
l Träna sig i att se framåt och att fokusera på det
friska
Kurser pågår 4 dagar i veckan, kl 09.00-13.00,
och har mellan 8-10 personer i varje grupp.
Det resultat man uppnått är att deltagarna fått
ökad struktur och rutiner i tillvaron. En social gemenskap
där de blivit bekräftad och fått ökad självkännedom,
vilket gjort den bättre rustade för den
arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Desiree Jakobsson är samordnare för Gröna
Trappan, rehabilitering i skog, i Gävle. Gröna
Trappan är ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram,
med målet att deltagarna ska gå från sjukskrivning
till arbete. Arbetet sker i samarbete med
Arbetslivsresurs, ett omställningsföretag som står
för den ”vita” delen, det vill säga sjukvårdsdelen.
Deras arbetssätt är rehabilitering i skogsmiljö
med stöd av lösningsinriktad vägledning, genom
satt motivera deltagarna med, stödja, erbjuda social
gemenskap och prata om framtidsmål.
6

7
Axplock ur gruppdiskussionerna:
l Konferenser i naturen, kom på förslag och att
använda sig av Norra Berget.
l Vikten av vackra platser poängterades, liksom
samarbeta med ideella krafter.
l Det är viktigt att utvärdera projekt, så de är
vetenskapligt belagda.
l Bra exempel behöver lyftas fram som Den lugna
trädgården, samarbetet mellan Vårsta Diakoni
och Nordviks naturbruksgymnasium och
Fröja trädgårdar. Liksom Sundsvalls kommuns
personalförening, SK 65, som jobbar förebyggande
och kan fungeras som en puff i rumpan.
l Använd friskvårdstimme till att både motionera
och reflektera
l Gå så långt in i skogen att man inte ser vägen
E. Planera närnatur för bättre hälsa
Daniel Jasek från Sundsvalls Kommuns stadsbyggnadskontor
pratade om hur man ska tänka när man
stadsplanerar för att bevara grönområden. Promenadvägar
längs vattnet på Alnö är ett exempel på
bra stadsplanering. Idag projekteras området runt
Selångersån för att göra det mer tillgängligt.
Axplock från gruppdiskussionerna:
l Vara omsorgsfull vid placeringen av nya förskolor
och skolor.
l Gör hälsokonsekvensbedömningar redan på planeringsstadiet,
använd stadsbyggnadskontorets
hållbarhetsros.
l Inventera miljön vid olika typer av boende och
skolor och se hur de kan förbättras i samarbete
med brukare och elever.
l Gör det lättare att ta sig till och från Norra och
Södra Stadsbergen i Sundsvall. Bind samman
gång- och cykelvägar. Behåll och utveckla stadsnära
grönområden och gör dem tillgängliga för
funktionshindrade.
l Belysning och gångbroar över Selångersån ökar
användbarheten.
l Höj statusen och gör reklam för naturupplevelser
i Sundsvall.
l Det ska vara enkelt. Men vi behöver också uttrycka
oss enkelt när vi pratar om naturens betydelse
för hälsan, så att alla, även de som inte är
insatta i frågan, förstår.
l Följ stadsvisionen.
F. Attraktiva friluftsområden
– att se med besökarens ögon
Ingmar Alström, konsult i friluftsplanering från
Stockholm, pratade om vad som gör en friluftsanläggning
tillgänglig.
Axplock från gruppdiskussionerna:
l I Sundsvall har vi nära till naturen och är bra på
friluftsliv och mycket bra utbyggda anläggningar,
spår och leder. Men också naturreservat, som
Sidsjön, friluftscentret på Södra Berget och Stornäsets
handikappanpassade fågelstation.
l Vi måste bli bättre på att marknadsföra det vi har.
l Bjud in arbetsförmedling, försäkringskassa som
samarbetspartners.
Avslutningsvis fick Sverker Ottosson, miljönämnden
ordförande, frågan hur vi ska förverkliga
alla visioner.
Bra busstrafik, nära till bra utemiljö inom omsorgen,
marknära boende, där det är enkelt att ta
sig ut och växthus att använda vintertid, var några
av hans förslag.
Liksom att kryssa i miljöguiden när man gått
olika leder, arrangera samarbete inom folkhälsa och
bygga terapiträdgårdar.
Han nappade också på idén om att ha med hälsokonsekvensbeskrivningar
i översiktsplanen. Och
att räkna på konsekvenserna i ekonomiska termer,
så att vi kan se att vi tjänar på det ekonomiskt.
Ett steg framåt i Sundsvall är att vi nu rekryterar
en ekoekonom, berättade han, som ska titta på hur
vi gör våra upphandlingar, planerar vår stad ur ett
hållbarhetsperspektiv och inte minst om vi följer
Stadsvisionen.