MiljÃ¶konsekvensbeskrivning, maj 2013 - NorrkÃ¶pings kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL 

Vindkraft - Tillägg till översiktsplanen 

Norrköpings kommun, Östergötlands län 

Tillhör Antagandehandling av vindkraft - tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun 

Maj 2013

Titel: MKB till vindkraft - Tillägg till översiktsplanen, Norrköpings kommun 

Utgivningsdatum: Maj 2013 

Utgivare: Norrköpings kommun 

Kontaktperson: Eva Weibull Winter och Martin Berlin 

Uppdragsansvarig: Jessica Andersson, WSP

Innehållsförteckning 

1. Inledning ...................................................................................................5 

2. Sammanfattning .....................................................................................7 

3. Avgränsning av MKB ..............................................................................9 

4. Underlag för bedömningar ....................................................................9 

5. Beskrivning av alternativ .....................................................................10 

6. Nollalternativets miljökonsekvenser .................................................. 15 

7. Planförslagets miljökonsekvenser ....................................................... 16 

8. Ekonomiska och sociala konsekvenser ..............................................47 

9. Förenlighet med miljömål ....................................................................47 

10. Miljökvalitetsnormer ..........................................................................53 

11. Påverkan under byggtiden ..................................................................53 

12. Samlad bedömning..............................................................................53 

13. Miljöbedömning vid detaljplaneläggning ........................................ 55 

14. Uppföljning ......................................................................................... 56 

15. Referenser ............................................................................................57 

MKB tillhörande Vindkraft - Tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun 

3

4 

MKB tillhörande Vindkraft - Tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun

1 Inledning 

WSP Samhällsbyggnad i Karlskrona har fått i uppdrag att upprätta en MKB tillhörande 

Vindkraft - ett tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun. 

Uppdragsansvarig hos WSP är Jessica Andersson. Kontaktperson på Norrköpings 

kommun är Eva Weibull Winter och Martin Berlin. 

Enligt PBL 3 kap 8 § och miljöbalkens 6 kap 11-13 §§ ska en miljöbedömning och en 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras om genomförandet av en översiktsplan 

kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen ska 

med hänsyn till planens detaljeringsgrad, beskriva den aktuella miljöpåverkan som 

kan antas uppkomma vid planens genomförande avseende miljöfaktorer som biologisk 

mångfald, befolkning, människors hälsa, landskap, forn- och kulturlämningar, 

växt- och djurliv m.m. MKB:n ska även beskriva hur planen har beaktat relevanta 

miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn. Dokumentet skall även beskriva åtgärder 

för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan. 

Riksdagen antog år 2009 en planeringsram på 30 TWh vindel till 2020, varav 20 

TWh på land och 10 TWh till havs. Planeringsramen innebär att det ska skapas 

förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh inom samhällsplanering. 

Det tidigare utbyggnadsmålet från 2002 på 10 TWh till 2015 ersätts av 

planeringsramen från år 2009 (Källa: Energimyndigheten). Ett vindkraftverk på 

1 MW producerar varje år 2500 MWh eller hushållsel till 500 villor, sparar utvinning 

av 1000 ton kol och minskar CO2-utsläpp med 2 500 ton. Jämförelsen gäller 

för el framställd av fossila bränslen (Källa: SOU 1995:75). Från och med den 1 aug 

2009 gäller nya prövningsregler för vindkraft. Syftet med de nya reglerna är att 

forkorta handläggningstiderna för vindkraftsetableringar och att undvika dubbelprövning 

av vindkraftsärenden. Kommunerna ges medbestämmanderätt genom att 

dess godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas av länsstyrelserna eller 

mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken, dvs större verk, vindkraftsparker eller 

verk förlagda till vatten. 

Idag saknar Norrköpings kommun ett fullgott planeringsunderlag för beslut enligt 

den nya lagstiftningen. Den snabba teknikutvecklingen samt att Norrköpings kommun 

i framtiden vill pröva förutsättningar att etablera vindkraft inom randzonen 

har föranlett arbetet med framtagandet av det tematiska tillägget för vindkraft. 


5

6 

MKB tillhörande Vindkraft - Tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun

2 Sammanfattning 

Idag saknar Norrköpings kommun ett fullgott planeringsunderlag för beslut enligt 

den nya lagstiftningen. Den snabba teknikutvecklingen samt att Norrköpings kommun 

i framtiden vill pröva förutsättningar att etablera vindkraft inom randzonen 

har föranlett arbetet med framtagandet av det tematiska tillägget för vindkraft. 

I MKB:n har två alternativ studerats, planförslaget (Gröna områden) samt nollalternativet. 

I miljökonsekvensbeskrivningen utgör nollalternativet ett jämförelsealternativ. 

Nollalternativet står i det här fallet för den utveckling som är trolig 

om inte vindkraftsplanen antas och genomförs. Gröna områden är områden som 

Norrköpings kommun anser är särskilt lämpliga för stora vindkraftverk och storskalig 

utbyggnad av vindkraft. Inom de prioriterade områdena har utbyggnad av 

vindkraft högre prioritet än bebyggelseutveckling. Bygglov för bostäder kan ges 

intill och i redan befintliga bebyggelsegrupper. Kommunen har angett sex områden 

(A-F) där en utbyggnad av vindkraftverk skall prioriteras. 

Vindkraften innebär både positiv och negativ påverkan på omgivningen. Den 

positiva påverkan gäller främst vindkraftens produktion av miljövänligt framställd 

el. Med goda vindförhållanden har ett vindkraftverk inom 6-7 månader producerat 

den energi som åtgår till dess tillverkning, service, underhåll och demontering 

(Källa: http://www.energimyndigheten.se/sv//Om-oss/FAQ/Gar-det-inte-at-merenergi-att-bygga-ett-vindkraftverk-an-vad-det-kan-producera/). 

Vindkraftsetablering 

innebär inte permanent påverkan i ett område. Om vindkraftverket i en 

framtid inte ger tillräcklig lönsamhet eller av andra skäl monteras ned, kan markområdet 

återställas. Bilden blir dock mer komplex när det gäller vindkraftverkens 

visuella omgivningspåverkan och dess ljud- och ljuseffekter. Vindkraftsetableringar 

kan upplevas såväl positiva som negativa beroende på vilken inställning personen 

har till vindkraft. Den negativa omgivningspåverkan av vindkraft visar sig 

oftast på lokal nivå, genom markintrång, påverkan på natur- och kulturvärden samt 

genom störningar för närboende i form av buller, reflexer etc. 

I Norrköpings kommun finns flera områden och markintressen som innehåller 

höga värden, exempelvis riksintressen, fornlämningar, Natura 2000-områden och 

naturreservat. Att ett område omfattas av skyddsintresse innebär inte automatiskt 

att vindkraftsetablering är olämpligt inom området eller i anslutning till området. 

Om det faktiskt finns en konflikt mellan det skyddade områdets värden och vindkraftsintresset, 

beror på vilka värden som skyddas. Å andra sidan kan ett skyddat 

område fodra ytterligare en buffertzon för att inte de värden som representeras 

i det skyddade området ska påverkas negativt. Ett sådant område kan vara en 

skyddsvärd fågellokal, som kan kräva ett betydande skyddsavstånd så att inte en 

eventuell exploatering stör fågellokalen. 

Ett flertal skyddade områden kan dock stå i konflikt med vindkraftsintresset och 

avvägning skall då göras. Hur dessa påverkas av vindkraft beror helt på områdets 

värden och geografiska omfattning. Under arbetsprocessen för framtagande av 

planförslaget, har varje enskilt markintresse i kommunen behandlats separat med 

särskilt uppmärksamhet åt områden som innefattar höga natur- och kulturmiljö- 


7

värden. Efter bedömda erforderliga hänsynstaganden har de prioriterade områdena 

för vindkratsetablering pekats ut. Inom dessa områden är det kommunens 

intention att oacceptabla konflikter mellan olika vindkraftsintresset och övriga 

intressen undviks. I samband med detaljlokalisering och projektering av vindkraftverk 

bör dock fördjupade analyser och fältstudier göras. Detta bedöms vara positivt 

och medföra att konflikter till stor del undviks. 

Enligt målen i Energiplanen skall Norrköpings kommun år 2030 ha ett energisystem 

som är effektivt, inriktat på att minimera energianvändningen, enbart använder 

förnybara energikällor, är robust och tål de konsekvenser som ett förändrat 

klimat innebär. En utbyggnad av vindkraftverk enligt planförslaget (gröna områden), 

bedöms bidra till att uppfylla energiplanens mål. 

Kommunens komplexa och varierande landskapsvyer bedöms till stora delar vara 

relativt tåliga för vindkraftverk. Samtidigt är det av största vikt att vindkraftverk 

placeras i landskapet med eftertanke. Storskaliga landskapsrum såsom de öppna 

slätterna och de höga förkastningsbranterna är ur landskapsbildsmässig synvinkel 

mer tåliga för vindkraft än de små kulturlandskapen. Även tätortsnära, sedan 

tidigare påverkade landskapsmiljöer, är ofta visuellt lämpliga för vindkraftverk. 

Rekreationsvärdena, den särpräglade naturmiljön, där förkastningsbranter och 

andra geologiska formationer är utmärkande samt den stora närheten till havsvikar 

eller flikiga skogsjöar som möjliggör långsträckta utblickspunkter, utgör delar av 

de många viktiga värden som har stor betydelse för kommunens fortsatta utveckling 

och identitet. 

I planförslaget har hänsyn tagits till människors hälsa och säkerhet. I de flesta fall 

har hänsyn tagits till dokumenterade bevarandevärda områden och andra värden 

i landskapet. Att helt undvika konflikter är en omöjlighet och ibland kan de vara 

svåra att förutse. Planen belyser dock de tänkbara konflikter och problemställningar 

som finns och behöver lösas i samband med prövningen enligt PBL och 

miljöbalken. 

Genom en utbyggnad av vindkraft och ersättande av fossila energikällor kan man 

med förnyelsebara energislag minska utsläpp av förorenande ämnen och koldioxid 

och därmed värna miljön. Vindkraftsutbyggnaden bidrar på så sätt till en långsiktigt 

hållbar utveckling och uppfyller flera miljömål utan att för den skull påverka 

andra mål negativt i någon större utsträckning. 

En utbyggnad av vindkraft enligt planförslaget, bedöms som helhet kunna ske 

utan att betydande konsekvenser för hälsa och miljö uppkommer. Hur stor andel 

av planförslagets möjliga utbyggnad som i slutändan blir aktuell, beror dock på en 

rad andra aspekter såsom exploatörens intresse, möjlighet till arrendeavtal, ledig 

kapacitet på befintliga kraftledningsnät, avstånd till möjliga anslutningspunkter 

på kraftledningsnät etc. Samt ytterligare aspekter och hänsynstaganden som 

konkretiseras under de detaljerade studier och lokala anpassningar som måste ske 

under respektive tillståndsprocess. Det tematiska tillägget skall fungera som ett 

planeringsinstrument för att underlätta en vindkraftsutbyggnad inom Norrköpings 

kommun med minsta möjliga negativ miljöpåverkan. 


8

3 Avgränsning av MKB 

3.1 Avgränsning 

Tillägget om vindkraft till Norrköpings översiktsplan utgör med avsikt en övergripande 

och generell strategi för hur vindkraftsfrågan skall hanteras inom kommunen. 

För miljökonsekvensbeskrivningen innebär detta att det är främst principiella 

diskussioner av tänkbara konsekvenser som kan beskrivas. Resonemang kring till 

exempel påverkan på landskapsvärden, specifika naturvärden och boendemiljöer 

sker på en generell nivå för att hitta de faktorer som är viktiga att studera vidare i 

samband med bygglov, detaljplaneläggning eller tillståndsansökan. 

Miljöbedömningen omfattar främst de miljömässiga konsekvenserna av planförslaget. 

Sociala och ekonomiska frågor som vindkraftens stärkande av lönsamheten 

på jordbruks- och skogsfastigheter behandlas endast mycket övergripande. 

3.2 Betydande miljöpåverkan 

Miljökonsekvensbeskrivningen skall fokusera på, enligt reglerna och miljöbedömning, 

de aspekter av planen som kan anses utgöra en betydande miljöpåverkan. De 

potentiellt betydande miljökonsekvenserna, negativa såväl som positiva, som Norrköpings 

tematiska tillägg till översiktsplanen vad gäller vindkraft medför, bedöms 

vara: 

• Förändrad landskapsbild 

• Påverkan på bebyggelse och boendemiljö genom ljud/skuggeffekter och säkerhet 

• Påverkan på rekreationsvärden (naturnära turism och friluftsliv) 

• Påverkan på natur- och kulturmiljövärden 

• Luft/klimatpåverkan 

• Möjligheten att uppnå miljömålen 

4 Underlag för bedömningar 

De underlag som har använts i miljökonsekvensbeskrivningen är Länsstyrelsens, 

Riksantikvarieämbetets och Skogsstyrelsens GIS-databaser. Även kommunens 

förteckning över värdefull natur, Riksintressen i Norrköpings kommun samt Gemensam 

översiktsplan för Linköping och Norrköping har använts. I projektet har 

även en landskapsanalys upprättats som ligger till grund för de bedömningar som 

är gjorda avseende landskapet. 


9

5 Beskrivning av alternativ 

Nedan beskrivs de alternativ som har studerats under arbetets gång. Nollalternativet 

utgör ett jämförelsealternativ i MKB:n. 

5.1 Nollalternativet 

I miljökonsekvensbeskrivningen utgör nollalternativet ett jämförelsealternativ. Det 

används för att belysa skillnaden mellan förslaget och/eller alternativa förslag och 

sannolik utveckling inom en given tid om inte denna genomförs. 

Nollalternativet står i det här fallet för den utveckling som är trolig om inte vindkraftsplanen 

antas och genomförs. Då kommer rekommendationerna i gällande 

översiktsplan för Norrköpings kommun att gälla, samt eventuella fördjupade 

översiktsplaner. I dagsläget är rekommendationerna i översiktsplanen mycket 

översiktliga och redovisar endast kommunens vilja och inriktning. Inga specifika 

vindkraftsområden pekas ut. Utöver de kommunala planerna gäller också av Energimyndigheten 

fattade beslut om ett riksintresseområde för vindkraft, Bråviken- 

Oxelösund. 

Idag finns det två beviljade bygglov för vindkraft inom kommunen. Ett vindkraftverk 

med en totalhöjd på ca 120 m och ett med en totalhöjd på drygt 40 m. Det 

finns också ett gårdsverk som redan är uppfört på fastigheten Kuddby-Åby 4:1. 

Två tillståndsärenden pågår inom kommunen. Det ena, Östkinds Häradsallmänning, 

är ett ärende som har pågått i några år. Här föreslås tio verk med en högsta 

totalhöjd på 150 m och en maximal uteeffekt om högst 30 MW uppföras. Vindpark 

Marviken är en annan föreslagen anläggning med 10-20 verk, med en effekt på 3-5 

MW, med en total installerad effekt på mellan 30-90 MW. Anläggningen är förlagd 

till skärgården. 

I nollalternativet förutsätts att åtminstone de bygglovsangivna verken uppförs. 

Dock är det mer osäkert med de två pågående tillståndsärenden. Bl a har Länsstyrelsen 

angett att fågelfaunan kan komma att påverkas negativt i Östkinds Häradsallmänning. 

5.2 Planförslaget 

I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköpings kommuner, som är 

antagen av kommunfullmäktige i juni 2010, anges att Norrköping och Linköping 

gemensamt har ambitionen att vara föregångare inom energi- och klimatarbete. All 

kommunal planering skall ske klimatmedvetet med fokus på att minska utsläppen 

av växthusgaser. En målsättning är att alltid välja förnyelsebara energikällor inom 

transport- och energisystemen. Det tematiska tillägget för vindkraft till översiktsplanen 

är ett led i att uppfylla kommunens vilja, mål och inriktning. Det tematiska 

tillägget följer intentionerna i översiktsplanen. 

Norrköping kommuns inriktning på det tematiska tillägget är att flera markintressen 

går att förena med vindkraft. På en översiktlig nivå har dock ett antal intressen 


10

edömts som svårförenliga med vindkraft. Det kan exempelvis vara områden som 

är skyddade enligt lagstiftningen (natura 2000, naturreservat etc.), se vidare under 

kap. 7.1. Inriktningen i planförslaget är att eftersträva att ingrepp som påverkar 

landskapet hellre bör samlas ihop än spridas ut över ett stort område och att den 

mark som avsätts för energiproduktion ska ge så hög utdelning i effekt som möjligt. 

Detta bedöms som positivt. Norrköpings kommun förordar därför grupper av vindkraftverk 

(med grupp menas 3-5 vindkraftverk, fler än fem räknas som vindkraftspark). 

Områden som redan är bullerutsatta, tex. utmed större vägar eller järnvägar, 

är bra områden att etablera vindkraft i. Planförslaget delas in i tre olika områden 

med olika dignitet. Varje dignitet har en färg i det tematiska tillägget, gröna områden 

är prioriterade, gula områden utgör utredningsområden och röda områden 

bedöms vara olämpliga. 

5.2.1 Prioriterade områden 

Gröna områden (se karta nedan) är områden som Norrköpings kommun anser är 

särskilt lämpliga för stora vindkraftverk och storskalig utbyggnad av vindkraft. De 

prioriterade områdena reserveras genom översiktsplanen för vindkraftsetableringar. 

Inom de prioriterade områdena har utbyggnad av vindkraft högre prioritet 

än bebyggelseutveckling. Bygglov för bostäder kan ges intill och i redan befintliga 

bebyggelsegrupper. 

A Väst 

A Öst 

B 

C 

D 

E 

F 

© Lantmäteriet M2005/4498 

Prioriterade områden för vindkraft 

Område A Väst (Väster om Fläten) 

Området ligger i den nordligaste delen av kommunen med avgränsning till Finspångs 

kommun och Katrineholms kommun. Avståndet mellan den västligaste 

delen av området och den östligaste är ca 7 km och mellan den nordligaste och 

sydligaste ca 4 km. Riksväg 55, som förbinder Norrköpings tätort med Katrineholm, 

passerar genom området i nordsydlig riktning, likaså stambanan. Söder om 

området passerar i östvästlig riktning väg 1175, som förbinder Simonstorp och Rejmyre. 

Ett flertal mindre vägar finns inom området. Det svenska stamnätet passerar 


11

med två kraftledningsstråk i närheten av området. Dessutom finns kraftledningar 

för regionnätet inom den västra delen av området. Det finns ca 50 byggnader inom 

området varav ca 20 utgörs av bostadshus. 

Område A Öst (Öster om Fläten) 

Området ligger i den nordligaste delen av kommunen med avgränsning till Nyköpings 

kommun. Avståndet mellan den västligaste delen av området och den 

östligaste är ca 4 km och mellan den nordligaste och sydligaste ca 5 km. Riksväg 

55, som förbinder Norrköpings tätort med Katrineholm, passerar genom området i 

nordsydlig riktning, likaså stambanan. Ett flertal mindre vägar finns inom området. 

Det finns ett fåtal byggnader inom området varav en utgörs av bostadshus. 

Område B (Norr om stora Älgsjön) 

Området ligger norr om Stora Älgsjön och öster om sjön Svängbågen. I öster angränsar 

området till Nyköpings kommun. Området har en utbredning om 8 km i 

östvästlig riktning och 6 km i nordsydlig. Det finns ett antal mindre vägar, främst 

orienterade i ett ostligt, respektive västligt nät. De genomgående vägarna är små. 

Inom området finns ett tiotal byggnader varav ett fåtal är bostadshus. 

Område C (Väster om Kvarsebo) 

Området är beläget norr om vägen mellan Krokek och Kvarsebo. Området sträcker 

sig ca 10 km i östvästlig riktning och 2 km i nordsydlig. Avståndet till Bråviken är 

mellan 0,5 till 1 km. I utkanten av området längs den södra sidan går landsväg 903. 

Inom området finns ett antal mindre vägar. Norr om Landsväg 903 löper dubbla 

kraftledningsstråk för det regionala nätet. Inom området finns ca 230 byggnader, 

varav ca 70 utgörs av bostadshus. De flesta är lokaliserade i den västra delen vid 

Gruvstugan. 

Område D (Väster om Nävsjön) 

Området är beläget öster om Kvarsebo, norr om vägen mot Nävekvarn (Nyköpings 

kommun) och angränsar till Nyköpings kommun. Området har en utbredning om 

ca 4 km i östvästlig riktning och 4 km i nordsydlig. Avståndet till Bråviken är ca 1 

km. Inom området finns endast ett fåtal vägar. Två stråk med kraftledningar för det 

regionala kraftledningsnätet löper igenom området. Ingen bebyggelse finns inom 

området. 

Område E (Söder om Häradshammar) 

Området är beläget öster om Häradshammar och söder om Östra Husby. Det 

sträcker sig ca 6 km i östvästlig riktning och 3 km i nordsydlig. Vägar finns främst i 

nordsydlig riktning i områdets centrala och ostliga delar. En kraftledning tillhörande 

regionnätet löper igenom området. Det finns ca 120 byggnader inom området, 

varav ca 40 utgörs av bostadsfastigheter. 

Område F (Öster om östra Ny) 

Området är beläget öster om östra Ny, söder om väg 209. Området sträcker sig 

knappt 8 km i östvästlig riktning och 8 km i nordsydlig riktning. Avståndet till Slätbaken 

och Söderköpings kommun är ca 2-3 km. Vägnätet är finmaskigt inom området. 

I områdets norra del finns en kraftledning i det regionala kraftledningsnätet. 

Det finns ca 410 byggnader inom området, varav ca 120 st utgörs av bostadshus. 


12

5.2.2 Beräknad energipotential 

Enligt målen i Energiplanen för Norrköpings kommun ska kommunen år 2030 ha 

ett energisystem som enbart använder förnyelsebara energikällor. Det skall också 

vara effektivt och inriktat på att minimera energianvändningen samt vara robust 

och tåla de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. Avgränsningarna av de 

prioriterade områdena är schematiska och att på förhand uppskatta hur många 

verk de prioriterade områdena kan tänkas inrymma, eller hur stor den sammanlagda 

effekten vindproducerad el kan tänkas bli utifrån översiktsplanens inriktning, 

är förenat med stor osäkerhet. Den potentiella effekten vindproducerad el är bland 

annat beroende av vilket avstånd som måste tas mellan enskilda vindkraftverk eller 

mellan grupper av vindkraftverk, avstånd till bebyggelse, storleken på verken och 

dess effekt, teknikutveckling, nya och mer detaljerade vindmätningar, markens 

beskaffenhet med mera. Det är även svårt att på förhand uppskatta hur mycket 

vindenergi som skulle kunna framställas inom de områden som i planförslaget 

benämns som utredningsområden. Ett modernt vindkraftverk om 2 MW på land 

producerar i normalt vindläge ca 5 600 MWh per år (Källa: http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2011/03/Lathund-november-2012.pdf 

). Beroende 

på hur terrängen ser ut behövs 0,1-0,2 km2 per MW för att verken ska utnyttja 

vindenergin optimalt. Vid ett antagande att ett vindkraftverk om 2 MW behöver en 

yta på o,4 km2 för att vinden skall nyttjas på ett bra sätt och inga andra hänsynstaganden 

behöver ske inom området kan det inom ett 4 km2 stort område placeras 10 

vindkraftverk om vardera 2 MW. Den totala effekten blir då 20 MW och energiutvinningen 

ca 56 GWh. 

5.2.3 Riksintresseområden för vindkraft 

Energimyndigheten har pekat ut ett antal riksintresseområden för vindbruk i hela 

landet. Att ett område blir utpekat som riksintresseområde för vindbruk, innebär 

att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion 

för vindkraft. En översyn av riksintresseområden för vindkraft pågår. Inom Norrköpings 

kommun finns idag ett utpekat riksintresseområde för vindkraft som är 

beläget utanför Bråviken-Oxelösund. För geografiskt läge se det tematiska tillägget. 

Riksintresseområdet för vindkraft sammanfaller geografiskt med riksintresseområde 

enligt 4 kap 3 §. Riksintresse enligt 4 kap 3 § är utpekade med hänsyn till natur- 

och kulturvärden och inom dessa får tillståndspliktiga vindkraftsanläggningar 

inte uppföras. Kommunens inriktning är dock att inom området skall vindintresset 

väga tyngre än bevarandeintresset. I det tematiska tillägget utgör riksintresseområdet 

ett utredningsområde (gult område). 

Under samrådet för det tematiska tillägget hade Försvarsmakten synpunkter på det 

utpekade riksintresseområdet. Försvarsmakten ansåg att det skulle vara mycket 

svårt att hitta en lösning som förenar Försvarsmaktens intressen och vindkraft 

inom området. Kommunen har dock en positiv inställning till intressenter som 

önskar utreda möjligheterna att etablera vindkraft i utpekat riksintresseområde för 

vindkraft. 


13

5.2.4 Olämpliga områden och utredningsområden 

Röda områden är områden som av kommunen har bedöms som olämpliga för en 

vindkraftsetableringar. Här bedöms annan markanvändning eller andra allmänna 

intressen vara oförenliga med vindkraft och väga tyngre. 

Gula områden är utredningsområden där en vindkraftsetablering kan vara möjlig 

trots att flera allmänna intressen sammanfaller. I utredningsområdena kan stora 

verk lämpa sig bra, dock passar en storskalig utbyggnad sämre. Medelstora verk 

kan vara lämpliga att etablera inom de områden som petas ut som utredningsområden. 

Om det inom de gulmarkerade områdena vid öppet hav i den östligaste delen 

av kommunen efter mer detaljerade studier visar sig lämpligt med vindkraft är det 

däremot storskalig utbyggnad som i ett sådant läge kan tänkas vara aktuellt. Utredningsområdena 

reserveras inte för vindkraft gentemot andra allmänna intressen. 

5.2.5 Stoppområden 

Försvaret vill inte medge vindkraftsetableringar inom en radie av 40 km från 

flygplatsens referenspunkt. Uppförande av vindkraftverk inom detta område kan 

begränsa flygverksamheten vid den grundläggande flygutbildningen på GFU, då 

det under utbildningens första hälft nyttjas visuell hemgång via förutbestämda 

router. Dessa flygningar inleds ofta med en molngenomgång ner till hinderfri höjd 

för att på så sätt komma ner under moln, då att flygningen kan fortsätta visuellt. 

Först efter ca 6 mån utbildning kan flygelever börja genomföra instrumentflygningar 

i moln. Nybyggnation av vindkraftverk ut- och inflygningsriktningar kan minska 

möjligheten till flygning vid låga molnbaser. 

För Helikopterflottiljens flygverksamhet är det viktigt att fastställa in- och utflygningsvägar 

till flygplatser. Övningsområden som idag är upprättade med hänsyn 

till miljöaspekter skall hållas fria från byggnationer. Norrköpings kommun har 

dock på markanvändningskartan pekat ut stora delar av området innanför Malmens 

stoppzon som ett utredningsområde för vindkraft men det finns inga angivna 

prioriterade områden inom stoppområdet. 


Stoppområden 


14

6 Nollalternativets miljökonsekvenser 

Alternativet ger en beskrivning av hur utbyggnaden av vindkraften kan förväntas 

bli om inte det tematiska tillägget antas. Nollalternativet kan förväntas ge en utbyggnad 

som till stor del styrs av olika exploatörer inom området, och exploatören 

styr lokaliseringen utifrån sina egna intressen och vinst. Ingen direkt samordning 

mellan olika aktörer kan förväntas. 

Idag finns det två beviljade bygglov för vindkraft inom kommunen samt ett gårdsverk. 

Gårdsverket är redan uppfört. I nollalternativet förutsätts att de bygglovsangivna 

verken uppförs, vilket är en mycket låg andel verk. Sannolikt kommer det in 

ansökningar om att få bygga vindkraftverk spritt över kommunen, men det kommer 

att vara osäkert hur många av de ansökta verken som kommer att få tillstånd. 

Kommunen, och i vissa fall Länsstyrelsen, skulle tvingas att hantera varje enskilt 

ärende utan att ha någon strategisk plan att grunda sina beslut på. Utan en plan 

för utbyggnaden blir det svårare för kommunen att överblicka konsekvenserna av 

vindkraftsutbyggnaden som helhet. Motståndet mot vindkraft hos allmänheten 

kan öka om beslut inte fattas med en genomtänkt strategi som grund, vilket i sin 

tur inte främjar produktion av förnyelsebar energi från vindkraft. Sannolikheten är 

även stor för att ett större antal vindkraftsprojekt får avslag på sina tillståndsprövningar, 

vilket tar mycket arbete och stora resurser i anspråk. 

Vidare kan frånvaron av ett kommunalt planeringsunderlag göra att utbyggnadstakten 

av vindkraft i kommunen, och i förlängningen, omställningen till förnyelsebara 

energislag, går långsammare när det inte finns tydliga riktlinjer för 

vindkraftsetablering. I ett nationellt perspektiv kan detta leda till att riksdagens 

planeringsmål för vindkraft tar längre tid att nå, och i ett globalt perspektiv bidrar 

det till fortsatt stor miljöpåverkan från icke förnyelsebara energikällor. 

Nollalternativet kan även innebära att kommunen förlorar sin möjlighet, att genom 

ett övergripande tematiskt tillägg, och utpekade lämpliga vindkraftsområden, 

tidigt informera medborgare, myndigheter och intressenter om var vindkraftsetablering 

bedöms vara lämpliga, så att allmänhet och berörda parter ges möjlighet att 

tidigt lämna synpunkter. 

Nollalternativet bedöms medföra negativa miljökonsekvenser då det bl a finns risk 

för att: 

• Det blir svårt att prioritera de områden som innebär minst miljöpåverkan 

• Stora opåverkade områden splittras 

• Värdefulla kulturmiljöer skadas om de inte ses i ett sammanhang 

• Förändringen påverkar landskapsbilden mer än nödvändigt då helheten inte 

blir beaktas. 

• Svårt att uppnå riksdagens planeringsmål för vindkraft 


15

Nollalternativet skulle sannolikt även medföra ett mindre effektivt markutnyttjande 

för vindkraftsetableringar. 

För ”Miniverk” innebär nollalternativet ingen skillnad gentemot ett genomförande 

av planen. Nollalternativet skulle i enlighet med lagstiftningen, kunna medföra en 

svag kontrollerad etablering av gårdsverk. 

Nollalternativet bedöms medföra negativa konsekvenser. 

7 Planförslagets miljökonsekvenser 

Nedan beskrivs konsekvenserna av planförslaget. I kapitlet beskrivs konsekvenserna 

av de prioriterade områdena (gröna områden) översiktligt, då dessa utgör 

huvuddraget i kommunens planförslag. Dessa områden anses av kommunen vara 

speciellt lämpade för vindkraftsetablering. 

I kapitlet görs en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet, samt ger 

förslag på förebyggande åtgärder som kan eliminera eller minimera de eventuella 

negativa konsekvenserna. I MKB:n beskrivs konsekvenserna endast av de dokumenterade 

bevarandevärda områden som är skyddade enligt lagstiftningen samt 

kommunens förteckning över värdefull natur (då många av områdena sammanfaller 

med de lagskyddade områdena). Påverkan på exempelvis nyckelbiotoper, 

sumpskogar och andra mer detaljerade intresseområden hänskjuts till kommande 

prövningar, då detaljlokalisering och utformning är bestämd. 

7.1 Allmänna konsekvenser av vindkraft 

Vindkraften innebär både positiv och negativ påverkan på omgivningen. Den positiva 

påverkan gäller främst vindkraftens produktion av miljövänligt framställd el. 

Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som inte bidrar till utsläpp av miljöfarliga 

ämnen i lika stor utsträckning som icke-förnyelsebara energikällor. Vidare innebär 

vindkraften ekonomiska fördelar för de markägare som uppför verk eller får arrenden. 

Detta kan i sin tur innebära att förutsättningar för boende och verksamhet 

i glesbygd upprätthålls och förstärks. Vissa lokala arbetstillfällen kan även skapas 

vid etablering av främst större vindkraftsparker. 

Med goda vindförhållanden har ett vindkraftverk inom 6-7 månader producerat 

den energi som åtgår till dess tillverkning, service, underhåll och demontering 

(Källa: http://www.energimyndigheten.se/sv//Om-oss/FAQ/Gar-det-inte-at-merenergi-att-bygga-ett-vindkraftverk-an-vad-det-kan-producera/). 

Vindkraftsetablering 

innebär inte permanent påverkan i ett område. Om vindkraftverket i en 

framtid inte ger tillräcklig lönsamhet eller av andra skäl monteras ned, kan markområdet 

återställas. Bilden blir dock mer komplex när det gäller vindkraftverkens 

visuella omgivningspåverkan och dess ljud- och ljuseffekter. Vindkraftsetableringar 

kan upplevas såväl positiva som negativa beroende på vilken inställning personen 

har till vindkraft. Vissa människor upplever vindkraftverk som något negativt 

och tycker de är fula och störande, medan andra människor upplever dem som positiva. 

Den negativa omgivningspåverkan av vindkraft visar sig oftast på lokal nivå, 

genom markintrång, påverkan på natur- och kulturvärden samt genom störningar 


16

för närboende i form av buller, reflexer etc. Vindkraftverk innebär påverkan inom i 

huvudsak fyra områden: 

• Fysisk påverkan avseende markingrepp samt etablering av vägar, ledningar och 

fundament 

• Visuell påverkan som innebär påverkan på ett större geografiskt område, då 

vindkraftverk i flera studier har uppfattats som dominerande på upp till 2,5-4 

km avstånd från anläggningen. 

• Audiell påverkan av de mekaniska och aerodynamiska ljud som verken avger. 

• Fragmentering av naturområden med följdeffekter samt påverkan på fåglar och 

fladdermöss. 

I Norrköpings kommun finns flera områden och markintressen som innehåller 

höga värden, exempelvis riksintressen, fornlämningar, Natura 2000-områden och 

naturreservat. För beskrivning av kommunens skyddade områden hänvisas dels 

till det tematiska tillägget till översiktsplanen avseende vindkraft samt till Norrköping 

och Linköpings gemensamma översiktsplan (antagen år 2010). Att ett område 

omfattas av skyddsintresse innebär inte automatiskt att vindkraftsetablering är 

olämpligt inom området eller i anslutning till området. Om det faktiskt finns en 

konflikt mellan det skyddade områdets värden och vindkraftsintresset, beror på 

vilka värden som skyddas. Å andra sidan kan ett skyddat område fodra ytterligare 

en buffertzon för att inte de värden som representeras i det skyddade området ska 

påverkas negativt. Ett sådant område kan vara en skyddsvärd fågellokal, som kan 

kräva ett betydande skyddsavstånd så att inte en eventuell exploatering stör fågellokalen. 

Ett flertal skyddade områden kan dock stå i konflikt med vindkraftsintresset och 

avvägning skall då göras. Hur dessa påverkas av vindkraft beror helt på områdets 

värden och geografiska omfattning. Under arbetsprocessen för framtagande av 

planförslaget, har varje enskilt markintresse i kommunen behandlats separat med 

särskilt uppmärksamhet åt områden som innefattar höga natur- och kulturmiljövärden. 

Efter bedömda erforderliga hänsynstaganden har de prioriterade områdena 

för vindkratsetablering pekats ut. Inom dessa områden är det kommunens 

intention att oacceptabla konflikter mellan vindkraftsintresset och övriga intressen 

undviks. I samband med detaljlokalisering och projektering av vindkraftverk bör 

dock fördjupade analyser och fältstudier göras. Detta bedöms vara positivt och 

medföra att konflikter till stor del undviks. Norrköpings kommun har i sitt tematiska 

tillägg tagit ställning till vilka områden och intressen som kan, och inte kan 

förenas med ett vindkraftsintresse. Några områden har också utpekats som utredningsområden, 

där ett vindkraftsintresse eventuellt kan förenas med andra intressen. 

Tabellen nedan visar resultatet av avvägningar som gjorts inom kommunens 

administrativa gränser. Exempelvis bedöms korridoren för riksintresset Ostlänken, 

fornminnen och naturreservat på en översiktlig nivå vara olämpliga för vindkraftetableringar. 

Mer detaljerade studier av förutsättningar på en viss geografisk plats 

behövs inför alla typer av vindkraftsetableringar. Exempelvis kan buffertzoner 

behövas kring vissa områden för att inte det skyddsvärda intresset ska påverkas 

negativt av en vindkraftsetablering. Följande ställningstaganden har gjorts som 


17

ligger till grund för vilka områden som har utsetts som områden där vindkraft kan 

etableras: 

Intresse 

Verksamhetsområden i Norrköpings tätort 

Verksamhetsområden i prioriterade tätorter 

enligt Gemensam översiktsplan för Linköping 

och Norrköping. 

Riksintresse för farled 

Riksintresse för trafik, Ostlänken 

Riksintresse för trafik, Norrleden 

Markreservat för Nordvästra godsspåret 

Markreservat för gasledning 

Riksintresse för Försvarets intresseområde 

för Malmens flygplats 

Flyghinder Norrköpings flygplats 

Riksintresse yrkesfiske hav 

Riksintresse yrkesfiske sjö 

Riksintresse för kulturmiljövård 

Fornminnen och andra lämningar registrerade 

i fornlämningsregistret 

Natura 2000 

Naturreservat 

Biotopskyddsområden 

Våtmarksområden enligt länsstyrelsens 

Våtmarksinventering 

Sumpskogar enligt Skogsstyrelsen 

Nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen 

Naturvärdesobjekt enligt Skogsstyrelsen 

Naturminne 

Riksintresse naturvård 

Naturvärdesobjekt i kommunens förteckning 

över värdefull natur klass 1-3 

Naturvärdesobjekt i kommunens förteckning 

över värdefull natur klass 4 

Riksintresseområden enligt 4 kap 3 § MB 

Riksintresseområden enligt 4 kap 4 § MB 

Vattenskyddsområden 

Intresseområden för rörligt friluftsliv enligt 

kommunens förteckning över värdefull natur, 

klass 1 

Avvägning 

Utredningsområde 


Olämpligt område 









Olämpligt område/utredningsområde 










Olämpligt område med undantag av område 

vid öppet hav i den ostligaste delen av 

kommunen 



Olämpligt område med undantag av öppet 

hav i den östligaste delen av kommunen. 





18

Intresseområden för rörligt friluftsliv enligt 

kommunens förteckning över värdefull natur, 

klass 2 

Riksintresse för friluftsliv 

Tysta områden 

I huvudsak utredningsområde , utvalda 

områden olämpligt område* 

I huvudsak olämpligt område, vissa delar 

utredningsområde** 

Olämpligt område*** 

*Olämpligt område; Svärtinge udde, Klockaretorpet-Kättsätter, Bråbo, inom gränsen för tätortsnära 

rekreationszon för Abborreberg-Hanö och södra delen av område Kopparbo-Högudden. 

**Utredningsområde där riksintresse för friluftsliv inte sammanfaller med områden av intresse för 

friluftsliv klass 1, eller utvalda klass 2-områden. För riksintresset Östergötlands skärgård har en 

schematisk gräns dragits utanför de yttersta skären. Öster om denna gräns har bedömningen gjorts 

att det inom området kan vara förenligt med vindkraft, väster om samma gräns är bedömningen att 

det är olämpligt med vindkraft. 

***Olämpligt område där tysta områden sammanfaller med Natura 2000, naturreservat, vissa 

intresseområden för friluftsliv mm. 

7.2 Bedömning av påverkan på naturvärden 

Allmänt 

Vindkraftsetableringar är stora och kan framför allt utgöra ett visuellt inslag som 

kan påverka ett intresse för naturmiljön på relativt stora avstånd. De flesta djur 

(inklusive sträckande fågel) har dock en stor förmåga till anspassning och kan 

oftast undvika vindkraftverk, vilket har belagts i ett flertal studier. Ett sätt att 

minska negativa konsekvenser på växt- och djurliv kan vara att tidsmässigt anpassa 

byggskedet efter till exempel känsliga fågelarters häckningssäsong och perioder då 

markarbeten stör vegetationen mindre. 

Uppförandet av vägar och dragning av kablar som är nödvändiga för vindkraftsetableringar 

kan direkt och indirekt påverka intressen för naturmiljön. De markområden 

som tas i anspråk för varje verk uppskattas till ca 1000 m2, med tillhörande 

uppställningsytor etc. Det är på denna yta som den främsta skogsavverkningen och 

markberedningen sker. Därutöver behöver träd avverkas och markarbeten utföras i 

viss utsträckning vid anläggandet eller iordningställandet av el- och väginfrastrukturen. 

Denna påverkan kan givetvis i vissa områden påverka naturmiljön negativt 

och det ställer krav på försiktighet och anpassning vid den framtida etableringen. 

Buller förekommer i högre sträckning under bygg- och etableringsskedet. Tillfälligt 

buller bedöms dock inte ge någon större påverkan på sikt, men är givetvis att 

beakta vid en prövning av enskild anläggning. I processen kring en anmälan enligt 

Miljöbalken, skall det redovisas hur marken avses återställas vid en eventuell framtida 

avveckling (enligt bilaga 3 i Tillägg till översiktsplanen för vindkraft). 

Vad gäller natura 2000, kan tillståndsprövning enligt 7 kap 28 a § MB komma 

att krävas för vindkraftsutbyggnad i anslutning till områden som utgör natura 

2000-områden. Även om inte en etablering sker inom intresseområdets gränser, så 

kan ändå området påverkas av en utbyggnad. I samband med tillståndsprövning 

skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som bedömer påverkan på habitaten 

och de växt- och djurarter som finns inom området. Ovanstående gäller även 

för naturreservat, där dispens från föreskrifterna enligt 7 kap 7 § MB kan behöva 

sökas hos Länsstyrelsen. 


19

Vad gäller strandskyddet är detta reglerat i lag. Generellt strandskydd omfattar 

100 m avstånd räknat från medelvattenståndet. I Norrköpings kommun förekommer 

strandskydd i intervallet 100-150 m. Den nya strandskyddslagstiftningen som 

trädde i kraft år 2009, syftar bl a till att underlätta landsbygdsutveckling i strandnära 

områden. Om vindkraft skall etableras inom strandskyddade områden skall 

dispens sökas. I dispensen skall konsekvenserna på allmänhetens tillgänglighet till 

strandzonen samt påverkan på naturvärden utredas. Utefter detta underlag fattas 

det beslut om vindkraftverk får uppföras eller ej. I MKB:n tas därför ingen ställning 

till påverkan på strandskyddade områden, utan detta hänskjuts till kommande 

prövningar. 

Ett antal områden som är medtagna i Länsstyrelsens våtmarksinventering samt 

Skogsstyrelsens sumpskogar berörs av de utpekade områdena för vindkraft. Vindkraftsetableringar 

undviks normalt sett i våtmarker av såväl naturmässiga som 

byggnadsmässiga skäl. Kraven på transportvägar till vindkraftsanläggningen 

kan medföra att vägar utmed våtmarkerna kommer att breddas och rätas ut. Vid 

anläggning av vägar i anslutning till våtmarkerna bör kommunen ställa krav på 

att stor hänsyn tas till att hydrologin kring våtmarkerna inte påverkas negativt av 

vindkraftverken eller deras följdanläggningar. Intrång i våtmarksområden bör så 

långt som möjligt undvikas. 

Skogsstyrelsen har identifierat ett antal nyckelbiotoper inom kommunen. Nyckelbiotoper 

har inget lagstadgat skydd, men innehar ofta höga naturvärden. Ofta 

förekommer en hel del rödlistade arter inom biotoperna. Nyckelbiotoperna är 

ofta små till sin storlek, varför en lokalisering inom ett sådant område kan få stora 

konsekvenser på livsmiljön och ingående arter. Då nyckelbiotoper ofta är små till 

sin storlek, torde det vara relativt lätt att vid en detaljlokalisering undvika intrång i 

dessa. Kommunen har angett att inom nyckelbiotoper är en etablering av vindkraft 

olämplig, vilket bedöms vara ett beslut som främjar naturmiljön, och som minimerar 

riskerna för att negativa konsekvenser på biotoperna skall uppstå. 

Generellt anges i det tematiska tilläget för vindkraft att vindkraftsexploatering 

inom eller nära naturintressen kan komma till stånd om etableringen kan ske utan 

att påtagligt skada intresset. Detta kan avgöras i en senare prövning, då man inte 

kan göra detta definitiva ställningstagande på det tematiska tilläggets översiktliga 

nivå. Nedan följer en översiktlig bedömning av påverkan på naturvärdena inom 

respektive föreslaget vindkraftsområde: 

Område A (Väster och öster om Fläten) 

Område A är beläget i de norra delarna av kommunen, och består av skogsbygd 

med främst barrskog med inslag av löv i kuperad terräng och berg i dagen. Inslag 

av sjöar och våtmarker finns. Sikten inom området är relativt begränsad beroende 

på vegetation och höjdskillnader. Vid sjöar och andra vattensamlingar öppnar dock 

landskapet upp sig. Den genomgående järnvägen och riksväg 55, delar området i 

två delar. Bebyggelsen består av friliggande hus och är på några platser samlade i 

grupper. En del bebyggelse är mer avskiljt belägen. 

En vindkraftsetablering inom område A kommer inte att beröra något naturreservat, 

biotopskyddade objekt, riksintresse för naturmiljö eller riksintresse enligt 4 

kap miljöbalken, eller utvidgat strandskydd. 


20

Två natura 2000-områden enligt habitatdirektivet finns inom område A öst. Det 

ena, ”Dammhulteån”, ligger i de norra delarna av området och det andra, ”Stora 

Grundgölen”, ligger i de centrala delarna. Dessa områden sammanfaller även med 

områden i kommunens förteckning över värdefull natur enligt klass 1. I det tematiska 

tilläget har kommunen angett att etablering inom natura 2000-områden samt 

områden som klassas som klass 1, 2 och 3 i kommunens förteckning över värdefull 

natur, skall undvikas. Då områdena även sammanfaller med områden medtagna i 

Skogsstyrelsens identifierade sumpskogar och Länsstyrelsens våtmarksinventering, 

är det troligt att samma arter och hydrologiska sammansättning som finns inom 

natura 2000-områdena återfinns inom i angränsande våtmarksområden, samt att 

påverkan på intilliggande sumpskogsområden även påverkar natura 2000-områdena. 

Det som kan påverka intresseområdena är exempelvis avverkningar, transporter, 

markberedning och dikning. Även anläggande av skogsbilsvägar kan påverka 

hydrologin i området om de utförs på olämpligt sätt. Nya etableringar inom område 

A öst bör visa att natura 2000-områdena inte påverkas negativt. Skyddszoner 

runt natura 2000-områdena bör övervägas i kommande planering. 

Natura 2000 

Kommunens förteckning över värdefull natur klass 1 




Sumpskogar 

Våtmarksinventeringen 

Vindkraftsområde 

A Väst 

A Öst 

Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område A väst och A öst. 


Inom område A riskerar en vindkraftsetablering även beröra fyra områden som 

klassas som klass 1 i kommunens förteckning över värdefull natur, två områden 

som klassas som klass 2, tio områden som klassas som klass 3 och ett tiotal områden 

som klassas som klass 4. Även andelen sumpskogsområden inom området 

är hög, och sammanfaller på vissa platser med områden som är medtagna i Länsstyrelsens 

Våtmarksinventering och kommunens förteckning över värdefull natur. 

Enligt det tematiska tillägget skall etableringar undvikas i områden som klassas 

enligt klass 1, 2 och 3. Det är i dagsläget svårt att förutse de konsekvenser som en 

vindkraftsetablering kan medföra på naturvärdena, beroende på intresseområdets 

värde, hydrologi och biologiska sammansättning. Beroende på etableringens 

omfattning är konsekvenserna olika. Ett enskilt verk kan kanske accepteras inom 


21

områdena, medan ett flertal verk inte kan accepteras. En tumregel bör dock vara 

att intrång i utpekade dokumenterade bevarandevärda områden helt bör undvikas. 

Sammanfattningsvis bedöms område A öst och A väst vara lämpliga för en vindkraftsetablering. 

Etablering bör dock undvikas i anslutning till natura 2000-områdena 

i A öst och i våtmarksområden. Detta då våtmarkerna bedöms hysa stora 

värden för områdets naturmiljö. Skyddszoner kring natura 2000-områden bör 

övervägas. Hur stora avstånd som krävs, beror på vindkraftetableringarnas storlek, 

och får bedömas i samband med tillståndsansökan för verken. Etableringar av 

vindkraft bör lokaliseras till områden som idag redan är påverkade av skogsbruk. 

Detta är också lämpligt ur tillgänglighetssynpunkt, då befintliga skogsvägar kan 

användas. 

Område B (Norr om stora Älgsjön) 

Område B ligger, liksom område A, i de norra delarna av kommunen. Här dominerar 

skogsklädda höjdpartier tillsammans med sjöar och våtmarker. Terrängen är 

kuperad. Detta i kombination med vegetation ger begränsade siktmöjligheter. Vid 

sjöar och sumpmarker kan landskapet öppna upp sig och ge möjlighet till bättre 

sikt. Vid gränsen mot Nyköpings kommun finns ett område med jordbruk och hagmarker. 

Bebyggelsen inom området utgörs av friliggande hus och är spridd. 

En vindkraftsetablering inom området kommer inte att beröra något naturreservat, 

biotopskyddade objekt, riksintresse för naturmiljö eller riksintresse enligt 4 kap 

miljöbalken, eller utvidgat strandskydd. 

Ett natura 2000-område enligt habitatdirektivet kan komma att beröras, ”Krankensjöarnas 

sumpskogar”. Området sammanfaller även med ett område i kommunens 

förteckning över värdefull natur enligt klass 1 samt med identifierade sumpskogsområden 

av Skogsstyrelsen samt Länsstyrelsens våtmarksinventering. För bedömning, 

se ovanstående resonemang om natura 2000-områden (under rubrik område 

A). 

Inom område B riskerar en vindkraftsetablering även beröra ett område i kommunens 

förteckning över värdefull natur som klassas som klass 1, ett tiotal områden 

som klassas som klass 2, ett tjugotal områden som klassas som klass 3, och ett femtontal 

områden som klassas som klass 4. En del områden är små till sin storlek och 

kan lätt undvikas vid en etablering, medan en del intresseområden är större och 

svårare att undvika. Det bedöms därför vara större risk för en negativ påverkan av 

en vindkraftsetablering på de större intresseområdena än de små områdena. 

Den stora andelen dokumenterade bevarandevärda områden inom område B, medför 

att området totalt sett bedöms inneha höga naturvärden. Enligt det tematiska 

tillägget skall etableringar undvikas i områden som klassas enligt klass 1, 2 och 3. 

Det är i dagsläget svårt att förutse de konsekvenser som en vindkraftsetablering 

kan medföra på naturvärdena. Beroende på etableringens omfattning är konsekvenserna 

olika. Ett enskilt verk kan kanske accepteras inom områdena, medan 

ett flertal verk inte kan accepteras. De olika naturområdena innehar också olika 

värden och olika känslighet. En tumregel bör dock vara att intrång i utpekade 

dokumenterade bevarandevärda områden, oavsett klassificering i kommunens 

förteckning över värdefull natur, helt bör undvikas. Om intrång görs i intresseområden, 

bör påverkan på naturmiljön utredas i samband med att ansökan, detaljplan 

eller bygglov söks. 


22

Natura 2000 





Sumpskogar 



B 


Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område B. 

Sammanfattningsvis bedöms området inneha relativt värdefulla naturvärden, då 

andelen områden som berörs i kommunens förteckning över värdefull natur är 

stort. Område B bedöms kunna vara lämpligt för en vindkraftsetablering. Etablering 

bör dock undvikas i anslutning till natura 2000-området och i våtmarker, då 

en påverkan på hydrologin i våtmarkerna även kan påverka natura 2000-området. 

En skyddszon bör övervägas. Även områden som är medtagna i kommunens förteckning 

över värdefull natur bör undvikas tas i anspråk. Etableringar av vindkraft 

bör lokaliseras till områden som idag redan är påverkade av skogsbruk. Detta är 

också lämpligt ur den synpunkt, då befintliga skogsvägar kan användas. 


Området utgörs av en del av den vidsträckta skogsbygden norr om Bråvikens förkastningssystem. 

Från Vikbolandet över Bråviken är utblicken mot förkastningen 

utmärkande. Sikten inom området är begränsad med anledning av vegetation och 

terräng. Sikten öppnar upp sig vid inslag av jordbruksmark, vattendrag och mossar. 

Bebyggelsen inom området består till stor del av friliggande hus och främst koncenterad 

till grupper. Landskapskaraktären inom området skiljer sig mot söder i 

området vid Bråviken och Vikbolandet. 

Vindkraftsområdet berör inte natura 2000-områden, riksintresse för naturmiljö, 

biotopskyddade objekt, riksintresseområden enligt 4 kap 3 § miljöbalken, områden 

medtagna i kommunens förteckning över värdefull natur klass 1 eller utvidgat 

strandskydd. Riksintresseområde enligt 4 kap 4 § miljöbalken tangeras i söder, 

men bedöms inte påverkas av en eventuell vindkraftsetablering inom området. 

Område C ligger i Kolmården, som är en trakt med ett mycket välfrekventerat 

friluftsliv med höga naturvärden. Ett stort värde ligger här i traktens orördhet och 


23

känsla av vildmark. Här finns flera friluftsområden, vandringsleder, sjöar för bad/ 

skridsko, naturreservat (både inom område C och utanför. Ett exempel är Fjällmossen, 

som ligger norr om område C och utgör en av södra Sveriges största myrområden), 

branter/förkastningar som fungerar som häckningsplats och flygstråk/ 

ledlinjer för rovfåglar. Inför kommande planering och prövning bör dessa aspekter 

särskilt beaktas. 

Utpekat område berör ett naturreservat som är beläget i de sydöstra delarna av område 

C, Marielund. Enligt det tematiska tillägget skall naturreservat undantas för 

etablering av vindkraft. En skyddszon runt reservatet bör övervägas för att negativa 

konsekvenser skall undvikas av intilliggande etableringar. 

Inom område C kommer en vindkraftsetablering även beröra fem områden i kommunens 

förteckning över värdefull natur som klassas som klass 2, ett femtontal 

områden som klassas som klass 3 och åtta områden som klassas som klass 4. Det är 

i dagsläget svårt att förutse de konsekvenser som en vindkraftsetablering kan medföra 

på naturvärdena. Beroende på etableringens omfattning är konsekvenserna 

olika. Ett enskilt verk kan kanske accepteras inom områdena, medan ett flertal verk 

inte kan accepteras. De olika naturområdena innehar också olika värden och olika 

känslighet. En tumregel bör dock vara att intrång i utpekade dokumenterade bevarandevärda 

områden helt bör undvikas. Om intrång görs i ovanstående områden, 

bör en separat utredning avseende påverkan på naturmiljön utföras i samband med 

att ansökan, detaljplan eller bygglov söks. 

Naturreservat 





Sumpskogar 



C 

Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område C. 


Sammanfattningsvis bedöms inte en vindkraftsetablering inom område C medföra 

intrång i dokumenterade bevarandevärden om hänsyn tas till de natur- och friluftsområden 

som finns i området, speciellt naturreservat. Här bör en skyddszon över- 


24

vägas i samband med detaljplanering av verken. Hur stor denna skall vara beror på 

vindkraftsetableringens storlek. Hänsyn bör också tas till övriga dokumenterade 

bevarandevärda områden. 


Området utgör en del av den vidsträckta skogsbyggden norr om Bråvikens förkastningssystem. 

Från Vikbolandet över Bråviken är utblicken mot förkastningen 

utmärkande. Landskapet inom området är kuperat och domineras av barrskog. 

Sikten är begränsad till följd av vegetation och höjdskillnader. Vid Nävsjömossen 

öppnar landskapet upp sig. Väster och söder om området skiljer sig landskapet 

med inslag av jordbruksmark och bebyggelse utmed vägarna. Ytterligare österut 

sträcker sig Bråviken. 

Det utpekade området berör ej natura 2000, naturreservat, biotopskyddade objekt, 

ej riksintresseområde enligt 4 kap 3 § miljöbalken, utökat strandskydd eller områden 

inom klass 1 som är utpekade i kommunens förteckning över värdefull natur. 

Riksintresseområde enligt 4 kap 4 § miljöbalken tangeras i söder, men bedöms inte 

påverkas av en eventuell vindkraftsetablering inom området. I områdets västra 

delar finns även ett riksintresseområde för naturmiljö ”Finnkärr”, som även omfattas 

av klass 2 i kommunens förteckning över värdefull natur. Området är litet till 

sin geografiska utbredning och etablering inom området bedöms kunna undvikas. 

Det är dock viktigt att en intilliggande etablering inte påverkar områdets hydrologi 

och sammansättning, varför en buffertzon till riksintresseområdet bör beaktas. En 

utredning bör utföras i samband med att prövning av vindkraft blir aktuell i närområdet, 

som utreder påverkan på intresseområdet. Området ligger, i Kolmårdens 

orörda natur. För bedömning, se under område C. 

I området finns ett större våtmarksområde, Nävsjömossen och Nävsjön. Området 

ligger relativt centralt inom det utpekade område D och omfattas både av Våtmarksinventeringen 

och klass 2 i kommunens förteckning över värdefull natur. 

Delar av området har även identifierats som sumpskog enligt Skogsstyrelsens 

inventeringar. Nävsjömossen är en förhållandevis stor myrmark med i stort sett 

intakta hydrologiska värden. Nävsjöområdet hyser stora naturvärden i form av dels 

våtmarksvärden men också naturskogsprägel med tall både i sumpskog och på öar 

och myrholmar samt sumpskogar med klibbal och hållav. Till faunan hör bl a häckande 

tranor. Området har idag inget skydd, men diskussioner pågår att ge området 

ett långsiktigt skydd. I det tematiska tilläget har kommunen angett att etablering 

av vindkraft inom områden med klass 2 i kommunens förteckning över värdefull 

natur helt skall undvikas. Men en etablering av vindkraft i anslutning eller på ett 

mindre avstånd av området bedöms även kunna påverka både arterna (framför 

allt fågellivet), och den hydrologiska sammansättningen i området negativt. Där 

områdets fågelliv inte har kartlagts bör, vid ny lokalisering av vindkraftverk, detta 

kartläggas och eventuella rovfåglars födosökslokaler och fåglars häckningsplatser 

lokaliseras. Fågelinventeringar bör ske vid rätt tidpunkt. Vindkraftsverk i närområdet 

bör även placeras så att de inte bildar spärrlinjer för jagande eller flyttande 

fåglar. Eventuellt bör en skyddszon diskuteras runt området i samband med att 

detaljplan, bygglov eller tillstånd söks. 


25

Inom området finns åtta områden enligt klass 2 i kommunens förteckning över 

värdefull natur, ett tiotal områden enligt klass 3 och tre områden enligt klass 4 som 

kan beröras. Enligt tilläggets rekommendationer skall inga vindkraftsetableringar 

ske inom områden som klassas som klass 1, 2 och 3 i förteckningen. Att etablera 

verk inom områden som är klassade som klass 4, bedöms kunna medföra negativa 

konsekvenser. Det är dock i dagsläget, på denna översiktliga nivå, svårt att göra någon 

bedömning hur omfattande konskevenserna och påverkan blir. På vissa platser 

kan ett vindkraftverk vara lämpligt att etablera, men på andra platser så kan det 

finnas en möjlighet att etablera flera. Konsekvenserna av etableringen bör vidare 

utredas i samband med att ansökan, detaljplan eller bygglov söks. 

Riksintresse för naturmiljö 





Sumpskogar 



D 

Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område D. 


Ur naturmiljösynpunkt bedöms område D vara lämpligt för en vindkraftsetablering, 

med undantag av våtmarksområdet Nävsjömossen och Nävsjön. Inga andra 

naturområden av högre dignitet än klass 2 och 3 i kommunens förteckning över 

värdefull natur berörs. Hänsyn bör tas till de natur- och friluftsområden som finns 

i området, då det är beläget inom Kolmården-området. Hänsyn bör dock tas till övriga 

dokumenterade bevarandevärda områdena. Generellt bedöms en vindkraftsetablering 

inom våtmarksområden som mindre lämplig, varför dess konsekvenser i 

förekommande fall bör utredas mer i detalj i samband med tillståndsansökan. 


Området är en del av Vikbolandets mellanbygd. Det är småbrutet med skogsklädda 

höjdpartier och odlingsmarker i de låglänta delarna. Landskapet inom området 

består i huvudsak av skog med ett stråk av jordbruksmark. Landskapet ger förutsättningar 

för goda siktmöjligheter utmed odlingslandskapet, men är begränsad 

mellan de olika landskapsrummen. Det finns kyrkor och kyrkbyar i flera väderstreck 

runt området. Bebyggelsen består av friliggande hus och ekonomibyggnader 

och är belägna till stor del utmed befintliga vägar. 


26

Område E bedöms inte ha några större naturvärden som har högre dignitet. Området 

berörs ej av natura 2000, naturreservat, biotopskyddade objekt, riksintresseområde 

för naturmiljö, riksintresseområde enligt 4 kap miljöbalken, utökat 

strandskydd, klass 1-område eller klass 2-område i kommunens förteckning över 

värdefull natur. 

Ett femtontal klass 3-områden och ett femtontal klass 4-områden i kommunens 

förteckning över värdefull natur kommer att beröras av en etablering. Dock bedöms 

dessa vara små i sin storlek och intrång kan undvikas vid projektering. Det 

är i dagsläget svårt att förutse de konsekvenser som en vindkraftsetablering kan 

medföra på naturvärdena. Beroende på etableringens omfattning är konsekvenserna 

olika. De olika naturområdena innehar också olika värden och olika känslighet. 

En tumregel bör dock vara att intrång i utpekade dokumenterade bevarandevärda 

områden helt bör undvikas. Det torde vara lätt att undvika en exploatering inom 

naturområdena, då dessa i sin geografiska omfattningen är begränsade. Om intrång 

görs i ovanstående områden, bör en separat utredning avseende påverkan på naturmiljön 

utföras i samband med att ansökan, detaljplan eller bygglov söks. 




E 

Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område E. 


Ur naturmiljösynpunkt bedöms område E vara högst lämpligt för en vindkraftsetablering, 

då inga naturområden av högre dignitet än klass 3 i kommunens förteckning 

berörs. Hänsyn bör dock tas till dokumenterade bevarandevärda områden, 

och etablering i dessa bör undvikas i allra möjligaste mån. Detta bör vara enkelt då 

andelen dokumenterade bevarandevärda områden är liten. 

Område F (Öster om östra Ny) 

Området är en del av Vikbolandets mellanbygd. Landskapet är småbrutet med 

skogsklädda höjder och åkermark i de låglänta delarna. Landskapet ger förutsättningar 

för sikt utmed jordbruksmarken men begränsad sikt mellan olika land- 


27

skapsrum. Kyrkor och kyrkbyar finns i flera väderstreck. Bebyggelsen som består 

av friliggande hus och ekonomibyggnader är spridda över området. 

Område F berör inte riksintressen enligt 4 kap miljöbalken, biotopskyddade objekt 

eller utvidgat strandskydd. I områdets centrala delar finns ett natura 2000-område 

”Östermem”, som även utgör ett riksintresseområde för naturmiljö samt klass 1-område 

i kommunens förteckning över värdefull natur. Området består av en öppen 

betesmark med enstaka enar och träd. Kommunen har i sitt tematiska tillägg tagit 

ställning att områden som omfattas av natura 2000-områden och klass 1-områden 

enligt förteckningen inte skall exploateras. Området kommer därför inte beröras av 

en eventuell etablering av vindkraftverk inom område F. I samband med tillstånd 

bör en skyddszon runt natura 2000-området övervägas för att negativa konsekvenser 

skall undvikas av intilliggande etableringar. 

I områdets östra delar finns även ett område som utgör naturreservat, ”Hinnerstorp”. 

Området omfattas även av kommunens förteckning över värdefull natur som 

ett klass 2-område. Kommunen har i sitt tematiska tillägg tagit ställning att områden 

som omfattas av naturreservat och klass 2-områden enligt förteckningen inte 

skall exploateras. Området kommer därför inte beröras av en eventuell etablering 

av vindkraftverk inom område F. En skyddszon runt naturreservatet bör övervägas 

i samband med tillstånd för att negativa konsekvenser skall undvikas av intilliggande 

etableringar. Om naturreservat påverkas av en vindkraftsetablering skall 

dispens från reservatsföreskrifterna sökas hos Länsstyrelsen. 

I området finns ett antal områden som är klassade mellan klass 1-4 i kommunens 

förteckning över värdefull natur. Ett område riskerar att beröras som innehar klass 

1, fyra områden som innehar klass 2, ett tjugotal som innehar klass 3 och ett trettiotal 

som innehar klass 4. En etablering av storskalig vindkraft inom och i direkt 

anslutning till dessa områden, bedöms medföra negativa konsekvenser. Etableringar 

bör undvikas inom dessa områden så långt som möjligt. Då områdena är relativt 

små i sin geografiska omfattning kan etableringar relativt lätt undvikas. Dock är de 

ganska många, och en prioritering mellan dessa kan behöva göras om vindkraftsintresset 

skall prioriteras inom område F. Enligt kommunen skall inga etableringar 

ske inom områden som är klassade som klass 1, 2 och 3. Det torde vara lätt att 

undvika en exploatering inom dessa naturområden, då dessa i sin geografiska omfattningen 

är begränsade. Om intrång görs i ovanstående områden, bör en separat 

utredning avseende påverkan på naturmiljön utföras i samband med att ansökan, 

detaljplan eller bygglov söks. 

Ur naturmiljösynpunkt bedöms område F vara högst lämpligt för en vindkraftsetablering, 

då inga naturområden av högre dignitet berörs och om angivna riktlinjer 

om att vindkraft är olämpligt i Natura 2000-områden och klass 1, 2 och 3-områden 

i kommunens förteckning över värdefull natur följs. Hänsyn bör dock tas till övriga 

dokumenterade bevarandevärda områden och etablering undvikas i allra möjligaste 

mån. Detta bör vara enkelt då andelen dokumenterade bevarandevärda områden 

är liten. 


28

Naturreservat 

Natura 2000 






F 


Dokumenterade bevarandevärda områden för naturmiljö som berör område F. 

Samlad bedömning 

Då påverkan till stor del beror på detaljlokalisering är det svårt att på denna övergripande 

nivå bedöma hur stora konsekvenserna blir, likaså skillnaden i påverkan 

mellan nollalternativet och planförslaget. I det tematiska tilläget tar kommunen 

ställning till vilka lagskyddade områden som etablering av vindkraft bör undvikas, 

vilket bedöms som positivt. Vad gäller nollalternativet så finns inga riktlinjer att gå 

efter. Inriktningen i det tematiska tillägget är att utnyttjandet av de områden som 

är möjliga för vindkraftverk skall optimeras. Detta medför dock inget hinder för en 

etablering av enskilda verk, där det så är lämpligt. Inriktningen förväntas medföra 

ett gott resursutnyttjande och ger förutsättningar för att påverkan på viktiga naturområden 

minimeras. Att inte peka ut områden (nollalternativet) medför att man 

erhåller en otydlig styrning och risken för att man erhåller en spridning av enstaka 

verk är stor. Detta gäller framför allt områden som inte är skyddade med lagstiftning, 

vilket bedöms vara mycket sämre ur naturmiljösynpunkt. Nollalternativet 

bedöms medföra negativa konsekvenser. 

7.3 Bedömning av påverkan på kulturvärden 

Allmänt 

Vindkraftverk är stora och påverkar och förändrar därför upplevelsen av historiska 

inslag och samband i landskapet och kulturmiljön, som tex. gravhögar, kyrkor, större 

gårdar eller särskilda kulturhistoriska sammanhang. Även anläggandet av vägar 

och dragning av kablar som är nödvändigt för vindkraftsetableringar kan både 

direkt och indirekt påverka intressen för kulturmiljön. Genom att kommunen antar 

ett tematiskt tillägg till översiktsplanen bedöms denna ge en tydlig styrning för att 

optimera nyttjandet av de områden som är möjliga för vindkraft, vilket kan minska 

trycket på värdefulla kulturmiljöer. Skyddsavstånd bör tillämpas mot kyrkor. Hur 

stort avståndet skall vara beror på geografi och befintlig bebyggelse. På en del plat- 


29

ser behövs ett större skyddsavstånd och på en del platser behövs ett mindre. Detta 

får avgöras i varje enskilt fall. 

För att undvika att negativa konsekvenser uppstår på större kulturhistoriskt 

intressanta områden är det naturligtvis viktigt att på den specifika platsen beakta 

vindkraftverkens visuella påverkan i den specifika kulturmiljöns influensområde. 

Detta bör studeras i varje enskilt fall, genom visualiseringar från utvalda punkter 

och medveten placering av verk. Inom alla de utpekade områdena för etablering 

av vindkraft finns fornlämningar. Dessa samt andra bevarandevärda kulturobjekt, 

kan oftast enkelt undvikas vid projektering av vindkraft. Mot denna bakgrund ses 

inte dessa, till ytan små intressen som avgörande för om vindkraften skall tillåtas 

inom ett område eller inte. Påverkan på denna typ av kulturmiljöintressen bedöms 

bli relativt liten oavsett planförslaget eller nollalternativet kommer till stånd. I 

samband med ansökan för bygglov eller dyl. bör noggrannare utredningar göras för 

att utreda en eventuell påverkan på intilliggande fornlämningar. Nedan följer en 

översiktlig bedömning av påverkan på kulturvärdena inom respektive föreslaget 

vindkraftsområde: 

Område A och B (Väster och öster om Fläten samt Norr om stora Älgsjön) 

Inom och i direkt anslutning till område A och B finns få kända kulturhistoriska 

intressen eller fornminnen. Inom område A förekommer inga registrerade fornlämningar 

och inom område B endast en. Fornlämningarna utgörs av kulturhistoriska 

lämningar och inga fasta fornlämningar har identifierats. Inga kulturreservat, 

riksintresseområde för kulturmiljö eller områden som är medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet 

berörs. Ur kulturmiljösynpunkt bedöms område A och B vara 

lämpligt för etablering av vindkraft. Inga nämnvärda negativa konsekvenser för 

kulturmiljön bedöms uppstå. 

!( 

Fornlämning 

!( 

!( 

!( Fornlämning 

Fornlämning 


A Väst 

!( 

!(!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( !( !( !( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( !( 

!( !( 

!( 

!(!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

A Öst 

B 

!( 

!( 

!( 

!( 


Inga dokumenterade bevarandevärda områden för kulturmiljö berörs inom A och B. Dock kan fornlämningar 

beröras. 


30

Område C och D (Väster om Kvarsebo samt Väster om Nävsjön) 

Föreslagna vindkraftsområden berör inga kulturreservat, riksintresseområde för 

kulturmiljö eller områden som är medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet. 

Andelen fornlämningar inom område C är liten, och de lämningar som finns utgörs 

av kulturhistoriska lämningar. Inga fasta fornlämningar har identifierats. Inom 

område D finns sju identifierade fasta fornlämningar och sex kulturhistoriska lämningar. 

Andelen fornlämningar totalt sett inom områdena är liten, men kan komma 

att beröras. Intrång i dessa kan dock lätt undvikas i samband med detaljprojektering 

och inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Ur kulturmiljösynpunkt 

bedöms område C och D vara lämpligt för etablering av vindkraft. Inga 

nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. 


Fornlämningar 


!( !( 

!( Fornlämningar 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( C 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !(!( !( 

!( 

!( !( 

!( !( D 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !(!( 

!( 

!( !( !( !( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( !( !( 

!( !( 

!( !( !( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( !( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!(!( 

!( 

!(!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( © Lantmäteriet M2005/4498 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !(!( !( !( !( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

Inga dokumenterade bevarandevärda områden för kulturmiljö berörs inom C och D. Dock kan fornlämningar 

beröras. 

Område E och F (Söder om Häradshammar samt Öster om östra Ny) 

Område E gränsar till tre områden som är medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet. 

I nordöst ligger ”Lundby Åkerby m fl”, i nord ligger ”Jämjöborg-Onsten” och 

i söder ”Ängeby-Österskam”. De två sistnämnda utgör även riksintresseområde för 

kulturmiljö, och innehar i princip samma geografiska avgränsning som området 

som är medtaget i Kulturminnesvårdsprogrammet. Inga kulturreservat berörs. 

Området innehåller ca 25 fasta fornlämningar och ca 15 andra kulturhistoriska 

lämningar. Område F berör ca tio fasta fornlämningar och ca 20 kulturhistoriska 

lämningar. Inga riksintresseområden, kulturreservat och områden som är medtaget 

i Kulturminnesvårdsprogrammet berörs. Inom båda områdena kan fornlämningar 

komma att beröras, men intrång kan i detaljprojekteringen undvikas. 

Vad gäller de områden i anslutning till vindkraftsområde E, som utgör riksintresse 

för kulturmiljö och medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet, bedöms dessa 


31

kunna påverkas negativ av en storskalig vindkraftsetablering trots att en etablering 

inte sker inom intresseområdena och att de ligger utanför avgränsat prioriterat 

område för vindkraft. Vindkraftsetableringen kan komma att påverka landskapet 

och dess kulturhistoriska värden genom att upplevelsen av landskapet blir annorlunda 

och de kulturhistoriska siktlinjerna bryts. Här vore det rimligt att beakta en 

buffertzon mellan intresseområdena och en eventuell etablering av vindkraftverk. 

Hur stort detta avstånd bör vara, beror på vindkraftsetableringens storlek och 

detaljlokalisering. Lämpligen bör också vindkraftsetableringen ske inom skogsområden 

och inte i de öppna odlingslandskapen. Detta medför att den visuella påverkan 

på kulturmiljöområdena minskar. Detta bör vidare utredas i samband med 

tillståndsansökan, detaljplan och bygglov. 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( !( 

!(!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( 

!( !(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( !( 


!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( !(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( !(!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 


!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!(!( 

!( !( !( 


!( !( 

!(!( 

!(!( !(!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !(!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !(!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

Kulturminnesvårdsprogrammet 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( !(!( 

!( 

!( 

Riksintresseområde !( 

för kulturmiljövård 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

Vindkraftsområden !( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!(!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!(!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!(!( 

!(!( 

!( 

E 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!(!( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( !(!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( !( !(!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( !( !( !( 

!(!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( !( !( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( !( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

F 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( !( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !( 

!( 

!( 

!(!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( !( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 


!( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

Inga dokumenterade bevarandevärda områden för kulturmiljö berörs inom E och F. Dock kan fornlämningar 

beröras. 


Det tematiska tillägget bedöms ha en begränsad påverkan på intressen för kulturmiljön. 

Hänsyn bedöms ha tagits till kulturmiljövärdena då områdena för 

vindkraftsetablering har tagits fram. Sammanfattningsvis berörs mycket få kulturhistoriska 

värden, och konflikterna bedöms som små. Vad gäller område E bör försiktighet 

iakttas gällande riksintresseområdena för kulturmiljö och områden som 

är medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet. Skyddsavstånd bör tillämpas mot 

kyrkor. Hur stort avståndet skall vara beror på geografi och befintlig bebyggelse. 

På en del platser behövs ett större skyddsavstånd och på en del platser behövs ett 

mindre. Detta får avgöras i varje enskilt fall. 

Att inte peka ut områden (nollalternativet) medför att man erhåller en otydlig 

styrning och risken för att man erhåller en spridning av enstaka verk är stor. Detta 

gäller framför allt områden som inte är skyddade med lagstiftning (exempelvis 

områden medtagna i Kulturminnesvårdsprogrammet). Detta bedöms vara mycket 


32

sämre ur kulturmiljösynpunkt. Vid en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet, 

bedöms planförslaget vara att föredra. 

7.4 Bedömning av påverkan på friluftsliv och rekreationsvärden 

I kommunens förteckning över värdefull natur finns intresseområden för rörligt 

friluftsliv markerade. Områdena är värderade enligt en tvågradig skala med områden 

av klass 1 och klass 2. I samband med att kommunen har arbetat fram det 

tematiska tillägget till översiktsplanen, har en avvägning gjorts avseende vindkraftsetablering 

inom varje intresseområde för friluftsliv i förteckningen. Några 

av områdena bedöms inte tåla en vindkraftsetablering, medan andra har ansetts 

kunna klara en etablering utan att betydande negativa konsekvenser uppstår. För 

intresseområden enligt klass 1, har kommunen bedömt att en etablering av vindkraft 

inom dessa områden bedöms vara olämplig. För intresseområden för rörligt 

friluftsliv enligt klass 2, anger kommunen att områdena i huvudsak utgör utredningsområde, 

men utvalda områden bedöms som olämpliga. 

För riksintresseområden för friluftsliv anges att intresseområdena i huvudsak är 

olämpliga, men vissa delar kan vara utredningsområden. Avvägningar inom varje 

riksintresseområde får göras. 

Hur turism och rekreation påverkas av vindkraft beror på vilken typ av aktivitet 

som pågår samt dess tillgänglighet. Maskin eller anläggningsberoende aktiviteter, 

exempelvis skoter och utförsåkning anses vara mindre känsliga, medan aktiviteter 

där natur- och vildmarksupplevelsen är det primära, bedöms som mer känslig. 

Norrköpings turism är starkt knuten till kommunens storslagna natur och rika 

upplevelseutbud. Runt om i kommunen finns en mängd vandringsleder, klätterleder, 

orienteringsmarker och kanotleder. Närheten till havsskärgård och Bråvikens 

infällningar i kommunlandskapet gör vattenrelaterade friluftsaktiviteter särskilt 

populära och utgör en av de viktigaste turismaspekterna. Den särprägel som förkastningssprickor 

och Kolmårdenterrängen innebär ger kommunen unika upplevelsevärden. 

Generellt bör områden som hyser höga rekreationsvärden och uppskattas för dess 

tysthet, orördhet eller vildmarksmässiga karaktär undantas från vindkraftsetableringar. 

Även i utpekade rekreationsområden där folk vistas, bör försiktighet iakttas. 

Hellre kan vindkraftetablering ske inom friluftsområden där friluftsvärdena 

är kopplade till infrastruktur, en anläggning eller användandet av maskiner, än till 

områden där själva värdet är kopplat till upplevelsen av naturen. 

Vindkraftsetablering inom utpekade områden kan minska potentialen för turismutveckling 

genom att tystnaden i naturområdena upphör. Vid en etablering av 

vindkraft inom områden där konflikter uppstår mellan rekreationsvärden/turism 

och vindkraftsetablering bör konsekvenserna noggrant studeras så att en avvägning 

mellan intressena kan göras. Tillgängligheten till ett rekreationsområde kan 

dock öka eftersom nya småvägar anläggs eller öppnas upp, vilket bedöms som 

positivt. 


33

Inom jordbruksområden kan vindkraft, om de placeras olämpligt, kullkasta möjligheterna 

för olika företag som har olika former av turismtjänster där man erbjuder 

rekreation, ekoturism, upplevelseturism etc. Anläggningarna kan påverka möjligheterna 

för att bibehålla sysselsättning och inkomster inom sådana verksamheter. 

I praktiken kan hänsyn tas genom att inte anlägga vindkraftverk där de skulle 

inskränka på en fastighet eller by med uppenbart goda förutsättningar för sådana 

diversifierade verksamheter. 

Vid planering av vindkraftverk bör samråd ske med friluftsorganisationer som har 

och kan ha verksamheter i och i närheten av de områden som planeras för vindkraftverk. 

Vad gäller tysta områden, visar en bullerkartläggning att större och sammanhängande 

och av samhällsbuller opåverkade områden återfinns i kommunens yttre 

delar. Etableringar av bullrande verksamheters såsom exempelvis vindkraft, inom 

dessa områden kommer att dominera ljudbilden och kan ge stor negativ inverkan 

på områdets egenskaper. Enligt kommunens tematiska tillägg kommer tysta områden 

som sammanfaller med utvalda intresseområden för rörligt friluftsliv, samt 

områden som geografiskt sammanfaller med områden som har höga natur- och 

kulturvärden, i stor utsträckning undantas från vindkraftsetableringar. Detta ställningstagande 

bedöms som positivt. 

Område A (Väster och öster om Fläten) 

Område A angränsar till två intresseområden för rörligt friluftsliv, ”Myckelmossasjön”, 

”Fläten-Bolen” och ”Svängbågen”. ”Myckelmossasjön” och ”Fläten-Bolen” 

är värderad till klass 2 och Svängbågen till klass 1 enligt kommunens förteckning 

över värdefull natur. Fläten-Bolen utgör enligt planförslaget utredningsområde 

för vindkraft. Svängbågen bedöms vara olämpligt för vindkraftsetablering. Inget 

riksintresseområde enligt 4 kap 3 § berörs. Området bedöms vara bullerpåverkat av 

väg 55 och stambanan i nord-sydlig riktning. 

I samband med att vindkraftsetablering kan bli aktuellt inom område A, bör påverkan 

på utpekade intresseområden för friluftsliv (se ovan) nämnda i kommunens 

förteckning över värdefull natur utredas närmare. Möjligheter finns att etablera 

vindkraft i de bullerstörda områdena intill väg 55 och järnvägen, utan att ett eventuellt 

rörligt frilufsliv inom området skulle påverkas negativt. 

Område B (Norr om Stora Älgsjön) 

Strax söder om området finns ett riksintresseområde för friluftsliv, ”Kolmårdens 

strövområde”. Inom vindkraftsområdet finns även delar som är medtaget i kommunens 

förteckning över värdefull natur som intresseområden för friluftsliv. Den 

närmaste delen av området, Älgsjöarna-Ekgölen är värderad till klass 1 enligt kommunens 

förteckning över värdefull natur. Strax sydost om området passerar Östgötaleden. 

Leden ingår i intresseområde för rörligt friluftsliv, Böksjön-Gullvagnen. 

Området är värderat till klass 2. Klass 1-områden anges i planförslaget som olämpligt 

för vindkraftsetablering, och klass 2-områden som utredningsområden. Risk 

kan finnas att intresseområdena påverkas av en etablering av vindkraft, och bör 

utredas närmare vid tillståndsansökan, bygglov etc. Mellan område B och riksintresseområdet 

bedöms avståndet vara relativt långt, varför en etablering inom 


34

område B bedöms endast att påverka riksintresseområdet visuellt. Området ligger 

inom skogsbygd där tåligheten bedöms som relativt god, och verken kan döljas av 

skog och vegetation. 

Ett större opåverkat område finns angivet i Nyköpings kommuns utställningsförslag 

till översiktsplan, vid kommungränsen. Vindkraftsetablering bör undvikas i 

och i direkt anslutning till opåverkade områden och samordning mellan de olika 

kommunerna avseende denna fråga bör genomföras. 


Strax söder om område C finns ett riksintresseområde för friluftsliv, ”Bråviken- 

Kolmårdenområdet”, samt riksintresseområde enligt 4 kap 4 § miljöbalken. Områdena 

sammanfaller delvis med området ”Kopparbo-Högudden” som är värderat till 

klass 2 i kommunens förteckning över värdefull natur. Riksintresseområdet enligt 

4 kap skall enligt planförslaget undantas från etablering av vindkraft, och bedöms 

inte påverkas av en etablering av vindkraft inom område C. Sörmlandsleden löper 

igenom hela området. 

Vad gäller riksintresseområde för friluftsliv, ”Bråviken-Kolmården”, så anger det 

tematiska tillägget att den södra delen mot Bråviken bedöms som olämplig för 

vindkraftsetablering. Den norra delen anges dock som utredningsområde. Även om 

den södra delen undantas för en etablering, bedöms det finnas risk för att riksintresseområdet 

som helhet påverkas negativt av en vindkraftsetablering inom de 

norra delarna. Påverkan på det rörliga friluftslivet, både fysiskt och visuellt bör 

noggrant studeras i samband vid tillståndsansökan, bygglov etc. En skyddszon bör 

också övervägas mot de södra delarna. 

Område C ligger är beläget i Kolmården, som är en trakt med ett mycket välfrekventerat 

friluftsliv med höga naturvärden. Ett stort värde ligger här i traktens 

orördhet och känsla av vildmark. Här finns flera friluftsområden, vandringsleder, 

sjöar för bad/skridsko, naturreservat (både inom område C och utanför. Ett exempel 

är Fjällmossen, som ligger norr om område C och utgör en av södra Sveriges 

största myrområden), branter/förkastningar som fungerar som häckningsplats 

och flygstråk/ ledlinjer för rovfåglar. Inför kommande planering och prövning bör 

dessa aspekter särskilt beaktas. 

En storskalig etablering längs med Sörmlandsleden bör undvikas, då ett stort antal 

vindkraftverk bedöms förändra områdets värden som rekreation- och friluftslivsområde. 

Att gå längs med en vandringsled där man möter en stor vindkraftsetablering, 

bedöms medföra negativa upplevelser och är inte det man förväntar sig att 

möta. Något enstaka verk, på behörigt avstånd, bedöms dockkunna öka upplevelsen 

och spänningen längs med vandringen. 

Avståndet till Nyköpings kommun är ca två km. Fjällmossens naturreservat sträcker 

sig in i Nyköpings kommun. I kommunens utställningsversion av översiktsplan 

är området vid naturreservatet angivet som ett större opåverkat område. Vid en 

eventuell etablering som riktar sig mot naturreservatet och det tysta området, bör 

en utredning utföras i samband med tillståndsansökan och anmälan. 


35


Sydöst om området ligger ett riksintresseområde för friluftsliv, ”Bråviken-Tunabe”. 

Genom området, runt Nävsjön, löper Sörmlandsleden. För bedömning, se under 

område C (Väster om Kvarsebo). 

Öster om område D, i Nyköpings kommun, finns ett större opåverkat område enligt 

MB kap 3 § 2. Vindkraftsetablering bör undvikas i och i direkt anslutning till opåverkade 

områden och samordning mellan de olika kommunerna avseende denna 

fråga bör genomföras. 

Område D utgör ett område med landskap som har goda förutsättningar för fri och 

kommersialiserbar rekreation och turism. En vindkraftsetablering inom området 

riskerar att släcka ut möjligheterna för att utveckla tjänster kopplade till upplevelser 

baserade på det småbrutna hävdade odlingslandskapet. Det bedöms vara viktigt 

att ta hänsyn till detta vid en etablering av vindkraft inom område D. 


Inom området eller i direkt anslutning finns inga dokumenterade bevarandevärda 

områden ur rekreationssynpunkt. Området bedöms inte medföra några nämnvärda 

negativa konsekvenser på rekeration och friluftsliv, och lämpar sig därför väl för en 

etablering av vindkraft ur rekrationssynpunkt. 

Område F (Öster om Östra Ny) 

Inom området finns ett intresseområde för rörligt friluftsliv som är medtaget i 

kommunens förteckning över värdefull natur. Området utgörs av badsjön vid Stensätter 

och är värderat till klass 2. Enligt kommunens tematiska tillägg skall ingen 

etablering av vindkraft ske inom området. För att inte rekreationsområdet skall 

påverkas av en eventuell intilliggande storskalig etablering, bedöms ett avstånd 

på ca 1 km till Stensätter vara att föredra. Då bibehåller man områdets värde som 

sol- och badområde och man erhåller en distans till vindkraftverken, vilket gör att 

badområdet inte påverkas negativt av buller och skugga. 


Det tematiska tilläget bedöms ha en begränsad påverkan på rekreation och friluftsliv. 

Hänsyn bedöms ha tagits till de värden som finns inom kommunen vid framtagandet 

av prioriterade områden, och få konflikter har därför i miljökonsekvensbeskrivningen 

lokaliserats. Hänsyn bör dock tas till de tysta områden som anges 

av Nyköpings kommun, och samordning mellan kommunerna bör ske. Ett visst 

avstånd mellan storskalig vindkraftsetablering och tysta områden vore att föredra. 

Inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. 

Att inte peka ut områden (nollalternativet) medför att man erhåller en otydlig styrning 

och risken för att man erhåller en spridning av enstaka verk är stor, vilket kan 

påverka en större andel rekreations- och friluftsområden än planförslaget vid full 

utbyggnad. Vid en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet, bedöms 

planförslaget vara att föredra. 


36

7.5 Bedömning av landskapsbilden 

Norrköpings kommun har upprättat en lanskapsanalys för planering av vindkraft 

(daterad 2012-04-26). Denna utgör ett underlag till det tematiska tillägget. Nedan 

beskrivs konsekvenserna översiktligt. För ytterligare detaljerad information se 

underlaget. 

Norrköpings kommun har ett landskap som är komplext och variationsrikt. Vyerna 

pendlar från storskalig odlingslandskap och stora skogar till småskaligt kustlandskap 

och mellanbygd med små byar och spridda gårdar. Landskapet utgörs i kommunens 

centrala delar av ett utbrett slättlandskap med inslag av diagonala stråk 

av skogsklädda kullar. Landskapet övergår i öster i ett kuperat kustlandskap och 

skärgård. I norr och i väster breder ett starkt kuperat skogslandskap ut sig, ett så 

kallat bergkullandskap, vilken utgör en av de vanligaste landskapstyperna i Sverige. 

Detta är en landskapstyp som generellt äger fina naturupplevelser relaterade till 

framför allt skog och vatten. Ett flertal förkastningsbranter ger landskapet en dramatisk 

karaktär som upplevs bl a från Bråvikens vatten, men som även gett upphov 

till besöksmål såsom klätterleder och variationsrika vandringsleder. I öster övergår 

landskapet i skärgård där fragmenterad och komplex kust möter ett homogent och 

storskaligt havslandskap. Så kallade tysta områden finns utpekade i kommunen 

och dessa markerar även landskap som är lågexploaterade och relativt orörda. 

Industrisamhällets påverkan på landskapet är tydlig genom Norrköpings stad lokaliserad 

väl synlig från höjderna i norr. E4 och järnväg är starka strukturer som skär 

genom landskapet i nord-sydlig riktning medan Bråvikens stora blå vatten breder 

ut sig i öst-västlig riktning. Landskapet har tidigt präglats av industri, sjöfart och 

handel. Motala ström har haft stor betydelse och längs vattendraget har herresäten 

och flertalet fästen byggs, vilket har påverkat landskapsbilden. Strömmens forsar 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Landskapets karaktär (Källa: Landskapsanalys inför planering av vindkraft, 2012-04-26, Norrköpings kommun). 


37

har ända sedan medeltiden använts för kvarnar och industrier, vilket framför allt 

Norrköpings industrilandskap är känt för. Idag är även turism en viktig näring. I 

söder ligger Göta kanal som en länk mellan öst och väst och som också utgör ett 

viktigt turistmål. 

Landskapets starkt varierande topografi och komplexitet ger en stor variation av 

visuell tålighet för vindkraft. Landskapets starka geologiska formationer har gett 

upphov till populära besöksmål både på land och vatten. Vandring, klättring, skridskoåkning 

och båtliv är några aktiviteter. Detta är starka värden som nya inslag 

såsom vindkraftverk kan påverka. Graden av påverkan beror dock på landskapets 

topografi, vegetation, antalet vindkraftverk, utformning, placering och storlek. 

Skiss på stora och små vindkraftverk i landskapet. (Kulturmiljöer i miljökonsekvensbeskrivningar, Nordiska 

ministerrådet 2000 - kompletterat med högre verk) 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Skiss på vindkraftverk i förhållande till andra element i landskapet. (Kulturmiljöer i miljökonsekvensbeskrivningar, 

Nordiska ministerrådet 2000 - kompletterat med högre verk) 

Små och stora vindkraftverk har olika proportioner i förhållande till andra element 

i landskapet. De moderna vindkraftverken är större än tidigare. Stora anläggningar 

kan bli dominerande och synliga på mycket långt avstånd. Placeringen av flera verk 

i landskapet kan få andra konsekvenser än enstaka verk här och där. Erfarenheten 

är att stora vindkraftverk kan få en tämligen stor effekt på nära håll och en klar 

dominans på ett avstånd av 1-3 km. Vindkraftsverkens visuella påverkan på stora 

avstånd är beroende av de topografiska förhållandena och landskapstypen. Ett 

öppet men småkuperat landskap, med buskridåer och skogsdungar är mer tåligt 


38

och minskar dominansen jämfört med ett helt öppet landskap med stor utblick där 

vindkraft kan bli synligt och exponerat på betydligt större avstånd. 

Storskaliga slättområden, öppna hav och homogena produktionsskogar ger en 

landskapsbild med högre tålighet för vindkraftverkens stora anläggningar. Vindkraft 

i öppna landskap och på höga höjder ger dock även ökad synbarhet. Skogsbygdens 

vegetation och kuperad topografi ger ofta siktskugga, vilket mildrar 

vindkraftverkens påverkan inom landskapet. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Landskapets tålighet (Källa: Landskapsanalys inför planering av vindkraft, 2012-04-26, Norrköpings kommun). 

Etablering av vindkraft i skogsbygden (område A, B, C och D), och då särskilt 

Kolmården (område C), kan påverka upplevelsen av de skogsklädda höjderna 

som vid skogsbygd. På tex. Kvillingeslätten är sikten mycket god och vindkraft på 

Kolmårdens höjder kring Hultsbruk kan synas på långt håll. Påverkan mildras av 

storskaligt jordbruk, samt inslag av industri och infrastruktur i slättbygden. En 

ökad känslighet för vindkraft i slättbygden finns framför allt i övergångszonen mot 

mellanbygden (område E). 

Sikten från höjderna i norr och över sjön Glan och Bråviken är mycket god. Vindkraft 

på tex. Vikbolandet, söder om Bråviken (område E och F), kommer att vara 

visuellt synbara på mycket långt håll från Kolmårdens förkastningsbranter. Påverkan 

av landskapsbilden bedöms här som liten på grund av att landskapet upplevs 

härifrån som storskaligt. Synbarhet är starkt påverkad av avståndet och graden av 

visuell påverkan är subjektiv. 

Den visuella påverkan bedöms bli störst för de boende i småskalig mellanbygd, 

tex. på Vikbolandet och kring Vånga, då vindkraftverken är mycket storskaliga i 

förhållande till andra objekt i landskapet. Landskapet har här varit kontinuerligt 

påverkat av människor, men under lång tid och i liten skala. Ett större antal kulturmiljöer, 

kyrkomiljöer samt fragmenterad topografi och bebyggelse ger en komplex 


39

landskapsbild. Odlingsmark öppnar upp landskapet i mindre landskapsrum och 

ger ökad sikt. Dock ger vegetationsridåer och kullighet en viss siktskugga. Kring 

Vånga föreslås dock ingen etablering, men i anslutning till Vikbolandet föreslås två 

områden för vindkraftsetablering (område E och F). 

Längs större vattendrags stränder är landskapet sedan tidigare ofta påverkat av 

sjöfart, småindustrier och i Bråvikens inre delar finns hamnverksamhet, större 

industrier och Norrköpings stad. Vindkraftverk är här ytterligare tillägg i samma 

skala och kan ses som positiva symboler för miljötänkande och framtid. Detta gäller 

även vid Marvikenverket i kustnära och känsligt landskap. Här skulle vindkraftverk 

kunna samverka i skala till anläggningen. Viktigt att tänka på är att vindkraftverkens 

storlek kan dominera över idag viktiga landskapselement och byggnader 

och kan då skapa nya landmärken. Upplevelsen av Göta kanals ingenjörskonst 

kan påverkas av vindkraftverkens dominerande anläggningar. På samma sätt kan 

miljöer och historiska strukturer längs Motala ström påverkas. Viktigt är att bevara 

historiskt viktiga miljöer som tex. kyrkomiljöer, herrgårdsmiljöer och andra strukturer 

så samband också i framtiden är tydliga och kan förstås. I detta omfattas även 

naturligt formade strukturer och miljöer såsom opåverkad och unik skärgård. 

Om samtliga områden som Norrköpings kommun planerar för vindkraft blir fullt 

utbyggda och utnyttjade, bedöms detta innebära en stor påverkan på landskapsbilden. 

Oavsett placering utgör vindkraftverk ett storskaligt inslag i landskapet som 

syns på långt håll. Om placeringen görs med hänsynstagande till landskapet kan 

dock påverkan minskas. Avgörande för hur stor påverkan vindkraftsetableringarna 

gör på landskapet är hur väl det tematiska tillägget följs i framtida etableringsbeslut. 

Vid en eventuell etablering av vindkraft bör ett utförligt fotomontage, alternativt 

en 3D-animering samt landskapsanalys göras innan beslut om etablering fattas. 


För område A och B, bedöms landskapet på en översiktlig nivå som generellt tålig 

för vindkraftsanläggningar med en viss känslighet kring närliggande sjöar som 

Fläten, Svängbågen och Stora Älgsjön. 

För område C och D bedöms landskapet på en översiktlig nivå som generellt tåligt 

för vindkraftsanläggningar med en viss känslighet för vindkraft utmed förkastningen 

söder om områdena. 

Landskapet vid område E bedöms översiktligt ha en viss känslighet för vindkraftsanläggningar 

med ökad känslighet söder om området. Samma bedömning gäller 

även för område F, men en viss känslighet finns även öster om området. 

Att peka ut områden som är lämpliga för storskalig vindkraft bedöms som positivt. 

Att inte peka ut områden (nollalternativet) medför att man erhåller en mycket 

otydligare styrning och får ur landskapsbildssynpunkt ses som mycket sämre än 

övriga alternativ. Risken är att vindkraftverk etableras utan att man tar hänsyn 

till dem inbördes eller mellan olika grupper inom kommunen. Ingen riktig enhetlig 

linje skapas. En spridd utbyggnad bedöms medföra mer negativ påverkan på 

landskapsbilden än om man har en styrning mot vissa områden. Det är även svårt 

för kommunen att ställa krav på exploatören i prövningarna angående utformning 

och lokalisering utan ett styrdokument. Nollalternativet bedöms medföra negativa 


40

konsekvenser för landskapsbilden. Det tematiska tillägget med de riktlinjer som 

kommunen har angett angående utformning av verk bedöms vara positivt. 

7.6 Mark och växter 

Ytterligare information om mark och växter finns under kap. 7.2 Allmänt naturmiljö. 

Uppförandet av vindkraftverken kräver schaktning och gjutning av betongfundament 

alternativt förankring i berg. Dessutom behövs ledningar, kablar, vägar etc att 

dras. Detta innebär bestående förändringar av miljön, men det är dock stor skillnad 

på känslighet mellan olika mark- och vegetationstyper. I våta områden eller 

där hydrologin förändras vid markberedning kan påverkan bli bestående. Påverkan 

på vegetation kan på sådana ställen kvarstå längre än till exempel vegetation på 

åkermark. Påverkan på naturmiljön är till viss del övergående och en återhämtning 

sker ofta under ett par år. Detta förutsätter dock att arbetet inte sker på ett sådant 

sätt att värdefull flora försvinner eller att hydrologiska förhållanden påverkas på 

ett negativt sätt. 

Vid detaljlokaliseringen av vindkraftverken och inför anläggningen bör man ha 

kartlagt värdefullt växtliv som man behöver ta hänsyn till. Även tex. biotopskyddade 

områden, såsom stenmurar, odlingsrösen mm bör ingå i kartläggningen för att 

man skall undgå onödig påverkan. Vid en etablering av vindkraft kan Artdatabankens 

rödlista ge en bild av områdets status gällande hotande arter. 

I processen kring en anmälan enligt Miljöbalken, skall det redovisas hur marken 

avses återställas vid en eventuell framtida avveckling (enligt bilaga 3 i Tillägg till 

översiktsplanen för vindkraft). 

7.7 Djurliv 

Forskningen tyder på att vindkraftens påverkan på djurlivet främst gäller fåglar 

och fladdermöss. Landlevande däggdjur tycks inte störas i någon större utsträckning 

av vindkraft. Däggdjur kan dock påverkas under byggfasen av ljud från 

spränging och grävning. Långsiktigt kan även däggdjur komma att påverkas genom 

habitatförluster. Omfattande vindkraftsetableringars påverkan på däggdjur är dock 

ännu oklar. En grupp av vindkraft kan splittra skogslandskapet och bidra till ökad 

fragmentering. Detta kan sannolikt även ge upphov till vissa barriäreffekter och 

påverka hur viltet rör sig. Särskild hänsyn bör därför tas vid planering av respektive 

anläggning så att befintliga vägar och elnät kan utnyttjas i så stor utsträckning 

som möjligt. 

Fåglar 

Inom Norrköpings kommun finns två stora fågelsträck. Det ena löper längs med 

kusten och det andra från Roxen i väster, över Glan, norr om Norrköpings stad 

och längs Bråviken ut över Östersjön. Ett mindre känt rovfågelsträck går från ett 

område väster om Oxelösund och rakt söderut över Bråviken. De största fågellokalerna 

är Svensksundsviken, Ållonöfjärden med födosöksområden runt dem. Det 

finns även några mindre lokaler. Häckningsområden med större fågelarter tex. rovfåglar 

och ugglor finns inom Bråvikenbrantens sträckningen. Slätbakens branter 

och skärgården. Även Kolmårdsskogarna hyser kända häcknings- och spelplatser 

för större fåglar. 


41

Större flyttsträck 

N 

0 10 20 km 


De blå pilarna visar stora fågelflyttsträck i Norrköpings kommun. De orangefärgade markeringarna visar vanliga 

fågelarter (Källa: Tematiskt tillägg till översiktsplanen). 

Generellt finns det en risk för påverkan på fågelfaunan vid vindkraftsetableringar 

genom kollisionsrisk, störning av häckningsplatser och rastningsplatser samt vid 

födosök. Fåglar kolliderar sällan med vindkraftverk utan väjer undan i sina flyttvägar. 

Risken för kollision minskar om verken placeras i grupper/parker. Kollisionsriskerna 

finns för både havs- och landbaserade verk. Studier visar att fåglars 

flyttvägar påverkas av vindkraftsverk, tex börjar sträckande ejder väjning för vindkraftverk 

på ett par kilometers avstånd. Kollisioner är ovanliga och utgör främst ett 

problem för örnar, vråkar och andra s k termikflygare (utnyttjar luftströmmarna 

vid flygning). Rovfåglar har även en långsam reproduktionstakt, vilket gör dem 

extra känsliga för ökad dödlighet. Generellt orsakar vindparker lite dödsfall jämfört 

med master, kraftledningar, byggnader, katter etc. Medianvärdet är 2,3 dödade 

fåglar per år och vindkraftverk. 

Vid en etablering av vindkraftverk är det viktigt att först få en överblick av området 

och gå igenom redan befintligt material. De personer som skall göra inventeringen 

måste ha nödvändiga kunskaper och att det utförs vid rätt tidpunkt. Det som behöver 

undersökas är följande: 

• Vilka fågelarter häckar i området 

• Är platsen av betydelse som rastplats eller för övervintring 

• Är platsen en flaskhals där flyttande fåglar koncentreras 

• Förekommer arter som är listade enligt Fågeldirektivet, den Svenska rödlistan 

eller att en art uppvisar en negativ trend 

Generellt kan sägas att våtmarker, kustnära områden, bergsryggar, åsar och områden 

med stor höjdskillnad bör undvikas. Trakter med häckande rovfågel eller platser 

med regelbunden koncentration av rovfågel bör undvikas. Densamma gäller för 

koncentrationer av måsar, tärnor, sjöfågel och hönsfåglar. 


42

Osäkerheten gällande vindkraftens påverkan på fågellivet är stor, varför man bör 

ha en buffertzon på ca 500-1500 m mellan vindkraftverk och kända fågelområden 

(exempelvis Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet). Innan exploatering av 

ett område bör en inventering genomföras och särskild hänsyn tas till häckningsområden 

och flyttfågelstråk. Detta bör genomföras i den MKB som upprättas i 

samband med en eventuell prövning. 

Det går sällan att i förväg bedöma eventuell påverkan på fågellivet av vindkraftverk, 

då de utpekade vindkraftsområdena inte har varit föremål för en detaljerad inventering. 

Dock har områden med känsliga naturvärden, så även ornitologiska, undantagits 

i samband med att lämpliga områden har föreslagits. Vindkraftsetablering 

inom föreslagna områden bedöms, utifrån idag översiktliga och kända fakta, som 

helhet inte medföra någon betydande negativ påverkan för fågellivet. I samband 

med tillståndsprövning för enskilda projekt bör en mer detaljerad inventering av 

fågellivet utföras för att utreda den lokala påverkan. 

Fladdermöss 

Generellt finns det en kollisionsrisk för fladdermöss med vindkraftverk, då jagande 

fladdermöss attraheras av ansamlingen av insekter som samlas runt vindkraftverken 

på grund av värmeutstrålningen. Insekterna ansamlas kring verken vid 

svaga vindar och då lockas fladdermöss att jaga högre upp i höjd med rotorbladen. 

Risken är störst vid kusten och andra områden med rik tillgång på insekter, särskilt 

på hösten. Vidare tycks flyttande fladdermusarter drabbas hårdare än stationära. 

Fladdermöss sträckflyger på så låg höjd att kollisionsrisken är relativt liten vid 

enstaka verk, medan man ännu inte vet effekterna när fladdermöss passerar stora 

vindkraftsparker. Fladdermöss har en långsam reproduktionstakt, vilket gör dem 

extra känsliga för dödlighet. I landskapet omkommer fladdermöss nästan alltid vid 

höjdlägen i skogsområden eller vid kusten, medan dödligheten är låg i jordbrukslandskap. 

Exploateringen innebär en omfattande spridning av vindkraftsetableringar som 

medför att risk för påverkan för fladdermusbestånd föreligger. Hur omfattande påverkan 

kan bli och dess betydelse för arternas fortlevnad i kommunen bör utredas 

vidare vid exploatering. Många av riskerna kan minimeras genom en ”fladdermusanpassad” 

placering av enskilda verk och genom avstängningen under, för fladdermöss, 

kritiska tidpunkter. 

7.8 Hälsa och säkerhet 

Att bedöma vindkraftsverkens påverkan på befolkning, bebyggelse och hälsa är 

väldigt svårt, då det finns en koppling till vilken grundinställning människor har 

till vindkraft. En person som är positiv till vindkraft upplever ofta en mindre grad 

av störning än en person som har en negativ inställning till vindkraft. Att bedöma 

denna typ av störningar på individnivå är i princip omöjlig då störningen bygger 

på upplevelse och känsla. Påverkan på befolkning, bebyggelse och hälsa behandlas 

därför i generella termer och hänskjuts i detalj till kommande prövningar. Även det 

visuella intrycket av vindkraftverken har också betydelse för den upplevda störningen, 

dvs. att människor som ser vindkraftverk i hemmiljön ofta känner sig mer 

besvärande än de som inte har vindkraftverk i närheten. Om allmänheten får vara 


43

med tidigt i processen och lämna synpunkter, kan det bidra till att de är positivt 

inställda till vindkraftsetablering. Det tematiska tilläget gör detta möjligt, vilket 

bedöms som positivt. 

Naturvårdsverket anger att 40 dBA utomhus vid bostäder bör utgöra riktvärde 

för buller från vindkraft. I friluftsområden och områden med lågt bakgrundsljud 

bör 35 dBA gälla som riktvärde. Ljudnivån bör vara 5 dBA lägre om vindkraften 

ger i från sig så kallade rena toner. Lokala förhållanden som topografi, landskapets 

karaktär samt typ av verk har betydelse vi uppkomsten av störningar. För att 

kunna peka ut områden som är lämpliga för etablering av vindkraft bör ett lämpligt 

skyddsavstånd till närmaste befintliga bostadsfastighet användas. Genom att 

använda schablonavståndet kan störningar som överskrider Naturvårdsverkets rekommendationer 

generellt undvikas. Dock krävs det mer detaljerade studier i det 

individuella fallet för att klargöra vilken påverkan vindkraftverket/vindkraftverken 

ger. Vid ärenden om placering av vindkraft bör alltid bullerberäkningar göras. Åtgärder 

kan dock genomföras för att minska bullerstörningarna som tex. strypning, 

vilket innebär att vindkraftstillverkaren sänker verkets effekt (inställning). Konsekvensen 

blir att verket producerar mindre energi, men även att ljudnivån minskar. 

Det bedöms vara positivt om vindkraftsetableringar kan ske i redan bullerstörda 

områden, som exempelvis i anslutning till järnväg och E4:an. 

Risk finns för att lågfrekvent ljud uppstår från vindkraftverk. Lågfrekvent ljud från 

vindkraftverk bör bedömas enligt Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus, 

SOSFS 2005:6. De vindkraftverk som framför allt hittills studerats avseende 

buller har varit mindre än 2-3 MW. Då trenden går mot allt större anläggningar 

kan det finnas en utökad risk. Vid anläggande av större vindkraftsanläggningar bör 

därför risken för lågfrekvent ljud beaktas och undersökas. 

Stående vågor är ett fysiskt fenomen där ljudvågor som svänger olika kan skapa en 

förstärkt ljudeffekt och eventuell resonans. Detta kan ge upphov till olägenheter i 

bostäder. Uppstår olägenhet skall om nödvändigt åtgärder vidtas för att eliminera/ 

minska dessa. 

Inom föreslagna vindkraftsområden kan hus som ligger i närheten påverkas av 

skuggor. Skuggeffekter infaller oftast tidigast på morgonen eller sent på kvällen 

och framför allt på våren och hösten. Den bästa placeringen av vindkraftverk i 

förhållande till hus är norr och söder om husen, och det värsta är nordost och 

nordväst. Enligt det tematiska tillägget får den teoretiska skuggtiden inte överskrida 

max 30 h/år. Den faktiska skuggtiden får inte överskrida 8 h/år och 30 

min/dag (enligt Boverkets rekommendationer). Riktvärder skall gälla för uteplats 

eller liknande. Vid en vindkraftsetablering ska den faktiska skuggeffekten och den 

maximalt möjliga skuggeffekten redovisas och klara ovanstående värden. Skuggeffekterna 

kan dock begränsas betydligt genom att utrustning för skuggreglering 

används, dvs verken stängs av då det finns risk för att störande skuggor kan 

uppkomma. Konsekvenserna av skuggeffekten varierar beroende tiden på dygnet, 

kringliggande vegetation och byggnader samt molntäkt himmel. Det enklaste sättet 

att undvika skuggor är genom att placera verken i väderstreck och på avstånd som 

inte ger upphov till störningar. Dessutom kan vindkraftverken programmeras så att 

skuggutbredningen kan styras och begränsas genom att verken stängs av automa- 


44

tiskt under de tider då risk för störande skuggor kan uppkomma. Tidigare var även 

reflexer av solljus från rotorbladen ett problem, vilket i princip har upphört genom 

att rotorerna ges en matt ytbehandling. Med skuggregleringsutrustning bedöms 

påverkan avseende skuggor vara liten till följd av föreslagen vindkraftsutbyggnad. 

I samband med enskilda tillståndsprövningar bör skuggtider och störningar från 

skuggor redovisas. 

Risken för nedisning och iskast inom föreslagna vindkraftsområden bedöms som 

låg då klimatet i Norrköpings kommun generellt inte är sådant att risk för regelbunden 

isbildning föreligger. Dessutom bedöms få människor generellt vistas 

inom vindkraftsområdena under de tider då nedisning kan förekomma. Riskerna 

kan dessutom minimeras genom att automatisk avstängning sker när obalans i 

rotorbladen uppstår p g a begynnande nedisning. Även risken för uppkomst och 

spridning av brand bedöms som relativt låg. Genom säkerhetsåtgärder såsom regelbundet 

underhåll och service, kontinuerlig bevakning av vindkraftsverkens drift, 

åskledare etc. kan även denna risk minimeras. I samband med framtida enskilda 

tillståndsansökningar bör även olycksrisker bedömas och lämpliga säkerhetsavstånd 

tillämpas vid behov. 

Ur ett hälsoperspektiv kan inte planförslaget anses ha någon betydande hälsoskadlig 

effekt på populationsnivå, snarare positiv då andelen utsläpp till luft minskar. 

7.9 Infrastruktur 

En viktig aspekt som har stor betydelse för ett vindkraftsprojekts lönsamhet är bra 

infrastruktur i form av vägar och elnät. En vindkraftsetablering kräver att anslutningsvägar 

etableras fram till varje vindkraftverk och eftersom vindkraftsetableringar 

sker i outbyggda områden håller vägnätet till och från en tänkt etablering 

ofta en sämre standard. Vägarna används dels för att transportera verken, dels 

under driftsskedet i samband med service och reparation. Stora krav på bärighet, 

bredd och lutning föreligger för de vägar som skall användas under byggskedet för 

transport. Av denna anledning är det av stor vikt att även infrastrukturen till en 

vindkraftsetablering kräver god planering, så att inte onödigt mycket mark tas i anspråk. 

Det bedöms även vara viktigt att befintliga vägar såsom skogsvägar och dyl. 

används i så stor utsträckning som möjligt. Det bedöms även vara viktigt vid projektering 

att beakta hur vägar till och från vindkraftsetableringen skall utformas i 

detalj så att negativa konsekvenser undviks för natur- kultur och landskapsvärden. 

Norrköpings kommun bedöms ha tagit hänsyn till det utbyggda kraftledningsnät 

som finns inom kommunen när de prioriterade områdena har tagits fram. Inom i 

princip alla områden (med undantag av område B) finns det idag ett utbyggt nät, 

vilket bedöms som positivt. Det är dock inte säkert att befintligt kraftledningsnät 

alltid räcker till för anslutning av nya vindkraftsanläggningar utan detta får avgöras 

från fall till fall. Ibland kan befintligt ledningsnät användas utan någon större 

åtgärd, i andra fall kan anslutningar vara möjliga efter ombyggnad av befintligt 

ledningsnät. Det kan också vara så att ett helt nytt ledningsnät behöver anläggas 

som komplettering till befintligt ledningsnät. 

Säkerhetsavstånd för väg, järnväg och kraftledning anges i det tematiska tillägget, 

vilket bedöms som positivt. Om föreslagna skyddsavstånd eftersträvas bedöms inte 


45

en vindkraftsetablering påverka väg, järnväg eller kraftledningar nämnvärt negativt. 

I det tematiska tillägget har kommunen även tagit ställning till att Norrleden 

eller Ostlänken inte får påverkas av vindkraftsetablering. Kommunikationsändamålet 

prioriteras före vindkraft. Detta medför att både kommun och Trafikverket 

vet vad som förväntas och att inga konflikter i framtiden uppstår mellan de olika 

intressena. 

Höga vindkraftverk kan påverka flygtrafik och dess luftfartsutrustning i form av 

radiostationer, navigeringshjälpmedel etc. Faktorer som begränsar en eventuell 

byggnadshöjd av vindkraft är unik för varje flygplats och avgränsas av varje flygplats. 

De fyra flygplatser som kan påverka vindkraftsetableringen inom Norrköpings 

kommun är Malmen flottiljflygplats (se bedömning nedan), Norrköpings 

flygplats, Linköping City Airport och Stockholm Skavsta flygplats. Vid en etablering 

av vindkraftverk skall alltid kontakt tas med Försvarsmakten och berörda 

flygplatser för att undvika att negativa konsekvenser uppstår. Vindkraftverk måste 

förses med hinderbelysning för att förhindra olyckor med flyg enligt transportstyrelsens 

föreskrifter (TFS 2010:155). Vindkraftverk över 150 m samt även mindre 

verk (men i mindre omfattning) skall vara försedda med hinderbelysning. Detta 

ger en visuell effekt nattetid, särskilt vid större grupper av verk, vilket kan medföra 

en störning för närboende framför allt under vinterhalvåret. Inom föreslagna 

vindkraftsområden och i dess närhet förändras ljusbilden när hinderbelysning och 

punktvis blinkande belysning från vindkraftverk tillkommer. Det ljus som färdas ut 

från verkets hinderbelysning är inte särskilt starkt och avtar snabbt med avståndet. 

Dagtid bedöms inte detta vara ett problem, då dagsljus även under mulna dagar har 

en betydligt högre belysningsstyrka än hinderbelysningen. Vid skymning, natt och 

gryning är hinderbelysningen mer påtaglig än under dagtid. Påverkan från hinderbelysning 

är beroende av var i landskapet man befinner sig. Från de platser vindkraftverken 

är synliga kommer även hinderbelysningen vara synlig. Om det finns 

bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ett vindkraftverk som ska förses 

med högintensivt, blinkande belysning (det vill säga över 150 m) ska det högintensiva 

ljuset avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 

5 km från vindkraftverket (Källa: Transportstyrelsen (TSFS 2010:155) 32 §). Störningar 

från ljus bör studeras i de enskilda tillståndsprövningarna. 

Norrköpings kommun har i planförslaget pekat ut stora delar av området innanför 

Malmens stoppzon som ett utredningsområde för vindkraft. Vindkraftverk inom 

stoppområdet kan äventyra flygsäkerheten och medföra begränsningar för flygtrafiken. 

Det bör vara möjligt att bygga ut vindkraft i de berörda områdena men det är 

viktigt att fortsatta samråd sker med Försvarsmakten. Utredning ska genomföras i 

varje enskilt fall. Försvarsmakten är dock negativa till vindkraftsetableringar inom 

en radie av 40 km från flygplatsens (Malmen) referenspunkt, det så kallade ”stoppområdet”. 

Försvarsmaktens så kallade stoppområde för höga byggnadsverk kring 

Malmens hävdas som riksintresse enligt 3 kap 9 § miljöbalken. 

7.10 Totalförsvaret 

Vindkraftverk kan i flera avseenden påverka totalförsvarets verksamhet negativt. 

Vindkraftverk kan påverka flygverksamheten, både genom sin höjd (påverkar möjligheten 

att flyga lågt) och genom att störa radarn. Vid flygplatser/flygbaser kan 


46

Försvarsmakten ofta öppet redovisa områden för hinderfrihet där höga objekt inte 

kan tillåtas på grund av den militära flygverksamheten. Liknande begränsningar 

gäller även vid civila flygplatser. 

Även andra försvarsintressen påverkas av vindkraft, exempelvis marina radaranläggningar, 

radiolänkstråk och ammunitionsförråd. Sådana anläggningar är oftast 

hemliga. Försvarsmakten kan därför inte i förväg peka ut vilka områden som är 

direkt olämpliga att etablera vindkraft i. Av denna anledning är det av yttersta 

vikt att underätta Försvarsmakten vid en planerad projektering av vindkraftverk. 

När väl beslut har tagits avseende bygglov eller miljötillstånd måste dessa delges 

Försvarsmakten för att bereda myndigheten möjlighet att överklaga. Då flera för 

Försvarsmakten viktiga anläggningar också är samhällsviktiga ur civil krishanteringssynpunkt 

(ex. radiolänkstråk) bör även Myndigheten för Samhällsskydd och 

Beredskap (MSB) underättas vid vindkraftsprojekteringar. 

8 Ekonomiska och sociala konsekvenser 

För markägare och ofta för berörda grannar till markägare innebär en etablering en 

ekonomisk ersättning för upplåtande av mark eller närmiljö. Ibland erbjuds lokalbefolkningen 

möjlighet att delta ekonomisk i ett vindkraftsprojekt, vilket vanligen 

är en god investering. 

Etablering av vindkraftverk kan lokalt innebära en social konflikt då fastighetsägaren 

erhåller ekonomisk intäkt, medan närboende enbart utsätts för störningen. 

I det enskilda fallet kan även önskad etablering av vindkraftverk på närliggande 

fastigheter påverkas negativt, om avstånden är för små. En lösning som vissa vindkraftsexploatörer 

använder sig av är att betala ut kompensation till de grannfastigheter 

som drabbas. 

Under anläggningstiden skapas även tillfälliga arbetstillfällen och senare vid driften 

i form av service, tillsyn och underhåll. 

En vindkraftsutbyggnad nära en tätort eller ett samhälle kan på längre sikt begränsa 

ortens tillväxtområde. 

Genom planering för vindkraft, såsom föreliggande tematiska tillägg, undviks lokaliseringar 

som inte bedöms vara lämpliga ur olika perspektiv, bl a sociala. 

9 Förenlighet med miljömål 

Ett viktigt syfte med planen är att bidra till att de sexton miljökvalitetsmålen uppfylls. 

Nedan görs en bedömning av alternativens påverkan på miljömålen. Endast 

de miljömål som bedöms beröras av projektet bedöms. 

9.1 Begränsad klimatpåverkan 

Riksdagen antog år 2009 en planeringsram på 30 TWh vindel till 2020, varav 20 

TWh på land och 10 TWh till havs. Planeringsramen innebär att det ska skapas 

förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh inom samhälls- 


47

planering. Det tidigare utbyggnadsmålet från 2002 på 10 TWh till 2015 ersätts av 

planeringsramen från år 2009 (Källa: Energimyndigheten). Ett vindkraftverk på 1 

MW producerar varje år: 

• 2500 MWh eller hushållsel till ca 500 villor 

• Sparar utvinning av 1000 ton kol 

• Minskar CO2-utsläpp med 2 500 ton 

Jämförelsen gäller för el framställd av fossila bränslen (Källa: SOU 1995:75). 

Nollalternativet 

Nollalternativet innebär en brist på kommunal styrning av vindkraftsanläggningarna. 

Detta riskerar att medföra en osäkerhet hos kommuninvånare som gäller 

för vindkraftsutbyggnaden, vilket kan ge en reaktion mot mängden vindkraft som 

dyker upp runt om i kommunen. Likaså medför alternativet en ökad osäkerhet för 

exploatörerna för de investeringar som görs i samband med tillståndsansökningar, 

då kommunens politiska vilja kring vindkraftsutbyggnaden inte finns redovisade. 

I nollalternativet antas att endast de verk som är bygglovsgivna uppförs. Idag finns 

det två beviljade bygglov för vindkraft inom kommunen. Ett vindkraftverk med en 

totalhöjd på ca 120 m och ett med en totalhöjd på drygt 40 m. Det finns också ett 

gårdsverk som redan är uppfört på fastigheten Kuddby-Åby 4:1. Nollalternativet 

bedöms inte följa riksdagens planeringsram på 30 TWh vindel till 2020 (varav 20 

TWh på land och 10 TWh till havs). Nollalternativet bedöms medföra negativa 

konsekvenser för miljömålet. 

Planförslaget 

Föreslagen vindkraftsutbyggnad medför att elproduktion från vindkraft kan ersätta 

produktionen från fossila bränslen, vilket medför ett minskat utsläpp av föroreningar 

såsom koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Därmed bidrar utbyggnaden 

till en minskad klimatpåverkan och medverkar till att miljömålet uppfylls. 

Ett modernt vindkraftverk om 2 MW på land producerar i normalt vindläge ca 

5 600 MWh per år (Källa: http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2011/03/Lathund-november-2012.pdf 

). Beroende på hur terrängen ser ut 

behövs 0,1-0,2 km2 per MW för att verken ska utnyttja vindenergin optimalt. Vid 

ett antagande att ett vindkraftverk om 2 MW behöver en yta på o,4 km2 för att vinden 

skall nyttjas på ett bra sätt och inga andra hänsynstaganden behöver ske inom 

området kan det inom ett 4 km2 stort område placeras 10 vindkraftverk om vardera 

2 MW. Den totala effekten blir då 20 MW och energiutvinningen ca 56 GWh. Om 

vindkraft byggs ut enligt det tematiska tillägget, bedöms detta att vara ett led i att 

uppfylla riksdagens planeringsmål. 

Det tematiska tillägget bedöms medföra positiva konsekvenser för miljömålet. 


Planförslaget bedöms vara att föredra och går i linje med att uppnå de mål som 

riksdagen har antagit samt intentionerna i översiktsplanen. Nollalternativet bedöms 

motverka både miljömålet samt antagen planeringsramen på 30 TWh vindel 

till 2020. 


48

9.2 Frisk luft 


Se bedömning under begränsad klimatpåverkan, kap 9.1. 


En vindkraftsutbyggnad enligt planförslaget medför en minskning av utsläpp 

till luftburna partiklar och kväveoxider från energiproduktion baserad på fossila 

bränslen. Utbyggnaden bidrar till en förbättrad luftkvalitet och till att miljömålet 

uppfylls. 


Se samlad bedömning under kap 9.1 Begränsad klimatpåverkan. 

9.3 Ingen övergödning 


Se bedömning under begränsad klimatpåverkan, kap 9.1. 


Miljömålet är kopplat till luftutsläpp i samband med energiproduktion, vilka bör 

övergå från fossilbränsle till uthålliga alternativ. Nyproducerad vindkraft kommer i 

stor utsträckning att ersätta elenergi från kol- och oljeeldade kraftverk och medverkar 

därigenom till minskad växthuseffekt, liksom försurande och övergödande 

nedfall. Vindkraft bidrar till att uppfylla miljömålet. 


Se samlad bedömning under kap 9.1 Begränsad klimatpåverkan. 

9.4 Levande sjöar och vattendrag 


Alternativet innebär att utbyggnaden av vindkraft inte grundas på något tematiskt 

tillägg för utbyggnad av vindkraft, vilket bedöms strida mot miljömålet. Inga 

restriktioner gällande rekommenderade avstånd mot sjöar finns, och sjöar som inte 

innehar något lagstadgat skydd kan bli föremål för etablering av vindkraft. Dock 

måste dispens från strandskyddet sökas vid en eventuell etablering av vindkraft. 

I ansökan skall påverkan på allmänhetens tillgänglighet samt påverkan på livsvillkoren 

för växt- och djurliv bedömas. Dock är inga ställningstaganden gjorda i 

nollalternativet avseende vilka sjöar och vattendrag som anses kunna tåla en vindkraftsetablering, 

som ger någon form av riktlinjer vid en dispensansökan. Nollalternativet 

bedöms motverka miljömålet. 


En omfattande utbyggnad av vindkraft minskar behovet av utnyttjande av vattenkraft, 

vilket bidrar till att oreglerade vattendrag bevaras, som i sin tur gynnar den 

biologiska mångfalden i vattendragen. Indirekt bidrar även planen till en minskad 

försurning och övergödning av kommunens sjöar och vattendrag. Inom föreslagna 

vindkraftsområden kan viss utbyggnad av vindkraftsverk ske i anslutning till sjöar 

och vattendrag, vilket i sin tur kan påverka naturvärden negativt. Det tematiska 

tillägget bidrar dock till styrning och en förbättrad lokalisering av vindkraftverken. 

Sjöar och vattendrag som hyser höga natur- och kulturvärden i kommunen 


49

har undantagits från etablering, vilket bedöms som positivt. Planförslaget bedöms 

medverka till att miljömålet uppfylls. 


Vid en jämförelse mellan nollalternativet och planförslaget bedöms planförslaget 

vara föredra, då det finns en viss styrning av var vindkraft kan etableras inom 

kommunen, och där den ger minst åverkan. Planförslaget bedöms medverka till att 

miljömålet uppfylls. Nollalternativet bedöms motverka miljömålet. 

9.5 Myllrande våtmarker 


Se bedömning och resonemang under kap 9.4 Levande sjöar och vattendrag 


En viss risk finns för att våtmarker kan skadas av nya vägar och kabeldragning. 

Kommunen har i sitt tematiska tillägg angivit att inom dessa områden får ingen 

etablering av vindkraft ske. Detta bedöms som positivt. Dock bör försiktighet iakttas 

när en vindkraftsetablering sker i närheten av ett våtmarksområde. Trots att 

inte en etablering sker inom våtmarksområdet, så kan det ändå påverkas. Våtmarksområden 

sammanfaller många gånger med andra lagstiftade skydd eller 

områden i kommunens förteckning över värdefull natur, där kommunen har tagit 

ställning att områden som är klassificerade enligt klass 1, 2 och 3 undantas från 

etablering. Planförslaget bidrar till en bättre styrning och genom det tematiska tilllägget 

kan etableringar undvikas i våtmarksområden som hyser stora natur- värden. 

Planförslaget bedöms medverka till att miljömålet uppfylls. 


Se samlad bedömning under kap 9.4 Levande sjöar och vattendrag. 

9.6 Levande skogar 


Nollalternativet bedöms innebära att vindkraftsanläggningar kan ske inom alla 

skogsmiljöer inom kommunens gränser. Då inte det tematiska tillägget har antagits, 

saknas styrning av var vindkraftverken skall lokaliseras. Detta medför att 

större och enstaka vindkraftverk kan etableras ”lite här och var” inom kommunens 

gränser. Ingen samlokalisering sker, vilket innebär att mer mark tas i anspråk för 

etableringen och dess infrastruktur, eftersom inte infrastrukturen kan nyttjas av 

grupper av vindkraftsverk utan endast enskilda. Negativa konsekvenser bedöms 

uppstå på miljömålet. 


Miljömålet bedöms påverkas både negativt och positivt. Om vindkraftsetablering 

kommer till enligt planen, medför det att en begränsad yta av skog avverkas. Elproduktion 

som ersätter biobränsle dämpar efterfrågan på skogsråvara, vilket kan 

minska risken för att skogens natur- och kulturmiljövärden skadas. 


Planförslaget kan medföra negativa konsekvenser på miljömålet, men konsekvenserna 

bedöms som begränsade. Åtgärder kan genomföras som kan minska eller 

eliminera de negativa konsekvenserna. Positiva konsekvenser uppstår dock på 


50

miljömålet regionalt och globalt genom att vindkraftverken bidrar till minskade 

utsläpp. Planförslaget ger en möjlighet för skogsbrukarna till en ökad inkomst genom 

vindkraftsetablering på sin mark. Nollalternativet bedöms medföra negativa 

konsekvenser för miljömålet. 

Vid lokalisering av vindkraftverk kan hänsyn tas till eventuell förekomst av gamla 

grova träd eller ädellövspartier, så att detta inte påverkas negativt. Vid breddning 

och uträtning av skogsvägarna bör stor omsorg läggas vid att minimera negativa 

konsekvenser vad gäller påverkan på natur- och kulturmiljön. 

9.7 Ett rikt odlingslandskap 


Se bedömning under kap 9.6 Levande skogar. 


Målet påverkas genom att odlingsmark tas i anspråk för vindkraftsetablering. En 

vindkraftsetablering tar dock relativt liten yta i anspråk, och brukning kan ske under 

verken. Dock är det viktigt att samla verken, så att infrastrukturen kan nyttjas 

effektiv. Annars finns det risk för att odlingsmark försvinner till förmån för exempelvis 

anslutande vägar. 

Inom jordbruksområden kan vindkraft, om de placeras olämpligt, begränsa möjligheterna 

för olika företag som har olika former av turismtjänster där man erbjuder 

rekreation, ekoturism, upplevelseturism etc. Anläggningarna kan påverka möjligheterna 

för att bibehålla sysselsättning och inkomster inom sådana verksamheter. 

I praktiken kan hänsyn tas genom att inte anlägga vindkraftverk där de skulle 

inskränka på en fastighet eller by med uppenbart goda förutsättningar för sådana 

diversifierade verksamheter. Område D utgör ett område med landskap som har 

goda förutsättningar för fri och kommersialiserbar rekreation och turism. En etablering 

inom området riskerar att släcka ut möjligheterna för att utveckla tjänster 

kopplade till upplevelser baserade på det småbrutna hävdade odlingslandskapet. 

Det bedöms vara viktigt att ta hänsyn till detta vid en etablering av vindkraft inom 

område D. 


Se samlad bedömning under kap. 9.6 Levande skogar. 

9.8 God bebyggd miljö 


Alternativet innebär att utbyggnaden av vindkraft inte grundas på något tematiskt 

tillägg för utbyggnad av vindkraft, vilket bedöms strida mot miljömålet. Dessutom 

finns det risk för att utbyggnad kan ske inom områden som i översiktsplanen anges 

för landsbygdsutveckling och utvecklingsområden för boende och verksamheter. 

Konsekvenserna av detta blir att konflikter uppstår och att utbyggnadsmöjligheterna 

inom vissa områden blir begränsade. Inga ställningstagande avseende skyddsavstånd 

och dyl. har tagits av kommunen. Begränsade möjligheter finns även för 

allmänheten att lämna synpunkter och vara delaktiga. Miljömålet påverkas negativt 

av nollalternativet. 


51


Påverkan på befintlig bebyggd miljö kan förväntas bli liten. Planen pekar på att 

erforderliga skyddsavstånd skall hållas mellan befintlig bebyggelse och vindkraftsetablering. 

Behovet av områden för nya bostäder och verksamheter har beaktas 

i planen. Riktvärden för buller och skugga skall hållas. Påverkan på omgivande 

bebyggelse minimeras med föreslagna rekommendationer och skyddsåtgärder. 


Planförslaget innebär ökade möjligheter till att bidra till att miljömålet God bebyggd 

miljö uppfylls. Om rekommenderade avstånd, bullernormer och normer för 

skuggpåverkan inte överskrids, bedöms påverkan vara liten. Nollalternativet minskar 

möjligheten att uppfylla miljömålet. 

9.9 Ett rikt växt- och djurliv 


Nollalternativet bedöms innebära att vindkraftsanläggningar kan ske såväl i skogsmiljöer 

som på öppna partier. Huruvida den biologiska mångfalden kan komma att 

påverkas beror till stor del på var vindkraftverken kommer att lokaliseras. Därför 

är det svårt att i nuläget göra en bedömning av etableringarnas effekter och konsekvenser. 


Nollalternativet bedöms innebära att vindkraftsanläggningar kan ske såväl i skogsmiljöer 

som på öppna partier. Huruvida den biologiska mångfalden kan komma att 

påverkas beror till stor del på var vindkraftverken kommer att lokaliseras. Därför 

är det svårt att i nuläget göra en bedömning av etableringarnas effekter och konsekvenser. 

Hänsyn till dokumenterade bevarandevärda områden har gjorts i planförslaget 

genom att kommunen har tagit ställning till vilka intresseområden som kan 

tåla en etablering av vindkraft utan att en betydande miljöpåverkan uppstår. Detta 

bedöms som mycket positivt. Se bedömning under kap. 7.6 Mark och växter samt 

kap. 7.7 Djurliv. 


Då påverkan till stor del beror på detaljlokalisering är det svårt att på denna övergripande 

nivå bedöma hur stora konsekvenserna kan bli, likaså skillnaden i påverkan 

mellan alternativen. Bedömningen blir att det finns risk för påverkan i båda 

alternativen, men det bör vara relativt lätt att undvika konflikter genom att flytta 

vindkraftverken till närliggande områden utan höga naturvärden. Detta medför att 

konsekvenserna bedöms som relativt ringa. Ett annat sätt att minska negativa konsekvenser 

på växt- och djurliv kan vara att tidsmässigt anpassa byggskedet efter till 

exempel känsliga fågelarters häckningssäsong och perioder då markarbeten stör 

vegetationen mindre. I samband med en etablering bör kontroll av rödlistade växtoch 

djurarter göras i Artdatabanken. 


52

10 Miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel. En miljökvalitetsnorm 

kan exempelvis gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark och vatten. Utgångspunkten 

för en sådan norm är vad människan och naturen tål. De flesta av 

miljökvalitetsnormerna är baserade på krav i olika EG-direktiv. Bestämmelserna 

om miljökvalitetsnormer finns i miljöbalkens 5 kap. Myndigheter och kommuner 

skall säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar tillåtlighet, 

tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn eller 

meddelar föreskrifter. Vid planering och all planläggning ska kommuner och 

myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer. Det tematiska tillägget påverkar endast 

möjligheten att innehålla miljökvalitetsnormer indirekt. Eftersom tillägget underlättar 

utbyggnaden av vindkraft, kan den i någon mån bidra till att utsläpp till luft 

minskar. Inverkan av vindkraft på övriga miljökvalitetsnormer, exempelvis fiskoch 

musselvatten eller övrig vattenförvaltning, bedöms påverkas obetydligt. 

11 Påverkan under byggtiden 

I anslutning till vindkraftverk krävs vid byggnation en yta med plats för fordonsparkering, 

tillfälliga upplag och arbetsbodar etc. Montering av vingar kräver också 

ett visst utrymme på plats, hur stort beror på vindkraftsfabrikat. Även om området 

återställs, bedöms byggskedet att lämna vissa spår efter sig. 

Mindre skogsvägar kan behöva rätas ut eller breddas för att klara transport av 

vingar etc. I trånga passager kan det fodras att träd fälls. En rotorvinge till ett 

modernt vindkraftverk är ca 45-50 m långt och måste levereras i ett stycke, vilket 

ställer krav på vägarna både i sid- och höjdled. Vid tunga transporter bör befintliga 

stenmurar och uträtning av vägar beaktas. 

Nya transformatorstationer och ledningsdragningar i samband med etableringar är 

åtgärder som bedöms medföra en lokal och mindre påverkan på landskapsbild och 

naturvärden. 

12 Samlad bedömning 

Det tematiska tillägget har utifrån kända intressen och bestämmelser värderat 

möjliga områden för utbyggnad för att motverka negativa miljökonsekvenser. Det 

anges inte i detalj hur utbyggnaden skall se ut med hänsyn till anslutningsvägar, 

fundament, ledningsdragning etc. Detta kommer att klargöras i senare steg i planerings-/tillståndsprocessen. 

Enligt målen i Energiplanen skall Norrköpings kommun år 2030 ha ett energisystem 

som är effektivt, inriktat på att minimera energianvändningen, enbart använder 

förnybara energikällor, är robust och tål de konsekvenser som ett förändrat 

klimat innebär. En utbyggnad av vindkraftverk enligt planförslaget (gröna områden), 

bedöms bidra till att uppfylla energiplanens mål. 


53

Kommunens komplexa och varierande landskapsvyer bedöms till stora delar vara 

relativt tåliga för vindkraftverk. Samtidigt är det av största vikt att vindkraftverk 

placeras i landskapet med eftertanke. Storskaliga landskapsrum såsom de öppna 

slätterna och de höga förkastningsbranterna är ur landskapsbildsmässig synvinkel 

mer tåliga för vindkraft än de små kulturlandskapen. Även tätortsnära, sedan tidigare 

påverkade landskapsmiljöer, är ofta visuellt lämpliga för vindkraftverk. Rekreationsvärdena, 

den särpräglade naturmiljön, där förkastningsbranter och andra 

geologiska formationer är utmärkande samt den stora närheten till havsvikar eller 

flikiga skogssjöar som möjliggör långsträckta utblickspunkter, utgör delar av de 

många viktiga värden som har stor betydelse för kommunens fortsatta utveckling 

och identitet. 

Utanför föreslagna områden förespråkas i dagsläget ingen storskalig vindkraftsetablering. 

Gårdsverk eller småskalig vindkraft bedöms inte störa eller påtagligt 

beröra vare sig bebyggelse eller boendemiljöer, natur- eller kulturvärden eller 

landskapsbilden, om verken lokaliseras efter platsens karakteristiska egenskaper. 

I det tematiska tillägget för vindkraft pekas därför ett antal områden ut som i 

översiktsplanesammanhang bedöms vara lämpliga för etablering av vindkraftverk. 

Kanske ännu viktigare är planens utpekande av områden där vindkraftverk av 

planeringsmässiga skäl inte bör förekomma. I dessa områden finns andra intressen 

som bedöms vara viktiga att bevara och som kan påverkas negativt av vindkraftsetablering. 

Kommunen har i det tematiska tillägget tagit ställning till vilka områden 

som bör undantas för etablering, vilket bedöms som positivt. 

I planförslaget har hänsyn tagits till människors hälsa och säkerhet. I de flesta fall 

har hänsyn tagits till dokumenterade bevarandevärda områden och andra värden 

i landskapet. Att helt undvika konflikter är en omöjlighet och ibland kan de vara 

svåra att förutse. Planen belyser dock de tänkbara konflikter och problemställningar 

som finns och behöver lösas i samband med prövningen enligt PBL och 

miljöbalken. 

Genom en utbyggnad av vindkraft och ersättande av fossila energikällor kan man 

med förnyelsebara energislag minska utsläpp av förorenade ämnen och koldioxid 

och därmed värna miljön. Vindkraftsutbyggnaden bidrar på så sätt till en långsiktigt 

hållbar utveckling och uppfyller flera miljömål utan att för den skull påverka 

andra mål negativt i någon större utsträckning. 

En utbyggnad av vindkraft enligt planförslaget, bedöms som helhet kunna ske utan 

att betydande konsekvenser för hälsa och miljö uppstår. Hur stor andel av planförslagets 

möjliga utbyggnad som i slutändan blir aktuell, beror dock på en rad andra 

aspekter såsom exploatörens intresse, möjlighet till arrendeavtal, ledig kapacitet 

på befintliga kraftledningsnät, avstånd till möjliga anslutningspunkter på kraftledningsnät 

etc. Samt ytterligare aspekter och hänsynstaganden som konkretiseras 

under de detaljerade studier och lokala anpassningar som måste ske under respektive 

tillståndsprocess. Det tematiska tillägget skall fungera som ett planeringsinstrument 

för att underlätta en vindkraftsutbyggnad inom Norrköpings kommun 

med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. 


54

13 Miljöbedömning vid detaljplaneläggning 

I syfte att ta bort onödiga regler och förenkla prövningen av vindkraftsanläggningar 

lämnades förslag till regelförenkling in i oktober 2008. Det var Miljöprocessutredningen 

som på regeringens uppdrag lade sitt betänkande ”Prövning av 

vindkraft, SOU 2008:86”. De nya reglerna trädde i kraft den 1 augusti 2009. 

Syftet med ändringarna är att förenkla handläggningen för vindkraftsetableringar. 

Den samlade prövningen ska ske vid miljötillståndsprövningen, de tidigare kraven 

på detaljplan och bygglov slopas därför i huvudsak när en planerad vindkraftsanläggning 

fått tillstånd enligt miljöbalken (MB). Kravet på detaljplan finns dock kvar 

när avses uppföras i områden där det finns en stor efterfrågan på mark för bebyggelse 

eller anläggningar. Ett exempel kan vara områden som kommunen pekar ut 

som lämpliga för landsbygdsutveckling, vilket innebär sjönära bebyggelse. 

Nedan anges vilka aspekter som bör tas i beaktande då kommunen bedömer huruvida 

en detaljplan kan anses medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Det är den 

samlade påverkan av hela anläggningen, dvs. även tillhörande vägar och monteringsytor 

som avgör om detaljplanen behöver miljöbedömas. De aspekter som bör 

beaktas utgörs av: 

• Vindkraftsanläggningar tar i anspråk relativt små arealer och jord- och skogsbruk 

kan fortgå även efter en etablering. Vid detaljplaneläggning för vindkraft 

bör hänsyn tas till brukningsförhållandena, så att jord- eller skogsbruksdriften 

inte försvåras till följd av detaljlokaliseringen av vindkraftverk och dess följdanläggningar. 

• Påverkan på landskapsbild och kulturmiljöer behöver beskrivas i samband 

med detaljplaneläggningen. Påverkan i form av nytt och modernt element som 

vindkraftsverken bedöms medföra behöver därför redovisas. Vindkraftverken i 

sig kommer att synas främst på större avstånd och sällan hela anläggningen på 

en gång. Detta beror också naturligtvis på om etableringen sker inom ett öppet 

landskap eller inom ett skogsområde. Oavsett om landskapsbilden bedöms 

som betydande eller ej, bör visualiseringar göras i samband med detaljplaneläggning 

och tillståndsansökan. Fokus bör då ligga på att visa konsekvenser 

från viktiga visuella utblickar, bebyggelsemiljöer samt viktiga kulturhistoriska 

miljöer. 

• Vid detaljplaneläggning behövs kunskap om förekomsten av fåglar och fladdermöss 

i närområdet till vindkraftsanläggningen. Om störningskänsliga arter 

förekommer i närheten av föreslagen vindkraftsetablering bör en fågelinventering 

utföras. 

• Vindkraftsetablering nära värdefulla och känsliga biotoper bör miljöbedömas, 

då själva verken, väganslutningar och kabeldragningar kan påverka förutsättningarna 

för biotopen. Vissa objekt omfattas av biotopskyddet enligt 7 kap 

MB, vilket innebär att dispens måste sökas hos Länsstyrelsen om dessa/denna 

påverkas. 

• Även förekomsten av lokaler med känslig flora bör lyftas i detaljplaneläggningen. 

Påverkan på dessa kan dock normalt undvikas vid detaljlokalisering av 

vindkraftverken. 


55

• Hälso- och riskfrågor förknippade med vindkraftsetablering utgörs främst 

av den ljud- och skuggpåverkan som vindkraftsanläggningar medför. Dessa 

aspekter utgör grundläggande förutsättningar för detaljlokaliseringen av vindkraftverken 

och kan hanteras inom ramen för detaljplaneläggningen. Påverkan 

överstigande de riktvärden som finns får anses medföra betydande miljöpåverkan 

och bör miljöbedömas. 

14 Uppföljning 

Alla planer och program som skall miljöbedömas måste också följas upp. Uppföljningen 

skall täcka all betydande miljöpåverkan, d v s i princip positiva, negativa, 

förutsedda och oförutsedda konsekvenser. Det är dock först när man genomför 

konkreta verksamheter eller åtgärder som man får en direkt inverkan på miljön. 

Dessutom varierar miljöpåverkan utifrån områdenas storlek och i vilken utsträckning 

uppförande av vindkraftverk verkligen kommer till stånd. Som uppföljning av 

det tematiska tillägget föreslås följande: 

• Kommunen kan följa upp hur vindkraftsutbyggnaden i kommunen utvecklas. 

Det kan vara intressant att tex. följa upp hur mycket el som produceras av 

vindkraftverk i kommunen och hur mycket utsläpp av växthusgaser denna elproduktion 

kan ersätta jämfört med energiproduktion från fossila bränslen. 

• Efter en etablering av en första storskalig vindkraftsanläggning i skogsmiljö i 

kommunen, bör en uppföljning göras hur påverkan på kulturmiljö, naturmiljö 

och landskapsbild blev. Blev det som man trodde Kan andra krav ställas vid 

kommande etableringar 

• Klagomål och konstaterade olägenheter för människors hälsa och miljön utifrån 

vindkraftsproduktionen inom kommunen. 

• När ett vindkraftverk är uppfört räknas det som en miljöstörande verksamhet, 

vilket medför att kommunen eller Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar. 

Verksamheten eller anläggningen omfattas av kravet om egenkontroll, vilken 

framgår av miljöbalken 26 kap 19§. syftet med kontrollen över verksamheten 

är att olägenheter för människors hälsa och påverkan på miljön ska motverkas 

eller förebyggas. 


56

15 Referenser 

• Ansökan om tillstånd enligt 9 kap MB med tillhörande MKB - Vindkraftspark på Östkinds 

Häradsallmänning på Kolmården, Ramström vind 2011. 

• Bevarandeplan Natura 2000, Länsstyrelsen Östergötland, 2011 

• Byggnadsregistret 

• Externt industribuller - Allmänna råd (SNV RR 1978:5, rev 1983), Naturvårdsverket 1983 

• Forskningsprogram i Naturvårdsverkets regi rörande vindkraftens effekter på människor, 

natur och miljö, Naturvårdsverket 2011. 

• Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken, Länsstyrelsen i västra Götaland 2009 

• Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen 2010 

• Landskapsanalys inför planering av vindkraft, Norrköpings kommun 2012-04-26 

• Länsstyrelsens GIS-databas 

• Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Rapport 5965, Naturvårdsverket 

april 2009. 

• Norrköpings kommuns förteckning över värdefull natur 

• Prop 2009/10:155. Svenska miljömål - För ett effektivare miljöarbete. 

• Riksantikvarieämbetets GIS-databas 

• Riksintressen i Norrköpings kommun, bilaga till Gemensam översiktsplan, antagen 2010 

• Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen, SOU 1999:75 

• Skogsstyrelsens GIS-databas 

• Sydhavsvind - Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar rill 

havs i Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands och västra Götalands län samt därutanför 

inom Sveries ekonomiska zon, Länsstyrelsen i Kalmar län m fl. 2006 

• Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära 

vattenområden, Boverket 2009. 

• Vindkraften och landskapet, Boverket 2009 


57

MiljÃ¶konsekvensbeskrivning, maj 2013 - NorrkÃ¶pings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?