fulltext - DiVA Portal

Informationssamhället och vad det innebär av ny informations- och kommunikationsteknik
öppnar för nya realiteter och nya områden för kulturen (cyberkultur) och erbjuder viktiga
möjligheter till ömsesidig kunskap, kulturdialog, idéutbyte och information om kulturellt
skapande. Det bör påpekas att kulturella varor och tjänster har ett inneboende värde och att
tekniken bidrar till målsättningarna i fråga om spridning av kulturen och främjande av kulturell
och språklig mångfald.
Sysselsättningens vikt betonades särskilt i samband med Europeiska rådets särskilda möte i
Luxemburg i november 1997, där det beslutades att driva all gemenskapspolitik till förmån för
sysselsättningen på ett mer systematiskt och målinriktat sätt än tidigare. Det arbete som bedrivs
inom kommissionen kring ”kulturen, kulturbranscherna och sysselsättningen” bekräftar att den
kulturella verksamheten har en betydande sysselsättningspotential som bör utnyttjas.
Den sociala sammanhållningen är viktig med tanke på att arbetslöshet och socialutsatthet
försvagar banden i samhället och gör den sociala utslagningen till ett svårt problem, särskilt i
städernas randområden. Social utslagning innebär också kulturell utslagning. I många fall
fungerar kulturverksamheten som en integrationsfaktor som återger de utslagna, särskilt de
unga, en plats i samhället.
Europeiska unionen måste verka för en integrering som bygger på grundläggande värden
såsom mänskliga rättigheter, frihet, solidaritet och tolerans.
Helhetssyn på utveckling (Regional utveckling i samverkan; Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet):
Det som utmärker utvecklingsstrategier på både statlig, regional och lokal nivå är att man
försöker se till helheten och hur olika sektorer påverkar varandra. Regeringen har tagit beslut
om att driva politik som ska gynna en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. På
kulturområdet tydliggörs detta synsätt i Unescorapporten ”Vår skapande mångfald” som
betonar att ett kulturellt, humanistiskt perspektiv på utveckling beaktas, vid sidan av det
ekonomiska och tekniska som hittills dominerat.
Regionala utvecklingsstrategier bör därför omfatta människors hela livssituation och ta fasta på
sådant som berör människor; att det finns arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter, att man
har en god närmiljö med möjligheter att träffas och delta i olika kulturaktiviteter. Det måste
också vara möjligt för både barn och vuxna att få del av ett varierat kulturutbud.
Kulturens positiva effekter för enskilda människor och för lokal och regional utveckling måste
därför ses i ett större utvecklingsperspektiv. Det innebär t ex att kultursatsningar inte bara
måste förankras hos lokala och regionala kulturnämnder utan också i andra nämnder och
församlingar.
De kulturbaserade näringarna inom musik, film, media samt form och design har under senare
år skapat uppmärksamhet kring mer kommersiella inslag på kulturområdet.
Kommersialismen har i slutet på 90-talet blivit en positiv utvecklingsfaktor medan den på 70-
talet var något som skulle bekämpas. Denna glidning i kultursyn är också märkbar i den
nationella kulturpolitiken. Film t ex, har som genre i kulturpolitiken mellan 70-tal till 90-tal
gått ifrån att vara en kommersiell verksamhet med vilken kulturpolitiken inte befattade sig, till
att vara en kulturpolitiskt accepterad verksamhet. Filmen är nu föremål för stöd och en
62