fulltext - DiVA Portal

Bilaga 2: ESDP (European Spatial Development Perspective)
ESDP (European Spatial Development Perspective) är EU:s verktyg för att hantera frågor om
fysisk planering. Eftersom EU-fördraget inte ger utrymme för EU att arbeta med fysisk
planering inom unionens institutioner har ESDP tagits fram av en särskild kommitté för
rumslig planering, CSD, (Committee on Spatial Development) som består av representanter för
EU:s medlemsländer och EU-kommissionen. Arbetet med ESDP påbörjades vid en inofficiellt
ministermöte i Noordwijk 1997. ESDP innehåller ett försök att lyfta fram de frågor som är
gemensamma för Europa och som ger effekter på markanvändning och planering. Bland annat
lyfts de fysiska effekterna av olika EU-program som strukturfonder, jordbrukspolitiken,
miljöpolitiken och de transeuropeiska nätverken fram.
ESDP innehåller också strategier för utveckling inom tre huvudområden:
- ett balanserat stads- och tätortssystem inklusive sambanden mellan stad och land,
- jämlik tillgång till infrastruktur och telekommunikationer, samt
- vård av natur- och kulturlandskapet.
Dokumentet innehåller en lång rad förslag på delmål och prioriteringar när det gäller att nå
målen i anslutning till dessa frågeställningar. I maj 1999 hölls ett planministermöte i Potsdam
där man godkände det slutgiltiga ESDP-dokumentet. Vid mötet fastslogs att ESDP även
fortsättningsvis ska vara ett informellt dokument, som ska fungera som politiskt ramverk för
planeringen i och mellan medlemsstaterna. Ministrarna betonade vikten av att ta hänsyn till
ESDP vid implementeringen av strukturfondsfinansierade projekt samt behovet av att snarast få
igång arbetet med forskarnätverket ESPON (European Spatial Planning Observatory Network).
Forskarnätverket är tänkt att vara ett instrument för att knyta ihop FoU och data mellan
medlemsländerna. Vid ett ministermöte i Tammerfors under hösten 1999 antogs ett
aktivitetsprogram för ESDP. Boverket och NUTEK ansvarar för ett gemensamt ESDPsekretariat.
Under 2000 fick Boverket och NUTEK i uppdrag av regeringen att upprätta ett gemensamt
sekretariat för ESDP i syfte att bistå regeringen i det löpande arbetet. Under hösten planerar
sekretariatet tre regionala träffar för informationsspridning och återföring av synpunkter och
erfarenheter. Interreg III B har beskrivits som ett EU-program som omsätter ESDP-teorier i
praktiken. Under slutet av sommaren 2000 hade kommuner och landsting möjlighet att lämna
synpunkter på utformningen av kommande Östersjöprogrammet inom ramen för Interreg III.
I samband med detta hade Kommunförbundet och Landstingsförbundet en remissträff, som
utgjorde underlag för ett gemensamt yttrande från förbundens sida. Programförslaget för
Interreg III ska under hösten behandlas av kommissionen som förväntas ta beslut under
november. Interreg kommer alltså att vara sökbart för kommuner och landsting först sent våren
2001. Interreg III B kommer till stor del bygga på de positiva erfarenheter som gjorts under
Interreg IIC - ett program som ett stort antal svenska kommuner och landsting/regioner deltagit
aktivt i. Interreg III B:s övergripande syfte är att stödja utvecklingen av regional
utvecklingsplanering mellan medlemsstaterna. Sammanlänkande av infrastruktursystem,
samordning av hamnar samt satsningar på turism och naturvård är några områden man
fokuserat på under Interreg IIC. C:a 90 miljoner euro förväntas finnas till förfogande för
Interreg III B under perioden 2000-2006. Källa: www.svekom.se/samhplan/samhbsid/esdp.htm
47