Bokslut 2010.pdf - Kokkola

Karleby stadsfullmäktige 13.6.2011

INNEHÅLL 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

1.1. ÖVERBLICK ÖVER ÅR 2010 ...........................................................................................................1 

1.2. Karleby stads förvaltning ..................................................................................................................4 

1.2.1. Karleby stadsfullmäktige................................................................................................................4 

1.2.3. Karleby stads personal ..................................................................................................................6 

2. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN INOM DET EGNA 

EKONOMIOMRÅDET ........................................................................................................................8 

3. BILDANDET AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT................................................................10 

3.1. Resultaträkning och dess nyckeltal ................................................................................................10 

3.2. Resultaträkningens intäkter ............................................................................................................10 

3.3. Kostnader ....................................................................................................................................... 11 

3.4. Verksamhetsbidrag .........................................................................................................................12 

3.5. Årsbidrag ........................................................................................................................................12 

3.6. Räkenskapsperiodens resultat och över-/underskott ....................................................................12 

4 FINANSIERING AV VERKSAMHETEN ...............................................................................13 

4.1. Finansieringsanalysen och dess nyckeltal ....................................................................................13 

4.2. Analys av fi nansieringsanalysen ....................................................................................................13 

5. BALANSRÄKNING ............................................................................................................................15 

5.1. Balansräkning och dess nyckeltal ..................................................................................................15 

5.2. Balansräkningens innehåll..............................................................................................................17 

6. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER ...........................................................................................18 

7. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI ............................................................19 

8. MILJÖBOKSLUT ...............................................................................................................................23 

9. REDOGÖRELSE FÖR HUR DEN INTERNA TILLSYNEN ÄR ORDNAD .........................................27 

10 . VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR INOM VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN ....................................29 

11. STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RESULTATET ......................................30 

BUDGETUTFALL ..................................................................................................................................31 

1. UPPNÅENDET AV MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE ..................33 

2. UPPNÅENDET AV EKONOMISKA MÅL ...........................................................................................65 

2.1. Förvaltningarnas verksamhetsberättelser ......................................................................................65 

2.2. Utfallet av de mål som uppställts för affärsverken ..........................................................................98 

3. UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER ...........................................................103 

3.1. Driftekonomins och resultaträkningens utfall ................................................................................104 

3.2. Investeringsdelens utfall ..............................................................................................................107 

3.3. Utfallet av fi nansieringsdelen........................................................................................................109 

3.4. Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster enligt 

Bundenhetsdrag ........................................................................................................................... 110 

3.5. Specifi kationerna till driftsekonomidelen och investeringsdelen .................................................. 115 

3.6. Resultaträkning, fi nansieringskalkyl och balansräkning utan 

Affärsverken ..................................................................................................................................131 

BOKSLUTSKALKYLER .....................................................................................................................137 

1. RESULTATRÄKNING ......................................................................................................................139 

2. FINANSIERINGSKALKYL ...............................................................................................................140 

3. BALANSRÄKNING ..........................................................................................................................141 

4. KONCERNKALKYLER ....................................................................................................................143 

NOTER TILL BOKSLUTET ................................................................................................................151 

1. NOTER SOM BERÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUT ...................................................................153 

2. NOTER TILL RESULTATRÄKNING.................................................................................................154 

3. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN ...............................................................................................156 

4. NOTER SOM BERÖR SÄKERHETER OCH BORGENSFÖRBINDELSER ....................................159 

5. NOTER ANGÅENDE PERSONALEN .............................................................................................160 

6. AKTIER OCH ANDELAR .................................................................................................................161 

7. NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET ............................................................................................163 

SÄRREDOVISADE BOKSLUT ...........................................................................................................169 

1.1. Affärsverken ..................................................................................................................................171 

1.2. Sammanfattning av affärsverken ..................................................................................................260 

UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR .......................................................................................267 

HANDLINGAR SOM BEKRÄFTAR BOKSLUTET .............................................................................271

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

1.1. ÖVERBLICK ÖVER ÅR 2010 

År 2010 hade det förfl utit 390 år sedan staden Gamlakarleby grundades. Under året arrangerades fl era 

evenemang i anknytning till jubileumsåret. Av de viktigaste kan nämnas Anders Chydenius frihandelsseminariet 

i början av juli. Temat var ”Vems frihet – kapitalets eller människans” Flera av vårt lands 

ledande påverkare inom ekonomi och näringsliv, bl.a. verkställande direktör för Näringslivets delegation 

Sixten Korkman och statssekreterare vid fi nansministeriet Raimo Sailas, höll sina anföranden. 

En lång beredning av Mellersta Österbottens inriktning inom den statliga regionförvaltningen nådde sitt 

slut på hösten. Statsrådet beslöt att landskapet beträffande fördelningen av regionförvaltningen riktar 

sig söderut, därmed hör Mellersta Österbotten till verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i 

Västra och Inre Finland, och beträffande näringar och kompetens till Närings-, trafi k- och miljöcentralen 

i Österbotten samt beträffande trafi k och miljö till området för Närings-, trafi k- och miljöcentralen i Södra 

Österbotten. 

I enlighet med lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet inleddes verksamheten inom 

miljö- och hälsoskyddet för Mellersta Österbotten i början av år 2010. Samarbetsområdet inbegriper hela 

Mellersta Österbottens landskap samt Kronoby kommun. Avtalskommunerna gav Karleby stad i uppdrag 

att sköta de i speciallagen defi nierade miljö- och hälsoskyddsuppgifterna i kommunen på basis av värdkommunmodellen. 

Utarbetandet av en strategisk regionstrukturmodell för utvidgade Karleby inleddes 

år 2010. I denna regionstrukturmodell som anknyter till generalplanläggning fattas beslut om hur olika 

delområden i utvidgade Karleby utvecklas. 

Ekonomisk utveckling 

Kommunalekonomin utvecklades år 2010 i en gynnsammare riktning än väntat. Ekonomin och sysselsättningen 

förbättrades mera än väntat vilket ledde till att kommunalskattens skattebas utvecklades 

gynnsammare än prognoserna visade. Även samfundsskatten ökade snabbare än väntat. 

Enligt förhandsboksluten ökade kommunernas årsbidrag med ca 19 % från år 2009. Verksamhetsutgifterna 

ökade enligt förhandsuppgifterna med ca 4 % från året innan, verksamhetsinkomsterna med 3,5 % och 

skatteinkomsterna med 4 %. Trots att kommunernas inkomster var större än väntat räcker de fortfarande 

inte till för att täcka tjänsterna och investeringarna, utan kommunerna fortsätter att skuldsätta sig. 

Även i Karleby blev skatteinkomsterna större än väntat tack vare att sysselsättningen överskred det 

genomsnittliga värdet. Skatteinkomsterna uppgick till sammanlagt 149,3 miljoner euro vilket innebär en 

överskridning av budgeten med 3,7 miljoner euro. 

Årsbidraget är 21,1 miljoner euro vilket är ca 17,2 miljoner euro mera än uppskattningen i den reviderade 

budgeten, även om man under året beviljade sammanlagt 11,8 miljoner euro i tilläggsanslag. Räkenskapsperiodens 

överskott uppgick till 1,6 miljoner euro. 

Investeringarnas nettoutgifter uppgick till sammanlagt 30,6 miljoner euro varav stadens andel var 11,3 

miljoner euro och affärsverkens andel 19,3 miljoner euro. I slutet av året uppgick lånestocken utan affärsverken 

till 128,4 miljoner euro, d.v.s. 2 776 euro/invånare. Lånestocken inklusive affärsverken var 

159,0 miljoner euro, d.v.s. 3 437 euro/invånare. 

Befolkningsutveckling 

Redan i ett par årtionden har Karleby hört till de tillväxtcentra där invånarantalet klart växer. År 2010 

ökade stadens befolkning med 364 personer. Befolkningsökningen baserade sig till stor del på den naturliga 

befolkningstillväxten, d.v.s. födelseöverskottet. Antalet födda var 614 och födelseöverskottet 221 

personer. Födelseöverskottet jämfört med siffran i städer av motsvarande typ är väsentligt stort. Även 

fl yttningsbalansen var klart positiv med en marginal på 149 invånare. Nettoinfl yttningen har redan länge 

varit positiv. I fjol blev också fl yttningen mellan kommunerna inom landet positiv med en marginal på 52 

invånare. Faktorerna som inverkar på förändringar avseende befolkningen är strukturellt sett gynnsamma. 

Därmed föreligger förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling även i fortsättningen. I slutet av 

året var antalet invånare i Karleby 46 260 invånare. Till invånarantalet var Karleby vid årsskiftet landets 

22 största stad. 

Bokslut 2010 

Karleby stad 

1

Näringar 

Recessionen inverkade relativt litet på Karleby tack vare den mångsidiga näringsstrukturen. Exempelvis 

storindustrin och handelsbranschen påverkades knappast alls av recessionen. Permitteringar och i viss 

mån uppsägningar har drabbat närmast båtbranschen och programvaruindustrin inom ITC-branschen. 

Den positiva utvecklingen i hamnens verksamhet fortsatte och trafi krekordet från året innan slogs. Via 

Karleby Hamn transporterades ca 6,4 miljoner ton gods. Den totala godstrafi ken ökade med 15,6 % och 

den reguljära linjetrafiken med containrar ökade med 75,5 %. Hamnen var landets fjärde största allmänna 

hamn mätt i antal ton godstrafi k och den största hamnen för transitotrafi k. 

Elektrifieringen av järnvägsspåret i Yxpila, färdigställandet av mellanbangården samt VR:s fortsatta planer 

och stadens planer på att utveckla Silverstenshamnen skapar förutsättningar för en positiv utveckling i 

hamnen och på storindustriområdet även i fortsättningen. Det arbete som gjorts för att göra staden bättre 

nåbar har burit frukt. Utbudet av flygturer utökades med nya turer och uppgår under vardagar till 7-8 turer. 

Det utökade utbudet av reguljära flyg påverkades bl.a. av att hangaren, alltså flygfältets övernattningshall, 

färdigställdes på Karleby-Jakobstad fl ygfält. 

Arbetslösheten minskade långsamt i början av året men under det senare halvåret var arbetslöshetsgraden 

redan klart lägre än året innan. År 2010 var arbetslöshetsgraden i medeltal 9,2 %. Hela landets 

motsvarande siffra var 10 %. Den ökade arbetslösheten bland unga är fortsättningsvis oroväckande trots 

att arbetskraftsmyndigheter och staden satsat på de ungas möjligheter att utbilda sig och på främjandet 

av sysselsättningen. I slutet av året var 17 % av de arbetslösa under 25 år. 

Antalet arbetsplatser har under de senaste åren ökat med fl era hundra årligen. År 2008 (den senaste 

tillgängliga statistiken) stannade arbetsplatsökningen upp som en följd av recessionen, ökningen var 

knappa 50 arbetsplatser. I Karleby var antalet arbetsplatser sammanlagt över 20 054 i slutet av år 2008. 

I fjol lät Finlands Näringsliv göra en undersökning i vilken man utredde hur kommunerna i Finland sköter 

sin näringspolitik sett ur företagens synvinkel. I rapporten som beskriver företagsklimatet placerade sig 

Karleby på första plats beträffande så gott som alla undersökningens delfaktorer såsom det allmänna 

företagsklimatet, företagsnärheten i beslutsfattandet, drivfjädrarna i företagsverksamheten, servicen och 

strukturen. 

Stadens strategiarbete 

Stadens strategi färdigställdes i slutet av år 2009. Förankringen av strategin i olika sektorer och arbetsenheter 

fortgick år 2010. Sedan strategin hade godkänts inledde sektorerna beredningen av sina egna 

stragier och strategiprogram på basis av stadsstrategin. Strategierna har godkänts i regel år 2010. Näringsstrategin, 

som ingår i stadsstrategihelheten, godkändes på hösten. Stadens intressegrupper deltog 

i omfattande grad i beredningen av näringsstrategin. 

Regionutveckling 

De huvudsakliga instrumenten för regionutveckling är de nationella specialprogrammen såsom Kohesions- 

och konkurrenskraftsprogrammet, kunskapscentrumprogrammet samt av EU-programmen Norra 

Finlands målprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning och ESF-programmet för finländska 

fastlandet samt Utvecklingsprogrammet för landsbygden på Finlands fastland. Karlebyregionen deltar 

genom Kemiska kompetenscentret i ett nanotekniskt kluster och ett kluster för förnybar skogsindustri. 

Kompetenscentrets verksamhet och utvecklandet av det har koncentrerats på regionens industri, speciellt 

på utvecklandet av basservice som små och medelstora företag behöver, på specialisering och 

nätverksbildning inom valda branscher på nationell nivå samt på utvecklandet av kompetensen inom 

snäva spetsbranscher på internationell nivå. 

År 2010 var det första verksamhetsåret för Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO). Början 

av året bestod närmast av organiseringen av verksamhetsmodeller, verkställighetssätt och nätverksbildning 

och det egentliga utvecklingsarbetet inleddes mot slutet av året. Objekten i programmet för Karlebynejdens 

utveckling anknyter till utvecklandet av den regionala innovationsmiljön, utvecklandet av naturbruket samt 

stärkandet av utvecklingszonens dragningskraft i Karleby- och Jakobstadsregionerna. Utredningsarbetet 

för Karleby- och Jakobstadsregionernas utvecklingskorridor i anknytning till detta inleddes i slutet av 

året. Avsikten är att utreda Karleby- och Jakobstadsregionernas regionala och funktionella struktur och 

resurser. Målet är att ta fram regionernas styrkor, utreda förutsättningar för eventuellt fortsatt arbete och 

vidare val samt att ta fram konkreta åtgärder som det fortsatta arbetet borde koncentreras på. 

2 Bokslut 2010 

Karleby stad

Högskoleundervisning och forskning 

Jyväskylä universitet har på ett betydande sätt utvecklat Karleby universitetscenter Chydenius som 

fungerar som universitetets fristående institution. Att universitetscentret utvecklats till sin nuvarande 

omfattning har varit möjligt med Jyväskylä universitets starka stöd och samarbetet med universiteten i 

Uleåborg och Vasa. Regionens näringsliv och påverkare har också understött förbundenheten till utvecklandet 

av universitetscentret. Karleby stad donerade 230 000 euro till Jyväskylä universitets grundkapital. 

Likaså donerade staden 40 000 euro till Uleåborgs universitet samt 30 000 euro till Vasa universitet för 

motsvarande ändamål. Kokkola Power, som ingår i stadskoncernen, donerade 25 000 euro till Jyväskylä 

universitets grundkapital. 

Evenemang år 2010 

Stadens 390:e år inleddes med Mellersta Österbottens traditionella landskapsstafett för 59:e gången i 

Kelviå. Dessutom arrangerade man i Karleby FM i innebandy för fl ickor och FM i vinterbad samt många 

andra idrottsevenemang. 

Undervisningsminister Henna Virkkunen invigde Hållhagens skola på Karlebydagen den 7 september 

efter utbyggandet och den grundläggande reparationen av skolan. 

Minister Elisabeth Rehn överräcktes samma dag Karleby stads Chydeniuspris. 

Den riksomfattande evangeliefesten arrangerades i början av juli i Kelviå. 

De nordiska vänorternas Nordiska Dagar hölls i Karleby i slutet av juni. 

Karleby och Mellersta Österbotten presenterade sig i juni i Helsingfors under ett stadsevenemang. 

Många organisationer arrangerade riksomfattande kongresser och evenemang i Karleby. Deltagarna fick 

samtidigt tillfälle att bekanta sig med staden. 

Märkeshändelser var bland annat: 

Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice fi rade sina 40 år och invigningen 

av utbyggnaden 

Kokkolan ammattiopisto 50 år 

Karleby-Jakobstad fl ygplats i Kronoby 50 år 

Kokkolan Palloveikot KPV 80 år 

Kokkolan Työväen Urheilijat KTU 50 år 

Tack 

Tack till alla för ett gott arbete för stadens och hela regionens bästa. De nådda resultaten framgick som 

en positiv utveckling under året för stadens 390-årsjubileum. 

Antti Isotalus 

stadsdirektör 


Karleby stad 

3

1.2. KARLEBY STADS FÖRVALTNING 

1.2.1. KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE 

Stadsfullmäktige sammanträdde 9 gånger och behandlade 99 paragrafer år 2010. Fullmäktige består av 

51 ledamöter av vilka 39 representerar icke-socialistiska och 12 socialistiska partier. 

Fullmäktiges sammansättning 

Ordförande Stefan Anderson (SFP) 

1. vice ordförande Kauko Ojala (C) 

2. vice ordförande Raimo Harsunen (SDP) 

1.2.2. KARLEBY STADSSTYRELSE 

Stadsstyrelsen sammanträdde 36 gånger 

och behandlade 609 paragrafer år 2010. 

C 

Anias Pentti 

Harmaala Mari 

Herlevi Reino 

Huhtala Jouni 

Kalliokoski Riitta 

Karhumaa Juho 

Kippo-Kovasin Lea 

Laitila Veikko 

Leskelä Pertti 

Maijala Aimo 

Mäkelä Anne 

Nurmi Pekka 

Ojala Kauko 

Palosaari Anneli 

Puumala Tuomo 

Puutio Sari 

Rahkola Riitta 

Virolainen Timo 

SDP 

Harsunen Raimo 

Kellosalo Anne 

Lahti Mauri 

Mustasaari Erkki 

Rasi Anne 

Sabel Roy 

Tastula Antero 

Urpilainen Jutta 

Urpilainen Kari 

KD 

Candelin Johan 

Häli Pirkko 

Kallis Bjarne 

Mehtälä Anja 

Nikkanen Risto 

Paananen Juha 

Passoja Terttu 

Salo Mauri 

SFP 

Anderson Stefan 

Brandt Mats 

Kouvo Kajsa 

Snellman Hans 

Timonen Marlén 

Åström Bernhard 

Saml 

Haimakainen Pentti 

Jukkola Janne 

Kivistö Matti 

Marjamaa Helinä 

VF 

Ahonen Eila 

Pohjola Vesa 

Tastula Seppo 

Sannf 

Puolimatka Pekka 

Ylitalo Alpo 

Gröna 

Taarna Terho 

Stadsstyrelsens sammansättning 

Ordförande Pekka Nurmi (C) 

1. vice ordförande Kari Urpilainen (SDP) 

2. vice ordförande Pentti Haimakainen (Saml) 

Haapalehto Seija (SDP) 

Häli Pirkko (KD) 

Kalliokoski Riitta (C) 

Kouvo Kajsa (SFP) 

Leskelä Pertti (C) 

Marjamaa Helinä (Saml) 

Paldanius Heikki (SDP) 

Rahkola Riitta (C) 

Salo Mauri (KD) 

Tastula Seppo (VF) 

Övriga av stadsfullmäktige valda organ 

Personalnämnden 

Centralvalnämnden 

Nämnden för kulturoch ungdomsväsendet 

Idrottsnämnden 

Landsbygdsnämnden 

Utbildnings- och barndagvårdsnämnden 

Räddningsnämnden 

Byggnads- och miljönämnden 

Social- och hälsovårdsnämnden 

Revisionsnämnden 

Tekniska nämnden 

Fullmäktiges valnämnd 

Miljö- och hälsovårdsnämnden 

Energidirektionen 

Hamndirektionen 

Direktionen för Työplus 

Vattenverksdirektionen 

Delegationen för polisinrättningen 

Nämndemän vid tingsrätten 

Gode män 


Karleby stad

KOKKOLAN KAUPUNKI 

KARLEBY STAD 

Regionfullmäktige 

Kommittén för kommundelarna 

Stadsplaneringsgruppen 

Personalnämnden 

Affärsverksamhet 

Tekniska väsendet 

och miljöväsendet 

Hamndirektionen 

Vattenverksdirektionen 

Direktionen för 

Työplus 

Energidirektionen 

Tekniska nämnden 

Lokalförsörjning 

Samhällsteknisk 

service 

Byggnads- och 

miljönämnden 

Stadsmiljötjänster 

Koncern- och organisationsstruktur 

Stadsfullmäktige Valorgan 

Stadsstyrelsen 

Revisionsväsendet 

Revisionsnämnden 

Samkommuner 

Andra intressentorganisationer 

Dotterbolag och intressebolag 

Stiftelser 

Stadsdirektör 

Centralförvaltning 

Social- och 

hälsovårdsväsendet 

Social- och 

hälsovårdsnämnden 

Svenska sektionen 

Hälso- och sjukvård 

Äldreomsorg 

Socialservice och 

handikappomsorg 

Administration 

Bildningsväsendet 

Nämnden för 

utbildning och fostran 

Finska avdelningen 

Svenska avdelningen 

Småbarnsfostran 

Grundläggande 

utbildning 

Utbildning på andra 

stadiet / gymnasier 

Fri bildning 

Nämnden för kulturoch 

ungdomsväsendet 

Kulturväsendet 

Museiväsendet 

Biblioteksväsendet 

Ungdomsväsendet 

Idrottsnämnden 

Idrottsväsendet 

Räddningsväsendet 

Räddningsnämnden 

Landsbygdsväsendet 

Landsbygdsnämnden 

Revisor 

Miljö- och 

hälsoskydd 

Miljö- och 

hälsoskyddsnämnden 

10.9.2010 


Karleby stad 

5

1.2.3. KARLEBY STADS PERSONAL 

Det framkom inga markanta förändringar vid Karleby stad avseende antalet anställa och personalstrukturen 

jämfört med året innan. Antalet anställningsförhållanden för viss tid uppgick den 31 december 2010 till 

ca 100 fl er än vid samma tidpunkt året innan, uppgifterna gäller dock endast läget under en dag. Personalens 

sjukdagar steg med 0,5 kalenderdagar. Lönekostnaderna steg med 6,5 procent från nivån 2009. 

På de ökade kostnaderna inverkade ändringarna av tjänste- och kollektivavtalen, harmoniseringen av 

lönerna inom småbarnsfostran och socialoch hälsovårdsväsendet och nya vakanser. 

En stor omorganisation genomfördes i och med att småbarnsfostran överfördes på bildningsväsendet 

i början av 2010. Vid ingången av året inledde också miljö- och hälsoskyddsmyndigheten i Mellersta 

Österboetten sin verksamhet. Det här innebar att nio hälsoinspektörer och tretton veterinärer från sju 

kommuner övergick i stadens tjänst. 

Personalstrategin för Karleby stad 2010–2013 blev klar på våren. Den baserar sig på de perspektiv 

och mål som framgår av stadens strategi. Till dessa hör att säkerställa kompetens, tillgång till personal, 

sunda arbetsgemenskaper och motiverad personal. Utifrån dessa har man härlett projekt och åtgärder 

vars utfall följs av samarbetsgruppen och personalnämnden. 

En enkätundersökning om arbetshälsan genomfördes i samråd med Keva. Enkäten riktades till stadens 

personal med undantag av socialoch hälsovårdsväsendet eftersom det deltog i en motsvarande enkät 

2009. Resultaten från enkäten rapporterades på olika nivåer och även på arbetsenhetsnivå. Karleby stad 

fi ck i sin helhet bra resultat. Arbetshälsan var i närheten av nivån för jämförelsematerialet, resultaten för 

nästan alla delområden var dock en aning bättre än jämförelsematerialet. Ett utvecklingsmål som gäller 

hela staden är att få praxisen med utvecklingssamtal att bli mer omfattande. Arbetsenheterna gör utifrån 

rapporterna upp egna planer för välbefi nnandet i arbetet. 

Chefsutbildningen genomfördes alltjämt som JET-utbildning i vilken deltog ca 70 personer indelade i tre 

grupper. Förutom fyra chefsforum ordnades också kurser i anslutning till chefsuppgifter och ledning i 

samband med förändringar. 

Utvärderingen av arbetets svårighetsgrad och löneharmoniseringen utifrån den fortsatte. Arbetet slutfördes 

inom småbarnsfostran och socialoch hälsovårdsväsendet. 

Antalet anställda 31.12.2010 

Heltid Deltid I bisyssla Sammanlagt 

Centralförvaltningen 237 62 2 301 

Social- och hälsovårdsväsendet* 1027 367 8 1402 

Bildningsväsendet* 1084 233 130 1447 

Tekniska servicecentret 409 58 3 470 

Affärsverken 156 23 9 188 

Regionala räddningsverket 118 2 524 644 

Sammanlagt 3031 745 676 4452 

Inräknade i antalet anställda är alla de personer som var fastanställda eller visstidsanställda 31.12.2010. 

Även anställda med sysselsättningsstöd (58 personer) har inkluderats. 

* Personalen inom småbarnsfostran övergick fr.o.m. 1.1.2010 från socialoch hälsovårdsväsendet till 

bildningsväsendet. 

Sysselsättning och aktivering 

I budgeten har det ställts fem mål för verksamheten. Till delfunktioner för att främja sysselsättningen har 

fastslagits stiftelsen Kokkotyö-säätiö, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, sommarsysselsättning, 

övrig sysselsättning, sysselsättning inom förvaltningarna, projektet ALMA, aktiveringsåtgärder (för att 

reducera arbetsmarknadsstödet) och föreningen för arbetslösa samt projekt (DYNAMO, KANTO). 

Enheten för sysselsättning och aktivering samordnade stadens sysselsättningsåtgärder; sysselsättning 

med lönesubventionering, ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, administration av projektet 


Karleby stad

ALMA och aktivering av dem som hade fått passivt arbetsmarknadsstöd i mer än 500 dagar samt deltagande 

i huvudsak i egenskap av delfi nansiär i projektsamarbetet. 

Staden sysselsatte med lönesubvention i medeltal 75 personer per månad, sammanlagt 163 personer. 

I arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte deltog i snitt 161 personer/månad, sammanlagt 256 personer, 

23 655 verksamhetsdagar. Staden anställde 300 unga och beviljade företag stöd för anställning av sammanlagt 

120 unga under sommaren. 

Med stöd av fullmäktiges beslut från 2008 ökade åtgärderna för att minska utgifterna för arbetsmarknadsstöd 

med 16,3 procent från 2009. Aktiveringsgraden uppgick till 48,3 procent och hörde således till 

de högsta i landet bland de trettio största städerna (9/2010). 

Den 31 december 2010 uppgick antalet personer som omfattades av träning som tillhandahålls av stiftelsen 

Kokkotyö-säätiö till 551 varav 229 unga (41,6 %), kvinnor 232 (42,1 %) och män 319 (57,9 %). Antalet 

karlebybor som omfattades av stiftelsen Kokkotyö-säätiös åtgärder uppgick till 338 (61,3 %). Stiftelsens 

verksamhet fi nansierades med 436 970 euro från stadens enhet för aktivering och sysselsättning, socialoch 

hälsovårdsväsende och ungdomstjänster och arbetskraftsförvaltningen (lönesubventioner). Dessutom 

fi ck man medel för verksamheten från köpta tjänster, olika projekt (ESF och rikstäckande fi nansiering) 

och försäljning av varor och tjänster. 

Den stadigvarande personalens åldersfördelning 

65-69 

60-64 

55-59 

50-54 

45-49 

40-44 

35-39 

30-34 

25-29 

20-24 

kvinnor 

män 

under 20v 

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 


Karleby stad 

7

2. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN 

INOM DET EGNA EKONOMIOMRÅDET 

Den internationella fi nanskrisen och utvecklingen av den till en skuldkris för vissa stater stämplade den 

ekonomiska utvecklingen år 2010. Världsekonomin har börjat repa sig och den ekonomiska tillväxten 

väntas bli över 4 % åren 2010 och 2011. Tillväxten beror till en del på starka stöd- och stimulansåtgärder. 

Den ekonomiska tillväxten inom euroområdet fi ck under årets andra kvartal ett starkt uppsving. Enligt 

statistikcentralens förhandsuppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,1 % år 2010, då 

bruttonationalprodukten året innan sjönk med 8,2 %. Produktionen år 2010 låg ungefär på samma nivå 

som år 2006. Nettonationalinkomsten, som beskriver samhällsekonomins inkomster, ökade reellt med 

2,3 %. Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen ökade med 

5,1 % och importvolymen med 2,6 %. Värdet på Finlands export steg år 2010 med 16 % och på importen 

med 18 %. Den privata konsumtionen ökade med 2,6 % och den offentliga konsumtionen med 0,4 %. 

Investeringarna ökade med 0,8 %. 

Driftsöverskottet som beskriver företagens vinster ökade med 36 %, men var ännu klart mindre än under 

toppåret 2007. Företagen betalade nästan 40 % mer i direkta skatter än året innan, men uppskattningsvis 

4 % mindre i dividender. Företagens fi nansiella ställning visade ett överskott på 9 miljarder euro. Den 

officiella sektorns finansiella ställning visade däremot ett underskott för andra året i följd, 5 miljarder euro. 

Hushållens realinkomster ökade med i genomsnitt 2,9 %. Hushållens justerade realinkomst ökade med 

2,3 %. Den omfattar också individuella tjänster såsom utbildningsoch hälsovårdstjänster samt sociala 

tjänster som organisationer och den offentliga sektorn producerar för hushållen. Löneinkomsterna ökade 

med 1,9 % och de sociala förmånerna med 4,1 % samt egendoms- och företagarinkomsterna med 6,2 %. 

Infl ationen började öka i slutet av året från en låg nivå, men i november mättes redan en tillväxthastighet 

på 2,5 %. Infl ationen för hela året beräknas bli 1,2 %. Kostnaderna som anknyter till boende och trafi k 

har ökat snabbast, men en starkare euro har dock bromsat upp ökningen av bränslepriserna. 

Antalet arbetslösa kvarstod år 2010 på ungefär samma nivå jämfört med året innan. Enligt statistikcentralen 

var antalet arbetslösa 224 000 medan arbetslöshetsgraden var 8,4 % (8,2 % år 2009). Arbetslöshetsgraden 

för män var något högre än för kvinnor (män 9,1 %, kvinnor 7,6 %). Sysselsättningsgraden 

låg på samma nivå som året innan, d.v.s. på 68 %. 

% 

25 

ARBETSLÖSHETSGRADEN I 

ÅRSMEDELTAL 

hela landet 

Karleby 

20 

15 

10 

5 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 


Karleby stad

Enligt Österbottens TE-central var antalet arbetslösa 2011 i slutet av år 2010 vilket innebär en arbetslöshetsgrad 

på 9,3 % (år 2009 arbetslöshetsgrad 11,1 %). Arbetslösheten har minskat med 388 personer 

jämfört med året innan vilket innebär än ändring på -15,4 % på årsnivå. 

Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med knappa 4 % jämfört med år 2009. Kommunernas skatteinkomster 

ökade med ca 4 % (Karleby 0,4 %) och statsandelarna med 7,3 % (Karleby 3,2 %). Kommunernas 

årsbidrag ökade med 18,9 %. Antalet kommuner med negativt årsbidrag minskade från 26 till 8. 

Inom kommunsektorn ökade skuldsättningen i relativt rask takt, kommunernas lånestock ökade med 9,6 

%, samkommunerna inkluderade ökade lånestocken med 21,3 %. Indelade i landskap var lånestocken 

för kommunerna i Mellersta Österbotten högst i landet per invånare. I Karleby uppgick lånestocken till 

3 437 €/invånare (3 141€/invånare år 2009) medan medelvärdet för hela landet var 2 005 €/invånare. 

Nyckeltal/Karleby 

2010 

Invånarantal 31.12. 46 260 

Inflyttnings-/utflyttningsöverskott 149 

Förändring i invånarantal 364 

Arbetslöshetsgrad (medeltal) * 9,2 

Nya bostäder 238 

Skatteprocent 19,75 

Verksamhetsintäkter ** 1 000 € 109 770 

Verksamhetskostnader ** " 329 298 

Verksamhetsbidrag ** " -219 528 

Skatteinkomster ** " 149 314 

Statsandelar ** " 66 787 

Årsbidrag ** " 1 796 

Resultat ** " -6 243 

Årsbidrag, affärsverken inkluderade " 21 141 

Resultat, affärsverken inkluderade " 5 201 

Överskott/underskott " 1 563 

Investeringar affärsverken inkluderade " 37 173 

Nettoförändringar i lånestock " 14 846 

Lånestock, affärsverken inkluderade €/inv. 3 437 

* utan affärsverk 


Karleby stad 

9

3. BILDANDET AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 

3.1. RESULTATRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL 

KARLEBY SATD * * staden och affärsverken 

RESULTATRÄKNING 

2010 2009 

1000 eur 1000 eur 

Verksamhetensintäkter 132 196 114 110 

Tillverkning för eget bruk 1 939 1 920 

Verksamhetens kostnader -327 158 -302 754 

Verksamhetsbidrag -193 023 -186 723 

Skatteinkomster 149 314 148 682 

Statsandelar 66 787 64 705 

Finansiella intäkter och kostnader 

Ränteintäkter 86 183 

Övriga finansiella intäkter 890 665 

Räntekostnader -2 898 -4 175 

Övriga finansiella kostnader -16 -52 

Årsbidrag 21 141 23 285 

Avskrivningar och nedskrivningar -15 939 -15 390 

Extraordinära poster 0 0 

Räk. periodens resultat 5 201 7 896 

Ökn. (+) / minskn. (-) av avskr.differens 205 -80 

Ökn. (+) / minskn. (-) av reserver -4 006 -2 780 

Ökn. (+) / minskn. (-) av fonder 163 -1 139 

Räk. periodens över/underskott 1 563 3 897 

NYCKELTAL 

Verks.intäkter/verks.kostnader % 40,6 % 37,9 % 

Årsbidrag/Avskrivning % 132,6 % 151,3 % 

Årsbidrag, €/invånare 457 507 

Invånarantal 46 260 45 896 

Resultaträkningens innehåll 

Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka de kostnader 

som uppstår till följd av produktionen av tjänster. I den offi ciella resultaträkningen läggs fram 

s.k. externa poster, d.v.s. intäkter som erhållits utom staden, och kostnader som uppkommit till följd av 

upphandling utom staden. 

3.2. RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER 

Resultaträkningens intäkter för Karleby stad uppgick år 2010 till sammanlagt 349,3 miljoner euro. Intäkterna 

ökade med sammanlagt 20,9 miljoner euro (6,4 %) från år 2009. 

Verksamhetsintäkterna 

Intäkter (1 000 €) BS 2010 Andel % BS 2009 Ändring € Ändring % 

Verksamhetsintäkter 132 196 37,8 114 110 18 086 15,8 

Skatteinkomster 149 314 42,8 148 682 632 0,4 

Statsandelar 66 787 19,1 64 705 2 082 3,2 

Finansiella inkomster 976 0,3 848 128 15,1 

Sammanlagt 349 273 100,0 328 345 20 928 6,4 


Karleby stad

Verksamhetsintäkterna uppgick till 132,2 miljoner euro och ökade med 18,1 miljoner euro ( 15,8 %). 

De största posterna var försäljningsintäkterna på 100,8 miljoner euro och betalningsintäkterna på 12,2 

miljoner euro. 

Skatteinkomster 

Skatteinkomster (1000 €) BS 2010 Andel % BS 2009 Ändring € Ändring % 

Kommunalskatt 125 428 84,0 124 536 892 0,7 

Fastighetsskatt 7 773 5,2 7 450 323 4,3 

Samfundsskatt 16 114 10,8 16 696 -582 -3,5 

Sammanlagt 149 314 100 148 682 632 0,4 

Skatteinkomsterna uppgick år 2010 till sammanlagt 149,3 miljoner euro. Jämfört med året innan ökade 

skatterna med 0,6 miljoner euro. Kommunalskatten ökade med 0,9 miljoner euro, dvs. ca 0,7 %, och 

fastighetsskatten med 0,3 miljoner euro, dvs. 4,3 %. Samfundsskatteinkomsterna sjönk med 0,6 miljoner 

euro, dvs. -3,5 %. 

Av skatteinkomsterna uppgick andelen kommunalskatt till 84,0 %, fastighetsskatt till 5,2 % och samfundsskatt 

till 10,8 %. 

Statsandelar 

Statsandelar (1000 €) BS 2010 BS 2009 Ändring € Ändring % 

Allmän statsandel 2 181 

Social- och hälsovård 51 580 

Utbildning och kultur 10 945 

Statsandel för kommunal basservice 

73 652 

På skatteinkomsterna baserad 

utjämning av statsandelarna 

-281 

Övergångsutjämning 194 

Utbildning och kultur - 6 778 

Sammanlagt 66 787 64 705 2 082 3,2 

Statsandelarna uppgick till sammanlagt 66,8 miljoner euro vilket innebär en ökning på 2,1 miljoner euro 

(3,2 %) jämfört med året innan. 

3.3. KOSTNADER 

Kostnaderna uppgick till sammanlagt 330,1 miljoner euro vilket innebär en ökning på 23,1 miljoner euro 

(7,5 %) jämfört med året innan. 

Kostnader (1 000 €) BS 2010 Andel % BS 2009 Ändring € Ändring % 

Personalkostnader 145 920 41,9 138 047 7 873 5,7 

Köpta tjänster 111 007 41,1 103 365 7 642 7,4 

Material, förnödenheter och 

varor 

49 742 4,9 41 051 8 691 21,2 

Understöd 14 441 4,4 14 836 -395 -2,7 

Hyror 4 355 7,1 3 857 498 12,9 

Övriga kostnader 1 694 0,5 1 597 97 6,0 

Finansiella kostnader 2 913 0,8 4 227 -1 314 -31,1 

Sammanlagt 330 072 100,0 306 980 23 092 7,5 


Karleby stad 

11

Verksamhetskostnaderna uppgick till 327,2 miljoner euro. De mest betydande kostnaderna utgjordes av 

personalkostnader (145,9 miljoner euro) och köp av tjänster (111,0 miljoner euro). De fi nansiella kostnaderna 

uppgick till ca 2,9 miljoner euro. 

3.4. VERKSAMHETSBIDRAG 

Verksamhetsbidraget är skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna och 

visar hur mycket av kostnaderna för driftsekonomin ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. 

Verksamhetsbidraget för år 2010 uppgick till – 193,0 miljoner euro och försvagades jämfört med året 

innan med 6,3 miljoner euro. År 2010 täckte verksamhetsintäkterna 40,6 % av verksamhetskostnaderna. 

3.5. ÅRSBIDRAG 

Årsbidraget åskådliggör de internt tillförda medlen totalt och beaktar inte bara verksamhetsbidraget utan 

även skatteinkomsterna, statsandelarna och de fi nansiella intäkterna och kostnaderna. Årsbidraget för 

år 2010 uppgick till 21,1 miljoner euro, 457 euro per invånare. Årsbidraget försvagades med 2,1 miljoner 

euro från år 2009. 

3.6. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH ÖVER-/UNDERSKOTT 

Räkenskapsperiodens resultat belyser skillnaden mellan räkenskapsperiodens samtliga intäkter och 

kostnader. I resultatet har även beaktats avskrivningar som beskriver användningen av långverkande 

produktionsfaktorer och extraordinära poster. 

De poster som läggs fram efter räkenskapsperiodens resultat är poster som gäller behandlingen av resultat 

med vilka det går att på vissa villkor inverka på fördelningen av resultatet på olika räkenskapsperioder. 

Avskrivningarna uppgick till 15,9 miljoner euro. 

Räkenskapsperioden resultat för år 2010 uppvisade ett överskott på 5,2 miljoner euro vilket var 2,7 miljoner 

euro mindre än år 2009. Efter posterna som gäller behandlingen av resultat uppgick överskottet till 

1,6 miljoner euro vilket var 2,3 miljoner euro mindre än år 2009. 


Karleby stad

4 FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 

4.1. FINANSIERINGSANALYSEN OCH DESS NYCKELTAL 

KARLEBY STAD ** staden och affärsverken 

BS 2010 BS 2009 

FINANSIERINGSANALYS 1 000 € 1 000 € 

Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 

Kassaflödet i verksamheten 

Årsbidrag 21 141 23 285 

Extraordinära intäkter 0 0 

Korrektivposter till internt tillförda medel -2 799 -2 470 

Investeringsutgifter 

Investeringsutgifter -37 174 -40 780 

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 2 831 3 070 

Fusion invest. -78 0 

Fusion invest. aktie försälj. 0 0 

Försäljningsinkomster av tillgång.bland bestå 3 757 7 546 

Verksamhetens och inv. kassaflöde -12 322 -9 349 

Kassaflödet för finansieringens del 

Förändringar i utlåningen 

Minskning av lånefordringar 30 158 

Ökning av lånefordringar -333 -146 

Förändringar i lånebeståndet 

Ökning av långfristiga lån 42 024 31 954 

Minskning av långfristiga lån -27 371 -21 572 

Förändring av kortfristiga lån 193 -4 584 

Övriga förändringar av likviditeten 

Förändr. av förv. medel o. förvaltat kapital 57 2 

Förändringar av omsättningstillgångar -112 -275 

Förändringar av fordringar -956 -4 418 

Förändring av räntefria skulder 5 466 6 852 

Kassaflödet för finansieringens del 18 999 7 971 

Förändring av likvida medel 6 677 -1 378 

Förändring av likvida medel 6 678 -1 378 

Likvida medel 31.12. 13 222 6 544 

Likvida medel 1.1. -6 544 -7 922 

FINANSIERINGKALKYLENS NYCKELTAL 

Intern finansiering av investeringar % 61,4 % 61,7 % 

Intern finansiering av kapitalutgifter % 34,0 % 39,3 % 

Låneskötselbidrag 0,8 1,1 

Likviditet, kassadagar 12 6 


I fi nansieringsanalysen sammanställs stadens tillförda medel och medelsanvändning. Finansieringsanalysen 

utvisar förändringarna i kommunens kassamedel under räkenskapsperioden. 

4.2. ANALYS AV FINANSIERINGSANALYSEN 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 

Kassafl ödet i den egentliga verksamheten, internt tillförda medel, åskådliggör de i resultaträkningen 

framlagda intäkternas och kostnadernas inverkan på kassafl ödet. De internt tillförda medlen uppgick till 

18,3 miljoner euro år 2010 vilket är 2,5 miljoner euro mindre än år 2009. 


Karleby stad 

13

Investeringarna i fi nansieringsanalysen bildas av investeringsutgifter för, fi nansieringsandelar för och 

försäljningsinkomster av bestående aktiva. Investeringarna uppgick till totalt 37,3 miljoner euro år 2010 

vilket är 3,5 miljoner euro mindre än år 2009. Finansieringsandelar för investeringar uppgick till 2,8 miljoner 

euro och försäljningsinkomsterna uppgick till 3,8 miljoner euro. Nettoinvesteringarna uppgick till 

30,7 miljoner euro vilket är 0,5 miljoner euro mera än år 2009. 

Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassafl öde uppgick under räkenskapsperioden till 

–12,3 miljoner euro netto. Av självanskaffningsutgifterna för investeringar har 53,2 procent fi nansierats 

med internt tillförda medel för den egentliga verksamheten. 

Finansieringsverksamhet 

Nettokassaflödet för finansieringsverksamheten uppvisade ett positivt utfall på sammanlagt 19,0 miljoner 

euro år 2010. Långfristiga lån lyftes för ett belopp på sammanlagt 42,0 miljoner euro och sammanlagt 

amorterades 27,4 miljoner euro. Ändringen i fråga om kortfristiga lån uppgick till 0,2 miljoner euro. 

Ändringen av likvida medel 

Ändringen av kassaflödet som uppstod utifrån den egentliga verksamheten och investeringarna uppvisade 

ett utfall på +6,7 miljoner euro. Med kassafl öden för år 2010 hade det varit möjligt att täcka betalningar 

ur en kassa för 12 dagar. 


Karleby stad

5. BALANSRÄKNING 

5.1. BALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL 


B A L A N S R Ä K N I N G 

A K T I V A 31.12.2010 2009 

1000 eur 1000 eur 

A BESTÅENDE AKTIVA 

I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 1 658 1 844 

1. IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 186 342 

2. ÖVRIGA UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID 1 472 1 502 

II MATERIELLA TILLGÅNGAR 286 282 269 226 

1. MARK- OCH VATTENOMRÅDEN 23 155 22 216 

2. BYGGNADER 102 469 93 076 

3. FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGAR 139 950 134 900 

4. MASKINER OCH INVENTARIER 6 981 5 606 

5. ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR 1 863 1 863 

6. FÖRSK.BETALN. O. PÅGÅENDE NYANLÄGGNING 11 863 11 564 

III PLACERINGAR 66 421 65 358 

1. AKTIER OCH ANDELAR 62 100 61 339 

3. ÖVRIGA LÅNEFORDRINGAR 4 048 3 963 

4. ÖVRIGA FORDRINGAR 273 55 

BESTÅENDE AKTIVA totalt 354 361 336 427 

B FÖRVALTADE MEDEL 

1. STATENS UPPDRAG 390 669 

2. DONATIONSFONDERNAS SÄRSKILDA TÄCKNING 528 534 

3. ÖVRIGA FÖRVALTADE MEDEL 236 169 

FÖRVALTADE MEDEL totalt 1 154 1 373 

C RÖRLIGA AKTIVA 

I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 1 531 1 419 

1. MATERIAL OCH FÖRNÖDENHETER 1 499 1 395 

4. ÖVRIGA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 32 24 

II FORDRINGAR 22 834 21 879 

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 756 971 

1. KUNDFORDRINGAR 0 6 

2. LÅNEFORDRINGAR 141 144 

3. ÖVRIGA FORDRINGAR 615 820 

KORTFRISTIGA FORDRINGAR 22 078 20 908 

1. KUNDFORDRINGAR 15 392 15 421 

2. LÅNEFORDRINGAR 365 485 

3. ÖVRIGA FORDRINGAR 4 254 3 782 

4. RESULTATREGLERINGAR 2 067 1 220 

IV KASSA OCH BANK 13 222 6 544 

RÖRLIGA AKTIVA totalt 37 587 29 842 

A K T I V A 393 102 367 642 


Karleby stad 

15

P A S S I V A 31.12.2010 2009 

1000 eur 1000 eur 

A EGET KAPITAL 

I GRUNDKAPITAL 127 834 127 834 

II ANSLUTNINGSAVGIFTSFOND 0 0 

III ÖVRIGA EGNA FONDER 5 665 5 828 

IV ÖVERSKOTT FR TIDIG. RÄKENSK.PERIODE 16 712 12 815 

V RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 1 563 3 897 

EGET KAPITAL totalt 151 774 150 374 

B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 

1. AVSKRIVNINGSDIFFERENS 5 875 6 080 

2. RESERVER 10 619 6 613 

AVSKRIVN.DIFFERENS OCH RESERVER totalt 16 494 12 693 

C AVSÄTTNINGAR 

1. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER 326 387 

2. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 1 909 1 741 

AVSÄTTNINGAR totalt 2 235 2 128 

D FÖRVALTAT KAPITAL 

1. STATENS UPPDRAG 335 590 

2. DONATIONSFONDERNAS KAPITAL 569 562 

3. ÖVRIGT FÖRVALTAT KAPITAL 979 892 

FÖRVALTAT KAPITAL totalt 1 883 2 044 

E FRÄMMANDE KAPITAL 

LÅNGFRISTIGT 146 970 134 169 

2. LÅN FR FINANSINSTIT. OCH FÖRSÄKR.ANST 128 494 116 080 

3. LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND 1 220 1 463 

4. LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE 3 3 

7. ÖVRIGA SKULDER 17 253 16 623 

KORTFRISTIGT 73 745 66 234 

2. LÅN FR FINANSINSTIT. O FÖRSÄKR.ANSTAL 29 051 26 410 

3. LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND 240 206 

4. LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE 

5. ERHÅLLNA FÖRSKOTT 227 229 

6. SKULDER TILL LEVERANTÖRER 16 302 15 186 

7. ÖVRIGA SKULDER 3 612 3 437 

8. RESULTATREGLERINGAR 24 313 20 767 

FRÄMMANDE KAPITAL totalt 220 716 200 403 

P A S S I V A 393 102 367 642 

0 0 

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 

Soliditetsprocent 42,8 % 44,4 % 

Finansieringstillgångar, €/invånare -3 987 -3 742 

Relativ skuldsättning 63,3 % 61,1 % 

Lån, €/invånare 3 437 3 141 

Lånestock 31.12., 1000 € 159 008 144 162 

Lånefordringar 31.12., 1000 € 4 048 3 963 



Karleby stad

5.2. BALANSRÄKNINGENS INNEHÅLL 

Balansräkningen omfattar stadens egendoms- och kapitalposter grupperade enligt karaktär i slutet av 

räkenskapsperioden. 

Balansräkningen som helhet 

Balansräkningens slutsumma uppgick till 393,1 miljoner euro. 

Balansräkningens poster 

Den mest betydande posten i balansräkningen på den aktiva sidan var materiella tillgångar (286,3 miljoner 

euro) som hör till bestående aktiva. Immateriella tillgångar uppgick till 1,7 miljoner euro. Placeringar till 

vilka hör aktier och andelar och övriga lånefordringar uppgick till 66,4 miljoner euro. Rörliga aktiva, d.v.s. 

omsättningstillgångar och fordringar samt kassa och bank, uppgick till sammanlagt 37,6 miljoner euro. 

På den passiva sidan uppgick andelen för eget kapital till 151,8 miljoner euro. Överskott från tidigare 

räkenskapsperioder uppgick till 16,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott till 1,6 miljoner 

euro. 

Kapital för fonder som ingår i eget kapital uppgick till sammanlagt 5,7 miljoner euro. Reserver uppgick 

till 10,6 miljoner euro och avsättningar till 2,2 miljoner euro. 

Balansräkningens nyckeltal 

Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet och dess kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. 

År 2010 uppgick soliditetsgraden till 42,8 %. 

Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av kommunens driftsinkomster skulle behövas för 

återbetalning av det främmande kapitalet. Karlebys relativa skuldsättningsgrad uppgick till 63,3 % år 2010. 

Med kommunens lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Karlebys lånestock uppgick 

till 159,0 miljoner euro, d.v.s. 3 437 euro/invånare. 

Med lånefordringar avses utgivna lån för finansiering av investeringar som ägs av kommunen eller av andra 

samfund och som bokförts bland bestående aktiva. Karlebys lånefordringar uppgick till 4,0 miljoner euro. 


Karleby stad 

17

6. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 

KARLEBY STAD * * staden och affärsverken 

Totala Inkomster och Utgifter 2010 2009 

Kommunens totala inkomster och utgifter 

INKOMSTER eur % eur % 

Ordinarie verksamhet 

Verksamhetsintäkter 132 195 683,68 33,45 114 110 157,87 30,97 

Skatteinkomster 149 314 337,61 37,78 148 681 575,40 40,35 

Statsandelar 66 787 388,04 16,90 64 705 446,00 17,56 

Ränteintäkter 85 590,59 0,02 182 901,31 0,05 

Övriga finansiella intäkter 890 097,71 0,23 665 194,63 0,18 

Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 

Rättelseposter till internt tillförda medel 0,00 

- vinst på försälj.av anläggningstillg. -2 907 001,87 -0,74 -2 589 936,51 -0,70 

0,00 

Investeringar 0,00 

Finansieringsandelar till investeringsutgifter 2 831 330,69 0,72 3 070 049,26 0,83 

Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 3 757 044,39 0,95 7 546 467,43 2,05 

Finansieringsversamhet 0,00 

Minskning av utlåningen 30 033,56 0,01 158 129,19 0,04 

Ökning av långfristiga lån 42 024 056,00 10,63 31 953 976,51 8,67 

Ökning av kortfristiga lån 192 911,11 0,05 0,00 0,00 

Ökning av eget kapital 0,00 0,00 0,00 0,00 

Totala inkomster, sammanlagt 395 201 471,51 100,00 368 483 961,09 100,00 

UTGIFTER eur % eur % 

Ordinarie verksamhet 

Verksamhetskostnader 327 157 977,06 82,76 302 753 595,32 80,86 

- tillverkning för eget bruk -1 939 462,46 ** -1 920 295,14 ** 

0,00 0,00 

Räntekostnader 2 898 192,93 0,74 4 174 912,53 1,12 

Övriga finansiella kostnader 15 627,77 0,00 51 830,00 0,01 

Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 

Rättelseposter till internt tillförda medel 0,00 0,00 

`+/- Förändring av avsättningar -107 575,40 -0,03 -119 671,88 -0,03 

`- Förluster av försälj. av anläggningstillg. 0,00 0,00 0,00 0,00 

Investeringar 0,00 

Investeringar i anläggningstillgångar 37 173 518,70 9,46 40 780 160,68 10,96 

Fusion invest. 78 231,74 0,02 0,00 0,00 

Finansieringsversamhet 0,00 

Ökning av utlåningen 332 813,10 0,08 0,00 0,00 

Minskning av långfristiga lån 27 370 683,55 6,96 145 646,00 0,04 

Minskning av kortfristiga lån 0,00 0,00 21 572 443,33 5,80 

Minskning av eget kapital 0,00 0,00 4 584 296,84 1,23 

Totala utgifter, sammanlagt 392 980 006,99 100,00 372 022 917,68 100,00 

Totala inkomster 395 201 471,51 368 483 961,09 

Totala utgifter 392 980 006,99 372 022 917,68 

2 221 464,52 -3 538 956,59 

Övriga förändringar av likviditeten 4 455 819,48 2 161 135,05 

Förändring av kassamedel 6 677 284,00 -1 377 821,54 

-2 221 464,52 3 538 956,59 


Karleby stad

7. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 

Koncernstrukturen och koncernens ekonomi 

Koncernstrukturen 

I slutet av 2010 omfattade Karleby stads koncern 35 dottersamfund varav alla fogades till den sammanställning 

av samfund som ingår i koncernbokslutet. Till koncernen sammanställdes dessutom sju 

samkommuner i vilka staden är medlem. Staden äger 21 intressesamfund och i fråga om dem har andelen 

av intresseföretagets vinst/förlust som motsvarar ägarandelen och ändringen av det egna kapitalet 

sammanställts. 

Sammanställning av de mest betydande bolagen som ingår i Karlebys koncernbokslut: 

Koncernbolag omsättning rörelsevinst 

räkenskapsperiodens 

resultat 

(1000 €) (1000 €) (1000 €) 

2010 2009 2010 2009 2010 2009 

Karleby Turism Ab 1 011,4 1 104,5 -3,2 10,0 -3,7 10,5 

Kokko Line Oy 187,7 221,3 -2,8 48,1 30,1 8,6 

Ungdomscentret Villa Elba Ab 468,9 454,3 -32,0 26,6 -34,5 22,6 

Karleby Inudstriby Ab 379,8 373,6 -31,9 8,0 -54,38 -49,3 

Kälviän Yritystilat Oy 168,9 181,7 29,7 49,4 -72,2 -75,9 

Karleby Hyresbostäder Ab 7 134,6 6 954,6 1 780,9 2 145,5 0,0 0,0 

Kälviän Vuokra-asunnot Oy 447,1 425,0 134,2 126,5 0,0 0,0 

Kiinteistö Oy Tankkari 1 519,4 1 437,1 391,9 312,8 0,0 28,3 

Koivuhaan Palvelukeskus Oy 493,3 462,7 -157,0 -48,7 -211,0 -71,1 

KIP Infra Oy 2 003,7 1 778,5 661,4 307,9 557,4 95,5 

Kenet Oy 7 517,9 7 178,5 33,2 -73,2 24,5 2 9 

Kokkola Power Oy 20 425,5 6 675,6 2 029,4 702,0 734,2 126,0 

Ändringar i koncernens verksamhet och struktur 

Ett nytt bolag, som helt ägs av Karleby Industriby Ab som dotterbolag, i koncernen är Kiinteistö Oy Kokkolan 

Port Tower som grundades 19.4.2010. 

Styrning av koncernens verksamhet 

Karleby stadskoncern styrs och övervakas av stadsstyrelsen. Koncernledningen består av stadsstyrelsen 

och stadsdirektören med bistånd av centralförvaltningens ledande tjänstemän som är koncernansvariga 

för sina samfund enligt den arbetsfördelning som stadsdirektören har bestämt. 

En viktig form av koncernledningen är att stadsstyrelsens medlemmar ingår i koncernsamfundens styrelser. 

I egenskap av styrelsemedlemmar utövar stadsstyrelsemedlemmarna stadens ledningsmakt inom 

koncernsamfunden i frågor som gäller utgångspunkterna för stadens ägarpolitik och andra för staden 

betydande ärenden. Resultat- och sektorcheferna samt andra ledande tjänsteinnehavare är medlemmar 

i olika koncernföretags styrelser. Genom dessa arrangemang kan styrningen av koncernen ytterligare 

stärkas. 

Enligt koncerndirektiven ska koncernledningen ge sina representanter som deltar i bolagsstämmor och 

på årsmöten direktiv om stadens inställning till de ärenden som behandlas. Koncerndirektiven omfattar 

även direktiv om att de samfund som hör till stadskoncernen ska rapportera om sin verksamhet till den 

koncernansvariga genom att lämna in delårsrapporter, bokslut och budget. Samfunden ska dessutom 

rapportera om väsentliga ändringar i sin verksamhet. 

De koncernansvariga får föredragningslistor och protokoll för koncernsamfundens styrelsemöten och de 

har närvarorätt vid styrelsens möten. De centralaste koncernsamfunden lämnar dessutom delårsrapporter 


Karleby stad 

19

till de koncernansvariga under verksamhetsåret. De koncernansvariga ansvarar för att delårsrapporterna 

tillställs stadsstyrelsen. År 2010 har koncernsamfunden lämnat in sina delårsrapporter till centralförvaltningen 

enligt situationen 30.6.2010. 

Stadens delårsrapporter, som uppgörs med fyra månaders mellanrum, inkluderar år 2010 även en 

översikt över Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice samt Karleby 

energikoncerns resultat och resultatprognoser för år 2010. 

Stadsstyrelsen har också fått information om koncernsamfundens viktigaste projekt. Representanter för 

samkommuner, som med tanke på stadens ekonomi har en central betydelse, har informerat stadsstyrelsen 

i samband med budgetförhandlingarna och även vid andra tillfällen under verksamhetsperioden 

om den ekonomiska situationen och väsentliga händelser. 

Mål som ska sättas för koncernbolagen har i regel behandlats och godkänts av styrelserna för respektive 

bolag. Via koncerntillsynen får även koncernledningen information om dessa. De centralaste målen har 

införlivats i verksamhetsplanen som gäller stadskoncernen. De centrala målen (målen har utvärderats 

för de kritiska framgångsfaktorernas del under punkten för åtgärder) för år 2010 var: 

rapporter minst halvårsvis 

aktiv växelverkan med koncernsamfunden 

aktiv marknadsföring av KIP-området 

arbetsplatstomter erbjuds på fl era olika företagsområden 

beredningen av program för energiteknologier under utveckling inleds 

För de viktigaste koncernsamfunden har i budgeten för år 2011 mål presenterats samfundsvis. 

Koncernsamfundens verksamhet 

Koivuhaan Palvelukeskus Oy 

Koivuhaan Palvelukeskus Oy låter bygga en ny byggnad för daghemmet i Björkhagen och svarar för den 

grundläggande reparationen och utbyggandet av skolan i Björkhagen. Den sammanlagda kostnadskalkylen 

är 5,7 miljoner euro. Projektet slutförs före 30.6.2011. 

Karleby Hyresbostäder Ab 

Karleby Hyresbostäder Ab bygger och förvaltar kvalitativa hyresbostäder med bra läge för boende på 

Karleby stads område. 

Efter kommunsammanslagningen har Karleby Hyresbostäder Ab sammanlagt 1 303 hyresbostäder och 

64 hyresbestämmelseobjekt. 

år 2010 2009 2008 

uthyrningsgrad: 98,22 % 97,66 % 98,65 % 

Karleby Hyresbostäder Ab lät bygga en ny byggnad på Beckbrukets bostadsområde i Karleby på adressen 

Kanonvägen 1. Byggnaden rymmer 26 hyresbostäder som färdigställdes i november 2010. Under 

året planerades en ny boendeenhet för utvecklingsstörda på Runebergsgatan i samband med Kokkolan 

Hoitokoti. Boendet omfattar sammanlagt 20 bostäder med en våningsyta på 576 m2. Den sammanlagda 

våningsytan för alla utrymmen uppgår till 1 146 m2. Den totala kostnadskalkylen för projektet är 3,2 

miljoner euro. 

Kälviän Vuokra-asunnot Oy 

Kälviän Vuokra-asunnot Oy har införts i handelsregistret 1.1.2006. Bolagets syfte är att äga eller med 

stöd av hyreskontrakt förvalta fastigheter och byggnader, att underhålla dem samt att hyra ut bostäder 

till behövande. 

Kälviän Vuokra-asunnot Oy har 5 fastighetsobjekt och 74 lägenheter. 

år 2010 2009 

uthyrningsgrad: 98,9 % 97,9 % 


Karleby stad

Under år 2010 har man planerat den grundläggande reparationen av Kumpulan kartano. Kostnadskalkylen 

uppgår till 0,8 miljoner euro. 

Kiinteistö Oy Tankkari 

Kiinteistö Oy Tankkari är ett studentbostadsbolag med studiebostäder på sex platser i stadens centrum. 

Antalet bostäder uppgår till sammanlagt 331 varav 144 familjebostäder och 149 cellbostäder för 2-3 

personer. 

år 2010 2009 2008 

uthyrningsgrad: 87,45 % 84,34 % 85,17 % 

Kenet Oy 

Bolaget fortsatte distributionsverksamheten på basis av Energimarknadsverkets nättillstånd i distributionsnätet 

som hyrs ut av Affärsverket Karleby Energi. Området som omfattas av bolagets nätansvar består 

i huvudsak av Karleby stads område före kommunsammanslagningen år 2009. 

Bolaget tog emot sammanlagt 438 gigawattimmar (408 GWh år 2009, ändring +7,5 %). Tillväxten av den 

väderkorrigerade volymen var 4,4 % (- 2,2 %). 

I slutet av år 2010 var 21 117 förbrukare anslutna till nätet (20 901 år 2009). Antalet nya anslutningar i 

nätet uppgick till 152 stycken (127 stycken år 2009). 

Oy Kokkola Power Ab 

Oy Kokkola Power Ab utgör en del av Karleby stads energiaffärsverksamhet och idkar produktion och 

försäljning av energi samt producerar tjänster för förebyggande underhåll på Karleby storindustriområde. 

Räkenskapsperioden 2010 var bolagets andra räkenskapsperiod och den första som pågick ett helt år. 

Jämförelseuppgifterna som gäller år 2009 beskriver affärsverksamheten under de sista fem månaderna 

av år 2009. 

Bolaget producerade 133 gigawattimmar el (45 GWh år 2009). Till industriella direktkunder producerades 

425 gigawattimmar (170 GWh) processenergi och 145 gigawattimmar (57 GWh) industri- och fjärrvärmeenergi 

till Affärsverket Karleby Energi. Det sammanlagda energiinnehållet av energinyttigheter som 

användes för energiproduktion uppgick till 894 gigawattimmar (316 GWh) varav köpenergins andel var 

ca 34 % (41 %). Koldioxidutsläppen uppgick till 212 181 ton. 

Under räkenskapsperioden byggdes en ångledning som förenar ångnätet från bolagets kraftverk med 

ångnätet från Kokkolan Voima Oy. Kraftverkens övervakningsfunktioner utvecklades och förberedningen 

av torvproduktion fortgick. 

Karleby Industriby Ab 

Karleby Industriby Ab är moderbolag för sju fastighetsbolag. Industribyn äger och förvaltar företagsutrymmen 

på sammanlagt ca 20 912 m2 och i dessa fastigheter är totalt ca 40 företag verksamma. Antalet 

personer som är verksamma i dessa utrymmen uppgår till ca 560. 

Karleby Industriby Ab:s viktigaste projekt år 2010 var att inleda byggandet av PortTower. Stadsfullmäktige 

beslöt 25.1.2010 om projektets fi nansiering och själva byggandet inleddes våren 2010. Byggnaden 

färdigställs 30.6.2011. 

Karleby Turism Ab och Kokko Line Oy 

Karleby Turism Ab fi ck en ny verkställande direktör under verksamhetsåret. Verkställande direktör Riitta 

Laulajainen sade upp sig och avgick från bolagets tjänst 31.8.2010. Bolagets styrelse utnämnde Kaija 

Jestoi till bolagets nya verkställande direktör fr.o.m. 1.9.2010. 

Bolagens styrelser inledde fusioneringen av bolagen. Enligt planerna fusioneras bolagen under år 2011. 


Karleby stad 

21

Karleby stads koncernorganisation 

KOKKOLAN KAUPUNKI 

KARLEBY STAD 

Karleby stad 

Dottersamfund 

(ägarandel över 50 %) 

% 

- Asunto Oy Humupekka 50,3 

- Asunto Oy Lohtajan Hakapuisto 64,4 

- Asunto Oy Marinkaisten Hirvenmäki 100,0 

- Asunto Oy Ouluntie 56 52,0 

- Kenet Oy 100,0 

- Kiinteisto Oy Kokkolan Alu-Boat Park 60,0 

- Kiinteistö Oy Ampulli 68,7 

- Kiinteistö Oy Kokkolan AH Park 72,0 

- Kiinteistö Oy Kokkolan Innogate 61,2 

- Kiinteistö Oy Kokkolan iPark 100,0 

- Kiinteistö Oy Kokkolan Marin Park 60,0 

- Kiinteistö Oy Kokkolan Steel Park 60,0 

- Kiinteistö Oy Kälviän Virastotalo 91,3 

- Kiinteistö Oy Kälviän Yritystilat 100,0 

- Kiinteistö Oy PortTower 100,0 

- Kiinteistö Oy Tankkari 98,8 

- Kiinteistö Oy Tec Park Fastighets Ab 59,0 

- Kiinteistö Oy Trullevi 100,0 

- Kip Infra Oy 100,0 

- Koivuhaan Palvelukeskus Oy 100,0 

- Kokkola Power Oy 100,0 

- Kokkolan kaupunginteatterin 

kannatusyhdistys 100,0 

- Karleby Utvecklingsbolag Ab 100,0 

- Karleby Turism Ab 99,8 

- Kokkolan sotainvalidien palveluasuntosäätiö 

100,0 

- Kokkolan Talohoito Oy 100,0 

- Karleby Industriby Ab 100,0 

- Kokkolan Urheilutalo Oy 99,8 

- Karleby Hyresbostäder Ab 100,0 

- Karlebynejdens Utveckling Ab 82,3 

- Kokko-Line Oy 88,2 

- Kurkipello Lämpö Oy 100,0 

- Kälviän Vuokra-asunnot Oy 100,0 

- Ungdomscentra Villa Elba Ab 100,0 

- Stiftelsen för Nordiska Konstskola 100,0 

Intresseföretag 

(ägarandel 20 - 50 %) 

% 

- Asunto Oy Chydeniuksenkulma 50,0 

- Bostads Ab Kyrkasken 31,5 

- Asunto Oy Kirkkovainio 33,6 

- Asunto Oy Kumpulanpuisto 26,7 

- Asunto Oy Kälviän Mäntylä 22,2 

- Asunto Oy Lohtajan Kotokuja 38,6 

- Asunto Oy Ruotsalonhelmi 27,7 

- Asunto Oy Saha-Rati 37,1 

- Asunto Oy Taskula 26,1 

- Ab Ekorosk Oy 35,9 

- Oy Enerit Ab 32,7 

- Kiinteistö Oy Kokkolan Apteekkitalo 44,4 

- Kiinteistö Oy Kokkolan kampus 25,0 

- Kiinteistö Oy Kokkolan Palvelutalo 24,6 

- Kronoby Flyghangar Fastighets Ab 50,0 

- Kiinteistö Oy Port Handling 39,4 

- Fastighets Ab Såka byagård 30,0 

- Kokkotyö-säätiö 26,2 

- Kälviän Liiketalo Oy 32,9 

- Österbottens Biogas Ab 33,0 

- Teknologicentret Ketek Ab 40,0 

Samkommuner 

% 

- Mellersta Österbottens 

utbildningskoncern 51,9 

- Mellersta Österbottens förbund 62,3 

- Samkommunen för Mellersta 

Österbottens sjukvårdsdistrikt 69,6 

- Kronoby Folkhögskola 19,1 

- Kårkulla samkommun 2,1 

- Optima samkommun 13,7 

- Svenska Österbottens förbund för 

utbildning och kultur 2,3 

Andra samfund vilkas verksamhet staden 

stöder i betydande grad är Keski-Pohjanmaan 

konservatorion kannatusyhdistys, Kokkolan 

Orkesteriyhdistys ry / Keski-Pohjanmaan 

kamariorkesteri och Stiftelsen Finlands 

Företagsamhetsakademi. 14.3.2011 

Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet 

Sammanställning med koncernbokslutet st 

Sammanställda Sammanställts andel som motsvarar ägarandelen 

- av vinsten/förlusten 

- av ändring i eget kapital 

Dottersamfund 

- Bolag 

- Fastighets- o. bost.bolag 13 

- Övriga bolag 10 

- Dessas dotterbolag 9 

- Föreningar 1 

- Stiftelser 2 

Samkommuner 7 

Intressesamfund 21 

Sammanlagt 42 21 


Karleby stad

8. MILJÖBOKSLUT 

j 

1. Generellt om miljöbokslutet 

Miljöbokslutets form, innehåll och definitioner har framställts under åren 2005–2007 i projektet 

Kommunens miljökostnader och nyckeltal (KUTU) som genomfördes av Efeko Oy. Karleby stad deltog i 

projektet tillsammans med andra pilotkommuner. I projektet har man upprättat provbokslut för åren 2005 

och 2006, men den första egentliga miljöbokslutsrapporten publicerades på basis av uppgifterna från år 

2007. Detta är Karleby stads tredje miljöbokslut som bifogats till stadens ordinarie bokslut. 

I miljöbokslutet har man samlat Karleby stads miljöintäkter, -kostnader och -investeringar som 

helhetssummor. Miljöbokslutet innehåller därtill proportionerade ekonomiska nyckeltal. Nyckeltalen är 

från åren 2005–2010. I uppgifterna för 2009 och 2010 bör beaktas, att där finns tal som gäller den 

utvidgade staden Karleby. 

1.1 Redovisningsprinciper och avgränsningar 

Miljöbokslutet har avgränsats så att det omfattar Karleby stads förvaltningar samt affärsverken Karleby 

Vatten, Karleby Energi och Karleby Hamn. Materialet i miljöbokslutet gäller också Mellersta Österbottens 

och Jakobstadsområdets räddningsverk som hör till Karleby stads organisation. Detta bör beaktas då 

man jämför olika städer. De miljöekonomiska nyckeltalen har fastställts enligt den s.k. prioritetsprincipen. 

Enligt den uppkommer miljökostnader av verksamheter vars primära syfte är miljöskydd. 

Miljöintäkterna, -kostnaderna och -investeringarna hänförs till olika delområden inom miljöskyddet, dvs. 

till skydd av luft och klimat, skydd av vattendrag och hantering av avloppsvatten, avfallshantering och 

nedskräpning, skydd av mark och grundvatten, buller- och vibrationsbekämpning, skydd av natur och 

landskap, miljöskyddets myndighetsuppgifter och främjande av miljöskyddet. 

2. Miljöverksamhetens ekonomiska påverkan 

De ekonomiska nyckeltalen för miljöverksamheten utgör en koncentrerad beskrivning av stadens 

förmåga att genomföra det miljöskydd som hör till dess verksamhet sett ur ett ekonomiskt perspektiv. 

Karleby stads miljöintäkter, -kostnader och - 

investeringar 2010 (1000eur) 

Intäkter Kostnader 

1 000 € 1 000 € 

Investeringar 

1000€ 

Skydd av luft och klimat 47 165 14 

Vattenskydd och behandling av avloppsvatten 3 762 1 502 5 403 

Avfallshantering och nedskräpning 116 450 105 

Skydd av jordmån och grundvatten 0 115 95 

Buller- och vibrationsbekämpning 0 3 5 

Natur- och landskapsskydd 19 78 0 

Myndighetsuppgifter gällande miljöskydd 10 467 0 

Främjande av miljöskydd 0 151 0 

Totalt 1000 € 3 954 2 931 5 622 


Karleby stad 

23

Miljöbaserade skatter och avgifter av 

skattenatur 

(1000 eur) 

b) Bränsleskatt 21 

Totalt 1000 € 21 

MILJÖVERKSAMHETENS TOTALA 

KOSTNADER 2 952 

Avskrivningar och nedskrivningar av miljöskyddsapparater: 

a) Avskrivningar inom avloppsnätet 795 

b) Avloppsvattenrening / avskrivningar 303 

c) Avskrivningar inom avfallshantering som lämnats åt staden 73 

Totalt 1000 € 1171 

Ränteintäkter (antingen beräknade (t.ex. kommunens genomsnittliga ränta%) eller riktade konkreta 

räntekostnader) 

a) Vattenverkets intäkter, avloppsverkets 

andel 248 

Totalt 1000 € 248 

Information som ingår i balansräkningen: 

Obligatoriska reservationer (budgeterade): 

1. Landskapsarkitektur för avfallsupplaget 168 

Totalt 1000 € 168 

Informationen i miljöbokslutet har insamlats likartat under åren 2005–2010. Huvudparten av talen i 

miljöbokslutet har fåtts från bokföringen och en del är baserade på uppskattningar. Magnituden av 

intäkterna och kostnaderna är det väsentliga och därför är även talen presenterade i tusen euros 

noggrannhet. 

2.1 Nyckeltal härledda ur miljöbokslutet 

KARLEBYS MILJÖEKONOMISKA NYCKELTAL år 2010 år 2009* år 2008 år 2007 år 2006 år 2005 

1. Miljöintäkter / alla kommunens verksamhetsintäkter 2,9 3,2 4,6 4,0 4,0 4,0% 

2. Miljöintäkter / invånare 85,5 82,1 95,7 81,0 82,4 74,3eur 

3. Miljökostnader + avskrivningar / alla kommunens 1,2 1,2 1,4 1,5 1,5 1,7% 

verksamhetskostnader och avskrivningar 

4. Miljökostnader + avskrivningar / invånare 89,1 85,4 89,5 90,4 84,4 92,7eur 

5. Miljöinvesteringar / kommunens totala investeringar 15,1 4,0 4,6 4,0 7,4 5,2% 

6. Miljöinvesteringar / invånare 121,5 35,7 29,7 30,5 42,4 30,3eur 

*Justerade tal 

Av nyckeltalen kan man se att miljöinvesteringarnas andel av de totala investeringarna har ökat till 15,1 

%. Även miljöinvesteringarna i euro/invånare har ökat till 121,5 euro/invånare. Detta förklaras med att 

byggandet av Karleby Vattens avloppsreningsverk inleddes år 2010. 

2.2. Miljöintäkter 

Miljöintäkterna består av räkenskapsperiodens periodiserade miljöinkomster. En kommun kan mot sina 

miljöutgifter erhålla miljöinkomster. Miljöinkomster är exempelvis avloppsvatten- och 

avfallshanteringsavgifter, ersättningar som kommunen debiterat av miljöförstörare för arbeten som 

kommunen utför eller låtit utföra för att återställa och städa miljön, understöd som erhållits av 

oljeskyddsfonden för iståndsättning och återställningsarbeten eller för oljebekämpningsutrustning, 

understöd för iståndsättning av förstörda markområden, finansieringsandelar och -understöd för 

miljöinvesteringar och andra miljöinkomster. 


Karleby stad

Karleby stads miljöintäkter var år 2010 sammanlagt cirka 4 miljoner euro, vilket är ca 0,2 miljoner mer än 

2009. Miljöintäkterna motsvarade 2,9 % av stadens totala verksamhetsintäkter och motsvarade 85,5 

euro per invånare. 

Miljöintäkternas fördelning 2010 

Vattenskydd och 

behandling av 

avloppsvatten 

95,1 % 

Avfallshantering och 

nedskräpning 

2,9 % 

Natur- och landskapsskydd 

0,5 % 

Myndighetsuppgifter 

gällande miljöskydd 

0,3 % 

Skydd av luft och 

klimat 

1,2% 

2.3 Miljökostnader 

Miljökostnaderna består av räkenskapsperiodens periodiserade miljöutgifter. Miljöutgifter förorsakas av 

åtgärder som vidtagits för att åstadkomma miljönytta eller för att förhindra, reducera eller återställa 

skador på miljön, förbättra standarden hos framtida miljöskydd och för att främja en hållbar användning 

av naturresurser. Sådana utgifter förorsakas bland annat av avfallshantering, förebyggande av 

uppkomsten av avfall, skydd av mark och yt- och grundvatten, skydd av luft och klimat, 

bullerbekämpning samt av åtgärder för att bevara naturens mångfald. Miljöutgifter kan förorsakas 

antingen av kommunens egen verksamhet eller av åtgärder som kommunen vidtar för att förhindra, 

reducera eller återställa skador eller belastning på miljön, då skadorna eller belastningen förorsakats av 

andra aktörer. 

Miljökostnadernas fördelning 2010 

Natur- och 

Landskapsskydd 

2,7% 

Buller- och 

vibrationsbekämpning 

0,1 % 

Skydd av jordmån och 

Grundvatten 3,9% 

Myndighetsuppgifter 

Gällande miljöskydd 

15,9 % 

Framjande av 

miljöskydd 5,2% 

Skydd av luft och klimat 

5,6 % 


Behandling av 

Avloppsvatten 

51,2 % 


Nedskräpning 15,4% 

Miljöbaserade skatter och avgifter av skattenatur uppbärs för nyttjande av vissa naturresurser eller för 

verksamhet som förorsakar skadliga miljöeffekter. Miljöskatter är avfallsskatten, elskatten och 


Karleby stad 

25

änsleskatten. Oljeavfallsavgiften är en avgift av skattenatur. De miljöbaserade skatterna och avgifterna 

av skattenatur är ekonomiska styrmedel med vilka staten samlar in skatteinkomster och strävar efter att 

styra aktörerna så att de väljer produkter och verksamhetssätt som är mindre skadliga för miljön. 

Enligt uppgift uppgick Karleby stads miljökostnader år 2010 till totalt 2,9 miljoner euro, vilket är ca. 0,1 

miljoner mer än 2009. I summan ingår inte miljöbaserade skatter och avgifter av skattenatur och heller 

inga avskrivningar och räntor. Miljöverksamhetens kostnader och avdrag motsvarade 1,6 % av stadens 

alla verksamhetskostnader och avdrag. I proportion till stadens invånarantal var miljöverksamhetens 

kostnader och avdrag 85,1 euro/invånare. 

2.4 Miljöinvesteringar 

Med miljöinvesteringar avses en utgift som förorsakas av att en tillgång anskaffas för 

miljöskyddsändamål. Med en sådan tillgång åstadkoms miljönytta, förhindras, reduceras eller återställs 

skador på miljön, förbättras standarden hos framtida miljöskydd och främjas en hållbar användning av 

naturresurser. Den anskaffade tillgången förväntas kontinuerligt under flera räkenskapsperioder medföra 

inkomst eller är avsedd att användas som produktionsmedel i kommunens produktion av varor och 

tjänster. Därtill bör tillgångens anskaffningsutgift överskrida gränsen för småanskaffningar enligt 

avskrivningsplanen. Miljöinvesteringar är till exempel maskiner och anläggningar som har anskaffats av 

miljöskyddsskäl. De kan även bestå av infrastrukturinvesteringar som inriktas på olika delområden inom 

miljöskyddet. 

Enligt uppgift från förvaltningarna uppgick Karleby stads miljöinvesteringar under räkenskapsperioden 

2010 till sammanlagt 5,6 miljoner euro, vilket är ca. 4 miljoner mer än 2009. Miljöinvesteringarna utgjorde 

15,1 % av stadens totala investeringar. Räknat per invånare var miljöinvesteringarna 121,5 

euro/invånare. Ändringen jämfört med tidigare år förklaras med byggstarten av Karleby Vattens 

avloppsreningsverk. 

Miljöinvesteringarnas fördelning 2010 


nedskräpning 

1,9 % 


behandling av 

avloppsvatten 

96,1% 

Skydd av jordmån och 

Grundvatten 1,7 % 

Buller- och 

vibrationsbekämpning 

0,1 % 

Skydd av luft och klimat 

0,2 % 


Karleby stad

9. REDOGÖRELSE FÖR HUR DEN INTERNA TILLSYNEN ÄR ORDNAD 

Syftet med intern tillsyn som inbegriper riskhantering är att säkerställa att Karleby stads och dess verksamhetsenheters 

verksamhet är ekonomisk och resultatrik. Med hjälp av intern tillsyn och riskhantering 

säkerställs att beslutade verksamhets- och strategiska mål nås, att beslut fattas på basis av tillräcklig 

och tillförlitlig information och att bestämmelserna i lag, myndighetsdirektiv och organens och ledningens 

beslut iakttas och att egendomen och resurserna säkras. 

Stadsstyrelsen styr och övervakar stadens och dess verksamhetsenheters verksamhet. Stadsstyrelsen, 

stadsdirektören och övrig koncernledning svarar på koncernnivå för att förvaltningen och ekonomin samt 

den interna tillsynen ordnas på ett ändamålsenligt sätt. 

Enligt de anvisningar som gäller hos Karleby stad sker den interna tillsynen i form av övervakning och 

uppföljning av och rapportering om den verksamhet som uppstår till följd av de verksamhets- och resultatmål 

som ledningen har satt upp och tjänsteinnehavarnas beslutanderätt och ansvar. 

Iakttagande av regler, bestämmelser och beslut 

Stadsstyrelsen känner inte till åtgärder som strider mot lagar och bestämmelser samt god förvaltningsoch 

ledningssed vilka kan leda till betydande ersättning, talan eller annan yrkan eller rättsföljd. 

En del av stadens verksamhetsstadgor och instruktioner är föråldrade och uppdateringen av dem bereds. 

Måluppfyllelse, övervakning av medelanvändning, giltighet och tillförlitlighet för utvärdering 

av effektiviteten 

Uppföljningen av hur mål, medelanvändningen och verksamhetens effektivitet har förverkligats har presenterats 

på ett annat ställe i verksamhetsberättelsen. De mest centrala avvikelserna från de funktionella 

och ekonomiska målen i budgeten har presenterats i bedömningen av de kritiska framgångsfaktorerna 

samt i samband med de olika sektorerna och affärsverken. 

Man rapporterar regelbundet om det ekonomiska utfallet. En delårsrapport som gäller hela staden 

presenteras två gånger om året och ledningens ekonomirapport en gång i månaden. Nämnderna och 

direktionerna behandlar sina budgetutfall regelbundet. 

Verksamhetsutgifterna i budgeten för år 2010 överskreds med sammanlagt ca 12,5 miljoner euro. Socialoch 

hälsovårdsnämndens verksamhetsutgifter överskred för Karlebys del det budgeterade med 10,5 

miljoner euro (8 %). Överskridningen berodde delvis på att man till socialoch hälsovårds servicecentral 

hade avlönat personal (i medeltal 50-80 personer) för viss tid utan att löneanslag reserverats för dessa. 

Stadsstyrelsen bad socialoch hälsovårdsnämnden om en utredning i ärendet vilken behandlades i 

styrelsen. 

Ordnande av riskhantering 

Stadsstyrelsen har godkänt anvisningarna för riskhantering. Enligt koncerndirektivet ska man inom hela 

stadskoncernen följa en enhetlig riskhanterings- och försäkringspolicy. För hantering av ekonomiska 

risker ska koncernbolag vid behov ha en riskhanteringsplan som är godkänd av bolagsstyrelsen. 

År 2008 utfördes en självutvärdering av riskhanteringen under experters ledning. Vid självutvärderingen 

bedömdes riskhanteringssystemets utveckling, strategiska risker, ledningen av verksamheten och funktionella 

risker samt det ekonomiska läget och fi nansieringsrisker. 

Utvecklingsområden inom riskhanteringen visade sig vara utarbetning av en strategi och ett framgångsrikt 

genomförande av den i organisationen som helhet, säkrande av störningsfria verksamhetsprocesser 

samt risker som är förknippade med anställda och personalpolitik. Väsentligaste av de risker som har 

samband med verksamheten och ekonomin utgörs av förändringar i befolkningsstrukturen i Karleby och 

ökning av servicebehovet till följd av dessa. 

Informations- och diskussionsmöten om stadsstrategin har arrangerats för personalen. På basis av 

stadsstrategin har de olika sektorerna utarbetat sina egna strategier. Genom verkställandet av strategierna 

främjas antagandet av överenskomna mål i hela organisationen. 

Man förbereder sig för personalrisker genom att utarbeta en personalplan för hela staden samt ett reservpersonsystem. 

Personalens kompetens säkras med utbildningsplaner för respektive sektor. 


Karleby stad 

27

För att trygga sektorernas och affärsverkens verksamhetsprocesser har man inom sektorerna gjort olika 

riskkartläggningar och –bedömningar samt beredskapsplaner bl.a. i anknytning till arbetarskydd och 

skolenheterna och hot om kundvåld. I samband med uppdateringen av beredskapsplanen för bildningsväsendet 

bedömde man utöver riskerna för verksamheten även risker som återspeglas på ekonomin 

och hur man kan förbereda sig mot dem. 

Inom socialoch hälsovårdstjänsterna tillämpas bl.a. ledningens syneförrättningar, vilket innebär att 

ledningen för hälsovårdstjänsterna bedömer enhetens verksamhet, samt ett system där registrerade 

risksituationer används till hjälp för att utveckla verksamheten och för att minimera olika farliga situationer 

och risker. 

Hamnens riskhanteringsarbetsgrupp fortsätter utarbetandet av en handbok om riskhantering. Målet är 

att få handboken färdig våren 2011. 

På basis av utredningar kan man konstatera att riskkartläggningar i regel har förverkligats i enlighet med 

bestämmelser, anvisningar och beslut. 

En heltäckande riskhantering i den omfattning som den i dag förstås utgör ett utvecklingsobjekt för staden 

och kräver utbildning av personalen och att personalen tillägnar sig ärenden. Karleby stad har inlett ett 

projekt med hjälp av vilket man strävar efter att göra riskhanteringen systematisk och en kontinuerlig del 

av stadens verksamhet och planeringsarbete. 

Övervakning av anskaffning, överlåtelse och förvaltning av egendom 

Vid anskaffning av egendom har anvisningar i enlighet med upphandlingslagen och stadens egna 

upphandlingsanvisningar följts, och vid överlåtelse anvisningar och bestämmelser i förvaltnings- och 

verksamhetsstadgor. Egendomens försäkringsnivå har defi nierats. 

Skaderisker som Karleby Energis produktionsanläggningar och överföringsnät kan utsättas för har diversifi 

erats genom alternativa anskaffningskällor för energi. Riskerna under driften av Karleby Vattens 

avloppsreningsverk, som nu byggs, har bedömts i en separat riskkartläggning och i anläggningens 

interna riskplan. 

Problem med inomhusluften i fastigheter, speciellt skolor, leder till risker som har varit svåra att hantera. 

Problem med inomhusluften leder till situationer som är svåra att bemästra. Man har varit tvungen att 

utöka användningen av tillfälligt hyrda skolutrymmen på grund av problem med inomhusluften i skolor. 

För att stärka upphandlingskompetensen har den inrättade tjänsten som upphandlingschef varit ledigförklarad 

och tjänsten tillsätts våren 2011. 

Ett område som varit föremål för utveckling är identifi eringen av risker i anknytning till datasäkerhet och 

–skydd på hela stadsnivån. Dataadministrations- och dataskyddsstrategier och datasäkerhetspolicy har 

beretts under året och kommer till stadsstyrelsens behandling våren 2011. I anknytning till dessa har man 

också datasäkerhets- och dataskyddsanvisningar samt en återställningsplan för datasystem. 

Avtalsverksamhet 

Avtalsverksamheten utgår från lagar, allmänna bestämmelser och anvisningar. Den som ingår ett avtal 

svarar för tillsynen i enlighet med avtalsvillkoren samt för avtalsuppföljningen. Stadsjuristen bistår vid uppgörandet 

av betydande avtal. Ett område som bör utvecklas är utarbetande av ett täckande avtalsregister. 

Bedömning av hur den interna tillsynen har ordnats 

Enligt de anvisningar som gäller hos Karleby stad sker den interna tillsynen i form av övervakning och 

uppföljning av och rapportering om den verksamhet som uppstår till följd av de verksamhets- och resultatmål 

som ledningen har satt upp och tjänsteinnehavarnas beslutanderätt och ansvar. Styrningen av 

verksamheten och uppföljningen av tillsynen i anknytning till den sker utgående från lagstiftning, instruktioner, 

förvaltningsstadgan samt anvisningar på basis av den. 

Något skilt revisionsväsende existerar inte. 

Ett område som bör utvecklas är förbättrandet av den interna tillsynens systematiskhet. 


Karleby stad

10 . VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR INOM VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 

Miljö- och hälsoskyddet i Mellersta Österbotten inledde sin verksamhet 1.1.2010. Samarbetsområdet 

bildas av Karleby, Kannus, Toholampi, Lestijärvi, Perho, Halso, Kaustby, Vetil och Kronoby. 

Småbarnsfostran överfördes 1.1.2010 att lyda under bildningsväsendet. Den reviderade verksamhetsstadgan 

som beaktar organisationsändringen inom bildningsväsendet togs i bruk och utbildningsnämndens, 

nuvarande nämnden för utbildning och fostran, behörighet kom även att omfatta beslutsfattandet inom 

resultatområdet för småbarnsfostran. 

Keski-Pohjanmaan keskussairaalan kannatusyhdistys r.y:s daghem Keltaviiri övergick i Karleby stads 

ägo 1.7.2010. 

År 2010 nåddes ingen överenskommelse med Samkommunen för Korpelan Voima om ersättandet 

av de anslutna kommunernas andelar till Karleby stad. 

Stadsfullmäktige beslöt i januari 2010 berättiga Karleby Industriby att inleda byggandet av PortTower på 

basis av erhållna entreprenadsanbud. Den totala kostnadskalkylen uppgår till 8 150 000 euro. 

Stadsstyrelsen beslöt i maj 2010 berättiga Koivuhaan Palvelukeskus Oy att inleda den grundläggande 

reparationen och utbyggandet av Björkhagens skola samt nybygget av ett daghem. Projektets totala 

kostnadskalkyl är 5,7 miljoner euro. 

På basis av stadsstyrelsens principbeslut bereds fusioneringen av Affärsverket Työplus och den kommunala 

företagshälsovården i Jakobstadsregionen. 

På basis av stadsstyrelsens principbeslut bereds överföringen av Snellmanssalen och tidigare handelsläroverkets 

lokaler från Mellersta Österbottens utbildningskoncern till staden. 

Utöver de av stadsfullmäktige år 2010 godkända ändringarna av inkomstbudgetar och anslag underskreds 

inkomstbudgetar som är bindande i förhållande till fullmäktige med 364 286,03 euro, anslag överskreds 

med sammanlagt 2 640 434,12 euro och nettobindande enheters verksamhetsbidrag överskreds med 

624 690,26 euro. 

De väsentligaste underskridningarna av inkomstbudgetar/ överskridningarna av anslag var 

underskridning på 364 286,03 euro av verksamhetsintäkter som är underställda stadsstyrelsens 

verksamhet 

överskridning på 290 534,52 euro av utgifterna som täcks från lönereserveringen som är underställd 

stadsstyrelsen 

överskridning av socialoch hälsovårdsnämndens utgifter med 2 639 143,29 euro; Karlebys andel 

2 112 613,57 euro 

verksamhetsbidraget för beställningsarbeten som är underställda tekniska nämnden överskreds med 

224 400,55 euro. Överskridningen täcks med medel ur skadefonden 


Karleby stad 

29

11. STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RESULTATET 

Enligt 70 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen eller i anslutning till den 

lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat och till åtgärder för en balansering 

av ekonomin. 

Stadens resultat för räkenskapsperioden uppvisade ett överskott på 5 201 312,85 euro. Stadsstyrelsen 

framlägger i fråga om behandling av resultatet för räkenskapsperioden att 

ur utvecklingsfonden upplöses 300 000 euro i enlighet med fullmäktiges beslut 30.8.2010 § 51 för att 

användas till förkovring av grundkapitalet i de universitet som samarbetar med Karleby universitetscenter 

till parkeringsfonden bokförs 144 184,62 euro som en ökning i reserven för kommande utgifter 

till sysselsättningsfonden bokförs 6 750,00 euro som en minskning för att täcka förverkligade utgifter 

till skadefonden bokförs 224 400,55 euro som en minskning för att täcka förverkligade utgifter. I reserven 

för kommande utgifter bokförs 224 400,55 euro som en ökning. Ökningen av reserven uppgår 

således till 0 euro. 

av de utvecklingsmedel som reserverats för personalen intäktsförs 23 563,55 euro för att täcka förverkligade 

kostnader. 

en investeringsreserv på 1 500 000 euro upptas för anskaffning av värdepapper som hör till anläggningstillgångar. 

Reserven används för Musikcentrets och Resecentrets aktiekapital. 

en investeringsreserv på 500 000 euro upptas för byggandet av Torget. 

avskrivningsdifferenser på 336 588,40 euro intäktsförs i enlighet med avskrivningsplanerna 

en investeringsreserv på 1 000 000 euro upptas för Affärsverket Karleby Hamns fasta anordningar 

eller konstruktioner vid Silverstenshamnen för investeringar som inriktas på åren 2011-2012. 

avskrivningsdifferenser på 115 713,65 euro intäktsförs för Affärsverket Karleby Hamn i enlighet med 

avskrivningsplanerna 

en investeringsreserv på 1 200 000 euro upptas för byggandet av Affärsverket Karleby Vattens avloppsreningsverk 

en investeringsreserv på 80 000 euro upptas för anskaffning av inventarier till Työplus 

en investeringsreserv på 250 000 euro för utbyggandet av Työplus intäktsförs och en ökning på 

250 000 euro av avskrivningsdifferensen bokförs för objektet. Av detta belopp intäktsförs 3 125,00 

euro planenligt. 

räkenskapsperiodens överskott på 1 562 868,83 euro överförs på balansräkningens eget kapital till 

kontot för räkenskapsperiodens överskott 

På grundval av räkenskapsperiodens resultat behövs inget förslag om balansering av ekonomin eftersom 

balansräkningen omfattar överskott även från föregående räkenskapsperioder. 


Karleby stad

BUDGETUTFALL 


Karleby stad 

31


Karleby stad

Kritiska framgångsfaktorer Projekt, mål Åtgärder 

1. UPPNÅENDET AV MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE 

STADSSTYRELSEN OCH CENTRALFÖRVALTNINGEN 

HÅLLBAR EKONOMI 

Sund och stark kommunekonomi 

Tjänsteproduktiviteten förbättras Produktivitetsprogrammet fullföljs. Produktivitetsprogrammet 2010 som berör stadens alla 

sektorer godkändes av stadsstyrelsen vid slutet av 2009. 

Under 2010 kom man framåt i så gott som samtliga produktivitetsprogrammets 

projekt. De flesta fortsätter 2011. 

Fungerande och effektfull ekonomisk 

styrning och resultatuppföljning 

Kommunkoncernens anpassningsprogram har gjorts. Kommunkoncernens anpassningsprogram fortsätter 

att beredas under 2011. Eftersom socialoch hälsovårdsnämndens 

utgifter steg avsevärt kunde nivån av 

verksamhetsutgifterna inte bedömas tillförlitligt under 

2010. 

Stabil ekonomi Verksamheten följer budgeten. Budgetuppföljningen försvårades anmärkningsvärt av 

socialoch hälsovårdssektorns utgiftsökning som var 

större än genomsnittet för stora och medelstora städers 

motsvarande sektor. Å andra sidan låg affärsverkens 

uppskattning av deras verksamhetsvolymer och resultat 

i årets andra delårsrapport betydligt under det verkliga 

utfallet. 

Budgetuppföljningen och prognostiseringen av utfallet 

behöver utvecklas. 

Sektorerna och affärsverken rapporterar varje månad 

och ger delårsrapporter var fjärde månad. 

Sektorerna och affärsverken rapporterade varje 

månad och delårsrapporter gavs var fjärde månad. 

Rättidiga investeringar Fungerande ägarpolitik 

Ett bindande ombyggnadsprogram har gjorts. Ombyggnadsprogrammet gjordes upp i samband med 

budgetberedningen. Sektorerna deltog i arbetet som är 

svårt på grund av att anslagen är begränsade och att 

problem med inomhusluften kan dyka upp plötsligt. 


Karleby stad 

33


Lönsamma affärsverk och bolag Fortlöpande lönsamhetsuppföljning Affärsverket Karleby Energi följer upp sin ekonomi varje 

månad och fäster då särskild uppmärksamhet vid prestationsbasering. 

De månatliga resultatkalkylerna ger information 

som rapporteras till direktionen och som utgör 

stoff i stadens delårsrapporter. Varje affärsverk övervakar 

sitt ekonomiska utfall med hjälp av interna lönsamhetskalkyler 

och rapporterar regelbundet om utfallet till sin 

direktion. 

Intäktsmål har slagits fast. De intäktsmål som gäller för affärsverken slogs fast vid 

budgetbehandlingen. 

Direktiven ses över. Direktiven ses över när det ägarpolitiska programmet är 

färdigt. 

Fungerande styrning av de egna sektorerna 

och affärsverken samt bolagen, 

samkommunerna och samfunden 

Rapportering minst halvårsvis Bolagen rapporterar halvårsvis till de koncernansvariga. 

Aktiv dialog med koncernsamfunden Föredragningslistorna för koncernbolagens styrelser 

sänds till de koncernansvariga och vid behov deltar man 

i mötena. Stadsstyrelsen informeras när större investeringar 

planeras. 

Egendomsmassan granskades och ett förslag lades fram 

om försäljning av den egendom som vid granskningen 

visade sig obehövlig för verksamheten. 

Egendomsmassan granskas kritiskt Ett åtgärdsprogram utarbetas och åtgärderna genomförs. 

KOMPETENT PERSONAL OCH 

FÖRNYELSE 


Karleby stad 

Arbetshälsa och motiverad personal 

Utvecklingssamtalens omfattning inom hela stadsorganisationen 

kartlades genom arbetshälsoenkäten. 

En chefsenkät genomförs om utvecklingssamtalens 

omfattning. 

Arbetsengagemang, de anställdas påverkansmöjligheter 

och en fungerande 

arbetsgemenskap 

Sammanfattad statistik om antalet sjukfrånvarodagar har 

sänts till både närmaste chefer och sektorchefer, likaså 

har arbetsplatsspecifi ka rapporter getts kvartalsvis som 

information som möjliggör chefernas övervakning och 

tjänar som grund för en modell för tidigt stöd. 

Orsakerna till sjukfrånvaro och antalet sjukfrånvarodagar 

övervakas och information om hantering av 

sjukfrånvaron sprids. 

Kompetensen och tillgången på personal 

säkras 

Attraktiv arbetsgivare Ett vikariesystem skapas. Ett vikariesystem är under arbete ännu 2011.


Ett rekryteringsprogram upphandlas. Staden köpte rekryterings- och vikariehanteringsprogrammet 

KommunRekry i slutet av 2010. En del av den 

utbildning som ger introduktion i programmet ordnades 

för primära användare och pilotgrupper före slutet av 

2010. Pilotgrupperna börjar använda programmet under 

början av 2011. 

En personalenkät genomförs om hur väl kommunfusionen 

utfallit. 

Genom arbetshälsoenkäten utreddes de anställdas 

erfarenheter av den utveckling som ägt rum efter kommunfusionen. 

Jämförelseuppgifter samlas om löner och personalförmåner 

i kontrollstäder. 

Jämförelseuppgifter samlades om lönerna för anställda 

i ledningsgruppen, veterinärer, hälsoskyddsinspektörer 

och läkare i olika städer. 

Förutseende och effektfull personalplanering 

samt upprätthållande och 

utveckling av kompetensen 

Uppgiftsbeskrivningar utarbetas och arbetsvärderingen 

fortskrider enligt tidsplanen (2010 inom socialoch 

hälsovården). 

Arbetsvärderingen började gälla 1.8.2010 för de anställda 

inom småbarnsfostran och 1.10.2010 inom socialoch 

hälsovården. Beträffande avtalet för tekniska sektorn 

har beslut fattats om att arbetsvärderingen gäller fr.o.m. 

1.1.2011. Arbetsvärderingar håller på att göras för de 

anställda på kontor och inom administration samt inom 

bildningsväsendet. 

Lönerna harmoniseras på basis av arbetsvärderingen. Löner harmoniserades på basis av arbetsvärderingar. 

Upprätthållande och utveck-ling av 

kompetensen 

Ett introduktionssystem skapas och principer och praxis 

som gäller överföring av erfarenhetsbaserad kunskap 

utvecklas. 

På intranätet finns en modell för introduktion. För cheferna 

ordnades ett forum kring mentorsverksamhet. Social- och 

hälsovårdsväsendet har dessutom infört en modell för 

mentorsverksamhet. 

FUNGERANDE SÄTT ATT AN- 

ORDNA TJÄNSTER PÅ 

Stark och dynamisk kommun som 

anordnare av tjänster 

Utbildningshanteringsprogrammet enligt HRM-systemet 

börjar användas inom stadens alla sektorer (2010 

inom tekniska servicecentret och centralförvaltningen). 

All information om fortbildning och kompletteringsutbildning 

hanteras med hjälp av HRM-systemet. 


Karleby stad 

35


En trovärdig kärnkommun som anordnare 

av tjänster och strategisk beslutsfattare 

Kommunsamarbetet intensifi eras. I början av 2010 bildades det nya samarbetsområde för 

miljö- och hälsoskyddet som omfattar Mellersta Österbotten 

och Kronoby kommun. Verksamheten i samarbetsområdet 

organiserades och kom i gång under 2010. 

I programmet KOKO ingår ett åtgärdskomplex för Karlebyregionens 

och Jakobstadsregionens utvecklingszon. 

Arbetet för detta inleddes 2010. 

Utbudet av samservice på kommundelskontoren utökades 

med skatteförvaltningens samservice och på Ullavakontoret 

med polisens tillståndsservice. På samtliga 

kommundelskontor fi nns kundterminaler där invånarna 

har tillgång till samservicen. 

De verksamhets- och tillvägagångssätt som stakas ut 

i strategin blir verklighet. 

Stadsstyrelsen beslöt att Karleby deltar i projektet Organisering 

och ledning av en ny generation, som bland annat 

ska stödja utvecklingen av ledarskapssystemet. 

Fungerande organisations- och ledningsstruktur 

Principer för ägarstyrningen godkänns. Principerna för ägarstyrningen kommer att slås fast i samband 

med den aktuella frågan om eventuell omvandling 

av affärsverken till aktiebolag. 

Koncerndirektivet ses över. Koncerndirektivet ses över när förvaltningsstadgan är 

färdig. 

Kommunförbundets rekommendationer om god förvaltning 

och ledning (corporate governance) nyttjas. 

Effektiva system för anordnande och 

produktion av tjänster samt fungerande 

tjänsteprocesser 

Tjänsteproduktiviteten förbättras Produktivitetsprogrammet genomförs och genomförandet 

följs upp och utvecklas. 

Stadsstyrelsen beslöt att Karleby deltar i projektet Organisering 

och ledning av en ny generation, som bland annat 

ska stödja utvecklingen av ledarskapssystemet. 

Produktivitetsprogrammet 2010 som berör stadens alla 

sektorer godkändes av stadsstyrelsen vid slutet av 2009. 

Under 2010 kom man framåt i så gott som samtliga 

produktivitetsprogrammets projekt. De fl esta fortsätter 

2011. Ett komprimerat produktivitetsprogram godkändes 

för 2011. 

Produktifi ering och kostnadsberäkning utvecklas. Slutrapporten klar 31.5.2010. Stadsdirektören tillsätter en 

arbetsgrupp för det fortsatta arbetet. 


Karleby stad


Jämförelsedata nyttjas. Förverkligas delvis. En del data enbart noteras. 

Organisering av interna stödtjänster utreds. Frågan om organisering av interna stödtjänster håller 

på att utredas i samarbete med Mellersta Österbottens 

samkommun för specialsjukvård och grundservice och 

Mellersta Österbottens utbildningskoncern. En grundläggande 

kartläggning gjordes inför en övergripande 

granskning av logistiken. 

Upphandlingsverksamheten organiseras och befästs. Tjänsten som upphandlingschef ledigförklarades och beslut 

om val av tjänsteinnehavare fattas under våren 2011. 

Dokumenthanteringen och arkivväsendet utvecklas 

så att de svarar mot den nya organisationens behov. 

Utarbetningen av arkivbildningsplanen slutfördes och 

själva planen börjar tillämpas 2011. För personalen har 

ordnats information om dokumenthantering och arkiv. 

Val av rätta produktionssätt vid anordnandet 

av tjänsterna samt smidiga servicekedjor 

och effektiva arbetsmetoder 

Ett program för utveckling av tjänsterna för äldre 

människor och en genomförandeplan utarbetas och 

godkänns. 

Tidsplanen bestäms av stadsstyrelsen. 

En servicestrategi utarbetas. Arbetet för en övergripande servicestrategi kom inte i gång 

2010 på grund av resursbrist, eftersom det inte påkallades 

av någon akut situation samtidigt som det fanns andra mer 

brådskande projekt som måste prioriteras. Arbetsgruppen 

som utreder organiseringen av stödtjänsterna kommer 

även att ta ställning till produktionen av tjänsterna. En 

del beredning har gjorts och beslut fattats hos sektorerna 

med anknytning till frågan. I servicestrategin kan kommunen 

bestämma en indelning i närservice och centralt 

producerad service samt kriterierna för dem. Vad denna 

indelning gäller är läget i Karleby förhållandevis stabilt. 

Den elektroniska kommunikationen utvecklas. Förberedelserna för att ta i bruk det elektroniska rekryterings- 

och vikariehanteringsprogrammet slutfördes. 

Ett elektroniskt registreringsprogram infördes inom hemvården. 


Karleby stad 

37


En ny intern faktureringsprocess infördes för att underlätta 

e-faktureringen. Antalet personer som faktureras elektroniskt 

har ökat. Förberedelser har gjorts för ibruktagning 

av nätbank. 

Man deltog i ett försök där tre av stadsfullmäktiges sammanträden 

videoinspelades och visades på stadens 

webbplats. 

VÄLMÅENDE KUNDER OCH 

KOMMUNINVÅNARE 

God livskvalitet och hälsa 

Enligt det första regionala trygghetspolitiska programmet 

strävar man efter att förebygga välfärdssjukdomar, våld 

och social utslagning samt olägenheter som orsakas 

av rusmedelsbruket. Tvärsektoriella arbetsgrupper ska 

verkställa programmet och rapportera om de första 

resultaten i april 2011. Omarbetningen av den landskapsomfattande 

rusmedelsstrategin (2007–2011) till en mer 

omfattande rusmedels- och mentalhälsostrategi inleddes 

2011. 

Ett välfärds- och trygghetspolitiskt program görs upp 

och färdigställs 2010. 

Bredbasig välfärdspolitik och utveckling 

av tjänster som främjar välbefi nnandet 

Tidigt ingripande och förebyggande av 

social utslagning tillsammans med intressenter 

som främjar välbefi nnandet 

Det kom ingen anbudsförfrågan gällande KAPA före utgången 

av 2010 vilket skulle möjliggöra en tidsseriejämförelse. 

Beslut om deltagande kan fattas 2011. 

Man deltar i KAPA, invånarenkäten om stadens tjänster, 

2011 och på basis av den överväger man åtgärder för 

att främja kommuninvånarnas delaktighet. 

Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare 


Karleby stad 

Trivsam och trygg livsmiljö 

Många slag av boendemöjligheter Bostadsmässan utnyttjas på många sätt Det finns arbetsgrupper som planerar hur bostadsmässan 

ska marknadsföras och utnyttjas kommersiellt. 

Utbudet på kommersiella tjänster har ökat och breddats 

i stadskärnan och Heinolaområdet. 

Stadscentrumets attraktivitet ökar. 

Etappgeneralplan för livskraftiga byar i alla delar av 

kommunen 

En hållbar kommunstruktur och ett levande 

stadscentrum samt tidsenlig planläggning


Miljöansvar och klimatstrategi En klimatstrategi börjar utarbetas och miljöriskerna 

kartläggs. 

Kundernas nöjdhet med kommunens 

tjänster 

Lyckade kundkontakter och en fungerande 

interaktiv kommunikation 

Webbkommunikationen utvecklas. Anvisningarna och 

resurserna för intern och extern information ses över 

och bör svara mot den nya organisationens funktioner. 

Utarbetningen av klimatstrategin inleddes med beräkningar 

av utsläpp av växthusgaser. Beräkningar görs i 

alla de kommuner som hör till MÖ:s förbund och även 

stadens egen verksamhet utvärderas (samprojekt FCG, 

Vasa). Dessutom inleddes beredningen av Mellersta Österbottens 

klimatstrategi. Miljöriskutredningen som gäller 

storindustriområdet blev färdig. 

Anvisningar för sociala medier började utarbetas. En 

välfärdsportal håller på att beredas. En telestrategi färdigställs 

snart. 

Kvaliteten och kvantiteten av tjänsterna 

utgår från behoven och är beroende av 

resurserna 

LIVSKRAFTIG OCH LÄRANDE 

STADSREGION 

Kompetent arbetskraft Tillgången på kompetent arbetskraft säkras. Utbudet på lediga jobb ökade. Tills vidare har efterfrågan 

kunnat tillgodoses regionalt. 

Företagsnära näringslivspolitik Arbetsplatstomter kan erbjudas på fl era företagsområden. 

Arbetsplatstomter kunde erbjudas på sex olika områden. 

Lockande verksamhetsmiljö för företag Näringsstrategin har reviderats och godkänts. Näringsstrategin fastställdes av stadsfullmäktige 

30.8.2010. 

Innovativ regional verksamhetsmiljö för 

företag 

Genom kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet 

KOKO främjar man den begynnande forskningsverksamheten 

inom insatsområdena och deltar i nätverket 

för de kreativa branscherna för överföring av fördelaktiga 

funktionsmodeller. 

KOKO-arbetet organiserades 2010 och verksamheten 

pågår. I programarbetet som fokuserar på regionens centrala 

insatsområden medverkar regionens utvecklarorganisation 

och utbildningsorganisationer. Karlebyregionen 

är med i KOKO-nätverken där man utbyter erfarenheter 

om god praxis som andra kan ha nytta av. 

Status som internationell aktör och 

främjare av internationell samverkan 

KIP-området marknadsförs internationellt. Det fortsättningsprojekt som administreras av Kosek 

godkändes och genomförandet pågår. 

Invandring främjas aktivt. Arbetsmarknadsläget lindrade behovet av arbetskraft 

på vissa branscher. Det fi nns beredskap för främjande 

av invandring. 


Karleby stad 

39


Företagen aktiveras att söka exportmöjligheter. Styrning och utveckling av Viexpos verksamhet, uppmuntran 

att söka exportmöjligheter 

Beredning utreddes, åtgärderna 2011 

Ett program för avancerande energitekniker börjar 

beredas. 

En policy för alternativa energitekniker 

skapas 

En arbetsgrupp som tillsattes för att befordra, samordna 

och övervaka landsbygdsprogrammets verkställighet 

sammanträdde fem gånger under 2010. 

Projektet Kampa II startade. Målet är att trygga välfärdstjänsterna 

i landsbygden genom att främja aktivitet och 

samverkan hos invånarna. Till projektet hör att formulera 

en projektansökan som motiverar vikten av att nå detta 

mål.I december 2010 lämnade man in ansökan som gällde 

det nationella utvecklingsprogrammet för socialoch 

hälsovården, KASTE 2011–2013. 

Utveckling av landsbygdsnäringar Utvecklingsprojekt enligt landsbygdsprogrammet startas 

och fi nansieras. 

Logistiskt centrum med internationell 

konkurrenskraft Gods- och passagerartrafi kens ökning säkerställs. Yxpilabanan elektrifi erades och mellanbangården byggdes. 

En planskild lösning för korsningen av landsväg 749 

och Yxpilabanan är under planläggning. Översiktsplanering 

gällande spårtrafi ken i hamnen pågår. 

För att befordra farledsprojektet bör man påverka alla de 

myndigheter, politiska beslutsfattare och ministerier som 

kan bidra till att ett positivt beslut fattas om fördjupning 

av farleden. I farledsfrågan går man vidare enligt den 

plan som hamndirektionen lade fram för stadsstyrelsen 

10.6.2009 § 51. 

Medtagning av hamnfarleden i farledsprogrammet 

befordras. 

Gods- och passagerartrafi kens ökning 

säkerställs 

Tidsplan för dubbelspårsbygget Bygget av dubbelspår mellan Karleby och Ylivieska kommer 

i gång 2011 och torde bli klart 2015. 


Karleby stad 

Bygge av logistikcentral befordras. En detaljplan för logistikcentralen godkändes. 

Planeringen av resecentralsprojektet fortsätter. Översiktsplanering för huvudbangården pågår. Planen 

omfattar även resecentralen. 

När inrikes fl yglinjer organiserades om lyckades man 

behålla Karleby-Jakobstadsturerna och även öka antalet 

turer. Hangaret byggdes ut på grund av detta. 

Flygplatsens verksamhet utvecklas Vid förändringar av verksamhetsprinciperna för fl ygplatserna 

förbereder man sig för att säkerställa trafiken 

och främja dess utveckling. 

Starkare regioncentrum


Samarbetet mellan stadsregioner utvecklas 

Karlebyregionens och Jakobstadsregionens utvecklingszon 

som ett av KOKO-programmets åtgärdskomplex 

förverkligas. 

Arbetet för åtgärdskomplexet Karlebyregionens och 

Jakobstadsregionens utvecklingszon organiserades 

2010 så att arbetet ska ledas av en styrgrupp bestående 

av förtroendevalda. För att kartlägga utgångsläget och 

utreda vilka förväntningar och mål som fi nns hos olika 

parter inledde man en förberedande utredning som blir 

klar våren 2011. 

Ställningen bland stadsregionerna stärks 

och samverkan med statsförvaltningen 

utvecklas 

Mångsidigt och attraktivt centrum för 

kultur och utbildning 

Samarbetet med statsförvaltningens nya regionala verk 

ELY och AVI utvecklas aktivt. 

Den ovisshet om mellersta Österbottens s.k. orientering 

som rådde ända till hösten 2010 var till hinder för samarbetet 

ännu under 2010. 

Stärkning av utbildningsoch kompetensenheter 

och nätverk 

Staden försöker för sin del ordna fi nansiering för den 

forskning och utveckling som bedrivs hos regionens 

forsknings- och utvecklingsenheter bl.a. genom 

samprojekt såsom programmet KOKO. 

De företrädare för staden som har varit med i utbildningsoch 

kompetensenheternas verksamhet har arbetat för att 

det ska ordnas finansiering för regionens forsknings- och 

utvecklingsenheter vad gäller både allmänna förutsättningar 

och enskilda projekt. Antalet projekt som fått extern 

s.k. konkurrerad finansiering och projekt som genomförts 

på uppdrag av utomstående parter har ökat. Avtalet om 

fi nansieringen av en ny professur i pedagogik under fem 

år trädde i kraft 2010. Fullmäktige beslöt stödja universiteten 

med grundkapital upp till sammanlagt 300 000 euro 

genom att donera 230 000 euro till Jyväskylä universitet, 

40 000 euro till Uleåborgs universitet och 30 000 euro 

till Vasa universitet. Dessutom har KIP infra som hör till 

koncernen bidragit till grundkapitalet i Uleåborgs universitet 

samt Kokkola Power till grundkapitalet i Jyväskylä 

och Uleåborgs universitet. Fullmäktige fattade också ett 

principbeslut om fortsatt fi nansiering av donationsprofessurerna. 

Staden är föregångare inom kultur och 

idrott 

Staden blir värd för nationellt betydande evenemang. Bostadsmässan kommer att marknadsföras inom landet 

och i Finlands närområden. 

Staden främjar kulturell mångfald och 

drar nytta av den 

Invånare med annan kulturell bakgrund får arbete på 

orten. 


Karleby stad 

41





SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 



Påverka faktorer som främjar hälsa och förebygger 

problem. 

Namnge kärnprocesser, beskriva och utveckla sektoröverskridande 

processer. 

Målet med genomförandeprojektet Hyvinvoinnin valtatie 

(”Riksvägen till välfärd”) i anslutning till välfärsstrategin 

för Mellersta Österbotten är att bygga upp en permanent 

utvecklingsstruktur för välfärden i landskapet. 

Man arbetar med att utforma en regional välfärdsöverenskommelse 

i vilken preciseras inhämtande, uppföljning, 

analys och tolkning av data som beskriver främjandet 

av befolkningens hälsa och välfärd och lednings- och 

verksamhetsmodellerna. Hälsofördelen beaktas vid 

beslutsfattandet. 

Hälsocentralen har en arbetsgrupp för främjande av hälsa. 

Det fi nns även en sektorsövergripande arbetsgrupp som 

agerar under ledning av kanslichefen. 

Det skapas en välfärdsportal där kommuninvånarna har 

möjlighet att hitta information som stödjer den egna hälsan 

och göra t.ex. olika test. 

Tidigt ingripande och förebyggande 

av social utslagning tillsammans med 

intressenter som främjar välbefi nnandet 

Göra upp välfärds- och trygghetspolitiska strategier. Perspektivet för att främja hälsa och välfärd har beaktats 

i säkerhetsplanen inom landskapet. I planen har som 

mål satts bl.a. att främja hälsosamma kostvanor och 

levnadssätt i syfte att förebygga folksjukdomar. 

Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare Man har accentuerat betydelsen av de lagstadgade 

skyldigheterna att göra upp vård-, service- och rehabiliteringsplaner. 

Byrån för hälsorådgivning för äldre över 65 

år (Daalia) har inlett sin verksamhet. 


tjänster 

Lyckade kundkontakter och en fungerande 

interaktiv kommunikation 

Följa klienternas och personalens nöjdhet. Man har följt hur nöjda klienterna och personalen har varit 


Karleby stad




resurserna 

Utveckla responssystemet. En sektorsövergripande arbetsgrupp har tillsatts för att 

planera och upphandla ett informationssystem för ledningen. 

I arbetsgruppen fi nns företrädare för socialoch 

hälsovårdsväsendet. Under året har man bekantat sig 

med ett fl ertal systemleverantörer och gjort en behovskartläggning 

av systemkomplexet. 

Tillräckliga och högklassiga tjänster som 

är rätt inriktade 

Stärka primärvården och öka dess proportionella andel. Målet är att stärka primärvården, öka dess proportionella 

andel och ingå avtal med centralsjukhuset om samarbetsmönstren 

och arbetsfördelningen. Realiseringen sker 

framför allt via planen för ordnandet av tjänsterna inom 

landskapet. Målet är att tjänsterna inriktas på ett bättre 

och mera rättvist sätt än tidigare. 

Fungerande vårdkedjor (straffavgifter). Straffavgifterna har minskat påtagligt. Fr.o.m. 1.5. har 

inga avgifter tillkommit. Bruket av den specialiserade 

sjukvården har minskat, på årsnivå uppgår minskningen 

till ca 5 800 vårddagar (14,6 % för vård som ges på vårdavdelningar). 

För att utveckla tjänsterna har man gjort 

en utvärdering av servicebehovet och utredningar som 

konkretiseras i den plan för anordnade av tjänster vilken 

görs upp i samråd med sjukvårdsdistriktet. 

FUNGERANDE SÄTT ATT 

ANORDNA TJÄNSTER PÅ 



En trovärdig kärnkommun som anordnare 

av tjänster och strategisk beslutsfattare 

Ledarskapsutbildning (JET). 

Genomföra och följa upp ett produktivitetsprogram. 

Målet är ett enhetligt socialoch hälsovårdsväsende och 

ett optimalt servicesystem samt att klienten är i centrum. 

Kontinuerlig uppföljning. 

Ledarskapsutbildning ordnas. År 2010 deltog närmare 

20 personer i den. 

Ett produktivitetsprogram har gjorts upp och följts. 

Fungerande organisations- och 

ledningsstruktur 

Effektiva system för anordnande 

och produktion av tjänster samt 

fungerande tjänsteprocesser 


Karleby stad 

43


Tjänsteproduktiviteten förbättras Uttveckla processerna på ett målmedvetet sätt. Gemensamma kärnprocesser för socialoch hälsovårdsväsendet 

har namngetts. För varje process har det 

tillsatts en arbetsgrupp som börjat klarlägga innehållet i 

processen. 

Fördjupa samarbetet mellan Karleby och Kronoby. Samarbetet har förlöpt väl trots olika utgångslägen. 

Samarbetet har fördjupats och ett utvidgat samarbete 

avseende de olika verksamhetsformerna har inletts. 

Man har övergått till ett gemensamt patient-/klientinformationssystem. 

Val av rätta produktionssätt vid anordnandet 

av tjänsterna samt smidiga servicekedjor 

och effektiva arbetsmetoder 

Utveckla kontrollen av köpta tjänster. 

Målet är att socialoch hälsovårdsväsendet ska vara så 

enhetligt som möjligt. Det har tillsatts en gemensam ledningsgrupp 

för socialoch hälsovårdsväsendet i samråd 

Fungerande uppföljnings- och responssystem. med centralsjukhuset. Målet är att i större utsträckning 

än tidigare samplanera tjänsterna för att nå en optimal 

servicenivå. 

Följa klienternas nöjdhet. Kartläggningen av ett klientresponssystem för socialoch 

hälsovårdsväsendet har inletts, målet är att skapa 

ett enhetligt och heltäckande klientresponssystem för 

socialoch hälsovårdsväsendet, ansvarig person: utvecklingsdirektören. 

År 2009 kartlades hur nöjd personalen 

var inom hela socialoch hälsovårdsväsendet, i början 

av året gjorde enheterna upp åtgärdsprogram för de egna 

enheterna på grundval av resultaten. 

Social- och hälsovårdsväsendet är så 

enhetligt som möjligt och har en optimal 

servicestruktur 

Ett kvalitetssystem som ska omfatta hela socialoch hälsovårdsväsendet 

har börjat byggas upp. Ledningssyner 

förrättas och självutvärderingar har tagits i bruk, gemensamma 

verksamhetsanvisningar och verksamhetssätt har 

gjorts upp. En extern auditering av hälsovårdstjänsterna 

genomfördes i juni och auditeringsresponsen utifrån den 

var utmärkt. 

Konstruera ett kvalitetssystem för socialoch hälsovårdstjänsterna. 

Rekryteringen har effektiviserats. Läkarsituationen har 

förbättrats och man har kunnat anställa läkare. Man har 

samarbetat med sjukvårdsdistriktet. Förberedelser inför 

framtiden har gjorts med hjälp av t.ex. ett system med 

reservpersonal. 

Utveckla och realisera planer och metoder för rekrytering. 

KOMPETENT PERSONAL OCH FÖRNY- 

ELSE 


Ledar-, chefs- och medarbetarkompetensen 

utvecklas 


Karleby stad


Utveckla personalplaneringen. Utvecklingen är relaterad till kompetenskartläggningarna 

och utvecklingssamtalen. Som ett led i JET-utbildningen 

görs kompetenskartläggningar på ett fl ertal enheter, resultaten 

utnyttjas vid personalplaneringen. 

Arbetsengagemang, de anställdas påverkansmöjligheter 

och en fungerande arbetsgemenskap 

Social- och hälsovårdsväsendet satsar på personalplanering, 

ansvarig person är förvaltningschefen. Under våren 

2011 görs en kartläggning av behovet av personal inom 

socialoch hälsovården för att man bättre ska kunna göra 

förberedelser med sikte på servicebehoven i framtiden i 

anslutning till det att personalen går i pension. 

Se till att befattningsbeskrivningarna är tidsenliga. Tack vare bedömningen av arbetets svårighetsgrad är 

samtliga befattningsbeskrivningar rätt så tidsenliga. 

Kompetensen och tillgången på personal 

säkras 

Attraktiv arbetsgivarimage 

Bereda och ta i bruk övergripande kompetenskartläggningar. 

Kompetenskartläggningar har gjorts inom bl.a. hemvården 

och på mottagningarna och vårdavdelningarna på 

hälsocentralen. Bruket av kompetenskartläggningarna 

breddas bl.a. i form av JET-projektarbeten. 

Förutseende och effektfull personalplanering 

samt upprätthållande och utveckling 

av kompetensen 

Utveckla och följa introduktionen. Man har satsat på att göra upp introduktionsguider och 

introduktionsprogram, t.ex. inom äldreomsorgen. 

Kartläggning av kompetensbehovet hos 

personalen och kompetensutveckling 

Upprätthålla kompetensen genom kompletterande Kompetensbehoven bedöms vid kompetenskartläggningarna 

och utvecklingssamtalen. 

utbildning. 

Möjliggöra arbetsrotation och karriärutveckling Man har vid valen fäst särskild uppmärksamhet vid intern 

karriärutveckling och arbetsrotation. Målet med arbetsrotation 

är också att bredda och fördjupa kompetensen. 

Genom läroavtalsutbildning utbildas ca 20 hemvårdare 

till närvårdare för att de på så vis ska kunna svara mot 

de utmaningar som framtiden för med sig. 

Utveckla verksamheten för att främja arbetshälsa. Verksamheten för att främja arbetsförmågan har utvecklats, 

det har tillsatts grupper inom de olika serviceområdena. 

Ledarskapsutbildning (JET). I JET-utbildningen deltar ca 20 chefer. Erfarenheterna av 

utbildningen har varit positiva. 


Karleby stad 

45


Regelbundna personalenkäter. Resultaten av personalenkäten från 2009 har utnyttjats 

vid enheterna och verksamheten har utvecklats på basis 

av resultaten. Målet är att utföra regelbundna personalenkäter 

med cirka två års mellanrum. I budgeten för 

2011 har man reserverat anslag för en ny personalenkät. 

Resultaten av personalenkäterna jämförs med varandra. 

Omfattande utvecklingssamtal. Det slutliga resultatet om förda utvecklingssamtal fås i 

början av 2011. För cheferna har man betonat att det är 

viktigt att föra utvecklingssamtal. 

Följa sjukfrånvaron och ta i bruk en modell för ingripande 

på ett tidigt stadium. 

Ta i bruk arrangemang enligt ett kvalitetssystem inom 

sektorerna och på arbetsenheterna (enhetsmöten, 

kommunikation, ledningsöversikter m.m.). 

Sjukfrånvaron följs och modellen för ett tidigt ingripande 

har tagits i bruk. Man har på ett omfattande sätt samarbetat 

med personalenheten. Som resultat från förvaltningarna 

kan ses att ökningen av antalet sjukfrånvaron har 

avtagit (under 2 %). 

Ett kvalitetssystem som ska omfatta hela socialoch hälsovårdsväsendet 

har börjat byggas upp. Ledningssyner 

förrättas och självutvärderingar har tagits i bruk, gemensamma 

verksamhetsanvisningar och verksamhetssätt har 

gjorts upp. En extern auditering av hälsovårdstjänsterna 

genomfördes i juni och auditeringsresponsen utifrån den 

var utmärkt. 



Stabil ekonomi 

Genomföra och följa upp ett produktivitetsprogram. Ett produktivitetsprogram har gjorts upp för 2010, om det 

har det två gånger rapporterats till stadsstyrelsen. Ett 

produktivitetsprogram har gjorts upp för 2011. 

Tjänsteproduktiviteten förbättras Utveckla budgetplaneringen. Utvecklingen av systemet för budgetplaneringen pågår. 

Det behövs information om t.ex. kostnaderna per enhet 

och storleken på andelen klientarbete som personalen 

utför. 

Fungerande och effektfull ekonomisk styrning 

och resultatuppföljning 

Iaktta budgeten. Verksamheten och ekonomin kan inte åtskiljas. Vid 

upprättandet av budgeten för 2010 beaktades inte bokslutskalkylen 

för 2009, vilket innebar att budgetförslaget 

inte var realistiskt. 


Karleby stad


Rättidiga investeringar Bedöma och utveckla effektiviteten i processerna. Kärnprocesserna för socialoch hälsovårdsväsendet har 

namngetts och kring dem har det tillsatts arbetsgrupper 

som har påbörjat arbetet med att klarlägga innehållet i 

processen. 

Fungerande ägarpolitik 

Lönsamma affärsverk och bolag Ordna ekonomisk utbildning för chefer. 

Fortsätta med produktifi eringen av tjänsterna. 

Det har ordnats ekonomiutbildning för cheferna inom hälsovårdstjänsterna. 

En studieperiod i ekonomi har ordnats 

för de chefer som deltar i JET-utbildningen (specialyrkesexamen 

i ledning). 

Fungerande styrning av de egna 

sektorerna och affärsverken samt 

bolagen, samkommunerna och 

samfunden 

Produktifi eringen fortsätter. Man har externa konsulter 

som hjälp. En rapport lämnades till stadsstyrelsen 

20.9.2010. Stadsstyrelsen fattade beslut om fortsatta 

åtgärder 

Egendomsmassan granskas kritiskt I JET-utbildningen deltar 20 chefer. Erfarenheterna av 

utbildningen har varit positiva. 

Utveckling av chefernas ekonomiska Chefsutbildning 

kompetens 

Produktifi ering av tjänster Färdigställa produktifi eringen vid utgången av 2010. Produktifi eringen fortsätter på många fronter. Man har 

externa konsulter som hjälp. En rapport lämnades till 

stadsstyrelsen 20.9.2010. Stadsstyrelsen fattade beslut 

om fortsatta åtgärder. 

LIVSKRAFTIG OCH LÄRANDE STAD 

Samarbetet mellan städer utvecklas Utveckla samarbetet med Jakobstad. 


och samverkan med statsförvaltningen 

utvecklas 

Det breddade och fördjupade samarbetet som drivs av 

hälsocentralen och sjukvårdsdistriktet har möjliggjort att 

försäljningen av tjänster till Jakobstadsområdet ökade 

t.ex. på sommaren 2010. 


Karleby stad 

47


Trivsam och trygg livsmiljö Göra upp ett säkerhetspolitiskt program inom landskapet 

och anpassa det till förhållandena i Karleby. gier för landskapet och en strategi för missbrukarvården 

Det har gjorts upp välfärds- och säkerhetspolitiska strate- 

vilken håller på att breddas till en strategi för missbrukaroch 

mentalvården. Man har inlett arbetet med att omsätta 

strategierna i praktiken och en permanent uppföljning har 

införts. I verksamheten har man beaktat hela landskapet 

och Kronoby. Det säkerhetspolitiska programmet har 

gjorts upp för landskapet och bearbetandet av programmet 

med tanke på förhållandena i Karleby pågår. Det har 

lagts fram ett förslag om att årligen dela ut ett 112-pris. 

Genomförandet och uppföljningen av programmet håller 

på att inledas. De områden som prioriteras nästa år har 

valts. 



Projektet KIMPALE som drivs för att utveckla missbrukarvården 

har beviljats finansiering från Tekes för 2011–2012. 

Stärkning av utbildningsoch 

kompetensenheter och nätverk 

Utveckla samarbetet med läroanstalterna. Samarbetet har förlöpt väl. Regelbundna möten har 

hållits. Inom projektet Nuppu har man byggt upp en verksamhetsmodell 

för en undervisningsoch forskningsklinik 

i samråd med arbetslivsaktörerna inom regionen och högskolorna 

inom det sociala området samt det rikstäckande 

projektet för arbetslivscentrering inom utbildningen för 

det sociala området. Tillgången till kompetent personal i 

framtiden har säkrats. 


idrott 

Staden främjar kulturell mångfald och 

drar nytta av den 

Främja medborgaraktivitet (projektet Kampa). Karleby stad har i egenskap av projektadministratör ansökt 

om fi nansiering från programmet Kaste för projektet 

KAMPA III. Målet med projektet är att stärka medborgarnas 

delaktighet. 

Den kulturella mångfalden beaktas i fråga om servicesystemet, 

klientkommunikationen, personalutbildningen och 

rekryteringen. Social- och hälsovårdsväsendet deltar i ett 

projekt för familjemotion och olika projekt för äldre (t.ex. 

projektet Voimaa vanhuuteen). 


Karleby stad


BILDNINGSCENTRALEN OCH NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN 


STADSREGION 


. 

kultur och utbildning Bildningscentralens serviceberedskap utvecklas för 

att motsvara det breddade behovet och den förnyade 

organisationen. 

Kvaliteten och tillgången på grundläggande utbildning 

säkerställs på ett rättvist sätt i alla delar av kommunen 

och kvalitetskriterier används för utvärdering av den. 

Gymnasieutbildningen utvecklas i samarbete med 

utbildningen på andra stadiet i landskapet och dess 

attraktivitet stärks med hjälp av en utvecklingsplan. 

Utvecklingen av kultur-, ungdoms- och idrottstjänsterna 

fortskrider enligt de strategiska linjerna. 

Småbarnsfostrans resultatområde blev en del av bildningsväsendets 

resultatområde i början av år 2010. Bildningscentralens 

verksamhet utvecklades till att motsvara 

den nya organisationsstrukturen och nämndens befogenheter 

ändrades likaså genom att förnya bildningsväsendets 

verksamhetsstadga. Nämndens namn förändrades 

från utbildningsnämnden till nämnden för utbildning och 

fostran. Gymnasiets utvecklingsrapport blev färdig, men 

beslutsfattandet fördröjdes. Inom det landskapsomfattande 

utvecklingsprojektet för andra stadiets utbildning bereddes 

den regionala utbildningsstrategin. Införandet av 

kvalitetskriterierna inom den grundläggande utbildningen 

påbörjades inom ramen för det landskapsomfattande 

utvecklingsprojektet. 

Bildningsväsendets sektorspecifi ka strategi godkändes 

och för varje resultatområde godkändes egna strategier. 

Fungerande barndagvårdstjänster av god 

kvalitet kan erbjudas alla som behöver 

dem 

Barndagvården integreras i bildningsväsendet där 

den utgör ett eget resultatområde som fullföljer sin 

strategi i samarbete med de övriga resultatområdena. 

Verksamheten utvärderas med instrument för kvalitetsutvärdering. 

Småbarnsfostrans strategi är en del av bildningsväsendets 

strategi och dess verksamhet utvärderades enligt 

etablerad praxis. 

Starkare utbildningsoch 

kompetensenheter och nätverk 

Bildningssektorns interna samarbete utökas ytterligare 

och samarbetet mellan resultatområdena fördjupas. 

Samarbetet inom bildningsväsendets verksamhetsområde 

stärktes i enlighet med strategiarbetet. 

De elektroniska kund- och förvaltningstjänsterna utvecklas. 

Övergång till webbaserad inskrivning till skolan och rekrytering 

av personal bereddes. 


Sund och stark kommunekonomi Innehållet i budgeten och ekonomiplanen motsvarar det 

ökade tjänstebehovet i den utvidgade staden 

Bildningsväsendets budgeter utföll väl. Endast utgifterna 

för småbarnsfostrans resultatområde överskreds på 

grund av det ökade behovet av service. 


Karleby stad 

49


Nya inkomstkällor Projektfi nansiering söks aktivt och olika fi nansieringskällor 

Projektfi nansieringen överskred föregående årets nivå 

samordnas vid utvecklingsarbetet. 

och inom projekten uppnåddes goda 

resultat. 

Rättidiga investeringar En balans mellan investeringsobjekt och resurser uppnås 

med hjälp av en långsiktig investeringsplan vars 

fortskridande följs upp under en längre tid. 

Investeringsprogrammet för nämnden för kulturoch 

ungdomsväsendet godkändes. När det gäller undervisningsväsendet 

och småbarnsfostran pågår arbetet 

ännu. Investeringsbehovet ökades genom de problem 

som dök upp speciellt inom undervisningsväsendets och 

småbarnsfostrans resultatområden. 




FÖRNYELSE 

Kompetensen och tillgången på 

personal säkras 

Verksamheten planeras på ett ekonomiskt, resultatinriktat 

och produktivitetsfrämjande sätt. Det ekonomiska 

utfallet följs upp systematiskt. 

Sektorns personalrekrytering är systematisk och 

samordnad. Rekryteringen sker på varierande sätt via 

olika kanaler och elektroniska system. Systematiska 

satsningar görs på fortbildning för personalen, mentorsverksamhet 

och kompetensutveckling. De fortbildningsskyldigheter 

som gäller inom barndagvård fullföljs. 

Dispositionsplanerna för bildningsväsendets nämnder 

bereddes enligt anvisningar och utfallet följdes upp regelbundet. 

För undervisningsväsendets del utfördes i slutet 

av året åtgärder som åsyftar kostnadsbesparingar. Dessa 

hade tillräcklig effekt, men utgifterna för småbarnsfostran 

överskreds på grund av det ökade servicebehovet. De 

temporära utrymmeslösningarna ökade på kostnaderna 

för undervisningsväsendet och småbarnsfostran. 

Rekryteringen av personal lyckades. Vid undervisningsväsendet 

iakttogs rekryteringsplanen och man höll sig i 

det närmaste till tidtabellen. Fortsättningsvis hade man 

problem med rekrytering av skolpsykolog och chefer inom 

småbarnsfostran, eftersom antalet ansökande var små. 

Vid undervisningsväsendet fortsatte mentorverksamheten 

planenligt för alla nya arbetstagare. Målen för kompletterande 

utbildning fullföljdes väl. 99,9% av lärarna vid 

undervisningsväsendet deltog i den obligatoriska fortbildningen 

för lärare och ca 75% av lärarna har deltagit i 

annan kompletterande utbildning. 

Arbetshälsa och motiverad personal Utvecklingssamtal förs systematiskt för att främja arbetshälsan. 

Arbetsplatsutredningar görs i samarbete 

med Työplus och handledningen utökas. 

Utvecklingssamtal har förts med så gott som alla, vilket 

framkom ur Työsyke-enkäten. Arbetsplatsutredningarna 

framskred enligt planerna. 




Karleby stad



tjänster Invånar- och kundrespons samlas in resultatområdes- 

och enhetsvis. Utifrån responsen utvecklar man verksamheten. 

resultatområde har respons samlats in i samband med 

Vid undervisningsväsendet och på småbarnsfostrans 

utvärdering av verksamheten. Idrottstjänsterna gjorde 

en invånarenkät som utgjorde basen för strategiarbetet. 

Vid tjänsteproduktionen beaktas språkgruppernas och 

de olika kommundelarnas särskilda behov. 

Divisioner för nämnden för utbildning och fostran har 

ansvarat för att bereda undervisningstjänster på jämlika 

grunder för sina respektive språkgrupper. Genom ömsesidigt 

samarbete mellan områdena för grundläggande 

utbildning och gymnasier har olika områdenas särskilda 

behov kunnat tas i beaktande. 

God livskvalitet och hälsa Verksamhets- och resultatområdena samverkar för att 

förebygga social utslagning och främja samhörighet. 

Målsättningen inkluderades i bildningsväsendets och 

resultatområdenas strategier. 

Utbudet på psykosociala tjänster utvecklas i första hand 

för att möta behoven i den utvidgade staden. 

Vid undervisningsväsendet utvecklades skolkuratorverksamheten 

till grupporienterade arbetsmetoder. 




anordnare av tjänster Grunden för nätverkande och samarbete inom landskapet 

stärks i enlighet med den nya verksamhetsmiljön. 

Man har deltagit i ansökningsförfarandet och påbörjandet 

av landskapsomfattande utvecklingsprojekt, bl.a. undervisningsväsendets 

OSAAVA- projekt och projektet för den 

grundläggande utbildningens kvalitetskriterier. 


Karleby stad 

51


NÄMNDEN FÖR KULTUR- OCH UNGDOMSVÄSENDET 


STADSREGION 




idrott 

Tryggandet av välfärds- och bildningstjänster som 

baserar sig på kulturoch ungdomsverksamhet samt 

intressanta kulturoch ungdomsevenemang 

Kulturtjänster: 

- Tjänsterna och möjligheterna till fritidssysselsättning 

i stadens olika delar koordineras med förvaltningens 

interna planering samt med samarbetspartners. 

- Bidragen till kulturinstitutioner och –organisationer 

hålls på en nivå som säkerställer bevarandet av 

servicenivån. 

- Utvecklandet av kulturtjänsternas och kulturverksamhetens 

förutsättningar fortgick i samarbete med bl.a. 

organisationer i de anslutna områdena 

- Stadens fi nansieringsandel bibehölls på en nivå som 

tryggade inrättningarnas arbetsplatser och bevarandet 

av servicenivån 

Bibliotekstjänster: 

- Bibliotekstjänsterna är tidsenliga och på en nivå 

som lagen förutsätter. 

- En kundsegmentering görs och det strategiska arbetet 

fortsätter. 

- Anders-bibliotekens materialtransporter fortgår. 

- Bokbussens handlingsberedskap utvecklas. 

Museiväsendet: 

- Museipedagogiken betonas i det mångsidiga utställnings- 

och serviceutbudet inom kulturhistoria 

och konst. 

- Planeringen av nybyggnaden inleds. 

- Museets anvisningar för verksamhetssätt uppdateras 

och tas i bruk. 

- Partnerskap i projektverksamhet inom kärnprocesser. 

Ungdomsarbete: 

- Ungdomslokalerna är attraktiva och öppna för alla 

ungdomar som mötesplatser. 

- Nationalbibliotekets riksomfattande kundenkät gjordes 

och bibliotekets egen enkät för att närmare kartlägga 

kundgrupperna och åt vilket håll tjänsterna borde 

utvecklas . Enkätens slutresultat fås våren 2011. 

- Transporterna mellan Anders-biblioteken ökade 

märkbart. Verksamheten utvidgades tillfälligt då Himango 

kommun anslöts till Kalajoki stad. 

- På försök utvidgades bokbussens rutter att omfatta 

Ruotsalo och Peltokorpi. 

- Inom utställnings- och serviceutbudet betonades museipedagogiken. 

- Planeringen av nybyggnaden inleddes inte. 

- Museets anvisningar för verksamhetssätt uppdaterades 

och togs i bruk. 

- Partnerskap i projektverksamhet byggdes upp inom 

kärnprocesser. 

- Ungdomslokalernas öppettider har förnyats så att 

ungdomslokaler håller öppet även på veckosluten. 

Den grundläggande reparationen av Hansa slutfördes 

i slutet av året 


Karleby stad



FÖRNYELSE 


- Serviceutbudet utvidgas att omfatta hela Karlebys område. 

Personalens fortbildning för att uppfylla de ändrande 

kraven i arbetet. 

- Antalet besökare i ungdomslokalerna i Kelviå, Lochteå 

och Ullava har ökat och verksamheterna har 

etablerats som en del av närservicen. 

Ledar-, chefs- och 

medarbetarkompetensen utvecklas 


- Personalens kompetens utvecklas och personalresurserna 

koordineras på basis av de ändringar 

som kommunsammanslagningen medfört för organisationen 

och servicebehovet. 

- Kulturteamets interna specialisering främjades. Kultursekreterarens 

arbete inriktades på kulturverksamheten 

i de anslutna områdena och på planeringen 

av verksamheten. Kulturdirektörens JET-utbildning 

inleddes. 


Fortbildning ordnas för personalen. 

- Man ser till att arbetsutrymmena och –redskapen 

är tidsenliga och ergonomiska. 

. 


- Man strävar efter att stärka personalens kompetens, 

att upprätthålla entusiasmen och en god 

arbetsatmosfär och samtidigt utvecklas mot en 

lärande organisation. 

- För personalen arrangerades utbildning i hantering 

av ändringar, arbetsmotivation samt bibliotekslagstiftning. 

Även personal från bibliotek i kommunerna 

inom landskapsbibliotekets område deltog i utbildningen. 

- En del av möblerna för huvudbibliotekets personal 

förnyades med beaktande av ergonomiska aspekter. 

- Personalens kompetens stärktes, man upprätthöll 

entusiasmen och en god arbetsatmosfär med en lärande 

organisation som mål 

Ungdomstjänster: 

- Satsning på personalens specialkunnande i form 

av utbildning. 

- Personalen uppmuntras till självständiga studier. 

- Personalen har aktivt deltagit i utbildning som ordnades 

under 68 tillfällen. Personalens kompetens 

har i och med utvecklingsstrategin delats in i tre 

innehållsområden. 




Verksamheten och servicen planeras så att kommuninvånarna 

har möjligheter att delta i utvecklandet av 

servicen 


Karleby stad 

53





- Förverkligandet av den kulturpolitiska strategin 

2015 

- fortgår tillsammans med samarbetskompanjonerna 

- Stadsinvånarna uppmuntras till självständig kulturverksamhet 

t.ex. genom att stöda organisationsverksamhet 

- Barnens och ungdomarnas kulturvecka Loistavaa- 

Strålande! arrangerades i enlighet med mål som defi - 

nierades under strategiarbetet. 

- Organisationsverksamhet understöddes med allmänt 

understöd samt projekt- och hyresunderstöd 


- Utvärderingen utvecklas så att kunderna på ett mångsidigt 

sätt kan delta i utvecklandet av tjänsterna. 

- Bibliotekets hemservice utvecklas. 

- Den sociala medians och mediafostrans möjligheter 

utnyttjas i biblioteksverksamheten. 

- Kundenkätens resultat beaktas i utvärderingen och 

utvecklandet av tjänster. 

- Social media, t.ex. bibliotekets barn- och ungdomsblog 

och bibliotekets facebooksidor, användes vid 

undervisningen av hur biblioteket kan utnyttjas och 

vid bokprat. 

- För utvecklandet av hemservicen ansöktes om projektfi 

nansiering för år 2011. 


- Kundernas och publikens delaktighet i museets 

processer som producentpartners och sakkunniga 

- Barns, ungas och vuxnas museierfarenheter görs 

mångsidigare med museipedagogik. 

- Kunder och publik deltog i museets processer inom 

verksamheten med specialkunnande 

- Barns och ungdomars samt vuxnas museierfarenheter 

gjordes mångsidigare med hjälp av museipedagogik 




produktion av tjänster 


- Via ungdomsfullmäktige och initiativkanalen görs 

ungdomarna delaktiga i ärenden som berör dem. 

- Ungdomstjänsternas personal fungerar i tväradministrativa 

projekt för förebyggande av utslagning 

Utvecklandet av servicen inom förvaltningen samt 

tillsammans med närkommunerna och samarbetskompanjonerna 

- Ungdomsfullmäktiges nya sammansättning har den 

första perioden bakom sig. Initiativkanalen som ett 

redskap för att bli hörd kräver bredare marknadsföring. 

- Av tväradministrativa projekt för förebyggande av 

utslagning har det största varit uppsökande ungdomsarbete. 

Vid bildandet av grupper för smågruppsverksamhet 

har tväradministrativa metoder utnyttjats. 


Karleby stad


Tjänsteproduktiviteten förbättras 

Val av rätta produktionssätt vid 

anornandet av tjänsterna samt 

smidiga servicekedjor och effektiva 

arbetsmetoder 


- Möjligheterna att trygga och utveckla kulturtjänsterna 

utreds i bildningsstrategin. 

- I bildningsväsendets och kulturtjänsternas strategier 

betonades stärkandet av interna och externa samarbetsnätverk. 

Samarbetsmodeller enligt tidigare planer 

förverkligades i praktiken. 


- Fortsatta åtgärder övervägs på basis av resultat 

från regionbiblioteksutredningen. 

- Den regionala biblioteksstrategin uppdateras. 

- Möjligheterna att samarbeta med museiväsendet i 

Nationalbibliotekets projekt Nationellt digitalt bibliotek 

undersöks 

- En arbetsplan för skolbiblioteket utarbetas med 

skolväsendet. 

- Anders-bibliotekets regionala samarbete och verksamheterna 

inom landskapsbiblioteket fortgick. 

- Bibliotekets representanter deltog i möten för rådet 

för de allmänna biblioteken, landskapsbiblioteken 

och samkatalogsarbetsgruppen. 

- Biblioteksstrategin färdigställdes. 


- Myndighetsrollen för Mellersta Österbottens 

landskapsmuseum sköts och samarbetet med regionens 

lokala och specialmuseer stärks. 

- Inom serviceproduktionen satsar man på museipedagogik 

och upplevelseproduktion för att fördjupa 

samarbetet. 

- Myndighetsrollen för Mellersta Österbottens 

landskapsmuseum sköttes och samarbetet med regionens 

lokala och specialmuseer stärktes 

- Inom serviceproduktionen satsade man på museipedagogik 

och upplevelseproduktion för att fördjupa 

samarbetet. 


- Ungdomstjänsterna koordinerar och upprätthåller 

informationsoch rådgivningsportalen för ungdomar 

i Mellersta Österbotten. 

- Ungdomsledarna är verksamma också i skolor 

- Inom ungdomsinformationen samarbetar man med 

biblioteket. 

- Förnyandet av sidorna för informationsoch rådgivningsportalen 

Kenuti har fortgått med undervisningsoch 

kulturministeriets projektfi nansiering. 

- I och med modellen för skolsamarbetet har verksamheten 

vid skolorna fått tydligare strukturer. 

- Ungdomsinformationen har varit verksam i biblioteket 

en gång i veckan. 


Karleby stad 

55



STADSREGION 

IDROTTSNÄMNDEN 



I enlighet med det idrottspolitiska programmets principer 

erbjuds jämlika möjligheter till livslångt utövande 

av motion och idrott. 


idrott 

Idrottssällskapens verksamhetsförutsättningar i den 

utvidgade staden främjas genom att dela ut bidrag samt 

genom att sörja för att prestationsplatserna är i skick 

både vad gäller träning och tävling. 

Nya enhetliga understödsprinciper togs i bruk i hela staden. 

Understöd för handledning av ungdomar beviljades 

33 idrottsföreningar och föreningar som arrangerar motion. 

I utbildning som arrangerades deltog 110 handledare 

och tränare. 

Man fortsätter att utveckla, bygga och upprätthålla 

närliggande idrotts- och motionsanläggningar, leder för 

gång- och cykeltrafik samt friluftsleder för bruk året om. 

Närmotionsplatsen vid Hållhagens skola färdigställdes på 

hösten och planerna för skolan i Björkhagen och för Villa 

skola färdigställdes. Möjligheterna till friluftsliv i Karleby 

kartlades inom Suomen Latus Sulka II-projekt och olika 

förvaltningars och aktörers friluftsarbetsgrupp utarbetade 

en utvecklingsplan för friluftsliv. 




tjänster 



resurserna 

Lyckade kundkontakter och en 

fungerande interaktiv kommunikation 

Man deltar aktivt i planeringen och förverkligandet av 

idrotts- och motionsanläggningar (Lochteå allaktivitetshall, 

Idrottsgården samt fotbollsträning vintertid 

och tävlingsförhållanden). Nya projekt inleds enligt 

prioriteringslistan för byggande av idrotts- och motionsanläggningar. 

Det idrottspolitiska programmet uppdateras utgående 

från stadens nya strategi samt resultat från enkäter 

bland befolkningen och föreningar. 

Kundnöjdhetsenkäter görs regelbundet beträffande 

motionsplatserna och –tjänsterna. Tjänsterna och 

kommunikationen utvecklas på basis av responsen. 

Byggandet av allaktivitetshallen i Lochteå inleddes i oktober. 

Idrottsgårdens planeringsgrupp blev klar med sitt 

förslag till grundläggande reparation och utbyggnad som 

grund för den fortsatta planeringen. Projektet med Sandhagens 

uppvärmbara fotbollsplan fi ck UEFA:s HatTrickunderstöd 

och statsunderstöd ansöks för projektet. 

Strategin för resultatområdet Idrottstjänster har beretts 

på basis av stadens och bildningsväsendets strategier 

genom att ta med personalen och nämndens medlemmar 

i processen. 

Kundnöjdhetsenkäter gjordes vid Kelviå fritidsgård, om 

baby- och familjesim samt om handledningsverksamheten. 

Som en del av Sulka II-projektet gjordes en kundenkät 

på webben om friluftsplatser. Servicen har utvecklats på 

basis av erhållen respons. 


Karleby stad







Förutsättningarna för hälso- och vardagsmotion utvecklas 

utgående från invånarnas behov över förvaltningsgränserna 

och med olika samarbetspartners. 

Målgruppen är invånare i alla åldrar med speciell 

tyngdpunkt på att aktivera dem som med tanke på sin 

hälsa rör för lite på sig. 

Det tvärvetenskapliga samarbetet inleddes för att förbättra 

förutsättningarna för motion utomhus. Motionsinriktade 

evenemang har arrangerats i samarbete med idrottsföreningar, 

KePLi, hälsocentralen och olika företag. Inom 

projektet Kokkolan konstit har man infört specialmotion, 

motion för immigranter, xon–motion samt xon-familjemotion. 

Effektiva system för anordnande 

och produktion av tjänster samt 

fungerande tjänsteprocesser 


FÖRNYELSE 


Ledar-, chefs- och medarbetarkompetensen 

utvecklas 

Samarbetet med bildningsväsendet och de andra 

förvaltningarna fördjupas för att utveckla serviceproduktionen 

och produktiviteten. 

Personalens kompetens utvecklas i en uppmuntrande 

och positiv anda och resurserna koordineras så att de 

täcker hela stadens område. 

Gemensamma lokaler med bildningscentralen har gjort 

det möjligt att effektivera samarbetet ytterligare och att 

dela uppdragen rationellt mellan olika aktörer. 

Personalens arbetsbeskrivningar har förtydligats. Arbetstagarna 

har uppmuntrats till mångsidigare yrkeskompetens 

genom utbildning. 



Tjänsteproduktiviteten förbättras 

I produktionen av tjänster, underhållet av lokaler och 

byggandet av idrotts- och motionsanläggningar strävar 

man efter att hitta de hållbaraste lösningarna med tanke 

på främjandet av välmågan, naturen och ekonomin. 

Vid upphandling har ekologiska och ekonomiska aspekter 

beaktats. 


Karleby stad 

57


TEKNISKA NÄMNDEN 


STADSREGION 

Lockande verksamhetsmiljö för företag 

- industri- och företagstomter Kommunalteknisk beredskap skapas för överlåtelse 

av en arbetsplatstomt till byggaren inom en förberedningstid 

på en månad. 

Målet nåddes. 

Växande logistiskt centrum 

- dubbelspår Karleby–Ylivieska 

Planmässiga förutsättningar skapas och man försöker 

påverka statliga beslutsfattare på så sätt att projektet 

inleds senast 2011. 

Behandlingen av detaljplanerna inom förvaltningen pågår. 

Arbetena torde påbörjas i sommar och slutföras 2015. 

- kapaciteten på Karleby hamnspår utökas 

Planeringen av en planskild korsning vid lv 749 – Yxpila 

spår inleds (Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen) 

Den preliminära planeringen av en planskild bro 

vid plankorsningen Bredviksvägen–Yxpila spår inleds. 

Planeringen av en planskild korsning för lv 749 pågår. 

Planeringen av en planskild lösning för Bredviksvägens 

korsning har inte påbörjats. 

- logistiskt centrum Allmänna planer utarbetas för en terminal för kombinationstransporter 

och för en resecentral. 


- markoch bostadspolitiken i Storkarleby 

Ett markoch bostadspolitiskt program (MASTO) utarbetas. 

Målet för bostadsproduktionen är 250 bostäder 

varav 40 hyresbostäder. 

En översiktsplan är snart klar. Detaljplanen för logistikcentralen 

blev godkänd i stadsfullmäktige. 

Ett markoch bostadspolitiskt program hör samman med 

den pågående utarbetningen av en generalplan för regionstrukturen 

i Storkarleby. Antalet nya bostäder i Karleby 

under 2010 uppgick till 238, dvs. nästan så många som 

man hade som mål att färdigställa. Av dessa byggdes 64 

med statligt lån. 

- många slag av boendemöjligheter Det kommunala tomtutbudet motsvarar kvalitativt och 

kvantitativt efterfrågan i kommunens olika delar. Beredskap 

skapas att erbjuda 100 egnahemstomter med 

kommunalteknik. 

- samhällsteknik Trafiklederna hålls i det skick som förutsätts i de 

standarder för vinterunderhåll som tekniska nämnden 

godkänt (körbanorna plogas när snötäcket är 7 cm och 

cykelvägarna när snötäcket är 3 cm). Eftersläpningen 

av gatubeläggningen åtgärdas: i dagens läge är eftersläpningen 

5 år, målet är 3 år. Detta förutsätter en årlig 

tilläggssatsning på 300 000 euro under fem års tid. 

Antalet överlåtna egnahemstomter var 95l. 

Trots att förhållandena var svåra kunde målet för underhållet 

nås. Eftersläpningen som gäller beläggningen av gator 

minskade något. 


Karleby stad


- trygghet i trafi ken Vad gäller trafi kolyckor är målet i Karleby att minska 




- aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare 

antalet olyckor i enlighet med det riksomfattande målet. 

Trafi ktsäkerhetsplanen uppdateras. 

Utvecklingen vad gäller trafi ksäkerhet har varit positiv i 

Karleby. 

En kundnöjdhetsenkät görs. Karleby deltar i kundnöjdhetsmätningar som görs regelbundet. 


tjänster 

- kvaliteten och kvantiteten av tjänsterna 

utgår från behoven 

Tomtgarantin förverkligas i kommunens olika delar. Det fi nns tillräckligt med tomter i detaljplanlagda områden 

i olika delar av kommunen. 





- överlåtelse av tomter Man håller fast vid principen att omedelbart kunna 

överlåta en tomt. 



- val av rätta produktionssätt vid anordnandet 

av tjänsterna 

Beställare–producent–modellen tillämpas och kostnadsberäkningen 

tas i bruk för de centralaste verksamheterna. 

Målet nåddes. 

Produktivitetsprogrammet gäller inom hela stadsorganisationen. 

Fungerande tjänsteprocesser 

- servicekvantitet och -kvalitet enligt resurserna 

Kvaliteten och kostnadseffektiviteten fås på samma 

nivå som i kontrollstäderna. 

Lokalförsörjningen anslöt sig till ett nationellt projekt som 

går ut på att jämföra olika städers och kommuners nyckeltalsinformation 

om fastigheter. 


FÖRNYELSE 



- attraktiv arbetsgivarimage Konkurrenskraftiga löner och personalförmåner Löneharmonisering pågår. 


Karleby stad 

59


- förutseende och effektfull personalplanering 

- upprätthållande och utveckling av kompetensen 

Pensioneringar förbereds och rekryteringar sköts. 

Arbetsgivaren stöder självutveckling och framsteg i 

karriären. 

Personalplaner började göras upp inom hela 

stadsorganisationen. 

Staden stöder de anställdas studier och självutveckling 

på olika sätt. 

En plan för överföring av tyst information utarbetas. 

Hör samman med personalplanen. 

- arbetshälsa och motiverad personal 

- arbetsengagemang, de anställdas 

påverkansmöjligheter och en fungerande 

arbetsgemenskap 

Utvecklingssamtal hålls på ett täckande sätt. Med arbetshälsoenkäten som grund började planer för 

välmående arbetsplatser att göras upp enhetsvis. Dessa 

blir klara i februari 2011. 



- fungerande och effektfull ekonomisk 


Budgeten följs. Arbetsprogrammet genomfördes och budgeten följdes. 

(Tilläggsanslag beviljades för uppvärmning och plogning 

på grund av väderförhållandena.) 

- aktiv taxapolitik Höjningarna förverkligas i enlighet med ändringar i 

kostnadsnivån. 

Taxorna justerades. 

- rättidiga investeringar Reparationsskulden minskar. Ett bindande program för 

grundläggande reparation av verksamhetslokalerna 

godkänns. 

Nämndens budgetförslag omfattades inte av stadsfullmäktige 

och därför ökade reparationsskulden. 


Karleby stad


BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN 


STADSREGION 

Lockande verksamhetsmiljö för företag 

Innovativ regional verksamhetsmiljö för 

företag 

Staden har omedelbar möjlighet att överlåta en tomt för 

normalt arbetsplatsbyggande och för specialändamål 

inom en förberedningstid på ett halvt år. 

Staden nådde målet som gäller tomtöverlåtelse. 

Storindustriområdet utvecklas (Kokkola Industrial Park) 

genom planläggning. 

En detaljplan fastställdes för logistikområdet i Storindustriområdet. 

Utveckling av landsbygdsnäringar En generalplan över områdesstrukturen inleds och 

bygeneralplaner har utarbetats. 

En strategisk generalplan för regionstrukturen är under 

beredning och generalplanerna för byområdena närmar 

sig förslags- och utkaststadiet. 

Växande logistiskt centrum Garanterat tomtutbud i alla delar av kommunen. Tomtutbudet i detaljplanerade områden kunde garanteras. 

Dubbelspår Detaljplanerna som dubbelspåret förutsätter har 

utarbetats. 

Detaljplanerna utarbetades och är under administrativ 

behandling. Arbetena torde påbörjas i sommar och slutföras 

2015. 

Logistiskt centrum 

En detaljplan fi nns för Storindustriområdets logistiska 

centrum. 

Detaljplanen har fastställts. 

Resecentral 

En projektutredning görs om resecentralens placering 

och förverkligande. 

Tillsammans med Trafi kverket har man kommit överens 

om att projektutredningen påbörjas i februari 2011. 


Samverkan med statsförvaltningen 


Samarbetet med statsförvaltningen som förnyas genomförs 

framgångsrikt. 

Med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 

har man kommit överens om regelbundna samrådsträffar. 

Många slag av boendemöjligheter Garanterat tomtutbud i alla delar av kommunen. Utbudet av tomter i detaljplanerade tätorter i olika delar 

av kommunen kunde garanteras. 

En hållbar kommunstruktur och ett 

levande stadscentrum 

Stadscentrumets attraktivitet ökas. Arbetet för utveckling av stadens centrum fortsätter. 

En klimatstrategi utarbetas och miljöbokslutet nyttjas. En klimatstrategi har börjat utarbetas och projektet har 

breddats så att klimatstrategin kommer att gälla hela 

mellersta Österbotten. Den blir färdig under 2011. Ett 

miljöbokslut utarbetades. 


Karleby stad 

61

Generalplanläggningen av stadens centrala områden, 

den s.k. Stamstaden, fortsatte. I anslutning till programmet 

MASTO har prognoser tagits fram för befolkning och 

bostadsproduktion. 


Tidsenlig planläggning Generalplanen för Stamstaden utarbetas och ett markoch 

bostadspolitiskt (MASTO) program utarbetas. 

Reserven av råmark motsvarar ett planläggningsbehov 

på 5–10 år och tomtreserven överlåtelsebehovet för 

3–5 år. 

Reserverna av råmark och bostadstomter minskade. Därför 

bör staden göra större insatser för att förvärva råmark. 



Varje resultatområde utvecklar sina tjänsteprocesser 

beständigt och med utgångspunkt i kundernas behov. 

Tjänsteprocesserna utgår från kundens behov. 


Förebyggande tjänster utvecklas 

sektorsövergripande. 

Flera informationsoch diskussionsmöten för invånare 

ordnades i olika delar av kommunen. 

Kommuninvånare har hörts och fått delta i tillståndsoch 

planeringsprocesser. 

Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare 

Kundnöjdheten mäts. Kundnöjdheten mäts genom såväl kommunspecifika som 

nationella enkäter. Resurserna är emellertid inte tillräckligt 

stora för att till alla delar bemöta efterfrågan på tjänster 

både kvantitativt och kvalitativt. 


tjänster 



resurserna. 





Nämnden godkände den nya verksamhetsstadgan och 

beslutanderätt har delegerats i enlighet med den. 

Verksamhetsstadgan har reviderats och beslutanderätten 

delegerats på ett sätt som förbättrar produktiviteten. 

Fungerande organisations- och 

ledningsstruktur 



Produktivitetsprogrammet utarbetades och genomförandet 

följs upp. 

Tjänsteproduktiviteten förbättras. Ett produktivitetsprogram utarbetas, förverkligas och 

dess genomförande följs upp. 

Man deltog i utbildning som var nödvändig på grund av 

ändringarna i upphandlingslagen. 

Ett produktivitetsprogram utarbetas, förverkligas och 

dess genomförande följs upp. 

Val av rätta produktionssätt vid 

anordnandet av tjänsterna 

Uppföljning och jämförelse av kostnader är möjligt vid en 

del av funktionerna. 


Karleby stad 

Kostnaderna följs upp och jämförs. 

Fungerande tjänsteprocesser


Servicekvantitet och -kvalitet enligt 

resurserna 

Kvaliteten och kostnadseffektiviteten är på samma nivå 

som i kontrollstäderna. 

Kostnadsuppföljning och kostnadsberäkning är föremål 

för utveckling inom hela stadsorganisationen. 


FÖRNYELSE 



Attraktiv arbetsgivarimage Rekryteringsplaner och -metoder genomförs. 

Konkurrenskraftiga löner och personalförmåner 

(jämförelseuppgifter från kontrollstäderna). 

En rekryteringsplan började utarbetas och lönerharmonisering 

pågår. 

Förutseende och effektfull 

personalplanering 

I personalplaneringen är det centrala bl.a. att kunna 

förutspå pensionering (statistik och utvecklingssamtal) 

samt flexibla pensionslösningar och flexibilitet i arbetet. 

Personalplanering som beaktar pensionsavgångarna 

har inletts. 

Upprätthållande och utveckling av 

kompetensen 

Centrala faktorer för utveckling av kompetensen är 

- framgångsrik introduktion, 

- metoder för överföring av empirisk kunskap, 

- möjligheter till arbetsrotation och karriärutveckling, 

- uppdatering av yrkeskompetensen och mångkunnighet. 

Arbetshälsoplaner utarbetades för resultatområdena. 

JET-utbildningen startade. 


Arbetsengagemang, de anställdas 

påverkansmöjligheter och en 

fungerande arbetsgemenskap 

I arbetsgemenskapen ser man till att utvecklingssamtalen 

är täckande samt följer upp sjukfrånvarons 

kvalitet och kvantitet (jämförs med kontrollstädernas 

medelvärde). 

Modellen VARHE för tidigt ingripande började tillämpas 

mer effektivt på fall av sjukfrånvaro. 




styrning och resultatuppföljning Aktiv 

taxapolitik 

Centrala faktorer är 

- budgetutfallet 

- höjningarna följer ändringarna i kostnadsnivån 

Ekonomin utföll enligt budgeten. Uppgifterna blev skötta 

och anslagsanvändningen höll sig inom budgetramen. 

Taxorna blev justerade. 


Karleby stad 

63


RÄDDNINGSNÄMNDEN 

Undvikna olyckor Lagstadgad skyldighet till brandskyddsverksamhet 

uppfylls. 

Skyldigheten som gäller årlig syn av särskilda objekt 

uppfylldes till hundra procent. I fråga om övriga objekt 

uppfylldes skyldigheten till 83,5 procent. 

För medborgare skapad frivillig 

beredskap 

Upplysning och rådgivning riktas till minst 6 % av 

befolkningen i området. 

Man till och med översteg målet vad gäller upplysning 

och rådgivning. 

Räddade personer 

Räddad egendom 

Larmberedskap i enlighet med servicenivåbeslutet 

upprätthålls i området. 

Målet som gäller larmberedskap nåddes i enlighet med 

servicenivåbeslutet. 


Karleby stad

2. UPPNÅENDET AV EKONOMISKA MÅL 

2.1. FÖRVALTNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER 

REVISIONSNÄMNDEN 

År 2010 var det andra verksamhetsåret för revisionsnämnden. Under revisionsnämnden lyder en tjänsteinnehavare. 

Revisionsnämnden, OFR-samfundets revisor och tjänsteinnehavaren som lyder under 

nämnden har hand om granskningen av kommunens förvaltning och ekonomi enligt kapitel 9 i kommunallagen. 

Revisionsnämnden samlades femton gånger. 

I utvärderingsarbetet ingick intervjuer och besök på fl era av stadens inrättningar. Revisionsnämnden 

behandlade bokslutet för 2009 den 25 maj 2010 och föreslog fullmäktige att bokslutet godkänns och ansvarsfrihet 

beviljas. Fullmäktige behandlade revisionsnämndens utvärderingsberättelse den 21 juni 2010. 

Revisionsnämnden köpte revisionstjänster av KPMG Offentliga Tjänster Ab. Målet vad gällde antalet 

revisionsdagar var 130. Av dessa realiserades 85 dagar. 

När revisionssamfundet har granskat olika projekt har fakturan sänts direkt till projektet. 


Budget Budget Inalles Bs Avvikelse 

2010 ändring budget 2010 

Verksamhetens intäkter 11 440 0 11 440 10 688 752 

Verksamhetens kostnader -164 125 0 -164 125 -127 680 -36 445 

Verksamhetsbidrag -152 685 0 -152 685 -116 992 -35 693 

STADSSTYRELSEN 

År 2010 var det andra året för de sittande fullmäktige och också för den utvidgade staden Karleby. Man 

fortsatte att införa praxis inom den sammanslagna kommunorganisationen, socialoch hälsovårdens 

samarbetsområde och den nya sammanförda organisationen för socialoch hälsovården. 

Karleby stad uppmärksammade sitt 390-årsjubileum i samband med de många evenemang och det 

varierande program som ordnades under året. 

Verksamheten i det nybildade samarbetsområdet för miljö- och hälsoskyddet i mellersta Österbotten 

kom i gång i början av 2010. Samarbetsområdet som hör till Karleby stads organisation omfattar hela 

landskapet och Kronoby kommun. Mellersta Österbotten ingår sedan början av 2010 i verksamhetsområdet 

för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. I ärenden som rör näringar och kompetens 

är regionmyndigheten Närings-, trafi k- och miljöcentralen i Österbotten medan myndigheten när 

det gäller trafi k och miljö är Närings-, trafi k- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Osäkerheten som 

gällde bevarandet av denna områdesindelning och som hade stört verksamheten länge upphörde när 

frågan avgjordes på hösten genom ett beslut om att områdesindelningen inte ändras, vilket stod i linje 

med Karleby stads målsättning. 

Början av 2010 präglades av den osäkerhet som rådde om utvecklingen av landets ekonomi. Stadsstyrelsen 

använde mycket tid till ekonomisk uppföljning och styrning. Ett exceptionellt stort tilläggsanslag för 

socialoch hälsovården och en ansenlig ökning av sektorns utgifter i jämförelse med andra kommuner gav 

upphov till diskussion och tankar om huruvida verksamhetsmodellerna bör utvecklas. Trots att bokslutet 

för 2009 visade gott resultat var det ekonomiska utgångsläget inför 2011 mycket strängt. Därför godkände 

stadsstyrelsen rätt strama anvisningar för budgeten 2011 och ekonomiplanen 2012–2013. Sektorerna 

ansträngde sig mycket för att följa anvisningarna och kunde i de fl esta av sina budgetförslag nå de mål 

som hade satts upp. Mest uppmärksamhet i stadsstyrelsens budget- och ekonomiplaneberedning för 

2011–2013 fästes vid socialoch hälsovården och investeringarna. 

Flera stora byggprojekt pågick eller påbörjades under 2010. Hållhagens skola togs i bruk 2010. Beslut 

fattades för stadens del gällande sanering och bygge av Björkhagens skola och daghem. Byggarbetena 


Karleby stad 

65

inleddes på Lochteå allaktivitetshus, Furuåsens servicehus för äldre och Villa skola. Bygget av Hopijakumpu 

och boendet Pilventupa för utvecklingsstörda pågick. Problemen med inomhusluften i olika 

fastigheter orsakade också stadsstyrelsen mycket arbete. Bygget av avloppsreningsverket inleddes. 

En strategisk generalplan för regionstrukturen i Karleby började beredas 2010. Beredningen av etappgeneralplaner 

för Peltokorpi, Ruotsalo och Maringais fortgick. En etappgeneralplan för storindustriområdets 

vindkraftsområde började utarbetas. Genom målplanen för storindustriområdet i Yxpila undersöker man 

hur hamnen och storindustriområdet kan utvecklas. Planen uppdateras kontinuerligt. På grund av den 

livliga byggverksamheten i staden har många planläggnings- och markanvändningsärenden behandlats 

i stadsstyrelsen. 

Beredningen av bostadsmässan 2011 och de kommunaltekniska arbetena på mässområdet har fortgått 

planenligt. Tomterna bjöds ut för ansökan och hus började byggas på området under 2010. 

En ny näringsstrategi som blev klar under året godkändes av stadsstyrelsen. Med utgångspunkt i stadens 

strategi som godkändes av fullmäktige 2009 gjorde sektorerna upp egna strategier. Produktivitetsprogrammet 

som blivit godkänt i slutet av 2009 fullföljdes och ett nytt program för 2011 bereddes och 

godkändes i början av 2011. Stadsstyrelsen beslöt att staden deltar i projektet Organisering och ledning 

av en ny generation. 

Stadsstyrelsen lämnade sitt förslag gällande landkapsplanen och landskapsprogrammet. Staden beslöt 

bli delägare på Barentscentrum. Bygget av Port Tower möjliggjordes genom beslut av stadsstyrelsen. 

Fullmäktige grundade en utvecklingsfond med ett kapital om 1 miljon euro. Kapitalet är lika stort som 

den del av sammanslagningsunderstödet som man vid kommunsammanslagningen beslöt reservera för 

utvecklingsprojekt som berör hela staden. I augusti beslöt fullmäktige bidra till grundkapitalet i Jyväskylä 

universitet med 230 000 euro, Uleåborgs universitet med 40 000 euro och Vasa Universitet med 30 000 

euro. Även koncernbolagen har genom donationer ökat grundkapitalet i Jyväskylä universitet och Uleåborgs 

universitet. Samtidigt med beslutet om att bidra till universitetens grundkapital fattade fullmäktige 

ett principbeslut om fortsatt finansiering av de donationsprofessurer som skulle upphöra. Staden försökte 

göra vad den kunde för att påskynda det för särskilt hamnen viktiga projektet med grundförbättring av 

stambanan mellan Seinäjoki och Uleåborg och bygget av dubbelspår mellan Karleby och Ylivieska. 

De internationella kontakterna var livliga i Karleby och på olika håll i världen. Karleby stod värd för Nordiska 

dagar som samlade gäster från tre nordiska vänorter och ordnades vid månadsskiftet juni-juli. 

Centralförvaltning 

Centralförvaltningen består av koncernförvaltning och centralförvaltningstjänster. Centralförvaltningen 

bereder ärenden för och verkställer beslut av stadsstyrelsen, stadsfullmäktige och övriga organ med 

förtroendevalda ledamöter. Koncernförvaltningen och centralförvaltningen leds av stadsdirektören. 

Till centralförvaltning hör stadskansliet, personalförvaltning och personaltjänster, ekonomiförvaltning och 

it-tjänster, separata enheter; den ena för näringslivs- och stadsutveckling och den andra för planering och 

regionutveckling, samt fusionstjänsterna som inbegriper kommundelskontoren och landsbygdsväsendet. 

Till stadskansliet hör även kosthållet som separat enhet. 

Kommundelskontoren i de f.d. kommungårdarna i Kelviå, Lochteå och Ullava tillhandahåller i övrigt samma 

tjänster som tidigare, utom centraliserade förvaltningstjänster. Kommundelskontoren har tjugo anställda 

i Kelviå, sju i Lochteå och tre i Ullava, av vilka två arbetar hela veckan och en tre dagar i veckan. På 

kommundelskontoren sköter man också utgivningen av de infoblad som skickas till alla hushåll i Kelviå, 

Lochteå och Ullava 1–2 gånger i månaden. Utbudet av samservice på kommundelskontoren har utökats 

med skatteförvaltningens samservice och på Ullavakontoret med polisens tillståndsservice. På samtliga 

kommundelskontor fi nns kundterminaler där invånarna har tillgång till samservicen. 

Personalförvaltningen svarar för stadens centraliserade personalförvaltning och personaltjänster samt 

sysselsättningsfrågor. Ekonomiförvaltningen producerar i sin tur ekonomiförvaltningstjänster. Stadens 

it-tjänster och kopieringscentral är en del av ekonomiförvaltnings- och it-tjänsterna. Inom planering och 

regionutveckling svarar man för strategisk planering och utveckling, regionutveckling och EU-program 

samt trafi k- och regionförvaltningsfrågor. Programmet KOKO startade 2010. 


Karleby stad

Stadskansliets uppgifter anknyter till beredningen av stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens ärenden och 

verkställandet av deras beslut. Kansliet svarar för stadens information och kommunikation, arkivskötsel och 

internationella verksamhet, juridiska ärenden, översättningsarbeten, telefontjänster, uppgifter i samband 

med val samt övriga interna uppgifter. Stadskansliet har sammanlagt 41 anställda. Kommundelskontoren 

betjänar allmänheten med centralförvaltningstjänster och landsbygdstjänster. 

Den separata kosthållsenheten som hör till stadskansliet har ca 130 anställda. 

Centralförvaltningen svarar för vänkommunsverksamheten och bl.a. utvecklingssamarbetet enligt samarbetsprogrammet 

för kommunerna i nord och syd med Ilala som hör till Dar Es Salaam i Tanzania. 

Nordiska dagar ordnades i Karleby 2010. 

Beredningen av Bostadsmässa 2011 har varit underordnad stadsstyrelsen. Projektpersonal har anställts 

för mässprojektet. 

Service för näringslivet 

Den globala ekonomiska recessionen som inträffade 2009 hade förhållandevis svaga verkningar i Karleby. 

Permitteringar förekom främst inom båtindustrin. Näringslivet i regionen klarade sig helt utan stora 

uppsägningar. Denna positiva omständighet kom också till synes i arbetslöshetstalen som 

höll sig hela året under landets genomsnitt. 

Företagslokaler byggdes fortfarande aktivt. På Heinolaområdet byggdes affärsfastigheter för bl.a. Terra, 

Käyttöauto, Biltema och Agrimarket. 

På storindustriområdet startade bygget av PortTower. Byggnaden kommer att inhysa storindustriområdets 

rådgivnings- och säkerhetstjänster, konferenslokaler samt andra tjänster som behövs på storindustriområdet. 

Mellanbangården som byggdes togs i bruk under verksamhetsåret. 

Den största enstaka företagsetableringen var Tapiolagruppens nyinrättade kundtjänstcentral i Karleby. 

Verksamheten startade på sommaren och centralen kommer allt som allt att erbjuda 60–70 nya arbetstillfällen. 

Utvecklingen vad gäller antalet arbetstillfällen var positiv i sin helhet – en utmaning ligger och har 

legat i att hitta lämpliga företagslokaler. Staden har sett till att den har tillräckligt med tomter att erbjuda. 

De nya områdena Palmaträsket och Topparbacken har bidragit till ett bredare urval av tomter. 

Bostadsmässan äger rum i Karleby 2011. Förberedelserna har fått god fart. Marknadsföringen av mässan 

började redan under bostadsmässan i Kuopio och kommer att intensifieras fram tills utställningen öppnas. 

Livlig byggnation på bostadsmässområdet pågår. Basinfrastrukturen anlades under 2010 medan yt- och 

grönanläggningar återstår att göra under 2011. 

Samkommuner och centrala intressenter 

Staden är en viktig aktör, bland annat som fi nansiär, samarbetspart och ägare när det gäller utbildnings-, 

forsknings- och utvecklingsenheter i regionen. 

Karleby universitetscenter Chydenius som är en del av Jyväskylä universitet är ett av de sex universitetscentren 

i Finland. Fyra universitet har förlagt utbildning och forskning till universitetscentret i Karleby. 

Under Jyväskylä universitet lyder utbildningen i pedagogik och samhällsvetenskaper samt datateknik. 

Uleåborgs universitet ansvarar för utbildningen i medicin och hälsovård samt naturvetenskaper. Särskilt 

inom kemi är forskningen på avancerad nivå. Vasa universitets områden är ekonomi och förvaltningsvetenskaper. 

Utbildningen på universitetsnivån har fokus på vuxenstudier inom områdena lärarutbildning, 

socialt arbete, informationsteknik och kemi. Stadsfullmäktige fattade 2010 ett principbeslut om fortsatt 

medfi nansiering av tidsbegränsade professurer. Staden donerade medel till Jyväskylä, Uleåborgs och 

Vasa universitets grundkapital 2010. 

Ledningsgruppen som hade i uppdrag att koordinera högskolesamarbetet i Botniaområdet färdigställde 

våren 2010 en gemensam strategi. Botniastrategin beskriver de mål, insatsområden och utvecklingsteman 

som gäller för utbildningen samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten fram till 2015. 

Mellersta Österbottens yrkeshögskola fullföljer sin regionutvecklingsuppgift genom samverkan mellan 

yrkeslivsinriktad undervisning och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. I Karleby erbjuds 

utbildning inom områdena teknik, företagsekonomi, socialoch hälsovård samt kultur. Forsknings-, 


Karleby stad 

67

utvecklings- och fortbildningsenheten Centria verkar i anknytning till yrkeshögskolan. Internationell 

verksamhet och särskilt relationerna till Kina är viktiga. Universitetscentrets och dess delägares, Mellersta 

Österbottens utbildningskoncerns, gemensamma campus var en betydelsefull lösning och även i 

fortsättningen är det ändamålsenligt att koncentrera verksamheten i staden. 

Mellersta Österbottens utbildningskoncern svarar för sex olika yrkesutbildningsenheter som finns i Karleby 

och andra kommuner. Det sammanlagda antalet studerande vid dessa är ca 4 000 per år. Utbildningskoncernens 

verksamhet inom ett brett spektrum ger synergieffekter och erbjuder därmed möjlighet till 

mångsidigt kompetensbevarande. Till utbildningskoncernens uppgifter hör också att för sin del utveckla 

och betjäna arbetslivet. Koncernen främjar konkurrenskraften, produktiviteten, produktutvecklingen och 

kvalitetskontrollen hos regionens företag och bidrar till regionutvecklingen genom projektverksamhet. 

Utbildningskoncernens verksamhet i staden omfattar yrkesinstitutet, handelsinstitutet, socialoch hälsovårdsinstitutet 

och kulturinstitutets utbildningstjänster samt läroavtalstjänsterna. 

Karleby är medlem i Optima samkommun som anordnar utbildning på andra stadiet och verkar i Jakobstad. 

Karleby är också medlem i Kronoby folkhögskola. Nordiska konstskolan i Karleby drivs av Kronoby 

folkhögskola och får understöd för sin verksamhet av staden. 

Mellersta Österbottens konservatorium som ägs av en garantiförening där staden är medlem erbjuder 

grund- och yrkesutbildning i musik. Utbildning och kurser anordnas också av Mellersta Österbottens 

sommaruniversitet. 

Mellersta Österbottens förbund medverkade i regionutvecklingsuppdrag 2010 genom EU-programarbetet. 

Förbundet administrerade ett sysselsättnings- och konkurrenskraftsprogram och var med om att genomföra 

regionala Interreg Nord- och Kvarken-program. Landskapsplanens 3:e etapp ligger inne för fastställelse. 

En landskapsövergripande plan och ett landskapsprogram färdigställdes under 2010. 

Intressebevakningen i regionala projekt har skötts aktivt. Ett av de viktigaste projekten gällde stambanan 

Seinäjoki–Karleby–Uleåborg. Både det regionala och det nationella nätverkssamarbetet med såväl offentliga 

som privata aktörer har fortsättningsvis varit intensivt. Osäkerheten innan den s.k. orienteringsfrågan 

avgjordes tog mycket resurser i anspråk och inverkade menligt på verksamheten. 

Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice producerar tjänster inom specialiserad 

sjukvård i staden. Renoveringen av byggnader pågick under 2010 enligt programmet. 

Arbetsplatser i Karleby enligt näringsgren 2007 2008 

Jord- och skogsbruk, fiske 945 905 

Gruvverksamhet och brytning 4 4 

Industri 3 510 3 399 

Försörjning av el, gas, värme och kyla 177 195 

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 92 87 

Byggverksamhet 1 392 1 318 

Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar 2 698 2 789 

Transport och magasinering 1 216 1 289 

Hotell- och restaurangverksamhet 533 532 

Informations- och kommunikationsverksamhet 503 511 

Finans- och försäkringsverksamhet 255 236 

Fastighetsverksamhet 124 141 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 638 765 

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 905 874 

Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring 845 791 

Utbildning 1 584 1 561 

Vård och omsorg, sociala tjänster 3 555 3 631 

Kultur, nöje och fritid 333 346 

Annan serviceverksamhet 525 528 

Förvärvsarbete i hushåll, hushållens produktion av diverse varor och tjänster för 

eget bruk 0 1 

Näringsgrenen okänd 176 151 

Näringsgrenarna sammanlagt 20 010 20 054 


Karleby stad

Invånarantalets utveckling i vissa jämförelsekommuner (vid årets slut) 

2006 2007 2008 2009 2010 2006-2010 förändr. % 

Kajana 38 027 38 089 38 132 38 208 38163 136 0,4 % 

Karleby 44 874 45 348 45 644 45 893 46257 1 383 3,1 % 

Jakobstad 19 557 19 569 19 667 19 620 19661 104 0,5 % 

Seinäjoki 54 616 55 356 56 211 57 026 57807 3 191 5,8 % 

Vasa 57 622 57 998 58 597 59 163 59582 1 960 3,4 % 

Teknologicentret Ketek, som ägs av Karleby stad, yrkeshögskolan, utbildningskoncernen och staden 

Jakobstad, har specialiserat sig på industriella tillämpningar inom kemi, laser- och materialteknik, produktionsteknik 

på mekanik- och maskinverkstäder samt båttillverkning. Nya områden som har kommit 

till är miljö- och energiteknik, processutveckling och nanotekniska tillämpningar. Ketek administrerar 

programmet för kompetenscentrum för kemi 2007–2013. I kompetenscentrum medverkar förutom Karlebyregionen 

även Kaustbyregionen och Jakobstadsregionen. Kompetenscentrum för kemi utgör en del 

av skogsklustret och nanoklustret för kompetenscentra. Staden har förbundit sig att understöda kompetenscentrumprogrammet. 

Tammerfors tekniska universitet har förlagt verksamhet till Ketek på basis av ett 

samarbetsavtal. Området är materialteknik, speciellt laserbearbetningstekniker (ytbeläggning, skärning 

och svetsning) samt plaster och kompositer. 




Verksamhetens intäkter 19 464 121 0 19 464 121 19 974 176 -510 055 

Verksamhetens kostnader -35 903 552 401 191 -35 502 361 -34 909 613 -592 748 

Verksamhetsbidrag -16 439 431 401 191 -16 038 240 -14 935 437 -1 102 803 

MILJÖHÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 

Den nya miljö- och hälsoskyddsorganisationen Mellersta Österbottens miljöhälsovård inledde sin verksamhet 

1.1.2010. Samarbetsområdet omfattar Karleby, Kannus, Toholampi, Lestijärvi, Perho, Halso, 

Kaustby, Vetil och Kronoby. För miljö- och hälsoskyddet i samarbetsområdet ansvarar ett mellankommunalt 

organ som heter miljöhälsovårdsnämnden och som har nio ledamöter. Miljöhälsovårdsnämnden 

sammanträdde tre gånger under 2010. 

Hälsoövervakningen har verksamhetsställen i Karleby, Toholampi, Vetil och Kronoby. Veterinärerna har 

mottagningar i centrala Karleby, i Kelviå, Lochteå, Kannus, Toholampi, Halso, Vetil, Kaustby, Perho och 

Kronoby. 

Viktiga mål för 2010 var att få den nya organisationen att fungera enhetligt i hela området samt att utveckla 

arbetsfördelningen och den planmässiga verksamheten bland personalen, vilket kan öka infl ödet 

av avgiftsinkomster från inspektionerna. 

För att nå målen har hälsoövervakningen upprättat ett gemensamt kundregister. Mellersta Österbottens 

miljöhälsovård har utarbetat gemensamma bestämmelser som gäller utomhusförsäljning och tillämpas i 

hela området. Samarbetsområdets tillsynsplan har följts i den mån det har funnits arbetsresurser. I slutet 

av 2010 inleddes ett projekt för utveckling av miljö- och hälsoskyddets kvalitetssystem. 

Antalet registrerade prestationer hos hälsoövervakningen under 2010 var 1 703. Dessa består av 

inspektioner (746), provtagningar/mätningar (722), utlåtanden (117) och övriga prestationer (118). Under 

2010 fattades sammanlagt 195 beslut med anledning av ansökningar eller anmälningar som enligt lag 

ankommer på miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Inom veterinärvården vårdades mest (84 %) husdjur. 

Veterinärernas besök hos sjuka djur och smådjurs besök på mottagningarna uppgick sammanlagt till 13 

549. Inom samarbetsområdet gjordes 55 djurskyddskontroller. 


Karleby stad 

69

Veterinärtjänster såldes fortsättningsvis till Himango kommun på basis av ett separat avtal. Som helhet 

var utfallet för miljö- och hälsoskyddets utgifter 99 procent medan inkomsterna uppgick till 103,7 procent. 

Mellersta Österbottens miljöhälsovård producerade miljö- och hälsoskyddstjänster som baserar sig på lag 

i ett område med 75 000 invånare. Antalet tjänsteinnehavare inom samarbetsområdet är 24,25. Av dessa 

är 13,25 veterinärer, nio hälsoinspektörer, en byråföreståndare och en direktör för hälsoövervakningen. 





Verksamhetens kostnader -1 682 950 -84 700 -1 767 650 -1 750 323 -17 327 

Verksamhetsbidrag -638 369 -84 700 -723 069 -667 397 -55 672 


Social- och hälsovårdsnämnden grundades vid ingången av 2009 i samband med att kommunerna Kelviå, 

Lochteå och Ullava slogs samman med Karleby stad. Till följd av kommunsammanslagningen tillhandahåller 

staden även Kronoby kommun social-, hälso- och sjukvårdstjänster utifrån en värdkommunsmodell 

sedan ingången av 2009. Social- och hälsovårdsväsendet har under 2010 framför allt lagt vikt vid att 

förbättra funktionsdugligheten hos vårdskedjan, öka integrationen, öka klienternas valmöjligheter och 

satsa på en bredbasig välfärdspolitik och förebyggande arbete. 

Genom helhetsinriktade och välintegrerade social-, hälso- och sjukvårdstjänster har man kunnat satsa 

på primärvården och en proportionell ökning av den. Man har på ett radikalt sätt kunnat profi lera hälsocentralen 

som en akut instans och läkartjänsterna har besatts. Dessutom har man sluppit straffavgifterna. 

Som exempel kan nämnas att antalet vårddagar inom den specialiserade sjukvården har minskat med 

nästan 6 000 vårddagar. Man har satsat på att främja hälsa och välfärd och på förebyggande arbete. Det 

har gjorts upp välfärds- och säkerhetspolitiska program och man håller på att omsätta bägge i praktiken. 

Ett program för att främja hälsan har gjorts upp och hälsofördelen beaktas i alla beslut som fattas. 

Man har aktivt utvecklat klienternas påverkningsmöjligheter med hjälp av exempelvis olika enkätundersökningar. 

Dessutom håller man på att bredda erfarenhetsforskarverksamheten, som baserar sig på 

patient- och klientrelaterade erfarenheter och uppgifter, till äldreomsorgen med hjälp av råd. Social- och 

hälsovårdsväsendets utmaningar hade under 2010 att göra med att behovet av service ökade, vilket i 

första hand berodde på ökningen av invånarantalet, ändringen av åldersstrukturen, ändringar i vårdberoendet 

och vårdkedjan samt av det stora födelsetalet. Social- och hälsovårdsnämnden kunde på grund 

av de ökade behoven inte iaktta budgeten. 

Inom äldreomsorgen satsade man på att nivåstrukturera vården och effektivisera vårdkedjan men på 

grund av ändringen av åldersstrukturen, den medicinska utvecklingen och ändringarna i vårdkedjan i 

allmänhet lyckades man inte med detta på bästa möjliga sätt. Ett gott samarbete inom socialoch hälsovården 

utgör dock en god grund för de nödvändiga ändringarna av servicestrukturen, serviceledningen, 

produktionssätten och effektiviteten hos produktionen. Goda exempel på resultat som man redan har fått 

av samarbetet är en avsevärd minskning av straffavgifterna och de principbeslut som fattades i slutet av 

året om utvecklingen av hemvården och översynen av strategin för äldreomsorgen. 

Ökningen av missbruksproblemen och förbättrandet av vårdkedjans funktion kom även kraftigt fram. Det 

faktum att regionala missbrukartjänster har kunnat utvecklas i enlighet med de strategiska riktlinjerna, 

genom att göra upp en modell för en regional enhet för Mellersta Österbotten för tillnyktring, akutvård, 

öppenvård och anstaltsrehabilitering med psykiatriska, somatiska och sociala tjänster samt de stödtjänster 

som klienten behöver. Utvecklingscentret för missbrukarvården inom de österbottniska landskapen 

(Pohjanmaan maakuntien päihdetyön kehittämiskeskus) har samordnat planeringen av den nya enheten 

tillsammans med personalen inom socialoch hälsovården. Beslut om anskaffandet av en producent för 

missbrukartjänsterna fattades 2010, det slutliga beslutet om byggandet av en fastighet blev uppskjutet 

till 2011. 

Verksamheten för att förebygga marginalisering, främja välfärden och hälsan och verksamhetsformerna 

med låg tröskel samt tidigt ingripande ansågs viktigast. Det bredbasiga samarbetet mellan 


Karleby stad

förvaltningsnämnderna betonades utmärkt bl. a. i den nya barnskyddslagen. och den nya hälso- och 

sjukvårdslagen som träder i kraft 2011. 

Inom den specialiserade sjukvården ökade bruket av tjänster på annat håll (t.ex. Helsingfors och Nylands 

sjukvårdsdistrikt och Uleåborgs universitetssjukhus) med 15,4 procent. Antalet vårddagar på vårdavdelningarna 

minskade med 14,6 procent, d.v.s. 5 760 dagar. Trots att centralsjukhuset återbär ca 1 miljon 

till kommunerna överskreds beräkningen som framgick av delårsrapporten i augusti framför allt på grund 

av att priserna per enhet höjdes. 

Social- och handikappservicen 2010 

Det allmänna målet är att främja välfärd hos och förebygga social utslagning av barn, unga, familjer, 

ensamma vuxna och handikappade och att producera lagstadgade tjänster för handikappade och dem 

som får rehabilitering på grund av mentala problem. 

De största överskridningarna av utgifterna förekom inom resultatområdet för handikappservice på grund 

av otillräckliga budgetanslag. Utgifterna ökade på grund av bl.a. skyldigheterna till följd av lagändringarna 

som hade trätt i kraft den 1 september 2009 och den utökade boendeservicen för rehabiliteringsklienter 

inom mentalvården och utvecklingsstörda. Å andra sidan underskreds avgifterna för utkomstskyddet till 

en del beroende på att det allmänna ekonomiska läget förbättrades. 

Inom barnskyddet gjordes det upp en barnskyddsplan i enlighet med det som föreskrivs i barnskyddslagen. 

Planen som togs i bruk 2010 godkändes av stadsfullmäktige. Planen gjordes upp i samråd med området 

Jyta och gäller även Kronoby kommun. I förhållande till Kronoby kommun kunde man inte bereda sig på 

det stora antalet omhändertaganden som gjordes 2010 och som på ett påtagligt sätt ökade kommunens 

utgifter. 

Socialjouren fortsatte som en verksamhet som bedrivs inom landskapet utifrån en beredskapsmodell. 

Jouren omfattade även Kronoby kommun. Man fi ck ett tillräckligt antal jourhavande socialarbetare (13). 

Planeringen av byggandet av och verksamheten på ett missbrukscenter fortsatte. Det ordnades en anbudstävlan 

om tillhandahållandet av tjänsterna. Till aktör valdes föreningen Ventuskartano ry. 

Inom utkomstskyddet stabiliserades utgiftstillväxten i slutet av 2010. Man klarade av att handlägga beslut 

om utkomststöd inom de tidsgränser som föreskrivs i lagen. Klienterna fi ck beslut inom sju vardagar efter 

det att ansökan hade inlämnats. 

Lagen om service och stöd på grund av handikapp tillförde kommunerna ytterligare skyldigheter från början 

av 2010 i förhållande till tidgränserna för klientbetjäningen och arbetet med att göra upp serviceplaner. 

Inom handikappservicen utvecklades arbetet med att göra upp serviceplaner och serviceprocesser så 

att man kunde hålla sig inom de lagstadgade tidsgränserna vid handläggningen av nästan alla ansökningar. 

Antalet gravt handikappade som omfattades av personlig assistans ökade med 21 personer (48,8 

procent) från året innan. Man klarade inte av att ordna intervallvård för alla klienter som var i behov av 

den i samband med närståendevårdarnas ledigheter. 

Under året fortsatte byggandet av vårdhemmet för utvecklingsstörda i Kelviå och planeringen av ett boende 

(20 platser) för utvecklingsstörda i centrum av Karleby. I slutet av 2010 sändes planerna för byggnaden 

till ARA för ansökan om fi nansiering. 

Kronoby tog emot två fl yktingfamiljer från Burma (Myanmar). 

Äldreomsorgen 

Den grundläggande utgångspunkten för verksamheten är att tillhandahålla den äldre befolkningen 

lagstadgade tjänster. Tjänsterna för den äldre befolkningen har i regel tillhandahållits med stöd av socialvårdslagen. 

År 2010 lade man vikt vid utvecklingen av hemvården. Förutom hemvården har man säkrat 

de äldres möjligheter att bo kvar hemma genom att tillhandahålla stödtjänster. Vården av de äldre har 

nivåstrukturerats på så vis att UUU-gruppen har haft hand om placeringen av de äldre på institutioner och 

inom boendeservicen utifrån RAI-bedömningar, vård- och serviceplaner och klientens funktionsförmåga. 

Målet med nivåstruktureringen har varit att de äldre får adekvat och tillbörlig vård och service inom hela 

vårdkedjan för äldre. 


Karleby stad 

71

År 2010 gjordes det upp en strategi för äldreomsorgen. Strategin sågs över i slutet av 2010. Den reviderade 

strategin var uppe till behandling i nämnden i början av 2011. År 2010 inleddes också utarbetandet 

av ett åtgärdsprogram för strategin för äldreomsorgen. Strategin utgår från de rikstäckande målen och 

kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre. Dessutom måste man beakta de lagstadgade ändringar 

som för närvarande bereds, t.ex. äldreomsorgslagen. Inom äldreomsorgen är målet att 90 procent 

bor hemma, 9 procent inom intensifi erat serviceboende eller sedvanligt serviceboende och 1 procent på 

institutioner. Motsvarande siffror för 2010: 87,1 procent hemma, 10,5 procent intensifi erat serviceboende 

och 2,3 procent institutioner. År 2010 har man inlett översynen av kriterierna för institutionsvård, serviceboende 

och hemvård genom försorg av en mångprofessionell arbetsgrupp. Kriterierna gäller både 

stadens egna tjänster och upphandlade tjänster. 

Det mest omfattande projektet inom äldreomsorgen är arbetet med renoveringen av Furuåsen (etapp 

II). Målet är att 54 platser blir klara vid servicehuset Furuåsen före utgången av 2011. De här platserna 

har beaktats vid planeringen av platser för boende för äldre i framtiden. I det servicesystem som staden 

tillhandahåller själv ska man beakta tvåspråkigheten och se till att tillgången till tjänster är tillräcklig även 

för de äldre som svenskspråkiga. Efter att servicehuset Furuåsen har blivit klart finns det goda möjligheter 

till detta. 

För personalen har det ordnats kurser på så att alla anställda inom äldreomsorgen ska ha nödvändig 

kompetens för användningen av informationssystem. Dessutom har det hållits kurser avsedda för alla 

anställda om sårvård och näring. Antalet deltagare har varit stort. Cheferna har deltagit i de av personalenheten 

ordnade kurserna. Det har ordnats ett stort antal inriktade kurser. På enheterna har man fäst 

särskild uppmärksamhet vid introduktionen av ny personal och ibruktagandet av modellen för tidigt stöd. 

Antalet sjukfrånvaron varierar från enhet till enhet, de ligger dock fortfarande på en hög nivå. 

Vårdkedjan har fungerat bra under 2010. Klienterna har varit tvungna att tidvis köa på vårdavdelningarna 

för service i hemmet. Kötiden har varierat från en dag till en vecka. Man har brukat upphandlade tjänster 

Institutionsvård och boendeservice för äldre 2010 

Klienter 31.12 65-74 år 75-84 år 85 år Vårddagar 

Toivontupa 7 877 

Vaiho 2 917 

Ventus (avd. 1 och 2) 14 243 

Sammanlagt (Karleby) 83 7 28 43 25 037 


Sandbacka Vårdcenter/Kronoby 55 3 18 32 20 495 

Terjärv Vårdcenter/Kronoby 39 7 4 28 14 709 

Sammanlagt (Kronoby) 94 10 22 60 35 204 

177 17 50 103 60 241 


Furuåsen (Artunpirtti+Adalmiina) 34 6 9 17 11 536 

Minnet 8 0 4 4 2 601 

Tervakartano (avd. 2, 3 och Kiila) 80 6 35 39 30 819 

Avdelning 10 (upphandling), konto 521104 11 0 9 3 4 055 

Kuusikumpu 31 5 9 17 10 043 

Pettersborg 25 1 4 20 9 612 (inkl. intervallvård 487 d) 

Medone Oy 13 3 9 1 3 327 

Övrig boendeservice (Majakka, Karelia) 32 7 12 13 11 922 (inkl. intervallvård Majakka 312 d) 

Emeliehemmet 15 0 4 11 5 161 

Privata servicehus (Kotipolku/K-P:n hoitopalvelu) 4 1 1 1 2 508 (inkl. Kotipolku 7 krigsinv. 1 348 d+intervallvård 65 d) 

Leporanta/Kelviå 49 4 23 19 16 266 

Marttilakoti (upphandling)/Kelviå 9 0 1 8 3 029 

Servicebostäderna Lepolan palveluasunnot/Lochteå 33 8 12 13 11 074 

Villa Maria/Lochteå 14 0 6 8 4 840 

Servicehuset Hopijakumpu/Ullava 23 1 10 9 7 775 

Intensifierad boendeservice sammanlagt (Karleby) 381 42 148 183 134 568 

- varav på annat håll upphandlade tjänster 109 12 40 57 39 614 


Verksamheten på Kurkikartano/Lochteå 11 2 7 2 3 972 

Servicecentret Palvelukeskus Onnela/Ullava 9 1 2 5 2 778 

Boendeservice (inte intensifierad!) sammanlagt (Karleby) 20 3 9 7 6 750 

Boendeservice sammanlagt (Karleby) 401 45 157 190 141 318 


Myrbo/Gruppboende/Kronoby 7 0 2 5 2 552 

Sylviahemmet/Kronoby 16 2 6 8 4 753 

Backebo/Demensboende/Kronoby 9 2 3 4 3 278 

Terjärv Gruppboende 9 1 3 5 2 951 

Tallgården/Kronoby 8 0 2 6 2 340 

Storågårdens serviceboende/Kronoby 14 1 5 8 4 583 

Sammanlagt: (Kronoby) 63 6 21 36 20 457 

464 51 178 226 161 775 


Karleby stad

och servicesedlar i de situationer där staden inte själv klarat av att tillhandahålla hemvårdtjänsterna. År 

2009 uppgick antalet besök inom hemvården till 180 808 och år 2010 till 223 747. Antalet besök har ökat 

med + 42 939, vilket procentuellt innebär 23,75 procent. Det ökade antalet besök har gällt klienter vars 

vårdberoende har ökat. 

Inom institutionsvården och serviceboendet har alla platser varit belagda hela året. Vid staden egna 

servicehus har antalet vårddagar varit följande: 

vårddagar på institutioner 31 025 

vårddagar inom intensifi erat serviceboende 110 689 

vårddagar inom serviceboende 9 855. 

Hälsovårdstjänsterna 

Planeringen av hälsocentralens verksamhet och utvärderingen av genomförandet har styrts av strategin 

för hälsocentralen och utvecklingen av verksamheten baserar sig på de enskilda enheternas egna 

verksamhetsplaner. Kvalitetsarbetet har fortsatt i enlighet med årsklockan för kvalitetsarbetet. En driftsauditering 

utfördes i början av juni och i den deltog fysioterapienheten och avdelning 3. 

Inom hälsocentralsförvaltningen skedde det förändringar i början av oktober efter det att direktören för 

hälsovårdstjänster sade upp sig. Överläkare Heikki Mäkelä har varit tf. ledande överläkare och övriga administrativa 

uppgifter har fördelats mellan de övriga tjänsteinnehavarna vid hälsocentralen. Verksamheten 

har utvecklats aktivt och framför allt i fråga om rekryteringen av läkare har man nått utmärkta resultat. 

Tack vare den förbättrade läkarsituationen stängde man i Karlebyområdet under sommaren endast hälsostationen 

i Ullava. I Kronoby genomfördes stängningarna under sommaren på ett smidigt sätt. 

Avdelningsprofi lerna ändrades på sommaren till att bli akutare. På de platser som blev lediga har man 

vårdat patienter som har behövt alltmer krävande vård och antalet vårdperioder har fl erdubblats. Den 

genomsnittliga vårdtiden har förkortats och vårddagar försedda med en tilläggsavgift har minskat påtagligt. 

Läkarresurserna på avdelningarna har visat sig vara otillräckliga på grund av att verksamheten har 

förändrats. Vårdarresurserna stärktes med sju vårdare med hjälp av att personalrotationer genomfördes 

i samråd med centralsjukhuset. Avseende tillgången till vård har det funnits fl est problem i fråga om 

talterapi och tandvård. 

Samarbetet med Kronoby har effektiviserats genom bl.a. en omorganisering av chefsarrangemangen. 

Kronoby övergick till patientinformationssystemet Effi ca. Man har samarbetet med centralsjukhuset bl.a. 

på förvaltningsnivå och genom att utveckla vårdprocesserna. Arbetslokalerna på hälsocentralen har visat 

sig vara otillräckliga. Vid hälsocentralen har man vidtagit interna arrangemang och man har varit tvungen 

att fl ytta personal till hyreslokaler. Man väntar sig att problemet med lokalerna ska kunna lösas med hjälp 

av en sanering av avdelningarna och nybyggnadsprojekt. 




Verksamhetens intäkter 31 884 731 420 000 32 304 731 34 175 937 -1 871 206 

Verksamhetens kostnader -146 223 699 -9 921 497 -156 145 196 -158 210 999 2 065 803 

Verksamhetsbidrag -114 338 968 -9 501 497 -123 840 465 -124 035 062 194 597 

BILDNINGSVÄSENDET 

Bildningsväsendet anordnar vittomfattande tjänster inom småbarnsfostran, utbildning och kultur (ungdom, 

kultur, bibliotek, museum, idrott) och skapar en livslång grund för utövande av och deltagande i dessa. I 

enlighet med den år 2010 godkända strategin är målet att bildningsväsendet i tvåspråkiga Karleby stad 

främjar kommuninvånarnas välfärd och stadens framgång genom att själv och tillsammans med andra 

aktörer tillhandahålla högklassiga och mångsidiga bildningstjänster som svarar mot invånarnas behov. 

Utöver de nationella bildningspolitiska riktlinjerna stod speciellt strategiarbetet och sektorns organisationsändring, 

då resultatområdet för småbarnsfostran övergick till bildningsväsendet, i fokus för utvecklingsarbetet 

år 2010 inom sektorn. 


Karleby stad 

73

Bildningsväsendets centrala prioritetsområden 

Bildningsväsendets reviderade verksamhetsstadga som följer organisationsändringen togs i bruk och 

beslutsfattandet inom resultatområdet för småbarnsfostran övergick till tidigare utbildningsnämnden, nuvarande 

nämnden för utbildning och fostran. I enlighet med verksamhetsstadgan förverkligades ordnandet 

av bildningsväsendets administration i enlighet med de riktlinjer som ledningsgruppen och arbetsgrupper 

underställda den har dragit upp. En rapport utarbetades om organisationsändringen vilken omfattar utvecklingsmål 

för framtida år. Organisationsändringen har konstaterats vara fördelaktig och erfarenheterna 

av det första året har varit positiva både vad gäller bildningsväsendet och småbarnsfostran. 

Utvecklingsprojekt inom utvecklingsplanen för utbildning och forskning och inom POP-programmet i anknytning 

till den har sökts aktivt för grundläggande utbildning och annan utbildningsverksamhet. Projekt 

har inletts för utvecklande av lärandemiljöer, kvaliteten på undervisningen och stödet för undervisning. 

Bildningscentralen har koordinerat projektansökningar, övervakat genomförandet av projekt och rapporteringen 

om dem. 

Det landskapsomfattande samarbetsavtalet om utbildning på andra stadiet uppdaterades. Man har 

deltagit i utvecklings- och strategiarbetet i anknytning till avtalet ur gymnasieutbildningens synvinkel. 

Gymnasieutvecklingsrapporten för Karleby stad färdigställdes men inga beslut fattades före årsskiftet. 

Verksamheten inom företagsamhetsfostran i landskapet stärktes då den utvidgades att omfatta Mellersta 

Österbottens YES-center och tack vare ett riksomfattande projekt. 

Tyngdpunkten i det kulturpolitiska utvecklingsarbetet låg på säkerställandet av förhållanden som tjänster 

på landskapsnivå förutsätter. I praktiken innebar detta framför allt ekonomiskt stöd och ställande av resurser 

till serviceproducenters förfogande. Vad gäller konst- och kulturinrättningarna förutsatte uppnåendet 

av målet understödsverksamhet för att trygga bevarandet av inrättningarnas arbetsplatser. Man fortsatte 

dela ut allmänt understöd till organisationer och fria grupper samt enskilda konstnärer, likaså projekt- och 

hyresunderstöd. Efter kommunsammanslagningen har resultatområdets andra prioritetsområde varit 

produktion av kulturtjänster på olika håll i den utvidgade staden. Ett speciellt tyngdpunktsområde i detta 

arbete har varit målgrupper som har svårt att nå på traditionellt sätt erbjudna kulturtjänster. 

Karleby stadsbibliotek-landskapsbibliotek var verksamt både i sina lokaler och på nätet. Bibliotekstjänster 

erbjöds i sex lokaler på olika håll i den utvidgade staden och i bokbussen. Webbiblioteket Anders administrerades 

tillsammans med grannkommuner. Biblioteksväsendets tyngdpunktsområden var att utveckla 

bibliotekstjänsternas funktioner och att ta kunderna med i verksamheten samt personalens fortutbildning 

och bibliotekets samarbete med olika aktörer. För utvecklandet av verksamheten utarbetades en biblioteksstrategi 

för fullmäktigeperioden. 

Personalen och nämndens ledamöter deltog i beredningen av strategin för resultatområdet idrottstjänster. 

Enhetliga understödsprinciper togs i bruk inom hela staden för understöd till idrottsföreningar och föreningar 

som arrangerar motion. Under det första året som Hållhagens idrottshall var i bruk användes den 

till så gott som 100 procent. Badcentret VesiVeijari besöktes av över 221 000 kunder. Simundervisning 

ordnades på samma sätt som tidigare år. Även VesiVeijaris mångsidiga konferenstjänster är fortfarande 

populära. 

Vid K.H. Renlunds museum – Mellersta Österbottens landskapsmuseum fick publiken ta del av verksamheten 

med specialkunnande. Utställningsverksamheten följde utställningsprogrammet. Tyngdpunkten i 

verksamheten och utbudet låg allt mer på museipedagogik. Museets anvisningar för verksamhetssätt 

förnyades och togs i bruk. Personalens kompetens stärktes genom extern och intern utbildning. Landskapsmuseet 

skötte sitt myndighetsuppdrag och samarbetade med regionens lokala museer. 

Inom ungdomstjänsternas resultatområde gjordes de största framstegen med strategiarbete och samarbete 

mellan ungdomsarbete och skolarbete. En långvarig strategiprocess slutfördes då resultatområdets 

utvecklingsstrategi för åren 2010-2011 godkändes. En modell för skolsamarbete utarbetades i samarbete 

med undervisningsväsendet och färdigställdes i slutet av året. 

Vid naturaliesamlingen Kieppi fortsatte utvecklingen av mineraliesamlingen i samarbete med Geologiska 

forskningscentralen med stöd av ett stipendium från K.H. Renlunds Stiftelse. 

BILDNINGSCENTRALEN 

Bildningscentralen bereder ärenden med anknytning till serviceproduktion och verkställer besluten som 

fattas på organ-, resultatområdes- och resultatenhetsnivå: 


Karleby stad

samarbete mellan organisationer inom bildningssektorn 

tjänster inom småbarnsfostran 

grundläggande utbildning och allmänbildande utbildning på andra stadiet 

fri bildning erbjuds av Karlebynejdens institut med sin fi nskspråkiga och svenskspråkiga avdelning 

och bildkonstskolan för barn och unga 

tjänster inom kultur-, biblioteks-, ungdoms-, musei-, idrotts- och annan fritidsverksamhet 

stödjande av föreningarnas och organisationernas verksamhetsförutsättningar. 

Bildningscentralen har serviceteam för förvaltnings- och byråtjänsterna, undervisningsväsendets utvecklingsteam 

samt team för elevvården. Som ledningsgrupper fungerar bildningsväsendets gemensamma 

ledningsgrupp, småbarnsfostrans ledningsgrupp, utbildningsväsendets ledningsgrupp och specialundervisningens 

ledningsgrupp. Personalen inom elevvården har sitt eget elevvårdsteam. Skolornas rektorer 

samlas ungefär en gång i månaden till rektorsmöten och som rektorsteam för den grundläggande utbildningen 

eller gymnasieutbildningen. Undervisningsväsendets utvecklingsteam leds av utvecklingschefen. 

Om- och tillbyggnaden av Hållhagens skola färdigställdes i slutet av år 2009 och skolarbetet inleddes 

i förnyade lokaler från början av år 2010. Projektplaneringen av en ombyggnad av Björkhagens skola 

slutfördes, fullmäktige gick i borgen för Koivuhaan Palvelukeskus Oy:s lån och ombyggnaden inleddes. 

För om- och tillbyggnaden av Villa skola beviljades stimulansanslag och ombyggnaden inleddes i början 

av höstterminen 2010. Det har varit en utmaning att hitta tillfälliga undervisningslokaler för skolorna. 

Beredningen av om- och tillbyggnaden av Storkisbackens skola fortskred i och med att diplomarbetet 

slutfördes. Avsikten är att skapa en framtidens lärandemiljö i en flyttbar och anpassningsbar skolbyggnad. 

Utrymmesbehovet i samband med om- och tillbyggnaden av skolan i Storby och Lucina Hagmanin koulu 

bereddes. Statsunderstöd ansöktes för fyra skolbyggprojekt. 

Efter kommunsammanslagningen kom den för hela Karlebyregionen gemensamma utvärderingskommittén 

för den grundläggande utbildningen att omfatta hela landskapet. Den drar upp riktlinjer för verksamhetsutvärderingen 

för varje läsår och verksamheten utgör en del av arbetet med kvalitetskriterierna för den 

grundläggande utbildningen. Undervisningspersonalen fi ck fortbildning i överensstämmelse med den 

plan som hade gjorts upp på basis av bedömningsuppgifter. 

NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN 

Småbarnsfostran 

Tjänsterna inom småbarnsfostran blev från och med början av år 2010 ett eget resultatområde inom 

bildningsväsendet. Till småbarnsfostrans resultatområde hör familjedagvård och dagvård i daghem, förskoleundervisning, 

olika stöd (hemvårdsstöd, Karlebytillägg och privatvårdsstöd), centraliserade tjänster 

(dagvårdsbyrå och specialdagvård) samt lekparksverksamhet. 

Karlebytillägget (det kommunspecifi ka tillägget) erbjöds som ett alternativ till dagvård. Som förutsättning 

för Karlebytilläggets utbetalning har varit att barnet är under tre år, barnet vårdas av förälder och att det 

för familjens alla barn som berättigar till barnavårdsstöd betalas hemvårdsstöd. Karlebytillägget betalades 

i medeltal till ca 667 familjer per månad och barn som stödet betalades för uppgick till 724. Familjer som 

fi ck hemvårdsstöd under året uppgick till 785 i medeltal. Antalet barn som hemvårdsstöd betalades för 

var 1 345 till antalet. Privatvårdsstöd betalades under året i medeltal för 95 barn. 

I slutet av december var sammanlagt 1 682 barn i kommunal dagvård. Av barnen var 355 under tre år 

och av dessa var 141 under två år. Under år 2010 gjordes fl er dagvårdsavtal än under tidigare år. Trots 

den utmanande situationen fullföljdes den subjektiva rätten till dagvård för båda språkgrupperna. Kapaciteten 

i dagvårdsenheterna utnyttjades till det yttersta under hela året. Det ökade antalet vårdavtal 

beror på ett ökat behov av barndagvård. Den goda nativiteten i Karleby och arbetslöshetsprocenten som 

ligger under hela landets medeltal påverkade tydligt det faktum att dagvårdsbehovet ökade under året. 

Inom småbarnsfostran präglades år 2010 av förändring. Den största förändringen för småbarnsfostrans 

del inföll i början av året, när tjänsterna inom småbarnsfostran övergick från socialoch hälsovårdsväsendet 

till bildningsväsendets verksamhetsområde. På grund av organisationsförändringen bildades en 

styrgrupp vars befogenhetsområden utgjordes av beredning, instruktion och beslutsfattande. Styrgruppen 

godkände under hösten en rapport som utarbetades av arbetsgrupperna. Rapporten innehöll framtida 

målsättningar som berör utveckling av samarbete mellan småbarnsfostran och undervisningsväsendet. 


Karleby stad 

75

Keltaviirin päiväkoti kommunaliserades i början av året och den blev därmed en enhet inom småbarnsfostran 

som ordnar barndagvård. 

I början av året ordnades en aftonskola om småbarnsfostrans verksamhet för nämnden för utbildning 

och fostran. Avsikten med denna var att nämndens medlemmar skulle få en uppfattning om mångfalden 

av tjänsterna inom småbarnsfostran samt om framtida utmaningar inom detta område. 

En separat utredning om familjedagvård gavs enligt tidtabell. Utredningen skickades efter nämndens 

behandling till personalnämnden och stadsstyrelsen för åtgärder. 

Småbarnsfostran deltog aktivt i bildningsväsendets strategiprocess. Efter att bildningsväsendets strategi 

hade blivit färdig utarbetades en egen strategi för småbarnsfostran i enlighet med stadens och bildningsväsendets 

strategier. Strategin för småbarnsfostran godkändes i nämnden för utbildning och fostran i juni. 

Arbetsvärderingarna för personalen inom småbarnsfostran blev klara. Från och med början av augusti 

harmoniserades lönerna för småbarnsfostrans del och värdering av arbetets svårighetsgrad togs i bruk. 

På hösten fi ck förskoleundervisningens utrymmen vid Isokylän koulu användningsförbud. På två veckor 

kunde dock temporära hyreslokaler för förskoleundervisningen ordnas. 

Inom specialdagvårdens område har antalet barn som behöver intensifierat och särskilt stöd fortsättningsvis 

ökat. Specialgrupperna vid Tullåsens daghem har varit fullsatta hela året. Förutom vid Tullåsen har 

det vid daghemmet Tjärbrännaren funnits två smågrupper för barn som behöver särskilt stöd. Småbarnsfostran 

i Karleby släpar dock markant efter rekommendationerna för antalet specialbarnträdgårdslärare. 

Personalen inom barndagvården deltog i kurser i enlighet med de fastställda målen under året. Småbarnsfostran 

ordnade kurserna i samarbete med bildningscentralen och olika pågående utvecklingsprojekt. 

Kurserna har på ett mångsidigt sätt berört småbarnsfostran. Dessutom har personalen deltagit i olika 

utbildningar avsedda för alla stadens anställda. 

I enlighet med utvärderingsplanen för småbarnsfostran (2009–2012) utvärderades småbarnsfostran 

generellt och enhetsvis under år 2010. En utvärdering av inledandet av dagvård har skett kontinuerligt. 

Information om utvärderingen insamlas alltid på sommaren och efter årsskiftet. I januari utfördes även 

en utvärdering om ledarskap som behandlades i olika enheter. Innan man behandlade resultaten i verksamhetsenheterna 

fördes utvecklingssamtal tillsammans med cheferna. Under samtalen togs de egna 

utvärderingsresultaten upp till diskussion och man fattade beslut om vilka delområden bör utvecklas. 

Inom småbarnsfostran används utvärderingssystemet TAK (på fi nska: tutki, arvioi, kehitä; på svenska: 

undersök, bedöm, utveckla) som möjliggör att utvärderingar genomföras via webben. Alla utvärderingar 

har genomförts så att enskilda personer eller enheter strävat efter att reagera i mån av möjlighet på den 

respons som de har erhållit. 

Lekparksverksamhet har utgjort ett alternativ för dagvård. Det har funnits ett tydligt servicebehov för lekparksverksamhet 

vid sidan av dagvård och sådan verksamhet har ordnats året om på fem olika lekplatser. 

Småbarnsfostran var med som en planerande, ordnande och deltagande aktör i Strålande! –kulturveckan 

för barn och ungdomar. Strålande! var en del av Karleby 390-årsjubileum. 

Förskole- och nybörjarundervisning 

Samarbetet inom verksamheten för småbarnsfostran, förskoleundervisning och undervisning i grundskolans 

lägre klasser har fortsättningsvis intensifi erats. När det gäller användning och planering av gemensamma 

skolfastigheter har samarbetet ökats. Förskolegrupper har placerats i de grundskolfastigheter, där 

fungerande utrymmen har kunnat ordnas. Eftermiddagsverksamhet för skolbarn (främst förskoleelever 

och elever i årskurserna 1-2) anordnas vid varje skola. Skolornas klubbverksamhet inom den grundläggande 

utbildningen har utökats med hjälp av Utbildningsstyrelsens projekt och nästan varje skola har 

klubbverksamhet, åtminstone en klubbtimme. 

Grundläggande utbildning/allmän undervisning 

Elevantalet inom den grundläggande utbildningen hölls stabilt och sammanlagt 5 110 elever deltog i den 

grundläggande utbildningen. En utmaning var att elevantalet varierade kraftigt mellan olika områden inom 

staden, men antalet undervisningstimmar var på samma nivå som föregående år. Anslaget på 322 000 


Karleby stad

euro som beviljats av Utbildningsstyrelsen för att storleken på undervisningsgrupper kunde minskas 

underlättade situationen i skolor med stora undervisningsgrupper. 

Gruppstorleken i fi nskspråkiga grundskolor (årskurserna 1-6) var i medeltal 18,8 elever per grupp och i 

svenskspråkiga 17,5 elever per grupp. Den genomsnittliga gruppstorleken i grundskolans högre årskurser 

var i medeltal 20,2 per basgrupp (fi nskspråkiga) och 18 per basgrupp (svenskspråkiga). Bestämmandet 

av timresursen bereddes så att varje område inom den grundläggande utbildningen planerade sin timresurs 

på basis av ett nyckeltal. Dessutom genomfördes effektiviserande åtgärder enligt den balanserande 

tilläggsbudgeten. Antalet skolassistenter och deras arbetstimmar har optimerats. Antalet var drygt etthundra 

under skolans arbetstid. Assistenttimmar uppgick till ca 2000 under år 2011. Varje år fastanställs 

ett antal skolassistenter enligt en bestämd plan. 

Beredningen av skolornas långvariga investeringsprogram (totalrenovering och tillbyggnad) har startat, 

men ett långsiktigt program förutsätter att frågan om gymnasiets utvecklingsriktning avgörs. Behovet 

av extra utrymmen för grundskolornas del är brådskande i Isokylä, Jokilaakso, Rytimäki och Torkinmäki 

fi nskspråkiga skolområden. När totalrenoveringen av Villa skola påbörjades fl yttades skolans elever 

till Donnerska skolans utrymmen och till temporära hyreslokaler som placerats på Kyrkbackens skolas 

område. 

Skolfastigheters skick har orsakat bekymmer och i fl era byggnader har undersökningar utförts. Man har 

varit tvungen att både begränsa och delvis förbjuda användning av utrymmen i Lucina Hagmanin koulu 

och Isokylän koulu. Grupper från specialundervisning och förskoleundervisning i Isokylän koulu fl yttades 

till temporära hyreslokaler. Dessa temporära utrymmen har föranlett tilläggskostnader och verksamhetsrelaterade 

olägenheter. Dessutom har den grundläggande utbildningens verksamhet distraherats i fl era 

skolbyggnader av problem med inomhusluften och nödvändiga reparationer på grund av dessa under 

skolans verksamhetsperiod. 

Grundläggande utbildning/specialundervisning 

Antalet elever som antagits till specialundervisning hade sjunkit med 28, dvs. till 375 elever, vilket är 6,6 

% av det totala elevantalet i den grundläggande utbildningen. Det nationella genomsnittet är betydligt 

högre (drygt 8,5 %). Att andelen elever inom specialundervisningen har minskat förklaras med fl exibla 

integrerande och inkluderande undervisningsarrangemang inom den grundläggande utbildningen. Flexibla 

undervisningsarrangemang är förenliga med den nya lagen om grundläggande utbildning och möjliggör 

stödåtgärder för inlärning och skolgång för en omfattande målgrupp. Dessa har förbättrat relevansen 

och effektiviteten av stöd för inlärning. 

Elevantalet 

2007 - 2008 2008-2009 2009-2010 (x 

2010-2011 

fi. sv. fi. sv. fi. sv. fi. sv. 

grundskolan 

åk 1 - 6 2 126 603 2 116 588 2755 579 2 795 559 

åk 7 - 9, åk 10 1 080 303 1 131 320 1437 325 1 433 321 

gymnasiet (xx 653 192 609 171 678 152 648 168 

yrkesgymnasiet 250 265 282 303 

förskoleundervisning 358 101 378 93 481 93 460 98 

specialundervisning 

åk 1 - 6 148 28 135 33 174 29 185 22 

åk 7 - 9, åk 10 90 30 114 33 159 30 137 28 

x) Kommunsammanslagning Karleby, Kelviå, Lochteå, Ullava 

xx) inkluderar vuxenlinjen 

xxx) innefattar en 11-årig läroplikt 

Gymnasieutbildning och övrig utbildning på andra stadiet 

Utvärderingen av gymnasiets helhetssituation som påbörjades i och med kommunsammanslagningen 

fortsatte och gymnasiets utvärderingsrapport blev klar för beslutsfattande. När man granskar situationen 

som helhet minskar gymnasieutbildningens attraktivitet och elever som väljer gymnasiestudier fortsättningsvis. 

Vid höstens statistikföring hade stadens fi nskspråkiga daggymnasier 602 studerande och den 


Karleby stad 

77

svenskspråkiga 168 studerande. Jämfört med året innan var minskningen i de finskspråkiga gymnasierna 

sammanlagt 18 elever, när elevantalet i det svenskspråkiga gymnasiet däremot steg med 16 elever. 

Yrkesgymnasiet som drivs tillsammans med utbildningskoncernen är populärt och attraherar fler sökande 

än vad som kan tas in. Antalet studerande uppgår till ca 303. De fyraåriga studierna leder till en yrkesinriktad 

grundexamen, studentexamen och avgångsbetyg från gymnasiet. Vid vuxengymnasiet var antalet 

närstuderande 61 medan det även fanns ett antal som studerade på distans. Med utgångspunkt i den 

utvecklingsutredning som gjordes av kommunsammanslagningens beredningsgrupp för gymnasieutbildning 

har en bredbasig gymnasieutvecklingsgrupp fortsatt utvecklingsarbetet. 

Antalet statsandelsstuderande i Karleby stads gymnasier på 2000-talet 

Gymnasier 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Karleby svenska gymnasium 265 264 240 215 199 202 204 192 171 151 168 

Kiviniityn lukio 340 329 311 317 295 285 277 236 246 243 239 

Kokkolan yhteislyseon lukio 406 379 396 381 346 337 314 334 290 303 297 

Lucina Hagmanin lukio (*inkl. 

antalet ämnes- studerande) 

173 171 171 175 159 123 110 104 96 92* 66 

Vuxenlinjen vid Kokkolan 

yhteislyseon lukio 

132 116 100 77 72 84 73 81 76 73 61 

Totalt antal statsandels- elever 

i gymnasiet, svenska 

265 264 240 215 199 202 204 192 171 151 168 

Totalt antal statsandels-elever i 

gymnasiet, finska 

919 879 878 873 800 745 701 674 632 638 602 

Totalt antal statsandels- elever 

i daggymnasierna, exkl. 

vuxenlinjen 

1184 1143 1118 1088 999 947 905 866 803 789 770 

Elevvård 

Elevvårdsteamet svarar för utveckling och koordinering av elevvården i stadens alla skolor. Gymnasiets 

skolkurator började i sitt arbete i början av höstterminen 2010. Teamet fungerar som kollegialt stöd för 

kuratorer och skolpsykologer i deras elevvårdsarbete. 

Elevvårdsteamet utgjordes av sex fastanställda skolkuratorer i slutet av år 2010. I slutet av året ansvarade 

en visstidsanställd skolpsykolog för skolpsykologtjänsterna och på grund av rekryteringsproblem köptes 

psykologtjänster även utifrån. Elevvårdsteamets tjänster är till för alla elever inom den grundläggande 

utbildningen och serviceutbudet har även kunnat utökas till gymnasierna genom den nyanställda kuratorns 

arbetsinsats. Antalet elever per varje skolkurator är fortfarande högre än rekommendationerna. 

Undervisning för andra språk- och kulturgrupper 

Nämnden för utbildning och fostran godkände undervisningsväsendets program för kulturell mångfald. 

Programmet tar upp riktlinjerna för undervisningen av olika språk- och kulturgrupper samt resursfördelningen. 

Behovet av undervisning för olika språk- och kulturgrupper har fortsättningsvis fortsatt att öka. 

Undervisning som förbereder invandrarelever för grundläggande utbildning har ordnats vid tre olika 

grundskolor i grupper för sammanlagt 20-30 elever. Dessutom har de elever som förflyttats till den grundläggande 

utbildningen även fortsättningsvis fått individuell undervisning i den förberedande utbildningen. 

Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är antalet elever med ett annat modersmål 

än finska sammanlagt ca 180 och man har eftersträvat att ordna undervisning i finska som andra 

språk (S2) för dessa elever. Undervisning i det egna modersmålet ordnades i ca tio språk i 20 olika undervisningsgrupper. 

Staden beviljas en särskild statsandel för ordnandet av undervisning som förbereder för 

grundläggande utbildning och för grundläggande utbildning på främmande språk. Statsunderstöd fås även 

i efterskott enligt antalet timmar som ordnats i finska som andra språk, för stödundervisning av elever med 

annat modersmål än fi nska samt för ordnande av undervisning i det egna modersmålet. Dessutom har 

verksamhet fått stöd av ett utvecklingsprojekt som fi nansierats och koordinerats av Utbildningsstyrelsen. 

Skolbiblioteksverksamhet 

Skolornas bibliotekstjänster utgör en väsentlig del av inlärning och undervisning. Arbetet med uppdatering 

av skolbiblioteken har fortskridit i samband med skolrenoveringar. De förnyade skolbiblioteken har blivit 

små mediecentrum där eleverna har tillgång till förutom traditionellt biblioteksmaterial även informationsoch 

kommunikationsteknologi, programvara och apparatur som stödjer informationsåtervinningen i skolan. 


Karleby stad

Stadsbiblioteket har varit en viktig samarbetspartner speciellt när det gäller inköp och nättjänster samt 

tillgång till expertishjälp. 

Undervisningsväsendets projekt 

Utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet har under de senaste åren startat utvecklingsprojekt 

som berör utbildningspolitiskt viktiga utvecklingsområden (dvs. POP-programmet = Bättre grundläggande 

utbildning). Statsunderstödsverksamheten stödjer främst utvecklings- och pilotprojekt samt experimentella 

projekt som producerar distributionsdugliga mallar, metoder och praxis. Dessutom strävar man efter 

permanenta funktionella och konstruktiva förändringar och förbättringar. 

En aktiv projektverksamhet har varit ett strategiskt val hos bildningsväsendet. Genom den kan man styra 

utvecklingen av undervisningsväsendet och skaffa resurser för utvecklingsarbetet. Inom undervisningsväsendet 

i Karleby pågår för närvarande 28 utvecklings- och internationaliseringsprojekt, av vilka en del är 

nya och en del har fått fortsatt fi nansiering. Av projekten är 25 inom den grundläggande utbildningen och 

tre inom gymnasieutbildningen. Man har sökt och startat projekt antingen som egna projekt eller genom 

samarbete som regionala eller landskapsomfattande projekt. De mest betydande utvecklingsprojekten 

som fi ck statsunderstöd år 2010 var stöden för mindre gruppstorlekar i grundskolorna, säkerställande 

av yrkeskompetensen hos personalen inom undervisningsväsendet (OSAAVA-projektet), utvecklande 

av intensifi erat och särskilt stöd (KELPO-projektet) samt stödet för införande av kvalitetskriterier inom 

den grundläggande utbildningen. 




Verksamhetens intäkter 4 552 710 -187 500 4 365 210 5 073 036 -707 826 

Verksamhetens kostnader -68 369 940 -1 078 596 -69 448 536 -69 862 623 414 087 

Verksamhetsbidrag -63 817 230 -1 266 096 -65 083 326 -64 789 588 -293 738 


Kulturtjänster 

Verksamheten inom resultatområdet för kulturtjänsterna delades år 2010 i tre huvudlinjer som består av 

kulturpolitiskt arbete, evenemangsverksamhet samt understödsverksamhet. 

Resultatområdet för kulturtjänster fortsatte koordineringen av nämndens utvecklingsarbete genom att 

under verksamhetsåret sammanställa nämndens strategimaterial och genom att delta i planeringen och 

utarbetandet av bildningsväsendets strategidokument med egna resurser. Dessutom fortsatte resultatområdets 

personal med koordineringen av kulturverksamheten efter kommunsammanslagningen genom 

att arrangera diskussionsmöten tillsammans med de anslutna kommunernas kulturorganisationer och 

andra aktörer. På nationell nivå deltog resultatområdet i planeringen av kulturverksamhetens indikatorer 

i Finlands Kommunförbunds projekt. 

Resultatområdet deltog år 2010 med sammanlagt 156 800 euro i förverkligandet av olika kulturevenemang 

i Karleby. I en del av evenemangen fungerade resultatområdet som huvudarrangör och i en del 

som samarbetspart. Staden delade ut sammanlagt 2 432 000 euro till självständiga kulturinrättningar 

(Mellersta Österbottens konservatorium, Mellersta Österbottens Kammarorkester, Karleby stadsteater 

samt Karleby Ungdomsförening) i enlighet med resultatområdets budget. Understöden dimensionerades 

så att inrättningarnas verksamhet kvarstod på tidigare års nivå. Som understöd till kulturorganisationer, 

fria grupper och enskilda personer utdelades sammanlagt 161 000 euro genom års-, projekt- och hyresbidrag 

i anknytning till kulturverksamhet. 

Bibliotekstjänster 

Karleby stadsbibliotek-landskapsbibliotek fanns till stadsinvånarnas förfogande både som byggnad och 

som nättjänst. Bibliotekets verksamhetsplatser är huvudbiblioteket, biblioteken i Björkhagen, Kelviå, 


Karleby stad 

79

Lochteå, Ullava och centralsjukhuset samt bokbussen. Hemservice ordnades för rörelsehämmade. Med 

grannkommunerna upprätthölls det gemensamma nätbiblioteket Anders som utöver Karleby omfattas 

av Halso, Himango (Kalajoki), Kannus, Kaustby, Lestijärvi och Toholampi. Materialtransporterna mellan 

biblioteken inom nätbiblioteket ökade väsentligt. 

Från biblioteket lånades 811 721 volymer litteratur, musik, fi lmer, tidningar och olika inspelningar. Utlåningen 

minskade med 1,2 %. Det är anmärkningsvärt att utlåningen av musikinspelningar minskade 

med 12,5 %, men utlåningen av dvd- och blu-ray –inspelningar ökade med 13,4 %. Antalet besök vid 

bibliotekets olika verksamhetsplatser var 543 859. Antalet besökare minskade med 4,5 %. 

Under året arrangerade biblioteket många evenemang och utställningar. Med projektfi nansiering gjordes 

en omfattande enkät för att kartlägga kundgrupperna och åt vilket håll tjänsterna borde utvecklas. 

Enkätens slutresultat fås våren 2011. För personalen arrangerades utbildning i hantering av ändringar, i 

arbetsmotivation samt i bibliotekslagstiftning. Även personal från bibliotek i kommunerna inom landskapsbibliotekets 

område deltog i utbildning. Två landskapsbiblioteksmöten ordnades för områdets bibliotek. 

Museiväsendet 

Museets strategi och organisationsmodell reviderades och program för arbetsrutiner uppdaterades. 

Public-private-partnership –samarbetet med Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (MSL) inleddes. 

Museet lämnade in en ansökan till Undervisnings- och kulturministeriet om att det utser ITE-specialmuseet 

till ett riksomfattande specialmuseum. Som stöd för detta genomfördes ett projekt för att utveckla ett 

varumärke för ITE-museet. 

I samlingsarbetet koncentrerade man sig på grundläggande arbete inom hantering av samlingar, och 

organiseringen av samlingshanteringen till en webbaserad version inleddes, förhållanden förbättrades 

och föremål konserverades. Man deltog i det nationella TAKO-projektet. Arbete i anknytning till landskapsmuseet 

gjordes på det sätt som avtalet med Museiverket förutsätter. Museets forskningsverksamhet 

inriktades på bl.a. samarbetsprojekt med den kyrkliga samfälligheten samt på produktionen av material 

till boken Merkillinen meri för bostadsmässan år 2011. Verksamheten med specialkunnande blev offi - 

ciell och befäste sin plats som en del av museets informationstjänst. Man deltog i museernas nationella 

publikationsutbyte. 

Utställningsprogrammet genomfördes enligt planerna. Museet lånade ut bl.a. flera verk till Veikko Vionoja 

–utställningen vid Ateneum. På sommaren hölls en utställning som anknöt till berättelsen om Wellamos 

vrak. ITE-museets nationella och internationella verksamhet baserade sig på samarbete med MSL. ITEmuseet 

var med om att anlägga ett internationellt samarbetsnätverk med aktörer inom outsider konst i 

Östeuropa och deltog i det samnordiska samarbetet i utställningen Annan konst samt i triennalen INSITA 

i Bratislava. 

Tyngdpunkten under året låg på museipedagogik och i anknytning till den hölls 20 verkstäder eller evenemang. 

Museiklubbverksamheten och Joustavat –fadderklassverksamheten fortgick. Museet sålde 

experttjänster till Sydösterbottens landskapsmuseum. Dessutom arrangerades evenemang i anknytning 

till aktuella händelser och en föreläsningsserie för skolor samt för både barn- och vuxengrupper tillsammans 

med samarbetspartners. Museiverkstaden var verksam i saltmagasinet och i Forsnabba bageri. 

Det intensiva samarbetet bl.a. med lokala kulturoch skolinrättningar fortsatte. Hembygdsmuseets 

traditionella vår- och höstmarknader hölls. Museet har fungerat som sakkunnig vid en inventering av 

byggnadskulturen för en generalplan vilken utarbetas av planläggningsavdelningen. Museets synbarhet 

blev mångsidigare bl.a. via social media. Dessutom deltog Mellersta Österbottens förbund i ett marknadsföringsevenemang 

på landskapsnivå. Det totala antalet besökare var 35 295. 

Naturaliesamlingen Kieppi 

Kieppi har samarbetat med olika sektorer, skolor, inrättningar samt forskare och andra intresserade. 

Verksamhetens tyngdpunkt har legat på förvaltningen och skötseln av samlingarna samt på natur- och 

miljöfostran. Man ordnade evenemang i Kieppi i anknytning till bassamlingarna. Den färdigställda utställningsväggen 

gör det möjligt att ge evenemangen liv ur tvärvetenskapligt och –konstnärligt perspektiv. 

Under sommaren färdigställdes också myrdioramat. Fossilsamlingens prov har identifi erats och hur de 

ska ställas fram har fortsättningsvis planerats i samarbete med Naturvetenskapliga centralmuseet. En 

samling bestående av fångstredskap har ställts fram. 


Karleby stad

Det treåriga projektet med utvecklandet av Viljo Nissinens mineralsamling i en publikvänligare riktning 

har fortgått i samarbete med GTK. Kieppi har i samarbete med Mellersta Österbottens sommaruniversitet 

arrangerat föreläsningar för allmänheten. På våren ordnade man i Kieppi tillsammans med GTK en dag då 

man fi ck lära sig identifi era olika malmer. År 2010 var antalet besökare ca 5 800 och antalet grupper 167. 

Ungdomstjänster 

Ekonomin för resultatområdet för ungdomstjänster utföll i enlighet med givna ramar. I inkomster infl öt 

mera än väntat tack vare godkända projektansökningar. Resultatområdets utvecklingsstrategi för åren 

2010–2020 godkändes i november. I slutet av året färdigställdes modellen för skolsamarbete tillsammans 

med undervisningsväsendet. 

Understödspolitiken för ungdomstjänsternas resultatområde reviderades under året, i och med revideringen 

ökade också aktörernas aktivitet och understöden delades ut till 100 %. Det fanns sammanlagt 

26 ungdomsaktörer som fi ck understöd. Antalet hölls alltså på samma nivå som år 2009. 

Internationellt samarbete har gjorts både i form av Euromance-lägret med understöd av undervisningsoch 

kulturministeriet och Forest camp-lägret med understöd av Cimon. Utöver lägren har man deltagit i 

olika Youth in Action verksamheter. Ungdomsarbete med tväradministrativ inriktning har gjorts i och med 

uppsökande verksamhet, Koppari-verksamhet och Jyvä-verksamhet. På sommarläger som arrangeras 

i Villa Elba deltog ca 130 barn. 

Vid ungdomsverksamhetscentret Hansa har en grundläggande reparation i liten skala inletts för att göra 

lokalerna mera lockande. År 2010 har man övergått till att följa nationella nyckeltal som defi nieras av 

ett utvecklingsnät för urbant ungdomsarbete. Dessa nyckeltal är inte jämförbara med tidigare år. Antalet 

besök var år 2010 räknade enligt det nya statistiksättet 35 469. 




Verksamhetens intäkter 358 050 0 358 050 520 026 -161 976 

Verksamhetens kostnader -8 328 933 -42 028 -8 370 961 -8 425 517 54 556 

Verksamhetsbidrag -7 970 883 -42 028 -8 012 911 -7 905 491 -107 420 


Idrottsnämnden svarar för främjandet av motion genom att utveckla motion som främjar hälsan, genom att 

stöda samhällsaktivitet, genom att erbjuda idrotts- och motionsplatser samt genom att arrangera motion 

som också beaktar specialgrupper. Vid genomförandet av denna uppgift samarbetar idrottsnämnden med 

stadens andra sektorer, hälsovården, föreningar och organisationer samt regionala och riksomfattande 

aktörer. 

Understöden år 2010 delades ut till idrottssällskap och föreningar, som ordnar motion, i enlighet med de 

nya understödsprinciperna som trädde i kraft från början av året. Understöd för handledning av ungdomar 

beviljades 33 föreningar till ett belopp om sammanlagt 116 910 euro. Kartanslaget (8 463 euro) delades 

mellan två orienteringsföreningar. I utbildning som arrangerades av idrottstjänsterna deltog sammanlagt 

110 handledare och tränare. Föreningar beviljades dessutom sammanlagt 1 455 euro i utbildningsunderstöd. 

Hållhagens idrottshall färdigställdes i december 2009. Alla fasta turer utnyttjades och under veckosluten 

hölls olika evenemang, speciellt innebandy- och futsalspel. Den fjärde mångsidiga näridrottsplatsen 

öppnades på Hållhagens skolas gårdsplan med ett motionsevenemang. Planeringsarbetsgruppen för 

Idrottsgårdens grundläggande reparation och utbyggnad blev klar med projektplanen för hur reparationen 

och utbyggandet ska genomföras. Byggandet av allaktivitetshallen i Lochteå inleddes i oktober 2010. 

Undervisnings- och kulturministeriet beviljade projektet 650 000 € i understöd för idrottsanläggningar. 

UEFA beviljade 40 000 € i HatTrick-stöd för en konstgräsplan i Sandhagen. Servicebyggnaderna vid Houraatis 

friluftsområde färdigställdes. Motionsbanan i Yxpila och beachvolleyområdet vid Gamlahamnsviken 


Karleby stad 

81

iståndsattes. Tyngdpunkten låg för övrigt på upprätthållandet och reparationen av nuvarande idrottsanläggningar, 

-platser, -rutter och –redskap. 

Handledningsverksamheten, motionsrådgivningen och utlåningen av idrottsredskap utvecklades. 

Verksamheten utvidgades till stadens olika delar. Besökarmålet vid Badcentret VesiVeijari överskreds. 

Landskapsstafetten arrangerades i terrängen vid Rytikangas i samarbete med Kälviän Tarmo. Möjligheterna 

till friluftsliv har kartlagts inom projektet Sulka II av Suomen Latu. Specialmotionskortets första 

treårsperiod avslutades. Kortet har aktiverat användarna och verksamheten fortsätter. 

Nyckeltal 2010 

Badcentret VesiVeijari antalet simbesök 221 160 

intäkter € 771 953 

Ishallen drifttimmar på isen 2 878 


Kippari-Hall drifttimmar 2 148 


Handledningsverksamhet antalet besök 33 207 


Uteplan drifttimmar 4 637 


Hållhagens idrottshall drifttimmar 1 420 


Kelviå fritidsgård drifttimmar 1635 

intäkter € 29387 








Verksamhetsidé 

Tekniska nämndens uppgift är att för kommuninvånarna ordna teknisk basservice. De viktigaste av dessa är 

att anlägga och svara för samhällsteknik 

att bygga och underhålla allmänna områden 

att svara för och utveckla stadens egna lokaler 

att utveckla bostadsförhållandena samt att sköta uppgifterna som hör till staden enligt lagen och förordningen 

om bostadsproduktion samt andra speciallagar. 

Mål 

Nämnden har som uppgift att med sin egen verksamhet stödja fullföljandet av hela stadens strategi och 

uppnåendet av centrala mål. Genom att öka stadens trivsamhet och attraktion strävar nämnden efter 

en positiv utveckling när det gäller boende och företagsamhet samt sysselsättning. I denna uppgift är 

god tillgång till bostads- och företagstomter, hög nivå på samhällsteknik och stadsbild och stadsbornas 

allmänna trygghet centrala påverkningsmedel. 

Organisation 

Tekniska servicecentret bereder och verkställer ärenden för både tekniska nämnden och byggnads- och 

miljönämnden. Tekniska servicecentret indelas enligt uppgifterna i tre ansvarsområden: 

ansvarsområdet för stadsmiljö, vars serviceuppgifter består av planläggning, byggnadstillsyn, miljöärenden, 

stadsmätning, markpolitik, kartdata och geodata samt park- och grönområdesplanering 


Karleby stad

ansvarsområdet för samhällsteknisk service, till vilket hör planering och byggande av samhällsteknik, 

underhåll, centraldepån, parkerna och idrottsplatserna 

ansvarsområdet för lokalförsörjning, som har hand om stadens lokaler och bostadsärenden. 

Allmänt 

Eftersom vintern 2010 var kallare och snörikare är normalt beviljade fullmäktige tilläggsanslag för plogning 

och husvärmning. I övrigt kunde nämnden följa sin budget och de fl esta av de planerade arbetena blev 

genomförda. I synnerhet var antalet samtidigt pågående husbyggnadsprojekt rekordstort. 

Fullmäktige godkände Karleby stads strategi i slutet av 2009. På basis av den gjorde tekniska nämnden 

och byggnads- och miljönämnden i samarbete med tekniska servicecentret upp en plan för hur strategin 

ska implementeras i den tekniska förvaltningen. 

År 2010 präglades av förberedelserna inför bostadsmässan. Målet var att komma så långt som möjligt 

i arbetena med att anlägga kommunalteknik och parker på mässområdet på hösten. Trots det kommer 

våren inför mässan att vara hektisk och fullspäckad med färdigställande arbeten. Det under årens lopp allt 

mer eftersatta underhållet av stadens fastigheter är en orsak till de ökade problemen med inomhusluften. 

Tekniska servicecentret satte i gång utarbetningen av en miljöstrategi för Karleby. Projektet har senare 

utvidgats att omfatta hela det område som hör till MÖ:s förbund. Miljöstrategin hör samman med ett 

energisparavtal som tecknats med Arbets- och näringsministeriet och som sträcker sig till 2016. 

Samhällsteknik 

Planering 

Utarbetningen av planen Keski-Pohjanmaan palvelukohteiden opastussuunnitelma inleddes i samarbete 

mellan Mellersta Österbottens förbund, Vasa och Uleåborgs vägdistrikt och regionens kommuner. 

En utvecklingsplan för vattentjänsterna i det nya Karleby färdigställdes. Ärendet är uppe för behandling 

hos förtroendevalda organ. 

Planeringen av en grundläggande förbättring av den österbottniska banan fortgick. Etapp I, Karleby–Seinäjoki, 

ska bli färdig 2011 och samma år påbörjas arbetena på dubbelspårsavsnittet Karleby–Ylivieska. 

Planeringen av Gamlahamnsvikens bostadsområde och det framtida bostadsmässområdet slutfördes. 

För Karleby hamn uppgjordes väg-, järnvägs- och fältplaner. Utvidgningen av mellanbangården vid Yxpilabanan 

blev klar och banan elektrifi erades. 

Utvecklandet av Karleby promenadcentrum fortgick. Även planeringen av torget inleddes. 

För nybyggnad på egnahemsområden utarbetades planer på Rytibackens, Granbackens och Pottparkens 

områden. 

Andra betydande planeringsprojekt under 2010 var: 

cirkulationsplats vid korsningen Torggatan-Fabriksgatan 

trafi kljus vid korsningen riksväg 8-Heinolasvängen 

Maaherrankatu 

Pottparken i Beckbruket 

Näsibackvägen 

Byggande 

Nybyggnation verkställdes på följande områden: 

Lillrytivägen samt Rytiliden, sträckan Lillrytivägen–Hintsevägen, på Rytibackens bostadsområde 

Fågelfl ocksvägen, sträckan Lövsångarevägen–Rödstjärtvägen vid Kilsbäcken 

Båthamnsgränden och det detaljplanerade området vid Potten i Yxpila 

Nybyggnadsområden försågs med kommunalteknik på sammanlagt 39 småhustomter. 

På bostadsmässområdet anlades bland annat: 

en småbåtshamn 


Karleby stad 

83

leder för gång- och cykeltrafi k 

parkområden och vattenmotiv 

Byggande på industriområde fortgick på Topparbacken där Topparbacksvägen, sträckan Motorvägen– 

Såkavägen färdigställdes. 

De största objekten som fick permanent beläggning var Skogshöjdsvägen, Broändavägen, Puntusvägen, 

Rytiliden och Hintsevägen. På Topparbackens industriområde färdigställdes en förbindelseväg mellan 

Jyväskylävägen och Såkavägen i och med asfalteringen av Topparbacksvägen, sträckan Såkavägen– 

Motorvägen. 

De största objekten för ytbeläggning av gator var Fabriksgatan, Halkokarivägen och Mariegatan. Totalt 

anlades 12 965,7 ton beläggning. 

Betydande byggnadsobjekt som gjordes för andra förvaltningars räkning var beläggning av fält och vägar 

åt Affärsverket Karleby Hamn samt beläggning av fält åt Kokkolan Voima Oy. 

Tekniska servicecentrets arbeten utfördes enligt arbetsprogrammet och tilläggsarbetena för andra förvaltningar 

utföll väl. Därmed nåddes de uppställda målen till dessa delar. 

Avfallshantering 

Staden ansvarar på sitt område för en fungerande avfallstransport, för avfallsbehandling, återanvändning 

och återvinning samt avfallsövervakning. Avfallshanteringen i Karleby sköts av Ab Ekorosk Oy, som 

gemensamt ägs av områdets kommuner, och övervakningen handhas av en avfallsnämnd som bildats 

av samma kommuner. 

Underhåll av trafikleder 

Den snörika vintern 2010 orsakade mycket snöröjning och fler plogningar än under en genomsnittsvinter. 

Däremot gick det åt mindre sand än normalt till sandning. 

Vid vårsopningen i stadens centrum användes saltlösning för att binda dammet. Enligt miljöbyråns kontrollmätningar 

var luftkvaliteten god under våren med undantag av 2–3 överskridningar av gränsvärdena. 

Beläggningen förnyades på 4,3 km gator och 1,8 km enskilda vägar. En utredning pågår om hur mycket 

staden i fortsättningen ska delta i skötseln av enskilda vägar. Frågan läggs fram för förtroendevalda organ 

som får avgöra den under 2011. 

Parker och idrottsplatser 

Skötseln av parker kunde hållas på en god nivå. I Karleby håller också säkerheten och den allmänna 

snyggheten i parkerna god standard även ur riksperspektivet. För Karleby promenadcentrum köptes sex 

kiosker och ljudåtergivningsapparatur. 

En hundpark byggdes på sommaren i Beckbruket. På Kulibacken byggdes en parkgång och infotavlor 

köptes igen för ca en tredjedel av parkerna. Ombyggnadsobjekt var Orresparken, Tunderbruksparken och 

Sjöparken. I Lochteå renoverades parken intill sportplanen. Lekredskap byttes ut mot nya eller reparerades 

i en del av parkerna i Kelviå och Lochteå. Det största enskilda objektet vad gäller iståndsättning av 

fastighets gårdsplan var näridrottsplatsen vid Hållhagens skola. Övriga objekt var Kyrkbackens daghem 

och daghemmen Pajulintu, Koivurinne och Garvaren där lekredskapen förnyades. Nya lekredskap 

sattes upp på skolgårdarna bl.a. vid Marttilan och Kälviän kirkonkylän koulu samt Donnerska skolan. 

Bostadsmässan orsakade mycket byggarbete på senhösten. På vintern byggs blombehållare och övrig 

utrustning som kommer att behövas på bostadsmässområdet under mässtiden. 

Havsparken blev en mycket populär park och näridrottsplats som besöktes av folk i olika åldrar. Nästan 

alla stadens skridskoplaner användes fl itigt och de gräsbelagda fotbollsplanerna var i mycket bra skick. 

Tyngdpunkten vad gäller idrottsplatsbyggen låg på grundliga renoveringar. Reparationen av servicebyggnaden 

vid Houraati slutfördes. Ullava fick en andra skidbro över ån. Motionsslingorna på Kyrkbacken och 

i Yxpila rustades upp. Kyrkbackens planer försågs med sprinklerbevattning. Skejtningsplatser på olika 

håll i staden renoverades. Skidspårsbotten förnyades och en skidpark skapades på Köukar. 


Karleby stad

Maskincentralen 

Maskincentralen producerar tjänster främst för intern verksamhet. Ungefär hälften av maskincentralens 

tjänster utnyttjas för underhållet av gator och vägar. Byggarbetsplatserna för nybyggnader och parkerna/ 

idrottsplatserna upptar vardera ca en femtedel av verksamheten. 

Antalet prestationer 2010 utgjorde sammanlagt 44 114 h varav materielens andel brukstimmar var 37 

202 h och den övriga utrustningens (tilläggsmaskiner) brukstimmar 6 912 h (2009: 37 250 + 5 950 = 

43 200 h). Den kundgruppsvis fakturerade totala summan var något under 1,372 M€ (2009: 1,288 M€). 

Materielens genomsnittsålder är ca 8 år. Utnyttjandegraden beskrivs med det årliga timantalet 1650. 

Reparationsverkstaden 

Reparationsverkstaden underhåller och reparerar de bilar, maskiner och apparater som används av 

stadens inrättningar och verksamhetsenheter. Verkstaden strävar efter att i regel själv serva och reparera 

stadens materiel. Bara då servicen kräver speciella verktyg eller apparater servas materielen på en 

märkesverkstad eller specialaffär. 

I reparationsverkstadens metallverkstad har man också tillverkat och reparerat olika metallkonstruktioner 

för fastigheter och nybyggen. Den kundgruppsvis fakturerade totala summan var ca 196 000 € och 

antalet fakturerade timmar uppgick till 4 080 h (2009: ca 187 000 € resp. 3 934 h). 

Kommundelsservice 

Resultatområdet för kommundelsservice svarar för uppgifter i anknytning till fastighetsunderhåll och till 

byggande och underhåll av samhällsteknik i kommundelarna Kelviå, Lochteå och Ullava. 

Kommundelsservicen svarade 2010 för skötseln av ca 40 km vägar inom detaljplanerade områden och 4,5 

km cykelvägar. Man skötte även enskilda vägar genom att ploga vägar med bebyggelse intill och andra 

viktiga enskilda vägar. Även bidrag för sommarunderhåll av enskilda vägar betalades för sammanlagt 

108 km väg. Inom skötseln av enskilda vägar i Kelviå, Lochteå och Ullava tillämpades samma praxis 

som tidigare. En utredning om hur enskilda vägar ska skötas och hur hjälpen till dem ska harmoniseras 

startade under 2010. 

Utöver skötseln av fastigheters gårdsplaner svarade man för underhållet av ca 30 hektar grönområden. 

När lekplatsernas skick hade kartlagts och intern utbildning ordnats kunde man inom kommundelsservicen 

införa samma skötselpraxis som den som gällde i Karleby. 

Idrottsplatserna i Kelviå, Lochteå och Ullava sköttes av kommundelsservicen. Kommundelsservicen 

svarar även för fem småbåtshamnar och tre fi skbehandlingshallar. 

Kommundelsservicens fastighetsskötsel och underhåll omfattade 51 000 km 2 våningsyta. Kommundelsservicen 

svarade också för skötseln av de hyresbostäder som staden äger i Kelviå, Lochteå och Ullava. 

Kommundelsservicen genomförde följande betydande kommunaltekniska projekt: 

bygge av Maaherrankatu, sträckan Ritavägen–Lärostigen 

vägbelysning i Lochteå: Hollitie och cykelvägen vid Taxellintie 

belysning i glesbygdsområden i Lochteå: Alaviirteentie (förlängd belysningssträcka) 

restaurering av Kuikkisenoja, avsnittet med stenläggning, utförd på entreprenad. 

Karleby stad var medfi nansiär till restaureringen av Ullavanjärvi 2010. För själva restaureringsarbetet 

svarade NTM-centralen. Därtill anlades avloppsrör för Karleby Vattens räkning vid Vattajantie i Lochteå 

och Sipilägränden i Kelviå. 

Fastigheter 

Fastighetsunderhåll 

Den kraftiga ökningen av kostnaderna för fastigheternas underhåll har brutits under de senaste åren. 

Fastigheterna i de till Karleby anslutna kommunerna Kelviå, Lochteå och Ullava övergick till den centraliserade 

lokalförsörjningen från början av 2009 och hvc:s fastigheter från början av 2010. 


Karleby stad 

85

Planeringen av utrymmesbehovet fortsatte i lokalarbetsgruppen tillsammans med de övriga förvaltningarna. 

Målet med planering av utrymmesbehovet är att på ett optimalt sätt tillfredsställa stadens behov 

av lämpliga lokaler för olika funktioner och att i god tid förbereda sig inför ändringar i verksamheten vad 

gäller lokalerna. Det som mest gav upphov till utrymmesplanering var akuta utrymningar av lokaler på 

grund av problem med inomhusluften. 

För utvärdering av fastighetsunderhålls- och lokalförsörjningsservicens effektivitet används det riksomfattande 

Vertti-programmet. I slutet av 2010 gick Karleby med i projektet KTI där kommunerna jämför 

nyckeltal som gäller kostnaderna för fastighetsunderhållet och nyckeltal som hänför sig till utrymmesanvändning 

och användare. 

Staden slöt ett frivilligt energieffektivitetsavtal (KETS) med arbets- och näringsministeriet. Avtalet omfattar 

bl.a. energiförbrukningen i byggnaderna i stadens besittning. Syftet med avtalet är att åstadkomma en 

rekommenderad energibesparing på nio procent under perioden 2008–2016. 

En granskning av behovet av jour och skiftarbete inom fastighetsunderhållet inleddes. 

Städpersonalen vid hvc, 30 anstaltsbiträden och en städarbetsledare, övergick 1.1.2010 till den centraliserade 

städfunktionen. Under 2010 satsade man på att höja städpersonalens utbildningsnivå i enlighet 

med målet. Vid nyanställningar ställer man yrkesexamen för anstaltsvårdare som krav på städare. Basstädningen 

har skötts med egen personal och kompletterats med köpta städtjänster när det har varit 

ändamålsenligt. Det har inletts ett arbete för att dimensionera städobjekten i de nya kommundelarna och 

åtgärder har vidtagits för att förenhetliga verksamhetspraxisen i den sammanslagna kommunen. 

De preliminära beräkningarna vad gäller det eftersatta underhållet visar att lokalerna i stadens ägo har 

en förslitningsgrad som i dagens läge motsvarar ca 7,0 miljoner euro/år i reparationer, en summa som 

dessutom är på väg uppåt. På grund av de knappt tilltagna budgetanslagen för reparationer har man varit 

tvungen att prioritera och satsa resurserna främst på åtgärder som förbättrar ventilationen. 

Lokaler i stadens ägo i slutet av 2010 

våningsyta 

239 407 m2 

lägenhetsyta 231 458 m2 

bruttoyta 

260 995 m2 

volym, varm 1 062 197 m³ 

volym, kall 83 928 m³ 

Arean av lokaler som staden hyrt av andra var 23 248 m2 varav huvuddelen utgörs av lokalerna för 

skolan och daghemmet i Björkhagen samt Kuusikumpu och IVG-Polar och sedan 2010 även lokalerna 

för miljö- och hälsoskyddet och Paulakoti. 

Byggande 

De största byggprojekten, som staden får statsunderstöd för och som startade hösten 2010, var ombyggnaden 

och utvidgningen av Villa skola, nybygget av Lochteå allaktivitetshall och ombyggnaden av 

Furuåsens II etapp. Projekten färdigställs under hösten 2011. 

För utbildningsväsendets behov byggdes bl.a. en fl yttbar skola i Björkhagen, ändrades den svenska 

högstadie- och gymnasieskolans tekniska rum om till undervisningsutrymmen för grundskolan, sanerades 

Såka skolas bottenavlopp, målades byggnaden för Vittsar skola, renoverades golven i Torkinmäen 

koulu, lades tilläggsisolering i Paviljonki V och ny fasadbeläggning på Hakalahden koulu samt anlades 

en gårdsplan vid Hollihaan koulu. Bland byggprojekten för småbarnsfostran fanns bl.a. installationen 

av ett modernt ventilationssystem i daghemmet Keltaviiri och upprustningen av Kyrkbackens daghems 

gård för lekändamål. 

Det viktigaste av projekten för socialväsendet var bygget av Pilventupa vårdhem och bostäder för självständigt 

boende för utvecklingsstörda. Projektet färdigställs i början av 2011. 

Reparationer gjordes på Hansa ungdomsgård där en del av yttertaket och ungdomslokalens fönster 

förnyades samt köket renoverades. I konservatoriet installerades ett nytt belysningssystem, Ykspihlajan 

puuhatalo fi ck nytt fasadputs och Väliviirteen kylätalo renoverades med Leader-fi nansiering. 


Karleby stad

De viktigaste planeringsarbetena anknöt till ombyggnaden och utvidgningen av Villa skola, ombyggnaden 

av Furuåsens II etapp och bygget av Lochteå allaktivitetshall. Byggnadsplaneringen av Villa skola är gjord 

av stadens egna arkitekter. Den egentliga planeringen av projektet Karlebynejdens institut inleddes och 

projektplaneringen för Idrottsgården fortskred genom att alternativ lades fram. 

Investeringarna i husbyggnad 2010 uppgick till ca 8,3 miljoner euroa fördelade på 58 objekt. Ca 4,6 miljoner 

euro av anslagen för 2010 fl yttas över till 2011 på grund av att objekten i fråga inte blev slutförda. 

Bostadsproduktion 

I budgeten var målet för bostadsproduktionen 250 bostäder/år (Karleby 210 och de anslutna kommunerna 

40). 

Bostadsproduktionen utföll 2010 enligt följande: 

egnahemshus 110 bostäder 

höghus och radhus 128 bostäder 

sammanlagt 238 bostäder 

Helhetsvolymen inom bostadsproduktionen ligger mycket nära den nivå som hade satts upp som mål. 

Av de ovan nämnda bostäderna var 64 hyresbostäder byggda med statligt lån. Utnyttjandegraden vad 

gäller hyreshus som producerats med statligt lån var hög 2010, ca 98 procent. 

900 

800 

700 

600 

500 

Bostadsproduktionen/befolkningsutveckling 

normala hyresbostäder 

studiebostäder 

räntestödsbelånade hyresbostäder 

bostadsproduktionen sammanlagt 

befolkningsändring 

bostadsproduktionsmål (Stamarleby) 

bostadsproduktionsmål (Storkarleby) 

Kommun 

sammanslagning 

Storkarleby 

400 

300 

200 

100 

0 

-100 

19691970197119721973197419751976197719781979198019811982198319841985198619871988198919901991199219931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012 

Personal 

Tekniska servicecentrets personalresurser 2010 omvandlade till årsverken uppgick till sammanlagt 420 

årsverken. Resursökningen från året innan berodde på att de anställda inom hvc:s fastighetsunderhåll 

övergick till stadens tekniska servicecenter. 


Karleby stad 

87

TEKNISKA SERVICECENTRETS ÅRSVERKEN ÅREN 2008 - 2010 

250 

200 

År 2008 totalt 315,88 

År 2009 totalt 384,27 (kommunsammanslagning) 

År 2010 totalt 420,47 (hälsocentral) 

2008 2009 2010 

150 

100 

50 

0 

FÖRVALTNINGS- 

TJÄNSTERNA 

STADSMILJÖ- 

TJÄNSTERNA 

SAMHÄLLSTEKNISK 

SERVICE 

LOKAL- 

FÖRSÖRJNINGEN 





Verksamhetens kostnader -38 353 660 -1 121 864 -39 475 524 -39 315 817 -159 707 

Verksamhetsbidrag -1 834 682 -1 121 864 -2 956 546 -2 566 537 -390 009 


Verksamhetsidé 

Byggnads- och miljönämnden har i uppgift att för kommuninvånarna ordna service med anknytning till 

samhällsbyggnad och samhällsunderhåll såsom att 

sörja för kvaliteten på stadsmiljön 

sörja för stadsbilden och stadens trivsamhet 

sörja för planläggning och planering av markanvändningen under stadsstyrelsens ledning 

Mål 

Nämnden har som uppgift att med sin egen verksamhet stödja fullföljandet av hela stadens strategi och 

uppnåendet av centrala mål. Genom att öka stadens trivsamhet och attraktion strävar nämnden efter 

en positiv utveckling när det gäller boende och företagsamhet samt sysselsättning. Centrala påverkansmedel 

i denna uppgift är hög standard på stadsmiljöplanering och byggnadsledning, god tillgång till 

tomter, främjande av hållbar utveckling, bevarande av natur- och miljövärden samt effektiva och fl exibla 

myndighetsfunktioner. 

Organisation 

Tekniska servicecentret bereder och verkställer ärenden för både tekniska nämnden och byggnads- och 

miljönämnden. Tekniska servicecentret indelas enligt uppgifterna i tre ansvarsområden: 

ansvarsområdet för stadsmiljö, vars serviceuppgifter består av planläggning, byggnadstillsyn, miljöärenden, 

stadsmätning, markpolitik, kartdata och geodata samt park- och grönområdesplanering 


Karleby stad

ansvarsområdet för samhällsteknisk service, till vilket hör planering och byggande av samhällsteknik, 

underhåll, centraldepån, parkerna och idrottsplatserna 

ansvarsområdet för lokalförsörjning, som har hand om stadens lokaler och bostadsärenden. 

Allmänt 

Fullmäktige godkände Karleby stads strategi i slutet av 2009. På basis av den gjorde tekniska nämnden 

och byggnads- och miljönämnden i samarbete med tekniska servicecentret upp en plan för hur strategin 

ska implementeras i den tekniska förvaltningen. 

År 2010 präglades av förberedelserna inför bostadsmässan. Målet var att komma så långt som möjligt 

i arbetena med att anlägga kommunalteknik och parker på mässområdet på hösten. Trots det kommer 

våren inför mässan att vara hektisk och fullspäckad med färdigställande arbeten. 

Tekniska servicecentret satte i gång utarbetningen av en miljöstrategi för Karleby. Projektet har senare 

utvidgats att omfatta hela det område som hör till MÖ:s förbund. Miljöstrategin hör samman med ett 

energisparavtal som tecknats med Arbets- och näringsministeriet och som sträcker sig till 2016. 

Planläggningstjänster 

Resultatenheten för planläggningstjänster indelas i verksamhetsenheterna för generalplanläggning och 

detaljplanläggning. Generalplanläggningen lyder under stadsstyrelsen. Stadsstyrelsen fattar beslut 

om utarbetning i fråga om alla planer och godkänner årliga planläggningsöversikter som fungerar som 

arbetsprogram för planläggningen. Detaljplanläggningen lyder under byggnads- och miljönämnden. 

Beslut om undantagslov och avgöranden som gäller planeringsbehov fattas antingen av förtroendevalda 

i stadsstyrelsen eller i byggnads- och miljönämnden eller av tjänsteinnehavare enligt bestämmelserna i 

förvaltnings- eller verksamhetsstadgan. 

Resultatenheten har följt planläggningsprogrammet för 2010 som bereddes utifrån kommunfusionens 

utgångspunkter. Arbetsuppgifterna inom i synnerhet generalplaneringen har fått ett nytt inslag på grund 

av de planläggningsbehov som uppstod i det sammanslagna Karleby. Bostadsbyggandet är efter en 

kortare nedgång tillbaka på normal nivå och sedan byggandet på bostadsmässområdet kom i gång har 

bostadsproduktionen i staden ökat avsevärt. Den tilltagande efterfrågan på bostadstomter har lett till 

att tomtreserven på detaljplanerade områden har minskat och är i behov av ett betydande tillskott som 

förutsätter förvärv av råmark. Arbetsplatsområden detaljplanerades i tillräcklig mån under 2010 och 

tomtreserven var tillfredsställande. 

År 2010 var första året som de nya tjänsterna som generalplanearkitekt och detaljplanearkitekt inom 

planläggningen var besatta. Ritarnas beteckningar ändrades till befattningar som planberedare. Genom 

ändringen av beteckningarna förbereder man sig för en omorganisering av uppgifterna och en del anställdas 

pensionsavgångar. 

Generalplanläggning 

Generalplaneringen koordineras och styrs av stadsplaneringsgruppen som utvidgats till en styrgrupp för 

generalplaneringen. Generalplaneärenden bereds på tjänstemannanivån av markanvändningsgruppen 

som utsetts av stadsdirektören. Antalet aktuella generalplanearbeten var 11 under 2010. Strandgeneralplanearbetet 

för sommarstugebebyggelsen på Trullö udd och Harrbådan startades om med tidigare 

planer som grund, och ett program för deltagande och bedömning utarbetades. 

Beredningen av Generalplanen för stamstaden (= stadens centrala områden) 2030 har fortgått. En del 

basutredningar gjordes 2010 och möjliga expansionsområden i stadsstrukturen och dimensionering av 

kommande byggnationsbehov undersöktes. 

Utkastet till etappgeneralplan för bybebyggelsen i Karleby framlades offentligt och infomöten om planen 

ordnades i byarna. Planarbetet är i slutskedet och kommer upp till administrativ behandling. I anslutning 

till utarbetningen bygeneralplaner för Peltokorpi, Maringais och Ruotsalo gjordes basutredningar och 

förfrågningar hos markägarna. Bygeneralplanerna kommer att tas upp till administrativ behandling. 

För Storindustriområdet har en målsättningsplan utarbetats tillsammans med hamnverket och områdets 

företag, och på basis av planen har revideringen och utarbetandet av detaljplaner inletts. Den första av 

dessa har redan fastställts. 


Karleby stad 

89

Arbetet för en strategisk generalplan för regionstrukturen i Karleby inleddes och ett seminarium ordnades 

för att redogöra för basutredningarna och målen för denna generalplan. Arbetet fortsätter till slutet av 2011. 

En generalplan för ett vindkraftverk i storindustriområdets norra del har utarbetats och ett planförslag 

kommer att läggas fram. 

Detaljplanearbeten 

Under 2010 färdigställdes 15 detaljplaner. Vid slutet av året pågick utarbetningen av ett femtiotal detaljplaner 

som befann sig i olika faser av beredningen. Viktigaste detaljplanearbeten under 2010 var kasernbyggnaden 

i Beckbruket, storindustriområdets logistikområde, arbetsplatsområdet vid Palmaträsket, 

småhusområdet vid Puntusvägen, Lochteå allaktivitetshall och campingområdet vid Gamlahamnsviken. 

Avgöranden som gäller planeringsbehov och undantagslov 

De generalplaner för bybebyggelsen som är under arbete har kunnat användas som grund vid behandlingen 

av olika lov. Utvecklingen i fråga om avgöranden som gäller planeringsbehov eller undantagslov 

presenteras i tabellen nedan. 

År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

st. 93 86 94 108 124 114 92 117 129 

Grönplanering och skogstjänster 

Resultatenheten svarar för stadens grön- och parkplanering, för tillsynen av grönanläggning och underhåll, 

för utvecklandet av grönområdesprogrammet samt för planeringen och genomförandet av skogsvård och 

för försäljningen av skogsprodukter. 

Grönområdesplanering 

Sammanlagt 31 grönområdesplaner utarbetades för Karleby, Kelviå, Lochteå och Ullava. I samarbete med 

parkavdelningen fortsatte man granska parkerna och skol- och daghemsgårdarna i Kelviå, Lochteå och 

Ullava. En parkplan färdigställdes för Halkokari strand. Karleby stads grönområdesprogram 2010–2019 

kompletterades med en uppdatering som gäller terrängen i Lochteå-Kelviå-Ullava område. Vid granskningen 

av stadsträden har det kommit fram ett behov att skydda träden bättre vid alla byggobjekt. 

Skogsvård 

Skogarna vårdas på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt samt på basis av skogsplaner 

och PEFC-certifi kat. Skogsvårdsåtgärder utfördes på ca 196 hektar, gamla diken förbättrades över en 

sträcka på ca 10 000 m och förbättringsplaner gjordes upp för ca 25 000 m. Avverkning utfördes på ca 

98 hektar varav föryngringshuggning på ca 16 hektar, specialavverkning på planområden på ca 16 hektar 

samt beståndsvårdande avverkning och avverkning av energiträd på ca 66 hektar. 

Andelen eget arbete av skogsvårdsåtgärderna var ca 85 procent och av huggningarna ca 25 procent. 

Förbättringen av dikena gjordes helt och hållet med köpta tjänster. 

Enligt mätbrev var mängden såld trävara ca 11 100 m3 varav ca 2650 m3 stockträd, ca 6650 m3 massaved, 

ca 1730 m3 energived och ca 70 m3 brännved. 

Röjningar och huggningar åt andra enheter utfördes vid 19 arbetsobjekt av vilka de största var bostadsmässområdet 

och avloppsreningsverket. Trädens skick kartlades och träd vårdades vid ca 20 objekt 

som omfattade träd på gatuområden, i parker och på gårdsplaner. 

Terrängarbeten i anknytning till skogsplanering utfördes i Hemskogar. Arbets- och expertistjänster såldes 

till Boliden Ab, Fingrid Ab och Senatfastigheter. Målen för de olika arbetena nåddes. 

Markpolitik och stadsmätning 

Resultatområdet för markpolitik och stadsmätning är indelat i två resultatenheter: markpolitik och 

stadsmätning 


Karleby stad

Markpolitik 

Med markpolitik som hör samman med generalplanläggning avses markanvändningspolitik, dvs. stadens 

åtgärder i anslutning till förvärv och överlåtelse av markområden, markpriser och utveckling av besittnings- 

och ägarförhållandena. 

Verksamheten inom markpolitik 2010 präglades av tomtöverlåtelserna på bostadsmässområdet. På 

området uppläts sammanlagt 33 tomter varav 18 arrenderades och 15 såldes. Av de upplåtna tomterna 

var 3 stycken höghustomter, 2 stycken radhustomter och 28 småhustomter. 

Målet ”tomt över disk” kunde nås tack vare den gamla tomtreserven och ett nytt utbud som bestod av 17 

tomter i Granbackens område och 28 tomter i det nya detaljplaneområdet på Rytibackens östra sida. De 

sist nämnda var så eftertraktade att det inte fanns en enda ledig tomt kvar i området vid slutet av 2010. 

Under 2010 uppläts sammanlagt 95 småhustomter av vilka 46 genom försäljning och 49 genom arrendering. 

I de nya kommundelarnas områden uppläts sammanlagt 8 tomter (Kelviå 5, Lochteå 2 och Ullava 1) 

Så gott som alla andra slag av tomter kunde överlåtas genast enligt efterfrågan. AP- och KL-tomter 

(17211 m2 vy) som staden överlät fanns i bostadsmässområdet och Granbacken. Antalet överlåtna 

affärs- och industritomter (38665 m2 vy) var bara hälften så många som året innan eftersom nästan alla 

av Heinolaområdets tomter redan var överlåtna. 

Stadens totala markförvärv uppgick till 48,7 hektar varav 3,6 hektar var detaljplanerat område och 18,5 

hektar råmark som kommer att användas för samhällsbyggande. Markförvärvet orsakade utgifter på 

0,84 miljoner euro där själva markköpen stod för 0,66 miljoner euro. Inkomsterna från markförsäljningen 

uppgick till 3,00 miljoner euro varav 0,46 miljoner euro kom från tidigare arrendetomter. Inkomsterna från 

tomtarrende, 1,51 miljoner euro, var ungefär lika stora som tidigare. Nettoinkomsterna förblev på samma 

nivå som året innan, 3,76 miljoner euro. 

Resultatenheten för markpolitik lade fram ett förslag till justering av de priser och upplåtelsevillkor som 

gäller vid upplåtelse av byggplatser för fritidsbostäder. Förslaget behandlades av stadsstyrelsen 29.11.2010 

men ärendet återsändes för ny beredning. 

Stadsmätning 

Resultatenheten för stadsmätning sörjer för utarbetningen av tomtindelningar som behövs för genomförandet 

av detaljplaner och för fastighetsförrättningar som hör samman med tomtindelningarna samt 

upprätthåller register över fastigheterna och adresserna på detaljplanerade områden i den del av Karleby 

som var stad före kommunfusionen. Till stadsmätning hör även byggnadstillsyn, kommunal- och 

geotekniska mätningar, upprätthållande av register över byggnader och lägenheter till den del som gäller 

Ekonomin beträffande markanskaffning och överlåtelse 1988 - 2010 

4 500 000 

4 000 000 

3 500 000 

3 000 000 

2 500 000 

ANSKAFFN.UTG. 

FÖR.INK. 

HYRESINKOMSTER 

NETTOINKOMSTER 

2 000 000 

1 500 000 

1 000 000 

500 000 

0 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 


Karleby stad 

91

fastighetsdata samt produktion av dokument som rör fastigheter och planläggning och som fogas som 

bilagor till bygglov. 

Antalet utbrytningar minskade något från tidigare år. Detta beror delvis på att stadens tomtreserv minskade. 

Allmänna områden har omvandlats till fastigheter i takt med att enhetliga detaljplaneområden har 

fått sin slutliga form. Försäljningen av kartor som behövs för bygglov var fortsättningsvis livlig. Stora 

framsteg har gjorts under det gångna året vad gäller elektronisk arkivering, för så gott som allt planläggningsmaterial 

har blivit skannat. Dessutom har sådana kartor och dokument som rör tomtmätningar och 

ska förvaras permanent omvandlats till elektroniska dokument som kan betraktas via Xcity. Ett projekt 

som går ut på att rätta till bristerna i de nya kommundelarnas byggnads- och lägenhetsregister har inletts 

men är ännu inte slutfört. 

Inom terrängmätning var antalet uppdrag sammanlagt 2108 under 2010. Kommunfusionens inverkan 

på antalet körda kilometrar året innan var +37,4 procent och antalet ökade ytterligare under 2010 med 

18,4 procent. Detta förklaras delvis av de omvandlingsmätningar som behövde göras för övergången till 

koordinatsystemet Euref-Fin. Största delen, 33 procent, av arbetstiden inom terrängmätning användes 

för mätningar i anknytning till byggnadstillsyn. Dessa omfattade 816 byggnader 2010. Det gångna året 

var rekordlivligt vad gäller utmärkningar av byggplatser. Dessa uppgick till 311 stycken varav 123 utmärkningar 

gjordes inom de nya kommundelarna. Antalet lägesbesiktningar var 128. I 17 procent av alla 

mätningar som gjordes för utmärkning av byggnader var det fråga om s.k. förhandsutsättningar. Under 

23 procent av arbetstiden sysslade man inom stadsmätning med utsättningar samt under 16 procent av 

arbetstiden med stomnätsmätningar som föranleddes av Euref-Fin. 

Prestationer: 2006 2007 2008 2009 2010 

Tomtindelningar 65 56 38 45 26 

Fastighetsåtgärder 137 150 84 78 51 

- utbrytning av tomt/ tomter 74/235 78/191 53/85 58/163 38/108 

- utbrytning av allmänt område 40 50 18 9 5 

- servitutsförrättning 6 4 3 1 3 

Utmärkningar av byggplats 259 238 211 263 311 

Lägesbesiktningar 65 69 85 100 128 

Markutredningar 250 355 599 114 126 

Nykartläggning i hektar 80 72 49 70 364 

Geodata- och karttjänster 

Adressärenden 

Beredningen av frågan som gäller holmar med samma namn i de nya kommundelarna har dragit ut på 

tiden. Antalet nya adresser som gavs under 2010 var sammanlagt 441 och antalet adressändringar var 

9. Antalet tjänstemannabeslut som fattades om adresser var 16. Information om adresserna sändes till 

de berörda och till samarbetspartner. 

Ortofotografering 

Ortofograferingen slutfördes under sommaren 2010 efter att ortofoton hade tagits över hela stadens 

område. De fotograferade områdena av sammanlagt 800 km2 bestod i huvudsak av obebyggda jordoch 

skogsbruksområden men också stadens centrum fotograferades i uppdateringssyfte och likaså bl.a. 

Vasavägens trafi krondell och områden i Heinola, Granbacken och Puntusåsen/Rytibacken. Planerarna 

har haft nytta av ortofotona som också fi nns tillgängliga för allmänheten på stadens webbplats (http:// 

kartta.kokkola.fi ). 

Laserskanning 

Laserskanning med fordon utfördes över en sträcka av sammanlagt ca 40 kilometer. Avsikten är att 

kunna nyttja skanning vid planeringen av gator och vattentjänster. Laserskanningsmaterialet som består 

av punktmoln kunde börja nyttjas i slutet av 2010 och därför kommer de första erfarenheterna under 

2011. Motsvarande material från helikopterskanning (2008) har använts bland annat vid planering av 

kommunalteknik och i stadens och samarbetspartners planeringsprojekt. Punktmolnsmaterialet från 

laserskanningen med fordon kommer att sammanställas med materialet från helikopterskanningen. På 


Karleby stad

detta sätt får man ett tillräckligt täckande material för att t.ex. kunna skapa tredimensionella modeller. 

Nya planeringsprogram som tas i bruk under våren 2011 stöder nyttjandet av punktmolnsmaterial och 

den modellbaserade projekteringen kommer att vinna alt mer terräng inom planering. 

Geodataanalyser 

Antalet beställda geodataanalyser har ökat för varje år. De största beställarna har varit Karleby hvc samt 

stadens bildningscentral och småbarnsfostran. Inom tekniska servicecentret har fl est analyser beställts 

av planläggningstjänster, som behöver utredningar av fastighetsägoförhållanden samt material om bl.a. 

bostadshushåll och byggnader för den strategiska generalplanen för regionstrukturen. 

Kopieringstjänster 

För kopieringar fakturerades sammanlagt 50 000 euro under 2010. En ny skärmaskin köptes för att 

uppfylla det ökade behovet av efterbehandling vid kopiering. 

Övrigt 

Aktuella, delvis riksomfattande projekt: nationell verkställighet av INSPIRE-direktivet för geodatamängder, 

beredning av s.k. gränssnittstjänster som gäller kartor och hör till KuntaGML 

Byggnadstillsyn 

Byggnadstillsynen har till uppgift att övervaka byggverksamheten i staden med tanke på det allmänna 

intresset. Målet är att utveckla och förbättra stadsbilden och den byggda miljön. Ett centralt mål är även 

att ordna effektiv handledning, rådgivning och övervakning när det gäller byggande. 

Antalet tillståndsansökningar under 2010 var stort , 801 (794). Antalet beviljade bygglov var 570 (488), 

våningsytan i ny- och tillbyggnader var 110056 m2 vy (91743 m2 vy). Antalet beviljade lov var 801 (737). 

Antalet lov som gällde Karleby var 578, Kelviå 128, Lochteå 66 och Ullava 29. För småhus beviljades 

153 (116) bygglov som gällde sammanlagt 161 (116) bostäder. Antalet färdigställda småhus var 102 

(79) och antalet bostäder i dessa 107 (84). Antalet syneförrättningar som bygglov förutsätter var 2176. 

I slutet av året var antalet halvfärdiga byggnader som erhållit bygglov 2358 (1986). Inom den allmänna 

övervakningen koncentrerade man sig fortsättningsvis på att utreda fall av bygge utan lov. Åtta sådana fall 

behandlades i byggnads- och miljönämnden som beslöt om fortsatta åtgärder. Inom byggnadsinspektionen 

fortsatte man utreda halvfärdiga byggobjekt och påskynda slutförandet av dem för att kunna förrätta 

inspektioner och syner. Den nya byggnadstillsynstaxan trädde i kraft i början av året.Arbetet med att 

revidera byggnadsordningen fortskred inte i önskvärd takt och därför fortsätter arbetet. 

PRESTATIONER 2007 2008 2009 2010 

Bygglov och åtgärdstillstånd 576 491 691 711 

Rivningslov och meddelanden 21 16 22 29 

Tillstånd för miljöåtgärd 4 - 2 - 

Meddelanden enligt byggnadsordningen 9 13 22 65 

Byggnadsservitut - - 5 12 

Åtgärdsuppmaningar 32 - - - 

Arbetsledarnas beslut om godkännande 656 579 730 602 

Förkastade tillståndsbeslut 5 1 - 

Inledningsmöten 254 178 210 280 

Syner och granskningar i 

anknytning till bygglov 

(gäller inte åtgärdstillstånd) 1946 1906 2005 2176 

Miljötjänster 

Allmänt 

Resultatenheten för miljötjänster indelas i verksamhetsenheterna för miljötillstånd samt natur och naturrresurser. 

Resultatenheten handhar tillstånds- och övervakningsuppgifter som hänför sig till miljövård och 

användning av naturresurser (myndighetsfunktioner) samt miljöskyddsfrämjande uppgifter såsom naturskydd, 

rekreationsbruk av naturen, planering av markanvändning samt miljöinformation och miljöfostran. 


Karleby stad 

93

Som projekt för miljökonsekvensbedömning (MKB) färdigställdes en beskrivning (Finngrid/kraftlinjen, 

Ventusneva-Muhos). Storindustriområdet var föremål för ett stort antal separata miljötillståndsprojekt 

av vilka det viktigaste var kaj- och hamnfältsbygget vid Silverstensbukten. Bygget av ett nytt avloppsreningsverk 

och en biogasanläggning i Karleby inleddes. Ett aktuellt projekt på storindustriområdet var en 

vindkraftsanläggning. Miljöskyddsbestämmelserna började omarbetas för att gälla över hela Karleby, de 

nya kommundelarna medräknade. 

Tillståndsärenden och övervakning 

Antalet tillståndsärenden, anmälningar samt utlåtanden var ungefär på föregående års nivå men antalet 

ärenden i anknytning till avloppsvattentillstånd var fortfarande stort. För Ullavanjärvi beviljades många 

muddringstillstånd som har samband med höjningen av vattenytan i sjön. 

2007 2008 2009 2010 

Miljötillstånd 4 16 10 9 

Tillstånd för avledning av avloppsvatten 46 43 125 110 

Bulleranmälan 27 25 20 16 

Muddringsanmälan 17 12 42 48 

Uppmaningar och övervakningsärenden 64 50 (7) 5 (48) 6 

Reklamationer 135 115 190 160 

Tillståndsbeslut (andra) 20 28 40 35 

Utlåtanden/bemötanden 19 8 35 39 

Anmälan i enlighet med nitratdirektivet 18 19 64 23 

Inom luftkvalitetskontrollen följde man övervakningsplanen för luftkvaliteten i Karleby 2007–2011. Övervakningen 

inbegriper kontinuerligt pågående mätningar, en bioindikatorundersökning samt webbsidor 

med information om luftkvaliteten i Karleby i realtid. En undersökning av vilka metallhalter det fi nns i 

partiklarna i luften i Karleby startade 2010. På våren gjorde man en snöundersökning för att få reda på 

hur olika slag av föroreningar såsom metaller spred sig i Karleby område. Senare under året köptes en 

ny partikelanalysator. 

En miljöapplikation för systemet Tekla X-City köptes och inmatningen av data i programmet påbörjades. 

Samarbetsprojekt 

Miljötjänsterna deltog aktivt i stadens sysselsättningsprojekt. I samarbete svarade man för upprätthållandet 

av projektverksamheten inom miljöauditering, friluftslederna samt miljö- och naturprojekten. 

Utarbetningen av en klimatstrategi för Karleby inleddes med en utsläppsberäkning som gällde växthusgaser. 

Ett annat projekt som inleddes i samarbete (FCG, Vasa) var en bedömning av miljökonsekvenserna 

av Karlebys egen verksamhet. Klimatstrategiarbetet breddades så att strategin ska utarbetas för hela 

mellersta Österbotten och fi nansieras med landskapets utvecklingspengar. 

Det viktigaste internationella samarbetsprojektet var inledandet av ett samarbetsprojekt inom miljöskydd 

(avfallshantering, miljöfostran, biomonitoring) med staden Ilala i Tanzania med utrikesministeriets North- 

South-programfi nansiering. 

I Wise-projektet utreds användningen av trådlösa dataöverföringsnät vid bullermätningar och bullerutredningar. 

Flera projekt i anslutning till skyddandet av grundvattnet var aktuella, varav det viktigaste var den av 

Geologiska Forskningscentralen utarbetade utredningen om fl ödesmodellen för området Patamäki- 

Galgåsen-Saarikangas. Ett nytt projekt som startades i samarbete med GTK var utredningen om vattenavgivningskapaciteten/strukturen 

i Karhinkangas grundvattenområde. 

Utarbetningen av skyddsplanen för grundvattenområden (Possu) fortsatte och dessutom inleddes ett 

projekt som gäller gränsdragning av grundvattenområdets skyddszoner. 


Karleby stad

Det viktigaste projektet vad gäller förorenade markområden var iståndsättningen av de gamla soptipparna 

i Ullava område. En del av jordmassorna användes som avjämningsskikt på Peitso soptipp. 

Inom ramen för Karleby storindustri KIP-förenings verksamhet genomfördes omfattande miljöskyddsåtgärder 

i samarbete på storindustriområdet. 

Natur och rekreation 

Fredning och fredningsbestämmelser enligt naturskyddslagen fastställdes för följande områden i stadens 

ägo: 

Rummelören-Harrbådan 236,6 hektar 

Tankar 6,6 hektar 

Renö 10,2 hektar 

Norra Hamnskär 1,0 hektar 

Utarbetandet av en skötsel- och nyttjandeplan för Natura 2000–området i Karleby skärgård fortgick som 

samarbete mellan Västra Finlands miljöcentral, Forststyrelsen och staden; bl.a. ordnades fl era möten 

för allmänheten. Man deltog i utarbetningen av en skötsel- och nyttjandeplan för Tankar, ett arbete som 

NTM-centralen startade. 

De mest omfattande naturutredningarna i anslutning till planläggningsprojekt genomfördes under ledning 

av miljötjänster i Ruotsalo, Maringais och Peltokorpi samt de kompletterande utredningar som rörde 

Trullön-Harrbådan. Fladdermusutredningen som hör samman med detaljplaneringen av s.k. Janssons 

lindor och östra delen av Halkokari färdigställdes. 

Skötsel och bete på vårdbiotoper fortsatte med fi nansiering av miljövården för jordbruk på Rummelören- 

Harrbådas fågelvatten på ett 38 hektar stort område som ett samprojekt med boskapsuppfödare. Mindre 

naturvårdsobjekt förverkligades på samma sätt som tidigare år. 

I samarbete med resultatenheten för parker och idrottsanläggningar, med idrottstjänster och med tredje 

sektorn utvecklade man aktivt underhållet, skötseln och utvecklingen av friluftsstråken. Skyltarna utmed 

naturstigen i Ohtakari förnyades och utmärkningen av friluftsstråken i de nya kommundelarna förbättrades. 

Miljöfostran och miljöinformation 

Stödjandet av naturskolverksamheten på Villa Elba fortsatte. Man fortsatte informera aktivt om restaureringen 

och muddringen av Ullavanjärvi och gav råd till invånarna. 







LANDSBYGDSNÄMNDEN 

Karlebys landsbygdsområde utvidgades märkbart då Kelviå, Lochteå och Ullava anslöts till Karleby i 

början av 2009. Antalet gårdar som sökte lantbrukstöd 2010 i Karleby var 523. Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter 

behandlar ansökningarna om jordbruksstöd och fattar beslut om dem samt ger 

råd till de sökande. Landsbygdsnäringsmyndigheten i Karleby, som utgörs av fl era landsbygdsombud, 

arbetar på fyra verksamhetsplatser: Karleby stadshus samt Kelviå, Lochteå och Ullava kommundelskontor. 

En större enhet innebär bättre möjligheter att separera uppgifterna för utbetalningsmyndigheten 

och förvaltningsmyndigheten enligt de krav som ställts på lantbruksförvaltningen. 


Karleby stad 

95

Landsbygdsnäringsmyndighetens uppgifter 

Lantbruksombuden sköter landsbygdsnäringsmyndighetens uppgifter. Till uppgifterna hör att ta emot, 

godkänna och fatta beslut om EU-stöd och nationella stöd samt rådgivning och utbildning för jordbrukare. 

Landsbygdsnäringsmyndigheten har kontrollskyldighet vid skördeskador, översvämningsskador och 

skador förorsakade av älg samt skyldighet att ge olika utlåtanden och värderingar bl.a. med anknytning 

till avträdelsestöd och nyröjning. Landsbygdsombudens tjänster har under verksamhetsåret sålts till 

Toholampi kommun. Även utvecklandet av landsbygden helt allmänt ingår i landsbygdsnämndens och 

tjänsteinnehavarnas uppgifter. 

Följande i budgeten uppställda centrala mål har nåtts: 

att fullgöra de lagstadgade uppgifterna korrekt och i tid 

att alla jordbrukare i den nya storkommunen har samma möjligheter att få rådgivning av god kvalitet 

genom att man informerar dem om aktuella frågor och ordnar utbildning för dem; samt 

att tjänsteinnehavarna bevarar och förbättrar sina yrkeskunskaper genom att delta i utbildning. 

Till lantbrukslägenheterna utbetalades 2010 produktionsstöd på sammanlagt 18,7 miljoner euro. Den 

sammanlagda åkerarealen inom lantbruket i Karleby är 18474 hektar. Penningfl ödet inom lantbruket 

som helhet 2010 var 66,8 miljoner euro. Landsbygdsförvaltningen i kommunerna reformeras före 2013. 

Den viktigaste orsaken till reformen är att förvaltningen i dagens läge inte uppfyller EU:s krav på utbetalningsställe. 

I reformen bildar man samarbetsområden där det per område ska fi nnas minst 800 sådana 

lantbruksföretagare som har lämnat in stödansökan samt minst fem tjänste- eller befattningsinnehavare 

av vilka en heltidsanställd sköter landsbygdsförvaltningens uppgifter och leder enheten. Undantag från 

de bestämda kraven tillåts om det är nödvändigt med hänsyn till kommuninvånarnas språkliga rättigheter. 

Kommunen kan be att få förhandsbesked om huruvida undantagsmöjligheten kan tillämpas på kommunens 

område eller vid bildandet av samarbetsområdet. Karleby stad har anhållit om förhandsbesked 

gällande detta undantag. 




Verksamhetens intäkter 12 360 0 12 360 14 436 -2 076 

Verksamhetens kostnader -289 055 0 -289 055 -247 724 -41 331 

Verksamhetsbidrag -276 695 0 -276 695 -233 288 -43 407 


År 2010 var det sjätte verksamhetsåret för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk 

som regionalt räddningsväsen. Räddningsverket producerade lagstadgade räddningstjänster för 

ett område omfattande 11 kommuner med 99 197 invånare samt sjuktransport för tre kommuner inom 

räddningsområdet. 

Räddningsverket som helhet höll de av stadsfullmäktige fastställda budgetramarna. Verkets driftkostnader 

uppgick till 6 174 190 € (6 344 789 €) Driftkostnaderna minskade med 170 599 € (– 2,7 %) från året innan. 

Som ansvarig organ för det regionala räddningsväsendet fungerar en överkommunal räddningsnämnd 

bestående av elva ledamöter som under verksamhetsåret sammanträdde fem gånger. 

Syner som omfattas av den lagstadgade kontrollskyldigheten och som anknyter till förebyggande av 

olyckor gjordes på 825 platser (100 % av målet) som granskas årligen. Av objekt som ska granskas 

med femton års mellanrum granskades 1 821 (83,5 % av målet). I upplysnings- och rådgivningstillfällen 

deltog ca 15 300 personer (målet 5 600 personer överskreds med 173 %). De övriga granskningarna 

och synerna kunde förrättas i enlighet med servicenivåbeslutet. 

Antalet brand- och räddningslarm uppgick till 2 628 (2 346 året innan), vilket innebär en ökning på 12 % 

jämfört med året innan. I brådskande uppdrag nåddes 49 % av objekten på mindre än 6 minuter från att 

larmet gått, 81 % på mindre än 10 minuter, 93 % på mindre än 15 minuter och 97 % på mindre än 20 


Karleby stad

minuter. Målsättningarna för aktionsberedskapstiden överskreds med 1 % (1 % året innan). Räddningsverkets 

aktionsberedskapstid var under verksamhetsåret i medeltal 6 minuter 57 sekunder (7 minuter 27 

sekunder året innan), dvs. 30 sekunder kortare än året innan. 

Den heltidsanställda personalen fi ck utbildning enligt vecko- och månadsschemat. Antalet personutbildningstimmar 

uppgick till 3017. Utbildningen för de åtgärdsavlönade ordnades i form av veckoövningar 

där antalet personutbildningstimmar var 10 700. 

Antalet sjuktransporter inom räddningsområdet var 8147, vilket innebär en minskning på 802 (–8,9 %) 

jämfört med året innan. Minskningen berodde på att reglerna för hvc har ändrats så att en del av sjuktransporterna 

sköts av privata trafi kanter. 




Verksamhetens intäkter 9 047 660 0 9 047 660 8 071 639 976 021 

Verksamhetens kostnader -9 047 660 0 -9 047 660 -8 071 639 -976 021 

Verksamhetsbidrag 0 0 0 0 0 


Karleby stad 

97


2.2. UTFALLET AV DE MÅL SOM UPPSTÄLLTS FÖR AFFÄRSVERKEN 

KARLEBY ENERGI 

Som en del av stadens 

energiaffärsverksamhetshelhet 

svarar affärsverket Karleby Energi för 

energiförsörjningen i Karleby och idkar 

affärsverksamhet inom energibranschen i 

enlighet med strategin. 

Avkastning på grundkapitalet 3,8 miljoner € 

Nettoinvesteringar 8,8 miljoner € 

Karleby Energi anskaffar, överför och säljer energi på 

ett tillförlitligt och lönsamt sätt nära kunden. Under 

budgetåret koncentrerar man sig på att spetsa till 

Affärsverkets externa och interna verksamhet samt 

säkerställer en friktionsfri verksamhet mellan energiaffärsverksamhetens 

olika delhelheter. Med investeringar 

svarar man på samhällsstrukturens utveckling och 

förbättrar leveranssäkerheten. 

Avkastning på grundkapitalet 4,5 miljoner €. 

Intäkterna av driftsekonomin överskred det budgeterade 

över hela linjen; driftsbidraget var 12,0 miljoner € i stället 

för 7,5 miljoner € i budgeten. Investeringarna uppgick 

till 3,6 miljoner €; de i budgeten reserverade medlen 

för projekt med överföringsledningar används under 

budgetåret 2011. 


Karleby stad


KARLEBY VATTEN 

I enlighet med kraven för hållbar 

utveckling sköts störningsfritt 

vattenanskaffning, rening och distribution 

av vatten samt avloppsvatteninstallation 

och avloppsvattenhantering inom 

verksamhetsområdet. 

Det vatten som distribueras till konsumenterna ska uppfylla 

kvalitetskraven på hushållsvatten enligt socialoch 

hälsovårdsministeriets förordning. 

Det renade avloppsvattnet ska uppfylla vattendomstolens 

tillståndsvillkor. 

Kvalitetskraven och –rekommendationerna nåddes. På 

hamnområdet förorsakade höga järnhalter i hushållsvattnet 

tidvis smärre problem som åtgärdades genom 

spolning av nätet. 

Vid reningen av avloppsvattnet överskreds tillståndsvillkoren 

för BOD:s del under det första halvåret både vad 

gäller halterna i avgående vatten och reningseffekt. 

Be-träffande fasta ämnen och COD nåddes kraven på 

hal-ter för avgående vattens del, men reningseffekten 

som krävdes nåddes inte. Till överskridningarna bidrog 

de stora mängderna smältvatten på våren och avloppsvattnets 

låga temperatur. För fosforns del nåddes alla 

tillståndsvillkor under de båda halvåren. Rapporterna 

från de anslutna kommunernas reningsverk färdigställs 

våren 2011. 

Man bereder sig på byggande av nätverk till tomter 

som överlåts (tomtgaranti). 

Nätverk byggdes på nybyggnadsområden på Rytibackens 

bostadsområde vid Lillrytivägen samt Rytiliden 

på sträckan Lillrytivägen - Hintsevägen, i Kilsbäcken vid 

Fågelfl ocksvägen på sträckan Lövsångarevägen - Rödstjärtvägen, 

i Yxpila vid Båthamnsgränden samt på Pottens 

planområde. Kommunalteknik på nybyggnadsområden 

anlades till sammanlagt 39 småhustomter. Antalet 

nya anslutningar år 2010 var enligt följande: småhus 113 

st, parhus 8 st, radhus 10 st, fl ervåningshus 6 st. 

Nätverkens funktionssäkerhet förbättras genom att följa 

det godkända förnyelseprogrammet. 

Vattenledningar och avlopp sanerades bl.a. i Yxpila 

(Louhigatan, Lemminkäinengatan, Kullervogatan), Bergendahlstigen, 

Slottstigen, Skrabbvägen och Gröndalsvägen. 

En ny mellanpumpstation för avloppsledningen 

i Trullö anlades. 

Nuvarande och framtida investerings- och utvecklingsbehov 

beaktas enligt självkostnadsprincipen. 

Bruksavgifterna höjdes i början av år 2010, indexkorrigeringar 

gjordes för anslutnings- och serviceavgifterna. 

Rörelseöverskottet är ca 1 427 000 euro. Rörelseöverskottet uppgick till 2 457 570 euro. 


Karleby stad 

99


Avloppsreningsverkets genomförandeplaner färdigställs 

Entreprenadtävlingen om byggandet av avloppsrenings- 

hösten 2009 och det första entreprenadskedet inleds i början av år 2010. 

verket genomfördes i början av år 2010 och Lemminkäi- 

nen Talo Oy Forsström, som valdes till huvudentreprenör, 

inledde byggarbetet i april 2010. Arbetet har fortskridit 

planenligt och anläggningen färdigställs före utgången 

av år 2011. 

För att trygga vattenanskaffningen genomförs grundvat-tenundersökningar 

på grundvattenområdena i 

Karhinkangas (Lochteå). 

Forskningsprojektet vid Karhinkangas utvidgades på 

så sätt att också GTK deltar i fi nansieringen och forskningsarbetet. 

För projektet har ansökts och erhållits 

ERUF-fi nansiering. År 2010 har man gjort preliminära 

terräng- och förberedningsarbeten som siktar på att 

kunna inleda provpumpningar år 2011. 


Karleby stad


KARLEBY HAMN 

Kvalitativ, effektiv, förutsägbar 

Hamnen kan till konkurrenskraftiga priser 

effektivt och kvalitativt ta hand om transporterna 

för den inhemska industrin och 

företagsverksamheten samt för transitotrafi 

ken 

- Intäkterna för affärsverksamheten 11,083 miljoner € 

- Räkenskapsperiodens resultat 1,259 miljoner € 

- Intäkterna för affärsverksamheten 15,022 miljoner € 

- Räkenskapsperiodens resultat, överskott 

3,561 miljoner € 

- Investeringsreservering 1,000 miljoner € 

- (Silverstenshamnens fasta konstruktioner och anläggningar) 

- Godstrafi kens mängd 4,5 miljoner ton 

- Godstrafi kens mängd 6,356 miljoner ton 

Målet är att 

- utveckla Karleby Hamn så att den blir den första 

alternativa hamnen för företag närmast i Mellersta 

och Norra Finland samt för ryska företag 

- beakta de transportbehov som torrt bulkgods, 

styckegods samt annan godstrafi k har som kräver 

en regelbunden trafi kförbindelse vid utvecklandet 

av nuvarande hamndelar samt nya hamndelar 

- bibehålla nuvarande kunders trafi k 

- få ny trafi k inom styckegods- och bulktrafi ken 

Den totala mängden godstrafi k var år 2010 den största i 

hamnens historia. Den lokala storindustrins trafikmängder 

utgjorde 38 % och Mellersta Finlands trafi kmängder 20 

% av den totala godstrafi ken. Den ryska transitortrafi ken 

ökade fortsättningsvis och uppgick till 2,713 miljoner ton, 

d.v.s. 42 % av den totala godstrafi ken. 

Containertrafi ken via allvädersterminalen ökade med 75 

% jämfört med året innan. Den regelbundna containertrafi 

kens cirkulation (10 dagar) ändrades från början av 

november till veckotrafi k. 


Karleby stad 

101


TYÖPLUS 

Klientperspektiv: Tillräckliga tjänster Kundnöjdhetsenkäter, klientrespons Enligt en enkät som Arbetshälsoinstitutet årligen gör är 

resultatet för Työplus bättre på alla undersökta delområden 

än för jämförelsematerialet. På grund av läkarbrist 

har det blivit svårare att få tider till läkarmottagningen, än 

mindre till ansvarsläkaren för det egna företaget. 

Ekonomi: Kostnadseffektiva 

verksamheter 

Bokslut, budget, månadsrapporter, delårsrapporter, 

statistik 

Det ekonomiska utfallet följer prognosen eller uppvisar 

ett bättre resultat. 

Personalperspektiv: Tryggandet av en 

god arbetsförmåga 

Enkät om ork i arbetet, utvecklingssamtal mellan chef 

och anställd 

Enligt QPS Nordics årliga personalenkät har resultaten 

inte blivit bättre trots betydande satsningar på arbetsförhållanden 

och antalet personal. Utvecklingssamtalen 

mellan chef och anställd har hållits i alla personalgrupper. 

Processer: Fungerande tjänster av hög 

kvalitet 

Enkäter om kötider På basis av enkäten om kötider hålls erhållandet av mottagningstid 

och inledandet av företagssamarbetet inom 

uppställda tidsmål. 

Omsättning sammanlagt: 3,615 miljoner € 


Karleby stad

3. UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER 

Uppnåendet av mål som är bindande i förhållande till fullmäktige har framställts på sida 33. 

Uppnåendet av ekonomiska mål inom de olika sektorerna framgår av verksamhetsberättelserna för de 

olika sektorerna med början på sida 65. 

Utfallet för driftsekonomin med budgetändringar enligt den bundenhetsgrad som fullmäktige godkänt har 

framställts med början på sida 110. 

Investeringsdelens utfall har framställts med början på sida 112. 

Underskridning av inkomstbudgetar samt överskridning av anslag och verksamhetsbidrag vilka inte 

behandlats av fullmäktige under budgetåret har framställts på sida 114. 

Finansieringsdelen har framställts på sida 140. 


Karleby stad 

103

3.1. DRIFTEKONOMINS OCH RESULTATRÄKNINGENS UTFALL 

Verksamhetsintäkter 

Verksamhetsintäkterutan 

affärsverk 

(1 000 €) 

BG 

2010 

Ändrad 

BG 2010 

BS 

2010 

BG- ändringar 

Avvikelse 

Ändring 

€ BS 

09/10 

Ändring 

% 

BS 

2009 

Försäljningsintäkter 56 324 473 56 797 58 530 1 732 3 734 6,8 54 796 

Avgiftsintäkter 12 500 - 335 12 165 12 635 470 1 661 15,1 10 974 

Understöd och 

bidrag 

6 999 45 7 043 7 807 764 -942 -10,8 8 749 

Hyresintäkter 23 994 24 182 189 3913 19,3 20 269 

Övriga verksamhetsintäkter 

4 585 50 4 635 4 809 173 473 10,9 4 336 

Sammanlagt 104 402 233 104 634 107 963 3 329 8 840 8,9 99 123 

Verksamhetsintäkterna enligt budgeten uppgick till 104,4 miljoner euro. Under året godkändes höjningar 

av de beräknade inkomstposterna till ett belopp på sammanlagt 572 500 euro och sänkningar till 

ett belopp på 340 000 euro. Den största ändringen var höjningen av socialoch hälsovårdsnämndens 

inkomstbudget med 420 000 euro. 

Verksamhetsintäkterna för år 2010 uppgick till sammanlagt 108,0 miljoner euro och överskridningen av 

inkomster i förhållande till den ändrade budgeten uppgick till 3,1 miljoner euro. Intäktsföringen av vinsten 

av försäljning av anläggningstillgångar som hör till övriga verksamhetsintäkter uppgick till ca 2,8 miljoner 

euro närmast till följd av försäljning av tomter och var 0,4 miljoner euro mindre än beräknat. 

Verksamhetskostnader 

Verksamhetskostnader 

(1 000 €) 

BG 

2010 

BGändringar 

Ändrad 

BG 2010 

Ändring 

€ BS 

09/10 

BS 2010 

Avvikelse 

Ändring 

% 

BS 2009 

Personalkostnader 135 891 3 487 139 378 138 107 1 271 7 247 5,5 130 860 

Köp av tjänster 124 543 7 492 132 035 135 454 -3 418 10 432 8,3 125 022 

Material, förnödenheter 

och varor 

15 019 600 15 620 16 203 -583 711 4,6 15 492 

Understöd 15 221 419 15 640 14 522 1 118 - 396 -2,7 14 918 

Hyror 23 930 123 24 053 23 480 573 4 078 21 19 402 

Övriga kostnader 2 153 -135 2 018 1 532 485 110 7,7 1 422 

Sammanlagt 316 757 11 986 328 744 329 299 -554 22 183 7,2 307 116 

För verksamhetskostnader hade reserverats 316,8 miljoner euro och de uppgick till 329,3 miljoner euro. 

Fullmäktige godkände anslagshöjningar för totalt 11,8 miljoner euro år 2010. Av detta belopp var socialoch 

hälsovårdsnämndens andel 9,7 miljoner euro. Andelen för nämnden för utbildning och fostran uppgick 

till 1,0 miljoner euro varav 0,7 miljoner euro utgjordes av anslag i anknytning till utgifter för hemkommunsersättningar. 

Dessa hade inte reserverats i budgeten. Tekniska nämnden beviljades 0,85 miljoner euro 

i anslagshöjningar och stadsstyrelsen 0,3 miljoner euro. 

Verksamhetsbidrag 


(1 000 €) 


BG 2010 

BGändringar 

Ändrad 

BG 2010 

BS 2010 

Avvi- 

Ändring € 

BS 09/10 

kelse 

Ändring 

% 

BS 2009 

-210 381 - 11 754 -222 135 -219 529 -2 595 -13 380 6,5 -206 149 

Verksamhetsbidraget uppgick enligt den ursprungliga budgeten till -210,4 miljoner euro. Utfallet uppgick 

till -219,5 miljoner euro. 


Karleby stad



(1 000 €) 

BG 2010 BS 2010 

Ändring € 

BS 09/10 

Änd-ring 

% 

BS 2009 

Kommunalskatt 119 428 125 428 -6 000 892 0,7 124 536 

Fastighetsskatt 7 600 7 773 -173 323 4,3 7 450 

Samfundsskatt 18 572 16 114 2 458 -582 -3,5 16 696 

Sammanlagt 145 600 149 314 3 714 632 0,4 148 682 

Det totala infl ödet av skatter hade budgeterats till 145,6 miljoner euro. De verkliga skatteinkomsterna 

uppgick till sammanlagt 149,3 miljoner euro, d.v.s. 3,7 miljoner euro mera än i budgeten. 

Inflödet av kommunalskatt uppgick till 125,4 miljoner euro vilket var 6,0 miljoner euro mera än i budgeten. 

Inflödet av samfundsskatt uppgick till 16,1 miljoner euro, vilket var 2,5 miljoner euro mindre än i budgeten. 

I fastighetsskatt infl öt sammanlagt 7,8 miljoner euro. 

Statsandelar 

Statsandelar 

(1 000 €) 

BG 

2010 

Ändrad 

BG 2010 

BS 

2010 

Ändring € 

BS 09/10 

Avvikelse 

BGändringar 

Avvikelse 

Ändring 

% 

BS 

2009 

Allmän statsandel 2 700 2 181 

Social- och hälsovård 51 300 51 580 

Utbildning och kultur 10 700 10 945 

Kommunens basservice, 

statsandel 

73 652 

På skatteinkomsterna 

baserad utjämning av 

-281 

statsandelarna 

Övergångsutjämning 194 

Utbildning och kultur -6 778 

Sammanlagt 68 117 - 1 298 66 819 66 787 31 2 082 3,2 64 705 

I statsandelar erhölls sammanlagt 66,8 miljoner euro vilket var 0,03 miljoner euro mindre än i den ändrade 

budgeten. 

Statsandelarna för år 2010 hade reserverats enligt det gamla systemet även om statsandelssystemet 

reviderades år 2010. Statsandelarna sammanfördes till statsandelen för kommunens basservice (s.k. 

modellen med en enda penningström) enligt vilken statsandelen för kommunens basservice bildas. Utanför 

blev en del av statsandelarna för utbildning och kultur (s.k. upprätthållarmodellen). Dessutom erläggs 

193 000 euro som utjämning för ändringen av statsandelar som räknats enligt det nya och gamla systemet. 


Finansiella intäkter 

o.kostnader (1 000 €) 

BG 2010 BS 2010 

Ändring € 

BS 09/10 

Avvikelse 

Ändring% 

BS 2009 

Ränteintäkter 550 156 394 355 -30,5 511 

Affärsverkens grundkapital 6 121 7 091 -970 -410 12 6 326 

Övr.fi nansiella intäkter 648 723 -74 -181 33,4 542 

Räntekostnader - 5 015 -2 732 -2 283 -1 056 -27,9 -3 788 

Övriga räntekostnader -31 -14 -17 -37 27,5 -51 

Sammanlagt 2 273 5 224 -2 950 1 684 47,6 3 540 


Karleby stad 

105

I ränteintäkter infl öt 156 000 euro främst genom ränteintäkterna på affärsverkens kontokuranter. Övriga 

fi nansiella intäkter uppgick till 0,7 miljoner euro. I beloppet ingår intäkter på 138 000 euro för försäljning 

av värdepapper. 

Den avkastning som affärsverken betalade till staden uppgick till 7,1 miljoner euro. Karleby Energis avkastning 

var 4,5 miljoner euro, Karleby Hamns 2,1 miljoner euro, Karleby Vattens 0,5 miljoner euro och 

Työplus 10 000 euro. 

Räntekostnaderna uppgick till 2,7 miljoner euro och underskred beloppet i den ändrade budgeten med 

2,3 miljoner euro. Räntenivån var historiskt låg hela året. Den genomsnittliga räntenivån var ca 2,0 % 

31.12.2010. 

Årsbidrag, räkenskapsperiodens resultat och överskott 

Årsbidrag, resultat 

o. överskott 

(1 000 €) 

BG 

2010 

Ändrad 

BG 2010 

BS 

2010 

Ändring 

€ BS 

09/10 

BGändringar 

Avvikelse 

Ändring% 

BS 

2009 

Årsbidrag 5 619 -13 052 -7 443 1 796 9 229 - 8 982 -83,3 10 778 

Avskrivningar -7 620 0 -7 620 -8 040 -420 -295 3,8 -7 745 

Räkenskaps-periodens 

resultat 

-2 001 -13 052 -15 053 -6 243 8 809 - 9 277 -305,8 3 034 

Ändring av avskrivningsdifferensen 

0 0 0 337 337 196 140,7 140 

Ändring av reserver 

och fonder 

0 -1 814 -1 814 834 31,5 - 2 649 

Sammanlagt -2 001 - 13 052 -15 053 -7 720 7 333 - 8 245 -1 570,7 525 

I budgeten har årsbidraget beräknats bli 5,6 miljoner euro. Ändringarna i budgeten inverkade på årsbidraget 

med – 13,1 miljoner euro, efter ändringarna var årsbidraget -7,4 miljoner euro. Utfallet blev 1,8 

miljoner euro. Avskrivningarna av anläggningstillgångar uppgick till 8,0 miljoner euro. 

Räkenskapsperiodens resultat blev -6,2 miljoner euro vilket var 4,1 miljoner euro mindre än i den ursprungliga 

budgeten. Resultatet uppvisade efter regleringsposterna, d.v.s. reserv- och fondöverföringar, 

ett underskott på -7,7 miljoner euro. 


Karleby stad

3.2. INVESTERINGSDELENS UTFALL 

INVESTERINGARNAS UTFALL 

2010 Budget Budget Inalles Utfall Under/över Utfall 

2009 ändring Budget 2010 2009 


Utgifter -2 451 000 -1 400 000 -3 851 000 -1 842 664,38 2 008 335,62 -4 425 147,39 

Inkomster 4 030 000 0 4 030 000 3 447 112,08 -582 887,92 7 444 643,66 

Netto 1 579 000 -1 400 000 179 000 1 604 447,70 3 019 496,27 


Utgifter -510 000 -63 000 -573 000 -298 607,38 274 392,62 -355 806,67 

Inkomster 0,00 0,00 0,00 

Netto -510 000 -63 000 -573 000 -298 607,38 -355 806,67 

UTBILDNINGSNÄMNDEN 

Utgifter -160 000 -51 000 -211 000 -204 192,38 6 807,62 -568 691,42 

Inkomster 0 0 0,00 0,00 0,00 

Netto -160 000 -51 000 -211 000 -204 192,38 -568 691,42 


Utgifter -40 000 -40 000 -36 621,02 3 378,98 -61 700,00 

Inkomster 0 0 0,00 0,00 0,00 

Netto -40 000 0 -40 000 -36 621,02 -61 700,00 


Utgifter -290 000 -13 000 -303 000 -282 597,65 20 402,35 -103 141,68 

Inkomster 80 000 80 000 66 000,00 -14 000,00 5 605,91 

Netto -210 000 -13 000 -223 000 -216 597,65 -97 535,77 

TEKNISKA NÄMNDEN sammanlagt 

Utgifter -17 429 000 -2 324 396 -19 753 396 -13 881 279,03 5 872 116,97 -17 029 471,52 

Inkomster 2 077 000 0 2 077 000 1 848 347,37 -228 652,63 984 844,19 

Netto -15 352 000 -2 324 396 -17 676 396 -12 032 931,66 -16 044 627,33 


Utgifter -72 000 -57 000 -129 000 -55 243,07 73 756,93 -14 500,00 

Inkomster 0 25 000 25 000 10 000,00 -15 000,00 0,00 

Netto -72 000 -32 000 -104 000 -45 243,07 -14 500,00 

RÄDDNINGSVÄSENDET 

Utgifter -982 500 0 -982 500 -811 882,57 170 617,43 -545 751,94 

Inkomster 850 500 0 850 500 723 625,42 -126 874,58 336 791,87 

Netto -132 000 0 -132 000 -88 257,15 -208 960,07 

INVESTERINGAR sammanlagt 

Utgifter -21 934 500 -3 908 396 -25 842 896 -17 413 087,48 8 429 808,52 -23 104 210,62 

Inkomster 7 037 500 25 000 7 062 500 6 095 084,87 -967 415,13 8 771 885,63 

Netto -14 897 000 -3 883 396 -18 780 396 -11 318 002,61 -14 332 324,99 

Investeringsanslagens utfall presenteras projektvis på sida 121. 

År 2010 reserverades sammanlagt 21,9 miljoner euro för investeringar, 4,2 miljoner euro för fi nansieringsandelar 

och 2,8 miljoner euro för intäkter från sålda anläggningstillgångar. För projekt som ännu 

pågick vid årsskiftet beviljades totalt 3,9 miljoner euro i tilläggsanslag. Under år 2010 beviljades 115 000 

euro i tilläggsanslag. 

År 2010 användes17,4 miljoner euro för investeringar, inkomsterna för investeringarna uppgick till 6,1 

miljoner euro, nettoutgifterna var 11,3 miljoner euro. 

Inkomsterna bestod av intäkterna från sålda anläggningstillgångar, 3,5 miljoner euro, av dessa erhölls 

3,0 miljoner euro för sålda tomter, och 1,6 miljoner euro som statliga fi nansieringsandelar i investeringar, 

0,4 miljoner euro av EU och 0,6 miljoner euro av kommuner. Försäljningsintäkterna för Gamlakarleby 

Telefon Ab:s aktier uppgick till 0,3 miljoner euro. 

Markområden köptes för 0,8 miljoner euro. Värdepapper som utgör anläggningstillgångar köptes för 0,8 

miljoner euro. Av dessa användes 0,75 miljoner euro för höjningen av Karleby Industriby Ab:s aktiekapital 

för byggandet av Koy Kokkolan Port Tower. Ungdomscentret Villa Elbas aktiekapital höjdes med 

90 000 euro. 


Karleby stad 

107

För husbyggprojekt användes 8,8 miljoner euro. Sammanlagt 1,2 miljoner euro har erhållits för ändamålet. 

För socialoch hälsovårdsväsendets byggnader användes 2,7 miljoner euro, i understöd för detta ändamål 

erhölls 0,6 miljoner euro. För planeringen och den grundläggande reparationen av Furuåsen användes 

1,0 miljoner euro och för detta projekt erhölls i understöd 0,1 miljoner euro. För byggandet av Pilventupa, 

ett vårdhem för utvecklingsstörda och lägenheter för självständigt boende, användes 1,2 miljoner euro 

och i understöd erhölls 0,5 miljoner euro. För servicecentret Leporanta användes 0,3 miljoner euro. 

För byggnader underställda nämnden för utbildning och fostran användes sammanlagt 4,1 miljoner euro 

och i understöd erhölls 0,4 miljoner euro. För daghem användes 0,3 miljoner euro av vilka 0,1 miljoner 

euro till reparationen av Keltaviiri. För skolor användes sammanlagt 3,8 miljoner euro. Av detta belopp 

användes 0,6 miljoner euro till gårdsplanen och avslutande arbeten vid Hållhagens skola, 1,9 miljoner 

euro till den grundläggande reparationen av Villa skola samt 0,7 miljoner euro till anskaffningen av en 

fl yttbar skola till Björkhagen under den tid eleverna evakuerats från den egentliga skolan. 

För byggnader underställda nämnden för kulturoch ungdomsväsendet användes 0,2 miljoner euro, i 

inkomster erhölls 27 500 euro. 

För idrottsväsendets byggnader användes 0,9 miljoner euro, i inkomster erhölls 0,13 miljoner euro. Det 

största projektet var byggandet av allaktivitetshuset i Lochteå. För detta ändamål användes 0,75 miljoner 

euro och i inkomster erhölls 0,13 miljoner euro. 

För tekniska väsendets byggnader användes 0,9 miljoner euro. Den grundläggande reparationen av 

stadshuset fortgick med 0,2 miljoner euro. 0,1 miljoner euro investerades i byagården i Väliviirre och i 

inkomster erhölls 0,07 miljoner euro. 

För trafi kleder användes sammanlagt 2,6 miljoner euro, inkomsterna uppgick till 0,067 miljoner euro. För 

utvecklandet av promenadcentret användes 0,136 miljoner euro, inkomsterna uppgick till 0,07 miljoner 

euro. 

För anläggandet av gator på bostadsmässområdet användes 0,3 miljoner euro. För byggande på bostadsmässområdet, 

bl.a. Beckbruksparken, småbåtshamn/vattenmotiv och parker, användes 1,0 miljoner 

euro, inkomsterna uppgick till 0,4 miljoner euro. 

Parker anlades för 0,2 miljoner euro. För iståndsättningen av Ullavanjärvi användes 0,2 milj. euro. 

För anskaffning av maskiner och inventarier användes sammanlagt 1,8 miljoner euro, inkomsterna uppgick 

till 0,7 miljoner euro. 

Av de anslag för investeringar som inte användes år 2010 ombudgeteras för år 2011 anslag för projekt som 

inte genomfördes eller som inte slutfördes sammanlagt 8,1 miljoner euro och inkomster 1,1 miljoner euro. 


Karleby stad

3.3. UTFALLET AV FINANSIERINGSDELEN 

Finansieringsanalys 

(1 000 €) 

2010 ändr. BG 2010 2010 kelse 

% 2009 

BG BG Ändrad BS Avvi- 

BS 

Ändring 

Internt tillförda medel 2 456 - 13 052 - 10 596 - 999 - 9 597 -9 327 112 8 328 

Investeringar - 14 897 - 3 883 - 18 780 - 11 396 - 7 384 2 936 -20 -14 332 

Ändringar i utlåningar - 115 0 - 115 -138 23 - 165 -604 27 

Ändringar i lånestocken 

11 843 8 400 20 243 11 292 8 951 10 523 1369 769 

Övriga förändringar i 

likviditeten 

0 0 0 464 - 464 - 372 

-44 

836 

Sammanlagt - 713 - 8 535 - 9 248 - 778 - 8 470 - 3 595 -82 - 4 373 

Enligt fi nansieringsanalysen utföll kassafl ödet i verksamheten och investeringarna närapå i enlighet med 

budgeten. Verksamhetens kassafl öde underskred den ordinarie budgeten med 3,5 miljoner euro och 

investeringarnas kassafl öde underskred budgeten med 3,5 miljoner euro. Det verkliga kassafl ödet för 

fi nansieringens del blev 111 000 euro sämre än budgeterat. 


Karleby stad 

109

3.4. SAMMANDRAG AV UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER 

ENLIGT BUNDENHETSDRAG 

DRIFTSEKONOMIDELENS UTFALL 

år 2010 2 010 

Budget Budgetändr. Budget Utfall Under/över 


Verksamhetsintäkter 11 440 0 11 440 10 688,00 

Verksamhetskostnader -164 125 0 -164 125 -127 680,11 

Verksamhetsbidrag -152 685 0 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 

CENTRALVALNÄMNDEN 

Verksamhetsintäkter 0 0 0 0,00 

Verksamhetskostnader 0 0 0 1 290,83 

Verksamhetsbidrag 0 0 0 1 290,83 -1 290,83 


VERKSAMHETSINTÄKTER 19 464 121 0 19 464 121 19 974 175,97 

Näringsverksamhet 112 610 112 610 68 707,81 

Lönereserv 0 0 0,00 

Sysselsättningsreserv 520 150 0 520 150 876 894,61 

It tjänster 2 967 292 2 967 292 3 247 694,89 

Kosthåll 6 654 340 6 654 340 6 935 435,69 

Verksamhetsintäkter 9 209 729 0 9 209 729 8 845 442,97 364 286,03 

Verksamhetskostnader -35 903 552 401 191 -35 502 361 -34 909 612,53 

Näringsverksamhet -3 409 740 0 -3 409 740 -3 101 721,80 

Lönereserv -1 431 700 238 100 -1 193 600 -1 484 134,52 

Sysselsättningsreserv -1 921 260 234 070 -1 687 190 -2 079 674,12 

It tjänster -2 902 986 -10 700 -2 913 686 -3 176 148,29 

Kosthåll -6 599 460 -8 045 -6 607 505 -6 935 435,69 

Verksamhetskostnader -19 638 406 -52 234 -19 690 640 -18 132 498,11 -1 558 141,89 

Verksamhetsbidrag -16 439 431 401 191 -16 038 240 -14 935 436,56 -1 102 803,44 

Näringsverksamhet -3 297 130 0 -3 297 130 -3 033 013,99 -264 116,01 

Lönereserv -1 431 700 238 100 -1 193 600 -1 484 134,52 290 534,52 

Sysselsättningsreserv -1 401 110 234 070 -1 167 040 -1 202 779,51 35 739,51 

It tjänster 64 306 -10 700 53 606 71 546,60 -17 940,60 

Kosthåll 54 880 -8 045 46 835 0,00 46 835,00 

Verksamhetsbidrag -10 428 677 -52 234 -10 480 911 -9 287 055,14 -1 193 855,86 


Verksamhetsintäkter 31 884 731 420 000 32 304 731 34 175 936,70 

Utkomststöd 1 365 040 0 1 365 040 1 265 721,25 

Verksamhetsintäkter 30 519 691 420 000 30 939 691 32 910 215,45 -1 970 524,45 

Verksamhetskostnader -146 223 699 -9 921 497 -156 145 196 -158 210 998,62 

Utkomststöd -2 809 500 0 -2 809 500 -2 456 597,87 

Arbetsmarknadsstöd/kommuna -1 000 000 0 -1 000 000 -779 561,46 

Verksamhetskostnader -142 414 199 -9 921 497 -152 335 696 -154 974 839,29 2 639 143,29 

Verksamhetsbidrag -114 338 968 -9 501 497 -123 840 465 -124 035 061,92 194 596,92 

Utkomststöd -1 444 460 0 -1 444 460 -1 190 876,62 -253 583,38 

Arbetsmarknadsstöd/kommuna -1 000 000 0 -1 000 000 -779 561 -220 438,54 

Verksamhetsbidrag -111 894 508 -9 501 497 -121 396 005 -122 064 624 668 618,84 


Verksamhetsintäkter 1 044 581 0 1 044 581 1 082 926,00 

Verksamhetskostnader -1 682 950 -84 700 -1 767 650 -1 750 322,86 

Verksamhetsbidrag -638 369 -84 700 -723 069 -667 396,86 -55 672,14 


Verksamhetsintäkter 4 552 710 -187 500 4 365 210 5 073 035,70 

Karlebynejdens institut 402 720 402 720 468 350,30 

Projekt 103 000 103 000 608 021,79 

Verksamhetsintäkter 4 046 990 -187 500 3 859 490 3 996 663,61 -137 173,61 


Karlebynejdens institut -1 724 487 0 -1 724 487 -1 754 002,36 

Projekt -90 435 0 -90 435 -685 568,24 

Verksamhetskostnader -66 555 018 -1 078 596 -67 633 614 -67 423 052,77 -210 561,23 

Verksamhetsbidrag -63 817 230 -1 266 096 -65 083 326 -64 789 587,67 -293 738,33 


Karleby stad


år 2010 2 010 

Budget Budgetändr. Budget Utfall Under/över 

Karlebynejdens institut -1 321 767 0 -1 321 767 -1 285 652,06 -36 114,94 

Projekt 12 565 0 12 565 -77 546,45 90 111,45 

Verksamhetsbidrag -62 508 028 -1 266 096 -63 774 124 -63 426 389 -347 734,84 


Verksamhetsintäkter 358 050 358 050 520 025,86 


Verksamhetsbidrag -7 970 883 -42 028 -8 012 911 -7 905 490,98 -107 420,02 


Verksamhetsintäkter 1 045 050 1 045 050 1 149 323,05 




Verksamhetsintäkter 36 518 978 0 36 518 978 36 749 280,48 

Avfallshantering/mottagn.stat 170 670 170 670 168 802,59 

Beställningsarbeten 575 610 575 610 782 387,00 

Verksamhetsintäkter 35 772 698 0 35 772 698 35 798 090,89 -25 392,89 


Avfallshantering/mottagn.stat -92 090 0 -92 090 -117 403,27 

Beställningsarbeten -575 610 -575 610 -1 006 787,55 

Verksamhetskostnader -37 685 960 -1 121 864 -38 807 824 -38 191 626,50 -616 197,50 


Avfallshantering/mottagn.stat 78 580 0 78 580 51 399,32 27 180,68 

Beställningsarbeten 0 0 0 -224 400,55 224 400,55 




Skogsbrukslägenheter 184 490 184 490 339 398,29 

Verksamhetsintäkter 2 262 940 2 262 940 2 608 812,47 -345 872,47 


Skogsbrukslägenheter -349 470 -8 500 -357 970 -317 158,97 

Verksamhetskostnader -3 584 147 -118 910 -3 703 057 -3 664 159,55 -38 897,45 


Skogsbrukslägenheter -164 980 -8 500 -173 480 22 239,32 -195 719,32 

Verksamhetsbidrag -1 321 207 -118 910 -1 440 117 -1 055 347 -384 769,92 


Verksamhetsintäkter 12 360 12 360 14 436,37 

Verksamhetskostnader -289 055 0 -289 055 -247 724,19 

Verksamhetsbidrag -276 695 0 -276 695 -233 287,82 -43 407,18 



Verksamhetskostnader -9 047 660 -9 047 660 -8 071 639,30 

Verksamhetsbidrag 0 0 0 0,00 0,00 

DRIFTSEKONOMI TOTALT 

Verksamhetsintäkter 106 387 111 232 500 106 619 611 109 769 678 

Nettobindande 23 506 682 0 23 506 682 24 502 402 

Verksamhetsintäkter 82 880 429 232 500 83 112 929 85 267 276 -2 154 346,76 

Verksamhetskostnader -316 757 879 -11 986 404 -328 744 283 -329 298 504 

Nettobindande -44 744 019 391 397 -44 352 622 -44 787 892 

Verksamhetskostnader -272 013 860 -11 595 007 -284 391 661 -284 510 613 118 951,55 

Verksamhetsbidrag -210 370 768 -11 753 904 -222 124 672 -219 528 826 -2 595 845,96 

Nettobindande -21 237 337 391 397 -20 845 940 -20 285 489 -560 450,75 

Verksamhetsbidrag -189 133 431 -11 362 507 -201 278 732 -199 243 336,79 -2 035 395,21 


Karleby stad 

111





Utgifter -2 451 000 -1 400 000 -3 851 000 -1 842 664,38 2 008 335,62 -4 425 147,39 

Inkomster 4 030 000 0 4 030 000 3 447 112,08 -582 887,92 7 444 643,66 

Netto 1 579 000 -1 400 000 179 000 1 604 447,70 3 019 496,27 


Utgifter -510 000 -63 000 -573 000 -298 607,38 274 392,62 -355 806,67 

Inkomster 0,00 0,00 0,00 

Netto -510 000 -63 000 -573 000 -298 607,38 -355 806,67 

UTBILDNINGSNÄMNDEN 

Utgifter -160 000 -51 000 -211 000 -204 192,38 6 807,62 -568 691,42 

Inkomster 0 0 0,00 0,00 0,00 

Netto -160 000 -51 000 -211 000 -204 192,38 -568 691,42 


Utgifter -40 000 -40 000 -36 621,02 3 378,98 -61 700,00 

Inkomster 0 0 0,00 0,00 0,00 

Netto -40 000 0 -40 000 -36 621,02 -61 700,00 


Utgifter -290 000 -13 000 -303 000 -282 597,65 20 402,35 -103 141,68 

Inkomster 80 000 80 000 66 000,00 -14 000,00 5 605,91 

Netto -210 000 -13 000 -223 000 -216 597,65 -97 535,77 


Bostadsbyggnader 

Utgifter -25 000 -25 000 -23 488,39 1 511,61 -16 530,78 

Inkomster 0 0 0,00 0,00 0,00 

Netto -25 000 0 -25 000 -23 488,39 -16 530,78 

Social- och hälsovårdsnämnden byggnader 

Utgifter -4 080 000 -756 293 -4 836 293 -2 994 846,90 1 841 446,10 -1 729 664,46 

Inkomster 950 000 950 000 614 047,00 -335 953,00 138 844,00 

Netto -3 130 000 -756 293 -3 886 293 -2 380 799,90 -1 590 820,46 

Utbildning byggnader 

Utgifter -3 334 000 -685 460 -4 019 460 -3 761 381,33 258 078,67 -5 907 382,13 

Inkomster 435 000 0 435 000 383 000,00 -52 000,00 300 000,00 

Netto -2 899 000 -685 460 -3 584 460 -3 378 381,33 -5 607 382,13 

Kultur och ungdom byggnader 

Utgifter -115 000 0 -115 000 -170 331,18 -55 331,18 -192 749,82 

Inkomster 22 000 22 000 27 500,00 5 500,00 30 000,00 

Netto -93 000 0 -93 000 -142 831,18 -162 749,82 

Idrott byggnader 

Utgifter -2 915 000 -378 500 -3 293 500 -943 019,68 2 350 480,32 -83 833,40 

Inkomster 600 000 600 000 132 000,00 -468 000,00 0,00 

Netto -2 315 000 -378 500 -2 693 500 -811 019,68 -83 833,40 

Tekniska väsendet byggnader 

Utgifter -1 000 000 -34 143 -1 034 143 -901 760,36 132 382,64 -1 495 030,25 

Inkomster 0 0 78 298,99 78 298,99 18 000,00 

Netto -1 000 000 -34 143 -1 034 143 -823 461,37 -1 477 030,25 

Husbyggnad sammanlagt 

Utgifter -11 469 000 -1 854 396 -13 323 396 -8 794 827,84 4 528 568,16 -9 425 190,84 

Inkomster 2 007 000 0 2 007 000 1 234 845,99 -772 154,01 486 844,00 

Netto -9 462 000 -1 854 396 -11 316 396 -7 559 981,85 -8 938 346,84 

Konstruktioner och anordningar 

Utgifter -5 545 000 -470 000 -6 015 000 -4 684 137,11 1 330 862,89 -6 909 008,86 

Inkomster 70 000 0 70 000 588 501,38 518 501,38 489 750,19 

Netto -5 475 000 -470 000 -5 945 000 -4 095 635,73 -6 419 258,67 


Karleby stad




Transportmedel 

Utgifter -405 000 -405 000 -402 314,08 2 685,92 -695 271,82 

Inkomster 0 0 25 000,00 25 000,00 8 250,00 

Netto -405 000 0 -405 000 -377 314,08 -687 021,82 

Övriga maskiner och inventarier 

Utgifter -10 000 0 -10 000 0 10 000 0 

Inkomster 0 0 0 0 0 

Netto -10 000 0 -10 000 0 0 

TEKNISKA NÄMNDEN sammanlagt 

Utgifter -17 429 000 -2 324 396 -19 753 396 -13 881 279,03 5 872 116,97 -17 029 471,52 

Inkomster 2 077 000 0 2 077 000 1 848 347,37 -228 652,63 984 844,19 

Netto -15 352 000 -2 324 396 -17 676 396 -12 032 931,66 -16 044 627,33 


Utgifter -72 000 -57 000 -129 000 -55 243,07 73 756,93 -14 500,00 

Inkomster 0 25 000 25 000 10 000,00 -15 000,00 0,00 

Netto -72 000 -32 000 -104 000 -45 243,07 -14 500,00 


Utgifter -982 500 0 -982 500 -811 882,57 170 617,43 -545 751,94 

Inkomster 850 500 0 850 500 723 625,42 -126 874,58 336 791,87 

Netto -132 000 0 -132 000 -88 257,15 -208 960,07 

INVESTERINGAR sammanlagt 

Utgifter -21 934 500 -3 908 396 -25 842 896 -17 413 087,48 8 429 808,52 -23 104 210,62 

Inkomster 7 037 500 25 000 7 062 500 6 095 084,87 -967 415,13 8 771 885,63 

Netto -14 897 000 -3 883 396 -18 780 396 -11 318 002,61 -14 332 324,99 


Karleby stad 

113

UNDERSKRIDNING AV INKOMSTER, ÖVERSKRIDNING AV ANSLAG OCH VERKSAMHETSBIDRAG 

VILKA FULLMÄKTIGE INTE BEHANDLAT UNDER BUDGETÅRET 

Fullmäktige antecknade för kännedom 24.1.2011 § 12 föreslagna underskridningar/överskridningar i kolumnen "Fullmäktige 2011". 

Dessutom har föreslagits täckning i fond. 


år 2010 2 010 Fullmäkt. 2011 

Budget Budgetändr. Budget Utfall Under/över el. fondöverföring 


Verksamhetskostnader 0 1 290,83 1 290,83 


Verksamhetsintäkter 9 209 729 0 9 209 729 8 845 442,97 364 286,03 513 000 


Lönereserv -1 431 700 238 100 -1 193 600 -1 484 134,52 290 534,52 500 000 

Sysselsättningsreserv -1 401 110 234 070 -1 167 040 -1 202 779,51 35 739,51 

Kosthåll 54 880 -8 045 46 835 0,00 46 835,00 

VÅRD- OCH OMSORGSÄMNDEN 

Verksamhetskostnader -142 414 199 -9 921 497 -152 335 696 -154 974 839,29 2 639 143,29 2 281 000 

(utan nettoenheter) -2 781 000 



Avfallshantering/mottagn.stat 78 580 0 78 580 51 399,32 27 180,68 

Beställningsarbeten 0 0 0 -224 400,55 224 400,55 224 401 


Täckning i fond 

DRIFTSEKONOMIN SAMMANLAGT 

Verksamhetsinkomster utan nettobindande 364 286,03 513 000 

Verksamhetsutgifter utan nettobindande 2 640 434,12 2 281 000 

-2 781 000 

Verksamhetsbidrag 624 690,26 724 401 


Karleby stad

3.5. SPECIFIKATIONERNA TILL DRIFTSEKONOMIDELEN OCH INVESTERINGSDELEN 

BUDGETUTFALL 

1.1.2010 - 31.12.2010 

BUDGET BUDGET INALLES UTFALL AVVIKELSE UTFALL UTFALL 

2010 ÄNDR. BUDGET 2010 %/ BUDGE 2009 

REVISION 

VERKSAMHETSINTÄKTER 11 440 11 440 10 688,00 752,00 93,4 11 172,00 

VERKSAMHETS KOSTNADER -164 125 -164 125 -127 680,11 -36 444,89 77,8 -136 645,25 

VERKSAMHETSBIDRAG -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 

ÅRSBIDRAG -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 


VERKSAMHETSINTÄKTER 11 440 11 440 10 688,00 752,00 93,4 11 172,00 


VERKSAMHETSBIDRAG -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 

ÅRSBIDRAG -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -152 685 -152 685 -116 992,11 -35 692,89 76,6 -125 473,25 


VERKSAMHETSINTÄKTER 0,00 0,00 65 996,50 

VERKSAMHETS KOSTNADER 1 290,83 -1 290,83 -63 585,46 

VERKSAMHETSBIDRAG 1 290,83 -1 290,83 2 411,04 

ÅRSBIDRAG 1 290,83 -1 290,83 2 411,04 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT 1 290,83 -1 290,83 2 411,04 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT 1 290,83 -1 290,83 2 411,04 

STADENS LEDNING 

VERKSAMHETSINTÄKTER 6 466 886 -500 6 466 386 5 596 599,75 869 786,25 86,5 6 297 512,00 

VERKSAMHETS KOSTNADER -5 540 473 -389 890 -5 930 363 -4 896 348,62 -1 034 014,38 82,6 -5 086 599,60 

VERKSAMHETSBIDRAG 926 413 -390 390 536 023 700 251,13 -164 228,13 130,6 1 210 912,40 

0 

ÅRSBIDRAG 926 413 -390 390 536 023 700 251,13 -164 228,13 130,6 1 211 252,49 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT 909 273 -390 390 518 883 689 135,77 -170 252,77 132,8 1 188 523,05 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT 909 273 -390 390 518 883 689 135,77 -170 252,77 132,8 1 188 523,05 

STADS KANSLIET 

VERKSAMHETSINTÄKTER 7 782 662 500 7 783 162 8 006 552,52 -223 390,52 102,9 7 594 267,29 

VERKSAMHETS KOSTNADER -9 758 232 -67 115 -9 825 347 -9 840 932,25 15 585,25 100,2 -9 372 729,97 

VERKSAMHETSBIDRAG -1 975 570 -66 615 -2 042 185 -1 834 379,73 -207 805,27 89,8 -1 778 462,68 

0 

ÅRSBIDRAG -1 975 570 -66 615 -2 042 185 -1 834 379,73 -207 805,27 89,8 -1 778 462,68 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -1 995 570 -66 615 -2 062 185 -1 835 893,05 -226 291,95 89,0 -1 785 168,80 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -1 995 570 -66 615 -2 062 185 -1 835 893,05 -226 291,95 89,0 -1 785 168,80 

PERSONALFÖRVALTNING 


VERKSAMHETS KOSTNADER -3 123 547 -2 111 835 -5 235 382 -5 561 453,34 326 071,34 106,2 -5 078 230,50 

VERKSAMHETSBIDRAG -2 642 047 -1 234 942 -3 876 989 -3 970 941,44 93 952,44 102,4 -3 633 274,50 

ÅRSBIDRAG -2 642 047 -1 234 942 -3 876 989 -3 935 941,44 58 952,44 101,5 -3 583 274,82 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -2 646 587 -1 234 942 -3 881 529 -3 940 482,97 58 953,97 101,5 -3 591 060,66 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -2 646 587 -1 234 942 -3 881 529 -3 940 487,95 58 958,95 101,5 -3 591 060,66 

EKONOMIFÖRVALTNING OCH IT-TJÄNST 

VERKSAMHETSINTÄKTER 3 833 313 3 833 313 4 133 739,18 -300 426,18 107,8 3 947 170,77 


VERKSAMHETSBIDRAG -1 759 653 -10 700 -1 770 353 -1 802 259,82 31 906,82 101,8 -1 768 649,36 

ÅRSBIDRAG -1 759 653 -10 700 -1 770 353 -1 801 787,11 31 434,11 101,8 -1 768 649,36 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -1 769 403 -10 700 -1 780 103 -1 817 921,15 37 818,15 102,1 -1 780 417,84 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -1 769 403 -10 700 -1 780 103 -1 817 921,15 37 818,15 102,1 -1 780 417,84 

SERVICE FÖR NÄRINGSLIVET 

VERKSAMHETSINTÄKTER 112 610 112 610 68 707,81 43 902,19 61,0 259 505,34 

VERKSAMHETS KOSTNADER -3 409 740 -3 409 740 -3 101 721,80 -308 018,20 91,0 -2 910 485,08 

VERKSAMHETSBIDRAG -3 297 130 -3 297 130 -3 033 013,99 -264 116,01 92,0 -2 650 979,74 

ÅRSBIDRAG -3 297 130 -3 297 130 -3 033 013,99 -264 116,01 92,0 -2 650 979,74 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -3 343 420 -3 343 420 -3 079 297,63 -264 122,37 92,1 -2 742 491,29 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -3 343 420 -3 343 420 -3 079 297,63 -264 122,37 92,1 -2 742 491,29 

PLANERING OCH REGIONUTVECKLING 

VERKSAMHETSINTÄKTER 267 000 267 000 492 613,56 -225 613,56 184,5 651 605,51 

VERKSAMHETS KOSTNADER -789 600 -789 600 -1 067 192,00 277 592,00 135,2 -1 158 558,77 


Karleby stad 

115

VERKSAMHETSBIDRAG -522 600 -522 600 -574 578,44 51 978,44 109,9 -506 953,26 

ÅRSBIDRAG -522 600 -522 600 -574 578,44 51 978,44 109,9 -506 953,26 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -522 600 -522 600 -574 578,44 51 978,44 109,9 -506 953,26 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -522 600 -522 600 -574 578,44 51 978,44 109,9 -506 953,26 

DISPOSITIONSMEDEL 

VERKSAMHETSINTÄKTER 520 150 -876 893 -356 743 0 -356 743,00 0,0 

VERKSAMHETS KOSTNADER -4 116 380 2 980 731 -1 135 649 -1 484 134,52 348 485,52 130,7 -435 387,00 

VERKSAMHETSBIDRAG -3 596 230 2 103 838 -1 492 392 -1 484 134,52 -8 257,48 99,4 -435 387,00 

ÅRSBIDRAG -3 596 230 2 103 838 -1 492 392 -1 484 134,52 -8 257,48 99,4 -435 387,00 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -3 596 230 2 103 838 -1 492 392 -1 484 134,52 -8 257,48 99,4 -435 387,00 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -3 596 230 2 103 838 -1 492 392 -1 484 134,52 -8 257,48 99,4 -435 387,00 

REDDNINGSVÄSENDET 

VERKSAMHETSINTÄKTER 49 978,54 -49 978,54 118 709,55 


VERKSAMHETSBIDRAG -3 572 614 -3 572 614 -2 971 852,46 -600 761,54 83,2 -2 950 000,40 

ÅRSBIDRAG -3 572 614 -3 572 614 -2 971 852,46 -600 761,54 83,2 -2 950 000,40 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -3 682 994 -3 682 994 -3 106 745,74 -576 248,26 84,4 -3 076 389,06 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -3 682 994 -3 682 994 -3 106 745,74 -576 248,26 84,4 -3 076 389,06 



VERKSAMHETS KOSTNADER -35 903 552 401 191 -35 502 361 -34 909 612,53 -592 748,47 98,3 -32 826 521,00 

VERKSAMHETSBIDRAG -16 439 431 401 191 -16 038 240 -14 935 436,56 -1 102 803,44 93,1 -12 462 454,77 

ÅRSBIDRAG -16 439 431 401 191 -16 038 240 -14 935 436,56 -1 102 803,44 93,1 -12 462 454,77 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -16 647 531 401 191 -16 246 340 -15 149 917,73 -1 096 422,27 93,3 -12 729 344,86 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -16 647 531 401 191 -16 246 340 -15 149 922,710 -1 096 417,29 93,3 -12 729 344,86 

FÖRVALTNING 



VERKSAMHETSBIDRAG 7 819 784 -54 280 7 765 504 7 525 168,07 240 335,93 96,9 7 098 441,71 

ÅRSBIDRAG 7 819 784 -54 280 7 765 504 7 525 168,07 240 335,93 96,9 7 098 441,71 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT 7 819 784 -54 280 7 765 504 7 524 923,81 240 580,19 96,9 7 098 441,71 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT 7 819 784 -54 280 7 765 504 7 524 923,81 240 580,19 96,9 7 098 441,71 

SOCIALT ARBETE OCH HANDIKAPPSERVICE 

VERKSAMHETSINTÄKTER 3 008 865 -50 000 2 958 865 3 409 231,77 -450 366,77 115,2 3 342 010,91 

VERKSAMHETS KOSTNADER -26 215 037 -986 464 -27 201 501 -26 717 825,45 -483 675,55 98,2 -25 086 481,09 

VERKSAMHETSBIDRAG -23 206 172 -1 036 464 -24 242 636 -23 308 593,68 -934 042,32 96,1 -21 744 470,18 

ÅRSBIDRAG -23 206 172 -1 036 464 -24 242 636 -23 308 593,68 -934 042,32 96,1 -21 744 470,18 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -23 212 842 -1 036 464 -24 249 306 -23 318 112,26 -931 193,74 96,2 -21 753 730,42 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -23 212 842 -1 036 464 -24 249 306 -23 318 232,41 -931 073,59 96,2 -21 753 730,42 

ÄLDREOMSORG 

VERKSAMHETSINTÄKTER 7 567 056 374 850 7 941 906 8 027 594,93 -85 688,93 101,1 8 058 979,31 

VERKSAMHETS KOSTNADER -36 664 674 -2 633 898 -39 298 572 -39 086 361,89 -212 210,11 99,5 -37 091 994,24 


ÅRSBIDRAG -29 097 618 -2 259 048 -31 356 666 -31 058 766,96 -297 899,04 99,0 -29 033 014,93 



HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSTJÄNSTER 




ÅRSBIDRAG -23 654 962 -2 531 705 -26 186 667 -26 797 397,14 610 730,14 102,3 -24 484 473,76 



SPECIALISERAD SJUKVÅRD 


VERKSAMHETS KOSTNADER -51 932 000 -3 620 000 -55 552 000 -56 988 654,21 1 436 654,21 102,6 -53 741 667,21 


ÅRSBIDRAG -46 200 000 -3 620 000 -49 820 000 -50 395 472,21 575 472,21 101,2 -47 795 993,66 



SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMDEN 

VERKSAMHETSINTÄKTER 31 884 731 420 000 32 304 731 34 175 936,70 -1 871 205,70 105,8 32 612 993,04 

VERKSAMHETS KOSTNADER -146 223 699 -9 921 497 -156 145 196 -158 210 998,6 2 065 802,62 101,3 -148 572 503,86 


Karleby stad


ÅRSBIDRAG -114 338 968 -9 501 497 -123 840 465 -124 035 061,92 194 596,92 100,2 -115 959 510,82 



MILJÖ- OCH HÄLSOVÅRDS 

VERKSAMHETSINTÄKTER 1 044 581 1 044 581 1 082 926,00 -38 345,00 103,7 53 385,48 

VERKSAMHETS KOSTNADER -1 682 950 -84 700 -1 767 650 -1 750 322,86 -17 327,14 99,0 -719 561,75 

VERKSAMHETSBIDRAG -638 369 -84 700 -723 069 -667 396,86 -55 672,14 92,3 -666 176,27 

ÅRSBIDRAG -638 369 -84 700 -723 069 -667 396,86 -55 672,14 92,3 -666 176,27 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -662 419 -84 700 -747 119 -676 920,90 -70 198,10 90,6 -690 260,45 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -662 419 -84 700 -747 119 -676 920,90 -70 198,10 90,6 -690 260,45 


VERKSAMHETSINTÄKTER 1 044 581 0 1 044 581 1 082 926,00 -38 345,00 103,7 53 385,48 

VERKSAMHETS KOSTNADER -1 682 950 -84 700 -1 767 650 -1 750 322,86 -17 327,14 99,0 -719 561,75 


ÅRSBIDRAG -638 369 -84 700 -723 069 -667 396,86 -55 672,14 92,3 -666 176,27 



BILDNINGSCENTRALEN 

VERKSAMHETSINTÄKTER 250 250 6811,76 -6 561,76 2724,7 805,82 

VERKSAMHETS KOSTNADER -768 000 -1 170 -769 170 -791 575,15 22 405,15 102,9 -915 280,52 

VERKSAMHETSBIDRAG -767 750 -1 170 -768 920 -784 763,39 15 843,39 102,1 -914 474,70 

ÅRSBIDRAG -767 750 -1 170 -768 920 -784 763,39 15 843,39 102,1 -914 474,70 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -767 750 -1 170 -768 920 -790 938,71 22 018,71 102,9 -917 562,36 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -767 750 -1 170 -768 920 -790 938,71 22 018,71 102,9 -917 562,36 

SMÅBARNSFOSTRAN 




ÅRSBIDRAG -21 320 771 -709 780 -22 030 551 -21 801 855,27 -228 695,73 99,0 -20 997 850,69 



GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 

VERKSAMHETSINTÄKTER 509 110 152500 661 610 1 149 998,69 -488 388,69 173,8 829 417,36 



ÅRSBIDRAG -30 599 744 -793 388 -31 393 132 -31 272 279,16 -120 852,84 99,6 -29 567 059,39 



SPECIALUNDERVISNING 


VERKSAMHETS KOSTNADER -4 300 456 0 -4 300 456 -4 470 042,87 169 586,87 103,9 -4 193 078,04 

VERKSAMHETSBIDRAG -4 156 556 0 -4 156 556 -4 402 791,44 246 235,44 105,9 -4 086 539,20 

ÅRSBIDRAG -4 156 556 0 -4 156 556 -4 402 791,44 246 235,44 105,9 -4 086 539,20 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -4 156 556 0 -4 156 556 -4 402 791,44 246 235,44 105,9 -4 086 539,20 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -4 156 556 0 -4 156 556 -4 402 923,90 246 367,90 105,9 -4 086 539,20 

GYMNASIET 

VERKSAMHETSINTÄKTER 560 350 0 560 350 693 971,91 -133 621,91 123,8 604 464,61 

VERKSAMHETS KOSTNADER -6 210 992 238 242 -5 972 750 -5 936 218,26 -36 531,74 99,4 -5 884 710,47 

VERKSAMHETSBIDRAG -5 650 642 238 242 -5 412 400 -5 242 246,35 -170 153,65 96,9 -5 280 245,86 

ÅRSBIDRAG -5 650 642 238 242 -5 412 400 -5 242 246,35 -170 153,65 96,9 -5 280 245,86 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -5 658 392 238 242 -5 420 150 -5 249 993,91 -170 156,09 96,9 -5 287 993,42 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -5 658 392 238 242 -5 420 150 -5 249 994,23 -170 155,77 96,9 -5 287 993,42 

KARLEBYNEJDENS INSTITUT 


VERKSAMHETS KOSTNADER -1 724 487 0 -1 724 487 -1 754 002,36 29 515,36 101,7 -1 603 178,12 

VERKSAMHETSBIDRAG -1 321 767 0 -1 321 767 -1 285 652,06 -36 114,94 97,3 -1 215 751,73 

ÅRSBIDRAG -1 321 767 0 -1 321 767 -1 285 652,06 -36 114,94 97,3 -1 215 751,73 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -1 321 767 0 -1 321 767 -1 285 652,06 -36 114,94 97,3 -1 215 751,73 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -1 321 767 0 -1 321 767 -1 285 652,06 -36 114,94 97,3 -1 215 751,73 





Karleby stad 

117


ÅRSBIDRAG -63 817 230 -1 266 096 -65 083 326 -64 789 587,67 -293 738,33 99,5 -62 061 921,57 



NÄMNDEN FÖR KULTUR- O. UNGDOMSVÄSENDET 

VERKSAMHETSINTÄKTER 520 520 15 495,00 -14 975,00 2979,8 19 628,00 

VERKSAMHETS KOSTNADER -275 518 -2000 -277 518 -300 579,11 23 061,11 108,3 -311 813,26 

VERKSAMHETSBIDRAG -274 998 -2000 -276 998 -285 084,11 8 086,11 102,9 -292 185,26 

ÅRSBIDRAG -274 998 -2000 -276 998 -285 084,11 8 086,11 102,9 -292 185,26 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -274 998 -2000 -276 998 -285 779,03 8 781,03 103,2 -292 532,72 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -274 998 -2000 -276 998 -285 779,03 8 781,03 103,2 -292 532,72 

KULTURTJÄNSTER 



VERKSAMHETSBIDRAG -2 963 380 -11 080 -2 974 460 -2 977 493,67 3 033,67 100,1 -2 863 145,43 

ÅRSBIDRAG -2 963 380 -11 080 -2 974 460 -2 977 493,67 3 033,67 100,1 -2 863 145,43 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -2 963 380 -11 080 -2 974 460 -2 978 645,31 4 185,31 100,1 -2 863 721,25 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -2 963 380 -11 080 -2 974 460 -2 978 645,31 4 185,31 100,1 -2 863 721,25 

STADSBIBLIOTEKET - LANDSKAPSBIBLIOTEKET 


VERKSAMHETS KOSTNADER -2 828 920 0 -2 828 920 -2 796 967,47 -31 952,53 98,9 -2 721 648,57 

VERKSAMHETSBIDRAG -2 694 310 0 -2 694 310 -2 606 286,83 -88 023,17 96,7 -2 616 775,01 

ÅRSBIDRAG -2 694 310 0 -2 694 310 -2 606 286,83 -88 023,17 96,7 -2 616 775,01 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -2 694 310 0 -2 694 310 -2 612 288,93 -82 021,07 97,0 -2 619 738,18 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -2 694 310 0 -2 694 310 -2 612 288,93 -82 021,07 97,0 -2 619 738,18 

MUSEIVÄSENDET I KARLEBY 


VERKSAMHETS KOSTNADER -970 755 -11 500 -982 255 -964 334,42 -17 920,58 98,2 -932 906,11 

VERKSAMHETSBIDRAG -879 705 -11 500 -891 205 -890 282,63 -922,37 99,9 -861 898,89 

ÅRSBIDRAG -879 705 -11 500 -891 205 -890 282,63 -922,37 99,9 -861 898,89 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -879 705 -11 500 -891 205 -890 282,63 -922,37 99,9 -861 898,89 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -879 705 -11 500 -891 205 -890 282,63 -922,37 99,9 -861 898,89 

UNGDOMSARBETE 




ÅRSBIDRAG -1 158 490 -17 448 -1 175 938 -1 146 343,74 -29 594,26 97,5 -1 067 167,12 



NÄMNDEN FÖR KULTUR- O. UNGDOMSVÄSENDET 

VERKSAMHETSINTÄKTER 358 050 0 358 050 520 025,86 -161 975,86 145,2 396 194,46 



ÅRSBIDRAG -7 970 883 -42 028 -8 012 911 -7 905 490,98 -107 420,02 98,7 -7 701 171,71 



IDROTTSTJÄNSTER 




ÅRSBIDRAG -3 415 638 -11 500 -3 427 138 -3 247 218,35 -179 919,65 94,8 -3 305 177,73 







ÅRSBIDRAG -3 415 638 -11 500 -3 427 138 -3 247 218,35 -179 919,65 94,8 -3 305 177,73 



FÖRVALTNINGSTJÄNSTER 



Karleby stad



ÅRSBIDRAG -563 840 -7 030 -570 870 -534 804,51 -36 065,49 93,7 -508 065,34 



ANSVARSOMRÅDET FÖR SAMHÄLLSTEKNISK SERVICE 




ÅRSBIDRAG -5 086 980 -532 940 -5 619 920 -5 265 636,65 -354 283,35 93,7 -4 871 859,11 



LOKALFÖRSÖRJNING 

VERKSAMHETSINTÄKTER 30 735 408 0 30 735 408 30 708 414,78 26 993,22 99,9 24 936 445,27 


VERKSAMHETSBIDRAG 3 816 138 -581 894 3 234 244 3 233 904,32 339,68 100,0 2 957 884,80 

ÅRSBIDRAG 3 816 138 -581 894 3 234 244 3 233 904,32 339,68 100,0 2 957 884,80 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT 301 804 -581 894 -280 090 -504 751,58 224 661,58 180,2 -206 223,64 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT 301 804 -581 894 -280 090 -2 210 632,96 1 930 542,96 789,3 -1 706 297,64 



VERKSAMHETS KOSTNADER -38 353 660 -1 121 864 -39 475 524 -39 315 817,32 -159 706,68 99,6 -33 385 845,00 


ÅRSBIDRAG -1 834 682 -1 121 864 -2 956 546 -2 566 536,84 -390 009,16 86,8 -2 422 039,65 


RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -8 254 515 -1 121 864 -9 376 379 -11 063 320,55 1 686 941,55 118,0 -9 960 186,93 

ANSV.OMR. FÖR STADSMILJÖN 




ÅRSBIDRAG -1 486 187 -127 410 -1 613 597 -1 033 107,76 -580 489,24 64,0 -1 208 530,68 







ÅRSBIDRAG -1 486 187 -127 410 -1 613 597 -1 033 107,76 -580 489,24 64,0 -1 208 530,68 



LANDSBYGSNÄMNDEN 


VERKSAMHETS KOSTNADER -289 055 0 -289 055 -247 724,19 -41 330,81 85,7 -257 779,81 

VERKSAMHETSBIDRAG -276 695 0 -276 695 -233 287,82 -43 407,18 84,3 -238 791,07 

ÅRSBIDRAG -276 695 0 -276 695 -233 287,82 -43 407,18 84,3 -238 791,07 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -276 695 0 -276 695 -233 287,82 -43 407,18 84,3 -238 791,07 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -276 695 0 -276 695 -233 287,82 -43 407,18 84,3 -238 791,07 

MYNDIGHETSVERKSAMHET OCH FÖRVALTNING 

VERKSAMHETSINTÄKTER 2 167 490 2 167 490 1 930 128,81 237 361,19 89,0 1 917 590,10 


VERKSAMHETSBIDRAG 0 0 0 0,00 0,00 

ÅRSBIDRAG 0 0 0 0 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT 0 0 0 0 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT 0 0 0 0 









Karleby stad 

119

SJUKTRANSPORT 







VERKSAMHET UTRYMMEN GEMENSAMT ÄGDA AV KOMMUNERNA 








VERKSAMHETSINTÄKTER 9 047 660 0 9 047 660 8 071 639 976 020,70 89,2 8 367 659,51 

VERKSAMHETS KOSTNADER -9 047 660 0 -9 047 660 -8 071 639 -976 020,70 89,2 -8 367 659,51 


ÅRSBIDRAG 0 0 0 0,00 0,00 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT 0 0 0 0,00 0,00 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT 0 0 0 0,00 0,00 

FINANSIERING 

VERKSAMHETSBIDRAG 

ÅRSBIDRAG 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT 215 990 241 -1 298 112 214 692 129 221 325 293 -6 633 164,39 103,1 216 927 121,29 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT 215 990 241 -1 298 112 214 692 129 221 325 293 -6 633 164,00 103,1 216 927 121,29 

TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 215 990 241 -1 298 112 214 692 129 221 553 891 -6 861 761,72 103,2 215 918 589,85 

KARLEBY STAD 

VERKSAMHETSINTÄKTER 106 387 111 232 500 106 619 611 109 769 678,19 -3 150 067,19 103,0 100 967 783,20 


VERKSAMHETSBIDRAG -210 370 768 -11 753 904 -222 124 672 -219 528 826,04 -2 595 845,96 98,8 -206 148 836,48 

ÅRSBIDRAG 5 619 473 -13 052 016 -7 432 543 1 796 467,35 -9 229 010,35 -24,2 10 778 284,81 

RÄKENSKAPSP.RESULTAT -2 000 850 -13 052 016 -15 052 866 -6 243 172,00 -8 809 694,00 41,5 3 033 558,71 

RÄKENSKAPSP.ÖVERSKOTT -2 000 850 -13 052 016 -15 052 866 -7 720 454,28 -7 332 411,72 51,3 524 953,27 


Karleby stad

KOKKOLAN KAUPUNKI INVESTOINTIEN TOTEUTUMINEN INVESTERINGARNAS UTFALL 

KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 

TA TA-MUUTOS TA-YHT TOTEUTUMA POIKKEAMA 

BUDGET BUD. ÄNDR. BUD.INALLES UTFALL AVVIKELSE 

2010 2010 

KAUPUNGINHALLITUS - STADSSTYRELSEN 

MAA- JA VESIALUEET OSTO - KÖP AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN 

Menot - Utgifter -1 325 000 -1 325 000 -799 674,62 -525 325,38 

Tulot - Inkomster 3 300 000 0 3 300 000 3 003 769,08 296 230,92 

Netto 1 975 000 0 1 975 000 2 204 094,46 -229 094,46 

RAKENNUSTEN MYYNTI - FÖRSÄLJN. AV BYGGN. 

Menot - Utgifter 0 -86 000,00 86 000,00 

Tulot - Inkomster 200 000 0 200 000 131 558,00 68 442,00 

Netto 200 000 0 200 000 45 558,00 154 442,00 

HENKILÖSTÖHALLINTO REKRYTOINTIOHJELMISTO 

Menot - Utgifter -30 000 0 -30 000 0,00 -30 000,00 

Tulot - Inkomster 0 0,00 0,00 

Netto -30 000 0 -30 000 0,00 -30 000,00 

PUHELINKESKUKSEN LAAJENNUS 

Menot - Utgifter 0 -100 000 -100 000 -15 132,95 -84 867,05 


Netto 0 -100 000 -100 000 -15 132,95 -84 867,05 

KÄYTTÖOMAISUUSARVOPAPERIT - 

VÄRDEPAPPER INGÅENDE I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Menot - Utgifter -1 000 000 -1 300 000 -2 300 000 -845 261,58 -1 454 738,42 

Tulot - Inkomster 530 000 530 000 311 785,00 218 215,00 

Netto -470 000 -1 300 000 -1 770 000 -533 476,58 -1 236 523,42 

INVESTOINTIAVUSTUKSET KUNTAYHTYMILLE - INVESTERINGSBIDRAG TILL SAMKOMMUNER 

KESKI-POHJANMAAN KOULUTUKSEN KY - 

SAMKOMMUN FÖR UTBILDNING I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN 

Menot - Utgifter -75 000 -75 000 -76 364,83 1 364,83 


Netto -75 000 0 -75 000 -76 364,83 1 364,83 

OPTIMA SAMKOMMUN 



Netto 0 0 0 -1 182,78 1 182,78 

SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 

Menot - Utgifter -21 000 -21 000 0,00 -21 000,00 


Netto -21 000 0 -21 000 0,00 -21 000,00 

KRUUNUPYYN KANSANOPISTO - KRONOBY FOLKHÖGSSK 



Netto 0 0 0 -19 047,62 19 047,62 

KÅRKULLA SAMKOMMUN 

Menot - Utgifter 0 0,00 0,00 


Netto 0 0 0 0,00 0,00 

KUNTAYHTYMÄT - SAMKOMMUNER 

Menot - Utgifter -96 000 0 -96 000 -96 595,23 595,23 

Tulot - Inkomster 0 0 0 0,00 0,00 

Netto -96 000 0 -96 000 -96 595,23 595,23 

KAUPUNGINHALLITUS - STADSSTYRELSEN 

Menot - Utgifter -2 451 000 -1 400 000 -3 851 000 -1 842 664,38 -2 008 335,62 


Netto 1 579 000 -1 400 000 179 000 1 604 447,70 -1 425 447,70 

SOSIAALI- JA TERVEYSTOIMENLAUTAKUNTA - SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 

MUUT KONEET JA KALUSTO - ÖVRIGA MASKINER OCH INVENTARIER 

TERVEYDENHUOLTO - HÄLSOVÅRD 

Menot - Utgifter -180 000 -63 000 -243 000 -206 208,51 -36 791,49 


Netto -180 000 -63 000 -243 000 -206 208,51 -36 791,49 


Karleby stad 

121


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 

TERVEYDENHUOLTO - ATK-OHJELMISTOT - HÄLSOVÅRD ADB-ANSKAFFNINGAR 

Menot - Utgifter -250 000 0 -250 000 -53 842,96 -196 157,04 


Netto -250 000 0 -250 000 -53 842,96 -196 157,04 

TOIMINTAKESKUS DUUNI / TILA-AUTO 

Menot - Utgifter -20 000 0 -20 000 -20 213,10 213,10 


Netto -20 000 0 -20 000 -20 213,10 213,10 

HOITOKOTI PILVENTUPA KALUSTAMINEN 



Netto -60 000 0 -60 000 -18 342,81 -41 657,19 




Netto -510 000 -63 000 -573 000 -298 607,38 -274 392,62 

OPETUS- JA KASVATUSLAUTAKUNTA- NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN 


PÄIVÄKODIT PIHALEIKKIVÄLINEET - DAGHEM REDSKAP FÖR UTELEKAR 

Menot - Utgifter -40 000 -40 000 -34 393,51 -5 606,49 


Netto -40 000 0 -40 000 -34 393,51 -5 606,49 

PIHALEIKKIVÄLINEET - REDSKAP FÖR UTELEKAR 



Netto -40 000 0 -40 000 -34 167,98 -5 832,02 

OPPIMISYMPÄRISTÖJEN JA KALUSTON UUDISTAMINEN - FÖRNYELSE AV LÄRANDEMILJÖER OCH INVEVTARIER 



Netto -80 000 0 -80 000 -82 159,62 2 159,62 

HOLLIHAAN KOULU 

Menot - Utgifter 0 -51 000 -51 000 -53 471,27 2 471,27 


Netto 0 -51 000 -51 000 -53 471,27 2 471,27 

OPETUS- JA KASVATUSLAUTAKUNTA- NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN 



Netto -160 000 -51 000 -211 000 -204 192,38 -6 807,62 

KULTTUURI- JA NUORISOTOIMEN LAUTAKUNTA - 



KIRJASTON TYÖTILOJEN KALUSTUS - BIBLIOTEKETS 



Netto -40 000 0 -40 000 -36 621,02 -3 378,98 

KULTTUURI JA NUORISO - KULTUR OCH UNGDOM 



Netto -40 000 0 -40 000 -36 621,02 -3 378,98 

LIIKUNTALAUTAKUNTA - IDROTTSNÄMNDEN 

KIINTEÄT RAKENTEET JA LAITTEET - 

FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGAR 

LIIKUNTA-ALUEET - IDROTTSOMRÅDEN 

VARAUS - RESERVERING 

Menot - Utgifter -90 000 -90 000 -89 700,98 -299,02 


Netto -90 000 0 -90 000 -89 700,98 -299,02 


HOLLIHAAN LÄHILIIKUNTAPROJEKTI- HÅLLHAGENS KVARTERSIDROTTSPARK 




Karleby stad


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 

Netto -120 000 0 -120 000 -118 623,62 -1 376,38 

HOLLIHAAN LIIKUNTAHALLI - HÅLLHAGENS IDROTTSHALL 



Netto 0 -13 000 -13 000 -8 273,05 -4 726,95 

LIIKUNTALAUTAKUNTA - IDROTTSNÄMNDEN 



Netto -210 000 -13 000 -223 000 -216 597,65 -6 402,35 

TEKNINEN LAUTAKUNTA - TEKNISKA NÄMNDEN 

TALONRAKENNUS - HUSBYGGNAD 

ASUINRAKENNUKSET - BOSTADSBYGGNADER 

SORALA - SORALAS GÅRDSPLAN 



Netto -25 000 0 -25 000 -23 488,39 -1 511,61 

ASUINRAKENNUKSET - BOSTADSBYGGNADER 



Netto -25 000 0 -25 000 -23 488,39 -1 511,61 

MUUT RAKENNUKSET - ÖVRIGA BYGGNADER 

SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA - SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 

HALKOKARIN NEUVOLA - HALKOKARI RÅDGIVNINGSBYRÅ 

Menot - Utgifter -60 000 0 -60 000 -62 953,84 2 953,84 


Netto -60 000 0 -60 000 -62 953,84 2 953,84 

TOIMINNALLISET MUUTOKSET - FUNKTIONELLA FÖRÄNDRINGAR 

Menot - Utgifter -10 000 0 -10 000 0,00 -10 000,00 


Netto -10 000 0 -10 000 0,00 -10 000,00 

KEHIT.VAM.HOITOKOTI JA ITS.ASUNNOT PILVENTUPA- 

VÅRDHEM OCH BOSTÄDER FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA 

Menot - Utgifter -1 500 000 -165 500 -1 665 500 -1 249 866,42 -415 633,58 

Tulot - Inkomster 500 000 500 000 500 047,00 -47,00 

Netto -1 000 000 -165 500 -1 165 500 -749 819,42 -415 680,58 

LEPOLA 



Netto -70 000 -200 000 -270 000 -13 378,63 -256 621,37 

PALVELUKESKUS LEPORANTA - SERVICECENTER LEPORANTA 



Netto -350 000 0 -350 000 -314 518,21 -35 481,79 

HOPIJAKUMPU 


Tulot - Inkomster 0 0 0,00 0,00 

Netto -75 000 0 -75 000 -55 068,33 -19 931,67 

PÄÄTERVEYSASEMA - HUVUDHÄLSOSTATIONEN 

Menot - Utgifter 0 -11 500 -11 500 -11 404,80 -95,20 


Netto 0 -11 500 -11 500 -11 404,80 -95,20 

HONKAHARJU II-VAIHE, SUUNNITTELU JA KORJAUS - 

FURUÅSEN, II SKEDET, PLANERING OCH REPARATIONER 

Menot - Utgifter -1 500 000 -310 000 -1 810 000 -953 864,41 -856 135,59 


Netto -1 050 000 -310 000 -1 360 000 -839 864,41 -520 135,59 


Menot - Utgifter -3 565 000 -687 000 -4 252 000 -2 661 054,64 -1 590 945,36 


Netto -2 615 000 -687 000 -3 302 000 -2 047 007,64 -1 254 992,36 


Karleby stad 

123


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 


OPETUS- JA KASVATUSLAUTAKUNTA - NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN 

PÄIVÄKOTIEN PIHOJEN KUNNOSTAMINEN - ISTÅNDSÄTTNING AV DAGHEMSGÅRDEN 



Netto -20 000 0 -20 000 -22 400,43 2 400,43 

KELTAVIIRIN PÄIVÄKOTI - DAGHEMMET KELTAVIIRI 



Netto -90 000 0 -90 000 -126 923,67 36 923,67 

TERVENPOLTTAJAN PÄIVÄKOTI - DAGHEMMET TJÄRBRÄNNAREN 



Netto -25 000 0 -25 000 -26 071,74 1 071,74 

KIRKONMÄEN PÄIVÄKOTI - KYRKBACKENS DAGHEM 



Netto -140 000 0 -140 000 -90 371,18 -49 628,82 

PÄIVÄKOTIEN AITOJEN UUSIMINEN - FÖRNYANDE AV STAKET VID DAGHEMMEN 

Menot - Utgifter -20 000 9 489 -10 511 -10 050,00 -461,00 


Netto -20 000 9 489 -10 511 -10 050,00 -461,00 

RUOTSALON PÄIVÄKOTI - RUOTSALO DAGHEM 



Netto -200 000 -87 000 -287 000 -10 471,18 -276 528,82 

PÄIVÄKODIT TOIMINNALLISET MUUTOKSET - FUNKTIONELLA ÄNDRINGAR I DAGHEM 

Menot - Utgifter -20 000 8 218 -11 782 -47 504,06 35 722,06 


Netto -20 000 8 218 -11 782 -47 504,06 35 722,06 

TORKINMÄEN KOULU - STORKISBACKENS SKOLA 

Menot - Utgifter -30 000 -115 000 -145 000 -156 459,17 11 459,17 


Netto -30 000 -115 000 -145 000 -156 459,17 11 459,17 

VITSARIN KOULU - VITTSAR SKOLA 



Netto -35 000 0 -35 000 -23 194,49 -11 805,51 

HAKALAHDEN YLÄASTE - HAKALAX HÖGSTADIUM 



Netto -100 000 0 -100 000 -104 303,36 4 303,36 

RUOTSALAINEN YLÄASTE JA LUKIO - DONNERSKA SKOLA OCH KARLEBY SVENSKA GYMNASIET 



Netto -100 000 0 -100 000 -98 025,49 -1 974,51 

VILLAN KOULU - VILLA SKOLA 



Netto -1 565 000 -42 000 -1 607 000 -1 494 684,34 -112 315,66 

SOKOJAN KOULU - SÅKA SKOLA 



Netto -40 000 0 -40 000 -27 576,53 -12 423,47 

SIIRTOKELPOINEN KOULU - FLYTTBAR SKOLA 



Netto -687 000 0 -687 000 -728 598,13 41 598,13 

TEKNISTEN TÖIDEN LUOKKIEN TYÖSUOJELUPUUTTEIDEN KORJAUKSET - 

REPARATION AV BRISTER I ARBETARSKYDD I KLASSRUM FÖR TEKNISKT ARBETE 

Menot - Utgifter -25 000 21 577 -3 423 0,00 -3 423,00 


Netto -25 000 21 577 -3 423 0,00 -3 423,00 

KOULUJEN AITOJEN UUSIMINEN - FÖRNYANDE AV STAKET VID SKOLORNA 



Karleby stad


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 


Netto -25 000 6 142 -18 858 0,00 -18 858,00 

KIRKONMÄEN KOULU 



Netto -50 000 0 -50 000 -48 830,66 -1 169,34 

KOKKOLAN SEUDUN OPISTO - KARLEBYNEJDENS INSTITUT 



Netto -160 000 -50 000 -210 000 -10 570,00 -199 430,00 

YKSPIHLAJAN KOULU - YXPILA SKOLA 



Netto -20 000 0 -20 000 -24 084,33 4 084,33 

MARINKAISTEN KOULU - MARINGAIS SKOLA 



Netto -15 000 0 -15 000 -12 280,08 -2 719,92 

MARTTILAN KOULU - MARTTILAS SKOLA 



Netto -17 000 0 -17 000 -21 588,50 4 588,50 

ÖJAN KOULU 



Netto 0 -25 000 -25 000 -21 667,88 -3 332,12 

HOLLIHAAN KOULU 



Netto 0 -491 800 -491 800 -559 128,46 67 328,46 




Netto -30 000 10 621 -19 379 -47 389,91 28 010,91 

OPETUS JA KASVATUS - UTBILDNING OCH FOSTRAN 



Netto -3 414 000 -754 753 -4 168 753 -3 712 173,59 -456 579,41 


KULTTUURI- JA NUORISO - KULTUR OCH UNGDOM 

HANSA (KESKIKAUPUNGIN NUORISOTALO) - HANSA (UNGDOMSGÅRDEN I CENTRUM) 


Tulot - Inkomster 22 000 22 000 27 500,00 -5 500,00 

Netto -33 000 0 -33 000 -59 862,73 26 862,73 

MUSEOKORTTELI - MUSEIKVARTERET 



Netto -20 000 0 -20 000 -44 557,10 24 557,10 

KALASTAJA- JA KOTISEUTUMUSEO - FISKAR- OCH HEMBYGDSMUSEET 



Netto -15 000 0 -15 000 -19 050,03 4 050,03 

KIRKONMÄEN NUORISOTALO - KYRKBACKENS UNGDOMSGÅRD 



Netto -25 000 0 -25 000 -19 361,32 -5 638,68 

KULTTUURI JA NUORISO - KULTUR OCH UNGDOM 


Tulot - Inkomster 22 000 0 22 000 27 500,00 -5 500,00 

Netto -93 000 0 -93 000 -142 831,18 49 831,18 


LIIKUNTA - IDROTT 

UIMAHALLI - SIMHALLEN 


Karleby stad 

125


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 


Tulot - Inkomster 0 0,00 

Netto -160 000 0 -160 000 -133 201,73 -26 798,27 

ULLAVAN URHEILUKENTTÄ - SPORTSPLANEN I ULLAVA 



Netto -15 000 0 -15 000 -13 956,28 -1 043,72 

URHEILUTALON PERUSKORJAUS - GRUNDRENOVERING AV IDROTTSGÅRDEN 



Netto -100 000 -198 000 -298 000 -45 616,95 -252 383,05 

LOHTAJAN MONITOIMITALO - ALLAKTIVITETSHUSET I LOCHTEÅ 

Menot - Utgifter -2 640 000 -180 500 -2 820 500 -750 244,72 -2 070 255,28 


Netto -2 040 000 -180 500 -2 220 500 -618 244,72 -1 602 255,28 

LIIKUNTA - IDROTT 

Menot - Utgifter -2 915 000 -378 500 -3 293 500 -943 019,68 -2 350 480,32 


Netto -2 315 000 -378 500 -2 693 500 -811 019,68 -1 882 480,32 

SIVISTYS - BILDNING 


Tulot - Inkomster 1 057 000 0 1 057 000 542 500,00 514 500,00 

Netto -5 822 000 -1 133 253 -6 955 253 -4 666 024,45 -2 289 228,55 


TEKNINEN TOIMI - TEKNISKA VÄSENDET 

SIIVOOJIEN SOSIAALI- JA APUTILOJEN PERUSKORJAUS - 

OMBYGGNAD AV PERSONALRUM FÖR STÄDERSKOR 



Netto -20 000 135 -19 865 -10 630,39 -9 234,61 




Netto -40 000 10 165 -29 835 -43 253,06 13 418,06 

KAUPUNGINTALO - STADSHUSET 



Netto -350 000 0 -350 000 -186 295,22 -163 704,78 

KONSERVATORIO - KONSERVATORIET 



Netto -40 000 -32 000 -72 000 -47 910,29 -24 089,71 

VARTIOLINNA 



Netto -15 000 0 -15 000 -5 836,51 -9 163,49 

ARVAAMATTOMAT PERUSKORJAUKSET - OFÖRUTSEDDA TOTALRENOVERINGAR 



Netto -90 000 31 746 -58 254 -70 802,11 12 548,11 

KIINTEISTÖAUTOMATIIKKA - FASTIGHETSAUTOMATIK 



Netto -25 000 13 797 -11 203 -13 650,00 2 447,00 

RAKENNUSTEN MAALAUSTYÖT - HUSMÅLNING 



Netto -25 000 16 947 -8 053 0,00 -8 053,00 

YKSPIHLAJAN PUUHATALO - YXPILA AKTIVITETSGÅRD 



Netto -80 000 0 -80 000 -95 167,24 15 167,24 

VENTUSKARTANO - VENTUSGÅRDEN 



Karleby stad


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 


Netto -20 000 0 -20 000 -21 670,49 1 670,49 

VÄLIVIIRTEEN KYLÄTALO - VÄLIVIIRRE BYAGÅRD 


Tulot - Inkomster 0 74 338,99 -74 338,99 

Netto -40 000 0 -40 000 -42 500,06 2 500,06 

YLIKORPILAHDEN KOULU - YLIKORPILAHTIS SKOLA 



Netto -20 000 0 -20 000 -12 549,81 -7 450,19 

LOHTAJAN PALOASEMA - LOCHTEÅ BRANDSTATION 



Netto -45 000 0 -45 000 -54 359,78 9 359,78 

KEITTIÖLAITTEET - KÖKSAPPARATUR 



Netto -130 000 -78 854 -208 854 -199 397,71 -9 456,29 

POISTUMISREITTIVALAISINTEN AKUSTOJEN UUSIMINEN - FÖRNYANDE AV BATTERIUPPSÄTTININGEN FÖR 

BELYSNINGEN AV UTRYMNINGSVÄGAR 



Netto -20 000 3 921 -16 079 0,00 -16 079,00 

AS OY SILTATALO - BYGNADS AB SILTATALO 



Netto -40 000 0 -40 000 -23 398,70 -16 601,30 

ULLAVAN PALOASEMA 

Menot - Utgifter 0 0 0 0,00 0,00 

Tulot - Inkomster 0 0 3 960,00 -3 960,00 

Netto 0 0 0 3 960,00 -3 960,00 

TEKNINEN TOIMI - TEKNISKA VÄSENDET 


Tulot - Inkomster 0 0 0 78 298,99 -78 298,99 

Netto -1 000 000 -34 143 -1 034 143 -823 461,37 -210 681,63 




Netto -9 437 000 -1 854 396 -11 291 396 -7 536 493,46 -3 754 902,54 

TALONRAKENNUS - HUSBYGGNAD 



Netto -9 462 000 -1 854 396 -11 316 396 -7 559 981,85 -3 756 414,15 

KIINTEÄT RAKENTEET JA LAITTEET - 

FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGAR 

LIIKENNEVÄYLÄT - TRAFIKLEDER 


Tulot - Inkomster 0 0 66 975,31 -66 975,31 

Netto -2 700 000 -141 000 -2 841 000 -2 586 209,67 -254 790,33 

KIERTOLIITTYMÄ VT 8 - CIRKULATIONSPLATSEN VID RIKSVÄG 8 



Netto 0 -20 000 -20 000 -2 632,30 -17 367,70 

KÄVELYKESKUSTA - PROMENADCENTRUM 



Netto -30 000 -20 000 -50 000 -65 436,12 15 436,12 

PUISTOT JA LEIKKIPAIKAT - PARKER OCH LEKPLATSER 

Menot - Utgifter -200 000 60 000 -140 000 -139 933,61 -66,39 


Netto -200 000 60 000 -140 000 -139 933,61 -66,39 


Karleby stad 

127


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 

JÄTEHUOLTO - AVFALLSHANTERING 



Netto -800 000 -20 000 -820 000 -152 388,36 -667 611,64 

MUUT YHDYSKUNTAPALVELUT - ÖVRIG SAMHÄLLSSERVICE 

KUIKKISENOJAN KUNNOSTUS - ISTÅNDSÄTTNING AV KUIKKISENOJA 



Netto -30 000 0 -30 000 -28 881,15 -1 118,85 

MATTOLAITURI - MATTBRYGGAN 



Netto -10 000 0 -10 000 -11 341,03 1 341,03 

VESIHUOLLON YLEISSUUNNITELMA 

ALLMÄN PLAN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN 



Netto -15 000 0 -15 000 -7 337,72 -7 662,28 

KYLIEN ELÄVÖITTÄMISHANKE, JATKOTOTEUTUS 



Netto 0 -30 000 -30 000 -35 322,17 5 322,17 

ULLAVANJÄRVEN KUNNOSTUS - ISTÄNDSÄTTNING AV ULLAVANJÄRVI 



Netto -65 000 -99 000 -164 000 -165 000,00 1 000,00 

ASUNTOMESSUALUE - BOSTADSMÄSSOOMRÅDET 



Netto -1 255 000 -160 000 -1 415 000 -549 992,13 -865 007,87 

ASUNTOMESSUALUEEN KATUJEN RAKENTAMINEN - 

AVLÄGGANDE AV GATOR PÅ BOSTADSMÄSSSOOMRÅDET 

Menot - Utgifter -300 000 -300 000 -300 785,62 785,62 


Netto -300 000 0 -300 000 -299 375,67 -624,33 

SUNTI - SUNDET 



Netto -50 000 -40 000 -90 000 -28 491,05 -61 508,95 

VENEVÄYLÄT JA LAITURIT - FARLEDER OCH BRYGGOR FÖR BÅTAR 

VÄYLÄMERKKIEN JA LINJATAULUJEN UUSIMINEN - 

FÖRNYANDE AV SJÖMÄRKEN OCH ENSMÄRKEN 



Netto -20 000 0 -20 000 -21 779,97 1 779,97 

KALASATAMIEN VARUSTUKSEN PARANTAMINEN 

Menot - Utgifter 0 0 0 -1 514,78 1 514,78 


Netto 0 0 0 -1 514,78 1 514,78 

MUUT YHDYSKUNTAPALVELUT - ÖVRIG SAMHÄLLSSERVICE 



Netto -1 745 000 -329 000 -2 074 000 -1 149 035,67 -924 964,33 

KIINTEÄT RAKENTEET JA LAITTEET - FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDN. 

Menot - Utgifter -5 545 000 -470 000 -6 015 000 -4 684 137,11 -1 330 862,89 


Netto -5 475 000 -470 000 -5 945 000 -4 095 635,73 -1 849 364,27 

KULJETUSVÄLINEET - TRANSPORTMEDEL 

TEKNINEN PALVELUTOIMINTA - TEKNISK SERVICEVERKSAMHET 



Netto -35 000 0 -35 000 -34 653,70 -346,30 


Karleby stad


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 

KUNNOSSAPITO JA RAKENTAMINEN - 

UNDERHÅLL OCH BYGGANDE 



Netto -370 000 0 -370 000 -342 660,38 -27 339,62 




Netto -405 000 0 -405 000 -377 314,08 -27 685,92 

MUUT KONEET JA KALUSTO 

ATK-HANKINNAT - ADB-ANSKAFFNINGAR 



Netto -10 000 0 -10 000 0,00 -10 000,00 

TEKNINEN LAUTAKUNTA - TEKNISKA NÄMNDEN 



Netto -15 352 000 -2 324 396 -17 676 396 -12 032 931,66 -5 643 464,34 

RAKENNUS JA YMPÄRISTÖLAUTAKUNTA 



Menot - Utgifter 0 -32 000 -32 000 -31 508,07 -491,93 


Netto 0 -17 000 -17 000 -31 508,07 14 508,07 


ILMANTARKKAILULAITTEET - APPARATUR FÖR LUFTKONTROLL 


Tulot - Inkomster 0 10 000 10 000 10 000,00 0,00 

Netto 0 -15 000 -15 000 -13 735,00 -1 265,00 

KAUPUNKIMITTAUSPALVELUT - STADSMÄTNINGSTJÄNSTER 



Netto -72 000 0 -72 000 0,00 -72 000,00 

RAKENNUS JA YMPÄRISTÖLAUTAKUNTA - BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN 



Netto -72 000 -32 000 -104 000 -45 243,07 -58 756,93 

PELASTUSLAUTAKUNTA - RÄDDNINGSNÄMNDEN 

IRTAIN OMAISUUS - LÖSEGENDOM 

KANNUS 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

PERHO 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

KAUSTINEN - KAUSTBY 


Tulot - Inkomster 21 000 21 000 20 094,00 906,00 

Netto 0 0 0 0,00 0,00 


Karleby stad 

129


KARLEBY STAD 1.1.2010 - 31.12.2010 



2010 2010 

VETELI - VETIL 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

LESTIJÄRVI 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

TOHOLAMPI 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

KRUUNUPYY - KRONOBY 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

PIETARSAARI - JAKOBSTAD 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

MUUT KUNNAT - ÖVRIGA KOMMUNER 



Netto 0 0 0 0,00 0,00 

KOKKOLA KULJETUSVÄLINEET - KARLEBY TRANSPORTMEDEL 

PIENAUTOKALUSTON VAIHTO - BYTE AV PERSONBIL 



Netto -8 000 0 -8 000 -3 934,42 -4 065,58 

KULJETUSVÄLINEET KOKKOLA 



Netto -23 000 0 -23 000 1 490,39 -24 490,39 

KOKKOLA KONEET JA KALUSTO - KARLEBY MASKINER OCH INVENTARIER 

PELASTUSLAITTEITA 



Netto -60 000 0 -60 000 -52 458,30 -7 541,70 

HENKILÖKOHTAISET SUOJAVARUSTEET 


Tulot - Inkomster 0 0 0,00 

Netto -25 000 0 -25 000 -22 550,00 -2 450,00 

MERIPUOMIKALUSTO - OLJEBEKÄMPNINGSBOMMAR 


Tulot - Inkomster 210 000 210 000 0,00 210 000,00 

Netto 0 0 0 0,00 0,00 

VIESTI-JOHTAMISJÄRJESTELMÄ 



Netto -16 000 0 -16 000 -10 804,82 -5 195,18 

KOKKOLA - KARLEBY 



Netto -132 000 0 -132 000 -88 257,15 -43 742,85 

PELASTUSTOIMI - RÄDDNINGSVÄSENDET 



Netto -132 000 0 -132 000 -88 257,15 -43 742,85 

INVESTOINTIOSA - INVESTERINGSDEL 


Tulot - Inkomster 7 037 500 25 000 7 062 500 6 095 084,87 967 415,13 

Netto -14 897 000 -3 883 396 -18 780 396 -11 318 002,61 -7 462 393,39 


Karleby stad

3.6. RESULTATRÄKNING, FINANSIERINGSKALKYL OCH BALANSRÄKNING UTAN 

AFFÄRSVERKEN 

KARLEBY STAD * staden utan affärsverk 

2010 2009 

RESULTATRÄKNING Uttfall % av Uttfall % av änd.% 09/10 

Budget Budgetändr. Budget Utfall Avvikelse urspr. budget efter ändringen Utfall 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Försäljningsintäkter 56 324 077 473 000 56 797 077 58 529 679,57 -1 732 602,57 103,9% 103,1% 54 795 900,01 6,81% 

Avgiftsintäkter 12 500 253 -335 000 12 165 253 12 635 442,89 -470 189,89 101,1% 103,9% 10 973 962,77 15,14% 

Undersdtöd och bidrag 6 998 606 44 500 7 043 106 7 807 398,63 -764 292,63 111,6% 110,9% 8 748 796,85 -10,76% 

Hyresintäkter 23 993 621 0 23 993 621 24 182 356,13 -188 735,13 100,8% 100,8% 20 268 770,58 19,31% 

Övriga verksamhetsintäkter 4 585 174 50 000 4 635 174 4 808 529,98 -173 355,98 104,9% 103,7% 4 335 795,82 10,90% 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 104 401 731 232 500 104 634 231 107 963 407,20 -3 329 176,20 103,4% 103,2% 99 123 226,03 8,92% 

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 1 985 380 0 1 985 380 1 806 270,99 179 109,01 91,0% 91,0% 1 844 557,40 -2,08% 

INTÄKTER 106 387 111 232 500 106 619 611 109 769 678,19 -3 150 067,19 103,2% 103,0% 100 967 783,43 8,72% 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Personalkostnader 

Löner och arvoden 107 057 950 3 018 830 110 076 780 109 859 805,20 216 974,80 102,6% 99,8% 103 131 811,04 6,52% 

Lönebikostnader 

Pensionskostnader 23 811 127 497 600 24 308 727 24 353 456,10 -44 729,10 102,3% 100,2% 22 970 568,56 6,02% 

Övriga lönebikostnader 7 009 474 -29 190 6 980 284 5 909 851,77 1 070 432,23 84,3% 84,7% 6 586 548,36 -10,27% 

Pers.ersättn. o. övr. rättelseposter -1 987 290 0 -1 987 290 -2 015 617,52 28 327,52 101,4% 101,4% -1 828 827,88 10,21% 

Personalkostnader 135 891 261 3 487 240 139 378 501 138 107 495,55 1 271 005,45 101,6% 99,1% 130 860 100,08 5,54% 

Köp av tjänster 124 542 751 7 492 455 132 035 206 135 453 573,27 -3 418 367,27 108,8% 102,6% 125 022 534,67 8,34% 

Material, förnödenheter och varor 15 019 399 600 374 15 619 773 16 202 745,33 -582 972,33 107,9% 103,7% 15 491 522,29 4,59% 

Understöd 15 221 295 419 010 15 640 305 14 522 226,43 1 118 078,57 95,4% 92,9% 14 918 389,51 -2,66% 

Övriga verksamhetskostnader 26 083 173 -12 675 26 070 498 25 012 463,65 1 058 034,35 95,9% 95,9% 20 824 073,36 20,11% 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 316 757 879 11 986 404 328 744 283 329 298 504,23 -554 221,23 104,0% 100,2% 307 116 619,91 7,22% 

VERKSAMHETSBIDRAG -210 370 768 -11 753 904 -222 124 672 -219 528 826,04 -2 595 845,96 104,4% 98,8% -206 148 836,48 6,49% 

SKATTEINKOMSTER 145 600 000 0 145 600 000 149 314 337,61 -3 714 337,61 102,6% 102,6% 148 681 575,40 0,43% 

STATSANDELAR 68 117 000 -1 298 112 66 818 888 66 787 388,04 31 499,96 98,0% 100,0% 64 705 446,00 3,22% 

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 

Ränteintäkter 550 000 550 000 156 152,59 393 847,41 28,4% 28,4% 510 622,00 -69,42% 

Ers. för plac. grundkap. i affärsv 6 121 241 6 121 241 7 091 279,62 -970 038,62 115,8% 115,8% 6 326 003,51 12,10% 

Övriga finansiella intäkter 648 000 648 000 722 625,62 -74 625,62 111,5% 111,5% 541 874,50 33,36% 

Räntekostnader -5 015 000 0 -5 015 000 -2 732 371,56 -2 282 628,44 54,5% 54,5% -3 787 908,70 -27,87% 

Övriga finansiella kostnader -31 000 -31 000 -14 118,53 -16 881,47 45,5% 45,5% -50 491,42 -72,04% 

ÅRSBIDRAG 5 619 473 -13 052 016 -7 432 543 1 796 467,35 -9 229 010,35 32,0% -24,2% 10 778 284,81 -83,33% 

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR 

Avskrivningar enligt plan -7 533 932 -7 533 932 -7 840 163,72 306 231,72 104,1% 104,1% -7 732 707,70 1,39% 

Nedskrivningar -86 391 -86 391 -199 475,24 113 084,24 -12 018,40 

EXTRAORDINÄRA POSTER 

Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 

RÄK.PERIODENS RESULTAT -2 000 850 -13 052 016 -15 052 866 -6 243 171,61 -8 809 694,39 312,0% 41,5% 3 033 558,71 -305,80% 

Ökn. (-) / minskn. (+) av avskr.differens 336 588,40 -336 588,40 140 161,08 

Ökn. (-) / minskn. (+) av reserver -1 976 436,45 1 976 436,45 -1 509 573,91 

Ökn. (-) / minskn. (+) av fonder 162 565,38 -162 565,38 -1 139 192,61 

RÄK.PER. UNDERSKOTT -2 000 850 -13 052 016 -15 052 866 -7 720 454,28 -7 332 411,72 385,9% 51,3% 524 953,27 -1570,69% 

NYCKELTAL 

Verks.intäkter/verks.kostnader % 33,0 % 32,5 % 

Årsbidrag/Avskrivning % 22,91 % 139,39 % 

Årsbidrag, €/invånare 38,83 € 234,84 € 

Invånarantal 31.12. 46 260 45 896 


Karleby stad 

131

KARLEBY STAD * Staden utan affärsverk 

SPECIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER 2010 2009 

Utfall% Utfall% 

Budget Budgetändring Budget Utfall Avvikelse Utfall 


Kommunens inkomstskatt 119 428 000 0 119 428 000 125 428 027,42 -6 000 027,42 105,0 % 105,0 % 124 535 556,58 

Andel av samfundsskatten 18 572 000 0 18 572 000 16 113 636,59 2 458 363,41 86,8 % 86,8 % 16 696 090,35 

Fastighetsskatt 7 600 000 0 7 600 000 7 772 673,60 -172 673,60 102,3 % 102,3 % 7 449 928,47 

Övriga skatteinkomster 0 0 0 0,00 0,00 0,00 

Skatteinkomster 145 600 000 0 145 600 000 149 314 337,61 -3 714 337,61 102,6 % 102,6 % 148 681 575,40 

Inkomstskatteprocent 

År 2004 19,00 

År 2005 19,00 

År 2006 19,00 

År 2007 19,25 

År 2008 19,75 

År 2009 19,75 

År 2010 19,75 

STATSANDELAR 2010 2009 

Utfall Utfall 

Statsandelar 

Statsand.för kommunal basserv. inkl. utjämningar 73 652 485,04 

På skatteinkomster baserad 

övergångsutjämning -281 279,00 

193 898,00 

Övriga statsand.för undervis.-och kulturverksamhet -6 777 716,00 

Statsandelar 66 787 388,04 64 705 446,00 

Systemet med statsand. och de redovisade statsandel.ändrades fr.o.m 2010. Därför har jämförelseuppgifter inte specifiserats för år 2009. 

AVKASTNINGEN PÅ AFFÄRSVERKENS 

GRUNDKAPITAL 2010 2009 

Budget Budgetändring Budget Utfall Awikelse Utfall% Utfall% Utfall 

Avkastningen på affärsverkens grundkapital 

Karleby Energi 3 800 000 3 800 000 4 515 882,62 -715 882,62 118,8 % 118,8 % 3 880 462,51 

Karleby Hamn 1 873 865 1 873 865 2 073 065,00 -199 200,00 110,6 % 110,6 % 1 945 311,00 

Karleby Vatten 437 376 437 376 492 332,00 -54 956,00 112,6 % 112,6 % 490 230,00 

Työplus 10 000 10 000 10 000,00 100,0 % 100,0 % 10 000,00 

Avkastningen på affärsverkens grun 6 121 241 0 6 121 241 7 091 279,62 -970 038,62 115,8 % 115,8 % 6 326 003,51 


Karleby stad

KARLEBY STAD * utan affärsverk BUDGET 2010 BOKSLUT 2010 BOKSLUT 2009 

Budget Budgetändring Budget Utfall Avvikelse Utfall 

FINANSIERINGSKALKYL 

Kassaflödet i verksamhet 

Internt tillförda medel 

Årsbidrag 5 619 473 -13 052 016 -7 432 543 1 796 467,35 -9 229 010 10 778 284,81 

Extraordinära poster 0 0 0 0,00 0 0,00 

Korrektivposter till intert tillf. medel -3 163 000 0 -3 163 000 -2 795 328,11 -367 672 -2 450 716,43 

Internt tillförda medel 2 456 473 -13 052 016 -10 595 543 -998 860,76 -9 596 682 8 327 568,38 

Investeringar 

Investeringar i anläggningstillgångar -21 934 500 -3 908 396 -25 842 896 -17 413 087,49 -8 429 809 -23 104 210,62 

Finans.andelar för invester.utgifter 3 404 500 0 3 404 500 2 572 817,06 831 683 1 246 032,95 

Fuusio invest. -78 231,74 78 232 0,00 

Fuusio invest. förs.om aktie 0,00 0 0,00 

Försäljn.inkomster av tillgång. bland bestående 3 633 000 25 000 3 658 000 3 522 267,82 135 732 7 525 852,68 

Investeringar -14 897 000 -3 883 396 -18 780 396 -11 396 234,35 -7 384 162 -14 332 324,99 

Verksamhetens och investeringarnas 

kassaflöde -12 440 527 -16 935 412 -29 375 939 -12 395 095,11 -16 980 844 -6 004 756,61 



Minskning av utlåningen 0 0 0 30 033,56 -30 034 158 129,19 

Ökning av utlåningen -115 000 0 -115 000 -168 404,69 53 405 -130 674,16 

Förändringar i utlåningen -115 000 -115 000 -138 371,13 23 371 27 455,03 

Förändringar av lånebeståndet 

Ökning av långfristiga lån 30 000 000 8 400 000 38 400 000 30 224 056,00 8 175 944 21 753 976,51 

Minskning av långfristiga lån -18 157 000 -18 157 000 -23 352 165,92 5 195 166 -18 754 106,98 

Förändring av kortfristiga lån 4 419 697,27 -4 419 697 -2 231 162,38 

Förändringar i eget kapital 11 843 000 8 400 000 20 243 000 11 291 587,35 8 951 413 768 707,15 


Förändr. av förv. medel och förv. kapital 57 221,83 -57 222 1 994,17 

Förändringar av omsättningstillgångar -69 061,18 69 061 -147 785,99 

Förändringar av fordringar 0 0 -1 206 551,34 1 206 551 -2 780 003,21 

Förändring av räntefria skulder 0 1 682 431,83 -1 682 432 3 761 742,99 

Övriga förändringar av likviditeten 0,00 0,00 464 041,14 -464 041 835 947,96 

Kassaflödet för finansieringens del 11 728 000 8 400 000 20 128 000 11 617 257,36 8 510 743 1 632 110,14 

Förändring av likvida medel -712 527 -8 535 412 -9 247 939 -777 837,75 -8 470 101 -4 372 646,47 

0,00 0,00 

Förändring av likvida medel -777 837,75 -4 372 646,47 

Likvidamedel 31.12. 9 154 328,18 9 932 165,93 

Likvidamedel 1.1. -9 932 165,93 -14 304 812,40 

FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL 

Intern finansiering av investeringar 30,3 % -33,1 % 12,0 % 49,3 % 

Intern finansiering av kapitalutgifter 15,3 % -18,3 % 4,7 % 26,6 % 

Låneskötselbidrag 0,5 -0,1 0,2 0,6 

Likviditet, dgr 9 10 



Karleby stad 

133

KARLEBY STAD * Staden utan affärsverk 

B A L A N S R Ä K N I N G 

A K T I V A 31.12.2010 31.12.2009 


I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 

1. IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 149 673,24 270 401,47 

2. ÖVRIGA UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID 402 765,88 552 439,12 240 209,70 510 611,17 

II MATERIELLA TILLGÅNGAR 

1. MARK- OCH VATTENOMRÅDEN 22 173 452,88 21 354 084,57 

2. BYGGNADER 80 724 030,66 73 660 613,28 

3. FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGA 41 650 944,44 40 486 397,56 

4. MASKINER OCH INVENTARIER 4 528 394,53 4 663 185,02 

5. ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR 1 863 482,88 1 863 482,88 

6. FÖRSK.BETALN. O. PÅGÅENDE NYANLÄGGNIN 6 492 023,67 157 432 329,06 9 954 789,03 151 982 552,34 

III PLACERINGAR 

1. AKTIER OCH ANDELAR 94 360 415,64 93 592 521,41 

3. ÖVRIGA LÅNEFORDRINGAR 4 047 985,30 3 963 222,86 

4. ÖVRIGA FORDRINGAR 234 875,28 98 643 276,22 181 266,59 97 737 010,86 

BESTÅENDE AKTIVA totalt 256 628 044,40 250 230 174,37 


1. STATENS UPPDRAG 389 594,10 669 111,05 

2. DONATIONSFONDERNAS SÄRSKILDA TÄCKNIN 528 050,84 534 024,28 

3. ÖVRIGA FÖRVALTADE MEDEL 236 357,30 1 154 002,24 169 397,26 1 372 532,59 

FÖRVALTADE MEDEL totalt 1 154 002,24 1 372 532,59 


I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 

1. MATERIAL OCH FÖRNÖDENHETER 698 233,00 636 960,74 

4. ÖVRIGA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 32 038,88 730 271,88 24 249,96 661 210,70 

II FORDRINGAR 

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 

1. KUNDFORDRINGAR 0,00 5 754,92 

2. LÅNEFORDRINGAR 140 655,81 144 382,76 

3. ÖVRIGA FORDRINGAR 615 321,00 755 976,81 820 428,00 970 565,68 

KORTFRISTIGA FORDRINGAR 

1. KUNDFORDRINGAR 6 543 941,89 6 070 523,64 


3. ÖVRIGA FORDRINGAR 4 188 003,58 3 781 975,57 

4. RESULTATREGLERINGAR 881 818,31 11 978 870,78 220 124,36 10 557 730,57 

IV KASSA OCH BANK 9 154 328,18 9 154 328,18 9 932 165,93 9 932 165,93 

RÖRLIGA AKTIVA totalt 22 619 447,65 22 121 672,88 

A K T I V A 280 401 494,29 273 724 379,84 


Karleby stad

P A S S I V A 31.12.2010 31.12.2009 


I GRUNDKAPITAL 127 834 202,07 127 834 202,07 

III ÖVRIGA EGNA FONDER 5 665 036,54 5 827 601,92 

IV UNDERSKOTT FRÅN TIDIGARE RÄKENSKAPSP -31 029 800,58 -31 554 753,85 

V RÄKENSKAPSPERIODENS UNDERSKOTT -7 720 454,28 94 748 983,75 524 953,27 102 632 003,41 

EGET KAPITAL totalt 94 748 983,75 102 632 003,41 


1. AVSKRIVNINGSDIFFERENS 3 439 551,11 3 776 139,51 

2. RESERVER 5 539 105,73 8 978 656,84 3 562 669,28 7 338 808,79 

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER totalt 8 978 656,84 7 338 808,79 


1. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER 326 087,40 386 700,00 

2. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 1 909 258,61 2 235 346,01 1 741 070,61 2 127 770,61 

AVSÄTTNINGAR totalt 2 235 346,01 2 127 770,61 



2. DONATIONSFONDERNAS KAPITAL 568 941,52 561 522,71 

3. ÖVRIGT FÖRVALTAT KAPITAL 978 670,80 1 882 751,68 892 262,27 2 044 060,20 

FÖRVALTAT KAPITAL totalt 1 882 751,68 2 044 060,20 


LÅNGFRISTIGT 

2. LÅN FRÅN FINANS- OCH FÖRSÄKRINGSANSTA102 170 711,67 96 966 379,47 

3. LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND 1 199 094,33 1 418 830,65 

4. LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE 3 027,38 3 027,38 

7. ÖVRIGA SKULDER 9 009,17 103 381 842,55 9 009,17 98 397 246,67 

KORTFRISTIGT 

2. LÅN FRÅN FINANS- OCH FÖRSÄKRINGSANSTA 24 819 723,80 22 778 441,35 

3. LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND 217 682,20 178 759,34 

4. LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE 0,00 0,00 

5. ERHÅLLNA FÖRSKOTT 0,00 1 070,08 

6. SKULDER TILL LEVERANTÖRER 7 850 130,17 8 602 267,64 

7. ÖVRIGA SKULDER 14 502 818,62 10 138 403,29 

8. RESULTATREGLERINGAR 21 783 558,67 69 173 913,46 19 485 548,46 61 184 490,16 

FRÄMMANDE KAPITAL totalt 172 555 756,01 159 581 736,83 

P A S S I V A 280 401 494,29 273 724 379,84 

0,00 0,00 



Finansieringstillgångar €/invånare -3 257 -3 009 


Lån, €/invånare 2 776 2 644 

Lånestock 31.12., 1000 € 128 419 121 354 




Karleby stad 

135


Karleby stad

BOKSLUTSKALKYLER 


Karleby stad 

137


Karleby stad

1. RESULTATRÄKNING 

KARLEBY STAD * *staden och affärsverken 

RESULTATRÄKNING 

1.1.-31.12.2010 1.1.-31.12.2009 


Försäljningsintäkter 100 786 045,60 84 079 223,03 

Avgiftsintäkter 12 153 955,16 10 618 718,88 

Understöd och bidrag 7 826 764,21 8 761 090,66 

Hyresintäkter 6 801 328,77 6 499 773,38 

Övriga verksamhetsintäkter 4 627 589,94 4 151 351,92 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 132 195 683,68 114 110 157,87 

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 1 939 462,46 1 920 295,14 



Löner och arvoden 115 845 591,37 108 564 281,22 


Pensionkostnader 25 923 044,34 24 457 882,93 

Övriga lönebikostnader 6 256 607,03 6 935 120,43 

Pers.ersättn. och övr. rättelseposter -2 105 581,21 -1 910 096,19 

Personalkostnader 145 919 661,53 138 047 188,39 

Köp av tjänster 111 006 701,75 103 364 856,41 

Material, förnödenheter och varor 49 741 866,05 41 051 071,34 

Understöd 14 441 118,88 14 835 776,50 

Övriga verksamhetskostnader 6 048 628,85 5 454 702,68 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 327 157 977,06 302 753 595,32 

VERKSAMHETSBIDRAG -193 022 830,92 -186 723 142,31 

SKATTEINKOMSTER 149 314 337,61 148 681 575,40 

STATSANDELAR 66 787 388,04 64 705 446,00 


Ränteintäkter 85 590,59 182 901,31 

Övriga finansiella intäkter 890 097,71 665 194,63 

Räntekostnader -2 898 192,93 -4 174 912,53 

Övriga finansiella kostnader -15 627,77 -51 830,00 

ÅRSBIDRAG 21 140 762,33 23 285 232,50 

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR 

Avskrivningar enligt plan -15 679 521,77 -15 120 158,33 

Avskrivningar av engångsnatur -259 927,71 -269 428,14 

EXTRAORDINÄRA POSTER 

Extraordinära intäkter 0,00 0,00 

Extraordinära kostnader 0,00 0,00 

RÄK.PERIODENS RESULTAT 5 201 312,85 7 895 646,03 

Ökn. (+) / minskn. (-) av avskr.differens 205 427,05 -79 625,27 

Ökn. (+) / minskn. (-) av reserver -4 006 436,45 -2 779 573,91 

Ökn. (+) / minskn. (-) av fonder 162 565,38 -1 139 192,61 

RÄK.PER. ÖVER/UNDERSKOTT 1 562 868,83 3 897 254,24 


Karleby stad 

139

2. FINANSIERINGSKALKYL 

KOKKOLAN KAUPUNKI * *kaupunki ja liikelaitokset 

RAHOITUSLASKELMA 1.1.-31.12.2010 1.1.-31.12.2009 

Toiminnan ja investointien netto 

Tulorahoitus 

Vuosikate 21 140 762,33 23 285 232,50 

Satunnaiset erät 0,00 0,00 

Tulorahoituksen korjauserät -2 799 426,47 18 341 335,86 -2 470 264,63 20 814 967,87 

Investoinnit 

Investointimenot -37 173 518,70 -40 780 160,68 

Rahoitusosuudet investointim 2 831 330,69 3 070 049,26 

Fuusioinvestointi -78 231,74 

Pysyvien vastaavien myyntituotot 3 757 044,39 -30 663 375,36 7 546 467,43 -30 163 643,99 

Toiminnan ja investointien netto -12 322 039,50 -9 348 676,12 

Rahoitustoiminta 

Antolainauksen muutokset 

Antolainasaamisten vähennys 30 033,56 158 129,19 

Antolainasaamisten lisäys -332 813,10 -302 779,54 -145 646,00 12 483,19 

Lainakannan muutokset 

Pitkäaikaisten lainojen lisäys 42 024 056,00 31 953 976,51 

Pitkäaikaisten lainojen vähennys -27 370 683,55 -21 572 443,33 

Lyhytaik. lainojen lisäys/vähennys 192 911,11 14 846 283,56 -4 584 296,84 5 797 236,34 

Muut maksuvalmiuden muutokset 

Toimeksiantojen varojen ja pääomien muutokset 57 221,83 1 994,17 

Vaihto-omaisuuden muutokset -111 886,18 -275 226,75 

Saamisten muutokset -955 831,51 -4 417 764,83 

Korottomat lyhytaik. velat muutos 5 466 315,34 4 455 819,48 6 852 132,46 2 161 135,05 

Rahoitustoiminnan netto 18 999 323,50 7 970 854,58 

Rahavarojen muutos 6 677 284,00 -1 377 821,54 

0,00 0,00 

Rahavarojen muutos 6 677 284,00 -1 377 821,54 

Rahavarat 31.12. 13 221 510,82 6 544 226,82 

Rahavarat 1.1. -6 544 226,82 -7 922 048,36 

RAHOITUSLASKELMAN TUNNUSLUVUT 

Investointien tulorahoitus, % 61,4 % 61,7 % 

Pääomamenojen tulorahoitus, % 34,0 % 39,3 % 

Lainanhoitokate 0,8 1,1 

Kassan riittavyys, pv 12 6 

Asukasmäärä 46 260 45 896 


Karleby stad

3. BALANSRÄKNING 


B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2010 31.12.2009 

A K T I V A 

ABESTÅENDE AKTIVA 


1. IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 185 808,32 341 639,77 

2. ÖVRIGA UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGS 1 472 136,67 1 657 944,99 1 501 948,39 1 843 588,16 


1. MARK- OCH VATTENOMRÅDEN 23 155 469,55 22 216 101,24 

2. BYGGNADER 102 468 684,52 93 076 466,73 

3. FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNIN 139 950 401,10 134 899 814,93 

4. MASKINER OCH INVENTARIER 6 981 130,93 5 605 911,04 

5. ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR 1 863 482,88 1 863 482,88 

6. FÖRSK.BETALN. O. PÅGÅENDE NYANLÄGG 11 863 116,31 286 282 285,29 11 564 418,56 269 226 195,38 



3. ÖVRIGA LÅNEFORDRINGAR 4 047 985,30 3 963 222,86 

4. ÖVRIGA FORDRINGAR 273 207,58 66 420 808,80 55 190,48 65 357 548,25 




2. DONATIONSFONDERNAS SÄRSKILDA TÄCK 528 050,84 534 024,28 

3. ÖVRIGA FÖRVALTADE MEDEL 236 357,30 1 154 002,24 169 397,26 1 372 532,59 

FÖRVALTADE MEDEL totalt 1 154 002,24 1 372 532,59 



1. MATERIAL OCH FÖRNÖDENHETER 1 499 295,22 1 395 197,96 

4. ÖVRIGA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 32 038,88 1 531 334,10 24 249,96 1 419 447,92 

II FORDRINGAR 

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 

1. KUNDFORDRINGAR 0,00 5 754,92 


3. ÖVRIGA FORDRINGAR 615 321,00 755 976,81 820 428,00 970 565,68 




3. ÖVRIGA FORDRINGAR 4 254 099,57 3 781 975,57 


RAHOITUSARVOPAPERIT 

OSAKKEET JA OSUUDET 

IV KASSA OCH BANK 13 221 510,82 13 221 510,82 6 544 226,82 6 544 226,82 


A K T I V A 393 102 318,68 367 642 140,05 


Karleby stad 

141

P A S S I V A 



II ANSLUTNINGSAVGIFTSFOND 0,00 0,00 

III ÖVRIGA EGNA FONDER 5 665 036,54 5 827 601,92 

IV ÖVERSKOTT FR TIDIG. RÄKENSK.PERIODE 16 712 376,47 12 815 122,23 

V RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 1 562 868,83 151 774 483,91 3 897 254,24 150 374 180,46 




2. RESERVER 10 619 105,73 16 494 022,90 6 612 669,28 12 693 013,50 

AVSKRIVN.DIFFERENS OCH RESERVER totalt 16 494 022,90 12 693 013,50 


1. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER 326 087,40 386 700,00 

2. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 1 909 258,61 2 235 346,01 1 741 070,61 2 127 770,61 

AVSÄTTNINGAR totalt 2 235 346,01 2 127 770,61 



2. DONATIONSFONDERNAS KAPITAL 568 941,52 561 522,71 

3. ÖVRIGT FÖRVALTAT KAPITAL 978 670,80 1 882 751,68 892 262,27 2 044 060,20 

FÖRVALTAT KAPITAL totalt 1 882 751,68 2 044 060,20 


LÅNGFRISTIGT 

2. LÅN FR FINANSINSTIT. OCH FÖRSÄKR.ANS 128 493 827,55 116 080 487,47 

3. LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND 1 220 390,33 1 462 515,73 

4. LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE 3 027,38 3 027,38 

7. ÖVRIGA SKULDER 17 252 985,01 146 970 230,27 16 622 595,54 134 168 626,12 

KORTFRISTIGT 

2. LÅN FR FINANSINSTIT. O FÖRSÄKR.ANSTAL 29 050 715,92 26 409 524,16 


4. LÅN FRÅN ÖVRIGA KREDITGIVARE 0,00 0,00 

5. ERHÅLLNA FÖRSKOTT 227 271,39 228 570,55 


7. ÖVRIGA SKULDER 3 611 751,55 3 437 081,38 



P A S S I V A 393 102 318,68 367 642 140,05 

0,00 0,00 



Finansieringstillgångar, €/invånare -3 986,87 -3 742,19 


Lån, €/invånare 3 437,27 3 141,05 

Lånestock 31.12., 1000 € 159 008 144 162 

Lånefordringar 31.12., 1000 € 4 047,99 3 963,22 



Karleby stad

4. KONCERNKALKYLER 

KARLEBY STAD** 2010 2010 

KARLEBY KONCERN Stad Koncern 

KONCERNRESULTATRÄKNING 

Versamhetens intäkter 134 135 146,14 301 078 187,83 

Verksamhetens kostnader -327 157 977,06 -475 423 214,14 

Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 294 218,17 

VERKSAMHETSBIDRAG -193 022 830,92 -174 050 808,14 

Skatteinkomster 149 314 337,61 149 314 337,61 

Statsandelar 66 787 388,04 66 787 388,04 


Ränteintäkter 85 590,59 327 892,14 

Övriga finansiella intäkter 890 097,71 1 112 343,62 

Räntekostnader -2 898 192,93 -5 157 727,25 

Övriga finansiella kostnader -15 627,77 -15 823,40 

Finansiella intäkter och kostnader -1 938 132,40 -3 733 314,89 

ÅRSBIDRAG 21 140 762,33 38 317 602,62 

Avskrivningar och nedskrivningar 


Räkenskapsperiodens över- och underparivärden -26 106,13 

Nedskrivningar 

Avskrivningar och nedskrivningar -15 939 449,48 -27 672 298,35 

Extraordinära poster 0,00 -12 085,93 

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 5 201 312,85 10 633 218,34 

Bokslutsdispositioner -3 638 444,02 -7 032 502,20 

Minoritetsandelar 72 387,86 

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (UNDERSKO 1 562 868,83 3 673 104,00 


Karleby stad 

143


KONCERNBALANSRÄKNING 2010 2010 

AKTIVA Stad Koncern 

BESTÅENDE AKTIVA 

Immaterialla tillgångar 

Immateriella tillgångar 185 808,32 1 837 856,74 

Övriga utgifter med lång verkningstid 1 472 136,67 1 883 298,06 

Immaterialla tillgångar 1 657 944,99 3 721 154,80 

Materiella tillgångar 

Mark- och vattenområden 23 155 469,55 27 510 956,43 

Byggnader 102 468 684,52 229 644 803,09 

Fasta konstruktioner och anordningar 139 950 401,10 144 199 164,78 

Maskiner och inventarier 6 981 130,93 35 010 735,52 

Övriga materiella tillgångar 1 863 482,88 3 704 172,58 

Förskottbetalningar och pågående nyanläggningar 11 863 116,31 23 486 790,92 

Materiella tillgångar 286 282 285,29 463 556 623,32 

Placeringar 

Aktier och andelar i dotterbolag 20 257 773,00 0,00 

Aktier och andelar i samkommuner 11 156 365,85 14 603,10 

Andelar i itressesamfund 2 683 602,50 4 902 425,37 

Övriga aktier och andelar 28 001 874,57 28 727 745,39 

Övriga lånefordringar 4 047 985,30 210 651,00 

Övriga fordringar 102 957,27 420 414,23 

Placeringar 66 250 558,49 34 275 839,09 

BESTÅENDE AKTIVA 354 190 788,77 501 553 617,21 

FÖRVALTADE MEDEL 1 154 002,24 1 476 893,57 

RÖRLIGA AKTIVA 

Omsättningstillgångar 1 531 334,10 4 939 304,63 

Fordringar 

Långfristiga fordringar 755 976,81 777 346,32 

Kortfristiga fordringar 22 078 455,63 38 668 431,94 

Fordringar 22 834 432,44 39 445 778,26 

Finansiella värdepapper 0,00 1 598 317,81 

Kassa och bank 13 221 510,82 34 133 617,65 

RÖRLIGA AKTIVA 37 587 277,36 80 117 018,35 

AKTIVA 392 932 068,37 583 147 529,12 


Karleby stad


KONCERNBALANSRÄKNING 2010 2010 

PASSIVA Stad Koncern 

EGET KAPITAL 

Grundkapital 127 834 202,07 127 834 612,99 

Andel av samkommunens ökning av eget kapital 

Överskursfond 2 375 854,77 

Uppskrivningsfond 558 838,37 

Övriga egna fonder 5 665 036,54 12 362 411,38 

Överskott från tidigare räkenskapsperioder 16 712 376,47 22 111 852,07 

Räkenskapsperiodens överskott 1 562 868,83 3 673 104,00 

EGET KAPITAL 151 774 483,91 168 916 673,58 

MINORITETSANDELAR 0,00 1 845 978,66 

KONCERN RESERV 

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 

Avskrivningsgifferens 5 874 917,17 12 981 779,01 

Reserver 10 619 105,73 13 300 954,69 

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 16 494 022,90 26 282 733,70 

AVSÄTTNINGAR 

Avsättningar för pensioner 326 087,40 326 087,40 

Övriga avsättningar 1 909 258,61 4 285 702,72 

AVSÄTTNINGAR 2 235 346,01 4 611 790,12 

FÖRVALTAT KAPITAL 1 882 751,68 7 461 963,50 

FRÄMMANDE KAPITAL 

Långfristigt räntebelagt främmande kapital 129 717 245,26 256 509 863,97 

Långfristigt räntefritt främmande kapital 17 082 734,70 17 530 528,59 

Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 29 290 787,20 31 953 312,11 

Kortfristigt räntefritt främmande kapital 44 454 696,71 68 034 684,89 

FRÄMMANDE KAPITAL 220 545 463,87 374 028 389,56 

PASSIVA 392 932 068,37 583 147 529,12 


Karleby stad 

145

KOKKOLAN KAUPUNKI *** konserni 

KONSERNI TULOSLASKELMA 12/2010 12/2009 

Toimintatuotot 301 078 187,83 266 440 371,26 

Toimintakulut -475 423 214,14 -439 510 819,24 

Osuus osakkuusyhteisöjen voitosta (tappiosta) 294 218,17 592 261,28 

TOIMINTAKATE -174 050 808,14 -172 478 186,70 

Verotulot 149 314 337,61 148 681 575,40 

Valtionosuudet 66 787 388,04 64 705 446,00 

Rahoitustuotot ja -kulut 

Korkotuotot 327 892,14 412 931,16 

Muut rahoitustuotot 1 112 343,62 820 976,13 

Korkokulut -5 157 727,25 -7 179 297,33 

Muut rahoituskulut -15 823,40 -86 612,37 

Rahoitustuotot ja -kulut -3 733 314,89 -6 032 002,41 

VUOSIKATE 38 317 602,62 34 876 832,29 

Poistot ja arvonalentumiset 

Suunnitelman mukaiset poistot -27 646 192,22 -23 549 900,22 

Tilikauden yli- ja alipariarvot -26 106,13 -463 566,52 

Arvonalentumiset 0,00 0,00 

Poistot ja arvonalentumiset -27 672 298,35 -24 013 466,74 

Satunnaiset erät -12 085,93 1 248,19 

TILIKAUDEN TULOS 10 633 218,34 10 864 613,74 

Tilinpäätössiirrot -7 032 502,20 -5 274 785,42 

Vähemmistöosuus 72 387,86 13 297,82 

Osuus kuntayhtymien tuloksesta 

TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ 3 673 104,00 5 603 126,14 

Toimintatuotot/Toimintakulut, % 63,3 % 60,6 % 

Vuosikate/Poistot, % 138,5 % 145,2 % 


Karleby stad


KONSERNI TASE 12/2010 12/2009 

VASTAAVAA 

PYSYVÄT VASTAAVAT 

Aineettomat hyödykkeet 

Aineettomat oikeudet 1 837 856,74 2 078 182,32 

Muut pitkävaikutteiset menot 1 883 298,06 1 615 978,90 

Aineettomat hyödykkeet 3 721 154,79 3 694 161,22 

Aineelliset hyödykkeet 

Maa- ja vesialueet 27 510 956,43 26 585 259,46 

Rakennukset 229 644 803,09 215 564 052,87 

Kiinteät rakenteet ja laitteet 144 199 164,78 137 951 726,83 

Koneet ja kalusto 35 010 735,52 35 825 491,81 

Muut aineelliset hyödykkeet 3 704 172,58 3 724 437,59 

Ennakkomaksut ja keskeneräiset hankinnat 23 486 790,92 21 126 401,30 

Aineelliset hyödykkeet 463 556 623,32 440 777 369,86 

Sijoitukset 

Kuntayhtymäosuudet 14 603,10 14 603,10 

Osakkuusyhteisöosakkeet ja -osuudet 4 902 425,37 3 397 304,32 

Muut osakkeet ja osuudet sekä osakkeiden arvonkorotukset 28 727 745,39 28 984 847,90 

Muut lainasaamiset 210 651,00 1 303 872,52 

Muut saamiset 420 414,23 176 737,69 

Sijoitukset 34 275 839,09 33 877 365,53 

PYSYVÄT VASTAAVAT 501 553 617,20 478 348 896,61 

TOIMEKSIANTOJEN VARAT 1 476 893,57 2 261 006,56 

VAIHTUVAT VASTAAVAT 

Vaihto-omaisuus 4 939 304,63 3 209 125,36 

Saamiset 

Pitkäaikaiset saamiset 777 346,32 1 493 607,53 

Lyhytaikaiset saamiset 38 668 431,94 36 386 614,18 

Saamiset 39 445 778,26 37 880 221,71 

Rahoitusarvopaperit 1 598 317,81 1 380 022,36 

Rahat ja pankkisaamiset 34 133 617,65 22 253 533,18 

VAIHTUVAT VASTAAVAT 80 117 018,35 64 722 902,61 

VASTAAVAA 583 147 529,12 545 332 805,78 


Karleby stad 

147


KONSERNI TASE 12/2010 12/2009 

VASTATTAVAA 

OMA PÄÄOMA 

Peruspääoma 127 834 612,99 128 184 202,07 

Osuus kuntayhtymien oman pääoman lisäyksestä 

Ylikurssirahasto 2 375 854,77 2 375 854,77 

Arvonkorotusrahasto 558 838,37 592 475,96 

Muut omat rahastot 12 362 411,38 12 143 313,67 

Edellisten tilikausien ylijäämä (alijäämä) 22 111 852,07 15 475 485,61 

Tilikauden ylijäämä (alijäämä) 3 673 104,00 5 603 126,14 

OMA PÄÄOMA 168 916 673,58 164 374 458,22 

VÄHEMMISTÖOSUUDET 1 845 978,66 1 918 051,81 

KONSERNIRESERVI 

POISTOERO JA VAPAAEHTOISET VARAUKSET 

Poistoero 12 981 779,01 11 608 640,11 

Vapaaehtoiset varaukset 13 300 954,69 7 855 213,47 

POISTOERO JA VAPAAEHTOISET VARAUKSET 26 282 733,70 19 463 853,58 

PAKOLLISET VARAUKSET 

Eläkevaraukset 326 087,40 386 700,00 

Muut pakolliset varaukset 4 285 702,72 4 337 899,96 

PAKOLLISET VARAUKSET 4 611 790,12 4 724 599,96 

TOIMEKSIANTOJEN PÄÄOMAT 7 461 963,50 5 868 355,26 

VIERAS PÄÄOMA 

Pitkäaikainen korollinen vieras pääoma 256 509 863,97 240 592 245,93 

Pitkäaikainen koroton vieras pääoma 17 530 528,59 16 655 089,41 

Lyhytaikainen korollinen vieras pääoma 31 953 312,11 28 988 691,93 

Lyhytaikainen koroton vieras pääoma 68 034 684,89 62 747 459,68 

VIERAS PÄÄOMA 374 028 389,56 348 983 486,95 

VASTATTAVAA 583 147 529,12 545 332 805,78 

Investointien tulorahoitus, % 70,7 % 29,4 % 

Pääomamenojen tulorahoitus, % 44,2 % 24,3 % 

Lainanhoitokate 1,2 1,3 

Kassan riittävyys, pv 23 15 

Omavaraisuusaste, % 33,8 % 34,1 % 

Suhteellinen velkaantuneisuus, % 72,2 % 72,6 % 

Lainakanta 31.12., 1000 eur 288 501 269 618 

Lainasaamiset 31.12., 1000 eur 211 1 304 


Karleby stad

KARLEBY STAD *** koncern 

FINANSIERINGSANALYS 01.01.2010 - 31.12.2010 


Årsbidrag 38 317 602,62 

Extraordinära poster -12 085,93 

Korrektivposter till internt tillförda medel -395 219,02 

37 910 297,67 

Kassaflödet för investeringarnas del 

Investeringsutgifter -57 030 153,53 

Finansieringsandelar för invest.utgifter 3 196 552,50 

Försäljningsinkomst. av tillgång. bland best. aktiva 10 431 381,21 

-43 402 219,82 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -5 491 922,15 



Ökning av utlåningen -133 533,16 

Minskning av utlåningen 

-133 533,16 

Förändringar i lånebestående 

Ökning av långfristiga lån 45 364 504,30 

Minskning av långfristiga lån -32 324 160,86 

Förändring av kortfristiga lån -199 249,09 

12 841 094,35 

Förändring i eget kapital 

Förändring i eget kapital -192 996,79 

Förändring av minoritetens andel 13,76 

-192 983,03 


Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapita 2 377 638,02 

Förändring av omsättningstillgångar -1 729 345,70 

Förändring av fordringar -1 559 473,23 

Förändring av räntefria skulder 5 986 904,81 

5 075 723,90 

Kassaflödet för finansieringens del 17 590 302,06 

Förändring av likvida medel 12 098 379,91 

Likvida medel 31.12 35 731 935,44 

Likvida medel 1.1. 23 633 555,53 

Förändring av likvida medel 12 098 379,91 


Karleby stad 

149


Karleby stad

NOTER TILL BOKSLUTET 


Karleby stad 

151


Karleby stad

1. NOTER SOM BERÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUT 

KARLEBY STAD * * Staden och affärsverken 

NOTER TILL BOKSLUTET 

Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder 

Värdering av anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångarna tas upp i balansräkningen till anskaffningspriset minskat 

med avskrivningar enligt plan, som har beräknats enligt den avskrivningsplan 

som är godkänd av stadsstyrelsen. 

Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen 

i punkt grunderna för avskrivningar enligt plan. 

Värdering av placeringar 

Anläggningstillgångsaktier bland bestående aktiva tas upp i balansräkningen till 

anskaffningsutgiften. 

Värdering av omsättningstillgångar 

Omsättningstillgångarna tas upp i balansräkningen enligt FIFO-principen till anskaffningsutgiften 

eller en lägre sannolik anskaffningsutgift eller ett sannolikt överlåtelsepris vad gäller bränslesimhalls-,gåvo- 

och MÖ-bildverksförrådet. Vad gäller de övriga har man för omsättningstillgångarna 

i balansräkningen använt medelpriset av anskaffningsutgifterna. 

Värdering av finansieringstillgångar 

Fordringarna tas upp i balansräkningen till det nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. 

Värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna tas upp i balansräkningen till 

anskaffningsutgiften eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris. 

Jämförelser med uppgifter för föregående räkenskapsperiod 

Mellersta Österbottens miljöhälsovård inledde sin verksamhet i början av år 2010. 

I samarbetsområdet ingår Karleby, Kannus, Toholampi, Lestijärvi, Perho, Halso, Kaustby, Vetil och Kron 

Poster som anges i valuta 

Bestämda belopp i utlänsk valuta har konverteras till finländsk valuta enligt den medelkurs som 

noterats på Finlands Banks bokslutsdag. 

Värdkommunmodellen 

Karleby stad har år 2010 svarat för servicen inom Kronoby kommuns socialoch hälsovårdsväsende 

enligt värdkommunmodellen. Kronoby socialoch hälsovårdsväsendets verksamhetskostnader och 

verksamhetsintäkter uppgick till 20,4 miljoner euro i Karlebys bokslut. Verksamhetsbidraget blev 

således 0 euro. Värdkommunens fakturering baserar sig på samarbetsavtalet i vilket definieras att 

Kronoby betalar nettokostnaderna som föranleds Karleby för skötseln av Kronobys socialoch hälsovårdsväsende 

samt dessutom en andel på basis av antalet invånare för kostnaderna som föranleds 

Karleby stad av socialoch hälsovårdsväsendets förvaltning samt av den allmänna förvaltningen. 


Karleby stad 

153

2. NOTER TILL RESULTATRÄKNING 


NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 

VERKSAMHETSINTÄKTERNA ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 

2010 2009 

STADEN 

Revisionsnämnden 128 532 

Centralvalnämnden 0 65 997 

Stadsstyrelsen 8 022 281 8 882 126 

Social- och hälsovårdsnämnden 33 540 987 32 088 051 

Miljöhälsovårdsnämnden 1 065 376 42 505 

Nämnden för utbildning och fostran 5 006 726 4 280 005 

Nämnden för kultur- o. ungdomsväsen 486 645 371 174 

Idrottsnämnden 1 055 203 964 636 

Tekniska nämnden 2 994 812 2 860 318 

Byggnads- och miljönämnden 2 804 983 2 533 785 

Landbygdsnämnden 14 436 18 989 

Räddningsnämnden 4 877 682 5 197 232 

STADEN totalt 59 869 260 57 305 350 

AFFÄRSVERK 

Karleby Energi 48 275 607 35 826 195 

Omsättning 47 545 882 35 084 203 

Övr. intäkter fr. den egentl. verksamheten 729 725 741 992 

Hamnen 15 022 303 12 517 882 

Omsättning 13 045 974 10 764 590 

Övr. intäkter fr. den egentl. verksamheten 1 976 329 1 753 292 

Vattenverket 6 778 049 6 275 652 

Omsättning 6 771 718 6 275 370 

Övr. intäkter fr. den egentl. verksamheten 6 331 281 

Työplus 2 250 465 2 185 078 

Omsättning 2 237 827 2 162 066 

Övr. intäkter fr. den egentl. verksamheten 12 638 23 012 

AFFÄRSVERK totalt 72 326 424 56 804 807 

ALLA TOTALT 132 195 684 114 110 157 

EXTRAORDINÄRA POSTER 0 0 

EXTRAORDINÄRA POSTER totalt 0 0 

FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR 

2010 2009 

Pens.systemets pensionsansvar 1.1. 386 700 435 216 

Ökningar under räkenskapsperioden 0 12 725 

Minskningar under räkenskapsperioden -60 613 -61 241 

Pensionsansvar 31.12. 326 087 386 700 

Landskapsvård av avstjälpningspl. 1.1. 1 741 071 1 572 883 

Ökningar under räkenskapsperioden 168 188 168 188 

Minskningar under räkenskapsperioden 

Landskapsvård av avstjälpningspl. 31.12. 1 909 259 1 741 071 


Karleby stad

GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 

Vid bestämningen av avskrivningar på anläggningstillgångar har använts avskrivningsplanen 

som fullmäktige har godkänt 11.11.1996 § 152. 

Beräknade avskrivningstider och motsvarande årliga avskrivningsprocenter 

samt avskrivningsmetoder: 

Immateriella rättigheter 5 år Lineär avskrivning 

Övriga utgifter med lång verkningstid 3-5* år Lineär avskrivning 

Mark- och vattenområden ingen avskrivning Lineär 

Byggnader 18-40 år Lineär avskrivning 

Fasta konstruktioner och anordningar 

Lineär 

Gator, vägar 25 år Lineär avskrivning 

Fjärrvärmenät och elledningar 30 år Lineär avskrivning 

Vatten- och avloppsledningsnät 35 år Lineär avskrivning 

Övriga fasta konstruktioner och anordn 12-30 år Lineär avskrivning 

Maskiner och inventarier 5-15 år Lineär avskrivning 

Övriga materiella förnödenheter ingen avskrivning 

*)om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av en särskild orsak kan anses 

förenlig med god bokföringssed. 

Små anskaffningar av anläggningstillgångar, vilkas utgift är under 10 000 € upptas som årskostnad. 

FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH -FÖRLUSTER AV 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

AVVIKANDE 2010 2009 

TOTALT 0 0 

NORMALA 

Övriga verksamhetsintäkter 

Markområden 2 691 521 2 494 729 

Byggnader 29 906 45 228 

Transportmed. Och inventarier 48 172 49 979 

Värdepapper 0 0 

TOTALT 2 769 600 2 589 937 

Försäljningsförluster 

Transportmed. och inventarier -60 452 0 

Skrotning av anläggningstillgångar 

Byggnader 199 475 

ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN AVSKRIVNINGAR OCH GENOMSNITTLIGA INVESTERINGAR 

2009 2010 2011 2012 2013 totalt KA 

Invester. som är föremål för avkrivning 33 336 294 35 431 987 58 468 500 38 238 000 41 371 000 206 845 782 41 369 156 

Finansieringsandelar -3 070 049 -2 831 331 -2 294 500 -2 244 000 -4 231 000 -14 670 880 -2 934 176 

Egna anskaffningsutgifter för invester. 30 266 245 32 600 657 56 174 000 35 994 000 37 140 000 192 174 902 38 434 980 

Avskrivningar enligt plan 15 389 586 15 939 449 17 316 523 18 950 000 19 420 000 87 015 559 17 403 112 

Skillnaden 21 031 868 

Avvikelse%(skillnaden/investeringar-%) 54,72 % 

Skillnaden mellan den genomsnitliga investerings-och avskrivningsnivån beror i huvudsak på jämförelse 

periodens omfattande investeringar under åren 2009-2013 

De största investeringsobjekten är 

Investeringar 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt 

Grundrenovering av simhallen och ishallen 133 202 133 202 

Investeringar i daghemmet 311 392 2 016 500 350 000 1 170 000 3 847 892 

Investeringar i utbildning 5 907 382 3 761 381 5 223 700 4 725 000 10 415 000 30 032 463 

Huvudhälsostationen 589 085 11 405 0 400 000 2 000 000 3 000 490 

Övriga socialoch hälsovård-investeringa 1 496 386 2 649 650 5 908 600 285 000 1 460 000 11 799 636 

Grundrenovering av idrottsgården 45 617 352 380 3 000 000 5 000 000 8 397 997 

Allaktivitethuset i Lochteå 750 245 2 650 250 3 400 495 

Campingområde 886 344 886 344 

Hamnvägen och cirkulationsplatsen 1 297 976 1 297 976 

Bostadsmässa område 1 028 167 1 321 232 1 917 500 4 266 900 

Avloppsverket 4 881 153 10 260 000 15 141 153 

Karleby Energi 3 992 888 3 605 174 11 200 000 7 750 000 6 250 000 32 798 062 

Karleby Hamn 8 617 143 8 220 024 12 630 000 9 800 000 3 900 000 43 167 167 

Totalt 23 815 371 25 690 475 52 158 930 26 310 000 30 195 000 158 169 776 

Finansieringsandelar 2 361 860 1 425 821 2 102 000 840 000 3 510 000 10 239 682 

Självfinansieringsutgift 21 453 511 24 264 654 50 056 930 25 470 000 26 685 000 147 930 095 

Medelvärde 29 586 019 


Karleby stad 

155

3. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 


NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 

BALANSRÄKNINGENS AKTIVA 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella tillgångar 

Immateriella Övr. utgifter med 

Totalt 

rättigheter lång verkningstid 

Anskaffn. utgift 1.1. 341 640 1 501 948 1 843 588 

Ökningar 46 943 487 506 534 449 

Finansieringsandelar 0 -79 318 -79 318 

Minskningar 0 0 0 

Anskaffn. utgift 31.12. 388 583 1 910 137 2 298 720 

Räk. periodens avskr. -202 774 -438 000 -640 775 

Minskningar av avskr. 0 0 0 

Bokför.värde 31.12. 185 808 1 472 137 1 657 945 


Mark- och Byggnader Fasta konstrukt. 

vattenområden 

och anläggningar 

Anskaffn. utgift 1.1. 22 216 101 93 076 467 134 899 815 

Ökningar 1 251 616 14 269 251 14 815 013 

Finansieringsandelar 0 -105 799 -767 601 

Minskningar -312 248 -101 652 -79 410 

Anskaffn. utgift 31.12. 23 155 470 107 138 267 148 867 816 

Räk. periodens avskr. 0 -4 669 582 -8 917 415 

Bokför.värde 31.12. 23 155 470 102 468 685 139 950 401 


Maskiner och Övriga materiella Pågående Totalt 

inverntarier tillgångar nyanläggningar 

Anskaffn. utgift 1.1. 5 605 911 1 863 483 11 564 419 269 226 195 

Ökningar 3 952 717 0 1 493 841 35 782 437 

Finansieringsandelar -683 470 0 -1 195 143 -2 752 013 

Minskningar -182 350 0 0 -675 659 

Anskaffn. utgift 31.12. 8 692 808 1 863 483 11 863 116 301 580 960 

Räk. periodens avskr. -1 711 677 0 0 -15 298 675 

Bokför.värde 31.12. 6 981 131 1 863 483 11 863 116 286 282 285 

Placeringar bland bestående aktiva 

Aktier och andelar 

Aktier Andelar i Aktier i Övriga aktier Totalt 

dottersamfund samkommuner ägarintresse- och andelar 

samfund 

Anskaffn. utgift 1.1. 19 414 590 11 059 771 2 683 603 28 181 171 61 339 135 

Ökningar 843 183 96 595 0 -4 914 934 864 

Finansieringsandelar 0 0 0 0 0 

Minskningar 0 0 0 -174 383 -174 383 

Bokför.värde 31.12. 20 257 773 11 156 366 2 683 603 28 001 875 62 099 616 

Placeringar bland bestående aktiva 

Övriga lånefordringar 

Fordringar Fordringar Fordringar Fordringar Totalt 

dottersamfund samkommuner ägarintresse- övriga samfund 

samfund 

Anskaffn. utgift 1.1. 3 613 897 0 349 326 55 190 4 018 413 

Ökningar 577 313 0 0 47 767 625 080 

Minskningar -492 550 0 0 0 -492 550 

Bokför.värde 31.12. 3 698 659 0 349 326 102 957 4 150 942 


Karleby stad

FORDRINGAR 2010 2009 

Kortfristiga fordringar 

Fordringar på dotterbolag 

Kundfordringar 537 066 976 592 

Lånefordringar 30 000 200 000 

Resultatregleringar 0 0 

Totalt 567 066 1 176 592 

Fordringar på samkommuner som kommunen hör till 

Kundfordringar 962 833 390 462 

Resultatregleringar 35 505 0 

Totalt 998 338 390 462 

Fordringar på andra 

Kundfordringar 13 892 276 14 054 272 

Lånefordringar 335 107 285 107 

Övriga fordringar 4 254 100 3 781 976 

Resultatregleringar 2 031 570 1 219 626 

Totalt 20 513 052 19 340 981 

Kundfordringar totalt 15 392 174 15 421 326 

Lånefordringar totalt 365 107 485 107 

Övriga fordringar totalt 4 254 100 3 781 976 

Resultatregleringar totalt 2 067 075 1 219 626 

På grund av kommunsammanslagningen har det uppkommit en fordran. 

Förhandlingar pågår i ärendet till förmån för staden, vilken hänför sig 

till de anslutna kommunernas andel i samkommunen Korpelan Voima 

NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS PASSIVA 

EGET KAPITAL 

Grundkapital 1.1. 127 834 202 127 834 202 

Grundkapital 31.12. 127 834 202 127 834 202 

Övriga egna fonder 

Skadefondens kapital 1.1. 1 700 000 1 700 000 

Tidig. räk.periodens överföringar till fonden 0 0 

Räk.periodens överföringar till fonden 224 401 65 256 

Räk.periodens överföringar från fonden -224 401 -65 256 

Skadefondens kapital 31.12. 1 700 000 1 700 000 

Parkeringsfondens kapital 1.1. 2 282 623 2 137 317 

Tidig. räk.periodens överföringar till fonden 0 0 


Räk.periodens överföringar från fonden 0 0 

Parkeringsfondens kapital 31.12. 2 426 807 2 282 623 

Sysselsättningsfondens kapital 1.1. 651 008 657 120 

Räk.periodens överföringar till fonden 0 0 

Räk.periodens överföringar från fonden -6 750 -6 112 

Sysselsättningsfondens kapital 31.12. 644 258 651 008 

Dispositionsfond Lochteå 1.1. 193 971 193 971 

Räk.periodens överföringar till fonden 0 0 

Räk.periodens överföringar från fonden 0 0 

Dispositionsfondens kapital 31.12. 193 971 193 971 

Utvecklingsfond 1.1. 1 000 000 0 


Räk.periodens överföringar från fonden -300 000 0 

Utvecklingfondens kapital 31.12. 700 000 1 000 000 

Överskott från tidigare räk.perioder 1.1. 16 712 376 12 815 122 

Överskott från tidigare räk.perioder 31.12. 16 712 376 12 815 122 

Räkenskapsperiodens överskott/underskott 1 562 869 3 897 254 

EGET KAPITAL totalt 151 774 484 150 374 180 


Karleby stad 

157

AVSÄTTNINGAR 

Avsättningar för investering 

Karleby Hamn 1 550 000 550 000 

Karleby Vatten 3 450 000 2 250 000 

övrig verksamhet 5 470 931 3 470 931 

Totalt 10 550 931 6 520 931 

Övriga avsättningar 

Utvecklingspengar för personalen 68 175 91 739 

AVSÄTTNINGAR totalt 10 619 106 6 612 669 

AVSÄTTNINGAR 

Avsättningar för pensioner 326 087 386 700 


Landskapsvård av avstjälpningsplatsen 1 909 259 1 741 071 

Totalt 2 235 346 2 127 771 

FRÄMMANDE KAPITAL 

Långfristigt främmande kapital 

Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter 128 493 828 116 080 487 

Lån från offentliga samfund 1 220 390 1 462 516 

Lån från övriga kreditgivare 3 027 3 027 

Totalt 129 717 245 117 546 031 

Skulder och delar av skulder som förfaller till betalning 1.1.2016 eller senare. 


Lån från offentliga samfund 483 875 619 082 

Lån från övriga kreditgivare 3 027 3 027 

Totalt 47 332 600 41 620 806 

Anslutningsavgifter 17 043 584 16 587 453 

Övriga skulder 39 151 35 143 

Totalt 17 082 735 16 622 596 

Långfristigt främmande kapital totalt 146 799 980 134 168 626 

Kortfristigt främmande kapital 


Lån från offentliga samfund 240 071 206 194 

Erhållna förskott 227 271 228 571 

Totalt 29 518 059 26 844 289 

Skulder till dottersamfund 

Skulder till leverantörer 973 504 271 821 


Övriga skulder 1 008 017 970 837 

Totalt 1 981 521 1 242 658 

Skulder till samkommuner som kommunen hör till 

Skulder till leverantörer 102 244 2 409 090 


Totalt 102 244 2 409 090 

Skulder till andra 

Skulder till leverantörer 15 226 585 12 505 132 

Resultatregleringar 24 313 341 20 767 075 

Övriga skulder 2 603 734 2 466 245 

Totalt 42 143 660 35 738 452 

Skulder till leverantörer totalt 16 302 333 15 186 043 

Resultatregleringar totalt 24 313 341 20 767 075 

Övriga skulder totalt 3 611 752 3 437 081 

RESULTATREGLERINGAR 

Väsentliga poster 

Periodiserade löner och lönebikostnader 19 494 054 17 688 369 

Periodiserade räntor 550 192 608 495 

Överföring av inkomster från projekt 853 480 793 738 

Kommunåterbäringar 535 510 430 295 

Aktieteckning i PV 388 595 723 775 


Karleby stad

4. NOTER SOM BERÖR SÄKERHETER OCH BORGENSFÖRBINDELSER 

NOTER TILL SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Kommunens andel av 

garantiecentralens borgengsansvar 31.12 133 503 252 113 840 861 


garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12 0 0 

Andel ur garanticentralens fond som täcker 

kommunens eventuella ansvar 31.12 108 740 99 611 

LEASINGANSVAR 

Leasingansvarens totala belopp 2 406 033 2 005 020 

AVTALSANSVAR 

Förpliktelser på basis av markanvändningsavtal 

Markanvändningsavtal Pikiruukki II 44 000 

Kommunen har förbundit sig att bygga ut kommunalteknik på området 

Avtal/avtal on köptjänster 71 300 000 

Andra bindande avtal 1 810 000 

Hyresansvar 2 059 000 

Projekter 140 000 

Avtalsansvar sammanlagt 75 353 000 

ÖVRIGA ANSVAR 

För egen skuld 

Inteckningar 860 891 0 

För dottersamfundens skuld 

Inteckningar 0 0 

Borgensförbindelser 72 697 058 40 521 503 

För intressesamfundens skuld 



För andras skuld 



Övriga ansvar 

Övriga ansvar 292 208 685 623 

Inte som säkerhet för skuld 


Inteckningar 860 891 0 


Övriga ansvar 292 208 685 623 

ÖVRIGA ANSVAR totalt 77 855 260 49 015 983 

ANSVAR ENLIGT 33 § i MVS-LAGEN 

Återbäringsansvar på basis av mvs. För fastigheter 

Räkenskapsperioden 2010 1 759 461 



Räkenskapsperioden 2007 885 024 



totalt 6 550 771 

Miljöansvar förbindelse 

Västra Finlands miljöcentral 700 000 700 000 

Elderivat 

Köpekontrakt/ GWh 61 44 

Gängse nettovärde 801 894 169 068 

Utsläppsrätter tC02 tC02 

Karleby Energis utsläppsrätter 

Utsläppsrätter som erhållits utan vederlag 841 841 

Tillgängliga utsläppsrätter 1 011 1 346 

Förverkligade 622 1 176 

saldo 31.12 389 170 

Anslutningsavgifts garanti 

Kenet Ab 4 000 000 4 000 000 

varav använts 1 373 541 963 311 

Ansvar för byggnadskostnaderna 

Karleby Hamns ansvar till Kiinteistö Oy Porthandling 379 639 404 884 

VÅRDTAGARNAS MEDEL 

Vårdtagarnas medel och kapital 351 657 311 146 

GARANTIDEPOSITIONER 

Garantidepositioner 3 585 132 1 816 600 


Karleby stad 

159

5. NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 


NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 

ANTALET ANSTÄLLDA 2010 2009 

Antalet anställda 

Allmän förvaltning 299 297 

Social- och hälsovård 1 394 * 1 830 

Undervisning och kultur 1 317 * 835 

Tekniska och regionala räddningsverket 587 573 

Affärsverksamhet 179 169 

TOTALT 3 776 3 704 

PERSONALKOSTNADER 2010 2009 


Löner och arvoden 115 845 591 108 564 281 

Lönebikostnader 32 240 264 31 393 003 

Pensionskostnader 25 983 657 24 457 883 

Övriga lönebikostnader 6 256 607 6 935 120 

Personalersättningar o. övr. rättelser -2 105 581 -1 910 096 

Totalt enligt resultaträkningen 145 980 274 138 047 188 

Aktiverats bl.anläggningstillgångarna 1 306 852 1 558 490 

TOTALT 147 287 126 139 605 678 

Penningvärdet av naturaförmåner 465 907 432 662 


Karleby stad

6. AKTIER OCH ANDELAR 


AKTIER OCH ÖVRIGA ANDELAR 

AKTIER I DOTTERSAMFUND 

Aktier(st) Aktier(st) 31.12.2009 Ökning 31.12.2010 Fond 

31.12.2010 Minskning andel 

Asunto Oy Ouluntie 56 5 202 5 202 47 933,56 47 933,56 

Kiinteistö Oy Tankkari 4 609 4 609 777 026,94 777 026,94 

Kiinteistö Oy Kokkolan Innogate 1 512 1 512 1 512 000,00 1 512 000,00 

Kiinteistö Oy Ampulli 21 997 21 997 36 996,28 36 996,28 

Kokkolan Vuokra Asunnot Oy 2 131 314 2 131 314 6 355 780,76 6 355 780,76 1 161 028,84 

Karleby Industriby Ab 16 000 4 563 20 563 2 547 257,65 750 000,00 3 297 257,65 

Karleby Power Ab 3 000 000 3 000 000 3 000 000,00 3 000 000,00 

Koivuhaan Palvelukeskus Oy 14 975 14 975 1 477 934,59 1 477 934,59 

Kokkolan Talohoito Oy 500 500 8 163,62 8 163,62 

Kaleby Utvecklingsbolag Ab 350 350 0,00 0,00 

Karlebynejdens Utveckling Ab 4 115 4 115 411 500,00 411 500,00 

Karleby Turism Ab 1 459 1 459 252 284,27 252 284,27 

Kokkolan Urheilutalo Oy 29 199 29 199 581 450,60 581 450,60 

Ungdomscentret Villa Elba Ab 43 270 43 270 551 100,00 90 000,00 641 100,00 100 000,00 

Kenet Oy 1 000 1 000 500 000,00 500 000,00 

Kiinteistö Oy Trullevi 350 350 298 910,70 3 182,57 302 093,27 

Stiftelsen för Nordiska Konstskolan i Kby 0 0 0,00 0,00 

Stiftelsen för Krigsinvalidernas servicehus i K 0 0 0,00 0,00 

Asunto Oy Humupekka 503 503 1 268,98 1 268,98 

As Marinkaisten Hirvenmäki 1 000 1 000 318 367,07 318 367,07 

Asunto Oy Lohtajan Hakapuisto 2 005 2 005 95 093,45 95 093,45 

Kiinteistö Oy Kälviän Virastotalo 2 738 2 738 520 498,56 520 498,56 

Kiinteistö Oy Kälviän Yritystilat 100 100 100 000,00 100 000,00 

Kälviän Vuokra-asunnot Oy 12 614 12 614 12 614,00 12 614,00 

Kurkipellon Lämpö 1 000 1 000 8 409,40 8 409,40 

19 414 590,43 843 182,57 20 257 773,00 1 261 028,84 

AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSESAMFUND 



Asunto Oy Heinäsirkankatu 375 375 946,05 946,05 

Kiinteistö Oy Klan Palvelutalo 363 363 773 276,62 773 276,62 1 680 961,63 

Kiinteistö Oy Sokoja kylätalo- 

Fastighet Ab Såka byagård 30 30 176 597,33 176 597,33 352 437,80 

Kiinteistö Oy Kruunupyyn lentohalli 

Fastighet Ab Kronoby flyghangar 170 170 170 000,00 170 000,00 

Ekorosk Oy 484 484 407 014,78 407 014,78 

Enerit Oy 17 17 3 431,03 3 431,03 

Suomen Yrittäjyysakatemia Säätiö 0 0 0,00 0,00 

Teknologicentret KETEK Ab 140 140 140 000,00 140 000,00 

Kiinteistö Oy Port Handling 630 630 132 300,00 132 300,00 

Kiinteistö Oy Kokkolan Kampus 300 300 300 000,00 300 000,00 

Kokkotyösäätiö 0 0 0,00 0,00 

Pohjanmaan Biokaasu Oy 0 0 68 000,00 68 000,00 

Kälviän Liiketalo Oy 0 0 29 425,99 29 425,99 

As Oy Ruotsalonhelmi 0 0 40 457,61 40 457,61 

As Oy Kälviän Kumpulanpuisto 0 0 80 259,28 80 259,28 

As Oy Taskulanaho 0 0 65 214,20 65 214,20 

As Oy Kälviän Mäntylä 0 0 66 757,49 66 757,49 

As Oy Lohtajan Kotokuja 182 182 77 511,90 77 511,90 

As Oy Saharati H2 108 108 75 211,96 75 211,96 

As Oy Kirkkovainio H4 120 120 77 198,26 77 198,26 

0,00 2 683 602,50 0,00 2 683 602,50 2 033 399,43 


Karleby stad 

161

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR 



Asunto Oy Aurinkomäentie II 400 400 27 562,55 27 562,55 

Asunto Oy Haavanhalko 465 465 29 475,94 29 475,94 

Asunto Oy Hakalaxgatan 83 160 160 17 483,12 17 483,12 

Asunto Oy Iso- ja Pikkuveli 616 616 23 581,29 23 581,29 

Asunto Oy Katariinank 36-50 0 0 0,00 0,00 

Bostads Ab Katarineg 36-50 283 283 1 449,04 1 449,04 

Asunto Oy Kirkkosaarni/ 0,00 

Bostads Ab Kyrkasken 12 198 12 198 159 778,52 159 778,52 

Asunto Oy Kokkolan Antinkulma 4 770 4 770 8 022,56 8 022,56 

Asunto Oy Pajuntorni 1 495 1 495 34 175,79 34 175,79 

Asunto Oy Sanna-Sofia 628 628 32 148,82 32 148,82 

Asunto Oy Siltatalo 13 015 13 015 258 890,46 258 890,46 

Asunto Oy Vallihaka 2 546 2 546 8 770,02 8 770,02 

As Oy Chydeniuskulma 232 232 65 593,30 65 593,30 

Kiinteistö Oy Klan Isokatu 5 80 80 40 891,87 40 891,87 

Kiinteistö Oy Rukapörssi 93 93 153 555,57 153 555,57 

Kokkolan Linja-autoasemakiinteistö Oy - 0,00 

Gamlakarleby Linjebilstationsfastighets Ab 169 169 49 422,69 49 422,69 

LogigaCMG 7 638 7 638 8 577,93 8 577,93 

Finn-Nolia Oy 200 200 16 818,79 16 818,79 

Pohjanmaan Sato Oy 1 1 408,49 408,49 

Kokkolan Puhelin Oy - 0,00 

Gamlakarleby Telefon Ab osuutta 419 -419 0 135 928,64 -135 928,64 0,00 

Kokkolan Puhelin Oy - 420,47 420,47 

Gamlakarleby Telefon Ab 1 228 -1 228 0 35 931,59 -35 931,59 0,00 

Kuntarahoitus Oyj * *) 167 925 167 925 257 934,24 257 934,24 

OK Keskikaista 0 0 120,00 120,00 

Pikespo Oy 100 100 1 681,88 1 681,88 

Pohjanmaan YH-rakennuttaja Oy 12 12 30 435,30 30 435,30 

Vartius Oy 3 -3 0 2 522,82 -2 522,82 0,00 

Ab Det Finlanssvenska kompetenscentret 0 0,00 0,00 

inom det sociala området 5 5 400,00 400,00 

Teknoventure Oy 11 500 11 500 25 228,20 25 228,20 

Barentskeskus Finland Oy 1 940 1 940 0,00 1 940,00 1 940,00 

Öjanjärven vesistön säännöstely-yhtiö - 0,00 

Regleringsbolaget för Öjasjöns vattendrag 0 132 868,46 132 868,46 

Osuuskunta Viexpo 3 3 420,46 420,46 

Osuusmaksu Metsäliitto 0 0 38 967,77 38 967,77 

Wedeco Seed Fund Ky 900 900 169 771,52 169 771,52 

Pohjolan Voima Oy 754 355 754 355 20 878 429,77 20 878 429,77 

Pohjolan Voima Oy 87 299 87 299 2 058 463,75 2 058 463,75 

Pohjolan Voima Oy 3 789 3 789 212 184,00 212 184,00 

Pohjolan Voima Oy 6 963 6 963 389 928,00 389 928,00 

Pohjolan Voima Oy 46 428 46 428 2 169 099,21 -7 413,22 2 161 685,99 

Fincopower Oy 25 25 4 423,34 4 423,34 

Kyro Oyj 2 955 2 955 48 188,97 48 188,97 

Nordic Oy 56 56 12 460,23 12 460,23 

Powest Oy 150 150 143 256,00 143 256,00 

Kälviän vesiosuuskunta 0 0 6 653,53 259,01 6 912,54 

Keski-Pohjanmaan Komposti Oy 300 300 84 093,97 84 093,97 

M-Real Oyj 0 0 664,34 664,34 

Neomarka Oyj 0 0 336,38 336,38 

Kälviän Seudun Sanomat Oy 100 100 840,94 840,94 

As oy Jokirauhala 0 0 13 433,35 13 433,35 

Kerroskälviä 0 0 24 699,48 24 699,48 

Niemivainio 0 0 32 120,69 32 120,69 

Rantakumpula 0 0 13 663,92 13 663,92 

Ridantie 0 0 15 963,05 15 963,05 

Rivikälviä 0 0 18 164,30 18 164,30 

Sltavoudintie 0 0 16 280,60 16 280,60 

Kuntien Asuntoluotto 16 16 2 716,24 2 716,24 

As Oy Luppi 80 80 27 110,88 27 110,88 

Lohtajan vesihuolto Oy 16 16 168,19 168,19 

Jokilaaksojen Jäte Oy 0 0 8 745,77 8 745,77 

Metsäserla 0 0 100,91 100,91 

Nivalan ravirata 0 0 84,09 84,09 

Pohjanmaan puhelinosuuskunta 84 -1 83 11 057,88 -120,00 10 937,88 

Vesiyhtymä Haapala-Korpi 0 0 1 513,69 1 513,69 

Ullavan vesiosuukunta 0 0 600,00 600,00 

Kokkolanseudun matkailuyhd 0 0 672,76 672,76 

Fastighets Ab Karleby Apotekhus 353 353 209 372,94 209 372,94 

Kälviän kunta kaukolämpöliittymä 1 1 6 862,56 6 862,56 

0,00 

289 28 181 171,36 -179 296,79 28 001 874,57 0,00 

AKTIER OCH ÖVRIGA ANDELAR 50 279 364,29 663 885,78 50 943 250,07 3 294 428,27 

23 659 199,99 Staden 21 330 498,99 

26 419 864,30 Karleby Energi 29 412 451,08 

132 300,00 Karleby Hamn 132 300,00 

68 000,00 Karleby Vatten 68 000,00 


Karleby stad

7. NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET 

Koncernens struktur och omfattning 

Hemort 

Kommunens Koncernens 

ägoandel 

% 

Koncernens 

ägoandel % 

Koncernens Koncernens andel 

andel av eget av främmande 

kapital 

kapital 

Koncernens 

andel av 

räkensk.period. 

vinst/förlust 

DOTTERSAMFUND 

Asunto Oy 

Ouluntie 56 Kokkola 52 52 52 48 150,77 261 511,18 1,24 

Humupekka kkola/Lohtaja 50,3 50,3 50,3 10 555,90 76 709,64 -13,81 

Lohtajan Hakapuisto Kokkola 64,4 64,4 64,4 173 747,24 279,93 -580,60 

Marinkaisten Hirvenmäki Kokkola 100 100 100 334 628,74 13 172,11 0,00 

Kiinteistö Oy 

Tankkari Kokkola 98,82 98,82 98,82 1 057 219,26 8 588 772,43 0,00 

Kälviän Virastotalo Kokkola 91,27 91,27 91,27 463 004,19 1 566 137,55 -67 846,93 

Kälviän Yritystilat Kokkola 100 100 100 -87 252,79 3 813 980,52 -72 238,49 

Kokkolan Vuokra Asunnot Oy Kokkola 100 100 100 6 001 532,24 41 408 365,70 0,00 

Kälviän Vuokra-asunnot Oy Kokkola 100 100 100 135 024,82 2 398 832,16 0,00 

Kokkolan Teollisuuskylä konserni 

Karleby Industriby Ab Kokkola 100 100 100 2 503 106,06 2 871 582,62 -54 770,24 

Kiinteistö Oy TecPark Kokkola 59 59 59 37 796,77 276 391,20 0,00 

Kiinteistö Oy Klan iPark Kokkola 100 100 100 451 998,57 4 897 588,63 64 969,66 

Kiinteistö Oy Klan Steel Park Kokkola 60 60 60 100 912,76 208 945,46 0,00 

Kiinteistö Oy Klan Marin Park Kokkola 60 60 60 149 716,94 1 853 454,95 -108 331,25 

Kiinteistö Oy Klan Alu-Boat Park Kokkola 60 60 60 132 000,00 506 124,22 0,00 

Kiinteistö Oy Klan AH Park 72 0 276 999,80 901 004,82 0,00 

Kiinteistö Oy Klan Port Tower Kokkola 100 100 100 711 725,89 2 309 783,00 -38 274,11 

Kiinteistö Oy Klan Innogate Kokkola 61,2 61,2 61,2 1 513 735,65 1 375 304,47 0,00 

Kiinteistö Oy Ampulli Kokkola 68,74 68,74 68,74 35 840,73 512 812,20 0,00 

Kiinteistö Oy Trullevi Kokkola 100 100 100 303 210,03 58 835,08 -34 811,61 

Muut Oy:t 

Koivuhaan Palvelukeskus Oy Kokkola 100 100 100 2 085 757,49 7 103 023,91 -210 948,61 

Kokkolan Talohoito Kokkola 100 100 100 8 500,00 432 927,33 0,00 

Kokkolan Kehitysyhtiö konserni 

Karleby Utveckling Ab Kokkola 100 100 100 71 022,64 30 300,14 -6 374,51 

Kip Infra Oy Kokkola 100 100 100 3 302 322,57 2 868 969,21 557 443,15 

Kokkolan Urheilutalo Oy Kokkola 99,83 99,83 99,83 1 429 452,20 58 372,95 -37 275,70 

Karleby Turism Ab Kokkola 99,8 99,8 99,8 213 949,20 117 833,68 -3 712,88 

Kokko Line Oy Kokkola 88,17 88,17 88,17 134 174,36 50 620,10 26 548,69 

Ungdomscentret Villa Elba Ab Kokkola 100 100 100 444 068,62 625 977,90 -34 480,02 

Karlebynejdens Utveckling Ab Kokkola 82,3 82,3 82,3 412 814,31 946 962,46 -300,30 

Kenet Oy Kokkola 100 100 100 1 030 365,85 5 423 174,93 24 532,73 

Kurkipellon Lämpö Oy kkola/Lohtaja 100 100 100 0,00 0,00 0,00 

Kokkola Power Oy Kokkola 100 100 100 3 822 994,11 27 284 403,37 734 215,71 

Stiftelsen för Nordiska Konstskola Kokkola 100 100 100 21 692,99 45 061,73 8 402,53 

Stiftelsen för Krigsinvalidernas serv Kokkola 100 100 100 151 507,10 511 183,15 11 975,35 

Garantiföreningen för stadsteatern Kokkola 100 100 100 56 967,64 152 352,89 0,00 

SAMKOMMUNER 

Samkommunen för MÖ.s sjukvård Kokkola 69,569 69,569 0 8 172 871,85 30 320 389,76 648 186,11 

Svenska Österbottens förbund för u Vaasa 2,25 2,25 0 911 058,40 158 056,36 0,00 

Samkommunen för utbildning i MÖ Kokkola 51,949 51,949 0 11 557 393,94 9 553 393,86 787 178,03 

Kronoby folkhögskola Kruunupyy 19,048 19,048 0 233 054,79 61 812,92 0,00 

Keski-Pohjanmaan liitto Kokkola 62,326 62,326 0 539 826,46 193 344,10 0,00 

Optima samkommun Pietarsaari 13,644 13,644 0 1 631 960,49 1 015 428,68 0,00 

Kårkulla samkommun Kirjala 2,086 2,086 0 222 034,55 256 667,14 2 729,96 


Karleby stad 

163

Hemort 

ägoandel 

% 

Koncernens 

ägoandel % 

Koncernens Koncernens andel 

andel av eget av främmande 

kapital 

kapital 

Koncernens 

andel av 

räkensk.period. 

vinst/förlust 

INTRESSESAMFUND 

Kiinteistö Oy Klan palvelutalo Kokkola 24,6 24,6 0 0,00 0,00 0,00 

Fastighets Ab Såka Byagård Kokkola 30 30 0 0,00 0,00 0,00 

Ekorosk Oy Pietarsaari 35,9 35,9 0 0,00 0,00 0,00 

Kiinteistö Oy Porthandling Kokkola 39,4 39,4 0 0,00 0,00 0,00 

Teknologicentret Ketek Ab Kokkola 40 40 0 0,00 0,00 0,00 

Enerit Oy Vaasa 32,7 32,7 0 0,00 0,00 0,00 

Kiinteistö Oy Kokkolan Kampus Kokkola 25 25 0 0,00 0,00 0,00 

Fastighets Ab Kronoby flyghangar Kruunupyy 50 50 0 0,00 0,00 0,00 

Kokkotyö säätiö Kokkola 26,22 26,22 73 0,00 0,00 0,00 

Asunto Oy Chydeniuksenkulma Kokkola 50 50 0 0,00 0,00 0,00 

Asunto Oy Kirkkosaarni Kokkola 31,5 31,5 0 0,00 0,00 0,00 

Asunto Oy Kälviän Kumpulanpuist okkola/Kälviä 26,71 26,71 0 0,00 0,00 0,00 

Asunto Oy Kälviän Mäntylä Kokkola 22,21 22,21 0 0,00 0,00 0,00 

Asunto Oy Lohtajan Kotokuja Kokkola 38,6 38,6 0 0,00 0,00 0,00 

Asunto Oy Ruotsalonhelmi Kokkola 27,69 27,69 0 0,00 0,00 0,00 

As Oy Saha-Rahti kkola/Lohtaja 37,11 37,11 0 0,00 0,00 0,00 

As Oy Taskulanaho okkola/Kälviä 26,07 26,07 0 0,00 0,00 0,00 

Kiinteistö Oy Kokkolan Apteekkitalo Kokkola 44,4 44,4 0 0,00 0,00 0,00 

Kälviän Liiketalo Oy Kokkola 32,92 32,92 0 0,00 0,00 0,00 

Pohjanmaan Biokaasu Oy Kokkola 33,33 33,33 33,33 0,00 0,00 0,00 

Asunto Oy Kirkkovainio kkola/Lohtaja 33,63 33,63 33,63 0,00 0,00 0,00 


Karleby stad

KARLEBY STAD ***koncern 

PRINCIPER FÖR UPPRÄTTANDE AV KONCERNBOKSLUT 

Metoderna vid upprättandet av koncernbokslutet 

Samkommunerna har sammanställts rad för rad enligt grundkapitalandelen vid 

tidpunkten för bokslutet och dottersamfunden enligt den nominella metoden 

d.v.s. parivärdemetoden 

Intressesamfunden har inte sammanställts. 

Koncernbokslutets omfattning och ändringar i koncernstrukturen 

I koncernbokslutet har sammanställts alla dottersamfund och deras 

dottersamfund samt alla samkommuner där staden är medlem. 

utan Optima samkommun och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. 

Samkommunen Korpelan Voima har inte sammanställts i koncernbokslutet. 

Under räkenskapsperioden har grundats ett nytt dotterbolag Oy Port Tower Ab 

som innehåller till Kokkolan Teollisuuskylä Ab. 

Eliminering av inbördes innehav 

Stadens och dess dotterbolags inbördes innehav har eliminerats med 

tillämpning av den nominella metoden dvs. parivärdemetoden. 

Interna affärshändelser 

Koncernsamfundens inbördes fordringar och skulder har avräknats, och 

väsentliga interna fordringar och skulder som ingår i balansräkningen för 

koncernsamfund och stadsägda samkommuner har avräknats med undantag 

för affärshändelser av ringa betydelse. 

Fastighetsskatter som koncernsamfunden erlagt har inte eliminerats. 

Minoritetsandelar 

Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. 

Jämförlighet med föregående räkenskapsperiods uppgifter 

På grund av den förverkligade kommunsammanslagningen har jämförelseuppgifter 

från föregående år presenterats enbart för balansräkningens del. 

Indirekt ägande genom samkommuner beaktas inte. 

Anslutningsavgiftsfondens interna elimineringar har beaktats. 

Den s.k. negativa minoritetsandelen har korrigerats fr.o.m. år 2001 på posten som 

förorsakat det negativa. 


Karleby stad 

165

KARLEBY STAD * * *koncern 

NOTER TILL KONCERNBALANSEN 2010 2009 

FORDRINGAR väsentliga poster 

Skattefordringar 2 795,10 10 974,47 

Periodisering av personalkostnader 362 699,92 13 707,19 

Hyresfordringar 268 817,49 195 756,75 

Räntor 75 666,07 3 225,11 

Försäkringsersättningar 444,54 6 409,83 

Återbäring av moms 48 708,35 47 530,21 

FÖRÄNDRINGAR I POSTER INOM KONCERNENS EGET KAPITAL 

Grundkapital 

Grundkapital 1.1. 127 833 378,99 112 710 075,63 

Ökningar under räkenskapsperioden 1 708,42 

Minskningar under räkenskapsperioden -474,42 

Grundkapital överföring mellan poster 0,00 15 474 126,44 

Grundkapital 31.12. 127 834 612,99 128 184 202,07 

Överkursfond 

Överkursfond 1.1 2 375 854,77 2 375 854,77 

Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 

Överkursfond 2 375 854,77 2 375 854,77 

Uppskrivningsfond 

Uppskrivningsfond 1.1. 592 475,96 2 270 901,50 

Ökning av uppskrivningarna 

Minskning av uppskrivningarna -33 637,59 -1 712 060,61 

Uppskrivningsfond överföring mellan poster 33 634,56 

Uppskrivningsfond 31.12. 558 838,37 592 475,45 

Reservfond 

Reservfond 1.1 703 188,18 703 188,18 

Reservfond ökningar 0,00 0,00 

Reservfond minskningar 

Resevfond 703 188,18 703 188,18 

Kapitalfonder 

Kapitalfonder 1.1 11 388 720,31 10 521 265,37 

Ökning av kapitalfonder 590 032,12 1 489 422,30 

Minskning av kapitalfonder -415 524,13 -143 898,51 

Kapitalfonder överföring mellan poster 0,00 -478 068,84 

Kapitalfonder 1.1 11 563 228,30 11 388 720,32 

Kapitalfonder per.invånare 1 

Kapitalfonder per inv.1. 1.1 51 405,18 51 405,18 

Ökning av kapitalfonder per inv.1 44 589,72 

Minskning av kapitalfonder per inv.1 

Kapitalfonder per inv.1. 1.1 95 994,90 51 405,18 

Räkenskapsperiodens överskott/underskott 

Överskott från tidigare räkensk.perioder 1.1. 22 287 837,44 15 414 905,48 

Rättelser med anknytning till tid. räkenskapsperioder, ändring -29 568,36 336 392,69 

Över-/underskott från tid. räkenskapsper.,ändring -146 417,01 -11 382,88 

Över-/underskott från tid. räkenskapsper.,ändring 0,00 -264 429,68 

Räkenskapsperiodens överskott/underskott 22 111 852,07 15 475 485,61 

Räkenskapsperiodens överskott/underskott 3 673 104,00 5 603 126,14 


SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BETALNING SENARE ÄN 5 ÅR 

Obligationer 7 219 610,00 

Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter 95 102 588,08 90 042 068,00 

Lån från offentliga samfund 877 426,75 619 082,00 

Lån från övriga kreditgivare 3 027,38 3 027,38 

Övriga långfristigt lån 8 374 000,12 2 562 151,38 

Totalt 111 576 652,33 93 226 328,76 


Karleby stad



AVSÄTTNINGAR 




Landskapsvård av avstjälpningsplatsen 2 364 104,85 2 207 725,84 

Betalningsansvar för patientförsäkring 1 835 274,99 1 773 156,83 

Övriga avsättningar 86 322,88 357 017,29 

Övriga avsättningar 4 285 702,72 4 337 899,96 

AVSÄTTNINGAR 4 611 790,12 4 724 599,96 

RESULTATREGLERINGAR Väsentliga poster 

Skatteskulder 735 649,31 606 882,63 

Periodisering av personalkostnader 920 282,21 1 938 950,09 

Periodisering av semesterlöner 30 588 820,59 24 590 223,23 

Periodisering av räntor 192 500,05 1 014 796,79 

Hyresgarantier 4 981,91 278 045,61 

Förskottshyror 4 967,00 44 282,75 

Premier för patientskadeansvar 687 174,75 605 779,02 

Kommun återbetal. 1 138 699,10 1 351 023,50 

Moms skulder 329 842,25 295 190,65 

SKULDER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Skulder för vilka inteckningar ställts som säkerhet 

Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter 51 276 702,35 43 875 299,28 

Fastighetsinteckningar vilka ställts som säkerhet 67 053 005,46 71 369 740,64 

Lån från offentliga samfund 0,00 647 557,00 

Fastighetsinteckningar vilka ställts som säkerhet 2 60 713,00 14 062 442,47 

Övriga låner 

Fastighetsinteckningar vilka ställts som säkerhet 3 0,00 854 881,92 

Skulder för vilka inteckningar ställts som säkerhet 67 113 718,46 86 287 065,03 

Övriga ansvar för egen skuld 

Inteckningar 17 847,42 17 847,42 

Övriga ansvar för egen skuld 17 847,42 17 847,42 

Ansvar för dottersamfundens skuld 

Borgensförbindelser 70 856 762,20 47 695 565,53 

Övriga 

Ansvar för dottersamfundens skuld 70 856 762,20 47 695 565,53 

Ansvar för intressesamfundens skuld 


Övriga 

Omistusyhteysyritysten puolesta annetut vakuudet 1 921 569,00 3 736 672,00 

Ansvar för andras skuld 


Ansvar för andras skuld 2 598 849,00 4 072 185,00 

LEASING- OCH HYRESANSVAR 

Leasingansvar 

Leasingansvar som förfaller på mindre än ett år 120 991,27 146 025,78 

Leasingansvar som förfaller inom 1 - 5år 2 543 164,72 2 198 757,68 

Leasingansvar som förfaller senare 0,00 0,00 

Leasingansvar 2 664 155,99 2 344 783,46 

AVTALSANSVAR 

Förpliktelser på basis av markanvändningsavtal 

Markanvändningsavtal Pikiruukki II 44 000 

Kommunen har förbundit sig att bygga ut kommunalteknik på området 

Avtal/avtal on köptjänster 71 300 000 

Andra bindande avtal 1 810 000 

Hyresansvar 2 059 000 

Projekter 140 000 

Avtalsansvar sammanlagt 75 353 000 

Elderivat 

Köpekontrakt/ GWh 61 44 

Gängse nettovärde 801 894 169 068 


Karleby stad 

167



ANSVARFÖRBINDELSER GIVNA TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND 

I SAMMA KONCERN 

Ansvar för dotterbolagets skuld 

Ursprungligt kapital 3 110 880,00 3 110 880,00 

Återstående kapital 2 343 020,61 2 546 528,77 

Ansvar för intressesamfundens skuld 

Ursprungligt kapital 4 666 320,00 4 666 320,00 

Återstående kapital 2 463 806,84 3 524 701,58 

ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ansvar för kommungarantiecentralens borgensansvar 

Kommunens andel av 133 503 252,00 113 840 861,00 

garantiecentralens borgengsansvar 31.12 


garanticentralens borgensansvar utan täckning 31.12 

Andel ur garanticentralens fond som täcker 

kommunens eventuella ansvar 31.12 108 740,00 99 611,00 

ÖVRIGA EKONOMISKA ANSVAR 

Övriga ekonomiska ansvar 

Av kommunen beviljad tilläggsborgen för bostadslån 

712 376,07 404 884,00 

Av kommunen beviljad tilläggsborgen för bostadslån 

Övriga ekonomiska ansvar 712 376,07 404 884,00 

Miljöansvar förbindelse 

Västra Finlands miljöcentral 700 000 700 000 

GARANTIDEPOSITIONER 

Garantidepositioner 3 585 132,00 1 816 600,00 

ANSVAR ENGLIT 33 § i MVS-LAGEN 

Återbäringsansvar på basis av mvs.för fastigheter 

totalt 6 550 771,00 5 442 812,00 

Utsläppsrätter tC02 tC02 

Karleby Energis utsläppsrätter 

Utsläppsrätter som erhållits utan vederlag 841 841 

Tillgängliga utsläppsrätter 1 011 1 346 

Förverkligade 622 1 176 

saldo 31.12 389 170 

Anslutningsavgift garanti 

Kenet Ab 4 000 000,00 4 000 000,00 

varav använts 1 373 541,00 963 311,00 

Ansvar för byggnadskostnaderna 

Karleby Hamns ansvar till Kiinteistö Oy Porthandling 379 639,00 404 884,00 


Karleby stad

SÄRREDOVISADE BOKSLUT 


Karleby stad 

169


Karleby stad

1.1. AFFÄRSVERKEN 


Karleby stad 

171


Karleby stad


Karleby stad 

173


Karleby stad


Karleby stad 

175


Karleby stad


Karleby stad 

177


Karleby stad


Karleby stad 

179


Karleby stad


Karleby stad 

181


Karleby stad


Karleby stad 

183


Karleby stad


Karleby stad 

185


Karleby stad


Karleby stad 

187


Karleby stad


Karleby stad 

189


Karleby stad


Karleby stad 

191


Karleby stad


Karleby stad 

193


Karleby stad


Karleby stad 

195


Karleby stad


Karleby stad 

197


Karleby stad


Karleby stad 

199


Karleby stad


Karleby stad 

201


Karleby stad


Karleby stad 

203


Karleby stad


Karleby stad 

205


Karleby stad


Karleby stad 

207


Karleby stad


Karleby stad 

209


Karleby stad


Karleby stad 

211


Karleby stad


Karleby stad 

213


Karleby stad


Karleby stad 

215


Karleby stad


Karleby stad 

217


Karleby stad


Karleby stad 

219


Karleby stad


Karleby stad 

221


Karleby stad


Karleby stad 

223


Karleby stad


Karleby stad 

225


Karleby stad


Karleby stad 

227


Karleby stad


Karleby stad 

229


Karleby stad


Karleby stad 

231


Karleby stad


Karleby stad 

233


Karleby stad


Karleby stad 

235


Karleby stad


Karleby stad 

237


Karleby stad

AFFÄRSVERKET 

TYÖPLUS 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

OCH BALANSRÄKNING 

1.1 – 31.12.2010 


Karleby stad 

239

INNEHÅLL 

Verksamhetsberättelse 3 

Verksamhet och personal 3 

Ekonomin 3 

Den interna kontrollen 3 

Personal 4 

Direktionens förslag till användning 

av överskottet 4 

Kritiska framgångsfaktorer 5 

Avtal och kunder 6 

Genomförande av budgeten 7 

Investeringar 7 

Resultaträkning 1.1 – 31.12.2010 8 

Balansräkning 31.12.2010 9 

Finansieringskalkyl 11 

Bilaga till resultaträkningen 13 

Bilagor gällande aktiva balansen 14 

Bilagor gällande passiva balansen 15 

Information om verksamhet 2007-2010 16 

Underskrift av bokslutet 21 


Karleby stad

TYÖPLUS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 

Under år 2010 gjordes flera märkbara framsteg med tanke på organisationen och 

verksamheten. Utvidgningen och saneringen av verksamhetsutrymmen påbörjades i 

maj och vid årsskiftet var de nya utrymmen så gott som i bruk. Oberoende av byggnadsprojektet, 

kunde servicenivån behållas. Detta krävde både flexibilitet och lojalitet 

av personalen. Alla befintliga utrymmen var i bruk till fullo. Under sommaren påbörjades 

även byggandet av Port-Tower och utvecklingsprojektet med storindustriområdet 

och hamnen ser ut att framskrida. 

Under sommaren inrättades förhandlingarna med Jakobstads socialoch hälsovårdsbyrå 

om utvecklandet av kommunala företagshälsovården i regionen. Syftet är 

att organisationen Työplus fr.o.m. 2012 producerar företagshälsovårdstjänster förutom 

i Karleby och Kronoby även i Nykarleby och Jakobstad. Arbetsgruppens arbete 

kring ärendet har framskridit i god anda och syftet är att förhandlingarna slutförs under 

året 2011. 

Ifall finansiering fås, är syftet att utveckla det regionella samarbetet i kommunal företagshälsovård 

med det sk. Mini-Seitti -projektet i Seinäjoki, Vasa och Karleby centralsjukhusområden. 

Kuopio regionhälsovårdsanstalt administrerar projektet. Nätverkssamarbetet 

inom kommunala företagshälsovården på nationell plan konkretiserades 

med att Kuntahankinnat Ab ordnade en konkurrensutsättning av informationssystem. 

I konkurrensutsättandet av informationssystemet deltog, förutom Työplus, 

också nio andra företagshälsovård. Att förnya kundinformationssystemet blev aktuellt 

på grund av FPA:s nya krav. Nya informationssystemet tas i bruk i början av året 

2012. 

Verksamhet och personal 

Personalresursen utökades i relation med de nya utrymsresurserna. Ansökningar till 

de lediga företagsfysioterapeut- och företagshälsovårdsbefattningar inkom rikligt. 

En besvikelse var att de lediga läkartjänsterna inte lockade sökanden i slutet av året 

och läkarresursen minskade av olika orsaker. Den minskade läkarresursen försvårade 

utvecklandet av verksamheten. 

I praktiken är tyngdpunkten på sjukmottagning fortfarande ett problem, speciellt i läkararbetet. 

Kundantalet är inte tillräckligt stort i relation till läkarantalet, detta försvårar 

arbetet av multiprofessionella teamen. Läkarrekryteringen borde utvecklas regionellt 

och inte utgående av endast en arbetsgivare. 

Ekonomin 

Det ekonomiska resultatet för Työplus var bättre än budgeterat trots att priserna förblev 

oförändrade andra året i sträck och fastän överenskomna löneförhöjningar gjordes. 

Investeringarna förverkligades inom ramen för de givna utlåningsmandaten. 

Den interna kontrollen 

Den interna kontrollen vid Työplus utvecklades bl.a. med att grunda en ekonomisekreterarförfattning. 

Ekonomisekreteraren deltar i ledningsgruppen. Syftet är att förbättra 

uppföljning av ekonomi och verksamhet genom att utveckla den interna rapporteringen. 

Uppföljningen av budgeten och bokslutsprognosen blir en regelbunden del av 

ledningsgrupparbetet. Instruktionerna om den interna kontrollen vid Työplus innehål- 


Karleby stad 

241

ler tanken om en intern granskare i centralförvaltningen. I samarbete med granskaren 

beslutar man om årliga granskningar. 

Personal 

Vid Työplus inrättades under år 2010 en läkartjänst och tre befattningar som företagshäsovårdare. 

Dessutom ändrades en företagshälsovårdsbefattning till serviceförmanstjänst 

och en avdelningssekreterarbefattning till ekonomisekreterarbefattning. 

Befattningar och tjänster 2010: 

Företagshälsovårdsdirektör 1 

Företagshälsovårdsläkare 9 

Servicechef 1 

Serviceförman 1 

Företagshälsovårdare 16 

Företagsfysioterapeut 2 

Företagspsykolog 3 

Medikalvaktmästare 0,5 

Ekonomisekreterare 1 

Avdelningssekreterare 

7 alltså sammanlagt 41,5 befattningar och tjänster. 

Läkartjänster har därtill upphandlats av Matti Levaniemi ja Uno Kiplok. Fyra utomstående 

läkare har hållit kvällsmottagning. 

Työplus styrelse har sammanträtt 13 gånger under året och behandlat 135 paragrafer. 

Dessutom har två styrelsen och styrgruppen deltagit i två strategiseminarier. 

Till styrelsen hör: 

ordförande Kari Urpilainen 

vice ordförande Markku Kallinen 

medlem Niina Yli-Hukka 

medlem Marléne Sundfors 

medlem Aku-Petteri Pahkamäki 

stadssyrelsens repr. Pirkko Häli 

personalrepresentant Kaija Kuusela 

ersättare Lea Uusikartano 

ersättare Hannu Herlevi 

ersättare Seppo Niemelä 

ersättare Mirja Turkkila-Glad 

ersättare Leo Saario 

Företagshälsovårdsdirektör Jouni Luomaranta har varit föredragande och Soili Friis 

biträdande ekonomisekreterare. 

Direktionens förslag till användning av överskottet 

Affärsverket Työplus resultat för verksamhetsperioden 1.1 – 31.12.2010 är 

309 740,52 euro, 

- 80 000 euro föreslås överföras till investeringsreservering för inskaffningar och 

andra möjliga utgifter till Jakobstads enhet som påbörjas i början av år 2012. 

- 229 740,52 euro föreslås överföras till Työplus överskottskonto för föregående 

bokföringsperioder. 


Karleby stad

BUDGET 

2010 

UTFALL 

1.1.- 

31.12.2010 % 

UTFALL 

2009 % 

Affärsverket TYÖPLUS 

TYÖPLUS 

Verksamhetens intäkter 3 615 000 3 570 672 98,8 % 3 325 922 102,2% 

Verksamhetens kostnader -3 400 600 -3 167 828 93,2 % -2 885 262 97,5% 

VERKSAMHETSBIDRAG 214 400 402 844 187,9 % 440 661 149,3 % 

KRITISKA FRANGÅNGSFAKTORER 

Projekt, mål 

TYÖPLUS 

Åtgärder 

Klientperspektiv: Tillräckliga 

tjänster 

Kundnöjdhetsenkäter, klientrespons 

Enligt en enkät som Arbetshälsoinstitutet 

årligen gör är resultatet för Työplus bättre 

på alla undersökta delområden än för 

jämförelsematerialet. På grund av läkarbrist 

har det blivit svårare att få tider till 

läkarmottagningen, än mindre till ansvarsläkaren 

för det egna företaget. 

Ekonomi: Kostnadseffektiva 

verksamheter 

Personalperspektiv: Tryggandet 

av en god arbetsförmåga 

Bokslut, budget, månadsrapporter, 

delårsrapporter, 

statistik 

Enkät om ork i arbetet, utvecklingssamtal 

mellan chef 

och anställd 

Det ekonomiska utfallet följer prognosen 

eller uppvisar ett bättre resultat. 

Enligt QPS Nordics årliga personalenkät 

har resultaten inte blivit bättre trots betydande 

satsningar på arbetsförhållanden 

och antalet personal. Utvecklingssamtalen 

mellan chef och anställd har hållits i 

alla personalgrupper. 

Processer: Fungerande tjänster 

av hög kvalitet 

Enkäter om kötider 

Omsättning sammanlagt: 

3,615 miljoner € 

På basis av enkäten om kötider hålls 

erhållandet av mottagningstid och inledandet 

av företagssamarbetet inom uppställda 

tidsmål. 


Karleby stad 

243

AVTALEN OCH KUNDER 

AVTAL 2 007 2 008 2 009 2 010 

Avtal om lagstadgad arbets- 

hälsovård 

- företagare 23 8 9 11 

- jordbrukare 383 298 232 200 

- arbetsgivare (st) 147 129 179 187 

Totalt 553 435 420 398 

- antal personer 1 451 1 220 1 569 1 591 

Avtal om sjukvård 

- företagare 3 22 18 25 

- jordbrukare 159 255 352 409 

- arbetsgivare (st) 479 403 409 455 

Totalt 641 680 779 889 

- antal personer 9 491 11 043 11 160 11 286 

Avtal om utvidgag sjukvård 

- företagare 12 11 13 

- jordbrukare 0 0 2 

- arbetsgivare (st) 6 42 30 

Totalt 18 53 45 

- antal personer 358 470 356 

Alla avtal 

- företagare 26 42 49 

- jordbrukare 542 553 611 

- arbetsgivare (st) 626 538 672 

Totalt 1 194 1 133 1 252 1 332 

- antal personer 12 621 13 199 13233 


Karleby stad

TYÖPLUS 

BUDGET 

2010 UTFALL under UTFALL 

1.1- över 1.1- 

31.12.2010 under/över % 31.12.2009 

OMSÄTTNING 3 603 000 3 557 578,12 -45 421,88 98,7 3 317 331,00 

Övriga rörelseintäkter 12 000 13 093,71 1 093,71 109,1 8 591,63 

INTÄKTER TOTALT 3 615 000 3 570 671,83 -44 328,17 98,8 3 325 922,63 

KOSTNADER 

Material, förnödenheter och 

varor 90 900 92 281,81 1 381,81 101,5 105 943,21 

Köp av tjänster 995 600 1 060 146,16 64 546,16 106,5 941 146,55 

MATERIAL OCH TJÄNST- 

ER TOTALT 1 086 500 1 152 427,97 65 927,97 106,1 1 047 089,76 

PERSONALKOSTNADER 2 182 400 1 883 017,23 -299 382,77 86,3 1 786 173,05 

TOTALT 

ÖVRIGA RÖRELSE- 

KOSTNADER 131 700 132 382,55 682,55 100,5 51 998,92 

RÖRELSETÄCKNING 214 400 402 844,08 188 444,08 187,9 440 661 

AVSKRIVNINGAR OCH 

NEDSKRIVNINGAR 63 000 78 036,74 15 036,74 123,9 57 301,26 

DRIFTSÖVERSKOTT 151 400 324 807,34 173 407,34 214,5 383 359,64 

FINANSIELL AVKASTNING 

Ränteavkastning 0 18 852,98 18 852,98 12,73 

FINANSIELLA KOSTNADER 

Räntekostnader på långfristiga 

lån 20 000 27 030,92 7 030,92 135,2 32 399,39 

Räntekostnader på kortfristiga 

lån 3 866,00 

Grundkapitalets ränta 10 000 10 000,00 0,00 100,0 10 000,00 

Övriga finansiella utgifter 20 000 13,88 -19 986,12 0,1 84,40 

FINANSIELLA INTÄKTER 

OCH KOSTNADER TOT. 50 000 18 191,82 -31 808,18 36,4 46 337,06 

ÖVERSKOTT FÖRE 

TILLFÄLLIGA POSTER 101 400 306 615,52 205 215,52 302,4 337 022,58 

Tillfälliga inkomster 

och utgifter 

ÖVERSKOTT FÖRE 

RESERVERINGAR 101 400 306 615,52 205 215,52 302,4 337 022,58 

Avskrivnings förändringar 246 875,00 

Förändring av reserveringar 80 000,00 

RÄKENSKAPSPERIODENS -250 000,00 250 000,00 

ÖVERSKOTT 101 400 229 740,52 128 340,52 226,6 87 022,58 

INVESTERINGAR 1 600 000 1 825 468,77 225 468,77 114,1 6 314,83 


Karleby stad 

245

AFFÄRSVERKET TYÖPLUS UTFALL UTFALL 

RESULTATRÄKNING 2010 2009 

OMSÄTTNING 

Försäljningsintäkter 3 557 578,12 3 317 330,84 

Tillverkning för eget bruk 

Övriga rörelseintäkter 13 093,71 8 591,63 

Material och tjänster 

Material, förnödenheter och inköp 

Inköp under räkenskapsperiod - 92 281,81 -105 943,21 

Köp av tjänster -1 060 146,16 -,941 146,55 

-1 152 427,97 -1 047 089,76 


Löner och arvoden -1 572 293,05 -1 458 171,87 

Personalbikostnader 

Pensionskostnader -252 908,63 -242 566,19 

Övriga lönebikostnader -57 815,55 -85 434,99 

- 

1 883 017,23 -1 786 173,05 

Avskrivningar ochnedskrivingar 

Avskrivningar enligt plan -78 036,74 -57 301,26 

Avskrivningar av engångsnatur 0,00 0,00 

Värdenedsättningar 0,00 0,00 

-78 036,74 -57 301,26 

Övriga verksamhetskostnader -132 182,55 -51 998,92 

RÖRELSEÖVERSKOTT 324 807,34 383 359,48 


Ränteintäkter 17 752,00 0,00 

Övriga finansiella intäkter 1 100,98 12,73 

Till kommunen betalda ränta 0,00 0,00 

Till övriga betalda räntekostnader -27 030,92 -36 265,39 

Ersättning av grundkapital 10 000,00 -10 000,00 

Övriga finansiella kostnader -13,88 -84,40 

ÖVERSKOTT FÖRE EXTRAORDINÄRÄ POS- 

TER 306 615,52 337 022,42 

Extraordinära intäkter och kostnader 

Extraordinära intäkter 0,00 0,00 

Extraordinära kostnader 0,00 0,00 

ÖVERSKOTT FÖRE RESERVERINGAR 306 615,52 337 022,42 

Ökning (-)minskning(+) av avkrivningsdiff. - 246 875,00 0,00 

Ökning (-) minskning (+) av reserveringar 250 000,00 -250 000,00 

Ökning (-) minskning (+) av reserveringar - 80 000,00 

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 229 740,52 87 022,42 

Avkastning på placerat kapital % 10,7 18,5 

Avkastning på kommunens placerat kapital % 24,6 35,3 

Vinst % 8,6 

10,1 


Karleby stad

TYÖPLUS 

BALANSRÄKNING 

20 

2010 09 

AKTIVA 


Immateriella rättigheter 11 029,76 15 999,54 

Immateriella rättigheter 11 029,76 15 999,54 

Materiella tillgångar 3 024 400,82 1 271 999,01 

Mark- och vattenområden 0,00 0,00 

Byggnader 2 942 560,29 1 241 744,10 

Fasta konstrukt och anordningar 0,00 0,00 

Maskiner och inverntarier 81 840,53 23 940,08 

Försk.betalningar och pågående 

nyanl. 0,00 6 314,83 

Placeringar 21 658,00 0,00 

Aktier och andelat 

Övriga fordringar 21 658,00 0,00 

B RÖRLIGA AKTIVA 

Fordringar 203 194,97 569 307,58 


Kundfordringar 193 132,59 197 175,17 

Övriga fordringar 0,00 371 216,54 

Resultatreglereringar 10 062,38 915,87 

Kassa och bank 829 384,53 8 695,80 

AKTIVA 4 089 668,08 1 866 001,93 

PASSIVA 

A EGET KAPITAL 961 973,85 732 233,33 

Grundkapital 613 889,37 613 889,37 

Overskott fr.tidigare räkninsperioder 118 343,96 31 321,54 

Räkenskapsperiodens överskott 229 740,52 87 022,42 

B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 326 875,00 250 000,00 

Avskrivningsdifferens 246 875,00 

Frivilliga reserver 80 000,00 250 000,00 

D FRÄMMANDE KAPITAL 2 800 819,23 883 768,60 

Långfristigt 1 940 864,00 519 524,00 

Lån fr. finaninst.och försäkringsanstalter 

1 940 864,00 519 524,00 

Lån fr. offentliga samfund 0,00 0,00 

Övriga skulder 0,00 0,00 

Kortfristigt 859 955,23 364 244,60 

Lån fr. finaninst.och försäkringsanstalter 

178 660,00 71 994,00 

Lån fr. offentliga samfund 

Erhållna förskott 0,00 0,00 

Skulder för leverantörer 418 695,31 79 064,82 

Övriga skulder 0,00 0,00 

Resultatregleringar 262 599,92 213 185,78 


Karleby stad 

247

PASSIVA 4 089 668,08 1 866 001,93 

Balansräkningens 

nyckel tal 


Relativ skuldsättining 78,4 % 26,6 % 

Överskott, 1000 € 348 118 

Lånestock, 1 000 € 2 120 592 

Lånefordringar 31.12, 1000 € 0 0 

Quick ratio 1,20 1,05 

Inkomster 3 570 671,83 3 325 922,00 


Karleby stad


UT- 

UTFALL 2010 FALL 2009 

Rörelseöverskott (-underskott) 3 570 671,83 3 325 922,47 

Verksamhetskostnader -3 167 827,75 -2 885 261,73 

402 844,08 440 660,74 

Avskrivningar -78 036,74 -57 301,26 

RÖRELSEÖVERSKOTT (-UNDERSKOTT) 324 807,34 383 359,48 

Finansieringsintäkter 18 852,98 12,73 

Räntekostnader -27 030,92 -36 265,39 

Finansieringskostnader -13,88 -84,40 

Avkastining av grundkapitalet -10 000 -10 000,00 

ÖVER-/UNDERSKOTT FÖRE EXTRAO. 306 615,52 337 022,42 

Extraordinära poster 

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 306 615,52 337 022,42 

Förändring av reserveringar 170 000,00 0,00 

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 229 740,52 -250 000,00 

INVESTERINGAR brutto 1 825 468,77 87 022,42 

NYA LÅN 1 600 000,00 

FINANSIERINGSANALYS 


Rörelseöverskott (-underskott) 324 807,34 383 359,48 

Avskrivningar och nedskrivningar 78 036,74 57 301,26 

Finansiella intäkter och kostnader -18 191,82 -46 337,06 

Extraordinära poster 0,00 394 323,68 

Korrektivposter till internt.tillf. medel 0,00 

384 652,26 -6 314,83 

Investeringar -1 825 468,77 0,00 

Finansieringsandelar för invest. utgifter 0 0,00 

Försäljningsinkomster av tillgångar bland 

bestående aktiva 

Kassaflödet för investeringarnas del 1 440 816,51 


Ökn. av långfr.lån från kommunen + 

Ökn.av långfr. lån från övriga + 1 421 340,00 

Minskn. av långfr. lån fr.kommunen - 

Minskn. av långfr. lån från övriga - 0,00 0,00 

Förändring av kortfr. lån fr. kommunen 

Förändring av kortfr. lån från övriga 106 666,00 -71 994,00 

Förändring av eget kapital 

Förändring av grundkapitalet 

Övriga förändringar av likvideten 

Förändring av anslutningsavgifter 

Förändring av omsättningstillgånger 

Förändring av kortfr. fordr. hos kommunen 

Förändr. av kortfr. fordr. hos övriga -26 761,93 81 600,92 

Räntefria lång- o.kortfr. skulder förändring 389 044,63 -428 774,64 

Kassaflödet för finansieringens del 1 890 288,70 -347 173,72 

Förändring av likvida medel 449 472,19 -419 167,72 


Karleby stad 

249

Förändring av likvida medel 449 472,19 -31 158,87 

Likvida medel 31.12. 829 384,53 379 912,34 

Likvida medel 1.1. -379 912,34 -411 071,21 

FINANSIERINGSKALK. NYCKELTAL 

Intern finansiering av investeringar % 21,1 % 6244,4 % 

Intern finansiering av kapitalutgifter % 22,4 % 503,5 % 

Låneskötselbidrag -5,17 3,98 

Likviditet, dgr 61 46,07 


Karleby stad

Bilaga till resultaträkningen 

Bilagor gällande bokslutet 

Materiella och immateriella tillgångar är markerade i balansräkningens kostnader minus 

planenliga avskrivningar. 

Planenliga avskrivningar har beräknats, enligt planen om avskrivningar, i stadsstyrelsen 

5.10.2009 § 584 

Planerade avskrivningar 

De beräknade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocent och – 

metod. 

Immateriella tillgångar 5 år tasapoisto- avskrivning 

Övriga långfristiga kostnader 3-5 år 

Mark- och vattenområden ingen avskrivning 

Byggnader 

18-40 år 

Fasta strukturer och utrustningar 

Gator och vägar 

20 år 

Fjärrvärmenät och elnät 30 år 

Vatten- och avloppssystem 35 år 

Övriga fasta strukturer och utrustn.12-30 år 

Maskiner och inventarier 

5-15 år 

Övriga materiella tillgångar ingen avskrivning 

Små bruksanskaffningar, vilka är under 10.000 €, har registrerats som årlig utgift. 

ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN AVSKRIVNINGAR OCH GENOMSNITTLIGA 

INVESTERINGAR 

2009 2010 2011 2012 2013 totalt mt 

Investeringar, som är föremål 

1 825 100 100 

2 131 

för 6 315 469 000 000 100 000 784 

avskrivningar 

Finasieringsandelar 

1 600 

000 

100 

000 

100 

000 100 000 

1 906 

315 

Egna anskaffningsutgifer för 6 315 

investeringar 

Avskrivningar enligt plan 57 301 78 036 91 000 90 000 90 000 406 337 81 267 

426 

357 

381 

263 


Karleby stad 

251

TYÖPLUS 

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 

BALANSRÄKNINGENS AKTIVA 

Immateriella tillgångar 

Immateriella 

tillgångar 

Övriga utgifter 

med lång 

verkningstid 

Totalt 

Anskaffn.utgift 1.1. 15 999,54 0,00 15 999,54 

Ökningar 4 000,00 0,00 4 000,00 

Räkningsperiodens avskr. -8 969,78 0,00 -8 969,78 

Anskaffn.utgift 31.12. 19 999,54 0,00 19 999,54 

Bokför.värde 31.12. 11 029,76 0,00 11 029,76 

Materiella tillgångat 

Mark- och vattenområden 

Byggnader 

Fasta kon- 

strukt.- 

o anläggningar 

Anskaffn.utgift 1.1. 0,00 1 241 744,10 0,00 

Ökningar 0,00 1 756 796,55 0,00 

Räkningsperiodens avskr. 0,00 -55 980,36 0,00 

Anskaffn.utgift 31.12. 0,00 2 998 540,65 0,00 

Bokför.värde 31.12. 0,00 2 942 560,29 0,00 

Materiella tillgångar Maskiner och Pågående Totalt 

inventarier nyanläggningar 

Anskaffn.utgift 1.1.. 23 940,08 6 314,83 1 271 999,01 

Ökningar 70 987,05 - 6 314,83 1 821 468,77 

Räkningsperiodens avskr. -13 086,60 0,00 -69 066,96 

Anskaffn.utgift 31.12. 94 927,13 0,00 3 093 467,78 

Bokför.värde 31.12. 81 840,53 0,00 3 024 400,82 

PLACERINGAR 

Övriga fordringar 21 658,00 

FORDRINGAR 


Fordringar på andra 

Försäljningsfordringar 193 132,59 

Övriga fordringar 10 062,38 

Kassa och bank 

Kassa och bank 829 384,53 

FORDRINGAR TOTALT 1 032 579,50 

AKTIVA TOTALT 4 089 668,08 

NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS PASSIVA 


Karleby stad

EGET KAPITAL 

Grundkapital 1.1. 613 889,37 

Grundkapital 31.12. 613 889,37 

Överskott från tidigare räk.perioder 1.1. 31 321,54 

Överskott från tidigare räk.perioder 31.12. 118 343,96 

Räkenskapsperiodens överskott/underskott 229 740,52 

EGET KAPITAL totalt 961 973,85 

AVSÅTTNINGAR 

Avskrivningsdifferens 

Avsättningar för investering 

246 875,00 

80 000,00 

FRÄMMÄNDE KAPITAL 

Långfristigt främmande kapital 1 940 864,00 

Lån från finansinsitut och försäkringsanstalter 1 964 864,00 

Lån från offentliga samfund 0 

Totalt 1 940 864,00 

Kortfristigt främmande kapital 

Lån från finansinsitut och försäkringsanstalter 178 660,00 

Lån från offentliga samfund 0,00 

Totalt 178 660,00 

Skulder för leverantörer 418 695,31 

Resultatregleringar 262 599,92 

RESULTATREGLERINGAR 859 955,23 

Väsentliga poster 

Periodiserade löner och lönebikostnader 262 599,92 

FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 2 800 819,23 

PASSIVA TOTALT 4 089 668,08 

Antalet anställda 43,5 


Karleby stad 

253

TYÖPLUS 2007-2010 INFORMATION OM VERKSAMHET 


Karleby stad


Karleby stad 

255

Obs! Eget grupprum var stängt på grund av saneringen på hösten 2010. 


Karleby stad


Karleby stad 

257


Karleby stad

UNDERSKRIFT AV BOKSLUTET 

TYÖPLUS DIREKTION 

Kokkola 7.3.2011 

Ordförande 

Kari Urpilainen 

Viceordförände 

Markku Kallinen 

Styrelsemedlemmar 

Aku-Petteri Pahkamäki 

Marléne Sundfors 

Niina Yli-Hukka 

Företagshälsovårdens chef 

Jouni Luomaranta 


Karleby stad 

259

1.2. SAMMANFATTNING AV AFFÄRSVERKEN 

AFFÄRSVERK SAMMANDRAG 

R E S U L T A T R Ä K N I N G 

01.01.2010 - 31.12.2010 

BUDGET UTFALL ANSLAG UTFALL 

2010 2010 % 2009 

OMSÄTTNING 54 679 512 74 405 698,24 -19 726 186,24 136,1 58 655 208,53 

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 66 740 134 454,97 -67 714,97 201,5 79 184,84 

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER 2 675 100 2 740 122,59 -66 928,88 102,4 2 535 299,12 

MATERIAL OCH TJÄNSTER 

MATERIAL,FÖRNÖDENHETER O 

INKÖP UNDER RÄKENSKAPSPE -26 255 581 -36 620 945,79 10 365 364,79 139,5 -28 497 244,23 

ÖK. ELLER MINSK. AV LAGER 0 42 825,00 -42 825,00 127 440,76 

MATERIAL,FÖRNÖDENHETER O -26 255 581 -36 578 120,79 10 322 539,79 139,3 -28 369 803,47 

KÖP AV TJÄNSTER -4 975 893 -5 772 898,57 797 005,57 116,0 -5 871 975,03 

MATERIAL OCH TJÄNSTER -31 231 474 -42 351 019,36 11 119 545,36 135,6 -34 241 778,50 

PERSONALKOSTNADER 

LÖNER OCH ARVODEN -6 026 314 -5 985 786,17 -40 527,83 99,3 -5 432 470,18 

PERSONALBIKOSTNADER 

PENSIONSKOSTNADER -1 398 813 -1 569 588,24 170 775,24 112,2 -1 487 314,37 

ÖVRIGA LÖNEBIKOSTNADER -261 775 -346 755,26 -29 505,74 132,5 -348 572,07 

PERSONALBIKOSTNADER -1 660 588 -1 916 343,50 141 269,50 115,4 -1 835 886,44 

PERSONALERSÄTTNINGAR O A 15 460 89 963,69 -74 503,69 581,9 81 268,31 

PERSONALKOSTNADER -7 671 442 -7 812 165,98 26 237,98 101,8 -7 187 088,31 

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIV 

AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -8 225 118 -7 899 810,52 -325 307,48 96,0 -7 644 860,37 

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIV -8 225 118 -7 899 810,52 -325 307,48 96,0 -7 644 860,37 

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER 

UNDERSTÖD TILL SAMFUND 0 -15 628,88 15 628,88 -3 495,99 

HYROR -273 450 -419 477,24 146 027,24 153,4 -192 274,28 

ÖVRIGA VERSAMHETSKOSTNAD -379 045 -175 989,17 -203 055,83 46,4 -219 361,24 

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER -652 495 -611 095,29 -41 399,71 93,7 -415 131,51 

KOSTNADER -47 780 529 -58 674 091,15 10 779 076,15 122,8 -49 488 858,69 

RÖRELSEÖVERSKOTTÖVER-/UND 9 526 337 18 606 184,65 -9 079 848 195,3 11 780 833,80 

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOS 

RÄNTEINTÄKTER 30 208 247 869,00 -217 661,00 820,5 205 218,31 

ÖVRIGA FINANSIELLA INTÄKTER 224 182 167 472,09 56 709,91 74,7 123 320,13 

TILL KOMMUNEN BETALDA RÄN -20 000 -70 562,00 50 562,00 -432 989,00 

TILL ÖVRIGA BETALDA RÄNTEK -926 900 -413 690,37 -513 209,63 44,6 -486 953,83 

ERSÄTTNING FÖR GRUNKAPITA -6 121 241 -7 091 279,62 970 038,62 115,8 -6 326 003,51 

ÖVRIGA FINANSIELLA KOSTNAD -400 000 -1 509,24 -398 490,76 0,4 -1 338,58 

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KO -7 213 751 -7 161 700,14 -52 050,86 99,3 -6 918 746,48 

ÖVER-/UNDERSKOTT FÖRE EXTRA 2 312 586 11 444 484,51 -9 131 899 494,9 4 862 087,32 

EXTRAORDINÄRÄ POSTER 

REXTRAORDINÄRÄ INTÄKTER 0 0,00 0,00 0,00 

REXTRAORDINÄRÄ KOSTNADER 0 0,00 0,00 0,00 

EXTRAORDINÄRÄ POSTER 0 0,00 0,00 0,00 

ÖVER-/UNDERSKOTT FÖRE RESE 2 312 586 11 444 485 -9 131 899 494,9 4 862 087 

ÖKN/MINSK AV AVSKRIVNINGSDI 104 714 -131 161,35 235 875,35 -125,3 -219 786,35 

ÖKN/MINSK AV RESERVER 0 -2 030 000,00 2 030 000,00 -1 270 000,00 

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER-/ 2 417 300 9 283 323,16 -6 866 023 384,0 3 372 300,97 


Karleby stad

AFFÄRSVERK BUDGET 2010 BOKSLUT 2010 BOKSLUT 2009 

SAMMANDRAG 

FINANSIERINGSANALYS 


Internt tillförda medel 

Rörelseöverskott (-underskott) 9 526 337 18 606 184,60 11 780 833,80 

Avskrivningar och nedskrivningar 8 225 118 7 899 810,52 7 644 860,37 

Finansiella intäkter och kostnader -7 213 751 -7 161 700,14 -6 918 746,48 

Extraordinära poster 0 0,00 0,00 

Korrektivposter till internt tillf. medel 0 -4 098,36 -19 548,20 

10 537 704 19 340 196,62 12 487 399,49 

Kassaflödet för investeringarnas del 

Investeringsutgifter -34 881 000 -19 760 431,21 -17 675 950,06 

Finansieringsandelar för invest.utgifter 0 493 290,20 1 824 016,31 

Försäljningsinkomster av tillgångar 

bland bestående aktiva 0 0,00 20 614,75 

-34 881 000 -19 267 141,01 -15 831 319,00 

Verksamhetens och invest. 

kassaflöde -24 343 296 73 055,61 -3 343 919,51 



Ökning av lånefordringar 0 0 -15 000 

Minskning av lånefordringar 0 0 0 


Ökn. av långfr. lån från kommunen + 0 0,00 0,00 

Ökn. av långfr. lån från övriga + 24 700 000 8 957 656,00 10 200 000,00 

Minskn. av långfr. lån fr. kommunen - 0 0,00 0,00 

Minskn. av långfr. lån från övriga - -3 939 400 -1 492 839,63 -2 818 336,35 

Förändr. av kortfr. lån från kommunen 0 210 000,00 -3 630 222,61 

Förändr. av kortfr. lån från övriga 0 106 666,00 0,00 

Förändringar av eget kapital 

Förändring av grundkapitalet 0 0 0 


Förändring av anslutningsavgifter 300 000 0,00 -1 000,00 

Förändringar av omsättningstillgångar 0 -42 825,00 -127 440,76 

Förändr. av kortfr. fordr. hos kommune 0 0,00 0,00 

Förändr. av kortfr. fordr. hos övriga 0 224 061,83 -1 637 761,62 

Räntefria lång- o. kortfr. skulder föränd 0 -3 169 811,49 3 091 417,63 

Kassaflödet för finansieringens del 21 060 600 4 792 907,71 5 061 656,29 

Förändring av likvida medel -3 282 696 4 865 963,32 1 717 736,78 

0,00 0,00 

Förändring av likvida medel 4 865 963,32 1 717 736,78 

Likvida medel 31.12. 15 966 267,18 11 100 303,86 

Likvida medel 1.1. -11 100 303,86 -9 382 567,08 


Intern finansiering av investeringar 30,2 % 100,4 % 78,8 % 

Intern finansiering av kapitalutgifter 27,1 % 93,2 % 66,9 % 

Låneskötselbidrag 2,66 12,94 4,43 

Likviditet, dgr 0 73,33 58,28 

Invånarantal 45 628 46 260 45 896 


Karleby stad 

261

AFFÄRSVERK SAMMANDRAG 

B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2010 31.12.2009 

A K T I V A 



1. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 36 135,08 71 238,30 

2. ÖVRIGA UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID 1 069 370,79 1 261 738,69 

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR totalt 1 105 505,87 1 332 976,99 


1. MARK- OCH VATTENOMRÅDEN 982 016,67 862 016,67 

2. BYGGNADER 21 744 653,86 19 415 853,45 

3. FASTA KONSTRUKT. OCH ANORDNINGAR 98 299 456,66 94 413 417,37 

4. MASKINER OCH INVENTARIER 2 452 736,40 942 726,02 

6. FÖRSK.BETALN. O PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR 5 371 092,64 1 609 629,53 

MATERIELLA TILLGÅNGAR totalt 128 849 956,23 117 243 643,04 



4. ÖVRIGA FORDRINGAR 70 832,20 44 174,20 

PLACERINGAR totalt 29 683 583,28 29 664 338,50 


B RÖRLIGA AKTIVA 


1. MATERIAL OCH FÖRNÖDENHETER 801 062,22 758 237,22 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR totalt 801 062,22 758 237,22 

II FORDRINGAR 



2. LÅNEFORDRINGAR 0,00 0,00 

4. ÖVRIGA FORDRINGAR 66 095,99 0,00 

5. RESULTATREGLERINGAR 1 185 256,41 999 502,07 

FORDRINGAR totalt 10 099 584,85 10 350 304,68 

IV KASSA OCH BANK 15 963 142,18 11 100 303,86 

KASSA OCH BANK totalt 15 963 142,18 11 100 303,86 


A K T I V A 186 502 834,63 170 449 804,29 

P A S S I V A 



II ANSLUTNINGSAVGIFTSFOND 0,00 0,00 

IV ÖVERSKOTT FR TIDIGARE RÄK.PERIODER 47 742 177,05 44 369 876,08 

V RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 9 280 198,11 3 372 300,97 




2. RESERVER 5 080 000,00 3 050 000,00 

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER totalt 7 515 366,06 5 354 204,71 

B FRÄMMANDE KAPITAL 

I LÅNGFRISTIGT 

2. LÅN FR FINANSINST. O FÖRSÄKR.ANST. 26 323 115,88 19 114 108,00 


9. ÖVR. SKULDER 17 276 475,74 16 783 836,68 

43 620 887,62 35 941 629,76 

II KORTFRISTIGT 

2. LÅN FR FINANSINST. O FÖRSÄKR.ANSTALTER 4 230 992,12 3 631 082,81 

3. LÅN FRÅN STADEN 0,00 6 815 944,59 


6. ERHÅLLNA FÖRSKOTT 227 271,39 227 500,47 


9. ÖVR. SKULDER/INTERNT SAML.KONTO 1 008 017,47 970 836,87 

10. RESULTATREGLERINGAR 2 529 782,25 1 281 666,62 

KORTFRISTIGT totalt 16 470 654,99 19 538 241,97 


P A S S I V A 186 502 834,63 170 449 804,29 

0,00 0,00 


Finansieringstillgångar €/invånare -736 -741 


Lån, €/invånare 666 651 

Lånestock 31.12., 1000 € 30 825 29 860 

Lånefordringar 31.12., 1 000 € 0 0 



Karleby stad

AFFÄRSVERK 


1.1.2010 - 31.12.2010 

Budget Budgetändring Inalles Utfall Anslag Utfall 

2010 Budget 2010 % 2009 

KARLEBY ENERGI 

UTGIFTER -9 100 000 0 -9 100 000 -3 624 098,97 -5 475 901,03 39,8 % -6 992 888,06 

INKOMSTER 0 4 098,36 -4 098,36 20 614,75 

NETTO -9 100 000 0 -9 100 000 -3 620 000,61 -5 479 999,39 39,8 % -6 972 273,31 

VATTENVERKET 

UTGIFTER -13 081 000 -13 081 000 -6 090 839,05 -6 990 160,95 46,6 % -2 059 604,59 

INKOMSTER 0 0 192 417,64 -192 417,64 171 000,00 

NETTO -13 081 000 0 -13 081 000 -5 898 421,41 -7 182 578,59 45,1 % -1 888 604,59 

HAMNEN 

UTGIFTER -9 100 000 -2 000 000 -11 100 000 -8 220 024,42 -2 879 975,58 74,1 % -8 617 142,58 

INKOMSTER 0 296 774,20 -296 774,20 1 653 016,31 

NETTO -9 100 000 -2 000 000 -11 100 000 -7 923 250,22 -3 176 749,78 71,4 % -6 964 126,27 

TYÖPLUS 

UTGIFTER -1 600 000 0 -1 600 000 -1 825 468,77 225 468,77 114,1 % -6 314,83 

INKOMSTER 

NETTO -1 600 000 0 -1 600 000 -1 825 468,77 225 468,77 114,1 % -6 314,83 

AFFÄRSVERK/INVESTERING 

UTGIFTER -32 881 000 -2 000 000 -34 881 000 -19 760 431 -15 120 569 56,7 % -17 675 950 

INKOMSTER 0 0 0 493 290,20 -493 290,20 1 844 631,06 

NETTO -31 281 000 -2 000 000 -33 281 000 -19 267 141,01 -15 613 858,99 55,2 % -15 831 319,00 


Karleby stad 

263

AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ KOMMUNENS RESULTATBILDNING UNDER RÄKENKAPSPERIODEN 

Bindningsnivå Elimineringar Sammanlagt 

Budgetutfall 

Kommunen Affärsverken Kommunen Affärsverken Affärsverken 

sammanlagt 

sammanlagt 


Försäljningsintäkter 27 345 699,30 74 405 698,24 -27 345 699,30 -4 803 632,91 69 602 065,33 

Avgiftsintäkter 481 487,73 955,50 -481 487,73 -955,50 0,00 

Undersdtöd och bidrag 0,00 19 365,58 0,00 0,00 19 365,58 

Hyresintäkter 19 489 708,45 2 111 289,44 -19 489 708,45 -2 608,35 2 108 681,09 

Övriga verksamhetsintäkter 777 252,11 608 512,07 -777 252,11 -12 200,00 596 312,07 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 48 094 147,59 77 145 820,83 -48 094 147,59 -4 819 396,76 72 326 424,07 

TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 1 263,50 134 454,97 -1 263,50 134 454,97 



Löner och arvoden 5 985 786,17 5 985 786,17 


Pensionskostnader 1 569 588,24 1 569 588,24 

Övriga lönebikostnader 346 755,26 346 755,26 

Pers.ersättn. o. övr. rättelseposter -89 963,69 -89 963,69 

Personalkostnader 0,00 7 812 165,98 0,00 0,00 7 812 165,98 

Köp av tjänster 29 241 688,59 5 772 898,57 -29 241 688,59 -978 081,50 4 794 817,07 

Material, förnödenheter och varor 2 620 391,38 36 578 120,79 -2 620 391,38 -418 608,69 36 159 512,10 

Understöd 96 736,48 15 628,93 -96 736,48 15 628,93 

Övriga verksamhetskostnader 19 419 447,57 595 466,41 -19 419 447,57 -139 853,64 455 612,77 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 51 378 264,02 50 774 280,68 -51 378 264,02 -1 536 543,83 49 237 736,85 

VERKSAMHETSBIDRAG -3 282 852,93 26 505 995,12 3 282 852,93 -3 282 852,93 23 223 142,19 

SKATTEINKOMSTER 

STATSANDELAR 


Ränteintäkter 70 562,00 247 869,00 -70 562,00 -247 869,00 0,00 

Ers. för plac. grundkap. i affärsv 7 091 279,62 -7 091 279,62 -7 091 279,62 7 091 279,62 0,00 

Övriga finansiella intäkter 0,00 167 472,09 0,00 0,00 167 472,09 

Räntekostnader -247 869,00 -484 252,37 247 869,00 70 562,00 -413 690,37 

Övriga finansiella kostnader 0,00 -1 509,24 -1 509,24 

ÅRSBIDRAG 3 631 119,69 19 344 294,98 -3 631 119,69 3 631 119,69 22 975 414,67 

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR 0,00 


Nedskrivningar -60 452,47 -60 452,47 

EXTRAORDINÄRA POSTER 0,00 

RÄK.PERIODENS RESULTAT 3 631 119,69 11 444 484,46 -3 631 119,69 3 631 119,69 15 075 604,15 

Ökn. (-) / minskn. (+) av avskr.differens -131 161,35 -131 161,35 

Ökn. (-) / minskn. (+) av reserver -2 030 000,00 -2 030 000,00 

Ökn. (-) / minskn. (+) av fonder 0,00 0,00 

RÄK.PER. UNDERSKOTT 3 631 119,69 9 283 323,11 -3 631 119,69 3 631 119,69 12 914 442,80 


Karleby stad

AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ FINANSIERINGEN AV KOMMUNENS VERKSAMHET 

Bindningsnivå Elimineringar Sammanlagt 

Budgetutfall interna interna 

Staden Affärsverk Kommunen Affärsverk Affärsverk 

Interna interna interna 


Internt tillhörda medel 

Årsbidrag 3 631 119,69 19 344 294,98 -3 631 119,69 3 631 119,69 22 975 414,67 

Extraordinära poster 0,00 0,00 

Rättelseposter till internt tillförda medel -4 098,36 -4 098,36 

Investeringarnas penningflöde 

Investeringsutgifter -19 760 431,21 -19 760 431,21 

Finansieringsandelar för investeringsutgifter 493 290,20 493 290,20 

Överlåtelseinkomster från nyttigheter bland bestående a 0,00 0,00 

Penningflödet för verksamhet och invester 3 631 119,69 73 055,61 -3 631 119,69 3 631 119,69 3 704 175,30 

Finansieringens penningflöde 

Förändringar av utlåningen 

Minskning av lånefordringar 0,00 

Ökning av lånefordringar -10 841,90 0,00 10 841,90 0,00 

Förändringar av lånestocken 

Ökning av långfristiga lån 8 957 656,00 8 957 656,00 

Ökning/minskning av långfristigalån -1 492 839,63 -1 492 839,63 

Ökning/minskning av kortfristigalån 4 226 786,16 316 666,00 -4 226 786,16 316 666,00 

Förändringar av eget kapital 

0,00 

Förändringar av skulder 0,00 

Förändringar av omsättningstillgångar -42 825,00 -42 825,00 

Förändringar av fordringar 224 061,83 224 061,83 

Förändringar av räntefria skulder -3 169 811,49 -10 841,90 -3 180 653,39 

Finansieringens penningflöde 4 215 944,26 4 792 907,71 -4 215 944,26 -10 841,90 4 782 065,81 

Inverkan på likviditeten 7 847 063,95 4 865 963,32 -7 847 063,95 3 620 277,79 8 486 241,11 


Karleby stad 

265


Karleby stad

UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR 


Karleby stad 

267


Karleby stad

UNDERTECKNANDET AV BOKSLUTET 

KARLEBY STADSSTYRELSE 

Karleby 28.3.2011 

Kauko Ojala 

Ordförande 

Kari Urpilainen 

I vice ordförande 

Pentti Haimakainen 

II vice ordförande 

Stefan Anderson 

Seija Haapalehto 

Mari Harmaala 

Reino Herlevi 

Pirkko Häli 

Kajsa Kouvo 

Sirpa Nevasaari 

Anneli Palosaari 

Seppo Tastula 

Mauri Salo 

Antti Isotalus 

Stadsdirektör 

Revisionsberättelse har idag inlämnats över verkställd revision. 

Karleby ____.____.2011 

OFR 


Karleby stad 

269


Karleby stad

HANDLINGAR SOM BEKRÄFTAR BOKSLUTET 


Karleby stad 

271


Karleby stad

FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER 

OCH UTREDNING AV HUR BOKFÖRINGEN FÖRVARAS 

Balansbok 

Dagbok 

Huvudbok 

varaktigt, inbundet 

10 år, som datautskrift 

10 år, som datautskrift 

Räkningar som lagrats med ett elektroniskt behandlingssystem för inköpsräkningar 

förvaras i ett maskinläsbart datamedium. 

FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA VERIFIKATIONSSLAG 

01 Kassaverifikationer 760 Depån och trädgården inv. 

02 Bankverifikationer Op Kyrönmaa 761 Brandverket int. 

03 Bankverifikationer Nordea 762 Tekn. servicecentr. förvaltn. int. 

04 Bankverifikationer Andelsbanken 763 Tekn. servicecentr. inv. förvaltn. 

05 Bankverifikationer Sampo 764 Tekn. servicecentr. hyror för arb.redskap 

06 Bankverifikationer Aktia 765 Tekn. servicecentr. verkstad int. 

07 Bankverifikationer Handelsbanken 766 Tekn. servicecentr. transport int. 

08 Bankverifikationer valuta 767 Snickeriverkstad fast.reparat. 

09 Bankverifikationer Familjeservice 768 Kopieringsanläggning int. 

10 IR/ betalningar 769 Tillverk. av trafikmärk. int. 

101 Servicekassa ekonomienheten 770 Fastighets- och mätningsavdelningen 

102 Servicekassa Kby Energi 771 Vägmästaren int. 

103 Servicekassa tekniska 775 Tekn. servicecentr. verkstad inv. int. 

11 FR/betalningar 776 Tekn. servicecentr. transport inv. int. 

12 FR/referensbetalningar 777 Snickeriverkstad inv. int. 

13 Hansa 778 Kopieringsanläggning inv. int. 

14 Saldoförändringar i den ing. balansen 779 Tillverk. av trafikmärk.inv. int. 

15 Underhållstrygghet 78 Ullava bankverifikationer Sampo 

21 IR/Ekonomienheten 780 Trädgården int. 

22 IR/Bastrygghet 781 Vattenverket int. 

24 IR/Serv.centr. för bildn.väsendet 79 Kälviå bankverifikationer Sampo 

25 IR/Tekn. servicecentr. investeringar 790 Noterade anläggningstillgångar 

26 IR/Tekn. servicecentr. driftsekonomi 80 Hälsoc. bankverifik. Nordea 

27 IR/Tekn. servicecentr. lokalförsörjning 803 Allmän fakturering 03 

28 IR/Vattenförsörjning 804 Allmän fakturering 04 

29 IR/Hamnen 805 Allmän fakturering 05 

200 Karleby Energi/kassaverifikationer 807 Räddningsväsendet faktuering 

201 Karleby Energi/ bankverifikationer Nordea 809 Allmän fakturering 09 

202 Karleby Energi/ bankverifikationer Handelsbanken 81 Hälsoc. bankverifik. Op 

203 Karleby Energi/ bankverifikationer Aktia 815 Hyresfaktuering 

204 Karleby Energi/ bankverifikationer OP Kyrönmaa 816 Allmän fakturering 16 

205 Karleby Energi/ bankverifikationer Andelsbanken 817 Skolvbyrån/skol-lokaler 

206 Karleby Energi/ bankverifikationer Sampo 818 Idrottsbyrån/fritidsbyrån 

207 Karleby Energi/ bankverifikationer Nordea/valuta 819 Bildningsväsendet/ Kbynejd. institut 

208 Karleby Energi/ 82 Hälsoc. bankverifik. Sampo 

30 IR/Kosthåll 820 Allmän fakturering 20 

31 IR/Tienesti 821 Allmän fakturering 21 

32 IR/Karleby Energi 822 Allmän fakturering 22 

321 Visio/ Karleby Energi 823 Allmän fakturering 23 

33 Hamnen/ AWT 824 Allmän fakturering 24 

41 EU/Förvaltningsenheten 825 Allmän fakturering 25 

42 EU/Bastrygghet 826 Allmän fakturering 26 

43 EU/Skolverket 827 Allmän fakturering 

44 EU/Fritidsverket 828 Allmän fakturering 28 

45 EU/Tekn. servicecentr. 829 Tekn. servicecent. 

46 EU/ Matservice 83 Kälviå bankverifikat. Op 

47 EU/Tienesti 830 Hemservice 30 

48 EU/Vattenförsörjning 831 Dagvård 31 

49 EU/Hamnen 833 Stödservice 33 

50 Rondo 834 Lekparker 34 

501 Munhälsovårdavgifter 835 Furuåsens åldringshem 35 

502 Vårdavdelnings avgifter 836 Ventus åldringshem 36 


Karleby stad 

273

503 Sjuktransporter 838 Allmän fakturering 38 

504 Hälsoövervakning 839 Hyresfakturering/ Bastrygghet 

505 Hemvård 84 Kälviå bankverifikationer Sampo 

506 Hälsocent. avgifter 840 Hemsjukvård 40 

507 Hälsocent. faktuering 841 Allmän fakturering/Bastrygghet 41 

51 Familjeservice Kronoby 842 Työplus 

510 Hälsocent.fakt.säkerhetsbol. 843 Työplus/besökavgift 

56 Rondo Työplus 85 Kälviå bankverifikationer POP 

57 Rondo Hamnen 851 Avfallshantering 51 

58 Rondo Vatten 852 Tekn.servicecentr./ 

59 Rondo Kronoby 86 Locteå bankverifikationer Op 

60 Löneverifikat 860 Tomtarrende 60 

601 Läkareinmotn. avgifter Kronoby 861 Båtplatser 61 

602 Munhälsovårdavgifter/ kronoby 862 Hyresfakturering 

603 Företagshälsovårdtj. Kronoby 863 Tomtereservation 63 

604 Hemservice Kronoby 864 Tillverk. av trafikmärk. fakturering 

605 Stödtjänster för äldre Kronoby 865 Tekn.servicecent. verkstad 

606 Fysioterpi Kronoby 866 Tekn.servicecent. transport 

607 Boendeservice Kronoby 867 Tekn.servicecent. snickeriverkstad/fast.repar. 

608 Extraordin. Kronoby 868 Kopieringsanläggning tekn. 

609 Hyresint. Kronoby 869 Hamnen 

61 Familjeservice direktöverföringar 87 Locteå bankverifikationer Sampo 

62 Periodiseringar 870 Vattenfakturering/interna 

63 Resefakturor 872 Vattenfakturering 72 

64 Bokslutsposter 88 Ullava bankverifikationer OP 

65 Memorial/Ekonomienheten 880 Hundskatt 80 

66 Memorial/Bastrygghet 881 Hamnen valuta 

67 Memorial/Serv.centr. för bildn.väsendet 882 Bastrygghet af 830, 831, 834, 839, 840 

68 Memorial/Tekn.servicecentr. 883 Ekonomienheten af 880 

69 Memorial/Karleby Energi 884 Hamnen af 824, 881 

70 Memorial/ Eu projekt 885 Tekn. servicecentr. af 851, 860, 862 

71 Memorial/ Hälsocentral 889 Gamla lager 

711 Centrala ämbetsverket/telefonkostnader 89 Ullava bankverifikationer Sampo 

712 Centrala ämbetsverket/portokostnader 890 Lagerövervakning 

715 Centrala ämbetsverket/kalkylerade int. 891 Kby Energi 

718 Idrottsbyrån/ fritidsverket 892 Krossförråd 

72 Memorial/Työplus 893 Centrala ämbetsverket/lager 

720 Intern fakturering/gång 894 Hälsocentralen lager 

722 Työplus int. faktuering 95 Työplus/banksverifikationer Sampo 

723 Miljö- och hälsovård intern 

725 Kronoby int. 

730 Skolverket/int. 

740 Bastrygghet/int. 

741 Bastrygghet/investeringar int. 

75 Memorial/Rondo 

750 Af/Lokalförsörjning int. 

751 Lokalförsörjning/Städbyrån 

752 Lokalförsörjning/Tekniskt disponentskap 

753 Lokalförsörjning/Gårdskarlscentralen 

755 Disponentskap/hyresfakturering 


Karleby stad

BOKSLUTETS NYCKELTAL 

2010 2009 

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL /Staden 

Verks.intäkter/verks.kostnader % 33,0 32,5 

Årsbidrag/Avskrivning % 22,9 139,4 


RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL /Staden och affärsverken 

Verks.intäkter/verks.kostnader % 40,6 37,9 

Årsbidrag/Avskrivning % 132,6 151,3 


FINANSIERINGKALKYLENS NYCKELTAL /Staden 

Intern finansiering av investeringar % 12,0 49,3 

Intern finansiering av kapitalutgifter % 4,7 26,6 



FINANSIERINGKALKYLENS NYCKELTAL /Staden och affärsverken 

Intern finansiering av investeringar % 61,4 61,7 

Intern finansiering av kapitalutgifter % 34,0 39,3 



BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL / Staden 

Soliditetsprocent 37,0 40,2 


Relativ skuldsättning 53,2 51,1 

Lånestock 31.12., 1000 € 128 419 121 354 

Lån, €/invånare 2 776 2 644 


BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL / Staden och affärsverken 



Relativ skuldsättning 63,3 61,1 

Lånestock 31.12., 1000 € 159 008 144 162 

Lån, €/invånare 3 437 3 141 


KONSERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 


Lånestock 31.12., 1000 € 288 501 269 618 

Lån, €/invånare 6 237 5 875 

Lånefordringar 31.12., 1000 € 211 1 304 

Invånarantal 31.12. 46 260 45 896 


Karleby stad 

275

NYCKELTALENS BERÄKNINGSGRUNDER 

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 

Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader %: 

= 100 x Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader – Tillverkning för eget bruk) 

Nyckeltalet visar hur mycket av verksamhetens kostnader son kan täckas med inkomster som influtit genom 

försäljning av och betalning för serviceprestationer samt inkomster från övrig huvudsaklig verksamhet. 

Då den erhållna procentandelen dras av från 100 fås i sin tur fram hur mycket av verksamhetens kostnader 

som finansieras med skatteinkomster och statsandelar. I Karleby finansieras x% av verksamhetens 

kostnader med skatter och statsandelar. 

Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 

= 100 x Årsbidrag /Avskrivningar 

Årsbidrag €/invånare: 

Invånarantalet i nyckeltalet är invånarantalet vid räkenskapsperiodens slut. 

NYCKELTAL I RESULTATRÄKNINGEN FÖR AFFÄRSVERK 

Vinst, % 

=100* (underskott/överskott före reserver/omsättning) 

Avkasting på placerat kapital, % 

= 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + Till kommunen/ 

samkommunen betalda räntekostnader + Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning 

för grundkapital) / (Eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital + 

Avskrivningsdifferens och reserver) 

Nyckeltalet anger avkastningen på affärsverkets placerade kapital, dvs. mäter affärsverkets 

relativa lönsamhet. 

Avkastning på kommunens placerade kapital, % 

= 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader 

+ Ersättning för grundkapital)/(Eget kapital + Lån från kommunen/ 

samkommunen + Avskrivningsdifferens och reserver) 

Nyckeltalet anger avkastningen på kommunens placerade kapital i affärsverket. 


Intern finansiering av investeringar, %: 

= 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar 

Nyckeltalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för 

Investeringar (investeringar i anläggningstillgångar – finansieringsandelar för investeringar) har finansierats 

med intern tillförda medel. 

När nyckeltalet subtraheras från hundra fås den procentuella andel son skall finansieras genom 

kapitalfinansiering, d.v.s. genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. 

Intern finansiering av kapitalutgifter, %: 

= 100 x Årsbidrag / ( Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + 

amorteringar på lån) 

Nyckeltalet visar hur stor del av utgifterna för egna anskaffningar finansierats med inkomster. 

Låneskötselbidrag: 

= (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) 

Låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande 

kapital. 

De intern tillförda medlen räcker till räntor och amorteringar på lånen om nyckeltalets värde är 1 eller större. 

Om nyckeltalets värde understiger 1 måste kommunen uppta nya lån, sälja egendom eller minska sina 

kassamedel för att klara av räntor och amorteringar på främmande kapital. 

Kommunens förmåga att sköta sina lån är god när nyckeltalets värde överstiger 2, tillfredsställande när 

nyckeltalet är 1-2 och svag när nyckeltalets värde understiger ett. 


Karleby stad

Kassamedel 31.12.: 

= Finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden 

Likviditet (kassadagar): 

= 365 dgr x Kassamedel 31.12. / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 

Kommunens likviditet beskrivs med likviditeten i kassadagar. 

Nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. 


Soliditetsgrad, %: 

= 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet – Erhållna förskott) 

Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina 

åtaganden på lång sikt. En genomsnittligt soliditetsgrad på 70% kan anses vara ett eftersträvansvärt mål 

inom den kommunala ekonomin. En soliditetsgrad på 50% eller under det innebär här en betydande 

skuldbörda. 

Finansieringsförmögenhet €/invånare: 

= ((Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden) – 

(Främmande kapital – Erhållna förskott)) / Invånarantal 

Nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet, dvs. om 

finansieringstillgångar och långfristiga investeringar täcker det främmande kapitalet. 

Relativ skuldsättningsgrad, %.: 

= 100 x (Främmande kapital – Erhållna förskott ) / Driftsinkomster (Inkl. Interna inkomster) 

Nyckeltalet anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det 

främmande kapitalet. Ju lägre värde nyckeltalet för skuldsättningsgraden har, desto bättre möjligheter har 

kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. 

Den relativa skuldsättningsgraden är i genomsnitt ca 30% för hela kommunsektorn. 

Lånestock 31.12. 

= Främmande kapital – (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) 

Lån €/invånare 

= Lånestock 31.12. / Invånarantal 31.12. 

Lånefordringar 31.12. 

= msb-lånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 

KONCERNBALANSENS NYCKELTAL 

Koncernens soliditet (%): 

= 100 x (Eget kapital + Koncernreserv + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - 

Erhållna förskott) 

Koncernens lånestock 31.12.: 

= Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) 

Koncernens lån €/invånare 

= Koncernens lånestock 31.12. / Invånarantal 31.12. 

Lånefordringar 31.12. 

= Masskuldebrevsfordringar upptagna bland placeringarna och övriga lånefordringar 


Karleby stad 

277

Bokslut 2010.pdf - Kokkola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?