26 Daphne 2001 Floran - Botaniska sÃ¤llskapet i Stockholm

26 Daphne 2001 

Floran 

Alla växter som noterats i tippmiljöer är att 

betrakta som tillfälliga, även om vissa härdiga 

arter t. ex. i utkast kan bli långlivade (efemerofyter 

enligt Malmgren 1978). De inhemska 

arter som förekommer på tippar för 

här också en osäker tillvaro. Det framstår 

ofta mer eller mindre klart hur vissa växter 

spritts till dessa platser. 

Olika slags avfall utgör underlag för olika 

tippväxter. Ett påtagligt inslag är rötslam 

liksom deponier av avfall från den mekaniska 

grovseparationen av kommunalt avlopp. 

Tomat är ofta den helt dominerande växten 

i denna miljö. Andra arter som ofta följer tomat 

är kapkrusbär, tomatillo och vissa gurkväxter 

som melon, vattenmelom, gurka och 

pumpa. Sannolikt har de spridits via födointag. 

En annan grupp växter som ofta förekommer 

i rötslam är de som har ursprung i 

burfågelfrö. Dessa fröer spolas sannolikt ned 

i toaletter med avfallet vid rengöring av fågelburar. 

Lindmalva, ballongblomma och flera 

gräs som kanariegräs, kavelhirs och hönshirs 

anträffade i rent rötslam har sannolikt 

detta ursprung. Gurkväxterna tillsammans 

med tomat och åtminstone tre arter Physalis 

har också förekommit i deponier av hushållsavfall, 

t.ex. i kompostering. 

Deponier av trädgårdsjord innehåller en 

adventivflora av perenna prydnadsväxter oftast 

utan förmåga till spridning eller som 

möjligen sprids lokalt via rotsystem. Avfall 

från parker och trädgårdar kan sprida andra 

arter med trädgårdsursprung. En annan 

grupp fågelfröinkomlingar är de som förekommer 

i de fågelfröblandningar som säljs till 

matning av fåglar utomhus främst under vin- 

tern. Dessa arter uppträder ofta i deponier av 

sopsand som uppsamlats på gator och vägar. 

Industriavfall har numera inte någon specifik 

adventivflora om inte jordbruksavfall inräknas. 

Olika spannmålsarter påträffas ofta, 

troligen med ursprung i fågelfrön, men ibland 

också från deponerat jordbruksavfall. På 

Hovgårdstippen utanför Uppsala förekom 

flera senapsarter, t. ex. vitsenap och svartsenap, 

delvis i täckande bestånd. Troligen härrör 

de från fröavfall vid senapstillverkning. 

När nytt tippmaterial inte längre tillförs 

utarmas adventivfloran. Ettåriga växter blir 

ovanligare och konkurrenskraftiga perenner 

är ofta de enda som blir kvar. I en del fall har 

tippmassorna övertäckts med lager av lera 

och jord och eventuellt också planterats med 

buskar och träd. Inte sällan, företrädesvis 

runt Stockholm, används de f.d. tipparna 

som skidbackar - tippen blir toppen, och i 

flera fall har detta till och med varit det primära 

syftet med anläggningen av deponierna. 

Tabellen i bilaga 1 visar en sammanställning 

över de växtfynd som gjorts på tipparna. 

Växterna har indelats i ett antal grupper 

beroende på ursprung eller spridningssätt. 

Inom dessa grupper anges växterna i alfabetisk 

ordning. Arturvalet till grupperna har 

gjorts efter ett antal kriterier. Växter med odlingshistoria 

i senare tid antingen som nyttoväxter 

eller prydnadsväxter har tagits med. 

Prydnadsväxter har indelats i fleråriga resp. 

ett- och tvååriga. I den senare gruppen ingår 

några fleråriga örter som odlas som ettåriga 

utplanteringsväxter. En annan grupp växter 

är de som är spridda med fågelfrön antingen 

från vintermatning som via gatusopningen 

hamnat på tippar eller som avfall från burfågelmatning. 

Vissa misstänkta fröföroreningar 

som troligen inte tjänat som fågelfrön, men

12(2) Daphne 27 

som påträffats tillsammans med fågelfröväxter, 

har fått ingå i samma grupp. Övriga adventivförekomster 

finns i den grupp som 

omfattar främmande växter som inte spridits 

via avsiktlig odling. Sådana växter som förekommer 

relativt allmänt i störda miljöer som 

vägkanter, banvallar och industritomter, men 

som också anträffas på tippar, har inte tagits 

med i inventeringen. Däremot upptas några 

exempel på ovanligare inhemska svenska växter 

som av olika anledningar förekommer mer 

allmänt i tippmiljöer. 

Ett antal arter har noterats för första gången 

som förvildade eller som adventivt förekommande 

i Sverige (tabell 4). Sträv stockros 

är en art som är närstående vanlig stockros 

och kan tidigare ha blivit förbisedd. Vissa 

trädgårdsflyktingar kan vara arter som nyligen 

börjat odlas i trädgårdar. Aubergin hade 

införts med rötslam vid Löttippen, och även 

vid Himmerfjärdsverket hade den sannolikt 

kommit in med frön via rötslam eller gallerrens, 

vilket kan tyckas förvånande då denna 

grönsak vanligtvis inte ger grobara frön. Kiwano 

på Eskilstunatippen hade sannolikt 

även den införts med rötslam. 

Den exotiska senapsarten boersenap, som 

tidigare inte påträffats i Norden, var självfallet 

ett överraskande fynd. Arten är spridd till 

flera andra kontinenter från sitt ursprungli- 

ga utbredningsområde i södra Afrika, så den 

kanske kunde förväntas dyka upp även i norra 

Europa. Antalet nyfynd för såväl landskapen 

som för landet understryker betydelsen av 

tipplokaler som inkörsport för spridning av 

växter. 

Kommentarer till enskilda arter 

I fynddata anges lokaler med namn på tipparna 

i alfabetisk ordning. För ytterligare information 

om tipparna hänvisas till tabell 1. För 

ett antal personer som förekommer ett stort 

antal gånger i förteckningen används en trebokstavskod: 

Anders Svenson (ASV), Gabriel 

Ekman (GEK), Göran Odelvik (GOD), 

Henry Gudmundson (HGU), Janne Edelsjö 

(JED), Joakim Ekman (JEM), Mora Aronsson 

(MOA), Thomas Karlsson (TKA) och 

Thomas Strid (TST). Belagda fynd i offentliga 

herbarier anges inom parentes (S, LD, 

UPS etc.) och privata herbarier med (h) efter 

insamlarens namn. Mer allmän information 

om arters utseende, utbredning och biologi 

som hämtats ur större floror och handböcker 

som Mossberg m.fl. (1992), Lid & 

Lid (1994), Stace (1997) och Aldén m.fl. 

(1998) anges utan att citera källan. 

Tabell 4. Arter som tidigare ej uppgetts för landet. 

Art Svenskt namn Tipp Datum 

Alcea setosa sträv stockros Hovgårdstippen 1998-09-05 

Anemone tomentosa silvrig höstanemon Rävstatippen 1993-08-01 

Buphthalmum salicifolium ljusöga Högdalstippen 1997-08-21 

Cucumis metuliferus kiwano Eskilstunatippen 1999-09-25 

Dracopis amplexicaulis draköga Tvetatippen 1999-09-04 

Sisymbrium thellungii boersenap Tvetatippen 1999-09-03 

Solanum melongena aubergin Löttippen 1997-09-07 

Tropaeolum peregrinum fjärilskrasse Högdalstippen 1996-09-15

28 Daphne 2001 

Abutilon theophrasti lindmalva (fig. 4; foto s. 113). 

Lindmalva är känd från odlad mark och skräpmark 

inom sitt sammanhängande utbredningsområde i 

Medelhavsområdet och sydöstra Europa, men den 

har spritt sig över stora delar av kontinenten troligen 

mest som ogräs i odlingar. I denna undersökning har 

den påträffats på 14 tippar, där den vanligen förekommer 

i enstaka till några få exemplar. Den har åtminstone 

något år observerats med fröställning, och kan 

därmed ha förutsättning för att återkomma påföljande 

år. Säkerligen är arten inkommen med fågelfrön. 

Lindmalvan har troligen ökat under perioden. Första 

uppgiften dateras till 1993, och från 1995 har den 

noterats årligen. På senare år är arten också noterad 

på tippar på andra håll i landet, exempelvis i Småland 

på Mönsterås soptipp 1999 och Moskogen soptipp 

i Kalmar och i Blekinge på Bubbetorpstippen i 

Karlskrona (Nilsson m.fl. 2000, Niordson 2000). 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, 1 ex. i kantzon 

till rötslamupplag, ASV (h, AS97152). Björshulttippen: 

1999-09-04, 1 stort ex., JED (h), GOD (S). 

Botkyrkabacken: 1995-09-09, GOD (S) (Karlén 

1995); 1995-09-17, 1 ex. i schaktmassor, ASV, HGU, 

JED, MOA, m.fl., Bot. Sällsk. exkursion. Brännbackstippen: 

1999-08-28, 3ex., JED; 1999-09-27, Lasse 

Thorán (S, 5125). Eskilstunatippen: 1998-09-19, 

1 ex., JEM (h), MOA, JED, ASV; 1999-08-07, 5 ex., 

JED, ASV; 1999-09-07, 2 ex. i blom, 1 steril, ASV; 

1999-09-12, MOA, GOD, Bot. Sällsk. exkursion; 

1999-09-25, JEM (h), GEK. Forsbackatippen: 

1999-08-07, 2-3 ex., GOD (S); 1999- 

09-12, 2 ex., ASV (S, kontr. TKA). Hagbytippen: 

1997-09-07, 1 ex., JED. Himmerfjärdsverket: 

1995-09-03, GOD 

(S), TST, Lasse Ceder (Karlén 1995, 

Strid 1999). Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV (S, 

kontr. TKA), MOA; 1999-09-15, 1 ex., JED. Jordbrotippen: 

1993-09-09, HGU (S) (Aronsson 1993). Löttippen: 

1997-09-07, JEM (h), GEK; 1997-09-15, 1 ex. 

i nordost-delen av deponin, JEM, GEK. Lövstatippen: 

1996-10-04, 1 ex. bland solrosor, JED (h). Salatippen: 

1999-09-12, 1 ex. på barkflis, C delen av tippen, JEM 

(h), GEK. Ullnabacken; 1998-08-30, 1 ex., JED, 

HGU; 1999-10-02, 10 ex., HGU, JED. 

Acer campestre naverlönn. Naverlönnen förekommer 

som ursprunglig i de centrala och södra delarna 

av Europa, norra delen av Mindre Asien och i Algeriet. 

Den når in i landet som ursprunglig i sydvästra 

Skåne. Den är allmänt odlad och finns förvildad på 

många platser i södra Sverige. Noterad vid ett tillfälle 

på Löttippen. — Fynd: Löttippen: 1997-09-15, 

JEM (h), GEK. 

Fig. 4. Lindmalva Abutilon theophrasti. Teckning: Bengt Nicolson


Acer negundo asklönn. Asklönn härstammar ursprungligen 

från östra Nordamerika och Mellanamerika 

och odlas tämligen sällsynt hos oss i trädgårdar 

och parker. Några småplantor växte i tippad sopsand 

intill uppfarten till Jordbrotippen, och arten är även 

funnen på tippen i Strängnäs. Åtminstone i förstnämnda 

fallet är den sannolikt utkommen med frön 

i parkavfall. — Fynd: Jordbrotippen: 1997-09-14, TST 

m.fl.; 1999-09-14, 2-3 ex. i högar av sopsand, HGU. 

Strängnästippen: 1991-08-12, JEM (h), Bert Östholm, 

Torsten Carlsson (Ekman & Östholm 1991). 

Acer pseudoplatanus tysklönn. Tysklönnen är vildväxande 

söderut i Europa och till Kaukasus i öster. 

Den odlas i Sverige i parker och trädgårdar, t.ex. i 

häckar. På tippar är den sannolikt spridd med utkast, 

som plantor eller frön i avfall från parker. Arten förekommer 

etablerad i tippmiljö där deponering avslutats 

på Edstippen och som småplantor i högar av sopsand 

på Jordbrotippen m.fl. ställen. — Fynd: Edstippen: 

1997-08-23, ASV. Eskilstunatippen: 1991, 

JEM m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1997-09-27, 

JEM, JED. Hanvikstippen: 1993-09-18, HGU. 

Jordbrotippen: 1997-09-14, i sopsand, HGU, m.fl. 

Strängnästippen: 1991-08-12, JEM (h), Bert Östholm, 

Torsten Carlsson (Ekman & Östholm 1991). 

Acer tataricum ssp. ginnala ginnalalönn. Ginnalalönn 

är ett lövfällande träd med ursprung i Ostasien, 

som tämligen allmänt odlas i parker och som häckväxt. 

Arten är funnen som småplantor på fyra av tipparna, 

sannolikt spridd med parkavfall. Fynden tyder 

på spridning via frön. — Fynd: Annelundstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Edstippen: 1997-08-23, ASV; 

1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1998-09-10, 

JEM (h); 1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, ASV. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. 

Achilha filipendulina praktröllika. Denna ursprungligen 

central- till sydvästasiatiska fleråriga växt odlas 

utomhus exempelvis i stenpartier och rabatter. Den 

är funnen vid endast ett tillfälle, på Lövstatippen tillsammans 

med andra trädgårdsväxter etablerade bland 

parkavfall. —Fynd: Lövstatippen: 1999-07-08, 1 ex., 

ASV (h). 

Aconitum x stoerkianum trädgårdsstormhatt. Uppträder 

inte sällan förvildad eller kanske oftare som 

kvarstående på ödetomter. Ett bestånd av denna trädgårdsrymling 

iakttogs på Ekebyhovstippen 1995 och 

senare också på Annelundstippen i Enköping. Troli- 

gast har de spritts via trädgårdsutkast. — Fynd: Annelundstippen: 

1998-08-23, 1 litet ex., ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV. 

Adonis annua höstadonis. Höstadonis är en ettårig 

rabattväxt som växer vilt närmast i Sydeuropa. Den 

uppträder sällsynt i tippmiljö och är funnen vid ett 

tillfälle på endast en av tipparna, Eskilstunatippen, 

troligen spridd med blomfrörester. Ett nutida tippfynd 

från Småland har också rapporterats, nämligen 

1998 från Moskogen soptipp i Kalmar. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1996-09-18, 1 ex. bland fågelfröadventiver 

och förvildade trädgårdsväxter, JEM (h) 

(Karlén 1998a). 

Aesculus hippocastanum hästkastanj. Vildväxande på 

Balkan men odlad hos oss i parker och som alléträd. 

Förvildas lätt med groende kastanjer men plantorna 

blir sällan långlivade. Groddplantor och fååriga småplantor 

har anträffats på flera av tipparna företrädesvis 

i parkavfall och multnande lövhögar. Fynd föreligger 

från sju tippar men möjligen har arten ibland 

förbisetts. —Fynd: Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. 

Eskilstunatippen: 1991, JEM m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1995-09-20, JEM; 1995-09-22, JEM, 

GEK; 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1999- 

08-07, JED, ASV; 1999-09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU. Hanvikstippen: 1990-07- 

29, HGU. Löttippen: 1998-09-18, 2 ex., sttax innanför 

infarten till tippen, JEM, GEK, JED. Trosatippen: 

1992-09-23, 1 buskträd, JEM, GEK. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Agastache rugosa koreansk anisisop. En flerårig trädgårdsväxt 

från Ostasien som blivit introducerad i odling 

och odlad som ettårig, främst som biväxt, på senare 

år. Den har blommorna samlade i ett kompakt 

ax och doftar aromatiskt. Flera arter i släktet förekommer 

i norra och östra Asien samt Nordamerika och 

åtminstone någon ytterligare är i odling. Funnen vid 

ett tillfälle med ett exemplar i nordostslänten av Ullnabacken 

1997. —Fynd: Ullnabacken: 1 ex. 1997- 

09-13, HGU (S, best. TKA), JED. 

Ageratum houstonianum leverbalsam. En ofta odlad 

utplanteringsväxt som ursprungligen kommer 

från Mexiko. Det svenska namnet torde komma från 

tyskan och syfta på en medicinsk användning. Funnen 

endast en gång förvildad i tippmiljö under inventeringen. 

— Fynd: Hovgårdstippen: 1998-09-13, 

1 ex., HGU, ASV (h) med Bot. Sällsk. exkursion.


Agropyron cristatum kamvete. Kamvete är en art 

som förekommer vildväxande i södra Europa och 

österut men är kulturspridd längre norrut, t.ex. med 

kvarnavfall. Arten har förekommit på en av tipparna, 

Vårbergstoppen, under perioden. Ett ex. med några 

blommande strån växte i ett flackt parti intill en gångväg 

i gräsdominerad vegetation, där den upptäcktes 

redan 1986 (Gothnier 1991). Den observerades påföljande 

år under 80-talet och senast 1991. Sannolikt har 

kamvetet kommit in som fröförorening i gräsfrön vid 

anläggningen av gångvägarna i början av 1980-talet. 

— Fynd: Vårbergstoppen: 1991, Mats Gothnier (Gothnier 

1991); 1991-09-01, HGU; 1991-09-15, MOA. 

Agrostemma githago ssp. githago åkerklätt. Åkerklärten 

är ettårig och tidigare mest känd som ett åkerogräs. 

Numera är arten mycket sällsynt i åkrar och 

påträffas framför allt i södra Skåne och på Gotland 

(Svensson & Wigren 1983, Aronsson 1999). Istället 

uppträder åkerklätt i utkast och jordhögar på tippar 

som spridda från odling. Åkerklätt ingår ofta i blomfröblandningar 

tillsammans med blåklint och kornvallmo 

m.fl. arter. Under senare delen av 1990-talet 

har den såtts på nyanlagda vägrenar på flera håll i landet. 

Ett enda fynd föreligger från tippmiljö i denna 

undersökning, nämligen Edstippen. Den är också 

funnen på Emmaboda soptipp i Småland 1998 (Nilsson 

m.fl. 1999). — Fynd: Edstippen: 1998-09-12, 

ASV, JED. 

Ajuga reptans revsuga. Möjligen inhemsk i Sydsverige 

men förekommer odlad i trädgårdar, t.ex. i stenpartier. 

Det enda fyndet under perioden har gjorts 

på Eskilstunatippen, där arten troligen kommit in 

med trädgårdsavfall. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1992-06-01, 3 ex., JEM (h), Kent Carlsson. 

Alcea rosea stockros (foto s. 113). Stockrosen är en 

två- eller flerårig trädgårdsväxt vars ursprung är osäkerr, 

men troligast har den uppkommit som en hybrid 

mellan två arter som förekommer i Turkiet, A. 

pallida och sträv stockros. Den är odlad sedan lång 

tid bl.a. i Sydvästasien och Kina. — Fynd: Flottsbrobacken: 

1999-08-15, 7-8 ex., GOD (S). Högdalstippen: 

1997-10-09, ASV (h, AS97174); 1998, HGU; 

1998-08-14, MOA; 1998-10-09, MOA m.fl.; 1999, 

HGU. Skeviksbacken: 1994-09-24, 1 ex., JED. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Alcea setosa sträv stockros (foto s. 113). Arten är åtminstone 

i delar av Europa odlad som prydnadsväxt 

och sannolikt så även i Sverige fast sällsynt. Nedanstående 

fynd är troligen det första för landet. I Norge 

är den funnen vid en kvarn 1922, troligtvis inkommen 

med spannmål. Arten kommer urspungligen 

från Turkiet och sydvästra Asien. Sträv stockros skiljer 

sig från den vanliga stockrosen främst genom att 

sakna stjärnhår (Lid & Lid 1994). Den är funnen 

endast en gång under perioden, ett ex. med några 

blommande stänglar på Hovgårdsrippen utanför 

Uppsala. Här iakttogs den vid tre besök under september 

1998. — Fynd: Hovgårdstippen: 1998-09-05, 

på tippområdet norrut nära entrén, JED, ASV, MOA; 

1998-09-13, 1 ex., JED (S, 98148, best. TKA), JEM 

(h), ASV, Bot. Sällsk. exkursion; 1998-09-23, JED, 

ASV. 

Allium schoenoprasum var. schoenoprasum trädgårdsgräslök. 

Gräslök finns vildväxande på Ölands älvar 

och utmed kusterna i östra Sverige och Finland, men 

rrädgårdsformen härstammar troligen från centraleuropeiska 

vildformer. Förvildad gräslök har noterats på 

fyra av tipparna och åtminstone fyndet på Hagbytippen 

hade kommit in med trädgårdsutkast. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1998-09-19, JEM, MOA. 

JED, ASV. Hagbytippen: 1997-09-26, åtminstone 

10 ex., JED, ASV. Himmerfjärdsverket: 1999-09-10, 

GOD (S), TST (Strid 1999). Ullnabacken: 1997-09- 

13, HGU, JED. 

Allium scorodoprasum skogslök. I äldre tid odlad 

och ofta funnen förvildad vid ödetorp och i vildvuxna 

delar av trädgårdar. I Uppland finns den även som 

inhemsk i stora delar av skärgården och utmed kusterna. 

Den är funnen endast på en av tipparna. 

— Fynd: Krusbodatippen: 1998-07, HGU. 

Amaranthus caudatus rävsvans. Ettårig prydnadsväxt 

från rropiska Sydamerika som odlats åtminstone 

i Danmark sedan 1600-talet (Lange 1994). En röd 

form är den oftast förekommande i odling hos oss, 

främst utomhus i rabatter. Fyndet på Annelundsrippen 

var dock av den gröna formen. Arten har troligen 

spritts till tippar via trädgårdsutkast av plantor 

med mogna frön. — Fynd: Annelundstippen: 1997- 

10-12, 1 ex. på rötslam, ASV (h, AS97182, kontr. 

TKA). Hovgårdstippen: 1998-09-13, ASV, JED (S, 

98143), Bot. Sällsk. exkursion. Löttippen: 1998-09- 

18, 2 ex., JED, JEM (h), GEK; 1998-10-09, MOA m.fl.


Amaranthus hybridus ssp. powellii (S. Watson) 

Karlsson grönamarant (foto s. 114). Amaranthus 

hybridus 

är ett komplex av närstående former varav en del odlas 

och andra förekommer som adventivväxter. I Flora 

Nordica (Jonseli m.fl. 2001) har man valt att ge de 

olika formerna underartsrang. I Norden förekommer 

fyra underarter adventivt eller som odlade och spridda 

med trädgårdsavfall: ssp. hybridus nålamarant, ssp. 

powellii grönamarant, ssp. hypochondriacus toppamarant 

och ssp. cruentus blodamarant. Huvudformen är 

närstående grönamarant men skiljer sig genom kortare 

stödblad (högst 5 mm) med vek mittnerv och 

stift utan ansvällning vid basen. Grönamarant är en 

amerikansk underart som bl.a. uppträder som fröförorening 

i fågelfrön hos oss; troligen den underart som 

i de flesta fall bestämts till A. hybridus. Tills en slutlig 

granskning genomförts får dessa gå under A. hybridus 

ssp. powellii/hybridus. De flesta fynden antyder 

införsel med fagelfrön. — Fynd: Brännbackstippen: 

1999-08-28, 1 ex., JED (S, 9933, best. TKA); 

1999-09-27, Lasse Thorán (S, 5126, best. TKA). 

Eskilstunatippen: 1991-08-19, JEM (h, best. TKA) 

m.fl.; 1993-09-22, JEM (h, best. TKA); 1997-09-27, 

JED (S, 9799, best. TKA); 1998-09-10, JEM (h, best. 

TKA). Forsbackatippen: 1999-09-12, 2 ex., ASV (S, 

AS99187, AS99188, best. TKA). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, (S, AS97059, best. TKA). Högdalstippen: 

1997-08-16, flera ex., JED (S, 9721, best. 

TKA); 1997-09-05, JED (S, 9742, best. TKA); 1997- 

09-14, 1 ex. i sopsandhögar nedanför tippen, med fågelfröarter 

som sareptasenap, JED (S, 9785, best. 

TKA). Lövstatippen: 1998-08-21, enstaka, JED (S, 

98111, best. TKA). Vikatippen: 1998-09-19, enstaka, 

något udda typ, ASV, JED (S, 98159, best. TKA), JEM 

(S, 98506, best. TKA), MOA. 

A. hybridus ssp. powellii/hybridus: — Fynd: Atletippen: 

1999-08-18, ASV (h, AS99186. Eskilstunatippen: 

1991, 1 ex., JEM (S, besr. Per Lassen) m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1996-09-18, JEM (h); 

1997-09-13, JEM (h); 1998-09-19, ASV, JED, JEM, 

MOA; 1999-08-07,1 ex., ASV, JED; 1999-09-07, 1 ex., 

ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999- 

09-25, JEM (h), GEK. Hagbytippen: 1997-09-07, 

1 ex., JED. Hanvikstippen: 1992-08-12, HGU; 1993- 

08-25, HGU. Hovgårdstippen: 1998-09-05, 1 ex. på 

tippområdet norrut nära entrén, ASV, JED, MOA; 

1998-09-13, ASV, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-15, 

minst 1 ex., JED. Högdalstippen: 1997-08-25, ASV; 

1997-09-14, 1 stort ex., JED, HGU m.fl.; 1997-09-20, 

MOA; 1998-07-21, HGU, JED; 1998-09-04, åtminstone 

10 ex., självsådd från föregående år, JED. 

Amaranthus hybridus ssp. hypochondriacus (L.) 

Thell. 

toppamarant (foto s. 114). En växt av kulturursprung, 

troligen uppkommen ur grönamarant i 

Mexiko. Odlas som ettårig prydnadsväxt främst i en 

röd form och sprids med trädgårdsavfall till tippar. 

Flera fynd som först bestämts till blodamarant har 

visat sig tillhöra denna form. De fynd som ännu inte 

granskats anges nedan som ssp. hypochondriacus/cruentus. 

Se även under ssp. powellii. Inga säkra fynd av 

blodamarant föreligger från tipparna. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1998-09-19, 1 ex., ASV (S, AS98296, 

best. TKA), JED, JEM (h), MOA. Hovgårdstippen: 

1998-09-13, 1 ex., röd form, ASV, JED (S, 98144, best. 

TKA), Bot. Sällsk. exkursion. Högdalstippen: 1994- 

09-08, 1 ex., HGU (h), JED (S, 94112, best. TKA). 

A. hybridus ssp. Hypochondriacus/cruentus. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1999-09-12, JED, m.fl. 

Forsbackatippen: 1999-09-12, ASV. Hovgårdstippen: 

1998-09-23, i kompostanläggningen i norra delen, 

ASV, JED; 1999-09-15, 1 ex. bland fågelfröarter, JED. 

Högdalstippen: 1997-09-14, 1 ex., JED (S). Tvetatippen: 

1999-09-04, 9 ex., GOD, TST, JED. 

Amaranthus quitensis uddamarant (foto s. 114). En 

sydamerikansk art som spritts till andra delar av världen 

med ull, sojabönor, fågelfrön m.fl. importvaror. 

Flera ex. växte bland tomater på rötslam med fågelfröväxter 

som lindmalva och svinamarant. Sannolikt 

inkommen till Annelundstippen med fågelfrön. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, 3-4 ex., ASV 

(S,AS97181,kontr. TKA). 

Amaranthus retroflexus svinamarant. En nordamerikansk 

art men nu spridd i Europa i trädgårdar, åkrar, 

hamnar och på vägkanter. I Sverige ses den ibland 

på nyanlagda vägslänter som besåtts med gräsfrö. På 

tippar förekommer svinamarant tillsammans med fågelfröväxter 

ofta på rötslam och i sopsand sannolikt 

inkommen som fröförorening i fågelfrön. — Fynd: 

Annelundstippen: 1997-10-12, flera ex., ASV; 1999- 

09-12, JEM (h), GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. 

Björshulttippen: 1992-09-23, 1 ex., JEM (h), GEK 

(Ekman & Ekman 1993); 1995-09-18, 1 ex., GEK. 

Bristatippen: 1995-08-27, 1 ex., ASV (h); 1997-08-25, 

flera ex. längs körväg på övre delen av tippen, ASV (h, 

AS97127). Brännbackstippen: 1999-09-27, Lasse 

Thorán, (S, 5122). Edstippen: 1997-08-23, ASV; 

1998-09-12, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1998, HGU. 

Eskilstunatippen: 1991-08-19, 10 ex., JEM (h, best. 

Per Lassen), m.fl.; 1992, 2 ex., JEM; 1993, ca 10 ex., 

JEM; 1996-09-18, JEM (h); 1997-09-27, JEM (h), JED;


1998-09-19, ASV, JED, JEM, MOA; 1999-08-07, riklig, 

JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, 

Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM (h), GEK. 

Hagbytippen: 1997-09-07, jordplan vid soptipp, med 

malörtsambrosia, spikklubba, Setaria sp. och solros, 

JED (S, 9763, best. TKA). Hanvikstippen: 1992, 

HGU; 1997-10-05, HGU (S). Himmerfjärdsverket: 

1994-1999 (Strid 1999); 1997-08-17, GOD (S),1999- 

09-12, 1 ex., TST, MOA (Strid 1999); 1999-09-26, 

JEM. Hovgårdstippen: 1998-09-05, 10-tal ex. på tippområdet 

norrut nära entrén, ASV, JED, MOA; 1998- 

09-13, ASV, Bot. Sällsk. exkursion; 1998-09-23, kompostanläggningen 

i norra delen, 1 ex., JED, ASV; 1999- 

07-23, 1 ex., ASV; 1999-09-15, enstaka, JED. 

Högdalstippen: 1996-09-07, enstaka ex., HGU, JED; 

1996-09-15, HGU, MOA, m.fl.; 1997-08-16, enstaka, 

JED; 1997-08-25, ASV; 1997-09-14, HGU m.fl.; 1997- 

09-20, MOA m.fl. Lövstatippen: 1999-09-11, 1 ex., 

JED. Tvetatippen: 1999-09-03, 2 ex., GOD (S), TST; 

1999-09-04, flera ex., GOD, TST, JED. Vikatippen: 

1993-10-10, 1 ex. på västra delen, JEM (h), Bo Karlsson, 

Lennart Karlén. 

Ambrosia artemisiifolia malörtsambrosia (foto s. 114). 

En nordamerikansk art som numera är naturaliserad 

i Europa. Har tidigate kommit in bl.a. med importerad 

majs och sojabönor men nuförtiden huvudsakligen 

med fågelfrön. Funnen på 22 tippar och allt 

oftare mot slutet av tioårsperioden. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, några ex. på bar jord, ASV; 

1998-08-23, 1 litet ex., ASV, JED; 1999-08-07, 1 ex., 

ASV, JED; 1999-09-12, tippens södra del, JEM (h), 

GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 

1999-09-04, 2 ex., JED, GOD. Botkyrkabacken: 1995- 

09-17, schaktmassor, GOD, Bot. Sällsk. exkursion; 

1997-08-28, GOD; 1998-08-31, ASV, HGU. Edstippen: 

1998-09-12, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1998- 

08-28, 1 ex., JED. Eskilstunatippen: 1992, 3 ex., JEM 

(h) (Karlsson 1993); 1993, 1 ex. på tippens östra del, 

JEM; 1995-09-20, JEM (h); 1995-09-22 JEM, GEK; 

1996-09-18, ca 10 ex., JEM; 1997-09-13, JEM; 1997- 

09-27, JEM (h), JED; 1998-09-19, ASV, JED, JEM, 

MOA; 1999-09-25, JEM, GEK. Forsbackatippen: 

1999-08-07, GOD (S). Hagbytippen: 1997-09-26, 

JED, ASV; 1998-09-12, 1 ex., ASV, JED; 1999-08-20, 

2 ex., JED. Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, GOD, 

TST (S); 1998 (Strid 1999). Hovgårdstippen: 1997- 

10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, sparsam, ASV, JED, 

MOA; 1998-09-13, JED (S, 98142, best. TKA), Bot. 

Sällsk. exkursion; 1998-09-23, ASV (S, AS98317, kontr. 

TKA), JED; 1999-09-15, 3 ex., JED; 1999-09-18, 2 

ex., ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, flera ex., 

Kerstin Frostberg, HGU, ASV, JED. Högdalstippen: 

1995-09-11, 2 ex., HGU (S), JED (Karlén 1996a); 

1996-09-07, flera ex., HGU, JED; 1996-09-15, MOA, 

HGU m.fl.; 1997-08-16, flera ex., JED; 1997-08-25, 

ASV; 1997-09-14, HGU m.fl.; 1997-09-20, MOA m.fl. 

Jordbrotippen: 1997-09-14, JED m.fl. Löttippen: 

1998-09-18, flera ex., JED, JEM, GEK; 1999-08-08, 

enstaka, ASV, JED; 1999-08-29, MOA m.fl. Lövstatippen: 

1996-10-04, 1 ex., JED; 1997-08-01, flera ex., 

JED, ASV, HGU; 1998-08-21, flera ex., JED; 1998-09- 

23, MOA; 1999-09-11, enstaka, JED. Salatippen: 

1999-09-12, 2 ex. i sydöstra delen av tippen, 1 ex. i 

östra delen, 1 ex. i flishög i nordvästra delen, JEM (h), 

GEK. Sofielundstippen: 1999-09-21, 1 ex., GOD, 

TST. Trolldalstippen: 1998-09-25, 1 ex., JED. Trosatippen: 

1999-09-04, 1 ex., JED, GOD. Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén; 1999-09-03, 

GOD (S), TST; 1999-09-04, sparsam, flerstädes, GOD, 

TST, JED. Ullnabacken: 1997-09-13, 1 ex., JED, 

HGU; 1999-10-02, 5 ex., HGU, JED. Vikatippen: 

1998-09-19, ASV, JED, JEM, MOA. 

Amsinckia micrantha gullört. Inkomling med gräsfrön 

i nysådda gräsmattor. Ursprungligen vild i nordvästra 

Nordamerika. Till Botkyrkabacken troligast 

införd med tippad jord. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1990, Lennart Karlén (S). 

Anagallis arvensis rödmire. Ett i södra Sverige traktvis 

relativt vanligt ogräs som är sällsynt i mälarlandskapen. 

I Norge tidigare införd med ballast (Lid & Lid 

1994). Funnen på två tippar, möjligen inkommen 

som fröförorening. — Fynd: Björshulttippen: 1992- 

09-20, JEM (h), GEK. Eskilstunatippen: 1999-09-25, 

1 ex., JEM (h), GEK. 

Anaphalis margaritacea pärleternell. En nordamerikansk 

art som ofta odlas som eternell, i Europa sedan 

1700-talet. Den är något aromatisk i doften. Förekommer 

förvildad om än sällsynt i tippmiljö. Pärleternell 

har anträffats på två av tipparna. — Fynd: Ullnabacken: 

1994, HGU; 1995, HGU; 1997-09-13, 1 ex., 

HGU (S), JED. Vikatippen: 1993-10-10, JEM (h), Bo 

Karlsson, Lennart Karlén. 

Anemone tomentosa silvrig höstanemon. Utmärkande 

för denna ursprungligen kinesiska art är den filthåriga 

undersidan av bladen. Växten är också jämförelsevis 

högväxt, uppemot meterhög. Silvrig höstanemon 

är funnen på endast en av tipparna. Fyndet är


dessutom det första som förvildad i landet av denna 

perenna trädgårdsväxt. År 1993 iakttogs ett exemplar 

med några blommande stänglar växande på Rävstatippen 

mellan Märsta och Sigtuna. Tippen har upphört 

som deponeringplats och tippmassorna var övertäckta 

med lera och jord. I denna miljö förekom anemonen 

tillsammans med andra perenna konkurrenståliga 

förvildade trädgårdsväxter. — Fynd: Rävstatippen: 

1993-08-01, 1 ex., ASV (S, best. Pertti Uotila). 

Anethum graveolens dill. Dill är ursprungligen en 

art från Medelhavsländerna. Som ettårig ofta odlad 

köksträdgårdsväxt sprids den lätt på tippar. Även om 

den blommar och utvecklar mogna frön, är den sannolikt 

beroende av nytillförsel av frön via utkast av 

trädgårdsavfall. Dill har förekommit på ett stort antal 

tippar under hela tioårsperioden. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV; 1998-08-23, ASV, JED; 

1999-09-12, JEM (h), GEK. Björshulttippen: 1992, 

1 ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993). Botkyrkabacken: 

1995-09, GOD; 1996-08-24, TST, GOD; 

1996-09-07, GOD (S, 279). Bristatippen: 1996-08-05, 

ASV. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1998-08-28, JED, Eskilstunatippen: 

1990, 1 ex., JEM; 1991, JEM, m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1992, ca 5 ex., JEM; 1993, 

JEM; 1996-09-18, ca 50 ex., JEM; 1997-09-27, JEM, 

JED; 1998-09-10, JEM; 1998-09-19, ASV, JED, JEM, 

MOA; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Flottsbrobacken: 1995-09-19, HGU; 1995-10-03, 

GOD; 1997-09-26, JED, ASV; 1998-10-09, GOD (S), 

ASV. Hagbytippen: 1999-08-20, JED. Hanvikstippen: 

1992-10-10, HGU; 1993-09-18, HGU; 1995-08-23, 

HGU (S). Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, GOD, 


10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, spridd, ASV, JED, 

MOA; 1999-09-15, JED. Högdalatippen: 1998-09-20, 

ASV, JED. Högdalstippen: 1993-09-26, ASV, HGU, 

MOA, Lasse Ceder; 1995-09-17, TST; 1998-08-14, 

MOA. Jordbrotippen: 1997-09-14, HGU m.fl. Löttippen: 

1997-09-07, JEM (h), GEK; 1998-09-18, flera 

ex., JED, JEM (h), GEK; 1999-08-08, ASV, JED. 

Lövstatippen: 1997-08-01, HGU, ASV, JED; 1998-08- 

21, riklig, flerstädes, JED; 1998-09-23, MOA; 1999- 

09-11, JED. Strängnästippen (Ekman & Ostholm 

1991); 1998-09-19, ASV, JED, JEM, MOA. Trosatippen: 

1999-09-04, JED, GOD. Tvetatippen: 1999-09- 

03, GOD (S), TST. Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, 

JED. Vedyxatippen: 1998-09-10, JED. Vikatippen: 

1998-09-07, ASV; 1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Anisantha sterilis sandlosta. Sandlostan förekommer 

sällsynt på grusig kulturpräglad mark, främst mot 

kusten, i de aktuella landskapen. Troligen huvudsakligen 

införd som gräsfröförorening, men uppges utomlands 

förekomma som inkomling med ull (Ryves 

m.fl. 1996). Endast ett fynd föreligger med några tiotal 

blommande strån inom ett någon kvadratmeter 

stort område. — Fynd: Högbytorpstippen: 1999-09- 

18, JED, ASV. 

Anisantha tectorum taklosta. En art som dyker upp 

ibland i gräsfröblandningar av rödsvingel, Festuca 

rubra. Den växer även på banvallar, i hamnar och på 

andra ruderatplatser. Taklosta är funnen på tre tippar. 

— Fynd: Botkyrksbacken: 1997-06-29, GOD. 

Hagbytippen: 1999-08-20, JED. Högdalstippen: 

1994-09-08, HGU. Lövstatippen: 1996-10-04, JED; 

1999-07-08, ASV. 

Anoda cristata glansmalva. Glansmalva förekommer 

vild i Mexiko och angränsande delar av USA i Arizona 

och västra Texas. Hos oss odlas den som ettårig 

rabattväxt och har vid ett tillfälle påträffats på en tipp. 

På Eskilstunatippen växte ett storvuxet ex. 1992 bland 

fröavfall och rötslam tillsammans med bl.a. durra, vilket 

antyder införsel med fågelfrön. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1992-09-19, 1 ex., JEM (h, best. Per Lassen) 

(Karlsson 1993). 

Antirrhinum majus lejongap. Inhemsk i sydvästra 

Europa och vanlig i odling som rabattväxt. Lejongap 

sprids på tippar via frön i trädgårds- och parkavfall. 

— Fynd: Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 

1992-09-20, JEM (h), GEK. Botkyrkabacken: 

1995-09-17, MOA m.fl. Ekebyhovstippen: 1998-08- 

28, JED; 1999-07-30, JED, HGU. Eskilstunatippen: 

1992, ca 30 ex. av flera färgformer, JEM (h); 1995-09- 

20, JEM; 1998-09-10, JEM; 1998-09-19, JEM, JED, 

MOA, ASV; 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-07, ASV. 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD. Hagbytippen: 

1997-09-26, JED, ASV; 1998-09-12, ASV, JED. 

Hovgårdstippen: 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 1999- 

07-23, ASV; 1999-09-15, JED. Högdalstippen: 1995- 

09-11, HGU; 1998-09-04, JED. Lövstatippen: 1997- 

08-01, JED, ASV, HGU. Skvaltan: 1994-09-19, JED. 

Trolldalstippen: 1998-09-25, JED; 1998-11-01, gulblommig, 

JEM, GEK. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén; 1999-09-03, 1 ex., GOD (S), 

TST. Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, JED. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV.


Aquilegia vulgaris akleja. Gammal perenn trädgårdsväxt, 

odlad i landet sedan medeltiden, som uppenbarligen 

är konkurrenstålig i tippmiljöer. Akleja uppträder 

även i revegeterade delar av tippar med helt 

sluten grässvål. — Fynd: Albybacken: 1996-10-05, 

HGU. Botkyrkabacken: 1997-06-29, GOD. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV. Eskilstunatippen: 

1995-09-22, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU. Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK. Hovgårdstippen: 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 

1999-07-23, ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, 

flera ex., HGU, JED, ASV, Kerstin Frostberg. 

Krusbodatippen: 1997-06-03, HGU. Löttippen: 

1998-09-18, åkerplan belägen strax innanför infarten 

till tippen, JEM, GEK, JED. Lövstatippen: 1999-07- 

08, ASV. Salatippen: 1999, JEM. Vårbergstoppen: 

1994-10-26, HGU. 

tippen: 1992-09-23, JEM, GEK. Vikatippen: 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Vårbergstoppen: 1994- 

10-26, HGU. 

Artemisia scoparia vippmalört. Förr kom arten hit 

huvudsakligen med importerad spannmål. I England 

anses den även ha kommit in med ull. Enligt uppgift 

odlas den även som prydnadsväxt. I Finland är 

den dessutom funnen som förorening i solrosfrö, så 

kanske kan den förekomma i den nutida importen 

av solrosfrö från bl.a. Ungern. Fyndet på Lövstatippen 

gjordes på ett område för tippat buskris, där både 

trädgårdsflyktingar och fagelfröinkomlingar förekom. 

Ursprungligen kommer arten från Osteuropa och 

Asien.—Fynd: Lövstatippen: 1999-09-11, 1 ex., JED 

(S, 9950, best. TKA). 

Argemone mexicana gul taggvallmo (fig. 5). Arten 

är, som det vetenskapliga namnet antyder, vildväxande 

i Centralamerika, Mexiko och södra USA 

men odlas hos oss som annuell rabattväxt. Ett fynd 

föreligger från Atletippen i Örebro, där rvå ex. 1999 

växte tillsammans med harört och kranskrage i en 

uppschaktad jordhög. Följearterna antyder att ursprunget 

kan vara en blomfröblandning. Gul taggvallmo 

är troligen inte anträffad tidigare i Närke. 

— Fynd: Atletippen: 1999-08-18, 2 ex., ASV (S, 

AS99161, kontr. TKA). 

Armoracia rusticana pepparrot. Ursprungligen från 

södra Ryssland och Ukraina men odlad som kryddväxt 

och känd från danska läkeböcker sedan 1300 

(Lange 1994). Förvildas lätt och är mycket konkurrenstålig 

i tippmiljöer. Förekommer ofta i avslutade 

deponier som igenplanterats. Troligen ej konsekvent 

noterad. — Fynd: Albybacken: 1996-10-05, HGU. 

Annelundstippen: 1999-09-12, JEM, GEK. Björshulttippen: 

1992, JEM, GEK. Botkyrkabacken: 1997-06- 

29, GOD. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV. Eskilstunatippen: 

1991, JEM m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 

1995-09-20, JEM; 1995-09-22, JEM, GEK; 1996-09- 

18, JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 

1998-09-10, JEM; 1999-09-25, JEM, GEK, Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1997-08-23, GOD. 

Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM, GEK. Hagakullen: 

1995, ASV. Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED. 

Hanvikstippen: 1997-10-05, HGU. Högdalstippen: 

Ca 1993, HGU. Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. 

Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). Trosa- 

Fig. 5. Gul taggvallmo Argemone mexicana. Teckning: 

Bengt Nicolson.


Aruncus dioicus plymspirea. Odlad som prydnadsväxt 

men ursprungligen vildväxande i stora delar av 

Europa, Asien och östra Nordamerika. Känd som 

odlad i vårt södra grannland från åtminstone 1817 

(Lange 1994). Tre fynd föreligger av denna fleråriga 

ört från tipparna, och den är där troligen inkommen 

med trädgårdsutkast. — Fynd: Annelundstippen: 

1999-09-12, 1 ex., JEM (h), GEK. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA. Ullnabacken: 1995-09-11, 

HGU, JED. 

Asparagus officinalis sparris. Inhemsk, flerårig ört 

som förekommer tämligen sällsynt på sandstränder. 

Odlad för sina ätliga underjordiska skott och ibland 

förvildad i skräpmarker. Sparris har troligen spritts 

till tippar med utkast av trädgårdsavfall. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1992-06-01, 1 ex., JEM (h), Kent 

Carlsson. Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S); 

1999-08-07, GOD (S). Hovgårdstippen: 1998-09-13, 

ASV, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-07-23, ASV. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Asperugo procumbens paddfot. Paddfot är en ettårig 

adventivväxt med ursprung i Östeuropa och västra 

Sibirien men räknas som bofast i vårt land sedan 

lång tid tillbaka. Arten har förekommit oregelbundet 

på tipparna troligen spridd med schaktad jord. 

— Fynd: Ekebyhovstippen: 1998-08-28, sparsam, 

JED. Högdalstippen: 1995-09-11, 1 ex., HGU, JED; 

1996-05-28, ca 15 ex., ASV. Trolldalstippen: 1998-09- 

25, sparsam, JED. Ullnabacken: 1998-08-30, enstaka, 

flerstädes, JED, HGU; 1999-10-02, enstaka, HGU, 

JED. 

Aster laevis daggaster. Nordamerikansk aster som 

odlas som prydnadsväxt och bl.a. utbjudits till försäljning 

från danska plantskolor sedan 1880 (Lange 

1994). Särskiljs från andra närbesläktade astrar på 

kortare, bredare blad (ej mer än 4,5 gånger så långa 

som breda), blågröna på ovansidan och stjälkomfattande. 

De yttre holkfjällen är kortare än halva längden 

av de inre och vitkantade vid basen. Störst förväxlingsrisk 

med brokaster, A. x versicolor, som har 

(nästan) helt gröna holkfjäll och rent gröna blad. Ett 

tippfynd föreligger, troligen inkommet med trädgårdsutkast. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1993, JEM 

(S, best. Hans-Erik Wanntorp). 

Aster lanceolatus lansettaster. Förekommer mer sällan 

i odling i trädgårdar än t.ex. höstaster. Skiljs från 

denna och videaster främst genom att de yttre holk- 

fjällen är kortare än de inre och på de smalare, lansettlika 

bladen. De yttre holkfjällen når högst till 

halva längden av de inre och är bredast vid basen vilket 

ger dem en utdraget triangulär form. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1993, JEM (S, best. Hans-Erik 

Wanntorp). Trosatippen: 1992, JEM (h), GEK. 

Aster novae-angliae luktaster (foto s. 114). En nordamerikansk 

art som odlas som prydnadsväxt hos oss. 

Omtalad i trädgårdsböcker i Danmark från 1817 

(Lange 1994). Skild från andra fleråriga höstblommånde 

astrar främst genom att den är glandelhårig 

och för övrigt tätt hårig. Inkommen på tippar med 

trädgårdsutkast. — Fynd: Högdalstippen: 1995, 

HGU; 1996-09-07, HGU, JED, ASV; 1996-09-15, 

MOA, HGU m.fl. Ullnabacken: 1997-09-13, 1 rugge, 

JED, HGU. 

Aster novi-belgii höstaster. Höstaster är en formrik 

art som kan variera avsevärt i utseende och ofta är svår 

att skilja från t.ex. videaster. Enligt beskrivningar i 

floror (Hegi 1964, Stace 1997) och bestämningsnycklar 

bl.a. hos Johansson (1998) bör det gå att skilja 

höstaster från videaster med hjälp främst av karaktärer 

i de yttre holkfjällen. Dessa är hos båda astrarna 

lika långa som de inre eller i varje fall når de över halva 

längden av de inre. Hos höstaster är de yttre holkfjällen 

bredast vid eller ovanför mitten och gröna, mer 

bladlika, medan de hos videaster är bredast närmast 

basen. Yttre holkfjäll är bredare hos höstaster (0.7-) 

1 mm eller bredare, jämfört med hos videaster ca 

0,5(—0.7) mm. Yttre holkfjällen hos höstaster är dessutom 

spretande utåt med utåtböjd spets (vid pressning 

ofta vikt) till skillnad från videastern, där de yttre 

holkfjällen sluter tätt mot korgen. Även i bladens 

form och infästning i stjälken finns vissa skillnader 

som dock inte använts vid avgränsningen mellan de 

båda astrarna nedan. Hos en del belägg har avgränsningen 

mellan dessa astrar varit oklar med en variation 

i holkfjällens utseende inom samma individ. I 

väntan på hur inomartvariationen ska avgränsas har 

därför några fynd åsatts A. novi-belgiilA. x salignus, liksom 

de som saknar belägg. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV (h, AS97175, kontr. TKA); 

1998-08-23, ASV (h, AS98206). Edstippen: 1998-09- 

12, ASV (h, AS98194). Hovgårdstippen: 1997-10-05, 

ASV (h, AS97042, kontr. TKA), MOA; 1998-09-05, vid 

entrén, ASV, JED, MOA. Högdalatippen: 1998-09-20, 

ASV (h, AS98216). 

Aster novi-belgii/A. x salignus. — Fynd: Edstippen: 

1997-08-23, ASV. Ekebyhovstippen: 1995-10-08,


HGU, ASV. Eskilstunatippen: 1992, JEM (h); 1993, 

JEM. Flottsbrobacken: 1999-08-15, 1 ex., GOD. 

Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM (h), GEK. Hanvikstippen: 

1993-09-18, HGU. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, Kerstin Frostberg, HGU, ASV, JED. 

Högdalatippen: 1998-09-20, JED (h). Skeviksbacken: 

1999-08-27, JED. Strängnästippen (Ekman & Östholm 

1991). Trosatippen: 1992, GEK (h). Ullnabacken: 

1997-09-17, ASV. 

Aster x salignus videaster. Videaster, som är hybriden 

mellan lansettaster och höstaster, har bestämts med 

hjälp av holkfjällskaraktärer: smala, bredast vid basen 

och mot korgen tätt tryckta yttre holkfjäll som 

nått till minst hälften av längden av de inre. Både 

videaster och den troligen vanligare höstastern är tåliga 

mot konkurrens från annan växtlighet och stannar 

kvar på igenväxande, igenlagda tippar. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, ASV (h, AS98320). 

Högdalatippen: 1998-09-20, ASV (h, AS98212, 

AS98213). Högdalstippen: 1998-09-08, ASV (h, 

AS98198). 

Astrantia major stjärnfloka. Flerårig ört hemmahörande 

i södra och mellersta Europa och Orienten. 

Odlad som trädgårdsväxt och sannolikt spridd till tippar 

med trädgårdsutkast. — Fynd: Vikatippen: 1993- 

10-10, 2 ex., JEM (h), Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Atriplex hortensis var. hortensis trädgårdsmålla (foto 

s. 115). Den ovanligare gröna formen av trädgårdsmålla 

odlas ibland och används som spenat. Det är 

osäkert om spridningen till tippar går via utkast från 

trädgårdar eller om arten förekommer som fröförorening 

i t.ex. fågelfrön. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1997-09-13, 3 ex., JEM (h); 1998-09-19, JEM, MOA, 

JED, ASV; 1999-08-07, 2 ex., JED, ASV; 1999-09-07, 

ASV; 1999-09-12, GOD (S), Bot. Sällsk. exkursion; 

1999-09-25, JEM, GEK. Hagbytippen: 1997-09-26, ca 

10 ex., ASV, JED. Trosatippen: 1992-08-21, GEK (h, 

best. Per Lassen). 

Atriplex hortensis var. rubra röd trädgårdsmålla. Röd 

form av trädgårdsmålla odlas som prydnadsväxt i rabatter. 

Härifrån sprids den med utkast till tippar där 

den ibland utvecklar mogna frön som i sin tur kan 

gro och växa upp kommande säsong. Den röda formen 

är betydligt vanligare än den gröna. — Fynd: 

Atletippen: 1999-08-18, ASV. Hovgårdstippen: 1997- 

10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, 1 ex., ASV, JED, MOA; 

1998-09-13, ASV m.fl. Lövstatippen: 1997-08-01, 

1 ex., ASV, HGU, JED. Tvetatippen: 1999-09-04, 

1 ex.,GOD(S),TST,JED.Vedyxatippen: 1998-09-10, 

lokalt riklig, JED. 

Atriplex prostrata spjutmålla. Spjutmålla är en inhemsk 

art på havstränder bland tång och på sand, 

men förekommer ibland på ruderatmark och har noterats 

med enstaka ex. på några av tipparna. Hur 

spridningen till tippar har gått till är inte klarlagt. 

— Fynd: Bristatippen: 1995-08-27, ASV (h). Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Hagbytippen: 1999-08- 

20, JED. Högbytorpstippen: 1997-09-13, Kerstin 

Frostberg, HGU, JED, ASV; 1999-09-18, ASV, JED. 

Lövstatippen: 1996-10-04, JED; 1997-08-01, JED, 

ASV, HGU; 1998-08-21, JED. Strängnästippen: 1991- 

08-12, 1 ex., JEM (h), Bert Östholm, Torsten Carlsson, 

(Ekman & Östholm 1991). Ullnabacken: 1998- 

08-30, enstaka, JED, HGU. Vällstatippen: 1994-10- 

09, 1 kraftigt ex. i slänt med jord och betongblock, 

ASV, JED. 

Atropa belladonna belladonna (foto s. 115). En välkänd 

om än sällan odlad art i Sverige. Den hör hemma 

i lövskogar i större delen av Europa, men har också 

odlats mycket länge. Belladonna är en starkt giftig 

medicinalväxt, som bland annat använts mot ögonåkommor 

och även för kvinnors skönhets skull. Enda 

nutida lokal på tipparna i undersökningen är Hagakullen, 

där 1-3 exemplar växte i kanten till parkeringen 

1993-94, enligt litteraturuppgifter åtminstone sedan 

1983 (Lindberg 1986). Tyvärr tycks arten ha dött 

ut på lokalen; den eftersöktes förgäves 1996, 1998 och 

1999. —Fynd: Hagakullen: 1993-07-14, TST, MOA; 

1993-08-18, 2-3 stora ex. i kanten mot parkeringen, 

ASV; 1994-09-04, 2-3 ex., samma lokal, HGU m.fl. 

Avena fatua flyghavre. Flyghavre är ett svårbemästrat 

ogräs i stråsäd vilket ibland förekommer på tippar. 

Arten är inhemsk i Europa men spridd i andra 

delar av världen, som Nord- och Sydamerika och Australien. 

Troligast införd med avfall från jordbruket, 

med foderspill, gödsel eller halm, men är även känd 

som inkomling med ullimport och fågelfrön (Ryves 

m.fl. 1996). — Fynd: Annelundstippen: 1998-08-23, 

ASV, JED; 1999-08-07, ASV, JED; 1999-09-12, JEM, 

GEK. Bristatippen: 1994, ASV. Eskilstunatippen: 

1991, 2 ex., JEM m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 

1992, JEM; 1998-09-19, ASV, JED, JEM, MOA. 

Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV. Hagbytippen: 

1998-09-12, enstaka, ASV, JED. Hovgårdstippen: 

1998-09-05, ASV, JED, MOA. Salatippen: 1999-09-


12, 1 ex., JEM, GEK. Strängnästippen (Ekman & 

Östholm 1991); 1998-09-19, JEM, JEM, MOA, ASV. 

Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlen; 

1999-09-04, fåtalig, GOD (S), TST, JED. Vedyxatippen: 

1998-09-10, spridd, JED; 1999-08-05, JED. 

Avena sativa var. sativa havre. Vår odlade havre kommer 

troligen frän en sydeuropeisk vild art och har varit 

i odling under mycket lång tid. Tidigast påvisad i arkeologiska 

fynd från bronsåldern (Lange 1994). Hos 

oss används havre mest till djurfoder. Havre är det 

vanligast förekommande förvildade sädesslaget i tippmiljö 

och sprids troligen främst via fågelfrön men också 

på en del tippar med jordbruksavfall eller foderspill. 

— Fynd: Annelundstippen: 1999-08-07, ASV, 

JED; 1999-09-12, JEM, GEK. Atletippen: 1999-08- 

18, ASV. Björshulttippen: 1992, JEM, GEK. Botkyrkabacken: 

1996-08-10, GOD. Bristatippen: 1995-08-27, 

ASV m.fl. Brännbackstippen: 1999-07-15, ASV; 1999- 

09-27, Lasse Thorán (S, 5114). Ekebyhovstippen: 

1996-09-05, ASV, JED; 1998-08-28, JED. Eskilstunatippen: 


1992, JEM; 1996-09-18, JEM. Flottsbrobacken: 1995- 

09-19, HGU. Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV; 

1999-09-12, ASV. Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK. Hanvikstippen: 1993-08-25, HGU. Himmerfjärdsverket: 

1999-09-10, GOD (S), TST; 1999-09-26, 

JEM. Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, MOA; 1999- 

07-23, ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, Kerstin 

Frostberg, HGU, JED, ASV; 1999-09-18, ASV, JED. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Jordbrotippen: 1992- 

08-29, HGU. Kovikstippen: 1999-09-03, JED. Löttippen: 

1997-09-07, JEM, GEK; 1998-09-18, JEM, GEK, 

JED. Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. Salatippen: 

1999-09-12, JEM, GEK. Strängnästippen: (Ekman & 

Östholm 1991). Trosatippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén, Ullnabacken: 1998-08-30, JED, HGU. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV. 

Bassia scoparia sommarcypress (foto s. 115). Som 

vildväxande förekommer sommarcypress troligen närmast 

i centrala och östra Ryssland men den är spridd 

som adventivväxt västerut i kontinentala Europa. 

Olika odlade former säljs främst för sitt dekorativa 

bladverk. Vildtypen av sommarcypress upptäcktes 

1998 på Hovgården bland fågelfröväxter. Den fick 

sannolikt fram mogna frön som grodde och växte upp 

året därpå. — Fynd: Hovgårdstippen: 1998-09-05, 

åtminstone 3 ex. ASV (S, AS98196, kontr. TKA), JED 

(S, 98134), MOA; 1998-09-13, JEM (h) m.fl.; 1999- 

09-15, 4 ex., JED; 1999-09-18, 1 ex., ASV. 

Bellis perennis tusensköna. Naturaliserad i gräsmattor 

och betesmarker men också avsiktligt odlad som 

prydnadsväxt i gräsmattor framförallt norrut. Ett 

fynd av tusensköna har gjorts vid Hagbytippen bland 

trädgårdsutkast och parkavfall. — Fynd: Hagbytippen: 

1998-09-12, ASV, JED. 

Berberis thunbergii häckberberis. En japansk prydnadsbuske 

som ofta odlas i häckar. Förekommer i ett 

antal kulturformer, bl.a. i en rödbladig form 'Atropurpurea'. 

De olika formerna har inte konsekvent särskiljts 

under inventeringen. Sprids troligen med såväl 

frön som med skott och plantor i tippat trädgårdsavfall 

och jordmassor. — Fynd: Albybacken: 1996-10- 

05, HGU. Björshulttippen: 1992, JEM, GEK; 1999- 

09-04, JED, GOD. Botkyrkabacken: 1995-09-21, 

GOD; 1997-06-29, GOD; 1998-08-23, GOD; 1998-08- 

31, ASV, HGU. Bristatippen: 1996-09-23, schaktmassor, 

ASV. Brännbackstippen: 1998-09-20. ASV, JED. 

Ekebyhovstippen: 1998-08-28, JED. Eskilstunatippen: 


1992, både huvudformen och 'Atropurpurea', JEM; 

1997-09-13, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 

1999-08-07, JED, ASV. Frutorpstippen: 1992-09-23, 

1 ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993). Hagakullen: 


Hanvikstippen: 1993-09-18, HGU. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 

1999-07-23, ASV. Högdalstippen: 1996-09-15, MOA, 

HGU m.fl. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. Lövstatippen: 

1997-08-01, JED, ASV, HGU; 1999-09-11, 

JED. Trolldalstippen: 1998-09-25, JED. Ullnabacken: 

1998-08-30, JED, HGU. Vikatippen: 1993-10-10, 

'Atropurpurea', JEM (h), Bo Karlsson, Lennart Karlén; 


1994-10-09, ASV, JED. 

Bergenia cordifolia hjärtbergenia. En tålig perenn 

trädgårdsväxt med vintergröna blad som växer vild i 

centrala Asien och är odlad åtminstone i Danmark 

sedan 1817 (Lange 1994). Hjärtbergenia är oftast steril 

men skiljs från den snarlika bergenian, B. crassifolia, 

på hjärtlika bladbaser. Arten har påträffats vid två 

tillfällen i tippmiljö, troligen inkommen med trädgårdsutkast. 

— Fynd: Edstippen: 1998-08-23, ASV, 

JED. Eskilstunatippen: 1993-09-22, JEM (h).


Beta vulgaris ssp. vulgaris var. cicla mangold. En 

form av beta som odlas som grönsak men även ibland 

som prydnadsväxt. Den förvildas sällan och är funnen 

på endast två tippar. — Fynd: Annelundstippen: 

1999-09-12, 1 ex., JEM (h), GEK. Eskilstunatippen: 

1995-09-20, JEM (h); 1999-09-07, ASV; 1999-09-12, 

GOD (S), Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM (h), 

GEK. 

Beta vulgaris ssp. vulgaris var. vulgaris rödbeta. Rödbetor 

förvildas med trädgårdsutkast och förekommer 

förvånansvärt sällan på tipparna. Endast två fynd från 

samma tipp föreligger. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1992, 1 ex., JEM (h); 1995-09-20, 2 ex., JEM (h). 

Bidens ferulifolia ampelskära. (foto s. 115). En förvildad 

prydnadsväxt som på senare år blivit populär 

och plötsligt börjat dyka upp som odlad i kommunala 

utomhuskrukor etc. Fyndet på Högdalstippen 

1997 var det första för Södermanland, här troligen inkommen 

med tippat parkavfall. Året efter hittades 

den på Tvetatippen på en vägkant invid kontoret, 

sannolikt spridd från tidigare odling i rabatter intill. 

Uppenbarligen kan arten bilda moget frö här, trots 

att den kommer från Arizona och Mexiko. Ett tidigare 

fynd har gjorts i Uppland 1961, på Fridhemstippen 

i Vaksala socken (Nils Lundqvist). Tippen användes 

bl.a. för trädgårdsavfall och fyndet omnämns 

av Almquist (1965) i bihanget över "Tillfälliga utkomlingar 

från de botaniska trädgårdarna". — Fynd: Högdalstippen: 

1997-08-16, JED (S, kontr. TKA); 1997- 

08-25, ASV (h, AS97005); 1997-09-14, ca 10 ex., 

HGU, ASV (h, AS97020), JEM (h) m.fl.; 1997-09-20, 

MOA m.fl. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV (S, 

AS98306, kontr. TKA)., GOD, Lennart Karlén. 

Borago officinalis gurkört. Gurkört är en ettårig ört 

från västra Medelhavsområdet som ibland odlas som 

köksträdgårdsväxt, främst som sallat eller prydnadsväxt. 

Har anor sedan medeltiden som kulturväxt i 

Norden. Sprids till tippar via frön i trädgårdsavfall 

och klarar även att få fram mogna frön och därmed 

etablera sig i tippmiljö. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV. Ekebyhovstippen: 1996-09-05, 

ASV, JED; 1997-08-24, 2 ex., JED; 1998-08-28, spridd, 

ca 10 ex., JED; 1999-07-30, 1 ex., JED, HGU. 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). Hagbytippen: 

1997-09-26, 1 ex., JED, ASV. Högbytorpstippen: 

1999-09-18, 1 ex., ASV, JED. Högdalstippen: 

1994-09-08, 2 ex., HGU, JED; 1996-09-15, MOA, 

HGU m.fl. Lövstatippen: 1998-08-21, 1 ex., JED; 

1999-09-11, riklig; JED. Trolldalstippen: 1998-09-25, 

1 ex., JED; 1999-11-14, JEM (h). Tvetatippen: 1998- 

10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. Vedyxatippen: 

1998-09-10, 1 ex., JED. 

Bracteantha bracteata jätteeternell. Denna ursprungligen 

australiska växt odlas hos oss t.ex. i eternellodlingar 

för självplock, och det är därför inte 

oväntat att den dyker upp på tippar. Den har emellertid 

endast iakttagits en gång på en av tipparna. 

— Fynd: Tvetatippen: 1999-09-03, 1 ex., GOD, TST 

(S, best. Arne Anderberg). 

Brassica juncea sareptasenap. Ursprungligen en art 

från Central- och Ostasien som odlas för beredning 

av senap. Förekommer i Sverige som åkerogräs och 

bland fågelfröväxter. Avsiktlig eller oavsiktlig inblandning 

bland fågelfrön är troligaste orsak till de flesta 

av tippförekomsterna men på Hovgårdstippen, där 

den påträffats tillsammans med andra senapsarter, kan 

ursprunget vara avfall från senapstillverkning. — 

Fynd: Brännbackstippen: 1998-09-20, 1 ex. på rötslam, 

ASV, JED; 1999-07-15, 1 ex., ASV; 1999-08-28, 

flerstädes, JED. Eskilstunatippen: 1997-09-27, sparsam, 

JEM (h), JED; 1998-09-19, ASV, JED, JEM, 

MOA; 1999-08-07, ASV; JED; 1999-09-20, MOA, Bot. 

Sällsk. exkursion. Forsbackatippen: 1999-08-07, 1 ex., 

GOD (S); 1998-10-03, ASV (S, AS98254, kontr. TKA). 

Hanvikstippen: 1997-10-05, HGU (S, kontr. Hans- 

Erik Wanntorp). Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV 

(S, AS97157, kontr. TKA), MOA; 1998-09-05, riklig, 

eventuellt avfall från senapsfabrik, ASV, JED, MOA; 

1999-07-23, ASV; 1999-09-15, flerstädes, JED. 

Högdalstippen: 1995-09-08, HGU, JED; 1996-07-17, 

ca 10 ex., spridd, HGU, JED; 1996, 1 ex. i gamla delen, 

HGU (Karlén 1998a); 1997-08-16, 1 ex., JED; 

1997-09-14, tämligen riklig, HGU m.fl.; 1997-09-20, 

MOA m.fl.; 1998-07-21, tämligen riklig, spridd, 

HGU, JED. Löttippen: 1998-09-18, enstaka, JED, 

JEM (h), GEK. Vikatippen: 1998-09-19, enstaka, ASV, 

JED, JEM (h), MOA. 

Brassica napus ssp. napus raps. Vanlig åkergröda som 

uppträder på tippar i jordbruksavfall och bland fågelfröväxter. 

— Fynd: Annelundstippen: 1999-09-12, 

JEM, GEK. Björshulttippen: 1992, JEM, GEK. 


1991); 1996-09-18, JEM. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1995-10-08, GOD (S, 181); 1996- 

08-31, GOD. Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). 

Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM, GEK. Hanviks-


tippen: 1993-08-25, HGU. Högdalstippen: Ca 1993, 

HGU. Löttippen: 1997-09-07, enstaka, JEM (h), 

GEK; 1997-09-15, JEM (h), GEK. Salatippen: 1999- 

09-12, östra delen av tippen, JEM, GEK. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Trosatippen: 

1992-09-23, JEM, GEK. Tvetatippen: 1999-09-03, 

GOD (S), TST. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, MOA, 

JED, ASV. Vällstatippen: 1994-10-09, ASV. 

Brassica nigra svartsenap (foto s. 116). En art vars 

ursprungliga utbredning troligen ligger i södra och 

västra Europa och i västra Asien. Den har under lång 

tid varit i odling som krydda (senap). I Danmark har 

den påvisats från 1200-talet vid arkeologiska utgrävningar 

och eventuellt också i arkeologiska fynd från 

vikingatiden och bronsåldern (Lange 1994). Svartsenap 

är funnen på Hovgårdstippen tre år i rad med 

upp till ett 25-tal ex. i slänter och längs körvägar i 

den norra delen av tippområdet. Svartsenap växte där 

tillsammans med den vanligare vitsenapen och sareptasenap, 

och har troligen kommit in med avfall antingen 

från import av senapsfrö till senapstillverkningen 

vid Slotts i Uppsala eller möjligen med fröspill från 

trädgårdsodlad svartsenap. Frön av svartsenap finns 

att köpa i trädgårdshandeln. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV (S, AS97161, kontr. TKA), 

MOA; 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 1998-09-13, ASV, 

JEM (h), Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-15, 1 ex., 

JED. 

Brassica oleracea var. medullosa fodermärgkål. 

Artens ursprungsområde är i Västeuropa och Medelhavsområdet, 

och den har förekommit i odling under 

mycket lång tid. Flera odlade former har kommit 

till genom förädling, och fodermärgkål är en form 

som hos oss ofta odlas i viltåkrar. Fynden på tipparna 

har troligen kommit in genom fröspill, men vid 

en av tippatna kan det möjligen vara spridning som 

fröförorening i gräsfrön. Några fynd av kål har ej 

bestämts till varietet och anges härunder som Brassica 

oleracea coll. Fynd rapporterade från Eskilstunatippen 

och Strängnästippen (Ekman & Östholm 

1991) är ej granskade på senare år och något osäkra. 

— Fynd: Atletippen: 1999-08-18, ASV. Hagakullen: 

1994-09-04, 1 ex., nyanlagd grässlänt, ASV. Hovgårdstippen: 

1999-07-23, ASV; 1999-09-18, ASV. 

Brassica oleracea coll. kål. — Fynd: Björshulttippen: 

1992, JEM, GEK. Hovgårdstippen: 1997-10- 

05, ASV, MOA. Löttippen: 1997-09-07, enstaka, JEM, 

GEK. 

Brassica rapa ssp. oleifera rybs. En vanlig åkergröda 

som emellanåt förekommer också på tippar. Inkommen 

troligen med jordbruksavfall eller med fågelfrön. 

— Fynd: Ekebyhovstippen: 1995-10-08, 

HGU, ASV. Eskilstunatippen: 1992, JEM; 1997-09- 

13, JEM (h); 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Forsbackatippen: 1999-09-12, ASV. Hagbytippen: 

1995, ASV, Hanvikstippen: 1992-10-10, HGU. Jordbrotippen: 

1992-08-29, HGU. Löttippen: 1997-09- 

07, JEM (h), GEK. Vikatippen: 1993-10-10, JEM (h), 

Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Brassica rapa ssp. rapa rova. Rova är en rotfrukt som 

under lång tid odlats i landet. I danska källor omnämns 

rovodling från början av 1400-talet och på 

Gotland i Gutalagen (Lange 1994, Johansson & Larsson 

1996). Ett fynd av röva med väl utbildad rot gjordes 

på Ekebyhovstippen 1995 troligen inkommen 

med fröspill eftersom rovor normalt inte tillåts gå i 

frö vid odling. — Fynd: Ekebyhovstippen: 1995-10- 

08, ASV, HGU. 

Bromus secalinus råglosta. En nationellt rödlistad 

art; kategori VU - Sårbar (Gärdenfors 2000). Den var 

fram till 1920-talet traktvis ett svårt åkerogräs. Med 

renare utsäde försvann den i det närmaste, men återkom 

under 1980-talet som fröförorening i råg som 

odlas för halmslöjd eller viltfoder, framförallt i midsommarråg 

och tuvråg (Ekman 1993). Dessutom förekommer 

råglostan som medvetet odlad i s.k. allmogeåkrar. 

Den är funnen tillsammans med råg på en 

tipp. Där har den varit konstant på samma plats sedan 

1997. —Fynd: Eskilstunatippen: 1997-09-27, 3 

tuvor, JEM (h), JED; 1998-09-19, ca 100 ex., JEM (h), 

MOA, JED, ASV; 1999-08-07, ca 20 blomande strån, 

ASV, JED. 

Brunnera macrophylla kaukasisk förgätmigej. En 

flerårig trädgårdsväxt som förekommer vildväxande i 

Kaukasus och västra Sibirien. Den har endast noterats 

på en av tipparna troligen spridd via trädgårdsutkast. 

— Fynd: Jordbrotippen: 1998, HGU (S). 

Bryonia alba hundrova. Hundrova förekommer 

vildväxande söderut i Europa men har hos oss odlats 

som prydnadsväxt eller eventuellt också som medicinalväxt. 

Ursprunget till förekomsten på Lövstatippen 

är okänt, men möjligen kan den ha kommit in 

med trädgårdsutkast. — Fynd: Lövstatippen: 1998- 

08-21, enstaka, JED.


Buphthalmum salicifolium ljusöga (fig. 6, foto s. 116). 

Förekommer som vild i sydöstra Europa och som 

odlad i Sverige sedan närmare 100 år, men är märkligt 

nog ej tidigare känd som förvildad i landet. Fem 

exemplar växte i sydbranten av Högdalstippen 1998, 

troligen det första fyndet i landet av arten som förvildad. 

Även funnen på Bubbetorpstippen utanför 

Karlskrona (Niordson 2000) samt på Öland 1999 

(JEM, GEK). —Fynd: Högdalstippen: 1998-07-21, 

5 ex., HGU (S), (Karlén 1998b), ASV (h, best. Arne 

Anderberg); 1998-08-14, MOA; 1999, 2 sterila ex., 

HGU; 1999-09-13, TST. 

Bupleurum rotundifolium harört. Harört förekommer 

vild i Medelhavsområdet och österut men odlas 

hos oss som ettårig rabattväxt och som eternell. Det 

enda fyndet gjordes på Atletippen i Örebro, där harört 

växte i en uppschaktad jordhög tillsammans med 

gul taggvallmo och kranskrage. Troligt ursprung kan 

vara en blomfröblandning. — Fynd: Atletippen: 2-3 

ex.; 1999-08-18, ASV (S, AS99155). 

Calendula arvensis åkerringblomma (fig. 7, foto 

s. 116). Arten kommer ursprungligen från Medelhavsområdet 

och är troligen sällsynt som odlad prydnadsväxt 

här. På Vedyxatippen växte den 1998 tillsammans 

med en annan ettårig sällan odlad växt, liten 

himmelsblomma, och några resliga ulltistlar på utplanad 

mark med några betongbalkar intill ett makadamupplag. 

Åkerringblomma har funnits i odling i 

Botaniska trädgården i Uppsala (Örjan Nilsson 

muntl. medd.), och trots att avfall från trädgården 

inte transporterats direkt till Vedyxatippen är det 

troligast att arten kommit in därifrån. — Fynd: Vedyxatippen: 

1998-09-10, JED (S, kontr. TKA); 1998- 

09-13, ASV (h, AS98273); 1998-09-17, MOA, TST. 

Calendula officinalis ringblomma. En sedan länge 

odlad art med ursprung i Medelhavsområdet. Allmänt 

spridd ettårig rabattväxt t.ex. i trädgårdsavfall 

på tippar. Går även i frö och förmår därför sprida sig 

lokalt på tipparna. — Fynd: Annelundstippen: 1997- 

10-12, ASV; 1999-08-07, ASV, JED; 1999-09-12, i trädgårdsavfall 

på tippens sydöstra del, JEM (h), GEK. Atletippen: 

1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 1992, 

10 ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993). Botkyrkabacken: 

1998-08-23, GOD; 1998-08-31, ASV, 

HGU. Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED. Edstippen: 

1997-08-23, ASV; 1998-08-23, ASV, JED. 

Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, ASV; 1998-08- 

28, riklig, JED; 1999-07-30, JED, HGU. Eskilstuna- 

Fig. 6. Ljusöga Buphthalmum salicifolium. Teckning: 

Bengt Nicolson. 

tippen: 1992, ca 40 ex., JEM (h); 1995-09-22, JEM 

(h); 1996-09-18, ca 10 ex. på tippens sydvästra del, 

JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1998-09-10, JEM; 1998- 

09-19, ASV, JED, JEM, MOA; 1999-08-07, JED, ASV; 

1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1995-10-08, GOD (S, 

180); 1998-10-10, ASV, GOD. Frutorpstippen: 1992, 

1 ex. (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 1 ex., 

JEM, GEK; 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED. Hanvikstippen: 

1992-10-10, HGU. Hovgårdstippen: 1999-07-23, 

hushållsavfallsdeponin, ASV; 1999-09-15, JED; 1999- 

09-18, hushållsavfallstippen, rötslamdeponi, ASV. 

Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. Högdalstippen: 

1993-09-26, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder; 

1995-09-11, HGU; 1997-09-14, toppen väster om vattentornet, 

JEM. Löttippen: 1997-09-07, JEM (h), 

GEK; 1998-09-18, åkerplan strax innanför infarten till 

tippen, JEM, GEK, JED. Lövstatippen: 1997-08-01,


HGU, ASV, JED; 1998-08-21, JED; 1999-09-11, JED. 

Salatippen: 1999-09-12, flishög i nordväst, JEM (h), 

GEK. Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). 

Trolldalstippen: 1998-09-25, JED; 1998-11-01, 1 ex., 

JEM, GEK. Trosatippen: 1999-09-04, JED, GOD. 

Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlen; 

1999-09-04, GOD.TST, JED. Ullnabacken: 1998- 

08-30, JED, HGU; 1999-10-02, HGU, JED. Vikatippen; 


1994-10-09, ASV. 

Callistephus chinensis trädgårdsaster. (foto s. 116). 

Vanlig ettårig prydnadsväxt för utplantering. Vildväxande 

i Kina där den också odlats i 2000 år. Tillfälligt 

uppträdande och troligen beroende av trädgårdsutkast 

för spridning till tippar. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1995-09-20, JEM (h); 1998-09-10, 1 ex., JEM 

(h); 1998-09-19, 1 ex., ristipp, JEM (h), MOA, JED, 

ASV. Frutorpstippen: 1992-08-20, GEK (h). Hov- 

gårdstippen: 1998-09-13, ASV, JEM (h), Bot. Sällsk. 

exkursion. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, MOA, JED, 

ASV (h, AS98292). 

Calystegia pulchra rosenvinda. Endast ett fynd föreligger 

av denna perenna slingrande trädgårdsväxt. 

Rosenvindan växte två år i rad i den nordvända sluttningen 

av tippen. — Fynd: Flottsbrobacken: 1997- 

08-23, GOD (S, kontr. TKA); 1998-08-30, GOD (S, 

kontr. TKA). 

Camelina microcarpa ssp. microcarpa sanddådra. 

Förekommer sällsynt i området som åkerogräs, särskilt 

i trädesåkrar, samt på vägkanter och bangårdar 

och annan, ofta sandig, störd miljö. På Hammarbybacken 

har ett tämligen stabilt bestånd etablerat sig. 

Upp till 100 ex. har noterats under tre av åren under 

perioden. — Fynd: Hammarbybacken: 1995-09-19, 

på ca 2 kvm, HGU, JED; 1996-06-14, ca 100 ex., JED, 

HGU; 1998-07-02, Mats Gothnier (S). 

Camelina sativa oljedådra. (foto s. 116). En nationellt 

rödlistad art; kategori RE - Försvunnen (Gärdenfors 

2000). Den har förr i tiden förekommit odlad 

som oljeväxt, men dyker ibland numera upp som 

avsiktlig eller oavsiktlig inblandning i blomsterängsfrö 

och i eternellfrön. Fynd har gjorts på två av tipparna 

de båda första åren av perioden, på Strängnästippen 

1990 och på Eskilstunatippen 1991. På tippar söderut 

i landet har oljedådra också rapporterats, nämligen 

från Tranåstippen på rötslam 1992 och 1993 (Jörgen 

Josefsson, muntl. medd.) och Torsås soptipp 1998 

(Nilsson m.fl. 1999). — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991-09-07, 1 ex. på tippens östra del, JEM (h, kontr. 

Per Lassen) m.fl. (Ekman & Östholm 1991). Strängnästippen: 

1990, 1 ex., Bert Östholm, Torsten Carlsson 

(S) (Ekman & Östholm 1991). 

Campanula carpatica karpaterklocka. Denna art, 

med ursprung som namnet anger i Karpaterna, är en 

flerårig rabatt- eller stenpartiväxt som vid två tillfällen 

påträffats på tippar. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1999-09-12, MOA, JED m.fl. Forsbackatippen: 1998- 

10-03, ASV (S, AS98250, kontr. TKA). 

Fig. 7. Åkerringblomma Calendula arvensis. Teck- 

ning: Bengt Nicolson. 

Campanula medium mariaklocka. Prydnadsväxt från 

Frankrike och Italien som mera sällan påträffas förvildad. 

Bofast på Eskilstunatippen under senare delen 

av 1990-talet. — Fynd: Eskilstunatippen: 1997- 

09-27, mycket riklig på ett begränsat område i sydväst, 

JEM (h), JED; 1998-09-10, ca 10 ex. varav två


med skära blommor, JEM (h); 1998-09-19, JEM.MOA, 

JED, ASV (h, AS98294); 1999-08-07, JED, ASV; 1999- 

09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM, 

GEK. 

Cannabis sativa hampa. Ursprungligen en asiatisk 

art som odlats främst som spånadsväxt. Odlingshistorien 

för hampa har urgamla anor, och arten är känd 

från arkeologiska fynd från forntiden och senare på 

1000-1200-talen i Skåne (Hylander 1970, Hjelmquist 

1991, Lange 1994). Den nutida spridningen på tippar 

har sitt ursprung i fågelfrön. — Fynd: Björshulttippen: 

1999-09-04, ca 5 ex., JED, GOD (S). Botkyrkabacken: 

1996-09-07, GOD (S, 281); 1997-08-28, 

GOD. Brännbackstippen: 1999-08-28, 3 ex., JED; 

1999-09-27, Lasse Thorán (S, 5124). Edstippen: 

1997-08-23, ASV; 1998-08-23, 1 ex., ASV, JED. 

Ekebyhovstippen: 1997-08-24, 1 ex., JED. Eskilstunatippen: 


1992, 1 ex., JEM (h); 1993, 2 ex., JEM; 1996-09-18, 

ca 50 ex. på tippens sydöstra del (flera ex. 1 m höga), 

JEM (h); 1997-09-27, 2 ex., JEM, JED; 1997-09-13, 2 

ex., JEM; 1998-09-10, 1 ex., JEM; 1998-09-19, ASV, 

JED, JEM, MOA; 1999-08-07, 1 ex., JED, ASV; 1999- 

09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S); 1998-10- 

03, 5 ex. han- och honplantor, ASV. Hagbytippen: 

1997-09-26, 1 ex., JED, ASV. Himmerfjärdsverket: 

1995-09-03, GOD, TST, Lasse Ceder. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1999-07-23, hushållsavfallsdeponin, 

ASV; 1999-09-15, 2 ex., JED; 

1999-09-18, 3 ex., ASV. Högbytorpstippen: 1999-09- 

18, ASV, JED. Högdalstippen: 1995, HGU; 1996-09- 

07, HGU, JED; 1996-09-15, MOA, HGU, m.fl.; 1997- 

08-16,2 ex., JED; 1997-08-25, ASV; 1997-09-14, HGU 

m.fl.; 1997-09-20, MOA m.fl. Jordbrotippen: 1993- 

09-09, HGU. Kovikstippen: 1999-09-03, 2 ex., JED. 

Löttippen: 1998-09-18, 1 ex., JED, JEM, GEK; 1998- 

10-09, MOA m.fl. Lövstatippen: 1998-08-21, 1 ex., 

JED; 1999-09-11, 1 ex., JED. Strängnästippen: 1991, 

1 ex. (Ekman & Östholm 1991); 1998-09-19, ASV, 

JED, JEM, MOA. Tvetatippen: 1999-09-03, GOD (S), 

TST; 1999-09-04, 2 ex., GOD, TST, JED. Ullnabacken: 

1997-09-13, 1 ex., JED, HGU. Vedyxatippen: 

1998-09-10, 1 ex., JED. Vikatippen: 1998-09-07, 2 

stora ex., i komposthögar av trädgårdsavfall, ASV. 

Capsicum annuum paprika. Ettårig växt med blanka 

mörkt gröna blad vars frukter importeras och äts 

som grönsak. Förekommer troligen också i odling i 

växthus. På tipparna påträffas små plantor av papri- 

ka som sällan går i blom eller bildar frukter. Mest 

troligt har grobara frön spritts med köksavfall eller 

eventuellt med rötslam, men den uppges även vara 

inblandad i vissa fågelfröblandningar (Hanson & 

Mason 1985). — Fynd: Annelundstippen: 1999-09- 

12, JEM, GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 

1999-09-04, enstaka, GOD (S), JED. 

Bristatippen: 1995-08-27, på rötslam, ASV (h). 

Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED; 1999-08- 

28, 2 ex., JED. Eskilstunatippen: 1991-08-19, ca 5 ex. 

på tippens östra del, JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1992, ca 10 ex., JEM; 1993-09-22, JEM 

(h); 1995-09-22, JEM (h), GEK; 1997-09-13, JEM (h); 

1997-09-27, flera ex., JEM, JED; 1998-09-19, ASV, 

JED, JEM, MOA; 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-07, 

ASV; 1999-09-25, JEM, GEK. Forsbackatippen: 1999- 

08-07, GOD (S); 1999-09-12, ASV. Frutorpstippen: 

1992, 1 ex. (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 

1 ex., JEM, GEK. Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, 

MOA; 1999-07-23, hushållsavfallstippen, ASV; 1999- 

09-15, flerstädes, JED; 1999-09-18, kompostanläggningen, 

ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, ASV, 

HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, ASV, JED. 

Löttippen: 1998-09-18, rötslamstäckta sopor, mest 

hushållssopor, JEM (h), GEK, JED; 1999-08-22, JEM, 

JED, GEK. Salatippen: 1999-09-12, 2 ex. på hushållssopor 

och barkflis, JEM (h), GEK. Tvetatippen: 1999- 

09-04, GOD (S), TST, JED. Kovikstippen: 1999-09- 

03, 1 ex., JED. 

Caragana arborescens häckkaragan. Prydnadsbuske, 

införd från Centralasien, Sibirien och Mongoliet, 

vars odlingshistoria i Danmark går tillbaka åtminstone 

till 1777 (Lange 1994). Funnen på flera av tipparna 

och uppenbarligen konkurrenstålig då den 

förekommit i avslutade delar av tippar som övertäckts 

av jord och där vegetationen slutit sig. — Fynd: 

Brännbackstippen: 1999-07-15, ASV. Eskilstunatippen: 

1991, JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1995-09-20, JEM. Hovgårdstippen: 1999-07- 

23, ASV; 1999-07-23, avslutad jordövertäckt del i väster, 

ASV. Jordbrotippen: Ca 1991, HGU. Rävstatippen: 

1994-05-25, ASV. Trosatippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK. Ullnabacken: 1997-09-13, HGU, JED. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV, JED. 

Cardamine flexuosa skogsbräsma. Ettårig inhemsk 

art som särskilt på senare tid börjat uppträda i kulturpåverkad 

miljö t.ex. i trädgårdar och plantskolor. 

Fyndet från Flen gjordes dock redan 1993 och underlaget, 

rötslam, antyder möjligen införsel med få-


gelfrön. — Fynd: Frutorpstippen: 1993-10-10, fåtalig 

på rötslam, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart Karlén 

(S). 

Carthamus tinctorius safflor. (foto s. 117). Safflor 

har odlats under lång tid framförallt för oljeberedning 

samt för det rödaktiga färgämne som utvinns ur 

blommorna. Kronbladen har även använts som falsk 

saffran. På tippar förekommer arten ofta tillsammans 

med fågelfröväxter. Enligt Hanson & Mason (1985) 

är den även medvetet inblandad i vissa fågelfröblandningar. 

Kantblommornas färg har varierat från blekgult 

till orangerött. — Fynd: Annelundstippen: 1999- 

08-07, 5 ex., ASV, JED; 1999-09-12, JEM (h), GEK. 

Björshulttippen: 1992-08-12, GEK (h); 1995-09-18, 

1 ex., GEK. Botkyrkabacken: 1995-09-17, HGU, Bot. 

Sällsk. exkursion; 1997-08-28, GOD. Bristatippen: 

1995-08-27, ASV (h). Ekebyhovstippen: 1996-09-05, 

1 ex„ ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991-08-27, 2 ex. 

på tippens östra del, JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1993-09-22, 7 ex., JEM (h); 1995-09-20, 

JEM (h); 1995-09-22, JEM, GEK; 1996-09-18, ca 10 

ex. på tippens sydöstra del, JEM (h); 1997-09-13, JEM; 

1997-09-27, 1 ex., JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1998- 

09-19, ASV, JED, JEM, MOA; 1999-08-07, 3 ex., ASV, 

JED; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09- 

13, 1 ex., ASV, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-07-23, 

kompostanläggningen i norra delen, ASV; 1999-09- 

15, 6 ex., JED; 1999-09-18, kompostanläggningen, 

ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, 2 ex., ASV, 

HGU, JED, Kerstin Frostberg. Högdalstippen: 1995- 

09-11, 3 ex., HGU, JED. Kovikstippen: 1999-09-03, 

ca 15 ex., bland fågelfröarter, JED. Löttippen: 1997- 

09-07, JEM (h), GEK; 1997-09-15, JEM (h), GEK; 

1998-09-18, 2 ex., JED, JEM, GEK; 1998-10-09, MOA 

m.fl. Tvetatippen: 1998-10-10, 2 ex., ASV, GOD, 

Lennart Karlén; 1999-09-04, 2 ex., GOD, TST, JED; 

1998-10-10, ASV (S, AS98237). 

Centaurea montana bergklint. En central- och sydeuropeisk 

art vilken också förekommer i Kaukasus och 

som odlas som prydnadsväxt hos oss. På senare år har 

den spridit sig alltmer i naturlig vegetation i de södra 

delarna av landet och förökar sig väl med frösådd. 

Uppenbarligen en mycket tålig art som troligast 

sprids med trädgårdsavfall till tippar. En snarlik art, 

röd kamklint, C. cheiranthifolia var. purpurascens, med 

rosa blomfärg kan vara en förväxlingsrisk. Denna har 

påträffats förvildad på Gotland och skiljer sig förutom 

i blomfärg på de större, ljust fransade holkfjällen 

(Johansson 1998). En annan snarlik art är luddklint, 

C. triumphettii, vilken är påträffad åtminstone i Skåne 

och Småland. Den skiljer sig från bergklint bl.a. i 

att holkfjällens fransar är längre och vitspetsade 

(Karlsson 1991). — Fynd: Albybacken: 1996-10-05, 

HGU. Björshulttippen: 1992, 1 ex., JEM (h), GEK. 

Botkyrkabacken: 1999-06-06, GOD. Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1995-10- 

08, HGU, ASV; 1996-09-05, ASV, JED; 1998-08-28, 

JED. Eskilstunatippen: 1992, JEM; 1998-09-19, JEM, 

MOA, JED, ASV; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Flottsbrobacken: 1997-08-23, GOD; 1998-10-10, 

ASV, GOD. Hagbytippen: 1999-08-20, JED. Hovgårdstippen: 

1998-09-05, ASV, JED, MOA; 1998-09- 

05, tippområdet norrut nära entrén, ASV, JED, MOA. 

Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. Jordbrotippen: 

1992-08-29, HGU. Lövstatippen: 1999-07- 

08, ASV. Rävstatippen: 1993-08-01, ASV. Steningetippen: 

1995, ASV. Strängnästippen (Ekman & Östholm 

1991). Trolldalstippen: 1998-09-25, JED. Ullnabacken: 

1997-09-13, HGU, JED. 

Cerastium glomeratum knipparv. Inhemsk art som 

förekommer på öppen, grusig eller trampad mark. 

Eventuellt spridd till tipp med schaktmassor eller 

trädgårdsjord. —Fynd: Lövstatippen: 1998-08-22, 

enstaka, HGU, JED (S, best. TKA), ASV. 

Cerastium tomentosum silverarv. Arten kommer ursprungligen 

från Sicilien och Italien men odlingsformer 

med flera ingående arter i ett komplex av taxa 

förekommer. Odlas som kantväxt och i stenpartier. 

Spridd till tippar med trädgårdsutkast. Olika odlingsformer 

har inte utskiljts bland tippfynden. 

— Fynd: Annelundstippen: 1998-08-23, ASV, JED. 

Björshulttippen: 1992-09-23, JEM (h), GEK (Ekman 

& Ekman 1993). Botkyrkabacken: 1998-08-23, GOD. 

Eskilstunatippen: 1998-09-10, JEM (h). Flottsbrobacken: 

1996-08-31, GOD. Frutorpstippen: 1992 

(Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, JEM (h), GEK. 

Hanvikstippen: 1993-08-25, HGU; 1993-09-18, 

HGU. Hovgårdstippen: 1998-09-05, vid entrén, ASV, 

JED, MOA. Högdalstippen: 1995-09-12, HGU. 

Jordbrotippen: 1993-09-09, HGU. Lövstatippen: 

1997-08-01, JED, ASV, HGU; 1998-08-22, JED, ASV, 

HGU. Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). 

Ullnabacken: 1997-09-13, HGU, JED. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Chaenomeles japonica liten rosenkvitten. Som namnet 

antyder en japansk art som odlas främst som pryd-


nadsbuske men någon gång även för frukterna. Har 

förekommit i danska plantskolor sedan 1895 men är 

sparsamt förvildad hos oss. Några småplantor, som 

växte på öppen jord på Hagbytippen, troligen efter 

deponering av park- och trädgårdsavfall, tyder på 

spridning med frön (frukter). — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991-09-10, 1 buske i centrala norra delen av 

tippen, JEM (h, best. Henni Wanntorp) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1995-09-22, JEM (h); 1996- 

09-18, JEM (h, kontr. Hans-Erik Wanntorp). 

Frutorpstippen: 1992-09-23, 1 ex., JEM (h), GEK (Ekman 

& Ekman 1993). Hagbytippen: 1997-09-26, 

ASV, JED, Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, MOA; 

1998-09-05, 1 ex. på jordplan nordväst om stora askdeponin, 

ASV (S, AS98199, kontr. TKA). 

Chenopodium aristatum renlavsmålla. Den sammanhängande 

utbredningen för denna målla ligger 

i östligaste Europa till centrala och östra Ryssland. 

Den har tidigare anträffats på bangården i Tammerfors 

sannolikt inkommen med ryska järnvägstransporter 

(PerttiUotila muntl. medd., Uotila & Suominen 

1976). Första svenska fyndet av renlavsmålla är från 

Göteborg (Hylander 1970). Fyndet på Hovgårdstippen 

utgjordes av ett exemplar i långt framskridet 

fruktstadium som växte på en öppen jordplan strax 

nordväst om askdeponin tillsammans med bl.a. kranssalvia 

och järnört. Hur renlavsmållan har kommit till 

Hovgårdstippen är inte klart. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1997-10-05, 1 ex., ASV (h, AS97171, best. Pertti 

Uotila). 

Chenopodium botrys ekmålla. (foto s. 117). Ekmållan 

är inhemsk i ett område från Sydeuropa till Centralasien, 

men har i senare tid brett ut sig norrut i 

Europa (Uotila & Suominen 1976). Två ex. av ekmålla 

upptäcktes på Löttippen 1999. Fyndet var det första 

sedan 1948 i Uppland och ursprunget är sannolikt 

som fröförorening i fågelfrön. En annan källa skulle 

kunna vara blomfröblandningar då ekmålla uppges 

odlad som prydnadsväxt (Aldén m.fl. 1998). —Fynd: 

Löttippen: 1999-08-08, växande nära solrosor m.m., 

ASV (S, h, AS99147, kontr. Erik Emanuelsson), JED; 

1999-08-22, JED, JEM, GEK; 1999-08-29, MOA, m.fl. 

Chenopodium ficifolium fikonmålla. (foto s. 117). 

Denna målla började hittas här och där i Stockholms 

närhet i början av 1990-talet, ofta på nyanlagda gräsmattor. 

Numera är det ganska många fynd av den, 

men ännu huvudsakligen nära Stockholm. Arten kan 

möjligen ha varit förbisedd tidigare, men troligen är 

det ändå en faktisk ökning av arten. Hur den har 

kommit in är ännu något oklart, men kanske kan 

fynden på tipparna ge en förklaring. På tippar tycks 

den inte vara knuten till Stockholmstrakten, utan är 

funnen i både Eskilstuna och Uppsala. Anmärkningsvärt 

ofta ses den på de tjocka rötslamslager som man 

täcker tippmassorna med. Enda tänkbara källa till 

dessa förekomster bör rimligtvis vara burfagelfrö. På 

flera tippar har den också setts rikligt i de, ofta med 

rötslam berikade, kompostanläggningar vars jord senare 

används i rabatter och nyanlagda gräsmattor, 

vilket skulle kunna förklara många fynd i Stockholm. 

Där liksom på flera av tipparna har arten nu bitit sig 

fast och har stabila populationer år efter år. Fikonmållan 

anses som inhemsk i Europa norrut till England. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-17, schaktmassor, 

Bot. Sällsk. exkursion, JED, ASV, HGU, JEM, 

GOD m.fl. (Karlén 1996a); 1997-08-28, GOD. 

Brännbackstippen: 1994, Lasse Thorán; 1998-09-20, 

spridd och lokalt riklig, JED, ASV; 1999-07-15, ASV; 

1999-08-28, tämligen riklig, flerstädes, JED; 1999-09- 

27, Lasse Thorán (S, 5121). Eskilstunatippen: 1997- 

09-27, flerstädes, tämligen riklig, JEM (h), JED; 1998- 

09-10, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999- 

08-07, riklig, spridd, JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 

1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, 2 ex., HGU (h), JED, (Karlén 

1996a); 1996-08-31, GOD (S, 277); 1998-08-30, GOD 

(S). Hagbytippen: 1997-09-07, åtminstone 10 ex., 

JED; 1998-09-12, flerstädes, även på rötslam, sparsam, 

ASV, JED; 1999-08-20, JED. Hanvikstippen: 1993-09- 

26, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder (Aronsson 1993). 

Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, GOD (S), TST; 

1999 (Strid 1999). Hovgårdstippen: 1998-09-13, 

enstaka, ASV, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-10, 

GOD (S), TST; 1999-09-15, minst 1 ex., JED. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, tämligen riklig, spridd, 

även på rötslam, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 

1999-09-18, enstaka, JED, ASV, Högdalatippen: 1998- 

09-20, talrik, ASV, JED. Högdalstippen: 1994-09-08, 

1 ex., HGU, JED; 1995, enstaka ex., HGU, JED (Karlen 

1996a); 1995-09-11, åtminstone 3 ex., HGU, JED; 

1996-09-07, åtminstone 10 ex., HGU, JED; 1996-09- 

15, MOA, HGU, m.fl.; 1997-09-14, sparsam, HGU 

m.fl.; 1999-07-16, 1 ex., JED, HGU, ASV. Jordbrotippen: 

1997, HGU. Kovikstippen: 1999-09-03, ca 5 ex., 

JED (S, 9934, kontr. TKA). Skvaltan: 1994-09-20, ca 

25 ex., JED (h). Trolldalstippen: 1998-09-25, 1 ex., 

JED. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén; 1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, flerstädes, 

GOD, TST, JED. Ullnabacken: 1995-09-11, 30


ex., HGU (h), JED, (Karlén 1996a); 1997-09-13, JED, 

HGU; 1998-08-30, ca 20 ex., JED, HGU; 1999-10-02, 

HGU, JED. 

Chenopodium foliosum bärmålla. Bärmållans utbredningsområde 

är från Sydeuropa till centrala Asien, 

men den uppträder tillfälligt även norrut. Den har 

odlats i århundraden, i Danmark åtminstone sedan 

1805, och adventiva förekomster är sannolikt oftast 

spridda från odling (Lange 1994). En del finska fynd 

härrör från införsel med importerad spannmål, ballast 

i hamnar och järnvägstransporter (Uotila & Suominen 

1976). Av de här upptagna tippfynden är de 

från Hovgårdstippen möjligen inkomna med fågelfrön, 

medan det från Edstippen snarare kommer från 

blomfrön eller trädgårdsjord. Inget avfall innehållande 

fågelfrön deponerades här, däremot diverse trädgårdsutkast. 

— Fynd: Edstippen: 1998-07-31, 1 ex., 

ASV(h, AS98083); 1998-08-23, 1 ex.,ASV,JED. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, 1 ex., ASV (h, AS97088) 

MOA; 1998-09-13, 3 ex., ASV, Bot. Sällsk. exkursion. 

Chenopodium glaucum blåmålla. Förekom tidigare 

huvudsakligen på gödselstäder vid gårdar. I sådana 

miljöer är den numera sällsynt. Den har i stället funnit 

en reträtt på soptipparnas rötslamsdeponier och 

kvävebemängda jordar. En intressant ny miljö för blämålla 

liksom för rödmålla är de deponier av aska från 

sopbränning som förekommer på en del tippar. På 

Hovgårdstippen förekom blåmålla rikligt i askhögarna. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, ASV. 

Björshulttippen: 1992-09-10, JEM (h), GEK; 1995- 

09-18, 1 ex., GEK; 1999-09-04, JED, GOD. Brännbackstippen: 

1999-08-28, JED. Ekebyhovstippen: 

1996-09-05, 1 ex., ASV, JED; 1997-08-24, och senare, 

JED. Eskilstunatippen: 1991, JEM m.fl. (Ekman & 

Östholm 1991); 1992, JEM; 1993, JEM; 1997-09-13, 

JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, 

JED, ASV. Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU; 1995-09- 

19, HGU, JED; 1998-10-10, GOD, ASV (S). Hagbytippen: 

1997-09-07, JED; 1998-09-12, ASV, JED; 

1999-08-20, JED. Hanvikstippen: 1997-10-05, HGU. 

Hovgårdstippen: 1998-09-05, spridd, ASV, JED, 

MOA; 1998-09-23, JED, ASV; 1999-09-15, JED; 1998- 

09-05, på tippområdet norrut nära entrén, ASV, JED, 

MOA; 1998-09-23, kompostanläggningen i norra delen, 

ASV, JED. Högbytorpstippen: 1997-09-13, ASV, 


09-08, HGU, JED; 1995-09-11, HGU, JED. Jordbrotippen: 

1992-08-29, HGU; 1993-09-26, obs i östra 

delen, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder; 1997-09-14, 

HGU, m.fl. Kovikstippen: 1999-09-03, JED. Löttippen: 

1997-09-07, depåområde 1 och 2 och mellanliggande 

område, JEM (h), GEK; 1998-09-18, JED, 

JEM, GEK. Lövstatippen: 1996-10-04, sparsam, JED. 

Salatippen: 1999-09-12, ca 100 ex., nordväst-delen av 

tippen, JEM (h), GEK. Trolldalstippen: 1998-09-25, 

JED. Trosatippen: 1992, JEM, GEK (Ekman & Ekman 

1993); 1992-09-23, JEM, GEK; 1999-09-04, JED, 

GOD. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén; 1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, 

GOD, TST, JED. Ullnabacken: 1995-09-11, sparsam, 

HGU, JED; 1997-09-13, JED, HGU. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Chenopodium hybridum lönnmålla. (foto s. 117). En 

målla som uppges vara införd i Norden med trädgårdsfrö 

och jord medföljande trädgårdsväxter (Uotila 

& Suominen 1976). — Fynd: Björshulttippen: 

1992, JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993). Botkyrkabacken: 

1995-09-17, GOD. Edstippen: 1998-08-23, 

ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, ASV; 

1996-09-05, ASV, JED; 1997-08-24, och senare, JED; 

1998-08-28, enstaka, JED; 1999-07-30, JED, HGU. 

Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU; 1995-09-19, HGU 

(S), JED; 1997-08-23, 1-2 ex., GOD (S); 1998-10-10, 

ASV, GOD. Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED. 

Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, MOA. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, 10-talet ex., HGU, JED, 

ASV, Kerstin Frostberg, (Karlén 1999); 1999-09-18, 

ASV, JED. Högdalstippen: 1994-09-08, HGU, JED; 

1995-09-11, HGU, JED; 1996-09-15, MOA, HGU, 

m.fl.; 1997-09-20, MOA m.fl.; 1998-07-21, HGU, 

JED. Jordbrotippen: 1993-09-26, i östra delen, HGU, 

ASV, MOA, TST, Lasse Ceder. Kovikstippen: 1999-09- 

03, enstaka, JED. Löttippen: 1998-09-18, enstaka, 

JED, JEM, GEK; 1999-08-08, 1 ex., ASV, JED; 1999- 

08-22, JEM, JED, GEK. Lövstatippen: 1996-10-04, 

sparsam, spridd, JED; 1999-09-11, JED. Skvaltan: 

1994-08-25, fåtalig men spridd, Lotta Blom, Lasse 

Thorán (Aronsson 1994); 1994-09-19, flerstädes, JED. 

Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991); 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Trolldalstippen: 1998- 

09-25, JED. Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, JED. 

Vedyxatippen: 1998-09-10, 1 ex., JED. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV. 

Chenopodium cf. missouriense hönsmålla. En sällsynt 

inkomling från östra Nordamerika som ingår i 

ett kritiskt komplex närstående svinmålla. I Sverige 

är den känd som en tillfällig gäst sedan 1926. I Norge 

och Finland anses den ha kommit in med sojabö-


nor och sannolikt även med majs, i England eventuellt 

med fågelfrö. Med reservation för en viss osäkerhet 

om dess artstatus är arten ny för Uppland. Utöver 

detta fynd har arten (som C. cf. missouriense, best. 

Pertti Uotila), under senare år även hittats på skräpmark 

i södra Stockholm. Troligtvis är den inkommen 

med fågelfrö. — Fynd: Ekebyhovstippen: 1997-08- 

24 och senare samma år, 1 stort ex., JED (S, best. 

Pertti Uotila). 

Chenopodium opulifolium olvonmålla. Ytterligare 

en tillfälligt inkommen målla som förr i tiden var mer 

frekvent som adventiv i Sverige, men med mycket få 

moderna fynd. De tidigaste fynden gjordes på ballast, 

senare kom den mest in med importerad spannmål, 

men även fynd som fågelfröinkomling har gjorts. 

Artens ursprungsområde sträcker sig från Sydeuropa 

till Asien. Det aktuella fyndet gjordes på rötslamstäckta 

sopor, sannolikt inkommen med fågelfrö. 

— Fynd: Löttippen: 1998-09-18, 1 stort ex., JED (S, 

kontr. Pertti Uotila), JEM (S, 98472, kontr. Pertti 

Uotila), GEK (Karlén 1998b); 1998-10-09, MOA m.fl. 

Chenopodium pratericola smalmålla. Arten kommer 

ursprungligen från västra Nordamerika och har 

kommit till Sverige som en tillfällig gäst med importerad 

spannmål. Förr var arten förhållandevis frekvent 

som adventiv kring kvarnar och hamnar, men mycket 

få nutida fynd har gjorts i landet. Då spannmålsimporten 

från Nordamerika numera är mycket begränsad, 

är det troligare att Eskilstunafyndet härrör 

från importerat fågelfrö. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1999-08-07, 1 ex., JED (S, kontr. TKA), ASV. 

Chenopodium rubrum rödmålla. Förekommer i tempererade 

delar av norra halvklotet. Arten är kvävegynnad 

och påträffas likt blåmålla vid gödselstäder, på 

havsstränder, gårdar, trädgårdar och skräpmarker. I 

tippmiljö uppträder rödmålla oftast i rötslam och 

även i askdeponier. — Fynd: Annelundstippen: 1999- 

09-12, JEM, GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. 

Björshulttippen: 1992-08-12, GEK (h) (Ekman & 

Ekman 1993); 1995-07-27, GEK; 1999-09-04, JED, 

GOD. Botkyrkabacken: 1997-08-28, GOD. Bristatippen: 

1995-08-27, ASV. Brännbackstippen: 1999-08- 

28, JED. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1990-08-23, JEM (h) (Ekman & Östholm 

1991); 1992, riklig, JEM; 1993, JEM; 1995-09-20, 

JEM; 1995-09-22, JEM, GEK; 1996-09-18, JEM; 1997- 

09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-09-12, 

MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM, GEK. 

Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU; 1995-09-19, HGU, 

JED, Forsbackatippen: 1999-08-07, GOD (S); 1999- 

09-12, ASV. Hagbytippen: 1997-09-26, JED, ASV; 

1998-09-12, ASV, JED. Hovgårdstippen: 1998-09-05, 

på tippområdet norrut nära entrén, ASV, JED, MOA; 

1998-09-23, JED, ASV; 1999-07-23, askdeponin ASV; 

1999-09-15, JED. Högbytorpstippen: 1997-09-13, 

ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, JED, 

ASV. Högdalstippen: 1994-09-08, HGU, JED; 1998- 

09-04, JED. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU; 1993- 

09-26, i östra delen, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder. 

Kovikstippen: 1999-09-03, JED. Löttippen: 1998-09- 

18, JED, JEM, GEK. Lövstatippen: 1996-10-04, 

spridd, JED; 1997-08-01, massvis, JED, ASV, HGU; 

1998-08-21, flerstädes, riklig, JED; 1999-09-11, JED. 

Salatippen: 1999-09-12, nordväst-delen av tippen, 

JEM, GEK. Sofielundstippen: 1996-05-30, mer än 100 

ex., TST; 1998-09-11, GOD (S). Trolldalstippen: 

1998-09-25, JED. Trosatippen: 1999-09-04, JED, 

GOD. Tvetatippen: 1999-09-03, TST, GOD. Vedyxatippen: 

1998-09-10, flerstädes, JED. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Chionodoxa forbesii vårstjärna. Finns vildväxande i 

södra Turkiet. En tidigblommande lökväxt som är 

relativt ny i odling i Sverige men sprids lätt och naturaliseras 

t.ex. på Gotland (Johansson 1998). Ett 

fynd av vårstjärna föreligger från Rävstatippen, där 

den är spridd längs stängslet i syd. Här låg uppenbarligen 

ett hus att döma av stengrunder uppstickande 

ur tippen. Troligen är vårstjärnan kvarstående 

sedan tiden innan tippen anlades och endast lokalt 

spridd i närheten. Dessutom har den anträffats tillsammans 

med bl.a. stor vårstjärna och andra lökväxter 

i nordostsluttningen av den äldre delen av Högdalstippen. 

Till denna tipp har växten troligen kommit 

med schaktmassor. — Fynd: Högdalstippen: 

1998, HGU; 1999-04-23, HGU, ASV, JED. Rävstatippen: 

1994-05-25, ASV. 

Chionodoxa gigantea stor vårstjärna. En art som 

härstammar från västra Turkiet och som tämligen sent 

börjat odlas hos oss, främst i rabatter i trädgårdar och 

på kyrkogårdar. Denna vårblommande lökväxt är funnen 

i den äldre delen av Högdalstippen, troligtvis införd 

tillsammans med andra tidiga lökväxter med 

tippmassor. — Fynd: Högdalstippen: 1998, HGU; 

1999-04-23, HGU, ASV.


Chrysanthemum coronarium kranskrage. (foto s. 

117). 

Kranskrage finns vildväxande i Medelhavsområdet 

och österut till nordvästra Iran. Odlas som ettårig rabattväxt 

och har börjat dyka upp på tipparna de senaste 

åren. — Fynd: Atletippen: 1999-08-18, ASV. 

Edstippen: 1998-07-31, ASV (S, AS98084, kontr. 

TKA); 1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1997-09-27, JEM (h); 1998-09-19, ca 5 ex., ASV (S, 

AS98284, kontr. TKA), JEM (h), MOA, JED. Lövstatippen: 

1998-08-21, flera ex., JED (h); 1998-08-22, 

ASV (S, AS98078, kontr. TKA); 1998-09-23, MOA. 

Chrysanthemum segetum gullkrage. Vildväxande i 

östta Medelhavsområdet men kulturspridd till andra 

delar av kontinenten. Inkommen till Sverige med 

spannmål och spridd i sydvästra Sverige. Fynd föreligger 

från två av tipparna, nämligen Lövstatippen 

1997 och 1998, där gullkragen förekom tillsammans 

med flera ettåriga prydnadsväxter och Högdalstippen 

1994. Troligast spridd med blomfrön. — Fynd: Högdalstippen: 

1994, HGU. Lövstatippen: 1997-08-01, 

JED, ASV, HGU; 1998-08-21, 2 ex., JED. 

Cicer arietinum kikärt. Troligt ursprung i Sydvästasien. 

Odlas till föda men inkommen i vårt land förr 

med spannmålsimport; numera troligen mest via 

fågelfrön. Ett 10-tal plantor på Högbytorpstippen 

1997 i anslutning till ett rötslamtäckt område hade 

troligen grott ur hushållssopor. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991-09-03, enstaka ex., JEM (h) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991). Högbytorpstippen: 1997-09- 

13, ca 10 ex., ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg. 

Cicerbita macrophylla ssp. uralensis parksallat. En 

flerårig art vars geografiska utbredning ligger i centrala 

och östra Ryssland och som odlas som prydnadsväxt. 

Har förekommit i dansk trädgårdslitteratur sedan 

1877 (Lange 1994). Sprider sig lätt med skott. 

Inkommen till tippar mest troligt med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1996-05-16, stort bestånd, 

GOD. Brännbackstippen: 1999-07-15, ASV. 

Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Flottsbrobacken: 

1996-08-31, GOD. Trosatippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK. Ullnabacken: 1998-08-30, JED, HGU. 

Cichorium intybus cikoria. Inhemsk i södra delarna 

av landet i vägkanter, åkerkanter och skräpmarker. 

Vissa kulturformer odlas som sallat och till kaffesurrogat, 

men fynden på tipparna har samtliga varit vildtypen 

som sannolikt kommit in med tippade jordmassor 

eller, som vid Steningetippen, möjligen med 

infört lermaterial till keramiktillverkningen. — Fynd: 

Botkyrkabacken: 1996-08-10, 1 ex., GOD, TST. 

Bristatippen: 1994.ASV. Brännbackstippen: 1998-09- 

20, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991, 1 ex. på tippens 

sydöstra del, JEM m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Flottsbrobacken: 

Ca 1994, HGU; 1995-09-19,1 ex., HGU, JED. 

Hagbytippen: 1997-09-26, JED, ASV; 1998-09-12, 

ASV, JED. Hovgårdstippen: 1998-09-13, ASV, Bot. 

Sällsk. exkursion; 1999-09-15, 1 ex., JED. Högdalstippen: 

1998-07-21, HGU, JED. Löttippen: 1998-09- 

18, enstaka, JED, JEM (h), GEK. Lövstatippen: 1998- 

08-21, 1 ex., JED; 1999-07-08, ASV. Steningetippen: 

1991, 100-talet ex., även obs senare år, ASV. Trolldalstippen: 

1998-09-25, tämligen riklig, JED. Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén; 

1999-09-04, GOD (S), TST, JED. Ullnabacken: 1995- 

09-11, 2 ex., HGU, JED; 1997-09-13, enstaka, flerstädes, 

JED, HGU; 1998-08-30, enstaka, flerstädes, JED, 

HGU. 

Citrulluslanatus vattenmelon. (foto s. 117). Inhemsk 

i tropiska och sydligare delar av Afrika men allmänt 

odlad i varmare trakter. Förekommer tämligen allmänt 

på rötslam, där den ofta blommar och vissa år 

även går i frukt; den största vattenmelon som iakttagits 

vägde ca 2 kg. Spridd med köksavfall som frön 

av importerad frukt eller möjligen, i mindre omfattning, 

med torkade frön. — Fynd: Annelundstippen: 

1999-08-07, ASV, JED. Atletippen: 1999-08-18, ASV. 


& Ekman 1993); 1999-09-04, JED, GOD. Bristatippen: 

1995-08-27, ASV (h); 1997-09-29, ca 5 ex. nära 

krönet vid rötslamsdeponi, ASV. Brännbackstippen: 

1999-07-15.ASV; 1999-08-28,JED; 1999-09-27, Lasse 

Thorán (S, 5142). Eskilstunatippen: 1991, JEM (h, 

kontr. Per Lassen) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 

1992, tämligen riklig, JEM, (Ekman 1995); 1995-09- 

20, JEM; 1997-09-13, JEM (h); 1997-09-27, JEM, 

JED; 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999- 

09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, 

JEM, GEK. Forsbackatippen: 1999-08-07, GOD (S); 

1999-09-12, ASV. Frutorpstippen: 1992-08-20, GEK 

(h); 1992-09-23, ca 10 ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 

1993). Hanvikstippen: 1997-10-05, 1 ex. med 

mogen frukt, HGU (S, kontr. Hans-Erik Wanntorp). 

Himmerfjärdsverket: 1995-09-03, TST, GOD; 1997- 

08-17, GOD (S); 1997-1999 (Strid 1999); 1999-09-26, 


09-05, ASV, JED, MOA; 1999-07-23, ASV; 1999-09-15, 

JED. Högbytorpstippen: 1997-09-13, flera ex. på röt-


slam, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, 

ASV, JED. Högdalstippen: 1995, HGU. Löttippen: 

1997-09-07, ca 100 ex. på rötslam, JEM (h), GEK. 

Salatippen: 1999-09-12, 1 ex., sydöstra delen av tippen, 

JEM (h), GEK. Sofielundstippen: 1997-09-14, 

ASV, HGU, GOD, TST; 1998-09-11, TST, GOD, Tvetatippen: 

1999-09-03, GOD (S), TST. 

Citrus sp. citrus-art. Små groddplantor av citrusarter 

kan gynnsamma somrar förekomma på tippar. 

De blir sällan så stora att man kan göra en säker bestämning. 

Ett fynd av en citrus-art har gjorts under 

inventeringen. — Fynd: Salatippen: 1999-09-12, ca 

10 ex. växande i en blandning av rötslam och grus, 

JEM (h), GEK. 

Clarkia unguiculata clarkia. Ettårig rabattväxt som 

förekommer vildväxande i Kalifornien. Utkommen 

till tipp troligen med trädgårdsavfall eller trädgårdsjord. 

— Fynd: Högdalstippen: 1994, HGU; 1995-08- 

01, på tippjord vid vattentornet, HGU (S). 

1 ex., på jordhög med tippmaterial från bl.a. blompottor, 

JEM (h), JED, ASV, MOA. 

Commelina communis liten himmelsblomma. (foto 

s. 118). Ursprunglig utbtedning i tempererade delar 

av Asien men naturaliserad i Syd- och Centraleuropa. 

Funnen för första gången i landet 1910 växande 

i ballastsand i Kville socken, Bohuslän (Hylander 

1970). Upptäcktes på Vedyxatippen utanför Uppsala 

växande tillsammans med åkerringblomma och ulltistel, 

sannolikt inkommen tillsammans med åtminstone 

den förra med avfall eller tippad jord från Botaniska 

trädgården (Örjan Nilsson, muntl. medd.). 

Tidigare ej anträffad i Uppland. — Fynd: Vedyxatippen: 

1998-09-13, 5-10 ex., ASV (h, kontr. TKA); 

1998-09-17, MOA, TST. 

Conium maculatum odört. Bofast i Sverige kring 

gårdar och längs vägar, järnvägar och i tångbankar. 

Anses också vara inkomling med ballast i hamnar, på 

Clematis tangutica gullklematis. En gulblommig art 

som härstammar från Mongoliet och Kina. Ej så vanlig 

i odling och sällan tapporterad som förvildad. Funnen 

på en av tipparna. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1997-09-13, JEM (h). 

Clematis viticella italiensk klematis. Artens geografiska 

utbredning är enligt Johnson (1997) södra och 

sydöstra Europa, Mindre Asien, Kaukasus och Iran, 

där den växer i busksnår, skogsbryn eller i häckar. 

Odlad sedan lång tid tillbaka som klängande prydnadsväxt 

i trädgårdar, omnämnd i dansk litteratur 

från före 1700 (Lange 1994). Fyndet på Ullnabacken 

utgjordes av en förädlad sort. — Fynd: Ullnabacken: 

1997-09-13, 1 ex., HGU, JED. 

Cleome bassleriana paradisblomster. (foto s. 117). Ursprunglig 

i Sydamerika, på senare tid en populär utplanteringsväxt, 

speciellt i blompottor i kommunala 

anläggningar. Den har baljliknande frukter som tycks 

utvecklas väl i utomhusmiljö i vårt land. Säljs ibland 

under namnet C. spinosa, ett namn som anspelar på 

styva tagglika utskott på bladen. Den är dessutom 

klibbhårig. —Fynd: Forsbackatippen: 1999-08-07, 

2-3 ex., GOD (S). Hovgårdstippen: 1998-09-05, 

1 ex., ASV, JED, MOA. Högdalstippen: 1994, HGU; 

1995-09-11, 1 ex., HGU; 1995-09-17, HGU, MOA; 

1995-10-03, 1 ex. HGU (S). Vikatippen: 1998-09-19, 

Fig. 8. Tigeröga Coreopsis tinctoria. Teckning: Bengt 

Nicolson.


omlastningsplatser för gods, vid kvarnar och på avfallsplatser. 

Funnen på sju av tipparna, ibland i form 

av mindre bestånd som sannolikt är relativt varaktiga. 

— Fynd: Edstippen: 1998-09-12, ASV, JED. Forsbackatippen: 

1998-10-03, ASV. Hagbytippen: 1998- 

09-12, ASV, JED. Hammarbybacken: 1994-07-02, 

HGU; 1995-09-19, HGU, JED; 1996-06-14, tämligen 

riklig, JED. Hovgårdstippen: 1998-09-23, enstaka, 

JED, ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, flera ex. i 

övertäckt slänt mot sydost, HGU, ASV, JED, Kerstin 

Frostberg. Vedyxatippen: 1998-09-10, litet snår, JED. 

Consolida regalis riddarsporre. Riddarsporre förekommer 

oregelbundet som åkerogräs men uppträder 

ibland också på tippar. Den har då sannolikt införts 

med schaktad jord. Funnen på sju av tipparna. De 

flesta noteringarna är från de två sista åren i perioden. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-21, GOD; 

1997, HGU. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. 

Ekebyhovstippen: 1998-08-28, 1 ex., JED. Eskilstu- 

natippen: 1998-09-19, 1 ex., ASV, JED, JEM (h), 

MOA. Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED. Hammarbybacken: 

1997, HGU. Hovgårdstippen: 1997- 

10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, ASV, JED, MOA. 

Vedyxatippen: 1998-09-10, tämligen riklig, JED; 

1999-08-05, enstaka, spridd, JED. 

Conyza canadensis kanadabinka. Inkommen i sen 

tid i landet. Växer på öppen gärna grusig mark på 

bangårdar, industritomter, hamnar och i städer. 

Sprids till tippar företrädesvis med schaktjord. Närstående 

arter som C. bonariensis och C. sumatrensis, 

vilka förekommer som införda i bl.a. Storbritannien, 

har förgäves eftersökts. — Fynd: Annelundstippen: 

1999-09-12, JEM, GEK. Björshulttippen: 1992, JEM, 

GEK (Ekman & Ekman 1993). Botkyrkabacken: 

1996-09-07, GOD. Edstippen: 1997-08-23, ASV; 


08, HGU, ASV. Eskilstunatippen: 1992, JEM; 1995- 

09-20, JEM; 1996-09-18, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 

1998-09-10, JEM; 1999-09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU. Forsbackatippen: 1998- 

08-04, GOD (S); 1998-10-03, ASV; 1999-09-12, ASV. 

Frutorpstippen: 1992 (Ekman & Ekman 1993); 1992- 

09-23, JEM, GEK; 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, GOD, TST 

(S). Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Jordbrotippen: 

Ca 1991, HGU. Salatippen: 1999-09-12, nordvästdelen 

av tippen, JEM, GEK. Sofielundstippen: 1997- 

09-14, HGU. Strängnästippen: enstaka ex., (Ekman 

& Östholm 1991). Ullnabacken: 1995-09-11, HGU, 

JED. Vikatippen: 1998-09-07, komposthögar av trädgårdsavfall, 

ASV; 1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Vällstatippen: 1994-10-09, ASV. 

Coreopsis tinctoria tigeröga. (fig. 8). Tigeröga är vildväxande 

i Nordamerika och odlas här som ettårig rabattväxt. 

Den växte 1997 i kanten av en grusplan på 

Edstippen. Fyndet är det första för Uppland som 

förvildad. Året därpå upptäcktes tigeröga på Lövstatippen, 

och 1999 förekom den också på Tvetatippen. 

Fyndomständigheterna tyder på att arten spritts via 

trädgårdsavfall. — Fynd: Edstippen: 1997-08-23, 

1 ex., ASV (h, kontr. Lars-Erik Kers). Lövstatippen: 

1998-09-15, 2 ex., ASV (S, AS98267, h, kontr. Lars- 

Erik Kers); 1998-09-23, MOA. Tvetatippen: 1999-09- 

04, 1 ex., GOD (S), JED, TST. 

Fig. 9. Höstöga Coreopsis verticillata.Teckning: Bengt 

Nicolson. 

Coreopsis verticillata höstöga. (fig. 9, foto s. 118). 

Även höstöga är ursprungligen en amerikansk art som


odlas som blomväxt i rabatter. I inventeringen är den 

funnen vid ett tillfälle på Hovgårdstippen, där en 

planta med flera blommande stänglar växte på jordplanen 

nordväst om stora askdeponin. Fyndet var troligen 

landskapets första. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1 ex. 1998-09-05, MOA, ASV (h, AS98175, kontr 

TKA), JED. 

Coriandrum sativum koriander. (foto s. 118). Ettårig 

kryddväxt som blivit vanligare i köksväxtodlingar. 

Samtliga fynd är från 1998 och 1999. Sprids till tippar 

troligen mest via fågelfrön eller blomfröblandningar. 

— Fynd: Edstippen: 1998-07-31, ASV (h, 

AS98085); 1998-08-23, ASV, JED, enstaka ex. Eskilstunatippen: 

1999-08-07, 2 ex., JED, ASV; 1999-09-12, 

MOA, Bot. Sällsk. exkursion. Hovgårdstippen: 1998- 

09-13, enstaka ex., ASV, JEM (h), Bot. Sällsk. exkursion. 

Löttippen: 1998-09-18, enstaka ex., JED, JEM 

(h), GEK. Lövstatippen: 1998-08-21, enstaka ex., 

utkast, troligen knuten till fröblandning med blåklint 

och kornvallmo, JED (S, kontr. TKA). Tvetatippen: 

1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, enstaka ex., 

GOD,TST,JED. Vikatippen: 1998-09-19, enstaka små 

ex., JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Cornus alba ssp. alba korallkornell. Korallkornell 

är en sibirisk art som i väster når fram till finsk-ryska 

gränsen (Ekholm m.fl. 1991). Den odlas som prydnadsväxt 

men ses mer sällan förvildad. Endast sex fynd 

i bestämbart skick föreligger från fyra av tipparna, 

men därtill ett antal som inte med säkerhet kunnat 

bestämmas till underart. Dessa har placerats nedan 

under Cornus alba coll., korneli. Korallkornellen är 

möjligen fröspridd eller spridd med schaktad jord från 

trädgårdar. — Fynd: Eskilstunatippen: 1991-08-19, 

JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992-06- 

01, JEM (h, kontr. Hans-Erik Wanntorp). Frutorpstippen: 

1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. Trosatippen: 

1992-09-20, JEM (h, kontr. Hans-Erik 

Wanntorp). Rävstatippen: 1993-08-01, ASV (h); 

1994-10-01, ASV (h). 

Cornus alba ssp. stolonifera videkornell. Cornus alba 

förekommer i två underarter varav videkornell med 

ursprung i Nordamerika är den vanligaste som förvildad. 

Videkornellen har inte lika lång odlingshistoria 

som den sibiriska underarten. I dansk trädgårdslitteratur 

är den omnämnd från 1916, medan den senare 

har odlats åtminstone sedan 1790 (Lange 1994). 

Växten sprider sig lokalt med rotslående grenar vilket 

troligen gynnar spridningen till tippar. Troligas- 

te spridningssätt är därför med park- och trädgårdsavfall. 

Flera fynd som ej bestämts till underart anges 

sist i fyndförteckningen som C. alba coll., kornell. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1998-08-31, ASV (S, 

AS98225, kontr. TKA), HGU. Eskilstunatippen: 1998- 

09-19, JEM (h, kontr. Erik Ljungstrand), MOA, JED, 

ASV. Steningetippen: 1994-10-01, ASV (h). Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. 

C. alba coll. kornell. — Fynd: Albybacken: 1996- 

10-09, HGU. Edstippen: 1997-08-23, ASV. Hagakullen: 

1993-07-20, TST, MOA m.fl.; 1995, ASV. Hagbytippen: 

1997-09-26, JED, ASV. Löttippen: 1997-09- 

07, fåtalig, JEM (h), GEK. 

Cosmos bipinnatus rosenskära. Rosenskära är en art 

som förekommer vildväxande från Mexiko till Brasilien 

i söder. I Sverige odlas den ettåriga växten som 

utplanteringsväxt i rabatter varifrån den inte sällan 

sprids via trädgårdsavfall till tippar. Fynd har gjorts 

under hela tioårsperioden. — Fynd: Edstippen: 1998- 

08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1992, ca 40 ex., 

JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Högdalstippen: 

1993-09-26, 1 vitblommig rugge, ASV, HGU, 

JED, MOA, Lasse Ceder. Lövstatippen: 1997-08-01, 

JED, ASV, HGU; 1998-08-22, JED, ASV, HGU; 1998- 

09-23, MOA. Strängnästippen: 1991, 1 ex., JEM (h), 

Bert Ostholm, Torsten Carlsson (Ekman & Ostholm 

1991). Trosatippen: 1992-09-23, 1 ex., JEM (h), GEK 

(Ekman & Ekman 1993). 

Cotoneaster bullatus rynkoxbär. En art, ursprungligen 

från Kina, som mindre allmänt odlas som häckväxt 

eller solitär prydnadsbuske och som kommit i 

odling ganska sent i vårt land. Den är inte upptagen 

i en kulturväxtflora från 1893 men uppges från Danmark 

från 1916 (Svensson 1893, Lange 1994). Endast 

ett tippfynd, från Högdalstippen 1993, i den nordöstra 

jordövertäckta sluttningen tillsammans med ett 

antal perenna trädgårdsflyktingar. — Fynd: Högdalstippen: 

1993-09-26, 1 större buske, HGU, ASV, MOA, 

Lasse Ceder. 

Cotoneaster dielsianus rosenoxbär. Ytterligare en kinesisk 

art som likt föregående art i dansk trädgårdslitteratur 

först uppges från 1916 (Lange 1994). Funen 

på tre av tipparna; sannolikt inkommen med trädgårdsutkast. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995, HGU. 

Högdalstippen: 1997, HGU (S, best. Hans-Erik 

Wanntorp). Vårbergstoppen: 1993-08-29, Lennart 

Karlén (S).


Cotoneaster divaricatus spärroxbär. En kinesisk art 

som troligen ganska sent tagits upp i vår trädgårdskultur. 

Från Danmark finns uppgift om odling i botanisk 

trädgård från 1916 (Lange 1994). Att den däremot 

är lättspridd vittnar antalet fynd om från tippar 

och andra ställen i regionen. Troligaste spridningsväg 

till tipparna är genom trädgårdsutkast men fågelspridning 

av bär (frukter) är också möjlig. — Fynd: 


&Ekman 1993). Botkyrkabacken: 1995-09-21, GOD; 

1996-08-10, GOD; 1999-08-21, ett par ex., GOD (S). 

Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED; 1998-09-12, ASV, 

JED. Ekebyhovstippen: 1996-09-05, ASV, JED. 

Eskilstunatippen: 1991-09-07, 1 ex. på tippens sydvästra 

del, JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 

1997-09-13, JEM; 1997-09-27, norra delen av tippen, 

JEM, JED; 1998-09-10, JEM. Frutorpstippen: 1992- 

09-23, 1 ex., JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 1993); 

1993-10-10, JEM (h) m fl. Hanvikstippen: 1990-07- 

29, HGU. Högdalstippen: 1993-09-26, ASV, HGU, 

MOA, Lasse Ceder. Krusbodatippen: 1990-09-03, 

HGU; 1994-08-14, HGU (S); 1997-06-07, HGU. Löttippen: 

1997-09-07, 1 ex., depåområde 2, JEM (h), 

GEK. Lövstatippen: 1997-08-01, HGU, ASV, JED. 

Vikatippen: 1993-10-10, JEM, Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Vårbergstoppen: 1993-08-29, Lennart Karlén 

(S); 1994-10-26, HGU. Vällstatippen: 1994-10-09, 

ASV, JED. 

Cotoneaster lucidus häckoxbär. Häckoxbär har asiatiska 

Ryssland, kring Bajkal och Mongoliet som 

hemland och har odlats i Danmark åtminstone sedan 

1871 (Lange 1994, Svensson 1893). Till tippar 

spridd med trädgårdsutkast eller mindre sannolikt 

som fågelspridd. — Fynd: Albybacken: 1996-10-05, 

HGU. Botkyrkabacken: 1995-09-21, GOD; 1997-06- 

29, GOD. Hagakullen: 1995, ASV. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1999-07-23, övertäckt del i 

väst, ASV. Krusbodatippen: 1994-08-14, HGU; 1997- 

06-07, HGU. Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, 

HGU. Trolldalstippen: 1998-11-01, JEM, GEK. 

Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, JEM, MOA, JED, 

ASV. Sofielundstippen: 1998-09-11, GOD (S). 

Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). 

Cotoneaster multiflorus flockoxbär. Hemort i Kaukasien 

och södra Sibirien (Kasakstan) och odlad i vårt 

land sedan åtminstone 1890-talet (Svensson 1893). 

Mindre allmänt förvildad med fynd endast från tre 

tippar. Troligast spridd med trädgårdsutkast. 

— Fynd: Hagakullen: 1995-06-29, 1 buske på toppen, 

HGU, ASV. Högdalstippen: 1993-08-31, HGU; 

1995-06-17, ASV, HGU, Raul Keskkula; 1998-08-14, 

MOA; 1998-09-13, TST. Krusbodatippen: 1995, HGU; 

1996, HGU; 1997-06-07, HGU (S) 1998-07, HGU (S); 

1999-07, HGU. 

Crataegus flabellata var. flabellata. kanadahagtorn. 

Prydnadsbuske från östra Kanada, odlad i häckar eller 

som solitär buske i trädgårdar och parker. Relativt 

sent inkommen i trädgårdsodling i Sverige. Skild från 

häckhagtorn på håriga bladskaft och utdragna, i spetsen 

något bakåtriktade flikar mitt på bladkanten. 

Trots fördelningen av tippfynden mindre vanlig än 

häckhagtorn som förvildad i området. Spridning till 

tippmiljö troligen med trädgårdsutkast; vid Hovgårdstippen 

möjligen kvarstående intill entrén sedan 

tiden innan tippen anlades. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1998-08-31, ASV, HGU. Eskilstunatippen: 1998- 

09-19, JEM (S, 98530, best. TKA). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV (S, AS97158, kontr. TKA), MOA. 

Crataegus flabellata var. grayana häckhagtorn. Vildväxande 

inom ett område i östra Kanada och nordöstra 

USA. Vanligtvis odlad i häckar. I likhet med 

kanadahagtorn en sent introducerad trädgårdsväxt. 

Spridd till Forsbackatippen troligtvis med trädgårdsutkast. 

— Fynd: Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD 

(S). 

Crataegus submollis trädhagtorn. Litet träd odlat 

som prydnad i parker och trädgårdar. Arten är inhemsk 

i nordöstra Nordamerika. Den är troligen introducerad 

relativt sent i landet och uppges t.ex. som 

odlad i botanisk trädgård i Danmark först 1922 

(Lange 1994). Endast ett fynd - på Eskilstunatippen 

i anläggningens nordöstra del, där den inkommit 

säkert flera år före fyndtillfället 1991, troligen med 

trädgårdsavfall. —Fynd: Eskilstunatippen: 1991-09- 

07, 1 ex., JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991). 

Crepis biennis skånefibbla. En sedan gammalt inkommen 

art som förekommer på vägkanter, bangårdar 

och i hamnar. Möjligen inkommen till Trolldalstippen 

med fyllnadsmassor. — Fynd: Trolldalstippen: 

1998-09-25, riklig, JED. 

Crepis capillaris grönfibbla. Bofast i Sverige på öppen 

jord vid vägar, åkrar och gräsmattor. Funnen på 

Jordbrotippen inkommen med schaktmassor eller


möjligen som gräsfröinkomling. — Fynd: Jordbrotippen: 

1993-09-09, HGU (S). 

Crocus xstellaris gullkrokus. En hybrid av kulturursprung 

med C. flavus och C. angustifolius som föräldraarter. 

Ett fynd av gullkrokus gjordes 1992 på Steningetippen 

bland uppgrävda stubbar och tippade 

jordmassor. Krokusen återkom på samma lokal även 

året därpå. — Fynd: Steningetippen: 1992-05-16, 

grusutfyllnad, trädgårdsutkast, ASV (h); 1993, ASV. 

Crocus vernus vårkrokus. Vild art från Europas 

bergstrakter, från Pyrenéerna i väst till Polen och 

Ryssland i öst och Sicilien och f.d. Jugoslavien i syd. 

Odlas i rabatter utomhus och sprider sig i gräsmattor 

och kring trädgårdar. Säljs också i krukor tidigt 

på säsongen och hamnar kanske i hushållsavfall eller 

trädgårdsavfall, varifrån den kan komma ut på tippar. 

— Fynd: Högdalstippen: 1998, HGU; 1999, 

HGU. 

Cucumis melo melon. Spridd till tippar med frön 

från importerad frukt eller möjligen som torkade melonkärnor. 

Uppträder oftast i hushållsavfall men även 

i rötslaminblandad jord. Utvecklar mognande frukter 

vissa år. Olika former av melon har förekommit, 

t.ex. honungsmelon och nätmelon. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, i kompost av hushållsavfall, 

ASV; 1999-09-12, JEM (h), GEK. Atletippen: 

1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 1992-09-20, JEM 

(h), GEK (Ekman & Ekman 1993); 1999-09-04, JED, 

GOD. Bristatippen: 1994-09-03, rötslamsdeponi, flera 

10-tals ex., ASV (h, kontr. Arne Anderberg); 1995- 

08-27, ASV; 1997-09-29, ASV. Brännbackstippen: 

1999-07-15, ASV; 1999-09-27, Lasse Thorán (S, 5139, 

5140, 5141). Eskilstunatippen: 1991, JEM (h) m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1992, ca 40 ex., JEM; 

1995-09-23, JEM (h); 1996-09-18, JEM (h); 1997-09- 

13, JEM (h); 1997-09-27, JEM, JED; 1999-09-07, nätoch 

honungsmelon, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. 

Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM, GEK. Forsbackatippen: 

1999-08-07, GOD (S); 1999-09-12, ASV. 

Frutorpstippen: 1992-09-23, ca 5 ex., JEM (h), GEK 

(Ekman & Ekman 1993). Himmerfjärdsverket: 

1997-1999 (Strid 1999); 1999-09-10, GOD (S), TST. 

Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV (S, AS97046, kontr. 

TKA), MOA; 1999-07-23, kompostanläggningen i 

norra delen, hushållsavfallstippen, ASV; 1999-09-18, 

kompostanläggningen, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, flera ex. på rötslam, ASV, HGU, JED, 

Kerstin Frostberg; 1999-09-18, ASV, JED. Högdalstippen: 

1997, HGU (S, kontr. Hans-Erik Wanntorp). 


07, 100-300 ex. på rötslam, depåområde 1 och 2, JEM 

(h), GEK; 1999-08-08, ASV, JED; 1999-08-22, JEM 

(h), JED, GEK, Kristoffer Stighäll. Salatippen: 1999- 

09-12, flera ex., även med frukt, nordvästra, sydöstra 

och östra delarna av tippen, JEM (h), GEK. Sofielundstippen: 

1997-09-14, ASV, HGU, GOD, TST, 

Trosatippen: 1992-08-21, GEK (h); 1992-09-23, JEM 

(h), GEK (Ekman & Ekman 1993). Tvetatippen: 

1999-09-03, GOD (S), TST. 

Cucumis metuliferus Schrad. kiwano. Detta är en 

av de många exotiska frukter som på senare år börjat 

säljas i välsorterade livsmedelsbutiker. Kiwano säljs i 

ganska liten omfattning. Den har en mild smak som 

påminner om banan med lime och äts direkt eller 

används i sallader. Den kommer ursprungligen från 

halvökenområden i södra och centrala Afrika. Till 

Sverige importeras den huvudsakligen från Nya Zeeland. 

Kiwano liknar melon och gurka men igenkänns 

på att fruktämnet har grova taggar. Som mogen är 

den gul. Ytterligare två taggfruktiga Cucumis-artei 

finns i odling i Europa, men dessa har antingen tätare 

eller mjukare taggar. Ett exemplar av kiwano 

påträffades på Eskilstunatippen 1999. Inga följearter 

har noterats, men man får förmoda att den kommit 

med rötslam. Den är inte tidigare uppgiven från landet, 

men kan förväntas dyka upp på fler tippar. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1999-09-25, 1 ex, JEM (h, 

S, kontr. TKA), GEK. 

Cucumis sativus gurka. Betydligt mer sällan än melon 

har gurka påträffats växande på tippar. Underlaget 

har varit rötslam eller i något fall hushållssopor. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, i kompost 

av hushållsavfall, ASV. Bristatippen: 1995-08-27, rötslamsdeponi, 

ASV (h). Brännbackstippen: 1998-09- 

20, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1996-09-18, JEM (h, 

kontr. Hans-Erik Wanntorp); 1999-08-07, JED, ASV. 


05, ASV, JED, MOA; 1999-07-23, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, flera ex. på rötslam, ASV, HGU, 

JED, Kerstin Frostberg. Högdalstippen: 1997-09-14, 

TST m.fl. Löttippen: 1997-09-07, JEM (h), GEK; 

1997-09-15, JEM (h), GEK; 1998-09-18, depåområde 

1, rötslamstäckta sopor, mest hushållssopor, JEM, 

GEK, JED. Salatippen: 1999-09-12, JEM (h), GEK


Cucurbita pepo pumpa. Pumpa har förekommit växande 

bland hushållsavfall och på rötslamblandad 

jord. Förutom på Eskilstunatippen där pumpa noterades 

redan 1992 har de flesta fynden varit mot slutet 

av tioårsperioden. En markant ökning från 1998 

kan kanske kopplas till det ökande firandet av halloween. 

Flera år har mogna frukter utvecklats som borde 

ha möjlighet att sprida frön. Olika former av pumpa 

har förekommit, såväl prydnadspumpor som ätliga 

former. Den närstående arten jättepumpa, C. maxima, 

har eftersökts men inte med säkerhet kunnat 

bestämmas. — Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, 

i kompost av hushållsavfall, ASV; 1999-08-07, ASV, 

JED; 1999-09-12, JEM (h), GEK. Atletippen: 1999- 

08-18,ASV. Björshulttippen: 1999-09-04, JED, GOD. 

Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED; 1999-09- 

27, Lasse Thorán (S, 5138). Edstippen: 1998-08-23, 

ASV, JED. Eskilstunatippen: 1992, stora prydnadspumpor 

flerstädes, JEM (h); 1993, ca 10 ex., JEM (h); 

1995-09-20, JEM (h); 1997-09-13, även former med 

vitmarmorerade blad, JEM (h); 1997-09-27, JEM, 

JED; 1998-09-10, JEM (h); 1998-09-19, JEM (h), 

MOAJED, ASV. Forsbackatippen: 1999-08-07, GOD 

(S); 1999-09-12, ASV. Himmerfjärdsverket: 1999 

(Strid 1999); 1999-09-10, GOD (S), TST; 1999-09-26, 


09-05, på tippområdet norrut nära entrén, ASV, JED, 

MOA; 1999-07-23, ASV; 1999-09-18, ASV. Högbytorpstippen: 

1999-09-18, ASV, JED. Kovikstippen: 

1999-09-03, JED. Löttippen: 1998-09-18, depåområde 

1, rötslamstäckta sopor, mest hushållssopor, JEM 

(h), GEK, JED; 1999-08-08, ASV, JED. Salatippen; 

1999-09-12, sydost-delen av tippen, JEM (h), GEK. 

Sofielundstippen: 1998-09-11, GOD (S). Tvetatippen: 


1999-09-03, GOD (S), TST. Vikatippen: 1998-09-19, 

1 ex. JEM (h), MOA, JED, ASV. 

Cuscuta campestris amerikansk grovsnärja. (foto 

s. 118). Nordamerikansk art som tillfälligt kommer 

in i trädgårdsodlingar etc. Första fyndet i inventeringen 

gjordes på Hovgårdstippen 1997, där den växte 

på tomat och en liten Malus-planta. på rötslaminblandad 

jord tillsammans med bl.a. kycklinghirs och 

ogräsdurra. Först felaktigt rapporterad som grovsnärja, 

C. scandens (Svenson 1998). Funnen även 1999 

på Himmerfjärdsverket bland fågelfröinkomlingar 

och andra rötslamsväxter (Strid 1999). Troligast inkommen 

med fågelfrön till dessa lokaler. — Fynd: 

Himmerfjärdsverket: 1999-09-10, GOD (S), TST 

(Strid 1999); 1999-09-12, MOA, TST; 1999-09-19, på 

rötslam, MOA, ASV (h, AS99173); 1999-09-26, JEM 

(h). Hovgårdstippen: 1997-10-05, några få revor på 

tomat och Malus sp. inom ca 1 kvadratmeter, ASV (h, 

best. TKA), MOA. 

Cymbalaria muralis murreva. Utbredningen för 

vildväxande murreva omfattar Medelhavsområdet, 

Nordafrika och västra Asien. Som odlad i vårt område 

är arten omnämnd i floror och trädgårdshandböcker 

sedan början av 1800-talet (Lange 1994). Hålls 

som prydnadsväxt och odlad i stenmurar, stenpartier 

etc. och därifrån inkommen till tippar med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Hagbytippen: 1999-08-20, riklig, 

JED. Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). 

Trolldalstippen: 1998-09-25, enstaka, JED. Ullnabacken: 

1997-09-13, 1 ex., HGU, JED. 

Cymbalaria pallida storblommig murreva. En förvildad 

trädgårdsväxt som riskerar att förväxlas med 

den vanligare arten murreva. Till Skeviksbacken har 

den säkerligen kommit med schaktjord från någon 

trädgård. Arten är ny för Uppland. — Fynd: Skeviksbacken: 

1999-08-27, 2-3 plantor på några kvadratmeter, 

JED (S, 9929, kontr. TKA). 

Cynoglossum amabile kinesisk förgätmigej. En förvildad 

prydnadsväxt som sannolikt inte är alltför sällsynt 

i odling. Det första svenska fyndet gjordes troligen 

så sent som 1941. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1999-09-15, 1 ex., JED (S, 9965, kontr. TKA); 1999- 

09-18, 1 ex. i rötslamtäckta hushållssopor, ASV (h, 

AS99170). 

Dahlia x hortensis dahlia. Ursprungsland troligen 

Mexiko. I Svenssons kulturväxtflora uppges (om D. 

variabilis Desf. och dess form f. coccinea): "Upptäcktes 

av Mocino och Sessé i Mexiko 1792 och sändes 

genast härifrån till Madrid, där den dock snart gick 

förlorad. Insändes för andra gången av Humboldt och 

Bonpland till Berlin 1802. Överfördes till Sverige 

1810." (Svensson 1893). Nuförtiden odlas framförädlade 

former av dahlior. Fröplantor av dahlia växte 1998 

på Eskilstunatippen, sannolikt spridda med fröspill 

eller som tidigare blommande och frösättande på 

platsen och således ej som utkast av plantor eller rotdelar. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1998-09-19, JEM 

(h), ASV (S, AS98295, best. TKA), MOA, JED.


Dasiphora fruticosa tok. (inkl. D. x friedrichsenii). 

Arten växer i Sverige som inhemsk på Öland och 

Gotland men är också vanlig som prydnadsbuske i 

trädgårdar. Som odlad förekommer den i flera olika 

varieteter och sorter med varierande blomfärg. Till tipparna 

kommer den med trädgårdsavfall och jord. De 

olika kulturformerna har ej särskilts här. — Fynd: 

Annelundstippen: 1999-09-12, 1 buske med gula 

blommor, JEM, GEK. Björshulttippen: 1992-09-10, 

JEM (h), GEK. Botkyrkabacken: 1998-08-31, ASV, 

HGU. Bristatippen: 1994, ASV. Edstippen: 1997-08- 

23, ASV. Eskilstunatippen: 1991, JEM (h) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992-09-02, ca 10 ex., JEM 

(h); 1995-09-22, JEM (h), GEK; 1996-09-18, 1 ex., 

JEM (h); 1997-09-27 JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, JED, 

ASV. Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, MOA. 

Högdalatippen: 1995, ASV. Högdalstippen: 1995-09- 

11, HGU; 1997-09-14, HGU. Jordbrotippen: 1993- 

09-09, HGU. Kovikstippen; 1999-09-03, JED. Krusbodatippen: 

1997-06-07, HGU. Lövstatippen: 1997- 

08-01, JED, ASV, HGU. Salatippen: 1999-09-12, 1 

ex., östra delen av tippen, JEM, GEK. Ullnabacken: 

1999, HGU. Vikatippen: 1998-09-07, gräsytor norr 

om grovsophanteringen, ASV; 1998-09-19, JEM (h), 

JED, MOA, ASV. Vällstatippen: 1994-10-09, ASV, JED. 

Datum innoxia mexikansk spikklubba. (foto s. 118). 

Mexikansk spikklubba är den ena i ett par närstående 

arter, båda med ursprung i sydvästra Nordamerika 

och Mexiko, som på senare år börjat odlas som ettåriga 

prydnadsväxter. Den andra arten är D. wrightii 

Regel som skiljer sig i antalet utskjutande flikar i kanten 

av den rörformade, trattlikt utvidgade kronan. 

Endast ett fynd har gjorts under det sista året i perioden. 

Ett ex. först iakttaget före blomning som en 

månad senare gått i blom och slutligen vid det sista 

besöket denna säsong gått i frukt. Arten är ny för Södermanland. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1999-08-07, 

1 litet sterilt ex., ASV, JED; 1999-09-07, 1 ex. i blom, 

ASV (S, AS99194, best. TKA); 1999-09-12, MOA, Bot. 

Sällsk. exkursion; 1999-09-25, 1 ex. som börjat gå i 

frukt, JEM (h), GEK. 

Datum stramonium var. stramonium spikklubba. 

Spikklubba är en amerikansk art som införts och 

spritts i Europa och andra delar av världen. Odling 

som prydnadsväxt förekommer, och i bl.a. Finland 

uppges den som inkomling med spannmål och sojabönor. 

Spikklubbor dök plötsligt upp i tippmiljö på 

eftersommaren 1997 från att tidigare under perioden 

endast noterats vid fyra tillfällen. Kanske kan förklaringen 

till den plötsliga ökningen vara en gynnsam 

vinter 1995/-96, just innan frön till dessa plantor 

grodde ur en fröbank, eller en ökad införsel med fågelfrön. 


3 ex., ASV; 1999-08-07, 5 ex., ASV, JED; 1999-09-12, 

JEM (h), GEK. Björshulttippen: 1992-09-10, JEM 

(h), GEK; 1992-09-20, 1 ex., JEM (h), GEK (Ekman 

& Ekman 1993); 1999-09-04, 1 ex., JED, GOD. Botkyrkabacken: 

1990, HGU. Brännbackstippen: 1999- 

08-28, 1 ex., JED. Edstippen: 1998-08-23, 4 ex., ASV, 

JED; 1998-09-12, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1995- 

09-20, 1 ex. i rötslam, JEM (h); 1997-09-13, JEM (h); 

1997-09-27, JEM, JED; 1997-09-13, JEM; 1998-09-19, 

JEM, MOA, JED, ASV; 1997-09-27, 1 ex., JEM, JED; 

1998-09-19, 2 ex., JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, 

2 ex., JED, ASV; 1999-09-07, 1 ex., ASV. Forsbackatippen: 

1998-08-04, GOD (S). Hagbytippen: 1997- 

09-07, JED. Himmerfjärdsverket: 1995-09-03, GOD, 

TST, Lasse Ceder (Karlén 1995); 1998-09-24, GOD, 


07-23, 1 ex. i kompostanläggningen i norra delen, 

ASV; 1999-09-15, 3 ex., JED; 1999-09-18, i kompostanläggningen, 

ASV. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén; 1999-09-04, 7 ex., spridd, 

GOD (S), TST, JED. Ullnabacken: 1997-09-13, 1 ex., 

JED (h), HGU; 1999-10-02, 1 ex., HGU, JED. 

Datura stramonium var. tatula violett spikklubba 

(foto s. 118). Den violettblommande formen av spikklubba 

har också Amerika som hemland. Den är 

ovanligare än den vitblommiga formen men odlas i 

större omfattning än denna. Inkommen till Finland 

från 1952 och framåt med USA-importerad majs. I 

Norge 1947-1960 vanligare än den vitblommiga formen 

till skillnad från förhållandet under perioden 

före. På tippar i denna inventering först från 1997. 

— Fynd: Atletippen: 1999-08-18, 2 ex., ASV. 

Ekebyhovstippen: 1997-08-24, 3 stora ex., JED (h). 

Eskilstunatippen: 1999-08-07, 1 ex., JED, ASV; 1999- 

09-07, 1 ex., ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 

1999-09-25, JEM, GEK. Högdalstippen: 

1997-09-14, 1 ex., sopsand, HGU m.fl. Salatippen: 

1999-09-12, 1 ex., flishög i nordväst-delen, JEM (h), 

GEK. Tvetatippen: 1999-09-04, 1 ex., GOD, TST, 

JED. Ullnabacken: 1997-09-13, 1 ex., JED (h), HGU. 

Daucus carota ssp. sativus morot. Kulturform av vild 

morot som förekommer i Europa, Nordafrika och 

västra Asien. Vildtypen räknas som bofast i landet sedan 

lång tid. Den odlade formen av morot med för-


tjockad rot har anträffats vid flera tillfällen i tippmiljö 

och då mest sannolikt spridd med trädgårdsavfall eller 

fröspill. — Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-17, 

TST, GOD. Bristatippen: 1995-08-27, rötslam, ASV 

m.fl. Hovgårdstippen: 1999-07-23, jordhögar norr 

om askdeponin, ASV, Högdalstippen: Ca 1993, HGU. 

Trosatippen: 1992-09-23, JEM (h, best. Per Lassen), 

GEK. Vikatippen: 1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, 

ASV. 

Dianthus barbarus borstnejlika. En art som anträffas 

på ödetomter som kvarstående eller lokalt spridd. 

Den har en lång odlingshistoria som i Danmark går 

tillbaka till 1600-talet (Lange 1994). Som vildväxande 

förekommer den i centrala och östra Europa österut 

till Sibirien och Kina. Införd till Eskilstunatippen 

med tippad trädgårdsjord eller trädgårdsavfall. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1998-09-10, JEM. 

Dicentra formosa fänrikshjärta. Ofta odlad art som 

naturaliserar sig t.ex. i skuggade lundar. Förutom fänrikshjärta 

förekommer den snarlika furirhjärta, 

D. eximia, också denna med ursprung i Nordamerika. 

Även hybriden förekommer i odling och skulle 

kunna anträffas förvildad (Stace 1991). Fänrikshjärta 

har endast påträffats på en av tipparna. — Fynd: 

Lövstatippen: 1999-07-08, 1 planta med flera blommande 

stänglar, ASV. 

Digitalis purpurea fingerborgsblomma. Vildväxande 

även i vårt land. Odlas numer som prydnadsväxt 

men i äldre tid för användning inom medicinen. Tvåårig 

växt som förmår fa fram mogna frön och skulle 

kunna återkomma år från år på tippar. — Fynd: Arlandatippen: 

1994, på grusmark, skräpmark, ASV. 

Björshulttippen: 1992, JEM, GEK. Botkyrkabacken: 

1997-06-29, GOD. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. 


1991), Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU; 1996- 

08-31, GOD; 1998-10-10, ASV, GOD. Forsbackatippen: 

1998-08-04, GOD (S). Hanvikstippen: 1990- 

07-29, HGU. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. 

Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU; 1993-09-26, östra 

delen, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder. Lövstatippen: 

1999-07-08, ASV. Trolldalstippen: 1998-09-25, JED; 

1999-11-14, JEM. Vikatippen: 1993, JEM, Bo Karlsson, 


Diplotaxis tenuifolia sandsenap. Arten är ursprunglig 

i stora delar av Europa men förkommer endast som 

införd i Norden. I Sverige är den känd sedan början 

av 1800-talet och har huvudsakligen kommit in i landet 

med ballast i äldre tid. Sannolikt har den senare 

även kommit in med spannmål och kanske med andra 

varor, samt de senaste åren genom odling som 

grönsak. I Stockholmstrakten har arten varit relativt 

långlivad på flera platser, men idag endast stationär 

på några lokaler i södra Stockholm. Tippförekomsternas 

ursprung är mycket oklart, kanske är den inkommen 

med schaktjord som innehållit vilande frön. 

— Fynd: Hovgårdstippen: 1999-09-15, 1 ex., JED (S, 

9967, kontr. TKA). Vårbergstoppen: 1993, Lennart 

Karlén (Aronsson 1993). 

Dipsacus fullonum kardvädd. En art vars ursprungsområde 

räknas från sydvästra Europa österut till Ukraina 

och Mindre Asien. Den är tvåårig och odlas ibland 

och används torkad som eternell. Den sprider sig lätt 

från odlingar i trädgårdar, kolonilotter etc. och kommer 

med trädgårdsavfall till tippar, men den viktigaste 

spridningen kan ändå vara via fågelfrön. I tippmiljö 

kan den bli beständig och återkomma från år 

till år främst tack vare rik frösättning och god konkurrenstålighet 

hos sterila plantor. En närstående art, 

vävarkarda D. sativus, som lätt skiljs på i spetsen 

bakåtriktade stödblad till blommorna, har förgäves 

eftersökts. — Fynd: Edstippen: 1998-09-12, ASV, JED. 


05, riklig, ASV, JED; 1997-08-24, JED; 1999-07-30, 

JED, HGU. Hagbytippen: 1999-08-20, ca 3 ex., JED. 

Himmerfjärdsverket: 1995-09-03, GOD, TST, Lasse 

Ceder (Karlén 1995, Strid 1999). Högdalstippen: 

1994-09-08,1 ex., HGU, JED. Lövstatippen: 1999-07- 

08, ASV; 1999-091-1, ca 15 ex., JED. Tvetatippen: 

1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, GOD.TST, 

JED. Vedyxatippen: 1998-09-17, TST; 1999-08-05, 

1 ex., JED; 1999, 2 ex. i söder, Sebastian Sundberg 

m.fl. (Karlén 1999). Vikatippen: 1998-09-07, gräsytor 

norr om grovsophanteringen, ASV; 1998-09-19, tämligen 

riklig, JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Dipsacus strigosus sträv kardvädd. Tvåårig växt som 

ursprungligen kommer från sydöstra Europa och 

Västasien (Ryssland) men spridd längre västerut och 

ofta naturaliserad i städer på skräpmark och i byar. 

Hinner utveckla frön i vårt område och bildar varaktiga 

bestånd. Införd på tippar troligen med schaktad 

jord eller trädgårdsutkast. — Fynd: Björshulttippen: 

1995-09-21, 1 ex., GEK (S); 1999-09-04, JED, 

GOD. Botkyrkabacken: 1996-08-10, 30-tal ex., GOD. 

Edstippen: 1998-09-12, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1997-08-24, enstaka, JED. Flottsbrobacken: 1999-08-


15, GOD, Högdalstippen: 1994, HGU. Lövstatippen: 

1996-10-04, JED; 1997-08-01, JED, ASV, HGU; 1998- 

08-21, 1 ex., JED; 1999-07-08, ASV. Skeviksbacken: 

1994-09-24, riklig, JED; 1998-01-11, JEM (h), GEK. 

Ullnabacken: 1998-08-30, flerstädes, JED, HGU. 

Vedyxatippen: 1998-09-10, riklig, JED; 1998-09-17, 

MOA, TST; 1999-08-05, JED; 1999, 10 ex. i öster, Sebastian 

Sundberg m.fl. (Karlén 1999). 

Doronicum orientale gemsrot. Åtminstone fem arter 

gemsrot odlas i landet varav en har förekommit 

på en av tipparna. Arten gemsrot härstammar från 

sydöstra Europa, Mindre Asien och Kaukasus och 

uppges i odlingssammanhang i Danmark från 1865 

(Lange 1994). Sprids med rotbitar och skott och troligast 

inkommen till Högdalstippen med tippad trädgårdsjord. 

— Fynd: Högdalstippen: 1997, HGU. 

Dracocephalum moldavica turkisk drakblomma. Har 

förekommit sällsynt som adventiv sedan början av 

1900-talet. Den tycks på senare tid ha börjat dyka 

upp i gräsfröblandningar (Herloff & Bergström 1998). 

Vid ett tillfälle har den påträffats på tipparna, nämligen 

1998 på Lövstatippen bland rester av tippat 

trädgårdsavfall. — Fynd: Lövstatippen: 1998-08-22, 

1 ex., HGU (S), JED, ASV. 

Dracopis amplexicaulis draköga (foto s. 118). Förekommer 

vild i sydöstra USA. Odlad som ettårig rabattväxt 

och troligen ganska ny som prydnadsväxt i 

landet; den tas exempelvis inte upp av Lange (1994) 

för Danmark. Fyndet vid Tvetatippen är troligen det 

första i landet som förvildad (jfr Karlsson 1997). 

— Fynd: Tvetatippen: 1999-09-04, 1 ex., GOD (S, 

best. Erik Emanuelsson), JED, TST. 

Echinochloa colona kycklinghirs (fig. 10 & 12, foto 

s. 119). Kycklinghirs skiljer sig från andra arter i släktet 

på sina smalare blad, mindre småax som saknar 

borst och på att de nedre vippgrenarna inte är ytterligare 

grenade. En planta med några stjälkar med vippor 

växte på Hovgårdstippen 1997 (Svenson 1997). 

Fyndet var det första i Uppland och arten är endast 

känd från övriga delar av landet i senare tid från Göteborgstrakten. 

Växtplatsen var i kanten av ett rötslamtäckt 

område med jord uppblandad med sopor. 

Intill kycklinghirsen växte även hönshirs och ogräsdurra 

vilket tyder på införsel via fågelfrön. — Fynd: 

Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV (h, kontr. TKA), 

MOA. 

Fig. 10. Kycklinghirs Echinochloa colona. Teckning: 


Echinochloa crus-galli hönshirs. (fig. 11 och 12, foto 

s. 119). Förekommer stadigvarande i södra Europa 

och mer tillfälligt norrut, men är stationär ännu i 

södra Sverige. I Finland inkommen med spannmål, 

sojabönor och solrosfrön. Tippförekomsterna under 

1990-talet tycks införda med fågelfrön. Inte sällan 

växer hönshirsen direkt på rötslam. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV (S, AS97185, kontr. 

TKA); 1999-08-07, endast sterila skott, ASV, JED. Atletippen: 

1999-08-18, ASV, Björshulttippen: 1992- 

09-10, JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 1993); 1995- 

09-18, GEK(h); 1999-09-04, riklig, JED, GOD. Bristatippen: 

1994-09-03, 1 ex., ASV (h, kontr. Arne. Anderberg. 

Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED; 

1999-08-28, flerstädes, JED; 1999-09-27, Lasse 

Thorán (S, 5123). Eskilstunatippen: 1991, JEM (h)


m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992-09-02, ca 40 

ex., JEM (h); 1993, 2 ex., JEM; 1995-09-20, JEM (h) 

(Ekman 1995); 1996-09-18, JEM (h); 1997-09-13, 

JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09-19, JEM, MOA, 

JED, ASV; 1999-08-07, JED; ASV; 1999-09-07, ASV. 

Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV; 1999-08-07, 

GOD (S); 1999-09-12, 5 ex., ASV. Frutorpstippen: 

1992 (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, JEM (h), 

GEK. Himmerfjärdsverket: 1990-1999 (Strid 1999); 

1993-09-19, talrik, Mats Gothniet, TST, Tiina Laantee 

(Aronsson 1995); 1995-09-03, GOD (S), TST, Lasse 

Ceder; 1998-09-24, GOD, TST (S); 1999-09-26, JEM. 


05, flerstädes, ASV, JED, MOA; 1999-09-15, JED; 

1999-09-18, 1 ex., ASV. Högbytorpstippen: 1997-09- 

13, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg. Högdalstippen: 

1994-09-08, HGU, JED; 1995-09-17, TST 

m.fl.; 1997-09-14, 2-3 ex., HGU m.fl.; 1997-09-20, 

MOA m.fl. Jordbrotippen: 1997-09-14, ASV. Kovikstippen: 

1999-09-03, enstaka, JED. Löttippen: 1997- 

09-07, JEM (h), GEK; 1997-09-15, JEM (h), GEK; 

1998-09-18, flera ex., JED, JEM, GEK; 1999-08-08, 

ASV, JED; 1998-10-09, MOA m.fl. Salatippen: 1999- 

09-12, 1 ex. i hushållsavfall, sydost-delen av tippen, 

JEM (h), GEK. Sofielundstippen: 1997-09-14, HGU; 

1998-09-11, TST, GOD. Strängnästippen: 1990-1991, 

1 ex. (Ekman & Östholm 1991). Trolldalstippen: 

1998-09-25, JED. Trosatippen: 1999-09-04, JED, 


Karlén; 1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, tämligen 

riklig, GOD, TST, JED. Vikatippen: 1998-09-19, 

enstaka, JEM, JED, MOA, ASV. 

Echinochloa frumentacea blek hönshirs. (fig. 12, foto 

s. 119). Detta gräs är en högväxt, bredbladig art med 

en blekgrön, tätt sammanhållen vippa. Skiljer sig 

också från följande art främst i småaxens skärmfjäll, 

vars kanter går samman i en trubbig spets. Blek hönshirs 

är funnen en gång under tioårsperioden, på Himmersfjärdsverket 

växande i rötslam eller tippad latrin. 

Fig. 11. Hönshirs Echi- 

nochloa crus-galli. Teck- 


Fig. 12. Småax av: A Echinochloa frumentacea, B E. 

utilis, C E. colona och D E. crus-galli. Teckning: Bengt 

Nicolson.


Följearter som hönshirs, japansk hönshirs, amerikansk 

grovsnärja m.fl. antyder fågelfröursprung. 

— Fynd: Himmerfjärdsverket: 1999-09-19, 1 tuva 

med några få blommande stänglar, ASV (h, AS99172, 

kontr. TKA), MOA; 1999-10, Erik Ljungstrand, 

TST. 

Echinochloa utilis japansk hönshirs. (fig. 12, foto 

s. 119). Japansk hönshirs är en bredbladig art med 

en stor, tätt sammanhållen vippa. Småaxen är mörkt 

purpuranlupna. Skiljer sig från blek hönshirs, E. frumentacea, 

på ytterblomfjällens kant, som är konkav 

mot spetsen hos japansk hönshirs men går med rak 

kant mot den trubbiga spetsen hos blek hönshirs. Japansk 

hönshirs är funnen på tre tippar under perioden. 

Förekomst bland hushållssopor och på rötslam 

tyder på införsel via fågelfrön. Den är ny för Södermanland. 


JEM (h); 1995-09-22, JEM (h), GEK; 1999-09-25, 1 

stort ex., i kanten av hushållsavfallsdeponi i sydost, 

JEM (h), GEK. Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM (h), 

GEK. Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, GOD, TST 

(S); 1999-09-10, TST, GOD (Strid 1999), GOD (S), 

TST; 1999-09-12, MOA, TST; 1999-09-19, på rötslam, 

ASV (h, AS99172), MOA; 1999-09-26, JEM (h). 

Echinops bannaticus blå bolltistel. En sydösteuropeisk 

art som likt de två följande odlas hos oss i trädgårdar 

men som inte anses bofast som förvildad. Största 

förväxlingsrisk vid artbestämning är gentemot grå 

bolltistel, men denna har som de svenska namnen 

anger inte lika intensivt mörkblå korgar i blomställningen 

som blå bolltistel. Den senare har mindre 

blomställning med färre korgar och korgtäckblad som 

tätt ansluter mot korgarna vilket ger ett tydligare synintryck 

av de enskilda korgarna. Blå bolltistel är funnen 

på två tippar, varav förekomsten på Edstippen 

under två år i rad var på en jordplan med tippat trädgårdsavfall. 

På Hovgårdstippen växte den i sluten 

gräsvegetation i en del som avslutats som deponi, och 

den hade sannolikt inkommit flera år tidigare. 

— Fynd: Edstippen: 1997-09-28, ASV (S, AS98162, 

kontr. TKA); 1998-08-23, ASV, JED; 1998-09-12, ASV, 

JED. Hovgårdstippen: 1997-10-05, i gräsbeväxt mark, 

ASV (S, AS97159, kontr. TKA), MOA; 1998-09-13, 

JEM (h) m.fl. 

Echinops exaltatus grå bolltistel. Ursprungligen från 

Sydösteuropa och Västasien men införd och odlad i 

trädgårdar och därifrån spridd till kulturpåverkad 

mark. Skiljs bäst från föregående art genom gråblå 

färg på blomställningen, större blomställning med 

flera korgar och korgtäckblad som inte sluter lika tätt 

mot korgen som hos blå bolltistel. Man ser inte lika 

djupt in i blomställningen som på denna. Funnen 

endast på Botkyrkabacken 1995 och troligen inkommen 

med trädgårdsavfall eller med jordmassor. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995, GOD (S). 

Echinops sphaerocephalus bolltistel. En sydoch 

mellaneuropeisk flerårig art, utbredd även i Västasien, 

som odlas i trädgårdar och lätt sprider sig till 

omgivningar kring trädgårdar, koloniområden m.m. 

Skiljs enklast från föregående arter genom att stjälken 

närmast under blomställningen bär körtelhår, vilket 

de två andra arterna saknar. Tippförekomsterna 

är troligen inkomna med schaktjord eller trädgårdsutkast. 

— Fynd: Albybacken: 1996-10-05, HGU. Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Lövstatippen: 1997- 

08-01, JED, ASV, HGU. Vällstatippen: 1994-10-09, 

ASV (h, kontr. TKA). 

Echium plantagineum blå snökört. (foto s. 119). En 

tvåårig eller ettårig vårannuell. Vildväxande i stora delar 

av Europa, från södra England och österut till Kaukasus. 

Till tippar kommer den sannolikt via blomfröer 

eller möjligen trädgårdsavfall. — Fynd: Atletippen: 

1999-08-18, ASV. Brännbackstippen: 1998-09- 

20, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1998-09-19, några 

ex., JEM (h), MOA, JED, ASV. Hovgårdstippen: 1998- 

09-13, enstaka, ASV, Bot. Sällsk. exkursion. Högdalstippen: 

1997-09-14, 1 ex., HGU m.fl. Jordbrotippen: 

1999-09-04, HGU (S, kontr. TKA). Lövstatippen: 

1998-08-21, tämligen riklig, troligen spridd med fröblandning, 

JED; 1998-09-23, MOA. Trolldalstippen: 

1999-11-14, 30-tal ex., troligen utkast efter odling eller 

möjligen fröförorening, JEM (h). 

Elaeagnus commutata silverbuske. En nordvästamerikansk 

buske som odlas för sitt dekorativa bladverk. 

Den finns omnämnd i nordisk trädgårdslitteratur sedan 

1840 (Lange 1994). Som förvildad påträffas den 

främst som kvarstående och lokalt vegetativt spridd. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1999-08-07, JED, ASV; 

1999-09-12, GOD (S), Bot. Sällsk. exkursion. Hanvikstippen: 

1990-07-29, HGU. Lövstatippen: 1999-07- 

08, ASV. 

Eranthis hyemalis vintergäck. En kontinental art 

med utbredning i Frankrike, Italien och på Balkan 

men naturaliserad i stora delar av övriga Europa. 

Odlas i rabatter och gräsmattor i trädgårdar och spri-


der sig utanför tomter. Införd på tippar troligast med 

trädgårdavfall eller trädgårdsjord. — Fynd: Högdalstippen: 

1998, HGU; 1999-04-23, HGU, ASV, JED. 

Erigeron annuus sommarbinka. Arten förekommer 

vildväxande i Nordamerika men uppges som odlad 

åtminstone i Norge (Lid & Lid 1994) och i Danmark 

alltsedan 1793 (Lange 1994). Naturaliseras på grusplaner 

och i vägkanter och kan möjligen ha kommit 

in på Skvaltan med gruslaster e. dyl. — Fynd: Skvaltan: 

1995-07-05, MOA m.fl. 

Eruca vesicaria ssp. sativa senapskål. (fig. 13). Denna 

underart av senapskål är den i Sverige vanligaste 

av de två, och har sitt ursprung i Medelhavsområdet 

till sydvästra Asien. Den odlas som salladsväxt och 

har förvildats över stora delar av Europa. Dessutom 

har den spridits över världen som förorening i både 

spannmål, olje-, fågel- och klöverfrö. Första svenska 

fyndet gjordes 1843 på ballast. Då arten nu tycks vara 

ganska populär som odlad salladsväxt, s.k. rucolasallat, 

kan trädgårdsavfall vara en tänkbar källa till tippfynden 

(Örjan Nilsson, muntl. medd.). Ett fynd av 

arten i en buskrabatt i ett hyreshusområde på Södermalm 

i Stockholm 1999 visar genom följearterna att 

den även kommer in med fågelfrö. — Fynd. Edstippen: 

1998-09-15, ASV (h, AS98269). Lövstatippen: 

1998-08-21, enstaka, JED (S, kontr. TKA). 

Erucastrum gallicum kålsenap. Arten är ursprunglig 

i stora delar av Europa men förekommer endast 

som införd i Sverige, känd sedan 1840-talet. Från början 

kom den in med ballast, senare även med spannmål 

och hittades då mest vid kvarnar och hamnar. I 

England anses arten även ha kommit in med fågelfrö. 

I Stockholmstrakten har den sedan 1920-talet haft 

sitt fäste omkring Vartahamnen samt kring kvarnarna 

i Nacka. Ännu har den enstaka, mer eller mindre 

stabila, förekomster i sistnämnda område och hittas 

här även på nya platser där jorden störts. Arten tycks 

ha en mycket god förmåga att överleva i fröbanken. 

Hammarbybacken ligger i anslutning till detta område 

i Nacka. Kanske kan förekomsten på Skeviksbacken 

i Gustavsberg också ha anknytning till Nacka 

som inte ligger alltför långt bort. Här växte arten på 

byggavfall. — Fynd: Hammarbybacken: 1995-09-19, 

3 ex., HGU, JED (Karlén 1996a). Skeviksbacken: 1999- 

08-27, ca 70 blommande ex. och småplantor, JED (h). 

Eryngium giganteum silvermartorn. En perenn trädgårdsväxt 

med ursprung i Kaukasus. Den självsår sig 

lätt och sprider sig runt tomter. Noterad i tippmiljö 

vid ett tillfälle, Högdalstippen 1992, där den dock 

snart blev övertippad med jordmassor. —Fynd: Högdalstippen: 

1992-09-25, HGU (S). 

Fig. 13. Senapskål Eruca vesicaria ssp. sativa. Teck- 


Eschscholzia californica sömntuta. Inhemsk i västra 

USA och känd som odlad i vårt land före 1893. I 

dansk trädgårdslitteratur nämnd 1835 (Svensson 

1893, Lange 1994). Observerad med enstaka ex. på 

fyra av tipparna. — Fynd: Botkyrkabacken: 1997-08- 

28, GOD (S). Edstippen: 1997-08-23, ASV. Löttippen: 

1999-08-08, enstaka, ASV, JED; 1999-08-22, 1 ex., 

JEM (h), JED, GEK. Lövstatippen: 1997-08-01, ASV 

(h, AS97105), HGU (h), JED.


Euphorbia cyparissias vårtörel. Odlad som prydnadsväxt 

sedan lång tid tillbaka, i Danmark möjligen sedan 

medeltiden. Arten är inhemsk i Västeuropa. Påträffas 

ofta kvarstående och lokalt spridd vid ödetomter 

och dyker upp på tippar med schaktad jord eller 

trädgårdsrens. — Fynd: Ekebyhovstippen: 1996-09- 

05, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1999-08-07, JED, 

ASV. Flottsbrobacken: 1999-09-21, 1 ex., GOD (S), 

TST. Frutorpstippen: 1992-08-20, GEK (h). Kovikstippen: 

1999-09-03, JED. Steningetippen: 1991, grusutfyllnad, 

ASV; 1995, ASV. Vårbergstoppen: 1994-10- 

26, HGU. 

Euphorbia epithymoides gulltörel. En populär trädgårdsväxt, 

inhemsk i centrala och sydöstra Europa, 

som ibland anträffas som kvarstående efter odling. 

Säljs även under namnet E. polychroma. Fynd föreligger 

från en av tipparna. En planta med 5-6 blommande 

stänglar växte i sydvästsluttningen av Högdalstippen 

1996. Gulltöreln är flerårig och återfanns 

året därpå, men blev därefter övertippad med schaktmassor. 

— Fynd: Högdalstippen: 1996-05-28, 1 liten 

rugge i sydvästbranten, HGU (S); 1997, HGU. 

Euphorbia esula ssp. esula bredbladig vargtörel. 

Båda underarterna vildväxande i kontinentala Europa 

men införda till Nordamerika liksom norrut i Europa. 

I Finland inkommen med spannmålsimport 

från Ryssland och troligen också Amerika. Ett fynd 

av vatgtörel från Hanvikstippen har inte bestämts till 

underart. — Fynd: Eskilstunatippen: 1999-08-07, 

JED, ASV. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV, JED. 

Euphorbia esula coll. vargtörel. — Fynd: Hanvikstippen: 

1993-09-18, HGU; 1993-09-26, HGU, 

ASV, MOA, Lasse Ceder. 

Euphorbia esula ssp. tommasiniana smalbladig vargtörel. 

Förekommer vildväxande söderut i Europa. 

Sprids likt den bredbladiga vargtöreln sannolikt till 

tippar med rotfragment i tippade jordmassor. — 

Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-17, HGU (S), TST, 

m.fl.; 1995-09-21, GOD (S, 282). Hagakullen: 1993- 

08-18, ASV; 1995, utlöpare av toppen i sydost, ASV. 

Skeviksbacken: 1994-09-24, 1 ex., JED. 

Fagopyrum esculentum bovete. En asiatisk art som 

odlats som spannmål. Hos oss förekommer den som 

inkomling med annan spannmål och på senare tid i 

fågelfrön. — Fynd: Atletippen: 1999-08-18, ASV. 

Brännbackstippen: 1999-08-28, 1 ex., JED. Eskilstunatippen: 

1991-08-19, JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1992, 2 ex., JEM; 1993, ca 5 ex., JEM; 

1995-09-20, JEM (h); 1996-09-18, ca 5 ex. på tippens 

sydöstra del, JEM (h); 1997-09-13, JEM, 1 ex.; 

1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. 

exkursion. Hovgårdstippen: 1998-09-05, enstaka, 

ASV, JED, MOA; 1998-09-13, TST m.fl.; 1999-07-23, 

ASV; 1999-09-15, 2 ex., JED; 1999-09-18, ASV, jordplan 

nordväst om stora askberget; 1998-09-05, ASV, 

JED, MOA. Löttippen: 1997-09-07, 1 ex., skära-vita 

kronblad, depåområde 1 bland fågelfröarter, JEM (h), 

GEK; 1998-09-18, 1 ex., JED, JEM, GEK. Trolldalstippen: 

1998-09-25, enstaka, JED. 

Fagopyrum tataricum sibiriskt bovete. Liksom vanligt 

bovete är denna art ursprunglig i Asien men har 

odlats i Europa, dock i mindre omfattning än bovete. 

Det är osäkert om arten odlats även i Sverige, men 

i äldre tid förekom den åtminstone som förorening i 

utsått bovete. Dessutom har den kommit till landet 

med både ballast, spannmål och fågelfrö. Före 1998 

var det mycket få moderna fynd av arten i Sverige, 

men det året dök den plötsligt upp på ett flertal lokaler. 

Förutom på tippar hittades den även på jord- och 

parkavfallsupplag samt kring fågelbord. Med största 

sannolikhet härrör förekomsterna från importerat 

solrosfrö från Ungern, vilket just det året var extremt 

orent. —Fynd: Löttippen: 1998-09-18, 1 ex. i depåområde 

1, rötslamstäckta sopor, mest hushållssopor, 

JED, JEM (h), GEK; 1998-10-09, MOA m.fl. Lövstatippen: 

1999-09-11, 2 små ex., JED. 

Fallopia xbohemica hybridslide. Hybriden mellan 

parkslide och jätteslide uppges förekomma i odling 

men kan också tänkas uppstå spontant på lokaler med 

båda föräldraarterna. I gynnade lägen blommar dessa 

även i Mellansverige. Antalet fynd av hybriden är få. 

Troligen är fyndet från Flottsbrobacken landets tredje 

och det första för landskapet Södermanland. — Fynd: 

Flottsbrobacken: 1998-10-10, 1 rugge, ASV, GOD (S, 

kontr. TKA). 

Fallopia japonica var. japonica parkslide. En östasiatisk 

art som odlas rätt allmänt och sprider sig lätt 

och bildar stora buskage. Inkommen till tippar troligast 

som rotbitar med utkast och jord. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1995-09-17, MOA m.fl.; 1996-08-10, 

GOD. Edstippen: 1997-08-23, ASV; 1998-08-23, ASV, 

JED. Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, ASV;


1996-09-05, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991, JEM 

m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992, JEM; 1995- 

09-20, JEM; 1997-09-27, JEM, JED, norra delen av 

tippen; 1998-09-19, JEM, JED, ASV, MOA. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1995-10-08, GOD (S, 

182); 1998-10-10, ASV, GOD. Frutorpstippen: 1992 

(Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, stor grupp, 

JEM, GEK. Hagakullen: 1995, ASV. Hagbytippen: 

1995, ASV; 1998-09-12, ASV, JED. Hanvikstippen: 

1992-10-10, HGU; 1997-10-05, HGU (S, kontr. Hans- 

Erik Wann torp). Högbytorpstippen: 1999-09-18, 

ASV, JED. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. 

Högdalstippen: 1994-09-08, HGU. Krusbodatippen: 

1994-08-14, HGU; 1997-06-07, HGU. Löttippen: 

1997-09-07, JEM (h), GEK; 1998-09-18, depåområde 

1, rötslamstäckta sopor, mest hushållssopor, JEM, 

GEK, JED. Strängnästippen: 1998-09-19, JEM, MOA, 

JED, ASV. Trolldalstippen: 1998-11-01, JEM, GEK; 

1999-11-14, JEM. Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, 

JED. Vikatippen: 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Vårbergstoppen: 1994-10-26, HGU; 1995-10- 

05, HGU (S). Vällstatippen: 1994-10-09, ASV, JED. 

Fallopia sachalinensis jätteslide. Jätteslide är inhemsk 

kring södra Ochotska havet men har funnits i odling 

i Norden åtminstone sedan slutet av 1800-talet. Antalet 

tippfynd var färre än för parkslide, men antagligen 

sker spridningen på likartat sätt. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1996-05-16, GOD; 1998-08-23, GOD; 

1998-08-31, ASV, HGU. Edstippen: 1998-08-23, ASV, 

JED. Skeviksbacken: 1999-08-27, JED. Strängnästippen: 

(Ekman & Ostholm 1991). Trolldalstippen: 

1998-11-01, JEM, GEK. Trosatippen: 1992, 1 ex., 

JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 

1 ex., JEM (h), GEK. Vikatippen: 1998-09-07, komposthögar 

av trädgårdsavfall, ASV; 1998-09-19, JEM 

(h), ASV, JED, MOA. 

Ficus carica fikon. Ett minst tvåårigt litet fikonträd 

växte i kantzonen mellan rötslamdeponi och schaktad 

sopbemängd jord på Bristatippen 1994, det andra 

noterade fyndet i Uppland av detta knappt härdiga 

träd. Två år senare fanns trädet dock fortfarande 

kvar. Dessutom funnen vid ett tillfälle på Björshulttippen 

1992, i en rötslamstäckt sopdeponi på Löttippen 

1997 och på Hovgårdstippen 1999. Även om 

fikon kan odlas, utomhus främst söderut i landet, är 

det troligast att tippfynden kommit med frön ur importerad 

frukt. —Fynd: Björshulttippen: 1992-09- 

10, 1 ex., JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 1993). 

Bristatippen: 1994-09-03, 1 minst 2-årigt ex., ASV (h, 

kontr. Arne Anderberg); 1996-09-23, ASV. Hovgårdstippen 

1999-09-15, 6 ex., JED (S, 9973, kontr. TKA). 

Löttippen: 1997-09-07, 1 ex., JEM (h), GEK 

Foeniculum vulgare fänkål. Inhemsk i Medelhavsområdet 

och Främre Orienten. Odlad som grönsak 

eller kryddväxt. Ett fåtal fynd har gjorts på tippar 

främst av kryddformen, sannolikt inkommen med 

frön i hushållsavfall. — Fynd: Atletippen: 1999-08- 

18, ASV. Bristatippen: 1995-08-27, på rötslam, ASV 

(h), m.fl. Eskilstunatippen: 1995-09-20, 1 ex. bland 

fågelfröadventiver, JEM (h, kontr. TKA). Högdalstippen: 

Ca 1993, HGU; 1996-09-07, HGU, JED. Löttippen: 

1998-09-18, 1 ex., JED, JEM, GEK. 

Forsythia x intermedia hybridforsytia. Odlad som 

prydnadsbuske och förvildad på tippar med trädgårdsutkast 

eller tippad jord. Funnen på två av tipparna, 

Bristatippen och Vällstatippen. — Fynd: 

Bristatippen: 1994, på schaktmassor, trädgårdsutkast, 

ASV; 1995-08-27, ASV, JED m.fl. Vällstatippen: 1994- 

10-09, ASV, JED. 

Fragaria x ananassa jordgubbe. Jordgubbar är en 

hybrid mellan två amerikanska arter, jättesmultron 

F chiloensis och scharlakanssmultron F. virginiana, 

som förekommer i ett antal förädlade former. Sprids 

med trädgårdsavfall och rotar sig lätt på lämpligt underlag 

på tippar. — Fynd: Annelundstippen: 1997- 

10-12, ASV. Arlandatippen: 1994, grusig mark. 


1991). Frutorpstippen: 1993, JEM, Bo Karlsson, 

Lennart Karlén. Hovgårdstippen: 1998-09-05, på 

tippområdet norrut nära entrén, ASV, JED, MOA. 

Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, HGU. 

Gaillardia x grandiflora kokardblomster. (foto s. 

119). 

Odlad som utplanteringsväxt i rabatter. Funnen vid 

ett tillfälle på utplanad jord på Hagbytippen 1998, 

troligast inkommen med trädgårdsavfall. — Fynd: 

Hagbytippen: 1998-09-12, 1 planta, ASV (h, kontr. 

TKA), JED (S, kontr. TKA); 1998-10-09, MOA m.fl. 

Galinsoga parviflora gängel. En ursprungligen sydamerikansk 

art som spritts i kulturpåverkade miljöer 

i andra världsdelar. Hos oss åtminstone i Stockholmstrakten 

betydligt ovanligare än följande art. På Trolldalstippen 

troligen inkommen med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Trolldalstippen: 1998-09-25, JED.


Galinsoga quadriradiata hårgängel. Ursprungligen 

från Mellanamerika och västra Sydamerika men kulturspridd 

till stora delar av världen. Hos oss förekommer 

arten tämligen allmänt som ogräs i trädgårdar 

och åtminstone söderut i åkrar. Troligast inkommen 

till tippar med trädgårdsavfall eller schaktmassor. 

— Fynd: Ekebyhovstippen: 1997-09-07, 1 ex., JED. 

Eskilstunatippen: 1992, JEM. Flottsbrobacken: 1995- 

09-19, HGU, JED; 1998-10-10, ASV, GOD. Högdalstippen: 

1993-09-26, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder; 

1996-09-07, HGU, JED; 1996-09-15, MOA, HGU, 

m.fl.; 1998-07-21, HGU, JED; 1998-09-04, flerstädes, 

JED. Löttippen: 1997-09-07, depåområde 1 och 2 och 

mellanliggande område, JEM (h), GEK. Skvaltan: 

1994-09-19, tämligen riklig på några få kvadratmeter, 

JED (h) (Aronsson 1994). Ullnabacken 1997-09- 

13, JED, HGU; 1998-08-30, JED, HGU. 

Genista tinctoria färgginst. Som inhemsk art växer 

den i grusig mark vid vägkanter i nordligaste Västergötland 

efter att tidigare ha förekommit också i södra 

Halland (Aronsson 1999). Odlad som prydnadsbuske 

i Sverige sedan mer än hundra år, och förvildad 

i första hand som kvarstående efter odling, men 

också med utkast eller möjligen fröspridd. Fyndet på 

Vikatippen mest troligt inkommet med trädgårdsutkast. 

— Fynd: Vikatippen: 1993-10-10, 2 ex. längst 

i väster, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Geranium bohemicum svedjenäva. Svedjenäva förekommer 

likt brandnäva på brandfält vid skogsbränder 

men även på mindre brandfläckar och i sydvända, 

solvärmda sluttningar som bargjorts t.ex. i vägskärningar 

och skogsmaskinspår på hyggen. Liknande 

betingelser kan råda på tippar att döma av antalet 

fynd under inventeringsperioden. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1995-09-17, 1 ex. i schaktmassor, GOD, 

Bot. Sällsk. exkursion. Edstippen: 1997-08-23, ASV. 

Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU; 1995-09-19, 3 ex., 

HGU, JED. Hanvikstippen: 1990-07-29, HGU; 1993- 

09-18, HGU. Högdalstippen: 1993-09-26, 6 ex., 

HGU, ASV, JED, MOA, Lasse Ceder (Aronsson 1993); 

1994-09-08, 1 ex., HGU, JED; 1996-09-07, 1 ex., 

HGU, JED; 1997-09-05, 3 ex., ASV, JED; 1997-09-14, 

HGU; 1997-09-20, MOA m.fl. Jordbrotippen: 1993- 

09-26, 3 ex., ASV, HGU, JED, MOA, Lasse Ceder 

(Aronsson 1993). Krusbodatippen: Ca 1993, HGU. 

Löttippen: 1997-09-07, 1 ex., mellan depåområde 1 

och sydligaste tippen, m.fl. ställen, JEM (h), GEK; 

1998-09-18, 6 ex., JED, JEM, GEK; 1999-08-08, 1 ex., 

ASV, JED; 1999-08-22, 1 ex; JEM m.fl. Lövstatippen: 

1998-08-21, 1 ex., JED. 

Geranium lanuginosum brandnäva. Brandnävans 

frön fordrar upphettning för att gro, arten anträffas 

därför efter skogsbränder. Fynd på soptippar är därför 

anmärkningsvärda, men det förekommer ibland 

bränder på tippar. Höga temperaturer kan också uppnås 

i kompostprocesser eller i mikromiljön i en solbelyst 

tippbrant, t.ex. mot en mörk värmeabsorberande 

bakgrund. Fyndet på Jordbrotippen, ett ca 60 

cm högt ex., gjordes dock invid en pöl med pressvatten 

från rötslam. — Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09- 

17, HGU, schaktmassor, Bot. Sällsk. exkursion.; 1995- 

09-17, 1 ex., GOD. Jordbrotippen: 1993-09-26, 1 

stort ex. i östra delen, ASV, HGU, JED, MOA, Lasse 

Ceder (Aronsson 1993). Krusbodatippen: 1990-07, 

HGU. 

Geranicum pratense ängsnäva. En eurasiatisk art 

som anses bofast i landet och känd sedan 1700-talet. 

Odlas som prydnadsväxt och införd på Edstippen 

troligen med avfall från trädgårdar. — Fynd: Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. 

Geranium pyrenaicum skuggnäva. En art med troligt 

ursprung i södra Europa till västra Asien som i 

sen tid kommit in i landet och fortfarande tycks öka. 

Spridd till tippar troligen med schaktad jord. Sannolikt 

ej alltid noterad under inventeringen. — Fynd: 

Botkyrkabacken: 1999-06-06, GOD. Edstippen: 


08, HGU, ASV. Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Kovikstippen: 1999- 

09-03, JED. Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. Skeviksbacken: 

1994-09-24, JED. Skvaltan: 1994-09-19, JED. 

Steningetippen: 1995, ASV. Ullnabacken: 1997-09-13, 

HGU, JED. Vårbergstoppen: 1994-10-26, HGU. 

Gilia capitata bollgilia. En ettårig art som ursprungligen 

kommer från västra Nordamerika. Bollgilia är 

mycket variabel till utseendet men skiljs lättast från 

den närstående fjädergilian, G. achilleaefolia, på räta 

bladflikar, tätare blomhuvuden med mindre blommor 

(6-8 mm) och smalare linjära, ej ovala kronflikar. 

Funnen på en av tipparna, Lövstatippen, där 

några få ex. växte tillsammans med andra ettåriga 

rabattväxter. — Fynd: Lövstatippen: 1997-08-01, 

HGU, JED, ASV (h, AS97104); 1998-08-21, tämligen 

riklig, JED (h).


10, JEM (h); 1998-09-19, 4 ex., ASV (h, AS98309), 

JEM (h), MOA, JED; 1999-08-07, 2 ex., JED, ASV; 

1999-09-07, 3 ex., ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. 

Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM, GEK. Himmerfjärdsverket: 

1997-08-17, GOD (S); 1998-09-24, GOD 

(S); 1997-1998 (Strid 1999). Högbytorpstippen: 

1997-09-13, 1 sterilt ex., HGU, ASV, JED, Kerstin 

Frostberg. Trosatippen: 1992-09-23, 1 ex., JEM (h), 

GEK (Ekman & Ekman 1993). 

Fig. 14. Negerfrö Guizotia abyssinica. Teckning: Bengt 

Nicolson. 

Gladiolus cf. x hortulanus L. H. Bailey gladiol. Hybrid 

av flera afrikanska arter som odlas som utplanteringsväxt. 

En steril planta, troligen av denna hybrid, 

växte i nordostslänten av Botkyrkabacken. — 

Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-09, GOD (S); 1995- 

09-17, i schaktmassor, GOD, Bot. Sällsk. exkursion. 

Guizotia abyssinica negerfrö (fig. 14, foto s. 120).Arten 

är ursprungligen östafrikansk men odlas som 

prydnadsväxt, oljeväxt och som foderväxt åt burfåglar. 

Uppträder sparsamt på tippar; sällan fler än ett 

ex. som dessutom sällan hinner gå blom innan frosten 

kommer. —Fynd: Botkyrkabacken: 1997-08-28, 

1 ex. i blom, GOD. Brännbackstippen: 1999-08-28, 

1 ex., ännu ej i blom, JED; 1999-09-27, Lasse Thorán 

(S, 5127, best. TKA). Eskilstunatippen: 1991-08-19, 

2 ex. på tippens sydöstra del, JEM (h), m.fl.; 1991- 

08-27, JEM (h); 1991-09-07, JEM (h) (Ekman & 

Östholm 1991); 1992, 2 ex. bland fröavfall och rötslam, 

JEM (h); 1995-09-20, 3 ex., JEM (h); 1998-09- 

Gypsophila muralis grusnejlika. Grusnejlikan är 

känd sedan gammalt i landet men uppträder ofta 

endast tillfälligt där den slagit till. Dess ursprungsområde 

omfattar både Europa och Asien. I Södermanland 

och Uppland finns ett mindre antal äldre fynd, 

men överallt utom i Enköpingstrakten tycks den ha 

varit mer eller mindre tillfällig. Under senare år har 

arten vunnit popularitet som prydnadsväxt, framförallt 

som kantväxt i utomhuskrukor. Flera förvildade 

fynd under senare år är tydligt knutna till sådan odling. 

Sannolikt har tippfynden samma ursprung. 

Arten tycks ej vara känd som förorening i fågelfrö. 

— Fynd: Forsbackatippen: 1999-08-07, GOD (S). 

Hagbytippen: 1997-09-07, 2 ex., JED; 1997-09-27, 

3-4 ex., ASV (h, AS97056), JED. Lövstatippen: 1998- 

08-21, enstaka, JED (S, kontr. TKA). Salatippen: 

1999-09-12, 1 ex. i rötslam blandat med kutterspån, 

sydost-delen av tippen, JEM (h), GEK. Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV (S, AS98305, kontr. TKA), GOD, 

Lennart Karlén; 1999-09-03, TST, GOD. Vikatippen: 

1998-09-07, 10 ex. i komposthögar av trädgårdsavfall, 

ASV, 1999-09-07, ASV (S, AS99152, kontr. TKA). 

Gypsophila paniculata brudslöja. Perenn ört som 

odlas som trädgårdsväxt och sällsynt uppträder förvildad. 

Sannolikt spridd med tippad trädgårdsjord 

eller trädgårdsavfall. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1996-09-18, 1 ex., JEM (h) (Karlén 1998b). 

Helianthus annuus solros. Inhemsk i Nordamerika 

men odlad över stora delar av världen som oljeväxt 

och till foder, även till människoföda. Solrosor på tippar 

har i första hand kommit in via fågelfrön och eventuellt 

med trädgårdsavfall med frön som mognat på 

plantor som odlats i trädgårdar året innan. Solros är 

ofta användbar som indikatorart till andra fågelfröväxter 

på tippar. Sannolikt förbisedd under inventeringen. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, ASV; 

1998-08-23, ASV, JED; 1999-08-07, ASV, JED; 1999- 

09-12, JEM (h), GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV.


Björshulttippen: 1999-09-04, JED, GOD. Botkyrkabacken: 

1996-08-10, GOD; 1997-08-28, GOD. Bristadppen: 

1995-08-27, ASV, JED m.fl. Brännbackstippen: 

1998-09-20, ASV, JED; 1999-07-15, ASV; 

1999-08-28, JED; 1999-09-27, Lasse Thorán (S, 5120). 

Edstippen: 1997-08-23, ASV; 1998-08-23, ASV, JED; 


08, HGU, ASV; 1997-08-24, JED; 1998-08-28, JED. 

Eskilstunatippen: 1991, tämligen riklig, JEM m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1992, JEM; 1993, JEM; 

1995-09-20, JEM; 1995-09-22, JEM (h), GEK; 1996- 

09-18, JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 

1998-09-10, JEM; 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-25, 

JEM, GEK. Flottsbrobacken: 1995-09-19, HGU; 

1995-10-10, GOD; 1997-08-23, GOD. Forsbackatippen: 

1998-10-03, ASV; 1999-08-07, GOD (S); 


GEK (Ekman & Ekman 1993); 1993-10-10, JEM, Bo 

Karlsson, Lennart Karlén. Hagbytippen: 1995, ASV; 

1998-09-12, ASV, JED; 1999-08-20, JED. Hanvikstippen: 

1992-10-10, HGU; 1993-08-25, HGU. 

Himmerfjärdsverket: 1999-09-26, JEM. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, ASV (h, 

AS98227, best. TKA), JED, MOA; 1999-07-23, hushållsavfallsdeponin 

m.fl. ställen, ASV; 1999-09-15, 

JED; 1999-09-18, hushållsavfallstippen, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, ASV, HGU, JED, Kerstin 

Frostberg; 1999-09-18, ASV, JED. Högdalatippen: 

1995, ASV. Högdalstippen: 1995-09-11, HGU; 1996, 

HGU; 1997-08-16, JED. Jordbrotippen: 1992-08-29, 

HGU; 1993-09-09, HGU; 1997-09-14, ASV. Kovikstippen: 

1999-09-03, JED. Löttippen: 1997-09-07, depåområde 

1 och 2 och mellanliggande område, JEM, 

GEK; 1998-09-18, JED, JEM, GEK; 1999-08-08, ASV, 

JED. Lövstatippen: 1996-10-04, JED; 1997-08-01, 

HGU, ASV, JED; 1998-09-21, JED; 1999-07-08, ASV. 

Salatippen: 1999-09-12, på blandning av rötslam och 

grus, östra delen av tippen, JEM, GEK. Strängnästippen: 

tämligen riklig, (Ekman & Östholm 1991); 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Trolldalstippen: 

1998-09-25, JED; 1998-11-01, JEM, GEK; 1999-11- 

14, ca 30 ex., JEM. Trosatippen: 1992, JEM, GEK (Ekman 

& Ekman 1993); 1992-09-23, JEM, GEK; 1999- 

09-04, JED, GOD. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén; 1999-09-03, GOD (S), TST; 

1999-09-04, GOD, TST, JED. Ullnabacken: 1998-08- 

30, JED, HGU; 1999-10-02, HGU, JED. Vedyxatippen: 

1998-09-10, flerstädes, JED; 1999-08-05, JED. 

Vikatippen: 1998-09-07, komposthögar, f.d. trädgårdsavfall, 

ASV. 

Helianthus x laetiflorus präriesolros (fig. 15). Präriesolros 

är en hybrid mellan de två följande arterna 

och odlas som prydnadsväxt i rabatter. Den skiljer sig 

från höstsolros genom längre och spetsigare yttre 

holkfjäll samt gula bräm på diskblommorna. Inkommen 

troligast med trädgårdsavfall eller tippad jord. 

— Fynd: Edstippen: 1997-09-28, ASV (S, AS97050, 

best. TKA). Eskilstunatippen: 1992-09-02, JEM (h, 

kontr. TKA); 1997-09-27, JEM (h), JED; 1999-09-07, 

ASV (S, AS99181, kontr. TKA); 1999-09-12, GOD (S), 

Bot. Sällsk. exkursion. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, 

(S, 98489), JED, MOA, ASV. 

Fig. 15. Präriesolros Helianthus x laetiflorus. Teck- 

ning: Bengt Nicolson.


Helianthus pauciflorus ssp. paucijlorus höstsolros. 

Flerårig nordamerikansk prydnadsväxt som odias i 

trädgårdar och parker. Höstsolros skiljs från präriesolros 

på bruna, ej gula, bräm på diskblommorna 

och yttre holkfjäll med trubbig spets. Funnen på tre 

tippar; spridd troligast med trädgårdsutkast eller 

jordmassor. — Fynd: Edstippen: 1997-08-23, ASV; 

1998-08-23, ASV, JED. Bristatippen: 1995-08-27, utkast, 

jordmassor, ASV, JED m.fl.; 1996-09-23, ASV 

(h). Högdalstippen: 1996, 1 ex. i gamla delen, HGU 

(S) (Karlén 1998a); 1996-09-15, MOA, HGU, m.fl. 

Helianthus tuberosus jordärtskocka. Jordärtskockans 

hemland är i östra Nordamerika. Odlad utomhus 

för de ätliga underjordiska knölarna. Sprider sig 

lätt kring odlingsstället med underjordiska utlöpare 

och till tippar med jordknölar. Åtminstone vid ett 

tillfälle observerad blommande. — Fynd: Björshulttippen; 

1992-09-23, enstaka ex., JEM, GEK (Ekman 

& Ekman 1993). Ekebyhovstippen: 1998-08-28, 

JED; 1999-07-30, JED, HGU. Eskilstunatippen: 

1991, JEM m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992, 1 

grupp, JEM; 1995-09-22, JEM, GEK; 1997-09-27, 

JEM, JED; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999- 

09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 1998-10-10, 

ASV, GOD. Högbytorpstippen: 1999-09-18, ASV, 

JED. Högdalstippen: 1995-09-11, HGU. Tvetatippen: 

1999-09-03, 2 ex., GOD (S, best. TKA), TST. 

Vikatippen: 1998-09-07, i södra delen bland betong, 

asfalt, grus och sten, ASV; 1998-09-19, JEM, JED, 

MOA, ASV. Vällstatippen: 1994-10-09, ASV, JED. 

Heliopsis helianthoides ssp. scabra dagöga. (foto 

s. 120). Ännu en nordamerikansk gulblommande 

prydnadsväxt som odlas hos oss i rabatter och som 

snittblomma åtminstone sedan slutet av 1800-talet 

(Svensson 1893). Tre fynd har gjorts, varav det på 

Hovgårdstippen förde en tynande tillvaro i tät gräsväxt 

i en avslutad del av tippen. — Fynd: Björshulttippen: 

1992-08-12, GEK (h); 1992-09-10, 3 ex., 

JEM (h), GEK; 1992-09-23, JEM (h), GEK (Ekman 

& Ekman 1993), Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV 

(h, AS97160), MOA; 1998-09-05, i gräsöverväxt del 

i väster, ASV, JED, MOA. Högdalatippen: 1998-09- 

20, ASV, JED. 

Hemerocallis fulva brunröd daglilja. Perenn trädgårdsväxt 

från Ostasien. I odling förekommer också 

hybrider av kulturursprung. Hittills funnen på Rävstatippen 

inkommen troligast med tippat trädgårds- 

avfall. Flera fynd av sterila plantor har lämnats obestämda. 

— Fynd: Rävstatippen: 1993-08-01, ASV. 

Hemerocallis lilioasphodelus gul daglilja. Gul daglilja 

förekommer rätt allmänt i odling i trädgårdar. 

Arten härstammar från Ostasien men har varit i odling 

i Norden sedan före år 1700 (Lange 1994). Till 

tippar kommer den med trädgårdsavfall. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, MOA, JED, JEM, 

ASV. Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. Vikatippen: 


1994-10-09, ASV, JED. 

Heracleum mantegazzianum jätteloka. Ursprungligen 

vildväxande i Kaukasus men spridd genom odling 

som prydnadsväxt i våra trakter. Svårbemästrad 

aggressiv invasionsart som förekommer som förvildad 

åtminstone sedan 1918 (Milberg 1998). En närstående 

art, kungsholmsloka, H. steveni, eftersökt 

t.ex. på Hagakullen men ej med säkerhet funnen. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1996-05-16, GOD; 1997- 

06-29, GOD. Brännbackstippen: 1999-07-15, ASV. 

Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1991, JEM m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992, 

JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV, Hagakullen: 

1995, ASV. Hagbytippen: 1995, ASV. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Krusbodatippen: 

1990, HGU. Lövstatippen: 1997-08-01, HGU, ASV, 

JED; 1999-07-08, ASV. Vällstatippen: 1994-10-09, 

ASV. 

Hesperis matronalis hesperis. En sydoch mellaneuropeisk 

art som odlas hos oss som prydnadsväxt 

och sprider sig i vägrenar, längs banvallar och i annan 

skräpmark. Fröspridd eller med plantor i trädgårdsutkast 

införd på tippar. — Fynd: Albybacken: 

1996-10-05, HGU. Botkyrkabacken: 1995, GOD. 

Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED. Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JEd; 1998-09-12, ASV, JED. 


28, JED. Eskilstunatippen: 1991, JEM m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992, JEM; 1996-09-18, JEM; 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1996-08-31, GOD; 1998-10-10, 

ASV, GOD. Hagbytippen: 1995, ASV; 1998-09-12, 

ASV, JED; 1999-08-20, JED. Högdalatippen: 1998- 

09-20, ASV, JED. Högdalstippen: Ca 1993, HGU; 

1996-09-15, MOA, HGU, m.fl. Krusbodatippen: 

1997-06-07, HGU. Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. 

Skeviksbacken: 1999-08-27, JED. Skvaltan: 1998-08-


14, MOA. Steningetippen: 1995, ASV. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Trolldalstippen: 

1998-09-25, JED. Vikatippen: 1993, JEM, Bo Karlsson, 


Heuchera sanguinea blodalunrot. (fig. 16, foto s. 120). 

En flerårig trädgårdsväxt vars ursprung är sydvästra 

USA och norra Mexiko och som funnits i odling hos 

oss åtminstone sedan slutet av 1800-talet (Svensson 

1893). Hittades intill en körväg upp till övre planet 

på Bristatippen 1996. Ursprunget är troligen från villaträdgård, 

via transporterat avfall till deponin på övre 

tipplanet. Fyndet är landskapets första som förvildad 

(Jonsell m.fl. 1997). Dessutom funnen året därpå på 

Hovgårdstippen.— Fynd: Bristatippen: 1996-07-01, 

2-3 ex., jordblandat avfall, ASV (h). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, vid entrén, ASV, MOA. 

Hibiscus trionum timvisare. (foto s. 120). Arten kommer 

ursprungligen från Sydosteuropa och Sydvästasien, 

men är kulturspridd över stora delar av världen. 

I Nordamerika har den enligt uppgift lokalt blivit 

allmän, och flera förekomster i Skandinavien tyder 

på att den även kommit hit därifrån, ofta med 

sojabönor. Införsel med spannmål och fågelfrö, kanske 

mest solrosfrö, är också dokumenterad i Sverige. 

I Stockholmstrakten föreligger flera moderna fynd vid 

fågelbord eller i närheten av typiska fågelfröarter. De 

redovisade fynden på tippar torde komma från samma 

källa. Till Himmerfjärdsverket har den troligen 

kommit med burfågelfrö, då arten där växte på rötslam. 

— Fynd: Ullnabacken: 1997-09-13, 1 ex., JED 

(S, kontr. TKA), HGU (Strid 1999). Himmerfjärdsverket: 

1999-09-10, 1 ex., GOD (S), TST (Strid 1999); 

1999-09-12, MOA, TST; 1999-09-26, på rötslam, JEM. 

Hordeum jubatum ekorrkorn. Ursprunglig i Nordamerika 

och Ostasien men kulturspridd till stora 

delar av Europa. Odlas ibland som prydnadsväxt. 

Uppträder i olika slags störd mark, som hamnar, 

bangårdar och på tippar. Troligast inkommen som fröförorening. 

Ekorrkorn förmår utvecklas och få fram 

mogna frön i tippmiljö och har därmed förutsättning 

att bli bestående när den väl etablerat sig. — Fynd: 

Björshulttippen: 1995-07-27, ca 20 ex., GEK (h). 

Botkyrkabacken: 1990-10-21, MOA; 1994-07-10, Lennart 

Karlén (S); 1995-09-17, MOA m.fl.; 1997-06-29, 

GOD. Eskilstunatippen: 1992, 2 ex., JEM (h); 1993, 

ca 15 ex., JEM; 1995-09-22, JEM (h), GEK; 1996-09- 

18, 1 ex. på tippens sydöstra del, JEM (h); 1997-09- 

13, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Hov- 

Fig. 16. Blodalunrot Heuchera sanguinea. Teckning: 


gårdstippen: 1998-09-05, enstaka ex., på tippområdet 

norrut nära entrén, ASV, JED, MOA. Högdalstippen: 

1994-09-08, HGU, JED. Johannelundstippen: 

1995, HGU, ASV, MOA. Vikatippen: 1998-09- 

19, JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Hordeum vulgare var. distichon tvåradigt korn. Härstammar 

från Medelhavsområdet men odlad sedan 

lång tid tillbaka. Arkeologiska fynd från Sverige har 

daterats till yngre bronsåldern mellan 975-715 före 

vår tideräkning (Hjelmquist 1996). Tämligen vanlig 

på tippar ditkommen med jordbruksavfall (gödsel, 

foderspill) eller med fågelfrön. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV; 1999-09-12, JEM, GEK. 

Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 1992, 

JEM, GEK. Botkyrkabacken: 1996-08-10, GOD.


Bristatippen: 1995-08-27, ASV, JED m.fl. Brännbackstippen: 

1999-09-27, Lasse Thorán (S, 5129). 


1992, JEM; 1996-09-18, JEM (h); 1997-09-13, 

JEM; 1998-09-10, JEM; 1999-09-25, JEM, GEK. 

Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV; 1999-09-12, ASV. 


1999-07-23, kompostanläggningen i norra delen, 

ASV; 1999-09-15, JED. Högbytorpstippen: 1997-09- 

13, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, 

ASV, JED. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Jordbrotippen: 

1992-08-29, HGU. Kovikstippen; 1999-09- 

03, JED. Löttippen: 1997-09-07, depåområde 1 och 

2 och mellanliggande område, JEM, GEK; 1998-09- 

18, hästgödselupplag i tippens södra del, JEM, GEK, 

JED. Salatippen: 1999-09-12, östra delen av tippen, 

JEM, GEK. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, 

Lennart Karlén. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, JED, 

MOA, ASV. 

Hordeum vulgare var. vulgare sexradigt korn. Av 

asiatiskt ursprung och odlad sedan förhistorisk tid. 

Sexradigt korn har påvisats i Norden i arkeologiska 

utgrävningar från yngre stenåldern (Lange 1994). 

Numera sällsynt förekommande i foderblandsäd, betydligt 

ovanligare än föregående. Införd på tippar med 

foderspill eller möjligen med fågelfrön. — Fynd: 


1991); 1999-09-20, JEM (h), GEK. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Vikatippen: 1998- 

09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Hosta sp. obest. funkia. En steril planta av funkia 

har noterats på Hanvikstippen mest troligt ditförd 

med trädgårdsavfall. Även fynden på Eskilstunatippen 

och Vikatippen saknade blommor och kunde 

därför inte bestämmas. — Fynd: Eskilstunatippen: 


1991). Hanvikstippen: 1993-09-18, HGU, Vikatippen: 

1998-09-19, två bestånd, MOA, JED, JEM (S, 

98510), ASV. 

Humulus lupulus humle. Inhemsk i Europa, norra 

och västra Asien samt Nordamerika. Odlad som 

kryddväxt och för medicinskt bruk sedan tidiga medeltiden 

(Hjelmqvist 1991), men också som klängande 

prydnadsväxt i trädgårdar. Spridd till tippar med 

trädgårdsavfall. — Fynd: Edstippen: 1998-08-23, 

ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991, JEM m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992, JEM. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, vid entrén, ASV, 

JED, MOA. Högdalstippen: 1997-09-14, HGU. 

Krusbodatippen: 1994-08-14, HGU; 1995-08-10, 

han- och honplanta, HGU (S). Lövstatippen: 1999- 

09-11, JED. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, 

Lennart Karlén. Ullnabacken: 1998-08-30, JED, 

HGU. 

Hyoscyamus niger bolmört. Förekommer i stora delar 

av Europa, även norrut fastän tillfällig längst i norr. 

I Finland ofta inkommen med spannmålsimport (Suominen 

1979). Bolmörtens bruk som läkeväxt omvittnas 

av fynd vid utgrävningar av lager från tidiga medeltiden 

(Hjelmqvist 1991). — Fynd: Botkyrkabacken: 

1994-07-10, Lennart Karlén (S). Edstippen: 1997-08- 

23, ASV; 1998-09-12, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1997-08-24, enstaka, JED; 

1998-08-28, ca 25 ex., JED; 1999-07-30, ca 10 ex., 

JED, HGU. Eskilstunatippen: 1995-09-22, JEM, 

GEK; 1997-09-13, JEM; 1998-09-10, JEM; 1997-09- 

27, JEM, JED; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 


05, ASV, JED, MOA; 1999-07-23, hushållsavfallsdeponin, 

ASV, 1999-09-15, tämligen riklig, JED; 1999-09- 

18, hushållsavfallstippen, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, i övertäckt del av tippen, ASV, HGU, JED, 

Kerstin Frostberg; 1999-09-18, ASV, JED. Högdalstippen: 

1993-09-26, enstaka, ASV, HGU, JED, MOA, 

Lasse Ceder; 1994-09-08, HGU, JED; 1995-06-17, 

ASV, HGU, Raul Keskkula; 1996-09-07, HGU, JED; 

1997-08-16, ca 15 ex., JED; 1998-07-21, 2 ex., HGU, 

JED; 1999-07-16, ASV, HGU, JED. Jordbrotippen: 

1993-09-26, 1 ex., JED m.fl.; 1996-06, HGU. Skeviksbacken: 

1994-09-24, 1 ex., JED; 1999-08-27, 1 rosett, 

JED. Skvaltan: 1994-09-19, 30-talet ex., JED; 1996- 

06-20, 1 ex., JED, HGU; 1998-10-09, MOA m.fl. 

Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). Trolldalstippen: 

1998-09-25, 1-års rosett, JED. Ullnabacken: 

1995-09-11, 10 ex., HGU, JED, Vedyxatippen: 

1999-08-05, 1 bladrosett, JED. 

Hyssopus officinalis isop. Hemmahörande i södra 

Europa och österut till Orienten och Altai. Odlas 

främst numer som prydnadsväxt eller biväxt, tidigare 

också som kryddväxt. Påvisad i arkeologiska fynd 

från 1100-1200-talen (Hjelmqvist 1991, Lange 1994). 

Spridd med trädgårdsavfall till tippar. — Fynd: Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1997-09-27, JEM (h), JED; 1999-08-07, JED, ASV. 

Hovgärdstippen: 1999-09-18, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg. 

Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, JED.


Iberis umbellata roseniberis. Förekommer vildväxande 

i Sydeuropa från södra Frankrike till Grekland 

men odlas hos oss som ettårig rabattväxt. Sannolikt 

spridd till tippar med trädgårdsavfall eller blomfrörester. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-17, HGU, 

Bor. Sällsk. exkursion. Bristatippen: 1996-08-05, frösådd 

i jordupplag, ASV (h). Eskilstunatippen: 1991- 

08-27, 2 ex., JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1992, 5 ex., JEM (h). Hanvikstippen: 1992-08- 

12, HGU; 1993-09-25, HGU (S, kontr. Hans-Erik 

Wanntorp). Hovgårdstippen: 1999-09-15, 1 ex., JED. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU; 1994-09-08, 1 ex. 

med ringblomma, HGU, JED. Jordbrotippen: 1994- 

09-19, HGU (S, konrr. Hans-Erik Wanntorp). Lövstatippen: 

1997-08-01, JED (h), ASV, HGU; 1999-09-11, 

2 ex., JED (h). 

Impatiens balsamina balsamin. Balsamin är inhemsk 

i centrala och södra Indien. Förekommer som naturaliserad 

i tropikerna men är också populär som ettårig 

rabattväxt och krukväxt. Funnen på tippar vid 

två tillfällen, sannolikt obeständig och inkommen via 

utkast eller möjligen fröspridd. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991-09-10, 1 ex., med utkast, JEM (h, best. 

Henni Wanntorp) m.fl. (Ekman & Östholm 1991). 

Tvetatippen: 1998-10-10, 1 ex., ASV (h, AS98321), 

GOD, Lennart Karlén. 

Impatiens glandulifera jättebalsamin. Ettårig prydnadsväxr 

som är inhemsk i Himalaja men lätt naturaliseras 

om den spritt sig från odling i trädgårdar. 

Kommer med trädgårdsavfall till tippar. — Fynd: 

Annelundstippen: 1999-08-07, ASV, JED; 1999-09- 

12, trädgårdsavfall på tippens sydöstra del, JEM, 

GEK. Bristatippen: 1994, ASV. Ekebyhovstippen: 

1998-08-28, JED. Eskilstunatippen: 1998-09-10, JEM; 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. Frutorpstippen: 

1992-08-20, GEK (h); 1992-09-23, JEM, GEK (Ekman 

& Ekman 1993). Hovgårdstippen: 1999-09-15, 

JED. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Lövstatippen: 

1998-08-21, enstaka ex., JED. Salatippen: 1999-09- 

12, 1 ex. flishög i nordväst-delen, JEM, GEK. Tvetatippen: 

1999-09-04, GOD, TST, JED. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Impatiens parviflora blekbalsamin. En ursprungligen 

central- östasiatisk art som i senare tid kommit 

in i landet. Spridd till tippar med trädgårdsavfall, 

schaktjord m.m. — Fynd: Botkyrkabacken: 1996-08- 

10, GOD; 1997-08-28, GOD. Edstippen: 1998-08-23, 

ASV, JED; 1998-09-12, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1998-08-28, JED. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1998-10-10, ASV, GOD. 

Hagbytippen: 1999-08-20, JED. Hammarbybacken: 

1994-07-02, HGU. Hanvikstippen: 1990-07-29, 

HGU. Högbytorpstippen: 1999-09-18, ASV, JED. 

Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. Skvaltan: 

1994-09-19, JED. Strängnästippen (Ekman & Östholm 

1991); 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Trolldalstippen: 1998-09-25, JED. Ullnabacken: 

1995-09-11, HGU, JED; 1997-09-13, JEM, GEK. 

Inula helenium ålandsrot. Inhemsk i Europa och 

västra Asien men hos oss förvildad från odling. Odlas 

nu mest som prydnadsväxt men har tidigare använts 

som medicinalväxt. Spridning till tippar främst 

med avfall från trädgårdar. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1994-07-10, Lennart Karlén (S); 1998-08-23, 

1 ex., GOD, Richard Karlsson. Edstippen: 1998-09- 

12, ASV, JED. Flottsbrobacken: 1997-08-23, 4-5 ex., 

GOD (S); 1998-08-30, GOD (S). 

Ipomoea purpurea purpurvinda. (foto s. 121). Arten 

är inhemsk i Mexiko och Västindien men har spritt 

sig bl.a. som åkerogräs till Nordamerika och stora delar 

av tropikerna. Purpurvinda noterades först på Eskilstunatippen 

1991, därefter på samma lokal åtta år senare. 

Fyndlokalen är den enda i undersökningen under 

perioden. Sannolikt inkommen med fågelfrön. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1991-08-19, JEM (h) m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1999-08-07, 1 ex., JED 

(S),ASV. 

Iris germanica trädgårdsiris. Hemmahörande i Centraleuropa. 

Hos oss odlad som prydnadsväxt och någon 

gång förvildad t.ex. med rotbitar i tippad jord 

eller trädgårdsavfall. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991, JEM (h, kontr. Henni Wanntorp) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992, JEM. Ullnabacken: 1995-09- 

11, HGU, JED. 

Iris sibirica strandiris. Förekommer som vild i östra 

Europa och Västasien. Odlas i trädgårdar som prydnad 

och därifrån inkommen till tippar med rotfragment 

i tippad jord eller organiskt trädgårdsavfall. 

— Fynd: Albybacken: 1995, HGU; 1997-07-03, HGU. 

Högdalstippen: 1995-06-17, ASV, HGU, Raul Keskkula. 

Iva xanthiifolia iva. (foto s. 121). En nordamerikansk 

art som är en mycket sällsynt tillfällig gäst i Sverige. 

De få äldre nordiska fynden har sitt ursprung i im-


porterad spannmål, sojabönor samt fågelfrö. Ett modernt 

fynd på en villatomt i Södermanland visar tydligt 

att den även numera kan komma in med fågelfrö. 

Ursprunget till förekomsten på Hovgårdstippen 

är något osäkert. Den växte här tillsammans med bl.a. 

sommarcypress (vildform), rysk sodaört och ungersk 

skräppa. Troligtvis var alla dessa inkomna som förorening 

i fågelfrö. — Fynd: Hovgårdstippen: 1998-09- 

05, 5 ex., ASV (S, AS98262, kontr. TKA), JED, MOA. 

Laburnum alpinum alpgullregn. Alpgullregn är en 

vildväxande art i Syd- och Mellaneuropa. Den odlas 

hos oss som prydnadsbuske och förvildas troligen 

mest genom fröspridning i trädgårdsavfall. — Fynd: 

Björshulttippen: 1992-09-23, JEM (h, kontr. Hans- 

Erik Wanntorp), GEK. Edstippen: 1997-08-23, ASV. 

Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, ASV. Eskilstunatippen: 


1991). Hanvikstippen: 1990-07-29, HGU; 

1993-1999, HGU. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. 

Krusbodatippen: 1997-06-07, HGU. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Trolldalstippen: 1999-11- 

14, JEM. Trosatippen: 1992-09-23, JEM (h), GEK. 


Laburnum anagyroides sydgullregn. En sydoch 

mellaneuropeisk art som odlas i parker och trädgårdar. 

Ovanligast av de tre formerna av gullregn med 

bara ett fynd på tipparna. — Fynd: Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV, JED. 

Laburnum x watereri hybridgullregn. Hybriden 

mellan alpgullregn och sydgullregn odlas som prydnadsbuske 

och sprids med trädgårdsavfall. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1992, JEM (h). Hagbytippen: 

1995, ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, ASV, 


08-25, ASV. Löttippen: 1997-09-07, depåområde 1 

och 2 och mellanliggande område, JEM (h), GEK. 

Rävstatippen: 1993-08-01, ASV. Tvetatippen: 1998- 

10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. 

Lactuca sativa trädgårdssallat. En grönsaksväxt med 

kulturursprung som anses uppkommen i Asien ur 

taggsallat, L. serriola (Lid & Lid 1994). Spridd till tippar 

med trädgårdsavfall som plantor eller möjligen 

med frön. — Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, 

1 ex. vid fordonsväg, ASV. Atletippen: 1999-08-18, 

ASV. Björshulttippen: 1992, 5 ex., JEM, GEK. 

Brännbackstippen: 1999-08-28, JED. Eskilstuna- 

tippen: 1999-08-07, 1 rikgrenigt ex., JED (S), ASV. 

Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, MOA. 

Lagurus ovatus harsvans. Ett ettårigt gräs med ursprung 

i Medelhavsområdet som odlas och torkas som 

eternell. Endast ett fynd av ett ex. invid en körväg 

till kompostanläggningen i norra delen av Hovgårdstippen. 

Möjligen spridd med fågelfrön eftersom en 

del andra fagelfröväxter förekom i närheten. — Fynd: 

Hovgårdstippen: 1998-09-23, 1 ex. i vägkant vid kompostanläggningen, 

JED (S, 98172, kontr. TKA.), ASV. 

Lappula squarrosa piggfrö. En europisk art med 

tyngdpunkt i utbredningen österut. Inkommen i Finland 

längs järnvägar och vid kvarnar främst med 

spannmålsimport österifrån. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1994-07-10, Lennart Karlén (S). 

Larix decidua europeisk lärk. Ursprungligen från 

Centraleuropas och Östeuropas bergstrakter. Odlas 

för virkesproduktion och som parkträd. Ett fynd på 

en av tipparna troligast ditfört med parkavfall (fröspridd). 

— Fynd: Frutorpstippen: 1993, JEM, Bo 

Karlsson, Lennart Karlén. 

Lathyrus latifolius ssp. latifolius rosenvial. Rosenvialen 

är inhemsk i Syd- och Mellaneuropa och odlas 

som klängande prydnadsväxt i svenska trädgårdar. 

Förvildas ofta och kommer in på tippar med trädgårdsavfall 

eller frön. — Fynd: Ekebyhovstippen: 

1995-08-10, ASV (S); 1996-09-05, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1993, JEM (h); 1995-09-22, JEM (h). 

Forsbackatippen: 1999-08-07, GOD (S). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, ett snår, 

ASV, JED, MOA; 1999-07-23, jordövertäckt del i väster, 

ASV. Högdalstippen: 1996, HGU; 1996-09-15, 

MOA, HGU, m.fl. 

Lathyrus tuberosus knölvial. En gammal köksväxt 

som sannolikt även odlats som prydnadsväxt. Arten 

förekommer som inhemsk i större delen av Europa 

samt i Asien. I Sverige finns den dock endast som 

införd. Utöver förvildade förekomster har den förr 

även kommit hit som förorening i spannmål, och hittades 

ibland kring kvarnar etc. Flertalet aktuella förekomster 

i Södermanland och Uppland har sannolikt 

sitt ursprung i odling. Arten tycks även ha god 

förmåga att överleva i fröbank, eller kanske är det med 

hjälp av de speciella rotknölarna. Detta kanske kan 

förklara flera nyfynd på nystörda vägkanter, trots att 

den numera mycket sällan ses odlad. Även förekom-


sten på Lövstatippen torde ha sitt ursprung från någon 

trädgård, kanske med tippade jordmassor. Den 

växer där tillsammans med bolltistel. Arten är nationellt 

rödlistad; kategori VU — Sårbar (Gärdenfors 

2000). —Fynd: Lövstatippen: 1997-08-01, täcker flera 

kvadratmeter nära stranden, JED, ASV, HGU; 1998- 

08-21, riklig, JED. 

Lavandula angustifolia lavendel. Vildväxande i Medelhavsländerna. 

Odlas som kantväxt i rabatter men 

tidigare även som kryddoch medicinalväxt. Ett fynd 

från Högdalstippen troligen inkommet med schaktad 

jord. — Fynd: Högdalstippen: 1997-09-14, 1 ex. 

på toppen väster om vattentornet, JEM. 

Lavatera thuringiaca ssp. thuringiaca gråmalva. 

Sedan länge odlad som prydnadsväxt i Sverige, särskilt 

i mälarlandskapen. Förvildas uppenbarligen lätt 

och kan bli mycket långlivad på lokalerna. Utöver 

direkt fröspridning sprids troligen arten även med 

schaktjord, vilket sannolikt är fallet på de tre tipparna 

nedan. På Hagalokalen är arten känd sedan ca 1985 

(Lindberg 1986). Arten förekommer annars som inhemsk 

i centrala och sydöstra Europa samt Asien. 

Arten är upptagen i den svenska rödlistan; kategori 

VU - Sårbar (Gärdenfors 2000). — Fynd: Björshulttippen: 

1992-09-20, 1 ex., JEM (h), GEK (Ekman & 

Ekman 1993). Hagakullen: 1993-07-14, MOA m.fl.; 

1993-09-04, ASV; 1994-09-04, HGU, m.fl.; 1997, ASV. 

Steningetippen: 1992, jordupplag, jordtipp, 1 ex., 

ASV (S, best. Arne Anderberg); 1993-08-17, ASV. 

Lavatera trimestris sommarmalva. Odlas ibland som 

prydnadsväxt och kan någon gång hittas förvildad. 

Åtminstone i England anses den även ha kommit in 

som förorening i spannmål, fågelfrö och ull. Ursprunget 

till det här redovisade tippfyndet får anses 

oklart, kanske är det mest troligt att den kommit med 

något avfall från odling. — Fynd: Högdalstippen: 

1998-09-04, 1 ex., JED (S, kontr. TKA). 

Lens culinaris lins. Arten odlas som födogröda i varmare 

delar av Europa och anses förekomma som förorening 

i både importerad spannmål och fågelfrö. Till 

Sverige importeras frön som föda, och arten bör kunna 

dyka upp genom fröspill eller indirekt på rötslam. Då 

följearterna på Kovikstippen bl.a. bestod av typiska 

fågelfröarter såsom sandkämpar och safflor, är det 

troligt att den kommit in här med fågelfrö. — Fynd: 

Kovikstippen: 1999-09-03, 1 ex., JED (S, kontr. TKA). 

Lepidium campestre fältkrassing. Fältkrassing är en 

ettårig eller tvåårig ört som förekommer spontant i 

landet med en sydlig och sydostlig utbredning. Den 

anses vara konkurrenskänslig och tycks föredra öppen, 

grusig mark som vägkanter, banvallar, hamnar och 

industritomter. Fältkrassing uppträder även på tippar 

dit den troligen sprids med schaktmassor och det 

täckmaterial som läggs på efter avslutad tippning. 

Arten har även upptagits i äldre läkeböcker, och de 

äldsta fynden från utgrävningar är från tidiga medeltiden 

(Hjelmqvist 1991). — Fynd: Botkyrkabacken: 

1995-09-21, GOD; 1996-09-07, GOD (S, 288); 1998- 

08-23, GOD. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. 

Ekebyhovstippen: 1998-08-28, riklig, JED. Eskilstunatippen: 

1991, 1 ex., JEM m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1995-09-22, JEM (h), GEK. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU, JED, GOD; 1995-10-03, GOD (S, 

176); 1998-08-30, GOD (S). Hagbytippen: 1997-09- 

26, JED, ASV; 1998-09-12, ASV, JED; 1999-08-20, 

JED; 1995-09-19, HGU, JED. Hammarbybacken: 

1995-09-19, HGU, JED. Hanvikstippen: 1990-07-29, 

HGU; 1992-10-10, HGU. Hovgårdstippen: 1998-09- 

05, ASV, JED, MOA; 1998-09-23, jordhögar norr om 

askdeponin, JED, ASV; 1999-07-23, kompostanläggningen 

i norra delen, ASV; 1999-09-15, JED. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, ASV, HGU, JED, Kerstin 

Frostberg. Högdalstippen: Ca 1993, HGU; 1994-09- 

08, HGU, JED; 1995-09-17, TST m.fl.; 1996-09-15, 

MOA, HGU, m.fl.; 1998-08-14, MOA; 1999-07-16, 

ASV, HGU, JED. Johannelundstippen: 1995, HGU, 

ASV, MOA. Krusbodatippen: 1990, HGU. Lövstatippen: 

1996-10-04, JED; 1997-08-01, JED, ASV, 

HGU; 1998-08-21, JED; 1999-07-08, ASV. Trolldalstippen: 

1998-09-25, JED. Ullnabacken: 1997-09-13, 

HGU, JED. Vedyxatippen: 1998-09-10, JED. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV, JED. 

Lepidium densiflorum bankrassing. En nordamerikansk 

art som naturaliserats i Europa och i Skandinavien, 

främst längs banvallar och bangårdar. Arten 

kan ha kommit till tippar med tippade schaktmassor 

eller som fröförorening i fågelfoder. — Fynd: Annelundstippen: 

1998-08-23, ASV, JED; 1999-09-12, 

JEM, GEK. Björshulttippen: 1992-08-12, GEK (h) 

(Ekman & Ekman 1993). Eskilstunatippen: 1990-08- 

23, JEM (h); 1991, riklig, JEM m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1992, JEM; 1996-09-18, JEM; 1995-09- 

20, JEM; 1997-09-13, JEM; 1998-09-10, JEM; 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999- 

09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, 

JEM, GEK. Hovgårdstippen: 1998-09-05, ASV, JED,


MOA. Högdalstippen: 1995-09-17, HGU (S); 1996, 

HGU; 1997, HGU. Lövstatippen: 1996-10-04, tämligen 

riklig, flerstädes, JED; 1997-08-01, JED, ASV, 

HGU; 1998-08-21, JED; 1999-07-08, ASV. Salatippen: 

1999-09-12, norra delen, JEM (h), GEK. Tvetatippen: 


1999-09-04, GOD, TST, JED. Vedyxatippen: 1998-09- 

10, JED. Vikatippen: 1998-09-07, komposthögar av 

trädgårdsavfall, ASV; 1998-09-19, JEM, JED, MOA, 

ASV. 

Lepidium neglectum rundkrassing. En av flera snarlika 

nordamerikanska arter som har naturaliserats i 

Europa. I Sverige tycks den vara betydligt sällsyntare 

än den liknande bankrassingen, men förbises lätt 

såsom förväxlad med denna. Rundkrassingen har bl.a. 

något större och rundare frukter. Arten har kommit 

hit som förorening i spannmål och gräsfrö, troligtvis 

kan den även komma in med fågelfrö. Flera gamla 

fynd har gjorts vid kvarnar i både Stockholmstrakten 

och Uppsala. Rundkrassing har även varit etablerad 

under en längre tid på några platser kring de båda 

städerna. Huruvida tippfynden är gamla etablerade 

förekomster eller nyinrroduktioner är svårt att veta, 

men då den på tipparna endast förekom mycket lokalt 

är den antagligen nyinkommen. Följearterna 

tyder i så fall på introduktion med fågelfrö. — Fynd; 

Annelundstippen: 1999-09-12, JEM (h, kontr. TKA), 

GEK. Björshulttippen: 1992-08-12, GEK (h, kontr. 

TKA). Ekebyhovstippen: 1997, flera ex., JED (S, kontr. 

TKA). Vikatippen: 1998-09-19, JED (S, kontr. 

TKA), JEM, MOA, ASV. 

Lepidium sativum smörgåskrasse. (foto s. 121). 

Kryddgrönt vars ursprung är oklart, antingen Etiopen, 

Egypten eller västra Asien (Lid & Lid; 1994). 

Som kulturväxt med anor från det gamla Egypten och 

funnen hos oss vid utgrävningar i Lund i lager från 

1300-1400-talet (Hjelmqvist 1991). Odlas nu mest 

inomhus och sprids troligen som groddplantor eller 

fröspill till tippar med hushållsavfall. Fynd har också 

gjorts bland fågelfröarter vilket kan antyda att ursprunger 

till bl.a. förekomsren på Kovikstippen kan 

vara som fröförorening i fågelfrön. — Fynd: Atletippen: 

1999-08-18, ASV. Eskilstunatippen: 1991-08-19, 

2 ex., JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1996- 

09-18, 1 ex., JEM (h); 1998-09-19, JEM (h), MOA, 

JED, ASV; 3 ex.; 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-07, 

ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999- 

09-25, JEM (h), GEK. Forsbackatippen: 1999-08-07, 

1 ex., GOD (S). Kovikstippen: 1999-09-03, 4 ex. 

bland fågelfröarter, JED. Strängnästippen: 1991-08- 

12, 1 ex., JEM (h), Bert Östholm, Torsten Carlsson 

(Ekman & Östholm 1991). Tvetatippen: 1999-09- 

03, GOD (S), TST; 1999-09-04, enstaka, GOD, TST, 

JED. 

Leucanthemum xsuperbum jätteprästkrage. Trädgårdshybrid 

som odlas som flerårig prydnadsväxt eller 

för snittblommor. Spridd med avfall av växtmaterial 

från trädgårdar till tippar. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1997-06-29, GOD. Ekebyhovstippen: 1995- 

10-08, HGU, ASV. Eskilstunatippen: 1991-08-07, 

JEM (h) m.fl.; 1996-09-18, JEM (h); 1998-09-19, JEM 

(h). Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU; 1995-09-19, 

HGU, JED. Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). 

Hanvikstippen: 1993-08-25, HGU (S). Högdalstippen: 

Ca 1993, HGU. Jordbrotippen: 1994-09-11, 

HGU (S). Krusbodatippen: 1994-08-14, HGU. 

Levistichum officinale libbsticka. Odlad som kryddväxt 

och tidigare för medicinskr bruk. Den finns omnämnd 

i danska handskrifter från ca 1300 (Lange 

1994). Libbsticka växer vilt i sydvästra Asien. Inkommen 

på tippar med trädgårdsavfall, troligast med rotdelar 

eller möjligen med frön. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, ASV. 

Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, HGU. Vedyxatippen: 

1998-09-10, JED. Vikatippen: 1998-09-19, 

JEM, JED, MOA, ASV. 

Ligustrum vulgare liguster. Inhemsk i västra Sverige 

men ofta odlad som häckväxt. Spridd med tippad jord 

och trädgårdsavfall. — Fynd: Högdalstippen: 1999, 

HGU. Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, HGU. 

Vikatippen: 1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, ASV. 

Lilium bulbiferum var. bulbiferum brandlilja. 

Brandlilja är inhemsk i centrala Europa från Spanien 

till Polen och f.d. Jugoslavien. Odlad sedan lång tid 

tillbaka hos oss och påträffas ofta kvarstående vid ödetorp. 

Uppenbart tålig perenn som förekom växande 

i sluten gräsvegetation i västra delen av Hovgårdstippen 

bland andra tåliga trädgårdsflyktingar t.ex. av 

släktena Rosa och Cotoneaster. Troligtvis införd med 

trädgårdsavfall och spridd med bulbiller. — Fynd: 

Hovgårdstippen: 1999-07-23, ASV (h, AS99157). 

Lilium martagon krollilja. Vildväxande inom ett vidsträckt 

område i Europa och Asien, från Portugal och 

Frankrike i väst till Turkiet, Kaukasus och Sibirien i 

öst. En art med gammal odlingshistoria i landet och


som naturaliseras i parker och lundar. Rävstatippsfyndet 

missränks vara kvarstående efter odling medan 

förekomsten på Vällstatippen kommit in troligen 

med tippad jord och väl etablerat sig i gräsbevuxna 

slänter i en övertäckt del inom området. — Fynd: 

Rävstatippen; 1993-08-01, ASV. Vällstatippen: 1994- 

10-09, ASV, JED. 

Linaria maroccana färgsporre. Färgsporren är en 

ettårig prydnadsväxt som ursprungligen kommer från 

Marocko. De odlade formerna utgörs, åtminstone 

delvis, av ett hybridkomplex omfattande flera arter. 

Arten kommer i England även in som förorening i 

fågelfrö och gräsfrö, kanske så även här. Fyndet på Lövstatippen 

omgavs av både fågelfröarter och trädgårdsrymlingar. 

— Fynd: Lövstatippen: 1998-08-21, 1 ex., 

JED (S, kontr. TKA). 

Linum austriacum klipplin. Flerårig ört från centrala 

och södra Europa som av och till odlas som prydnadsväxt 

i rabatter. Odlingshistorien i Sverige går åtminstone 

tillbaka till tiden före 1890-talet (Svensson 

1893). Ett ex. funnet på Hovgårdstippen växande på 

en jordplan nordost om askhögarna tillsammans med 

några andra ovanligare tippväxter som järnört, kranssalvia 

och renlavsmålla. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1997-10-05, 1 ex., ASV (h, AS97045, kontr. TKA). 

Linum usitatissimum lin. Ej känd som vildväxande 

men odlad i flera världsdelar under lång tid. I Sverige 

har odlingen återupptagits efter att ha legat nere under 

årtionden. Förekommer i burfågelfrön och annat 

fagelfoder och troligen också i blomfröblandningar. 


Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 1992, 

JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993); 1999-09-04, 

JED, GOD. Bristatippen: 1995-08-27, rötslam, ASV. 

Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED. Eskilstunatippen: 


1991); 1992, ca 80 ex., JEM; 1993, 10-tal ex. på 

tippens östra del, JEM; 1995-09-20, JEM; 1995-09-22 

JEM, GEK; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 

1998-09-19, ASV, JED, JEM, MOA; 1999-08-07, JED, 

ASV; 1999-09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. 

exkursion; 1999-09-25, JEM, GEK. Forsbackatippen: 

1998-08-04, GOD (S); 1998-10-03, ASV; 1999-08-07, 

GOD (S). Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, GOD, 

TST(S); 1999-09-26, JEM. Hovgårdstippen: 1998-09- 

05, ASV, JED, MOA; 1998-09-23, 1 ex., JED, ASV; 


JED, ASV. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. 

Högdalstippen: 1997-09-14, HGU, Jordbrotippen: 

1992-08-29, HGU. Kovikstippen: 1999-09-03, flerstädes, 

JED. Löttippen: 1997-09-15, JEM (h), GEK; 

1998-09-18, JED, JEM, GEK. Lövstatippen: 1997-08- 

01, HGU, ASV, JED; 1998-08-22, JED, ASV, HGU. 

Salatippen: 1999-09-12, 1 ex. på hushållssopor och 

barkflis, norra delen, JEM (h), GEK. Tvetatippen: 

1999-09-04, GOD (S), JED, TST. Vikatippen: 1998- 


Lobelia erinus kaplobelia (foto s. 121). Ursprungligen 

från södra Afrika. Odlad som ettårig rabattväxt 

och inkommen på tippar med avfall från trädgårdar. 

— Fynd: Annelundstippen: 1999-09-12, tippens södra 

del, JEM (h), GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. 


(Ekman & Ekman 1993). Botkyrkabacken: 1995, 

GOD. Bristatippen: 1995-08-27, schaktmassor, rötslam, 

ASV, JED rn.fl. Brännbackstippen: 1998-09-20, 

ASV, JED. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1999-07-30, JED, HGU. Eskilstunatippen: 

1991, 2 ex., JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 

1991); 1992, 2 ex., JEM; 1995-09-20, JEM; 1997- 

09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09-19, JEM, 

MOA, JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). 

Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED; 1999-08-20, 

JED, Hovgårdstippen: 1998-09-23, 1 ex., kompostanläggningen 

i norra delen, JED, ASV. Högdalatippen: 

1998-09-20, ASV, JED. Jordbrotippen: Ca 

1991, HGU; 1996-10-06, ASV, HGU; 1997-10-06, ASV, 

HGU. Löttippen: 1998-09-18, åkerplan strax innanför 

infarten till tippen, JEM, GEK, JED; 1999-08-22, 

JED, JEM, m.fl. Lövstatippen: 1998-08-21, flerstädes, 

JED; 1999-09-11, JED. Salatippen: 1999-09-12, flishög 

i nordvästra delen av tippen, JEM (h), GEK. Trosatippen: 

1999-09-04, JED, GOD. Tvetatippen: 

1999-09-04, 1 ex., GOD (S), TST, JED. Vikatippen: 

1998-09-07, komposthögar av trädgårdsavfall, ASV; 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Lobularia maritima strandkrassing. Odlas som ettårig 

rabattväxt och förekommer i flera färgformer från 

vitblommig till rosa. Den är vildväxande i Medelhavsområdet 

men förvildas lätt från odling. — Fynd: Högdalstippen: 

1995-09-11, HGU (S). Lövstatippen: 

1998-08-22, ASV (h, AS98079). 

Lolium multiflorum italienskt rajgräs. Spontant växande 

i stora delar av Europa och norra Afrika. Odlad 

som vallväxt och troligen spridd med jordbruksavfall


till tippar. Liksom i England möjligen också inkommen 

med fågelfrön. — Fynd: Brännbackstippen: 


JEM, MOA, JED, ASV. Hovgårdstippen: 1998-09-05, 

ett stort bestånd, ASV, JED, MOA; 1999-09-15, flerstädes, 

JED; 1998-09-05, på tippområdet norrut nära 

entrén, ASV, JED, MOA. 

Lonicera periclymenum vildkaprifol. Förekommer 

vildväxande i västra Sverige. Odlad i trädgårdar som 

klängande prydnadsväxt. Ett äldre ex. på Rävstatippen 

spritt genom utkast eller möjligen kvarstående 

på fastigheten redan innan tippen anlades. — Fynd: 

Rävstatippen: 1994-05-25, ASV. 

Lonicera tatarica rosentry. Hemmahörande i vidsträckt 

område i Östeuropa över sydöstra Ryssland 

till södra Kina. Hos oss odlas den som prydnadsbuske. 

Tämligen vanlig som förvildad på tippar. — Fynd: 

Albybacken: 1996-10-05, HGU. Annelundstippen: 

1997-10-12, 1 mindre buske, ASV. Botkyrkabacken: 

1996-09-07, GOD (S, 286); 1998-08-31, ASV, HGU. 

Bristatippen: 1995,ASV. Edstippen: 1997-08-23, ASV; 


05, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991-08-27, JEM (h) 

m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992-06-01, JEM 

(h), Kent Carlsson; 1999-08-07, JED, ASV. Flottsbrobacken: 

Ca 1994, HGU; 1995-09-19, HGU, JED. 

Hovgårdstippen: 1999-07-23, jordövertäckt del i väster, 

ASV. Krusbodatippen: Ca 1993, HGU. Lövstatippen: 

1997-08-01, HGU, ASV, JED; 1999-07-08, 

ASV. Skeviksbacken: 1999-08-27, JED. Strängnästippen: 

1991-08-12, JEM (h), Torsten Carlsson, Bert 

Östholm (Ekman & Östholm 1991). Ullnabacken: 

1997-09-17, ASV. Vårbergstoppen: 1994-10-26, HGU. 

Lunaria annua ssp. annua judaspenningar. Ettårig 

eller tvåårig trädgårdsväxt ursprungligen från sydöstra 

Europa och Italien, som på grund av de silverfärgade 

fröställningarna används som eternell. Förvildas t.ex. 

genom trädgårdsutkast eller fröspill. — Fynd: Björshulttippen: 

1992, 1 ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 

1993). Ekebyhovstippen: 1 ex.; 1995-10-08, ASV (h), 

HGU. Högdalstippen: 1999, HGU. 

Lupinus polyphyllus blomsterlupin. Nordamerikansk 

som vildväxande men odlad i trädgårdar och 

därifrån spridd längs vägar och järnvägar med frön 

och rotdelar. Kommer in på tippar med trädgårdsavfall 

och tippmassor. — Fynd: Albybacken: 1996-10- 

05, HGU. Annelundstippen: 1998-08-23, ASV, JED; 

1999-09-12, JEM (h), GEK. Björshulttippen: 1992, 

JEM, GEK. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. 



1992, JEM; 1995-09-22, JEM, GEK; 1996-09-18, JEM; 

1997-09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09- 

10, JEM; 1999-09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 

Ca 1994, HGU. Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV; 


GEK. Hagakullen: 1995, ASV. Hagbytippen: 1998- 

09-12, ASV, JED. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, 

JED. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Jordbrotippen: 

Ca 1991, HGU. Krusbodatippen: Ca 1993, HGU. Löttippen: 

1997-09-07, JEM, GEK; 1998-09-18, plan 

strax innanför infarten till tippen, JEM, GEK, JED. 

Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. Salatippen: 1999-09- 

12, sydöstra delen av tippen, JEM, GEK. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Trosatippen: 

1992-09-23, JEM, GEK. Ullnabacken: 1997-09-13, 

HGU, JED. Vikatippen: 1998-09-07, i södra delen 

med betong, asfalt, grus och sten, ASV. 

Lychnis chalcedonica studentnejlika. En art från centrala 

Ryssland och Sibirien som odlas som rabattväxt. 

Sprids med trädgårdsavfall till tippar och är uppenbart 

konkurrenstålig där den förekommit i sluten gräsvegetation 

t.ex. på Hovgårdstippen. —Fynd: Botlcyrkabacken: 

1996-08-10, GOD. Eskilstunatippen: 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999- 

09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. Hovgårdstippen: 

1998-09-13, etablerad i revegeterad del i väster, ASV, 

Bot. Sällsk. exkursion; 1999-07-23, ASV. Lövstatippen: 

1997-08-01, ASV, HGU, JED; 1998-08-21, 

2 ex., JED; 1999-07-08, ASV. Vikatippen: 1998-09-19, 


Lychnis coronaria purpurklätt. Tvåårig eller möjligen 

flerårig art med ursprung i sydöstra Europa, 

Mindre Asien och österut. Odlad prydnadsväxt hos 

oss och påträffas ibland på tippar. De flesta förekomsterna 

är tillfälliga men i västra delen av Eskilstunatippen, 

i slänten mot infarten, har den etablerat sig. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1996-08-10, 3-4 ex., 

GOD. Eskilstunatippen: 1998-09-10, JEM (h); 1998- 

09-19, 6 ex., JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, JED, 

ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). Krusbodatippen: 

1990-07, HGU; 1993, HGU; 1994, HGU. 

Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. Ullnabacken: 1998- 

08-30, enstaka, JED, HGU.


Lycopersicon esculentum tomat. Tomat härstammar 

från Sydamerika och infördes till Europa med de första 

resenärerna på 1500-talet. Den förekommer odlad 

hos oss främst i växthus och på friland i skyddade 

lägen. Tomat är mycket vanlig på vissa tippar och 

avslöjar deponier av rötslam. På vissa tippar, t.ex. på 

Bristatippen 1995, var tomat vegetationsbildande på 

en yta av minst en hektar. Vanliga följearter till tomat 

är kapkrusbär, melon, vattenmelon och på senare 

år pumpa. Tomat var den art som noterades på flest 

av tipparna, 32 av totalt 45, tätt följd av kapkrusbär 

och solros. Att tomat inte noterats på fler tippar beror 

förutom av förbiseende på att vissa slag av avfall 

saknats, t.ex. rötslam och hushållssopor. Flera olika 

former av tomater har iakttagits, särskilt på Högbytorpstippen 

1997. — Fynd: Annelundstippen: 1997- 

10-12, riklig på rötslam, ASV; 1998-08-23, småplantor, 

ASV, JED; 1999-08-07, ASV, JED; 1999-09-12, 

JEM, GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 

1992, riklig på rötslam, JEM, GEK 1999-09- 

04, JED, GOD. Botkyrkabacken: 1995, GOD (S). 

Bristatippen: 1994,ASV; 1995-08-27, ASV; 1996.ASV; 

1997, ASV. Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED; 

1999-07-15, ASV; 1999-08-28, JED; 1999-09-27, Lasse 

Thorán (S, 5137). Edstippen: 1998-08-23, ASV, 

JED. Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, ASV; 

1996-09-05, ASV, JED; 1997-08-24, JED; 1998-08-28, 


Östholm 1991); 1992, JEM; 1993, JEM (S), (Ekman; 

1995); 1996-09-18, JEM; 1997-09-13, JEM; 1998-09- 

10, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-09- 

07, ASV; 1999-09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1995-10-03, GOD; 1998-10-10, 

ASV, GOD. Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S); 

1998-10-03, ASV; 1999-08-07, GOD (S); 1999-09-12, 

ASV. Frutorpstippen: 1992 (Ekman & Ekman 1993); 

1992-09-23, JEM, GEK; 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Hagbytippen: 1997-09-26, JED, ASV; 


1995-09, HGU. Himmerfjärdsverket: 1995- 

09-03, GOD, TST, Lasse Ceder. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 

1999-07-23, ASV; 1999-09-15, JED. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, riklig på rötslam, ASV, HGU, 

JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, ASV, JED. 

Högdalatippen: 1995, ASV; 1998-09-20, ASV, JED. 

Högdalstippen: 1995-09-11,HGU; 1996.HGU; 1997- 

08-16, JED. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. 


07, depåområde 1 och 2 och mellanliggande område, 

JEM (h), GEK; 1998-08-21, JED; 1998-09-18, rik- 

lig, JED, JEM, GEK; 1999-08-08, ASV, JED. Lövstatippen: 

1999-09-11, JED. Salatippen: 1999-09-12, 

nordvästra och östra delarna av tippen, JEM, GEK. 

Sofielundstippen: 1997-09-14, HGU. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991); 1998-09-19, JEM, 

MOA, JED, ASV. Trolldalstippen: 1998-09-25, JED; 

1998-11-01, JEM, GEK; 1999-11-14, ca 10 ex., JEM. 

Trosatippen: 1992, JEM, GEK (Ekman & Ekman 

1993); 1992-09-23, JEM, GEK; 1999-09-04, JED, 


Karlén; 1999-09-04, GOD, TST, JED. Ullnabacken: 

1999-10-02, HGU, JED. Vikatippen: 1998-09-07, 

komposthögar av trädgårdsavfall, ASV. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV. 

Lysimachia nummularia penningblad. Inhemsk i 

Europa och Kaukasus men i Sverige odlad och allmänt 

förvildad och naturaliserad. Införd på tippar 

med jordmassor och avfall från trädgårdar. — Fynd: 

Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 


m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1998-09-10, JEM; 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, JED, 

ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Flottsbrobacken: 1998-08-30, GOD. Hagbytippen: 

1998-09-12, ASV, JED; 1999-08-20, JED. Lövstatippen: 

1998-08-21, JED; 1999-09-11, JED. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Trolldalstippen: 

1998-09-25, JED. Tvetatippen: 1998-10-10, 

ASV, GOD, Lennart Karlén. Ullnabacken: 1998-08- 

30, JED, HGU. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, JED, 

MOA, ASV. 

Lysimachia punctata praktlysing. Förekommer vild 

i Syd- och Mellaneuropa och västra Asien. Tämligen 

vanlig i odling som prydnadsväxt och likaledes allmänt 

förekommande förvildad i skräpmark och på 

tippar. — Fynd: Bristatippen: 1994, ASV. Björshulttippen: 

1992, JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993). 

Eskilstunatippen: 1992, JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 

1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. 

exkursion. Flottsbrobacken: Ca 1994, HGU. Frutorpstippen: 

1992 (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 

JEM, GEK; 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Hovgårdstippen: 1999-09-15, JED. Högdalatippen: 

1995, ASV. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Löttippen: 

1999-08-22, JEM, JED, GEK. Lövstatippen: 1999-07- 

08, ASV. Rävstatippen: 1993-08-01, ASV. Trolldalstippen: 

1998-11-01, JEM, GEK. Vikatippen: 1998- 

09-19, JEM, JED, MOA, ASV. Vårbergstoppen: 1994- 

10-26, HGU.


Malus domestica apel. Enstaka fynd av odlad apel 

har gjorts på några få tippar. Apel har kommit in antingen 

med frön i hushållsavfall eller med tippad 

jord. På Eskilstunatippen förekom unga träd av apel. 

— Fynd: Björshulttippen: 1992, JEM, GEK. Eskilstunatippen: 


1992-09-02, JEM (h); 1998-09-19, JEM, JED, MOA, 

ASV. Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM, GEK. Salatippen: 

1999-09-12, östra delen av tippen, JEM, GEK. 

Trosatippen: 1992-09-23, JEM, GEK. 

Malva alcea rosenmalva. Rosenmalva är en flerårig 

ört med hemort i Syd- och Mellaneuropa som odlas 

som prydnadsväxt. Den sprider sig lätt med rotfragment 

och troligen också med frön. Fynden på tippar 

är troligast inkomna med trädgårdsavfall eller tippad 

jord. — Fynd: Annelundstippen: 1998-08-23, ASV, 


Östholm 1991); 1992, JEM; 1996-09-18, JEM (h); 

1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, ASV; 1999-08-07, 

JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. 

Sällsk. exkursion. Flottsbrobacken: 1995-09-19, enstaka 

ex., HGU, JED; 1998-10-10, ASV, GOD. 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). Frutorpstippen: 

1992 (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 

JEM, GEK. Hagakullen: 1995, ASV. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1999-09-15, JED; 1999-07- 

23, hushållsavfallsdeponin, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg. Högdalatippen: 

1998-09-20, ASV, JED. Lövstatippen: 

1999-09-11, JED. Rävstatippen: 1993-08-01, ASV. 

Salatippen: 1999-09-12, 1 ex. på schaktjord i östra delen 

av tippen, JEM (h), GEK. Sofielundstippen: 1997- 

09-14, TST m.fl. Steningetippen: 1993-06-23, 1 rugge 

i grusutfyllnad, ASV (h); 1993-08-17, ASV. 


Trolldalstippen: 1998-09-25, JED. Ullnabacken: 



Malva alcea x moschata mellanmalva. Hybriden 

mellan rosenmalva och myskmalva är mest troligt 

uppkommen på platser där de båda föräldraarterna 

växer. Den känns igen i fruktstadium där klyvfrukten 

bär hår endast på ca halva den yttre välvda delen, 

medan myskmalvan är helt hårig och rosenmalvan 

kal. — Fynd: Eskilstunatippen: 1993-09-22, JEM 

(h); 1995-09-20, JEM (h); 1997-09-13, JEM (h). 

Flottsbrobacken: 1998-10-10, GOD (S), ASV. Löttippen: 

1997-09-07, JEM (h), GEK. Vikatippen: 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Malva moschata myskmalva. Vildväxande i sydvästra 

och centrala Europa och nordvästra Afrika. Hos oss 

odlad som perenn i rabatter och därifrån förvildad 

med frön eller rotfragment. Kommer in på tippar 

med tippad jord eller trädgårdsavfall. — Fynd: Annelundstippen: 

1999-08-07, ASV, JED; 1999-09-12, 

JEM, GEK. Björshulttippen: 1992-08-12, GEK (h). 

Botkyrkabacken: 1995-09-09, GOD; 1997-06-29, 

GOD. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1996-09-05, ASV, 

JED; 1998-08-28, JED; 1999-07-30, JED, HGU. 


1991); 1992, JEM; 1996-09-18, JEM; 1997-09- 

27, JEM, JED; 1999-09-07, ASV. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU; 1995-10-10, GOD (S, 184); 1998- 

10-10, ASV, GOD. Frutorpstippen: 1992-08-20, GEK 

(h). Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED; 1999-08- 

20, JED. Hovgårdstippen: 1998-09-05, ASV, JED, 

MOA. Högbytorpstippen: 1997-09-13, ASV, HGU, 

JED, Kerstin Frostberg. Högdalstippen: 1992, HGU. 

Löttippen: 1998-09-18, vitblommig, södra delen av 

depåområde 1, JEM, GEK, JED. Lövstatippen: 1999- 

07-08, ASV. Rävstatippen: 1993-08-01, ASV. Salatippen: 

1999-09-12, 1 ex., C delen av tippen, JEM, GEK. 

Skeviksbacken: 1999-08-27, JED. Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Trolldalstippen: 1998-09- 

25, JED. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén. Ullnabacken: 1998-08-30, JED, HGU. 

Malva pusilla vit kattost. Arten är en gammal gårdsväxt 

som förutom kring landsbygdens ladugårdsbackar 

även förekommer i städernas ruderatmiljöer samt 

på soptippar. Den har minskat i frekvens i landet och 

är upptagen på den nationella rödlistan; kategori VU 

- Sårbar (Gärdenfors 2000). Utöver de gamla förekomsterna 

har den även kommit in i landet med 

ballast, samt som förorening i spannmål och fågelfrö. 

På tipparna får man ofta intrycket att den är nyinkommen, 

och då den ofta växer på rötslam kan det 

tyda på introduktion med burfågelfrö. — Fynd: 


(Ekman & Ekman 1993). Bristatippen: 1994-07-25, 

på rötslam, ASV (h); 1995-08-27, flera ex. på rötslam, 

ASV. Eskilstunatippen: 1997-09-27, norra delen av 

tippen JEM (h), JED; 1998-09-19, enstaka ex., JEM, 

MOA, JED, ASV. Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, 

GOD, TST (S); 1998 (Strid 1999). Hovgårdstippen: 

1998-09-05, åtminstone 2 ex., ASV, JED, MOA; 1999- 

09-15, 4 ex., JED. Högbytorpstippen: 1997-09-13, 1 

ex. i jordhög norr om entrén, ASV, HGU, JED, Kerstin 

Frostberg. Högdalstippen: 1995-09-17, åtmins-


tone 3 ex., HGU (S), JED (Karlén 1996a); 1996-09- 

07, HGU, JED; 1997-09-05, 1 ex., ASV, JED, JED. Löttippen: 

1998-09-18, 5 ex., rötslam, JED, JEM, GEK; 

1998-10-09, MOA m.fl. Trolldalstippen: 1998-09-25, 

1 ex. på rötslam, JED. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén. 

Malva sylvestris ssp. mauritiana stor rödmalva. Inhemsk 

i södra Europa, Algeriet och Marocko. Odlad 

som prydnadsväxt och förvildad med avfall från trädgårdar. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1993, 1 ex., JEM 

(LD, kontr. TKA) (Ekman 1994), Löttippen: 1998- 

09-18, enstaka ex., JED, JEM, GEK. Lövstatippen: 

1998-08-22, åtminstone 2 ex., JED, ASV, HGU. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Malva sylvestris ssp. sylvestris rödmalva. Inhemsk i 

sydligaste Sverige men spridd i kulturpåverkade miljöer 

längre norrut. Inkommen på tippar troligast med 

schaktmassor.— Fynd: Forsbackatippen: 1998-10-03, 

ASV. Hammarbybacken: 1994-07-02, HGU; 1995-09- 

19, HGU, JED. Högdalstippen: 1995-09-11, ca 10 ex., 

HGU, JED; 1997-09-05, ca 3 ex., ASV, JED; 1998-07- 

21, HGU, JED; 1998-09-04, 2 ex., JED; 1999-07-16, 

ASV, HGU, JED. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. 

Skvaltan: 1994-09-19, ca 15 ex., JED (h) (Aronsson 

1994); 1997-09-20, 1 ex., JED m.fl. Trosatippen: 

1999-09-04, 1 ex., JED, GOD. Ullnabacken: 1998-08- 

30, 1 ex., JED, HGU. 

Mauranthemum paludosum pysslingkrage. Ettårig 

utplanteringsväxt vars ursprung är Sydvästeuropa och 

Nordafrika. Har kort odlingshistoria att döma av de 

senaste årens förekomster som förvildad på tippar och 

att arten saknas i Langes verk om danska odlade växters 

historia (Lange 1994). Arten för en kortlivad tillvaro 

på tippar och kommer troligen in med trädgårdsavfall 

som plantor som rotar sig och går i blom. 

— Fynd: Bristatippen: 1995-08-27, schaktmassor, öppenjord, 

ASV (h). Hanvikstippen; 1997-10-05, HGU 

(S). Högdalstippen: 1995-09-11, HGU, JED. Lövstatippen: 

1998-08-22, JED, ASV, HGU. 

Medicago minima sandlusern. Arten förekommer 

som inhemsk över stora delar av Europa samt i Asien. 

I Sverige förekommer den som ursprunglig i Skåne 

samt på Öland och Gotland. Dessutom har arten 

kommit till landet som en tillfällig adventiv, främst 

med ull, men även med spannmål samt förr med 

barllast. Någon referens som anger arten som fågelfröinkomling 

har vi inte hittat. Hur arten kommit till 

Högdalstippen får anses mycket oklart då varken 

importerad ull eller spannmål numera förekommer i 

någon större omfattning. Arten kan säkerligen överleva 

länge i fröbank, så den behöver inte nödvändigtvis 

vara helt nyinkommen här. — Fynd: Högdalstippen: 

1998-09-04, 1 ex., JED (S, kontr. Erik Emanuelsson); 

1998-09-14, senare överschaktad, TST. 

Medicago polymorpha tagglusern (foto s. 121). En 

art vars frukter kan variera starkt i fråga om taggarnas 

form och längd. En av formerna är dessutom helt 

tagglös. Arten förekommer som inhemsk i Sydeuropa 

och Asien men är kulturspridd vida över världen. 

Den har i Sverige kanske oftast kommit in som förorening 

i importerad ull, men en mängd andra introduktionssätt 

är kända, bl.a. med bomull, spannmål, 

kork samt förr även med ballast. I England anses den 

även inkommen med fågelfrö. Anmärkningsvärt ofta 

hittades den förr även tillsammans med fläcklusern 

M. arabica och sandlusern. Liksom för vissa andra 

Medicago-arter kan den överleva länge i fröbank, för 

att plötsligt blomma upp vid en tillfällig störning i 

jorden. Ursprunget till de två tippfynden är väl sannolikt 

fågelfrö eller möjligen äldre fröreserver. Fyndet 

på Hagbytippen utgjordes av formen med helt 

tagglösa frukter. I Uppland är arten enligt Jonseli 

m.fl. (1997) senast rapportad 1933. — Fynd: Hagbytippen: 

1998-09-12, 1 ex., ASV (S, AS98191, best. 

TKA), JED; 1998-10-09, MOA m.fl. Kovikstippen: 

1999-09-03, 2 ex., JED (S, kontr. TKA). 

Medicago sativa ssp. sativa blålusern. Odlad som 

foderväxt och gröngödsling, på senare år även som 

grönsak (groddar). Ursprungligen vildväxande i östra 

Medelhavsområdet. Äldre fynd i inventeringen har 

identifierats enbart med blomfärgen på exemplar som 

ibland saknat baljor och omfattar i en del fall troligen 

också mellanlusem. Dessa fynd redovisas som M. 

sativa coll., lusern. — Fynd: Annelundstippen: 1999- 

09-12, JEM, GEK. Brännbackstippen: 1999-09-27, 

Lasse Thorán (S, 5132). Ekebyhovstippen: 1998-08- 

28, JED. Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). 

Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED. Himmerfjärdsverket: 

1999-09-26, JEM. Hovgårdstippen: 1998-09- 

05, ASV, JED, MOA; 1999-09-15, JED. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 

1999-09-18, ASV, JED. Högdalstippen: Ca 1993, 

HGU. Kovikstippen: 1999-09-03, JED. Lövstatippen: 

1998-08-21, JED; 1999-07-08, ASV. Salatippen: 1999- 

09-12, sydöstra delen av tippen, JEM, GEK. Skeviksbacken: 

1999-08-27, JED. Sofielundstippen: 1998-


09-11, GOD (S). Trolldalstippen: 1998-09-25, JED. 

Vedyxatippen: 1998-09-10, enstaka ex., JED. Vikatippen: 

1998-09-19, frukt vriden 2 varv, JEM, MOA, JED, 

ASV. 

Medicago sativa coll. lusern. — Fynd: Eskilstunatippen: 


1995-09-20, JEM; 1995-09-22 JEM, GEK; 1997-09- 

13, JEM; 1999-09-25, JEM, GEK. Löttippen: 1997-09- 

07, JEM (h), GEK. Strängnästippen (Ekman & Östholm 

1991). 

Medicago sativa ssp. x varia mellanlusern. Fertil hybrid 

mellan blålusern och gullusern, ssp. falcata, som 

ofta påträffas tillsammans med föräldraarterna. I tippmiljö 

har den noterats vid två tillfällen men har troligen 

förbisetts. Dessutom föreligger några, främst 

äldre, fynd som kanske felaktigt uppgetts som blålusern. 

Dessa anges i fyndförteckningen som lusern. 

Mellanlusernens spridning till tippar är oklar. Sällan 

förekommer både blålusern och gullusern tillsammans 

på de tippar som besökts. Hybriden har därför 

Fig. 17. Rysk sötväppling Melilotus wolgicus. Teckning: 


troligen kommit in med tippat avfall, mest sannolikt 

med schaktmassor från kulturskapade platser. 

Mellanlusern anges också som odlad. — Fynd: Himmerfjärdsverket: 

1997 (Strid 1999); 1998-09-24, 

GOD (S, kontr. TKA). Högdalstippen: 1994, HGU; 

1995, HGU; 1999, HGU. 

Melilotus indicus dvärgsötväppling. (foto s. 122). Arten 

är inhemsk i södra och sydvästra Europa men förekommer 

tillfälligt längre norrut. Den är också inkommen 

i andra världsdelar och kan spridas till 

Sverige även från dessa områden. Tidigare fynd har 

införts med ballast till hamnar och fynd vid kvarnar 

tyder på införsel med spannmål. Nutida introduktioner 

på tippar är starkt knutna till rötslam och har 

troligen sitt ursprung i burfågelfrön. — Fynd: Forsbackatippen: 

1998-08-04, GOD (S, kontr. TKA). Löttippen: 

1998-09-18, 1 stort grenigt ex. på rötslam, 

JED, JEM (h), GEK, (Karlén 1998b); 1998-09-20, JED, 

ASV (h, AS98302); 1998-10-09, MOA m.fl. 

Melilotus wolgicus rysk sötväppling. (fig. 17, foto 

s. 122). Arten kan förväxlas med vit sötväppling men 

har tydligt mindre blommor sittande på anmärkningsvärt 

långa och tunna skaft. Den har sitt ursprung 

i sydöstra Ryssland och Centralasien och har 

kommit till Sverige nästan uteslutande med importerad 

spannmål. De första svenska fynden gjordes på 

1890-talet, och redan då gjordes också de första fynden 

i närheten av kvarnarna i Nacka. Några senare 

fynd gjordes i både Stockholms- och Uppsalatrakten, 

huvudsakligen vid kvarnar, men arten tycks inte ha 

setts till här sedan 1934. Det aktuella fyndet vid 

Skvaltan i Nacka kan misstänkas ha sitt ursprung i 

någon av de gamla förekomsterna på kvarnavfall. Den 

växer här på nytippad schaktjord, på ett område som 

efter att ha varit en liten sjö fylldes igen och användes 

som köpcentrum, vilket revs då nya Nacka centrum 

byggdes. Av följearterna på jordhögarna kan 

nämnas rödmalva och en udda, mycket smalbladig 

form av gullusern (Medicago sativa ssp. falcata), vilken 

någon gång förr uppmärksammats bland kvarnadventivarter. 

Några år efter att arten hittats i Nacka 

dök ett exemplar upp på Högdalstippen. Då Nackafyndet 

tycktes vara det enda aktuella fyndet i landet, 

misstänktes att den kunde vara hitkommen som 

spontan barllast med besökande botanister. Senare 

har den visat sig på både Perstorpstippen i Mörrum 

(Niordson 2000) och i hamnen i Malmö, så kanske 

är det ett nytt inflöde av arten. A andra sidan kan den 

säkert överleva länge som vilande frön i jorden.


— Fynd: Högdalstippen: 1996, 1 ex., HGU; 1996-09- 

07, HGU, JED; 1996-09-15, MOA, HGU, m.fl. Skvaltan: 

1994-09-19, 3 ex., JED (S, LD, kontr. Per Lassen) 

(Aronsson 1994); 1994-09-22 MOA; 1995-07-05, 

riklig på flera kvadratmeter, MOA m.fl.; 1996-07-15, 

riklig, åtminstone 10 kvm, JED; 1997-09-20, flera 

kvm, JED m.fl.; 1998-08-14, MOA; 1998-10-09, MOA 

m.fl.; 1999-09-03, enstaka ex., JED. 

Melissa officinalis citronmeliss. Citronmeliss är en 

sedan gammalt odlad läkeväxt som numera mest odlas 

som krydda. Sprids till tippar sannolikt med trädgårdsavfall 

eller fröspill. — Fynd: Lövstatippen: 

1998-08-21, enstaka ex., flerstädes, JED; 1999-09-11, 

1 ex., JED. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén; 1999-09-04, GOD, TST, JED. Vikatippen: 

1998-09-19, jordhög i väster med tippmaterial 

från blompottor, JEM (h), JED, MOA, ASV. Felaktigt 

uppgiven från Björshulttippen (Ekman & Ekman 

1993). 

Mentha xgracilis ädelmynta. Anses uppkommen 

som hybrid mellan grönmynta och åkermynta, M. 

arvensis. Förekommer kring gårdar och i skräpmarker. 

Odlad som kryddväxt eller doftväxt, särskilt förr. 

Ett fynd föreligger från Eskilstunatippen 1993 av en 

grupp blommande stänglar (Ekman 1995). Fyndomständigheterna 

gav ingen ledning till hur växten kommit 

in på tippen. Ej återfunnen vid kontroll 1995. 

Arten finns med i den nationella rödlistan; kategori 

EN - Starkt hotad (Gärdenfors 2000). — Fynd: Eskilstunatippen: 

1993-09-22, JEM (S) (Ekman 1995). 

Mentha longifolia x suaveolens äppelmynta. Denna 

hybrid mellan gråmynta M. longifolia och rundmynta 

M. suaveolens är av kulturursprung och odlas 

som kryddväxt och doftväxt. Den är bara funnen vid 

ett fåtal tillfällen tidigare i landet, men kan vara förbisedd 

då den liknar gråmynta. Det binära namnet 

för denna hybrid, M. xrotundifolia, har även bidragit 

till förvirring, då M. rotundifolia även använts som 

en felaktig synonym till rundmynta. Äppelmynta är 

funnen vid två tillfällen på Eskilstunatippen. Ny för 

Södermanland. — Fynd: Eskilstunatippen: 1992-09- 

02, 1 grupp med flera ex. på tippens östra del, JEM 

(h, kontr. TKA); 1998-09-19, JEM (h, kontr. TKA). 

Mentha x piperita pepparmynta. Pepparmynta härstammar 

ur hybriden mellan vattenmynta, M. aquatilis 

och gråmynta, M. longifolia. Odlad som kryddväxt 

och från odlingar spridd till tippar mest sanno- 

likt med växtavfall. — Fynd: Tvetatippen: 1999-09- 

04, GOD (S), JED, TST. 

Mentha spicata grönmynta. (foto s. 122). Ej känd som 

vild utan troligen av kulturursprung som hybrid 

mellan gråmynta M. longifolia och rundmynta M. 

suaveolens. Odlad som kryddväxt och doftväxt och 

tämligen allmänt förvildad. Inkommen på tippar som 

rotfragment i tippad jord och trädgårdsavfall. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-21, GOD. 

Ekebyhovstippen: 1998-08-28, flerstädes, JED; 1999- 

07-30, JED, HGU. Eskilstunatippen: 1991-09-07, 3 

bestånd, JEM (h, kontr. Per Lassen) m.fl. (Ekman & 

Östholm 1991); 1992, 1 grupp, JEM; 1993-09-22, 

JEM (h, kontr. TKA); 1998-09-19, JEM (h), MOA, 

JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 


05, ASV, JED, MOA; 1999-09-15, flerstädes, JED; 

1999-09-18, ASV. Lövstatippen: 1998-08-21, enstaka 

ex., JED; 1999-09-11, JED. Rävstatippen: 1993-08-01, 

ASV. Skeviksbacken: 1999-08-27, JED. Vedyxatippen: 

1998-09-10, JED; 1999-08-05, JED. 

Mercurialis annua grenbingel. (foto s. 122). Grenbingel 

är en art vars ursprung är i Europa, västra Asien 

och Nordafrika. Spridd i Norden bl.a. med ballast 

men inkommen till tippen vid Ullnabacken troligast 

med schaktad jord eller möjligen med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Ullnabacken: 1999-10-02, 3 ex. varav 

en honplanta och två hanplantor, HGU (h), JED. 

Muscari armeniacum armenisk pärlhyacint. En art 

vars huvudsakliga utbredning går från Balkan till 

Kaukasus. Hos oss odlad i trädgårdsrabatter och i 

krukor inomhus och sprids med trädgårdsavfall och 

troligen också med frön till tippar. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1998-05-09, 5 ex., GOD (S). 

Muscari botryoides pärlhyacint. Vildväxande i Europa 

från Frankrike, Tyskland och Polen söderut till 

Grekland. Odlad sedan lång tid i trädgårdar och sannolikt 

spridd med tippad trädgårdsjord till tippar. 

Fyndet från Steningetippen gjordes i tippad jord, och 

troligen är den inkommen på Högdalstippen på liknande 

sätt. På Rävstatippen kan pärlhyacint ha varit 

kvarstående efter odling kring en husgrund som fanns 

kvar sedan tiden innan tippen togs i bruk. — Fynd: 

Högdalstippen: 1999-04-23, HGU, ASV. Rävstatippen: 

1994-05-25, ASV. Steningetippen: 1991, 

grusutfyllnad, ASV.


Myosotis sylvatica skogsförgätmigej. Tvåårig eller 

kortlivad perenn som är inhemsk i stora delar av Europa 

upp till Sydsverige. Populär trädgårdsväxt med 

såväl blå som skära och vita blommor. Spridd till Krusbodatippen 

förmodligen med tippat trädgårdsavfall. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1996-05-16, GOD. 

Krusbodatippen: 1997-06-07, HGU. 

Myrrhis odorata spansk körvel. Hemmahörande i 

södra och centrala Europa och odlad hos oss som 

kryddoch medicinalväxt. Finns omnämnd i danska 

skrifter redan från 1300-talet (Lange 1994). Antingen 

fröspridd eller inkommen med rotfragment till 

Högdalstippen. — Fynd: Högdalstippen: Ca 1993, 

HGU. 

Narcissus poeticus pingstlilja. Pingstlilja är vildväxande 

i Central- och Sydeuropas berg. Hos oss odlas 

den i rabatter utomhus och säljs även i krukor. Fyndet 

från Steningetippen gjordes i tippad jord, medan 

Rävstafyndet misstänks vara kvarstående på ödetomt 

inom anläggningen. — Fynd: Rävstatippen: 

1994-05-25, ASV. Steningetippen: 1991, ASV 

Narcissus pseudonarcissus påsklilja. Påsklilja är som 

vildväxande en västeuropeisk art som norrut odlas och 

lätt sprids på lämplig mark. Inkommen på tippar troligen 

med tippmassor eller möjligen med utkast av 

krukodlade påskliljor. Rävstatippsfyndet är sannolikt 

som kvarstående efter odling på en ödetomtrest i kanten 

av tippen. — Fynd: Botkyrkabacken: 1996-05-16, 

GOD. Eskilstunatippen: 1992, ca 5 ex., JEM. 

Högdalstippen: 1999-04-23, HGU, ASV. Rävstatippen: 

1994-05-25, ASV. 

Nepeta cataria kattmynta. Kattmyntan är en gammal 

införd medicinalväxt som ursprungligen kommer 

från Sydeuropa och Asien. Arten förekommer främst 

som förvildad kring äldre gårdar, men den har minskat 

starkt och finns med i den nationella rödlistan; 

kategori EN - Starkt hotad (Gärdenfors 2000). De fyra 

fynden på tippar är märkliga såtillvida att arten rimligtvis 

är nyinkommen, då den är mycket känslig för 

konkurrens och dess frön har mycket kort livslängd 

(Svensson & Wigren 1984). Men den är mycket sällsynt 

i trakten. Dock odlas arten numera som prydnadsväxt, 

och kanske har den i så fall kommit med 

trädgårdsavfall. Som fågelfröinkomling tycks den ej 

vara känd. — Fynd: Björshulttippen: 1992-09-10, 

1 ex., JEM (h, kontr. TKA), GEK. Edstippen: 1998- 

09-12, 1 ex., ASV (S, AS98197), JED. Ekebyhovs- 

tippen: 1997-08-24, 5 ex., senare bortschaktade, JED 

(S). Hovgårdstippen: 1998-09-13, 1 ex., ASV (h, 

AS98271, kontr. TKA), med Bot. Sällsk. exkursion. 

Nepeta x faassenii kantnepeta. Hybrid mellan bergnepeta 

och N. nepetella som anses fertil. Skiljer sig 

från bergnepeta genom att vara mer högväxt (till 120 

cm), gråluden och bladformen som är mer avlång och 

har tvär eller en aning kilformad bas. Bladen är vanligen 

också mindre. Fynd från tippar härrör från trädgårdsavfall 

eller fröspridning. — Fynd: Edstippen: 

1997-08-23, ASV; 1997-09-28, ASV (h, AS97139, kontr. 

TKA); 1998-08-23, ASV, JED. Hagbytippen: 1999- 

08-20, JED. Hovgårdstippen: 1999-09-15, enstaka 

ex., JED. 

Nepeta racemosa bergnepeta. Artens utbredning 

sträcker sig från Mindre Asien till Kaukasus och norra 

Iran. Odlas som prydnadsväxt ofta som kantväxt i 

rabatter och förvildad med frön eller plantor. Skiljer 

sig från kantnepeta på att den har kortare stjälk, är 

mindre gråluden och har hjärtlik bladbas. — Fynd: 

Hovgårdstippen: 1998-09-05, ASV (S, AS98173, best. 

TKA). Högdalstippen: 1996-05-28, 1 stånd med flera 

blommande stjälkar, ASV (h, best. TKA). Trolldalstippen: 

1998-09-25, sparsam, JED (S, best. TKA). 

Neslia paniculata ssp. paniculata korndådra. 

Korndådran är ett gammalt åkerogräs som numera 

är mycket sällsynt. I Finland funnen vid kvarnar, längs 

järnvägar, i hamnar och på avfallshögar (Suominen 

1979). Funnen endast med ett individ på Flottsbrobacken 

1995. — Fynd: Flottsbrobacken: 1995-09-19, 

1 ex., HGU (S), JED. 

Nicandra physalodes ballongblomma. (foto s. 123). 

Denna art är en ursprungligen peruansk ettårig växt 

som även i hemlandet föredrar kulturmarker. I Sverige 

uppträder den ofta tillsammans med kapkrusbär och 

tomat på rötslam. Troligaste spridningsväg är som förorening 

i fågelfrön även om arten är känd från odling 

och blomfärgen ibland avviker från vanligast violettblå 

till blekblå-gulvit vilket skulle kunna tyda 

på ursprung i odling. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, flera ex. på rötslam, ASV; 1999-09-12, 

JEM (h), GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 


1993); 1995-07-27, GEK; 1999-09-04, JED, 

GOD. Bristatippen: 1994-09-03, rötslamsdeponi, flera 

10-tals ex., ASV, JED m.fl. Brännbackstippen: 

1998-09-20, ASV, JED; 1999-08-28, 1 ex., JED. Eds-


tippen: 1997-08-23, ASV; 1998-08-23, ca 10 ex., ASV, 

JED. Eskilstunatippen: 1991-08-19, 3 ex., JEM (h) 

m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992, ca 50 ex., 

JEM; 1993, ca 10 ex., JEM; 1995-09-20, JEM; 1996- 

09-18, JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, riklig, 

JEM, JED; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999- 

08-07, JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999-09-12, 

MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, 1 vitblommigt 

ex., JEM (h), GEK. Flottsbrobacken: 1998-10- 

10, GOD (S), ASV. Forsbackatippen: 1998-08-04, 

GOD (S); 1998-10-03, Anders Svenson; 1999-09-12, 

ASV. Hagbytippen: 1997-09-26, ca 5 ex., mest på 

rötslam, JED, ASV. Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, 

GOD, TST (S); 1998 (Strid 1999). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, flerstädes, ASV, 

JED, MOA; 1998-09-23, JED, ASV; 1999-09-15, ca 10 

ex., JED; 1999-09-18, ASV. Högdalstippen: 1994-09- 

08, 1 ex., HGU, JED; 1995-09-11, 2 ex., HGU, JED; 

1997-09-14, 1 ex., sopsand, HGU m.fl.; 1997-09-20, 

MOA m.fl. Löttippen: 1997-09-07, JEM (h), GEK; 

1998-09-18, riklig, JED, JEM, GEK; 1998-10-09, 

MOA m.fl. Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, 

HGU; 1998-08-21, flerstädes, riklig, JED. Salatippen: 

1999-09-12, minst 20 ex., JEM (h), GEK. Sofielundstippen: 

1998-09-11, GOD (S). Strängnästippen: 

1990-1991, fåtalig, (Ekman & Östholm 1991); 1991, 

JEM (h), Bert Östholm, Torsten Carlsson. Trosatippen: 

1992-09-23, 1 ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 

1993). Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén; 1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, flerstädes, 

GOD, TST, JED. Ullnabacken: 1997-09-13, 

1 ex., JED, HGU. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, JED, 

MOA, ASV. 

Nicotiana alata stor blomstertobak. En sydamerikansk 

art med utbredning från nordöstra Argentina 

till södra Brasilien. Hos oss odlad i planteringar och 

blompottor i stadsmiljö och därifrån spridd med avfall 

till tippar. Hittills endast två fynd i inventeringen 

men allt vanligare att döma av fynd på tippar på 

andra håll i landet. Snarlik en annan vitblommig tobaksart, 

narcisstobak N. sylvestris, och vitblommiga 

former av blomstertobak, vilka också odlas i planteringar 

och parker. — Fynd: Eskilstunatippen: 1997- 

09-13, JEM (h). Tvetatippen: 1999-09-04, 1 ex., GOD 

(S, best. TKA), JED, TST. 

Nicotiana langsdorffii klocktobak (foto s. 123). En 

tobaksart som härstammar från ett område i Sydamerika 

omfattande sydöstra Brasilien till nordvästra 

Argentina och Chile, och som först på senare år 

införts som prydnadsväxt här i landet. Det sannolikt 

första nordiska fyndet som förvildad gjordes i Örebrotrakten 

1995 (Lindström 1999). Eventuellt är exemplaret 

på Löttippen det andra fyndet för Sverige. 

— Fynd: Löttippen: 1999-08-08, 1 litet ex., JED (S), 

ASV (h); 1999-08-22, 1 ex., JED, JEM, GEK. 

Nicotiana x sanderae blomstertobak. En trädgårdshybrid 

av stor blomstertobak och en brasiliansk art, 

N. forgetiana. Odlas i rabatter och planteringar och 

kommer med avfall därifrån till tippar. Endast tre 

fynd av denna i tippmiljö troligen obeständiga art. 

— Fynd: Adetippen: 1999-08-18, ASV. Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV (S, AS98238, kontr. TKA), GOD, 

Lennart Karlén. Vikatippen: 1998-09-19, MOA, ASV, 

JED, JEM. 

Nigella damascena jungfrun i det gröna. Inhemsk i 

Sydeuropa, Nordafrika och Mindre Asien. Odlas som 

ettårig rabattväxt och ingår i en del blomfröblandningar. 

Införd till tippar med fröspill eller på annat 

sätt med avfall från trädgårdsodling. — Fynd: Edstippen: 

1998-09-12, ASV (h,AS98259), JED. Eskilstunatippen: 


1991). 

Nonea versicolor nonnea. Inkommen till landet från 

västra Asien och Kaukasus och etablerad som ogräs i 

trädgårdar, åkrar m.m., särskilt kring Uppsala (Jonsell 

m.fl. 1997). Funnen på Uppsalas båda tippar och 

på Katrineholms soptipp, i förra fallen sannolikt med 

schaktjord eller trädgårdsrens. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-13, 1 ex., 

ASV, Bot. Sällsk. exkursion. Vedyxatippen: 1998-09- 

10, 1 ex., JED. Vikatippen: 1993-10-10, 1 ex. på tippens 

nordöstra del, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. 

Oenothera biennis nattljus. En nordamerikansk art 

som förekommer spridd i stora delar av Europa. I 

Sverige uppträder den traktvis längs järnvägar och 

vägkanter men är i Stockholmstrakten betydligt ovanligare 

än pricknattljus som är den helt dominerande 

nattljusarten. Skiljer sig från följande art främst genom 

glandelbehåring särskilt på fruktämnet. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, ASV (S, AS98298, kontr. 

TKA), JEM, MOA, JED. 

Oenothera canovirens grågrönt nattljus. Ett exemplar 

av arten växte på Löttippen 1999. Grågrönt nattljus 

är tidigare inte rapporterad från Uppland, men


likheten med (vanligt) nattljus motiverar att på nytt 

granska insamlade belägg. Båda arterna saknar hår 

med ansvälld röd bas, men medan (vanligt) nattljus 

har glandelhår särskilt på fruktämnet, har grågrönt 

nattljus dels en typ av korta krökta, något nedliggande 

hår, dels något längre raka och framåtriktade hår. 

Båda hårtyperna saknar glandelkörtlar. Flera arter, 

t.ex. O. strigosa, kan utgöra förväxlingsrisk. Fyndet på 

Löttippen förekom i en del av tippen med rötslamblandad 

jord ett stycke ifrån där ekmålla påträffades. 

Sannolikt har nattljuset kommit in som fröförorening 

med fågelfrön eller gräsfrön. — Fynd: Löttippen: 

1999-08-08, ASV (S, AS99185, best. TKA). 

Oenothera glazioviana jättenattljus. En art av osäker 

härkomst men troligen uppkommen som en hybrid 

och därefter naturaliserad i stora delar av världen 

(Phillips & Rix 1999). Odlad som prydnadsväxt 

och spridd till tippar med trädgårdsavfall. — Fynd: 

Björshulttippen: 1992-09-20, 1 ex., JEM (h, kontr. Per 

Lassen), GEK (Ekman & Ekman 1993). Lövstatippen: 

1998-08-13, ASV (S, AS98266, kontr. TKA). Vikatippen: 

1993-10-10, 1 ex. på tippens västra del, JEM (h), 

Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Oenothera perangusta smalt nattljus. En art som 

liknar pricknattljus O. rubricaulis såtillvida att den 

har rödbasiga borsthår men som har kala partier på 

fruktämnena. Ursprungligen kommer den från Kanada. 

Den har kommit in till Sverige i sen tid och 

nyligen uppmärksammats. Fyndet från Löttippen är 

sannolikt det första i Uppland. I Södermanland är den 

samlad två gånger på 1990-talet (belägg i S). — Fynd: 

Löttippen: 1998-09-18, JEM (h, kontr. TKA), GEK, 

JED. 

Oenothera rubricaulis pricknattljus. Pricknattljus 

är en sent uppmärksammad art i den svenska floran 

(Kraft 1994). Flera 1800-tals fynd vittnar om att arten 

varit förbisedd. Pricknattljus är utan tvekan den 

vanligaste nattljusarten på industriromter, banvallar 

och i hamnar i Stockholmsområdet. Sedan John Kraft 

anmälde arten 1994 har den iakttagits på ett flertal 

tippar i denna inventering. — Fynd: Björshulttippen: 

1999-09-04, JED, GOD. Botkyrkabacken: 1996-08- 

10, GOD. Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED. 


JED. Ekebyhovstippen: 1996-09-05, ASV, JED. 

Flottsbrobacken: 1995-09-19, HGU. Hagbytippen: 

1999-08-20, JED. Hanvikstippen: 1995-09, HGU. 

Högbytorpstippen: 1997-09-13, några ex. nära en- 

trén, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, 

ASV, JED. Högdalstippen: 1999-07-16, ASV, HGU, 

JED. Jordbrotippen: 1994-07-12, HGU; 1997-09-14, 

JEM (h). Kovikstippen: 1999-09-03, flerstädes, JED. 

Löttippen: 1998-09-18, 1 ex., JED, JEM (h), GEK. 

Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, HGU; 1998-08- 

21, JED, Skeviksbacken: 1994-09-24, sparsam, JED; 

1999-08-27, JED. Skvaltan: 1995-06-19, JED. Trosatippen: 

1999-09-04, JED, GOD. Tvetatippen: 1998- 

10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. Ullnabacken: 

1995-09-11, sparsam, HGU, JED. Vedyxatippen: 

1998-09-10, JED; 1999-08-05, JED. Vikatippen: 

1998-09-07, komposthögar av trädgårdsavfall, ASV; 

1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, ASV. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV, JED. 

Onopordum acanthium ulltistel. (foto s. 123). Arten 

är starkt kultur- och kvävegynnad och växer sällsynt 

på landsbygdens ladugårdsbackar, men kan även förekomma 

på städernas äldre ruderatmarker. Den har 

minskat starkt på senare tid, men tycks kunna dyka 

upp på nytt efter att marken rörts om, vilket tyder 

på att den kan överleva en tid som vilande frön i jorden. 

Flera av de här upptagna tippfynden är gjorda 

på områden där inget nytt material påförts på senare 

år. Förr kom arten även in med ballast och importerad 

spannmål. — Fynd: Björshulttippen: 1992-09-20, 

5 bladrosetter, JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 

1993); 1995-07-27, 1 blommande ex., GEK(h). Hammarbybacken: 

1996-06-14, 7 ex., JED. Hovgårdstippen: 

1998-09-13, 1 litet otypiskt ex., JED (S, 

98169, best. TKA), ASV, m.fl. Högdalstippen: 1995- 

09, HGU; 1996-05-28, 1 bladrosett, ASV; 1996-07-17, 

1 blommande ex., HGU, JED; 1996-09-15, MOA, 

HGU, m.fl. Lövstatippen: 1998-08-21, 1 ex., JED. 

Skeviksbacken: 1994-09-24, 1 ex., JED. Skvaltan: 

1994-09-20, 1 ex., JED (Aronsson 1994); 1996-06-20, 

6 ex., JED, HGU; 1997-09-20, 1 ex., JED m.fl.; 1998- 

08-14, MOA; 1998-09-17, MOA, TST; 1998-10-09, 

MOA m.fl. Ullnabacken: 1997-09-13, 2 ex. troligen 

vinterståndare, JED, HGU. Vedyxatippen: 1998-09- 

10, 15 ex., JED. 

Oxalis fontana klöveroxalis. Inhemsk i Nordamerika 

och Ostasien men spridd som ogräs i trädgårdar 

och annan kulturmark. Hamnar på tippar i första 

hand med trädgårdsavfall. — Fynd: Atletippen: 1999- 

08-18, ASV. Edstippen: 1997-08-23, ASV; 1998-09- 

12, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1995-08-10, HGU, 

ASV (S); 1996-09-05, tämligen riklig, ASV, JED; 1997- 

09-07, enstaka, JED; 1999-07-30, JED, HGU.


Eskilstunatippen: 1999-09-12, GOD (S, best. TKA), 

Bot. Sällsk. exkutsion. Hagbytippen: 1997-09-26, 

JED, ASV. Löttippen: 1999-08-22, var. rufa, JEM (h), 

JED, GEK, Kristoffer Stighäll. Lövstatippen: 1998-08- 

22, 1 ex., JED, ASV, HGU. Vikatippen: 1998-09-19, 

1 ex., på grusig mark i Ö, JEM (h), MOA, JED, ASV. 

Paeonia x festiva bondpion. Odlad sedan lång tid 

som trädgårdsväxt och uppges i nordiska källor från 

medeltiden (Lange 1994). Sannolikt spridd med rotstycken 

till Krusbodatippen, varifrån enda fyndet föreligger. 

— Fynd: Krusbodatippen: 1997-06-07, 

HGU. 

Paeonia lactiflora luktpion. Betydligt yngre än 

bondpion som odlad; från Danmark tidigast 1807 

(Lange 1994). Ett fynd från en grushög på planen 

nedanför Botkyrkabacken var det enda i inventeringen. 

Troligen inkommen med trädgårdsavfall (rotdelar) 

som av någon anledning blandats in i grushögen. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1998-08-31, 1 ex., ASV (S, 

AS98226, best. TKA), HGU. 

Panicum capillare buketthirs. (foto s. 123). En nordamerikansk 

art som är spridd med kulturen vida över 

världen, och är naturaliserad i bl.a. Syd- och Centraleuropa. 

Arten förekommer i Sverige som en sällsynt 

tillfällig adventivväxt och kommer åtminstone numera 

huvudsakligen in som förorening i fågelfrö från 

Nordamerika. Förr spreds den även med bl.a. spannmål 

och utsäde. Den lär även odlas som prydnadsväxt. 

I Stockholmstrakten har den på senare år någon 

enstaka gång hittats i anslutning till fågelbord. 

Även på tipparna är fågelfrö den mest sannolika källan, 

då den där växte tillsammans med andra typiska 

fågelfröarter. — Fynd: Hovgårdstippen: 1999-09-15, 

1 tuva, JED (S, 9962, kontr. TKA). Högdalstippen: 

1995-09-17, 1 tuva, HGU (S) m.fl. 

Panicum miliaceum hirs (foto s. 123). Arten är gammal 

som kulturväxt och odlas både som spannmålsoch 

fodergröda över stora delar av världen. I Sverige 

förekommer den endast som tillfälligt införd. De fågelfröblandningar 

som säljs i handeln består ofta till 

stor del av denna art. Därav är den en av de vanligaste 

fågelfröarterna som dyker upp under fågelbord och 

på sopsandhögar, men även på tippar ses den ofta. 

Arten har också kommit in genom en mängd andra 

införselvägar, bl.a. med spannmål, sojabönor och 

ballast. Numera är det dock fågelfrö som är den dominerande 

källan. — Fynd: Annelundstippen: 1997- 

10-12, på grus, ASV; 1999-08-07, ca 2 ex., ASV, JED; 

1999-09-12, JEM (h), GEK. Atletippen: 1999-08-18, 

ASV. Björshulttippen: 1992, JEM, GEK (Ekman & 

Ekman 1993); 1995-07-27, GEK; 1999-09-04, JED, 

GOD. Bristatippen: 1995-08-27, ASV (h). Brännbackstippen: 

1998-09-20, ASV, JED; 1999-08-28, flerstädes, 

JED; 1999-09-27, Lasse Thorán (S, 5117, 

5118). Ekebyhovstippen: 1998-08-28, JED. Eskilstunatippen: 

1991-08-19, riklig, JEM (h) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992, ca 100 ex., JEM; 1993, ca 

100 ex., JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, JEM, 

JED; 1998-09-10, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, 

ASV; 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. 

Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM, GEK. Forsbackatippen: 

1998-08-04, GOD (S); 1998-10-03, ASV; 

1999-08-07, GOD (S); 1999-09-12, ASV. Frutorpstippen: 

1992-08-20, GEK (h); 1992-09-23, ca 10 ex., 

JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 1993); 1993-10-10, 

JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. Hagbytippen: 

1998-09-12, sparsam, ASV, JED; 1999-08-20, JED. 

Hanvikstippen: 1997-10-05, 1 ex. med mogen frukt, 

HGU (S). Himmerfjärdsverket: 1995-09-03, TST, 

GOD; 1998-09-24, GOD, TST (S); 1998 (Strid 1999). 


23, JED, ASV; 1999-09-15, flerstädes, riklig, JED; 


ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, ASV, 

JED. Högdalatippen: 1995, ASV; 1998-09-20, ASV, 

JED. Högdalstippen: 1995-09-11, HGU, JED; 1995- 

09-11, HGU, JED; 1996-09-07, HGU, JED; 1996-09- 

15, MOA, HGU, m.fl.; 1997-08-16, JED; 1997-08-25, 

ASV; 1997-09-14, HGU m.fl.; 1997-09-20, MOA m.fl. 

Jordbrotippen: Ca 1991, HGU; 1996-10-06, HGU, 

ASV; 1997-09-14, HGU m.fl. Kovikstippen: 1999-09- 

3, flerstädes, JED. Löttippen: 1997-09-07, depåområde 

1 och 2 och mellanliggande område, JEM (h), 

GEK; 1997-09-15, JEM (h), GEK; 1998-09-18, flera 

ex., JED, JEM, GEK; 1999-08-08, enstaka, ASV, JED. 

Lövstatippen: 1999-09-11, enstaka, JED. Salatippen: 

1999-09-12, JEM (h), GEK. Sofielundstippen: 1997- 

09-14, ASV m.fl. Strängnästippen: 1991, 5-6 ex., (Ekman 

& Östholm 1991). Trolldalstippen: 1998-09-25, 

enstaka, JED. Trosatippen: 1992, JEM, GEK (Ekman 

& Ekman 1993); 1992-09-23, JEM, GEK; 1999-09- 

4, JED, GOD. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, 

Lennart Karlén; 1999-09-03, GOD (S),TST; 1999-09- 

04, GOD, TST, JED. Ullnabacken: 1997-09-13, enstaka 

ex., JED, HGU. Vikatippen: 1998-09-07, komposthögar 

av trädgårdsavfall, ASV; 1998-09-19, JEM, JED, 

MOA, ASV.


Papaver croceum sibirisk vallmo. Ettårig eller flerårig 

prydnadsväxt som förekommer i flera former 

med blomfärg varierande från gult till orange. Den 

självsår sig lätt t.ex. i trädgårdar men är relativt ovanlig 

som förvildad i området. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991, JEM (S) m.fl. (Ekman & Östholm 1991). 

Högdalstippen: 1996-05-28, 1 ex., HGU, ASV. 

Vedyxatippen: 1998-09-10, JED. 

Papaver rhoeas kornvallmo. Arten anses ursprunglig 

i Medelhavsområdet men förekommer som kulturspridd 

över stora delar av Europa. I Sydsverige är 

den ett etablerat ogräs i åkrar, medan den i Södermanland 

och Uppland endast uppträder tillfälligt. 

Förr kom arten in med både ballast, importerad 

spannmål och utsäde. Den odlas även som prydnadsväxt 

och de äldre fynden i Stockholmstrakten utgjordes 

förutom av förvildade förekomster även av fynd i 

vallar, där den troligtvis funnits med som förorening 

i vallfröutsädet. Numera ses arten ibland på nysådda 

vägkanter där den kommit in med gräsfrö, ibland 

uppenbarligen även medvetet inblandad i gräs/örtblandningar. 

På tippar är kornvallmon mycket formrik 

och kulturformer ses ofta, vilket tyder på att den 

även kommit dit med trädgårdsavfall. I England är 

arten dessutom inkommen med fågelfrö, troligen är 

det så även här, trots att den sällan eller aldrig ses vid 

fågelbord. — Fynd: Annelundstippen: 1999-08-07, 

kulturform, ASV, JED; 1999-09-12, trädgårdsavfall på 

tippens sydöstra del, JEM (h), GEK. Björshulttippen: 

1992-09-20, 1 ex., JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 

1993), Botkyrkabacken: 1996-08-24, GOD; 1998-08- 

23, GOD. Edstippen: 1997-08-23, ASV; 1998-08-23, 

ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1999-07-30, kulturform, 

JED, HGU. Eskilstunatippen: 1998-09-10, JEM 

(h). Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). Frutorpstippen: 

1 ex. 1992 (Ekman & Ekman 1993); 

1992-09-23, 1 ex., JEM (h), GEK. Hagbytippen: 

1998-09-12, ASV, JED; 1999-08-20, JED. Hovgårdstippen: 

1999-07-23, ASV. Högbytorpstippen: 1999- 

09-18, JED, ASV. Högdalstippen: 1997-09-14, toppen 

väster om vattentornet, JEM, Bot. Sällsk. exkursion. 

Jordbrotippen: 1992-08-19, HGU. Lövstatippen: 

1997-08-01, JED, ASV, HGU; 1998-08-21, JED; 1999- 

09-11, JED. Rävstatippen: 1993, ASV. Salatippen: 

1999-09-12, 2 ex. flishög i nordvästra delen, JEM (h), 

GEK. Trolldalstippen: 1998-09-25, JED. Tvetatippen: 

1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, GOD, 

TST, JED. Ullnabacken: 1998-08-30, flerstädes, JED, 

HGU. Vikatippen: 1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, 

ASV. 

Papaver somniferum opievallmo. Opievallmo är en 

gammal kulturväxt som har sitt ursprung i Medelhavsområdet. 

I Sverige odlas den huvudsakligen som 

prydnadsväxt. Arten förvildas lätt men blir sällan 

varaktig. Sannolikt kan den här, liksom i England, 

även komma in med fågelfrö. På tipparna förekommer 

den ofta i olika färgformer, vilket tyder på trädgårdsursprung. 

— Fynd: Annelundstippen: 1998-08- 

23, ASV, JED; 1999-08-07, ASV, JED. Atledppen: 

1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 1992-08-12, GEK 

(h). Botkyrkabacken: 1996-08-10, GOD. Edstippen: 


24, JED; 1998-08-28, JED; 1999-07-30, JED, HGU. 

Eskilstunatippen: 1991-08-27, JEM (h) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992, ca 40 ex., JEM; 1993, ca 20 

ex., JEM; 1995-09-22 JEM, GEK; 1996-09-18, ca 40 

ex. på tippens sydvästra del, JEM; 1997-09-13, JEM; 

1998-09-10, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 

1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09- 

25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 1995-09-19, HGU; 

1996-08-31, GOD (S, 275); 1998-08-30, GOD (S); 

1998-10-10, ASV, GOD. Forsbackatippen: 1998-10- 

03, ASV. Hagbytippen: 1999-08-20, JED. Hanvikstippen: 

1990-07-29, HGU. Högdalstippen: 1993-09- 

26, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder; 1995, HGU (S); 

1996, HGU; 1996-09-15, MOA, HGU, m.fl.; 1997-09- 

14, jordhögar öster om parkeringen vid södra delen, 

JEM, Bot. Sällsk. exkursion; 1998-07-21, HGU, JED. 

Kovikstippen: 1999-09-03, JED. Krusbodatippen: Ca 

1993, HGU. Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, 

HGU; 1998-08-21, JED; 1999-09-11, JED. Strängnästippen 


MOA, JED, ASV. Trolldalstippen: 1998-09-25, JED; 

1998-11-01, 1 ex., JEM, GEK. Trosatippen: 1992, 1 

ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 

1 ex., JEM, GEK. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, 

MOA, JED, ASV. 

Parthenocissus inserta vildvin. En nordamerikansk 

art som är ganska vanlig som prydnadsväxt i Sverige. 

Förutom på tippar ses den även då och då på sopsandhögar. 

Arten sprids troligen med både jord och 

trädgårdsavfall. — Fynd: Björshulttippen: 1992-09- 

23, JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 1993), Botkyrkabacken: 

1995-09-17, MOA m.fl. Ekebyhovstippen: 


JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992, JEM; 

1995-09-20, JEM (h); 1995-09-22, JEM, GEK; 1997- 

09-13, JEM (h); 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-12, 

MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM, GEK. 

Forsbackatippen: 1999-09-12, 1 ex., ASV. Frutorps-


tippen: 1992 (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 

JEM (h), GEK. Lövstatippen: 1998-08-22, ASV. Trosatippen: 

1992-09-19, JEM (h), GEK; 1992-09-23, 

JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993). Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. Ullnabacken: 

1998-08-30, JED, HGU; 1999-10-02, HGU, 

JED. Vikatippen: 1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, 

ASV (h, AS98287) 

Persicaria orientalis purpurpilört (fig. 18, foto s. 123). 

Ettårig prydnadsväxt från Sydostasien och Australien 

som åtminstone i dansk trädgårdslitteratur finns omnämnd 

sedan 1795 (Lange 1994). Sannolikt ovanlig 

i odling i landet och fyndet på Hagbytippen var det 

första som förvildad i Uppland sedan 1917 (Jonsell 

m.fl. 1997). — Fynd: Hagbytippen: 1998-09-12, 

1 ex., ASV (h, AS98264, kontr. TKA), JED; 1998-10- 

09, MOA m.fl. 

Petroselinum crispum persilja. Arten är vanlig i köksväxtodlingar 

och sprids till tipparna med trädgårdsavfall. 

Dock är den betydligt sällsyntare än dill, vilket 

är förklarligt då den i trädgårdar sällan får gå i 

frö. — Fynd: Björshulttippen: 1992, 25 ex., JEM, 

GEK (Ekman & Ekman 1993), Botkyrkabacken: 

1996-08-24, GOD, TST (S, 269). Hanvikstippen: 

1993-08-25, HGU. Hovgårdstippen: 1998-09-05, 

ASV, JED, MOA. Högdalstippen: 1993-09-26, ASV, 

HGU, MOA, Lasse Ceder. Jordbrotippen: 1992-08- 

19, HGU. Löttippen: 1997-09-07, JEM (h), GEK; 

1999-08-08, ASV, JED. Lövstatippen: 1998-08-21, 

JED. Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). 


Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, JED. 

Petunia x hybrida petunia. En trädgårdshybrid som 

är ganska vanlig hos oss som prydnadsväxt men ses 

relativt sällan på tippar, oftast endast i något enstaka 

exemplar. Hybriden är variabel och anses utgöra ett 

komplex där åtminstone tre arter ingår. — Fynd: Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1993, 1 ex. på tippens östra del, JEM (h); 1997-09- 

13, JEM (h); 1997-09-27, JEM (h); 1998-09-10, JEM 

(h). Högdalstippen: 1995-09-11, HGU. Lövstatippen: 

1998-08-22, JED, ASV, HGU; 1999-09-11, 1 ex., JED. 


Peucedanum ostruthium mästerrot. Gammal kryddoch 

medicinalväxt ursprungligen från Syd- och Mellaneuropa. 

Numera sällsynt i odling och inkommen 

Fig. 18. Purpurpilört Persicaria orientalis. Teckning: 


till tippen i Botkyrka troligen med trädgårdsjord. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1996-08-10, GOD (S, 244). 

Phacelia tanacetifolia honungsfacelia. En nordamerikansk 

art som numera är populär som prydnadsoch 

bifoderväxt. Den har även spridits med importerad 

spannmål och gräsfrö. På tipparna är arten troligen 

huvudsakligen inkommen som frön via trädgårdsavfall. 

— Fynd: Björshulttippen: 1999-09-04, 

1 ex., JED, GOD. Trolldalstippen: 1998-09-25, riklig, 

JED; 1999-11-14, på gatsopsand, JEM. Vikatippen: 

1993-10-10, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Phalaris arundinacea f. picta randgräs. Detta gräs 

är en kulturform av rörflen och är inte ovanlig som 

odlad prydnadsväxt, men troligen var den vanligare 

i odling förr. Det svenska namnet syftar på de grön-


och vitrandiga bladen. Till tipparna kommer arten 

med trädgårdsutkast. — Fynd: Annelundstippen: 

1999-08-07, ASV,JED; 1999-09-12, trädgårdsavfall på 

tippens sydöstra del, JEM (h), GEK. Vikatippen: 

1993-10-10, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Phalaris canariensis kanariegräs. En art vars frön säljs 

som fågelfrö både i ren form och i blandningar. Den 

anses vara ursprunglig i Nordvästafrika men odlas för 

fågelfröproduktion även i bl.a. Sydeuropa. Den ses 

ofta på tippar och sopsandhögar samt kring fågelbord. 

Numera är arten huvudsakligen introducerad med fågelfrö, 

men förr kom den även hit med ballast och 

som förorening i spannmål. Då det finns några liknande 

arter i släktet kan det löna sig att titta lite extra 

efter avvikande exemplar. Exempelvis hittades 

klubbflen (P. paradoxa) för några år sedan på en jordhög 

i Stockholmstrakten, följearterna där tydde på 

att ursprunget var fågelfrö. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV. Atletippen: 1999-08-18, ASV. 

Björshulttippen: 1992-07-15, GEK (h); 1995-07-27, 

GEK; 1999-09-04, JED, GOD. Bristatippen: 1995-08- 

27, ASV, JED, m.fl. Brännbackstippen: 1998-09-20, 

ASV, JED; 1999-07-15, ASV; 1999-08-28, flerstädes, 

JED. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1991-08-19, 100-200 ex., JEM (h) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992, ca 40 ex., JEM; 1993, 

flera hundra ex., JEM; 1995-09-20, JEM; 1997-09-13, 

JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, JED, ASV; 

1999-09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 

1999-09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 

1995-09-19,1 ex., HGU, JED. Forsbackatippen: 1998- 

08-04, GOD (S); 1998-10-03, ASV; 1999-09-12, ASV. 

Hagbytippen: 1998-09-12, enstaka ex., ASV, JED. 

Himmerfjärdsverket: 1995-09-03, TST, GOD; 1998- 

09-24, GOD, TST (S). Hovgårdstippen: 1998-09-05, 

flerstädes, ASV, JED, MOA; 1998-09-23, JED, ASV; 

1999-07-23, ASV; 1999-09-15, flerstädes, JED; 1999- 

09-18, ASV. Högdalstippen: Ca 1993, HGU; 1994-09- 

8, HGU, JED; 1996-09-07, HGU, JED; 1996-09-15, 

MOA, HGU, m.fl.; 1997-09-14, HGU m.fl. Jordbrotippen: 

1992-08-19, HGU. Kovikstippen: 1999-09- 

03, riklig, JED. Löttippen: 1997-09-07, JEM (h), 

GEK; 1998-09-18, flera ex., JED, JEM, GEK; 1998-10- 

9, MOA m.fl.; 1999-08-08, enstaka ex., ASV, JED. 

Strängnästippen: 1991, 25-50 ex., (Ekman & Ostholm 

1991). Trosatippen: 1992, 1 ex., JEM, GEK 

(Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, 1 ex., JEM, 

GEK; 1999-09-04, JED, GOD. Tvetatippen: 1998-10- 

10, ASV, GOD, Lennart Karlén. Vikatippen: 1998-09- 

19, JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Phaseolus vulgaris böna. En vanlig och i världen vittspridd 

odlad gröda som förekommer i en mängd olika 

kulturformer. Förekomsterna på tippar har sitt ursprung 

i trädgårdsavfall, samt troligen även i hushållsavfall. 

— Fynd: Edstippen: 1998-09-12, ASV, JED. 

Eskilstunatippen: 1992, 1 ex., JEM (h); 1997-09-13, 

JEM (h). Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV, MOA; 

1998-09-05, ASV, JED, MOA. Högdalstippen: 1997- 

09-05, ASV (h, AS97015), JED. Löttippen: 1997-09- 

07, JEM (h), GEK; 1997-09-15, JEM (h), GEK. 

Philadelphus coronarius doftschersmin. Arten odlas 

som prydnadsbuske och sprids till tipparna med 

trädgårdsutkast och schaktjord. Släktet omfattar även 

flera andra arter och hybrider som förekommer i 

odling. Dessa är troligen förbisedda och kan förväxlas 

med ovanstående art. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ett bestånd, ASV (h, AS97186). Bristatippen: 

1995-08-27, ASV, JED m.fl. Högdalstippen: 

Ca 1993, HGU; 1994, HGU. Tvetatippen: 1998-10- 

10, ASV, GOD, Lennart Karlén. 

Phlox paniculata höstflox. Prydnadsväxt av nordamerikanskt 

ursprung som sprids till tipparna med 

trädgårdsutkast. Ytterligare några floxarter odlas som 

prydnadsväxter, men dessa tycks vara sällsyntare och 

har ej hittats på de här berörda tipparna. — Fynd: 

Botkyrkabacken: 1994, GOD (S). Eskilstunatippen: 

1992, JEM (h); 1993, JEM (h). Högdalstippen: Ca 

1993, HGU. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. 

Tvetatippen: 1998-10-10, ASV (h, AS98307), GOD, 

Lennart Karlén. Ullnabacken: 1997-09-13,1 ex., JED, 

HGU. 

Physalis alkekengi judekörs. (foto s. 124). Denna 

prydnadsväxt som ursprungligen kommer från Sydoch 

Centraleuropa samt Västasien kan ibland påträffas 

förvildad och någon gång även etablera sig för längre 

tid. På Jordbrotippen förekom den sedan åtminstone 

1993 och flera år framåt i ett större bestånd nedanför 

en slänt. De övriga tippfynden utgörs av tillfälliga 

förekomster på mark som snabbt har schaktats 

över. — Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-07, 

GOD; 1995-09-17, 1 ex., HGU, GOD, Bot. Sällsk. exkursion; 

1996-09-07, GOD (S, 280). Bristatippen: 

1997-10-04, MOA. Hovgårdstippen: 1998-09-13, enstaka 

ex., ASV, Bot. Sällsk. exkursion. Högdalstippen: 

1997-08-16, 1 ex., JED; 1997-09-20, MOA m.fl.


Jordbrotippen: 1993-09-09, HGU (S); 1994, HGU; 

1996-10-06, ASV, HGU; 1997-09-14, JEM (h) m.fl.; 

1997-10-06, HGU, ASV. 

Physalis grisea (Waterf.) M. Martinez gyllenbär. (foto 

s. 124). Gyllenbär förekommer vildväxande och förvildad 

huvudsakligen inom ett område i centrala och 

östra USA med spridda förekomster i Kalifornien och 

norrut längs västkusten (Martinez 1993 a). Arten odlas 

för de ätliga bären och importeras troligen med 

färska kapkrusbär. Den äts färsk eller i inläggningar. 

I Sverige säljs frön av gyllenbär för hemmaodling. En 

viss förvirring har rått beträffande det vetenskapliga 

namnskicket. Axelius (1992) och flera andra samtida 

och tidigare författare för gyllenbär till P pruinosa. 

Martinez, som undersökt dessa småblommiga arter 

(Martinez 1993 a,b), anser att denna nordamerikanska 

art är den form som Waterfall urskiljde som var. 

grisea av P. pubescens (Waterfall 1958), men menar att 

formen förtjänar artrang. Gyllenbär skulle därmed 

benämnas P grisea. En redogörelse för de närmare omständigheterna 

ges på annan plats (Svenson 2002). De 

första tippfynden i denna undersökning dateras till 

1997, då arten uppträdde med enstaka-några exemplar 

på flera av tipparna. Den förekom ofta tillsammans 

med kapkrusbär och antas spridas till tippar 

med rötslam på samma sätt som kapkrusbär. — Fynd: 

Annelundstippen: 1997-10-12, 1 litet upprättväxande 

ex. på rötslam/jord, ASV (h, AS97177). Eskilstunatippen: 

1997-09-13, JEM (h); 1997-09-27, 2 ex., JEM 

(h), JED; 1999-08-07, 2 ex., JED, ASV. Forsbackatippen: 

1998-10-03, ASV. Hovgårdstippen: 1997-10- 

05, ASV (h, AS97163), MOA; 1998-09-05, 2 ex., ASV 

(h, AS98190), JED, MOA; 1999-07-23, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, 1 krypande ex. på rötslam, 

HGU, ASV (h, AS97206), JED, Kerstin Frostberg. 

Högdalstippen: 1997-08-25, 1 stort upprättväxande 

ex., ASV; 1997-09-14, 1 stort ex., JEM (h); 1997-09- 

20, MOA m.fl.; 1997-10-09, ASV (h, AS97176). Lövstatippen: 

1998-08-21, 1 ex., JED (h); 1998-08-22, 

ASV (h, AS98073), Tvetatippen: 1999-09-04, 7 ex. i 

mullhög, GOD (S), TST, JED. Vikatippen: 1998-09- 

19, 3—7 ex., ståndarknappar blåtonade, strängar violetta, 

kal vid ståndarnas infästning, ej illaluktande, 

ASV (S, AS98293, AS98312, AS98310, kontr. TKA), 

JEM (h), JED, MOA. 

Physalis peruviana kapkrusbär (foto s. 124). Arten 

har plötsligt under 1990-talet blivit mycket vanlig på 

tipparna, och hittas även ganska ofta på sopsandhögar 

etc. Den kommer ursprungligen från Sydameri- 

ka men odlas på flera håll i världen för sina ätliga frukter. 

De moderna fynden av arten har säkerligen sitt 

ursprung i frukterna som säljs i mataffärernas fruktdiskar, 

i huvudsak importerade från Colombia. På tipparna 

hittas den ofta direkt på rötslam. Det vore intressant 

att veta hur importen av dessa frukter ser ut 

över tiden; om det överensstämmer med den kraftiga 

ökningen av fynd i början av 1990-talet. Det sannolikt 

första svenska fyndet gjordes 1917 vid Norrtull 

i Stockholm, men redan 1926 hittades den på flera 

ställen både i Stockholm och Göteborg. Det är 

oklart om arten redan då importerades i form av exotiska 

frukter, men det är kanske troligare att den kom 

hit på något annat sätt. I England anses den ha kommit 

in med både spannmål, fågelfrö, ull och oljefröer, 

utöver att den sprids från de importerade frukterna. 

Något fynd med tveklös koppling till fågelfrö har 

veterligen inte gjorts här, men fynden på jord- och 

sopsandhögar samt på trottoarer kan möjligen tyda 

på denna källa. Troligen odlas arten i trädgårdar i 

Sverige, men rimligtvis i ganska liten omfattning. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, tämligen 

riklig på rötslam, ASV; 1998-08-23, 1 ex., ASV, JED; 

1999-08-07, enstaka, ASV, JED; 1999-09-12, JEM (h), 

GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 

1992-09-10, 200-300 ex., JEM (h), GEK; 1992-09-23, 

JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 1993); 1999-09-04, 

enstaka i rötslam, JED, GOD. Bristatippen: 1994-09- 

3, talrik i rötslam, ASV, JED (h) m.fl.; 1997-08-25, 

tämligen riklig på rötslam, ASV. Botkyrkabacken: 

1995-09-17, TST m.fl. Brännbackstippen: 1998-09- 

20, ASV, JED; 1999-08-28, relativt sparsam, JED; 

1999-09-27, Lasse Thorán (S, 5134, 5135 Edstippen: 


07, åtminstone 1 ex., JED; 1998-08-28, 2 ex., JED. 

Eskilstunatippen: 1991-08-19, ca 10 ex. på rötslam 

på tippens östra del, JEM (h, best. Per Lassen) m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1992, ca 40 ex., JEM; 

1993, ca 30 ex., JEM; 1995-09-20 (Ekman 1995); 

1996-09-18, ca 30 ex., JEM; 1997-09-13, JEM; 1997- 

09-27, norra delen av tippen, JEM, JED; 1998-09-10, 


JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999-09-25, JEM, GEK. 

Flottsbrobacken: 1995-09-19, 1 ex., HGU (S), JED; 

1998-10-10, ASV, GOD. Forsbackatippen: 1998-08- 

4, GOD (S); 1998-10-03, ASV; 1999-08-07, GOD (S); 

1999-09-12, ASV. Frutorpstippen: 1992, ca 10 ex. (Ekman 

& Ekman 1993); 1992-09-23, ca 10 ex., JEM (h), 

GEK; 1993, ca 10 ex., JEM, Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Hagbytippen: 1997-09-26, riklig, JED, ASV; 

1998-09-12, tämligen riklig, ASV, JED. Hanviks-


tippen: 1995-09, HGU; 1997, HGU. Himmerfjärdsverket: 

1995-1999 (Strid 1999); 1995-09-03, GOD, 

TST, Lasse Ceder, 1997-08-17, GOD (S); 1998-09-24, 

GOD, TST (S); 1999-09-19, på rötslam, MOA, ASV; 

1999-09-26, på rötslam, JEM. Hovgårdstippen: 1997- 

10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, riklig, ASV, JED, 

MOA; 1998-09-23, JED, ASV; 1999-07-23, ASV; 1999- 

09-15, flerstädes, riklig, JED; 1999-09-18, ASV. 

Högbytorpstippen: 1997-09-13, riklig, ASV, HGU, 


Högdalatippen: 1995, ASV; 1998-09-20, ASV, JED. 

Högdalstippen; 1994-09-08, 1 ex. med frukt, HGU, 

JED; 1995-09-11, enstaka, HGU, JED; 1996-09-15, 

MOA, HGU, mil.; 1997-08-16, 2 ex., JED; 1997-08- 

25, ASV; 1997-09, 14, flerstädes, HGU m.fl.; 1998-07- 

21, HGU, JED. Jordbrotippen: 1992-08-19, HGU. 

Kovikstippen: 1999-09-03, ca 20 ex., JED. Löttippen; 

1997-09-07, rötslam, JEM (h), GEK; 1998-09-18, rik- 

Fig. 19. Tomatillo Physalis philadelphica. Teckning: 


lig, JED, JEM, GEK; 1999-08-08, ASV, JED. Salatippen: 

1999-09-12, 10 ex. på rötslam i nordvästra delen, 

50 ex. i sydöstra delen och 40 ex. på blandning 

av rötslam och grus i östra delen av tippen, JEM (h), 

GEK. Sofielundstippen: 1997-09-14, ASV, GOD, 

HGU, TST; 1998-09-11, TST, GOD. Strängnästippen: 

1990, några småex, JEM, Bert Östholm, Torsten Carlsson; 

1991, ca 10 ex. (Ekman & Östholm 1991); 1998- 

09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Trolldalstippen: 1998- 

09-25, riklig, JED. Trosatippen: 1992-08-21, GEK 

(h); 1992-09-23, JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 

1993); 1999-09-04, ca 10 ex., JED, GOD. Tvetatippen: 


1999-09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, flerstädes, 

GOD, TST, JED. Ullnabacken: 1997-09-13, 1 ex., 

JED, HGU. Vikatippen: 1998-09-07, komposthögar 

av trädgårdsavfall, ASV. Vårbergstoppen: 1995-10-05, 

HGU (SU). Vällstatippen: 1994-10-09, ASV. 

Physalis philadelphica tomatillo. (fig. 19, foto s. 124). 

Ytterligare en Physalis-art som plötligt börjat uppträda 

på tipparna under 1990-talet. Den kommer ursprungligen 

från Centralamerika men odlas på flera 

håll för sina ätliga frukter, lokalt även i Europa. Det 

första svenska fyndet gjordes i Mölndal 1937, där den 

kommit in med bomullsavfall. Varifrån de moderna 

förekomsterna kommit är ännu osäkert, men då den 

oftast hittas på rötslam bör det vara med någon importerad 

matvara. Den sannolikaste källan är de importerade 

salsasåser som till stor del består av tomatillo. 

Enligt uppgift säljs även färska tomatillofrukter 

i landet, men det bör rimligen vara i så liten omfattning 

att det inte kan förklara artens frekvens. 

Namnet tomatillo har även använts för den likaså 

odlade och närstående arten P. ixocarpa Brot. ex. Hornem. 

De två arterna har ofta blandats ihop, men den 

sistnämnda har bl.a. mindre blommor och kortare 

stift. De här angivna fynden i Södermanland är de 

första för landskapet. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, 1 stort ex. på rötslam i slänt mot öster, 

ASV (S, AS97183, kontr. TKA). Bristatippen: 1998- 

09-07, ASV (S, AS98274, kontr. TKA). Eskilstunatippen: 

1997-09-27, 1 ex. på rötslam i norra delen av 

tippen, JEM (h), JED; 1998-09-19, ASV (S, AS98283, 

AS98288, kontr. TKA), JEM (h), MOA, JED. Forsbackatippen: 

1998-10-03, ASV. Himmerfjärdsverket: 

1998-09-24, GOD, TST (S); 1998 (Strid 1999). 

Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV (S, AS97164, kontr. 

TKA), MOA; 1998-09-05, 7-8 ex., ASV, JED, MOA; 

1999-07-23, ASV; 1999-09-15, 2 ex. varav det ena 

mycket småblommigt, JED (S, kontr. TKA); 1999-09-


18, ASV (S, AS99177, kontr. TKA). Högbytorpstippen: 

1997-09-13, åtminstone 3 ex. på rötslam, ASV 

(S, AS97134, kontr. Barbro Axelius, TKA), HGU, JED, 

Kerstin Frostberg. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV 

(S, AS98301, kontr. TKA), JED. Löttippen: 1997-09- 

07, JEM (h), GEK; 1997-09-15, JEM, GEK; 1998-09- 

18, 6 ex. på rötslam, JED, JEM (h), GEK. Sofielundstippen: 

1997-09-14, GOD (S), ASV, TST, HGU. 

Tvetatippen: 1999-09-04, 1 ex. i mullhög, GOD (S), 

TST, JED. Vikatippen: 1998-09-19, 1 ex., ASV (S, 

AS98311, kontr. TKA), JEM (h), JED, MOA. 

Physocarpus opulifolius smällspirea. Denna ursprungligen 

nordamerikanska art odlas som prydnadsbuske. 

Här verkar den dock vara ganska ovanlig 

i trädgårdarna. Arten har bara hittats på en av tipparna, 

dit den troligen kommit med tippad jord eller 

trädgårdsavfall. — Fynd: Björshulttippen: 1992- 

09-20, JEM (h), GEK; 1999-09-04, GOD (S), JED. 

Picris echioides lyktfibbla. (foto s. 125). En sydeuropeisk 

art som i Sverige endast förekommer som tillfälligt 

adventiv. Numera kommer arten huvudsakligen 

hit som förorening i importerat fågelfrö, till viss 

del troligen även med trädgårdsfröer. Förr kom den 

dessutom med bl.a. ballast och spannmål. Åtminstone 

några av de få övriga moderna fynd av arten som 

gjorts i Stockholms- och Uppsalatrakten har mer eller 

mindre tydlig koppling till fågelfrö. — Fynd: Högdalstippen: 

1997-08-25, 1 ex., JED; 1997-09-05, ASV 

(h, AS97131),JED (S); 1997-09-14, 1 ex., HGU m.fl; 

1998-07-21, 1 ex., HGU, JED; 1998-09-04, 1 ex. i sydslänten, 

JED (S). 

Picris hieracioides bitterfibbla. Förekommer i Sverige 

främst i Skåne och på Gotland men har lokalt även 

etablerats längre norrut. I Uppland har den sitt starkaste 

fäste i trakten kring Sigtuna och Skokloster, och 

på sistnämnda plats är den känd sedan åtminstone 

1899. Troligen har den här ursprungligen kommit in 

som förorening i gräsfrö, och sedan spridit sig i grannskapet. 

Fynden på Rävstatippen och Steningetippen 

i Sigtuna kommun har troligen anknytning till den 

i närheten belägna Steninge lervarufabrik, där bitterfibblan 

förekommer tämligen allmänt i vägkanter och 

invid industribyggnaderna. Det tredje fyndet gjordes 

på Vällstatippen som ligger en dryg mil söder om 

de två föregående tipparna. — Fynd: Rävstatippen: 

1993, ASV. Steningetippen: 1995, ASV. 

Vällstatippen: 1994-10-09, flera tiotals ex., ASV, JED. 

Pilosella aurantiaca ssp. aurantiaca var. aurantiaca 

vanlig rödfibbla. En centraleuropeisk art, möjligen 

sentida inkomling i södra Sverige, som odlas som 

prydnadsväxt. Rödfibbla, vars avgränsning mot närstående 

former nyligen utretts, uppges som vanlig— 

tämligen vanlig i Uppland och Södermanland (Tyler 

2001). Den anses även ha kommit till Sverige som 

förorening i gräs- och vallfrö, men troligast är den 

spridd till tippar med trädgårdsavfall eller tippad 

jord. — Fynd: Högdalstippen: 1998-08-14, ASV (h, 

AS98181, kontr. TKA). Vikatippen: 1998-09-19, ASV 

(h), JEM (h), JED, MOA. 

Piptatherum miliaceum risven. En art med en sammanhängande 

utbredning som sträcker sig från de 

atlantiska öarna Azorerna, Madeira och Kanarieöarna 

över Sydeuropa och Nordafrika till Främre Orienten. 

Ett fåtal svenska fynd har gjorts tidigare, det första 

i Gästrikland 1929. Ett fynd av ett ex. med tre 

blommande strån föreligger från Eskilstunatippen 

1995 (Ekman 1995). Risvenen växte på rötslamblandad 

jord tillsammans med typiska rötslamsarter och 

några fågelfröväxter som hönshirs och grå kavelhirs. 

Sannolikt är arten inkommen med burfågelfrön. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1995-09-20, JEM (S, h); 

1995-09-22, JEM, GEK. 

Pisum sativum var. arvense gråärt. Odlas mest som 

foder- eller gröngödslingsgröda och påträffas mer 

sällan än den som grönsak odlade vanliga trädgårdsärten. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1991-09-10, 1 ex., 

JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991). Hovgårdstippen: 

1998-09-05, 1 ex., ASV, JED, MOA. Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. 

Pisum sativum var. sativum trädgårdsärt. Odlas allmänt 

i åkerbruket och som köksväxt och förekommer 

i ett flertal olika kultursorter. Underarten påträffas ofta 

tillfälligt förvildad på jordhögar och på tippar, och 

sprids med trädgårds-, hushålls- och jordbruksavfall. 

— Fynd: Atletippen: 1999-08-18, ASV. Eskilstunatippen: 


1997-09-13, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). Hagbytippen: 

1997-09-26, JED, ASV. Högdalstippen: Ca 

1993, HGU. Jordbrotippen: 1993-09-09, HGU (S, 

best. Torbjörn Tyler). Löttippen: 1997-09-07, i hushållsavfall, 

JEM (h), GEK; 1998-09-18, JEM, GEK, 

JED. Salatippen: 1999-09-12, 5 ex., östra delen av 

tippen, JEM, GEK. Strängnästippen: (Ekman & Öst-


holm 1991). Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, 

Lennart Karlén. Vikatippen: 1993, JEM, Bo Karlsson, 


Plantago arenaria sandkämpar. Denna art är inhemsk 

i centrala och södra Europa, Nordafrika och 

Asien. I Sverige förekommer den mest som tillfälligt 

införd men kan någon gång bita sig fast under en 

längre tid. Exempelvis är arten i Stockholm känd 

sedan flera år invid en lastkaj i Frihamnen samt på 

spårområdet vid Norra station. Annars är den numera 

huvudsakligen inkommen som förorening i fågelfrö, 

och ses ibland på trottoarer och sopsandhögar som 

berikats med fågelfrö. Arten har även kommit in med 

en mängd andra importerade varor, exempelvis spannmål. 

Förr kunde den även hittas på ballast. På tipparna 

växer den ofta tillsammans med andra typiska 

fagelfröinkomlingar, ibland även på rötslam, där källan 

sannolikt är burfågelfrö. Sandkämpar kan förväxlas 

med den närstående arten loppfrö P. afra, vilken 

dock är glandelhårig i de övre delarna. — Fynd: 

Bristatippen: 1995-08-27, 2-3 ex. i gränszon mellan 

rötslam och jordmassor, ASV (h) (Iseborg 1996). 

Brännbackstippen: 1998-09-20, flerstädes, riklig, ASV 

(S, AS98279, kontr. TKA), JED. Eskilstunatippen: 

1991, 1 ex. på tippens sydost-del, JEM (h) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991, Iseborg 1996); 1992, 2 ex., 

JEM; 1999, JEM (h). Forsbackatippen: 1998-10-03; 

ASV; 1999-08-07, 3-4 ex., GOD (S). Himmerfjärdsverket: 

1996-08-25, GOD (S); 1996; 1998 (Strid 

1999); 1998-09-24, GOD, TST (S). Hovgårdstippen: 

1998-09-05, 1 ex., ASV (S, AS98176, kontr. TKA), 

JED, MOA. Högbytorpstippen: 1999-09-18, 1 ex., 

ASV, JED. Högdalatippen: 1998-09-20, talrik, ASV (S, 

AS98278, kontr. TKA), JED. Kovikstippen: 1999-09- 

03, 3 ex. bland fågelfröarter, JED. Salatippen: 1999- 

09-12, ca 20 stora ex. i rötslam blandat med kutterspån 

i sydöstra delen av tippen, JEM (h), GEK. Tvetatippen: 


1999-09-03, 1 ex., GOD (S), TST. Vikatippen: 1998- 

09-19, enstaka, JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Poa chaixii parkgröe. I Norden är denna art införd 

med gräsfrö som utsåddes i parker och villaträdgårdar, 

mest under slutet av 1800-talet. Gräsfröet importerades 

huvudsakligen från Tyskland där arten 

förekommer som inhemsk. En hel rad introducerade 

arter är typiska för detta slag av insåningar; utöver 

parkgröe kan exempelvis även vitfryle Luzula luzuloides, 

rapunkelarter Phyteuma spp. och skuggsvingel 

Festuca heterophylla räknas hit. Dessa har ofta etablerat 

sig i parkerna, och speciellt parkgröe och vitfryle 

är expansiva och sprider sig ofta ut i de närmaste omgivningarna, 

särskilt längs stigar. Till Högdalstippen 

har parkgröet kommit med tippad jord. — Fynd: 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. 

Polemonium caeruleum blågull. Denna art är inhemsk 

i delar av den skandinaviska fjällkedjan, men 

odlas ofta som prydnadsväxt och förvildas lätt. Ganska 

ofta ser man den på jordhögar och tippar, dit den 

kommit med utslängd jord eller trädgårdsavfall. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1992, 5 ex., JEM; 1995- 

09-22, 1 ex., JEM (h). Frutorpstippen: 1992,1 ex. (Ekman 

& Ekman 1993); 1992-09-23, 1 ex., JEM, GEK. 

Hagakullen: 1993-07-10, TST, MOA m.fl. Hovgårdstippen: 

1998-09-05, ASV, JED, MOA. Högdalstippen: 

Ca 1993, HGU; 1994, HGU. Lövstatippen: 1998-08- 

22, JED, ASV, HGU; 1999-07-08, ASV. Rävstatippen: 

1993-08-01, ASV. Salatippen: 1999-09-12, 1 ex. i flishög 

i nordvästra delen, JEM (h), GEK. Ullnabacken: 


komposthögar av trädgårdsavfall, ASV; 1998-09-19, 

JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Populus alba silverpoppel. Artens ursprungsområde 

omfattar både Europa och Asien, men i Sverige förekommer 

den endast som införd och förvildad. Den 

planteras som prydnadsträd och sprids med rotskott. 

Till tipparna kommer den sannolikt huvudsakligen 

med schaktjord som innehåller rotfragment. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-21, GOD (S). 

Populus balsamifera 'Elongata' jämtlandspoppel. 

Den ursprungliga arten kommer från Nordamerika, 

men olika kulturformer odlas här som prydnadsträd. 

Jämtlandspoppeln utgör en ovanligt härdig sort vilken 

därför odlas även i norra Sverige. Den sprids med 

rotskott. — Fynd: Eskilstunatippen: 1999-09-25, 

JEM (h), GEK. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, JED, 

MOA, ASV. 

Populus balsamifera 'Gileadensis' ontariopoppel. 

Denna kulturform har ibland betraktats som en hybrid 

mellan P. balsamifera och den nordamerikanska 

P. deltoides och har då kallats P. -x jackii. I Sverige har 

den odlats sedan länge som prydnadsträd och sprids 

ibland med jord innehållande rotskott. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1999-09-12, GOD (S, best. TKA), 

Bot. Sällsk. exkursion.


Populus balsamifera 'Hortensis' balsampoppel. 

Denna form är den i särklass vanligaste av de förvildade 

poppelarterna. Den sprider sig kraftigt vegetativt 

och till tipparna kommer den med jord eller trädgårdsavfall. 

— Fynd: Högbytorpstippen: 1997-09-13, 

flera ex., ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg. Steningetippen: 

1993-08-18, ASV (h, kontr. Arne Anderberg). 


Vikatippen: 1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Populus x canadensis 'Robusta' goliatpoppel. En hybrid 

mellan svartpoppel (P nigra) och den nordamerikanska 

P. deltoides. Den förekommer i flera olika 

kulturformer och är mycket snabbväxande. — Fynd: 

Trosatippen: 1999-09-04, GOD, JED (S). 

Populus nigra svartpoppel. En central- och östeuropeisk 

poppel som sedan lång tid odlats. Sannolikt 

spridd med park- eller trädgårdsavfall. — Fynd: 

Björshulttippen: 1992, JEM (h, best. Per Lassen), 

GEK. Trosatippen: 1992-09-20, JEM (h, kontr. Hans- 

Erik Wanntorp), GEK. 

Populus simonii kinesisk poppel. En ursprungligen 

kinesisk art vilken här odlas i läplanteringar samt 

ibland som prydnadsträd. I Norden förekommer endast 

hanexemplar. — Fynd: Frutorpstippen: 1992-09- 

23, JEM (h, best. Per Lassen), GEK (Ekman & Ekman 

1993). 

Populus trichocarpa jättepoppel. Arten kommer från 

Nordamerika och odlas i Norden i läplanteringar 

samt som prydnadsträd. I Sverige förekommer endast 

hanexemplar. — Fynd: Bristatippen: 1994-09-03, 

schaktmassor, utkast, ASV (h, best. TKA). 

Portulaca oleracea ssp. sativa trädgårdsportlak. Detta 

är en form av portlak som endast är känd i kultur. 

Den skiljer sig från vildportlak genom sitt mer upprätta 

växtsätt och genom att den är kraftigare. Trädgårdsportlak 

har också större frön. Den odlas som 

grönsak och kan uppträda som förvildad, men har förr 

även kommit in med bl.a. importerad spannmål. Till 

Himmerfjärdsverket hade arten uppenbarligen kommit 

med rötslam. — Fynd: Frutorpstippen: 1993, 

Lennart Karlén (Aronsson 1993); 1993-10-10, 4 ex, 

JEM (S, kontr. Hans-Erik Wanntorp), Bo Karlsson, 

Lennart Karlén. Himmerfjärdsverket: 1998-09-24, 

gammal rötslamsdeponi, GOD (S, best. TKA), TST 

(Karlén 1998b, Strid 1999). 

Potentilla intermedia finsk fingerört. En ursprungligen 

rysk art som började uppträda i Sverige på senare 

delen av 1800-talet. Den anses vara inkommen 

med vallfrö, men då flera äldre fynd är gjorda vid 

kvarnar och hönsgårdar har den sannolikt även kommit 

hit med importerad spannmål. Under 1900-talet 

har den sedan spridit sig vidare, ofta längs järnvägarna. 

Den är fullt härdig här och är etablerad sedan 

länge på en hel del lokaler, särskilt på bangårdar och 

i hamnar. Samtliga här redovisade tippförekomster är 

belägna i Södermanland. Sannolikt är dessa inte direkt 

inkomna från utlandet, utan rekryterade från 

omgivningarna och transporterade till tipparna, troligen 

med schaktjord. Åtminstone i Eskilstuna-trakten 

tycks arten ha en stark population. Arten är variabel, 

och åtminstone två varieteter är kända från 

Norden. Dessa har dock ej särskilts här. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1991-08-27, JEM (h, kontr. Per 

Lassen) m.fl. (Ekman & Östholm 1991). Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). Vikatippen: 1993- 

10-10, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Potentilla recta styv fingerört. Ursprungsområdet 

för denna fingerört sträcker sig från Centraleuropa till 

Västasien. I Norden förekommer den endast som införd. 

Arten har ibland förvildats från odling som prydnadsväxt, 

men även kommit till landet som förorening 

i gräs- och vallfrö. Enstaka äldre fynd tyder på 

att den även införts med ballast. Troligen är arten här 

något mer obeständig än finsk och tysk fingerört. De 

båda tipparna som arten hittats på är belägna i Stockholms 

närhet. Troligtvis är den spridd till tipparna 

med jord, möjligen även med trädgårdsavfall. Även 

denna art är variabel och två underarter är funna i 

Norden, men dessa har inte särskilts här. — Fynd: 

Högdalstippen: 1995-09-17, ca 10 ex., HGU m.fl. 

(Karlén 1996a); 1996, HGU. Lövstatippen: 1997-08- 

01, JED, ASV, HGU. 

Potentilla thuringiaca tysk fingerört. Denna östeuropeiska 

art förekommer endast som införd i Sverige 

och upptäcktes här först på 1880-talet. Hit har den 

kommit med importerat gräs- och vallfrö, och har 

sedan spridits vidare längs vägkanter etc, speciellt i 

mellersta Sverige. Till Vällstatippen kom den säkerligen 

med schaktjord. Det svenska materialet kan delas 

upp på två underarter, men det är oklart till vilken 

detta fynd hör. —Fynd: Vällstatippen: 1994-10- 

09, 1 ex. i jordhög i sydost-delen, ASV, JED.


Prunus dulcis mandel. Mandel är en gammal kulturväxt 

som odlas i stora delar av Medelhavsområdet. 

Redan på 400-talet f.Kr. hade grekerna den i odling. 

Ursprungligen kommer den från västra Asien. Frukten 

används i konfektyrer, bakverk och glass, och ur 

den utvinnes även mandelolja (Sandhall & Swenson 

2000). Den första uppgiften om förvildad mandel i 

Sverige härrör från Göteborg, där Carl Blom fann "en 

halv meter hög buske" 1930. Senare på 1930-talet 

meddelade han ytterligare ett par lokaler i Göteborgsområdet 

(Hylander 1970). Även i dag förekommer 

den då och då på ruderatplatser kring Göteborg. Från 

Uppland eller Södermanland föreligger dock inte 

några tidigare fynd, och förekomsten på Eskilstunatippen 

är sannolikt den första som förvildad i Svealand. 

Den har samlats där vid två tillfällen, och av 

beläggen att döma rör det sig i båda fallen om fleråriga 

exemplar som lyckats övervintra. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1997-09-27, JEM (S, kontr. Erik Ljungstrand); 

1998-09-10, JEM (h, kontr. Erik Ljungstrand), 

ASV (h, best. Erik Ljungstrand). 

Prunus laurocerasus lagerhägg. Prydnadsbuske som 

är inhemsk i Främre Orienten, Mindre Asien och 

Kaukasus. Förstaårsskott funna på Botkyrkabacken 

1995 troligen inkomna med bär av odlade buskar via 

trädgårdsavfall. — Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09- 

17, några unga skott, utkast bland schaktmassor, ASV 

(h, best. Lars-Erik Kers), Bot. Sällsk. exkursion. 

Prunus mahaleb vejksel. En art med eurasiatisk utbredning 

som är odlad främst som prydnadsväxt. Förvildad 

med avfall från trädgårdar. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1998-08-31, 1 buske växande i kanten av 

väg på grusplan nedanför tippen i nordost, HGU, ASV. 

Prunus persica persika. Mängder av kärnor av denna 

frukt torde komma ut på tippar. Det vore inte förvånande 

om någon kunde gro och bilda små buskar. 

Persika är dock knappast härdig i vårt klimat utom 

speciella kultivarer som kan fås att blomma och ge 

frukt t.ex. i skyddade trädgårdar. På tippar oftast som 

små halvmeterhöga plantor men på Hammarbybacken 

manshöga buskar. — Fynd: Albybacken: 1996-10- 

05, HGU (S). Botkyrkabacken: 1998-08-31, 1 ex., 

HGU, ASV. Eskilstunatippen: 1991, JEM (h, best. Per 

Lassen) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1999-09-12, 

GOD (S), Bot. Sällsk. exkursion. Hammarbybacken: 

1995-09-19, 2 buskar, 2 m resp. 1,5 m höga, ej blommande, 

HGU (S), JED; 1996-10-06, 1 manshög bus- 

ke i östra sluttningen, HGU, ASV. Jordbrotippen: 

1997, HGU. Tvetatippen: 1999-09-04, GOD (S), JED, 

TST. 

Prunus serotina glanshägg. Vildväxande i Nord- och 

Mellanamerika men odlad som prydnadsträd och 

spridd utanför parker och trädgårdar antingen med 

bär (fågelspridning) eller med trädgårdsavfall. Ett äldre 

träd med rik fruktsättning i avslutad del av tippen 

i Eskilstuna utgör det enda fyndet. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1998-09-19, ASV (S, AS98304, kontr. 

TKA), JEM (h), JED, MOA. 

Prunus virginiana virginiahägg. Virginiahägg är 

nordamerikansk till ursprunget men odlas som prydnadsväxt 

i parker och trädgårdar. En mer än manshög 

buske av denna art växte i västsluttningen av den 

äldsta höjden vid Högdalstippen. — Fynd: Högdalstippen: 

1999-05-31, 1 ex., HGU (S), ASV. 

Pseudofumaria lutea gul nunneört. Denna nunneört 

förekommer vildväxande i södra Europa och är en 

populär prydnadsväxt i stenpartier och på murar. Förvildas 

med avfall från trädgårdar och förmår uppenbarligen 

bli ganska långlivad i tippmiljö. — Fynd: 

Botkyrkabacken: 1998-08-23, GOD. Bristatippen: 

1995-08-27, 1 ex., ASV (h) m.fl. Edstippen: 1998-08- 

23, ASV, JED; 1998-09-12, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1996-09-05, ASV, 

JED; 1998-08-28, JED; 1999-07-30, JED, HGU. 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, 

ASV. Flottsbrobacken: 1996-08-31, GOD. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, jordplan 

nordväst om stora askberget, ASV, JED, MOA. 

Högdalstippen: 1993-09-26, ASV, HGU, MOA, Lasse 

Ceder. Lövstatippen: 1999-09-11, flerstädes, JED. 

Skeviksbacken: 1999-08-27, JED. Trolldalstippen: 

1998-09-25, JED. Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, 

JED. Vårbergstoppen: 1994-10-26, HGU. 

Puccinellia distans grått saltgräs. Inhemsk på havsstrandängar, 

vid gårdar, i hamnar och på industritomter. 

Lokalt allmän längs större asfalterade vägar. Funnen 

på flera av tipparna där den håller sig kvar och 

troligen gynnas av den kväverika miljön. — Fynd: 

Annelundstippen: 1999-09-12, JEM, GEK. Botkyrkabacken: 

1998-07-23, GOD. Björshulttippen: 1999- 

09-04, JED, GOD. Eskilstunatippen: 1997-09-27, 

JEM, JED, Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S); 

1998-10-03, ASV. Hanvikstippen: 1993-08-25, HGU.


Jordbrotippen: 1993-09-09, HGU. Kovikstippen: 

1999-09-03, JED. Lövstatippen: 1997-08-01, HGU, 

ASV, JED. Strängnästippen (Ekman & Ostholm 

1991), Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, JED. Vikatippen: 

1993-10-10, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart 

Karlén; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. 

Pyrus communis päron. Fruktträd med kulturursprung 

i Mindre Asien eller Kaukasus. Päronkärnor 

har påträffats i lager från 1200-talet vid utgrävningar 

i Lund och längre söderut, i Danmark, visar fynd att 

frukten använts i vårt område redan på vikingatiden 

(Hjelmqvist 1991). Tämligen allmänt förvildad i regionen 

men troligast inkommen på tipparna med 

fruktrester varur frön grott. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1992, JEM (h, best. Per Lassen). Frutorpstippen: 

1992-09-23, JEM (h), GEK. Himmerfjärdsverket: 

1999-09-10, GOD (S), TST. Lövstatippen: 

1997-08-01, ASV, JED, HGU. 

Raphanus raphanistrum ssp. raphanistrum åkerrättika. 

Anses härstamma från Medelhavsområdet och 

är kulturspridd längre norrut. Förekommer som 

ogräs i åkrar, längs vägkanter och på skräpmark. Tippfynden 

troligast inkomna med tippad jord eller möjligen 

som fröförorening. — Fynd: Annelundstippen: 

1998-08-23, ca 10 ex. ASV (S, AS98081, kontr. TKA), 

JED; 1999-08-07, 1 ex., ASV, JED. Botkyrkabacken: 

1996-09-07, GOD (S, 285). Edstippen: 1997-08-23, 

ASV; 1997-09-28, ASV (S, AS97141, kontr. TKA). 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV; 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Forsbackatippen: 

1999-08-07, 1 ex., GOD (S). Frutorpstippen: 1993- 


Hagbytippen: 1997-09-26, JED, ASV (S, AS97168); 

1998-09-12, 1 ex., ASV, JED; 1999-08-20, 1 ex., JED. 

Högbytorpstippen: 1997-09-13, 1-2 ex. på uppfart 

till tippen, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg. 

Högdalstippen: 1994, HGU; 1995-09-11, enstaka, 

HGU (S), JED; 1996-09-07, 1 ex., HGU, JED. Tvetatippen: 


1999-09-04, 1 ex., GOD, TST, JED. Ullnabacken: 

1999-10-02, flerstädes, HGU, JED. 

Raphanus sativus var. sativus rädisa. Allmänt odlad 

köksträdgårdsväxt med gamla anor. Sannolikt inkommen 

på tippar med trädgårdsavfall men särskilt en 

rödblommande form troligen spridd med fågelfrön. 

Egen (ASV) provodling av fågelfrön innehöll vitblommig 

rädisa. Rättika, var. niger, ej med säkerhet fun- 

nen. — Fynd: Annelundstippen: 1998-08-23, 1 vitblommigt 

ex., ASV, JED. Atletippen: 1999-08-18, ASV. 

Brännbackstippen: 1998-09-20, 1 vitblommigt ex., 

ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991-08-19, JEM (h, 

kontr. Per Lassen) (Ekman & Östholm 1991); 1995- 

09-20, JEM (h). Hovgårdstippen: 1999-07-23, ASV; 

1999-09-15, 1 vitblommigt ex., JED. Kovikstippen: 

1999-09-03, 1 vitblommigt ex., JED. Lövstatippen: 

1997-08-01, ASV (h, AS97102); 1998-08-21, 1 vitblommigt 

ex., JED; 1998-08-22, 1 ex. med röda blommor 

i grushög utanför tippen; 1999-09-11, 1 vitblommigt 

ex., JED; 1998-08-22, ASV (h, AS98095, kontr. 

TKA). Trolldalstippen: 1999-11-14, JEM (h). Tvetatippen: 


1999-09-03, 1 ex., GOD (S), TST. Ullnabacken: 1999- 

10-02, 1 vitblommigt ex., HGU, JED. Vikatippen: 

1998-09-07, 1 vitblommigt ex. i komposthögar av 

trädgårdsavfall, ASV. 

Reseda alba vitreseda. Denna art härstammar från 

Medelhavsområdet. Den odlas som prydnadsväxt utomhus 

och ingår även i blomfröblandningar. Den är 

endast funnen vid ett tillfälle på en av tipparna. 

— Fynd: Björshulttippen: 1995-09-18, 1 ex, GEK(S). 

Reseda lutea gulreseda. Syd- och västeuropeisk art 

som uppträder tillfälligt hos oss. Främst införd med 

ballast till hamnar och med spannmålsimport. Förekom 

på Vikatippen bland fagelfröväxter på rötslam 

vilket tyder på att den införts som fröförorening i fågelfrön. 

— Fynd: Tvetatippen: 1999-09-04, 1 ex., 

GOD, TST, JED. Vikatippen: 1998-09-07, ASV; 1998- 

09-19, flera ex., JEM (h), JED, MOA, ASV 

Reseda luteola färgreseda. En art vars utbredning 

sträcker sig i södra Europa österut till sydvästra Asien. 

Förekommer som införd längre norrut i Europa, i 

Sverige främst i hamnar och på bangårdar i de sydligaste 

landskapen. Tippfynden inskränker sig till ett 

enda, på Eskilstunatippen inventeringsperiodens första 

år. — Fynd: Eskilstunatippen: 1990-08-23, 1 ex., 

JEM (h) (Ekman & Östholm 1991). 

Reseda odorata luktreseda. Inhemsk i Egypten men 

naturaliserad i stora delar av Medelhavsområdet. 

Odlas som ettårig rabattväxt (doftväxt) och sprids till 

tippar med trädgårdsavfall. Endast ett fynd av färgreseda, 

som troligen odlas rätt allmänt, vittnar om 

dålig förmåga till frösättning eller -groning. — Fynd: 

Tvetatippen: 1999-09-04, 1 ex., GOD (S), JED, TST.


Rheum x rhabarbarum trädgårdsrabarber. Odlas som 

grönsak och troligast spridd från trädgårdar till tippar 

med rotbitar i avfall. — Fynd: Björshulttippen: 

1992, 1 ex., JEM, GEK. Eskilstunatippen: 1998-09- 

10, JEM. Hagbytippen: 1999-08-20, JED. Lövstatippen: 

1998-08-22, JED, ASV, HGU. Vikatippen: 1998- 

09-07, komposthögar av trädgårdsavfall, ASV. 

Rhus typhina rönnsumak. Nordamerikansk art som 

odlas som prydnadsträd. Inkommen till tippar med 

trädgårdsavfall. — Fynd: Eskilstunatippen: 1997-09- 

27, 1 ex. i sydväst, JEM (h), JED. Löttippen: 1997- 

09-07, 2 ex. i depåområde 2, 1 ex. på jordhög mellan 

depåområde 1 och 2, JEM (h), GEK; 1997-09-15, 

JEM, GEK. Tvetatippen: 1999-09-04, 1 ex., GOD (S), 

JED, TST. 

Ribes aureum gullrips. Gullrips är ursprungligen 

en nordamerikansk art. Den odlas som prydnadsbuske 

och förvildas troligen med avfall från trädgårdar. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1998-09-19, JEM (h). 


1997-10-05, ASV (S, AS97162, kontr. TKA), MOA; 

1998-09-05, ASV, JED, MOA; 1998-09-13, JEM (h) 

m.fl.; 1999-09-18, jordplan nordväst om stora askberget, 

ASV. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. 

Ribes rubrum trädgårdsvinbär. Detta vinbär har en 

västlig utbredning i Europa. Kulturformer odlas i 

trädgårdar som nyttoväxt och förvildas emellanåt. Ett 

fynd från en tipp kan ha kommit in med fröspridning 

eller som plantor med tippat avfall från trädgårdar. 

— Fynd: Brännbackstippen: 1999-07-15, ASV. 

Ribes sanguineum rosenrips. Rosenrips är liksom 

gullrips härstammande från Nordamerika. Arten odlas 

som prydnadsbuske och sprids till tippar mest troligt 

med uppgrävda och tippade buskar i avfall från 

parker och trädgårdar. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1992, 1 ex., JEM (h); 1998-09-19, JEM, MOA, JED, 

ASV. Frutorpstippen: 1993-10-10, JEM (h), Bo Karlsson, 

Lennart Karlén. Krusbodatippen: 1994-08-14, 

HGU (S); 1995-08-10, HGU (S). 

Robinia pseudacacia robinia. Robinia är ett amerikanskt 

träd som odlas i parker. Till tipparna kommer 

arten troligen via frön i parkavfall eller sopsand. De 

flesta fynden är av fröplantor. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1997-09-13, JEM (h). Himmerfjärdsverket: 

1995-09-03, GOD, TST, Lasse Ceder. Jordbrotippen: 

Ca 1991, HGU; 1997-09-14, TST. Kovikstippen; 1999- 

09-03, JED. Rävstatippen: 1994-07-25, ASV. Löttippen: 

1997-09-07, 1 ex. i norra delen av depåområde 

1, JEM (h), GEK. Tvetatippen: 1999-09-04, GOD 

(S), TST, JED. 

Rosa glauca daggros. Förekommer vild på europeiska 

kontinenten. Odlad och tämligen vanlig som förvildad 

i skräpmark, längs järnvägar och på tippar. 

Konkurrerar framgångsrikt med andra buskar och 

högre örter i igenväxande delar av tippar. — Fynd: 

Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 

1991, JEM (h, best. Henni Wanntorp) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1995-09-22, JEM (h). Frutorpstippen: 

1992-09-23, JEM (h), GEK; 1993, JEM, Bo 

Karlsson, Lennart Karlén. Hagakullen: 1993-08-18, 

ASV; 1995, ASV. Hanvikstippen: 1990-07-29, HGU. 

Krusbodatippen: 1997-06-07, HGU. Lövstatippen: 

1997-08-01, JED, ASV, HGU. Rävstatippen: 1993-08- 

01, ASV. 

Rosa x harisonii gul pimpinellros. Av hybridursprung 

ur bl.a. turkisk gulros R. foetida. Odlas såväl 

i trädgårdar som i parker och på allmänna platser. 

Spridd till tippar med avfall, schaktad jord etc. 

— Fynd: Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, JED. Hovgärdstippen: 

1999-07-23, ASV. Lövstatippen: 1997- 

08-01, JED, ASV, HGU. Rävstatippen: 1994-07-25, 

ASV. Steningetippen: 1995, ASV. Vårbergstoppen: 

1993-08-29, Lennart Karlén (S, best. Ulf Malmgren). 

Vällstatippen: 1994-10-09, ASV. 

Rosa x kamtchatica kamtjatkaros. Av hybridursprung 

ur bl.a. vresros. Robust ros som odlas som prydnadsbuske 

och ofta förvildas, sannolikt med trädgårdsavfall 

till tippar. — Fynd: Ekebyhovstippen: 1996-09- 

05, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991, JEM m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1998-09-19, JEM, MOA, JED, 

ASV. Frutorpstippen: 1992 (Ekman & Ekman 1993); 

1992-09-23, JEM (h), GEK. Hagakullen: 1995, ASV. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Vikatippen: 1998-09- 

19, JEM (h), JED, MOA, ASV. Vårbergstoppen: 1993- 

08-29, Lennart Karlén (S, best. Ulf Malmgren). 

Rosa multiflora japansk klätterros. En ostasiatisk ros 

som är populär i odling i trädgårdar och på allmänna 

platser. Spridd med tippat avfall från parker och 

trädgårdar till tippar. — Fynd: Björshulttippen: 1992- 

09-20, JEM (h, kontr. Per Lassen), GEK. Botkyrkabacken: 

1998-08-31, ASV, HGU. Ekebyhovstippen:


1996-09-05, ASV, JED. Högdalstippen: Ca 1993, 

HGU. Jordbrotippen: Ca 1991, HGU; 1995-08-12, 

HGU (S). Lövstatippen; 1997-08-01, JED, ASV, HGU. 

Skvaltan: 1994-10-25, HGU. 

Rosa nitida dockros. Dockros är en amerikansk art 

som odlas som trädgårdsväxt. Ett fynd föreligger från 

Eskilstunatippen 1999, troligen inkommen med avfall 

från trädgårdar. — Fynd: Eskilstunatippen: 1999- 

08-07, ASV, JED. 

Rosa pendulina bergros. Denna ros har en utbredning 

i centrala och östra Europa österut till Kaukasus. 

Den odlas som prydnadsväxt troligen oftast i rabatter 

i stadsmiljö. Ett bestånd av bergros växte i en 

vägskärning intill infarten till Högdalstippen antingen 

oavsiktligt spridd med tippmassor eller (knappast 

troligt) planterad och kvarstående efter upphörd hävd. 

— Fynd: Högdalstippen: 1996-09-15, MOA, HGU, 

m.fl.; 1998-06-17, ASV (h, AS98048). 

Rosa pimpinellifolia pimpinellros. Pimpinellros har 

funnits vildväxande på svenska Västkusten men nu 

närmast på Jylland. Odlade former, ofta med fyllda 

blommor, sprids med trädgårdsavfall till tippar. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1991, JEM m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1999-09-25, JEM, GEK. Frutorpstippen: 

1992-09-23, JEM, GEK. Vikatippen: 1993-06- 

29, Bo Karlsson (S, best. HGU). 

Rosa rubiginosa äppelros. Inhemsk i landet och förekommer 

främst i kustnära områden i södra och mellersta 

Sverige. Växer i åkerrenar och beteshagar. Odlad 

och förvildad t.ex. på tippar. Troligen inkommen 

dit med trädgårdsavfall, kanske som grundstammar 

till förädlade rosor där den ädla sorten dött ut. 

— Fynd: Albybacken: 1996-10-05, HGU (S). 

Botkyrkabacken: 1994, GOD; 1997-06-29, GOD; 

1998-07-23, GOD; 1998-08-31, ASV, HGU. Eskilstunatippen: 

1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Hagakullen: 1993-08-18, ASV; 1995, ASV. Högdalstippen: 

1997, HGU. Krusbodatippen: 1994-08-14, 

HGU; 1996-09-11, HGU (S); 1997-06-07, HGU. 

Lövstatippen: 1997-08-01, JED, ASV, HGU; 1999-07- 

08, ASV. Rävstatippen: 1994-07-25, ASV. Sofielundstippen: 

1997-09-14, HGU. Strängnästippen (Ekman 

& Östholm 1991). Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén. Vikatippen: 1993-06-29, Bo 

Karlsson (S, best. Hans-Erik Wanntorp). Vårbergstoppen: 

1993-08-29, Lennart Karlén (S, best. Ulf 

Malmgren); 1994-10-26, HGU. 

Rosa rugosa vresros. Vresros tillhör de aggressiva invasionsarter 

som etablerat sig på stränder, längs vägar 

och järnvägar (Milberg 1998). Den kommer ursprungligen 

från nordöstra Asien. Till tipparna antingen 

införd som fröspridd eller som plantor med 

avfall. — Fynd: Albybacken: 1996-10-05, HGU. 

Annelundstippen: 1999-09-12, JEM, GEK. Björshulttippen: 

1992, JEM, GEK. Botkyrkabacken: 1997-06- 

29, GOD. Edstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Eskilstunatippen: 


1992, JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, norra delen 

av tippen, JEM, JED; 1999-08-07, JED, ASV; 1999- 

09-25, JEM, GEK. Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK; 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. Hagakullen: 

1993-08-18, ASV; 1995, ASV, Hanvikstippen: 

1990-07-29, HGU. Hovgårdstippen: 1999- 

07-23, ASV. Högdalstippen: 1997, HGU. Krusbodatippen: 

1997-06-07, HGU. Lövstatippen: 1997-08-01, 

HGU, ASV, JED; 1999-07-08, ASV. Rävstatippen: 

1993-08-01, ASV. Salatippen: 1999-09-12, östra delen 

av tippen, JEM, GEK. Strängnästippen (Ekman 

& Östholm 1991). Trosatippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén. Vikatippen: 1998-09-07, komposthögar av 

trädgårdsavfall, ASV; 1998-09-19, JEM, JED, MOA, 

ASV. Vårbergstoppen: 1994-10-26, HGU. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV. 

Rosa virginiana glansros. En nordamerikansk ros 

som ofta odlas på allmänna platser i rabatter, i refuger 

och rondeller. Förmår lätt sprida sig i vägkanter, 

banvallar och skräpmark. Till tippar kommer rosen 

troligast med tippat park- eller trädgårdsavfall. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1991-08-19, JEM (h, best. 

Ulf Malmgren) m.fl. Hagakullen: 1993-08-18, ASV; 


Hovgårdstippen: 1997-10-05, ASV (h, AS97170), 

MOA. Krusbodatippen: 1997-06-07, HGU. Rävstatippen: 

1993-08-01, ASV. Tvetatippen: 1998-10-10, 

ASV (S, AS98318, kontr. TKA), GOD, Lennart Karlén. 

Ullnabacken: 1995-08-12, HGU (S). Vårbergstoppen: 

1993-08-29, Lennart Karlén (S, best. Ulf Malmgren). 

Rubus armeniacus armeniskt björnbär. Vildväxande 

i Kaukasus och framför allt förr vanlig i odling. 

Endast funnen på två av tipparna. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991-08-27,1 bestånd på tippens södra del, 


19, JEM, MOA, JED, ASV. Himmerfjärdsverket: 1999- 

09-10, GOD, TST (h, best. Erik Ljungstrand).


Rubus laciniatus flikbjörnbär. Detta björnbär, vars 

ursprungsland är okänt, är numera den björnbärsart 

som oftast förvildas. Den är funnen på ett flertal av 

de undersökta tipparna. — Fynd: Brännbackstippen: 

1999-08-28, JED. Eskilstunatippen: 1991, 1 bestånd, 

JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1993, 1 ex., 


MOA, Bot. Sällsk. exkursion. Frutorpstippen: 1993- 



1998-09-24, GOD, TST (S); 1998-1999 (Strid 

1999); 1999-09-26, JEM. Hovgårdstippen: 1998-09- 

13, ASV m.fl. Högbytorpstippen: 1997-09-13, 1 liten 

reva på kompost, ASV, HGU, JED, Kerstin Frost- 

berg. Krusbodatippen: 1994-08-14, HGU (S); 1995- 

08-10, HGU (S). Löttippen: 1997-09-07, på rötslam, 

JEM (h), GEK; 1998-09-18, södra delen av depåområde 

1, JEM, GEK, JED. Lövstatippen: 1999-09-11, 

JED. Strängnästippen: 1991, 1 bestånd (Ekman & 

Östholm 1991). 

Rubus odoratus rosenhallon. Ursprungligen från östra 

Nordamerika. Odlas som prydnadsväxt och förvildas 

ibland med trädgårdsavfall. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1995-09-21, GOD. Eskilstunatippen: 1998- 

09-19, MOA, ASV, JEM, JED. Hagbytippen: 1995, 

ASV. Hanvikstippen: 1992-10-10, HGU; 1993-09-18, 

HGU; 1997-10-05, HGU (S). Hovgårdstippen: 1998- 

09-05, ASV, JED, MOA. 

Rudbeckia hirta sträv rudbeckia. En nordamerikansk 

art, odlad som prydnadsväxt och sannolikt förvildad 

med trädgårdsavfall. Kring sekelskiftet 1900 var sträv 

rudbeckia en frekvent förorening i importerat gräsfrö. 

Tidigare felbestämdes ibland fleråriga solrosarter 

som sträv rudbeckia, vilket gör att äldre uppgifter 

utan belägg kan vara osäkra. — Fynd: Edstippen: 

1998-09-15, ASV (S, AS98268, kontr. TKA). Lövstatippen: 

1998-09-13, ASV. Vikatippen: 1998-09-19, 3 

ex., JEM (S, 98496, best. TKA), JED, MOA, ASV. 

Rudbeckia laciniata höstrudbeckia. Finns vildväxande 

i Nordamerika. Allmänt odlad prydnadsväxt 

som förvildats med trädgårdsavfall på flera av tipparna. 

— Fynd: Bristatippen: 1994, utkast, ASV; 1995- 

08-27, ASV, JED m.fl. Eskilstunatippen: 1998-09-19, 

JEM (h), MOA, JED, ASV. Högdalstippen: 1996, 

HGU. Trosatippen: 1999-09-04, JED, GOD. Vedyxatippen: 

1998-09-10, JED; 1999-08-05, JED. 

Fig. 20. Eldskräppa Rumex maritimus ssp. fueginus. 

Teckning: Bengt Nicolson. 

Rumex maritimus ssp. fueginus eldskräppa. (fig. 20, 

foto s. 125). En amerikansk art vars namn syftar på 

Eldslandet. Adventivväxt som tidigare endast påträffats 

på två lokaler i landet (Jonsell 2000). Ett individ 

funnet på jordblandat rötslam på Bristatippen 1995. 

Fyndet var det första i Uppland. Återfynd med flera 

ex. på samma lokal gjordes 1997 och perioden ut. 1 

Norge är växten funnen vid kvarnar införd med importerad 

spannmål, men tippfyndet på underlag av 

rötslam antyder snarare att det kommit in som fröförorening 

med fågelfrön. — Fynd: Bristatippen: 

1995-08-27, 1 storvuxet ex., JED, ASV (LD, best. S. 

Snogerup), (Karlén 1996a); 1997-09-28, flera ex. vid 

körväg på övre planet, ASV (h, AS97194); 1997-10- 

04, MOA.


Fig. 21. Ungersk skräppa Rumex stenophyllus 


Rumex stenophyllus ungersk skräppa. (fig. 21, foto 

s. 125). Vildväxande i Central- och Östeuropa, västra 

Asien och Sibirien med flera tillfälliga uppträdanden 

i landet. Har i Norge förekommit i kvarnavfall 

men är på Hovgårdstippen troligen inkommen 

som fågelfröförorening. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1998-09-05, åtminstone 2 ex., ASV (LD, h, AS98193, 

kontr. Sven Snogerup), JED, MOA; 1998-09-13, 

JEM (h) m.fl.; 1999-09-15, ca 40 små ex., troligen 

självsådda, JED; 1999-09-18, ASV. 

Salix alba vitpil. Förekommer vild i stora delar av 

Europa, västra Asien och Nordvästafrika. Odlad i landet 

sedan medeltiden och tämligen allmänt förvildad 

vid vattendrag och i skräpmark. Flera varieteter kan 

urskiljas men eftersom detta inte gjorts konsekvent 

anges fynden som ett kollektiv under vitpil. — Fynd: 

Björshulttippen: 1992-09-10, JEM (h), GEK; 1992- 

09-20, JEM (h), GEK. Bristatippen: 1995-08-27, utkast, 

ASV (h); 1997-09-29, ASV. Brännbackstippen: 


08, HGU, ASV. Eskilstunatippen: 1991-08-19, 


22, JEM (h); 1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, ASV. 

Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM (h). Hagbytippen: 

1995. Högdalatippen: 1995, ASV. Jordbrotippen: 

1993-09-09, HGU. Ullnabacken: 1998-08-30, JED, 

HGU. 

Salix daphnoides ssp. acutifolia spetsdaggvide. Östeuropeisk 

underart av daggvide som odlas som prydnadsträd 

i parker och trädgårdar. Förvildas ibland och 

kommer in på tippar med s.k. grönavfall eller schaktjord. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1998-09-10, JEM (h); 


JEM, GEK. Högdalstippen: 1995-09-17, HGU, JEM


(h) m.fl.; 1997-09-14, på toppen väster om vattentornet, 

JEM, Bot. Sällsk. exkursion. 

Salix dasyclados sammetsvide. Okänt ursprung som 

spontan. Trädgårdsväxt som påträffats på två tippar. 

Sannolikt införd med trädgårdsavfall. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1995-09-21, GOD (S). Jordbrotippen: 

1994-09-11, HGU(S). 

Salix fragilis knäckepil. Anses ursprungligen vildväxande 

vid Svarta Havet. Odlad och förvildad i 

Sverige sedan mitten av 1800-talet. Knäckepil utan 

hybridinslag, d.v.s. med helt kala unga skott, har noterats 

på några få tippar. Vanligast kring vattendrag 

är hybriden grönpil, S. x rubens, som ibland förekommer 

på tippar också. Knäckepil kan troligen komma 

in på tippar som utkast från trädgårdar eller parker. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1995-09-21, GOD (h). 

Bristatippen: 1995-08-27, ASV, JED m.fl.; 1995-09- 

04, jordhög, utkast, ASV (h). Eskilstunatippen: 1991- 

09-07, JEM (h, kontr. TKA); 1996-09-18, JEM (h). 

Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S, kontr. TKA). 

Hagbytippen: 1995, ASV. Trolldalstippen: 1999-11- 

14, JEM (h). 

Salix x pendulina fontänpil. Hybrid av kulturursprung 

som odlas som prydnadsträd. Endast två fynd 

från tippar, troligen inkomna med park- eller trädgårdsavfall. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1992, JEM 

(h). 

Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM (h), GEK. 

Salix purpurea rödvide. En art med utbredning i 

Mellaneuropa och norra Afrika. Hos oss odlad som 

prydnadsväxt i trädgårdar och parker. Uppträder 

tämligen ofta förvildad och sprids till tippar med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Björshulttippen: 1992-09-10, 

JEM (h, kontr. Per Lassen), GEK. Botkyrkabacken: 

1995-09-09, GOD; 1995-09-17, schaktmassor, GOD 

(S), Bot. Sällsk. exkursion. Bristatippen: 1995-08-27, 

ASV, JED m.fl. Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, 

ASV. Eskilstunatippen: 1993, JEM (h). Frutorpstippen: 

1993-10-10, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Högbytorpstippen: 1997-09-13, 1 buske, 

ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg. Högdalstippen: 

Ca 1993, HGU. 

Salix viminalis korgvide. Vildväxande inom ett område 

från Östeuropa till Centralasien. Odlas hos oss 

som prydnadsväxt, till bindning av korgar och på senare 

år som energigröda samt för massaproduktion. 

Odlas jämte en del andra Salixarter även ibland på 

tippar förutom till energiproduktion för att behandla 

tippens lakvatten och minska dess halt av närsalter. 

Förvildas och sprids troligen mest med skott i avfall 

från trädgårdar eller åkerbruk. — Fynd: Albybacken: 

1996-10-05, HGU. Annelundstippen: 1999-09-12, 

JEM (h), GEK. Bristatippen: 1994, ASV. Eskilstunatippen: 

1998-09-10, JEM. Flottsbrobacken: 1996-08- 

31, GOD. Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S); 

1998-10-03, ASV (h). Jordbrotippen: Ca 1991, HGU. 

Vårbergstoppen: 1994-10-26, HGU. 

Salsola kali ssp. iberica rysk sodaört (fotos. 125). Inhemsk 

i Syd- och Sydosteuropa och Centralasien. 

Naturaliserad i Nord- och Sydamerika. Tillfälligt 

spridd i Norden där den från Finland rapporterats 

från kvarnar och järnvägar inkommen med spannmålsimport. 

Funnen på tre av tipparna, särskilt rikligt 

på Tvetatippen. Mest sannolikt inkommen med 

fågelfrö. — Fynd: Eskilstunatippen: 1991-08-19, ca 

15 ex. på rötslam, JEM (h, best. Per Lassen), Bert Östholm 

(Ekman & Östholm 1991). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, 1 ex., ASV, JED, 

MOA. Tvetatippen: 1998-10-10, 15 ex., ASV (h, 

AS98239), GOD, Lennart Karlén; 1999-09-03, GOD, 

TST (S); 1999-09-04, tämligen riklig, GOD, TST, JED. 

Salvia nemorosa stäppsalvia. En art som härstammar 

från Mellan- och Östeuropa. I Sverige samlades 

den först på ballast i Malmö och vid bangården i 

Lund 1894 (Hylander 1970). Den förekommer sällsynt 

i odling och förvildas ibland. Andra införselvägar 

är som förorening i spannmål. Från Södermanland 

föreligger inga tidigare aktuella fynd; det senaste 

är från 1919 (Almquist & Asplund 1937). — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1992-09-02, 1 ex i östra delen, JEM 

(h). 

Salvia verticillata kranssalvia. Förekommer vild i 

delar av Europa och Asien. Inkomling i sen tid med 

import av vallfrö och spannmål och bofast på ett fatal 

lokaler i landet (Aronsson 1999). Odlas också som 

prydnadsväxt. En planta växte på Hovgårdstippen 

1997 och 1998 på en utplanad jordyta ca 20 m norr 

om askdeponin. Det är inte känt hur kranssalvia införts 

till tippen, och inte ger några ovanligare arter 

som renlavsmålla, järnört och klipplin, vilka växte 

intill, någon vägledning. Möjligen har några av dem 

ingått i någon blandning av blomfrön (från Östeuropa) 

och andra följt med som fröförorening. — Fynd: 

Hovgårdstippen: 1997-10-05, 1 ex., ASV (h, AS- 

97156), MOA; 1998-09-23, 1 ex., ASV, JED.


Salvia viridis broksalvia. En art med utbredning i 

hela Medelhavsområdet. Odlas som ettårig (eller tvåårig) 

prydnadsväxt och spridd till tippar troligen med 

frön eller plantor i trädgårdsavfall. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1998-09-05, 1 ex., ASV, JED, MOA. 

Lövstatippen: 1998-08-21, JED (h). 

Sambucus nigra fläder. Inhemsk i Europa och angränsande 

delar av Asien och norra Afrika. Förekommer 

spontant i södra Sverige och förvildad längre 

norrut. Sedan gammalt odlad som bärbuske, för medicinskt 

bruk och som prydnadsväxt. Förvildad på tippar 

genom park- och trädgårdsavfall eller mindre troligt 

fågelspridd. — Fynd: Eskilstunatippen: 1991, 

JEM m.fl. (Ekman & Östholm 1991). Flottsbrobacken: 

1998-10-10, ASV, GOD; 1999-08-15, GOD 

(S). Hagakullen: 1995, ASV. Himmerfjärdsverket: 

1999-09-26, JEM. Högdalstippen ca 1993, HGU. Krusbodatippen: 

1994-08-13, HGU. Lövstatippen: 1997- 

08-01, JED, ASV, HGU; 1999-07-08, ASV. Strängnästippen 


JED, MOA, ASV. 

Sanguisorba minor ssp. polygama vingpimpinell. 

Spontan i södra Europa och hos oss förekommande 

som adventivväxt mestadels spridd med gräsfrö. Avsiktligt 

eller oavsiktligt inblandad i fröblandningar 

har den uppträtt tillsammans med esparsett Onobrychis 

viciifolia, dels vid odling i åkrar, dels i insåning 

av vägslänter (Svenson & Anderberg 1994, Johansson 

& Larsson 1996). Vingpimpinellen har varit mycket 

konkurrenstålig och är ofta den införda art som blir 

kvar längst i dessa insåningar. Fynd vid fyra av tipparna 

gäller sterila plantor som inte kunnat bestämmas 

till underart. Även om det är troligt att de hört 

till vingpimpinell anges de nedan som S. minor coll. 

— Fynd: Annelundstippen: 1999-09-12, litet område 

med en del fagelfröadventiver på tippens södra del, 

precis där vägen till tippen når in på denna, JEM (h), 

GEK. Ekebyhovstippen: 1995-10-08, ca 30 ex., HGU, 

ASV. Hagakullen: 1996-07-18, HGU, JED. 

Sanguisorba minor coll. pimpinell. — Fynd: 

Annelundstippen: 1999-08-07, ca 30 ex., endast bladrosett, 

ASV, JED. Högdalstippen: 1997-08-16, endast 

bladrosett, JED. Hagbytippen: 1997-09-26, JED, 

ASV. 

Saponaria ocymoides liten såpnejlika. Lågvuxen perenn 

som ibland odlas som stenpartiväxt. Den tycks 

kunna självså sig men sprids sannolikt också via tipp- 

ning av jordmassor. Funnen en gång 1996 på Jordbrotippen, 

en steril tuva bland några fågelfröväxter. 

— Fynd: Jordbrotippen: 1996-10-06, 1 större tuva, 

ej blommande, ASV (S, best. Arne Anderberg), HGU. 

Saponaria officinalis såpnejlika. Inhemsk i Europa 

och Asien men har odlats sedan länge. Den förekommer 

i två former, dels enkelblommiga som anses äldre 

i ursprunget och dels fylldblommiga. Såpnejlikan 

är en art som förekommer på de flesta tippar, oftast 

utkommen genom jord eller trädgårdsavfall. Uppenbart 

konkurrenstålig. — Fynd: Annelundstippen: 

1998-08-23, ASV, JED; 1999-08-07, ASV, JED; 1999- 

09-12, JEM, GEK, Botkyrkabacken: 1996-08-10, 

GOD; 1997-06-29, GOD; 1998-08-23, GOD. Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1995- 

10-08, HGU, ASV; 1998-08-28, JED. Eskilstunatippen: 


1992, JEM; 1995-09-20, JEM; 1995-09-22, JEM, GEK; 

1996-09-18, fylldblommig form, JEM; 1997-09-27, 

JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1998-09-19, JEM, MOA, 

JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 

1999-09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 1995-09- 

19, HGU; 1996-08-31, GOD. Frutorpstippen: 1992- 

09-23, JEM, GEK. Hagakullen: 1995.ASV. Hagbytippen. 


1997-10-05, HGU. Hovgårdstippen: 

1999-07-23, övertäckt, gräsbevuxen del i väster, ASV. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Johannelundstippen: 

1993-06-14, HGU. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. 

Kovikstippen: 1999-09-03, JED. Krusbodatippen: 

1997-06-07, HGU. Löttippen: 1997-09-15, JEM, 

GEK; 1998-09-18, JEM, GEK, JED. Lövstatippen: 

1996-10-04, JED; 1997-08-01, HGU, ASV, JED; 1999- 

09-11, JED. Salatippen: 1999-09-12, JEM, GEK. Skeviksbacken: 

1999-08-27, JED. Steningetippen: 1995, 

ASV. Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). 

Trolldalstippen: 1998-09-25, JED; 1998-11-01, JEM, 

GEK. Ullnabacken: 1997-09-13, HGU, JED. Vikatippen: 

1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén; 1998- 

09-19, med enkla blommor, JEM, MOA, JED, ASV. 

Vårbergstoppen: 1994-10-26, HGU. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV. 

Satureja grandiflora rosenmynta (foto s. 126). Spontant 

växande i Medelhavsområdet österut till norra 

Iran. Odlas som prydnadsväxt och någon gång förvildad. 

Spridd till tippar med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Lövstatippen: 1999-07-08, 1 planta med 

flera blomstänglar, ASV (h, AS99143).


Schizanthus pinnatus fjärilsblomster. Ettårig trädgårdsväxt 

från Chile som sällan förvildas. Endast två 

fynd av vardera ett ex. har gjorts på tipparna. 

—Fynd: Atletippen: 1999-08-18, 1 ex., ASV (h, 

AS99158). Lövstatippen: 1998-08-21, 1 ex., JED (S, 

best. TKA). 

Scilla bifolia tidig blåstjärna. En i huvudsak europeisk 

art med utbredning från Spanien och Belgien i 

väst till Ukraina i öst och Kaukasus och Turkiet i söder. 

Denna tidigblommande lökväxt skiljer sig från 

rysk blåstjärna genom att blommorna är riktade uppåt. 

Endast ett fynd föreligger under tioårsperioden. 

Flera exemplar förekom spridda i östsluttniningen av 

den äldre delen av Högdalstippen 1998 och 1999, sannolikt 

inkomna med tippad jord eller trädgårdsavfall. 

— Fynd: Högdalstippen: 1998, HGU; 1999-04- 

23, ca 10 ex., HGU (S), JED, ASV. 

Scilla siberica rysk blåstjärna. En art som är inhemsk 

i södra Ryssland, Kaukasus och Turkiet till södra Syrien. 

Odlas i trädgårdar och sprider sig lätt (med 

myrspridda frön och med lökar) till omgivningarna. 

På Rävstatippen möjligen kvarstående och på Högdalstippen 

inkommen troligast med tippad jord. 

— Fynd: Botkyrkabacken: 1996-05-16, GOD. Rävstatippen: 

1994-05-25, ASV. Högdalstippen: 1997, HGU; 

1998, HGU; 1999-04-23, HGU, JED, ASV. 

Secale cereale råg. Råg är ett av de yngre sädesslagen, 

men arkeologiska fynd i Norden går tillbaka åtminstone 

till järnåldern. Flera lokala sorter förekommer även 

i Sverige. På tippar är råg det ovanligaste av de fyra 

sädesslagen. Möjligen kan den vara förbisedd, men 

troligen förekommer inte råg i fågelfrön och dessutom 

är odling av råg ovanlig i trakterna kring dessa tippar. 


1992, JEM, GEK. Bristatippen: 1994, ASV. 



1997-09-27, JEM, JED. Frutorpstippen: 1992-09-23, 

JEM, GEK. Hovgårdstippen: 1999-09-15, JED. 

Högbytorpstippen: 1997-09-13, ASV, HGU, JED, 

Kerstin Frostberg; 1999-09-18, ASV, JED. Kovikstippen: 

1999-09-03, JED. Löttippen: 1998-09-18, södra 

delen av depåområde 1, JEM, GEK, JED. Salatippen: 

1999-09-12, sydöstra delen av tippen, JEM, GEK. 

Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). Tvetatippen: 


1999-09-03, 1 ex., GOD (S), TST. Vikatippen: 1993, 

JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén; 1998-09-19, JEM, 

JED, MOA, ASV. 

Sedum hispanicum blek fetknopp. Förekommer vild 

i sydöstra Europa och Sydvästasien men odlad hos 

oss i trädgårdar och sällsynt spridd till närmaste omgivningen. 

Ett fynd på en av tipparna troligen inkommen 

med trädgårdsavfall. — Fynd: Salatippen: 1999- 

09-12, flishög i nordvästra delen, JEM (h), GEK. 

Sedum hybridum sibiriskt fetblad. Härstammar som 

svenska namnet anger från Sibirien, från Ural österut 

in i Mongoliet. Odlad som prydnadsväxt på stenmurar 

och i stenpartier och hamnar på tippar med 

trädgårdsavfall. — Fynd: Eskilstunatippen: 1993, 

JEM. 

Sedum lydium lydisk fetknopp. Denna fetknopp, 

som i odling blir mattbildande och framåt sommaren 

får en dekorativ rödgrön grönska, tycks sprida sig 

alltmer på berghällar i Stockholmsområdet. Ett sätt 

att sprida sig torde vara genom de odlingar av sedummattor 

som anläggs i rondeller, viadukter och på hustak 

(Henäng & Svenson 1996). Etablering i tippar 

från trädgårdsutkast är också möjlig men hittills har 

lydisk fetknopp endast noterats på en tipp. — Fynd: 

Botkyrkabacken: 1995-09-17, HGU, Bot. Sällsk. exkursion. 

Sedum spectabile kinesisk kärleksört. Prydnadsväxt 

som förekommer vild i norra Kina och Korea. Uppgiven 

i dansk trädgårdslitteratur från 1861 (Lange 

1994). Förvildas med rötter eller skott i avfall från 

trädgårdar och parker. I trädgårdshandeln finns också 

en hybrid med kärleksört, S. telephium ssp. maximum, 

som skulle kunna förväxlas med kinesisk kärleksört 

(Buren 2000). — Fynd: Atletippen: 1999-08- 

18, ASV. Björshulttippen: 1992-09-10, JEM (h), GEK. 

Eskilstunatippen: 1993, JEM (h). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA. Vikatippen: 1998-09-19, 

JEM, MOA, JED, ASV. 

Sedum spurium kaukasiskt fetblad. Förekommer 

vildväxande i Kaukasus och angränsande delar av 

Mindre Asien och Iran. Allmänt odlad i trädgårdar 

på stenmurar, kyrkogårdsmurar etc. Förvildas lätt 

med skott och införs på tippar med trädgårdsrens. 


Atletippen: 1999-08-18, ASV. Eskilstunatippen: 1992- 

06-01, JEM (h); 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV.


Flottsbrobacken: 1996-08-31, GOD. Hovgårdstippen: 

1998-09-05, ASV, JED, MOA. Tvetatippen: 

1998-10-10, ASV, GOD, Lennart Karlén. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM, JED, MOA, ASV. 

Senecio sarracenicus parkstånds. Spontant växande 

längre söderut i Europa och österut till Sibirien. Förekommer 

i odling i trädgårdar som prydnadsväxt. 

Förvildas då och då med trädgårdsavfall. — Fynd: 

Ekebyhovstippen: 1998-08-28, JED (h); 1999-07-30, 

JED, HGU. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV (S, 

AS98282, best. TKA), JED. 

Senecio vernalis vårkorsört. Införd art som förekommer 

i sandiga och grusiga marker längs vägar och järnvägar, 

i grustag, hamnar och på industritomter främst 

i södra Sverige. Den är funnen på tre tippar, troligast 

inkommen vid tippning av schaktmassor eller 

med vägtransporter.— Fynd: Botkyrkabacken: 1995- 

09-17, 1 ex., GOD, JED, MOA, HGU, m.fl. Eskilstunatippen: 

1998-09-10, några ex. bland hushållssopor, 

JEM (h); 1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Lövstatippen: 

1998-08-22, 1 ex., JED, ASV, HGU. 

Setaria italica kolvhirs. Troligen av kinesiskt ursprung 

men odlad för fågelfoder och som spannmål. 

Kolvhirsen sprids troligen via fågelfrön och anträffas 

på tippar ofta i sopsand och på rötslam. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV. Atletippen: 1999- 

08-18, ASV. Björshulttippen: 1992-09-10, 1 ex., JEM 

(h), GEK (Ekman & Ekman); 1995-09-18, GEK (h); 

1999-09-04, JED, GOD. Brännbackstippen: 1998-09- 

20, ASV, JED; 1999-08-28, flerstädes, JED; 1999-09- 

27, Lasse Thorán (S, 5115, 5116). Eskilstunatippen: 

1991, ca 50 ex. (Ekman & Östholm 1991); 1991-08- 

19, JEM (h, best. Per Lassen), m.fl.; 1991-08-27, JEM 

(h) m.fl.; 1991-09-07, JEM (h) m.fl.; 1992, ca 40 ex., 

JEM (h); 1995-09-20, JEM (h); 1996-09-18, i alla fall 

30-tal ex., JEM (h, kontr. Hans-Erik Wanntorp & 

TKA); 1997-09-13, JEM (h); 1997-09-27, JEM (h), 

JED; 1998-09-10, JEM (h); 1998-09-19, JEM (h), 

MOA, JED, ASV; 1999-09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, 

Bot. Sällsk. exkursion; 1999-09-25, JEM (h), GEK. 

Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV; 1999-09-12, 15 

ex., ASV. Himmerfjärdsverket: 1993-10-13, Raoul Iseborg 

(Karlén 1998a); 1997-08-17, GOD (S); 1997-1998 

(Strid 1999); 1998-09-24, GOD, TST (S). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, sparsam, 

ASV, JED, MOA; 1999-09-15, flerstädes, JED; 

1999-09-18, ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, fle- 

ra ex., ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09- 

18, ASV, JED. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. 

Högdalstippen: 1995-09-17, HGU (S), med Bot. 

Sällsk. exkursion; 1996-09-07, tämligen riklig, HGU, 

JED; 1996-09-15, MOA, HGU, m.fl.; 1997-09-14, 

HGU m.fl. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. Kovikstippen: 

1999-09-03, flerstädes, olika former, JED. 

Löttippen: 1997-09-15, JEM (h), GEK; 1998-09-18, 

JEM (h), GEK, JED. Sofielundstippen: 1997-09-14, 

ASV m.fl.; 1998-09-11, TST m.fl. Trosatippen: 1992, 

2 ex., JEM, GEK (Ekman & Ekman 1993); 1992-09- 

23, 2 ex., JEM (h), GEK; 1999-09-04, flerstädes, JED, 


Karlén; 1999-09-04, GOD, TST, JED. 

Setaria pumila grå kavelhirs. (foto s. 126). Förekommer 

som vild i södra och sydöstra Europa men kulturspridd 

även norrut till vårt land. Tidigare viktigaste 

införselväg via spannmålsimport men i tippmiljön 

mest troligt inkommen med fågelfrön tillsammans 

med kolvhirs och grön kavelhirs. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1997-09-26, GOD. Ekebyhovstippen: 1997- 

09-26, 1 ex., JED (h). Eskilstunatippen: 1991-08-19, 

2 bestånd i barkavfall, JEM (h, best. Per Lassen) m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1992, 3 ex., JEM (h); 

1993-09-22, JEM (h); 1995-09-20, JEM (h); 1995-09- 

22, JEM (h) (Ekman 1995); 1996-09-18, fåtalig, JEM 

(h); 1997-09-27, 1 ex., JEM (h), JED; 1998-09-19, 

JEM (h), MOA, JED, ASV. Hanvikstippen: 1995-09, 

HGU (S); 1996, HGU (S, best. Hans-Erik Wanntorp). 

Hovgårdstippen: 1999-09-15, flerstädes, JED. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, 1-2 ex., ASV, HGU, JED, 

Kerstin Frostberg. Högdalstippen: 1996-09-01, HGU 

(S); 1996-09-07, 1 tuva, HGU, JED; 1996-09-15, 

MOA, HGU, m.fl.; 1997-09-05, enstaka ex., ASV, JED. 

Löttippen: 1997-09-07, JEM (h), GEK; 1997-09-15, 

JEM (h), GEK. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV (S, 

AS98229, kontr. TKA), GOD, Lennart Karlén; 1999- 

09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04, riklig på en fläck, 

GOD, TST, JED. 

Setaria verticillata var. verticillata sträv kavelhirs. 

Förekommer som vild i Eurasien och Afrika men hos 

oss införd som fröförorening antingen med fågelfrön 

eller gräsfrön. En liten tuva av detta gräs påträffades 

i sydsluttningen av Ekebyhovstippen 1996. Underlaget 

den växte på eller följeväxter gav ingen ledning 

till hur den kommit in. — Fynd: Ekebyhovstippen: 

1996-09-05, 1 liten tuva, ASV, JED (h, kontr. TKA).


Setaria viridis kavelhirs. Förekommer vildväxande i 

kontinentala Europa norrut till södra Skandinavien. 

Arten spreds framförallt med ballast i hamnar och vid 

kvarnar med importerad spannmål. Till tippar sprids 

grön kavelhirs främst med fågelfrön. — Fynd: Annelundstippen: 

1997-10-12, ASV. Eskilstunatippen: 

1991, enstaka ex. (Ekman & Östholm 1991); 1991- 

08-19, JEM (h, best. Per Lassen) m.fl.; 1991-09-07, 

JEM (h, best. Per Lassen) m.fl.; 1992, 4 ex., JEM (h); 

1993-09-22, JEM (h); 1995-09-22, JEM (h); 1996-09- 

18, JEM (h, kontr. Hans-Erik Wanntorp); 1998-09- 

19, JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, JED, ASV; 

1999-09-07, ASV; 1999-09-12, GOD (S), Bot. Sällsk. 

exkursion. Hanvikstippen 1996, HGU. Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, tämligen 

riklig, ASV (S, AS98174, kontr. TKA), JED, MOA; 

1999-09-15, JED; 1999-09-18, ASV. Högbytorpstippen: 

1997-09-13, flera ex., ASV, HGU, JED, Kerstin 

Frostberg. Högdalstippen: 1994-09-08, HGU, 

JED; 1996-09-07, HGU, JED; 1997-08-16, 1 tuva, 

JED; 1997-09-14, HGU m.fl. Jordbrotippen: 1996- 

10-05, ASV (S, best. TKA); 1997-09-14, ASV. Kovikstippen: 

1999-09-03, 1 tuva, JED. Lövstatippen: 1998- 

08-22, JED, ASV, HGU. Tvetatippen: 1998-10-10, 

ASV (S, AS98234, kontr. TKA), GOD, Lennart Karlén; 

1999-09-04, GOD (S), JED, TST; 1999-09-04, 

GOD, TST, JED. 

Silene armeria rosenglim (foto s. 126). Inhemsk i 

Europa från Iberiska halvön till Ukraina och Turkiet 

i öster och på några nordliga utposter i södra Norge. 

Har naturaliserats på en lokal i sydvästra Sverige. Odlas 

som ettårig prydnadsväxt och säljs i fröblandingar 

eller som utplanteringsväxt. Fynd föreligger från 

Lövstatippen 1997 och 1998, där rosenglim växte tillsammans 

med andra ettåriga rabattväxter och från 

Edstippen 1998. — Fynd: Edstippen: 1998-08-23, 

ASV, JED. Lövstatippen: 1997-08-01, enstaka, JED, 

ASV, HGU; 1998-08-22, 1 ex., HGU, JED, ASV. 

Silene conica sandglim. Vildväxande på sandig mark 

i Skåne och på Öland med första kända fynd från Skåne 

1894 (Hylander 1970). Indelas i två underarter 

varav den ena, ssp. conica, är den redan nämnda och 

den andra, ssp. subconica bl.a. anträffats som införd i 

Uppland under 1990-talet i en trädesåker intill en 

plantskola där diverse amerikanska arter odlats upp 

ur frön. Fyndet från Vikatippen är inte bestämt till 

underart. — Fynd: Vikatippen: 1993-10-10, 1 ex., 

JEM (S), Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Silphium perfoliatum skålört. En nordamerikansk 

art som odlas som prydnadsväxt i trädgårdar. Skålört 

har påträffats på en tipp, Edstippen, vid ett tillfälle i 

kanten av ett område med tippat ris och annat trädgårdsavfall. 

— Fynd: Edstippen: 1998-08-23, 1 ex., 

ASV (S, AS98261, kontr. TKA), JED. 

Silybum marianum mariatistel. Växten är ursprunglig 

i större delen av Sydeuropa men har naturaliserats 

längre norrut. Odlas hos oss som ett- eller tvåårig 

prydnadsväxt men har tidigare, åtminstone sedan äldre 

medeltid, använts som medicinalväxt (Hjelmqvist 

1991). Funnen en gång förvildad på Hanvikstippen 

1993; troligen ditförd med trädgårdsavfall. — Fynd: 

Hanvikstippen: 1993-08-25, 1 ex., HGU (S) (Aronsson 

1993). 

Sinapis alba ssp. alba vitsenap. En sydeuropeisk art 

som odlas hos oss för senapsberedning. Känd i Finland 

som inkomling med spannmålsimport (Suominen 

1979) och sannolikt införd med fågelfrön på flera 

av tipparna i inventeringen. Den rikliga förekomsten 

på Hovgårdstippen kan härröra från avfall från 

senapstillverkningen i Uppsala. — Fynd: Bristatippen: 

1995, 1 ex., ASV; 1996-09-23, ASV (h). 

Eskilstunatippen: 1991-09-10, 1 ex., JEM (h) m.fl. 

(Ekman & Östholm 1991); 1997-09-13, JEM (h); 

1997-09-27, tämligen riklig, JEM, JED; 1999-08-07, 

JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV, Himmerfjärdsverket: 

1998-09-24, GOD, TST; 1998 (Strid 1999). 


05, tämligen riklig, troligen inkommen med avfall 

från senapsfabrik, ASV, JED, MOA; 1999-07-23, ASV; 

1999-09-15, flerstädes, riklig, JED; 1999-09-18, jordplan 

norrut, äldre rötslamdeponi, ASV. 

Sisymbrium altissimum hamnsenap. En öst- och 

centraleuropeisk art som expanderat mot nordväst. 

Spridd med ballast i hamnområden och uppträder 

inte sällan på tippar. — Fynd: Edstippen: 1998-08- 

23, ASV, JED. Flottsbrobacken: 1998-10-10, ASV, 

GOD. Forsbackatippen: 1998-08-04, GOD (S). Hagakullen: 

1995-06-29, 1 ex., ASV. Hagbytippen: 

1997-09-26, JED, ASV; 1998-09-12, ASV, JED; 1999- 

08-20, JED; 1995-09-19, HGU, JED; 1996-06-14, 

JED. Hammarbybacken: 1995-09-19, HGU, JED; 

1996-06-14, JED. Högbytorpstippen: 1999-09-18, 

JED, ASV. Högdalstippen: Ca 1993, HGU; 1994-09- 

08, HGU, JED; 1995-09-17, TST m.fl.; 1998-09-04,

102 Daphne 

2001 

riklig, JED; 1999-07-16, ASV, HGU, JED. Jordbrotippen: 

1998-08-12, HGU. Kovikstippen: 1999-09- 

03, enstaka, JED. Skvaltan: 1994-09-19, riklig, JED; 

1999-09-03, JED. Trolldalstippen: 1998-09-25, tämligen 

riklig, JED. 

Sisymbrium loeselii borstsenap. Inhemsk i Östeuropa 

men stadd i spridning västerut. Anses i Finland 

introducerad med spannmålsimport från öster. Funnen 

på ett antal tippar i Stockholmstrakten, och den 

förekom särskilt talrikt på Lövstatippen där den redan 

1910 förekom massvis (Almquist & Asplund 

1937). — Fynd: Edstippen: 1998-09-12, JED. 

Ekebyhovstippen: 1999-07-30, 2 ex., JED, HGU. 

Hagakullen: 1994-09-22, halvvägs upp i västra branten, 

Lasse Thorán, Lotta Blom (Aronsson 1995). 

Hagbytippen: 1997-09-26, JED, ASV; 1999-08-20, 

enstaka, JED. Högdalstippen: 1994-09-08, åtminstone 

10 ex., HGU, JED; 1997-09-14, toppen väster om 

vattentornet, JEM, Bot. Sällsk. exkursion; 1998-07- 

21, HGU, JED; 1998-09-04, enstaka, JED. Lövstatippen: 

1996-10-04, massvis, spridd, JED; 1997-08- 

01, spridd, riklig, JED, ASV, HGU; 1998-08-21, massvis, 

JED; 1999-07-08, massvis, ASV, JED. Trolldalstippen: 

1998-09-25, sparsam, JED. 

— Fynd: Hagakullen: 1994, HGU; 1996-07-18, 1 ex, 

HGU (S), JED. Högdalstippen: 1995, HGU. 

Solanum melongena aubergin. (foto s. 126). Ursprungligen 

en indisk art men i lämpligt klimat allmänt 

odlad för sina ärliga frukter, auberginer. På Löttippen 

upptäcktes ett ex. växande i rötslam 1997. 

Detta är sannolikt det första fyndet av arten som förvildad 

i landet. Ett par år senare upptäcktes även ett 

ex. i en deponi av rötslam eller latrin vid Himmersfjärdsverket. 

Intill förekom flera andra ovanligare tippväxter, 

t.ex. amerikansk grovsnärja och gräsen hönshirs, 

japansk hönshirs samt blek hönshirs, varav de 

senare tyder på fågelfröursprung. Även tomat och kapkrusbär 

växte i närheten, d.v.s. arter som dyker upp 

i rötslam via människoföda. — Fynd: Himmerfjärdsverket: 

1999-09-10, 1 ex, GOD (S), TST; 1999-09-12, 

MOA, TST; 1999-09-19, 1 ex. på rötslam, MOA, ASV; 

Sisymbrium thellungii O. E. Schulz boersenap. (fig. 

22, foto s. 126). Arten kommer ursprungligen från 

Sydafrika och har som närmast påträffats i Solothurn 

i Schweiz (under namnet 5. pachypodum) och i England 

(Hegi 1986, Clement & Foster 1994). I England 

har den hittats ett fåtal gånger som inkommen 

med ull. Fyndet, som är det första i Norden, gjordes 

på Tvetatippen, där 3-4 exemplar växte på sand och 

grus (övertäckningsmaterial) och ett exemplar växte 

på hushållsavfallstippen, något som tyder på att arten 

funnits på platsen åtminstone något år. — Fynd: 

Tvetatippen: 1999-09-03,4-5 ex, GOD (S, best. TKA), 

TST; 1999-09-04, ca 4 ex, GOD (S), TST, JED. 

Sisymbrium strictissimum styvsenap. En perenn högvuxen 

senapsart som förekommer längs banvallen vid 

Frescatis hållplats vid Bergianska trädgården. Den är 

känd från Stockholmsområdet sedan början av 1930- 

talet (Almquist & Asplund 1937). Styvsenap har noterats 

på Hagakullen 1994 och 1996, och den förekommer 

också på Högdalstippen i den äldsta delen 

som numera är skidbacke. Här fanns ett stort bestånd 

bland ryssgubbe, Bunias orientalis, och den hade säkert 

funnirs på lokalen länge när den upptäcktes 1995. 

Fig. 22. Boersenap Sisymbrium thellungii. Teckning: 

Bengt Nicolson.


1999-09-26, JEM. Löttippen: 1997-09-07, 1 ex. på 

rötslam, JEM, (h, kontr. TKA), GEK. 

Solanum nigrum ssp. nigrum nattskatta. Förekommer 

vildväxande i större delen av Europa; hos oss ofta 

som ogräs i trädgårdar. Förr vanlig fröförorening i importerad 

spannmål. Funnen på tippar i komposterat 

trädgårdsavfall och i sopsand som antyder ursprung 

som trädgårdsogräs eller fröförorening i fågelfrön. 

— Fynd: Björshulttippen: 1992, 1 ex., JEM, GEK (Ekman 

& Ekman). Botkyrkabacken: 1995, GOD; 1997- 

09-26, GOD. Bristatippen: 1994, ASV. Edstippen: 

1998-07-31, ASV (S, AS98086, kontr. TKA); 1998-08- 

23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 1997-08-24, JED; 

1998-08-28, JED. Eskilstunatippen: 1992, JEM; 1997- 

09-27, JEM (h), JED; 1998-09-19, JEM, MOA, JED, 

ASV. Flottsbrobacken: 1998-08-30, GOD (S); 1998- 

10-10, ASV, GOD. Forsbackatippen: 1998-10-03, ASV. 


1998-09-24, GOD, (S). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1999-09-15, JED; 1999-09- 

18, ASV. Högbytorpstippen: 1997-09-13, ASV, HGU, 


Högdalstippen: 1994-09-08, HGU; 1995-09-11, 

HGU, JED; 1997-08-16, JED; 1997-09-14, ASV (S, 

AS97010, kontr. TKA), Raul Keskkula (S, best. TKA), 

HGU m.fl. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU; 1993- 

09-26, obs i östra delen, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder. 

Löttippen: 1999-08-08, ASV; 1999-08-22, JEM, 

JED, GEK. Lövstatippen: 1999-08-08, ASV, JED; 

1998-08-21, flerstädes, JED; 1999-09-11, JED. 

Strängnästippen: 1991, 20-30 ex., (Ekman & Östholm 

1991). Tvetatippen: 1999-09-04, GOD, TST, 

JED. Ullnabacken: 1997-09-17, ASV; 1999-10-02, flerstädes, 

HGU, JED. 

Solanum nigrum ssp. schultesii hårig nattskatta. (foto 

s. 127). En glandelhårig nattskatta som är närstående 

vanlig nattskatta påträffades i högar av sopsand vid 

foten av Högdalstippen. Hårig nattskatta uppges i 

Finland förekomma i trädgårdar och på avfallshögar 

men är inte funnen i kvarnavfall (Suominen 1979). 

— Fynd: Ekebyhovstippen: 1997-09-07, 6 ex., upprättväxande, 

JED (S). Högdalstippen: 1997-09-14, 

1 ex., sopsand, ASV (S, AS97169, kontr. Hans-Erik 

Wanntorp, TKA); 1998-08-28, JED (S),JEM (h). 

Solanum physalifolium ssp. nitidibaccatum bägarnattskatta. 

(foto s. 127). En ursprungligen sydamerikansk 

art som uppträder hos oss spridd i åkrar och 

på skräpmarker. Endast ett fynd under tioårsperio- 

den med 3 ex. i en mullhög på Tvetatippen. Bägarnattskatta 

förekommer i två former beträffande bladformen, 

en med bukttandade blad och den andra 

med helbräddade blad. På Tvetatippen växte formen 

med tandade blad. — Fynd: Tvetatippen: 1999-09- 

04, 3 ex., GOD (S), JED, TST. 

Solanum rostratum taggborre. (foto s. 127). En nordamerikansk 

art som växer naturaliserad i Östeuropa 

och tillfälligt dyker upp i vårt land. Känd som inkomling 

med spannmålsimport i Finland (Suominen 

1979) och med ull (Phillips & Rix 1999). Anses ha 

varit värdväxt för coloradoskalbagge innan denna 

övergick till odlad potatis. Ett kraftigt exemplar växte 

i sydvästbranten av Högdalstippen 1997, troligen 

införd med fågelfrö. — Fynd: Högdalstippen: 1997- 

08-16, 1 stort ex., JED (S); 1997-09-14, TST m.fl. 

Solanum tuberosum potatis. Som bekant av amerikansk 

härkomst och införd på 1700-talet till landet. 

Sprids med trädgårds- och jordbruksavfall till tippar. 

Inga försök har gjorts att sortbestämma fynden för 

att på så sätt få mer detaljer i spridningsvägarna. 


1992, JEM, GEK. Bristatippen: 1995-08-27, 

ASV. Brännbackstippen: 1999-08-28, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1998-08-28, 


Östholm 1991); 1992, JEM; 1996-09-18, JEM; 1997- 

09-27, JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1999-08-07, JED, 

ASV; 1999-09-07, ASV. Flottsbrobacken: Ca 1994, 

HGU; 1995-09-19, HGU, JED. Forsbackatippen: 

1999-08-07, GOD (S). Frutorpstippen: 1992-09-23, 

JEM, GEK. Hagbytippen: 1999-08-20, JED. Hanvikstippen: 

1990-07-29, HGU. Hovgårdstippen: 1998- 

09-05, ASV, JED, MOA; 1999-07-23, ASV; 1999-09-15, 

JED; 1999-09-18, jordplan nordväst stora askberget, 

ASV. Högbytorpstippen: 1999-09-18, ASV, JED. 

Högdalstippen: 1994-09-08, HGU. Löttippen: 1997- 

09-07, depåområde 1 och 2 och mellanliggande område, 

JEM, GEK. Lövstatippen: 1999-09-11, JED. Salatippen: 

1999-09-12, sydöstra delen av tippen, JEM, 

GEK. Strängnästippen (Ekman & Östholm 1991). 

Trosatippen: 1992-09-23, JEM, GEK; 1999-09-04, 

JED, GOD. Tvetatippen: 1999-09-04, GOD (S), JED, 

TST. Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, JED. 

Solidago canadensis kanadensiskt gullris. Ursprungligen 

nordamerikansk men odlad som perenn ört hos 

oss i trädgårdar. Förvildas lätt på industritomter, 

längs vägar och på bangårdar. Kan bilda täta bestånd

104 Daphne 

2001 

på tippar och är ofta en av de konkurrenståliga arter 

som finns kvar på igenväxande tippar. Troligen ej alltid 

noterad. En närstående art med fjädernerviga blad, 

S. rugosa plymgullris, har eftersökts med inte påträffats. 

— Fynd: Albybacken: 1996-10-05, HGU. 

Annelundstippen: 1999-09-12, JEM, GEK. Atletippen: 

1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 1992, JEM, 

GEK. Bristatippen: 1994, ASV; 1995, ASV; 1996, ASV; 

1997, ASV. Brännbackstippen: 1998-09-20, ASV, JED. 


1991); 1992, JEM; 1995-09-20, JEM; 1998-09- 

10, JEM; 1999-08-07, JED, ASV; 1999-09-25, JEM, 

GEK. Flottsbrobacken: 1997-08-23, GOD. Forsbackatippen: 

1999-08-07, GOD (S); 1999-09-12, ASV. 

Frutorpstippen: 1992-08-20, GEK (h); 1992-09-23, 

JEM, GEK. Hanvikstippen: 1993-09-26, ASV, HGU, 

MOA, Lasse Ceder. Högbytorpstippen: 1997-09-13, 

ASV, HGU, JED, Kerstin Frosrberg; 1999-09-18, ASV, 

JED. Högdalatippen: 1995, ASV; 1998-09-20, ASV, 

JED. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Jordbrotippen: 

1992-08-29, HGU. Krusbodatippen: 1997-06-07, 

HGU. Löttippen: 1998-09-18, JEM, GEK, JED. 

Lövstatippen: 1999-07-08, ASV. Salatippen: 1 ex. i 

norra delen, JEM, GEK. Steningetippen: 1995, ASV. 


Trolldalstippen: 1999-11-14, JEM. Vikatippen: 1998- 

09-07, komposthögar av trädgårdsavfall, ASV. 

Solidago gigantea ssp. serotina höstgullris. Nordamerikansk 

flerårig art som ofta odlas som prydnadsväxt. 

Förvildas lätt och sprids till tippar med rotdelar 

i trädgårdsavfall. Noterad från åtta tippar men 

möjligen ej konsekvent noterad. — Fynd: Albybacken: 

1996-10-05, HGU. Annelundstippen: 1999-09- 

12, tippens södra del, JEM (h), GEK. Eskilstunatippen: 

1998-09-19, JEM, MOA, JED, ASV. Flottsbrobacken: 

1995-09-19, HGU, JED; 1999-08-15, fåtalig, 

GOD (S). Frutorpstippen: 1993-10-10, JEM (h), Bo 

Karlsson, Lennart Karlén. Hanvikstippen: 1993-09- 

26, ASV, HGU, MOA, Lasse Ceder. Krusbodatippen: 

1994-08-14, HGU (S). Vårbergstoppen: 1994-10-26, 

HGU; 1995-10-05, HGU (S). 

Solidago gigantea ssp. serotina x virgaurea. Hybrid 

sannolikt uppkommen i bestånd med föräldraarterna 

på Albybacken. — Fynd: Albybacken: 1994-09- 

13, HGU (S, konrr. TKA). 

Sorbaria sorbifolia rönnspirea. En asiatisk art som 

odlas som flerårig prydnadsbuske i trädgårdar. Införs 

på tippar med trädgårdsavfall. — Fynd: Björshult- 

tippen: 1999-09-04, JED, GOD. Botkyrkabacken: 

1995-09-17, MOA m.fl. Hanvikstippen: 1997-10-05, 

HGU. Jordbrotippen: 1994-09-11, HGU (S). Strängnästippen 

(Ekman & Östholm 1991). 

Sorghum bicolor durra. (fig. 23). Av kulturursprung, 

troligen uppkommen i Afrika. Odlad som spannmål 

och foderspannmål och troligen inkommen till tippar 

med fågelfrön. — Fynd: Eskilstunatippen: 1992- 

09-19, 1 storvuxet ex. tillsammans med bl.a. glansmalva 

bland fröavfall och rötslam, JEM (h, best. Per 

Lassen) (Karlsson 1993). Forsbackatippen: 1998-10- 

03, ASV (S, AS98228, kontr. TKA); 1999-09-12, 1 sterilt 

ex., ASV. 

Sorghum halepense ogräsdurra. (fig. 23, foto s. 127). 

En art som härstammar från södra Asien och Östafrika 

och som dessutom har spritt sig i Sydeuropa. Inkommen 

på tippar med fågelfrön. Först påträffad på 

Jordbrotippen 1996 bland fågelfröväxter; ett fynd som 

troligen är Södermanlands första. Andra fyndet gjordes 

året därpå; 1997, i sydsluttningen av Högdalstippen 

och första fyndet för Uppland gjordes senare 

samma år på Hovgårdstippen. Alla fynden utgjordes 

av en enda tuva. — Fynd: Hovgårdstippen: 1997-10- 

05, fågelfröinkomling, ASV (S, AS97153, kontr. TKA), 

MOA. Högdalstippen: 1997-08-25, 1 ex., ASV (h, 

AS97133); 1997-09-14, JEM (h) m.fl. Jordbrotippen: 

1996-10-06, 1 ex., HGU (S), ASV. Tvetatippen: 1999- 

09-03, GOD (S), TST; 1999-09-04,1 tuva, GOD, TST, 

JED. Ullnabacken: 1999-10-02, 1 ex., HGU, JED (S, 

9976, kontr. TKA). 

Spiraea x arguta brudspirea. En framodlad hybrid 

som allmänt odlas i häckar och som fristående prydnadsbuske 

i trädgårdar. Fynd på två av tipparna, spridda 

troligast med trädgårdsutkast. — Fynd: Bristatippen: 

1994-09-03, schaktmassor, utkast, ASV (h, 

kontr. MOA). Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, 

ASV. 

Spiraea x billardii klasespirea. Hybrid som uppenbarligen 

framgångsrikt odlats i trädgårdar och rätt 

allmänt påträffas förvildad. Sprider sig lätt vegetativt 

men antagligen inkommen med utkast till de talrika 

tippförekomsterna. — Fynd: Albybacken: 1996-10- 

05, HGU. Annelundstippen: 1998-08-23, ASV (S, 

AS98202, kontr. TKA), JED; 1999-08-07, ASV, JED. 

Botkyrkabacken: 1996-08-10, GOD; 1998-08-31, jordplan 

nordost om tippen, ASV (S, AS98205, best. TKA). 

Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, ASV; 1996-09-


05, ASV, JED. Eskilstunatippen: 1991, JEM (h) m.fl. 

Flottsbrobacken: 1997-08-23, GOD (S, kontr. TKA); 

1998-08-30, GOD (S, kontr. TKA); 1998-10-10, vid 

parkeringen, ASV, GOD. Högdalatippen: 1998-09-20, 

ASV (S, AS98218, kontr. TKA). Jordbrotippen: Ca 

1991, HGU; 1997-09-14, ASV. Krusbodatippen: 1994- 

08-14, HGU (S). Strängnästippen (Ekman & Östholm 

1991). Ullnabacken: 1997-09-17, ASV. Vikatippen: 

1993-10-10, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart Karlen. 

Vårbergstoppen: 1993-08-29, Lennart Karlén (S); 

1994-10-26, HGU. 

Spiraea chamaedryfolia kvastspirea. Åtminstone sedan 

1800-talet i odling som prydnadsbuske, av och 

till spridd utanför trädgårdar eller kvarstående på ödetomter. 

Endast ett tippfynd, sannolikt inkommen 

med trädgårdsutkast eller tippad jord. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1997-06-29, GOD. 

Spiraea x cinerea hybridspirea. En spireahybrid av 

kulturursprung som odlas som prydnadsbuske. Den 

sprids till tippar säkerligen med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Vikatippen: 1998-09-19, JEM (S, 98507, 

best. TKA). 

Spiraea douglasii douglasspirea. En nordamerikansk 

art som mindre allmänt förekommer i trädgårdar men 

som uppges i dansk trädgårdslitteratur från 1850-talet 

(Lange 1994). Lätt skild från flera andra spireor 

på vit filtluden bladundersida. Ett bestånd funnet intill 

en körväg på Högbytorpstippen 1997, troligast 

inkommet med schaktad jord ur trädgårdar. — Fynd: 

Högbytorpstippen: 1997-09-13, 1 bestånd, ASV, 

HGU, JED, Kerstin Frostberg. 

Spiraea japonica Anthony Waterer' rosenspirea. 

Rosenspirea är ursprungligen en ostasiatisk art med 

hemort från Himalaja till Korea och Japan. Formrik 

art, enligt dansk källa odlad som prydnadsbuske i vårt 

grannland sedan 1858. Fynd från flera tippar troligen 

inkomna med schaktad trädgårdsjord. — Fynd: 

Flottsbrobacken: 1996-08-31, GOD. Forsbackatippen: 

1998-10-03, ASV. Högdalstippen: 1997-09- 

14, HGU. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, ASV. Vällstatippen: 

1994-10-09, ASV, JED. 

Fig. 23. Durra Sorghum bicolor (överst) och ogräs- 

durra Sorghum halepense (nederst). Teckning: Bengt 

Nicolson. 

Spiraea x rubella blekspirea. Tämligen allmänt förvildad 

spirea som dock bara har två fynd från tipparna 

i inventeringen. Sannolikt inkommen på liknande 

sätt som de flesta andra spireor spridits; via utkast


av trädgårdsavfall eller med tippad jord. —Fynd: Botkyrkabacken: 

1998-08-31, ASV (S, AS98205, best. 

TKA). Högdalatippen: 1998-09-20, ASV (S, AS98214, 

AS98215, best. TKA), JED. 

Spiraea x vanhouttei bukettspirea. Trädgårdshybrid 

som odlas rätt allmänt men mer sällan ses förvildad. 

Ändock funnen på fyra tippar och ditförd antingen 

med tippad jord eller trädgårdsavfall. — Fynd: Albybacken: 

1996-10-05, HGU. Eskilstunatippen: 

1992-06-01, ett par buskar, JEM (h, kontr. TKA); 

1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, ASV. Krusbodatippen: 

1994-08-14, HGU. Rävstatippen: 1993-08-01, 

ASV. Ullnabacken: 1997-09-13, HGU, JED. 

Stachys annua gulsyska. (fotos. 128). En östeuropeisk 

art som sällsynt uppträder som inkomling i kulturpräglade 

miljöer. I Finland känd som fröförorening i 

importerad spannmål (Suominen 1979). Fynd föreligger 

från två av tipparna med ett ex. vardera. Troligaste 

införselväg är via fågelfrön. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1998-09-13, 1 ex., ASV (S, AS98222, kontr. 

TKA), Bot. Sällsk. exkursion. Högbytorpstippen: 

1999-09-18, 1 ex., JED (S, kontr. TKA), ASV. 

Stachys byzantina lammöron. Spontant förekommer 

lammöron kring Svarta havet och österut i Kaukasus 

och norra Iran. Odlas som prydnadsväxt och hamnar 

på tippar med trädgårdsavfall. Uppenbart konkurrenstålig 

av fynd att döma i gräsöverväxta avslutade 

delar av tippar, t.ex. på Vällstatippen och Hovgårdstippen. 


JEM (h); 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09-19, JEM, 

MOA, JED, ASV. Hagbytippen: 1998-09-12, ASV, 

JED. Hovgårdstippen: 1999-07-23, i avslutad del med 

gräs- och buskvegetation i väster, ASV. Krusbodatippen: 

1990-09-03, HGU; 1994, HGU. Lövstatippen: 

1999-09-11, JED. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén; 1999-09-04, GOD, TST, JED. 

Vällstatippen: 1994-10-09, flera plantor, ASV, JED. 

Stachys macrantha praktbetonika. En flerårig art 

från Mindre Asien, Kaukasus och norra Iran som i 

vårt land odlas som prydnadsväxt. Införd på tippar 

med avfall från trädgårdar. — Fynd: Högdalstippen: 

1996, ASV. Vällstatippen: 1994-10-09, 1 stånd i gräsöverväxt 

jordhög, ASV, JED. 

Stephanandra incisa stefanandra. Detta är en prydnadsbuske 

som blivit allt vanligare i odling under senare 

år. Ursprungligen härstammar den från Japan 

och Korea. Till tippar kommer den med rotfragment 

och trädgårdsrens. Fyndet på Vikatippen är det första 

i Södermanland. — Fynd: Vikatippen: 1993-10- 

10, JEM (h), Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Symphoricarpos albus var. laevigatus snöbär. En sedan 

lång tid odlad prydnadsbuske med ursprung i 

Nordamerika. Förmår lätt sprida sig i kring ödetomter, 

i skräpmark, vid stränder m.m. Till tippar kommer 

arten främst med trädgårdsavfall. — Fynd: Albybacken: 

1996-10-05, HGU. Björshulttippen: 1992, 

JEM, GEK. Botkyrkabacken: 1995-09-09, GOD. Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1996-09-05, ASV, JED. 

Eskilstunatippen: 1991-08-19, JEM (h) m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1995-09-22, JEM, GEK; 1997-09- 

13, JEM; 1998-09-10, JEM; 1999-08-07, JED, ASV; 

1999-09-25, JEM, GEK. Flottsbrobacken: 1999-08- 

15, GOD (S). Frutorpstippen: 1992 (Ekman & Ekman 

1993); 1992-09-23, JEM, GEK. Hagakullen: 

1995, ASV. Hagbytippen: 1995, ASV. Hovgårdstippen: 

1999-07-23, övertäckt del i väst, ASV; 1999- 

09-18, ASV. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. 

Högdalstippen: Ca 1993, HGU. Jordbrotippen: 1992- 

08-29, HGU. Krusbodatippen: 1997-06-07, HGU. 

Lövstatippen: 1997-08-01, HGU, ASV, JED. Trolldalstippen: 

1999-11-14, JEM. Trosatippen: 1992-09-23, 

JEM, GEK. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, 

Lennart Karlén. Vikatippen: 1993-10-10, JEM, Bo 

Karlsson, Lennart Karlén. Vårbergstoppen: 1994-10- 

26, HGU. Vällstatippen: 1994-10-09, ASV, JED. 

Symphoricarpos x chenaultii hybridsnöbär. Prydnadsbuske 

av kulturursprung som bl.a. odlas i allmänna 

anläggningar som rabatter i parker, refuger och 

rondeller. Förvildas på tippar med avfall av plantor 

från parker och trädgårdar. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1995-09-17, schaktmassor,utkast, GOD (S), HGU 

(S), JEM (h), Bot. Sällsk. exkursion. Bristatippen: 

1995-08-27, schaktmassor, utkast, ASV (h). Flottsbrobacken: 

1996-08-31, GOD (S, kontr. Hans-Erik 

Wanntorp). Jordbrotippen: 1997, HGU. Vikatippen: 

1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Syringa josikaea ungersk syren. Ursprungligen en 

östeuropeisk art från Rumänien och Ukraina. Odlad 

hos oss som prydnadsbuske och sällsynt förvildad, troligen 

med parkavfall till tippar. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1991-09-10, flera buskar i västra kanten av 

tippen, JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991).


Syringa vulgaris syren. Syrenen är inhemsk i östra 

och sydöstra Europa. Finns omtalad som odlad i 

dansk trädgårdslitteratur från 1647 (Lange 1994). 

Ofta kvarstående efter odling vid ödetomter och någon 

gång spridd med plantor i avfall eller tippad jord. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, 2-3 buskar 

i övertäckt slänt, ASV. Eskilstunatippen: 1991, JEM 

m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1998-09-19, JEM, 

MOA, JED, ASV. Frutorpstippen: 1992-09-23, JEM, 

GEK. Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. Ullnabacken: 

1997-09-13, HGU, JED. 

Tagetes erecta stort sammetsblomster. Ursprungsområde 

för arten är Centralamerika och Mexiko. Allmänt 

odlad som utplanteringsväxt och spridd till tippar 

med trädgårdsavfall. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1997-09-13, JEM (h); 1998-09-19, ASV (S, AS98297, 

kontr. TKA), JEM (h), MOA, JED. 

Tagetes patula sammetsblomster. Även denna art 

kommer från Centralamerika och Mexiko. Den är 

vanligare än föregående som rabattväxt. Iakttagelser 

tyder på spridning med frön troligen via utkast från 

trädgårdar eller parkavfall. — Fynd: Bristatippen: 

1996-08-05, frösådd i jordupplag, ASV (h, best. TKA); 

f. nana, Eskilstunatippen: 1991-09-10, JEM (h, best. 

Henni Wanntorp) m.fl. (Ekman & Östholm 1991). 

Tanacetum parthenium mattram. En art med vidsträckt 

utbredning i östliga Europa, norra Afrika och 

centrala och västra Asien. Odlad åtminstone numera 

som prydnadsväxt, men den är omnämnd i ett 

manuskript till en läkebok från slutet av 1400-talet 

(Lange 1994). Spridd till tippar med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, ASV; 1999- 

08-07, ASV, JED; 1999-09-12, trädgårdsavfall på tippens 

sydöstra del, JEM, GEK. Björshulttippen: 1992- 

09-20, fyllda blommor, JEM (h), GEK. Botkyrkabacken: 

1995-09-17, schaktmassor, GOD, HGU, Bot. 

Sällsk. exkursion. Bristatippen: 1995-08-27, schaktmassor, 

utkast, ASV, JED, m.fl. Brännbackstippen: 

1998-09-20, ASV, JED; 1999-08-28, JED. Edstippen: 

1997-08-23, ASV; 1998-08-23, ASV, JED. Ekebyhovstippen: 

1995-10-08, HGU, ASV; 1998-08-28, JED. 


1991); 1992, JEM (h); 1993, JEM; 1995-09-20, 

JEM; 1996-09-18, ca 50 ex. på tippens sydvästra del 

(form med fyllda blommor), JEM (h); 1997-09-13, 

JEM; 1997-09-27, JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1999- 

08-07, JED, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Flottsbrobacken: 1995-09-19, HGU; 1995- 

10-03, GOD; 1999-08-15, 1 ex., GOD (S). Forsbackatippen: 

1998-08-04, GOD (S). Frutorpstippen: 1992- 

09-23, JEM (h), GEK. Hagbytippen: 1999-08-20, 

JED. Hovgårdstippen: 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 

1999-09-15, JED. Högdalstippen: Ca 1993, HGU; 

1997-09-14, toppen väster om vattentornet, JEM, Bot. 

Sällsk. exkursion. Löttippen: 1998-09-18, depåområde 

1, rötslamstäckta sopor, mest hushållssopor, JEM 

(h), GEK, JED; 1999-08-22, JEM, JED, GEK. Lövstatippen: 

1996-10-04, JED; 1998-08-21, JED; 1999-07- 

08, ASV. Salatippen: 1999-09-12, flishög i nordvästra 

delen, JEM (h), GEK. Strängnästippen: 1998-09-19, 

JEM, MOA, JED, ASV. Trolldalstippen: 1998-09-25, 

JED; 1999-11-14, JEM. Tvetatippen: 1998-10-10, 

ASV, GOD, Lennart Karlén; 1999-09-03, TST, GOD. 

Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, JED. Vikatippen: 

1998-09-07, komposthögar av trädgårdsavfall, ASV. 

Thalictrum minus ssp. minus stor kustruta. En högvuxen 

typ av den sällsynta västkustarten i ett svårutrett 

komplex av former, men som möjligen är identisk 

med den på Gotland förekommande underarten. 

Den har sannolikt odlats och spritts via utkast till 

tippar. — Fynd: Annelundstippen: 1998-08-23, ASV 

(h, AS98080, kontr. TKA), JED; 1999-09-12, 1 stor 

rugge, JEM (h), GEK. Hovgårdstippen: 1997-10-05, 

övertäckt, revegeterad del i väster, ASV (S, AS97155, 

kontr. TKA), MOA; 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 

1998-09-13, JEM (h) m.fl. Johannelundstippen: 

1993-06-14, HGU. 

Thermopsis montana lupinväppling. En nordamerikansk 

lupinliknande perenn trädgårdsväxt. Den verkar 

fullt härdig och tycks kunna kvarstå efter odling 

och spridas via utkast av trädgårdsjord. Ett kvadratmeterstort 

bestånd upptäcktes 1993 i sydvästsluttningen 

av Johannelundstippen i Spånga. — Fynd: Johannelundstippen: 

1993-06-14, HGU; 1995, 1 kvadratmeterstor 

rugge i sydväst-sluttningen, HGU, ASV, 

MOA. 

Triticum aestivum vete. Odlat nutida vete har uppkommit 

ur en vild veteart, T. monococcum, och flera 

arter av släktet Aegilops. Olika former av vete har 

odlats alltsedan åkerbrukets början. På tippar förekommer 

ofta vete i jordbruksavfall som halm och foderspill 

och möjligen även spridd med fågelfrön. 

— Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, ASV; 1999- 

09-12, JEM, GEK. Atletippen: 1999-08-18, ASV. 

Björshulttippen: 1992, JEM, GEK; 1999-09-04, JED, 

GOD. Bristatippen: 1995-08-27, ASV, JED m.fl.


Ekebyhovstippen: 1996-09-05, ASV, JED; 1998-08- 

28, JED. Eskilstunatippen: 1991, JEM m.fl. (Ekman 

& Östholm 1991); 1992, JEM; 1995-09-20, JEM; 

1996-09-18, JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, 

JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1999-09-25, JEM, GEK. 

Forsbackatippen: 1999-09-12, ASV. Frutorpstippen: 

1992-09-23, JEM, GEK; 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Hanvikstippen: 1990-07-29, HGU. 

Hovgårdstippen: 1999-07-23, hushållsavfallsdeponin, 

ASV; 1999-09-15, JED. Högbytorpstippen: 1997- 

09-13, ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09- 

18, ASV, JED. Högdalstippen: Ca 1993, HGU. 

Jordbrotippen: 1992-08-29, HGU. Kovikstippen: 

1999-09-03, JED. Löttippen: 1997-09-07, JEM, GEK; 

1998-09-18, JEM, GEK, JED. Salatippen: 1999-09- 

12, sydöstra delen av tippen, JEM, GEK. Strängnästippen 


MOA, JED, ASV. Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén. Ullnabacken: 1997-09-13, 

HGU, JED. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, JED, MOA, 

ASV. 

Tropaeolum majus indiankrasse. Indiankrasse är inte 

känd som vildväxande men har troligen uppkommit 

ur två vilda arter från Peru (Phillips & Rix 1999). 

Sprids troligen som frön med trädgårdsavfall. 

— Fynd: Ekebyhovstippen: 1998-08-28, JED. 

Eskilstunatippen: 1995-09-20, JEM (h); 1997-09-27, 

norra delen av tippen, JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 


JED m.fl. Flottsbrobacken: 1998-08-30, GOD (S); 

1998-10-10, ASV, GOD. Hanvikstippen: 1993-08-25, 

HGU. Kovikstippen: 1999-09-03, JED. Löttippen: 

1998-09-18, plan strax innanför infarten till tippen, 

JEM (h), GEK, JED. Lövstatippen: 1998-08-21, JED; 

1999-09-11, JED. Ullnabacken: 1999-10-02, HGU, 

JED. Vikatippen: 1998-09-19, JEM (h), JED, MOA, 

ASV. 

Tropaeolum peregrinum fjärilskrasse. (fotos. 128). Förekommer 

allmänt vildväxande kring Tarma, Cuzco 

och Chinceros i Peru på ca 3000 m höjd (Phillips & 

Rix 1999). Uppges som vanlig i odling i England men 

är hos oss åtminstone mer sällan odlad än föregående 

art. — Fynd: Högdalstippen: 1996-09-15, 1 ex., 

MOA (fotobelägg). 

Vaccaria hispanica åkernejlika. Förekommer vildväxande 

på kontinenten men är hos oss endast tillfällig. 

Förr åkerogräs tillsammans med åkerklätt. Åkernejlika 

växte 1997 på Lövstatippen tillsammans med 

andta annuella rabattväxter och ett fynd är från Bristatippen 

året därpå. Troligen har åkernejlika kommit 

in på tipparna via blomfröblandningar antingen direkt 

som frörester i utkast eller snarare i trädgårdsavfall 

som innehållit plantrester med mogna frön. 

— Fynd: Bristatippen: 1998-06-30, ASV (S, AS98111, 

kontr. TKA). Lövstatippen: 1997-08-01, 1 ex. bland 

prydnadsväxter på ristipp, HGU, JED, ASV. 

Verbascum lychnitis grenigt kungsljus. Artens utbredning 

är i centrala och östra Europa, men som bofast 

inkomling förekommer den bl.a. på Gotland och 

i Stockholmsområdet. Ett fynd föreligger här - en 

massförekomst som verkar stabil såvida inte markanvändningen 

förändras. Arten växer med ca 100 blommande 

stänglar av den vitblommiga formen, tillsammans 

med ett ansenligt antal praktkungsljus, inom 

ett begränsat omtåde i västra delen av Hovgårdstippen 

(den s.k. kungsljusparken). Här har tippningen 

upphört och vegetationen slutit sig till en grässvål. 

Bland de vitblommiga kungsljusen förekommer också 

en gulblommig form vars arttillhörighet ännu inte 

bestämts. Flera karaktärer utesluter den gulblommiga 

formen av grenigt kungsljus, och troligast är det en 

hybrid mellan grenigt kungsljus och någon gulblommig 

art. Hur grenigt kungsljus spridit sig till tippen 

är oklart, men möjligen har den kommit in med avfall 

från botaniska trädgårdar. — Fynd: Hovgårdstippen: 

1997-10-05, 78 ex., ASV (S, AS97043, 

AS97155, kontr. TKA), MOA; 1998-09-05, 100-talet 

ex., ASV, JED, MOA; 1999-07-23, ca 80 ex., ASV. 

Verbascum nigrum x thapsus. Steril hybrid mellan 

de båda vanligaste kungsljusarterna (mörkt kungsljus 

och kungsljus) som rimligen uppkommer på lokaler 

där båda arterna växer. — Fynd: Annelundstippen: 

1998-08-23, ASV (S, AS98093, kontr. TKA), JED. 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, JEM (h), MOA, JED, 

ASV. Hammarbybacken: 1996-10-06, ASV, HGU. 

Hanvikstippen: 1996-10-06, ASV, HGU. Älgkärrstippen: 

1995-07-05, 1 storvuxet ex. i östsluttningen 

intill uppfarten till toppen, ASV, (S, best. TKA), Gullmar 

Henäng. 

Verbascum phlomoides läkekungsljus. (foto s. 128). 

Inhemsk i Europa men tillfällig norrut. Funnen på 

flera av tipparna, oftast enbart med några få ex., men 

på Bristatippen i något tiotal ex. och på Hovgårdstippen 

på jordplanen nordväst om den stora askdeponin 

i flera tiotals ex. Inkommen troligen med trädgårdsavfall 

och förmår uppenbarligen utveckla frön


och återkomma år efter år. — Fynd: Bristatippen: 

1995-08-27, ca 10 ex., ASV, JED m.fl. Edstippen: 

1998-08-23, ASV, JED; 1998-09-12, ASV, JED. 


05, ASV, JED, MOA. Jordbrotippen: 1995-08-12, HGU 

(S, kontr. Hans-Erik Wanntorp). Lövstatippen: 1997- 

08-01, JED, ASV, HGU; 1998-08-22, ASV, HGU, JED. 

Steningetippen: 1993-08-17, 1 ex., ASV (S). Vällstatippen: 

1994-10-09, 2 blommande ex. och en bladrosett 

i sydostdelen, 1 ex. i slänt nära kontoret, ASV, 

JED. 

Verbascum speciosum praktkungsljus. Vildväxande 

i sydöstra Europa och Mindre Asien. Odlad i stenpartier 

och rabatter och förvildas ofta. Spridd till tippar 

med trädgårdsavfall och etablerar sig i delar som 

inte grävs och schaktas. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1996-08-10, GOD (S); 1996- 08-24, GOD (S). Bristatippen: 

1997-07-28, ASV (h, AS97066); 1997, 2 ex. 


JED. Eskilstunatippen: 1990-08-23, ca 10 ex. på tippens 

nordöstra del, JEM (h, kontr. TKA); 1991, JEM 

m.fl. (Ekman & Östholm 1991, där den dock felaktigt 

kallats Verbascum grandiflorum); 1992, JEM. 

Hanvikstippen: 1997, HGU (S). Hovgårdstippen: 

1997-10-05, ASV, MOA; 1998-09-05, 30-tal ex., ASV, 

JED, MOA; 1999-07-23, revegeterad del i väster, ASV. 

Högdalstippen: 1997-09-14, Lennart Karlén, HGU. 

Jordbrotippen: 1998, HGU. Lövstatippen: 1998-10- 

09, MOA m.fl. Rävstatippen: 1993-08-25, 1 ex., ASV. 

Skvaltan: 1995-07-23, enstaka ex., JED. 

Verbena bonariensis jätteverbena. Flerårig art, inhemsk 

i södra Sydamerika. Odlad som prydnadsväxt 

och av och till förvildad med trädgårds- och parkavfall. 

— Fynd: Eskilstunatippen: 1992, 10-tal ex., JEM 

(h, kontr. Hans-Erik Wanntorp); 1995-09-20, 2 ex., 

JEM (h); 1997-09-13, JEM (h). Löttippen: 1998-09- 

18, 1 ex., JED, JEM (h), GEK. 

Verbena officinalis järnört. Flerig ört hemmahörande 

i kontinentala Europa och angränsande delar av 

Asien och Afrika. Framförallt förr odlad som medicinalväxt 

och i danska utgrävningar påvisad från 300- 

talet (Lange 1994). Numera förekommande som adventivväxt. 

Ett fynd från Hovgårdstippen där järnört 

växte tillsammans med renlavsmålla, klipplin och 

kranssalvia. — Fynd: Hovgårdstippen: 1998-09-13, 

1 grenigt ex., ASV (h, AS98303, kontr. TKA), Bot. 

Sällsk. exkursion. 

Veronica austriaca ssp. teucrium praktveronika. Förekommer 

i ett område från Centraleuropa till centrala 

Asien och Sibirien. Den odlas hos oss i trädgårdar 

och förvildas ibland med trädgårdsutkast. Ett 

bestånd med ett 10-tal blommande stänglar förekom 

1993 i södra delen av Steningetippen sannolikt ditförd 

med trädgårdsavfall. — Fynd: Steningetippen: 

1991-09-07, ASV (h, kontr. Arne Anderberg). 

Veronica filiformis trådveronika. Förekommer vildväxande 

kring östra Svarta havet, från Krim, Kaukasus, 

norra Mindre Asien till norra Iran. Flerårig art 

med mattbildande växtsätt som odlas som prydnadsväxt. 

Ett fynd av förvildad trådveronika på Tvetatippen 

troligen ditförd med tippat trädgårdsavfall. 

— Fynd: Tvetatippen: 1998-10-10, ASV (S, AS98231, 

kontr. TKA), GOD, Lennart Karlén. 

Veronica longifolia var. longifolia strandveronika. 

Inhemsk i Sverige med utbredning huvudsakligen i 

Västsverige, i Södermanlands och Upplands skärgårdar 

samt i Norrbotten. En form av strandveronika 

odlas i trädgårdar och förvildas emellanåt med trädgårdsutkast. 

Två sådana fynd, på Löttippen respektive 

Eskilstunatippen, har sannolikt införts med avfall 

från trädgårdar. — Fynd: Eskilstunatippen: 1997- 

09-27, JEM (h). Löttippen: 1997-09-07, 1 ex. i depåområde 

2, JEM (h), GEK. 

Veronica opaca luddveronika. Inhemsk art som vaxet 

som åkerogräs ofta i potatisland. Troligast införd med 

jordmassor eller trädgårdsavfall till tippat. — Fynd: 

Högdalstippen: 1994-09-08, HGU; 1996, HGU. Jordbrotippen: 

1995-08-12, HGU (S). Ullnabacken: 1999- 

10-02, enstaka ex., HGU, JED. 

Veronica polita glansveronika. Vildväxande i åkrar 

och trädgårdar i södra Sverige upp till Svealand. Inkommen 

till tre av tipparna troligen med schaktad 

jord eller möjligen med trädgårdsutkast. — Fynd: 

Eskilstunatippen: 1998-09-19, ASV (S, AS98277, kontr. 

TKA), JEM (h), JED, MOA. Hagbytippen: 1998- 

09-12, enstaka ex., ASV, JED. Högdalstippen: 1994- 

09-08, HGU; 1995-09-11, HGU. 

Viburnum lantana parkolvon. Parkolvon växer spontant 

i stora delar av centrala och östra Europa. Odlas 

i vårt land som prydnadsbuske i parker och trädgårdar. 

Förvildas med rens och avfall från trädgårdar och 

på så sätt troligen inkommen till Hovgårdstippen.


— Fynd: Hovgårdstippen: 1999-07-23, återbeväxt del 

i väster, ASV. 

Vicia faba bondböna. Odlad som foderväxt eller 

grönsak. Införsel med spannmål är känd i Finland 

(Suominen 1979), men till Tvetatippen hade bondbönan 

troligen kommit in med hushållsavfall. 

— Fynd: Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, GOD, Lennart 

Karlén. 

Vicia sativa ssp. segetalis stor sommarvicker. Stor 

sommarvicker är en ogräsform som växer i åkrar, längs 

vägkanter och i skräpmark. Funnen vid två tillfällen 

på tippar under perioden. — Fynd: Eskilstunatippen: 

1998-09-19, ASV (S, AS98299, kontr. TKA), JEM (S, 

98541), MOA, JED (S). Trolldalstippen: 1998-09-25, 

JED (S, kontr. TKA). 

Vicia villosa ssp. varia kvarnvicker. Denna underart 

är ursprungligen från Sydeuropa och Kaukasus 

men dyker sällsynt upp i vårt land. Den är funnen 

vid kvarnar i Finland vilket tyder på införsel med 

spannmål men några fynd i Stockholmstrakten pekar 

mot att den kommit med blomfrön eller gräsfrön. 

Endast ett tippfynd föreligger. — Fynd: Högdalstippen: 

1994-09-08, HGU. 

Vicia villosa ssp. villosa luddvicker. Utbredningen 

omfattar Europa, Västasien och Nordafrika. Inhemsk 

i landet i åkrar och på skräpmark. Odlad som foderväxt 

och på senare tid som gröngödsel. Spridd som 

förorening i spannmålsutsäde. Funnen på flera av tipparna 

troligen inkommen med schaktjord och transportfordon. 


2 ex., ASV, JED. Arlandatippen: 1995-06-30, på grus, 

ASV (h). Edstippen: 1998-08-23, 4 ex., ASV, JED. 

Eskilstunatippen: 1998-09-10, JEM (h); 1998-09-19, 

JEM, MOA, JED, ASV. Frutorpstippen: 1993, 1 ex., 


1998-09-12, enstaka ex., ASV, JED; 1996-06-14, 5 ex., 

JED. Hammarbybacken: 1996-06-14, 5 ex, JED. Högdalatippen: 

1998-09-20, ASV, JED. Högdalstippen: 

1993-08-01, HGU; 1995-09-11, åtminstone 2 ex., 

HGU, JED. Löttippen: 1997-09-15, JEM (h), GEK; 

1998-09-18, 2 ex., JED, JEM (h), GEK. Skvaltan: 

1996-05-31, åtminstone 2 ex., JED. Ullnabacken: 

1998-08-30, 1 ex., JED, HGU. 

Viola odorata luktviol. En art med västeuropeisk 

utbredning och längre norrut naturaliserad i mull- 

rik mark. Inkommen på tippar med skott och rotbitar. 

Troligen förbisedd i inventeringen. — Fynd: Botkyrkabacken: 

1995-10-03, GOD (S); 1996-05-16, 

GOD. Flottsbrobacken: 1995-10-03, GOD (S), HGU. 

Frutorpstippen: 1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart 

Karlén. Högdalstippen; 1999-04-23, HGU, ASV. Vikatippen: 

1993, JEM, Bo Karlsson, Lennart Karlén. 

Viola x wittrockiana pensé. Formrikt komplex av 

trädgårdshybrider som sprids med trädgårdsavfall till 

tippar. Vanligtvis obeständig i tippmiljö. — Fynd: 

Annelundstippen: 1998-08-23, ASV, JED. Björshulttippen: 


1993). Ekebyhovstippen: 1995-10-08, HGU, ASV; 


m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1992, ca 50 ex., 

JEM; 1993, ca 10 ex., JEM; 1995-09-22, 1 ex., JEM (h), 

GEK; 1996-09-18, JEM; 1997-09-13, JEM; 1998-09- 

10, JEM; 1999-09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. 

Sällsk. exkursion. Flottsbrobacken: 1995-09-19, HGU; 

1995-10-03, GOD (S, 173). Forsbackatippen: 1998- 

08-04, GOD (S). Frutorpstippen: 1 ex. 1992 (Ekman 

& Ekman 1993); 1992-09-23, 1 ex., JEM, GEK; 1993, 


1997-09-26, JED, ASV; 1998-09-12, ASV, JED. Hanvikstippen: 

1990-07-29, HGU; 1993-08-25, HGU. 

Hovgårdstippen: 1998-09-05, ASV, JED, MOA. Högdalstippen: 

1995-09-11, HGU; 1995-06-17, HGU, 

ASV, Raul Keskkula. Löttippen: 1999-08-22, JEM, 

JED, GEK. Lövstatippen: 1997-08-01, HGU, ASV, 

JED; 1998-08-21, JED. Strängnästippen (Ekman & 

Östholm 1991). Tvetatippen: 1998-10-10, ASV, 

GOD, Lennart Karlén. Ullnabacken: 1999-10-02, 

HGU, JED. Vikatippen: 1998-09-19, JEM, JED, MOA, 

ASV. Vällstatippen: 1994-10-09, JED, ASV. 

Vitis vinifera vinranka. Gammal kulturväxt som odlas 

för sina frukter vilka äts färska eller torkade och 

används till vinframställning. Vindruvskärnor har påträffats 

på Gotland vid arkeologiska utgrävningar av 

gravar från vikingatiden. Ännu äldre är ett fynd vid 

utgrävningar i Östra Vrå i Södermanland från yngre 

stenåldern, där man fann ett avtryck i en lerskärva som 

anses komma från en druvkärna (Hjelmquist 1993). 

Ses som groddplantor på tippar bland komposterat 

hushållsavfall och på rötslam. Äldre vinrankor som 

blommat och satt frukt växte i nordostsluttningen av 

Högdalstippen 1993 och nära toppen av Hagakullen 

1996. — Fynd: Annelundstippen: 1997-10-12, på rötslam, 

ASV; 1999-09-12, JEM (h), GEK. Atletippen:


1999-08-18, ASV. Björshulttippen: 1992-09-10, fåtalig, 

JEM (h), GEK (Ekman & Ekman 1993); 1995-09- 

21, GEK. Bristatippen: 1995-08-27, på rötslam, ca 10 

småplantor, ASV (h). Eskilstunatippen: 1991, ca 50 

ex., JEM m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 1991-08- 

19, JEM (h, best. Per Lassen), m.fl.; 1991-08-27, JEM 

(h) m.fl.,1992, ca 30 ex., JEM; 1993, fåtalig, JEM; 

1995-09-20, JEM; 1995-09-22, JEM (h); 1996-09-18, 

JEM; 1997-09-13, JEM; 1997-09-27, norra delen av 

tippen. JEM, JED; 1998-09-10, JEM; 1998-09-19, 

JEM, MOA, JED, ASV; 1999-08-07, JED, ASV; 1999- 

09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion; 

1999-09-25, JEM, GEK. Frutorpstippen: 4 ex. 

1992 (Ekman & Ekman 1993); 1992-09-23, JEM (h) 

GEK. Hagakullen: 1995, 1 flerårigt ex. nära toppen i 

sydväst, ASV. Himmerfjärdsverket: 1995-09-03, 

GOD, TST, Lasse Ceder. Hovgårdstippen: 1997-10- 

05, ASV, MOA; 1998-09-05, ASV, JED, MOA; 1999- 

07-23, hushållsavfallsdeponin, ASV; 1999-09-15, JED. 

Högbytorpstippen: 1997-09-13, flera ex. på rötslam, 

ASV, HGU, JED, Kerstin Frostberg; 1999-09-18, ASV, 

JED. Högdalatippen: 1998-09-20, ASV, JED. Högdalstippen: 

1990, HGU; 1991-09, 2 bestånd i nordost-sluttningen, 

HGU (Aronsson 1991); 1993-09-26, 

3-4 ruggar med bär, ASV, HGU, JED, MOA, Lasse Ceder; 

1997-09-14, jordhögar öster om parkeringen vid 

södra delen, JEM, Bot. Sällsk. exkursion. Löttippen: 

1997-09-07, depåområde 1 och 2 och mellanliggande 

område, JEM (h), GEK; 1997-09-15, JEM, GEK; 

1998-09-18, strax innanför infarten till tippen, JEM, 

GEK, JED. Salatippen: 1999-09-12, 3 ex. på blandning 

av rötslam och grus, sydöstra delen av tippen, 

JEM (h), GEK. Tvetatippen: 1999-09-03, GOD (S), 

TST; 1999-09-04, GOD, TST, JED. Vikatippen: 1998- 


Vulpia myuros råttsvingel. Hittills har råttsvingel 

påträffats i anlagda gräsytor i en revegeterad del på 

Vällstatippen 1994, på Hagbytippen och Hagakullen 

i liknande sammanhang. Råttsvingelns ursprung 

är troligen som fröförorening i de gräsfröblandningar 

som insatts efter övertäckning av delar av tipparna. 

Råttsvingelns förekomst och spridning på tippar 

är således troligen inte direkt via deponi av avfall utan 

indirekt vid arbete med återställning av tippar. 

— Fynd: Hagbytippen: 1999-08-20, nysådd gräsmatta, 

JED. Hagakullen: 1995-09-26, 1 stånd i grönyta 

vid f.d. koloniområdet, ASV, HGU. Vällstatippen: 

1994-10-09, flera 10-tals ex. i insådd gräsmatta och i 

jordvall mot vägen, ASV, JED. 

Xanthium strumarium ssp. italicum mörkt gullfrö. 

(foto s. 128). Gullfrö har två underarter varav den ena, 

ssp. strumarium, är inhemsk i Europa och den andra, 

ssp. italicum, är amerikansk men naturaliserad på flera 

håll i Europa. För en säker bestämning av underarter 

fordras väl utvecklade frukter, vilket innebär att 

flera av tippfynden inte kunnat bestämmas. Dessa 

anges som X. strumarium coll. nedan. Alla finska fynd 

som kunnat bestämmas har hört till den amerikanska 

underarten (Suominen 1979), så också fynden i 

denna inventering. Arten är troligen spridd till tippar 

med fågelfrön (via rötslam). — Fynd: Hovgårdstippen: 

1998-09-23, 2 ex., ASV (S, AS98256, kontr. 

TKA), JED. Högdalstippen: 1997-08-25, ASV; 1997- 

09-03, ASV (h, AS97023, kontr. Hans-Erik Wanntorp); 

1997-09-14, ASV (h, AS97022, kontr. Hans-Erik 

Wanntorp). Vedyxatippen: 1998-09-23, 1 ex. med 

frukt, JED (S). 

X. strumarium coll. gullfrö. — Fynd: Björshulttippen: 

1999-09-04, 1 ex. med rödstrimmig stjälk, 

JED, GOD. Hagbytippen: 1997-09-26, 1 ex., JED (S), 

ASV. Lövstatippen: 1998-08-22, 1 ex. med rödstrimmig 

stjälk, JED, ASV, HGU. Salatippen: 1 ex. i norra 

delen av tippen; 1999-09-12, JEM (h), GEK. Tvetatippen: 

1999-09-04, 1 ex., röd stjälk, GOD, TST, JED. 

Vikatippen: 1998-09-19, 1 ex. utan frukter i slamdeponi, 

JEM (h), JED, MOA, ASV. 

Zea mays majs. Tämligen allmänt odlad amerikansk 

art. Förekommer på tippar ofta tillsammans med växter 

som tyder på spridning med fågelfrön eller möjligen 

foderspill. — Fynd: Atletippen: 1999-08-18, 

ASV. Björshulttippen: 1995-09-18, GEK (h). Brännbackstippen: 

1998-09-20, ASV, JED; 1999-09-27, Lasse 

Thorán (S, 5113). Eskilstunatippen: 1991-08-19, 

1 bestånd, JEM (h) m.fl. (Ekman & Östholm 1991); 

1992, enstaka ex., JEM; 1998-09-10, JEM (h); 1998- 

09-19,JEM,MOA,JED,ASV. Forsbackatippen: 1999- 

08-07, 1 ex., GOD (S); 1998-10-03, 3 ex., ASV; 1999- 

09-07, ASV; 1999-09-12, MOA, Bot. Sällsk. exkursion. 

Hovgårdstippen: 1999-09-15, 1 ex., JED. Högbytorpstippen: 

1999-09-18, 1 ex., ASV, JED. Kovikstippen: 

1999-09-03, 1 ex., JED. Lövstatippen: 1998- 

09-23, MOA. Vikatippen: 1998-09-07, i södra delen i 

ett upplag med betong, asfalt, grus och sten, ASV.


Diskussion och slutord 

Tippar har en mycket specifik flora som inte 

förekommer på andra ställen i landskapet. 

Tipparna upptar en ansenlig areal, även om 

de aktiva delarna med den artrikare floran är 

mindre. Dessa områden förväntas minska i 

framtiden med de restriktioner i avfallshantering 

som planeras. 

Tippmiljön är en viktig refug för en del 

rödlistade växter. Arter som vit kattost och 

oljedådra och tidigare hotklassade arter som 

grenigt kungsljus har hittats på tipparna. Vit 

kattost påträffas ofta på rötslam och har fler 

förekomster på tippar än i gårdsmiljöer, där 

den nu gått tillbaka. 

Växtarter som anträffats på tippar har 

givetvis möjlighet att sprida sig i det omgivande 

landskapet. Tippmiljön är en ganska 

osäker växtmiljö; risken för övertäckning och 

schaktning av en lokal för en enskild växt är 

stor, och sannolikheten för spridning till 

omgivningarna i motsvarande grad liten. En 

framtida förändrad avfallshantering påverkar 

givetvis också förekomst och spridning av 

tipparnas adventivväxter. Det finns nu ingen 

anledning till att underlätta för dessa växter 

att etablera sig. Däremot finns det skäl att 

fortsättningsvis följa upp denna flora, inte 

minst för att kontrollera invaderande främmande 

arter. 

Tillkännagivanden 

Tack till Thomas Karlsson, Hans-Erik Wanntorp, 

Per Lassen, Arne Anderberg m.fl. för all 

hjälp med kontroll och bestämningar av insamlade 

belägg. Vi vill också tacka Gabriel 

Ekman, Mora Aronsson och Thomas Strid, 

vilka kompletterat fyndlistan med egna fynd. 

Bengt Nicolson tackas varmt för alla teckningarna 

samt Mora Aronsson och Thomas 

Strid som bidragit till mycket av det fotografiska 

bildmaterialet. Ett särskilt tack till 

personal vid avfallsanläggningarna för vänligt 

bemötande vid alla tippbesök. 

Ekonomiskt bidrag till tryckningen har 

tacksamt mottagits från Miljöförvaltningen 

i Botkyrka kommun, Ragnsells Avfallsbehandling 

AB, Telge Återvinning AB och Tekniska 

kontoret i Lidingö stad. 

Tack, slutligen, till Roger Andersson för 

värdefulla synpunkter och ett förtjänstfullt 

arbete med redigeringen.

26 Daphne 2001 Floran - Botaniska sÃ¤llskapet i Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?