Ivan Lena Hans ruIn nervÃ¶s? - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

moa 

en 

Maj 2010 

verksamhetsberättelse 

för Södertörns högskola 

Kompassen 

Visar studenter 

rätta vägen 

bibblan 

Här hänger två 

tusen varje dag 

THAGE 

76 bast och 

pluggar 

Nervös 

Kurs i att 

våga tala 

Lena 

Oplanerad 

idéhistoriker 

Hans ruin 

Sätter sprätt 

på miljonerna 

Ivan 

Årets student 

Ekonomisk redovisning för 2009 sidorna 45–51 

moa maj 2010 | 1

På väg mot kun 

2 | moa maj 2010

skap 

Vardagar stannar pendeltågen 

ungefär 100 gånger 

per dygn vid Flemingsberg 

och släpper av studenter 

på väg mot högskolan. 

Foto: Johan Forsstedt 

moa maj 2010 | 3

Illustration: Johanna Lundqvist 

4 | moa maj 2010

Innehåll 

M•änniskor 

06 Ledare 

jolin boldt, adjunkt i 

journalistik 

12 årets gullegrip 

idéhistorikern Jonas 

lindström 

16 thage 

Är 76 bast och pluggar 

18 lena 

idéhistoriker 

& Ordförande i Rfsu 

24 hans 

Ruin sätter sprätt 

på miljonerna 

26 edmund 

Myggexpert 

32 ulla 

Professor 

I genusvetenskap 

36 marcia 

Filosofen från fortaleza 

38 mohammed 

grammisnominerad 

40 Ivan 

Årets student 2009 

m•ixat 

07 mmm... 

Rektors ord 

11 krönika 

Kristina abiala 

om samtidshistoria 

30 serie 

Det här kan du göra 

på högskolan 

31 krönika 

Ann-Sofie Köping 

Om företagsekonomi 

42 visste du att... 

småfakta 

43 krönika 

Gunnar nygren 

om journalistik 

45 verksamheten 

2009 i siffror 

m•iljö 

08 bibblan 

Här hänger två tusen 

varje dag 

14 kompassen 

Visar dig den rätta vägen 

20 socialt arbete 

Med storstadsprofil 

28 nervös 

Kurs I att våga tala 

34 canedotto 

konstvandring 

på södertörn 

moa maj 2010 | 5

2009 

– ett högskoleäventyr 

En verksamhetsberättelse för Södertörns högskola år 2009. Hur 

beskriver man ett år med 12 000 studenter, 780 forskare, lärare och administratörer, 

ungefär 400 kurser och 67 program, hundratals etniciteter 

och språk 

Det är en rikedom som kan förstumma. Bara att gå ut på det stora 

torget vid Moas båge och titta på alla dem som rör sig här kan vara förvirrande. 

Vad gör den där gruppen med ryggsäckar och gummistövlar 

Aha, lärarutbildningen på exkursion. Och flickorna i sjal som fnissar vid 

stenen Filosofer Grabben som springer som en jagad hare – just det, 

nära att missa tentan i nationalekonomi … 

Vi släppte loss 24 journaliststudenter och lät dem undersöka det de 

tyckte var intressant. De har skrivit, fotograferat, redigerat. Alla har hittat 

sina egna berättelser om högskolans verksamhet. 

Det har av nödvändighet blivit nyckfulla nedslag i en betydligt större 

och mer komplicerad verklighet. Av de 12 000 studenterna berättar vi 

om ett par. Vi får möta en handfull av våra anställda och titta in i några 

föreläsningssalar. 

Vi hade velat berätta om mycket mer. Om den spännande nya kursen 

i måltidsvetenskap, om marinarkeologerna som dyker efter Spökskeppet 

vid Gotska Sandön, förklara vad informatik är för något och dra in er i 

laboratorierna där livsvetenskaparna stirrar ner i sina mikroskop … Vi 

hade velat skildra alla kulturmöten, kärleksmöten, kunskapsmöten i den 

kokande gryta som är Södertörns högskola. 

Nu får ni bara nosa på en liten del – den som tar pendeln till Flempan 

kan uppleva alltihop på riktigt. 

REDAktionen 

Skribenter och fotografer: 

Anna Hansson 

Caroline Sjölund 

Emanuel Videla 

Gabriel Holmqvist 

Gustav Bådagård 

Hans Repo 

Jenny Ringström 

Jenny Soffel 

Johan Forsstedt 

Malin Askner 

Marie Ericsson 

Mark Malmström 

Max Schüllerqvist 

Minja Hjorth 

Morris Wikström 

Nike Jacobson 

Sebastian Danielsson 

Viktor Andersson 

Layoutare: 

Ayda Valadi 

Cecilia Hermansson 

Julia Landmark 

Maria Aros 

Veronica von Feilitzen-Roos 

Viktor Meidal 

Tecknare: 

Johanna Lundqvist 

Sofie Norstedt 

Layouthandledning 

och mallar: 

Eva Jais 

Projektledning: 

Jolin Boldt 

Jolin Boldt 

adjunkt i journalistik 

6 | moa maj 2010

Södertörns högskola är... mmm! 

Foto: Martina huber 

Ingela Josefson har varit rektor 

sedan 2003. Hon lämnar sitt uppdrag 

vid halvårsskiftet. 

Forskaren blir specialist 

på ett begränsat område, 

men riskerar att förlora 

ämnets bredd. Detta vill 

vi undvika. Vi vill ha både 

bredd och djup. 

Södertörns högskola fick vid sin 

tillkomst (tillsammans med Malmö 

högskola) det särskilda uppdraget att 

rekrytera ungdomar från studieovana 

miljöer. Detta uppdrag kom att bli av 

avgörande betydelse för högskolan. De 

lärare som sökte sig hit från starten höstterminen 

1996 tog denna uppgift på stort 

allvar. Den ständigt än i dag pågående 

diskussionen rör frågan: Hur skapar vi 

en högskoleutbildning som förmår att 

komma ungdomar utan studievana till 

mötes i deras kunskapsutveckling Hur 

kan vi på bästa sätt tillvarata den rikedom 

på kunskap som den etniska och kulturella 

mångfalden på Södertörn erbjuder oss 

Slutsatsen blir alltid: Södertörns högskola 

måste ständigt arbeta med de högskolepedagogiska 

frågorna för att skapa 

en utbildning som är av absolut högsta 

kvalitet. Det duger inte att okritiskt överta 

de traditionella utbildningsformer som 

många av oss själva har skolats in i vid 

de stora, gamla universiteten i landet. 

Studenterna hos oss skall inte vara passiva 

mottagare av vetenskaplig kunskap utan 

uppmuntras till kritiskt ifrågasättande. 

Detta kräver väl genomtänkta kunskapsteoretiska 

modeller för vår verksamhet. 

Mot denna bakgrund arbetade vi 

tidigt fram en speciell profil för högskolan: 

Den skall vara mångvetenskaplig. 

Traditionell universitetsutbildning 

organiseras i discipliner, som ända sedan 

tidigt 1900-tal kännetecknas av en allt 

mer tilltagande specialisering. Forskaren 

blir specialist på ett begränsat område, 

men riskerar att förlora ämnets bredd. 

Detta vill vi undvika. Vi vill ha både 

bredd och djup. 

Arbetet med att skapa disciplinöverskridande 

programutbildningar är en del 

i det mångvetenskapliga arbetet. När ett 

tema blir belyst utifrån respektive ämnes 

teoretiska perspektiv blir studenten medveten 

om att teorier är modeller för att 

beskriva verkligheten. 

Modeller har den egenheten att de 

förmår att fånga vissa delar av verkligheten 

men utesluter andra. Verkligheten är 

alltid mer komplex än det vi kan fånga i 

teoretiska modeller. 

Vår utbildning ska vara mångkulturell. 

Det betyder för oss inte bara att det 

finns en rik etnisk mångfald på högskolan 

(ungefär 40 procent av våra studenter har 

invandrarbakgrund). Vi arbetar också 

målmedvetet med att skapa former för 

interkulturellt utbyte mellan de olika erfarenhetsvärldar 

som finns representerade 

vid högskolan och i vår omgivning. 

Så har till exempel vår lärarutbildning 

en interkulturell inriktning liksom 

ämnena religionsvetenskap och genusvetenskap. 

Det utbildningsprogram i socialt 

arbete som startade hösten 2009 är också 

interkulturellt. 

Vår utbildning ska bidra till medborgerlig 

bildning. 

Uppläggningen av vår utbildning med 

de mångvetenskapliga och mångkulturella 

perspektiv som genomsyrar arbetet 

ger en skolning i kritiskt, självständigt 

tänkande, en träning i att omsorgsfullt 

väga skäl för och emot. 

Dessa tre M är vägledande för verksamheten 

vid Södertörns högskola och är 

ständigt föremål för livaktiga diskussioner. 

Det gör att den högskolepedagogiska 

gruppens arbete är av central betydelse 

vid högskolan och ges ordentliga resurser. 

Ingela Josefson 

moa maj 2010 | 7

Text: Gabriel Holmqvist Foto: Henrik Peel 

VI Älskar det 

här stället... 

Bibliotek utan besökare är som böcker utan läsare. Det krävs 

människor för att göra dem levande. Ett ställe som verkligen har 

lyckats är Södertörns högskolebibliotek. Hit kommer över två 

tusen besökare varje dag. Hur kan det komma sig Följ med på 

rundtur en helt vanlig dag. 

Dörrarna rycks upp klockan åtta och 

in strosar morgontrötta studenter. Några 

går raskt dit näsan pekar, hänger jackan 

över en stolsrygg och börjar läsa. De ska 

antagligen skriva tentamen inom kort. 

Vissa kommer in med kaffekopp i 

handen, går till tidningsställen, rycker ett 

exemplar och slår sig ned. Andra söker 

sig direkt till receptionen, för att få hjälp 

med något. 

– Jag älskar det här stället, sådan atmosfär! 

Och då har jag pluggat på många 

andra universitet, men de är inte alls som 

detta, säger Asmeret Kidane. 

Bibliotekarien drar på mungiporna, 

nickar instämmande och räcker över en 

bärbar lånedator. 

– Tills klockan nio ikväll, säger bibliotekarien. 

– Tack, säger Asmeret Kidane och 

försvinner mot ett grupprum. 

Än är det morgon, men dagen har redan 

gjort sig tillkänna. Receptionens kösystem 

piper oavbrutet fram nya nummer 

och den tysta läsesalen, på det inglasade 

halvplanet mittemot, börjar bli fullsatt. 

– Högskolebiblioteken har fått en ny 

roll. De har blivit studenternas arbetsplats, 

säger Kerstin Grahnén, chef för 

kundservice. 

Förut välkomnades inte studenter på 

samma sätt. Då smög man in för att låna 

en bok för att sedan gå hem. Nu är det annorlunda. 

Södertörns högskolebibliotek 

är byggt utifrån tanken att människor ska 

vilja vara där. 

– Jag har jobbat på många bibliotek, 

men det här är det absolut bästa, säger 

Kerstin Grahnén. 

Utbudet är stort och ständigt växande. 

De böcker som efterfrågas köps in. Därför 

är det också här, av alla högskolebibliotek 

i hela Sverige, som det köps in mest kurslitteratur, 

sett till antal studenter. 

– Det känns väldigt kul att det satsas 

på oss, säger Joakim Persson som är 

nybliven statsvetare. 

Han brukar vanligtvis inte besöka 

biblioteket, utan läser mycket hemifrån. 

Bronsgjutningen vid 

högskolebibliotekets 

entré föreställer 

konstären själv, 

Fredrik Wretman, 

som Buddha. 

8 | moa maj 2010

»Förut välkomnades inte 

studenter på samma sätt. 

Då smög man in för att låna 

en bok för att sedan gå hem.« 

Därför är Joakim Persson mest nöjd över 

att han som student har tillgång till tusentals 

elektroniska tidskrifter. 

Däremot behöver inte icke-studenten 

misströsta, för det finns gästkonto för 

internetsugna och lånekort för boktörstande. 

Men det är först till kvarn som 

gäller, då de dagliga gästkontona nästan 

alltid tar slut. 

Varje dag anländer över två tusen 

besökare. Det blir många hundra lån om 

dagen. År 2009 gjordes 277 335 bokutlåningar. 

Och för att detta ska gå runt, 

jobbar en personalstyrka på 36 personer, 

mestadels bibliotekarier, biblioteksassistenter 

och IT-folk. 

– Det har pratats om bokens död de 

senaste femton åren, men utlåningen ökar 

samtidigt som den elektroniska informationen 

ökar, säger Kerstin Grahnén. 

Varför så många vill vara på Södertörns 

högskolebibliotek har olika förklaringar. 

Dels är inredningen inbjudande: 

orange läsfåtöljer för den som söker 

tysthet, och inglasade grupprum för 

moa maj 2010 | 9

Vad tycker du om vårt högskolebibliotek 

Erik Bergendal, 30 år, Hökarängen, 

lärarprogrammet: 

– Det är väldigt bra, välorganiserat 

och snyggt. Jag gillar även 

glasbetongen och de sköna 

orange fåtöljerna. 

Christina Hansson Noreke, 23 

år, S:t Eriksplan, statsvetenskap: 

– Även om jag inte varit här så 

mycket ännu, så är det väldigt 

bra. Jag kommer hit om jag ska 

plugga eller träffa folk. 

Filip Zezovski Lindh, 21 år, 

Gärdet, filosofi: 

– Det är första gången jag är 

här. Och jag gillar att det är en 

öppen planlösning, man får bra 

översyn. 

Lisbeth Liao, 19 år, Huddinge, 

turismprogrammet: 

– Jag gillar det tysta rummet, 

där kan man plugga järnet. 

att studera, utan för sällskap. Lärdomen 

växer i takt med gemenskapen. Och ofta 

avspeglas högskolans tvärvetenskapliga 

inriktning i mötena. Olika uppfattningar 

jämförs och diskuteras, på ett avslappnat 

sätt. 

– Det är bra och trevligt att jobba här, 

och framför allt allmänbildande. Man 

träffar många olika människor, och alla 

vill ha hjälp med olika saker, säger Martin 

Eriksson Grubb. 

Han är en av de studenter som jobbar 

som kvällsvakt. Vilket i praktiken innebär 

att biblioteket kan hålla generösa öppettider, 

alla dagar i veckan. 

På biblioteket finns cirka 150 000 titlar varav 52 000 är e-böcker. 

snacksaliga. Och dels är hela arkitekturen 

fantastisk: en öppen och modern planlösning, 

med jättelika glasväggar, som gör 

att solljuset letar sig fram till alla rum. 

Intresseorganisationen Sveriges Arkitekter 

fattade också tycke för byggnationen. 

I samband med öppningen år 2004 

hyllade den biblioteket genom att utse det 

till vinnare av Kasper Sahlin-priset. 

Nu vid lunchtid och framåt pågår aktiviteter 

i varje vrå. Från de delar av bygget 

där prat är tillåtet hörs livliga diskussioner, 

vilka avlöses av både skratt och 

stridslystna utfall. I andra avdelningar är 

det tvärtom. Där råder djup koncentration: 

någon suger på en penna, en annan 

kliar sig på hakan. Ljudet av en harkling 

är det mesta som stör. I övrigt är det tyst: 

tunga pannor vilar i öppna handflator. 

Många kommer inte hit endast för 

Nu börjar dagen gå mot sitt slut. 

Naturljuset som lyst igenom byggnaden 

börjar ersättas av taklampor och blåljus 

från flimrande datorskärmar. 

– The library is closing in fifteen minutes, 

so please return all your day loans. 

Speakerrösten som hörs från de sprakande 

högtalarna ger effekt. Folk börjar 

plocka ihop sina grejer, utlånade datorer 

återlämnas. Nöjda ansikten lämnar byggnaden 

och klockan slår nio. 

10 | moa maj 2010

»Mitt 2009« 

Det enda som är konstant är förändring. 

2009 går inte att hålla kvar, men vissa bitar 

av året finns kvar i mig som en värme. 

De är alla förknippade med människor 

jag mött och arbetat med. Jag är lyckligt 

lottad. 

Det är dags att bekänna två saker. Jag 

valde inte Södertörns högskola; jag fick 

inte vara kvar på SU. Och jag hade mycket 

blandade känslor inför att vara med i högskolestyrelsen. 

Och ändå var det vinstlotter. 

Som om en lycklig försyn leder mig in 

i rätt arenor. 

En tavla över mitt privata 2009 är ett 

kollage där jag ser Sixten hund fylla tre år, 

leguanödlan DOW är sur och katterna blir 

gamla. Min fru jobbar stenhårt och vi har 

det kämpigt. Vi njuter på landet och odlar 

grönsaker på kolonilotten. Semestern i 

Thailand är också där. Jag börjar på en 

meditationsutbildning och tränar för att 

jobba extra på ett hospice. 

Jag ser också promenaderna till Årstaberg, 

vattengympa och Helenas massage. 

Och nu är vi på jobbet. På världens vänligaste 

arbetsplats, Samtidshistoriska institutet. 

Här är vackert: vi skrattar vid lunch 

och kaffe; seminarierna präglas av respekt 

och vilja att bidra. Idylliserar jag Nej, faktiskt 

inte. Och det enda konstanta var alltså 

förändring. Vi tillhör nu Institutionen för 

genus, kultur och historia och skall flytta 

till Primus till sommaren. En del av mig 

tänker kedja sig fast och sittstrejka. Men 

livet går vidare och det blir bara bättre. 

Moldova är en hjärtefråga för mig. 

Och jag fick möjligheten att skriva om 

kvinnor som migrerat därifrån I VE- 

NEDIG! Att jobba stenhårt och sedan 

vandra runt där är en gåva. Jag har mer 

att skriva om dem och skall skapa tid för 

det. 

Minns också en konferens i Rom och 

känslan av att vilja stanna vid Fontana di 

Trevi och köra bort alla andra. I Tartu, 

en vacker och vänlig stad, planerade vi 

studier av unga och deras nätanvändning. 

Och håll dig i hatten när du intervjuar 

14-åriga killar vars mobiler är lika viktiga 

som deras könsorgan, det vill säga något 

som det är omöjligt att glömma. I projektet 

om jämställdhet har jag upptäckt att 

arkiv är fantastiskt intressanta och historiker 

egentligen är deckare. Så jag blev en 

deckare som också läste queerteoretisk 

kritik om jämställdhet. 

Jag gillar verkligen den här högskolan. 

Och högskolestyrelsen. Kanske har 

de andra i styrelsen sett mig som den där 

kvinnan som ALLTID skall fråga och påpeka 

saker, men det är mitt uppdrag där. 

Tillsättningen av ny rektor var en spännande 

resa. De två kvinnorna som var 

slutkandidater kändes genuina och pålästa, 

med full energi. Jag står helt bakom 

Moira som regeringen nu tillsatt och vill 

ge henne allt stöd jag kan. 

Och inte anade jag första gången när 

jag stötte på Björn, styrelsens ordförande, 

att jag med öppet hjärta skulle ge honom 

en varm avskedskram när han avslutade 

senaste styrelsemötet. Men nu är vi inne 

i 2010 och det blir en annan historia. 

Vilken vet ingen, men jag tror att den 

fortsätter och bara blir bättre. 

Kristina Abiala, lektor 

vid Samtidshistoriska institutet 

Här är vackert: vi skrattar vid 

lunch och kaffe; seminarierna 

präglas av respekt och vilja 

att bidra. Idylliserar jag Nej, 

faktiskt inte. 

moa maj 2010 | 11

Text och foto: Anna Hansson 

Årets gullegrip 

vill vara på tårna 

Idéhistorikern Jonas Lindström fick 2009 års Gullegrip, 

priset som delas ut till årets lärare. 

»Jonas håller i så underhållande föreläsningar 

och genomför så pedagogiskt 

genomtänkta seminarier, att till och med 

de studenter som inte visste att de var 

intresserade av sociologi blir smittade« 

lyder motiveringen. 

Man föreställer sig gärna Hollywoodläraren. 

Den perfekta blandningen mellan 

Robin Williams artistiska superpedagog 

och Julia Roberts idealistiska konventionsbrytare. 

Men det som slår mig med 

Årets Gullegrip Jonas Lindström är inte 

en påfallande likhet med min fantasiandrogyn. 

Istället lägger jag märke till hans 

avslappnade studenter och seminariets 

konkreta diskussion. 

– Lärarrollen har förändrats. Allt fler 

studenter kommer från så kallade ickeakademiska 

hemmiljöer. Förkunskaperna 

och föreställningarna är annorlunda. En 

bra lärare måste vara på tårna, säger Jonas 

Lindström. 

Han kommer själv från en ickeakademisk 

miljö på bruksorten Degerfors, där 

högskolan inte fanns på världskartan. 

När han ville läsa samhällsvetenskap på 

gymnasiet invände syokonsulenten att 

man inte »blir någonting«. 

– På något sätt lyckades jag under min 

högstadietid trassla mig ur föreställningen 

om att studier var »fjolligt« och på gymnasiet 

var det plötsligt tyst i klassrummet. 

Folk var där för att studera. Jag läste Brecht 

och Lorca och började förstå hur saker 

hänger samman. 

Under gymnasietiden öppnades väst mot 

öst. Jonas Lindström säger att han växte 

upp med Berlinmuren som ett naturligt 

men besynnerligt tillstånd. När den föll 

löstes en svartvit bild sakta upp. Det var 

omvälvande i sig att vara i artonårsåldern, 

och nu var det som skedde i världen 

minst lika omvälvande. När han kom till 

Södertörn i januari 1998 kände han sig 

ämnad att studera men var osäker på vad 

han ville läsa, och påbörjade kursen »Introduktion 

till högskolestudier«. Sedan 

började han läsa sociologi. 

– I början fick jag en aha-upplevelse 

varje gång jag öppnade en bok. 

Nu har Jonas Lindström själv undervisat 

i ämnet i sju år och är ansvarig för 

A-kursen. Sedan 2005 är han doktorand 

och arbetar på en avhandling med 

arbetsnamnet »Konstruktion av tid i det 

urbana rummet – fallet Riga«. Han gillar 

själv inte ordet klassresenär, men får som 

den första doktoranden i sin familj lov 

att betrakta sig som det. Överhuvudtaget 

verkar han ogilla slarvigt bruk av de 

underdog-uttryck som hans sociologiämne 

är så fullt av. 

– Jag tror man ska vara försiktig med 

att måla ut Södertörn som integrationsprojekt. 

Det är en fullvärdig högskola 

med universitetsstatus. Och Stockholm 

har ju varit mer eller mindre mångkulturellt 

alltsedan staden grundades på 1200- 

talet, så varför är mångkultur plötsligt 

så aktuellt just nu Jag antar att vi här på 

högskolan har varit på rätt spår från början 

i att försöka levandegöra sociologin. 

För många av hans studenter blir ämnet 

väldigt personligt. Jonas Lindström försöker 

både uppmuntra dem och hindra dem från 

att alltför handgripligen lösa världsproblemen. 

Ibland måste man vara mer tillgänglig 

som lärare än vad som är påbjudet, avståndet 

till studenterna har minskat. Jonas 

försöker arbeta åtta till fem, men som doktorand 

är livet alltid ett pussel och gränsen 

mellan jobb och fritid blir flytande. 

– Det kan låta som en sjuk skada att jag 

ibland kopplar av genom att läsa biografier. 

Men människor bär med sig historia. 

Lasermannen – en berättelse om Sverige 

säger kanske mer om Sverige i början 

av 90-talet än om själva Lasermannen. 

På samma sätt som biografin om Ulrike 

Meinhof kanske säger mer om västvärlden 

på 1970-talet än om henne. 

12 | moa maj 2010

»I början fick jag en 

aha-upplevelse varje 

gång jag öppnade en bok.« 

Fakta Jonas Lindström 

Familj: Sambo 

Född: 3 nov 1971 

Uppväxtort: Degerfors 

Intressant nyhetshändelse 2009: »Att vi tycks kräva mest 

av dem som har minst.« 

Boktips: Den skrattande polisen av Sjövall/Wahlöö 

Filmtips: Cinema Paradiso och Modstrilogin 

Favoritplats på Södertörn: Mitt arbetsrum 

Önskeresemål: Grönland på sommaren 

moa maj 2010 | 13

Text: Sebastian Danielsson Foto: Mark Malmström 

Behöver du vägledning innan, under och efter dina studier ska du besöka 

Kompassen. Där kan du stilla din nyfikenhet på utlandsstudier och 

arbetsmöjligheter eller bara ha en diskussion om din studiesituation. 

KOMPASSEN 

VISAR DIG DEN RÄTTA VÄGEN 

Vilket program passar bäst Ska man 

kanske läsa fristående kurser i stället 

Vad gör man efter studierna Hur ska 

man lyckas slå sig in på den eftertraktade 

arbetsmarknaden Frågorna är många och 

förmodligen är det något många studenter 

har funderat över. 

Då kan de vända sig till Kompassen, 

Södertörns högskolas informations- och 

vägledningscenter som ligger sida vid 

sida med Arom, högskolans ena café. Där 

sätter de stora fönstren på båda sidorna 

sin prägel på den ljusa och färgglada 

inredningen. Här känns det som en solig 

vårdag. 

Det finns åtminstone tre personer tillgängliga 

där måndag–torsdag. En internationell 

handläggare och två studie- och 

karriär vägledare som sitter vid de stora 

gula skrivborden, redo att prata med dig. 

– Vi är alltid två, om någon fastnar i ett 

längre samtal ska andra inte behöva vänta 

så länge, förklarar Annika Morberg, en av 

studie- och karriärvägledarna. 

Just denna soliga eftermiddag stiger 

Dan Hammarlund, som läser ekonomiekandidatprogrammet, 

in i Kompassen för 

att diskutera sina studier. 

– Jag tar studieuppehåll från mitt program, 

jag ska tenta igen lite och läsa lite 

andra saker, berättar han. 

Dan har tidigare varit där, då han är 

intresserad av utlandsstudier och han är 

nöjd med de samtal han har haft. 

– Jag fick ganska mycket hjälp här 

eftersom jag fick lite andra tankar om hur 

jag ska göra än vad jag skulle ha kommit 

på själv, säger han efter en diskussion med 

studie- och karriärvägledaren Jiri Kminek. 

Men Kompassen är inte bara öppen för 

högskolans studenter, utan för alla som är 

intresserade av högskolestudier. Annika 

Morberg och hennes kollegor finns där 

mellan klockan 12 och 15. 

– Då kan man ställa kortare frågor och 

sedan blir det oftast så att man bokar en 

tid för vägledning, förklarar hon. 

Eftersom personalen i Kompassen 

arbetar för individens bästa behöver man 

inte bara diskutera utbildningar på Södertörns 

högskola, utan vilken utbildning 

som passar bäst för personen även om den 

finns på ett annat universitet. 

Att hjälpa studenter ut på arbetsmarknaden 

är en stor del av Kompassens 

arbete. Det kan vara svårt att ha koll på 

allt, i synnerhet om man läst ett brett program 

som kan ge många olika möjligheter. 

– Vi erbjuder studenterna i olika steg 

att jobba med sin karriärplanering, säger 

Annika Morberg. 

Det gör de genom att hjälpa studenter 

att kartlägga arbetsmarknaden och att 

skriva CV och ansökningsbrev. Men också 

genom intervjuträning, som en simulerad 

anställningsintervju. 

– Tanken är att man ska kunna öva på 

att svara på frågor som vanligtvis kommer 

vid intervjuer, berättar hon. 

Så kallade karriärseminarier är 

också någonting som Kompassen anordnar. 

Temaseminarierna brukar vara 

populärast. 

– Många gånger bjuder vi in yrkesverksamma 

inom olika områden som berättar 

om sina yrken, så kan studenterna ställa 

frågor om arbetsmarknaden, förklarar 

hon. 

Varje onsdag finns det även en idérådgivare 

på plats som stöttar studenter som 

kanske vill starta ett företag eller ta patent 

på någonting. 

Men kanske har man inte riktigt de 

ambitionerna för stunden. Man kanske 

bara är lite nyfiken på utlandsstudier eller 

stipendier. Eller behöver ställa ett par 

frågor om CSN. 

Då ska man besöka Kompassen, vare 

sig man vill prata med en studie- och karriärvägledare 

eller bara hämta en broschyr 

eller katalog. 

14 | moa maj 2010

Annika Morberg är 

en av dem som hjälper 

studenterna att 

komma rätt. 

moa maj 2010 | 15

16 | moa maj 2010

Text: Anna Hansson Bild: Sofie Nohrstedt 

Man kan köra på tentor 

fast man är 76 bast 

– På den tiden gick jag inte runt i Gamla 

Stan och åt varmkorv och tänkte på att 

jag var nummer två i Sverige. Samma sak 

gäller nu i klassrummet. 

På Södertörns Högskola rör han sig 

med polerad gentlemannamässighet. 

Efter en hetsig seminariediskussion tar 

åldermannen sin kombattant i hand och 

framför att det är ett nöje att debattera 

med en engagerad ung människa. Få av 

studenterna vet eller bryr sig om att hans 

politiska superkändisstatus. På högskolan 

tillåts han vara nästan helt anonym. 

Hans bekanta frågar ibland hur han gör 

när unga klasskamrater vill prata pop och 

mode. 

– Och jag säger att, allvarligt, de pratar 

inte särskilt mycket om pop och mode. De 

pratar om skoluppgifter, och har sina egna 

liv. Jag behöver inte tala barnspråk med någon 

bara för att jag känner dennes farmor. 

Hans gamla kollegor står på Helgeandsholmen, 

sneglar nyfiket söderut, och undrar 

vad han sysslar med. Är han inte rädd 

för att göra bort sig Thage G. Peterson, 

före detta industriminister, justitieminister, 

försvarsminister och talman i Sveriges 

riksdag sitter i skolbänken, har läst tre 

terminer religionsvetenskap, och är nu 

mitt inne i historiestudier, med ständig 

risk att göra bort sig. 

– De tror kanske att ett gammalt statsråd 

inte får svara fel. 

Han är 76 år gammal och vill nå insikter 

som han saknat i yrkeslivet. Särskilt 

kulturella. Han är lite fåfäng över betygen 

och det finns ingen gräddfil för honom på 

högskolan. Han har kört i en tenta precis 

som de flesta andra. 

Men efter nästan två år i högskolans 

lokaler känner han sig mer mångkulturell. 

Han vet att regeringen inte vill kalla 

det här för invandrarskola, men himlar 

med ögonen och säger att en hög procent 

studenter med utländsk bakgrund präglar 

Södertörns högskola, och att mötena 

berikar honom. När han höll tal om Irakkriget 

på Sergels torg vinkade studenter 

till honom från åhörarskaran. 

– Jag inser att jag har kommit en del 

väldigt nära. Flera av de här unga vill jag 

bara ta i famnen och säga att de är framtiden. 

Bygg nu det här i demokrati. 

Thage har svårt att beskriva korvstoppningsfilosofin 

som rådde när han 

själv läste vid Lunds universitet på 50- 

talet, och nöjer sig med att kalla Södertörnsundervisningen 

för mer lärofylld. 

– Även om studenterna ibland skulle 

kunna tränga djupare in i ämnena än vad 

de gör, så är det en ungdomsgeneration 

som kan kolossalt mycket, och gör insiktsfulla 

inlägg. 

Thomas Östros har sagt till Thage 

att han också vill studera igen när hans 

karriär är över. Göran Persson och Ingvar 

Carlsson, två av Thages statsministrar, har 

besökt honom på skolan. Han kallar dem 

för sina, med ett hemvant tonfall som ger 

en lust att gå och skaffa en alldeles egen 

statsminister. Men ministerposter och 

mäktiga vänner till trots, Thage ser inte 

att någon ung skulle avundas honom hans 

erfarenhet. 

– Visst, jag fick uppleva världen efter 

kriget. Guldår, tillväxtår. Men dagens 

unga får ju vandra ut i en värld som skakar! 

Och samtidigt är det så mycket mer 

som förenar! 

Han ser mycket fram emot nästa 

delkurs om Mellanösternkonflikten. 

Upprymd, nästan jagad, kommer han på 

fötter. 

– Mellanöstern kommer att spela en 

ännu större roll i framtiden! lovar han 

avslutningsvis, med blicken i fjärran som 

en hetsig profet. 

Han gläds med dem som kommer att få 

uppleva mer framtid än han. 

– Vad de ska få vara med om! Tänk vad 

de ska få vara med om. 

moa maj 2010 | 17

Text och foto: Morris Wikström 

Det är berikande 

att få tycka något 

– Att forska och skriva är ett privilegium, det tycker jag, säger Lena Lennerhed. 

Hon är idéhistoriker, skriver om sexualitetens historia och är ordförande i RFSU. 

Själv säger hon att det mesta har varit oplanerat. 

Lena Lennerhed behövde aldrig visas till 

biblioteket – hon hittade dit själv. Det 

var naturligt att läsa vidare på universitetet 

även om få i familjen hade gjort det 

tidigare. Efter att ha testat olika ämnen 

började hon läsa idéhistoria. Hon säger 

att hon hittade hem, att frågeställningarna 

var hennes egna. 

Lena Lennerhed har skrivit flera 

böcker. De flesta handlar i någon form om 

sexualitetens historia, och det märks att 

hennes engagemang är stort. Så stort att 

hon är engagerad i RFSU. När hon berättar 

om sig själv sitter hon stilla, men när 

vi närmar oss det politiska området blir 

hennes gester större. 

– Jag började skriva om sexualitet 

redan på 80-talet, och då var vi väldigt få 

som gjorde det. Det gav en viss frihet att 

skriva om något nytt, även om det kunde 

vara svårt att inte ha någon tidigare forskning 

att luta sig mot eller bråka med. 

Lena Lennerhed har bland annat skrivit en 

bok om RFSU:s historia och en om svensk 

abortpolitik. Hon säger att skrivprocessen 

är rolig, men att det alltid är krävande att 

skriva. Det är inget man slänger ihop på 

ledig tid, som hon uttrycker det. 

Vi sitter och pratar på hennes kontor på 

högskolan. Det har mörknat ute, genom 

fönstret syns den upplysta biblioteksbyggnaden. 

De flesta kollegerna har gått för 

dagen, och det är tyst i korridorerna. Lena 

Lennerhed kom till högskolan 1998 efter 

att ha disputerat vid Stockholms universitet. 

Hon installerades som professor 2009. 

– Det lilla formatet gjorde att jag lärde 

känna människor från andra ämnen 

och så var det inte alls på universitetet. 

När man samarbetar och diskuterar 

med andra ämnen blir man tvungen att 

fundera över sin roll och identitet som 

idéhistoriker. 

Då var Södertörns högskola nystartad, 

och sedan dess har antalet studenter och 

lärare stadigt ökat. Ändå tycker Lena 

Lennerhed att Södertörns högskola har 

lyckats behålla något av den inledande 

ambitionen. När hon kom blev hon glad 

över att det var så nära till studenterna. 

Hon gillar också den mångvetenskapliga 

inriktning som högskolan har. Lena Lennerhed 

är själv ett gott exempel på vad 

mångvetenskaplighet kan betyda: Hon 

undervisar idag inte bara i idéhistoria, 

utan också i genusvetenskap. 

– Jag fick en förfrågan om jag ville vara 

med och starta genusvetenskapen här på 

Södertörns högskola. Jag hade hela tiden 

varit i ämnets utkanter, men i takt med att 

ämnet breddades blev också sexualiteten 

en mer integrerad del av genusvetenskapen, 

så jag var jätteglad att få vara med! 

Lena Lennerhed säger att hon har varit 

feminist sedan 70-talet, men hon var 

aldrig engagerad i den tidens feministiska 

rörelse. Då tyckte hon att den organiserade 

strukturen kunde vara begränsande. Så 

är det inte längre. Idag är hon ordförande 

i RFSU. 

– Jag halkade in i förbundsstyrelsen 

genom mitt idéhistoriska perspektiv 

på sexualitet och jag tycker att min roll 

som idéhistoriker och mitt engagemang 

i RFSU befruktar varandra. Och det är 

berikande att faktiskt få tycka något också. 

18 | moa maj 2010

moa maj 2010 | 19

Text och foto: Minja Hjorth 

Så skit i presenterna – 

Det bränner till ibland när studenterna diskuterar välfärdskris 

och barnafödande. 

– den ökade flexibiliteten som innebär 

mindre trygghet, gör att kvinnor inte 

vågar skaffa barn när de själva vill, säger 

Ulrika Singman. 

Ulrika Singman går programmet Socialt 

arbete med storstadsprofil och deltar i ett 

seminarium som behandlar 90-talskrisen. 

Hennes grupp presenterar ett kapitel i 

boken The transformation of the Swedish 

welfaresystem. Ulrika Singman uttrycker 

frustration över att den offentliga sektorn 

mer och mer anpassas efter marknaden. 

Boken tar upp att kvinnor i hög grad tycker 

att det är möjligt att skaffa barn först när de 

känner trygghet i en anställning. 

Det är bara kvinnor på detta seminarium, 

15 personer i ett litet rum på 

Södertörns högskola. Bland annat den 

26-åriga kvinna som söker reaktioner på 

sina uttalanden, men som inte riktigt får 

den respons hon vill ha. 

– Skit i presenterna, fram med jobben! 

svarar hon en seminariekamrat som 

berättar att man i vissa länder kan få presenter 

om man föder barn i en viss ålder. 

Ulrika Singman är engagerad och vill 

ha motstånd. Hon höjer rösten när hon 

berättar om hur viktigt det är att få skaffa 

barn när det passar en själv. Irritationen 

håller i sig när hon fortsätter. 

– Jämställdheten kan gå tillbaka. Jag vill 

ha mothugg. Jag ser ett stort hot. 

Det blir ingen diskussion om jämställdhet 

den här gången, klassen tar rast i 

stället. Ulrika Singman berättar senare att 

hon under utbildningens gång blivit medveten 

om många saker i samhället, bland 

annat att det inte är så jämställt som man 

kan tro. Det är därför hon går utbildningen, 

för det breda samhällsperspektivet och 

för att hon på så många sätt kan relatera 

sociala problem till just samhällsproblem. 

Utbildningen syftar till detta, socialjuridik 

och psykologi samsas med statsvetenskap 

och socialt arbete med samtalsmetodik. 

– De som är intresserade av människor 

och av att förstå mer av det sociala samspelet 

ska gå den här utbildningen. 

Lina Eklund, som också går programmet, 

säger att hon vill jobba med den 

här typen av jobb för att hon vill hjälpa 

människor. 

– Det låter ju som en klyscha, men det 

minsta vi kan göra är att lära oss om det 

här. Man kan inte tänka att det finns de 

som är hopplösa fall, då är det ju kört. 

studenternas stora engagemang ligger 

i att förstå alla de faktorer som ligger bakom 

exempelvis ett missbruk. Utbildningens 

olika delar gör att de får inblick i flera 

samhälleliga mekanismer men också vad 

som händer med de enskilda individerna 

när de hamnar utanför arbetsmarknaden. 

– Vi får inte ge upp kampen för de 

långsiktiga lösningarna, säger Lina Eklund. 

Hon menar att många lösningar blir 

tillfälliga för att till exempel socialtjänsten 

vill spara pengar. Men i stället blir 

lösningarna dyrare i längden, då många 

kommer tillbaka, när de inte har fått den 

hjälp de verkligen behöver. Lina Eklund 

säger att hon tänker på hemlösa och den 

uppsökarverksamhet som finns i kommunerna. 

Hon skulle vilja se att hjälpen kom 

ännu tidigare. 

– Och sedan är det viktigt att inte se 

problem som just problem, utan som en 

utveckling. 

Ulrika och Lina ser att självförverkligande 

och personlig utveckling är viktigt 

i jobbet. Ulrika Singman säger att hon 

inte tror att man ska välja den här typen 

av jobb om man inte är klar med sig själv. 

Men då säger Lina Eklund emot, hon tror 

att man oundvikligen hjälper sig själv genom 

att hjälpa andra, även om det inte är 

det huvudsakliga syftet. Men man får inte 

tycka synd om klienten, tycker Ulrika. 

– Och man måste kunna skilja på sina 

egna känslor och klientens, säger Ulrika 

och Lina nickar. 

Tillbaka till seminariet. 

Ali Hajighasemi, som är lärare och seminarieledare, 

men också forskar om det 

svenska välfärdssystemet och har skrivit 

20 | moa maj 2010

fram med JOBBEN! 

Ulrika Singman (längst 

till vänster) deltar i ett 

seminarium om det 

svenska välfärdssystemet. 

»de som är intresserade av människor 

och av att förstå mer av det sociala 

samspelet ska gå den här utbildningen.« 

moa maj 2010 | 21

Ali Hajighasemi är lärare och seminarieledare. Han har skrivit boken som studenterna diskuterar. 

boken som eleverna diskuterar, har jobbat 

på skolan i tio år. Han har brun tröja och 

brun kavaj, gestikulerar med armarna när 

han berättar om statens roll i konjunktursvängningar, 

blir varm och tar av sig 

kavajen och berättar att välfärden inte 

bara kan utgå från ekonomin, utan måste 

också ha sin utgångspunkt i sjukvård och 

skola. 

ALI HAJIGHASEMI BLIR TYST en kort 

stund, skrattar lätt och ger ordet till nästa 

grupp. Även de berör levnadsvillkoren under 

krisåren och Ali lyssnar och berättar 

sedan att alla som är i behov av systemets 

hjälp måste få den. 

– Vi tar institutioner för givet. Det gäller 

att bevara det som finns. 

Här kommer begrepp som keynesianism 

in och eleverna antecknar. Keynesianismen 

har bland annat att göra med 

att regeringen kan välja att aktivt jämna ut 

konjunktursvängningar. Det är ett ämne 

som ligger nära nationalekonomin. En 

grupp tar upp vilka som drabbades värst 

av lågkonjunkturen på 90-talet. Ungdomar, 

invandrare och äldre fick det svårt. 

Ungdomar med akademikerbakgrund 

började studera, serviceyrken krävde bra 

kunskap i svenska så vissa invandrare fick 

det svårt. De äldre fick ofta gå i förtidspension. 

ALI HAJIGHASEMI SVARAR studenterna 

och berättar att arbetskraften kanske ändå 

inte är det svåraste problemet i samhället. 

En majoritet av befolkningen vill ha familj 

och arbetsmarknaden måste anpassa sig 

efter det. Ali Hajighasemi har dragit upp 

ärmarna på den bruna tröjan. Han är 

bestämd med vad som är viktigast. Därför 

tycker han att efterföljande diskussion 

spårar ur lite. Den handlar om surrogatmammor 

och huruvida Sverige borde 

tillåta det eller inte. 

– Det är ett litet problem i samhället. 

Först måste vi ta tag i de stora problemen, 

säger Ali. Det här är en annan diskussion. 

Men diskussionen fortsätter ändå att 

handla om vilka som har rätt att skaffa 

barn och att den typiska kärnfamiljen 

premieras. Alla ska få skaffa barn säger 

någon. Vi har stor makt att förändra säger 

någon annan. Det blir tyst en stund igen 

och Ali Hajighasemi avslutar. 

– Allt betyder någonting, i det stora 

hela. 

22 | moa maj 2010

Lina Eklund (längst fram i mitten) läser programmet för att i framtiden jobba med människor med olika sociala problem. 

Programmet Socialt arbete med storstadsprofil 

Intagning sker på hösten och cirka 100 studenter kommer att 

tas in till hösten 2010. 

Efter tre år kan man gå en termin på Ersta Sköndal högskola 

och där få socionomexamen, men Södertörns högskola arbetar 

för att själv få examensrätt. 

Utbildningen kan ge jobb som socialsekreterare, kurator, i 

olika behandlingsyrken och förebyggande verksamhet, men 

också som exempelvis integrationscoach eller boendeutvecklare. 

Inriktningen storstad syftar till att ge eleverna ett brett samhällsperspektiv 

i undervisningen. Studier i socialt arbete samsas 

bland annat med psykologi, statsvetenskap och socialrätt. 

Programmet startade hösten 2009. 

moa maj 2010 | 23

24 | moa maj 2010 

Programmet »Tid, 

minne, representation« 

• Tilldelades 35 miljoner kronor 

av Riksbankens Jubileumsfond 

hösten 2009. 

• Fonden är en fristående 

stiftelse och stödjer forskning 

inom samhällsvetenskap och 

humaniora. 

• Programmet leds av Hans 

Ruin, professor i filosofi. 

• Hans Ruin står för uppbyggnaden 

av filosofiämnet vid 

Institutionen för kultur och 

kommunikation. 

• Hans Ruin blev fil. dr i teoretisk 

filosofi 1994 vid Stockholms 

universitet med avhandlingen 

»Enigmatic Origins. Tracing the 

theme of historicity through 

Heidegger’s Work«.

Text och foto: Hans Repo 

Ruin sätter sprätt 

på 35 miljoner 

– Ett sånt här projekt går bara att göra här på Södertörns högskola, tror Hans Ruin, 

professor i filosofi, och ansvarig för forskningsprogrammet »Tid, minne, representation«. 

Tvärs över skolgården från Moas båge 

sett ligger huskomplexet Primus. Här 

finns institutionen för kultur och kommunikation 

där bland annat ämnet filosofi 

ingår. Det är härifrån programmets två 

dussin forskare ska ledas, närmare bestämt 

från Hans Ruins arbetsrum. 

Han är huvudsökande och en av 

författarna till programmet som tilldelades 

35 miljoner kronor av Riksbankens 

Jubileumsfond i höstas. Programmet var 

det enda, i hård konkurrens med många 

andra, som över huvud taget beviljades 

anslag. Summan är den största som högskolan 

hittills har fått. 

– Det är ett erkännande för vårt arbete 

här, säger Hans Ruin. 

Programmet är ambitiöst. Det ska ge nya 

perspektiv både på den vetenskapliga och 

samhälleliga synen på det historiska berättandet. 

Bland annat ska forskarna titta på 

hur tankarna har gått då olika museer och 

utställningar har skapats. Ofta har dessa 

tankar hängt ihop med idéerna om på 

vilka grunder en nation ska byggas. Hur 

samhällen och kulturer utvecklas beror 

mycket på hur historien ser ut. 

– Det här är jätteviktigt, det berör inte 

bara vetenskapen, utan alla människor. 

Alla har en historia. Varför man har den, 

hur den påverkar en, och hur man förhåller 

sig till den, är viktiga frågor, säger 

Hans Ruin. 

Frågorna är knutna till hur historien 

har kommit till och »vem« som har skrivit 

den, vilket just är vad forskningen syftar 

till. 

– Vi vill ta reda på hur mekanismerna 

faktiskt fungerar när historia och historiskt 

medvetande skapas. Förhoppningen 

är att vi kan berika diskussionen kring 

dessa frågor. 

I projektet, som pågår i sex år, ingår inte 

bara forskare från Södertörns högskola; de 

sex stora universiteten i landet bidrar också 

de med ledande vetenskapsmän från 

flera områden. Totalt deltar 24 företrädare 

från 13 olika ämnen. Det är till dessa som 

de 35 miljonerna går, som lönekostnader 

till de filosofer, historiker, arkeologer, 

medievetare, museiforskare, genusteoretiker, 

konstvetare, litteraturvetare med flera 

som ingår i gruppen. 

Programmet är unikt i den meningen 

att så många olika vetenskaper samsas 

under ett och samma paraply. Något som 

Hans Ruin tror är möjligt på grund av 

Södertörns högskolas speciella karaktär. 

– Ett sådant här projekt går nog bara 

att göra här med vår högskolas tvärvetenskapliga 

kultur och den starka sammankopplingen 

av ämnen. Det hade varit 

betydligt svårare att få till stånd på ett 

vanligt lärosäte. 

Han lyfter även upp Östersjöstiftelsen 

som en viktig bidragande orsak. Stiftelsen 

bildades av regeringen 1994 och har till 

uppgift att stödja utbildning och forskning 

vid Södertörns högskola. 

– Vi fick ett öppet planeringsanslag av 

dem vilket vi använde för att skriva det 

här programmet. 

En tredje förklaring han tar upp är den 

särskilda inriktning på filosofiforskningen 

som skiljer högskolan från andra lärosäten. 

På Södertörns högskola finns en 

starkare förbindelse med modern humanistisk 

forskning, vilket har underlättat för 

programmets tillkomst. 

Under projektets gång kommer föreläsningar 

och seminarier att hållas. Flera 

publikationer kommer också att ges ut. 

Redan i maj 2010 gästas högskolan av en 

av de ledande historieteoretikerna i modern 

tid: professor Hayden White. Han är 

också med i programmets internationella 

styrgrupp. 

moa maj 2010 | 25

Text: Jenny Ringström Foto: Mark Malmström 

FRÅN TEHERANS 

VATTENVERK 

TILL MYGGEXPERT 

Edmond Bacchus är ständigt på språng mellan salarna. 

Med vana rörelser knappar Edmond 

Bacchus in de inställningar som behövs 

för att föreläsaren ska höras ordentligt 

genom myggan. Några knapptryckningar 

till så är Powerpoint-presentationen synlig 

på den vita duken, ljuset justerat och 

hörslingan aktiverad. Medan han arbetar 

småpratar han med dagens föreläsare. Det 

är tydligt att han vet vad han gör och han 

uppskattas av personalen på skolan. 

Edmond Bacchus har arbetat på 

Södertörns högskola sedan 2004, först 

som vaktmästare och nu som audio- och 

videotekniker, AV-tekniker. Redan före 

klockan åtta finns han på plats. Dagens 

schema granskas och den lilla postlådan 

på plan fem töms på lämnade myggor och 

andra tekniska tillbehör. Tillsammans 

med Kjell Lindfors ser han till att alla som 

behöver hjälp med tekniken i föreläsningssalarna 

får det. 

– Oftast är det de nya på skolan som 

vi hjälper. Många blir allt duktigare på att 

sköta tekniken själva, säger han medan vi 

promenerar i korridoren på väg till ett jobb. 

Han känner de flesta i personalen, 

hejar glatt i korridorerna och växlar några 

ord här och där. Det är just det som är det 

roliga med jobbet berättar han, kontakten 

med alla människor. 

– Jag har träffat massor med folk. Visar 

man sig trevlig och bemöter folk med 

respekt får man tillbaka det. 

Edmond Bacchus tar upp sitt schema, 

kollar vad nästa uppdrag är och vilken 

tid vi måste befinna oss på plats. Det blir 

mycket springande i korridorer och trappor. 

Hissar som jag inte visste existerade 

tar oss upp och ner i byggnaden. I svarta 

lådan, salen som är helt i svart, drar 

Edmond Bacchus sladdar till datorn, reglerar 

ljus och ljud. Ett sorl av mumlande 

röster genomsyrar rummet medan han 

arbetar. Det är lärarstudenterna som väntar 

på att föreläsningen ska ta sin början. 

När allt är klart beger vi oss till aulan 

där ytterligare en mygga är beställd. Där 

blir väntan lång. Ingen dyker upp och till 

slut ger Edmond Bacchus upp och vi tar 

oss upp till plan sju. När Edmond Bacchus 

inte arbetar tillbringar han mycket 

tid med sin fru Jeandark och sina döttrar 

Renée och Daphne. De går på bio, spelar 

spel och pratar mycket. 

När han var yngre hemma i Teheran 

var ett stort intresse att cykla. Något som 

han gjorde mycket även när han bodde i 

Nässjö. 

– Själva tjusningen är friheten. Allt du 

passerar ger dig ett visst intryck. Jag får 

massor av nya idéer. Och om jag känner 

mig nere får jag bättre motivation. En 

gång cyklade jag från Nässjö till Eksjö, åt 

en hamburgare och cyklade tillbaka. 

Ett annat intresse från förr är backgammon. 

– I Iran spelade jag mycket backgammon. 

Jag var grym på det men jag kunde 

ändå låta de äldre vinna av respekt för 

dem. 

I Iran arbetade han bland annat som 

elektriker på Teherans vattenverk. När 

han kom till Sverige fick han först arbete 

med att sortera post. Edmond Bacchus 

har även jobbat som expedit i en tobaksaffär 

innan han kom till Södertörns 

högskola. På frågan om framtidsdrömmar 

funderar han ett tag innan han svarar: 

– Jag har inte funderat så mycket på det. 

Jag trivs här och vill bara fortsätta jobba. 

Högskolans akademiska miljö passar mig. 

Arbetskompisarna är jättebra och det är 

bra sammanhållning. 

26 | moa maj 2010

»högskolans akademiska miljö 

passar mig. jag trivs här 

och vill bara fortsätta jobba.« 

Namn: Edmond Bacchus 

Ålder: 50 år 

Bor: Söder om Stockholm 

Familj: Fru och två döttrar 

Intressen: Klassisk musik 

och att umgås med familjen 

moa maj 2010 | 27

Text och foto: Nike Jacobson 

Hantera nervositeten är 

JÄTTEJOBBIGT 

Händer slås ihop. Ljudet av applåder ekar i klassrummet. En tjej sätter sig ner. Hon har precis hållit ett tal. 

Talet handlade om mobbade och våldtäktsoffer och att det inte är deras fel att de blir utsatta. Att de inte 

borde behöva byta skola eller ha på sig längre kjolar. 

Hon som höll talet heter Åsa. Hon 

berättar att det kändes jättejobbigt att stå 

inför gruppen. 

– Det känns som om jag klarat något 

väldigt stort, och att det kanske inte var 

lika jobbigt som jag trodde. Men det är 

skönt varje gång som talet är över, säger 

Åsa om sin talängslan. 

Publiken däremot, den märkte inte av 

Åsas nervositet. Hon får kommentarer 

som auktoritativ röst, stadig blick, tar 

plats och att det var bra att exemplifiera. 

Åsa är 21 år och jobbar på förskola. 

I framtiden funderar hon på att plugga 

till socionom. Men hon har svårt för 

att hålla tal, hon blir nervös och känner 

sig osäker. Därför går hon kursen 

Våga tala på Södertörns högskola. 

– Kursen finns för att hjälpa människor. 

Det finns många som kanske inte 

vågar välja yrke, utbildning eller göra sina 

röster hörda i den sociala debatten, för 

att de inte vill prata inför en grupp, säger 

Annelie Palm, som undervisar på kursen. 

Hela 30 procent av Sveriges befolkning är 

rädda för att stå och tala inför grupp. På 

Våga tala är det 18 personer som jobbar 

på sin talängslan varje termin. Det får 

inte vara fler, då försvinner det pedagogiska 

syftet: Det är svårt att känna sig 

trygg i en större grupp och alla kanske 

inte blir sedda av lärarna vilket är extremt 

viktigt. 

Under 20 veckor varvas teori med 

att hålla tal för varandra, prata om sin 

talängslan i smågrupper och göra olika 

övningar och lära sig att ta plats. 

Den här tisdagskvällen är inget undantag. 

Hela klassen ställer sig i en cirkel. 

Det är dags att bli avslappnade. Genom 

att göra grimaser blir man avslappnad i 

ansiktet. Sedan känns det ganska skönt att 

alla kan vara fula. Många av övningarna 

är hämtade från stresskurser. 

– Kom igen. Spänn, spänn, spänn. Och 

slappna av. Visst är det skönt att känna sin 

kropp Och tänk på att ni kan göra det 

här när ni väntar på tåget också. Det syns 

ju inte, säger Annelie Palm. 

Klassen delas in i grupper för att göra 

kvällens nästa övning. Stolar skrapar mot 

golvet när människor reser sig för att 

byta plats. Övningen är att berätta för en 

klasskamrat om sin talängslan, sina tidigare 

erfarenheter och vad man vill uppnå 

med kursen. Ljudnivån sänks och blir ett 

mummel av röster när alla sätter igång att 

berätta. De som lyssnar gör det uppmärksamt. 

Pliriga ögon, leenden, ivriga 

nickningar och hummanden. Några par 

börjar tystna. De har berättat färdigt, men 

snabbt glider samtalen in på annat. 

– I klassen är det väldigt öppen stämning 

och vi stöttar varandra. Vi har delat 

med oss av våra tidigare erfarenheter 

och övar när vi samtalar så att alla får 

samma utrymme. Vi har inga fasader för 

varandra, och det gör också att det känns 

mindre nervöst att hålla tal nu, säger 

Linnea. 

Hon är för tillfället mammaledig och 

28 | moa maj 2010

Åsa och Linnea har blivit bättre på att våga tala. 

kände att det var läge i livet att ta tag i sin 

nervositet. Hon har hållit i presentationer 

i sitt arbete, men inte i stor utsträckning. 

Och för att minska nervositeten måste 

man öva mycket. 

– Jag vill öva på att hålla tal. Jag har 

tyckt att det varit väldigt jobbigt tidigare 

och det här är ett bra forum att få öva i. 

Ju mer jag övar desto säkrare blir jag. Det 

är jättegivande, säger Linnea. 

Målet med våga tala är att alla ska bli 

säkra talare. Nervositeten kommer inte 

att försvinna, men deltagarna ska lära sig 

hantera den. Kursen är pedagogisk, men 

inte terapeutisk. 

– Ni ska inte gå kursen för att bli av 

med er nervositet. Ni ska gå kursen för 

att lära er hantera och acceptera er nervositet. 

Då kan ni öva, och då minskar 

stressen automatiskt, säger Annelie 

Palm. 

För att uppnå detta ökas svårighetsgraden 

hela tiden. Denna kväll börjar 

studenterna med att hålla tal två och två, 

lite senare håller man för cirka fem personer. 

Alla håller sina tal denna kväll, men 

det är inte alltid det sker. Ibland kan det 

bli för jobbigt. Men alla stöttar varandra. 

– Det är bra att höra sina medstudenter 

hålla tal och berätta om tidigare erfarenheter. 

Alla är så öppna med vad de tänker 

och känner så man kan dela med sig av 

sin egen ängslan. Det känns okej att vara 

nervös och att tala i den här klassen, säger 

Linnea. 

Studenter som läser Våga tala-kursen 

och Retorik A på Södertörns högskola lär 

sig samma saker. Studenterna gör samma 

övningar, får samma teori och håller samma 

sorts tal. Men kurserna är ändå olika. 

– Vi bryter ner det i kortare övningar 

och ger mer övningstid. Vi har enskilda 

samtal med varje elev. Alla får skriva 

reflektioner i början, mitten och slutet av 

kursen för att kunna reflektera över sina 

problem med att tala. Och också för att 

se hur övningarna hjälper, säger Annelie 

Palm. Kursen är uppbyggd så att det är 

tre timmars övning en dag i veckan, och 

tre timmar teori en annan dag. På så sätt 

kan studenterna fokusera enbart på teorin 

en dag och sina tal en dag. Dessutom får 

de då hela tiden möjlighet att ta med den 

teori de lär sig i sina egna tal. 

– Det har varit jättegivande att ha teoridelen 

när jag övat mina tal, det har gett 

en struktur åt dem. Det gör mig säkrare 

när jag väl framför talet inför klassen, 

säger Linnea. 

Annelie Palm, adjunkt i svenska och retorik. 

moa maj 2010 | 29

Tecknare: Johanna Lundqvist

Vad är meningen 

med företagsekonomi 

Vinst och 

tillväxt är 

fortfarande 

honnörsord 

i såväl 

utbildningar 

som inom 

politik och 

företagande. 

Vi lever i ett ekonomiserat samhälle. 

Det vill säga vi tenderar att ge 

allting ett värde som kan omsättas i 

siffror eller pengar. Många människors 

och företags betydelse mäts 

i deras monetära värde. En hög 

lön verkar betyda en betydelsefull 

person. En stor vinst verkar betyda 

ett lyckat företag. 

Det har till och med gått så långt 

att vi idag inte spelar teater för att 

upptäcka och reflektera över vad 

det innebär att vara människa utan 

för att skapa regional utveckling 

och tillväxt. Inte heller den högre 

utbildningen handlar alltid om 

människors mognad eller om att 

skapa ett bättre samhälle, utan om 

att förverkliga EU:s mål om att 

Europa ska bli en av världens mest 

framgångsrika ekonomier. Vinst 

verkar vara ekvivalent med framgång 

vilket eventuellt är ekvivalent 

med välfärd och lycka Har det 

alltid varit så 

Den amerikanske forskaren Rakesh 

Khurana har i boken From higher 

aims to hired hands studerat vilka 

mål man har haft med företagsekonomisk 

utbildning i USA under 

1900-talet. Han upptäckte att den 

tidiga utbildningen i slutet av 

1800-talet och början 1900-talet 

framförallt poängterade företagens 

betydelse som moraliska samhällspelare. 

Det vill säga företagare och 

företagsledare ansågs vara betydelsefulla 

för samhällets välfärd och 

välstånd och deras mål var att bidra 

till samhällsutvecklingen. Mot mitten 

av 1900-talet verkar det dock 

ha utvecklats en slags hybris hos 

företagsledare, som börjat bygga 

imperium av sina företag. Nu var 

det företagens storlek och maktposition 

som stod i förgrunden. 

Företagsledarna blev så duktiga 

på att bygga imperium att de till 

och med äventyrade företagets 

överlevnad. För att stävja denna 

utveckling började man istället på 

1970-talet att betona vinsten som 

det allenarådande måttet på ett 

framgångsrikt företag. Det uttryckliga 

målet för företagsekonomer 

blev således att skapa vinst till 

(aktie)ägarna. Här och nu blommar 

den kortsiktiga kvartalskapitalismen 

ut i full blom tillsammans 

med bonussystem och fallskärmar 

som uppmuntrar till ensidigt och 

kortsiktigt vinsttänkande. 

Tankefiguren inom företagsekonomisk 

utbildning verkar gå ut 

på att vinstmaximering närmast 

är en naturlag som inte går att 

undkomma. Det är intressant att 

i ett historiskt perspektiv följa hur 

föreställningarna om företagandets 

mening och villkor har förändrats 

över tiden. Och hur dessa svängningar 

påverkar utbildningar och 

samhället i stort. Man kan också 

se att alla dessa tre idéer existerar 

parallellt. 

Det finns många företagare och 

företagsledare som gärna bygger 

imperier och det finns många 

företagsledare och företagare som 

värnar en global hållbar utveckling 

och känner ansvar. Samtidigt är 

vinst och tillväxt fortfarande honnörsord 

i såväl utbildningar som 

inom politik och företagande. 

Så vad är då meningen med företagsekonomi 

på en svensk högskola 

idag Det finns knappast något enkelt 

svar på den frågan. Men en av 

meningarna med företagsekonomi 

som akademiskt ämne är att ge oss 

kunskaper för att förstå processer 

av organisering och företagande 

samt ge oss verktyg för att påverka 

dem. Men det handlar även om att 

förstå vilken typ av samhälle olika 

ekonomiska beslut i förlängningen 

skapar. Och i dessa avseenden har 

utbildningen i företagsekonomi vid 

Södertörns högskola ett meningsfullt 

arbete att utföra. 

Ann-Sofie Köping, prefekt 

vid Institutionen för 

ekonomi och företagande 

moa maj 2010 | 31

Text: Emanuel Videla Bild: Sofie Nohrstedt 

MAKT, KLASS, KÖN 

– frågor som har fått status 

Ulla Manns är ny professor i genusvetenskap på Södertörns högskola. Ett ämne 

som tidigare varit kontroversiellt men som får ta plats i Flemingsberg. 

Ulla Manns står i sitt arbetsrum fyllt 

med böcker och fotografier. Hon berättar 

engagerat om hur en student sammanfattade 

genusvetenskapen. 

– Han citerade filmen Matrix: »Antingen 

tar du det blå pillret, eller det röda.« 

När du vet hur världen ser ut så kan du 

inte ignorera det. 

Huvudkaraktären i filmen kan ta ett blått 

piller och fortsätta att vara ovetande om 

hur världen egentligen ser ut. Tar han däremot 

det röda pillret blir det ögonöppnare. 

– Tanken är att när du har läst genusvetenskap 

så kommer du inte att kunna säga 

att du inte vet hur det är längre, berättar 

Ulla Manns. 

Rättvisefrågor har länge varit ett intresse 

för Ulla Manns. På 80-talet var hon 

engagerad i studentkåren på Stockholms 

universitet. Hon deltog i arbete till stöd 

för El Salvador. Ett politiskt engagemang 

finns nog hos de flesta på genusvetenskapen 

tror Ulla Manns: 

– Men inte alltid i traditionell mening. 

Någon kanske är involverad i HBT-frågor 

eller andra fält. Det är en större social 

rörelse. Engagemanget är något som också 

finns hos studenterna. 

– De som läser ämnet känner ofta att de 

kan applicera teorierna på sig själva. Det 

är väldigt kul att se. 

Ulla Manns påpekar också att det blir 

ett väldigt bra och spännande klimat 

eftersom alla som vill läsa genusvetenskap 

medvetet måste söka sig dit. Ingen kurs 

ingår som ett obligatoriskt moment inom 

något program. Därför blir det också ett 

bra debatt- och diskussionsklimat. Det 

blir sällan tyst på seminarierna. 

På Södertörns högskola arbetar genusvetenskapen 

särskilt med att se samband 

mellan olika maktstrukturer och hur 

de hänger ihop. Även klassfrågor och 

etnicitetsfrågor hör till. Och ämnet har en 

hög status på skolan. Det ingår, tillsammans 

forskning inom andra ämnen, i ett 

av åtta profilområden – i det här fallet 

profilområdet genusstudier. Det innebär 

inte att genusvetenskapen är ensamt inom 

sitt profilområde. Ämnen som exempelvis 

idéhistoria, etnologi och litteraturvetenskap 

hör också hit. Profilområdena handlar 

om att bedriva kvalificerad forskning 

inom olika fält och dessutom erbjuda 

omfattande grundutbildningar. 

– Vi slipper motivera vår existens gentemot 

skolledningen. Det är naturligtvis 

skönt, säger Ulla Manns. 

Och det är en rejäl bredd och ett rikligt 

utbud av kurser som genusvetenskapen 

erbjuder. Det är inte bara A- och B-kurs 

utan här finns också möjligheten till 

queerteoretiska bibelläsningar, närmare 

studier av sexualiteter och magister- och 

masterprogram. De två sistnämnda är ett 

särskilt tecken på att ämnet gör bra ifrån 

sig. Det är inte helt självklart att högsko- 

32 | moa maj 2010

Ulla Manns berättar att 

genusvetenskapen 

tidigare kallades 

kvinnoforskning. 

lor – till skillnad från universitet – får 

ge magister- och masterexamen. Men på 

Södertörns högskola finns möjligheten. 

Dessutom startar alla kurser varje termin. 

– På många andra lärosäten ger man 

bara A-kursen varje termin. Först senare 

samlar man ihop B- och C-kursare, berättar 

Ulla Manns. 

Ämnet är uppbyggt av personer med 

flera olika ämnesbakgrunder. Ulla Manns 

själv är till exempel i grunden idéhistoriker. 

– Det är ofta så med nyare ämnen. Det 

finns ett forskningsfält med forskare från 

olika ämnen. Sen växer det fältet till ett 

eget ämne. 

Under 80-talet fanns inte genusvetenskap. 

Då kallades det istället för kvinnoforskning 

och motståndet mot ämnet 

gjorde det svårt att få forskningsanslag 

och acceptans. Ämnets kritiker menade 

att det var vetenskap som var politiskt 

färgad och inte byggde på neutral värdegrund. 

Ulla Manns avfärdar den kritiken. 

Den tidigare vetenskapen var inte heller 

neutral. Och allt eftersom forskningen 

har lämnat större avtryck så har också 

acceptansen för ämnet blivit större. 

Ulla Manns började intressera sig för 

kvinnofrågorna när hon skulle skriva 

b-uppsats. Den tog upp två världsutställningar 

i slutet av 1800-talet. Hon 

upptäckte fakta om särskilda, stora, kvinnopaviljonger 

men hann inte undersöka 

dem utförligare. Det blev istället föremål 

för en c-uppsats. 

När hon senare skulle börja med 

ännu högre studier upptäckte hon att det 

inte fanns något skrivet om de svenska 

kvinnorörelserna. Utöver skrifter som 

förbunden själva låg bakom. 

– Jag trodde att det skulle finnas en del 

eftersom jag tyckte att de gjorde så viktiga 

saker. Men det fanns inga böcker. Så då 

skrev jag en själv. 

Forskningen blev Ulla Manns del av 

kvinnorörelsen. Och nu har hon kommit 

så långt det går, en professur. 

– Det är ett fantastiskt förtroende verkligen. 

Världens grej, säger hon 

När det är dags att avsluta letar hon 

fram två vykort som hon sträcker fram. 

»Vänner för livet – genusvetenskap« står 

skrivet framför ett myller av hopklippta 

bilder. Tittar man närmare hittar man 

allt från feministiska tänkare som Judith 

Butler och Simone de Beuavoir till King 

Kong, en läsande groda och John Lennon 

som med ett stetoskop i handen är i full 

färd med att undersöka en kvinna som 

ligger framför honom. 

– Det handlar inte bara om att man ska 

bli vänner för livet med dem man läser 

med. Utan tanken är också att du ska bli 

vän med olika teorier när du läser genusvetenskap 

hos oss. 

moa maj 2010 | 33

Text och foto: Gustav Bådagård 

Signora Canedotto 

leker med det vetenskapliga 

En man med en säck över huvudet får ett lavemang av en ängel. En fem meter lång kvinna står i baddräkt 

och knäskydd och håller i en glödlampa, medan en annan ängel med snitsiga polisonger blåser in idéer i 

hennes tankemössa. Några meter bort sitter en bronshund på en träpiedestal och vakar över allt. Södertörns 

högskolas märkligaste konstverk har allt. 

Nina Bondesons konstverk som pryder 

en hel vägg utanför aulan heter »Signora 

Canedottos VII:e sortering i XXVI:e 

uppordningen av all världens ting och företeelser«. 

Verket är ett exempel på så kallad 

blandteknik. Bondeson har använt sig 

av måleri, skulptering, collage och foto. 

När man står framför de fyra späckade 

tittskåpen och den knäskyddsprydda 

kvinnan som är målad på väggen är det 

svårt att veta var man ska börja. Konstvetarstudenten 

Ida-Johanna Lundqvist lade 

märke till verket förra året då hon läste 

A-kursen i just konstvetenskap. 

– Vi hade föreläsningar precis bredvid, 

så man gick ju förbi den ibland. Det var 

väggmålningen jag började titta på, sen 

upptäckte jag hunden och förstod att allt 

hörde ihop. 

Att verket enligt namnet är en sortering 

av all världens ting och företeelser 

känns logiskt när man studerat alla dess 

delar närmre. Det är ett virrvarr av prylar 

som prydligt men underligt placerats 

ut i tittskåpen. Någon närmare struktur 

En ängel med snitsiga polisonger blåser ideér i en tankemössa. 

34 | moa maj 2010

Signora Canedotto 

och de färgglada 

tittskåpen utgör 

bara en liten del 

av Södertörns 

högskolekonst. 

verkar inte denna Signora Canedotto 

ha. Ida-Johanna tror att verket handlar 

om människans strävan efter att ständigt 

ordna och strukturera allting. Det hela 

kanske är ett exempel på när en sådan 

strukturering misslyckas. 

– Konstverket passar jättebra på en 

skola, eftersom det leker med att allt ska 

vara så vetenskapligt. Är det verkligen det 

viktiga 

Det finns ett par återkommande företeelser 

i verket, bland annat elektricitet, 

termosar och hundar. Många saker som 

är utplacerade eller avmålade befinner 

sig dessutom inne i andra saker, till 

exempel inne i knäskyddskvinnans mage. 

Ida- Johanna Lundqvist ser även här en 

högskolekoppling. 

– När man läser ordnar man in saker, 

försöker sortera dem inom sig och 

komma ihåg dem så att man kan använda 

sig av dem senare, säger hon. 

Vem är då denna Canedotto Nina 

Bondeson berättar över telefon att Signoran 

är en återkommande person i hennes 

konst. Det finns flera konstverk där hon 

är huvudperson, men hon dyker ofta upp 

lite här och var. 

– Jag har en liten skara fiktiva personer 

som återkommer. Signora Canedotto kan 

till exempel sitta och kamma en man på 

någon utskrift på tyg, säger hon. 

Att den fem meter långa kvinnan med 

knäskydden är nämnda Canedotto är Ida- 

Johanna relativt säker på, men hon har 

också klurat ut vad namnet betyder. 

– Jag kollade upp det, och Canedotto 

betyder hundlärd. Om man antar att en 

hund representerar tvivlet, är Canedotto 

alltså någon som är lärd i att tvivla. Som 

en student! 

Nina Bondeson själv poängterar den 

vakande bronshunden som något extra 

viktigt på en högskola. 

– Den vaktar den ståndaktiga osäkerheten. 

Man tror ofta att man har alla svar, 

så det är viktigt att påminna sig om att 

man kanske inte har det. 

moa maj 2010 | 35

36 | moa maj 2010

Text: Jenny Soffel Foto: Malin Hoelstad/Scanpix 

Vindarna blåste 

marcia över atlanten 

Den unga filosofen från Fortaleza lockades av att få vara med 

och bygga en ny högskola i Sverige. 

Brasilien på 70-talet 

I Rio kan 14-åriga Marcia Cavalcante känna 

friska vindar från Atlanten men även revolutionära 

vindar från resten av landet. Hon 

blir medveten om sitt samhälle med dess 

kultur och dess dilemman, dess glädje och 

dess smärta. Uppvuxen i en bildad familj 

där diskussionerna aldrig är för få eller 

oviktiga, sugs hon in i den filosofiska världen. 

Marcias farbror, en benediktinerpräst, 

upptäcker hennes genuina intresse för filosofi 

och ger Marcia böcker. Hon börjar med 

Sartre och Platon, och finner sitt kall. 

Sverige i februari 2010 

Klockan är nio på morgonen och korridorerna 

i Södertörns högskola börjar fyllas av 

kunskapshungriga studenter. Långt bort är 

Atlantens vågor som bryter in över Fortalezas 

stränder. Länge sedan militärdiktaturen 

i Brasilien och länge sedan 14-åriga Marcia 

vände bladen i Platons »Staten«. 

På en stol på sitt kontor sitter filosofilektorn 

Marcia Sà Cavalcante Schuback. 

Hon är klädd i mjuka pastellfärger som 

framhäver hennes olivtonade hud. Hennes 

näsa pryds av glasögon och hennes öron 

av runda pärlörhängen. Två tjejer, Marcia 

Cavalcantes döttrar, ler från ett fotografi 

som står i bokhyllan bakom henne och på 

väggen hänger en panoramabild av Rio 

de Janeiro. Även om hon kommer från 

Fortaleza är det Rio hon brukar återvända 

till. När Marcia Cavalcante pratar gör hon 

mjuka handrörelser. Hon berättar att hon 

just kommit tillbaka från Rio och visar 

stolt ett halsband hon köpte där. 

– Rio betyder mycket för mig. Jag var 

med under återuppbyggandet av den 

filosofiska fakulteten när militärdiktaturen 

började försvagas kring 1980-talet. Och 

det var på Rios universitet jag doktorerade 

i filosofi, säger hon. 

Jag får en bild i mitt huvud av en ung, 

stark kvinna som kämpar för rätten till 

kunskap i ett land fullt av sociala konflikter 

och politiska barriärer. Marcia 

Cavalcante berättar att även om hon reste 

mycket, studerade i Tyskland och lärde sig 

många språk, återkom hon alltid till Rio 

när det var möjligt. 

– Jag ville komma tillbaka till mitt land, 

jag kände att jag kunde göra mer där, 

förklarar hon. 

Och varför finns hon nu i Sverige 

Genast ett leende och ett bestämt »Ah!«: 

– Först och främst för att jag träffade 

en svensk man, säger hon på sin angenämt 

melodiska svenska. 

Marcia Cavalcante jobbade som samordnare 

på Kulturforum vid Rios universitet 

medan hon disputerade. Det var 

där hon träffade cellisten Peter Schuback. 

Han var på universitetet för att spela i en 

konsertserie med samtida musik. 1989 

blev hon gravid och åkte för första gången 

till Sverige med Peter. Efter det turades de 

om att korsa Atlanten. 

När Marcia Cavalcante vid slutet av 

90-talet fick förfrågan om att hjälpa till att 

bygga upp den filosofiska institutionen på 

en ny högskola i Stockholm, sade hon upp 

sin livstidstjänst som filosofiprofessor på 

universitetet i Rio och flyttade till Sverige. 

– Det var spännande att vara med och 

bygga upp ett nytt universitet och det är 

mycket som är bra på Södertörn. Det är 

positivt att det är så mångkulturellt. Men 

det bästa med högskolan är att utbildningarna 

är gränsöverskridande och öppna för 

samtida frågor, menar hon. 

När jag frågar vad hon gör på sin fritid 

ler hon. 

– Jag har inte så mycket fritid. Filosofi är 

ganska krävande. Visst är vi lärare på 

Södertörns högskola glada, men väldigt 

stressade. Jag har börjat med yoga, men 

har inte hunnit gå den senaste månaden, 

det har varit för mycket stress, berättar 

hon och skrattar. 

moa maj 2010 | 37

Text och foto: Max Schüllerqvist 

HIPHOP, JAVISST, 

MEN OCKSÅ 

VÄRLDSPOLITIK 

Mohammed Anwar Ryback är grammisnominerad hiphopartist 

och läser Utveckling och internationellt samarbete. 

2009 släppte hiphop-duon Mohammed 

Ali skivan Processen, som hyllats 

som den bästa debuten på tio år. Snabbt 

blev duon både Grammis- och P3- 

guldnominerad. Ena halvan, Mohammed 

Anwar Ryback, kombinerar musiken med 

heltidsstudier i Utveckling och internationellt 

samarbete på Södertörns högskola. 

– Hiphop är en »young mans game«. 

Kanske gör jag tre skivor och lägger av 

sen, säger han. 

Länge har den svenska hiphop-scenen 

varit förutsägbar. Ett par stora artister, 

som Petter och Timbuktu, har dominerat. 

Men nu börjar det hända saker. Nya 

namn som Stor, Afasi och inte minst 

Mohammed Ali har rört om i hierarkin. 

– Vi släppte Processen i februari. Det 

var egentligen helt perfekt. Folk var trötta 

på klubbmusik och vi kom med någonting 

nytt. 

VI SES I EN SURRIG lunchservering på Södertörn. 

Han kommer i en stor dunjacka, 

det är fortfarande kallt ute. Att få till en 

intervju har varit svårt, och datumet har 

blivit ändrat ett par gånger. Väl på plats 

ber han om ursäkt, och förklarar att han 

haft mycket att göra. Sista veckorna har 

han suttit uppe mycket på nätterna och 

skrivit nya låtar. Någon gång ända till fyra 

på morgonen. 

– Inspirationen har jag i perioder. Det 

är lika bra att passa på då. 

MOHAMMED ALI BESTÅR dels av Mohammed 

och dels av barndomskompisen 

Rawa Ali. De har länge gjort musik 

tillsammans, men det var först 2009 som 

det verkligen började hända grejer. Med 

Processen lyckades duon leverera ett 

album som andades professionalitet rakt 

igenom. Kombinationen av lugna beats 

och genomtänkta texter om utanförskap 

slog effektivt hål på bilden av förortsrapp. 

– Det gick lite trögt till en början 

när skivan kom, men sen gick Salazarbrorsorna, 

från The Latin Kings, ut och 

sa att det var den bästa debut de hört på 

tio år. Även Petter uttalade sig positivt om 

skivan och det började rulla. 

Det rullade på så pass bra att duon 

blev nominerad både till Grammis och 

P3-guld. 

– Det var kul såklart. Men på Grammisgalan 

klumpade de ihop två musikstilar, 

hiphop och klubbmusik, till en kategori. 

Det är ju två helt olika genrer! Det säger 

en hel del om Musiksveriges syn på 

hiphopen. 

Mohammed suckar och skakar på 

huvudet. 

– När programledaren på P3-guldgalan, 

Timo Räisänen, presenterade de 

nominerade inom hiphop började han 

fåna sig och ba »yoyoyo« och driva med 

genren. Skulle han göra så i kategorin 

bästa pop till exempel 

I november var Mohammed Ali 

förband till legendariska amerikanska 

rappgruppen Dead Prez, vid deras spelningar 

i Stockholm och Göteborg. Dead 

Prez har gjort sig kända för texter med 

sylvass kritik mot det politiska systemet i 

hemlandet. 

– De har varit lite av idoler för mig och 

inspirerat med sin musik. Att få spela och 

träffa dem var grymt. Vi pratade till och 

med om att göra låtar ihop i framtiden. 

38 | moa maj 2010

»kanske jobbar jag OM 

fem år istället som 

någon sorts statsvetarE.« 

Mohammed Anwar Ryback går programmet Utveckling och internationellt samarbete på Södertörns högskola. 

Han utgör ena halvan av grammisnominerade Mohammed Ali. 

TILL VARDAGS PLUGGAR Mohammed 

Utveckling och internationellt samarbete på 

Södertörns högskola. Han har ett år kvar till 

kandidatexamen, men funderar redan på 

att läsa vidare för att få en magisterexamen. 

– Vi läser mycket om samhällsfrågor, 

inte bara svenska utan även om tredje 

världen. För mig som intresserad av 

världspolitik är det perfekt. 

Men det stannar inte vid heltidsstudier 

och musikkarriär. Nej, Mohammed har 

dessutom två jobb. Två timmar varje eftermiddag 

måndag till torsdag jobbar han 

som musikpedagog i ett projekt som heter 

Wag the city. Där hjälper han ungdomar 

att lära sig sjunga och rappa. Föreställningen 

ska sen sättas upp i Botkyrka och 

Malmö. Det andra jobbet är som personlig 

assistent, till sin moster. 

– Jag ser det egentligen inte som ett 

jobb. Familjen är väldigt viktig för mig. 

PÅ LUNCHSERVERINGEN börjar det bli 

allt glesare med folk. Ljudnivån har också 

sjunkit markant. Många har nog föreläsningar 

som väntar. Vi börjar prata om 

framtiden. 

– Jag vet inte om det blir någon lång 

musikkarriär. Hiphop är något av en 

»young mans game«. Kanske gör jag tre 

skivor och lägger av sen. Kanske jobbar jag 

om fem år istället som någon sorts statsvetare. 

Eller varför inte som musikpedagog 

Bara det är något jag är intresserad av. 

Mohammed kollar på klockan. Han 

förklarar att en promenad med hunden 

väntar efter intervjun. Vi reser oss och 

promenerar bort mot pendeltågen. 

Jag frågar vad det är för hund han har. 

– Det är en blandras. En liten skällig 

typ som min fru fått via ett hem för övergivna 

hundar. 

Din fru 

– Ja, jag gifte mig för några månader 

sedan. 

Två jobb, musikkarriär, hund och heltidsstudier. 

Och ett nytt äktenskap. Det är 

många bollar i luften för Mohammed. 

moa maj 2010 | 39

Text och foto: Marie Ericsson 

JAG HAR VÄL 

INTE GJORT 

NÅT SPECIELLT 

Ivan Khan blir lite generad över frågan varför just han blev Årets Student 2009. Han 

skruvar på sig och mumlar någonting om att »jag har väl inte gjort något speciellt«. 

– Det var såklart otroligt smickrande att få 

priset. Jag tyckte att motiveringen var så fin 

så egentligen hade det räckt med bara den. 

Ivan ger ett ödmjukt intryck, nästan lite 

försiktigt. Han berättar om sin dröm om 

att förbättra skolmiljön för studenterna, 

om bloggen han har startat, om att han är 

studentrepresentant och kåraktiv. Men det 

är inget han gjorde för att bli årets student. 

Han blev årets student för att han gjorde det. 

Priset har funnits på Södertörns högskola 

sedan 2003 och delas ut varje år. Det 

går till en student som arbetat aktivt för 

att stärka högskolan och som verkat för 

dess medborgerliga bildning och mångkulturella 

profil. Juryn består av personal 

från högskolan och representanter från 

studentkåren. 

För tre år sedan bodde Ivan Khan i 

Uppsala. Han hade gått ut ett samhällsvetenskapligt 

program på gymnasiet och 

ville börja plugga till socionom. Nu bor 

han i Stockholm och läser vid Södertörns 

högskola. Han har tagit ett uppehåll 

från Imer-programmet (Internationell 

migration och etniska relationer) med inriktning 

religion och läser just nu Socialt 

arbete med storstadsprofil. 

– Jag blev reserv på de åtta första utbildningarna 

jag sökte så Imer-programmet 

var inte något första val. Men efter 

en vecka av sorg och besvär bestämde jag 

mig till slut för att ge det en chans och 

flytta till Stockholm, säger Ivan. 

Han var till en början skeptiskt till att 

läsa vid Södertörns högskola. 

– Jag trodde inte att en högskola kunde 

konkurrera med ett universitet. Men nu är 

jag nöjd. Södertörn följer ingen mall och 

alla har något att komma med här. Det är 

det jag tycker om med högskolan. 

Ivan bestämde sig redan andra året i 

gymnasiet för att bli socionom och han 

har inte gett upp drömmen. Han ska först 

ta en kandidatexamen i religion och sedan 

vidareutbilda sig. 

– Jag är främst intresserad av att arbeta 

med kriminella ungdomar. Jag vill vara 

med och påverka och hjälpa. 

Och det är just det som driver Ivan. Viljan 

att påverka och hjälpa. Det är något som 

han alltid har varit intresserad av, som 

elevrådsrepresentant i gymnasiet och 

studentrepresentant idag. Försiktigheten 

blandas med en otrolig målmedvetenhet. 

Han vet precis vad han vill i framtiden. 

– Om man vill ha något så måste man 

jobba för det. Man måste ta vara på alla 

möjligheter man får. 

40 | moa maj 2010

Motiveringen: 

Årets Student 2009 har tilldelats Ivan 

Khan, för att han aktivt engagerar 

sig i studiesociala frågor både inom 

IMER-programmet och för högskolans 

studenter i stort. Han har på ett 

lyckat sätt uppmuntrat studenter att 

engagera sig genom att bland annat 

driva på studieträffar mellan nya och 

äldre studenter, ordna inspark och att 

starta en IMER-blogg. Allt detta för 

skapa en god »IMER«-känsla. Med sin 

entusiasm och optimism sätter han 

alltid mångfaldsfrågor på agendan 

och Ivan har bidragit till den anda av 

omtanke som kännetecknar Södertörns 

högskola.

Av Morris Wikström 

Visste du att… 

Foto: 

Sebastian 

Danielsson, Henrik 

Peel, Marie Ericsson, 

Henrik Peel 

… Södertörns högskola inrättades 1996 och då hade 1 000 inskrivna studenter 

fördelade på campus i Södertälje, Haninge och Flemingsberg 

... Moas båge invigdes 2002 

... att Södertörns högskola har högst andel nybörjarstudenter med utländsk bakgrund 

(37 procent) av alla svenska lärosäten 

… Moas båge är namngiven efter författaren Moa Martinsson som tidigare 

gick på gymnasiet som låg där högskolan idag ligger 

… biblioteksbyggnaden är 10 800 kvadratmeter stor och har vunnit arkitekturpriset 

Kasper Sahlin-priset 

… toppnotering för bibliotekets besöksantal är 4 026 personer per dag 

under terminstid 

… det finns 15 kåranslutna studentföreningar på skolan 

… utexaminerade studenter sedan 2002 kan hålla kontakten genom SH Alumni 

som är ett kontaktnät för gamla studenter 

… högskolan har innovations- och idérådgivning för de studenter som funderar 

på att starta eget företag 

42 | moa maj 2010

Tekniken förgår, 

journalistiken består 

En februaridag besöker jag Norrköpings 

Tidningar, Sveriges äldsta 

dagstidning från 1758 – som inte 

längre bara är en tidning. Mitt i redaktionen 

finns »superdesken« där 

redaktörer för de olika publiceringskanalerna 

styr nyhetsflödet – 

till webbsidan som har en ständig 

deadline, till den lokala tv-kanalen 

där nya inslag läggs ut i sändning 

tre-fyra gånger om dagen och till 

papperstidningen som går i tryck 

på kvällen. 

Det är än så länge en nyhetsfattig 

dag. En reporter från papperstidningen 

får göra tv den här 

dagen när tv-redaktionen har ont 

om folk. Webbredaktören följer 

polisradion och plockar nyheter 

från TT. En tidningsreporter kommer 

tillbaka till nyhetschefen med 

frågan om man ska göra något 

på skolmatsalen som en förälder 

klagade på – »grejen håller inte« 

säger reportern med den vanliga 

journalistjargongen. 

Norrköpings tidningar anställer 

inte några tidningsjournalister 

längre, säger redaktionschefen 

Anders Nilsson. Man vill ha multikompetenta 

journalister som kan 

arbeta i alla de tre kanalerna. Som 

både behärskar både tekniken och 

varje mediums uttrycksformer – 

och som också kan hålla standarden 

på innehållet. Kunniga och 

personliga lokaljournalister som 

lika gärna håller i en filmkamera 

som i en penna. 

Det är inga lätta krav att uppfylla 

för de journalister vi utbildar 

på Södertörns högskola, idag 

Sveriges största akademiska journalistutbildning. 

Vi ser hur fort 

den tekniska utvecklingen springer 

iväg, redskapen är idag helt annorlunda 

än för bara tio år sedan. 

Sätten att kommunicera förändras, 

och idag twittrar och bloggar 

journalister som en naturlig del 

i arbetet – samtidigt som berättandet 

i text, ljud och bild också 

bygger på urgamla konventioner 

och regler. 

Södertörns högskola har utbildat 

journalister med inriktning på 

multimedier i tolv år, och skaffat 

sig ett anseende i branschen som 

en utbildning i tiden. Och självklart 

måste en yrkesutbildning ge 

de redskap som blivande journalister 

behöver behärska för att slå sig 

in på en tuff arbetsmarknad. Idag 

heter de bland annat Indesign, 

Photoshop och Flash. 

Men det räcker inte med teknik. 

Det enda vi vet om framtidens 

teknik är att den kommer att se 

annorlunda ut, medieformer och 

arbetsredskap kommer att fortsätta 

Södertörn 

har utbildat 

journalister 

med inriktning 

på 

multimedier 

i tolv år. 

att utvecklas. Mer bestående är 

»tänket« – att kunna känna igen en 

nyhet, att kunna se olika vinklar 

och att vara källkritisk. Att kunna 

berätta en historia, vare sig det är 

i text, ljud eller bild. Att ta hänsyn 

till dem som man berättar om, 

samtidigt som man har en integritet, 

som innebär att allmänhetens 

rätt att få veta sätts främst. 

Dagens journalistik är en blandning 

av allt från klassisk retorik, 

traditioner som växt fram från 

1700-talets upplysningstid till den 

allra senaste digitala tekniken. Allt 

detta ska förenas i en utbildning 

som ska stå både på vetenskaplig 

grund och utgå från »beprövad 

erfarenhet« (som högskolelagen 

uttrycker det). »Praxisnära« brukar 

vi som utbildar och forskar om 

journalistik på Södertörn kalla det. 

Att både följa utvecklingen inom 

yrkesområdet och samtidigt betona 

den tradition som journalistiken 

bygger på är den dagliga utmaningen 

för både utbildning och forskning 

i journalistik på Södertörns 

högskola. Oavsett om publiceringskanalen 

är en papperstidning från 

1758 eller en blogg. 

Gunnar Nygren, docent i journalistik 

vid Institutionen för kommunikation, 

medier och IT 

moa maj 2010 | 43

44 | moa maj 2010

Ekonomisk 

redovisning 

Högskolan redovisar för år 2009 ett 

positivt verksamhetsutfall på 9 846 tkr. Det 

är en förbättring med 9 591 tkr jämfört 

med föregående år. Den ackumulerade kapitalförändring 

per den 31 december 2009 

uppgick därmed till 18 148 tkr. 

Högskolans totala intäkter för det 

gångna verksamhetsåret uppgick till 613 

417 tkr. Det är en ökning med 41 546 tkr 

eller 7,3 % jämfört med 2008. Ökning har 

skett på samtliga intäktsslag utom finansiella 

intäkter. Främst är det intäkter av 

statsanslag och externa bidrag som ökat 

men även intäkter av avgifter och andra 

ersättningar är högre än föregående år. De 

finansiella intäkterna minskar dock som en 

följd av lägre räntenivå som en konsekvens 

av konjunkturläget. 

Utbildning på grundläggande 

och avancerad nivå 

Den kraftigt ökade antagningen till högskolans 

utbildning på grundläggande och 

avancerad nivå återspeglar sig tydligt i det 

ekonomiska utfallet. Intäkten av anslag för 

utbildning på grundläggande och avancerad 

nivå 2009 uppgick till 313 592 tkr. Det 

är en ökning av anslagsintäkten med 37 

485 tkr vilket är 14 % högre jämfört med 

utfallet 2008. Trots den ökade studentvolymen 

utnyttjade högskolan inte hela 

takbeloppet. Underproduktionen uppgick 

till 15 880 tkr och återföring av anslag till 

statsmakten uppgick till 15 704 tkr. Högskolans 

samlade anslagssparande inom utbildning 

på grundläggande och avancerad 

nivå uppgick vid utgången av 2009 till 32 

947 tkr, vilket motsvarar 10 % av högskolan 

takbelopp. Dessa medel kan användas 

av högskolan vid framtida överproduktion 

inom undervisning på grundläggande och 

avancerad nivå. 

Sammantaget kan konstateras att högskolans 

grundutbildning under året har 

uppnått den volym där verksamheten totalt 

sett är i balans. Ännu återstår att nå takbeloppet 

men prognoser visar att högskolan 

kommer att utnyttja hela anslaget senast 

2011. Vidare kan konstateras att ytterligare 

expansion kommer att generera möjligheter 

att ytterligare förstärka kvalitén inom utbildning 

på grundläggande och avancerad 

nivå i och med att infrastrukturen utnyttjas 

effektivare. 

Forskning och utbildning 

på forskarnivå 

Omfattningen av högskolans forskning ökar 

vilket bidrar till en ökad intäkt av bidrag. 

Dessa har ökat med 14 171 tkr och beror 

främst på ökad intäkt av forskningsmedel 

från Östersjöstiftelsen med 9 205 tkr. 

Intäkterna till forskningen är 14 122 tkr 

högre jämfört med föregående år. Bidragsintäkterna 

står för en ökning med 16 821 

tkr, vilket främst kan förklaras av ökad intäkt 

av forskning finansierad av Östersjöstiftelsen 

med 9 205 tkr. Även det faktum att 

den i forskningspropositionen aviserade 

anslagsökningen om 3 323 tkr utbetalades 

som bidrag via Kammarkollegiet påverkar 

bidragsintäkten positivt. Den rådande lågkonjunkturen 

har dock påverkat högskolans 

finansiella intäkt negativt med 6 126 tkr 

genom lägre ränta. 

Sammantaget kan 

konstateras att 

högskolans grundutbildning 

under 

året har uppnått den 

volym där verksamheten 

totalt sett är i 

balans. 

moa maj 2010 | 45

Utbildning 

på grundläggande 

och avancerad nivå 

Södertörns högskola har som mål 

att bedriva utbildning präglad av mångvetenskap, 

mångkultur och medborgerlig 

bildning. Högskolans höga andel disputerade 

lärare borgar för att utbildningen på 

grundläggande- och avancerad nivå har 

en stark forskningsanknytning. Högskolan 

har under året fortsatt att realisera de 

beslut som fattades vid fastställandet av 

högskolans forsknings- och utbildningsstrategi 

i december 2007. Där fastslås att 

utbildningsprogrammen kommer att ges 

en tydligare framtoning, där anställningsbarhet 

och forskningsförankring blir ett 

sammanhållande kriterium. Högskolan 

räknar med en fortsatt expansion av 

framförallt utbildning på grundnivå, och 

expansionen kommer huvudsakligen 

att ske inom områden med stark forskningspotential 

som står i samklang med 

högskolans grundläggande profil mångvetenskap, 

mångkulturalitet och medborgerlig 

bildning. Högskolans ska i enlighet 

med högskolans forsknings- och utbildningsstrategi 

expandera utbildningen på 

grundläggande- och avancerad nivå från 

dagens drygt 6 000 helårsstudenter till en 

nivå kring 7 500 helårsstudenter år 2012. 

Studenter 

Det totala antalet helårsstudenter uppgick 

under året som gick till 6 298. Det motsvarar 

ungefär 12 000 studenter. Studentantalet 

har ökat med 9,5 % jämfört med 

2008 och ökningen är till största delen ett 

resultat av lågkonjunkturen i samhället. Av 

högskolans studenter läser 65 % inom utbildningsprogram 

och 35 % av studenterna 

Helårsstudenter per utbildningsområde 2007–2009 

skapar sin egen studiegång genom att läsa 

fristående kurser. 

De volymmässigt största förändringarna 

har skett inom områdena humaniora, 

samhällsvetenskap och undervisning. Humaniora 

och samhällsvetenskap omfattar 

tillsammans 55 % av högskolans helårsstudenter 

så det är naturligt att de största 

volymförändringarna sker inom dessa områden. 

Lärarutbildningens fortsatta expansion 

är förklaringen till den volymmässiga 

ökningen av studenter inom områdena 

undervisning, naturvetenskap och övrigt. 

Jämfört med 2008 har antalet helårsstudenter 

inom undervisningsområdet ökat 

med 25 %, området övrigt har ökat med 

12 % och naturvetenskap ökade med 8 %. 

Teknikområdet är också ett område som 

expanderat kraftigt det senaste året. Det 

ökade antalet helårsstudenter med nästan 

2007 2008 2009 

Humaniora 1 467 1 302 1 395 

Samhällsvetenskap 1 942 1 910 2 090 

Juridik 260 314 283 

Naturvetenskap 621 544 588 

Teknik 510 535 604 

Undervisning 398 460 573 

Design 30 23 19 

Övrigt 644 666 746 

Summa 5 871 5 754 6 298 

Redovisningen omfattar högskolans samtliga helårsstudenter inkl uppdrags- och KY-utbildning 

13 % kan främst härledas till att ämnet 

medieteknik haft en gynnsam utveckling 

sedan det flyttades från Campus Haninge 

till Flemingsberg. 

Examina 

Under 2009 utfärdade högskolan sammanlagt 

727 examensbevis. Det är en ökning 

med 106 utfärdade examina jämfört med 

under 2008. 

Av dessa totalt 727 examina var 636 

så kallade generella examina och 91 var 

lärarexamina. Av de generella examina 

är antalet magisterexamina i paritet med 

föregående år. Antalet utfärdade magisterexamen 

med ämnesdjup ökade med 7 till 

totalt 108 medan magisterexamen med 

ämnesbredd minskade med sex utfärdade 

examina till endast två. Orsaken till minsk- 

46 | moa maj 2010

Antal magister-, kandidat- och högskoleexamina 2007–2009 

2007 2008 2009 

Magisterexamen 150 101 108 

med ämnesdjup 

Magisterexamen 18 8 2 

med ämnesbredd 

Kandidatexamen 388 420 520 

Högskoleexamen 7 8 6 

Totalt 560 537 636 

Redovisningen omfattar högskolans samtliga helårsstudenter inkl uppdrags- och KY-utbildning 

ningen är att möjligheten att erhålla en 

magisterexamen med ämnesbredd inte 

längre erbjuds nyantagna studenter. 

Antalet kandidatexamina ökade med 

24 % till 520 medan de sex utfärdade 

högskoleexamina ligger i paritet med 

tidigare år. Ökningen av antalet kandidatexamina 

är en trolig följd av det nya 

utbildningssystemets krav på utfärdad 

kandidatexamen innan övergång till 

avancerad nivå är möjlig. Samtidigt finns 

signaler om att arbetsgivare i större 

utsträckning än tidigare efterfrågar 

examensbevis vid anställning. Det visar 

sig i att flera av årets utfärdade examina 

grundas på studier genomförda före 

2009. 

Strukturförändring 

inom utbildningen 

Under 2009 anordnade högskolan 67 

utbildningsprogram. Utöver detta har ca 

400 fristående kurser anordnats under 

året. Volymmässigt planerar högskolan 

en expansion av utbildning på grundnivå 

och avancerad nivå under åren 

2009-2013 från dagens omkring 6 300 

helårsstudenter till cirka 8 000. En tredjedel 

av nytillskottet förväntas genereras 

inom lärarutbildningen. Utbildningsprogrammen 

kommer i framtiden att ges 

en tydligare framtoning, där anställningsbarhet 

och forskningsförankring 

blir ett sammanhållande kriterium. 

Högskolan räknar med en fortsatt 

expansion av framförallt utbildning på 

grundnivå, och expansionen kommer 

huvudsakligen att ske inom områden 

med stark forskningspotential som står 

i samklang med högskolans grundläggande 

profil. En allmän översyn och 

anpassning av högskolans utbildningsutbud 

förväntas lägga grunden för en 

ökad attraktionskraft. Utöver detta kan 

en ökad rekrytering till befintliga kurser 

och program väntas som ett resultat av 

ökande kullar 19-24 åringar samt den 

fortsatta lågkonjunkturen. 

För att utveckla högskolans utbildningsutbud 

med utbildningar som har en 

tydlig profilering mot anställningsbarhet 

har 15 utbildningsprogram och två huvudområden 

beviljats utvecklingsmedel 

och sammantaget beräknas förändringarna 

i utbildningsutbudet generera en 

ökning med omkring 2 000 helårsstudenter 

under perioden 2009–2013. 

Breddad 

rekrytering 

Södertörns högskola har, liksom övriga 

lärosäten, i uppdrag att bredda rekryteringen 

till högre utbildning. Högskolans 

generella rekryterings- och mångfaldsarbete 

har därför en tydlig och framgångsrik 

profil för breddad rekrytering. Det är 

tydligt vid uppföljningen av rekrytering 

av studenter med utländsk bakgrund. 

Samtidigt visade tidigare redovisad statistik 

från Högskoleverket att högskolan 

har haft en positiv utveckling avseende 

rekrytering av studenter med arbetarbakgrund. 

Högskolan tolkar även uppgifterna 

att man ligger under riksgenomsnittet 

vid rekrytering av studenter med 

högutbildade föräldrar som att högskolans 

mångfaldsarbete varit framgångsrikt 

och att högskolan haft god förmåga att 

rekrytera studenter från studieovana 

miljöer. 

Hallå Cecilia Törnqvist, 

som har startat den nya 

inriktningen »opinionsbildning« 

på Retorikkonsultprogrammet. 

Varför just opinionsbildning 

Efter examen ska studenterna kunna 

arbeta som utbildare och rådgivare i 

retorik och kommunikationsfrågor, men 

även som talskrivare, kommunikatörer, 

marknadsförare och verksamhetsutvecklare. 

Detta vill vi nu tydliggöra genom att 

skapa en ny inriktning. 

Vad utmärker en god retoriker 

Att man kan anpassa sin kommunikation, 

både i tal och skrift, till den situation man 

befinner sig i och att man uppnår syftet 

med det man vill säga. En god retoriker 

har också väl avvägd etisk grund när 

denne fattar sina beslut. 

Du har själv varit Södertörnstudent, 

hur tycker du att högskolan 

har utvecklats 

Södertörns högskola har blivit mycket 

större. Då var vi runt 10 stycken retorikstudenter 

och nu tar vi in mellan 100 

och 130 studenter varje termin. 


moa maj 2010 | 47

Forskning 

och utbildning 

på forskarnivå 

Andel disputerade lärare 2006–2008 

2006 2007 2008 

Södertörns högskola 61 % 60 % 60 % 

Universiteten 1 57 % 58 % 59 % 

Högskolorna 2 36 % 39 % 41 % 

1 

Andelen disputerade lärare vid universiteten varierar under 2008 från 44 –76 % 

2 

Exkl. de konstnärliga högskolorna 

(Källa: Högskoleverkets årsrapport 2009) 

rör interaktionen mellan människan och 

naturen genom att kombinera samhällsvetenskap 

och naturvetenskap. Syftet är att 

skapa förståelse och förutsättningar för en 

ekologiskt hållbar utveckling. Inom biovetenskapen 

finns överlappande tematiska 

forskningsinriktningar som tillsammans 

överbryggar gränserna, dels mellan kemi 

och biologi, dels mellan de laborativa och 

fältorienterade delarna av biologin. Forskningsinsatserna 

inom utbildningsvetenskap 

koncentreras på profilområdena interkulturalitet 

och flerspråkighet, respektive 

värdegrundfrågor, etik och estetik. 

Södertörns högskola har sedan starten 

kraftigt betonat forskningens betydelse 

för grundutbildning och kunskapsutveckling. 

Det har bland annat inneburit en 

medveten prioritering på att anställa lärare 

med doktorsexamen och att bygga upp 

miljöer där grundutbildning och forskning 

kan samverka. Andelen disputerade lärare 

vid högskolan är i paritet med universiteten 

och det bedrivs en omfattande 

och högkvalitativ forskning inom i stort 

sett samtliga ämnen inom humaniora, 

samhällsvetenskap, naturvetenskap och 

utbildningsvetenskap vid högskolan – en 

forskning som i flera projekt dessutom är 

fakultetsövergripande, bland annat inom 

miljöforskningsområdet där forskare inom 

naturvetenskap och samhällsvetenskap 

samarbetar i gemensamma projekt. 

48 | moa maj 2010 

Forskning 

Södertörns högskola har sedan starten 

strävat efter att forskning och utbildning 

ska utgå från ett mångvetenskapligt betraktelsesätt. 

Forskningen ska framför allt 

bidra till att utveckla gränsöverskridande 

kunskap och medborgarnas förståelse av 

samhället. Ambitionen är att så många 

som möjligt av högskolans doktorander 

och forskare ska arbeta mångvetenskapligt. 

Högskolan definierar mångvetenskap som 

ett samarbete mellan forskare vilka har en 

gedigen bas i sina respektive discipliner, 

men där man genom projekt och program 

samarbetar över disciplingränserna vilket 

ger en vidare syn vad gäller problemställning 

och som samtidigt berikar den egna 

forskningen. För områdena humaniora och 

samhällsvetenskap utgör forskningen inom 

samtidshistoria, samhällets organisering, 

estetik och kulturteori, urbanforskning, 

genusforskning och forskning om interreligiösa 

relationer viktiga profilområden. Den 

volymmässigt största forskningen är inriktad 

mot Östersjöregionen och Östeuropa. 

Inom alla profilområden pågår projekt 

med mångvetenskaplig inriktning. Inom 

naturvetenskap studeras främst miljövetenskap 

och biovetenskap. Miljövetenskap 

Utbildningsvetenskaplig 

forskning 

Södertörns högskolas lärarutbildning fick 

under 2009 en ny organisation. Syftet var 

bland annat att stärka den utbildningsvetenskapliga 

forskningen och skapa 

förutsättningar för utbildning på forskarnivå. 

Ett viktigt steg i detta arbete var 

att utse en forskningsledare. Uppdraget 

innebär att tillsammans med föreståndaren 

för lärarutbildningen utarbeta långsiktig 

forskningsplanering och strategiskt arbete. 

Forskningsledarens uppgift är också att fördjupa 

de samarbeten om forskarutbildning 

inom det utbildningsvetenskapliga området 

som högskolan har med andra lärosäten. 

Detta samarbete sker genom två utbildningsvetenskapliga 

forskarskolor, Språk och 

lärande i mångfaldsperspektiv och Flerspråkighet, 

litteracitet och utbildning, där även 

till exempel Uppsala universitet, Göteborgs 

universitet och Stockholms universitet ingår. 

En doktorand från vardera forskarskola

Doktorander vid Södertörns högskola 2009 

Kvinnor Män totalt 

Humaniora/samhällsvetenskap 53 27 80 

varav CBEES/BEEGS 31 18 49 

varav Forskarskolan i historia 5 4 9 

Naturvetenskap 15 9 24 

varav Molecular and biological 4 4 8 

varav Environmental sciences 11 5 16 

and development 

Utbildningsvetenskap 1 1 2 

Totalt 69 37 106 

Andel 65 % 35 % 

Antal personer per ämne och kön som påbörjat 

forskarutbildning 2009 

är placerad vid Södertörns högskola. 

Utbildnings- och forskningsnämnden 

för lärarutbildning och utbildningsvetenskap 

delar varje år ut planeringsbidrag 

för att stödja utbildningsvetenskapliga 

forskningsansökningar som 

uppfyller höga vetenskapliga kvalitetskrav. 

Medel söks i konkurrens, och 

de beviljade ansökningarna ges stöd 

i form av seminariebehandling för att 

höja ansökningarnas kvalitet. 

Högskolan arrangerar även regelbundna 

högre seminarier inom det 

utbildningsvetenskapliga området 

och har sedan 2007 en gästforskare i 

utbildningsvetenskap. Forskare från 

Södertörns högskolas utbildningsvetenskapliga 

miljö leder också ett antal 

forskningscirklar i samverkan med 

närliggande kommuner. Syftet med 

dessa är kollektiv kunskapsproduktion 

som förenar läraryrkets erfarenhetsbaserade 

kunskap med forskningens 

teoribaserade undersökningsmetoder. 

kvinnor Män totalt 

Etnologi 2 0 2 

Statsvetenskap 1 2 3 

Litteraturvetenskap 0 1 1 

Historia 3 1 4 

Miljövetenskap 0 1 1 

Kulturgeografi 0 1 1 

Totalt 6 6 12 

Andel 50 % 50 % 

Sammantaget skapar detta förutsättningar 

för en fortsatt utbyggnad av den 

utbildningsvetenskapliga forskningsmiljön 

med planerade tillsättningar av både 

doktorander och postdoktorander. 

Utbildning på forskarnivå 

Södertörns högskolas mål är att tilldelas 

examensrätt för forskarutbildning 

och därmed få möjlighet att anta och 

examinera egna doktorander. I februari 

2006 lämnade högskolan in en förnyad 

ansökan till regeringen om att erhålla 

universitetsstatus. Regeringen beslutade 

dock i juli 2009 att avslå ansökan. Utan 

examinationsrätt för forskarutbildning 

är det svårt att utveckla särarten inom 

utbildning och forskning samt behålla 

och rekrytera kvalificerade lärare och 

forskare. Högskolan har därför under 

2009 påbörjat arbetet med att ansöka 

om examensrätt för forskarutbildning 

inom ett flertal områden. 

Högskolans mångvetenskapligt upp- 

Hej där! 

Christian Widholm, 

programansvarig för 

Sport Management 

som startar i höst! 

Vad är Sport Management 

Det är en utbildning för dem som vill 

arbeta inom idrottsvärlden med bland 

annat ledarskap, administration och 

marknadsföring. Tanken är att man ska 

kunna arbeta på en kommersiell eller ideell 

idrottsorganisation efter utbildningen. 

Vad kommer studenterna att läsa 

Huvudämnet är företagsekonomi. Idrottsjuridik 

och ledarskap är andra huvudämnen 

som ingår i utbildningen. Efter 

utbildningen har studenten möjlighet till 

högre studier inom företagsekonomi. 

Vilket yrke kan studenten få 

Bland annat projektledare, någon chefsposition 

eller som spindeln i nätet på ett 

förbund, en förening, hos en eventarrangör 

eller på ett företag med idrott som 

med- eller motpart. 

Vem kan söka 

Alla som har grundläggande behörighet 

och matematik C och samhällskunskap A. 

Vad är unikt med Programmet 

Det är den enda utbildningen i Stockholmsregionen. 

Och det är här i Stockholm 

de största idrottsförbunden finns. 

Vi har ett stort externt kontaktnät och 

kan erbjuda mentorer och eventuella 

praktikplatser. 

Jenny Ringström 

moa maj 2010 | 49

Finansieringsform för doktorander per 

vetenskapsområde 2009 

(tkr) Humanistiskt- Medicinskt naturveten- Tekniskt summa 

samhällsveten- 

skapligt 

skapligt 

Anställning 19 021 0 6 231 0 25 252 

som doktorand 

Utbildningsbidrag 0 0 186 0 186 

Annan anställning 0 0 0 0 0 

vid lärosätet 

Stipendier 1 424 0 155 0 1 579 

Hej där! 

Jonna Bornemark, 

samordnare för den 

nya erfarenhetsbaserade 

lärarutbildningen. 

Vad är det för en sorts utbildning 

Det är en interkulturell lärarutbildning. 

Den är alltså inriktad mot fritidspedagogik 

och öppen för personer som har 

minst 5 års yrkeserfarenhet av fritidspedagogik, 

därför kallas den erfarenhetsbaserad. 

Var just den här inriktningen 

Det finns en stor brist på utbildade fritidspedagoger, 

många jobbar i verksamheten 

utan att ha utbildningen. Vi ville 

ta tillvara den kapacitet och praktiska 

kunskap som finns i verksamheterna och 

skräddarsy en utbildning för dessa personer. 

Man läser dessutom på deltid, en dag 

i veckan i skolan, resten av tiden är man 

ute på sin arbetsplats. 

Kan du ge exempel på en typisk seminarieuppgift 

som studenterna får 

En av de första uppgifterna är att undersöka 

vilka praktiska kunskaper man 

redan har och hur dessa kan utvecklas 

genom teori. 

FAKTA: 

Programstart: Hösten 2010 

Examen: Lärarexamen på grundnivå med 

interkulturell profil riktad mot fritidshem. 

Summa 20 445 0 6 572 0 27 017 

varav anslagsmedel 0 0 1 261 0 1 261 

varav externa medel 20 445 0 5 311 0 25 756 

byggda grundutbildning och forskning ger 

mycket goda möjligheter till en forskarutbildning 

som utvecklar ämnen på ett 

dynamiskt och nytänkande sätt. Med möjligheterna 

att anta och examinera egna 

doktorander skulle Södertörns högskola 

dessutom kunna hävda sin självständighet 

som ett forskarutbildande lärosäte. Trots 

att Södertörns högskola ännu inte har 

examensrätt för doktorsexamen, bedrivs 

en omfattande forskarutbildning i samarbete 

med lärosäten med examensrätt. Vid 

högskolan finns idag 106 doktorander. Av 

dessa återfinns 80 inom humaniora och 

samhällsvetenskap, 24 inom naturvetenskap 

och 2 inom utbildningsvetenskap. 

Baltic and East European 

Graduate School – BEEGS 

De första doktoranderna antogs till 

Forskarskolan Baltic and East European 

Graduate School, BEEGS år 2000. 

Forskarskolan hade under 2009 totalt 49 

doktorander och erbjuder en internationell 

och mångvetenskaplig, engelskspråkig 

forskarutbildningsmiljö där cirka hälften av 

doktoranderna har utländsk bakgrund. 

Doktoranderna vid BEEGS tillhör organisatoriskt 

både forskarskolan BEEGS 

och det egna huvudämnet vid högskolan. 

I och med tillkomsten av Centrum för 

Östersjö- och Östeuropaforskning, CBEES, 

knyts doktoranderna i högre grad än 

tidigare till sina ämnen. 

Under året har 5 disputationer ägt rum 

och totalt har 33 av BEEGS doktorander 

disputerat under perioden 2004-2009. 

Forskarskolor inom 

naturvetenskap 

Inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet 

bedrivs en aktiv 

forskarutbildning sedan högskolans 

start. Det finns för närvarande 24 

doktorander vilka handleds av lärare 

och forskare vid Institutionen för 

livsvetenskaper. 

Forskarutbildningen bedrivs i 

samarbete med Karolinska institutet, 

Stockholms, Uppsala, Göteborgs 

och Linköpings universitet, Örebro 

universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet. 

De forskarstuderande antas 

vid en värdinstitution vid respektive 

lärosäte, men erhåller sin projektspecifika 

och ämnesspecifika utbildning 

vid Södertörns högskola där de är 

anställda. 

Högskolan har två naturvetenskapliga 

forskarskolor: Molecular 

and Biological Sciences Graduate 

School och Environmental Sciences 

and Development Graduate School. 

Forskarskolornas syfte är att skapa en 

kreativ och vetenskapligt inspirerande 

miljö för doktoranderna med bland 

annat återkommande seminarier och 

inbjudna föredragshållare. 

Under året har 7 disputationer ägt 

rum inom den naturvetenskapliga 

forskarutbildningen. 


50 | moa maj 2010

SÖDERTÖRNS 

HÖGSKOLA 

I KORTHET 

6 program inom lärarutbildningen, 

90–330 hp 

28 kandidatprogram, 180 hp 

7 mastersprogram, 120 hp 

26 magisterprogram, 60 hp 

Ca 400 fristående kurser 

6 298 helårsstudenter vilket 

motsvarar ca 12 000 individer 

4 834 helårsprestationer 

77 % total prestationsgrad 

Studenter: 

60 % inom humaniora, 

samhällsvetenskapoch juridik 

21 % inom undervisning och övrigt 

19 % inom naturvetenskap, 

teknik och design 

68 % kvinnliga studenter 

32 % manliga studenter 

51 % av studenterna är yngre än 25 år 

34 % är mellan 25–34 år 

15 % är äldre än 34 år 

Landets näst högsta andel nya studenter 

med utländsk bakgrund, 37 % 

Sveriges femte högsta andel 

studenter som övergår från 

grundläggande högskoleutbildning till forskarutbildning, 

9,1 % 

143 inresande helårsstudenter 

54 utresande helårsstudenter 

inom utbytesprogram 

605 helårsarbetskrafter varav 

(andel kvinnor anges inom parentes) 

42 professorer (31 %) 

5 gästprofessorer (40 %) 

70 docenter (50 %) 

98 lektorer (46 %) 

6 postdoktorer (33 %) 

78 adjunkter (47 %) 

1 forskarassistent (100 %) 

66 doktorander med anställning (58 %) 

15 övrig forskningspersonal (67 %) 

224 administrativ personal (67 %) 

60 % disputerade lärare 

Mellan 2001 och 2009 har andelen kvinnliga 

docenter ökat från 26 % 

till 50 % 

Vid högskolan bedrivs 125 

forskningsprojekt. 49 av dessa 

är mångvetenskapliga projekt. 

Verksamhetens intäkter: 613 417 tkr 

Verksamheten kostnader: 603 571 tkr 

Årets resultat: 9 846 tkr 

Myndighetskapital: 18 148 tkr 

Grundutbildningens andel 

av intäkterna: 53 % 

Forskningens andel av intäkterna: 47 % 

6 298 helårsstudenter 

vilket 

motsvarar 

ca 12 000 individer. 

Mellan 2001 och 

2009 HAr andelen 

kvinnliga docenter 

ökat från 26% 

till 50%. 

moa maj 2010 | 51

Ivan Lena Hans ruIn nervÃ¶s? - SÃ¶dertÃ¶rns hÃ¶gskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?