Untitled - Södertälje kommun

FÖRORD 

I det språkutvecklande arbetet inom Södertälje kommun har strategier utarbetats för 

att skapa gemensamma ramar för språkbedömning och dokumentation. Genom 

nätverksarbete, mellan förskola och skola samt mellan de stadsdelar som under ett 

antal år erhållit statliga medel för utvecklingsarbete, har detta material, 

Språkjournalen, kommit till. Språkjournalen ger pedagoger möjlighet att dokumentera 

barns/elevers språkutveckling från förskolan till utgången av år 9 i grundskolan. 

I förordet och i lärarhandledningen kommer i fortsättningen ordet lärare att användas 

för att beteckna all pedagogisk personal i dessa verksamheter. 

Det svenska språket har en nyckelställning i skolarbetet står det i kursplanerna för 

svenska och svenska som andraspråk. Det är allas ansvar, på en förskola eller skola, att 

arbeta på ett sådant sätt som gynnar språkutveckling. Därför är detta material ämnat 

för diskussioner kring elevers språkutveckling i alla ämnen under hela förskole- och 

skoltiden. 

Vad är Språkjournalen 

Språkjournalen är en dokumentation över hur långt barnet/eleven kommit på sin väg mot 

uppnåendemålen för grundskolan. Materialet kan, beroende på hur det används, utgöra 

underlag för flera saker som t.ex.: 

 

 

 

 

Elevens kunskap om målen. 

I en målstyrd verksamhet som skolan måste självfallet eleven själv få kunskap om 

vad som krävs - språkjournalen talar om vad som förväntas av eleven vid olika 

tidpunkter under skoltiden. På så sätt görs eleven delaktig i sin lärandeprocess och 

kan lättare ta ansvar för den. 

Individualisering. 

Genom en kontinuerlig dokumentation kan pedagoger möta barnet/eleven där hon 

eller han befinner sig. I det språkutvecklande arbetet är detta synnerligen viktigt 

för att kunna ge barnet/eleven språkliga utmaningar på rätt nivå. 

Utvecklingssamtal, utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. 

Den diagnos som kan utläsas av dokumentationen är ett viktigt redskap för 

upprättandet av utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. I samtalet med elev och 

förälder kan både starka och svaga sidor belysas på ett sakligt sätt och med den 

informationen går det lätt att se vad eleven bör arbeta med, både på kort och lång 

sikt. Genom att dokumentationen börjar redan i förskolan finns goda förutsättningar 

för att ”vara i tid”. 

Överföring av information. 

Då ett barn/en elev byter skolform, skola eller lärare är Språkjournalen ett bra 

komplement vid överlämnandesamtal o.d. 

Forum för språkutveckling 

Utbildningskontoret, Södertälje kommun 

1

Planering 

Eftersom Språkjournalen anger olika delar i språkutvecklingen kan materialet 

användas för lärares planering av verksamheten eller undervisningen för enskilt barn 

eller klass. Både den kortsiktiga och den långsiktiga planeringen utifrån materialet 

ger stort friutrymme för vilket arbetssätt eller vilka metoder en lärare finner bäst 

för enskild elev eller grupp. 

Utvärdering. 

Regelbunden observation och dokumentation ger kunskap om den enskilde elevens 

framsteg och lärarens eget arbete. Det blir ett sätt att få reda på om det 

arbetssätt och det material man valt har fungerat bra. Det blir också ett sätt att se 

att man faktiskt arbetat med alla moment i språket som är relevanta för elevens 

ålder. 

Betygssättning. 

Om eleven, på en åldersadekvat nivå, uppnår de flesta av de kriterier som finns 

uppställda under skolår 9 är eleven godkänd i svenska/svenska som andraspråk. 

Utgångspunkten för materialet har varit den normala språkutvecklingen hos ett barn 

med svenska som modersmål, de av Skolverket uppställda målen för år 5 och 9 samt de 

diagnostiska proven för år 2 och 7. Målformuleringarna i samband med detta är direkt 

hämtade ur kursplaner och betygskriterier i svenska 2000. Texterna i anslutning till 

målen för år 5 och år 9 är ett sammandrag av Pirkko Bergmans skrifter i Skolverkets 

referensmaterial, ”Att undervisa elever med Svenska som andraspråk”. 

För utformningen av skoldelen ligger Skolverkets diagnostiska prov för år 2 till grund, 

dvs. det observationsschema som medföljer provet. Med detta som mall har 

utformningen av de övriga dokumenten tillkommit, med samma struktur och med 

åldersrelaterad progression. 

Förskoledelen i materialet är utarbetat av olika arbetsgrupper inom förskola och skola i 

Södertälje kommun. 

Södertälje den 30 juli 2002 


Lena Aronsson 

Karin Benedek 



2

SPRÅKPLAN 

Barnets namn: Född år månad datum 

Vilket land är barnet fött i 

Om ej Sverige, när kom barnet hit 

Barnets modersmål: 

Pappans namn: 

Mammans namn: 

Antal syskon: 

Pappans modersmål: 

Mammans modersmål: 

Syskons födelseår: 

Vilket/vilka språk använder barnet med familjen 

Vilket/vilka språk använder barnet med kamrater 

Vilket/vilka språk använder barnet i förskolan/skolan 

Har barnet gått i förskola 

När började barnet 

Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan/skolan då det gäller språkutveckling i 

svenska 

Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan/skolan då det gäller språkutveckling i 

ett ev. annat modersmål 

Synpunkter föräldrarna har på barnets språkförmåga och språkkunskaper 

Datum: ../.. 20.. 

Pedagog: 

Förskola/skola: 

Föräldrar: 



3

Eventuella kompletteringar till Språkplan: 



4

DOKUMENTATION FÖRSKOLA 

1. Barnet förstår vardagliga 

meningar, t.ex. uppmaningar 

och instruktioner 

2. Barnet kommunicerar genom 

att peka, visa, göra ljud 

3. Barnet har ett rimligt stort 

ordförråd, dvs. som räcker i 

olika situationer 

4. Barnet lyssnar koncentrerat 

5. Barnet deltar aktivt i samtal 

6. Barnet kommenterar 

vardagliga aktiviteter och 

leksituationer, beskriver och 

fantiserar kring sin lek 

7. Barnet förmedlar mening och 

budskap begripligt för andra 

8. Barnet berättar spontant i 

grupp 

9. Barnet kan återberätta 

10. Barnet förstår vanliga 

prepositioner 

11. Barnet använder vanliga 

prepositioner 

12. Barnet förstår adjektiv 

13. Barnet använder adjektiv 

14. Barnet förstår generella 

begrepp på ett riktigt sätt, 

t.ex. djur och blommor 

15. Barnet använder generella 

begrepp på ett riktigt sätt, 

t.ex. djur och blommor 

16. Barnet förstår specifika 

begrepp, t.ex. byxa och jacka 

i stället för kläder 

17. Barnet använder specifika 

begrepp, t.ex. byxa och jacka 

i stället för kläder 

18. Barnet använder negationer 

1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 



5

19. Barnet behärskar turtagning i 

språket 

20. Barnet anpassar språket till 

samtalspartnern 

21. Barnet kan tala om dåtid, 

nutid och framtid 

22. Barnet använder ordföljd, 

böjning och en/ett på ett 

riktigt sätt 

23. Barnet kan ”läsa” bilder 

24. Barnet kan reflektera kring 

en berättelse och anknyta till 

egna erfarenheter i ord eller 

handling 

25. Barnet lekläser 

26. Barnet lekskriver 

27. Barnet kan läsa sitt namn 

28. Barnet kan skriva sitt namn 

Observerande pedagoger 

Namn: Datum: 

Förskola: 

Namn: Datum: 

Förskola: 

Namn: Datum: 

Förskola: 

Namn: Datum: 

Förskola: 

Namn: 

Förskola: 

Datum: 

Ja, jag/vi godkänner att Språkjournalen överlämnas till förskoleklass och skola: 

………………………………………………………………………………………………………………………………………………. 

(vårdnadshavares namnteckning) 



6

MELLANNIVÅ i svenska som andraspråk 

Barnet har, vid skolstart, uppnått mellannivå i svenska när: 

barnet har ett ordförråd som räcker till för det barnet vill säga 

barnet behärskar vardagsspråk och har bra flyt 

barnet kan berätta utan stöd av en vuxen 

barnet kan uttrycka känslor verbalt 

barnet kan tala om icke närvarande företeelser 

barnet använder adjektiv för att beskriva 

barnet använder partikelverb och hjälpverb 

verb och substantiv dominerar språket 

barnet böjer verb och substantiv 

böjningsformer och ords betydelse är ofta korrekta, men inte alltid 

barnet korrigerar sig själv 

barnet använder huvudsatser och enklare bisatser 

barnet använder svenska, men behärskar inte språket fullt ut; är inte alltid möjlig att 

förstå, gör övergeneraliseringar och nybildningar, har ibland svårt med omvänd 

ordföljd osv 

Uppnått mellannivå i svenska:……./……… 20……. 

Språkbedömningsmetod som använts för att ge underlag för bestämning av 

språknivå: 

Bedömningen utförd av (namn, befattning och förskola/skola): 



7

DOKUMENTATION år F-3 

Tala – lyssna 

Samtal och lyssnande F-klass år 1 år 2 år 3 

1. Deltar aktivt i samtal 

a) i uteleken och på rasten 

b) i liten grupp i klassrummet 

c) i stor grupp i klassrummet 

2. Har ett rimligt stort ordförråd, dvs. som 

räcker i olika situationer 

3. Lyssnar koncentrerat, t.ex. till berättelser 

4. Förstår instruktion som ges till hela gruppen 

Berättande 

5. Berättar spontant i mindre eller större grupp 

6. Återger ett händelseförlopp kronologiskt 

7. Kan hålla fast vid huvudinnehållet (den röda 

tråden) i en berättelse 

Språkljud och språklig medvetenhet 

8. Kan uttala alla ljud 

9. Kan delta i stavelselekar 

10. Kan rimma och alliterera, t.ex. bagar Bengtsson 

bakar bara brända bullar 

11. Kan lokalisera ljud i ord, t.ex. första och sista 

ljudet 

12. Kan räkna ord i meningar 

13. Kan uppfatta att ord har olika längd 

Skriva 

Kommunikation och skrivintresse 

1. Visar nyfikenhet och intresse för skriftspråk 

2. Förstår kopplingen mellan läsning och 

skriftspråk 

3. Kan skriva sitt namn 

4. Skriver gärna 

5. Skriver meddelanden 



8

6. Kan formulera tankar och upplevelser i skrift 

och/eller som teckning 

7. Kan förbättra sin egen text 

Skrivtekniker och språkbygge 

8. Kopierar enstaka ord/tecken 

9. Skriver kända ord som helheter 

10. Identifierar ljud och kopplar ljud och tecken 

(bokstav) 

11. Kan bygga meningar 

12. Använder både vokaler och konsonanter i 

texten 

13. Lämnar mellanrum mellan orden 

Läsa 

Läsintresse 

1. Visar nyfikenhet och intresse för litteratur 

2. Förstår kopplingen mellan läsning och 

skriftspråk 

3. Kan läsa sitt namn 

4. Kan läsa ordbilder 

5. Försöker läsa text 

6. Tar egna initiativ till att läsa 

Läsförståelse 

7. Utnyttjar förförståelse vid läsning 

8. Tar hjälp av textens sammanhang vid läsning 

9. Rättar sig själv 

10. Visar i ord/bild förståelse av innehållet i en 

uppläst berättelse, efter egen läsning 

11. Kan reflektera kring en berättelse och anknyta 

till egna erfarenheter 

12. Kan formulera tankar och upplevelser som 

bilder, teckningar och/eller text 

Lästekniker 

13. Har läsriktningen klar för sig 

14. Kan identifiera ord i texten 



9

15. Känner igen alla bokstäver och kopplar 

bokstavstecken till ljud 

16. Kan ljuda ihop obekanta ord 

17. Känner igen återkommande ord eller delar av 

ord, t.ex. förleder och ändelser 

18. Läser flytande 


Namn: Datum: 

Skola: 

Namn: Datum: 

Skola: 

Namn: Datum: 

Skola: 

Namn: Datum: 

Skola: 



10

Mål i svenska som eleverna skall ha uppnått 

i slutet av det femte skolåret 

Eleven skall 

kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och 

budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna 

samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter 

kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och 

kommunikation 

kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir 

begripligt och levande 

kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste 

reglerna för stavning och kunna använda ordlista 

Möjligheter att uppnå målen i år 5 för elever med annat modersmål 

än svenska. 

Dessa är beroende av en rad omständigheter; hur långt eleven har kommit i sin 

språkutveckling både på sitt modersmål och på svenska vid skolstarten, vilken språklig 

stimulans och vilka interaktionstillfällen eleven haft osv. 

Många elever saknar baskunskaper både på modersmålet och svenska och variationen i 

förkunskaper hos dessa elever är mycket stor. Det är dock en omöjlighet att utforma 

en kursplan i svenska som tar hänsyn till alla variationer. Då det gäller mål att uppnå har 

man därför hållit sig till det generella och är överens om att målen innehållsmässigt är 

desamma för svenska och svenska som andraspråk. 

Vägarna för att nå målen är naturligtvis olika beroende på om elevernas modersmål är 

svenska eller ett annat språk. Det vore därför önskvärt att lärare som arbetar med 

elever med annat modersmål har kunskap om vilka prioriteringar och vilka 

målformuleringar som bör göras i varje enskilt fall. 

Det övergripande målet är självfallet att kunna studera på svenska dvs. eleven måste 

tillägna sig ett funktionellt språk som tankeverktyg för problemlösning och 

kommunikation. 



11

Eleven ska läsa åldersadekvat litteratur, både fakta- och skönlitterära texter, och få 

tillräckligt med tid för att kunna bearbeta stoffet så att innehållet blir klart för 

eleven. 

”Att i tal och skrift kunna formulera avancerade tankar – i nivå med den 

åldersmässiga mognaden – måste vara ett krav och en rättighet för elever 

med annat modersmål. För att det ska bli möjligt måste man ge avkall på 

annat som elever med svenska som modersmål kan väntas behärska år 5.” 

Pirkko Bergman – Ur kommentarmaterialet till Lpo -94 

Ett funktionellt språk kan bara läras in och befästas i en kontext och därför är 

ordkunskap förmedlad via ordlistor, stavningsregler o.d. inga högt prioriterade mål för 

dessa elever. 

Vad gäller korrektheten i språkanvändningen är målet för dessa elever att knappa in på 

det försprång som eleverna med svenska som modersmål redan skaffat sig före 

skolstarten. Även detta sker i kontextuella sammanhang och inte genom enskilda 

grammatiska övningar. 



12

DOKUMENTATION år 4-6 


Samtal och lyssnande år 4 år 5 år 6 

1. Deltar aktivt i samtal och diskussioner 

a) i uteleken och på rasten 

b) i liten grupp i klassrummet 

c) i stor grupp i klassrummet 

2. Har ett rimligt stort ordförråd, dvs. som räcker i 

olika situationer 

3. Lyssnar koncentrerat, t.ex. till berättelser och fakta 

4. Förstår instruktion som ges till hela gruppen 

Berättande 

5. Återger ett händelseförlopp kronologiskt 

6. Kan hålla fast vid huvudinnehållet (den röda tråden) i en 

berättelse 

7. Redogör för ett sakinnehåll så att det blir begripligt för 

åhöraren 

Språkljud 

8. Kan rimma och alliterera, t.ex. bagar Bengtsson bakar 

Skriva 

Kommunikation och skrivintresse 

1. Skriver gärna 

2. Skriver 

a) berättelser 

b) meddelanden/anteckningar 

c) brev 

d) redogörelser 

3. Kan formulera tankar och upplevelser sammanhängande 

4. Kan ta diktamen – ej ur rättskrivningssynpunkt 

5. Kan förbättra sin egen text, t.ex. genom fördjupning eller 

utbyggnad av texten 


6. Kan bygga ut meningar 

7. Känner till och kan tillämpa de vanligaste skrivreglerna; 

!. talstreck, stor bokstav 

8. Känner till och kan tillämpa de vanligaste 

stavningsreglerna 



13

9. Kan använda ordlista 

Läsa 

Läsintresse 




3. Tar hjälp av textens sammanhang vid läsning och rättar 

sig själv 

4. Kan med egna ord återge innehållet 

a) i en uppläst berättelse 

b) efter egen läsning 

5. Kan reflektera kring en berättelse och anknyta till egna 

erfarenheter 

6. Skönlitteratur: eleven kan 

a) återge innehåll och detaljer 

b) ”läsa mellan raderna” 

7. Faktatext: eleven kan 

a) förstå innehållet i stora drag av sammanhanget 

b) uttrycka inlevelse genom egna reflektioner 

8. Förstår en skriftlig instruktion 

Lästekniker 

9. Kan ljuda ihop obekanta ord 

10. Känner igen återkommande ord och delar av ord, t.ex. 

förleder och ändelser 


a) med inlevelse 

b) med god intonation 

12. Varierar sitt läsande utifrån textinnehållet 

13. Kan läsa en text högt 

a) inför mindre grupp 

b) inför klassen 


Namn: Datum: 

Skola: 

Namn: Datum: 

Skola: 

Namn: 

Datum: 

Skola: 



14

Mål i svenska som eleverna skall ha uppnått 

i slutet av det nionde skolåret 

Eleven skall 

aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar 

samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är 

begripligt 

kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från 

andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna 

återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det 

kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några 

skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt 

att leva och tänka 

kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt 

tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator 

ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget 

och andras språkbruk 

Möjligheter att uppnå målen i år 9 för elever med annat modersmål 

än svenska 

Strävan efter att ge dessa elever en så god kommunikativ förmåga som möjligt tar stort 

utrymme även under de senare skolåren. Normer för interaktion är starkt kulturbundna 

och eleverna måste lära sig den svenska normen och samtidigt få insikt om att den egna 

normen självfallet är likvärdig. Att tillägna sig de icke-verbala reglerna för samtal av 

olika karaktär kräver kontinuerlig uppmärksamhet och träning. 

Att kunna läsa till åldern avpassad litteratur är inte bara ett mål utan också ett medel. 

Det är förutsättningen för tillägnandet av ett åldersadekvat språk och texterna måste 

därför bearbetas på ett mer varierat sätt än för elever med svenska som modersmål. 

Texturvalet måste befrämja en allsidig språkutveckling och kan användas som 

heltäckande läromedel. 



15

Textläsning och bearbetning utgör grunden även för att uppnå målen för 

skrivfärdigheten. 

Elementära kunskaper om språket och människors olika språkbruk får olika innebörd hos 

elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. Kunskaper om två 

språk hos elever med annat modersmål måste tas tillvara i undervisningen så att det nya 

språket utvecklas maximalt. Eleverna har kanske inte i år 9 hunnit tillägna sig samma 

kunskaper som elever med svenska som modersmål men ändå nått en likvärdig 

kompetens. 

Vad gäller korrektheten i språkanvändningen bör elever med annat modersmål ha 

uppnått målen med viss modifikation. 

Att känna till några av de stora skönlitterära verken är motiverat i den mån de 

befrämjar en allsidig språkutveckling. 



16

DOKUMENTATION år 7-9 


Samtal och lyssnande år 7 år 8 år 9 

1. Deltar aktivt i samtal och diskussioner genom att 

a) uttrycka egna åsikter, idéer och känslor 

b) lyssna och värdera andras åsikter, idéer och känslor 

c) reflektera över sammanhang 

2. Har ett rimligt stort ordförråd, dvs. som räcker i olika 

situationer 

Muntlig framställning 

3. Återberättar sammanhängande något som eleven sett, 

hört, läst eller upplevt 

a) fiction 

b) fakta 

4. Redogör för ett sakinnehåll så att det blir begripligt för 

åhöraren 

Skriva 

Kommunikation 

1. Skriver sammanhängande så att innehållet framgår 

tydligt i 

a) berättelser 

b) brev 

c) anteckningar 

d) redogörelser/rapporter 

e) instruktioner 

2. Kan situationsanpassa sitt skrivande med hjälp av olika 

språkliga medel 

3. Kan 

a) bygga ut 

b) komprimera texter av olika slag 

4. Har tillräckligt ordförråd för att konkretisera och 

variera texter av olika slag 

5. Strukturerar och disponerar texten så att det logiska 

sammanhanget klart framgår 

6. Analyserar, reflekterar och motiverar sina åsikter 

utifrån en text, film, berättelse eller egna erfarenheter 



17


7. Kan bygga mera komplexa meningar 

8. Känner till och kan tillämpa de vanligaste skrivreglerna 

9. Känner till och kan tillämpa de vanligaste 

stavningsreglerna 

10. Kan använda ordlista 

11. Kan disponera och strukturera texter så att 

sammanhanget blir logiskt 

12. Har kunskap om ordbildning 

a) sammansättningar 

b) avledningar 

c) partikelverb 

13. Har kännedom om ords 

a) variationer 

b) värdeladdningar 

c) nyanser 

14. Visar tydliga tecken på utveckling mot ökad formell 

säkerhet - korrekthet 

Läsa 

Läsintresse 


2. Läser varierade och åldersadekvata texter 



4. Tar hjälp av textens sammanhang vid läsning och rättar 

sig själv 

5. Kan med egna ord återge innehållet 

a) i en uppläst text 

b) efter egen läsning 

6. Kan reflektera kring en text och anknyta till egna och 

andras erfarenheter 

7. Skönlitteratur: eleven kan 

a) återge innehåll och detaljer 

b) ”läsa mellan raderna” 

8. Faktatext: eleven kan 

a) förstå innehållet i stora drag av sammanhanget 

b) uttrycka inlevelse genom egna reflektioner 

c) analysera och värdera innehållet i en text utifrån 

egen erfarenhet och kunskap 

9. Förstår en skriftlig instruktion 



18

Lästekniker 


a) med inlevelse 

b) med god intonation 

11. Varierar sitt läsande utifrån textinnehållet 

12. Kan läsa en text högt 

a) inför mindre grupp 

b) inför klassen 

Övergripande språklig kompetens 

1. Har ord och begrepp för att tillgodogöra sig 

undervisningen i andra ämnen genom att använda språket 

som verktyg för inlärning: 

a) läser och förstår lärobokstexter, tidningsartiklar m.m. 

b) uttrycker reflektioner, erfarenheter och kunskaper i 

tal och skrift på ett åldersadekvat sätt 

2. Eleven är medveten om 

a) sin egen språkförmåga 

b) språkets betydelse för inlärningen 


Namn: Datum: 

Skola: 

Namn: 

Skola: 

Datum: 

Namn: Datum: 

Skola: 



19

Untitled - Södertälje kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?