Komplexa sammansatta produkter. Projektkatalog 2006 - Vinnova

V I N N O V A I N F O R M A T I O N 

V I 2 0 0 6 : 0 9 

KOMPLEXA SAMMANSATTA 

PRODUKTER 

Projektkatalog 2006

Titel / Title: Komplexa Sammansatta Produkter. Projektkatalog 2006 

Serie / Series: VINNOVA Information VI 2006:09 

ISSN: 1650-3120 

Utgiven/ Published: Juni 2006 

Utgivare / Publisher: VINNOVA –Verket för Innovationssystem /Swedish Governmental Agency for Innovation System 

VINNOVA Diarienr / Case No: 2003-00414 

Om/About VINNOVA 

VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt 

genom utveckling av effektiva innovationssystem 

och finansiering av behovsmotiverad forskning. 

Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige 

utvecklas till ett ledande tillväxtland. 

I serien VINNOVA Information publiceras informationsoch 

presentationsmaterial som beskriver VINNOVAs 

verksamhet samt programbeskrivningar, projektkataloger, 

verksamhetsberättelser etc. 

Forskning och innovation för hållbar tillväxt. 

VINNOVA´s mission is to promote sustainable growth 

by developing effective innovation systems 

and funding problem-oriented research. 

I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte 

att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som 

återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. 

VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.VINNOVA.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, 

Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller 

order.fritzes@nj.se 

VINNOVA´s publications are published at www.VINNOVA.se

Komplexa Sammansatta 

Produkter 

Projektkatalog 2006

Komplexa Sammansatta Produkter: 

en VINNOVA-satsning inom 

Produktframtagning 

VINNOVA finansierar forskning inom produktutveckling och tillverkning, s k 

produktframtagning, genom ett antal satsningar. 

Satsningen Komplexa Sammansatta Produkter är ett av dessa FoU-program och rör 

verkstadsindustrinära forskning om utveckling och tillverkning av produkter 

med hög komplexitet, t ex sammansatta av olika material, olika teknologier eller 

avancerade geometrier. Ambitionen med satsningen är att stärka kompetensen 

gällande framtagning av produkter med högt kunskapsinnehåll och förädlingsvärde. 

Programmet Komplexa Sammansatta Produkter omfattar totalt ca 90 Mkr offentliga 

medel, startade 2003 och finansieras t o m 2008. Projekten medfinansieras av 

företag, normalt sett med lika mycket som det offentliga bidraget.

Projekt inom satsningen 

Komplexa Sammansatta Produkter 

Under 2003 startades nio treåriga projekt (2003-2006), och under 2006 startas tio 

ytterligare treåriga projekt (2006-2008). I denna skrift presenteras samtliga dessa 19 

projekt i ett sammanhang. 

Projekt under 2003-2006 

Virtuell produkt- och processberedning (ALI) 

Funktionssäkerhet (SP) 

Modellbaserad teknik och kompetensintegration vid utveckling av komplexa 

mekatroniska produkter (KTH) 

Time Bending (UU) 

Utveckling och produktion av bioteknisk utrustning (LIU) 

Interorganisatorisk samverkan och informationshantering (LIU) 

Banplanering och flexibel automatisk offlineprogrammering för geometrisk 

mätutrustning (FCC) 

Nedbrytning av komplexa sammansatta geometrikrav (CTH) 

Inspection Management (IVF) 

Projekt under 2006 - 2008 

DATLAS - Datainteraktiv processövervakning för lasersvetsning (LTU) 

Demontering av sammansatta limmade produkter (IVF) 

Återföring av produktionsdata i komplexa produkter och produktionssystem (IVF) 

ProAct - Proaktiva monteringssystem (KTH) 

Digitala Prototyper för Produktionsanpassad Design (CTH) 

CASTCOMP (Gjuteriföreningen) 

VIKTOR - Virtuell produktutveckling för gjutning (IngH Jönköping) 

RotoCast - Tillverkning av komplexa flödesledare (LTH) 

Optisk teknik för verifiering av produktdata (Svensk Verktygsteknik) 

Totalansvar för verktygsfunktionen (IVF) 

Komplexa Sammansatta Produkter – en VINNOVA-satsning inom Produktframtagning


ViPP - Virtuell Process- och 

Produktberedning 

Bakgrund 

Svensk tillverkningsindustri lever under ett kraftigt förändringstryck på grund av 

den globaliserade ekonomin. Denna process är särskilt stark inom fordonsindustrin. 

För att behålla eller öka sina marknadsandelar ökar behovet av korta 

utvecklingstider av nya funktionella koncept med tillräckligt högt attraktionsvärde 

som möter kraven på kvalitet, säkerhet och korta leveranstider. Av 

fordonstillverkarna beredningsavdelningar och deras underleverantörer krävs att de 

skall förbereda tillverkning av en allt mer tekniskt avancerad produkt på en allt 

kortare tid. Simulering anses som ett sätt att kunna leva upp till dessa krav. Generellt 

användbara simuleringsverktyg och en smidig kommunikation inom och mellan 

företagen får en ökad betydelse för beredningen hos fordonstillverkare. Volvo 

Personvagnar och SAAB Automobiles har gjort stora investeringar i 

simuleringsverktyg, inklusive verktyg för simulering av ergonomi. Emellertid har 

användarna av dessa hjälpmedel stött på problem då arbetsmetoder och tillgång på 

information har visat sig utgöra särskilt kritiska parametrar. Inom Volvo är 

erfarenheten att insamlingen av data och information inför varje simulering tar för 

lång tid med resultatet att för få simuleringar hinner göras. Detta tillsammans med 

erfarenheten att tilltron till resultat från simuleringar inte alltid är så hög bland 

beslutsfattare gör att simuleringsverktyg inte utnyttjas till sin fulla potential. Syftet 

med projektet är därför att söka sätt att rationalisera simuleringsarbetet och åtgärder 

för att öka tilltron till resultaten. 

Genomförande 

Projektet har delats upp i tre områden med delprojekt: ett organisatoriskt, ett tekniskt 

och resultatpresentation. I den organisatoriska studeras flödet av information inom 

och mellan företagen avseende geometri- och ergonomisimulering, vad de olika 

aktörerna anser om resultaten från simuleringar samt hur mycket tid 

simuleringsingenjörer ägnar åt informationsinsamling, simulering respektive övriga 

aktiviteter. De tekniska delprojekten studerar simuleringsprogrammens förmåga att 

verifiera ergonomiska aspekter, speciellt reliabilitet genom att undersöka tilltron 

tillresultaten och variabilitet genom att undersöka hur resultaten varierar mellan 

olika användare och olika tillfällen. 


Resultat 

Resultatpresentationen innehåller dels konferensbidrag och artiklar i vetenskapliga 

tidskrifter och dels en IT-baserad interaktiv guide för ergonomisimulering. Några 

kunskaper som kommer ur projektet är: 

Organisatoriska aspekter 

- Simuleringsingenjörer lägger mindre tid på datainsamling och simulering och mer tid på 

möten och allmän kommunikation än förväntat. 

- Konstruktörer och chefer har hög tilltro till resultaten från simuleringar och är relativt 

nöjda med hur resultaten presenteras. 

- Kraven är fortfarande låga på underleverantörer att bistå i simuleringsarbetet och 

begränsar sig till att i vissa fall kunna leverera modeller i rätt format till 

fordonstillverkaren. 

- Intresset för simulering minskar i slutet av ett projekt vilket resulterar i brister i 

återkopplingen av erfarenheter, dvs. hur väl simuleringen stämde med verkligheten. 

Tekniska aspekter 

- Simuleringsprogrammens stöd för bestämning av kroppsställningar förkortar inte arbetet 

för simuleringsingenjören. 

- Den ergonomiska utvärderingen gjord med simuleringen som grund visar på flera brister. 

- Det är i dagens simuleringsverktyg omöjligt att simulera mjuka material och 

toleranskedjor vilket minskar konstruktörernas intresse och tilltro samt gör att man tvingas 

fortsätta med fysiska prototyper i större utsträckning. 

Fortsatta utmaningar & obesvarade frågor 

En ergonomisk simulering görs av nödvändighet sent i utvecklingsprocesser när 

modeller är tillräckligt väl definierade. Därför är tidspressen stor och behovet stort 

av en standardiserad form för kommunikation av simuleringsbehov och resultat. 

Fordonstillverkarna har börjat den processen men mer behöver göras. 

Kalkylering av fysisk belastning i simuleringsprogram görs idag endast av statiska 

positioner, på indata som är mycket beroende av simuleringsingenjörens erfarenhet 

och med analysalgoritmer som inte är anpassade till simuleringsprogrammens 

möjligheter. Dessutom saknas möjligheter att beakta tidsfaktorn. 

Deltagare 

Projektet är ett samarbete mellan Arbetslivsinstitutet, Autoliv AB, Chalmers, 

Dassault Systèmes AB, Lear AB, Lunds Tekniska Högskola, UGS, Volvo 

Personvagnar AB och Xdin. Projektledare är Marita Christmansson; 

marita.christmansson@arbetslivsinstitutet.se 



SafeProd 

Funktionssäkerhet i komplexa 

sammansatta produkter 

www.sp.se/safeprod 

Motivering 

Svensk tillverkningsindustri går för tillfället igenom en omvälvande förändring då 

analoga styrsystem med rask takt ersätts av programmerbara styrsystem. Genom att 

tillämpa dessa nya styrningar uppnås både ökad flexibilitet och produktivitet. 

Däremot ökas komplexiteten hos anläggningarna och därmed även risken att man 

inte kan överblicka potentiella risker som dessa nya typer av system kan skapa. 

Funktionssäkerhet är ett samlingsnamn för alla de åtgärder som vidtas för att 

försäkra sig om att produkten/systemet verkligen genomför den funktion man 

ursprungligen tänkte sig. Syftet med SafeProd projektet har varit att stötta svensk 

industri vid införandet av dessa nya komplexa programmerbara system och riktlinjer 

och ge vägledning kring hur man hanterar funktionssäkerhet på ett korrekt sätt för att 

kunna garantera en hög grad av säkerhet. 

Genomförande 

Projektet har varit uppdelat i två delar, en tillämpad del och en akademisk del, där 

både har haft en stark industriell koppling. 

Den akademiska delen har fokuserat på forskning inom området säkerhetskritiska 

styrsystem, vilket bland annat har resulterat i ett antal publikationer, bland annat på 

den välrenommerade SafeComp, The International Conference on Computer Safety, 

Reliability and Security (www.safecomp.org). 

Den tillämpade delen har fokuserat på att utveckla metoder för att stötta industrin i 

tillämpning av nya riktlinjer kring konstruktion av säkerhetskritiska styrsystem. 

Projektet har riktat sig främst mot processindustri och industriautomation. 


Effekter 

- De metoder som tagits fram inom projektet har varit till stor hjälp för svensk 

industri vid tillämpning av nya komplexa riktlinjer kring säkerhetskritiska 

styrsystem 

- Samarbetet med Arbetsmiljöverket har varit viktigt för att få myndighetens syn 

på hantering av dessa nya komplexa styrsystem (resultatet från projektet har 

även presenterats för övriga nordiska myndigheter inom området) 

- Upparbetade kontakter med olika branschorganisationer, bland annat SSG 

(skogsindustrin) 

- Presentation av forskningsresultatet på både akademiska och industriellt 

tillämpade internationella konferenser 

- Kunskapsförmedling på plats hos svensk processindustri 

- Kunskapsförmedling till svenska industrikonsulter 

- Stort antal nedladdade rapporter, fram till idag har fler än 1500 rapporter laddats 

ned från SafeProd hemsidan. 

Fortsatta utmaningar 

En av de största utmaningarna för tillfället inom detta område är att försöka utveckla 

nya metoder för industrin som beskriver hur de skall hantera tillförlitlighetsdata, 

både för enskilda säkerhetskomponenter samt för hela säkerhetssystem. 

Projektteam 

SP – Johan Hedberg (projektledare) 

Arbetsmiljöverket (Lars-Gunnar Öqvist & Börje Lax) 

ABB (Annika Thilderqvist) 

TetraPak (Bengt Malmström och Johnny Persson) 

Eka Chemicals (Ulf Andersson) 

Pidab (Lars Axelsson) 

Teldako (Sven-Olov Wedin) 



Modellbaserad teknik- och kompetensintegration 

vid utveckling av komplexa 

mekatroniska produkter – Modkomp 

Behovsbild 

Projektets övergripande syfte är att bättre kunna hantera komplexitet vid utveckling 

av mekatroniska produkter. Mekatroniska produkter är fysiska produkter som 

karaktäriseras av att en ökande del av funktionaliteten är realiserad med 

programvara i ett inbyggt styrsystem. Egenskaper och prestanda bestäms, förutom 

av styrsystemet, också i hög grad av det mekaniska delsystemet och hur väl dessa 

båda delsystem är integrerade fysiskt och funktionellt. 

Mekatroniska produkter kännetecknas av en relativt hög grad av koppling mellan 

olika systemkomponenter och funktioner. Detta påverkar produktarkitektur, 

livscykelprocesser och organisationer. En stor utmaning är här att skapa 

verktygsstöd såväl som arbetssätt som stödjer systemövergripande konstruktion. 

Problembilden är relevant för en många industriella tillämpningar. I detta projekt har 

en avgränsning gjorts mot fordonsindustrin. 

Genomförande 

Problemställningen angrips från två infallsvinklar: 

- Hur hantera teknikintegrationen vid mekatronisk utveckling 

- Hur lösa motsvarande kompetensintegration 

Dessa infallsvinklar hanteras i projektet genom teoretiska studier och arbeten, samt 

genom studier nära kopplade till företagen. I samverkan med företagen har studier, 

framförallt genom intervjuer, genomförts för att få en bättre förståelse industriell 

praxis och hur dessa problem upplevs bland industriella utvecklare. 

Uppföljningsstudier har också genomförts för att studera effekter efter införande av 

nya verktyg för informationshantering. Parallellt med detta har teoretiska aspekter 

och lösningsansatser kring verktygs och informationsintegration studerats. 


Resultat 

Syftet med ModKomp1 är att genom modellbaserad utveckling möjliggöra en 

effektivare kompetens- och teknikintegration vid komplex produktframtagning. 

ModKomp1, har gett och förväntas ge, följande resultat: 

- Kartläggning av övergripande industriella behov avseende integration. 

- En utvärdering av produktdatahantering för el/mjukvara med PDM-liknande 

verktyg, och specifikt en kartläggning av användaraspekter och arbetssätt vid 

införandet av verktyg som stödjer formaliserad och integrerad 

produktdatahantering. 

- En utvärdering av tekniska lösningar för domänverktygsintegration och 

datahantering, samt framtagandet av ett ramverk för att jämföra olika lösningar. 


Steget från utveckling av mekaniska till mekatroniska produkter är fortsatt en stor 

utmaning, inte minst för fordonsindustrin. För att möte denna utmaning krävs en 

större satsning än vad detta projekt kan åstadkomma. Följande specifika behov har 

identifierats: 

- Utveckling av en gemensam produktontologi som ett stöd för kommunikation, 

informationshantering och processutveckling 

- Jämförande studier/informationsutbyte mellan olika discipliner och 

applikationsområden för att lära av varandra och identifiera best practices. 

- Behov av en demonstrator för att påvisa möjligheterna med modellbaserad 

utveckling som spänner över och integrerar disciplinspecifika verktyg och 

informationshantering. 

- Behovet av samordnat IT-stöd för multidisciplinär utveckling, produktion och 

underhåll. 

Projektteam 

Projektet är ett samarbete mellan KTH, Volvo Car Corporation (VCC) och Scania. 

Kontaktpersoner: Martin Törngren och Diana Malvius (08-790 6000) 

Inom projektet har ett samarbete med Chalmers inletts, dels via workshops, dels via 

en gemensam studie på VCC, med syfte att ge en breddad bild kring behoven av 

verktygsintegration. 



Time bending 

Bakgrund 

Programvaruprodukter innehåller, i likhet med alla komplexa produkter, defekter. 

Att hitta och eliminera defekter är arbetskrävande och lejonparten av 

utvecklingskostnaden för industriella programvaruprojekt spenderas på testning och 

felsökning. Den dominerande kvalitetssäkringsmetoden är idag traditionell testning 

med konstruerade testfall och facit. Metoden är dock på väg att bli omodern, då den 

är olämplig för att detektera intermittenta fel, som är vanliga i programvara som är 

distribuerad över flera datorer eller är parallell, dvs använder flera processorer. 

Eftersom processortillverkarna inte längre kan öka klockfrekvenserna, utan istället 

tillverkar chip med flera processorer, vilka endast kan utnyttjas av parallella 

program, är detta ett akut problem för programvaruindustrin. Det finns idag ingen 

kostnadseffektiv testmetod för att eliminera intermittenta fel och inom projektet 

Time Bending utvecklar vi därför nya testmetoder, som kan upptäcka även 

intermittenta programvarufel. 

Metod 

Vi har skapat Nornir, en testmiljö som testar programvara i simulerade datorer, som 

till skillnad från vanliga datorer låter utvecklare återskapa och felsöka även 

intermittenta fel. Nornir provocerar också fram intermittenta fel genom att 

manipulera de simulerade datorerna så att programvaran utsätts för stora 

påfrestningar under testning. Man kan t.ex. använda Nornir för att skapa 

testscenarion för webbprogramvara där man observerar när programvaran befinner 

sig i ett kritiskt skede och då låter flera klienter ansluta till webbservern precis 

samtidigt. Vi använder också Nornir för att utveckla Urd, ett verktyg som analyserar 

körningar av parallell programvara och detekterar programkonstruktioner som leder 

till intermittenta fel. 

Vår plan var att utveckla strategier för att provocera fram fel och först testa dem på 

triviala program för att sedan utvärdera vilka typer av strategier som fungerar för 

riktiga program. Som slutligt mål planerade vi att verifiera att metoden är skalbar 

genom att använda Nornir på industriell programvara, såsom Linux och Ericssons 

Telecom Server Platform (TSP). 


Slutsatser 

Vi förväntade oss att ägna en stor del av tiden åt att uppfinna strategier för att 

provocera fram fel och att utvärdera dem. Det har dock visat sig att Nornir, för att 

effektivt kunna provocera fel, behöver i detalj observera de program som testas för 

att kunna avgöra när de är känsliga för provokationer. Innan Time Bending startade 

hade vi utvecklat lämplig observationsteknologi i Nornir, som vi tänkte utnyttja för 

att kunna manuellt felsöka provocerade fel. Vi har ägnat mycket tid åt att 

vidareutveckla denna för att understödja den automatiserade felprovoceringen, som 

vi inte hunnit experimentera med så mycket som vi önskade. 

Vår alternativa metod har dock gett resultat över förväntningarna. Vi har testat 

verktyget Urd på Linux och hittat åtskilliga tidigare okända programfel med en 

modest arbetsinsats. Linux är ett krävande testfall då det inspekteras och testas av 

väldigt många utvecklare och dessutom är programmerat med metoder som gör det 

svårt att analysera med automatiska verktyg. Våra resultat indikerar därför att 

metoden är ett kostnadseffektivt sätt att upptäcka intermittenta fel även i komplex 

programvara och vi kommer att fortsätta med att testa Urd på TSP. 

Framtida frågor 

Vi har skapat ett ramverk för att testa och felsöka komplex, distribuerad 

programvara, vilket ger stora möjligheter att utveckla nya metoder för testning av 

programvara som idag är dyrbar att kvalitetssäkra, t.ex feltolerant programvara. Vi 

har bara öppnat dörren till det här området och trevat oss fram med några 

experiment, och det finns många möjligheter och behov att effektivisera metoderna 

och att kombinera simulerad testning med andra metoder såsom felinjicering, 

testtäckningsanalys, prestandaanalys, etc. 

Projektteam 

Erik Hagersten, Uppsala universitet (projektledare) 

Lars Albertsson, SICS 

Björn Victor, Uppsala universitet 

Frédéric Haziza, Uppsala universitet 



Utveckling och produktion av 

bioteknisk utrustning 

Bakgrund 

Avancerade biotekniska instrument och instrumentsystem utgör en stor och 

internationellt starkt växande marknad. Produkterna är normalt mycket komplexa, 

för att konstruera dem krävs ofta kompetens inom bioteknik, elektronik, mekanik, 

datalogi, reglerteknik, etc. Det övergripande syftet med projektet är att effektivisera 

produktframtagningsprocessen vilket inbegriper hela kedjan ”Idé/innovation – 

Primär- och grundutveckling – Prototyptesting – Produktion – Kund. Målet är att 

utarbeta ny metodik och modeller för analys och hantering av information vid 

produktframtagningen. 

Genomförande 

Fas 1. Kartläggning av existerande produktframtagningsprocesser/-metodiker/- 

modeller och informationsflöden samt vilka olika typer av stödverktyg som 

används. 

Fas 2. Kartläggning av generella och specifika behov för denna typ av produkter. 

Fas 3. Analys av existerande produktframtagningsmetodiker/-modeller samt 

stödverktyg 

Fas 4. Utarbetande av produktframtagningsmetodik-/modell och metoder samt 

lämpliga stödverktyg. 

Fas 5. Implementering, ”testning” och verifiering av produktframtagningsmetodiker/ 

-modeller 

Fas 6. Utvärdering av implementering 

Fas 7. Resultatspridning 


Resultat 

De flesta företag inom denna sektor har 5 – 25 anställda och har skapats utifrån en 

produktidé. De har oftast begränsade resurser samt erfarenhet av och kunskap om 

systematisk produktframtagning, arbetet präglas av en ad hoc ansats. Företagen 

fokuserar dessutom på den biotekniska delens funktion i produkten och på att få 

fram en fungerande prototyp med följd att man inte löser väsentliga 

industrialiseringsfrågor. Man har ofta även en dålig bild av marknadens krav och 

storlek. Företagen har dessutom oftast dålig kunskap om sina egna processer och var 

problemen/bristerna ligger. Ett problem är bristen på probleminsikt, i det tidiga 

skedet av företagets historia inser de inte industrialiseringsproblematikens betydelse 

för företagets långsiktiga lönsamhet och överlevnad. Denna splittrade bild har 

påverkat projektplanen, faserna 1 – 3 med kartläggning och analys har blivit 

betydligt mer omfattande än planerat. 


Företagen anser sig inte att ha tid eller resurser att använda komplexa avancerade 

produktframtagningsmetodiker-/modeller och metoder för informationshantering. 

Det är därför en stor utmaning att väga lättanvändbarhet mot nytta vid utvecklandet 

av lämpliga metoder, modeller och verktyg. 

Projektteam 

De huvudsakliga akademiska parterna är: 

Professor Mats Björkman, Produktionssystem/IKP, Linköpings tekniska högskola 

(LiTH), 013 – 28 11 36, matbj@ikp.liu.se 

Forskarassistent Jonas Detterfelt, Produktionssystem/IKP, LiTH, 

013 – 28 27 29, jonhe@ikp.liu.se 

Professor Carl-Fredrik Mandenius, Teknisk biologi/IFM, LiTH, 

013 - 28 89 67, cfm@ifm.liu.se 



Interorganisatorisk samverkan och 

informationshantering 

Projektet Interorganisatorisk samverkan och informationshantering, ISI, handlar om 

hur företag kan bli effektivare i sin produktutveckling med hjälp av IT-stöd. 

http://www.eki.liu.se/forskning/forskningsprojekt/isi 

Bakgrund 

Samtidigt som det finns många hinder finns det också stora möjligheter för svenska 

små och medelstora företag att konkurrera på världsmarknaden genom egenskaper 

som hög flexibilitet, goda språkkunskaper och i många regioner god infrastruktur för 

samverkan. För att klara produktframtagningsprocessen med utveckling, 

tillverkning, försäljning, underhåll och återtagande av komplexa produkter behöver 

många små och medelstora företag samverka, t ex i allianser eller företagsnätverk. 

Vid utveckling av komplexa sammansatta produkter innebär det utbyte av 

affärsstrategisk information mellan de inblandade företagen (kunder och 

leverantörer i olika led). Exempel på information som behöver utbytas är tidiga 

idéskisser, koncept, kravspecifikationer och kontrakt, prototyper, testutfall, 

berednings- och monteringsanvisningar, marknadsförings- och 

försäljningsdokument samt information om service och produktretur. 

Det finns användbara metoder och verktyg för informationshantering för komplexa 

produkter, exempelvis modularisering, visualisering av digitala prototyper, 

dokumenthanteringssystem, webbaserat projektstöd, men eftersom de ofta är 

framtagna inom ett större företag (dvs intraorganisatoriskt) används de sällan av 

mindre leverantörsföretag eller små och medelstora företag som samverkar kring 

produktutvecklingsåtaganden. För att förbättra konkurrenskraften hos nätverk av 

företag behöver processer och IT-stöd anpassas så att det fungerar i den dagliga 

verksamheten. En framtida metodik som stödjer produktframtagning anpassad för 

företagsnätverk bestående av små och medelstora företag måste vara så konkret att 

den ska kunna användas av de personer som praktiskt arbetar med 

produktframtagningen. Konstruktörer, produktionstekniker, projektledare och andra 

personer involverade i produktframtagningen bör få ett praktiskt användbart 

hjälpmedel att utnyttja i det dagliga arbetet. Eftersom olika organisationer har olika 

interna rutiner är det viktigt att metodiken kan utnyttjas i den ordinarie 

produktframtagningsprocessen oberoende av det enskilda företagets interna 

processer. 


Syfte och mål 

Syftet med projektet är: 

(1) att utveckla kunskapen om interorganisatoriskt förbättringsarbete, och 

(2) att bidra med kunskaper om processer och IT-stöd för realisering av komplexa 

produkter i nätverk. 

Praktiskt kommer projektet att anpassa och tillämpa metoder och verktyg för 

komplex produktframtagning till små och medelstora företag. Förväntade effekter 

för deltagande företag och andra i liknande situation är exempelvis 

kostnadsreduktion, ledtidsförkortning och ökad försäljningsvolym. 

För att förstå behovet av verktyg och metoder krävs insikt i de verksamhetsprocesser 

som berörs vid interorganisatorisk samverkan i komplex produktframtagning med 

aktiviteter som exempelvis strategiskt val av partner, utbyte av idéer, fördelning av 

vinst- och risktagande i utvecklingsprojekt. Genom att kombinera kompetens inom 

verksamhetsprocesser och IT-stöd, interorganisatorisk samverkan i 

produktutveckling och metod- och verktygsstöd för komplex produktframtagning 

ska projektet leda till ökad förståelse för kunskapsintensiva interorganisatoriska 

verksamhetsprocesser. 

Medverkande forskare och företag 

Projektledare: Tekn dr Anna Öhrwall Rönnbäck, Industriell ekonomi och 

marknadsföring, EKI, Linköpings Tekniska Högskola (LiTH) 

Fil dr Martin Andersson och Fil dr Christofer Tolis, sektionen för Information 

Management, Handelshögskolan i Stockholm (HHS) 

Tekn lic Stefan Björklund, Tekn dr Jonas Detterfelt, Tekn dr Kerstin Johansen, 

Produktionssystem, IKP, LiTH 

Företagsgrupp 1: Industrigruppen Nyköping, kontaktperson: Taisto Nyström 

Företagsgrupp 2: IUC Gnosjöregionen och leverantörsföretag, kontaktperson: Bo 

Willermark 

Företagsgrupp 3: PUCK och Kompositcentrum (Polymert Utvecklingscentrum, 

Västervik), kontaktperson: Christer Hedberg 

Företagsgrupp 4: Åtvidabergsföretag i samverkan (start 2003 som krAft-grupp ), 

kontaktperson: Gunnar Almesåker 

Övriga företag: Saab, Siemens, Autoliv, Kvaerner (med kunder och leverantörer). 

Breddstudie baserad på NUTEKs underleverantörsstudie 2002 (ca 4000 

verkstadsföretag med färre än 500 anställda). 



Banplanering och flexibel automatisk 

off-lineprogrammering för geometrisk 

mätutrustning 

Bakgrund 

Att konsekvent hantera geometrisk variation i komplexa produkter är en viktig 

byggsten för att korta ledtider i framtagningen av nya produkter. Simulering och 

analys förutsätter tillgänglighet av geometrisk mätdata. För verifiering av 

produktens geometri används framförallt koordinatmätmaskiner. En mätserie kan 

omfatta hundratals mätpunkter vilket gör programmeringen av mätmaskiner mycket 

tidskrävande. Cykeltiden är av största vikt, i synnerhet vid in-linemätning. Redan 

vid få mätpunkter blir problemet att skapa effektiva program komplext, och 

resultatet långt ifrån optimalt. Befintliga verktyg för off-lineprogrammering av 

mätmaskiner saknar effektivt stöd för denna process. 

Genomförande 

Teknik för automatisk banplanering som utvecklats för att hitta kollisionsfria 

rörelser för industrirobotar har utvecklats och applicerats i kombination med 

gällande standards, metoder och teknik för geometrimätning. Projektarbetet har 

genomförts i 6 delprojekt enligt nedan. 

Projektledning 

Delprojekt 1: Fördjupad analys av företags behov 

och kartläggning 

Delprojekt 2: Algoritmutveckling och anpassning 

2003 2004 2005 

2006 

Delprojekt 3: Industriella Fallstudier och 

praktikfall 

Delprojekt 4: Automatisk generering av DMIS kod 

utifrån kollisionsfri bana 

Delprojekt 5: Utveckling av demonstrator 

Delprojekt 6: Dokumentation och Spridning 


Resultat 

Ett mjukvarudemonstrator för koordinatmätmaskiner har utvecklats där vi använder 

avancerade matematiska algoritmer för att analysera ett mätuppdrags 

genomförbarhet och för att automatiskt generera tidseffektiva och kollisionsfria 

rörelser. En databasbas har utvecklats som idag kan omvandla de kollisionsfria 

rörelserna till styrkod (DMIS) för de vanligast förekommande mättyperna. 

Metodiken har verifierats på ett riktigt fall med komplex geometri och ca 40 

mätpunkter. 

En strategisk gruppering inom automatisk banplanering har etablerats på FCC i 

samarbete Wingquist Laboratory, IVF och Volvo Car. Gruppen täcker såväl 

forskning som industriell implementering i Svensk fordonsindustri. 


Beröringsfrimätning, som optisk scanning med robot, ökar i popularitet eftersom det 

ger ett flexibelt mätsystem som snabbt kan mäta av stora ytor. En naturlig 

fortsättning av projektet är att vidareutveckla och anpassa framtagna resultat för 

banplanering och optimering av beröringsfri mätning av godtyckliga ytor. 

Projektteam 

Projektet leds av Dr. Johan S. Carlson, Fraunhofer-Chalmers Centre (FCC) och 

gruppen består av forskare från FCC, Wingquist Laboratory och IVF. 

Industribehovet kommer i första hand från Volvo Car, Saab Automobile, Ericsson, 

Faurecia Exhaust Systems och Saint-Gobain Sekurit. 



Nedbrytning av Komplexa Sammansatta 

Geometrikrav 

Syfte 

Projektets mål är att 1) utveckla metoder och teknik för nedbrytning av komplexa 

sammansatta geometrikrav där övergripande slutkrav på produktnivå skall brytas 

ned och formuleras om till krav på komponentnivå samt att 2) för varje övergripande 

produktkrav kunna visa upp alla ingående komponentkrav, vilka referenssystem som 

berörs samt hur mycket respektive komponentkrav bidrar till att uppfylla 

produktkravet. Detta ger ökad spårbarhet samt stöd för en mer funktionellt baserad 

och effektiv mätberedning. 

Genomförande 

Projektet är uppdelat i två arbetspaket. I arbetpaket 1 har toleransanalys i 

kombination med känslighetsanalys och bidragsanalys utnyttjats som bas för att 

kostnadseffektivt bryta ned övergripande produktkrav till komponentkrav. Projektet 

har inventerat och vidareutvecklat metoder för toleransallokering baserade på olika 

fördelningsstrategier. I arbetspaket 2 har verktyg för att i en komplex produkt 

redovisa och presentera kopplingen mellan övergripande produktkrav och 

komponentkrav utvecklats. 


Kartläggning av metoder för geometrisk 

kravnedbrytning/ toleransallokering 

Utveckling av demonstrator för kravnedbrytning/ 

toleransallokering 

Inventering av metoder för att presentera/ 

visualisera geometrisk påverkan 

Utveckling av demonstrator för att presentera/ 

visualisera geometrisk påverkan 

Dokumentation och publicering 

2003 2004 2005 

2006 


Resultat 

Projektet har resulterat i 1) en demonstrator som tillåter toleranskrav på produktnivå 

att funktionellt och kostnadsoptimalt brytas ned enligt ett antal övergripande 

strategier och 2) en demonstrator som underlättar spårbarhet och tydliggör relativ 

inverkan av respektive krav och referenssystem på produktens slutkrav. Resultaten 

är delvis implementerade hos Volvo Cars. 


Behov av kravnedbrytning för icke-stela sammansättningar, där stödpunkter, 

klampar och svetspunkters inverkan på produktens slutkrav kan analyseras, har 

identifierats. 

Projektteam 

Projektet bemannas huvudsakligen av nedanstående personer men inbegriper även 

andra. 

Wingquist 

Laboratory 

FCC IVF Volvo Cars Saab 

Automobile 

Rikard 

Söderberg 

Johan S 

Carlsson 

Fredrik 

Wandebäck 

Dag 

Johansson 

Hans-Olof 

Svensson 

Lars Lindkvist 

Johan Lööf 

Per-Johan 

Wahlborg 

Anna 

Bergelin 

Peter 

Josefsson 

031-7728617 

031-7724289 

031-3251754 

031-590000 

0520-85000 



Inspection Management 

Bakgrund 

Ur tillväxt- och resursanvändningsperspektiven är det viktigt att kraftigt öka 

inverkan av redan tidigare vunna kunskaper och erfarenheter i produkt- och 

produktionssystemsutvecklingen. Alla tillverkningsprocesser ger upphov till 

geometrisk variation. Fordonsindustrin och dess leverantörer har satsat stora resurser 

för att kvalitetssäkra samspelet mellan de virtuella produktmodellerna och den 

fysiska världen. 

Avancerade metoder och teknik för simulering och analys förutsätter tillgänglighet 

och pålitlighet av geometriska mätdata. Många av de beslut som fattas dagligen i ett 

företag baseras på mätdata. Ett effektivare utnyttjande av mätdata förutsätter dock 

att rätt information om produktens/komponentens geometriska avvikelse finns 

tillgänglig vid rätt tillfälle i produkt-/processutvecklingskedjan. Informationen i sig 

måste dessutom vara helt tillförlitlig, dvs man måste vara helt säker på att de resultat 

som presenteras verkligen är den geometriska avvikelsen och dess spridning och inte 

en effekt av otillräckliga mätmetoder. 

Genomförande 

Forskningsinriktningen har tagit avstamp från redan vunna resultat och erfarenheter 

från projektet 3D Tolerance Management, finansierat av VINNOVA IT i 

Verkstadsindustrin (sedan 1997) med inriktning på att minimera effekten av geometrisk 

variation, och närliggande projekt inom området geometrisk variation. 

Inriktningen har varit att ytterligare analysera förutsättningarna och behovet för 

mätning i olika faser och användningen av dessa mätresultat samt det mervärde som 

mer intelligenta rapporter och ”gömda” avancerade analyser kan ge. Målet har varit 

att skapa djup kunskap om mätsystemens möjligheter och brister kombinerat med 

erfarenheter av korrelationsanalys mellan olika mätsystem för att ge användarna en 

strategi för mätsystemens utnyttjande samt enkla redskap och en arbetsmetodik för 

det dagliga arbetet. 


Resultat / Effekter 

Resultatet hittills kan mycket kort sammanfattas enligt: 

- Det är det omedelbara behovet som styr val av mätsystem. Strategi för val av 

mätsystem saknas. 

- Rapportformer styrs av de på marknaden förekommande leverantörerna. 

Fokusering på vilket budskap och effekt rapporteringen skall ge saknas. 

- Informationsinnehållet i de olika mätsystemen varierar så kraftigt att värdet av 

jämförelser av typen korrelationsstudier kan ifrågasättas. 

- När man nivellerar informationsinnehållet mellan mätsystem uppstår helt nya 

möjligheter till analys och strategisk planering som aldrig uppnåtts förut. 


Att skapa gemensam informationsnivå för resultathanteringen på alla mätsystem. 

Goda exempel är DMIS och I++DME på mätmaskinsidan. DMIS för 

kommunikation av styrprogram och resultat. I++DME för kommunikation mellan 

givare och controller i styrsystemet. 

Projektteam 

Genom projektet 3D Tolerance Management och närliggande projekt finns redan 

samarbetet i forskargruppen etablerat där de seniora forskarna från IVF, FCC och 

Chalmers verkat i flera projekt. 

Dessa är: 

Per-Johan Wahlborg, IVF, projektledare, 

Fredrik Wandebäck IVF, 

Johan Carlsson FCC, 

Rikard Söderberg Chalmers Winquist Lab. 


Projekt under 2006-2008 

DATLAS – Datainteraktiv 

processövervakning för lasersvetsning 

Syfte och Mål 

Syftet med DATLAS är att väsentligt öka användbarhet och tillförlitlighet hos 

kommersiella on-line övervakningssystem för lasersvetsning. Målet är att mera 

systematiskt kunna implementera dessa instrument genom en ökad förståelse av 

processen och en utvecklad, sofistikerad databehandling. 

Metodik och arbetsplan 

I motsats till dagens empiriska korrelationsmetoder, så strävar DATLAS att förstå 

sammanhanget mellan svetsdefekter och givarsignal. Detta ska åstadkommas genom 

samverkan mellan observation (high-level) och simuleringsmetoder. Som tillägg till 

fallstudier för lasersvetsande företag så kommer systemleverantörer att erbjuda 

anpassade stödverktyg till deras kunder. Ett passande interface ska underlätta 

användningen för SMF. 

# Task (leader) Milest. Year 1 Year 2 Year 3 

I Set-up Menu 

II 

III 

IV 

V 

Observation of 

melt motion 

Simulation of 

radiation 

Context 

motion-signal 

Additional 

data functions 

Motion 

data 

Mechanism 

Correlation 

Cooperation 

VI Implementation Mature 

tool 


Resultat 

DATLAS kommer att resultera i ett virtuellt stödverktyg för processövervakning vid 

lasersvetsning. Förbättrad processövervakning, med idealt 100 % tillförlitlighet, ska 

leda till att helt eller delvis ersätta dyrbara inspektioner efter svetsning, genom högt 

automatiserade system som också ska förbättra datahantering. 

Projektteam 

Två forskningsavdelningar vid Luleå tekniska universitet. 

Avd för produktionsutveckling: Peter Norman (doktorand), Hans Engström, Prof. 

Alexander Kaplan 

Avd för experimentell mekanik: Dr. Per Gren, Prof. Mikael Sjödahl 

Sju företag: Alfa Laval, ESAB, Ferruform, Lasertech LSH, Laser Nova, Optronic, 

Permanova Lasersystem 



Demontering av 

sammansatta limmade produkter 

Bakgrund 

Detta projekt syftar till att ta fram metoder för att kunna demontera och återvinna 

sammansatta limmade produkter. Syftet och målet är att livscykeln för hela 

limningsprocessen från konstruktion till resthantering av färdiglimmad produkt ska 

inbegripas. På detta sätt skapas möjlighet till att limning kan öka som fogningsmetod 

för svensk industri. 

Planerat genomförande 

Projektet har som övergripande idé att kunna lösa frågor kring demontering av 

sammansatta limmade produkter. Projektet genomförs i form av ett antal delprojekt. 

Som start görs en inventering av metoder och limtyper/former för demontering. 

Tillsammans med konstruktion och dimensionering är de miljörelaterade kraven med 

bl a ELV-direktivet, (End-of-Life Vehicle), i fokus. Att ”konstruera för limning och 

senare demontering” är vår ledstjärna! 

AKTIVITET/TIDSPERIOD, D=Dokumentation 2006 2007 2008 

1) Inventering och framtagning av metoder och 

limtyper / former för demontering av 

sammansatta limmade produkter 

2) Konstruktion och dimensionering för 

demontering 

3) Testning och utprovning / Hållfasthets- och 

Miljöprovning (arbetsmiljö) för demontering 

4) Case och fallbeskrivningar 

- Tak (fortsättning från VAMP33-projektet) 

Kvartal 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 

D1.1 D1.2 

D2.1 D2.2 

D3.1 D3.2 

- Vindruta – Volvo Lastvagnar AB D4.2 

- Vindruta – Volvo Personvagnar AB D4.3 

- Bro, byggelement, bärande konstruktioner, 

reparation – Sika Sverige AB 

5) Miljörelaterade krav för demontering / Sp. ELVdirektivet 

6) Spridningsaktiviteter; Artiklar, Idéhandbok, 

Artiklar, Seminarium, KonstruktörsLotsen, 

http://lotsen.ivf.se 

7) Projektledning 

D4.1 

D4.4 

D5.1 D5.2 

D D D D 


Cirkulära 

produkt- och 

materialflöden 

Material 

Resthantering 

Tillverkning 

Användning 

Förväntade resultat 

Resultatet som förväntas är metoder som möjliggör demontering av sammansatta 

limmade produkter. Avsikten är också att kunna modifiera limfogen för att underlätta 

demontering. Detta ska inbegripa både limmets uppbyggnad och konstruktiva 

lösningar. Effekterna av projektet ligger i stor grad i implementering och 

informationsspridning. Projektresultatet kan också komma att utgöra ett viktigt 

beslutsunderlag vid stiftande av nya lagar och förordningar som berör limning och i 

synnerhet demontering av sammansatta limmade produkter. 

Projektteam 

Projektteamet består av deltagare från institut, högskola och en företagsgrupp. En 

heltäckande kompetens av limningstekniken ingår. Detta från konstruktions- till 

demonteringssteget. 

Projektteam/Deltagande parter 

Högskolan i Skövde, Ulf Stigh, 

gruppen består av 7 st. doktorander 

SICOMP AB, Rickard Juntikka, Leif Asp 

IVF Industriforskning och utveckling AB 

Heléne Karlsson, tel 031-706 60 66, 

e-post helene.karlsson@ivf.se 

Anna-Karin Jönbrink, Hans-Lennart Norrblom 

Sika Sverige AB, 

Björn Salmi, Lennart Nystedt, Martin Hansson 

Sonoform AB, 

Frithjof Kronblad 

Stena Gotthard AB, 

Naznoush Habashian, Peter Domini 

VCC, Volvo Car Co., 

Anders Lundgren, Andreas Andersson 

(Pinifarina Sverige AB, Annika Brohammer- 

Lönngren) 

VTC, Volvo Truck Co., 

Hannele Nurmi, Jörgen Lorentzon 

3M Svenska AB, 

Roger Hagen, Uno Andersson 

Kompetens och ansvarsområde i 

projektet 

Konstruktion och dimensionering av 

limförband 

Plast-, komposit- och sandwichmaterial 

Projektledare 

Fogningsteknik för limning / Demontering 

och återvinning / Miljöanalys / LCA / Lagar 

och förordningar 

Limleverantör, sp. strukturlimmer, 

reparationsteknik kompositband, bygg- och 

konstruktion 

Tillverkare av komponenter i komposit- och 

sandwichmaterial 

Demontering och återvinning, sp kompetens 

av ELV-direktivet 

Fordonstillverkare, materialval och 

fogningsteknik 

Fordonstillverkare, materialval och 

fogningsteknik 

Limleverantör, sp. strukturlimmer, lim i fast 

form 



Återföring av produktionsdata i 

komplexa produkter och 

produktionssystem 

Bakgrund 

Effektiv återföring av produktionsdata är en grundförutsättning för en slimmad 

produktframtagning. Kunskap om rådande produktionsförutsättning kan nyttjas för 

bättre konstruktioner i tidiga konceptfaser, säkrare virtuell beredning, snabbare 

uppstart samt effektivare styrning och justering av löpande produktion. 

Ett tydligt industriellt problem är tillvaratagandet av geometrisk 

produktionserfarenhet i utvecklings- och tillverkningsprocessen. All typ av 

tillverkning är förknippad med variation vilket medför att när produkten skall sättas i 

produktion så uppstår en hel del problem i form av att komponenter inte passar samt 

att funktionella och estetiska krav inte uppfylls. Idag är det en grannlaga uppgift att 

bedöma geometriutfall utifrån mätdata, även om man berett processen bra så att 

mätdata visar avvikelsen av det fysiska objektet. 


Återföring av geometrisk produktionserfarenhet blir en alltmer väsentlig faktor då 

det är utifrån geometrimätningen man kan se hur tidigare koncept fungerat, hur 

kravnivåer uppfyllts, hur tillverkningsprocessen sprider, vilka åtgärder som behöver 

ske etc. Avsikten är därför att knyta samman verktygen för tolerans- och 

robusthetssimuleringar med verktygen för lagring och hantering av geometriska 

mätresultat så att erhållen information ska kunna användas för väl underbyggda 

åtgärder endera i produkt-, produktionsbeskrivning eller i processparametrar och 

dess styrning av produktkvaliteten. 

Forskningen inriktas mot att: 

- Skapa informationsmodeller för att kunna hantera avvikelsegeometri. 

- Utveckla algoritmer för att hantera variationens komponenter (form, storlek, 

läge). 

- Utveckla metodik och funktionalitet för geometrianalyser. 

- Utveckla och avprova funktionalitet för presentation och återkoppling till 

enskilda objekts förändring. 


Förväntat resultat 

Resultaten förväntas kunna ge en ökad tillväxt genom bättre möjligheter att tidigt 

utvärdera resultatet av en tillverkad produkt, bädda för en effektiv geometrianalys 

genom hela produktframtagningsprocessen samt förbättra återkoppling av 

information om produktens geometriska status i olika skeden av produkt- 

/produktionsutvecklingen. Detta kan förväntas påverka såväl ledtider som antalet 

kassationer och inkörningsproblem vilket i sin tur leder till ökad produktivitet och 

ökad lönsamhet. 

Projektteam 

Forskargruppen leds av Fredrik Wandebäck, IVF. 

Övriga centralpersoner är: 

Per-Johan Wahlborg och Lars Johanson, IVF, 

Johan S Carlsson och Robert Bohlin, Fraunhofer Chalmers Centre for Industrial 

Mathematics, 

Rikard Söderberg och Lars Lindqvist, Wingquist Laboratory Chalmers. 

Deltagande företag är Ericsson PDR/LF, Faurecia Exhaust Systems, Lidhs Verktyg, 

Nitator. 



Proaktiva monteringssystem – ProAct 

Marknadsutvecklingen ökar behovet av att ha produktionen, särskilt 

slutmonteringen, nära produktutvecklingen. Detta beror på alltmer frekventa 

produktintroduktioner, ökningen av antalet varianter och minskningen av 

produktlivslängderna. För att bedriva och öka montering i Sverige med vårt relativt 

höga löneläge, måste vi bygga konkurrenskraftiga monteringssystem. 

Helautomatisering är dyrt, komplicerat och oflexibelt. Lösningen är i stället en 

varierbar kombination av automatiskt och manuellt arbete. Kombinationen förändras 

kontinuerligt, exempelvis vid introduktion av nya produkter. 

Projektet ProAct skall skapa konkurrenskraftiga, svenska monteringssystem. 

Projektets grundbult är att monteringssystemet med sina delkomponenter ska kunna 

utvecklas proaktivt. Det proaktiva monteringssystemet skall kontinuerligt förberedas 

för störningar och omställning i operativ drift samt för långsiktig utveckling inför 

nya produkter. Detta kommer att bidra till hög effektivitet och produktivitet hos 

systemet. 

Konceptet har tre viktiga komponenter: 

- Högkompetenta operatörer, som utvecklar monteringssystemet proaktivt 

- Rätt information; operativa driftdata samt information om kommande krav på 

systemet 

- Varierbar automatiseringsgrad över tiden 

Projektet ProAct kommer att skapa systemlösningar som realiserar huvudkonceptet. 

Viktiga arbetspaket är: 

- AP 1: Bibliotek med tekniska del- och systemlösningar med kopplingar till AP 2 

och AP 3. 

- AP 2: Kunskaps- och kompetensprofil för kunskapsarbete och proaktivitet 

- AP 3: Prototyp/visualisering av beslutsstöd för operatör – beredning – 

produktutveckling. 


Projektet drivs av en grupp erfarna, svenska seniorforskare inom produktions- och 

monteringsområdet. Gruppen har bred geografisk spridning: 

- Docent Peter Gröndahl, Flexibel tillverkning, KTH (projektledare) 

- Professor Lena Mårtensson, Industriell arbetsvetenskap, KTH 

- Professor Christer Johansson, Produktionssystem, Högskolan i Jönköping 

- Docent Johan Stahre, Produktionssystem, Chalmers 

- Tekn dr Thomas Lundholm, Centre for Design and Management of 

Manufacturing Systems, KTH 

Projektet bygger på samarbete med ett antal industripartners. Kontinuerligt utbyte 

mellan forskargrupp och företag är ett av arbetspaketen i projektet. Utbytet avser 

företagens behov och möjligheter som input i forskningen, och kontinuerlig 

överföring och prövning av resultaten. Industripartners och kontaktmän i maj 2006: 

- Electrolux Home Products, vitvaror. Anders Rydahl, Global Production Office 

- GGP Sweden AB, trädgårdstraktorer. Troels Nielsen, VD 

- Husqvarna AB, motorsågar. Anders Melin, director assembly and supply 

- Kinnarps AB, kontorsmöbler. Sören Holmlid, produktionsteknisk chef 

- Parker Hannifin AB, hydraulkomponenter, Gunnar Larsson, quality manager, 

Leif Johansson, operations manager. 

Doktorander inom projektet är anställda vid Chalmers och KTH. En gemensam 

handledargrupp bestående av ovanstående seniorforskare stödjer doktoranderna i 

projektet. 



Digitala Prototyper för 

Produktionsanpassad Design 

Integration Design-Konstruktion-Produktion 

Syfte 

Syftet med projektet är att utveckla ny kunskap inom upplevd visuell kvalitet, dvs. 

hur form, placering av skärningslinjer, geometrisk kvalitet, sammanhang, 

förväntningar etc. påverkar upplevd kvalitet och hur man skall ta hänsyn till 

produktionsvariation i designfasen. Den centrala aspekten är produktens visuella 

känslighet, dvs. dess förmåga att dölja variation härstammande från 

tillverkningsprocessen. Projektet bidrar till att minska tiden och kostnaden från idé 

till färdig produkt och samtidigt öka kvalitén hos produkten. 

Genomförande 

Projektet kommer att bedrivas i samarbete med Volvo Cars (fordonsindustrin), 

Ascom Tateco (mobil telecom) och NCC (byggbranschen), tre olika branscher men 

med snarlika kundkrav, problemställningar och bakomliggande processer. Genom att 

studera tre olika företag i tre olika branscher kan generisk kunskap och generella 

metoder och verktyg utvecklas. Projektet delas in i fyra till varandra relaterade 

delprojekt: 


DP1: Inventering av VAD som påverkar 

den visuella känsligheten 

2006 2007 2008 

2009 

Specificering av företagscase VCC 

Specificering av företagscase Ascom 

Tateco 

Specificering av företagscase NCC 

DP2: Regelverk för utvärdering av 

formspråk och skärningslinjer 

DP3: Regelverk formspråk - 

visuella/kontextberoende param. 

DP4: Datorstöd för utvärdering av 

visuell känslighet 

Demonstrator företagscase VCC 

Demonstrator företagscase Ascom 

Tateco 

Demonstrator företagscase NCC 

Mediaaktiviteter 



Projektet kommer att resultera i ny kunskap metoder och verktyg för att bedöma 

visuell känslighet. Forskningsresultaten kommer att exploateras genom 

vetenskapliga publikationer, internationella och nationella seminarier, 

grundutbildning, forskarutbildning, fortbildning samt implementering i befintliga 

programvaror och hos deltagande företag. Tack vara Wingquist Laboratory´s och 

FCC´s stora industriella kontaktyta kommer icke sekretessbelagda resultat även att 

spridas till företag utanför projektgruppen. 

Projektteam 

Projektet bemannas av 7 forskningsutförare och 10-15 personer från medverkande 

företag. Nedan redovisas kontaktpersonerna. 

Wingquist 

Laboratory 

FCC Volvo Cars Ascom 

Tateco 

NCC 

Rikard 

Söderberg 

Johan S 

Carlsson 

Thomas 

Bergqvist 

Lennart 

Karlsson 

Sverker 

Andreasson 

031-7728617 

031-7724289 

031-3251754 

031-559382 

08-58551410 



CASTCOMP – Metallövergjutning på 

plastkomposit 

Bakgrund 

Det är idag ett stort problem att sammanfoga polymerer och metaller på ett 

kostnadseffektivt och produktionstekniskt enkelt sätt. Vanligtvis krävs speciella 

fästelement eller limfogar för att uppnå ett hållbart förband. Användningen av 

fästelement i polymera kompositmaterial kräver till exempel att konstruktionen 

överdimensioneras för att klara laster i exempelvis bultförbandet. Infästningar i en 

kompositstruktur är generellt ett problem, då dessa är besvärliga att tillverka på ett 

hållfast sätt. 

Syftet med projektet är att utveckla ett nytt och innovativt tillverkningskoncept 

baserad på att lättmetall alternativt zink gjuts ovanpå en polymermatriskomposit. 

Målsättningen är att ta fram en verifierad metod samt teoretiskt analysera för- och 

nackdelar med metallgjutning på komposit. Målsättningen är att metoden efter 

projektavslut skall vara tillräckligt utvecklad och utprovad för att kunna användas i 

framtida produkter. 


CASTCOMP 

AP2 Teknikspridning 

AP1 Projektledning 

Fas 1 

Fas 2 

Fas 3 

AP3 Förstudie 

AP3.1 Kravspecifikation 

AP3.2 Tillverkningsmatris 

AP3.3 Tillämpningsområden 

AP5 Metodutveckling 

AP5.1 Tillverkning av kompositprovkroppar 

AP5.2 Gjuttester 

AP5.3 Simulering 

AP7 Implementering 

AP7.1 Konstruktionsregler 

AP7.2 Konceptstudie 

AP7.3 Demonstratorer 

AP4 Förtest 

AP4.1 Tillverkning av provkroppar 

AP4.2 Provning 

AP4.3 Utvärdering och rekomendationer 

AP6 Utvärdering 

AP6.1 Mekanisk provning 

AP6.2 Materialpåverkan 

AP6.3 Utvärdering av modellerna 

Projektets kommer att genomföras under perioden maj 2006 till december 2008. 

Arbetet är indelat i tre faser, i vilka både gjutare, komposittillverkare och slutkunder 

har en nära medverkar under utvecklingsarbetet. 


Då metoden är mer eller mindre obeprövad kommer den att förtestas och utvärderas 

under fas 1. Vid lyckat utfall övergår projektet i fas 2. Här kommer testerna att 

utformas mer produktionsnära och vara inriktade mot press-, kokill- och 

sandgjutning. Flera olika kombinationer av plastkompositer och geometrier kommer 

att ingå i försöken. Teoretiska studier skall även göras gällande termomekaniska 

belastningar samt förbandets teoretiska hållfasthet. Utifrån dessa resultat kommer 

minst tre demonstratorer gemensamt med de deltagande företagen att tas fram, vilket 

sker i fas 3 av projektet. Arbetet med framtagning av demonstratorer förväntas 

komma igång under 2008. Projektet kommer dock redan från start vara starkt 

inriktad på utveckling av nya eller modifiering av befintliga applikationer. 


Tekniken kommer att kunna användas för de flesta industriella tillämpningar och har 

en bedömd stor marknadspotential vid lyckat utfall. En stor utmaning framöver 

kommer vara att få produktutvecklare och konstruktörer att ta till sig de nya 

konstruktionslösningar som konceptet förmodas medge. De stora avnämargrupperna 

är bl.a. fordonsindustrin, handhållna verktyg samt fritidsredskap. En implementering 

av tekniken förväntas resultera i både vikt- och kostnadsbesparing utan försämring 

av funktionen. 

Projektteam 

Projektledare: Markus Blomdahl SweCast mb@gjuteriforeningen.se 036-30 12 32 

Delprojektledare: Maciej Wysocki SICOMP maciej.wysocki@sicomp.se 031-706 63 41 

Deltagande företag och högskolor 

Ankarsrum Die Casting AB EXEL Oyj Industrial Products Polytec Composites Sweden AB 

Chelton Applied Composites AB Husqvarna AB Primo Plast AB 

Engtex AB 

Ingenjörshögskolan i 

Jönköping 

Rani Metall AB 

Ericsson AB Mönsterås Metall AB Volvo Car Corporation 



VIKTOR - virtuellt produktutvecklingsarbete 

för gjutna komponenter 

Projektets syfte 

Projektets syfte är att sammanföra forskningsmiljöer och använda ”state of the art” 

inom mekanisk strukturberäkning, egenskapssimulering och gjutgodskonstruktion, 

för att utveckla metodik, materialdata och verifiera materialmodeller för simulering 

vilket minskar behovet av fysiska prototyper. 

Projektets relevans 

Det finns idag ett stort behov av att kunna tillverka komplexa sammansatta 

komponenter till lägre kostnad och med kortare ledtider. En stor kostnad för 

framtagning av gjutna komponenter är framtagning av fysiska prototyper och 

utförandet av fysiska provningar. Det är inte bara tillverkningskostnaden som är dyr 

utan framtagningstiden är också lång. Bara att ta fram en gjuten prototyp kan ta från 

2-10 veckor. Eftersom gjutprocessen är sådan att egenskaperna beror till stor del på 

processen så måste de prototyper som tas fram efterlikna den ”verkliga” 

komponenten på ett attraktivt sätt. Detta gör att kostnaden blir hög och 

ramtagningstiden lång. 

Kan man istället ta fram en metodik för utveckling av gjutna komponenter där 

parametrar från tllverkningsprocessen tas med som exempelvis egenskaper och 

restspänningar, samt öka tillförligheten och noggrannheten på simuleringarna kan 

antalet fysiska prototyper minskas drastiskt. 

Svensk fordons- telekom- och verkstadsindustri är dessutom starkt beroende av 

avancerade med komplexa geometrier av gjutna komponenter för att även i 

fortsättning inta en världsledande position. För att bli effektivare vid 

produktframtagningen måste tiden för den experimentella provningen minskas eller 

helt avstås och detta kan göras med ny simuleringsmetodik och bättre och 

tillförlitligare simuleringsmodeller. Därför kommer förbättrade simuleringsverktyg 

att bli starkaste konkurrensmedlen för att tillverka komplexa gjutna komponenter 

med högt kunskaps- och teknikinnehåll. Genom att kombinera en traditionell 

tillverkningsmetod med en avancerad teknik kan man inta en världsledande position 

inom teknikområdet Virtuell Produkt Framtagning (VPF). 

Projektets förväntade effekter/mål är: 

- Minskat behov av prototypframtagning och fysisk provning 

- Ny metodik för utveckling av gjutna komponenter 

- Ökade kunskaper om materialbeteende i komponenter 


- Ökad användning och kunskap om sekventiell simulering 

- Ökad förståelse inom robusthet av tillverkningsprocessen 

- Att stärka kompetenser inom Casting Innovation Centre, CIC 

- Att stärka samverkan mellan olika enheter inom SWEREA 

Angreppssätt 

Projektet kommer att utifrån valda komponenter med varierande komplexitet 

utveckla ny kunskap inom flera olika områden. 

- Simulering av mikrostruktur/egenskaper med användning av lokala 

materialparametrar. 

- Simulering av restspänningar och deformationer 

- Undersöka processparametrarnas inverkan (Robusthet) 

- Överföring av resultat mellan olika simulerings- och beräkningsprogram 

- Metodik för optimering av gjutna komponenter (topologioptimering, 

formoptimering) 

Projektet behandlar många delar i utvecklingskedjan alltifrån produkten till 

tillverkningsfasen. 

Projektet kommer också att samverka med pågående VINNOVA projekt som leds av 

IVF ”Simulering av produktegenskaper för effektiv produktframtagning”, en 

samverkan som innebär en komplett simuleringsmetodik för gjutna, smidda och 

plåtformade komponenter. 

Projektpartners/Organisation 

Ingenjörshögskolan i Jönköping AB, Ingvar L Svensson Projektledare 

Svenska Gjuteriföreningen (GF), Stefan Gustafsson Ledell. Adm. Projektledare. 

IVF Industriforskning och utveckling AB, Mats Werke 

Volvo Powertrain (Skövde), Hans-Gunnar Qvist 

Scania CV AB, Anders Jonsson 

Volvo Truck (Göteborg, Chassi), Per Hasselberg 

Österby Gjuteri, Ulf Gille. 

Husqvarna AB, Claes Hogander 



RotoCast – Tillverkning av komplexa 

flödesledare 

Bakgrund 

På senare år har en ny materialteknik börjat utvecklas, som ger näst intill 

obegränsade möjligheter att specialanpassa, optimera och integrera dessa typer av 

ställdon i både konsument och industriprodukter. Materialet är kompositer av 

järnpulver med varierande grad av inblandning av bindemedel/bulkmedel, benämnt 

SMC (Soft Magnetic Composites). Rotationsgjutning ökar g-kraften i en gjutprocess 

och bidrar därmed till att separera bulkmaterialet (t.ex. en termoplast) från 

kärnmaterialet (ett järnpulver). Detta ökar tätheten i den tillverkade detaljen vilket är 

av avgörande betydelse. Därför är metoden mycket intressant. Möjligheterna till 

integration av spolar, sensorer, elektronik etc ökar också, eftersom en formfyllnad 

kan nås runt dessa objekt på ett mycket lämpligare sätt med rotationsgjutning. 


Eftersom det finns en solid kunskap hos gruppen om kravprofiler hos olika SMCdetaljer 

samt hur dessa detaljer bör vara utformade, bör projektet direkt kunna starta 

med en uppbyggnad av den nya produktionsutrustningen i laboratorieskala. 

Arbetspaket 1: Utveckling av laboratorie-plattform för rotationsgjutning. 

Arbetspaket 2: Identifiering av processfönster, inledande försök. 

Arbetspaket 3: Prototypframtagning 1 åt berörda företag 

Arbetspaket 4: Processoptimering. 

Arbetspaket 5: Systemoptimering, 

Arbetspaket 6: Designoptimering. 

Arbetspaket 7: Maskin och tillverkningsoptimering. 

Arbetspaket 8: Prototypomgång 2. 

Arbetspaket 9: Produktivitetsoptimering. 



Projektet skall resultera i nya metoder och kunskaper för att producera komplexa 

elektromagnetiska detaljer. Processfönster för att kunna industrialisera processen 

kommer att utforskas. Uppbyggnad av en fungerande prototypanläggning kommer 

att kunna ske inom den föreslagna projekttiden. Inom vissa nischer kommer vi att 

kunna producera komponenter med helt unika egenskaper tack vara kombinationen 

nytt material (SMC), samt ny tillverkningsprocess. 

Graden av integration, automation och unika produktegenskaper med höga 

förädlingsvärden, gör att en industrialisering av den föreslagna processen har en 

stor potential att kunna generera nyetablerad tillverkning inom Sverige. 

Projektteam 

Medverkande företag: Comsys AB, Turbec AB, Tramo ETV, MagComp AB, Land 

Systems Hägglunds, Tetra Pak, Haldex Traction AB. 

Nyckelpersoner: Tord Cedell, Mats Andersson (Institutionen för Maskinteknologi, 

LTH), Mats Alaküla (Institutionen för Industriell Automation, LTH). 

Projektledare: Mats Alaküla. Mats.alakula@iea.lth.se. 046-2229284. www.iea.lth.se. 



Optisk teknik för verifiering av 

produktdata - OPTIPRO 

Bakgrund 

Strömlinjeformade, kostnadseffektiva och flexibla tillverkningsprocesser är en 

förutsättning för att kunna konkurrera på en global marknad. Detta innebär förmåga 

till kostnadseffektiv tillverkning av produkter i mindre volymer, med fler varianter 

och kort ledtid. Kundorderstyrd tillverkning kommer starkt vilket innebär att endast 

det som går att sälja tillverkas och precis när det går att sälja det. Detta får till följd 

att inga buffertar i tillverkningssystemen accepteras (mot nolltolerans för fel). En 

förutsättning för svensk tillverkningsindustri att möta denna utveckling är att öka 

graden av flexibel automation inom produktionen och monteringsavsnitten, vilket 

även innebär mätning direkt i produktionssystemet. 


Projektet ”Optisk teknik för verifiering av produktdata” avser kombinerade 

forsknings- och utvecklingsaktiviteter i syfte att skapa möjligheter för att använda 

optisk teknik (projicerade fransar) för fullfälts 3D-mätning av form samt 

läge/position on-line i formningsprocesserna för plåtdetaljer. Huvudfokus i detta 

projekt kommer att ligga kring användandet och bearbetandet av de optiska 

mätresultaten, hur dessa effektivt kan jämföras med specifikationen samt hur ett 

kvalitetsmått kan definieras. 


Projektet ska resultera i en bred industriellt tillämpbar teknikplattform som kan 

anpassas och implementeras av industrin för deras specifika mätbehov. Målet är att 

man med hjälp av optisk teknik ska kunna mäta friformsytan hos varje producerad 

detalj direkt i tillverkningsprocessen. Därmed skapas möjlighet till kvalitetskontroll 

och processtyrning i realtid, med hjälp av manuella åtgärder eller via ett regelbaserat 

adaptivt system. Följden blir färre kassationer och med detta en resurssnål och stabil 

tillverkning med effektivare material-, utrustnings- och personalutnyttjande. 


Projektteam 

Projektet bygger vidare på ett starkt forskningsområde vid LTU/avd. Experimentell 

mekanik, Systemteknik (EISLAB) och Matematik. 

Genom samarbetet med Svensk Verktygsteknik, ProcessIT Innovation, Optronic 

samt medverkande industriparter (Ferruform, Gestamp Hardtech, Kendrion-Mefa, 

SAAB Aero Structures, SAAB Automobile, SAPA Profiler, Segerström Automotive, 

Volvo Aero, Volvo Cars, Ålö Maskiner) bildas en stark forskargruppering och ett 

ledande centrum för tillämpad optisk mätteknik i Sverige. 

Projektledare 

Ansvarig forskningsledare 

Pia Andreasson 

Mikael Sjödahl 

Professor, ämnesföreträdare 

Svensk Verktygsteknik AB 

Luleå tekniska universitet 

avd. Experimentell mekanik 

pia@svenskverktygsteknik.com 

mikael.sjodahl@ltu.se 

0920 – 759 11 0920 – 49 12 20 

070 – 573 85 05 070 – 322 75 75 



Totalansvar för verktygsfunktionen 

Motivering 

Formande verktyg är en komplex, högteknologisk produkt som har en påverkan på 

lönsamheten hos parterna i verktygsförsörjningskedjan som är långt större än 

verktygets nominella ekonomiska värde. Formverktygens totala prestanda under 

livscykeln är av avgörande betydelse. Försörjningskedjan är splittrad på många 

aktörer, som är för små för att åta sig helhetsleverans av verktyg, än mindre sälja en 

funktion, t ex ”hyra ut” verktyget mot en fast avgift per tillverkad detalj, inte minst 

eftersom det är svårt för dessa små aktörer att värdera och ta betalt för de risker som 

är inblandade i ett sådant åtagande. 

Projektet syftar till att skapa tekniska förutsättningar för utveckling av en principiellt 

ny affärsmodell anpassad för formverktyg. Analysen av verktygsfunktionen under 

drift kommer att fördjupas för processerna pressgjutning och plåtformning. 

Funktionen återkopplas genom ett lärande system till konstruktion och tillverkning 

av verktygen. Detta system skapar nya och bättre förutsättningar att specificera och 

styra framtagningen av verktyg samt att bättre anpassa dagens underhållssystem för 

framtidens behov. 

Genomförande 

1) Utgående från en begränsad 

uppsättning av direkta och indirekta 

parametrar kartläggs verktyg genom 

mätningar vid drift samt nuvarande 

underhållssystem. 

2) Vidare studeras verktygsanvändning 

med numerisk analys för att utöka 

underlaget med avseende på 

parameterkombinationer, 

processfönster och olika materialslag. 

1. Verktygsdata 

4. Ny 

affärsmodell 

3. Utveckling av 

nya hjälpmedel 

2. Numeriska 

metoder 

5. Erfarenhetsbank 

3) Tillsammans med befintliga 

erfarenheter erhålls underlag för prediktering och optimering av 

verktygslivslängd. 

4) Detta underlag används för att utveckla ny affärsmodell. 

5) Utvalda parametrar/exempel samlas också i en databas att användas vid 

erfarenhetsbaserat lärande. 



De potentiella avnämarna för projektresultaten är hela leverantörskedjan över 

verktygsmakare- komponenttillverkare- slutkund, primärt för processerna 

pressgjutning och plåtformning. Projektet förväntas leda till att nya verktyg och 

affärsmodeller blir så på pass utvecklade att de kan direkt implementeras i företagens 

nuvarande verksamhet, detta gäller framförallt kopplingen mellan verktygets 

funktion och dess specifikation. 

Ett huvudsakligt mål är att fler svenska företag ska kunna öka sin andel i 

värdekedjan för den komplexa produkten formverktyg samt öka möjligheten att 

behålla den industriella kärnkompetens som verktygsframtagning utgör i Sverige. 

Projektteam 

Företag, kontaktperson 

Uddeholm Tooling AB 

och Uddeholm 

Machining AB, 

Gert Nilson: 

Materialutvecklare 

Ion Bond AB, 

Greger Håkansson: 

Ytbehandlare 

Jano Technical Center 

AB, 

Ulf Olsson: 

Verktygskonstruktion och 

tillverkning 

Kendrion MEFA, 

Morgan Magnusson 

Konga Bruk AB, 

John Westerberg 

Nitator AB, 

Stefan Gottfridsson 

A-Tooling, 

Anders Nyberg 

Scania AB, 

Christer Landegren 

Huskvarna AB, 

Claes Hogander: 

Produkttillverkare, gjuteri 

Finnveden Gjutal AB, 

Roger Bengtsson, 

Pressgjuteri 

Tenhults Pressgjuteri, 

Ronald Bäckeper, 

Pressgjuteri 

FoU-utförare, 

kontaktperson 

IVF Industriforskning och 

Utveckling AB: 

Projektledare: 

Boel Wadman, 

tel 031-706 61 80, 

boel.wadman@ivf.se 

FE-simulering: 

Peter Ottosson 

Svenska Gjuteriföreningen: 

Markus Blomdahl 

IUC i Olofström: 

Bengt Bergh 

Internationella 

Handelshögskolan i 

Jönköping: Mike Danilovic 

TDI i Hagfors: 

Magnus Magnusson 


Kontaktpersoner för satsningen 

Komplexa Sammansatta Produkter 

Handläggare Magnus Wiktorsson, Programledare 

VINNOVA 

Tel 08-473 30 45 

e-post: magnus.wiktorsson@VINNOVA.se 

Handläggare Margareta Groth 

VINNOVA 

Tel 08-473 31 83 

e-post: margareta.groth@VINNOVA.se 

Administratör Bengt Larsson 

VINNOVA 

Tel 08-473 31 14 

e-post: bengt.larsson@VINNOVA.se 


Samtliga personer inom enheten för 

Produktframtagning och Material, 

VINNOVA 

Ulf Holmgren, Enhetschef 

e-post: ulf.holmgren@VINNOVA.se 

Jonas Brändström, Handläggare Biobaserade processer 

e-post: jonas.brannstrom@VINNOVA.se 

Eva Esping, Handläggare Trämanufaktur 

e-post: eva.esping@VINNOVA.se 

Margareta Groth, Handläggare Produktframtagning 

e-post: margareta.groth@VINNOVA.se 

Anders Marén, Handläggare Materialteknik 

e-post: anders.maren@VINNOVA.se 

Lena Svendsen, Handläggare Materialteknik 

e-post: lena.svendsen@VINNOVA.se 

Magnus Wiktorsson, Handläggare Produktframtagning 

e-post: magnus.wiktorsson@VINNOVA.se 

Bengt Larsson, Administratör 

e-post: bengt.larsson@VINNOVA.se 

Inger Yström, Administratör 

e-post: inger.ystrom@VINNOVA.se 



Produktion & layout: VINNOVAs Kommunikationsavdelning 

Tryck: Ekonomi-Print AB, www.ekonomiprint.se 

Juni 2006

VINNOVA är en statlig myndighet 

med uppgift att främja hållbar tillväxt 

genom utveckling av effektiva innovationssystem 

och finansiering av behovsmotiverad forskning. 

V E R K E T F Ö R I N N O VAT I O N S S Y S T E M – S W E D I S H G O V E R N M E N TA L A G E N C Y F O R I N N O VAT I O N S Y S T E M S 

VINNOVA, SE-101 58 Stockholm, Sweden Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 

Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005 

VINNOVA@VINNOVA.se www.VINNOVA.se

Komplexa sammansatta produkter. Projektkatalog 2006 - Vinnova

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?