Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1968 samt 1971 och 1985 publicerar biljettkassörskan Sigrid Ohlsson<br />
sina minnen från biograferna Roxy och Saga. De senaste kvinnliga<br />
författarna möter vi 2007 då arkivarien Gudrun Rydberg beskriver den<br />
norska spionen Brita Dietz tid i Vänersborg samt då lärarinnan Kerstin<br />
Johansson presenterar historik och minnen från Blåsuts skola.<br />
En ytterligare kvinnlig representation i årsskriften finner man åren<br />
1951-2007 då styrelse och funktionärer i Vänersborgs Döttrars <strong>Gille</strong><br />
presenteras. Någon formell samverkan mellan föreningarna förekom<br />
inte i övrigt.<br />
När Vänersborgs Söners <strong>Gille</strong> firade 50 år 1955 manifesterades detta<br />
med en särskild jubileumsskrift som denna gång endast gav plats åt en,<br />
men å andra sidan mycket omfattande, artikel. Under rubriken ”Vite<br />
hövdingen” tecknade här kyrkoherden Andrew E:son Waerneman sin<br />
fars, afrikaresanden och zoologen Axel W Eriksson, liv. Samma år<br />
gjorde <strong>Gille</strong>t en storsatsning för att skaffa annonsörer. Som nämnts<br />
hade det varit en handfull trogna företag som så gott som årligen stöttat<br />
årsskriften med annons. Från och med 1955 utökas detta väsentligt<br />
till att omfatta 28 helsidesannonser, 1 trekvartssida, 34 halvsidor och<br />
37 kvartssidor. Annonsdelen kommer från nu att uppta 40-50 sidor av<br />
årsskriften vilket inte sällan kom att utgöra en tredjedel av hela skriften.<br />
Även om annonserna i sig hade ett såväl ekonomiskt som dokumentärt<br />
värde tenderade de ofta att få en allt för dominerande plats i skriften. En<br />
förändring av upplägget gjordes först i samband med jubileumsskriften<br />
2005 då man beslutade att från och med nu endast sälja annonser på<br />
åttondelssida och därmed minska antalet annonssidor till under tio.<br />
När årsskriften firade 25 år 1956 klargjorde åldermannen Gunnar<br />
Hjorth att skriftens syfte inte var att konkurrera med de större<br />
stadshistoriska verk som utgivits vid Vänersborgs 300-årsjubileum.<br />
Nej, årsskriften skulle i stället vara ämnad som forum för mer<br />
detaljerade och fördjupade redogörelser som de stora publikationerna<br />
sällan förmår att famna. Detta gäller ju årsskrifter i allmänhet där<br />
publicering av mindre och smala artiklar möjliggörs – artiklar vilka<br />
aldrig i sig själva kunnat befordrats till trycket.<br />
Vid några få tillfällen under åren har årsskriftsnämnd eller styrelse<br />
tvingats refusera inlämnade artikelmanus, en åtgärd som inte alltid<br />
varit helt konfliktfri i relation till författarna. En annan och unik åtgärd<br />
hittar man i 1960-års skrift där hembygdsforskaren Julius V Nordberg<br />
medverkar med sin artikel ”Skräcklan förr och nu”. Han riktar där stark<br />
kritik mot anläggandet av delar av Skräckleparken då han tycker att<br />
området därigenom förlorat sin tidigare mer naturliga tjusning. Här<br />
9
Change language