Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
en ”Festskrift 1644-1944” med anledning av att Vänersborg detta år<br />
firade 300 år som stad. Inför jubileumsåret hade <strong>Gille</strong>t anslagit 500<br />
kronor som delfinansiering till en arkeologisk utgrävning av Vänersborgs<br />
moderstad Brätte. Då dessa medel inte behövde tagas i anspråk för<br />
själva utgrävningen satsade <strong>Gille</strong>t istället på en gedigen årsskrift där<br />
temat blev just Brätte och där bland annat resultaten av utgrävningen<br />
presenterades. Själva Vänersborgs historia publicerades samma år i två<br />
omfattande band av Vänersborgs stad med ekonomiskt stöd av A.F.<br />
Carlssons Skofabrik och Vänersborgsbanken/Handelsbanken.<br />
Nästa år av betydelse för årsskriftens utveckling är 1949 då<br />
publikationen fick underrubriken ”Tidskrift för Vänersborgs museum”.<br />
Anledningen var att museet, genom landsantikvarie Nils-Ivan Svensson,<br />
sökt möjlighet att utkomma med en egen publikation. Grunden till denna<br />
önskan var att från museets sida kunna byta till sig årsskrifter från andra<br />
museer, akademier och föreningar runt om i landet. På detta sätt skulle<br />
man till rimlig kostnad kunna bygga upp ett referensbibliotek. Museet<br />
hade emellertid inte tillräckliga resurser för att själva producera en<br />
årsskrift. Ett samarbete inleddes därför med <strong>Gille</strong>t där museet årligen<br />
erhöll 100 skrifter i utbyte mot att kostnadsfritt författa en artikel<br />
till varje årgång. Dessa artiklar kom att publiceras sist i artikeldelen<br />
under rubrik ”Vänersborgs museums skriftserie”. Från och med 1955<br />
publicerade museet även sin årsberättelse i <strong>Gille</strong>ts årsskrift. De som<br />
drev detta samarbete från museets sida var landsantikvarie Svensson<br />
och hans efterträdare Sven-Axel Hallbäck vilka årligen tillsände <strong>Gille</strong>t<br />
artiklar, i de flesta fall av egen hand. Efter det att Hallbäck avslutade<br />
sin anställning vid museet 1967 avtynade detta samarbete för att helt<br />
upphöra från och med 1971.<br />
Årsskriften 1949 förtjänar även att uppmärksammas för den första<br />
och med något undantag hittills enda artikeln av rent naturvetenskaplig<br />
karaktär då läroverksadjunkten och gillebrodern Josef Sjögren skrev<br />
om Halle- och Hunneberg.<br />
Följande år, 1950, gör den första kvinnliga artikelförfattaren<br />
entré då Kaja Strömberg-Linde står för museets bidrag med artikeln<br />
”Museets textilier” där hon redogör för den inventering som gjorts av<br />
museets textilsamlingar. Även om Strömberg-Linde inte är ensam är de<br />
kvinnliga författarna få i <strong>Gille</strong>ts årsskrift. Nästa kvinna är Margareta<br />
Barkstedt som 1957 skriver om släktingen och poeten Zacharias<br />
Ludvig Barkstedt. Hon följs tre år senare av Ingrid Petré-Ström med<br />
en artikel om familjeföretaget lokaltidningen ELA. <strong>Gille</strong>skrivaren i<br />
Döttragillet, Agnes Svärd, är författare till två artiklar om Kronogatan<br />
8
Change language