2011 - Vänersborgs Söners Gille

som totalsegrat i VM-rallyn. Det var på träningen och notskrivandet
inför det stora rallyt. Vi kom i god fart på en väg där det växte högt elefantgräs
på båda sidorna, det var som att köra i en tunnel. Direkt efter
en kurva utan sikt, och inga varningsskyltar, korsar vi en järnvägsövergång
där ett tåg kommer rusande. Vi träffar loket på första hjulaxeln
och av smällen kastas bilen bakåt av vägen. Hade vi varit bråkdelen
av en sekund tidigare mot spåret hade tåget träffat oss rakt i sidan. Nu
begränsades skadorna till en rejält tilltygad bil men Michél och jag var
helskinnade. Strax efteråt kom Björn Waldegård och Juha Kankonen i
några andra träningsbilar och undrade vad vi gjorde ute i bushen med
en skrynklig bil. Tåget hade lyckats stanna efter nån kilometer och en
uppjagad lokförare kom springande mot oss.
Har du aldrig skadat dig
Nej, jag har varit lyckosam.
När tycker du inte om att åka bil
Det kan jag svara på direkt. Det är t ex i samband med en tävling då en
”privatperson” skall skjutsa mig och någon förare i ett ärende. Det kan
vara en taxiförare, journalist eller sponsor som råkar känna igen oss
som ”rallystjärnor” och vill visa sig på styva linan. Jag har haft några
sådana upplevelser och då har jag sagt till att jag vill stiga av.
Vilken av alla de förare du åkt med rankar du som bäst
Jag vill inte göra någon topplista, men det är tre förare jag vill hålla
fram: Stig Blomqvist, Hannu Mikkola och Ove Andersson, alla tre gudabenådade
chaufförer. Lugna i bilen men samtidigt extremt reaktionssnabba.
Och, som sagt, slutar aldrig att styra i en kritisk situation även
om det ser omöjligt ut.
Nu har du ju slutat med aktivt tävlande men är engagerad som
organisatör av historiska rallyn
Det är ett samarbete jag har med britten John Brown. Vi har bl a ordnat
ett rally genom Sverige, Norge, Finland till Nordkap och ett annat i
Sydostasien med start i Singapore och mål i Hongkong.
Och så kör du fortfarande lastbil
Jag kör för ett åkeri, oftast med styckegods till olika europeiska länder.
Det blir väl en tre - fyra resor i månaden. Att köra långtradare tröttnar
jag nog aldrig på. I nästa vecka skall jag lasta köttbullar i Kristianstad
som jag skall köra till Bristol i England.
Avslutningsvis, under alla dessa tävlingsår måste du ha varit
med om många udda, märkliga, oväntade händelser. Nämn några!
Arne funderar ett tag och så börjar han berätta om en kuslig resa, dock
inte i rallybil utan i ett flygplan.
63