Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Arne hade som sagt någon slags begär att via telefon prata hockey med<br />
någon hockeyperson på andra sidan Atlanten. Han pratade mycket och<br />
länge och detta kostade pengar. Västra Frölunda IF hade vid denna tid<br />
en ordförande vid namn Rune Kristiansson, även kallad Hövdingen, en<br />
man som styrde föreningen med järnhand. Kostnaden för Arnes ringande<br />
uppgick till runt 10.000 kronor i månaden. När Hövdingen fick reda på<br />
detta, gick han i taket och gjorde processen kort med Arnes telefoner.<br />
Det fick bli slut på ringandet.<br />
Vi gjorde ett bra arbete ihop under två år och gick till slutspel. Arne<br />
hade lite svårt att förnya sig och levde kvar i det gamla, som hade fungerat<br />
bra tidigare. Det blåste nya vindar inom ishockeyn. Jag är tacksam att jag<br />
fick chansen att träna ihop med en legend och att träna ett elitserielag,<br />
vilket det är få förunnat att få göra. Det var också mycket givande att<br />
träffa andra elittränare på olika konferenser. Jag avslutar detta med ett<br />
stort ”tack Arne” för vad du lärde mig. Frölunda blev det sista klubblaget<br />
som Arne tränade.<br />
Mitt kontrakt gick ut i april 1977. Jag hörde inget från styrelsen och<br />
räknade inte med någon fortsättning inom Frölunda. Styrelsen sökte en<br />
ny huvudtränare för A-laget och det drog ut på tiden. Jag var nöjd med<br />
det jag uträttat under de två åren som tränare och kunde mycket väl<br />
tänka mig en fortsättning någon annanstans.<br />
En kväll när jag kom hem och satte mig framför TV för att titta på<br />
sportspegeln, fick jag nyheten om vem som skulle bli Frölundas nye<br />
tränare. Det blev ett överraskande namn, som jag inte hade räknat med.<br />
Leif “Blixten” Henriksson var utsedd till ny tränare. Jag var förvånad,<br />
eftersom Leif var en av våra spelare i laget under den nyss avslutade<br />
säsongen. Jag sa till min fru, det här kommer att bli problem. Att ena<br />
stunden vara spelare för att i nästa stund vara tränare för samma lag<br />
var inte enkelt. Jag hade varit med ett tag och visste vad som väntade<br />
Leif. Det är en stor press att lyckas och steget till ett misslyckande är<br />
inte så stort.<br />
Vad händer senare på kvällen. Jo, det ringer på dörren. Vem står<br />
utanför Just det, Leif “Blixten”, och jag förstod direkt, vad han ville. Jag<br />
blev erbjuden att bli assisterande tränare under Leif. Jag kände Leif väl<br />
och trodde att samarbetet skulle fungera bra. Det blev en del konflikter<br />
mellan tränaren och spelarna, där jag fick gripa in som medlare. Vi litade<br />
på varandra och det är viktigt att huvudcoachen säger ifrån till spelarna<br />
att även den assisterande tränarens ord gäller vid träning eller match. Vi<br />
var nöjda med säsongen, men vi satte målsättningen högre inför nästa<br />
säsong. Vi ville öka trycket och snabbheten i träningarna.<br />
48