Bilaga - Landskrona kommun

Stadsdirektören 

2010-03-02 

Bilageförteckning 

1. Statistik Öster 

2. Martin Anderssons rapport 

3. Martin Anderssons presentation 

4. Charlotta Mellanders rapport 

5. Charlotta Mellanders presentation 

6. Åke E Anderssons rapport 

7. Åke E Anderssons presentation 

8. Borstahusen/Erikstorp – en framtida attraktiv 

året runt destination för besökare 

9. Rättsutredning Hellgren Linander 

10. Fasticon-rapporter 

Sidan 61 av 61


2010-03-02 

Statistik - Öster 

Bilaga 1 

FINGAL 

TYCHO BRAHE 

EKANTEN 

PALANDER 

uregatan 

Regeringsgatan 

Järnvägsgatan 

Gröna Gång 



Brocksgatan 

Seminariegatan 

Dammhagsgatan 

Helmfeltsgatan 

Ödmanssonsgatan 

Östergatan 

Hornsgatan 

Bredgatan 

Bredgatan 

Harjagersgatan 

Hagastigen 

Viktoriagatan 

Tranegatan 

Harjagersgatan 

Onsjögatan 

Östergatan 

Österleden 

TranchellsgatanTranchellsgatan 

S:t Olovsgatan 

HYLLINGE- 

LYCKAN 

LAERTES 

BORGMÄSTARE- 

SATURNUS 

GUSTAV VASA 

ÄNGEN 

Hyllingeplan 

Seminariegatan 

Gjörloffsgatan Gjörloffsgatan 

Föreningsgatan 

RANTZAU 

GYLLENSTJERNA 

LÄROVERKET 

SALUHALLEN 

Saluhallstorget 

JUNO 

71 

ÖSTRA 

FÖRSTADEN 

NEPTUN73 

72 

KORPEN 

VENUS 

ASCHEBERG 

HELMFELT 

GJÖRLOFF 

HERKULES 

84 

TRANAN 

NIMROD 

PALLAS 

HÄGERN 

ÖSTRA FÖRSTADEN 

85 

STORKEN 

83 

Bryggargatan 

Stora Pilgränden 

Pilgatan 

ÖRNEN 

Lilla Pilgränden 

Höstgatan 

GRIPEN 

561 

HÖKEN 

Rönnebergsgatan 

Föreningsgatan 

Hantverkargatan 

81 

EJDERN 

Tranchellsgatan 

Salixgatan 

DELFINEN 

PELIKANEN 

562 

HJORTEN 

552 

NAJADEN 

82 

MOTORBLOCKET 

MINERVA 

Hantverkargatan 

Tegelbruksgatan 

DRAKEN 

S:t Olovsg 

CITADELLSTADEN 

dåkragatan 

TÄNDSTIFTET 

Bilden ovan visar statistikområden inom Öster på detaljeringsnivå, NYKO 5. 

Den kommunala planeringen kräver vanligen underlag med en finare geografisk indelning än 

län, kommun och församling. För att möta detta behov har Statistiska Centralbyrån, SCB, ett 

databehandlingssystem, nyckelkodsystemet, NYKO, som gör det möjligt att redovisa statistik 

för delområden inom en kommun. 

Befolkning Öster 2008-12-31 

Öster totalt 

Ålder Antal Andel % 

0- 5 320 9 

6- 18 644 17 

19-24 463 12 

25-39 844 23 

40-64 1 123 30 

65- 316 9 

Summa 3 710 100 

Sidan 1 av 5 

Bilaga Statistik Öster


2010-03-02 

Befolkning Öster jämfört med Landskrona församling (cirka 31 000 invånare = 

huvudsakligen tätorten) 

Andel Andel 

Landskrona 

Ålder Öster % församling % 

0- 5 9 6 

6- 18 17 14 

19-24 12 9 

25-39 23 18 

40-64 30 33 

65- 9 20 

Förvärvsfrekvens 

Område Förvärvs- 

NYKO 5 arbetande % 

71 48 

72 51 

73 34 

81 63 

82 69 

83 45 

84 46 

85 47 

552 35 

561 40 

562 41 

Landskrona 69 

Skåne 74 

Riket 78 

Sidan 2 av 5 



2010-03-02 

Inkomst 

Område Inkomst tkr, medel 

NYKO 5 År 2002 År 2007 År 2008 

Öster 71 112 144 152 

72 116 136 117 

73 79 100 97 

81 198 191 203 

82 209 240 242 

83 113 137 142 

84 132 132 140 

85 128 142 128 

552 123 121 120 

561 107 108 103 

562 109 120 124 

Landskrona 176 203 210 

Skåne 189 221 229 

Riket 201 236 245 

Notera att avvikelsen i medelinkomst för Landskrona som helhet jämfört med Charlotta Mellanders uppgifter 

beror på att hennes siffror avser åldersgruppen 20 – 64 år, vilken uppdelning inte finns på stadsdelsnivå. 

Siffrorna på stadsdelsnivå avser 20 år och uppåt. 

Fastighetsägare på Öster 

Antal 

Kvarter fastighetsägare 

Neptun 10 

Korpen 2 

Juno 5 

Ö Förstaden 13 

Herkules 8 

Tranan 8 

Hägern 2 

Pallas 22 

Storken 9 

Höken 38 

Örnen 6 

Ejdern 33 

Hjorten 11 

Najaden 14 

Minerva 2 

Gripen 1 

Delfinen 9 

Pelikanen 3 

196 

Sidan 3 av 5 



2010-03-02 

Vissa fastigheter har fler än en ägare, framförallt allt gäller det småhus. 

I tabellen ovan har de räknats som en ägare. 

Resultat bland elever i åk 9 

Skola 

Antal m 

svensk 

bakgrund 

% elever 

svensk 

bakgrund 

% som uppnått 

målen i alla 

ämnen 

% behöriga till 

nationella program 

Sandåkerskolan 52 95 83 94 

Asmundtorp 41 95 76 83 

Västervångskolan 91 78 71 90 

Kunskapsskolan 68 77 79 96 

Gustav Adolf 27 30 63 89 

Dammhagskolan 8 13 38 50 

Landskrona, totalt 287 63 74 90 

Landskrona, 

kommun 219 59 73 88 

Sidan 4 av 5 



2010-03-02 

Segregationsprocessen 

SAMS område 09:Kvarteren Neptun, Juno, Korpen, Ö Förstaden. 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt 

Källa: Tapio Salonen, Linnéuniversitetet, 2009 

SAMS område 10: Del av Öster m.m. 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt 

Källa: Tapio Salonen, Linnéuniversitetet, 2009 

SAMS = Small Areas for Market Statistics, en rikstäckande indelning i homogena bostads- 

/verksamhetsområden. 

Sidan 5 av 5 



Landskrona – 

näringslivet 

Martin Andersson 

Internationella Handelshögskolan i Jönköping 

Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 

2009-12-16 

1

Innehållsförteckning 

Inledning 3 

Är Landskrona med i matchen – den övergripande bilden 5 

Vilka branscher trivs i Landskrona – näringslivets specialisering 15 

Vart är Landskronas näringsliv på väg 22 

2

Inledning 

Landskrona kommun är lokaliserad strax norr om en av Sveriges tre växande storstäder och ingår 

i Malmös lokala arbetsmarknadsregion (LA-region). Kommunen är därmed en del av en av 

Sveriges mest expansiva storstadsregioner, vars utveckling under 1990-talet fått en extra skjuts 

genom Öresundsbron. Malmö LA-region består av totalt 27 kommuner i västra Skåne som 

genom korta tidsavstånd och hög arbetspendling bildar en gemensam arbetsmarknad. 1 Utöver 

metropolen Malmö innefattar regionen exempelvis Lund, en av Sveriges största universitetsorter, 

och Helsingborg som kan karaktäriseras som ett större regionalt centra inom regionen. Den 

generella närheten till expansiva områden ger Landskrona en potential för en stark utveckling. 

Detta kapitel ställer frågan om Landskrona hänger med i den generella utvecklingen i Sverige 

som helhet och i övriga Malmö-regionen. Vi behandlar denna fråga genom att studera 

kommunens näringslivsstruktur och dess utveckling under det senaste decenniet. Analysen 

inriktar sig på sysselsättningens utveckling dels totalt, dels på branschnivå, lönesummor och 

inkomstnivåer, utbildningsnivån på näringslivets anställda, näringslivets specialisering på 

branschnivå, produktivitet och export, samt nyföretagande. 

I alla analyser av regioners näringslivsstruktur finns det två grundläggande frågor att beakta: (1) 

vad innefattar en regions näringsliv, (2) vad finns det för generella aspekter på dess inriktning 

och utveckling När det gäller den första frågan gäller kort och gott att näringslivet i en region 

består av alla värdeskapande verksamheter som är lokaliserade i regionen, såväl privata som 

offentliga. Den andra frågan är betydligt mer komplex. Generellt kan man säga att näringslivets 

inriktning och utveckling i en region är en produkt av regionens varaktiga och trögrörliga 

resurser, där olika typer av resurser attraherar olika typer av branscher och företag. Regioner med 

specifika naturtillgångar som kol och olja är till exempel ofta specialiserade på tillverkning och 

raffinering av dessa tillgångar. 

1 LA-regioner definieras av SCB baserat på pendlingsflöden mellan kommuner. Antalet LA-regioner förändras över 

tid i takt med att infrastrukturinvesteringar reducerar restider och medger dagspendling över längre avstånd. Enligt 

SCBs definition av LA-regioner tillhörde Landskrona Helsingborg LA-region fram till och med år 1999. Sedan år 

2000 ingår Helsingborg och tidigare tillhörande kommuner i Malmö LA-region. Dock ingår Landskrona i 

delregionen Helsingborg inom Malmö LA-region. 

3

Trögrörliga och varaktiga resurser som formar en regions näringsliv innefattar dock inte endast 

de som är givna av naturen. Många betydelsefulla regionkaraktäristika utvecklas endogent över 

tid. Detta gäller till exempel olika typer av materiell infrastruktur samt de kunskaper, 

kompetenser och erfarenheter en regions arbetskraft besitter. Även om arbetskraft normalt 

klassas som en rörlig produktionsfaktor gäller att strukturen på en regions arbetskraft förändras i 

mycket långsamma processer. På sätt är arbetskraftens karaktäristika en betydande faktor för en 

regions näringslivsstruktur. Näringslivsutvecklingen in region är kopplad till vilken typ av 

arbetskraft regionen förmår att attrahera. Samtidigt gäller att det regionala näringslivets 

inriktning delvis styr arbetskraftsstrukturen, eftersom näringslivsstrukturen har en direkt 

inverkan på vilken typ arbeten som efterfrågas i regionen. 

Resonemanget ovan antyder ett potentiellt ”cirkulärt” samband där näringslivets specialisering är 

dels en produkt av en regions egenskaper, dels en faktor som kan påverka vilka egenskaper en 

region utvecklar över tid. Exempel på denna typ av utvecklingsförlopp är olika former av 

klusterbildningar, där en ansamling av företag i en bransch attraherar stödtjänster och 

specialiserad arbetskraft som i sin tur gör regionen mer attraktiv för företag i samma bransch. Ett 

annat exempel utgörs av den empiriskt belagda kopplingen mellan nyföretagande och 

näringslivsstruktur. 

Denna ansats utgör en viktig utgångspunkt för vår analys av förändringar i Landskronas 

näringslivsstruktur och potentialen för tillväxt. Detta gäller särskilt mot bakgrund av den 

generella utvecklingen mot tjänstebranscher. Den lokala marknaden är normalt avsevärt mer 

betydelsefull för tjänsteföretag än för tillverkande företag. Bland tillverkande företag är ofta 

sysselsättningsutvecklingen kopplad till utvecklingen på fjärrmarknader. Tjänsteföretagen 

expanderar i större utsträckning som respons på lokala förhållanden, och spelar en viktig roll för 

en regions attraktivitet och kumulativa tillväxt. Konsumenttjänstenäringar är en attraktor för 

konsumenter. På samma sätt är företagstjänster en attraktor för företag. 

Vi inleder kapitlet med en presentation av den övergripande bilden, där Landskronas generella 

utveckling sätts i relation till utvecklingen i Sverige som helhet och ett antal 

4

enchmarkingkommuner. I nästa steg analyseras näringslivets struktur och specialisering. I den 

tredje delen undersöks trenderna i utvecklingen, med fokus på förändringar i specialiseringen. 

Denna del innefattar en redogörelse och analys av sysselsättningens utveckling och 

nyföretagande på branschnivå. 

Är Landskrona med i matchen – den övergripande bilden 

Trots Landskronas fördelaktiga lokalisering nära en växande storstad (Malmö) och dess koppling 

till en stor och expansiv LA-region omfattande hela 27 kommuner i västra Skåne, pekar flera 

generella indikatorer entydigt på en mycket svag utveckling de senaste decennierna. För att få en 

överblick fokuserar vi här på förvärvsgrad, antal jobb, lönesumma och inkomster, utbildning 

samt förhållandet mellan tillverknings- och tjänstebranscher. 

Figur 1 visar förvärvsgraden – dvs. andelen sysselsatta – bland invånare i arbetsför ålder (20-64) 

för Landskrona, Sverige som helhet och Malmöregionen under två decennier (1985-2005). 

Förvärvsgraden är ett övergripande mått på invånarnas deltagande på arbetsmarknaden i en 

region. Den kraftiga generella nedgången i förvärvsgraden i början av 1990-talet återspeglar den 

djupa 90-talskrisen i vilken Sverige förlorade flera hundratusen jobb under perioden 1989-1994. 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

1985 1990 1995 2000 2005 

Landskrona (20‐64) Riket (20‐64) Malmöregionen (20‐64) 

Figur 1. Förvärvsgrad bland befolkningen 20-64 år 1985-2007. (Källa: SCB) 

5

Figuren visar att Landskrona under hela 20-årsperioden haft en konsekvent lägre förvärvsgrad än 

både riket och Malmöregionen, samt att gapet till de båda ökat efter 1995. Landskrona har inte 

återhämtat sig i samma utsträckning som Sverige som helhet och Malmö-regionen efter 90- 

talskrisen. 

Figur 2 visar att det växande avståndet till Sveriges genomsnittliga förvärvsgrad är generellt över 

olika ålderskategorier. Figuren visar kvoten mellan Landskronas och rikets förvärvsgrad för tre 

åldersgrupper; 20-24, 25-34 och 20-64. Siffran 1 enligt den lodräta axeln innebär att Landskrona 

har samma förvärvsgrad som riket. Som framgår av figuren sjunker kvoten för alla tre 

ålderskategorierna under perioden, vilket innebär att avståndet till Sveriges genomsnitt ökat. 

1 

0,9 

0,8 

1985 1990 1995 2000 2005 

20‐24 25‐34 20‐64 

Figur 2. Förvärvsgrad i Landskrona i relation till Sverige som helhet 1985-2007. 

Tabell 1 kompletterar figurerna och visar den genomsnittliga förvärvsgraden (20-64) i 

Landskrona och fem benchmarkingkommuner under tre perioder; 1985-1991, 1992-1999 och 

2000-2007. Tabellen visar att Landskrona kommun har den lägsta förvärvsgraden bland alla 

kommunerna i tabellen under varje tidsperiod. Vidare är Landskrona förvärvsgrad oförändrad 

mellan perioden 1992-1999 och 2000-2007, medan den ökar i alla jämförelsekommuner. Under 

perioden 2000-2007 låg Landskrona nästan 10 procentenheter under riksgenomsnittet och 4-5 

procentenheter under majoriteten av jämförelsekommunerna. Tabellen visar med andra ord på 

6

samma utveckling som de två tidigare kommunerna; Landskrona har inte hängt med i den 

allmänna återhämtningen sedan den senare delen av 1990-talet. Kommunen halkar efter relativt 

riket såväl som Malmöregionen. 

Tabell 1. Förvärvsgrad bland befolkningen 20-64 år i Landskrona och i fem benchmarkingkommuner. 

1985‐1991 1992‐1999 2000‐2007 

Landskrona 0,80 0,67 0,67 

Botkyrka 0,84 0,69 0,70 

Södertälje 0,84 0,72 0,73 

Helsingborg 0,81 0,69 0,71 

Trollhättan 0,86 0,72 0,76 

Eskilstuna 0,81 0,68 0,72 

Malmöregionen 0,82 0,70 0,71 

Riket 0,84 0,73 0,76 

Källa: Bearbetning av statistik från SCB. 

En kommun kan ha en låg förvärvsgrad av flera skäl. Den kan t.ex. bero på att antalet jobb 

minskar, men också på inflyttning av personer som inte får något jobb. Figur 3 visar 

sysselsättningsutvecklingen som andel av det totala antalet jobb i Sverige för Landskrona, de fem 

benchmarkingkommunerna och Malmöregionen som helhet. 

7

120 

110 

100 

90 

80 

1985 1990 1995 2000 2005 

Botkyrka Södertälje Eskilstuna Landskrona 

Helsingborg Trollhättan Malmö 

Figur 3. Utveckling av Landskronas och benchmarkingkommunernas andel av Sveriges totala antal jobb 

1985-2007 

I figuren är varje kommuns andel av Sveriges totala antal jobb är indexerad så att den uppgår till 

100 för alla år 1985. På så sätt jämförs kommunerna på samma skala. En sjunkande siffra 

innebär att antalet jobb utvecklats sämre än i riket som helhet, medan en positiv utveckling 

innebär det motsatta. Figuren visar att Landskrona tillsammans med Eskilstuna är de enda 

kommuner som upplevt en sämre utveckling i antal jobb än riket som helhet sett över hela 

perioden. En del av förklaringen till den lägre förvärvsgraden och dess utveckling är med andra 

ord en svag utveckling av antalet jobb relativt övriga Sverige. 

Ett annat särdag hos Landskronas näringsliv är en generellt låg lönenivå. Detta illustreras av 

Figur 4 och 5 som redovisar lönesumma per capita respektive medianinkomster i Sveriges alla 

kommuner 2007. Lönesumman per capita enligt näringslivets totala utbetalningar för löner 

normerat med befolkning. I figur 4 har alla Sveriges kommuner rangordnats i fallande ordning 

efter lönesumma per capita så att lönesumman per capita i Landskrona kan relateras till övriga 

kommuner i Sverige. 

8

238 

218 

198 

178 

158 

138 

118 

98 

78 

0 50 100 150 200 250 


Lönesumma per capita (tkr) 2007 

Figur 4. Lönesumma per capita (tkr) i Sveriges kommuner 2007. 

Figur 4 visar att Landskronas lönesumma per capita är låg i relation till övriga Sveriges 

kommuner. När alla kommuner rangordnas efter lönesumma per capita hamnar Landskrona år 

2007 på plats 228 utav 290. Vidare har Landskrona försämrat sin ställning över tid. År 1990 låg 

man på plats 155 och 1997 på plats 189. Den bild som återspeglas i Figur 4 förstärks av Figur 5 

som redovisar medianinkomsten i Sveriges alla kommuner 2007. Medianinkomsten i Landskrona 

är bland de lägsta i Sverige. 

337 

317 

297 

277 


257 

237 

217 

197 

0 50 100 150 200 250 

Medianinkosmt (tkr) 2007 

Figur 5. Medianinkomst i Sveriges kommuner 2007. 

9

Låga lönesummor per capita och låga inkomstnivåer kan självklart kopplas till strukturen på 

näringslivsstrukturen i en region. Regionen kan till exempel vara specialiserad på industri med 

ett generellt lågt löneläge och/eller erbjuda jobb förknippade med låg utbildning. Löneläget kan 

också kopplas till lönsamheten hos företagen i en region, där låg lönsamhet innebär begränsad 

lönebetalningsförmåga. Vidare gäller att en låg förvärvsgrad bidrar till låga lönesummor per 

capita. 

Vi avslutar den övergripande beskrivningen av Landskronas näringsliv med att studera två 

aspekter med en tydlig koppling till inkomstnivåer och generellt löneläge: utbildningsnivån på de 

sysselsatta och betydelsen av tjänster relativt tillverkning. 

Utbildningsnivån beräknas enligt antalet sysselsatta med en lång universitets- eller 

högskoleutbildning (minst 3 år) som andel av total sysselsättning och är intressant ur flera 

perspektiv. 2 En omfattande forskningslitteratur visar till exempel att utbildningsnivån är en av de 

mest robusta och viktiga förklaringsfaktorerna för regional tillväxt (se t.ex. Glaeser 2000). Detta 

förklaras normalt av att utbildningsnivån i en region återspeglar tillgängligheten till 

humankapital och förmågan att upphämta, identifiera samt tillgodogöra sig ny kunskap, ny 

teknologi och nya idéer. Detta underlättar strukturomvandling och produktivitetstillväxt i det 

lokala näringslivet. Vidare är nyföretagandet i en region starkt kopplat till utbildningsnivån, och 

är något vi återkommer till i senare kapitel. 

Figur 6 visar utbildningsnivån bland de sysselsatta i Landskrona i relation till övriga kommuner i 

Sverige. Som i Figur 4 och 5 är Sveriges samtliga kommuner rangordnade i fallande ordning 

efter utbildningsnivå. Den röda horisontella linjen visar genomsnittet för Sverige som helhet. 

Andelen av de sysselsatta i Landskrona med lång universitets- eller högskoleutbildning förhåller 

sig relativt väl till övriga kommuner i Sverige (plats 69 utav 290). Utbildningsnivån på 

2 Med sysselsättning avses här personer som jobbar i Landskrona kommun, dvs. dagbefolkning. 

10

Landskronas dagbefolkning uppgick till omkring 19 %, vilket är över majoriteten av Sveriges 

övriga kommuner. Dock ligger man under rikets genomsnitt (ca 24 %). 3 

67 

57 

47 


37 

27 

17 

7 

0 50 100 150 200 250 

Andel sysselsatta med lång utbildning 

Sveriges genomsnitt 

Figur 6. Andel sysselsatta med lång universitets- eller högskoleutbildning i Sveriges kommuner 2004. 

Tabell 2 relaterar utbildningsnivån på Landskronas dagbefolkning till de fem 

benchmarkingkommuner som introducerades i Tabell 1. Tabellen visar dagbefolkningens 

utbildningsnivå 2004, 1995 samt förändringen mellan de två perioderna. Med undantag av 

Södertälje ligger Landskrona i linje med övriga benchmarkingkommuner med avseende på både 

nivån och förändringen mellan 1995 och 2004. Samtliga kommuner förutom Södertälje har 

halkat efter riksgenomsnittet under perioden. Utbildningsnivån i kommunerna har ökat mindre än 

i Sverige som helhet. Detta kan förklaras med en stark koncentration av högutbildade (och yrken 

som kräver hög utbildning) till Sveriges storstadsområden. En liknande trend är dokumenterad i 

övriga OECD-länder. Södertälje utmärker sig med en markerat högre utbildningsnivå, vilket kan 

kopplas till lokaliseringen av AstraZenecas forskningsanläggning och Scanias 

utvecklingsavdelning i kommunen. 

3 Att Landskrona ligger över majoriteten av Sveriges kommuner samtidigt som man ligger under riksgenomsnittet 

återspeglar en mycket skev fördelning av sysselsatta med lång utbildning mellan Sveriges kommuner. Sveriges 

genomsnitt drivs upp av ett fåtal stora kommuner med stora koncentrationer av högutbildade sysselsatta, i synnerhet 

landets storstadsregioner. Därför kan majoriteten av Sveriges kommuner ligga under riksgenomsnittet. 

11

Tabell 2. Dagbefolkningens utbildningsnivå i Landskrona och benchmarkingkommuner 2004 och 1995 

(% av total dagbefolkning med lång universitets- eller högskoleutbildning). 

2004 1995 Δ2004-1995 


Botkyrka 22 17 5 

Södertälje 27 15 12 

Helsingborg 21 12 8 

Trollhättan 19 12 7 

Eskilstuna 19 11 8 

Sverige 24 15 9 


Ett av de mest utmärkande dragen hos de senaste årtiondenas strukturomvandling av näringslivet 

är ett allt större inslag av avancerade och kunskapsintensiva tjänster. I stort sett samtliga 

avancerade ekonomier i världen uppvisar en fallande sysselsättningsandel i tillverkningsindustri 

och en ökande andel i tjänstebranscher, primärt kunskapsintensiva sådana. För Sveriges del 

gäller att i princip hela sysselsättningstillväxten sedan början 1990-talet skett i tjänstesektorer. 

Detta mönster gäller även generellt för svenska kommuner. Dock uppvisar tjänstesektorer i 

allmänhet, och kunskapsintensiva tjänstesektorer i synnerhet, en stark tendens att koncentreras 

till humankapitalintensiva storstadsregioner med stora lokala marknader och hög tillgänglighet 

till modern transportinfrastruktur. 4 Kommuner som Landskrona med geografisk närhet till 

storstadsområden har ur denna vinkel en fördel när det gäller potentialen att attrahera branscher 

inom det växande segmentet av ekonomin, dvs. kunskapsintensiva tjänstenäringar. 

Figur 7 och Tabell 3 ger en överblick över relationen mellan tjänster och tillverkningsindustri i 

Landskrona relativt övriga Sverige, och mäter lönesumman i privata tjänster som andel av 

4 Som exempel uppgår Sveriges tre storstadsregioners (Stockholm, Göteborg och Malmö) andel av rikets 

sysselsättning i kunskapsintensiva tjänstebranscher (finans, fastigheter, FoU, etc.) till över 40 %. Motsvarande siffra 

för enklare tjänster (parti- och detaljhandel, etc.) och tillverkningsindustri uppgår till ca 28 % respektive 15 %. 

12

lönesumman i industriföretag. Figur 7 visar att lönesumman i privata tjänster är mer än två 

gånger så stor som lönesumman i industriföretag i Sverige som helhet (2,2). 

10 

8 

6 


4 

2 

0 

0 50 100 150 200 250 

Tjänsteföretagens lönesumma som andel av industriföretagens 

lönesumma 2007 


Figur 7. Lönesumma i privata tjänster som andel av industriföretagens lönesumma 2007. 

För Landskronas del gäller att lönesumman i privata tjänster är omkring 40 % större än 

industriföretagens. Som många andra mindre kommuner ligger därmed Landskrona markerat 

under riksgenomsnittet. Privata tjänster utgör en relativt liten del av den totala lönesumman i 

privat sektor. Även om detta är ett generellt drag hos många mindre kommuner bör det noteras 

att Landskrona genom sin närhet till Malmö och Helsingborg har en stor marknadspotential, och 

som kommer att framgå i senare delar av rapporten är tjänstesektorn förvånansvärt liten i 

Landskrona. 

Tabell 3 redovisar samma relation som Figur 7 för Landskrona och de fem 

benchmarkingkommunerna. Tabellen visar att Landskrona tillsammans med Södertälje, 

Eskilstuna och Trollhättan är de kommuner i vilka den privata tjänstesektorn är minst, mätt som 

andel av industrin. Det framgår också att den privata tjänstsektorns lönesumma vuxit snabbare än 

industrins i alla kommuner, vilket är i linje med den generella utvecklingen i Sverige som helhet. 

Tabell 3. Lönesumma i privata tjänster som andel av industriföretagens lönesumma i Landskrona och 

benchmarkingkommunerna. 

13

2007 2000 1990 Δ2007-2000 Δ2007-1990 

Landskrona 1,4 1,0 0,9 0,4 0,5 

Botkyrka 3,7 3,2 2,3 0,5 1,4 

Södertälje 1,3 1,3 1,2 0 0,1 

Helsingborg 2,7 2,1 1,6 0,6 1,1 

Trollhättan 0,9 0,6 0,4 0,3 0,5 

Eskilstuna 1,6 1,2 1,0 0,4 0,6 

Sverige 2,2 1,8 1,4 0,4 0,8 


Slutsatserna från denna inledande överblick av Landskronas näringsliv kan sammanfattas i 

följande punkter: 

• Landskrona kännetecknas av en generellt låg förvärvsgrad. Kommunen har inte hängt 

med i den allmänna återhämtningen efter 1990-talskrisen. Gapet till övriga Sverige har 

vuxit. Den låga förvärvsgraden återfinns i alla åldersgrupper. 

• Landskrona har inte hängt med i den generella sysselsättningsutvecklingen. Landskronas 

andel av Sveriges totala sysselsättning har sjunkit kraftigt sedan mitten av 1980-talet. 

• Kommunen uppvisar låga löner och positionen relativt andra kommuner i Sverige har 

försämrats över tid. Medianinkomsten är bland de lägsta i landet. 

• Utbildningsnivån på Landskornas dagbefolkning (dvs. utbildningen på de som jobbar i 

Landskrona oavsett om de bor i kommunen eller inte) ligger under riksgenomsnittet, men 

förhåller sig relativt väl till övriga kommuner. Utvecklingen under det senaste årtiondet 

är positiv, men andelen sysselsatta med lång universitets- eller högskoleutbildning har 

ökat långsammare än i riket som helhet. 

14

• Den private tjänstsektorn, dvs. den sektor som växer sysselsättningsmässigt, är som andel 

av industrin relativt liten. Landskronas tillgänglighet till Malmö-regionen utgör en 

potential för expansion av tjänstenäringar. 

Vilka branscher trivs i Landskrona – näringslivets 

specialisering 

Föregående avsnitt belyste den övergripande strukturen på Landskronas näringsliv. I detta avsnitt 

presenteras en djupare analys av näringslivets specialisering. Utfallet på många av de 

aggregerade indikatorer som presenterades i det förra avsnittet, t.ex. förvärvsgrad, inkomster och 

generell utbildningsnivå, är en produkt av specialiseringen och inriktningen på näringslivet i en 

kommun eller region. Lönerna och utbildningsnivåerna beror till exempel still stor del på vilken 

typ av branscher som är kommunen i specialiserad på. 

Vi inleder med att studera de största arbetsgivarna i Landskrona. Tabell 4 redovisar de 10 största 

arbetsgivarna i kommunen samt deras sysselsättning 2008. Som i den ”typiska” kommunen i 

Sveriges domineras sysselsättningen av kommunen själv. Landskrona kommun sysselsatta ca 

3 800 personer 2008, vilket är omkring femdubbelt fler än den näst största arbetsgivaren (Skåne 

Läns Landsting, 675 personer). Sju av de 10 största arbetsgivarna återfinns inom den privata 

sektorn och här domineras sysselsättningen av företag i tillverkningsindustrin. Endast en av de 

största privata arbetsgivarna är inom tjänstesektorn, dvs. Syngenta Seeds AB verksam inom 

”agribusiness”. Sysselsättningsmässigt domineras den privata sektorn av tre större företag: 

företaget Haldex med en specialisering på fordonstekniska lösningar, SWEP international 

fokuserat på produktion och utveckling av värmeväxlare, samt belysningsföretaget Thorn 

Lightning Nordic. Inom den privata sektorn är sysselsättning relativt utspridd mellan olika 

arbetsgivare, dvs. ingen enskild privat aktör dominerar sysselsättningen på ett markerat sätt. 

Dock gäller att huvuddelen av de största privata arbetsgivarna är verksamma inom 

tillverkningsindustrin. 

15

Tabell 4. Största arbetsgivarna i Landskrona enligt sysselsättningen 2008. 

Arbetsgivare Bransch Sysselsatta 2008 

LANDSKRONA KOMMUN Tjänster, offentlig sektor 3 775 

SKÅNE LÄNS LANDSTING Tjänster, offentlig sektor 675 

HALDEX BRAKE PRODUCTS 

AKTIEBOLAG 

Tillverkning 525 

SWEP INTERNATIONAL AB Tillverkning 375 

THORN LIGHTING NORDIC 

AKTIEBOLAG 

HALDEX TRACTION 

AKTIEBOLAG 

LANDSKRONA-KÄVLINGE- 

SVALÖV 

GYMNASIEFÖRBUND 



Tjänster, offentlig sektor 225 

SYNGENTA SEEDS AB Tjänster 225 

TRIOPLAST LANDSKRONA 

AB 

ASSA ABLOY ES 

PRODUCTION AB 

Källa: SCB, RAPS-systemet 



Tabell 5 redovisar de största sektorerna i kommunen i termer av sysselsättning 2007, och 

fokuserar på sektorer med en sysselsättningsandel på minst 2 %. De 14 sektorer med en 

sysselsättningsandel på minst 2 % svarar tillsammans för 75 % av Landskronas totala 

sysselsättning. 

Tabellen visar att de största sektorerna är associerade med traditionell kommunal verksamhet, 

dvs. utbildning och vård. Närmare hälften av alla sektorerna är kopplade till den offentliga 

sektorn. Sektorerna som domineras av privata aktörer är i huvudsak inom tillverkningsindustri 

och enklare företags- och konsumenttjänster, som t.ex. parti- och agenturhandel samt 

detaljhandel. Detta mönster gäller generellt för flera mindre kommuner i Sverige. 

16

Tabell 5. Sektorer med en sysselsättningsandel över 2 % 2007. 

Sektor Sysselsättningsandel (%) 

Antal 

sysselsatta 

Utbildningsväsendet 11 1 769 

Servicehus, ålderdomshem, hemstänst, dagcentraler 9 1 481 

Transportmedelsindustri 7 1 130 

Byggindustri 7 1 057 

Maskinindustri 6 977 

Hälso‐ och sjukvård 5 845 

Parti‐ och agenturhandel 5 755 

Detaljhandel 5 746 

Företagstjänster 5 740 

Offentlig förvaltning 4 578 

Vård och omsorg 3 469 

Hotell och restauranger 3 435 

Elektro‐ och teleproduktindustri 3 412 

Enheter för rekreation, kultur och sport 2 341 

Summa 75 % 11 735 


Tabell 6 återspeglar inriktningen på Landskronas näringsliv och relaterar den till de fem 

benchmarkingkommunerna, Malmö-regionen och riket som helhet. Tabellen visar 

sysselsättningens, dvs. dagbefolkningens, fördelning över sex branschgrupper år 2007 (alla rader 

i tabellen summerar till 100 %): 

1. Tillverkning 

2. Byggverksamhet 

3. Parti- och detaljhandel 

4. Företagstjänster och finans 

5. FoU och utbildning 

6. Hälsovård 

17

Från tabellen framgår att sysselsättningsandelen i tre branschgrupper i stort sett följer 

riksgenomsnittet såväl som Malmö-regionen; (i) Hälsovård, (ii) FoU och utbildning samt (iii) 

Byggverksamhet. Dessa tre branschgruppers andel av kommunens totala sysselsättning är i den 

storleksordning man kan förvänta sig givet riksgenomsnittet. En enkel förklaring till detta 

mönster är att hälsovården, utbildningsinstanserna och byggverksamheten i en kommun är 

någorlunda proportionell mot dess befolkning. 

Tabell 6. Sysselsättning (dagbefolkning) fördelat på sektorer, 2007 (%). 

Tillverkning 

Byggverksamhet 

Parti‐ och 

detaljhandel 

Företagstjänster 

och finans 

FoU och 

utbildning 

Hälsovård 

Landskrona 30 7 15 8 14 26 

Botkyrka 15 8 24 12 17 24 

Södertälje 40 6 14 10 9 21 

Helsingborg 15 7 29 17 9 23 

Trollhättan 32 6 14 13 11 24 

Eskilstuna 23 7 18 13 12 28 

Malmöregionen 

16 7 22 16 13 25 

Sverige 18 7 20 16 12 26 


Landskrona kommun avviker dock på ett markerat sätt från såväl Sverige som helhet som 

Malmö-regionen när det gäller balansen mellan tjänste- och tillverkningsbranscher. Omkring 30 

% av sysselsättningen återfinns i tillverkningssektorer, en nivå strax under Trollhättan som 

domineras av den svenska bilindustrin. Motsvarande siffra för Sverige och Malmö-regionen är 

18 % respektive 16 %. Landskronas sysselsättningsandel i tillverkningsindustrin är med andra 

ord nästan dubbelt så stor som i övriga Sverige och Malmö-regionen. Den andra sidan på myntet 

innebär en lägre sysselsättningsandel i expansiva tjänstebranscher, särskilt branschgruppen 

företagstjänster och finans. 

18

Sysselsättningsandelen i företagstjänster och finans i Landskrona den lägsta bland alla 

jämförelsekommunerna i tabellen. Medan andelen uppgår till 8 % i Landskrona är den dubbelt så 

hög i riket som helhet, dvs. 16 %. Även parti- och detaljhandeln är relativt liten, med en nivå 

liknande Södertälje och Trollhättan. Detta mönster är anmärkningsvärt ur åtminstone tre 

synvinklar: (1) Landskrona kommun har en hög marknadspotential och därmed en potential för 

en stor tjänstesektor, (2) till skillnad från Trollhättan och Södertälje (som också har en hög andel 

tillverkningsindustri) saknar Landskrona stora tunga tillverkningsföretag som Volvo, SAAB, 

AstraZeneca och Scania, (3) den låga andelen av framförallt företagstjänster innebär en 

underrepresentation av det växande segmentet inom ekonomin, dvs. kunskapsintensiva tjänster. 

Den sista observationen utgör en viktig grund för den utvecklingsstrategi som utredningen 

förslår, och vi återkommer till denna punkt i våra slutsatser kring Landskronas 

utvecklingspotential. 

Tabell 7 syftar till att identifiera branscher med en specialisering i Landskrona. Med 

specialisering avses här följande: 

Branscher med en specialisering i Landskrona är branscher vars andel av 

Landskronas sysselsättning överstiger dess generella andel av Sveriges totala 

sysselsättning. 

Detta innebär att en bransch som utgör 10 % av Sveriges sysselsättning men 20 % av 

sysselsättningen i Landskrona anses vara bransch i vilken Landskrona är specialiserad. I Tabell 7 

presenteras ett specialiseringsindex som är beräknat på följande sätt för varje bransch j: 

Om specialiseringsindexet för en bransch j, Sj, överstiger 100 är branschen specialiserad (eller 

överrepresenterad) i Landskrona. Om indexet understiger 100 gäller det omvända. Det är värt att 

notera att specialiseringsindexet inte har någon koppling till den absoluta storleken på en sektor i 

en region. Endast den relativa storleken har någon inverkan på indextes utfall. I Tabell 7 

19

presenteras alla branscher med en hög specialisering (Sj > 200) samt alla branscher med en låg 

specialisering (200 > Sj > 120). 

Tabell 7. Branscher med specialisering i Landskrona 2007. 

Hög Specialisering LQ>200 LQ Sysselsättningsandel (%) 

Kemisk industri 339 3 

Gummi‐ och plastvaruindustri 325 1 

Transportmedelsindustri 321 7 

Fiskare, vattenbrukare inkl serviceföretag 299 0 

Jord‐ och stenvaruindustri 271 2 


Forskning och utveckling (FoU) institutioner 242 2 


Uthyrningsfirmor 225 0 

Summa ‐ 23 

Låg Specialisering 200>LQ>120 LQ Sysselsättningsandel (%) 

Rederier 178 0 

Servicehus, ålderdomshem, hemtjänst, dagcentraler 142 8 

Stål‐ och metallverk 132 1 

Livsmedels‐ och dryckesvaruindustri 128 1 

Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri 128 3 


Summa ‐ 17 


Tabellen visar att nio branscher uppvisar en hög specialisering i Landskrona. Av dessa nio är det 

sju som har en någorlunda hög sysselsättningsandel. Branscherna ”Fiskare, vattenbrukar inkl. 

serviceföretag” samt ”Uthyrningsfirmor” uppvisar visserligen en hög specialisering, men deras 

sysselsättningsandel är mycket liten och understiger 0,5 %. 

20

Av de sju sektorerna med hög specialisering och en märkbar sysselsättningsandel är det endast 

en bransch som har en koppling till privata tjänstesektorer, dvs. FoU. Övriga branscher är 

kopplade till tillverkningsindustrin. Samma mönster återkommer bland branscher med låg 

specialisering. Av de sex branscher med låg specialisering är det ingen bransch med koppling till 

den privata tjänstesektorn. Följaktligen pekar Tabell 6 och Tabell 7 åt samma håll. Landskrona 

har en underrepresentation av privata tjänstebranscher. 

Givet storleken på tillverkningsindustrin i Landskrona är det intressant att titta på hur 

industriföretagen i kommunen presterar relativt riket som helhet. Tabell 8 presenterar 

genomsnittliga värden på export per sysselsatt, export som andel av omsättning, förädlingsvärde 

per sysselsatt och omsättning per sysselsatt för företag inom tillverkningsindustrin (SNI 15-36) 

med sitt huvudsakliga arbetsställe i Landskrona. På grund av sekretesskäl och överskådlighet 

presenteras siffrorna som andelar av Sveriges genomsnitt. Ett värde över 1 innebär att företagen i 

tillverkningsindustrin i Landskrona ligger över riksgenomsnittet. Ett värde under 1 innebär det 

omvända. För att undvika tillfälliga upp- och nedgångar baseras siffrorna på ett genomsnitt över 

en åttaårsperiod (1997-2004). 

Tabell 8. Export och arbetskraftsproduktivitet i företag inom tillverkningsindustrin i Landskrona. 

Genomsnitt för perioden 1997-2004. 

Utfall i Landskrona i relation till Sveriges 

genomsnitt (1997‐2004) 

Export per sysselsatt 0,99 

Export som andel av omsättning 0,97 

Förädlingsvärde per sysselsatt 0,94 

Omsättning per sysselsatt 1,02 

Källa: Bearbetning av statistik från SCB (företagsstatistiken). Endast företag inom tillverkningsindustrin 

(SNI 15-36). 

Från tabellen framgår att de tillverkande företagen i Landskrona med avseende på de fyra 

indikatorerna presterar väl. Man ligger något under riksgenomsnittet på export som andel av 

omsättning och förädlingsvärde per sysselsatt, men avvikelsen är liten. Slutsatsen är att 

21

tillverkningsföretagen i Landskrona presterar i linje med tillverkningsindustrin i landet som 

helhet, varken mer eller mindre. 

Vad blir då slutsatserna kring specialiseringen och strukturen på Landskronas näringsliv Den 

substantiella slutsatsen är att Landskronas näringsliv domineras av tillverkningsindustri och 

offentlig sektor. Det framkommer tydligt att: 

• branscher med en specialisering i Landskrona återfinns uteslutande tillverkningssektorer 

och tjänster inom offentlig sektor. Privata tjänster är underrepresenterade. 

• tillverkningsindustrin i kommunen är uppbyggd kring ett större antal medelstora 

industriföretag. Ingen enskild arbetsgivare på tillverkningssidan dominerar. 

• de tillverkande företagen i kommunen presterar i linje med tillverkningsindustrin i 

Sverige som helhet. Detta gäller dels export, dels arbetskraftsproduktiviteten. 

• de växande branscherna på den privata tjänstesidan har en markerat lägre 

sysselsättningsandel i Landskrona jämfört med övriga Sverige. Detta gäller särskilt 

segmentet företagstjänster och finans. 

Vart är näringslivet i Landskrona på väg 

Fram tills nu har det huvudsakligt fokus varit på näringslivets specialisering och inriktning så 

som det ser ut i dagsläget, dvs. en ögonblicks bild av Landskronas näringsliv. I detta avsnitt 

flyttas fokus från ögonblicksbilder av strukturen till utvecklingstrenden under de senaste 

årtiondena. Den centrala frågan är: Vart är Landskronas näringsliv på väg 

Avsnittet inriktar sig på att belysa utvecklingen av kommunens näringsliv och ställa den i 

relation till ekonomins allmänna utveckling. En grundfråga är om Landskrona följer med i den 

generella strukturomvandlingen av näringslivet. Landskronas förutsättningar för en 

strukturomvandling och samt betydelsen av en sådan omvandling för långsiktig tillväxt 

22

ehandlas i slutsatskapitlet. Där diskuteras också hur en strukturomvandling kan understödjas på 

lokal nivå. Som poängterats inledningsvis läggs stor vikt på att belysa tjänstesektorerna roll i 

regional utveckling, i huvudsak genom sin funktion som attraktorer för företag och hushåll. 

Till att börja med presenterar Figur 8 sysselsättningsutvecklingen i sex olika branschgrupper 

under perioden 1985-2007 i Sverige som helhet. Syftet med figuren är att presentera den 

generella kontexten för diskussioner kring näringslivsutvecklingen i Landskrona. I figuren är 

siffrorna indexerade så att alla sektorer startar på värdet 100 i startåret 1985. 

200,00 

180,00 

160,00 

140,00 

120,00 

100,00 

80,00 

60,00 

1985 1990 1995 2000 2005 

Tillverkning 

Parti‐ och detaljhandel, transport 

FoU och utbildning 


Företagstjänster och finans 

Hälsovård, sjukvård och personliga tjänster 

Figur 8. Sysselsättningsutvecklingen i Sverige i sex branschgrupper 1985-2007. 

Som poängterats på flera ställen tidigare gör figuren det tydligt att i princip hela den samlade 

sysselsättningstillväxten under 1990-talet fram till och med början av 2000-talet utgjorts av 

tjänstebranscher. Kunskapsintensiva företagstjänster och FoU och utbildning har sedan 1985 

vuxit med omkring 70-90 % i sysselsättningstermer, medan övriga branscher stagnerat eller ökat 

23

i intervallet 5-10 %. Tillverkningsindustrin har tappat sysselsättning i princip kontinuerligt under 

de senaste 20 åren. De branscher som växer är tjänstebranscher. 

Sysselsättningstillväxten är en av de mest robusta indikatorerna på näringslivsutvecklingen i en 

region eller ett land, och visar på entydigt sätt vilka branscher som växer och vilka som minskar. 

Strukturomvandling identifieras normalt genom undersöka långsiktiga förändringar i olika 

sektorers sysselsättningsandelar. För Sverige och andra OECD-ekonomier kan en tydlig 

strukturomvandling mot avancerade tjänster urskönjas. 

Figur 9 visar sysselsättningsutvecklingen i Landskrona på ett liknande sätt som Figur 8 gör för 

Sverige som helhet. Perioden är 1985-2007 och alla branscher startar på värdet 100. Figuren 

återspeglar en tämligen dyster bild an näringslivsutvecklingen i Landskrona. Under den 

studerade 22-årsperioden är det endast två branscher som vuxit i antal sysselsatta: FoU och 

utbildning, samt Företagstjänster och finans. För Sverige som helhet gäller att alla branscher 

utom tillverkning har ökat i sysselsättning under samma period. 

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

1985 1990 1995 2000 2005 

Tillverkning 

Parti‐ och detaljhandel, transport 

FoU och utbildning 


Företagstjänster och finans 

Hälsovård, sjukvård och personliga tjänster 

Figur 9. Sysselsättningsutvecklingen i Landskrona i sex branschgrupper 1985-2007. 

24

Den kraftiga expansionen av FoU och utbildning är i huvudsak ett resultat av en expansion av 

gymnasieskolor och bildandet av ett gymnasieförbund omfattande Landskrona, Kävlinge och 

Svalöv. Utvecklingen av branschgruppen företagstjänster och finans har varit relativt begränsad 

över större delen av perioden, och uppvisar ett uppsving de senaste 4-5 åren. Jämfört med 

utgångsläget (1985) uppgår sysselsättningsutvecklingen till blygsamma 15-20 %, och bör ställas 

i relation till att utvecklingen i Sverige som helhet uppgick till en sysselsättningstillväxt på över 

80 %. Branschgruppen Parti- och detaljhandel uppvisar en kraftigt negativ utveckling från och 

med slutet av 1980-talet och har sedan mitten på 1990-talet i princip varit oförändrad. 

Sysselsättningsnivån 2007 låg endast på omkring 70 % av sysselsättningsnivån i mitten på 1980- 

talet. Vad gäller Byggverksamhet kan man urskönja en uppåtgående trend sedan början av 2000- 

talet och om man jämför 2007 med 1985 är antalet sysselsatta i princip oförändrat. 

Tabell 9 visar respektive branschgrupps andel av Landskronas totala sysselsättning i tre olika 

perioder (2007, 2000 och 1990) samt förändringen branschgruppernas sysselsättningsandelar 

mellan perioderna. 

Tabell 9. Sysselsättning (dagbefolkning) fördelat på sektorer och dess förändringar i Landskrona. 

2007 2000 1990 Δ 2007‐1990 Δ 2007‐2000 Δ2000‐1990 

Tillverkning 30 33 30 0 ‐3 3 

Bygg‐verksamhet 7 5 8 ‐1 2 ‐3 

Parti‐ och 

detaljhandel 

Företagstjänster och 

finans 

15 14 16 ‐1 1 ‐2 

8 7 7 1 1 0 

FoU och utbildning 14 10 7 7 4 3 

Hälsovård 26 31 32 ‐6 ‐5 ‐1 


25

Tabellen visar att det varit mycket små, faktiskt i de närmaste obefintliga, förändringar i 

Landskronas näringslivsstruktur de senaste årtiondena. Den enda substantiella förändringen är en 

relativ uppgång i branschgruppen FoU och utbildning och en relativ nedgång i Hälsovård. I 

övrigt har näringslivet i termer av sysselsättningens fördelning över sektorer inte förändrats på 

något påtagligt sätt. 

För det första är Tillverkningsindustrins sysselsättningsandel oförändrad med samma andel 2007 

som 1990. För det andra har den snabbväxande kategorin av tjänstesektorerna, dvs. 

företagstjänster och finans, endast upplevt en marginell ökning i sysselsättningsandelen; från 7 % 

1990 till 8 % 2007. Denna utveckling över en 20-årsperiod är anmärkningsvärt svag sett till den 

generella trenden i Sverige (Figur 8). Vidare har Parti- och detaljhandel minskat sin 

sysselsättningsandel något under perioden. 

Den bild som återspeglas av Figur 9 och Tabell 9 är att det inte finns någon tydlig trend i 

Landskronas näringslivsutveckling. Branschstrukturen har i princip varit oförändrad under de 

senaste 20 åren. Eftersattheten av privata tjänster är påfallande: Landskrona har en låg andel 

tjänster i näringslivet och tjänstenäringarna inte växer i samma utsträckning som i övriga 

Sverige. Näringslivet i Landskrona hänger inte med i den allmänna strukturomvandlingen mot 

privata tjänstebranscher. 

Avslutningsvis tittar vi närmare på nyföretagandet i Landskrona. Till skillnad från sysselsättning, 

löner och andra generella indikatorer är nyföretagande ett dynamiskt mått i sig självt. En stor 

forskningslitteratur påvisar också nyföretagandets roll för sysselsättningstillväxt och 

strukturomvandling av näringslivet i en region. 

Generellt gäller att nyföretagandet har en efterfråge- och en utbudssida, och 

forskningslitteraturen visar att nivån på nyföretagandet i en region kan är starkt kopplat till 

trögrörliga lokaliseringsegenskaper – särskilt utbildningsnivå, branschfördelning, 

företagsstruktur och marknadspotential (se Figur 10). Även om nya företag startas av individer, 

inte lokaliseringsegenskaper, finns det ett tydligt positivt samband mellan nivån på 

nyföretagandet och faktorer som utbildningsnivå, andel kunskapsintensiva tjänstebranscher och 

26

marknadspotential. Vidare finns det starka belägg för att regioner med ett högt nyföretagande 

över tid kan utveckla ett så kallat ”entreprenöriellt klimat”, vilket kan leda till en 

självförstärkande effekt på nyföretagandet. I regioner med densitet av företagande finns det t.ex. 

gott om förebilder för potentiell entreprenörer och entreprenörskap kan ”spilla över” mellan 

individer såväl inom som mellan generationer. Ett högt nyföretagande kan också bidra till ett 

institutionellt klimat i form av stödinstitutioner och ”socialt kapital” som har en positiv inverkan 

på framtida nyföretagande. 

Trögrörliga 

lokaliseringsattribut 

-utbildning 

-branschfördelning 

-företagsstruktur 

-marknadspotential 

•Regional entreprenörsskap 

•Nyföretagande 

Självförstärkande effekter 

- entreprenöriellt klimat 

- spin-offs 

- förebilder 

Figur 10. Entreprenörskapets bestämningsfaktorer. 

Figur 11 redovisar Landskronas position relativt Sveriges genomsnitt och övriga svenska 

kommuner med avseende på det genomsnittliga nyföretagandet under perioden 1994-2004. 

Nyföretagandet mäts enligt antalet genuint nya arbetsställen på 10 000 invånare. 5 Landskrona 

kommun ligger under riksgenomsnittet vad gäller nyföretagande, även skillnaden till riket inte är 

speciellt stort. Antalet nya arbetsställen i Landskrona per 10 000 invånare uppgår till 22. Samma 

siffra för Sverige som helhet är 28. I en ranking av kommuner efter nivån på nyförtagandet 

hamnar Landskrona i mittsegmentet. 

5 Definitionen på genuint nya arbetsställen följer klassifikationen i FAD, dvs. Företagens och Arbetsställenas 

Dynamik, framtagen av SCB. 

27

67 

57 

47 


37 

27 

17 

7 

0 50 100 150 200 250 

Nyföretagande per 10 000 invånare 


Figur 11. Nyföretagandet i svenska kommuner (genomsnitt 1994-2004). 

Tabell 10 jämför nyföretagandet i Landskrona med de fem benchmarking kommunerna. I 

tabellen delas nyföretagandet upp på tre branschaggregat och redovisar även nya egenföretagare 

separat (den högra kolumnen). Low-end innefattar enklare tjänstenäringar som parti- och 

detaljhandel samt transport. High-end innefattar med avancerade och kunskapsintensiva tjänster, 

som konsultverksamhet, fastigheter och finans. 

Tabellen visar att nyföretagandet i Landskrona ligger i linje med den generella nivån i 

benchmarkingkommunera. Helsingborg avviker något från övriga kommuner med ett högre 

nyföretagande i tjänstebranscher. Generellt gäller att alla benchmarkingkommunerna (inkl. 

Landskrona) har ett nyföretagande i tjänstsektorerna som understiget riksgenomsnittet. 

Nyföretagandet i tillverkningsindustrin är dock i linje med riksgenomsnittet. I Landskrona är 

nyföretagandet i tillverkning något högre än i Sverige som helhet. 

28

Tabell 10. Nyföretagandet i Landskrona och de fem benchmarkingkommunerna. 

Tillverkning Low‐end High‐end Totalt Egenföretagare 

Landskrona 5 9 8 22 36 

Botkyrka 4 8 7 20 42 

Södertälje 4 11 9 24 35 

Helsingborg 4 15 14 33 45 

Trollhättan 3 8 8 19 33 

Eskilstuna 4 10 9 23 27 

Sverige 4 11 12 28 37 

Källa: Bearbetning av statistik från SCB, FAD-databasen. 

I Tabell 11 redovisas nyföretagandets fördelning över branscher. Siffrorna i tabellen svarar på 

hur stor andel av alla nya arbetsställen som tillhör respektive branschaggregat. Ett tydligt 

budskap från tabellen är att en väsentligt lägre andel av de nya arbetsställena i Landskrona 

återfinns inom tjänstesektorerna high-end, dvs. kunskapsintensiva tjänster. I Sverige som helhet 

gäller att ca 43 % av alla nya arbetsställen är inom high-end tjänster. Motsvarande siffra i 

Landskrona uppgår till endast 25 %. Landskrona uppvisar därmed en av de lägsta 

koncentrationerna av nya arbetsställen till kunskapsintensiva tjänstebranscher bland alla 

kommuner i tabellen. Samtidigt har man en av de högsta koncentrationerna av de nya 

arbetsställena till tillverkningsindustrin. Ur denna synvinkel pekar resultaten på att Landskronas 

existerande branschstruktur avspeglas i nyföretagandet, vilket i förlängningen innebär att 

nyföretagandet kanske inte förmår att förändra näringslivsstrukturen i kommunen. Om vi t.ex 

jämför Landskrona med Trollhättan som också har en hög koncentration av tillverkning, ser vi 

att andelen nya arbetsställen i high-end tjänstesektorer är markerat högre än i tillverkning. 

29

Tabell 11. Branschfördelning av nya arbetsställen i Landskrona och de fem benchmarkingkommunerna. 

Tillverkning Low‐end High‐end 







Sverige 16 41 43 

Källa: Bearbetning av statistik från SCB, FAD-databasen. 

Den bild som återspeglas av Figur 11 och Tabell 10-11 kommer igen när vi tittar på 

nyföretagandet med data från Företagarcentrum. 6 Figur 12 visar nyföretagandet i Sveriges 

kommuner år 2004 baserat på data från Nyföretagarcentrum i from av en kartbild. Kartbilden 

nedan visar att Mälardalen (särskilt Stockholmsregionen) och Västkusten (särskilt 

Göteborgsregionen) samt västra Skåne (särskilt Malmöregionen) har haft en klart större tillväxt 

av antalet företag än Sverige som helhet. Bland övriga trakter med stark tillväxt märks området 

kring Vättern och vissa högskoleorter som Umeå och Karlstad. 

6 Nyföretagandet kan mätas på flera olika sätt. I denna rapport presenteras nyföretagande baserat på dels genuint nya 

arbetsställen från SCB och data över nystartade företag från Nyföretagarcentrum. 

30

Luleå" 

Umeå" 

Göteborg" 

Malmö" 

Stockholm" 

Per 1000 inv 

1,58 - 3,20 

3,20 - 3,89 

3,89 - 4,65 

4,65 - 12,14 

Nyföretagandet i Sveriges kommuner år 2004 

Figur 12. Nyföretagandet per 1000 invånare i Sveriges kommuner 2004 (data från Företagarcentrum). 

Figur 13 visar nyföretagandet i Skåne per kommun 2003, 2007 och 2008 enligt data från 

Nyföretagarcentrum. Nyföretagandet i Skånes kommuner bildar ett i det närmaste oföränderligt 

mönster med stabila och höga värden för Malmö, Lund, Vellinge, Helsingborg, Ängelholm och 

Båstad. Landskrona är den enda av västra Skånes städer som har ett nyföretagande som 

understiger Skånes medelvärde. 

Data över nyföretagande från två olika källor, dvs. SCB och Nyföretagarcentrum, pekar åt 

samma håll. Nyföretagandet i Landskrona är relativt lågt. Vidare är inriktningen på 

nyföretagandet skevt i förhållande till Sverige som helhet, med en underrepresentation av 

kunskapsintensiva privata tjänstesektorer. 

31

Figur 13. Nyföretagandet per 1000 invånare i Skåne 2003 (högst upp), 2007 (vänster nedre) och 2008 

(höger nedre) enligt data från Företagarcentrum. 

Vi inledde detta kapitel med att ställa frågan: vart är Landskronas Näringsliv på väg Frågan 

blir nu vilket svara analysen ger. Genomgången av sysselsättningsförändringen på branschnivå 

under två decennier samt nyföretagandets nivå och inriktning ger lite hårddraget vid handen att 

svaret på frågan vart Landskronas näringsliv är på väg blir: ingenstans. Analysen visar följande: 

32

• Näringslivsutvecklingen i Landskrona under de senaste två decennierna har varit 

blygsam. Endast två branscher har vuxit i antal sysselsatta: FoU och utbildning, samt 

Företagstjänster och finans. 

• Sysselsättningstillväxten i FoU och utbildning kan kopplas till expansionen av 

gymnasieskolor och bildandet av ett gymnasieförbund omfattande Landskrona, Kävlinge 

och Svalöv. Tillväxten i Företagstjänster och finans har varit positiv men uppgår till 

blygsamma 15-20 %. Under samma period (1985-2007) uppvisar samma branschgrupp 

en sysselsättningstillväxt på över 80 %. 

• Det har varit mycket små, faktiskt i de närmaste obefintliga, förändringar i Landskronas 

näringslivsstruktur de senaste årtiondena. Den enda substantiella förändringen är en 

relativ uppgång i branschgruppen FoU och utbildning och en relativ nedgång i Hälsovård. 

I övrigt har näringslivet i termer av sysselsättningens fördelning över sektorer inte 

förändrats på något påtagligt sätt. 

• Data över nyföretagande från två olika källor (SCB och Nyföretagarcentrum) visar att 

nyföretagandet i Landskrona är relativt lågt. Inriktningen på nyföretagandet är skevt i 

förhållande till Sverige som helhet, med en underrepresentation av kunskapsintensiva 

privata tjänstesektorer. 

33


LANDSKRONA 

Näringslivets struktur och utveckling 

Martin Andersson 

Internationella Handelshögskolan i Jönköping 

Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm

3 frågor 

• Är Landskrona med i matchen –den övergripande bilden 

• Vilka branscher trivs i Landskrona – näringslivets specialisering 

• Vart är Landskronas näringsliv på väg

Kontext 

– Landskrona ingår i Malmö LA‐region 

• 27 kommuner i västra Skåne som genom korta tidsavstånd 

och hög arbetspendling bildar en gemensam arbetsmarknad 

– En del av en av Sveriges mest expansiva 

arbetsmarknadsregioner 

• utveckling har fått en extra skjuts genom Öresundsbron. 

– Generell koncentration av människor och 

arbetstillfällen till landets tre storstadsområden

Koncentrationen av befolkningen till 

storstadsområden 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

1968 

1973 

1978 

1983 

1988 

1993 

1998 

2003 

2008 

Storstadsområden Stora regioner Medelstora Små

Tilltagande koncentration sedan 

1990‐talet 

1968-1988 1988-2008 1968-2008 

Δ Andel Δ (%) Δ Andel Δ (%) Δ Andel Δ (%) 

Stockholm 205 

39 396 50 602 45 

Göteborg 93 

18 146 18 220 18 

Malmö 50 

10 124 16 175 13 

Storstadsområden 349 66 667 84 1 016 77 

Sverige 527 100 797 100 1 325 100

Kommuner i stora regioner växer 

120 

115 

110 

105 

100 

95 

90 

85 

80 

1988 1993 1998 2003 2008 

Övriga kommuner i små regioner 

Övriga kommuner i stora regioner 

Huvudkommun i regionen 

Landskrona klassificeras som en övrig kommun i en stor LA‐region

Är Landskrona med i matchen 

• Flera generella indikatorer pekar entydigt på en 

mycket svag utveckling de senaste decennierna. 

• Lanskrona har inte hängt med i återhämtningen 

efter krisen i början av 1990‐talet 

• Står generellt utanför Malmö‐regionens 

expansion

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

Låg förvärvsgrad 

1985 1990 1995 2000 2005 

Landskrona (20‐64) Riket (20‐64) Malmöregionen (20‐64)

Låg förvärvsgrad 

1985‐1991 1992‐1999 2000‐2007 

Landskrona 0,80 0,67 0,67 

Botkyrka 0,84 0,69 0,70 

Södertälje 0,84 0,72 0,73 

Helsingborg 0,81 0,69 0,71 

Trollhättan 0,86 0,72 0,76 

Eskilstuna 0,81 0,68 0,72 

Malmöregionen 0,82 0,70 0,71 

Riket 0,84 0,73 0,76

120 

110 

100 

90 

80 

Minskande andel av Sveriges 

arbetstillfällen 

1985 1990 1995 2000 2005 

Botkyrka Södertälje Eskilstuna Landskrona 

Helsingborg Trollhättan Malmö

337 

317 

297 

277 

257 

237 

217 

197 

Låga inkomstnivåer 


0 50 100 150 200 250 

Medianinkosmt (tkr) 2007

67 

57 

47 

37 

27 

17 

7 

Låg utbildningsnivå 

(lång utbildning: minst treårig eftergymnasial utbildning) 


0 50 100 150 200 250 

Andel sysselsatta med lång utbildning Sveriges genomsnitt

Underrepresentation av tjänster 

lönesumma i privata tjänster som andel av industrin 

2007 2000 1990 Δ2007-2000 Δ2007-1990 

Landskrona 1,4 1,0 0,9 0,4 0,5 

Botkyrka 3,7 3,2 2,3 0,5 1,4 

Södertälje 1,3 1,3 1,2 0 0,1 

Helsingborg 2,7 2,1 1,6 0,6 1,1 

Trollhättan 0,9 0,6 0,4 0,3 0,5 

Eskilstuna 1,6 1,2 1,0 0,4 0,6 

Sverige 2,2 1,8 1,4 0,4 0,8

Två aspekter på låg utbildningsnivå 

och liten privat tjänstesektor 

• utbildningsnivån är en av de mest robusta och viktiga 

förklaringsfaktorerna för regional tillväxt (se t.ex. Glaeser 

2000). 

– tillgängligheten till humankapital / absorptionsförmåga 

– strukturomvandling och produktivitetstillväxt i det lokala näringslivet 

• Tjänstesektorer betydelsefulla för attraktivitet och jobb 

– Konsumenttjänster (diversitet) 

– Fallande sysselsättningsandel i tillverkningsindustri och en 

ökande andel i tjänstebranscher, primärt kunskapsintensiva 

sådana. 

– Landskronas marknadstillgänglighet utgör en potential för 

expansion av privata tjänster.

Vilka branscher trivs i 


• Dominerande sektorer (sysselsättning) 

• Specialisering 

• Export, produktivitet och omsättning företag med 

huvudsaklig lokalisering i Landskrona kommun

Sysselsättningens fördelning över 

sektorer 

• 14 sektorer med en sysselsättningsandel på minst 2 % 

står för 75 % av Landskronas sysselsättning 

– de största sektorerna är associerade med traditionell 

kommunal verksamhet, dvs. utbildning och vård. 

– närmare hälften av alla sektorerna är kopplade till den 

offentliga sektorn. 

– sektorer som domineras av privata aktörer är i huvudsak 

inom tillverkningsindustri och enklare företags‐ och 

konsumenttjänster, som t.ex. parti‐ och agenturhandel 

samt detaljhandel.

Sektor Sysselsättningsandel (%) 

Antal 

sysselsatta 

Utbildningsväsendet 11 1 769 

Servicehus, ålderdomshem, hemstänst, dagcentraler 9 1 481 

Transportmedelsindustri 7 1 130 

Byggindustri 7 1 057 


Hälso‐ och sjukvård 5 845 

Parti‐ och agenturhandel 5 755 

Detaljhandel 5 746 

Företagstjänster 5 740 

Offentlig förvaltning 4 578 


Hotell och restauranger 3 435 


Enheter för rekreation, kultur och sport 2 341 

Summa 75 % 11 735

Sysselsättningens fördelning över 

sektorer 

• Landskrona kommun avviker på ett markerat sätt från såväl Sverige 

som helhet som Malmö‐regionen när det gäller balansen mellan 

tjänste‐ och tillverkningsbranscher. 

• 30 % av sysselsättningen återfinns i tillverkningssektorer, en nivå 

strax under Trollhättan som domineras av den svenska bilindustrin. 

Motsvarande siffra för Sverige och Malmö‐regionen är 18 % 

respektive 16 %. 

– Landskrona kommun har en hög marknadspotential och därmed en 

potential för en stor tjänstesektor 

– Landskrona saknar stora tunga tillverkningsföretag som Volvo, SAAB, 

AstraZeneca och Scania, 

– den låga andelen av framförallt företagstjänster innebär en 

underrepresentation av det växande segmentet inom ekonomin, dvs. 

kunskapsintensiva tjänster.

Tillverkning Byggverksamhet 

Parti‐ och 

detaljhandel 


och finans 

FoU och 

utbildning 

Hälsovård 

Landskrona 30 7 15 8 14 26 

Botkyrka 15 8 24 12 17 24 

Södertälje 40 6 14 10 9 21 

Helsingborg 15 7 29 17 9 23 

Trollhättan 32 6 14 13 11 24 

Eskilstuna 23 7 18 13 12 28 

Malmöregionen 

16 7 22 16 13 25 

Sverige 18 7 20 16 12 26 

Sysselsättningsandelen i företagstjänster och finans 8 %, hälften av nivån i Malmöregionen 

och Sverige som helhet

Vart är Landskronas näringsliv på väg 

• Följer Landskrona med i den generella strukturomvandlingen av 

näringslivet 

• Den samlade sysselsättningstillväxten under 1990‐talet har utgjorts 

av tjänstebranscher. 

• Kunskapsintensiva företagstjänster och FoU och utbildning har 

sedan 1985 vuxit med omkring 70‐90 % i sysselsättningstermer, 

medanövrigabranscherstagneratellerökati intervallet 5‐10 %. 

• Tillverkningsindustrin har tappat sysselsättning i princip 

kontinuerligt under de senaste 20 åren. De branscher som växer är 

tjänstebranscher.

Sysselsättningsutvecklingen i Sverige 

200,00 

180,00 

160,00 

140,00 

120,00 

100,00 

80,00 

60,00 

1985 1990 1995 2000 2005 


Parti‐ och detaljhandel, transport Företagstjänster och finans 

FoU och utbildning Hälsovård, sjukvård och personliga tjänster

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

Sysselsättningsutvecklingen i 


1985 1990 1995 2000 2005 




Små förändringar i 

näringslivsstrukturen 

• Mycket små, faktiskt i de närmaste obefintliga, 

förändringar i Landskronas näringslivsstruktur de 

senaste årtiondena. 

• relativ uppgång i branschgruppen FoU och utbildning 

och en relativ nedgång i Hälsovård. 

• i övrigt har näringslivet i termer av sysselsättningens 

fördelning över sektorer inte förändrats på något 

påtagligt sätt.

67 

57 

47 

37 

27 

17 

7 

Lågt nyföretagande 


0 50 100 150 200 250 

Nyföretagande per 10 000 invånare Sveriges genomsnitt

Skevt nyföretagande 

underrepresentation av kunskapsintensiva privata tjänstesektorer 

Tillverkning Low‐end High‐end 







Sverige 16 41 43

Vad kan göras 

• utveckla staden mot att bli en uttalad, attraktiv 

pendlingskommun av den typ som finns i 

närheten av Malmö och Lund –exempelvis 

Staffanstorp. 

• alternativ och långsiktigt mera rimlig strategi är 

att utveckla politiken mot att kombinera 

attraktivitet som bostadsmiljö för 

arbetspendlare med en aktiv politik för tillväxt 

av företag genom omlokalisering, stegrat 

nyföretagande och entreprenörskap.

Växande sysselsättning inom 

långsiktigt lönsamma och växande 

branscher 

• tjänstebranscher är avgörande för den 

långsiktiga sysselsättningen. 

• tjänstesektorerna en viktig komponent i en 

regions attraktivitet för hushåll och företag, 

och därmed betydelsefulla för regioners och 

kommuners långsiktiga tillväxt.

Hushållstjänster 

Tillgänglighet (storlek) 

Arbetstillfällen Arbetskraft 

Företag 

Företagstjänster

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Potential för attraktion av 

tjänstesektorer 

(46e högsta marknadstillgängligheten i Sverige) 


0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 

Tillgänglighet till lönesumma 2004

Expansion av nyföretagandet 

• en ökande inslag av tjänstebranscher i en region 

kan ske på två sätt. 

• (1) nyetablering/omlokalisering av existerande 

företag till kommunen där företag gör ett aktivt 

lokaliseringsval och 

• (2) nyföretagande inom tjänstesektorer där 

lokaliseringen i huvudsak styrs av entreprenörens 

eller entreprenörernas bostadsort.

Regionegenskaper och nyföretagande 

Två sätt att förstå regionegenskapernas koppling till nyföretagandet: 

• (1) en regions egenskaper kan stimulera en människas beslut att starta företag, 

och 

• (2) en regions egenskaper kan attrahera människor med benägenhet att starta 

företag. 

• Moderns forskning ger stöd för båda förklaringarna. Koppling mellan en regions 

attraktionskraft och nyföretagande. 

Sammantaget bör en strategi för näringslivsförnyelse och nyföretagande i Landskrona 

innebära att politiken inriktas mot att: 

• Skapa attraktivt boende för personer med efterfrågad kompetens 

• Frigöra etableringsmöjligheter för privata företag inom utbildning, hälso‐ och 

sjukvård. 

• Underlätta för företag inom företagsservice att etablera sig i stadens centrum. 

• Förbättra villkoren för handeln och annan konsumentservice i stadens centrum.

Sammanfattning 1 

• Kräftgång i näringslivet under 20 år. 

220 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

1985 1990 1995 2000 2005 





• Åtgärder: 

– Attraktivt boende 

• Inflyttning (kompetens och köpkraft) 

• Effekter i centrum 

• Näringslivsstruktur 

– Nyföretagande och nyrekrytering av företag



Arbetstillfällen Arbetskraft 

Företag 

Företagstjänster


Landskrona – 

en attraktiv plats att vara och bo på 

Ek Dr Charlotta Mellander 

Jönköpings Internationella Handelshögskola 

1

Innehållsförteckning 

Inledning 3 

Ju fler desto roligare 4 

Befolkningsstruktur- vem bor egentligen i Landskrona, 

Vem kommer hit och vem åker härifrån 6 

Vem flyttar in och vem flyttar ut – och spelar det någon roll 10 

Hur mycket arbetas det - och vad tjänar man i Landskrona 17 

Vad får vi betala och vad får vi tillbaks 27 


2

Inledning 

För första gången i världshistorien bor fler än hälften av alla människor i städer. Detta kan 

exempelvis jämföras med år 1800 då motsvarande siffra bara uppgick till tre procent, år 1900 

var den uppe i 14 procent och vid 1950 bodde cirka 30 procent i städer. Idag är vi alltså uppe 

i mer än 50 procent (UNFPA, 2007). Detta är en fundamental förändring i 

lokaliseringsmönstren som vi sett över de senaste två hundra åren. Enligt en rapport av FN 

(UNFPA, 2007) är prognosen att cirka två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i 

städer vid år 2030. Dock är det inte alla platser som växer med samma hastighet. Det är 

främst större städer som lockar till sig fler och fler individer, både ur ett globalt och nationellt 

perspektiv. Alla städer utvecklas inte heller med kvalitet, utan enbart med fler och fler 

problem. Detta gör att forskare på senare tid i allt högre grad engagerat sig i frågor kring vad 

det är som driver den urbana utvecklingen Vilka kvaliteter har städerna som lockar till sig 

människor och vilka kvaliteter får dem att stanna Tenderar vissa individer att flytta lättare än 

andra Och lockas olika individer av olika faktorer Vad är kännetecknar egentligen en 

attraktiv region 

Det enkla svaret är att en attraktiv region är en region, som människor väljer att bo och arbeta 

i. Inom vad Edward Glaeser vid Harvard University kallar ”the economic approach to cities” 

är en av de viktigaste utgångspunkterna att individer just gör rationella val mellan alternativa 

lokaliseringar. 1 Följaktligen är de regioner som en stor del av ett lands befolkning väljer att bo 

och jobba i att betrakta som attraktiva, och en stor del av arbetet kring attraktiva regioner är 

därför integrerat i migrations- och befolkningsstillväxtstudier. Vi kommer i detta kapitel att 

ägna oss åt befolkningsrelaterade frågor för Landskronas kommun för att på så sätt belysa 

Landskronas attraktivitet. Vi kartlägger befolkningssituationen i stort samt gör en översyn av 

arbetskraften och dess struktur. Frågan vi ställer oss är huruvida Landskrona är en attraktiv 

kommun och för vilka grupper den är en attraktiv kommun 

1 Valen av lokalisering antas normalt bero på lönenivåer, priser (framförallt boendekostnader) och olika 

lokaliseringsspecifika kvalitetsattribut som t.ex. klimat, natur och kulturutbud. 

3

Ju fler desto roligare 

Sedan 1950-talet har den svenska ekonomin präglats av en urbaniseringsprocess som medfört 

att en allt större andel av befolkningen bor i städer eller urbana miljöer och att en växande 

andel bor i stora stadsregioner. 2 Data över den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Sveriges 

regioner ger ett tydligt budskap: stora regioner växer medan små regioner krymper. Figur 1 

visar befolkningsutvecklingen över en 40-års period (1968-2008) i fyra olika regiongrupper: 

• Storstadsområden: Stockholm, Göteborg och Malmö 

• Stora regioner: övriga regioner med 100 000 eller fler invånare 1968 

• Medelstora regioner: mellan 50 000 och 100 000 invånare 1968 

• Små regioner: mindre än 50 000 invånare 1968 

Med region avses i detta sammanhang NUTEKs (1998) lokala arbetsmarknadsregioner (LA) 

som delar in Sveriges kommuner i 81 regioner. 3 I figuren är befolkningstalen indexerade så 

att befolkningen 1968 är 100 för alla regiongrupper. 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

1968 

1973 

1978 

1983 

1988 

1993 

1998 

2003 

2008 

Storstadsområden Stora regioner Medelstora Små 

Figur 1: Befolkningsutveckling 1968-2008 i fyra regiongrupper (1968=100). 

2 Denna utveckling är inte unik för Sverige. Enligt data World Development Indicators (WDI) har tillväxttakten 

av populationen i urban områden under lång tid överstigit tillväxttakten av den totala befolkningen i omkring 

175 av världens alla länder. 

3 Antalet LA-regioner har sjunkit över tiden genom förbättrad transportinfrastruktur. Vi använder dock konstant 

regionindelning för att belysa utvecklingen över tid. 

4

Figuren visar att Sveriges storstadsområden uppvisar den högsta befolkningstillväxten följt av 

stora regioner. Regioner som var medelstora 1968 har som grupp i stort sett haft samma 

invånarantal över perioden medan små regioner har minskat. 

Landskrona ingår i Malmö FA-region, vilket innebär att kommunen befinner sig på en plats 

som i allra högsta grad har vuxit relativt andra regioner i Sverige. Regionen har också stor 

draghjälp av andra kommuner som Helsingborg och Lund, som drivits både av storleks- och 

universitetseffekter. Sedan Öresundsbron byggdes har också Köpenhamnsregionen, en av 

Skandinaviens största arbets- och konsumtionsplatser, integrerats i betydligt högre grad än 

tidigare. Trots detta har Landskrona inte visat samma positiva utveckling som de flesta 

närliggande kommuner i Skåne län. 

För att förstå vad som händer i Landskrona är det viktigt att inte bara analysera Landskrona 

som kommun, utan också sätta situationen och utvecklingen i relation till Öresunds-regionen 

som helhet. Över huvud taget är det viktigt för mindre kommuner att ingå i en större regional 

kontext, eftersom en liten kommun i sig själv varken kan erbjuda ett stort antal arbetstillfällen 

och eller ett diversifierat utbud av konsumenttjänster inom kommunen. Men om den lilla 

kommunen ligger nära en stor kommun kan attraktiviteten byggas upp av en god 

tillgänglighet till ett större regioncentrum med ett bredare utbud av konsumenttjänster och 

arbetstillfällen. Samtidigt kan regioncentrat dra nytta av ett antal omgivande 

förortskommuner, eftersom det totala arbetskraftsutbudet och marknadsunderlaget som en 

kommun kan erbjuda är större än den interna arbetskraften och det interna 

marknadsunderlaget. Detta medför att antalet arbetsplatser och konsumenttjänster kan växa, 

varvid också de omkringliggande kommunerna blir mer attraktiva som bostadsorter. 

Mot denna bakgrund fokuserar vi på Landskrona ur ett befolknings- och attraktionsperspektiv 

i detta kapitel. Landskronas befolkningsstruktur belyses för att visa om Landskrona är en 

attraktiv kommun och i så fall för vem Denna del följs av en beskrivning av 

migrationsmönster, dvs. hur ser flyttströmmarna till och från Landskrona ut Tredje delen av 

kapitlet analyserar befolkningen utifrån ett inkomst-, utbildnings- och arbetskraftsperspektiv, 

för att skapa en förståelse för vilka individer som väljer att bo i Landskrona. Denna tredje del, 

tillsammans med den fjärde och sista delen, diskuterar vilka ekonomiska och sociala effekter 

vi kan förvänta oss av resultaten, samt vilken påverkan de har på Landskrona kommuns 

attraktivitet idag och i framtiden. 

5

För att få en uppfattning om Landskronas situation görs ”benchmarking” mot kommuner, 

som på ett eller annat vis kan ses ha en situation liknande den i Landskrona. De kommuner 

som kommer att användas för denna benchmarking är Södertälje, Botkyrka, Helsingborg, 

Trollhättan, Eskilstuna samt Sverige som helhet. Kommunerna är till vis del valda mot 

bakgrund av sin storlek och till viss del sin demografiska struktur. All ligger i närheten av 

någon av storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. 

Befolkningsstrukturen - vem bor i Landskrona, vem kommer hit och vem åker härifrån 

Befolkningsstrukturen är viktig för hur väl en region klarar sig. Vi vet från tidigare studier att 

en högutbildad befolkning bidrar mer till den regionalekonomiska utvecklingen än en 

lågutbildad befolkning. Vi vet också att en stor relativ andel barn och gamla innebär en 

ekonomisk påfrestning på den sysselsatta befolkningen. Samma ekonomiska konsekvenser 

får en hög procentuell befolkningsandel av arbetslösa flyktingar. 

SCB’s demografiska rapport (2003:2) visare att ca 1,2 miljoner personer årligen flyttat under 

1990-talet, och av dessa flyttade ca 400 000 personer över en kommungräns. Rapporten 

påvisar också att det är främst storleken – inte riktningen – på flyttnettona som varierar med 

konjunkturcyklerna. Vidare framgår följande mönster av rapporten: 

• I åldrarna 19-23 flyttar en stor andel av ungdomarna till en något större 

kommun antingen för att studera eller för att arbeta. Vinnare är universitets- och 

högskolekommunerna. 

• I åldrarna mellan 24 och 28 går flyttströmmarna från universitetshögskolekommunerna 

till storstadsregionerna. Universitets- och 

högskolekommunerna tappar en stor del av sitt tillfälliga befolkningstillskott, 

men har samtidigt blivit något av regionala storstäder. 

• I åldrarna strax före 30 flyttar barnfamiljer från storstadsregionernas centra och 

till mindre kommuner av förortskaraktär, dvs. inom pendlingsavstånd till den 

största kommunen. 

• I övriga åldrar är flyttströmmarna så pass små att de inte i någon större 

utsträckning påverkar befolkningsutvecklingen för kommunen. 

6

För Landskronas del skulle detta flyttningsmönster innebära att vi kan förvänta oss att 

ungdomar flyttar från kommunen i relativt hög grad, eftersom den inte kan erbjuda 

universitets- eller högskolestudier. En motkraft skulle dock kunna vara att de stannar kvar, 

men pendlar till Lund, Malmö eller Helsingborg för att studera. Mest attraktiv skulle 

kommunen troligen kunna vara för barnfamiljer, eftersom staden erbjuder en förortskaraktär 

med en stor och tät arbetsmarknad inom dagligt räckhåll. 

Tabell 1 illustrerar befolkningsstrukturen i Landskrona. Det översta värdet visar hur stor 

andel av kommunens befolkning som ingår i respektive åldersgrupp. Värdet inom parentes 

visar hur många procent över eller under denna grupp åldersgruppen utgör, jämfört med det 

nationella genomsnittet. 

Tabell 1: Befolkningsstruktur ur ett åldersperspektiv 

Ålder Landskrona Botkyrka Södertälje Helsingborg Trollhättan Eskilstuna Sverige 

0-6 7,8 9,9 8,9 7,8 8,0 7,8 8,0 

(-2,5) (23,8) (11,3) (-2,5) (0,0) (-2,5) 

7-15 9,8 11,7 10,8 9,7 10,7 10,1 10,0 

(-2,0) (17,0) (8,0) (-3,0) (7,0) (1,0) 

16-19 5,5 6,0 5,9 5,3 5,9 5,7 5,6 

(-1,8) (7,1) (5,4) (-5,4) (5,4) (1,8) 

20-44 32,1 35,9 35,1 33,9 33,0 32,3 32,7 

(-1,8) (9,8) (7,3) (3,7) (0,9) (-1,2) 

45-64 26,0 24,5 24,4 25,4 25,0 25,9 25,9 

(0,4) (-5,4) (-5,8) (-1,9) (-3,5) (0,0) 

65-84 15,9 10,9 13,2 15,1 14,6 15,4 15,1 

(5,3) (-27,8) (-12,6) (0,0) (-3,3) (2,0) 

>85 2,9 1,1 1,8 2,7 2,8 2,6 2,6 

(11,5) (-57,7) (-30,8) (3,8) (7,7) (0,0) 

Totalt 100 100 100 100 100 100 100 

Från Tabell 1 ser vi att Landskronas ålderstruktur ligger relativt nära det nationella 

genomsnittet. Dock ligger tyngdpunkten i högre grad på en äldre befolkning, där till exempel 

åldergruppen över 85 år utgör en grupp som är 11,5 procent högre än storleken för denna 

åldersgrupp i hela riket. Samtidigt ser vi att Landskronas åldersstruktur är väsentligt skilt från 

den man finner i Botkyrka och Södertälje, där yngre åldersgrupper är överrepresenterade. 

Helsingborgs kommun är den kommun som ligger närmast Landskrona i åldersstruktur, men 

där är gruppen 20-44 år betydligt mer överrepresenterad. Helsingborg har därmed en större 

andel i arbetsför ålder alternativt i åldern för att gå vid universitet eller högskola. När vi 

jämför med de resultat som presenterats för landet som helhet av SCB skiljer sig Landskrona 

från denna grupp. Landskrona har i ganska hög grad karaktären av en förortskommun till 

7

Malmö, Helsingborg och även Lund och vi skulle därför förvänta oss en överrepresentation 

av åldersgruppen 20-44 år. För Landskronas del vore det en kommunalekonomisk fördel att 

attrahera arbetspendlare i högre grad än hittills. 

Landskronas kommun jämförs ofta med Botkyrka och Södertälje som är två kommuner med 

en stor procentuell andel utlandsfödda. När vi jämför åldersstrukturerna i Tabell 1 kan vi se 

att Landskrona skiljer sig markant från dessa två kommuner. I Tabell 2 analyserar vi istället 

befolkningsstrukturen baserat på andel utrikes födda i olika ålderssegment. Återigen 

presenterar vi avvikelsen uttryckt som en procentuell över- eller underrepresentation jämfört 

med det nationella genomsnittet (inom parentes under varje värde). 

Tabell 2: Befolkningsstruktur med avseende på utrikes födda 


0-6 0,7 0,5 0,6 0,4 0,4 0,4 0,3 

(133,3) (66,7) (100,0) (33,3) (33,3) (33,3) 

7-15 1,4 1,5 1,7 1,0 0,9 1,2 0,8 

(75,0) (87,5) (112,5) (25,0) (12,5) (50,0) 

16-19 1,3 1,1 1,0 0,8 0,7 0,7 0,5 

(160,0) (120,0) (100,0) (60,0) (40,0) (40,0) 

20-44 10,6 17,1 13,0 8,4 7,0 7,0 6,2 

(71,0) (175,8) (109,7) (35,5) (12,9) (12,9) 

45-64 6,7 11,5 9,2 5,4 5,0 6,1 4,1 

(63,4) (180,5) (124,4) (31,7) (22,0) (48,8) 

65-84 3,0 4,0 3,9 2,6 1,8 3,1 1,9 

(57,9) (110,5) (105,3) (36,8) (-5,3) (63,2) 

>85 0,2 0,3 0,3 0,2 0,1 0,3 0,2 

(0,0) (50,0) (50,0) (0,0) (-50,0) (50,0) 

Totalt 23,8 

(72,5) 

35,9 

(160,0) 

29,7 

(115,2) 

18,7 

(35,5) 

15,9 

(15,2) 

18,8 

(36,2) 

13,8 

Tabell 2 ger en detaljerad belysning av befolkningsstrukturen bland de utrikes födda i 

Landskrona. Totalt är de 23,8 procent av befolkningen, vilket är 72,5 procent över det 

nationella genomsnittet som ligger på 13,8 procent. I relation till benchmarking-kommunerna 

ligger Landskrona över Trollhättan, Helsingborg och Eskilstuna, som visserligen alla har en 

överrepresentation av utrikes födda med 15,2 till 36,2 procent. Samtidigt ligger Landskrona 

långt under kommuner som Södertälje och Botkyrka, där överrepresentationen av utrikes 

födda ligger på nivåer om cirka 115 till 160 procent över det nationella genomsnittet. Med 

andra ord har inte Landskrona en riktigt jämförbar situation för denna faktor med någon av 

våra benchmarking-kommuner. 

Rent generellt, så hittar vi den största andelen utrikes födda i ålderskategorin 20-44 år, dvs. 

den yrkesverksamma gruppen av befolkningen, en grupp som tabell 1 visade var 

8

underrepresenterad i kommunen. I Landskrona utgör denna grupp 10,6 procent av 

befolkningen, vilket kan jämföras med 6,2 procent som är det nationella genomsnittet. Denna 

grupps andel ligger på 71 procent över det nationella genomsnittet, vilket är relativt högre än 

t ex Helsingborg, men betydligt lägre än Södertälje och Botkyrka. 

Den grupp som är mest överrepresenterad i Landskrona är andelen utrikesfödda ungdomar 

mellan 16-19 år. Den ligger på en nivå som är 160 procent över det nationella genomsnittet 

och är till och med på en relativt högre nivå en den vi finner i Botkyrka (120 procent över det 

nationella genomsnittet) och Södertälje (100 procent över det nationella genomsnittet). Detta 

kan samtidigt sättas i relation till att övriga ungdomsgrupper är underrepresenterade i 

Landskrona (tabell 1 ovan). Vi kan också återknyta till de åsikts- och attitydresultat som 

föregående kapitel visade. Landskronas unga består i väsentligt högre grad av utrikes födda, 

vilket troligen har en påverkan på attityder både bland denna grupp av utrikesfödda och bland 

de inrikesfödda. 

För den ekonomiska och sociala integrationen är invandrarnas bakgrundsland av stor 

betydelse. Därför redovisas utrikesfödda i tabell 3 med en indelning i enlighet med Statistiska 

Centralbyråns kriterier. 

Tabell 3: Födelseland för utrikesfödda (Norden/Övrigt), som andel av befolkningen 


Norden 0,04 0,05 0,06 0,03 0,04 0,06 0,03 

Övriga 0,20 0,31 0,23 0,16 0,12 0,13 0,11 

Av Landskronas befolkning är 4 procent födda i ett land inom Norden. Det är samma nivå 

som i Trollhättan, något högre än i Helsingborg, men lägre än i Botkyrka, Eskilstuna och 

Södertälje. Det svenska genomsnittet ligger vid 3 procent av befolkningen. Om vi ser till den 

befolkningsandel som är född utanför Norden, ligger Landskrona på en nivå som är ungefär 

dubbelt så hög som det nationella genomsnittet (20 procent att jämföras med 11 procent). Det 

är ett något högre värde än i Trollhättan, Eskilstuna och Helsingborg. Samtidigt är det 

betydligt lägre än i Botkyrka som ligger vid 31 procent. Sammantaget ligger Landskrona på 

en nivå som är betydligt över det nationella genomsnittet vad gäller utrikesfödda. Samtidigt 

är strukturen inte markant skild från kommuner som t ex Helsingborg. 

9

Är det då nödvändigtvis ett problem att ha en överrepresentation av utrikes födda från ett 

attraktivitetsperspektiv I forskning av Florida (2002) visas att en överrepresentation av 

utrikes födda kan fungera som en attraktivitetsfaktor, då dessa grupper kan påverka den 

ekonomiska mångfalden i en region, till exempel genom att erbjuda ett mer diversifierat 

matutbud, annan typ av kulturell underhållning etc. En förutsättning för att detta skall ske är 

givetvis att grupperna integreras i samhället på ett effektivare sätt än i Sverige och är med och 

bidrar till den ekonomiska tillväxten på orten. En hög grad av utrikes födda som ställs utanför 

ekonomisk aktivitet och samhället som helhet har inte den positiva påverkan, som observerats 

i Kanada och USA. 

Integrationen är viktig för att Landskrona skall uppfattas som en attraktiv kommun. Det finns 

en lång tradition forskning, som belyst vikten av social interaktion för att en stads integration 

av alla grupper. Möjligheten till social interaktion inom de närmsta kvarteren påverkar 

människornas mentala hälsa och det sociala deltagande utgör en grund för att man skall 

identifiera sig med sin plats och stad. Det finns en tydlig relation mellan människornas civila 

engagemang och hur nöjda de är med sin stad. Forskning visar vidare att civilt engagemang 

har ett samband med livstillfredsställelsen, samt att det civila engagemanget är kopplat till 

platsens kvaliteter i fråga om skolor, lokaltrafik, sjukvård, men också kulturutbud, nattliv och 

utomhusaktiviteter. 

Att integrera alla delar av stadens befolkning är alltså väsentligt för att Landskrona skall 

uppfattas som en attraktiv plats att befinna sig på. Den överrepresentation av utrikes födda 

som finns i Landskrona måste få sysselsättning på stadens eller regionens arbetsmarknad och 

i stadens sociala och kulturella liv för att kunna få en positiv påverkan på Landskronas 

attraktivitet. Om det inte sker kommer denna grupp, liksom Landskrona som stad, att allt 

mera uppfattas som en ekonomisk och social belastning för regionen. 

Vem flyttar in och vem flyttar ut – och spelar det någon roll 

Som vi visat är kommunens storlek, samt den tillväxtkraft som följer med storleken, idag helt 

livsnödvändig för kommunernas utveckling. Med större befolkning kommer en större 

mångfald och variation i utbud, vilket fungerar som en attraktor i sig självt. Större regioner 

lockar därför automatiskt till sig fler flyttare än mindre regioner. Ett sätt att analysera detta är 

genom att se till inrikes flyttningar netto i relation till regionens storlek. Med inrikes 

10

flyttningsnetto avses antal inflyttade personer från andra regioner minus antal personer som 

flyttar ut från regionen. Attraktiva regioner visar generellt ett positivt flyttningsnetto. 

Figur 2a och 2b visar sambandet mellan en kommuns befolkningsstorlek 1995 och dess 

inrikes flyttningsnetto 1995-2008. Som framgår av figuren finns det ett positivt samband 

även här mellan storlek och flyttningsnetto: kommuner med en initialt stor befolkning 

tenderar att visa ett positivt flyttningsnetto 1995-2008. Detta mönster förstärker den generella 

bilden av en ökad koncentration av Sveriges befolkning till stora regioner, samt det faktum 

att stora regioner är attraktiva platser dit fler personer vill flytta. 

Figur 2a och b: Sambandet mellan en kommuns befolkningsstorlek 1995 (horisontell axel) och 

inrikes nettoinflyttning 1995-2008 (vertikal axel). (Anm. Figur 2a till vänster inkluderar alla 

kommuner, Figur 2b till höger exkluderar Stockholm, Göteborg och Malmö). 

Att fortsätta växa är alltså nödvändigt för att klara sig i den regionala konkurrensen samt för 

att uppfattas som en attraktiv kommun. Figur 3 illustrerar Landskronas nettomigration i 

relation till kommunens invandringsöverskott sedan 1968 fram tills idag. Flyttningsöverskott 

beräknas som antalet inflyttningar minus antalet utflyttningar totalt. Invandringsöverskott 

mäts som antalet individer som flyttar in från utlandet minus antalet individer som flyttar till 

utlandet. Flyttningsdata redovisas som ett index med startår 1968. 

11

8,000 

6,000 

4,000 

2,000 

0,000 

-2,000 

Flyttningsöverskott 

Invandraröverskott 

-4,000 

-6,000 

-8,000 

-10,000 

Figur 3: Flyttningsöverskott i relation till invandraröverskott 1968 till 2008 

Figur 3 visar hur ett negativt flyttningsöverskott täckts upp av ett positivt 

invandringsöverskott över tiden. Allra tydligast ser vi detta under tre perioder, mellan 1986 

fram till 1990, från 1992 fram till 1995 och sedan som ett konstant mönster sedan 1997. Man 

ser också tydligt hur invandringsöverskottet har ett spegelvänt mönster jämfört med 

flyttningsöverskottet inom landet. Med andra ord används immigration från utlandet för att 

täcka upp en i övrigt negativ nettomigration. Medan detta är ett effektivt sätt att t ex fylla 

tomma hyreslägenheter, påverkar ett sådant befolkningsutbyte den regionala ekonomin 

negativt, åtminstone på längre sikt. Att integrera en snabbt växande grupp invandrare 

samtidigt som den initiala befolkningen minskar i samma omfattning har varit en betydande 

politisk utmaning, eftersom ökande kommunala kostnader kombinerats med ett avtagande 

skatteunderlag. 

Vilka kommuner Landskrona främst konkurrerar med och vilka kommuner som flyttarna 

kommer ifrån visas i tabell 4. Tabellen är indelad i tre kolumner; inmigration, utmigration 

och nettomigration (dvs. inmigration minus utmigration). Varje kolumn är i sin tur uppdelad i 

tre underkolumner, som trenderna. Den första kolumnen visar migrationsmönstren för 

perioden 1995 till 1999, den andra perioden 2000-2004, och den tredje perioden 2005 till 

2007. SCB:s statistik sträcker sig fram till år 2007 och det är därför viktigt att notera att den 

sistnämnda perioden är två år kortare än de övriga. 

12

Tabell 4: Migrationsmönster – inmigration, utmigration och 

Nettomigration mellan åren 1995 och 2007 

Inmigration Utmigration Nettomigration 

Region 

1995- 

1999 

2000- 

2004 

2005- 

2007 

1995- 

1999 

2000- 

2004 

2005- 

2007 

1995- 

1999 

2000- 

2004 

2005- 

2007 

Helsingborg 212 263 404 286 329 518 -74 -66 -114 

Malmö 124 211 408 232 196 468 -108 15 -60 

Lund 63 95 135 96 109 157 -33 -14 -22 

Bjuv 31 40 63 31 33 69 0 7 -6 

Stockholm 25 31 47 36 25 53 -11 6 -6 

Göteborg 37 45 54 60 39 57 -23 6 -3 

Eslöv 40 47 80 31 39 71 9 8 9 

Kävlinge 108 116 156 97 83 117 11 33 39 

Svalöv 198 197 256 185 180 207 13 17 49 

Utlandet 389 419 1 038 229 182 364 160 237 674 

Under den första perioden (1995-1999) hade Landskrona totalt en negativ nettomigration om 

man bara tar med de nio första svenska kommunerna i beräkningen (dvs. de kommuner i 

Sverige som Landskrona haft störst migrationsutbyte med). Totalt tappade Landskrona 216 

personer till dessa kommuner, samtidigt med en inflyttning av 160 personer med utländsk 

härkomst. Totalt innebar detta en relativt liten förändring antalet individer för kommunen, 

men här börjar befolkningsstrukturen på att ändras mot en allt större relativ andel utrikes 

födda invånare. Under tidsperioden 2000-2004 har Landskrona till och med en positiv 

nettomigration om vi tar de första nio svenska kommunerna med i beräkningen (+12), 

samtidigt som 237 individer tillkommer med utländsk härkomst. Den största förändringen 

kommer under den sista perioden (2005-2007). På dessa tre år tappar Landskrona totalt 114 

individer till de nio första kommunerna, något som skall ställas i relation till de 674 av 

utländsk härkomst som tillkommer. 

Den kommun som Landskrona har haft störst utbyte med är Helsingborg och Landskrona har 

hela perioden tappat gentemot Helsingborg. Under femårsperioden 1995-1999 förlorade 

Landskrona 74 invånare till Helsingborg (netto), en siffra som något förbättrades under nästa 

femårsperiod och sjönk till 66 personer. Men under den senaste treårsperioden (2005-2007) 

har Landskrona redan tappat 114 invånare till Helsingborgs kommun. Detta är mer än 50 

procent fler än under de tidigare tidsperioderna. Landskrona tappar även invånare till Malmö. 

Den största förlusten gjordes under den första femårsperioden då Landskrona förlorade 108 

individer till Malmö kommun. Detta togs sedan igen under mellanperioden då Landskrona 

hade en positiv om än liten nettomigration i relation till Malmö. För den senaste 

treårsperioden ser dock den initialt negativa trenden ut att hålla i sig. Landskrona har under 

denna tidsperiod tappat 60 individer till Malmö. Helsingborg och Malmö är alltså de 

13

kommuner som utgör de främsta konkurrenterna till Landskrona i kampen om att behålla sin 

befolkning. Samtidigt är detta kommuner som är viktiga pendlingskommuner för Landskrona. 

Landskrona skulle med rätt förutsättningar kunna fungera som en attraktiv boendeort med 

Helsingborg och Malmö som arbetsorter. Även Lund är en av de Landskronas 

flyttningskommuner. Landskrona har under alla tre perioderna haft flyttningsförluster 

gentemot Lund. Lund är emellertid också en lämplig pendlingskommun för Landskrona med 

god tillgänglighet både med bil och kollektivtrafik. Även om man väljer att bo på en ort och 

arbeta på en annan, medför det ofta positiva konsekvenser för boendeorten, genom ett ökat 

inkomstunderlag, vilket i sin tur ofta medför en ökning av efterfrågan på konsumtionstjänster. 

Om dessa ökar i antal och variation framstår även boendeorten som relativt sett mer attraktiv. 

Det är alltså främst till potentiella och närliggande pendlingskommuner, som Landskrona 

tappar befolkning. Det är också en negativ, men marginell, nettomigration till de större 

städmindre, närliggande orter som Eslöv, Kävlinge och Svalöv. 

Denna inomregionala flyttning bör sättas i relation till Landskronas inflyttning från utlandet. 

Under 1995 till 1999 hade Landskrona en nettoinflyttning från utlandet om 160 personer. 

Under 2000 till 2004 var samma siffra 237 och under den senaste treårsperioden (2005 till 

2007) har Landskrona haft en nettomigration från utlandet om 674 personer. Med andra ord, 

för varje person som flyttade från Landskrona till Malmö, hade Landskrona sex personer som 

flyttade in från utlandet. Denna selektiva omflyttning har ställt stora krav på kommunen, 

särskilt i fråga om integrationen den lokala arbetsmarknaden, i skolorna och 

bostadsmiljöerna. 

Som nämnts tappar Landskrona den största andelen flyttare till närliggande kommuner som 

Helsingborg, Malmö och Lund. Med ett lämpligt utbud av bostäder skulle dessa flyttare ha 

kunnat bo kvar i Landskrona för att pendla till någon av de andra tre städerna (givet att de 

flyttat av arbetsskäl), vilket skulle medföra ett bättre inkomstunderlag för Landskrona, 

troligen med effekter på utbudet av konsumtionstjänster. 

Hur ser då nettopendlingen ut Figur 4a ger en bild av utvecklingen av inpendlingen 

respektive utpendlingen, uttryckt som ett index med startår 1985. Figur 4b ger samma bild, 

men denna gång med nettomigrationen (dvs. inpendling minus utpendling) inkluderat. 

14

110 

100 

90 

80 

Inpendling 

Utpendling 

70 

60 

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 

Figur 4a: In- respektive utpendling uttryckt som ett index med startår 1985 

150 

100 

50 

0 

-50 

-100 

-150 

-200 

-250 

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 

Inpendling 

Utpendling 

Netto 

Figur 4b: In-, ut- och nettopendling uttryckt som ett index med startår 1985 

Nettopendlingen är skillnaden mellan inpendling och utpendling och den nedåtgående 

trenden är tydlig. Även om Landskrona hade en nedgång vid slutet av 1980-talet så 

återhämtade sig kommunen under början av 1990-talet. Dock är trenden entydig sedan slutet 

av 1990-talet. 

Landskrona bli allt mer en boendeort än en arbetsort och allt fler pendlar ut ifrån Landskrona 

för att arbeta någon annanstans. Från ett attraktivitetsperspektiv är det ett intressant mönster, 

eftersom det antyder att en relativt stor grupp uppfattar Landskrona som en tillräckligt 

attraktiv boendeort, även om de arbetar på en annan plats. 

15

Till vilka kommuner väljer man då att pendla om man bor i Landskrona 

En jämförelse mellan två år i tiden, 2002 och 2007 visar att mönstret inte förändrats under 

denna femårsperiod (Tabell 6). 

Tabell 6: Riktad nettopendling 2002 och 2007* 

Nettopendling 2002 Nettopendling 2007 

Malmö -587 -794 

Helsingborg -382 -648 

Lund -318 -502 

Stockholm -58 -68 

Burlöv -14 -58 

Göteborg -50 -52 

Ängelholm -4 -6 

Åstorp 8 -1 

Klippan 26 22 

Staffanstorp 31 24 

Höganäs 26 34 

Höör 16 36 

Vellinge 23 36 

Kävlinge 108 46 

Lomma 55 61 

Bjuv 91 96 

Eslöv 44 100 

Svalöv 638 591 

Mellan åren 2002 och 2007 har nettopendlingen till Helsingborg ökat med nära 70 procent. 

Detta är den kommun dit den största nettopendlingsökningen skett under denna period. Även 

nettopendlingen till Malmö, som är den kommun dit flest Landskronabor pendlar till, har ökat 

under samma femårsperiod (med cirka 35 procent). Pendlingen till Lund har också ökat från 

318 till 502 personer (eller 58 procent). Det är tydligt att pendlingskommunerna också är de 

kommuner dit flest Landskronabor flyttat under det senaste decenniet (se Tabell 4 ovan). 

Med undantag av Eslöv har pendlingsutbytet har legat på en ungefärlig konstant nivå 

(uttryckt som antal personer) under denna femårsperiod med de övriga kommunerna. 

Sammantaget kan vi dra slutsatsen att Landskrona har en betydligt större utpendling än 

inpendling och att det är ett mönster som förstärkts över tiden. Detta är en spegling av 

arbetsmarknadens utveckling mot ett övertag för andra kommuner i Öresundsregionen. Bör 

det ses som ett problem för Landskronas befolkning Från ett attraktivitetsperspektiv behöver 

det inte vara negativt. Med fler individer som stannar kvar i Landskrona, så får kommunen 

ett mer omfattande efterfrågeunderlag även lokalt. Med större efterfrågan tenderar ofta 

konsumtionstjänsterna att öka, något som har en stark påverkan då det gäller hur attraktiv en 

16

plats uppfattas. För att Landskrona, med sin geografiska placering med närhet till större 

ekonomiska ”motorer” som Malmö, Helsingborg, Lund och Köpenhamnsregionen, skall 

fungera som en attraktiv boendeort till en lägre boendekostnad, kräver det att Landskrona får 

väl fungerande transportnät gentemot dessa orter, så att man snabbt och billigt kan pendla till 

och från jobbet. Forskning har visat att de flesta är villiga att pendla upp till 45 minuter 

dagligen för att ta sig till sin arbetsplats. Därmed gäller det att t ex utveckla pendlingen med 

tåg till Köpenhamnsregioner. Det gäller också att arbeta aktivt med att utveckla Landskrona 

som attraktiv boendekommun. 

Hittills har detta kapitel fokuserat mycket på demografiska mönster, som exempelvis 

befolkningsstruktur, migrations- och pendlingsmönster. I följande del kommer vi att studera 

arbetskraftsstrukturen närmare, exempelvis med avseende på arbetslöshet, individer i 

arbetslöshetsprogram, utbildningsnivå osv. I några av fallen kommer vi att dela upp 

grupperna på kvinnor och män, samt rikta ett speciellt fokus på ungdomsgrupperna. Vi 

kommer också att ”benchmarka” Landskrona mot länets och rikets genomsnitt. I vissa fall 

kommer vi också att åter jämföra mot de kommuner vi initialt benchmarkade Landskrona 

med i det här kapitlet, dvs. Södertälje, Botkyrka, Helsingborg, Trollhättan och Eskilstuna. 

Hur mycket arbetas det - och vad tjänar man i Landskrona 

En omfattande forskning har visat på vikten av högutbildad arbetskraft för regional 

produktivitet och tillväxt. Högutbildad arbetskraft är framförallt attraktiv för 

kunskapsbaserade och kunskapsproducerande företag, som numera i spelar en ledande roll i 

den ekonomiska tillväxten och i löneutvecklingen. För att attrahera den här typen av företag 

krävs det att kommunen och den omgivande regionen har tillgång och tillgänglighet till en 

stor arbetskraftspool av högutbildade. En god tillgänglighet till högutbildad arbetskraft är 

också en förutsättning för snabb omställning vid kriser lika den vi nu går igenom. 

Högutbildad arbetskraft är i allmänhet flexibel eftersom den kan användas inom många olika 

kunskapsföretag. 

Högutbildades andel av arbetskraften (dvs. 20-64 år) är också starkt korrelerad med 

innovationer samt forskning och utveckling . I tabell 7 redovisas därför utbildningsnivån hos 

arbetskraften i Landskronas kommun. Värdena har satts i relation till genomsnittet inom 

länet och riket. Värdena inom parentes visar i procent hur pass över- eller underrepresenterad 

gruppen är i jämförelse med rikets genomsnitt. 

17

Tabell 7: Högsta utbildningsnivå 2008 för personer i åldern 20-64 år 

Andel i (%) 

Landskrona Länet Riket 

Förgymnasial utb. 19,1 15,4 14,9 

Gymnasial 51,3 45,5 48,0 

Eftergymnasial < 2 år 5,3 6,7 6,8 

Eftergymnasial>= 2 år 20,3 28,6 27,6 

Forskarutbildning 0,4 1,2 1,0 

Okänd utbildning 3,6 2,6 1,7 

Totalt 100,0 100,0 100,0 

Andelen högutbildade, dvs. med en eftergymnasial utbildning om två år eller mer, utgör 20,3 

procent av arbetskraften. Det är en betydligt lägre andel än i riket och i länet som helhet. 

Kommuner som Lund och Malmö drar upp länets genomsnitt betydligt. Även gruppen med 

någon form av eftergymnasial utbildning (om mindre än två år) är underrepresenterad i 


Rent generellt har Landskrona en överrepresentation av lågutbildade. Mer än halva 

arbetskraften (51,3 procent) har enbart en avslutad gymnasieutbildning, vilket är att jämföra 

med länets 45,5 procent, eller rikets 48 procent. 

Det är viktigt att komma ihåg att en kommun med en hög andel högutbildad arbetskraft är 

mer attraktiv för kunskapsföretag och spridningen av högutbildade påverkar 

lokaliseringmönstren av kunskapsintensiva företag. Dessutom hänger utbildningsnivå starkt 

samman med lönenivåer. 

I Tabell 8 görs en jämförelse med utbildningsnivåerna i benchmarking-kommunerna: 

18

Tabell 8: Utbildningsnivåer i benchmarkingkommunerna, 2008 

Landskrona Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna 

Förgymnasial utb. 19,1 21,1 22,7 16,0 15,2 17,5 

Gymnasial 51,3 46,4 45,5 47,5 52,1 51,0 

Eftergymnasial < 2 år 5,3 5,6 5,9 6,6 7,0 6,6 

Eftergymnasial >= 2 år 20,3 22,6 21,3 27,3 23,8 23,1 

Forskarutbildning 0,4 0,6 0,8 0,5 0,4 0,3 

Okänd utbildning 3,6 3,7 3,9 2,0 1,4 1,6 

Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 

Samtliga kommuner som vi jämför Landskrona med har en lägre utbildningsnivå än 

riksgenomsnittet om 14,9 procent. Landskrona har en lägre andel med enbart förgymnasial 

utbildning än exempelvis Södertälje och Botkyrka. Landskrona ligger samtidigt över 

Södertälje, Botkyrka, Helsingborg och Eskilstuna i andelen av arbetskraften med enbart 

gymnasial utbildning. För eftergymnasial utbildning färre än 2 år ligger Landskrona i nivå 

med Södertälje, med en lägre andel än samtliga andra av tabellens kommuner. När det gäller 

eftergymnasial utbildning om två år eller mer, som är den ekonomiskt tyngsta 

utbildningsvariabeln har Landskrona en betydligt lägre andel än samtliga jämförelsekommuner. 

Den låga utbildningsnivån antyder att högutbildade valt att flytta från Landskrona. Det visar 

också att yngre individer som vill studera vidare och gå mot en högre utbildning flyttar ifrån 

kommunen för att sedan inte komma tillbaka. För Landskronas del skulle denna utflyttning 

kunna motverkas genom en utveckling av nya kvalificerade yrkesutbildningar på 

högskolenivå. Vissa sådana KY-utbildningar bedrivs redan i Landskrona, men en utveckling 

med större variation och anpassning till Öresundsregionens efterfrågan av dessa skulle kunna 

skapa en möjlighet för gymnasieungdomar, som vill studera vidare utan att lämna 

Landskrona. En alternativ och kompletterande väg skulle kunna vara att marknadsföra billigt 

boende i Landskrona för studenter i Lund, Helsingborg och Malmö. 

Utbildningsstrukturen avgör inkomststrukturen i kommunerna. Därför belyses 

genomsnittsinkomsten i Landskrona och jämförs med länet som helhet och det nationella 

genomsnittet. Medelinkomsten jämförs med våra benchmarking-kommuner i Tabell 9. En 

hög medelinkomst innebär ett bättre skatteunderlag och ger därmed bättre möjligheter att ge 

en god offentlig service, möjlighet att finansiera underhåll och upprustning av det offentliga 

19

ummet, kulturlivet och allt annat som avgör hur attraktiv kommunen uppfattas de boende 

och av potentiella inflyttare. 

Tabell 9: Medelinkomst för personer i åldern 20 till 64 år för år 2007. 

Landskrona Län Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna Riket 

Män 245571 269911 264929 250106 285426 285124 260839 288759 

Kvinnor 179946 196702 203982 194877 202868 207823 199017 213866 

Totalt 213251 233616 235305 222770 244030 247782 230559 251884 

När det gäller den totala medelinkomsten så ligger Landskrona på en 15 % lägre nivå än 

Sveriges kommunala genomsnitt. Generellt sett ligger Skånes län också på en låg nivå om 

cirka 7 % under rikets genomsnitt. 

Tidigare bostadsforskning visar att inkomstnivån avgör huspriserna på en ort. Det innebär att 

Landskronas kommun - exempelvis i jämförelse med Helsingborg - troligen kan erbjuda lägre 

kostnader för attraktiv villabebyggelse. 

När vi jämför Landskrona med benchmarking-kommunerna ser vi också att Landskrona 

ligger under samtliga av dessa. Värt att notera är att samtliga jämförelsekommuner ligger 

under det nationella genomsnittet om ca 252 000 kronor. 

En jämförelse av inkomstnivåer för kvinnor och män visar att männen i Landskrona har 

ungefär 36 procent högre inkomster än kvinnorna. Det är ungefär samma skillnad som i riket 

som helhet, där männen har en inkomst som ligger cirka 35 procent över den som kvinnorna 

har. I länet som helhet är skillnaden i inkomster mellan kvinnor och män ungefär på samma 

nivå som genomsnittet i landet. Vi kan däremot se en relativt stor variation bland våra 

benchmarking-kommuner, där Helsingborgs män har ett ännu större övertag. Här har männen 

en inkomst som ligger 40 procent över kvinnornas. Minst skillnad är det i Södertälje där det 

skiljer 30 procent. Även Eskilstuna har en mindre skillnad än Landskrona (och det nationella 

genomsnittet). 

Att Landskrona ligger så pass långt under det nationella genomsnittet vad gäller 

medelinkomster visar att Landskrona har strukturella ekonomiska problem i tre avseenden: 

1. Industrins struktur och produktivitet 

2. De sysselsattas utbildningsnivå 

3. Befolkningens förvärvsgrad 

20

För att ytterligare belysa förvärvsgraden visar Tabell 10 hur stor andel av nattbefolkningen 

som förvärvsarbetar: 

Tabell 10: Andel förvärvsarbetande 2006 för gruppen 20 till 64 år 

Landskrona Länet Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna 

Riket 

Män 69,7 74,8 75,0 72,2 75,2 79,5 76,5 78,6 

Kvinnor 64,7 71,0 70,3 67,0 70,9 73,8 72,1 74,8 

Totalt 67,2 72,9 72,7 69,6 73,1 76,7 74,3 76,7 

Den andel som är förvärvsarbetande i Landskronas kommun är drygt 9 procentenheter lägre 

än det nationella genomsnittet på 76,1 procent. Det är också drygt fem procentenheter lägre 

än i länet. Situationen är också sämre än i jämförelsekommunerna – inte ens Botkyrka har en 

lika låg förvärvsgrad som Landskrona. Det innebär att Landskronas största ekonomiska 

problem är dess undersysselsatta befolkning! 

En annan aspekt av arbetskraften är den andel som skulle kunna vara i sysselsättning, men i 

dagsläget inte är det (Tabell 11). Vi utgår fortfarande från att arbetskraften är gruppen i 

åldern 20 till 64 år. För att få en överblick över eventuell utveckling över tiden väljer vi att 

jämföra kommunen med länet och riket som helhet för åren 1997 till 2008 (där kvartal 1 är 

det senast redovisade från SCB på regional nivå). 

Tabell 11: Arbetssökande definierade som öppet arbetslösa, 

dvs som kan ta arbete direkt, genomsnitt per kvartal 

År Antal Andel öppet arbetslösa 

Landskrona Landskrona Länet Riket 

1997 1754 8,2 7,7 6,9 

1998 1429 6,7 6,1 5,4 

1999 1534 7,2 5,9 5,2 

2000 1280 5,9 5,3 4,3 

2001 1148 5,3 4,5 3,6 

2002 1028 4,7 4,1 3,4 

2003 1278 5,8 4,6 4,1 

2004 1195 5,3 4,7 4,4 

2005 1198 5,3 4,7 4,4 

2006 1024 4,4 4,0 3,8 

2007 838 3,6 3,2 3,0 

2008 (Kvartal 1) 847 3,6 2,9 2,8 

21

Det senast registrerade värdet (på regional nivå) på andel öppet arbetslösa i relation till 

arbetskraften var för kvartal 1 år 2009. Då hade Landskrona kommun en arbetslöshet som låg 

på 3,6 procent, vilket var 0,7 procentenheter över nivån för länet, och 0,8 procentenheter över 

det nationella genomsnittet. Dock var 2007 och 2008 års nivåer de lägsta som uppvisats 

sedan slutet av 1990-talet, då Landskrona hade en arbetslöshet som låg runt 7 till 8 procent. 

Det är viktigt att notera att tabellen visar värden över öppet arbetslösa, dvs inte individer som 

ingår i olika åtgärdsprogram. Med andra ord är det den lägsta nivån på arbetslöshet som kan 

uppvisas. Samma siffror visas också i Figur 5 nedan, där man enkelt får en överblick av 

arbetslöshetsläget under samma period. 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Kommun 

Länet 

Riket 

Figur 5: Arbetssökande som kan ta arbete direkt, genomsnitt per kvartal 

Landskrona har under hela tidsperioden legat på en nivå som har varit relativt långt över 

riksgenomsnittet. Skillnaden var som störst år 1999, då kommunen låg två procentenheter 

över det nationella genomsnittet, en skillnad som hängde kvar fram till år 2003, då skillnaden 

låg på 1,7 procentenheter. År 2004 och 2005 minskade dock skillnaden ner till en nivå om 0,9 

procentenheter, för att sedan sjunka ytterligare år 2006 och 2007 till 0,6 procentenheter. För 

det senast registrerade kvartalet år 2008 hade skillnaden dock ökat till 0,8 procentenheter 

igen. 

I Tabell 12 och Figur 6 (nedan) jämförs utvecklingen och nivån på den öppna arbetslösheten 

med våra benchmarking-kommuner: 

22

År 

Tabell 12: Arbetssökande som kan ta arbete direkt, genomsnitt per kvartal 

Andel öppet arbetslösa 

Landskrona Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna 

1997 8,2 6.8 6.8 9.1 8.7 9.5 

1998 6,7 5.3 5.2 7.4 6.5 7.4 

1999 7,2 4.6 4,9 7.4 6.6 7.6 

2000 5,9 3.6 3.9 6.8 6.3 6.6 

2001 5,3 2.7 2.8 6.3 4.8 5.8 

2002 4,7 2.7 3.2 5.3 3.9 5.3 

2003 5,8 3.4 4.1 5.9 5.0 5.5 

2004 5,3 4.4 5.2 5.2 5.8 6.0 

2005 5,3 4.6 5.7 4.7 5.6 5.9 

2006 4,4 4.2 5.1 4.1 4.8 5.3 

2007 3,6 3.7 3.9 3.8 4.0 4.5 

2008 

(Kvartal 1) 

3,6 3.4 3.5 3.6 4.3 4.3 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 


Södertälje 

Botkyrka 

Helsingborg 

Trollhättan 

Eskilstuna 

0 

Figur 6: Arbetssökande som kan ta arbete direkt (öppet arbetslösa), genomsnitt per kvartal 

När vi ser hur arbetslöshetssiffrorna har utvecklats för kommunerna sedan 1997 fram till 

idag, så finns det två kommuner som legat på en betydligt lägre nivå än de övriga fram tills 

2004 - Botkyrka och Södertälje. Samtidigt har Trollhättan, Helsingborg och Eskilstuna legat 

på ungefär samma nivå som Landskrona. Eskilstuna och Helsingborg är de kommuner som 

23

legat högst i princip hela perioden, men Helsingborg har haft en konstant nedåtgående trend 

sedan 2003. Dessutom kan man se hur kommunerna närmat sig varandra och år 2008 skiljer 

det inte mycket mer än en procentenhet mellan dem. I och med den finansiella krisen som 

uppstått under 2008 kan vi dock generellt förvänta oss en ökning av arbetslöshetssiffrorna 

igen. För Landskronas del är det inte bara viktigt att de egna siffrorna hålls nere, utan även att 

Helsingborgs (och andra närliggande ekonomiska motorer som exempelvis Malmös) 

arbetslöshet hålls nere, eftersom dessa kommuner utgör de största externa arbetsmarknaderna 

utanför den egna kommunen. Ökande siffror för Helsingborg, skulle kunna ha en negativ 

inverkan på Landskronas attraktivitet som boendekommun. 

Tabell 13 visar hur arbetslösheten (öppet arbetslösa samt i åtgärder) fördelar sig på olika 

grupper (kvinnor, män och ungdomar). På nationell nivå vet vi att arbetslösheten har slagit 

hårt mot ungdomsgrupper och att många av de nyutexaminerade, både från gymnasiet och 

högskolan/universitetet, har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi ser också på 

andelen individer som ingår i någon form av åtgärdsprogram för arbetslösa. Vi jämför den 

genomsnittliga kvartalsnivån för 2007 med första kvartalet för år 2008 och benchmarkar med 

länet som helhet och riksgenomsnittet. 

24

Tabell 13: Arbetslösa och personer i konjunkturberoende program år 2007 och 2008 

Andel av befolkning 20-64 år 

Landskrona Län Riket 

Öppet 

arbetslösa 

Män 3,9 3,1 3,0 

Kvinnor 3,2 2,7 2,5 

Totalt 3,6 2,9 2,8 

därav ungdom 4,5 3,9 4,4 

I åtgärder Män 1,9 1,2 1,2 

Kvinnor 1,8 1,2 1,2 

Totalt 1,8 1,2 1,2 


Öppet 

arbetslösa 

och i 

åtgärder 

Män 5,8 4,3 4,2 

Kvinnor 5,0 3,9 3,8 

Totalt 5,4 4,1 4,0 


Tabell 13 visar att arbetslösheten i Landskronas kommun ligger över genomsnittet, både i 

jämförelse med länet och med riket som helhet. De öppet arbetslösa ligger på 3,6 procent, 

med en något högre siffra för män (3,9 procent) än för kvinnor (3,2 procent). Även länet 

ligger marginellt över det nationella genomsnittet. Om vi däremot ser till öppet arbetslösa 

ungdomar i åldern 15 till 24 år, så ligger Landskrona i nivå med riket som helhet, men på en 

nivå betydligt högre än för alla individer (4,5 procent). Länet däremot ligger betydligt under 

det nationella genomsnittet med 3,9 procent för denna grupp att jämföra med 4,4 procent för 

landet. 

När det gäller individer i arbetslöshetsåtgärder, ligger Landskrona även här betydligt över 

genomsnittet både i länet och riket, med cirka 1,8–1,9 procent att jämföra med 1,2 procent. 

Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt lika när det gäller andel individer i 

arbetslöshetsåtgärder. 

25

Slår vi ihop båda grupperna ligger Landskrona totalt på 5,4 procent öppet arbetslösa och i 

arbetslöshetsåtgärder. För ungdomar ligger nivån på hela 6,7 procent. Vi kan troligen 

förvänta oss ökade siffror i och med den nuvarande finansiella krisen. 

En annan grupp som är i arbetsför ålder, men likväl står utanför arbetsmarknaden är andelen 

förtidspensionärer (uttryckt som en andel av befolkningen i åldersgruppen 18 till 64 år 

(Tabell 14)). Att ha en stor andel förtidspensionärer innebär inte bara en direkt kostnad i form 

av understöd, utan innebär också en indirekt kostnad i och med att individer som skulle kunna 

vara med och producera ekonomiska värdet försvinner från arbetsmarknaden. 

Tabell 14: Förtidspensionärer, uttryckt som procent av befolkningen i 

åldersgruppen 18 till 64 år 

Antal 

Andel (%) av befolkningen 18-64 år 

Kommun Kommun Län Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna Riket 

2894 11,8 8,9 9,5 10,6 9,2 10,3 10,2 9,7 

För andelen förtidspensionärer ligger Landskrona på en nivå (11,8 procent) ungefär 2 

procentenheter över det nationella genomsnittet (9,7 procent). Det är också en nivå som 

ligger mer än 3 procentenheter över länssnittet (8,9 procent). Ingen av benchmarkingkommunerna 

kommer heller över en nivå på mer än 10,6 procent (Botkyrka). Denna nivå kan 

också sättas i relation till informationen vi fick i Tabell 10, som visade på en låg 

genomsnittsinkomst i Landskrona, långt under det nationella genomsnittet. 

Om dessa resultat, med en överrepresentation av arbetslösa eller individer som på annat sätt 

står utanför arbetsmarknaden i Landskrona, binds samman med forskningen på regional 

attraktivitet så ser man att detta är faktorer som i allra högsta grad påverkar hur pass nöjd 

individer är med sin plats. Forskning visar att fem olika faktorer, var för sig och tillsammans, 

skapar missnöje; svag lokal ekonomi, dåligt med resurser och dåligt rykte, påverkan från 

problemområden lokalt, social marginalisering, samt nedtryckta förväntningar. Forskning 

lyfter också fram att vissa grupper i samhället i högre grad har den här typen av problem; 

individer med låg inkomst, individer som hyr sitt boende, korttidsboende individer, etniska 

minoriteter, yngre och arbetslösa. Flera av dessa grupper finns också överrepresenterade i 

Landskrona. För att förbättra attraktiviteten i kommunen, både för de som redan bor i här och 

för de som eventuellt skulle kunna tänka sig att flytta dit, måste den här typen av problem 

lyftas fram och arbetas aktivt med. En annan faktor som är intressant är att om man lägger 

26

samman individer som förvärvsarbetar med individer som står till arbetsmarknadens 

förfogande (med avdrag för förtidspensioner som vi redovisar nedan), så summerar de inte 

upp till hundra procent av arbetskraften. Det är normalt att vissa individer står utanför dessa 

system och ur ett nationellt perspektiv kommer de förvärvarbetande, arbetssökande och 

förtidspensionerade tillsammans upp till ungefär 90 procent av arbetskraften. I Landkronas 

fall summerar den dock bara upp till ungefär 85 procent, vilket indikerar att ytterligare fem 

procent av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknadssystemet. Detta kan ha en 

negativ påverkan attraktionskraften för Landskronas kommun. 

Efter kartläggningen av befolknings- och arbetskraftsstrukturen relativt ingående för det 

senaste decenniet, fokuserar fortsättningen av detta kapitel på den sociala demografiska 

strukturen, med avseende på exempelvis kommunala kostnader för barnomsorg och 

äldreomsorg, samt ekonomiskt biståndsberoende och förtidspensioner. Detta kommer att 

ställas i relation till kommunalt skattetryck, kommunala kostnader per invånare, samt statliga 

inkomster och utgifter per invånare. Återigen benchmarkas Landskrona mot länet och riket 

som helhet. I vissa fall jämförs också Landskrona mot de valda benchmarking-kommunerna. 

Vad får vi betala och vad får vi tillbaks 

Den ekonomiska situationen i en kommun är i hög grad är en spegling av den demografiska 

situationen och arbetsmarknadsläget. I denna del kommer den kommunala skattenivån att 

sättas i relation till omfattning av barnomsorg, äldreomsorg, förtidspensionärer och 

ekonomiskt bistånd. Alla siffror kommer återigen att jämföras med den genomsnittliga nivån 

i länet och i riket. 

Den kommunala skattenivån och den service som erbjuds är i hög grad relaterad till 

kommunens attraktivitet. Så länge som invånare känner att de får tillbaka minst lika mycket 

som de betalar för så finns det ofta liten anledning att flytta till ett annat ställe. Samtidigt kan 

individer ständigt göra jämförelser med andra platser. Om skillnaden mellan det man får 

tillbaka och det man betalar för är större på en annan plats så skapas det utrymme för en 

möjlig flytt. Inom forskningen kallar man det för att individer ”röstar med fötterna”. Med det 

menas att istället för att försöka påverka den nuvarande situationen på platsen där man bor, 

till exempel genom att rösta på ett visst parti kommunalt som representerar de åsikter man 

står för, i hopp om att förändringar skall ske, så är det betydligt lättare att flytta till en plats 

där så redan har skett. 

27

För att belysa kostnadssidan av att bo på en viss visar Tabell 15 på skattetrycket i kommunen 

i relation till länet, riket och benchmarking-kommunerna. 

Tabell 15: Kommunalskatt för 2009 


Kommun 20,24 20,29 20,13 20,13 20,11 21,39 21,98 20,72 

Landsting 10,39 10,39 12,10 12,10 10,39 10,45 10,37 10,80 

Totalt 30,63 30,68 32,23 32,23 30,50 31,84 32,35 31,52 

Landskrona kommun har år 2009 en total kommunal skattesats om 30,63 procent, vilket är 

under det nationella genomsnittet om 31,52 procent. Av dessa 30,63 procent är 20,24 procent 

den kommunala skattesatsen, medan 10,39 är landstingsskatt. Med andra ord är både 

kommunalskatten och landstingsskatten något under det nationella genomsnittet. En liknande 

struktur hittar vi också för länet som helhet. 

Bland benchmarking-kommunerna kan man skönja två grupper, dels dem med relativt högre 

kommunalskatt – Trollhättan och Eskilstuna – och dels dem med relativt högre 

landstingsskatt – Södertälje och Botkyrka. Helsingborg ligger under genomsnittet för både 

kommunal- och landstingsskatt. 

Då det gäller det totala skattetrycket så ligger Landskrona lägre eller något lägre än samtliga 

benchmarking-kommuner (utom Helsingborg). Samtidigt råder en viss regional konkurrens, 

genom att kommunerna i Skåne län generellt sett har ett lågt skattetryck. Det gör att 

närliggande kommuner kan uppfattas som relativt sett mer attraktiva, då de kan erbjuda en 

lägre kommunal skattesats. Men skattesatsen skall av naturliga skäl sättas i relation till det 

som regionens invånare får tillbaka. Betalar man en högre skattesats förväntas man ofta få 

mer tillbaka igen. Å andra sidan, betalar man mindre kan det också innebära lägre 

förväntningar. Tabell 16 visar hur mycket Landskrona kommun investerade per invånare i 

olika kommunala aktiviteter. Siffran är för 2006. Tabellen visar också länets och rikets 

genomsnitt, liksom nivåerna i benchmarking-kommunerna. 

28

Region 

Tabell 16: Kommunala kostnader i kronor per invånare 2007 

Gymn. 

skola 

Grundskola 

Äldreomsorg 

Barnomsorg 

Kulturfritid 

Individomsorg 

Särsk. 

riktad 

insatser 

Affärsverk- 

samhet 

Landskrona 9516 4601 15338 7946 2823 4099 2371 6780 

Länet 8798 4189 13378 5992 2736 3209 1250 3100 

Södertälje 8979 3929 15349 4980 2371 5503 2466 58 

Botkyrka 7420 3586 11770 4793 2324 4549 1192 1083 

Helsingborg 9128 4594 11741 5483 3288 3907 2102 5712 

Trollhättan 10770 4341 15670 4909 2501 3220 3049 2657 

Eskilstuna 7699 4049 15625 4576 2689 4837 1986 697 

Riket 8631 4249 14901 5828 2391 3158 1263 2913 

Största utgiftsposten generellt sett är kostnaden för äldreomsorgen, så också i fallet för 

Landskronas kommun. Den genomsnittliga kostnaden för äldreomsorg per invånare i riket 

som helhet är 14901 kronor. I Landskrona går idag 15338 kronor per invånare till 

äldreomsorgen och det är en av de högre nivåerna bland våra benchmarking-kommuner och 

också på en nivå om cirka 2000 kronor högre än länsgenomsnittet. 

En annan relativt stor utgiftspost är grundskolan, där Landskrona ligger över det nationella 

genomsnittet med cirka 9516 kronor och det är också över länsgenomsnittet. Landskrona 

ligger på en högre kostnadsnivå för grundskolan jämfört med alla benchmarkingkommunerna 

utom Trollhättan. 

Den tredje största utgiftsposten är barnomsorgen. I Landskrona innebär den en kostnad om 

7946 kronor, vilket är cirka 2100 kronor över det nationella genomsnittet och drygt 1900 

kronor över länsgenomsnittet. Landskrona ligger också på en väsentligt högre kostnadsnivå 

än samtliga benchmarking-kommuner för barnomsorgen. 

Gymnasieskolan står också för en relativt hög kostnad för Landskronas kommun. Hit går 

cirka 4601 kronor per invånare i Landskrona, vilket är cirka 1100 kronor mer än det 

nationella genomsnittet. Det är också cirka 1500 kronor mer än i länet som helhet. 

Landskrona har en kostnad för gymnasieskolan som ligger ungefär på samma nivå som 

exempelvis Helsingborg och Trollhättan, men betydligt högre än exempelvis Botkyrka eller 

Södertälje. 

29

När det gäller individomsorgen ligger Landskrona också högre än både riksgenomsnittet och 

länsgenomsnittet. Kommunen ligger dock på en lägre nivå Södertälje (5503 kronor), 

Eskilstuna (4837 kronor) och Botkyrka (4549 kronor). Dock ligger Landskrona på ungefär 

samma nivå som i Helsingborg (3907 kronor). 

Kultur och fritid kostar 2823 kronor per individ i Landskrona kommun. Detta är relativt långt 

över både länets och rikets genomsnitt. Det är dock något under det som satsas i Helsingborg 

(3288 kronor), men över nivåerna i benchmarking-kommunerna Södertälje, Botkyrka, 

Trollhättan och Eskilstuna. Detta är intressant, då mycket forskning på senare år visat på att 

kultur och fritid är en viktig aspekt för att utgöra en attraktiv kommun. 

Affärsverksamhet kostar de kommunala invånarna 6780 kronor per år i Landskrona. Detta är 

långt över både det nationella genomsnittet och länets genomsnitt. När det gäller denna post 

varierar nivåerna ganska mycket. Den lägsta kostnaden hittar vi i Södertälje (58 kronor) och 

den högsta i Helsingborg (5712 kronor). 

Den sista posten ”Särskilt inriktade insatser” ligger på en nivå om 2371 kronor per invånare i 

Landskrona. Även detta är en post som varierar relativt mycket bland benchmarkingkommunerna, 

från 1192 kronor i Botkyrka till 3049 kronor i Trollhättan. För Landskronas del 

innebär det att man ligger på en relativt hög nivå, i jämförelse med benchmarkingkommunerna. 

Om samtliga poster i tabellen slås ihop får Landskrona en total kommunal kostnad per 

invånare om 53474 kronor. Detta ligger drygt 10000 kronor över det nationella genomsnittet 

om 43334 kronor. Länets genomsnitt ligger på 42652 kronor vilket också är betydligt under 

Landskronas nivå. Om man kombinerar detta med informationen om den kommunala 

skattesatsen så innebär den att Landskronas invånare betalar ungefär lika mycket i 

kommunalskatt men samtidigt får tillbaka betydligt mer i spenderade kronor per aktivitet, än 

vad invånare i länet som helhet får. 

Det är i detta sammanhang viktigt att lyfta fram vilka av dessa aktiviteter som i högst grad 

kan tänkas relatera till den kommunala attraktiviteten. Vissa faktorer, som exempelvis 

grundskola och äldreomsorg är väldigt platsspecifika i den grad att de är svåra för 

kommuninvånarna att få tillgodosedda någon annanstans, t ex i en närliggande kommun. 

30

Dessa har därför troligen i högre grad en påverkan på trivseln hos de individer som idag bor i 

Landskrona. Kultur däremot kan relativt enkelt konsumeras över kommungränsen, dvs. 

många kan ta sig till Helsingborg eller till Malmö för att ta del av kulturlivet där. Detsamma 

gäller gymnasieskolor där privata alternativ dessutom ofta konkurrerar med den offentliga 

gymnasieskolan om eleverna och där eleverna kan ta sig över kommungränsen för att gå på 

gymnasiet i en närliggande kommun. I samtliga mer platsspecifika aktiviteter ligger 

Landskrona på en relativt hög kostnadsnivå och om kostnaderna står i paritet med kvalitet, 

bör detta tala till Landskronas fördel. 

Tabell 16 ovan visade på en relativt hög kostnad för barn- respektive äldreomsorg i 

Landskona. Tabell 17 till 19 illustrerar omsorgsnivåerna mer i detalj. Tabell 17 illustrerar hur 

stor andel av barnen i kommunen som har barnomsorg, utdelat på grupperna 1-5 år 

(förskolenivå) och 6-12 år (fritidsnivå). 

Tabell 17: Barnomsorg, 2008 

Kommun 

(antal) 


(Andel) 

Län 

(Andel) 

Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna Riket 

(Andel) 

1-5 år 1809 79,0 84,8 83,8 81,8 86,4 84,9 87,2 85,6 

6-12 år 1 171 38,8 52,4 50,9 49,2 44,4 50,9 47,3 51,6 

I Landskrona har man 79,0 procent av 1- till 5-åringarna i barnomsorg, vilket är relativt långt 

under det nationella genomsnittet, vilket ligger på 85,6 procent. Det är också under 

länsgenomsnittet, som ligger på 84,8 procent. Trots det betalar man i Landskrona betalar mer 

per invånare till barnomsorg än genomsnittet i länet (se Tabell 16 ovan). Om vi jämför med 

benchmarking-kommunerna så ligger Landskrona på en relativt låg nivå, där enbart Botkyrka 

har färre barn i denna åldersgrupp i barnomsorg (81,8 procent). Högst ligger Eskilstuna med 

87,2 procent. 

För barnen i åldern 6 till 12 år, vilket motsvarar fritidsverksamhet, har Landskrona 38,8 

procent i barnomsorg. Även detta är långt under det nationella genomsnittet (51,6 procent). 

Det är också den lägsta nivån jämfört med samtliga benchmarking-kommuner där nivån 

ligger på 44,4 procent (Helsingborg) upp till 50,9 procent (Södertälje och Trollhättan). 

Länsgenomsnittet i Skåne ligger på 52,4 procent vilket är ungefär på samma nivå som 

riksgenomsnittet. 

31

Initialt i Tabell 1 såg vi att äldre individer var klart överrepresenterade i Landskrona 

kommun, något som troligen också reflekteras i Tabell 16 visade att kostnaden för 

äldreomsorgen låg på en hög nivå. Tabell 18a visar på andelen individer i äldreomsorg i 

Landskrona, Skåne län och riket som helhet. Tabell 18b visar på samma värden för 

benchmarking-kommunerna. 

Tabell 18a: Äldreomsorg (Andel 65- år och 80- år av befolkningen) 2008 

Landskrona Län Riket 

65- år 80- år 65- år 80- år 65- år 80- år 

Hemtjänst 8 21 10 24 9 22 

Tabell 18b: Övriga benchmarking-kommuner 

Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna 

65- 80- 65- 80- 65- 80- 65- 80- 65- 80- 

Hemtjänst 9 21 8 23 16 37 8 18 8 20 

I åldersgruppen över 65 år har 8 procent hemtjänst i Landskrona. Denna siffra ökar till 21 

procent om vi enbart ser på gruppen från 80 år och uppåt. Landskrona ligger därmed på en 

nivå marginellt under den genomsnittliga, både för länet (10 procent vs 24 procent) och för 

riket (9 procent vs 22 procent). Landskrona ligger också på ungefär samma nivå som 

benchmarking-kommunerna, undantaget Helsingborg, som ligger långt över genomsnittet 

med 16 procent vs 37 procent. Äldreomsorgen, liksom barnomsorgen, är i sin karaktär väldigt 

platsspecifik och kan i princip inte konsumeras över kommungränserna (exempelvis i samma 

utsträckning som kultur). Att ha en god äldreomsorg är en faktor som kan innebära ett gott 

rykte för en kommun och samtidigt förbättra attraktionskraften, likväl som det motsatta kan 

ha en negativ påverkan. 

Den sista variabeln som belyses i detta kapitel är andelen av befolkningen som får 

ekonomiskt bistånd. Med ekonomiskt bistånd menas någon form av försörjningsstöd eller 

annat ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt utbetald introduktionsersättning 

för flyktingar (Tabell 19). Tabellen delas in i två åldersgrupper; 17 år eller yngre samt 18 år 

eller äldre. Vi redovisar också det totala värdet. 

32

Tabell 19: Ekonomiskt bistånd 2008 

Kommun Kommun Län Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna Riket 

(Antal) (Andel) (Andel) 

(Andel) 

-17 år 961 14,6 8,2 14,5 5,8 14,3 5,5 10,4 6,8 

18- år 2136 6,1 3,8 9,2 4,1 6,0 2,7 5,2 3,7 

Totalt 3097 7,7 4,7 10,4 4,5 7,7 3,3 6,3 4,3 

Andelen individer i åldern 17 år eller yngre som fick ekonomiskt bistånd i Landskrona var 

14,6 procent och detta är ett värde som ligger betydligt över genomsnittet både för länet och 

för riket som helhet. Det är också ett värde som ligger på samma nivå som exempel 

Södertälje (14,5 procent) och Helsingborg (14,3 procent), men över Eskilstuna (10,4 procent). 

Landskronas andel ligger också väsentligt över Botkyrka och Trollhättan för andelen 

individer om 17 år eller yngre som får ekonomiskt bistånd. 

Även för åldersgruppen 18 år och äldre ligger Landskrona på en nivå (6,1 procent) som är 

relativt högt över riksgenomsnittet (3,7 procent). Det är också betydligt högre än 

länsgenomsnittet (3,8 procent). Av benchmarking-kommunerna är det Södertälje som ligger 

högst med en andel om 9,2 procent. Lägst ligger Trollhättan med en andel på 2,7 procent. 

Totalt sett har Landskrona en andel av befolkningen med ekonomiskt bidrag om 7,7 procent. 

Detta är högre än både länsgenomsnittet (4,7 procent) och riksgenomsnittet (4,3 procent), 

vilket är som förväntat, givet exempelvis den högre arbetslösheten. 

33

Sammanfattning 

I inledningen av detta kapitel visades det på hur viktigt det är idag för en kommun att vara 

attraktiv och växa. Med storlek kommer mångfald och variation, både vad gäller arbete och 

konsumtion, vilket i sin tur lockar till sig ytterligare individer. Med växande storlek kommer 

också ökade skatteintäkter, vilket innebär att ytterligare investeringar kan göras för att 

förbättra kommunen och göra den ännu mer attraktiv. Å andra sidan visar samma relationer 

vad som händer när en kommun kommer in i en negativ spiral. Kommuner som framstår som 

oattraktiva minskar i storlek och tappar skatteintäkter, vilket gör det än svårare att ändra 

situationen för lokala beslutsfattare. 

Denna kartläggning av Landskrona kommuns visade på en viss snedvridning av 

befolkningsunderlaget som uppstått under det senaste decenniet. En relativt omfattande 

utflyttning av Landskronabor har substituerats med utrikes födda. När vi ser till 

utbildningsnivån hos de som idag bor i Landskrona finns det en klar överrepresentation av 

lågutbildade. Samtidigt finns det en överrepresentation av arbetslösa och förtidspensionerade. 

Totalt skapar detta en kommun med låga inkomster och svagt skatteunderlag. Detta 

sammantaget ger en signal om en kommun med sociala problem. 

Ett av de mer intressanta resultaten är den ökande utpendlingen från Landskrona, där en allt 

större mängd individer idag väljer att arbeta i en annan kommun, främst Malmö och 

Helsingborg, men fortfarande bo kvar i Landskrona. Landskrona skulle potentiellt kunna 

fungera att vara en attraktiv boendekommun med goda kommunikationer till andra 

ekonomiska motorer i Skåne län och även till Köpenhamnsregioner. För att lyckas med detta 

måste kommunen se till att framförallt tillhandahålla de faktorer som i hög grad är avgörande 

vid val av boendeort. Även om individer väljer att bo på en plats och arbeta på en annan, 

brukar det ha positiva effekter också på boendeorten. För Landskronas del skulle det innebära 

ett ökat inkomstunderlag, vilket i sin tur ofta har effekter på utbudet av konsumtionstjänster. 

Med fler och större variation av konsumtionstjänster framstår också kommunen som mer 

attraktiv rent generellt. Om de boende också står för en högre genomsnittlig utbildningsnivå, 

skulle det också på sikt kunna medföra ett mer omfattande nyföretagande för Landskronas 

del. 

En mycket viktig fråga för Landskrona bör med andra ord vara att få upp den genomsnittliga 

inkomstnivån och utbildningsnivån. Det är viktigt att poängtera att detta inte skall göras för 

34

att höja levnadsstandarden enbart för högutbildade höginkomsttagare. Tvärtom är det en 

förutsättning för att ALLA skall få det bättre i Landskrona. Med ett ökat skatteunderlag kan 

den offentliga servicen förbättras avsevärt och diversiteten i utbudet i kommunen kan öka, 

vilket också är till fördel för kommunens alla invånare. Men för att lyckas med detta krävs 

det att kommunen erbjuder fler attraktiva boenden än vad som finns idag. Byggandet av nya 

boenden som tar till vara Landskronas attraktiva geografiska läge är en nyckelaspekt för att 

lyckas med att få till en ökad genomsnittlig inkomst och utbildningsnivå. 

I kartläggningen av Landskronas ålders- och utbildningsstruktur i kombination drogs 

slutsatsen att unga är underrepresenterade. Det sänder i sin tur en signal om att yngre 

individer i Landskrona, som kanske vill skaffa sig en högre utbildning, troligen flyttar från 

orten. Det har vissa implikationer. Dels är detta individer som generellt sett får högre 

inkomster efter det att utbildningen är klar och därmed utgör ett bra skatteunderlag för en 

kommun. Dels är detta individer som fungerar som attraktorer för företag inom 

kunskapssektorn, en del av ekonomin som växer snabbt. Att få dessa individer att stanna kvar 

i Landskrona borde vara en fråga som prioriteras, t ex genom mer specifika 

utbildningsåtgärder. Ett komplement skulle kunna vara att erbjuda boende för studenter som 

studerar i Lund, Helsingborg och Malmö. Om Landskrona framstår som en bra kommun för 

dessa individer under deras studieår kan man också räkna med att en viss andel väljer att 

stanna kvar den dag de avslutat sina studier, eftersom de är villiga att pendla och har en 

mycket god arbetsmarknad inom räckhåll med närhet till Helsingborg, Malmö och 

Köpenhamn. 

35

JÖNKÖPING INTERNATION AL 

BUSINESS SCHOOL 

JÖNKÖPING UNIVERSTITY 



-en attraktiv plats att vara och bo på 

Charlotta Mellander 

Jönköpings Internationella 

Handelshögskola




Ett skifte i platsens betydelse 

• Ett ekonomiskt skifte 

från tillverkning till 

service och kunskap 

• Jobb följer människor 

• Fördelningen över 

regioner mer ojämn än 

tidigare




Är jorden platt




Befolkning




Fysisk ekonomisk aktivitet




Patent

URBANISERING 




DRIVER 

TILLVÄXT 

‣KUNSKAPSSEKTORN OCH 

SERVICESEKTORN UTGÖR FLER ÄN 

3 AV 4 JOBB IDAG 

‣KREATIVA, INNOVATIVA, 

KONTAKTINTENSIVA MILJÖER. 

‣25 000 INVÅNARE KRITISK 

STORLEK FÖR TÄTORT.




Högutbildade (tre år eller 

mer vid universitet)




Den kreativa klassen




Teknologiföretag




Befolkningsutvecklingen över tiden 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

1968 

1973 

1978 

1983 

1988 

1993 

1998 

2003 

2008 

Storstadsområden Stora regioner Medelstora Små




TIDSANVÄNDNINGEN ÖVER 

LIVSTIDEN 

• ARBETE 9%, MINSKAR. 

• FRITID NÄSTAN 50%, ÖKAR. 

• SÖMN/VILA, EN TREDJEDEL. 

• STUDIETIDEN ÖKAR.




Olika migrationsorsaker: 

• Från mindre till större kommun för studier 

eller arbete (20-24 år) 

•Från universitetsorter till storstäder (24-28 år) 

•Från storstadscentrum till förort (ca 30 år) 

•Relativt begränsade flyttströmmar efter 30 års 

ålder




Vår studie över Landskrona 

•Befolkningsstruktur 

•Migrationsmönster 

•Pendlingsmönster 

•Utbildningsstrukturer 

•Arbetskraft inkl arbetslöshet 

•Kommunala kostnader




Vi jämförde Landskrona mot: 

(1)Riksgenomsnittet 

(2)Länsgenomsnittet 

samt 

(3) En rad svenska kommuner 

(Södertälje, Botkyrka, 

Helsingborg, Trollhättan och 

Eskilstuna)




Vad fann vi




Landskrona har en 

åldersstruktur med färre unga 

och fler äldre än 

riksgenomsnittet.




Landskrona har ersatt en 

minskande befolkning med 

utrikes födda under mer än 20 år




Alltfler av de som bor i 

Landskrona arbetar i en 

annan kommun.




Befolkningen i Landskrona har 

en utbildning som är betydligt 

kortare än riksgenomsnittet.




En lägre andel av arbetskraften 

arbetar i Landskrona än 

riksgenomsnittet. 

Fler är arbetslösa eller 

förtidspensionerade.




Individer i Landskrona tjänar 

betydligt mindre än vad man 

genomsnittligt tjänar i Sverige.




Landskrona-bor betalar en 

lägre kommunalskatt samtidigt 

som de kommunala utgifterna 

för skola, äldreomsorg, 

barnomsorg, kultur & fritid etc. 

ligger över riksgenomsnittet.




Hur ser det då ut mer i detalj




Åldersstruktur 


0-6 7,8 

(-2,5) 

7-15 9,8 

(-2,0) 

16-19 5,5 

(-1,8) 

20-44 32,1 

(-1,8) 

45-64 26,0 

(0,4) 

65-84 15,9 

(5,3) 

>85 2,9 

(11,5) 

9,9 

(23,8) 

11,7 

(17,0) 

6,0 

(7,1) 

35,9 

(9,8) 

24,5 

(-5,4) 

10,9 

(-27,8) 

1,1 

(-57,7) 

8,9 

(11,3) 

10,8 

(8,0) 

5,9 

(5,4) 

35,1 

(7,3) 

24,4 

(-5,8) 

13,2 

(-12,6) 

1,8 

(-30,8) 

7,8 

(-2,5) 

9,7 

(-3,0) 

5,3 

(-5,4) 

33,9 

(3,7) 

25,4 

(-1,9) 

15,1 

(0,0) 

2,7 

(3,8) 

8,0 

(0,0) 

10,7 

(7,0) 

5,9 

(5,4) 

33,0 

(0,9) 

25,0 

(-3,5) 

14,6 

(-3,3) 

2,8 

(7,7) 

7,8 

(-2,5) 

10,1 

(1,0) 

5,7 

(1,8) 

32,3 

(-1,2) 

25,9 

(0,0) 

15,4 

(2,0) 

2,6 

(0,0) 

Totalt 100 100 100 100 100 100 100 

8,0 

10,0 

5,6 

32,7 

25,9 

15,1 

2,6




En relativt hög andel av befolkningen in 

Landskrona är utrikes födda (nästan 

dubbelt så många som 

Sverigegenomsnittet) 

– dock inte i lika hög grad som i 

exempelvis Botkyrka och Södertälje.




Andel utrikes födda: 


Norden 0,04 0,05 0,06 0,03 0,04 0,06 0,03 

Övriga 0,20 0,31 0,23 0,16 0,12 0,13 0,11




Flyttningstrender sedan 1970




Är det nödvändigtvis ett 

problem att ha en 

överrepresentation av utrikes 

födda från ett 

attraktivitetsperspektiv

Vart 




flyttar och kommer 

individer ifrån 

Netto-migration 

Region 

1995-1999 2000-2004 2005-2007 

Helsingborg -74 -66 -114 

Malmö -108 15 -60 

Lund -33 -14 -22 

Bjuv 0 7 -6 

Stockholm -11 6 -6 

Göteborg -23 6 -3 

Eslöv 9 8 9 

Kävlinge 11 33 39 

Svalöv 13 17 49 

Utlandet 160 237 674




Att bo i en kommun och arbeta 

i en annan




In- och utpendling sedan 1985

…och 




lägger vi till samma 

index för nettopendlingen:




Vart och varifrån pendlar man 

i Landskrona



JÖNKÖPING UNIVERSTITY Nettopendling 2002 Nettopendling 2007 

Malmö -587 -794 

Helsingborg -382 -648 

Lund -318 -502 

Stockholm -58 -68 

Burlöv -14 -58 

Göteborg -50 -52 

Ängelholm -4 -6 

Åstorp 8 -1 

Klippan 26 22 

Staffanstorp 31 24 

Höganäs 26 34 

Höör 16 36 

Vellinge 23 36 

Kävlinge 108 46 

Lomma 55 61 

Bjuv 91 96 

Eslöv 44 100 

Svalöv 638 591




Hur mycket arbetas det 

i Landskrona 

– och vad tjänar man 

- och spelar det någon roll

JÖNKÖPING 

Ett 

INTERNATION AL 



ekonomiskt kretslopp… 

Attrahera 

välutbildad och 

kreativ arbetskraft 

Ökad kulturell 

diversitet och 

förbättrad 

livskvalitet 

Högre 

produktivitet 

och vinst 

Mer pengar till att 

förbättra och 

försköna det 

allmänna rummet. 

Snabbare 

ekonomisk tillväxt 

och högre 

skatteintäkter




Utbildningsnivåer: 

Andel i (%) 

Landskrona Länet Riket 

Förgymnasial utb. 19,1 15,4 14,9 

Gymnasial 51,3 45,5 48,0 

Eftergymnasial < 2 år 5,3 6,7 6,8 

Eftergymnasial>= 2 år 20,3 28,6 27,6 

Forskarutbildning 0,4 1,2 1,0 

Okänd utbildning 3,6 2,6 1,7 

Totalt 100,0 100,0 100,0




Förvärvsarbetande: 

Landskrona Länet Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna Riket 

Män 69,7 74,8 75,0 72,2 75,2 79,5 76,5 78,6 

Kvinnor 64,7 71,0 70,3 67,0 70,9 73,8 72,1 74,8 

Totalt 67,2 72,9 72,7 69,6 73,1 76,7 74,3 76,7 

dvs. betydligt lägre andel än i länet, riket och 

benchmarking-kommunerna!




Arbetssökandeandel sedan 1997: 

Landskrona konstant över läns- och 

riksgenomsnittet.




Förtidspensionärer: 

Andel (%) av befolkningen 18-64 år 

Landskrona Län 

Riket 

Södertälje Botkyrka Helsingborg Trollhättan Eskilstuna 

11,8 8,9 9,5 10,6 9,2 10,3 10,2 9,7




Resultat




Medelinkomst: 


Män 245571 269911 264929 250106 285426 285124 260839 288759 

Kvinnor 179946 196702 203982 194877 202868 207823 199017 213866 

Totalt 213251 233616 235305 222770 244030 247782 230559 251884 

dvs. nästan 40000 under 

riksgenomsnittet!




Inkomstutveckling över tiden:

JÖNKÖPING 

Ett 

INTERNATION AL 




Attrahera 





förbättrad 

livskvalitet 

Högre 

produktivitet 

och vinst 





Snabbare 


och högre 

skatteintäkter




Troliga effekter på 

attraktiviteten




Lägre trivselnivåer 

Omfattande utanförskap 

Sämre köpkraft 

Outnyttjad diversitet

Andra 




effekter: 

Utflyttning av den yngre 

generationen 

Låg utbildningsnivå med lågt 

nyföretagande 

Låg andel kunskapsföretag

Vad 




kan man göra 

Göra sig mer attraktiva för individer som kommer med 

högre inkomster, vilket innebär att ALLA på platsen kan 

få det bättre, En nyckelfaktor är att bygga attraktiva 

bostäder med attraktiva lägen och utnyttja den 

geografiska fördelen Landskrona har. 

Ge ungdomar en möjlighet att utbilda sig 

och stanna kvar. 

Men också fungera som boendeort till viss del för 

individer som pendlar till Lund, Helsingborg och Malmö.




I förlängningen: 

Om man lyckas höja inkomsterna och köpunderlaget så 

kan man också förvänta sig en ökad diversitet och mer 

levande stadskärna. 

Om man höjer utbildningsnivån kan man också förvänta 

sig ett mer omfattande nyföretagande och en höjd andel 

kunskapsföretag (vilka är branscher som växer) 

VIKTIGT: Lyckas man med detta så innebär det att 

ALLA kan få det bättre. Lyckas man inte kommer 

utvecklingen gå i precis motsatt håll.


UTVECKLINGSSTRATEGIER OCH MÅL FÖR LANDSKRONA 

- SAMMANFATTNING, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG 

ÅKE E. ANDERSSON 

Professor i nationalekonomi 

MARTIN ANDERSSON 

Docent i nationalekonomi 

DAVID EMANUEL ANDERSSON 

Assoc. Professor i Urban Planering 

CHARLOTTA MELLANDER 

Ekonomie Doktor

Problem och möjliga strategier för Landskrona 

Landskrona har betydande utvecklingsmöjligheter genom sitt centrala läge i den största av 

Skandinaviens storstadsregioner. Men Landskrona har också betydande problem som stad. 

Befolkningens genomsnittliga inkomst är betydligt lägre än Sveriges och Öresundsregionens 

inkomstnivå. Befolkningens sysselsättningsgrad är också betydligt lägre än det svenska 

genomsnittet. 

Den spontana utvecklingen talar för en fortsatt långsam inkomsttillväxt med vikande 

möjligheter till sysselsättning inom stadens kommungränser. De högutbildade i Landskrona 

kommer under ett sådant scenario att pendla till Helsingborg, Lund eller Malmö. Risken är då 

stor att man söker sig till bostäder närmare arbetsplatsen och att Landskronas bostadsmiljöer 

stegvis minskar i attraktivitet. 

Ett strategiskt alternativ är att utveckla staden mot att bli en uttalad, attraktiv 

pendlingskommun av den typ som finns i närheten av Malmö och Lund – exempelvis 

Staffanstorp. En sådan ”Staffanstorpsstrategi” innebär att politikerna uppger den historiskt 

sett naturliga ambitionen att se Landskrona som en av de betydelsefulla städerna i den 

flerkärniga Öresundsregionen. 

En alternativ och långsiktigt mera rimlig strategi är att utveckla politiken mot att kombinera 

attraktivitet som bostadsmiljö för arbetspendlare med en aktiv politik för tillväxt av 

företag genom omlokalisering, stegrat nyföretagande och entreprenörskap. Flera svenska 

kommuner i storstadsregionerna har genomfört en sådan strategi under de senaste tre 

decennierna. Viktiga exempel är Täby i Stockholmsregionen och Kungsbacka i 

Göteborgsregionen. 

Rimliga mål för Landskrona kommun 

För att upphäva de svagheter som utredningen belyser krävs en orientering av stadens politik 

mot ett antal mål som delvis är beroende av varandra. Realistiska mål för stadens långsiktiga 

utveckling kan vara:

1. Växande sysselsättning inom långsiktigt lönsamma, växande branscher 

2. Nyföretagande, kreativitet och entreprenörskap 

3. Hög och växande genomsnittlig inkomst per invånare och sysselsatt 

4. Tillväxt av variationsrik konsumentservice. 

5. Reducerad arbetslöshet bland stadens ungdomar och invandrare 

6. En attraktiv stad för unga, välutbildade inflyttare 

7. En attraktiv stadskärna för ungdomar och turister 

8. En uthållig befolkningstillväxt 

Det är uppenbart att dessa mål kan bilda en sammanhängande långsiktig strategi och att de 

delvis förstärker varandra. Det första målet är exempelvis en förutsättning för det åttonde 

målet i listan över realistiska mål för stadens utveckling. 

POLITISKA MÅL OCH STRATEGIER FÖR STADENS UTVECKLING 

Analysen i denna rapport visar en rad strukturella problem inom Landskrona kommun, inte 

minst i stadens industri- och befolkningsstruktur. För att komma till rätta med dessa problem 

och att få Landskrona kommun på rätt kurs krävs koncensus om ett antal politiska mål. Vissa 

av målen är långsiktiga till sin karaktär, men helt nödvändiga för att åter göra Landskrona till 

en välmående kommun som framstår som en attraktiv plats att bo och befinna sig på. 

Mål 1: Växande sysselsättning inom långsiktigt lönsamma och växande branscher 

Rapporten visar att Landskronas näringsliv generellt är svagt och att utvecklingen de senaste 

åren ligger långt under genomsnittet för Sverige och Malmö-regionen. Framförallt visar 

kommunen en underrepresentation av privata tjänstesektorer, i synnerhet de 

kunskapsintensiva tjänstebranscherna. 

Underrepresentationen av privata tjänster i Landskrona är ett långsiktigt problem då privata 

tjänstebranscher utgör snabbt växande segment av storstadsregionernas sysselsättning och 

samhällsekonomi. Under de senaste tjugo åren gäller att i stort sett all sysselsättningstillväxt 

skett inom privata tjänster. Ett konkret mål är därför att arbeta för en expansion av 

tjänstebranscher i Landskrona kommun. Det finns flera skäl till detta. 

För det första gäller kort och gott att tjänstebranscher är avgörande för den långsiktiga 

sysselsättningen. Analysen av näringslivet i Landskrona klargör tjänstesektorernas betydelse 

för sysselsättningen. För det andra är tjänstesektorerna en viktig komponent i en regions

attraktivitet för hushåll och företag, och därmed betydelsefulla för regioners och kommuners 

långsiktiga tillväxt. Konsumenttjänster, och särskilt utbudets mångfald utgör en attraktion för 

hushåll. På samma sätt är företagstjänster en attraktionsfaktor för företag. Det illustreras i 

följande figur, som visar tjänstesektorernas roll för en regions kumulativa utveckling av 

befolkning och företag. 



Arbetstillfällen 

Arbetskraft 

Företag 


Figur 1. Tjänstesektorernas roll för kumulativ utveckling av befolkning och företag 

Figur 1 återspeglar ett samband där tjänster riktade mot hushåll stimuleras av tillgänglighet 

till en stor lokal och regional marknad, vilket i sin tur attraherar arbetskraft. Hushåll dras till 

miljöer med ett brett utbud av konsumenttjänster och arbetstillfällen. Arbetskraft attraherar i 

sin tur företag, som utgör en stimulans för etablering av företagstjänster. Förekomst av 

företagstjänster är i sin tur en attraktionsfaktor för de flesta företag. Företagens expansion 

genererar arbetstillfällen, vilket genererar en större marknad för hushållstjänster. Mycket av 

den regionala utvecklingen kan karaktäriseras av den kumulativa dynamik som presenteras i 

figuren. Grundbudskapet är att hushålls- och företagstjänster numera har en avgörande roll 

som attraktionsfaktorer för hushåll och företag under regional tillväxt. 

Hur ser Landskronas potential som lokalisering av tjänstesektorer ut och vilka strategier kan 

tillämpas för att attrahera privata tjänsteföretag

Forskning visar att hushållstjänstesektorer attraheras av stora lokala marknader, dvs. 

lokaliseringar som erbjuder god tillgänglighet till befolkning och köpkraft. 

Företagstjänstebranscher dras även till stora marknader, men här är tillgängligheten till 

högutbildad arbetskraft en mer påtaglig attraktionsfaktor. 

Marknadstillgängligheten för Landskronas företag är mycket god och underrepresentationen 

av tjänsteföretag, särskilt inom hushållstjänster, kan upplevas som förbluffande i detta ljus. 

Figuren nedan rangordnar alla kommuner i Sverige efter tillgänglighet till lönesumma, ett 

generellt träffsäkert mått på orters och regioners marknadspotential. I denna rangordning 

finns Landskrona på plats 46, dvs. kommunen tillhör den högsta kvartilen bland alla 

kommuner i Sverige, när det gäller marknadspotential 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 

Tillgänglighet till lönesumma 2004 

Figur 2. Tjänstesektorernas roll för kumulativ utveckling av befolkning och företag 

Den goda marknadstillgängligheten i Landskrona utgör en stor potential för att attrahera 

tjänsteföretag, framförallt inom hushållstjänstesektorer. En viss konkurrens förekommer 

självklart från näraliggande kommuner som Helsingborg och Malmö. Invånare i Landskorna 

har som alternativ att utnyttja utbudet i dessa kommuner i stället för inom Landskrona. Ett led 

i en strategi att utveckla konsumentnära tjänster i kommunen bör därför vara en noggrann 

analys av vilken inriktning, som kan komplettera det utbud som finns i näraliggande 

kommuner. På så sätt kan näringarna i Landskorna även attrahera kunder från 

omkringliggande kommuner.

För privata företagstjänster är tillgängligheten till kvalificerad och högutbildad arbetskraft en 

av de viktigaste faktorerna. Rapportens analyser har visat att utbildningsnivån i Landskrona 

är generellt låg, vilket är en begränsande faktor för attraktiviteten för privata tjänster, i 

synnerhet kunskapsintensiva företagstjänster. Ur denna synvinkel kan Landskronas 

attraktivitet kopplas till kommunens attraktivitet som bostadsort för högutbildad arbetskraft. 

En strategi för attrahera privata företagstjänster bör därför innefatta en strategi för att öka 

Landskronas attraktivitet som bostadsort för högutbildade. 

Generellt sett gäller att en ökande inslag av tjänstebranscher i en region kan ske på två sätt. 

(1) nyetablering/omlokalisering av existerande företag till kommunen där företag gör ett 

aktivt lokaliseringsval och 

(2) nyföretagande inom tjänstesektorer där lokaliseringen i huvudsak styrs av entreprenörens 

eller entreprenörernas bostadsort. 

De krav som företag ställer på städers kvalitéer avseende nyetableringar återspeglas av 

följande tabell över kriterier vid internationella företags val av lokaliseringsorter. Viktiga 

faktorer vid företags val av lokalisering är: 

1. Tillgänglighet till kunder 

2. Tillgång på kvalificerad arbetskraft 

3. Kvalitén på telekommunikationer 

4. Tillgänglighet , nationellt och internationellt 

5. Arbetskraftskostnader 

6. Kontorskostnader 

7. Företagsklimat 

8. Tillgång på kontorsytor 

9. Språkkunskaper på orten 

10. Lättsamma lokala transporter 

11. Stadens livskvalité 

12. Ren luft 

Källa: City Monitor 2009 

Vid lokalisering av nya enheter inom större företag är det tillgängligheten lokalt, regionalt 

och internationellt samt tillgången på kvalificerad, dvs. välutbildad, arbetskraft som har en 

avgörande betydelse vid lokaliseringsbesluten. Den senare faktorn gäller särskilt för 

kunskapsintensiva verksamheter.

Vi har redan visat att Landskronas tillgänglighet till lokala och regionala marknader är god i 

ett svenskt perspektiv. Genom närheten till Malmö och direktförbindelsen till Kastrups 

internationella flygplats är även den internationella tillgängligheten att betrakta som mycket 

god. Här finns en betydande potential för Landskrona. 

Den lokala tillgängligheten till välutbildad arbetskraft är däremot generellt dålig. 

Utbildningsandelen bland befolkningen såväl som bland de sysselsatta i Landskrona ligger 

under riksgenomsnittet. För att säkra en bättre tillgänglighet till välutbildad arbetskraft krävs 

insatser för att öka Landskronas attraktivitet som bostads- och arbetsort för välutbildade. 

Nyföretagande inom tjänstesektorer är en annan mekanism för ett ökat inslag av tjänster i 

Landskrona, och nyföretagande behandlas i sin helhet under Mål 2, som innebär högre grad 

av nyföretagande, kreativitet och entreprenörskap. 

Mål 2: Högre grad av nyföretagande, kreativitet och entreprenörskap 

En stor forskningslitteratur belyser nyföretagandets roll för sysselsättningstillväxt och 

strukturomvandling av näringslivet i postindustriella regioner. Analyserna i rapporten visar 

att nyföretagandet i Landskrona är mycket begränsat. Nyföretagandet ligger under 

riksgenomsnittet, och det gäller särskilt för de expansiva, kunskapsintensiva 

tjänstebranscherna, som är de snabbast växande branscherna i Sverige och andra utvecklade 

ekonomier. 

Ett omfattande nyföretagande är en nödvändig faktor för stimulans av en långsiktig 

strukturomvandling i Landskrona. Det ringa nyföretagandet i kommunen är därför 

bekymmersamt. Det kanske viktigaste långsiktiga målet för Landskrona är därför att 

stimulera nyföretagandet, kreativiteten och entreprenörskapet i kommunen. 

Nyföretagandet har både en efterfråge- och en utbudssida. Forskningslitteraturen visar att 

nivån på nyföretagandet i en region är starkt kopplad till lokaliseringsattribut, som återspeglar 

både utbud och efterfrågan, exempelvis utbildningsnivå, branschfördelning, företags- och 

sysselsättningsstruktur och marknadspotential.

Ett flertal statistiska undersökningar har visat att regioner och städer med en hög 

genomsnittlig utbildningsnivå har mer nyföretagande, allt annat lika. En undersökning av 

företagstillväxt per sysselsatt i Frankrike (Guesnier 1994) visade att andelen 

universitetsutbildade i en region har en positiv inverkan på nyföretagande. 

En liknande undersökning av tyskt nyföretagande visar att andelen lågutbildade har en 

negativ inverkan (Audretsch och Frisch 1994). 

En motsvarande amerikansk studie (Armington och Acs 2001) visar att universitetsutbildning 

har en positiv inverkan på nyföretagande inom servicesektorn i vid mening, medan det inte 

fanns någon signifikant utbildningseffekt på nyföretagande inom tillverkningsindustrin, vars 

betydelse i dagens amerikanska ekonomi liksom i den svenska ekonomin kontinuerligt 

minskar. 

En brittisk studie visar att regioner med stor andel tjänstemän (d.v.s. liten andel arbetare) har 

stor företagstillväxt per sysselsatt (Keeble och Walker 1994). 

En italiensk studie av företagstillväxt per invånare (Garofoli 1994) visar ett negativt samband 

mellan andelen ”arbetare” i en region och nyföretagandet. 

Tillsammans visar dessa undersökningar tämligen entydigt att högre utbildning numera 

har ett positivt samband med nyföretagande. 

Likartade statistiska undersökningar och karteringar ger en förstärkt bild av nyföretagandets 

drivkrafter i Sverige. För de tre senaste decennierna gäller följande samband med nyföretagandets 

Omfattning: 

1. Andelen mycket lågutbildade i kommunens befolkning (sysselsatta 

utan grundskolekompetens) har en starkt negativ effekt 

2. Tillgängligheten i transportnäten till högutbildade (dvs med minst tre 

års högskoleutbildning) har en mycket starkt positiv effekt. 

3. Kommunens allmänna tillgänglighet i de svenska väg-, järnvägs- och flygnäten har en 

växande betydelse, vilket kan ses som en följd av företagens växande kontaktbehov. 

4. En lägre kommunalskatt ger (allt annat lika) ett större nyföretagande. 

5. Ägd bostad med dess större finansiella säkerheter vid upplåning underlättar 

nyföretagande 

Den klart viktigaste förklaringsfaktorn för tillväxten av antalet företag är den lokala och 

regionala tillgängligheten (med bil- och kollektivtrafik) till högutbildad arbetskraft. Det

förklaras huvudsakligen av att nyföretagandet allt mera koncentreras till de typiska 

kunskapsintensiva ”stadsnäringarna”, vilket illustreras av följande diagram. 

När det gäller regionegenskapers samband med nyföretagande bör det påpekas att nya företag 

startas av människor och inte av kommuner eller regioner. Ur denna synvinkel finns det två 

sätt att förstå regionegenskapernas koppling till nyföretagandet: 

(1) en regions egenskaper kan stimulera en människas beslut att starta företag, och 

(2) en regions egenskaper kan attrahera människor med benägenhet att starta företag. 

Moderns forskning ger stöd för båda förklaringarna (det ena utesluter inte den andra). 

Dock innebär det senare perspektivet en koppling mellan en regions attraktionskraft för 

individer med rätt utbildning, erfarenhet eller yrkesinriktning och därmed incitament till 

nyföretagande.

Sammantaget bör en strategi för nyföretagande i Landskrona innebära att politiken inriktas 

mot att: 

1. Skapa attraktivt boende för personer med högskoleutbildning. 

2. Frigöra etableringsmöjligheter för privata företag inom utbildning, hälso- och 

sjukvård. 

3. Underlätta för företag inom företagsservice att etablera sig i stadens centrum. 

4. Förbättra villkoren för handeln och annan konsumentservice i stadens centrum. 

Tillsammans med Landkronas stora marknadstillgänglighet bör dessa åtgärder på sikt leda till 

ett ökat nyföretagande framför allt inom privata tjänstebranscher, vilket hjälper till att ge 

kommunen ett växande näringsliv. 

Mål 3: Reducerad arbetslöshet bland stadens invandrare 

Landskronas befolkningsstruktur innebär att den relativa andelen födda utanför Norden är 

betydligt större än det nationella genomsnittet (20 procent respektive 11 procent). Dessutom 

visar migrationsmönstret att Landskrona under den senaste tioårsperioden i stor utsträckning 

ersatt en utflyttning av Landskronabor med inflyttning av utlandsfödda för att hålla uppe den 

efterfrågan på bostäder och den totala befolkningsnivån. Resultatet har blivit en hög andel 

arbetslösa och andra invånare som står utanför systemet, vilket belastar kommunen socialt, 

ekonomiskt och finansiellt. Det är därför viktigt att ha som ett överordnat mål att snabbare än 

hittills integrera invandrarna i stadens eller regionens arbetsmarknad. 

Till viss del finns det en potential i nu underrepresenterad privat serviceproduktion. 

Servicesektorn är traditionellt bra på att anställa människor med utländsk bakgrund. För 

Landskronas kommun är underrepresentationen inom servicesektorn en outnyttjad 

sysselsättningspotential för invånare med utländsk bakgrund. Därför är det viktigt att inte 

begränsa etableringsmöjligheterna i dessa branscher, exempelvis genom 

utskänkningsrestriktioner och andra etableringshinder. 

Att reducera arbetslösheten bland invandrare har sociala dimensioner utöver de rent 

privatekonomiska. Den regionala attraktiviteten minskar, om en stor andel av befolkningen

står utanför arbetsmarknaden, har en låg inkomst och saknar möjlighet att själva välja 

bostadens kvalité och lokalisering. Den sociala marginaliseringen ger ofta en kumulativt 

försvagad ekonomi och ett försämrad attraktivitet för kommunen och för regionen som 

helhet. Vi menar därför att sysselsättnings- och integrationspolitiken bör ha en överordnad 

roll i Landskrona. På så sätt är målet att reducera arbetslösheten bland stadens invandrare 

kopplad till målet att få en växande sysselsättning i privata tjänstebranscher. Mycket talar för 

att en växande privat tjänstesektor i kommunen kommer ett leda till reducerad arbetslöshet 

bland stadens invandrare och en bättre social och ekonomisk integration 

Mål 4: Högre genomsnittlig inkomst per invånare och sysselsatt 

Kartläggningen av Landskronas kommun har visat en mycket låg genomsnittlig inkomst per 

invånare och sysselsatt. Medelinkomsten för personer i åldern 20 till 64 år var år 2007 

ungefär 213000 kronor, vilket är att jämför med den nationella genomsnittet om cirka 252000 

för samma år, dvs 15 % lägre. Landskronas medelinkomst ligger på en nivå som också är 

betydligt lägre än exempelvis Södertäljes (235000) och Botkyrkas (223000), två av de 

invandrarkommuner, som vi i olika avseenden jämfört med Landskrona. 

Den låga medelinkomsten kan i hög grad sättas i relation till flera andra faktorer i Landskrona 

kommun. 

För det första har Landskrona en betydande underrepresentation av högutbildade. Det tydliga 

sambandet mellan utbildningsnivå och inkomst ger avtryck i den regionala ekonomin. 

För det andra har Landskrona en överrepresentation av arbetslösa och förtidspensionärer, två 

grupper med låga inkomster. Tillsammans medför det att kommunen får ett svagt 

skatteunderlag med negativa effekter på den kommunala servicenivån. Den lägre 

inkomstnivån påverkar också sysselsättningen inom handel och andra typer av privata 

konsumtionstjänster, eftersom lägre inkomster innebär en mindre lokal efterfrågan. 

Det bör därför vara ett prioriterat mål att öka den genomsnittliga inkomsten för de bosatta i 

Landskrona. Det kan göras på flera sätt. Huvudstrategin måste vara att öka Landskronas 

allmänna attraktivitet som bostadsort för välutbildad arbetskraft. De flesta av Landskronas 

ungdomar flyttar nu från Landskrona för att skaffa sig en högre utbildning än gymnasienivån.

En komplementär strategi sätt är därför att öka utbildningsmöjligheterna bland Landskronas 

ungdomar genom att erbjuda fler långsiktigt attraktiva KY-utbildningar. På så sätt kan en 

större andel ungdomar stanna kvar i Landskrona och studera vidare efter gymnasiet. 

Landskrona har samtidigt goda kollektiva kommunikationer till alla delar av 

Öresundsregionen. Kommunen kan därför som en tredje strategi kanske erbjuda bra och 

billigt boende för studenter i Helsingborg, Lund eller Malmö. De studenter som är villiga att 

pendla för sin utbildning kommer troligen också efter sin utbildning att vara villiga att pendla 

till arbeten i andra delar av regionen. 

Mål 5: Mer attraktiv och variationsrik konsumentservice 

På många sätt hänger målen som definieras i denna rapport samman med varandra och även 

målet att skapa ett mer attraktivt och variationsrikt utbud av konsumtionstjänster. 

Konsumenters ”preferens för mångfald” har belysts i en mängd forskning och den är starkt 

relaterad till bredden i utbudet av konsumenttjänster. Jämfört med vanlig varuproduktion är 

konsumenttjänster betydligt mer platsbundna i sin karaktär. För att producera och konsumera 

exempelvis tandvård, en god måltid på en restaurang, en live-konsert eller en konstutställning 

krävs det att konsumenterna och producenterna befinner sig på samma plats. En kommun 

som kan erbjuda en stor variation av sådana konsumenttjänster kommer också att uppfattas 

som en attraktiv plats. 

Vikten av en variation i konsumenttjänster har belysts av exempelvis Edward Glaeser vid 

Harvard University. Hans forskning har visat gemensamma faktorer för växande städer. 

Konsumenttjänsternas mångfald är den viktigaste av dessa faktorer. Konsumenterna vill ha 

mer att välja mellan än exempelvis ett fåtal restauranger och de vanligaste affärskedjorna. 

Annan forskning har bestyrkt hur viktigt det är med variation för att individer skall känna sig 

mer nöjda. 

Mångfald av konsumenttjänster hänger nära samman med marknadens storlek. Ju större 

marknadsplats, desto fler olika konsumenttjänster. Då Landskronas interna marknadsstorlek 

är relativt liten kan det inte förväntas att kommunen själv kan tillhandahålla alla olika typer 

av tjänster. Dock har kommunen en stor fördel av närheten till Malmö, som har en 

omfattande mångfald av konsumenttjänster. Landskrona tillhör den högsta kvartilen av alla

kommuner i Sverige i fråga om marknadspotentialen. Då det gäller tjänster, som köps sällan, 

är närheten till Köpenhamn en attraktionsfaktor för Landskrona. 

Glaeser och andra forskare har visat att det kan bli en stor kommunal tillgång med en större 

mängd invandrare, eftersom de kan skapa den efterfrågade mångfalden. En libanesisk 

invandrares restaurang erbjuder exempelvis ett helt annat utbud än en svensk eller kinesisk 

restaurang. För Landskronas del skulle alltså överrepresentationen av invandrare kunna 

fungera som en tillgång genom att de kan bidra till den regionala mångfalden i 

konsumenttjänster, förutsatt att de bättre än hittills integreras i den lokala arbetsmarknaden 

och ekonomin. 

Mål 6: En attraktiv stadskärna för boende och turister 

En attraktiv stadskärna ges av samspelet mellan arkitekturen i stadens centrum och det som 

erbjuds i form av varor och tjänster. Attraktiva städer har några faktorer gemensamt. Städer 

med ett gott samspel mellan sin arkitektur och sina grönområden, tenderar att uppfattas som 

vackrare av boende och besökare (Widgery, 1982). Forskning av Florida et al (2009) har visat 

att stadens skönhet är starkt relaterad till sannolikheten att bo kvar. 

Glaeser har visat att vackra städer växer snabbare. De studier som hittills gjorts visar alltså 

entydigt att människor inte bara söker arbete och inkomster utan dras till, bor kvar och trivs i 

en vacker omgivning. Regioner och städer som kan erbjuda vackra byggnader, vackra 

grönområden och närhet till vatten uppfattas generellt som mer attraktiva platser. För 

Landskronas del är det en betydande potential. Stadskärnan i Landskrona innehåller en 

mängd äldre, vackra byggnader med parker och närhet till havet. 

Ett ytterligare villkor för en attraktiv stadskärna är att den skall erbjuda en tillgång av många 

olika så kallade primära eller nödvändiga funktioner, som gör att många dagligen 

automatiskt dras dit. Det kan exempelvis röra sig om kommunala serviceinrättningar, banker, 

bibliotek, stora arbetsplatser och skolor. Då många sådana funktioner finns ansamlade drar 

det också med sig etablering av sekundära funktioner. Dessa sekundära funktioner förstärker 

stadskärnans attraktivitet. Det rör sig exempelvis om kaféer och restauranger, nattklubbar, 

och andra mötesplatser. Tillsammans gör de att man får ett intryck av att staden lever, något

som uppfattas som attraktivt både bland boende och turister. En attraktiv stadskärna kräver 

därför att de primära funktionerna koncentreras till Landskronas stadskärna. 

Vidare uppfattas korta kvarter som attraktivt för en stadskärna, vilket innebär att tvärgatorna 

och gatuhörnen kommer tätt. För Landskronas del uppfyller stadskärnan i hög grad detta 

krav. En ökad koncentration av primära funktioner också till tvärgatorna kan ge en förbättrad 

sammankoppling med huvudgatorna i staden. 

Ett annat villkor är att staden skall bestå av en blandning av hus som varierar i ålder och 

skick. En anledning till detta är att åldern på byggnaden hänger ihop med hyressättningen – ju 

nyare byggnad, desto högre hyra. Jane Jacobs, vars teorier ligger till grund för mycket av 

dagens internationella stadsplanering, hävdade att nya idéer kräver gamla byggnader. Med 

detta menade hon att nystartade kreativa företag ofta arbetar med en betydligt mer begränsad 

budget än mer etablerad verksamhet. För att ge dem en chans att växa behöver nya 

småföretag låga fasta kostnader. Landskrona har här en lokaliseringsfördel, eftersom en stor 

del av stadskärnan består av äldre byggnader med goda villkor för ny företagsamhet inom 

expanderande kunskapsintensiva och kreativa servicebranscher. 

En attraktiv stadskärna kräver till syvende och sidst en tillräckligt stor koncentration av 

människor i sitt centrum med tillräckligt små kvarter och med en koncentration av primära 

och sekundära funktioner. Det bidrar till att människor dras till centrum med dess många 

mötespunkter, vilket i sin tur bidrar till att staden känns som en säkrare plats att befinna sig 

på, eftersom det rör sig människor på gatorna. Dessutom ger det intrycket av en levande stad, 

och levande städer är attraktiva städer. 

Mål 7: En attraktiv stad för ungdomar 

Ett av Landskronas rimliga mål är att göra staden attraktiv för ungdomar. Nästan alla 

Landskronas gymnasieungdomar planerar att flytta från staden enligt vår enkätundersökning. 

Befolkningsstatistiken visar också att ungdomar sedan länge lämnat staden och att stadens 

befolkning därför nu har en relativt hög medelålder. Framför allt yngre och välutbildade 

personer tycks välja bort Landskrona som boendeort. Till viss del är det självfallet en följd av 

att det finns tre större städer med goda utbildningsmöjligheter i Landskronas närhet – Lund, 

Malmö och Helsingborg.

Landskronas attraktivitet för ungdomar ökar om stadskärnan aktiveras. Forskning visar att 

mötesplatser utanför hemmet ökar stadens attraktivitet för ungdomar. Det är speciellt viktigt 

för äldre ungdomar med deras begränsade möjligheter till socialt liv i hemmet, särskilt om en 

begränsad ekonomi gör att man bor trångt och inte har möjlighet att bjuda hem vänner. 

Rimliga samlingspunkter för dessa ungdomar kan stadens centrum bli med en ökad tillgång 

på mötesplatser som bibliotek, kaféer, restauranger eller klubblokaler. 

Mål 8: En uthållig befolkningstillväxt 

Ett överordnat mål, som i hög grad är ett resultat av genomförandet av de ovan definierade 

målen, är åstadkommandet av en uthållig befolkningstillväxt. Det har belysts i rapporten hur 

starkt sammankopplad stadens storlek är med dess attraktivitet. Ju större stad, desto större 

variation i utbudet av varor och tjänster. Rapporten har också visat på hur Landskrona under 

det senaste decenniet substituerat utflyttande Landskronabor med utrikes födda, troligen som 

ett sätt att hålla befolkningsnivåerna uppe. 

Inför framtiden måste Landskrona skapa en situation där man växer av egen kraft. Men med 

en växande sysselsättning inom växande branscher, ett ökat nyföretagande och 

entreprenörskap, en attraktiv stadskärna med mångfald bland konsumtionstjänsterna, ökande 

medelinkomster och en större attraktionskraft på unga individer, kommer Landskrona också 

skaffa sig en mer uthållig befolkningstillväxt än vad som setts det senaste decenniet. 

STRATEGIER FÖR ATTRAKTIVT BOENDE I LANDSKRONA 

Genomgången av de realistiska mål, som utredningen föreslår, pekar på att boendefrågan är 

central för Landskronas framtida utveckling. Utbudet av attraktiva bostäder är helt avgörande 

för Landskronas långsiktigt positiva utveckling. Vi har argumenterat för att ett attraktivt 

boende är starkt kopplat till möjligheterna att realisera flera av de mål vi föreslår, som ett 

ökat inslag av växande branscher, i synnerhet kunskapsintensiva privata tjänstebranscher, 

ökat nyföretagande, högre sysselsättning och inkomster samt uthållig befolkningstillväxt.

Det finns tre avgörande skäl för en prioritering av en ny bostadspolitik i Landskrona: 

1. Återflyttning av ungdomar efter högre utbildning förutsätter bättre utbud av 

attraktiva bostäder enligt den värderingsundersökning som gjorts under år 

2009. 

2. En nu genomförd undersökning av viljan att betala för bostäder innebär 

entydiga krav på hög kvalité i flera avseenden, som redovisas nedan. 

3. Tillgång till ägd bostad har stor betydelse för finansiering av nystartade företag. 

Boendepreferenserna och betalningsviljan 

I undersökningen av Landskronas gymnasieungdomars syn på sitt framtida boende ges ett 

entydigt svar. 

“I vilken typ av bostad vill du helst bo om cirka 15 år” (Dvs. vid 35 års ålder) 

Bostadstyp 

Procentandel 

Villa 84.7 

Radhus/kedjehus 11.5 

Lägenhet i flerfamiljshus 3.8 

Efter högre utbildning och familjebildning räknar ungdomarna med att bo i villa eller radhus. 

En liten minoritet vill bo i flerfamiljshus. En återflyttning till Landskrona av dessa ungdomar 

förutsätter ett ökat utbud av villor, kedjehus eller radhus. Detta motsvarar inte alls 

bostadsbeståndets struktur i Landskrona. Hyresrätter utgör nu drygt 52 procent av bostadbeståndet i 


En undersökning har också genomförts av prissättningen på villor och bostadsrätter under år 2009. 

Priserna på bostäder varierar starkt mellan olika delar av Skåne och följande tabell visar en del av 

villaprisernas variation.

Tabell: Priser på villor och bostadsrätter i skånska kommuner med god tillgänglighet 

(kr/kvm 2009) 

Kommun Villor Bostadsrätter 

Vellinge 27 134 21 554 

Malmö 24 949 17 292 

Lomma 24 782 17 610 

Båstad 22 055 16 347 

Lund 21 823 22 897 

Helsingborg 21 638 14 863 

Burlöv 20 410 10 510 

Höganäs 19 317 13 043 

Staffanstorp 19 029 12 043 

Kävlinge 18 596 8 598 

Landskrona 15 904 11 465 

Källa: Mäklarstatistik 2009 

Värdena på villor och bostadsrätter i Landskrona är förbluffande låga, om man tar hänsyn till 

stadens goda tillgänglighet till regionens arbetsmarknad med både bil- och kollektivtrafik. 

Nyproduktion av villor och bostadsrättslägenheter måste ges mycket hög kvalitet, om staden 

skall förbättra attraktiviteten och därmed värderingarna på regionens bostadsmarknad. 

De egenskaper som krävs för att nå maximal betalningsvilja för villor i Landskrona har 

undersökts med statistisk metodik med utgångspunkt från bostadsutbudet hösten 2009. 

Resultaten är följande: 

Rangordning av effekter, uppmätta med ekonometrisk modell för Landskronas 

bostadsmarknad 

1. Tomtyta (starkt positiv effekt) 

2. Fastighetens ursprungsålder (negativ effekt) 

3. Avstånd till rådhustorget (negativ effekt) 

4. Bostadsyta (positiv effekt) 

5. Tid sedan senaste totalrenovering (negativ effekt) 

6. Havsutsikt (starkt positiv effekt) 

7. Lokalisering vid Strandvägen, i Borstahusen, eller Glumslöv ( positiv effekt) 

Samtliga effekter är statistiskt signifikanta. Mest attraktiv är en stor nybyggd villa med 

stor tomt nära Rådhustorget med havsutsikt eller vid Strandvägen, i Borstahusen eller 

Glumslöv.

För bostadsrätter gäller följande samband mellan lägenhetens värde och dess kvalitativa 

egenskaper. 

Rangordning av egenskaper av betydelse för värdet på Landskronas bostadsrätter 

1. Bostadsyta (positiv effekt) 

2. Havsutsikt (starkt positiv effekt) 

3. Bostadens ålder (negativ effekt) 

4. Månadsavgift (negativ effekt) 

Mest attraktiv är en stor och ny bostadsrätt med havsutsikt. 

Strategier för en attraktiv bostadsmarknad i Landskrona år 2020 

En omvandling av Landskronas bostadsmarknad till en boendemiljö, som är attraktiv för 

välutbildade inflyttare från Öresundsregionen ställer stora krav på kommunens bostadspolitik. 

Framgångsrika kommuner med stadsmiljöer i Göteborgs pendlingsområde – dvs. Kungälv, 

Kungsbacka och Varberg – har en småhusandel av bostadsbeståndet om 60, 75 respektive 55 

procent. Det kan jämföras med Landskronas andel småhus, som är 37 procent. Med sitt läge i 

Öresundsregionen vore det rimligt med en andel som minst motsvarar den genomsnittliga 

andelen för Skåne eller de 55 procent av beståndet som gjort Varberg till en attraktiv 

kommun för inflyttare till Göteborgsregionen. 

En bostadspolitik för ett attraktivt Landskrona förutsätter ett årligt villa-, kedjehus- och 

radhusbyggande i Landskrona i storleksordningen 400 – 800 bostäder av denna typ under det 

kommande decenniet. Det lägre värdet motsvarar en långsiktig skånsk småhusandel, medan 

det högre värdet motsvarar småhusbyggande i enlighet med en långsiktig Varbergsandel. 

Landskronas bestånd av bostäder i flerfamiljshus domineras av lägenheter som upplåts med 

hyresrätt. En betydande andel ägs av det kommunala bostadsbolaget Landskronahem AB. 

Företaget har nu drygt 270 000 kvm bostadsyta, motsvarande cirka 4000 lägenheter.

En utförsäljning av 500 lägenheter skulle innebära följande konsekvenser enligt en utredning 

från KTHs Bostadsprojekt, rapport nr 23, 2003: 

1. Ägandet kan leda till billigare fastighetsförvaltning. 

2. Positiva sociala och politiska sidoeffekter, eftersom den som äger är en ”stakeholder” 

och därför har större motiv att engagera sig i sitt område. 

3. Lägre kostnader för sociala stödsystem, eftersom ägandet bidrar till 

kapitaluppbyggnad. 

4. Ägandet kan leda till mindre rörlighet. 

5. Månadskostnaderna för boendet (för sammanboende med två barn med en 

sammanlagd hushållsinkomst om 20 000 kronor per månad) minskar med 15 – 19 

procent. 

6. Omvandlingen kan försvåras av att möjligheterna till upplåning varierar mellan olika 

hushåll (med nuvarande system för bostadsupplåning). 

Fördelen med en utförsäljning av en mindre del av Landskronas kommunala hyresrätter är 

särskilt tydlig på ett mera kollektivt plan Stadsmiljön är Landskronas kanske största 

potentiella attraktion. För att förverkliga denna potential krävs dock betydande och därmed 

kostnadskrävande upprustning, som kan finansieras med intäkterna av en utförsäljning till 

marknadsmässiga priser för bostadsrätterna. 

Sammanfattning och förslag 

Landskrona har tre grundläggande positiva egenskaper: 

1. Det är en klassisk nordeuropeisk stad med genomtänkt och potentiellt attraktiv 

arkitektur i stadskärnan. 

2. En stor del av staden har kontakt med Öresund, som ger en stor potential för 

attraktivt boende. 

3. Det är en kommun med mycket god tillgänglighet till Skandinaviens största 

regionala arbetsmarknad.

Men Landskrona har också betydande utvecklingsproblem: 

Allt sedan varvsnedläggningen har utvecklingen av näringslivet varit ogynnsam. 

Nyföretagandet i storstadsregionernas expansiva branscher har i stort sett uteblivit i 

Landskrona. Sysselsättningen har därmed koncentrerats till verksamheter med långsamt 

växande efterfrågan och produktivitet. Samtidigt har Landskrona inte blivit den attraktiva 

bostadsort för yngre välutbildade, som dess potential borde innebära. En enkät visar att fyra 

av fem av de ungdomar som nu gått ur gymnasiet planerat att flytta från Landskrona. 

Sammansättningen av kommunens befolkning har utvecklats i ekonomiskt ogynnsam 

riktning, vilket lett till låg sysselsättningsgrad och en för storstadsregionerna förbluffande låg 

genomsnittlig inkomst. 

Problembilden kan sammanfattas på följande sätt: 

1. Medelinkomsten är nästan 40 000 kronor eller 15 procent under riksgenomsnittet! 

2. Andelen förtidspensionärer ligger 20 procent över riksgenomsnittet! 

3. Andelen förvärvsarbetande är 67 procent i Landskrona mot 77 procent i riket! 

4. Andelen med eftergymnasial utbildning är 25,6% i Landskrona mot 34,4% i riket! 

5. Landskrona har ett nyföretagande långt under det normala för storstadregionernas 

kommuner. 

Den långsiktiga trenden går mot en tjugo-procentig avvikelse från riksgenomsnitten i fråga 

om dessa fem viktiga mål.

En uthållig strategi för Landskronas utveckling innebär: 

1. Ett omfattande nyföretagande inom expansiva branscher, dvs. framför allt inom 

avancerad produktions- och konsumtionsservice. 

2. Det kräver en omfattande inflyttning av välutbildade med potential att starta 

nya företag. 

3. Undersökningar av efterfrågan på bostäder i Landskrona visar att tillräcklig 

betalningsvilja framförallt innebär önskan om boende i nybyggda villor (eller 

kedje- och radhus) med närhet till havet. 

4. Viljan att betala för bostadsrätter är också störst om de finns i närheten av 

Öresund och med god tillgänglighet till Landskronas centrum. 

5. Omfattningen av bostadsbyggandet och dess kvalitativa nivå måste bli 

betydande om befolknings- och sysselsättningsstrukturen ska utvecklas på ett 

långsiktigt gynnsamt sätt. Jämförelser med andra storstadsregioners 

förortskommuner visar att småhusbyggandet i Landskrona bör överstiga 400 

småhus och snarast omfatta 800 småhus per år under ett decennium. 

Med ett småhusbyggande om 800 enheter per år skulle Landskrona få en minst 

lika god möjlighet att förbättra sin utveckling som exempelvis Varberg kunnat 

uppvisa under de senaste decennierna. 

6. En snabbare utveckling mot en normal andel hyrda bostäder uppnås om 

kommunen genomför en begränsad omvandling av kommunägda hyresbostäder 

till bostadsrätter. 

En omvandling till bostadsrätter av cirka 500 hyreslägenheter under en 

femårsperiod kombinerat med ett byggande av cirka 1000 nya bostadsrätter 

skulle anpassa bostadsstrukturen till den normala andelen för expansiva förorter 

i de svenska storstadsregionerna. 

7. Ett bostadsbyggande av den här föreslagna omfattningen är helt förenligt med 

den dynamiska utveckling som kan förväntas för Öresundsregionen under det

närmaste decenniet. Det bostadsbyggande som föreslås innebär en inflyttning om 

befolkningstillväxt om drygt 1 000 personer per år under ett decennium. 

Landskrona skulle då komma att ha en befolkning om drygt 50 000 invånare, en 

storlek som bättre än den nuvarande storleken svarar mot stadens rimliga roll i 

Öresundsregionen. 

8. Med denna befolkningsstorlek och en snabbare tillväxt av medelinkomsten blir 

Landskrona mer attraktiv än hittills för etablering inom handel och annan 

konsumtionsservice.


UTVECKLINGSSTRATEGIER OCH 

MÅL FÖR LANDSKRONA 

Professor Åke E. Andersson 

Jönköpings Internationella 

Handelshögskola 

28 januari 2010

Landskronas utvecklingsproblem 

1. Sedan varvsnedläggningen har utvecklingen av 

näringslivet varit ogynnsam. Nyföretagandet i 

storstadsregionernas expansiva branscher har 

uteblivit i Landskrona. 

2. Sysselsättningen har koncentrerats till företag med 

långsamt växande efterfrågan och produktivitet. 

3. En låg sysselsättningsgrad och låg inkomst per 

invånare 

4. Landskrona är inte en attraktiv bostadsort för yngre 

välutbildade. 

5. En enkät visar att fyra av fem av de ungdomar som nu 

gått ur gymnasiet planerar att flytta från Landskrona.

De långsiktiga trenderna 

Ett grundscenario: 

Om inga kraftfulla strategier 

utvecklas kommer 

sysselsättningsgraden och 

medelinkomsten att sjunka till 20 

procent under riksgenomsnittet

Landskronas kvalitéer 

• Det är en klassisk nordeuropeisk stad med 

genomtänkt och potentiellt attraktiv 

arkitektur i stadskärnan. 

• En stor del av staden har kontakt med 

Öresund, som ger en stor potential för 

attraktivt boende. 

• Det är en kommun med mycket god 

tillgänglighet till Skandinaviens största 

regionala arbetsmarknad.

Mål för utvecklingen av 


1. Växande sysselsättning inom långsiktigt lönsamma, växande 

branscher 

2. Nyföretagande, kreativitet och entreprenörskap 

3. Hög och växande genomsnittlig inkomst per invånare och 

sysselsatt 

4. Tillväxt av variationsrik konsumentservice. 

5. Reducerad arbetslöshet bland stadens ungdomar och invandrare 

6. En attraktiv stad för unga, välutbildade inflyttare 

7. En attraktiv stadskärna för ungdomar och turister 

8. En uthållig befolkningstillväxt

De viktigaste målen 

1. Tillväxt av befolkningen genom inflyttning 

2. En attraktiv stad för unga Landskronabor 

3. Nyföretagande och entreprenörskap 

Om dessa mål uppnås startas en positiv tillväxt 

mot andra mål för stadens utveckling –en 

positiv spiral

Landskronas ekonomiska problem 

1. Medelinkomsten nästan 40 000 kronor eller 

15 procent under riksgenomsnittet! 

2. Andelen förtidspensionärer 20 procent över 

riksgenomsnittet! 

3. Andelen förvärvsarbetande 67 procent i 

Landskrona mot 77 procent i riket! 

4. Andelen med eftergymnasial utbildning 

25,6% i Landskrona mot 34,4% i riket

Landskronas förvärrade 

arbetsmarknad i förhållande till riket 

1 

0,9 

0,8 

1985 1990 1995 2000 2005 

20‐24 25‐34 20‐64

Flyttningarna avspeglar kommunens 

ekonomiska utveckling 

JÖ N KÖ PIN G INTERNATION AL 

BUSIN ESS SC H O O L 


Flyttningstrender sedan 1970 

8.000 

6.000 

4.000 

2.000 

0.000 

-2.000 

Flyttningsöverskott 

Invandraröverskott 

-4.000 

-6.000 

-8.000 

-10.000

Kan trenderna brytas 

Den negativa trenden måste övergå i en positiv 

spiral, som startar med: 

1. Ökad inflyttning av unga familjer med rätt 

utbildning för Öresundsregionens expansiva 

arbetsmarknad 

2. Ökat nyföretagande –Landskrona ligger långt 

under normala värden för storstadsregionerna

Nyföretagandets regionala fördelning 

med Landskrona på plats 140 bland 

Sveriges kommuner 

67 

57 

47 

37 

27 

17 

7 

0 50 100 150 200 250 

Nyföretagande per 10 000 invånare Sveriges genomsnitt

Nyföretagandets branschfördelningett 

starkt beroende av utbildning!

Strategi för ökat nyföretagande 

Skapa attraktivt boende för personer med högre utbildning. 

Frigöra etableringsmöjligheter för privata företag inom 

utbildning, hälso‐ och sjukvård. 

Underlätta för företag inom företagsservice att etablera sig i 

stadens centrum 

Förbättra villkoren för handeln och annan konsumentservice i 

stadens centrum.

Skapa en positiv ekonomisk spiral 

JÖ N KÖ PIN G INTERNATION AL 

BUSIN ESS SC H O O L 

Ett 



Attrahera 





förbättrad 

livskvalitet 

Högre 

produktivitet 

och vinst 





Snabbare 


och högre 

skatteintäkter

BOSTADSUTBUDET –EN STRATEGISK 

VARIABEL 

• Återflyttning av ungdomar efter högre 

utbildning förutsätter bättre utbud av attraktiva 

bostäder enligt den värderingsundersökning 

som gjorts under år 2009. 

• En nu genomförd undersökning av viljan att 

betala för bostäder innebär entydiga krav på 

hög kvalité i flera avseenden, som redovisas 

nedan. 

• Tillgång till ägd bostad har stor betydelse för 

finansiering av nystartade företag.

Vad bör byggas –enligt Landskronas 

unga 

• Gymnasieungdomarna: 

I undersökningen av Landskronas gymnasieungdomars syn på sitt framtida boende ges ett 

entydigt svar. 

“ I vilken typ av bostad vill du helst bo om cirka 15 år” (Dvs. vid 35 års ålder) 

Bostadstyp Procentandel 

Villa 84.7 

Radhus/kedjehus 11.5 

Lägenhet i flerfamiljshus 3.8

Rangordning av betalningsvilja, mätt med 

ekonometrisk modell för Landskronas 

villamarknad år 2009 

• Tomtyta (starkt positiv effekt) 

• Fastighetens ursprungsålder (negativ effekt) 

• Avstånd till rådhustorget (negativ effekt) 

• Bostadsyta (positiv effekt) 

• Tid sedan senaste totalrenovering (negativ 

effekt) 

• Havsutsikt (starkt positiv effekt) 

• Lokalisering vid Strandvägen, i Borstahusen, 

eller Glumslöv ( positiv effekt)

Rangordning av egenskaper av betydelse för 

värdet på Landskronas bostadsrätter 

• Bostadsyta (positiv effekt) 

• Havsutsikt (starkt positiv effekt) 

• Bostadens ålder (negativ effekt) 

• Månadsavgift (negativ effekt) 

• Mest attraktiv är en stor och ny 

bostadsrätt med havsutsikt.

Den kvantitativa bostadsstrategin 

• En bostadspolitik för ett attraktivt Landskrona 

förutsätter: 

Ett årligt villa‐, kedjehus‐ och radhusbyggande i Landskrona 

i storleksordningen 400 – 800 bostäder av denna typ 

under det kommande decenniet. 

Ett årligt byggande av attraktiva flefamiljshus med bostadseller 

äganderätter om 200 lägenheter 

En omvandling av cirka 500 kommunala hyresrätter till 

bostadsrätter

Befolkningseffekt 

• Ett bostadsbyggande av den här föreslagna omfattningen är 

helt förenligt med den dynamiska utveckling som kan 

förväntas för Öresundsregionen under det närmaste 

decenniet. Det bostadsbyggande som föreslås innebär en 

befolkningstillväxt om cirka 1 000 personer per år under ett 

decennium. 

• Landskrona skulle då komma att ha en befolkning om drygt 

50 000 invånare, en storlek som bättre än den nuvarande 

storleken svarar mot stadens rimliga roll i 

Öresundsregionen.

LANDSKRONAS POLITIKER STÅR INFÖR EN 

MYCKET STOR UTMANING 

1. DEN LÅNGSIKTIGA TRENDEN TALAR FÖR EN 20‐PROCENTIG 

AVVIKELSE FRÅN RIMLIGA KRAV PÅ INKOMST, 

SYSSELSÄTTNING OCH NYFÖRETAGANDE 

2. LANDSKRONA ÄR EN I GRUNDEN ATTRAKTIV STAD I EN 

EXPANSIV STORSTADSREGION 

3. ATT VÄNDA UTVECKLINGEN KRÄVER STOR INFLYTTNING, 

UNGDOMARNAS VILJA ATT KOMMA TILLBAKA EFTER 

UTBILDNING 

4. BÄTTRE VILLKOR FÖR NYFÖRETAGANDE OCH TILLVÄXT AV 

STADENS FÖRETAG 

5. BOSTADSBYGGANDET MÅSTE BLI LIKA EXPANSIVT OCH 

KVALITATIVT SOM I KUNGSBACKA, VARBERG OCH ANDRA 

STÄDER MED SNABB TILLVÄXT AV BEFOLKNING OCH 

INKOMST


Borstahusen/Erikstorp – 

en framtida attraktiv året runt destination för besökare. 

Bakgrund. 

Stadirektör Peter Billquist har haft Kommunstyrelsens uppdrag att ta fram ett förslag till ny 

attraktiv bostadsbebyggelse i Borstahusen/Erikstorp. Ett av de områden som undersökts ligger 

norr om Borstahusen och sträcker sig mellan stranden och Säbyholm. Om detta bostadsprojekt 

realiseras förutsätter det en flyttning av Borstahusens camping och en flyttning av 

golfklubbens Erikstorpsbanas första 6 hål. Som ny lokalisering för en camping har angetts ett 

område i norra delen av Borstahusens semesterby och där Borstahusen/Erikstorp golfklubb 

har sin maskinhall. Nytt golfområde ligger öster om nuvarande anläggning upp mot 

Helsingborgsvägen. 

En flyttning av golfhål och camping till dessa nya platser får påverkan på camping, golfklubb, 

semesterbyn och stränderna. En arbetsgrupp med representanter för dessa intressen har 

tillsammans med stadsarkitekten och en extern konsult – Ulf Åberg Continuum AB – utrett 

hur en sådan förändring skulle kunna ske samtidigt som området utvecklas som besöksmål 

och som rekreationsområde för Borstahusen/Erikstorpborna. 

Turismen intar ny roll 

Den framtida resenären har mycket gemensamt med vad lokalbefolkningen har för önskemål 

på sin destination. Samma gäller för företag som söker etableringsort eller personer som väljer 

jobb med omsorg om vad platsen har att erbjuda i livskvalitet. 

Resenärers preferenser visar sig i praktiken fungera som en norm och vägvisare på hur en 

destinations skall utveckla funktioner, tillgänglighet, kvalitet, hållbarhet, service, värdskap, 

och kompetens. 

Turism kan också fungera som plattform för nytänkande inom finansiering av investeringar av 

de mest skilda slag. The Cycle Network i Storbritannien är ett talande exempel på hur turism 

förenar kraft från regional- och landsbygdsutveckling, hälsa, miljöförbättringar, 

infrastrukturansvariga, transportörer, lokal handel, trafiksäkerhet, alternativa resealternativ till 

skola och arbete, organisationer av de mest skilda slag och privatpersoner. Resultat 1600 mil 

cykel – och vandringsleder. 

Turism har den stora möjligheten att vara en attraktiv plattform för tvärsektoriella insatser där 

traditionella revir suddas ut. 

Vision. 

Borstahusen/Erikstorp antar utmaningen att bli ett konkurrenskraftigt resmål för privat och 

affärsresenärer året runt genom att erbjuda varierat boende, rikt aktivitetsutbud, lättillgängliga 

naturområden och varierat kulturutbud.

Strategiska investeringar i infrastruktur kombinerat med samordnad affärsutveckling, 

kvalitetssäkring och hållbarhet är verktyg som skall säkra framtida konkurrenskraft inom 

Landskronas besöksnäring. 

Insatserna skall väljas så att de tillför livskvalitet för boende via aktivitetsutbud och högre 

tillgänglighet i strand och naturområden. 

Resultat skall kunna mätas i ett mer attraktivt varumärke för Landskrona med direkta effekter 

på etablering, rekrytering och inflyttning. 

Restrender som skall tas till vara. Våga välja gäster. 

Den globala tillväxten inom resandet är och förväntas vara fortsatt stark. Sveriges potential är 

unik. Enligt internationella bedömningar har Sverige 2009 plats 7 av drygt 130 länder. Bland 

resenärers många olika preferenser finns några trender som mer än andra lämpar sig för 

Borstahusen/Erikstorp som t.ex.: 

• Weekend/kortresor 3-5 dagar från i första hand hemma – och närmarknader, 

• Flergenerationsresor – far- och morföräldrar med barn och/eller barnbarn. 

• Resor för aktiva - golf, cykling, vandring och ridning var och en eller 

kombinerat(multiaktiviteter) 

• Må bra resor som förenar hälsa, aktivitet, måltidsupplevelser och kultur - speciellt 55+ 

• Företagsmöten/arrangemang/events – mindre och medelstora med aktivt innehåll. 

• Höstlovsresande/skollov för familjer/flergenerationer från närmarknader. 

• Familjeresor med kraftsamling på aktivt innehåll för barn. 

Den stora utmaningen för Borstahusen/Erikstorp är att inom sådana segment våga göra tydliga 

val av de gäster som bäst passar de egna unika förutsättningarna. 

Ett exempel skulle kunna vara gäster 55+ från StorKöpenhamn som söker njuta/koppla av 

eller aktivitet som vandring. Ett annat alternativ är höstlovslediga familjer från Danmark, 

Norge, Tyskland och Holland. 

Ytterligare en väg är att ta steget fullt ut och erbjuda t.ex. golfare högförädlat utbud utöver 

golfen med kulturinslag, unika måltidsupplevelser, annan kompletterande aktivitet och 

alternativ för medföljande som söker annat inslag än golf. 

Produktinnehåll som Borstahusen/Erikstorp behöver utveckla för att nå 

konkurrenskraft. 

Borstahusen/Erikstorp behöver kraftsamla för att erbjuda årstidsanpassade resmotiv för de 

målgrupper som skall prioriteras. Det innebär bl.a. 

• Golf, vandring, cykling, ridning och fiske - så långt möjligt året runt 

• Multiupplägg som erbjuder chans att kombinera olika aktiviteter.

• Aktiviteter i strandområdet som följer säsong/årstid 

• Kulturella upplevelser som kan fogas samman med andra resmotiv. 

• Måltidsupplevelser som förmedlar områdets unika värden och säsong. 

• Må bra utbud från spa till avkopplande naturupplevelser. 

• Unika berättelser som förklarar och förstärker destinationen Borstahusen/Erikstorp. 

Konkurrenskraftigt och kommersiellt realistiskt aktivitetsutbud – anpassat till 

privat resp. företagsmarknad. 

Kommersialiserat aktivitetsutbud förutsätter bl.a,: 

• Förädling av uppläggen som ger entreprenörer möjligheter att försörja sig på 

genomförandet. 

• Struktur på aktivitetsutbudet så att t.ex. 

o Boende – eller andra företag i Borstahusen/Erikstorp som har kommersiellt 

underlag tar operativt ansvar för detta. Om möjligt erbjuder det till andra 

företags kunder. 

o Kontrakterad samordning mellan flera företag och entreprenörer organiseras 

för att säkerställa kundunderlag; flera styr kunder till aktivitetsutbud; plattform 

för att skapa nya företag – aktiviteter, service och transporter. 

o Andra destinationers aktivitetsutbud görs tydligt och fungerande för 

Borstahusen/Erikstorps besökare. 

o Borstahusen/Erikstorp systematiserar/kontrakterar en underleverantörsfunktion 

till andra närliggande destinationers företag – boende, konferenser, kongresser, 

mässor, kryssningar, organiserade studiebesök, universitet m.fl. 

• Organiserad kvalitetssäkring destination/företag på internationell nivå: 

o Hårda och mjuka värden enligt förebild Nya Zeeland och Skottland 

o Hållbar turism enligt internationell praxis. 

o Säkerhet 

o Värdskap 

Investera i och trimma infrastrukturen och utveckla aktivitetsutbudet 

Förändrade resmönster med allt fler besökare som vill vara aktiva, upptäcka, uppleva och lära 

destinationens unika värden ökar kraven på infrastrukturen. Tillgänglighet till natur och 

kultur, leder eller andra faciliteter för aktiva, service, information och säkerhet är några. 

För Borstahusen/Erikstorp finns ett flertal insatser som kan ingå i det scenario som 

presenteras här. 

Vårt förslag: 

1) Stränder och bryggor 

Lillolas strand fylls ut och breddas med sand för att skapa mer utrymme för badande. 

Nytt bryggkomplex med avdelningar på olika djup, plats för solbad, bastu och en 

längd som för ut badet till djupare vatten. Utveckling av fler aktivitetstillfällen vid

stranden som beachwolley, klättring, eldplatser, uppträdande, dans mm. 

2) Golfklubben byggs ut till fullvärdiga 2*18 hål 

Erikstorpsbanans hål 1-6 flyttas. Två fullvärdiga golfbanor byggs med grund i 

befintliga banor och nya områden tillförs genom området öster om nuvarande 

Hildesborgsbanan mot Helsingborgsvägen och norr ut upp mot Hildesborg 

3) Utbyggnad av restaurangen Erikstorps Kungsgård 

Restaurangen byggs ut med en glasad servering/bar från gaveln mot Erikstorpsbanans 

18:e hål för att skapa bättre kontakt med klubbhusområdet och restaurangen och 

därmed kunna ge förbättrad service till alla typer av gäster. 

4) Konferens- och festlokal 

Erikstorp fick mot slutet av 1700-talet nya byggnader i nuvarande läge med 

mangårdsbyggnad, flyglar och ekonomibyggnad. Ekonomibyggnaderna revs senare. 

Nu föreslås att de gamla fastighets- och rumsindelningen återskapas och att i den ena 

längan skapas en lokal för konferenser och fester med upp till 100 deltagare samtidigt 

som golfklubben får mer utrymme för reception och samlingslokaler. Tillbyggnaden 

innebär en väsentlig uppgradering av klubben som besöksmål. 

Det finns en stor efterfrågan på festlokal för eget arrangemang kopplat till boende. 

5) Spa och gym 

Golfklubben har idag ett gym i den byggnadsdel där den nya fest/konferenslokalen 

föreslås skapas. En ny enhet med gym och spa byggs i anslutning till anläggningen för 

Landskronabor och boendegäster. 

6) Ny camping med närbutik 

Campingen flyttas från nuvarande läge till området i norra delen av stugbyn och där 

golfklubbens maskinhall idag ligger. Campingen får moderna servicebyggnader och 

anpassas till framtidens efterfrågan av husvagns och husbilsplatser. Utformning av 

infrastruktur möjliggör öppethållande året runt. Anläggningen kompletteras med 

närbutik. 

7) Hotellboende – Erikstorp och Strandhotell 

Hotellboende skapas med 32 platser i återskapad ekonomibyggand på Erikstorp och 

genom byggande i ett senare skede av strandhotell i området mellan Lill-Olas och 

nuvarande camping. 

8) Äventyrsgolf 

Anläggning för äventyrsgolf byggs i anslutning till den nya campingplatsen. 

9) Utbyggda vandrings-, cykel- och ridleder 

Vandrings- cykel- och ridleder byggs ut mot norr och öster med tydlig markering och 

trevliga rastplatser vilket ökar rekreationsvärdet för en av skånes vackraste 

strandområden. Lederna blir samtidigt ett väsentligt aktivitetstillskott för gäster. 

10) Stallkapacitet för bed&box 

En stallenhet skapas för att gäster skall kunna komma till området med egen häst och 

nyttja ridleder i havsnära läge.

11) Fiskeaktiviteter 

Entreprenörer som utvecklar olika aktiviteter för fiske uppmuntras. 

12) Kollektivtrafik som vänder vid Erikstorp 

Busslinjen dras ut till Erikstorp och vänder i detta läge. 

13) Belyst strandpromenad från Citadellet till Fredriks läge 

Strandpromenaden från Citadellet till Fredriks läge rustas upp med beläggning, 

rastplatser och belysning 

Resultat och effekter som kan nås. 

De verksamheter som deltagit i denna utredning ser att en bostadsbebyggelse i enlighet med 

utredningen kan innebära bättre rekreationsmöjligheter för Landskronaborna och ett stärkt 

varumärke för Landskrona som besöksmål. En förutsättning är att satsningar i enlighet med 

vad vi skisserat görs på infrastruktur och förstärkt utbud inom boende, restauranger och 

attraktioner. I sammandrag kan möjliga resultat i punktform summeras till: 

• Destinationens varumärke stärks 

• Omsättning som genereras av besökare i ett vidare perspektiv. 

• Ökad livskvalitet med effekt på vilja att bo kvar 

• Ökad kvalitet för Landskronabornas rekreation 

• Stärkt rekryteringsförmåga för Landskrona 

• Inflyttning 

• Etablering av nya företag inom turistbranschen 

• Miljöanpassning av destinationen som helhet 

• Ekonomisk bas för transporter, service och handel 

• Entreprenörskap inom en av de starkast växande branscherna 

• Tvärsektoriellt samarbete inom och utom destinationen 

• Hållbar användning av natur- och kulturresurser 

• Kompetensutveckling. 

Landskrona Golfklubb 

Borstahusens camping 

Landskrona stugby och camping AB 

Fritids- och kutlurförvaltningen 

Teknik- och stadsbyggnadskontoret 

Ulf Åberg, Continuum AB

FasticonPM 2007-04-23.doc/LA Sidan 1 av 7 Bilaga 10 

Bakgrund 

I Landskrona kommun har uppkommit en diskussion om vilka insatser som bör göras för att 

öka Landskronas attraktivitet både för boende och för näringsliv. Med insikten att det kommer 

att krävas samordnade aktiviteter från olika aktörer har denna promemoria upprättats. 

Problembeskrivning 

Från många håll har framförts en ganska samstämmig bild över de problem som anses finnas i 

Landskrona och som förhindrar en positiv utveckling av kommunen. De upplevs att det finns 

tendens till negativ spiral som leder till ytterligare försämring i den sociala utvecklingen, bostadsmarknadens 

funktion och arbetsmarknadens utveckling. 

De problemområden som oftast berörs är: 

• Image. 

Den kanske svårast konsekvensen av de olika problemområden som beskrivs i skilda 

sammanhang blir att de sammantaget skapar en negativ bild av Landskrona både som bostadsort 

och som etableringsort för näringslivet. 

• Brottslighet. 

Landskrona har relativt andra motsvarande regioner och konkurrerande orter en hög 

brottslighet. Framför allt uppges att andelen misshandelsbrott och andra brott mot person 

vara hög, vilket medverkar till otrygghet i bostadsområden och på allmänna platser. 

• Näringsliv och arbetsmarknad. 

Också inom dessa sektorer noteras en negativ utveckling. Antalet arbetstillfällen minskar 

och Landskorna har inte kunna attraherad nyföretagande och nyetablering som sker i regionen. 

• Sociala problem. 

Det framhålls vidare att de negativa omvärldsfaktorer också lett till en befolkningsstruktur 

med obalanser och sociala problem som följd. Särskilt pekas på en relativt låg utbildningsnivå 

och därmed låg medelinkomst och skattekraft. 

• Centrumutveckling. 

En följd av eller möjligen konsekvens av ovanstående reella eller upplevda problem är att 

utvecklingen av centralorten eftersatts. Centrummiljön är inte attraktiv och serviceutbudet 

är dåligt. Samtidigt har boendet i centrum minskat. 

• Eftersatt fastighetsunderhåll. 

Det finns i delar av bostadsbeståndet ett eftersatt underhåll. Orsakerna till detta är sannolikt 

flera. Den problembild som beskrivs här har minskat incitamenten för ett långsiktigt 

fastighetsägande och därmed benägenheten att satsa kapital i underhållsinsatser. Det har 

under perioder funnit höga vakanser i bostadsbeståndet vilket lett till att de ekonomiska 

möjligheterna, bland andra i det kommunala bostadsbolaget, för långsiktiga underhållsinsatserna 

blivit begränsade. Dock skall konstateras att det finns fastighetsaktörer som även 

under dessa yttre förhållanden utvecklat och upprätthållit en god kvalitet i sitt bestånd och 

haft en god uthyrningsgrad. Bra läge och god fastighetsförvaltning är i dessa fall viktiga 

2010-03-02


framgångsfaktorer. 

• Obalans mellan upplåtelseformer för boendet. 

Landskrona har en andel hyreslägenheter som är högre än i andra jämförbara orter i landet. 

Det tycks vara en gemensam uppfattning att denna obalans behöver planmässigt bearbetas. 

Det innebär både omvandling av befintliga hyresupplåtelser till bostadsrättsformen 

och att äganderätt och bostadsrätt favoriseras för nyproduktionen. 

Men det finns också styrkor och möjligheter: 

De negativa omständigheterna har skapat ett intryck av dålig självkänsla i kommunen där diskussionen 

om dessa tagit överhanden i stället för att beskriva de många styrkor och möjligheter 

som finns i Landskrona och hur dessa skall utnyttjas. Bland annat finns skäl att framhålla: 

• Infrastruktur och kommunikationer. 

Landskrona har ett centralt läge i regionen med utmärkta kommunikationsmöjlighet för 

alla trafikslag. Förutom möjlighet till utbyggnads- och förtätningsmöjligheter finns också 

en relativt god tillgång till mark för nybyggnad. Det finns alltså goda infrastrukturella förutsättningar 

för näringslivsetableringar. 

• Boendemiljöer. 

Med det havsnära läget och det centrala läget i regionen finns också unika förutsättningar 

för att skapa attraktiva boendemiljöer och därmed attrahera nyinflyttning, men också erbjuda 

intressanta möjligheter för boendekarriär för den befintliga befolkningen. 

Idéskiss 

Det kan lätt konstateras att för att vända Landskronas utveckling krävs det åtminstone inom 

vissa kritiska områden samordnade aktiviteter från inblandade och från aktörer som har möjlighet 

och vilja att påverka utvecklingen. I denna promemoria berörs sådana områden som är 

fastighetsrelaterade, men där de närliggande kommunala planerna och insatserna har en stor 

och i vissa fall avgörande inverkan. 

I det följande beskrivs därför områden där en samverkan mellan de ledande fastighetsaktörerna 

och kommunen bör kunna vara ett arbetssätt som skapar förutsättningar för ett förbättringsarbete 

med relativt snabba effekter. 

 

 

 

Utveckla centrum 

Skapa attraktivt boende, genom att 

- Utveckla nya bostadsområden i attraktiva lägen 

- Arbeta med förtätning i befintliga bostadsområden, för att 

o Skapa väl fungerande stadsdelar 

o Bryta segregation och öka attraktiviteten i befintliga bostadsområden 

o Ge möjlighet till egnahemsbebyggelse med ägande- eller bostadsrätt 

o Skapa möjlighet att locka minde investerare till Landskrona 

Genomföra ombildningar till bostadsrätt för att förbättra balansen mellan olika upplåtelseformer 

och till ett eget ägande. Om de legala förutsättningarna för ägarlägenheter uppkommer 

kan detta vara ett intressant kompletterande alternativ. 

2010-03-02


 

 

 

Skapa incitament och resurser för fastighetsupprustning. 

Utveckla en excellent och samordnad fasighetsförvaltning, med fokus på yttermiljöer, 

trygghet och säkerhet. 

Skapas förutsättningar för långsiktiga fastighetsinvesteringar. 

Utgångspunkter 

En god förutsättning för en organiserad samverkan är att både fastighetsägarintressena och 

kommunen i stort har en likartad analys av nuläge och de insatser som behöver göras inom de 

här aktuella områdena (jmf Kommunens utvecklingsplan 2000+ och debattinlägg från ledande 

näringslivsföreträdare). 

För att ett gemensamt agerande skall bli framgångsrikt och trovärdigt förutsätts att, förutom 

kommunen, också de ledande fastighetsaktörerna engagerar sig, framför allt bostadsföretagen 

och de fastighetsägare som blir berörda av en centrumomvandling. En ytterligare kritisk 

framgångsfaktor är att man enas om en utvecklingsplan inom ett antal väl beskrivna och avgränsade 

områden, att det finns tydliga tidsatt mål för vad som skall uppnås, en rimlig aktivitetsplan 

som korresponderar mot målen samt att det finns ett åtagande från parterna både vad 

gäller finansiella som personella resurser, som behövs för genomförandet. Slutligen krävs att 

det tillsätts en operativ projektledning med mandat att agera och en organisationsmodell som 

ger förutsättningar för snabba beslut. 

Det finns också ett anmält intresse att medverka både från Kommunens och det kommunala 

bostadsbolagets Landskronahem AB sida, liksom från några av de större fastighetsägarna i 

Landskrona, såsom HSB Landskrona, Annehem AB och Svenska Hus AB. Utrymme finns för 

att ansluta ytterligare några fastighetsägare till ett utvecklingsprojekt. 

En utgångspunkt är också att samarbetet skall leda till en vinna-vinna situation; det skall leda 

till att Kommunens intresse att det skapas goda förutsättningar för att öka intresset och attraktiviteten 

för Landskrona tillgodoses samtidigt som detta skall ske på affärsmässiga villkor för 

de samarbetande företagen. 

Sammanfattning av förslagen 

I denna promemoria lämnas ett antal förslag som bygger på samverkan mellan Landskrona 

kommun och Fastighetsägare med inriktningen att aktivt arbeta målinriktat och samordnat för 

att uppnå förändringseffekter inom de fastighetsrelaterade områden som tagits upp ovan. 

1. Gemensamt Utvecklingsbolag 

Fastighetsägarna bildar ett gemensamt utvecklingsbolag (Bolaget) för sina insatser. I Bolaget 

förutsätts att det kommunala bostadsbolaget Landskronahem AB ingår. 

2. Utvecklingsavtal med Kommunen 

Till underlag för Utvecklingsbolagets verksamhet träffas ett utvecklingsavtal med Kommunen. 

Detta skall baseras på en gemensam utvecklingsplan och skall också innehålla ett 

åtagande från kommunens sida att verka för genomförande av planen både i sin myndighetsutövning 

och genom riktlinjer och direktiv såväl till Landskronahem som till berörda 

kommunala myndigheter och verksamheter. 

2010-03-02


3. Utvecklingsprojekt 

För vart och ett av de utvecklingsområden som skall vara föremål för Bolagets verksamhet 

skapas särskilda projekt med tydliga och avgränsande projektbeskrivningar. Om möjligt 

skall det redan från början också finnas aktivitets- och tidplaner samt budget. 

4. Projektbolag 

Inom Utvecklingsbolagets verksamhet skall kunna finnas utrymme både att förvärva utvecklings- 

och saneringsfastigheter och, att utveckla byggrätter. För dessa ändamål skall 

parterna vid behov bilda särskilda dotterbolag. Dessa skall i sådant fall kapitaliseras särskilt 

och det skall också finnas överenskomna exitstrategier för hur utförsäljning eller fördelning 

av fastighetsobjekt skall gå till. 

5. Fastighetsförvaltning 

En viktig komponent i att vända känslan av otrygghet i vissa bostadsområden och ett bidrag 

i en centrumutveckling är att det drivs en efter förhållanden anpassad och excellent 

fastighetsförvaltning. Utvecklingsbolaget skall förhålla sig till detta och verka för att lösningar 

i denna riktning kommer till stånd. 

6. Kommunikationsstrategi 

Parallellt med Utvecklingsavtalet utvecklas en samlad kommunikationsstrategi som ett led 

i genomförande av projekten. 

Utvecklingsbolaget 

- Utvecklingsbolaget skapas av de fastighetsföretag som är initiativtagare till det här aktuella 

samarbetet. 

• Landskronahem AB 

• HSB Landskrona 

• Annehem AB 

Ytterligare delägare skall kunna tas in efter gemensamt beslut (Svenska Hus, Brinova 

m.fl.) 

- Konsortieavtal upprättas för att bland annat fastställa syfte, mål och formerna för samarbetet. 

- Konsortieavtalet skall vara tidsbegränsat och också innehålla regelverk för avveckling av 

samarbetet eller utträde ur bolaget. Part som före en avtalad samarbetsperiod önskar utträda 

ur bolaget bör inte delta i upparbetade värden och återfå insatta delägarlån först efter 

avtalsperiodens utgång förutsatt att medel då finns tillgängliga. 

- Bolaget kapitaliseras med ett aktiekapital på 100 000 kr och i övrigt med delägarlån (mest 

skatteoptimala lösning stäms av med expertis). 

- Finansieringen i bolaget skall täcka de fasta projektkostnaderna under en treårsperiod och 

utfästelser skall finnas att bidra med ytterligare delägarlån till i dag okända projektkostnader 

eller tillkommande insatser, som beslutats gemensamt enligt bolagets beslutsordning. 

- Förutom finansiella insatser skall delägarna ställa personella resurser till förfogande för att 

ex.vis kunna ingå i utvecklingsprojekt eller att åta sig att utföra arbetsuppgifter för Bolagets 

räkning 

- VD/Projektledare engageras på projektbasis. 

2010-03-02


Utvecklingsavtalet 

- För det planerade samarbetet träffas ett särskilt Utvecklingsavtal mellan Bolaget och 

Landskrona kommun. 

- I Utvecklingsavtalet bör de övergripande kommunala målsättningarna beskrivas och 

kommunen avge en viljeförklaring hur man avser att hantera de områden som inte är direkt 

fastighetsrelaterade, men som ändå är viktiga utgångspunkter för arbetet med fastighetsrelaterade 

frågor och projekt. 

- I Utvecklingsavtalet skall läggas fast de projekt som Bolagets åtar sig att arbeta med och 

villkoren för detta. 

- Kommunen förutsätts å sin sida åta sig att aktivt verka för att projekten kan komma till 

stånd och genomföras. Detta skall innebära att Kommunen skall förbinda sig att fatta erforderliga 

kommunala beslut och genom anvisningar och direktiv till Landskronahem och 

till alla berörda kommunala organ ge övriga förutsättningar för projektens genomförande. 

Kommunen skall också kunna låta kommunala tjänstemän ingå i projektgrupper om Bolaget 

så önskar. 

- I Kommunens utfästelse skall också ingå att genom planarbete, bygglovshantering mm 

verka för att de fastighetsprojekt Bolaget utvecklar kan komma till stånd. 

- För det löpande samarbete skall inrättas en gemensam Styrgrupp mellan Kommunen och 

Bolaget. I Styrgruppen skall beslutspersoner från parterna ingå. 

Utvecklingsprojekt 

Utvecklingsbolagets ändamål skall i första hand vara att driva ett antal angivna utvecklingsprojekt 

och aktiviteter inom ramen för dessa. Bolagets arbetsområde skall närmare anges i 

konsortieavtalet och en detaljerad handlingsplan med budget skall upprättas av bolagets VD, 

så snart denna tillsatts. 

Bolaget skall inledningsvis verka inom följande områden: 

a) Centrumutveckling 

En angelägen projektuppgift är att ta fram en särskild plan för utveckling av centrum och verka 

för genomförande av denna. För detta arbete förutsätts av externa experter på centrumutveckling 

kan anlitas. För genomförande av den plan som tas fram kan det vara aktuellt att 

skapa en särskild fastighetsägareförening eller motsvarande med de fastighetsägare som inte 

ingår i Bolaget. 

b) Fastighetsutveckling 

En primär uppgift för Bolaget skall också vara att ta initiativ till och driva olika fastighetsutvecklingsprojekt 

för ett attraktivt boende. Dessa kan avse både förtätning i befintliga bostadsområden 

eller nyexploateringsprojekt. Om investeringar i fastighetsutvecklingsprojekt aktualiseras 

skall dessa göras antingen av parterna gemensamt i ett särskilt bolag (se nedan) eller av 

enskild delägarna, som med övrigas godkännande önskar överta ett fastighetsutvecklingsprojekt. 

Om delägarna inte blir överens om var investeringsprojektet skall placeras, skall det i 

första hand säljas på marknaden eller avslutas genom avskrivning av nedlagda kostnader. 

c) Fastighetsunderhåll mm 

En ytterligare primär uppgift för Bolaget är att ta fram en plan för åtgärdande av eftersatt underhåll 

av fastigheter och utveckling av gemensamma miljöer och liknande, som ligger inom 

Bolagets intresseområde. I de fall delägarnas fastigheter berörs ligger det i samarbetets natur 

att medverka till att planen kan genomföras. För fastigheter som inte ägs eller hanteras av 

2010-03-02


delägarna kan det aktualiseras antingen att bilda fastighetsföreningar eller dylikt med berörda 

ägare eller att Bolaget eller delägare i Bolaget förvärvar aktuella fastigheter. I första hand 

skall förvärv ske genom ett för ändamålet bildat bolag (se nedan) och i andra hand skall förvärv 

kunna genomföras av delägare enligt en ordning, som närmare skall vara reglerad i konsortieavtalet. 

d) Bildande av ändamålsbolag (SPV) 

Som framgått under b) och c) ovan kan fråga om investeringar i olika fastighetsobjekt komma 

att aktualiseras genom Bolagets verksamhet. För hantering av sådana investeringar som delägarna 

kommer överens om att genomföra gemensamt skall särskilda bolag bildas: 

- Särskilda bolag skall bildas för varje fastighetsutvecklingsprojekt som skapas genom bolagets 

verksamhet. Varje bolag skall kapitaliseras efter respektive projekts förutsättningar. 

Varje sådant projektbolag skall grundas på en överenskommelse mellan delägarna i Bolaget 

om villkoren för övertagande av projektet och hur det gemensamma ägandet av ändamålsbolaget 

skall avvecklas. 

- På motsvarande sätt skall bildas ändamålsbolag för ägande av sanerings- eller andra utvecklingsfastigheter 

som blir berörda av Bolagets utvecklingsprojekt. 

e) Fastighetsförvaltning 

Som framhållits ovan är excellent fastighetsförvaltning, som anpassas särskilt till de förhållanden 

som råder och de mål man vill uppnå ett viktigt bidrag till att öka attraktiviteten främst 

i de bostadsområden som har problematiska sociala miljöer eller är särskilt utsatta för kriminalitet. 

Det föreslås att det inom ramen för detta avtal arrangeras en ändamålsenlig förvaltning 

av yttre miljöer antingen genom att tillämpa ett gemensamt koncept eller genom att skapa ett 

gemensamt bolag eller genomföra en gemensam eller samordnad upphandling av dessa tjänster. 

f) Ombildning till bostadsrätt 

Ett särskilt arbetsområde för bolaget skall vara att verka för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt 

(eller till ägarlägenheter om de legala förutsättningarna skapas) för att medverka i 

strävandena att skapa en bättre balans mellan olika upplåtelseformer. Detta kan ske både genom 

att skapa förutsättningar för detta inom ramen för utvecklingsavtalet eller utveckla egna 

fastigheter med denna upplåtelseform. Det skall dock inte ligga inom ramen för Bolagets 

verksamhet att arbeta med bostadsrättsombildningar, utan det förutsätts att detta skall hanteras 

av andra aktörer. 

g) Kommunikationsstrategi 

En framgångsfaktor för ett förändrings- och utvecklingsarbete är att kommunikationen med 

intressenter, omvärld och hyresgäster hanteras på ett strategiskt och professionellt sätt. Det 

föreslås där att ett professionellt kommunikationsföretag knyts till projektet, åtminstone i den 

inledande fasen. 

2010-03-02


Genomförande 

Inriktningen skall vara att etableringen av samarbetet skall kunna slutföras för semestern i år. 

Ett utkast till huvudtidplan framgår av bifogade aktivitetsplan, se Bilaga. 

Som framgått ovan är förslaget att utvecklingsplanen skall vara ett tidsatt projekt och att samarbetet 

och Utvecklingsbolaget skall omfatta en tidsperiod på förslagsvis tre år. Därefter har 

parterna att ställning till om samarbetet skall förlängas eller avslutas. Detta kräver att bolaget 

hela tiden arbetar med en aktivitets- och tidplan som beaktar detta. 

2010-03-02

1 (12) 

Tillväxt och Förnyelse i Landskrona 


I denna promemoria behandlas frågeställningar som aktualiserats i samband med att 

diskussioner uppkommit mellan kommunen och några ledande fastighetsintressenter 

om samarbete för Centrumutveckling och Stadsförnyelse (nedan gemensamt benämnda 

Utvecklingsprojekten) i Landskrona. De frågor som i samband härmed aktualiserats 

är hur Kommunen skall organisera sig och agera för att arbetet med Utvecklingsprojekten 

skall kunna drivas effektivt och med gemensamma målsättningar. 

Promemorian innehåller bland annat följande förslag: 

1. Ett övergripande politiskt beslut fattas som 

- med helhetsperspektiv anger mål och riktlinjer för samarbetet och som också 

innebär åtagande i förhållande till samarbetsparterna 

- ger Kommunstyrelsens ordförande ett direkt ansvar för Utvecklingsprojekten 

- innebär riktlinjer och direktiv för berörda kommunala organ att verka för att 

Utvecklingsprojekten kan drivas effektivt 

2. En ny enhet - Landskrona Kommunfastigheter - skapas direkt under kommunstyrelsen. 

Landskrona Kommunfastigheter under ledning av en fastighetschef föreslås 

ha det samlade ansvaret för kommunens fastighetshantering, såsom 

- Fastighetsstrategi och lokalförsörjning för de kommunala verksamheterna 

- Fastighetsutveckling 

- Fastighetsförvaltning 

- Mark- och exploateringsfrågor 

- Beredning av kommunala förköpsärenden 

3. En särskild samordnare i kommunledningskontoret utses för näringslivsfrågor 

med uppgift 

- Företräda kommunen i Utvecklingsprojekten 

- Vara ordförande i de kommunala näringslivsbolagen

2 (12) 

- Ansvara för den utredning om översyn av näringslivsfrågorna som initierats 

och genomföra förändringar som aktualiseras i denna. 

4. Det föreslås att det inrättas en särskild Advisory Board, som kan fungera som ett 

rådgivande och idéskapande organ till kommunledningen i frågor rörande Tillväxt 

och förnyelse. 

Bakgrund 

Inom Landskrona kommun pågår ett antal aktiviteter med syftet att skapa bättre förutsättningar 

för tillväxt och förnyelse och för att komma till rätta med ett antal omständigheter 

i kommunen som negativt påverkar bilden av Landskrona och förhindrar 

en önskad utveckling. 

Ett sådant område avser att antal fastighetsrelaterade frågor, vilket inkluderar utvecklingen 

av stadskärnan och det offentliga rummet. En centrumutveckling som skapar 

bättre förutsättningar för handel och ett bredare serviceutbud är en prioriterad åtgärd. 

Förutom att skapa en attraktiv stadskärna, är andra prioriterad områden att utveckla 

attraktiva boendemiljöer och boendeformer och få till stånd en upprustning i delar av 

det befintliga fastighetsbeståndet 

Ett initiativ har tagit av ett antal av de ledande fastighetsägarna i Landskrona, inkl 

kommunens helägda bostadsbolag Landskronahem AB, med målsättningen av att 

samverka i frågor av gemensamt intresse, och på affärsmässiga grunder medverka till 

den utveckling som beskrivs ovan. 

En förutsättning för Fastighetsägargruppen initiativ är att det träffas ett Utvecklingsavtal 

eller motsv. med kommunen, i vilket kommunen åtar sig att positivt och aktivt 

stödja Fastighetsägargruppens arbete. Det anses nödvändigt att det skapas en arbetsmodell 

i kommunen, så att olika förvaltningar och andra kommunala organ och resurser, 

inom och mellan sina olika ansvars- och kompetensområden, kan samordnas i 

utvecklingsarbetet. Det förutsätts också att kommunen som fastighetsägare och som 

ägare av Landskronahem aktivt medverkar i de projekt som kommer att aktualiseras

3 (12) 

av Fastighetsägargruppen. Det förutsätts vidare att kommunen i plan- och byggfrågor 

och vid marktilldelning verkar för att Utvecklingsprojekten kan genomföras. 

Fasticons uppdrag 

Kommunen har uppdragit åt Fasticon att utreda och lämna förslag till hur Kommunen 

bäst kan medverka till och understödja Fastighetsägargruppens initiativ. Det 

handlar i detta skede och hur kommunen bör organisera sig för att skapa ett operativ 

och beslutmässig organ för att hantera samarbetet samt hur kommunen kan agera 

bland annat plan- och markfrågor kan agera för att stödja olika fastighetsutvecklingsprojekt 

Problembeskrivning 

I anslutning till de diskussioner som förevarit mellan kommunen och fastighetsägarkonortiet 

har upprättats bif. promemoria (Bilaga), som innehåller en idéskiss för 

samarbete. 

Samarbetet berör i första hand fastighets- och näringslivsrelaterade frågor, såsom: 

 

 

 

 

Centrumutveckling: 

• Näringslivsstöd 

• Plan- och bygglov 

• Fastighetsförvaltning mm i det offentliga rummet 

Fastighetsutveckling - nyexploatering 

• Plan- och byggfrågor 

• Exploatering av nybyggnadsområden 

• Förtätningar 

Fastighetsförädling 

• Plan- och bygglovsfrågor vid köp och sanering 

• Förköpsärenden 

Fastighetsförvaltning 

• Det behövs en excellent fastighetsförvaltning för att stödja en centrumutveckling 

• Kommunen är stor fastighetsägare i centrum

4 (12) 

Dessa frågor berör olika delar i de kommunala verksamheterna och låter sig inte på 

ett samlat sätt inordnas i den kommunala organisationsmodellen. Det innebär att olika 

frågor kan komma att beredas och beslutas inom olika kommunala avdelningar 

och bolag och förvaltningar och nämnder. Risk finns därför att nödvändig samordning 

inte kommer till stånd och att både tidsmässiga och andra prioriteringar inte blir 

beaktade, vilket kan leda till att det helhetsperspektiv och den beslutsmässighet som 

krävs för att delta i och aktivt påverka Utvecklingsprojekten inte kommer till stånd. 

Ytterligare aspekter är att de här aktuella insatserna uttalats vara en prioriterad fråga 

för kommunledningen och att den politiska förankringsprocessen också måste åstadkommas 

med ett helhetsperspektiv på de enskilda frågorna. 

I övervägandena skall också tas med att det inom ramen för samarbetet kan komma 

att aktualiseras såväl finansiella insatser i projekt och utvecklingsinsatser som olika 

affärsmässiga överväganden i samband med fastighetstransaktioner och tilldelning av 

mark och byggrätter och att beslut också i dessa frågor måste kunna fattas utan förs 

stor tidsutdräkt och med rimlig förutsebarhet. 

Slutligen skall noteras dels att det kommunala bostadsbolaget Landskronahem AB 

förutsätts ingå i fastighetsägarkonsortiet och att kommunen i sig är en betydande 

fastighetsägare i de områden av Landskrona som berörs av samarbetet. Förutom att 

samordna myndighetsrollen skall också kommunens intressen som fastighetsägare 

beaktas. 

Kommunens organ och organisation 

Som framgått ovan är det främst de organ som hanterar eller fastighets- och näringslivsrelaterade 

frågor som berörs av samarbetet. 

• Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen och Kommunalråden har naturligen en central roll i sammanhanget. 

Fastighetsfrågor är dessutom i många fall av den betydelsen att de enligt beslutsordning 

beslutas i Kommunstyrelsen eller bereds i KS för beslut i Kommunfullmäk-

5 (12) 

tige. Kommunstyrelsen påverkar också det löpande arbetet i den kommunala organisationen 

genom direktiv och genom tillsättning av styrelser och ledande befattningshavare 

i förvaltning och bolag. Däremot är det mer sällan som enskilda kommunalråd 

tar en operativ roll i enskilda externa angelägenheter. 

• Kommunledning 

Kommunledningskontoret i Landskrona är uppdelat i tre enheter: 

• Serviceenheten ansvar för diverse interna servicetjänster, bl a den kommunala 

fastighetsservicen 

• Stadskontoret utgör kommunens centrala administration: förvaltningsledning, 

ekonomiavdelning, juridisk avdelning och personalavdelning 

• Strategi- och utvecklingskontoret leds av kommunchefen, som är kommunens 

högste tjänsteman, och har som uppgift att utveckla kommunen, både som geografisk 

enhet och som organisation utifrån de mål som fastlagts i politiska beslut. 

I viss utsträckning saknas alltså ett samlat tjänstemannaansvar i kommunledning och 

en översyn pågår för närvarande av organisationsmodellen. 

• Teknik- och Stadsbyggnadsförvaltningen 

Teknik- och Stadsbyggnadsförvaltningen, som leds av en Teknisk chef, är den förvaltning 

som handlägger bygg- och planfrågor, mark och exploatering samt sköter de 

kommunaltekniska anläggningarna, såsom vägar, parker, va-anläggningar mm. Inom 

förvaltningen finns en särskild ansvarig för mark- och exploateringsfrågorna. Förvaltningen 

sorterar under Byggnadsnämnden såvitt avser myndighetsfrågor och under 

Tekniska nämnden för övriga frågor. 

• Kommunala företag 

För vissa uppgifter har kommunen bildat särskilda, ibland delägda, bolag. Av intresse 

i det här sammanhanget är: 

• AB Landskronahem, som är kommunens bostadsbolag 

• Invest in Landskrona, som är kommunens ”näringslivsbolag” 

• Marknär AB, som är dotterbolag till Invest i Landskrona och utför näringslivsbefrämjande 

åtgärder samt äger, förvaltar och exploaterar och handlar med fastigheter 

inom Landskrona kommun 

• Landkrona Plus, som är kommunens marknadsbolag

6 (12) 

• Utvecklingsstiftelsen, som är en näringspolitisk stiftelse med syfte att knyta företag, 

personer och projekt till kommunen. Stiftelsen har varit vilande de senaste 

åren. 

Fastighetsfrågorna 

Som framgår ovan hanteras kommunala fastighetsfrågor inom flera olika organ: 

• Landskronahem AB ansvarar för bostadsägande och bostadsförsörjning 

• Servicekontoret ansvar för den löpande förvaltningen av de kommunala fastigheterna 

• Teknik- och Stadsbyggnadsförvaltningen hanterar bygg- plan- och exploateringsfrågor 

samt svarar för de kommunaltekniska anläggningarna. 

Det saknas således dels en operativ sammanhållning av det kommunala fastighetsbeståndet 

av verksamhetsfastighet och kommunal mark och dels, frånsätt kommunstyrelsen, 

ett organ eller ansvarig för de strategiska frågorna rörande kommunens fastighetsägande 

och lokalförsörjning. 

Det finns alltså ingen självklar samlad kontaktpunkt inom den kommunala förvaltningen 

för ett samarbete med fastighetsägarkonsortiet i ägandefrågor, plan- och exploateringfrågor, 

åtgärder i den offentliga miljön eller fastighetsförvaltning. 

Näringslivsfrågorna 

Kommunens näringslivsfrågor hanteras delvis inom Strategi- och utvecklingskontoret 

men också inom ett antal kommunala bolag. Inte heller inom detta område finns 

ett samlat operativt ansvar, som med beslutsmandat skulle kunna representera kommunen 

inom samarbetet med fastighetsägarkonsortiet, framför allt i frågorna om 

centrumutveckling och handel. Näringslivsorganisationen i kommunen är också för 

närvarande föremål för översyn.

7 (12) 

Överväganden och slutsatser 

• Kommunledningen måste ta ett tydligt kommando och genom uttalanden 

och direktiv stödja samverkansprojektet 

Kommunledningen, i form av Kommunalråd och Kommunstyrelse, bör ta ett 

samlat grepp vid behandlingen av Utvecklingsprojekten och tydligt ange inriktning 

och mål för detta, som också blir de åtaganden kommunen kan göra i avtalet 

med fastighetsägarkonsortiet. Beslut att gå in i samarbetet måste också fattas med 

ett helhetsperspektiv och ge erforderliga mandat för det löpande exekutiva arbetet. 

Helhetslösningen bör också innehålla de organisationsförändringar eller utnämningar 

som krävs för att kommunen skall kunna bli drivande i projekten och 

att tillräckliga finansiella medel ställs till förfogande. 

En organisationsmodell bör införas som i möjligaste mån skapar ett linjeansvar 

direkt till Kommunledningen för de fastighets- och näringslivsrelaterade frågor, 

som blir kritiska framgångsfaktorer för projekten. 

Ett samlat inriktningsbeslut bör också innehålla och fungera som en tydlig signal 

och i möjligaste mån direktiv till övriga kommunala organ som berörs av projekten. 

En förstärkande effekt blir det rimligen om de här aktuella besluten kan fattas 

i politisk enighet och detta skulle också ge en starkare ställning för kommunen 

i förhållande till de externa intressena. 

I sammanhanget bör också framhållas vikten av att kommunen tar sitt ägaransvar 

för Landskronahem och ger bolaget tydliga mandat och resurser att delta i samarbetsprojekten 

och verka för genomförande av de mål och intentioner som är förknippade 

med dessa. 

• Kommunen behöver skapa en organisationsmodell anpassad till samarbetet 

och tillsätta ansvarig(a) med exekutivt mandat 

Ansatsen att tillsammans med externa intressenter inom fastighetsägande, stadsförnyelse 

och centrumutveckling ställer särskilda krav på den kommunala organi-

8 (12) 

sationsmodellen och beslutsfattandet. Det gäller att hitta en modell där kommunens 

myndighetsroll och delvis lagfästa organisationsmodell låter sig förenas 

med affärsmässighet och ett aktivt och handlingskraftigt agerande med beslutsmandat 

i de samarbetsorgan och de sammanhang som blir aktuella. Detta måste 

tas med i den pågående översynen av kommunledningsorganisation och organiserandet 

av näringslivsfrågorna. 

Som berörts ovan bör eftersträvas en platt organisationsmodell, som ger Kommunledning 

möjlighet att ta ett tydligt ledningsansvar i det operativa arbetet. 

• Det behövs också ett forum/plattform för dialog med privata intressenter, 

både för förankring och för input i frågor om Tillväxt och Förnyelse. 

Det har aktuella samarbetet berör för kommunen viktiga frågeställningar om 

centrumutveckling och stadsförnyelse. För att få till stånd ett effektivt förändringsarbete 

är det också naturligt att samarbeta med några av de ledande fastighetsbolagen 

i Landskrona., som också kan förväntas ha långsiktiga intressen av 

att utveckla fastighets- och hyresmarknaderna i regionen. 

Samtidigt är det viktigt att fastighetsprojekten sätts i ett större sammanhang i arbetet 

med att skapa Tillväxt och förnyelse. Som ett komplement till det fastighetsinriktade 

samarbetet med fastighetsintressenterna bör övervägas att skapa ett särskilt 

forum för dialog med också andra externa aktörer inom näringsliv och samhälle, 

som har ett engagemang för utvecklingsarbetet och kan bidra med synpunkter 

och krav på detta.

9 (12) 

Förslag 

1. Politiskt inriktningsbeslut 

Inom kommunledningen bör fattas ett tydligt och övergripande beslut enligt vad som 

beskrivits ovan, och som innebär 

• Ett tydligt engagemang och ansvar från kommunstyrelsens sida 

• Att det samlade ansvaret utvecklingsprojekten avseende Centrumutveckling och 

Stadsförnyelse ligger direkt hos kommunstyrelsens ordförande 

• En tydlig viljeinriktning, och så långt möjligt direktiv, för underställda kommunal 

organ att stödja och prioritera de olika projekt som initieras inom ramen för 

samarbetet. 

2. Förändrad fastighetsorganisation 

Som framgått ovan saknas i Landskrona en sammanhållen organisation och ett samlat 

ansvar för Kommunens fastighetsägande och fastighetsförvaltning. Det föreslås 

därför att det skapas en ny fastighetsorganisation för den kommunala fastighetshanteringen 

- Landskrona Kommunfastigheter - med ansvar för 

• Fastighetsstrategi och lokalförsörjning 

• Fastighetsutveckling 

• Fastighetsförvaltning 

• Mark- och exploateringsfrågor. 

För enheten utses en särskild Fastighetschef, som rapporterar direkt till Kommunledningen. 

För tids vinnande kan övervägas att på projektbasis anlita en extern resurs för 

genomförande av förändringarna och med mandat att företräda kommunen i utvecklingsprojekten. 

Den nya fastighetsenheten bör också bereda frågor rörande den kommunala förköpsrätten, 

så att dessa behandlas inom ramen för en sammanhållen strategi. 

Landskronahem beröras av förändringen utan skall oförändrat vara det kommunala 

bostadsbolaget. Teknik- och Stadsbyggnadsförvaltningen skall oförändrat ansvara för 

myndighets- och planfrågor och de kommunaltekniska anläggningarna.

10 (12) 

3. Samordning av näringslivsfrågorna 

Även näringslivsfrågorna berörs av och är viktiga för de nu aktuella utvecklingsprojekten. 

Som framgått ovan är hanteringen av näringslivsfrågorna splittrade mellan 

kommunledningskontoret och ett antal kommunala bolag. En översyn av denna organisation 

är påbörjad i annat sammanhang och det är naturligtvis angeläget att denna 

översyn görs också med beaktande av de aktuella behov som uppkommer i Utvecklingsprojekten. 

Det föreslås att det inom kommunledningskontoret utses en samordnare av näringslivsfrågorna, 

som rapporterar direkt till kommunstyrelsens ordförande. Befattningen 

bör tillsättas på projektbasis med uppgift att 

- företräda kommunen i Utvecklingsprojekten; 

- ansvara för den initierade utredningen om näringslivsfrågorna och för genomförande 

av de förändringar som kan aktualiseras av denna; 

- vara ordförande i styrelserna för de kommunala näringslivsbolagen. 

4. Advisory Board 

Det är från Kommunens sida angeläget att Utvecklingsprojekten drivs inom ramen 

för det övergripande arbetet för Tillväxt och Förnyelse och på affärsmässiga villkor 

även för de kommunala intressena. Som komplement till det samarbete som etableras 

med fastighetsaktörerna i Utvecklingsprojekten bör övervägas att också skapa en 

plattform för dialog och idéutbyte med en bredare krets av externa aktörer. 

Det föreslås därför att det skapas en Advisory Board, som ett rådgivande och 

idéskapande organ till kommunledningen i vilken ett antal ledande personer från näringsliv 

och samhälle kan ingå.

11 (12) 

Genomförande och tidplan 

a) Inriktningen bör vara att fatta erforderliga politiska beslut under Q3/2007 för att 

aktivt kunna driva att Utvecklingsprojekten kommer till stånd. 

b) Frågan om att inrätta Landskrona Kommunfastigheter bör utredas under 2007 

med inriktningen att enheten skall kunna vara i funktion till årsskiftet 

2007/2008. En tillförordnad fastighetschef på projektbasis bör tillsättas omgående 

med uppgift att driva utredningen och att tills vidare företräda kommunen 

i Utvecklingsprojekten. 

c) Samordnaren för näringslivsfrågor bör också kunna utses omgående för att på 

projektbasis driva frågorna om översyn av näringslivsorganisationen och samtidigt 

företräda kommunen i Utvecklingsprojekten. 

d) En Advisory Board bör inrättas snarast efter att de politiska besluten enl. a) 

fattats och en översiktlig arbetsbeskrivning upprättats. 

Landskrona den 

Lennart Andersson 

Bilaga: PM 2007-04-23 

Idéskiss

12 (12) 

Idéskiss 

Politisk förankring 

Direktiv till förvaltningar 

Advisory Board 

- Forum för Tillväxt 

och Förnyelse 

Kommunledning 

Fastighetchef 

Kommunens 

fastighetsverksamhet 

Mark- o exploatering 

Strategi 

Samordning 

Utförande 

Samordnare 

Etablerings- och 

näringslivsfrågor 

Varumärkesstrategi 

Särskild befattning i Kommunstaben; 

Arbetande ordförande i kommunala bolag med 

uppgift leda, samordna och effektivisera dessa. 

4

PM 2007-09-19/LA 1 (2) 

Fastighetsverksamheten i Landskrona kommun 

I en tidigare PM 2007-06-15 (Bilaga) berördes bland annat kommunens fastighetsverksamhet 

och redovisades ett antal principiella förslag om hur denna skulle kunna utvecklas och 

förstärkas mot bakgrund av de problemställningar som identifierats. 

Sammanfattningsvis redovisades följande förslag: 

En ny enhet - Landskrona Kommunfastigheter - skapas direkt under kommunstyrelsen. 

Landskrona Kommunfastigheter under ledning av en fastighetschef föreslås ha det 

samlade ansvaret för kommunens fastighetshantering, såsom 

- Fastighetsstrategi och lokalförsörjning för de kommunala verksamheterna 

- Fastighetsutveckling 

- Fastighetsförvaltning 

- Mark- och exploateringsfrågor 

- Beredning av kommunala förköpsärenden 

Utifrån ovanstående principiella inriktning föreslås att det genomförs en fördjupas studie av 

fastighetsverksamheten. Studien inriktas mot att lämna konkreta förslag om hur ett samlat 

grepp kan tas i frågan och att ta fram en tid- och aktivitetsplan för ett genomförande. 

Studien skall genomföras under innevarande år och ge underlag för principbeslut i här 

aktuella frågor. 

Studien bör i huvudsak omfatta följande: 

1. Nulägesbeskrivning. 

Genomförs i form av sammanställning av relevant information och intervjuer med 

berörda chefspersoner. Styrkor och svagheter identifieras och kritiska 

framgångsfaktorer beskrivs. 

2. Fastighetsstrategi och principer för lokalförsörjning 

Förslag tas fram om innehåll och inriktning för en samlad strategi för kommunens 

fastighetsverksamhet samt ansvar och riktlinjer för lokalförsörjningen till de 

kommunala verksamheterna. Här behandlas också principer för internhyressättningen. 

3. Fastighetsförvaltning och Fastighetsutveckling 

Lokalförsörjning, vari också innefattas att lämna god service till verksamheterna, och 

fastighetsutveckling torde vara de prioriterade områdena för fastighetsverksamheten. 

Mot denna bakgrund görs en analys över hur fastighetsförvaltingen kan organiseras 

och bemannas. Här diskuteras bland annat vilka strategiska tjänster, som kommunen 

bör driva i egen regi och vilka generella utförartjänster, som kan göras till föremål för 

konkurrensutsättning. 

2010-03-02

PM 2007-09-19/LA 2 (2) 

Särskild vikt skall läggas vid att kommunen kan bli en aktiv och drivande partner i den 

utveckling av fastighetsbeståndet i Landskrona, som för närvarande är föremål för 

diskussion med några ledande fastighetsföretag i kommunen. 

I detta sammanhang blir det också av särskild vikt att det skapas forum och resurser 

för att professionellt utveckla kommunens fastighetsbestånd. Ett pilotprojekt om det 

framtida nyttjandet av Kommunhuset kan ingå. 

4. Mark- och exploateringsfrågor, förköpsärenden mm 

Studien skall också innefatta en analys hur hanteringen av mark- och 

exploateringsfrågorna kan organiseras för att bäst stödja både den övergripande 

fastighetsstrategi, men också på ett operativt samlat och beslutskraftigt sätt medverka i 

genomförandet av mål om bostadsförsörjning och centrumutveckling. 

Fasticon erbjuder sig att genomföra studien enligt ovan, med inriktningen att en rapport skall 

föreligga senast den 15 december i år. 

Enligt den far-farsprincip som tillämpas inom Fasticon kommer ett eventuellt uppdrag att 

utföras av Lotta Strömgren Jönsson (CV bifogas) och Lennart Andersson (partner och 

styrelseordförande), som uppdrags- och kundansvarig. 

Malmö den 20 september 2007 

Lennart Andersson 

. 

2010-03-02

Fastighetsverksamheten i 

Landskorna Stad 

Strukturella boendeåtgärder mm 

Rapport upprättad av Lennart Andersson, Fasticon 

2009-11-23

2 (23) 

Sammanfattning ..................................................................................................................... 3 

1. Inledning .......................................................................................................................... 4 

Bakgrund ............................................................................................................................ 4 

Kommunstyrelsens uppdrag till Stadsdirektören ............................................................... 4 

Fasticon uppdrag ................................................................................................................ 4 

2. Nuläge ............................................................................................................................. 5 

3. Övergripande ................................................................................................................... 5 

4. Verktyg för fastighetsrelaterade strukturella boendeåtgärder ......................................... 6 

4.1 Samordning och koordinering .................................................................................. 6 

4.2 Samordning och utnyttjande av resurser .................................................................. 7 

5. Kommunen som myndighet ............................................................................................ 7 

5.1 Plan- och bygglagen (PBL)...................................................................................... 8 

5.1.1 Planläggning ........................................................................................................ 8 

5.1.2 Lovgivning ............................................................................................................ 8 

5.1.3 Tillsyn, ingripanden och sanktioner ..................................................................... 9 

5.2 Inlösen, expropriation och förköp ............................................................................ 9 

5.3 Lagen om förvärv av hyresfastigheter ..................................................................... 9 

5.4 Bostadsförvaltningslagen ....................................................................................... 10 

5.5 Skydds- och ordningsregler ................................................................................... 10 

5.6 Miljölagstiftningen ................................................................................................. 10 

5.7 Hyreslagstiftningen ................................................................................................ 10 

5.8 Sammanfattning av förslag om kommunen i myndighetsrollen ............................ 10 

6. Kommunen som fastighetsägare ................................................................................... 11 

6.1 Kommunala verksamhetsfastigheter ...................................................................... 11 

6.1.1 Förändringsbehov (se punkt 1 om tidigare utredningar) ................................... 12 

6.2 Landskronahem AB ............................................................................................... 12 

6.2.1 Nuvarande ägardirektiven .................................................................................. 13 

6.2.2 Förändringsbehov för att stödja stadsutvecklingen ........................................... 13 

6.2.3 Särskilt om ”boendekarriär” ............................................................................. 14 

6.2.4 Styrelse och ledning ........................................................................................... 15 

6.3 Samordnad kommunal fastighetsförvaltning ......................................................... 15 

6.4 Sammanfattning av förslagen om Kommunen som fastighetsägare ...................... 16 

7. Samverkan med andra aktörer ....................................................................................... 16 

7.1 Behov och former för extern samverkan................................................................ 16 

7.2 Gemensam fastighetsservice .................................................................................. 18 

7.2.1 Affärsidé och arbetsmodell för ett fastighetsservicebolag ................................. 18 

7.3 Sammanfattning av förslag om samverkan med externa aktörer ........................... 19 

8. Genomförande ............................................................................................................... 19 

8.1 En särskild genomförandeorganisation .................................................................. 19 

8.2 Handlingsplanen .................................................................................................... 20 

8.2.1 Kommunens övergripande fastighetsstrategi ..................................................... 20 

8.2.2 Kommunens myndighetsroll ............................................................................... 20 

8.2.3 Nya ägardirektiv för Landskronahem AB ......................................................... 20 

8.2.4 Samordning av Landskronahem och kommunens Fastighetsavdelning ............. 21 

8.2.5 Etablering av fastighetsdriftsbolag .................................................................... 21 

8.2.6 Etablering av Utvecklingsbolag ......................................................................... 21 

BILAGA ................................................................................................................................... 22 

Ägardirektiv och avkastningskrav för Landskronahem AB ..................................................... 22

3 (23) 


I denna rapport föreslås ett antal åtgärder för att utveckla den kommunala fastighetshanteringen, 

som också aktivt skall stödja målsättningarna att komma till rätta med de strukturella problem 

som redovisats i Stadsdirektörens uppdrag om strukturella boendeåtgärder. 

Sammanfattningsvis föreslås 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

det läggs fast övergripande mål och huvudstrategier – en Masterplan - för kommunens 

agerande i de här aktuella frågorna, och att handlingsplaner med tydliga mål, som kan 

mätas och följas upp, upprättas för genomförandet 

det skapas en organisation och befattning/resurs inom kommunledningen för att driva 

och samordna kommunens agerande i de här aktuella sammanhangen 

Kommunen i sin myndighetsfunktion formulerar en sammanhållande policy för hur 

man skall förhålla sig i förhållandet till fastighetsägarna i kommunen och utfärdar erforderliga 

förordningar och direktiv i enlighet härmed 

det genomförs en processkartläggning över hur de aktuella myndighetsärendena hanteras 

i dagsläget och på denna grundval genomför de förändringar i arbetsordningar och 

rutiner som behövs för att få ett samlat och samordnat myndighetsagerande 

en samlad strategi för kommunens fastighetshantering beslutas (förslag föreligger, se 

nedan) och att förslagna förändring inom kommunens Fastighetsavdelning genomförs. 

Den föreslagna strategin innebär bland annat en genomgång av vilka fastigheter som 

kan behållas, utvecklas resp. avvecklas. 

Landskronahem uttalat blir en aktiv aktör med prioriterad uppgift att stödja stadsutvecklingen 

och bidra till finansieringen av olika insatser inom detta område 

ägardirektiven för Landskronahem ses över och görs tydligare och mätbara, att därvid 

möjligheter införs att arbeta med kortsiktiga avkastningskrav för att öka flexibilitet 

och handlingsförmåga 

en översyn görs om förutsättningarna och formerna för en samordning av Landskronahems 

och Fastighetsavdelnings verksamheter 

det skapas en ny gemensam utförarenhet för viss fastighetsdrift, i vilken också andra 

aktörer kan erbjudas att ingå, med en affärs- och arbetsmodell, särskilt inriktad för att 

stödja strukturella boendeåtgärder 

initiativ tas för att undersöka förutsättningarna för att genom föreliggande förslag om 

samverkan med externa aktörer vad gäller fastighetsutveckling och fastighetsupprustning 

i problematiska områden och boendemiljöer.

4 (23) 

1. Inledning 

Bakgrund 

Inom Landskrona kommun har under senare år och i olika sammanhang diskuterats 

behovet av åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och förnyelse och 

för att komma till rätta med ett antal omständigheter i kommunen som negativt påverkar 

bilden av Landskrona och förhindrar en önskad utveckling. 

Ett förbättringsområde avser att antal fastighetsrelaterade frågor, vilket inkluderar utvecklingen 

av stadskärnan och det offentliga rummet. Ett prioriterat områden anses 

vara att utveckla attraktiva boendemiljöer och boendeformer och få till stånd en upprustning 

i delar av det befintliga fastighetsbeståndet. Att skapa en attraktiv stadskärna 

genom en centrumutveckling som skapar bättre förutsättningar för handel och ett bredare 

serviceutbud är en ytterligare sådan åtgärd. 

I skrivelse 2008-05-28 från Kommunalråden med rubriken ”Rädda Landskrona” redovisades 

ett antal omständighet och förslag för att åtgärda de strukturella grundproblem, 

som ansågs i sin tur avgöra mycket av Landskronas framtid. 

Kommunstyrelsens uppdrag till Stadsdirektören 

I en promemoria 2009-02-23 till Kommunstyrelsen har Stadsdirektören föreslagit hur 

ett antal strukturella boendeåtgärder skall kunna ta ett samlat grepp på de här aktuella 

frågeställningarna. Kommunstyrelsen har därefter beslutat att ge Stadsdirektören i 

uppdrag att 

- initiera samverkan mellan kommunens förvaltningar för att ställa tydliga krav på 

fastighetsägarna att följa fastlagda förordningar 

- initieras en översyn över granskningen av fastighetsägare vid nyförvärv, innefattande 

en översyn av delegationsordning och kraven för godkännande 

- i samverkan med relevanta aktörer föreslå långsiktiga strukturella åtgärder, område 

för område för att nå önskvärd utveckling (i detta sammanhang har framhållits 

att kommunens eget fastighetsbolag Landskronahem AB har en nyckelroll) 

- i den mån det krävs föreslå förändringar i ägardirektiven för Landskronahem 

- föreslå övriga åtgärder i linje med vad som tagits upp i skrivelsen. 

Fasticon uppdrag 

Fasticon har tidigare på kommunens uppdrag varit engagerad i flera av de fastighetsrelaterade 

frågor som berörs i Stadsdirektörens skrivelse och genomfört ett antal utredning 

med olika förändringsförslag, ex.vis 

- Utredning och förslag under våren och hösten 2009 om den övergripande fastighetsstrategin 

för kommunen 

- Verksamhets- och organisationsutredning under våren 2009 angående verksamheten 

inom kommunens Fastighetsavdelning 

- PM 2007-04-24 med bland annat en idéskiss om samverkan med andra ledande 

fasighetsaktörer i kommunen 

- PM hösten 2007 med förslag om hur kommunen kan organisera sig vid en samverkan 

med andra aktörer för att effektivt kunna driva projekt mm med utifrån 

gemensamma målsättningar

5 (23) 

- Utredning 2009-04-14 med en översiktlig bedömning av möjligheterna till alternativanvändning 

av Stadshuset, Dammhagskolan och GA-skolan 

Fasticon har i detta sammanhang fått i uppdrag av Stadsdirektören att bistå i hans 

uppdrag i första hand avseende de fastighetsrelaterade frågorna 

2. Nuläge 

Det aktuella nuläget kan kortfattat beskrivas i följande punkter: 

Det finns en klar och gemensam bild av nuläge och problembeskrivningar 

Olika lösningar och förslag har tagits fram och diskuterats utan att operativa 

beslut för genomförande kommit till stånd 

Det saknas en samlad strategi och plan för att gå från ord till handling – 

många verktyg finns på plats 

I detta sammanhang kan nämnas att vissa insatser med stadsutvecklingsprofil gjorts 

av det kommunala bostadsbolaget Landskronahem AB ensamt och i vissa fall genom 

fastighetsförvärv tillsammans med HSB Landskrona. 

Vidare bör framhållas att exploateringen av Nyhamns-området visat på den positiva 

potential, som ligger i att exploatera attraktiva boendemiljöer. 

3. Övergripande 

En nödvändig framgångsfaktor för att komma till rätta med de identifierade problemområdena 

är både en tydlig och gemensam målbild/vision och ett samordnat agerande 

i de sammanhang kommunen kan påverka utvecklingen. 

Målbilden och den praktiska operativa hanteringen måste bygga på insikten att allt 

hänger ihop. 

För att helheten skall fungera behövs därför en sammanhållen övergripande strategi, 

som är överordnad varje berörd enhet och en för det här ändamålet anpassad organisation 

där det finns ett uttalat ansvar för att driva genomförandet av den överordnade 

strategin. För att kunna lyckas i uppgiften med att samordna kommunens insatser och 

bevaka att strategier och handlingsplaner genomförs behövs en samordningsfunktion 

med tydliga mandat och resurser från den högsta politiska ledningen. 

Målbilden och strategierna måste dessutom förankras och förmedlas både externt och 

internt i kommunen. För detta ändamål bör formuleras en samlad kommunikationsstrategi.

6 (23) 

Mål och medel – allt hänger ihop! 

VISION 

Aktiv fastighetsförvaltning 

Ägarsamverkan 

Strategi 

Organisation 

Kommunikation 

Förköp 

Infrastruktur 

Finansiering 

PBL 

Byggnadslagstiftning 

Förvärvslagstiftning 

Bostadspolitik 

Bostadsrättomvandling 

- Sammanfattningsvis behövs någon form av Masterplan för att uppnå målen om 

tillväxt och förnyelse. Vi rekommenderar därför – som framgår nedan - att 

- det läggs fast övergripande mål och huvudstrategier i det politiska forumet 

- handlingsplaner med tydliga mål, som kan mätas och följas upp, upprättas. 

4. Verktyg för fastighetsrelaterade strukturella boendeåtgärder 

När det gäller fastighetsrelaterade frågor kan Kommunen övergripande sägas agera 

inom tre olika funktioner 

- Som myndighet 

- Som fastighetsägare 

- Som aktör i fastighetsmarknaden 

För att uppnå ett optimalt resultat vid utövande av de olika rollerna/funktionerna är 

det naturligtvis viktigt att det skapas en ordning så att kommunens organisation och 

resurser används på ett målinriktad och samordnat sätt. 

Kritiska framgångsfaktorer blir därför: 

4.1 Samordning och koordinering 

Eftersom kommunen agerar inom så många områden och i olika roller/funktioner blir 

det finns en samordning och koordinering för att uppnå de mål som ställs upp. Detta 

ansvar bör rimligen finnas hos kommunstyrelsen och genomförandet vara ett tydligt 

uppdrag och mandat för kommunledningen. 

• Inom kommunledningen bör inrättas en särskild befattning för samordning och 

koordinering av de fastighetsrelaterade frågorna inom kommunen, såsom

7 (23) 

- Mark- och exploatering 

- Den kommunala fastighetsstrategin och lokalförsörjningen 

- Samordning och koordinering av myndighetsfunktionen(se punkt 5 nedan) 

- Företräda kommunen i fastighetsfrågor (bland annat i Landskonahems styrelse, 

Utvecklingsbolag etc., se punkt 6 och 7 nedan) 

Befattningen bör helt kunna fokusera på genomförande och utveckling av handlingsplanen 

och därför inte ingå i någon ordinarie kommunal förvaltning. I stället bör det 

vara person inom kommunledningen med tydligt mandat att hantera här berörda sakområden 

och frågor. För att understryka projektkaraktären i uppgiften kan rollen/befattningen 

gärna göras tidsbegränsad. 

4.2 Samordning och utnyttjande av resurser 

På samma sätt blir det en kritisk framgångsfaktor att samordna och optimera kommunens 

resurser och intressen som fastighetsägare. 

• Bland annat av detta skäl föreslås att ägandet av Landskronahem utnyttjas som en 

kompetens- och resursbas för den operativa hanteringen av fastighetsverksamheten. 

Av detta följer bland annat 

- Samordning av kommunens Fastighetsavdelning och Landskronahem (se 

punkt 6.3) 

- Förändrade ägardirektiv för Landskronahem som fastlägger att medverkan i 

stadsutvecklingen är en prioriterad uppgift för bolaget (se punkt 6.6.2) 

- Att Landskronahem aktivt fokuserar på fastighetsutveckling och efter hand 

realiserar övervärden i färdigutvecklade fastigheter för att skapa finansieringsbidrag 

för stads- och stadsdelsutvecklingsinsatser både inom och utom 

bolaget 

- Att också beståndet av kommunala verksamhetsfastigheter ses över för att 

effektivisera nyttjandet och frigöra kapital genom avveckling av fastigheter 

som inte är strategiskt viktiga för de kommunala verksamheterna. 

5. Kommunen som myndighet 

I det här aktuella sammanhanget är det i första hand inom följande sak- och lagstiftningsområden 

som Kommunen kan och skall utnyttja sin myndighetsroll. 

- Plan- och bygglagstiftningen (PBL) 

- Inlösen, expropriation och förköp 

- Lagen om förvärv av hyresfastigheter 

- Bostadsförvaltningslagen 

- Skydds- och ordningsregler 

- Miljölagstiftningen 

- Hyreslagstiftningen

8 (23) 

Huvuddelen av verktygen hittas i Plan- och bygglagen (1987:10), som är det huvudsakliga 

regelverket för en kommuns rättighet och skyldighet att utöva tillsyn och kontroll 

över markanvändningen i kommunen. Annat återfinns också i andra regelverk, 

och inte sällan kan olika regelverk användas ”korsvis” för en så effektiv tillämpning 

som möjligt. 

Lagstiftningen ger Kommunen inte obetydliga medel att förhindra förvärv för olämpliga 

fastighetsägare eller att reagera mot fastighetsägare som är olämpliga eller inte 

underhåller sin fastighet eller i övrigt brister i att följa lagar och förordningar. Exempel 

på hur kommunen kan agera framgår kortfattad nedan. 

För att kunna utnyttja dessa verktyg på ett verkningsfullt och konsekvent sätt krävs 

både ett aktivt agerande och en offensiv hållning från kommunens sida och en tydlig 

policy, som kan kommuniceras både internt och externt, en genomtänkt arbetsordning 

och ett samordnat agerande och rutiner för hantering av enskilda ärenden. 

Kommunen bör därför utfärda direktiv och instruktioner för hur de här aktuella frågorna 

skall hanteras av de olika berörda förvaltningarna och som också innebär att 

tveksamma eller oklara fall överlämnas till det policyskapande organet (eventuellt 

kommunstyrelsen) för beslut. 

5.1 Plan- och bygglagen (PBL) 

I PBL återfinns regler om planläggning, lovgivning samt om tillsyn, ingripande och 

sanktioner. Som framgår nedan har kommunen vidsträckta befogenheter att i en rad 

olika avseenden ingripa mot enskilda fastighetsägare, såväl när denne vidtar aktiva 

åtgärder, som exempelvis byggande i strid mot planer och bestämmelser, men också 

vid passivitet, som resulterar i exempelvis vanskötsel av fastighet. Ett aktivt agerande 

från kommunens sida kan i betydande grad bidra till att ”efterhålla” fastighetsbeståndet 

inom kommunen. 

5.1.1 Planläggning 

Möjligheterna till planläggning genom översiktsplaner, detaljplaner, översiktsbestämmelser 

och fastighetsplaner ger kommunen bra verktyg för att i förväg ”dra upp 

riktlinjer” för hur olika områden skall användas och eventuell förändras. En god 

framförhållning genom planläggning bidrar också till att användandet av lovgivningsreglerna 

kan användas mer verkningsfullt i linje med kommunens syften och målsättningar. 

5.1.2 Lovgivning 

För byggande, rivning mm erfordras tillstånd från kommunen i form av bygglov, rivningslov 

och marklov. 

Lovgivningsregler ger kommunen verktyg att i förväg ha kontroll över, och i viss 

mån styra, användandet av fastigheter inom kommunen. Lovgivningen skall ske utifrån 

de förutsättningar och syften som anges i PBL, som ger utrymmer för bedömningar 

i linje med kommunens syften och målsättningar, särskild om dessa finns fastlagda 

genom planläggning.

5.1.3 Tillsyn, ingripanden och sanktioner 

9 (23) 

Enligt PBL har kommunen en relativt vidgående möjlighet att utöva tillsyn och kontroll 

och att ingripa vid olika typer av överträdelser från fastighetsägarens sida. 

Det finns ett antal generella regler som ger kommunen möjlighet att ingripa på olika 

sätt och använda olika sanktionsmedel mot fastighetsägare som överträtt regler eller 

brutit mot tillstånd etc. 

Därutöver finns specifika fall där ingripande kan ske. 

• Om en byggnad är förfallen eller skadad till väsentlig del, och inte sätts i stånd 

inom skälig tid, kan ägaren föreläggas att riva byggnaden eller anläggningen 

• Om en byggnad eller anläggning har brister som kan äventyra säkerheten för dem 

som uppehåller sig i närheten kan kommunen förbjuda användningen av byggnaden 

eller anläggningen 

• Under vissa förutsättningar kan kommunen förelägga ägare att ta bort byggnad eller 

anläggning som kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerheten 

• Om kommunen finner att det föreligger brister i fråga om underhåll av byggnad 

eller anläggning får kommunen uppdrag åt sakkunnig person att på ägarens bekostnad 

utresa behovet av underhållsåtgärder. 

5.2 Inlösen, expropriation och förköp 

I PBL finns också regler om inlösen mm som kan uppkomma i samband med plangenomförande. 

Regler om tvångsförvärv genom expropriation finns i Expropriationslagen. 

Enligt Förköpslagen har kommunen i vissa fall förköpsrätt vid försäljning som omfattar 

fastighet, eller tomträtt, som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för 

tätbebyggelse eller som behöver rustas upp eller som behöver byggas om för att tillgodose 

bostadsförsörjningen. Det föreligger ett regeringsförlag om att lagen skall 

upphävas och upphöra att gälla vid utgången av februari 2010. 

5.3 Lagen om förvärv av hyresfastigheter 

Vid förvärv av hyreshusenhet krävs i vissa fall förvärvstillsänd av hyresnämnden. 

Förvärvstillstånd skall vägras 

• om förvärvaren inte visar att han är i stånd att förvalta fastigheten, 

• om förvärvaren inte gör sannolikt att syftet med förvärvet är att han skall förvalta 

fastigheten och därvid hålla den i ett sådant skick att den motsvarar de anspråk de 

boende enligt lag har rätt att ställa, 

• om det kan antas att förvärvaren i något annat avseende inte kommer att iaktta 

god sed i hyresförhållandet eller 

• om det kan antas att förvärvaren eljest med hänsyn till brottslig gärning eller visad 

brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från allmän synpunkt olämplig att 

inneha fastigheten 

I ärenden om förvärvstillstånd skall kommunens yttrande inhämtas och kommunen 

ges därmed möjlighet att åberopa förhållanden som kan leda till att förvärvstillstånd 

vägras och därmed det aktuella köpet blir ogiltigt.

10 (23) 

Även beträffande denna lag föreligger det ett regeringsförlag om att lagen skall upphävas 

och upphöra att gälla vid utgången av februari 2010. 

5.4 Bostadsförvaltningslagen 

Kommunen kan också i vissa fall hos hyresnämnden ansöka om tvångsförvaltning av 

bostadshus om fastighetsägare försummar vården av fastigheten eller underlåter han 

att vidtaga angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten 

eller på annat sätt att han icke förvaltar fastigheten på ett för de boende godtagbart 

sätt. Tvångsförvaltning kan också aktualiseras om fastighetsägare underlåter att 

hyra ut lägenheter för bostadsändamål i fastigheten och det med hänsyn till bostadsförsörjningen 

är uppenbart oförsvarligt att lägenheterna står tomma. 

5.5 Skydds- och ordningsregler 

Det finns olika typer av skydds- och ordningsregler rörande fastigheter, exempelvis 

avseende brand, sotning, hissar och renhållning. Kommunen har i dessa sammanhang 

ett tillsynsansvar och har tillgång till olika sanktionsmedel mot fastighetsägare som 

bryter mot olika lagar och förordningar. Kommunen kan också utförda en kommunal 

ordningsstadga med ytterligare förhållningsregler. 

5.6 Miljölagstiftningen 

Enligt miljöbalken har kommunen ansvar att utöva tillsyn över miljö och hälsoskydd. 

Detta kan exempelvis gälla fastighetsägares skyldighet att vidta åtgärder som skäligen 

kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors 

hälsa. 

5.7 Hyreslagstiftningen 

Regler finns också i hyreslagstiftningen om hyresvärds skyldighet att hålla fastighet i 

visst skick och att vidta eller underlåta att vidta vissa åtgärder. I dessa fall är det dock 

främst hyresnämnden, på ansökan av hyresgäst, som har befogenhet att ingripa. 

5.8 Sammanfattning av förslag om kommunen i myndighetsrollen 

Inriktningen och målsättningen för myndighetsagerandet i det här sammanhanget 

skall vara att på ett samlat sätt kunna ingripa mot fastighetsägare, som motverka eller 

försvårar genomförandet av önskvärda och strukturella insatser för stadsutvecklingen, 

ex.vis genom bristande förvaltning och underhåll av sina fastigheter. 

Därför behövs bland annat följande åtgärder: 

a) Skapa samordnad policy 

Sammanställ relevanta regler i PBL och annan byggnadslagstiftning med policy 

och direktiv för hur kommunen skall tillämpa regelverket i förhållande till fastighet

11 (23) 

b) Kompletterande kommunala förordningar 

Utfärda kommunala förordningar inom områden där detta är möjligt för stöd till 

dessa policies 

c) Skapa policies och direktiv för tillämpningen av förköps- och förvärvslagsstiftning 

Även policies och direktiv för hur ärenden om förköp eller förvärvstillstånd skall 

hanteras bör skapas. 

d) Processkartläggning 

Genomför en processkartläggning hur här aktuella ärenden hanteras i nuläget och 

genomför nödvändiga förändringar i arbetsordningar och rutiner för att få ett 

samlat myndighetsagerande 

6. Kommunen som fastighetsägare 

Kommunen är med sitt innehav av kommunala verksamhetsfastigheter, och genom 

ägandet av Landskronahem, Landskronas största fastighetsägare. Sammantaget äger 

kommunen direkt och indirekt ca 230 000 kvm lokaler och ca 4 000 bostadslägenheter, 

med en sammanlagd bostadsyta på ca 275 000 kvm. Innehaven är geografiskt fördelat 

så att kommunen i princip har ett fastighetsägarengagemang i kommunens alla 

delar. 

I rollen som ledande fastighetsägare och i kombination med myndighetsrollen har 

alltså kommunen en stor möjlighet att påverka både nybyggandet och stadsutvecklingen 

i kommunen. 

6.1 Kommunala verksamhetsfastigheter 

Kommunens ägande av verksamhetsfastigheter förklaras i första hand med behovet 

av att förse de kommunala verksamheterna med ändamålsenliga lokaler. Detta har historiskt 

i de flesta fall skett genom att verksamhetsbyggnader uppförts av kommunen 

för eget ägande och egen förvaltning. I mindre utsträckning har behovet tillgodosetts 

genom inhyrning på marknaden. I dagsläget hyr kommunen ca 55 000 kvm av externa 

fastighetsägare, samtidigt som ca 25 000 kvm hyrs ut till externa hyresgäster. 

I det föreliggande förslaget till fastighetsstrategi förslås att kommunen skall mer förutsättningslöst 

skall arbeta med lokalförsörjningen och i princip endast själv äga fastigheter 

där andra godtagbara alternativ inte står till buds. Genom att använda sin 

kraft som stor aktör i marknaden skall uppnås – förutom att binda mer kapital än nödvändigt 

i fastigheter – en effektivare och flexiblare lokalförsörjning. 

Valet av lokalisering liksom prioriteringar när det gäller underhåll och utveckling av 

kommunala verksamhetsbyggnader, ex.vis skolor, har en stor betydelse för utvecklingen 

av de olika stadsdelarna och för stadsbyggnaden generellt. Intressekonflikter 

kan uppkomma mellan verksamheternas, kanske ibland kortsiktiga behov och ekonomi, 

och en mer långsiktig och övergripande fastighetsstrategi som väger in också 

andra aspekter. Diskussionerna om utnyttjandet av Dammhagskolan och GA-skolan 

är ett belysande exempel på detta och där det skulle vara önskvärt med en tydligare

12 (23) 

ansvars- och beslutsordning för att hantera aktuella frågor med bättre framförhållning 

och där också de mer långsiktiga och strukturella aspekter beaktas. 

Det är alltså viktigt att lokalförsörjning och förvaltningen av kommunens fastigheter 

behandlas som en integrerad del i en mer övergripande stadsbyggnadsstrategi. 

6.1.1 Förändringsbehov (se punkt 1 om tidigare utredningar) 

1. För att åstadkomma en optimal hantering av de kommunala verksamhetsbyggnaderna 

föreslås i den tidigare organisationsutredningen att tydligare mål och riktlinjer 

formuleras för Kommunens fastighetsavdelning (för styrning av verksamheten, 

se nedan i punkt 8) och att dessa innebär ett mer konsekvent inordnande i 

den övergripande fastighetsstrategin. 

2. Uppdraget för Fastighetsavdelningen bör fokuseras på den operativa hantering 

för lokalförsörjningen, att vara ett serviceorgan för verksamheterna i lokalfrågor 

framför allt när det gäller att effektivisera lokalnyttjandet samt att företräda 

kommunen som fastighetsägare i löpande förvaltningsärenden. De strategiska 

frågorna om investeringar, vissa prioriteringar i lokalförsörjningsfrågor etc. bör 

hanteras i ett överordnat organ, som också har att väga in samordningen med de 

övergripande målsättningarna. 

3. Med inriktningen att skapa en kvalitativ och effektiv fastighetsförvaltning och 

projektverksamhet föreslås vidare att möjligheterna och effekterna av en närmare 

samordning med Landskronahem studeras. Av samma skäl bör den rena fastighetsdriften 

outsourcas eller arrangeras i samverkan med andra aktörer för att 

uppnå en större förvaltningsvolym, som normalt ger bättre förutsättningar för en 

effektivare och mer professionell drift. Som berörs nedan kan en väl fungerande 

fastighetsservice vara ett viktigt bidrag i arbetet med att bygga en attraktiv boendemiljö 

4. Som ett led i införande av en samlad kommunal fastighetsstrategi som också 

skall stödja en strategi för utveckling och tillväxt bör en genomgång av fastighetsbeståndet 

göras för att pröva vilka fastigheter som bör behållas och eventuellt 

utvecklas och vilka som bör avvecklas. Samtidigt görs en bedömning av status 

och underhållsbehov av de fastigheter som anses strategiskt viktiga att behålla 

till underlag för en plan för underhålls- och fastighetsutvecklingsinsatser. I 

denna genomgång bör också beaktas de strukturella konsekvenserna för stadsutvecklingen 

etc. vägas in. 

6.2 Landskronahem AB 

Som beskrivits ovan är Landskronahem kommunens största bostadsföretag och därmed 

en betydelsefull aktör i arbetet med att genomföra strukturella boendeåtgärder. 

Styrningen av Landskronahem sker dels genom ägardirektiv och dels genom tillsättande 

av bolagsstyrelse. I det nu aktuella sammanhanget bör alltså övervägas 

- om ägardirektiven behöver ändras eller utvecklas för att stödja kommunens målsättningar 

om stadsutvecklingen

13 (23) 

- om styrelsen har tillräcklig erfarenhet, kompetens och mandat för att styra och 

leda bolaget och hantera de intressekonflikter som kan uppkomma mellan krav på 

lönsamt fastighetsägande och på att delta i genomförandet av en övergripande 

stadsbyggnadsstrategi 

6.2.1 Nuvarande ägardirektiven 

De nu gällande ägardirektiven för Landskronahem beslutades av Kommunstyrelsen i 

januari 2006. 

Som Grundläggande princip för bolagets verksamhet anges att det ... skall drivas enligt 

affärsmässiga, marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala 

ändamålet... 

Vidare har kommunen lämnat direktiv i ett antal avseendet. Av intresse i det här 

sammanhanget är bland annat: 

- att Bolaget skall kunna pröva varierande boendeformer genom att omvandla den 

av Bolagets hyresrätter till kooperativa hyresrätter eller bostadsrätter 

- att Bolaget skall motverka kategoriboende och segregation 

- att verksamheten skall bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt hållbara 

principer, vilket bland annat innebär att arbete långsiktigt för konsolidering och 

att minska kommunens risktagande; samtidigt får ej finansiella nyckeltal vara 

överordnade den sociala bostadspolitiken 

- att Bolagets bostadspolitiska mål är att vara den ledande aktören på bostadsmarknaden 

i Landskrona och att Bolaget skall sträva efter att hålla nere hyresnivåerna i 

det sitt bostadsbestånd 

- och att läggs fast vissa sociala mål, bland annat att Bolaget skall ta sin del av 

kommunens bostadssociala ansvar. 

En förenklas sammanfattning av ägardirektiven är att Landskronahem förväntas både 

ta sociala hänsyn och samtidigt driva verksamheten med lönsamhet och på fastighetsekonomiska 

grunder. Detta kan naturligtvis innebära en målkonflikt både långsiktigt 

och vid beslut i enskilda ärenden. 

6.2.2 Förändringsbehov för att stödja stadsutvecklingen 

Med målsättningen att få till stånd ett mer samlat och kraftfullt agerande för att 

genomföra förändringar i stadsutvecklingen (strukturella boendeåtgärder) bör det rimligen 

vara självklart att utnyttja ägandet i Landskronahem. För detta ändamål bör 

ägardirektiven ses över och göras mer konkreta. Samtidigt måste eftersträvas att målkonflikter 

så långs som möjligt undviks. 

Grunden för ägardirektivet bör vara någon form av en kommunal bostadspolitisk strategi, 

som det får förmodas bli följden av Stadsdirektörens utredningsuppdrag, Strukturella 

boendeåtgärder.

14 (23) 

Ägardirektiven bör utformas som tydliga prioriteringar och i dessa avseenden gärna 

innehålla mätbara mål. Däremot bör de inte vara alltför detaljerade bland annat för att 

undvika målkonflikter och i stället ge förutsättningar för flexibilitet och handlingsfrihet 

för ledningen. 

Ägardirektiven bör av intresse i det här sammanhanget särskilt innehålla: 

- att Landskronahem skall vara en aktiv part i stadsutvecklingen och i denna del 

samverka med både kommunala förvaltningar och där det befinns ändamålsenligt 

med externa aktörer; 

- att Landskronahem skall vara en aktiv aktör i fastighetsmarknaden och vid behov 

kunna avyttra fastigheter utan ytterligare utvecklingspotential och i stället förvärva 

utvecklingsfastigheter i områden med behov av stadsutvecklingsinsatser; 

- att Landskronahem skall realisera övervärden i färdigutvecklade fastigheter för att 

bidra till finansieringen av stadsutvecklingsinsatser utanför bolagets verksamhet; 

- att bolaget skall aktivt arbeta med omvandling av hyresrätter till bostadsrätter; 

- långsiktigt avkastningskrav baserat på en kapitalisering av bolaget som tar hänsyn 

till att bolaget mer uttalat skall vara en resurs i stadsbyggnadsutvecklingen; 

- möjlighet att fastställa kortsiktiga avkastningskrav – som kan innebära tillfälliga 

lättnader eller avsteg från de långsiktiga kraven – baserat på de planer och förslag 

som bolaget presenterar med inriktningen att stödja stadsutvecklingen och boendemiljöer; 

Inriktningen och målsättningen bör oförändrat vara att verksamheten skall drivas på 

affärsmässiga villkor och på fastighetsekonomiska grunder. Detta innebär till exempel 

att hyressättning inom ramen för gällande lagstiftning skall vara marknadsmässig 

och att fastighetsförvaltningen skall bedrivas på ett professionellt och kostnadseffektivt 

sätt. Däremot bör det inte vara ett mål i sig att Landskronahem skall vara den ledande 

aktören på bostadsmarknaden i Landskrona eller att hålla nere hyresnivåerna i 

sitt bostadsbestånd. 

Ett utkast/förslag till ägardirektiv med ovanstående inriktning bifogas (Bilaga) 

I sammanhanget bör nämnas att det pågår en översyn som pågår om regelverket för 

s.k. allmännyttiga bostadsföretag. Det förväntas dock inte förändringar i regelverket 

som skulle förhindra en utveckling av bolaget i föreslagen riktning. 

6.2.3 Särskilt om ”boendekarriär” 

I arbetet med utvecklingen av fastighetsbeståndet och vid omvandling till alternativa 

upplåtelseformer uppkommer ett antal frågeställningar om hur hyresgäster i åtgärdsfastigheter 

skall behandlas. I många fall kommer att gälla att hyresgäster inte har vilja 

eller ekonomiska förutsättningar att delta i en avsedd uppgradering av lägenheter och 

boendet eller medverka i en ombildning.

15 (23) 

För att hantera dessa situationer blir det viktigt att både att utforma de tekniska åtgärderna 

och villkoren för hyresgästerna så att dessa olägenheter så långt möjligt undviks. 

En systematik eller form/policy för boendekarriär bör där utarbetas. En sådan 

kan ex.vis innehålla: 

- Fastighetsbeståndet utvecklas så att det blir möjligt att erbjuda bostäder med varierande 

standard och hyresnivåer, både totalt och inom olika stadsdelar 

- Möjligheter till kvarboende i en stadsdel eller bostadsområde skall beaktas när 

insatser planeras 

- Möjlighet att erbjuda finansiella lösningar på goda villkor eftersträvas vid ombildningsprojekt. 

6.2.4 Styrelse och ledning 

Givet att Landskronahem strategisk starkare skall prioritera att medverka i stadsutvecklingen, 

men samtidigt göra detta på fastighetsekonomiska grunder, bör styrelsen 

innehålla kompetenser med erfarenhet från fastighetsföretagande och styrelsearbete i 

fastighetsföretag. Det politiska inflytande bör i första hand kunna utövas genom ägardirektiv 

och genom beslut vid bolagsstämmor. Detta kan eventuellt kombineras med 

ett informellt ägarråd eller motsvarande forum för insyn och diskussion för de politiska 

församlingarna. 

För ledning och styrning av den löpande verksamheten bör – förutom VD och företagsledning 

med normalt VD-ansvar – finnas en aktiv och beslutför styrelse, som inte 

bör vara alltför stor för att skapa goda förutsättningar för ett effektivt styrelsearbete. 

Ordföranden i styrelsen kan lämpligen vara en person med stor erfarenhet från fastighetsbranschen 

och från ledande befattning i fastighetsföretag eller liknande organisation. 

Även den samordningsansvarige för fastighetsfrågor i kommunledningen (se 

punkt 4.1) bör ingå i styrelsen. 

6.3 Samordnad kommunal fastighetsförvaltning 

Som framgått är det kommunala fastighetsägandet fördelat på två organisationer: 

- det direktägda innehavet av i första hand verksamhetsfastigheter genom stadens 

Fastighetsavdelning 

- genom det helägda Landskronahem AB 

Med en tydligare inriktning mot en mer fastighetsekonomiska syn på lokalförsörjningen 

för de kommunala verksamheterna samtidigt som Landskronahem ges en mer 

strategisk roll för det samlade kommunala agerandet i stadsutveckling och i fastighetsmarkanden 

bör en bättre samordning mellan dessa båda enheter övervägas. Därmed 

skulle också dras fördel av de resurser och den kompetens som byggts upp inom 

Landskronahem i ett läge där den kommunala fastighetsavdelningen skulle behöva 

förstärkas både när det gäller ledning och system och rutiner. 

Fördelar med en samordning är främst: 

• Uppdraget för bägge enheterna och de övergripande målsättningarna är i stora delar 

gemensamt

16 (23) 

• Det finns ett behov av samordning och informationsutbyte när det gäller lokalisering 

av bostäder och kommunal service ex.vis när det gäller skola, barnomsorg 

etc. 

• På motsvarande sätt kan förvaltningsinsatserna i det samlade fastighetsbeståndet 

optimeras både kostnads- och tidsmässigt 

• Lednings- och stabsresurser kan effektiviseras 

• Det kan skapas en kraftfullare resurs för lokaleffektivisering i de kommunala 

verksamhetsfastigheterna 

Vissa omständigheter behöver dock beaktas särskilt vid en samordning: 

• Det finns en skillnad i ”affärslogik” mellan bostadsförvaltning och förvaltning 

av verksamhetslokaler 

• Ledningen kan riskera att tappa fokus och få svårt att hantera målkonflikter mellan 

i sammanhang där denna skillnad blir tydlig 

• Regelverket för bruksvärdeshyra och självkostnad mm för bostadsverksamheten 

kan vara hinder för att uppnå de önskade effekterna om samordning och effektivisering 

• Vidare finns det vissa momsaspekter som måste beaktas 

6.4 Sammanfattning av förslagen om Kommunen som fastighetsägare 

a) Lägg fast en Kommunal fastighetsstrategi 

• Tydliga mål och riktlinjer för fastighetsavdelningen 

• Fokusera uppdraget för Fastighetsavdelningen på lokalförsörjningen och att 

effektivisera lokalnyttjandet 

• Gör en översyn av fastighetsbeståndet med inriktningen att optimera fastighetsinnehavet 

med hänsyn till den strategiska betydelsen för lokalförsörjningen, 

utvecklingspotential, underhållsbehov etc. 

a) Samordna Landskronahem och kommunens Fastighetsavdelning 

• En gemensam styrelse och ledning och gemensamma resurser för ekonomi, 

fastighetsutveckling, projektverksamhet etc. 

• En modern och effektiv förvaltningsorganisation med fokus på kundorientering 

och fastighetsekonomi, sannolikt med separata enheter för bostäder (boendeprocessen) 

resp. verksamhetslokaler (lokalförsörjningsprocessen). 

b) Förändrat uppdrag för Landskronahem 

• Prioriterad uppgift att stödja stadsutvecklingen 

• Nya ägardirektiv (se bifogat förslag/utkast till nya ägardirektiv) 

• Tillför styrelsen extern fastighetskompetens 

• Samverkan med externa aktörer (se punkt 7 nedan) 

7. Samverkan med andra aktörer 

7.1 Behov och former för extern samverkan 

För att få till stånd samlade aktiviteter för Tillväxt och förnyelse i krävs det inom vissa 

kritiska områden samordnade aktiviteter där också externa aktörer medverkar. I en

17 (23) 

tidigare pm daterad 2007-04-23 har presenterats en idéskiss som beskriver ett antal 

fastighetsrelaterade områden där en sådan samverkan mellan ett antal ledande och 

långsiktiga fastighetsaktörer skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå relativt 

snabba effekter, för att 

- Utveckla centrum 

- Skapa ett attraktivt boende genom att 

• utveckla nya bostadsområden i attraktiva lägen 

• arbeta med förtätning i befintliga bostadsområden 

- Få till stånd ombildning till bostadsrätt för att förbättra balansen mellan olika upplåtelseformer 

och även kunna verka för en större andel eget ägande 

- Skapa incitament och resurser för fastighetsupprustning 

- Utveckla en excellent och samordnad fastighetsförvaltning med fokus på yttermiljö, 

trygghet och säkerhet 

- Skapa förutsättningar för långsiktiga fastighetsinvesteringar 

En kritisk framgångsfaktor är att kommunen medverkar och samordnar de interna 

kommunala insatserna med de målsättningar och planer som tas fram inom ramen för 

ett sådant samarbete och gemensamt organ. 

I den åberopade promemorian föreslås sammanfattningsvis följande: 

a) Gemensamt Utvecklingsbolag 

Fastighetsägarna bildar ett gemensamt utvecklingsbolag (Bolaget) för sina insatser. 

I Bolaget förutsätts att det kommunala bostadsbolaget Landskronahem 

AB ingår. 

Utvecklingsbolagets verksamhet skall vara grundat på ett avtal, som reglerar finansiering, 

beslutsordning, avtalstider och former för avveckling. Avsikten 

skall vara att bolaget skall vara verksamt under en begränsad tid inom ramen 

för de målsättningar som intressenterna bestämmer. En VD/Projektledare tillsätts. 

För verksamheten upprättas en budget för en begränsad tidsperiod, som 

finansieras av insatser från intressenterna. Budgeten skall i princip bara avse – 

förutom ersättning till Projektledaren - allmänna omkostnader och kostnader för 

de utredningar och åtgärder som intressenterna beslutar. Några investeringar i 

projekt eller motsvarande görs alltså inte i Utvecklingsbolaget. Intressenternas 

finansiella åtagande begränsas sålunda av den initiala insatsen av rörelsekapital. 

b) Utvecklingsavtal med Kommunen 

Till underlag för Utvecklingsbolagets verksamhet träffas ett utvecklingsavtal 

med Kommunen. Detta skall baseras på en gemensam utvecklingsplan och skall 

också innehålla ett åtagande från kommunens sida att verka för genomförande 

av planen både i sin myndighetsutövning och genom riktlinjer och direktiv såväl 

till Landskronahem som till berörda kommunala myndigheter och verksamheter.

18 (23) 

c) Utvecklingsprojekt 

För vart och ett av de utvecklingsområden som skall vara föremål för Bolagets 

verksamhet skapas särskilda projekt med tydliga och avgränsande projektbeskrivningar. 

Om möjligt skall det redan från början också finnas aktivitets- och 

tidplaner samt budget. 

d) Projektbolag 

Inom Utvecklingsbolagets verksamhet skall kunna finnas utrymme både att förvärva 

utvecklings- och saneringsfastigheter och, att utveckla byggrätter. För 

dessa ändamål skall parterna vid behov bilda särskilda dotterbolag. Dessa skall i 

sådant fall kapitaliseras särskilt och det skall också finnas överenskomna exitstrategier 

för hur utförsäljning eller fördelning av fastighetsobjekt skall gå till. 

e) Fastighetsförvaltning 

En viktig komponent i målsättningen att vända känslan av otrygghet i vissa bostadsområden 

och samtidigt bidra till en centrumutveckling är att det drivs en 

efter förhållanden anpassad och excellent fastighetsförvaltning. Utvecklingsbolaget 

skall förhålla sig till detta och verka för att lösningar i denna riktning 

kommer till stånd. Ett led i denna målsättning skall vara att de samverkande företagen 

går in som ägare alt. köper tjänster från det särskilda fastighetsdriftsbolaget, 

som beskrivs i punkt 7.2 nedan. 

f) Kommunikationsstrategi 

Parallellt med Utvecklingsavtalet utvecklas en samlad kommunikationsstrategi 

som ett led i genomförande av projekten. 

7.2 Gemensam fastighetsservice 

Ett särskilt förbättringsområde för att skapa bättre boendemiljöer är den direkta fastighetsförvaltningen 

framför allt i problematiska bostadsområden men också i det offentliga 

rummet i centrumbebyggelser och motsvarande. 

Eftersom ett uttalat problemområde i Landskrona är relaterat till trygghet och säkerhet 

bör särskild fokus läggas på att arrangera en fastighetsförvaltning som tar särskild 

hänsyn till dessa förhållanden. Vad gäller den yttre skötseln och bevaknings- och säkerhetsfrågor 

borde det finnas förutsättningar för ett samordnat agerande, till vilket 

också andra aktörer inbjuds att delta (se vidare i punkt 6.4 och 7) 

7.2.1 Affärsidé och arbetsmodell för ett fastighetsservicebolag 

Grunden för att etablera ett särskilt bolag för fastighetsdrift – och motivet för att 

kommunen att engagera sig i etableringen av detta – skall vara att bolaget skall ha 

vissa delar speciell arbetsmodell. 

• Tjänster och produkter skall främst avse tillsyn och skötsel av utomhusmiljön 

samt bevakning och städning av gemensamma utrymmen. Fokus skall alltså ligga 

på att skapa en säker och trivsam yttre miljö; 

• Arbetsmodellen och leveranssystemet skall bygga på lokal närvaro och personligt 

engagemang och ansvar. Organisationen skall vara enkel och decentraliserad och 

inte kräva omfattande administration och system. Medarbetarna skall arbeta inom

19 (23) 

tilldelade geografiska områden och därmed finnas på plats och vara bekanta för de 

boende i området. 

• Arbetsmodellen passar också för att kunna erbjuda rehabilitering genom individanpassade 

arbetsuppgifter i praktiskt hantverk. Bolaget skulle därför kunna erbjuda 

andra företag i fastighetssektorn eller angränsande verksamheter en affärsmodell 

för att ta hand om personal med rehabiliteringsbehov [det finns lyckade exempel 

på denna affärsmodell]. 

De speciella förutsättningarna och målen för ett fastighetsdriftsbolag och för att kunna 

utnyttja det som en strategisk resurs i stadsutvecklingsarbetet etableras bolaget 

bäst av berörda fastighetsägare, av vilka kommunen och Landskronahem är de dominerande. 

Inriktningen skall vara att efter viss tid kunna erbjuda andra intressenter att 

förvärva hela eller delar av bolaget, som därefter förutsätts kunna utvecklas på marknadsmässiga 

villkor. 

7.3 Sammanfattning av förslag om samverkan med externa aktörer 

a) Skapa gemensamt Utvecklingsbolag 

Ta initiativ till skapa ett gemensamt fastighetsutvecklingsbolag enligt ovan med 

andra fastighetsaktörer med långsiktigt intresse i stadsutvecklingen. 

b) Etablera samägt bolag för fastighetsdrift 

Skapa en gemensam och fristående utförarenhet för fastighetsdrift med ett tydligt 

uppdrag och definierade mål och med ett särskilt koncept för yttre fastighetsförvaltning 

byggt på närhet – säkerhet – rent och snyggt. 

8. Genomförande 

I denna promemoria föreslås ett ganska stort antal åtgärder inom flera olika områden. 

Vissa åtgärder sammanhänger och är till viss del beroende av varandra medan andra 

kan genomföras fristående. Dessutom krävs för politiska beslut för genomförandet av 

vissa förslag. 

Därför föreslås 

• dels att etableras en särskild genomförandeorganisation, och 

• dels att det upprättas en tidsatt handlingsplan med en som beaktar de olika aspekterna 

och förutsättningarna för genomförandet. 

8.1 En särskild genomförandeorganisation 

Det övergripande ansvaret för genomförandet av handlingsplanen bör ligga hos 

Kommunledningen/Stadsdirektören. Den exekutiva rollen i genomförandeprocessen 

bör lämpligen vara en uppgift för Samordnaren i fastighetsfrågor som föreslagits 

ovan. Som ett rådgivande organ till Stadsdirektören och Samordnaren kan det vara 

lämpligt att för en begränsad tid inrätta ett rådgivande organ, Advisory Board eller 

motsv.

20 (23) 

De olika insatserna som aktualiseras i genomförandeprocessen förutsätts ske i projektform 

med beslutade projektdirektiv, utsedd projektledare och i vissa fall med anvisade 

ekonomiska och personella resurser. En framgångsfaktor är att de olika projekten 

blir tydligt avgränsade, inte blir för omfattande och därmed kan ges en begränsad 

tidsram för genomförandet 

8.2 Handlingsplanen 

Lämpligen delas insatserna in i grupper, med insatser som har ett sammanhang med 

eller beroende av varandra. Därmed kan också insatserna i princip drivas parallellt 

och därmed i ett snabbare tempo. Ett preliminärt förslag till gruppering och delprojekt 

framgår nedan: 

8.2.1 Kommunens övergripande fastighetsstrategi 

• Besluta i vederbörande kommunalt forum om en övergripande fastighetsstrategi 

för kommunen, i princip enligt föreliggande utredningsförslag. Detta innefattar 

bland annat en övergripande policy för kommunens fastighetsägande och att vissa 

principer för lokalförsörjningen läggs fast. 

• Efter att det övergripande strategiska beslutet skall följande delprojekt genomföras: 

a. Kategorisera befintligt fastighetsbestånd och upprätta handlingsplan för varje 

fatighet 

b. Upprätta och fastställa ansvarsfördelning och rutiner för lokalförsörjningen 

c. Införa internhyressystem 

d. Införa anpassad organisationsmodell (se också p 8.2.3 om samordnad fastighetsförvaltning) 

Genomförandetid: Q1-Q2/2010 

8.2.2 Kommunens myndighetsroll 

• Genomföra processkartläggning av nuvarande handläggsrutiner av de ärenden 

som beskrivits i punkt 5 ovan 

• Fastställa direktiv och handläggnings- och beslutsrutiner för de här aktuella ärendena 

Genomförandetid: Q1/2010 

8.2.3 Nya ägardirektiv för Landskronahem AB 

• Upprättande av nya ägardirektiv för Landskronahem i princip enligt bilagt förslag 

• Beslut i vederbörligt kommunalt forum 

Genomförandetid: Q1-Q2/2010

21 (23) 

8.2.4 Samordning av Landskronahem och kommunens Fastighetsavdelning 

• Utredning om formerna för en samordning 

• Beslut 


• Implementering 

Genomförandetid för implementering: Q3-Q4/2010 

8.2.5 Etablering av fastighetsdriftsbolag 

• Upprättande av prospekt med affärsplan mm 

• Inbjudan intressenter 

• Beslut/Konstituering av bolaget 


• Etablering av bolaget 

• Driftsavtal med intressenterna 

Genomförandetid Q3-Q4/2010 (bolagsstart 2011-01-01) 

8.2.6 Etablering av Utvecklingsbolag 

• Inbjudan intressenter 

• Förhandlingar om avtal 

• Beslut/Konstituering av bolaget 

Genomförandetid Q1/2010 

• Etablering av bolaget 

• Anställning VD/Projektledare 

• Fastställande av utvecklingsplan 

Genomförandetid Q2/2010

22 (23) 

BILAGA 

Ägardirektiv och avkastningskrav för Landskronahem AB 

AB Landskronahem skall bidra till att stärka kommunens utveckling genom att med 

hög kompetens äga, förvalta och utveckla fastigheter i Landskrona och aktivt medverka 

till att uppfylla olika strukturella boendeåtgärder som från tid till annan kan aktualiseras. 

Landskronahem skall vara stadens specialistorgan i fastighetsrelaterade frågor och 

därför bland annat aktivt och på affärsmässiga grunder medverka i lokalförsörjningen 

till de kommunala verksamheterna och erbjuda fastighetstjänster för utveckling och 

förvaltning av kommunens fastigheter. 

Landskronahem skall också vara ett föredöme som fastighetsägare och förvalta och 

utveckla fastighetsbeståndet med hög kvalitet i fastighetsförvaltning och fastighetsservice 

och därvid optimera resurshushållning och andra åtgärder i byggnader och 

tekniska installationer ur ett livsfunktionsperspektiv 

Detta innebär att Landskronahem 

• som en prioriterad uppgift ska bidra till uppfyllande och genomförande av Kommunens 

vid varje tid gällande fastighetsstrategi och bostadspolitiska mål; 

• ska vara en aktiv part i stadsutvecklingen och i det sammanhanget samverka 

både med kommunala förvaltningar och, där det befinns ändamålsenligt, med externa 

aktörer; 

• genom att realisera övervärden i färdigutvecklade fastigheter ska bidra till finansieringen 

av förvärv eller insatser i fastigheter med utvecklingspotential, främst i 

områden med behov av stadsutvecklingsinsatser; 

• ska utveckla goda förvaltningslösningar med kundnytta och resurshushållning i 

fokus och med användande av ny energiteknik;

• aktivt ska arbeta med att prova varierande boendeformer, bland annat genom 

omvandling av hyresrätter till kooperativa hyresrätter eller bostadsrätter: 

23 (23) 

• ska arbeta med att utveckla kompetens och lösningar för att stödja ett effektivt 

lokalnyttjande för de kommunala verksamheterna 

Avkastningskrav 

En utgångspunkt för avkastningskravet kan lämpligen vara ett soliditetstal på en nivå, 

som gör det möjligt för bolaget driva sin verksamhet i linje med ägardirektiven. 

Avkastningskravet skulle därmed under en angiven tidsperiod kunna formuleras så 

att det bestämda soliditetstalet inte får underskridas (dvs. i praktiken ett nollresultat). 

Kortsiktiga avsteg ska kunna göras vid investeringar eller åtgärder med otillräcklig 

lönsamhet, men som ändå kan motiveras av ”koncernnyttan” för kommunen. Sådana 

avsteg ska godkännas av ägaren och kan leda till att soliditetstalet under en viss tid 

får understigas ner till en viss nivå, eller att kommunen gör ett ytterligare kapitaltillskott 

för att täcka uppkommet eller förväntat underskott. 

/LA

Fastighetsverksamhetens bidrag till 

strukturella boendeåtgärder 

Bakgrund 

Kommunstyrelsen har uppdragit åt Stadsdirektören att utveckla förslag om strukturella boendeåtgärder 

i arbetet med vad som av Kommunalråden i skrivelse 2008-05-28 rubricerats 

som ”Rädda Landskrona”. 

1 

Ett särskilt fokusområde i åtgärdsplanen skall vara att utveckla stadsdelen Öster, som anses 

särskilt drabbat av de problemställningar, som berörs i skrivelsen. Ett antal av dessa problemområden 

avser fastighetsrelaterade frågor och pekar på behov av upprustning av fastighetsbeståndet, 

fastighetsutveckling och, generellt sett, fastighetsverksamhet som ett aktivt 

medel för att komma till rätta med de strukturella problem som identifierats. 

I en promemoria daterad 2009-10-19 har redovisats ett antal förslag angående Fastighetsverksamheten 

i Landskrona stad, som bland annat avser att effektivisera stadens fastighetsägande 

och för att samordna och fokusera fastighetsorganisationen, som ett offensivt verktyg 

i stadsutvecklingen. 

Rädda Öster - Allmänna utgångspunkter 

Kommunledningen avser att formulera en särskild vision och handlingsplan för utvecklingen 

av stadsdelen Öster – Rädda Öster – som i betydande omfattning rör fastighetsrelaterade 

åtgärder, både vad gäller förvaltning och upprustning av det befintliga fastighetsbeståndet 

som utvecklingen av stadsdelens infrastruktur och förseende med offentlig service. 

Fastighetsrelaterade åtgärder 

Som ett led i och en förutsättning för genomförande av en utvecklingsplan för stadsdelen 

behöver kommunen vidta ett antal åtgärder för att samordna och förstärka resurserna inom 

fastighetsområdet - både som myndighet och som fastighetsägare och aktör i marknaden - 

för att aktivt kunna leda genomförandet av en sådan utvecklingsplan. Som komplettering till 

den tidigare promemorian och som uppföljning av möte den 10 december 2009 i Landskrona 

sammanfattas i denna pm de konkreta prioriterade åtgärder som behöver genomföras snarast. 

1. Samordna Stadens fastighetsverksamhet 

En kritisk framgångsfaktor för att kunna leda stadsutvecklingen är att kommunen samordnar 

sina insatser både som myndighet och som fastighetsägare. 

2010-01-04

2 

a) Utse en samordnare för kommunens fastighetsfrågor 

För att samordna kommunens insatser och bevaka att strategier och handlingsplaner 

genomförs behövs en samordningsfunktion med tydliga mandat och resurser från den högsta 

politiska ledningen. 

I samordnarens uppgift skall bland annat ingå att se till att kommunens myndighetsfunktion 

utövas på ett samordnat och ändamålsinriktat sätt, och också som ett aktivt agerande i projekt 

som avser enskilda stadsdelar, såsom Rädda Öster. 

Samordningsfunktionen bör inte kombineras med en roll som förvaltningsansvarig eller motsvarande 

och kan gärna vara ett tidsbegränsat mandat. 

b) Samordna kommunens fastighetsägande till Landskronahem 

Det kommunala fastighetsägandet är fördelat på två organisationer: 

- det direktägda innehavet av i första hand verksamhetsfastigheter genom stadens 

Fastighetsavdelning 

- genom det helägda Landskronahem AB 

För att förstärka agerandet i strategiska frågor och för att skapa en större förvaltningseffektivitet 

med hänsyn till beståndens storlek föreslår att fastighetsägandet samordnas. De legala 

formerna bör utredas närmare, men förslaget är att verksamheten inordnas i Landskronahem, 

som har en uppbyggd organisation, som kan nyttjas i ett läge där den kommunala fastighetsavdelningen 

behöver förstärkas, både när det gäller ledning och system och rutiner. 

2. Ge Landskronahem ett förändrat och utvecklat uppdrag 

Landskronahem bör ges ett tydligare uppdrag att arbeta inom ramen för stadens övergripande 

fastighetsstrategi. Prioritet bör vara för att både att effektivisera lokalförsörjningen 

för de kommunala verksamheterna och att vara en professionell förvaltare av de fastigheter 

som bolaget långsiktigt skall äga. Även bolagets investeringsverksamhet skall, på fastighetsekonomiska 

grunder, vara inriktad mot dessa prioriteringar. Bolaget skall också kunna vara 

en aktiv aktör i de stadsutvecklingsplaner och projekt som staden initierar. I detta skall ingå 

att aktivt arbeta med fastighetsutveckling och att avveckla fastigheter utan ytterligare utvecklingspotential 

för att kunna bidra till finansieringen av nya satsningar. 

Landskronahem bör också ges ett särskilt ansvar för att tillhandahålla lämpliga ersättningsbostäder 

vid geniomförande av förändringsprojekt och för utveckling av nya boendeformer 

och för ombildning till andra upplåtelseformer än hyresrätt. 

För fullföljande av ovanstående krävs vissa åtgärder: 

a) Ägardirektiv 

Nuvarande ägardirektiv bör ändras med den inriktning som avses ovan (se förslag i PM 2009- 

10-19). 

2010-01-04

3 

b) Kategorisera fastighetsbeståndet 

En samlad översyn av det kommunala fastighetsbeståndet (dvs. både de kommunala verksamhetsfastigheterna 

och beståndet i Landskronahem) mot bakgrund av det nya uppdraget 

och inriktningen. Översynen skall avse att identifiera 

- De fastigheter som långsiktigt skall ägas och förvaltas av Landskronahem 

- De fastigheter som är ”färdigutvecklade” och lämpligast kan säljas för att realisera 

övervärden 

- De fastigheter som är har en utvecklingspotential (utvecklingsfastigheter) eller som 

bör avvecklas på grund som icke långsiktigt strategiska ut behovs- eller statussynpunkt. 

Fastigheter som inte tillhör den första kategorin med fastigheter, som långsiktigt skall ägas 

och förvaltas, kan lämpligast placeras i särskilda ändamålsbolag med tydliga affärs- och 

handlingsplaner både för helheten och för de enskilda objekten. 

c) Styrelse och ledning 

För att på ett framgångsrikt och samlat sätt kunna genomföra de förändringar som föreslås 

förutses att Landskronahem har en kraftfull och fokuserad ledning. Detta gäller naturligtvis 

både den operativa ledningen och styrelsen. 

Ett första steg bör vara att styrelsen får en sammansättning med erfarenhet både av fastighetsföretagande 

och av förändringsarbete som här är i fråga. Detta gäller inte minst ordförandeposten, 

som i vart fall under en period bör vara ett operativt uppdrag (deltid) i förändringsprocessen. 

Givetvis förutsätts ett tydligt mandat från ägaren (Staden) att genomföra de 

förändringar som är aktuella. För att förstärka detta bör också den föreslagna samordningspersonen 

ingå i styrelsen. Det ankommer därefter på styrelsen att tillse att bolaget får en för 

ändamålet lämpligt organisation och ledning. 

3. Samverkan med andra aktörer för stads- och fastighetsutveckling 

Ett viktigt inslag i en utvecklingsplan för stadsdelen Öster bör vara att få till stånd ett samarbete 

med andra fastighetsaktörer med ett långsiktigt intresse för Landskronas utveckling. Ett 

sådant samarbete måste sannolikt kunna avse fastighetsprojekt även utanför stadsdelen 

Öster. 

I den tidigare åberopade promemorian finns närmare förslag om hur ett sådant samarbete 

skulle kunna arrangeras i form av gemensamma utvecklingsbolag och utvecklingsprojekt. Det 

förutsätts i det sammanhanget att Staden är en aktiv samarbetspartner både i myndighetsrollen 

(ex.vis vad gäller bebyggelseplaner och lovgivning) och som fastighetsaktör. 

De åtgärder som föreslås om en särskild samordningsfunktion inom kommunledning och 

förändrar uppdrag för Landskronahem borde kunna ge förutsättningar för ett målfokuserat 

samarbete med externa aktörer. När det gäller det aktiva deltagandet i ett gemensamt fastighetsutvecklingsbolag 

bör kanske i första hand det ändamålsbolag för utvecklingsfatigheter 

2010-01-04

4 

som föreslås användas. Ett sådant bolag kan ges en ledning och en finansiering anpassad till 

just denna uppgift. 

2010-01-04

Bilaga - Landskrona kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?