Avhandling i fulltext - Forskning

Tvärtom är min avhandling influerad av denna tradition. Detta stämmer överens med
synen att dagens interaktiva forskning kan ses som en fortsättning och
vidareutveckling av tidigare aktionsforskning (se t.ex. Svensson 2008, sid 370). Det
harmonierar även med Gunnarssons (2007, sid 349) synsätt, där aktionsforskning
används som en benämning på hela fältet och interaktiv forskning anses vara en
specifik inriktning inom detta fält. Mitt metodval speglar även de arbetssätt som
utvecklats inom genusvetenskaplig forskning, där maktrelationen mellan forskare och
deltagare samt forskarens egen reflexivitet fokuserats särskilt (ibid, sid 354).
På engelska görs inte samma åtskillnad mellan aktionsforskning och interaktiv
forskning. Där dominerar begreppet ’action research’. Undantag förekommer dock i
vissa nordiska forskares engelskspråkiga publikationer där interaktiv forskning
översatts till ’interactive research’ (se t.ex. Aagaard Nielsen & Svensson 2006). När
jag i detta kapitel refererar till texter skrivna på svenska använder jag samma begrepp
som författaren. När jag refererar till engelskspråkiga texter översätter jag det engelska
begreppet ’action research’ till det svenska begreppet ’aktionsforskning’ (vilket då kan
inkludera såväl traditionell aktionsforskning som nyare former). I de fall där nordiska
forskare i sina engelskspråkiga texter översatt begreppet ’interaktiv forskning’ till
’interactive research’, gör jag helt enkelt motsvarande översättning tillbaka från
’interactive research’ till ’interaktiv forskning’.
Olika traditioner inom interaktiv forskning och aktionsforskning
Inom beteckningarna interaktiv forskning och aktionsforskning ryms en rad olika
metoder och inriktningar. Därför ska jag nu redogöra för de olika traditionerna och
diskutera hur den variant av interaktiv forskning som jag använt mig av förhåller sig
till dessa. I Skandinavien finns två traditioner inom aktionsforskning: en pragmatisk
och en kritisk tradition (Aagaard Nielsen & Steen Nielsen 2006, sid 63). Den första
traditionen kännetecknas av en pragmatisk inställning till förhållandet mellan tolkning
och gemensam handling, där uppfattningen är att dessa två moment är omöjliga att
skilja från varandra. Följaktligen fokuserar denna inriktning främst på dialogen inom
en grupp. ’Organisatoriskt lärande’ och ’nätverkslärande’ utgör här centrala begrepp i
97