Avhandling i fulltext - Forskning

Kommunikationsforskaren Marianne Winther Jörgensen (2008, sid 349 & 360) lyfter
fram tre drag som hon anser kännetecknar alla typer av interaktiv forskning: 1) Att
olika sorters kunskap integreras i kunskapsutvecklingen, 2) Strävan efter att skapa ett
jämbördigt samarbete mellan forskare och berörda, 3) Att forskningen uttalat ska bidra
till förändringsprocesser. I den forskningsprocess som jag har genomgått kan jag se
alla dessa drag återspeglas. I samarbetet med de fyra samverkansnätverken har deras
praktiska och teoretiska kunskaper om sitt arbete med att främja kvinnors företagande
och innovation tillåtits möta de praktiska och teoretiska kunskaper om
innovationspolitik och regional utvecklingspolitik som vi forskare burit med oss från
universitetsvärlden. Vi har strävat efter att skapa ett jämbördigt kunskapsutbyte genom
att anordna dialogseminarier där både nätverksdeltagarnas och forskarnas erfarenheter
har givits utrymme (tillvägagångssättet vid dialogseminarierna beskrivs längre fram i
detta kapitel). Vårt mål har varit att förändra den politik och forskning som hitintills
ägnat lite uppmärksamhet åt de kunskaper som finns inom resurscentra och andra
samverkansnätverk med kvinnor.
Vilka premisser som ska ligga till grund för en bedömning av tillförlitligheten, eller
’validiteten’, i interaktiv forskning har varit en central fråga bland aktionsforskare
(Eikeland 2006; Lindhult 2008; Winther Jörgensen 2008). Enligt sociologen Karin
Widerberg (2002, sid 18) passar de positivistiska sätten att bedöma validitet inte
idealen inom den kvalitativa forskning som dagens interaktiva forskning representerar.
Inom positivismen förespråkas exempelvis intersubjektivitet, där ”i princip (…) alla
med en vetenskaplig utbildning (ska) tolka processen och resultaten på ungefär samma
sätt” (Lundquist 1993, sid 52). Den positivistiska forskaren ska inte inverka på
studieobjektet och forskningssubjekten ska behandlas som objekt (Widerberg 2002, sid
24). Mer lämpliga validitetskriterier för interaktiv forskning har framförts av ett flertal
forskare (t.ex. Kvale 1989; Herr & Anderson 2005; Winther Jörgensen 2008). Jag
kommer att presentera några av dessa kriterier längre fram.
’Action research’ kan ses som det engelska samlingsbegreppet för det som på svenska
kallas ’aktionsforskning’ eller ’interaktiv forskning’. Rör det sig då om tre olika namn
95