Avhandling i fulltext - Forskning

Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning

05.01.2015 Views

Figur 4. Forskning i gränslandet mellan tre skilda verksamheter Både Lyftet och mitt avhandlingsarbete initierades således utifrån intressen artikulerade utanför akademin och genomfördes i nära samarbete mellan forskare och nätverksdeltagare. Utifrån detta menar jag att projektet med fördel kan beskrivas i termer av en interaktiv forskningsansats. Denna tankegång vidareutvecklar jag i följande avsnitt. Interaktiv forskning - aktionsforskning - action research Såväl mitt forskningsområde som mitt arbetssätt kännetecknas av det som kommit att kallas för ’interaktiv forskning’. Inom denna ansats utförs forskning i nära samarbete med dem som berörs, på ett sätt som strävar efter att uppnå en så jämlik relation som möjligt mellan forskare och övriga deltagare (Svensson m.fl. 2002, sid 1). Här är det lämpligt att påpeka att en stor del av de begrepp och kategorier jag använder för att beskriva utförandet inte var kända för mig vid tiden för utformandet av Lyftet. Vid den tidpunkten tog vi avstamp i en genusvetenskaplig, deltagarinriktad forskningstradition (jmfr Gunnarsson 2007) i kombination med företagsekonomen Erik Lindhults (2005) tankar om den interaktiva forskarrollen. Dessutom var projektet Kvinnors företagande och regional utveckling, som Lina Stenmark och Anders W Johansson förde med sig in i Lyftet, uttalat interaktivt (Stenmark & Johansson 2005). 94

Kommunikationsforskaren Marianne Winther Jörgensen (2008, sid 349 & 360) lyfter fram tre drag som hon anser kännetecknar alla typer av interaktiv forskning: 1) Att olika sorters kunskap integreras i kunskapsutvecklingen, 2) Strävan efter att skapa ett jämbördigt samarbete mellan forskare och berörda, 3) Att forskningen uttalat ska bidra till förändringsprocesser. I den forskningsprocess som jag har genomgått kan jag se alla dessa drag återspeglas. I samarbetet med de fyra samverkansnätverken har deras praktiska och teoretiska kunskaper om sitt arbete med att främja kvinnors företagande och innovation tillåtits möta de praktiska och teoretiska kunskaper om innovationspolitik och regional utvecklingspolitik som vi forskare burit med oss från universitetsvärlden. Vi har strävat efter att skapa ett jämbördigt kunskapsutbyte genom att anordna dialogseminarier där både nätverksdeltagarnas och forskarnas erfarenheter har givits utrymme (tillvägagångssättet vid dialogseminarierna beskrivs längre fram i detta kapitel). Vårt mål har varit att förändra den politik och forskning som hitintills ägnat lite uppmärksamhet åt de kunskaper som finns inom resurscentra och andra samverkansnätverk med kvinnor. Vilka premisser som ska ligga till grund för en bedömning av tillförlitligheten, eller ’validiteten’, i interaktiv forskning har varit en central fråga bland aktionsforskare (Eikeland 2006; Lindhult 2008; Winther Jörgensen 2008). Enligt sociologen Karin Widerberg (2002, sid 18) passar de positivistiska sätten att bedöma validitet inte idealen inom den kvalitativa forskning som dagens interaktiva forskning representerar. Inom positivismen förespråkas exempelvis intersubjektivitet, där ”i princip (…) alla med en vetenskaplig utbildning (ska) tolka processen och resultaten på ungefär samma sätt” (Lundquist 1993, sid 52). Den positivistiska forskaren ska inte inverka på studieobjektet och forskningssubjekten ska behandlas som objekt (Widerberg 2002, sid 24). Mer lämpliga validitetskriterier för interaktiv forskning har framförts av ett flertal forskare (t.ex. Kvale 1989; Herr & Anderson 2005; Winther Jörgensen 2008). Jag kommer att presentera några av dessa kriterier längre fram. ’Action research’ kan ses som det engelska samlingsbegreppet för det som på svenska kallas ’aktionsforskning’ eller ’interaktiv forskning’. Rör det sig då om tre olika namn 95

Figur 4. <strong>Forskning</strong> i gränslandet mellan tre skilda verksamheter<br />

Både Lyftet och mitt avhandlingsarbete initierades således utifrån intressen<br />

artikulerade utanför akademin och genomfördes i nära samarbete mellan forskare och<br />

nätverksdeltagare. Utifrån detta menar jag att projektet med fördel kan beskrivas i<br />

termer av en interaktiv forskningsansats. Denna tankegång vidareutvecklar jag i<br />

följande avsnitt.<br />

Interaktiv forskning - aktionsforskning - action research<br />

Såväl mitt forskningsområde som mitt arbetssätt kännetecknas av det som kommit att<br />

kallas för ’interaktiv forskning’. Inom denna ansats utförs forskning i nära samarbete<br />

med dem som berörs, på ett sätt som strävar efter att uppnå en så jämlik relation som<br />

möjligt mellan forskare och övriga deltagare (Svensson m.fl. 2002, sid 1). Här är det<br />

lämpligt att påpeka att en stor del av de begrepp och kategorier jag använder för att<br />

beskriva utförandet inte var kända för mig vid tiden för utformandet av Lyftet. Vid den<br />

tidpunkten tog vi avstamp i en genusvetenskaplig, deltagarinriktad forskningstradition<br />

(jmfr Gunnarsson 2007) i kombination med företagsekonomen Erik Lindhults (2005)<br />

tankar om den interaktiva forskarrollen. Dessutom var projektet Kvinnors företagande<br />

och regional utveckling, som Lina Stenmark och Anders W Johansson förde med sig<br />

in i Lyftet, uttalat interaktivt (Stenmark & Johansson 2005).<br />

94

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!