Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Figur 4. Forskning i gränslandet mellan tre skilda verksamheter Både Lyftet och mitt avhandlingsarbete initierades således utifrån intressen artikulerade utanför akademin och genomfördes i nära samarbete mellan forskare och nätverksdeltagare. Utifrån detta menar jag att projektet med fördel kan beskrivas i termer av en interaktiv forskningsansats. Denna tankegång vidareutvecklar jag i följande avsnitt. Interaktiv forskning - aktionsforskning - action research Såväl mitt forskningsområde som mitt arbetssätt kännetecknas av det som kommit att kallas för ’interaktiv forskning’. Inom denna ansats utförs forskning i nära samarbete med dem som berörs, på ett sätt som strävar efter att uppnå en så jämlik relation som möjligt mellan forskare och övriga deltagare (Svensson m.fl. 2002, sid 1). Här är det lämpligt att påpeka att en stor del av de begrepp och kategorier jag använder för att beskriva utförandet inte var kända för mig vid tiden för utformandet av Lyftet. Vid den tidpunkten tog vi avstamp i en genusvetenskaplig, deltagarinriktad forskningstradition (jmfr Gunnarsson 2007) i kombination med företagsekonomen Erik Lindhults (2005) tankar om den interaktiva forskarrollen. Dessutom var projektet Kvinnors företagande och regional utveckling, som Lina Stenmark och Anders W Johansson förde med sig in i Lyftet, uttalat interaktivt (Stenmark & Johansson 2005). 94
Kommunikationsforskaren Marianne Winther Jörgensen (2008, sid 349 & 360) lyfter fram tre drag som hon anser kännetecknar alla typer av interaktiv forskning: 1) Att olika sorters kunskap integreras i kunskapsutvecklingen, 2) Strävan efter att skapa ett jämbördigt samarbete mellan forskare och berörda, 3) Att forskningen uttalat ska bidra till förändringsprocesser. I den forskningsprocess som jag har genomgått kan jag se alla dessa drag återspeglas. I samarbetet med de fyra samverkansnätverken har deras praktiska och teoretiska kunskaper om sitt arbete med att främja kvinnors företagande och innovation tillåtits möta de praktiska och teoretiska kunskaper om innovationspolitik och regional utvecklingspolitik som vi forskare burit med oss från universitetsvärlden. Vi har strävat efter att skapa ett jämbördigt kunskapsutbyte genom att anordna dialogseminarier där både nätverksdeltagarnas och forskarnas erfarenheter har givits utrymme (tillvägagångssättet vid dialogseminarierna beskrivs längre fram i detta kapitel). Vårt mål har varit att förändra den politik och forskning som hitintills ägnat lite uppmärksamhet åt de kunskaper som finns inom resurscentra och andra samverkansnätverk med kvinnor. Vilka premisser som ska ligga till grund för en bedömning av tillförlitligheten, eller ’validiteten’, i interaktiv forskning har varit en central fråga bland aktionsforskare (Eikeland 2006; Lindhult 2008; Winther Jörgensen 2008). Enligt sociologen Karin Widerberg (2002, sid 18) passar de positivistiska sätten att bedöma validitet inte idealen inom den kvalitativa forskning som dagens interaktiva forskning representerar. Inom positivismen förespråkas exempelvis intersubjektivitet, där ”i princip (…) alla med en vetenskaplig utbildning (ska) tolka processen och resultaten på ungefär samma sätt” (Lundquist 1993, sid 52). Den positivistiska forskaren ska inte inverka på studieobjektet och forskningssubjekten ska behandlas som objekt (Widerberg 2002, sid 24). Mer lämpliga validitetskriterier för interaktiv forskning har framförts av ett flertal forskare (t.ex. Kvale 1989; Herr & Anderson 2005; Winther Jörgensen 2008). Jag kommer att presentera några av dessa kriterier längre fram. ’Action research’ kan ses som det engelska samlingsbegreppet för det som på svenska kallas ’aktionsforskning’ eller ’interaktiv forskning’. Rör det sig då om tre olika namn 95
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
- Page 136 and 137: ”Jag tror det här med att visa s
- Page 138 and 139: Innovation i samverkansnätverket I
- Page 140 and 141: en överblick över olika typer av
- Page 142 and 143: leka att de förflyttar sig mellan
- Page 144 and 145: människor och spelregler inom vilk
Figur 4. <strong>Forskning</strong> i gränslandet mellan tre skilda verksamheter<br />
Både Lyftet och mitt avhandlingsarbete initierades således utifrån intressen<br />
artikulerade utanför akademin och genomfördes i nära samarbete mellan forskare och<br />
nätverksdeltagare. Utifrån detta menar jag att projektet med fördel kan beskrivas i<br />
termer av en interaktiv forskningsansats. Denna tankegång vidareutvecklar jag i<br />
följande avsnitt.<br />
Interaktiv forskning - aktionsforskning - action research<br />
Såväl mitt forskningsområde som mitt arbetssätt kännetecknas av det som kommit att<br />
kallas för ’interaktiv forskning’. Inom denna ansats utförs forskning i nära samarbete<br />
med dem som berörs, på ett sätt som strävar efter att uppnå en så jämlik relation som<br />
möjligt mellan forskare och övriga deltagare (Svensson m.fl. 2002, sid 1). Här är det<br />
lämpligt att påpeka att en stor del av de begrepp och kategorier jag använder för att<br />
beskriva utförandet inte var kända för mig vid tiden för utformandet av Lyftet. Vid den<br />
tidpunkten tog vi avstamp i en genusvetenskaplig, deltagarinriktad forskningstradition<br />
(jmfr Gunnarsson 2007) i kombination med företagsekonomen Erik Lindhults (2005)<br />
tankar om den interaktiva forskarrollen. Dessutom var projektet Kvinnors företagande<br />
och regional utveckling, som Lina Stenmark och Anders W Johansson förde med sig<br />
in i Lyftet, uttalat interaktivt (Stenmark & Johansson 2005).<br />
94